Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:25 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Skr. 2020/21:25 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 oktober 2020 Stefan Löfven Jennie Nilsson (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Regionala strukturfondspartnerskap - ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR 2020:10). Riksrevisionens övergripande iakttagelse är att det finns flera problem med systemet med strukturfondspartnerskap vilket innebär att förutsättningarna för ett effektivt genomförande av programmen brister. Riksrevisionen anser att regeringen bör ta initiativ till att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. I detta bör ingå att utreda om ansvaret för handläggning och urval av ansökningar om strukturfondsmedlen i fortsättningen ska vara uppdelat mellan myndigheter och andra aktörer. Riksrevisionen anser samtidigt att regeringen bör förtydliga vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna. Regeringen bör även ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för prioritering och att motiveringarna av deras yttranden är klargörande. Slutligen anser Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv och se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer sammantaget i att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen avser därför att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Regionala strukturfondspartnerskap - ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR 2020:10) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2020 86 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om systemet med strukturfondspartnerskap ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogram i Sverige. Granskningen redovisas i rapporten Regionala strukturfondspartnerskap - ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR 2020:10), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 8 april 2020. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om systemet med strukturfondspartnerskap ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogram i Sverige. Enligt Riksrevisionen har tidigare utvärderingar visat att det har varit otydligt vilken roll som partnerskapen är tänkta att ha i genomförandet av programmen, och att många ansökningar om stöd saknar tydliga beskrivningar av vad projekten ska uppnå och hur detta ska åstadkommas. Sedan systemet med strukturfondspartnerskap infördes 2007 har inga större utvärderingar gjorts av hur väl systemet i dess helhet har fungerat. Riksrevisionen anför att dess granskning visar att det finns flera problem med systemet med strukturfondspartnerskap. Sammantaget innebär dessa att förutsättningarna för ett effektivt genomförande av programmen brister. Systemet med strukturfondspartnerskap är komplext och involverar många aktörer. Det finns flera otydligheter i fråga om ansvarsförhållandena mellan dem, och i praktiken är det många beslut som fattas innan projektansökningarna når partnerskapen. Förutsättningarna för effektivitet påverkas negativt genom att tiden från ansökan till beslut ökar, lärandet i systemet blir bristande och genom att annat än projektens egna meriter är styrande. Det finns även en bristande transparens i systemet, vilket inverkar negativt på rättssäkerheten. Partnerskapen har inte haft någon betydande del i det inledande arbetet med att mobilisera sökande och genomföra utlysningar. De har också saknat formellt ansvar och ekonomiska resurser för sådana uppgifter. Deras betydelse för den regionala förankringen i användningen av EU-medel är därför begränsad. Däremot har regionerna redan en central roll i arbetet med EU-medlen genom att de ansvarar för det regionala tillväxtarbetet. De medfinansierar även insatser inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) i en betydande omfattning. En konsekvens av det har blivit att andra aktörer i länen har begränsade möjligheter att påverka genom att medverka i partnerskapen. Det finns flera problem kopplade till partnerskapens uppgift att bestämma vilka projekt som ska få EU-medel, som tillsammans innebär bristande förutsättningar för en effektiv hantering av medlen. Till exempel är det svårt för utomstående att få en uppfattning om varför partnerskapen prioriterar som de gör. Det är få partnerskap som har riktlinjer eller strategier för urvalet av mottagare. De flesta partnerskap anger i sina yttranden inte heller några tydliga motiveringar, i vissa fall inga alls, till varför de prioriterar vissa projekt och andra inte. Många ledamöter i partnerskapen har en nära koppling till de projekt och aktörer som söker de medel som partnerskapen prioriterar. Det finns flera brister i hur partnerskapen hanterar frågor om jäv. Det handlar både om vem som är jävig och om hur partnerskapen hanterar jäviga ledamöter. Med tanke på det stora antalet ledamöter som har kopplingar till projekten är det svårt för partnerskapen att genomföra sin uppgift och samtidigt följa de nuvarande bestämmelserna om jäv. Tillväxtverket och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) har överlag gett ett bra stöd till strukturfonds-partnerskapen. Ett gott samarbete mellan myndigheterna och partnerskapen är avgörande för att systemet ska fungera väl, eftersom de ansvarar för var sitt steg i bedömningen av projektansökningar. Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet kan däremot bli tydligare och mer enhetliga gentemot partnerskapen när det gäller vilka regler och rutiner de tillämpar i sin handläggning av projekt. En otydlig ansvarsfördelning mellan partnerskapen, regionerna och Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet är i flera fall en bidragande orsak till problem som uppmärksammats i granskningen. Partnerskapen är inte myndigheter, men de har en myndighetsutövande uppgift och arbetar på regeringens uppdrag. Riksrevisionen konstaterar att regeringen endast i begränsad omfattning har styrt partnerskapens arbete, och att regeringen i flera avseenden behöver bli tydligare i sin styrning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. I detta bör ingå att utreda om ansvaret för handläggning och urval av ansökningar om strukturfondsmedlen i fortsättningen ska vara uppdelat mellan myndigheter och andra aktörer. Riksrevisionen anser samtidigt att regeringen bör förtydliga vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen bör ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för prioritering och att de uppdaterar dessa vid behov. Riksrevisionen anser även att regeringen bör ställa krav på att strukturfondspartnerskapens motiveringar i sina yttranden är klargörande. Riksrevisionen rekommenderar slutligen att regeringen bör säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv och se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter. Detta i syfte att åstadkomma en sammansättning där färre ledamöter har en nära koppling till aktörer som själva driver projekt som söker de medel som partnerskapen yttrar sig över. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen instämmer i att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen noterar, angående frågan om vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna, att det av 2 § lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap framgår att strukturfondspartnerskapen ska samråda med berörd region i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län. Det finns inte heller något som hindrar att den arbetsordning som strukturfondspartnerskapen ska ha enligt 2 kap. 13 § förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder innehåller information om hur prioriteringen bland ansökningarna ska göras. Vid antagande av arbetsordningen krävs dessutom enhällighet. I fråga om motiveringar till strukturfondspartnerskapens yttranden framgår av 2 kap. 12 § förordningen om förvaltning av EU:s strukturfonder att strukturfondspartnerskapens yttranden om prioritering ska innehålla motiveringar för varje enskild ansökan som har föredragits av den förvaltande myndigheten. Avseende frågan om jäv framgår det i 4 § lagen om strukturfondspartnerskap att bestämmelserna om jäv i 16-18 §§ förvaltningslagen (2017:900) ska tillämpas vid strukturfondspartnerskapens handläggning. Den förvaltande myndigheten Tillväxtverket verkar också i sin löpande kontakt med partnerskapen för att underlätta de regionala strukturfondspartnerskapens regelefterlevnad. Regeringen bedömer således att flera av Riksrevisionens rekommendationer omhändertas av nuvarande regelverk. Sammantaget pekar dock Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer på att det finns skäl att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap för att säkerställa att det finns en struktur som ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av programmen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen avser att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Regionala strukturfondspartnerskap - ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR 2020:10) Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Nilsson Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:25 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap