Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2020/21:44 Kompletterande bestämmelser med anledning av den nya EU-förordningen om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten Prop. 2020/21:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 oktober 2020 Stefan Löfven Jennie Nilsson (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel anpassas med anledning av en ny EU-förordning om spritdrycker. Hänvisningar i dessa lagar till den nu gällande EU-förordningen om spritdrycker föreslås ändras så att lagarna i stället kompletterar den nya EU-förordningen. Vidare föreslås att lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel även ska komplettera en ny EU-förordning med anledning av EU:s tillträde till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen. Slutligen görs bedömningen att den som ansöker om skydd enligt det nya systemet ska betala den registreringsavgift om 1 000 schweizerfranc som EU måste betala för en registrering av en skyddad beteckning enligt Genèveakten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 maj 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 7 3 Ärendet och dess beredning 8 4 EU:s anslutning till Genèveakten 9 4.1 Lissabonöverenskommelsen 9 4.2 Genèveakten 9 4.3 EU:s tillträde 10 4.4 Befintlig nationell lagstiftning 11 4.5 Behov av kompletterande nationella bestämmelser 11 5 Anpassningar med anledning av EU:s nya förordning om spritdrycker 14 5.1 Den nya EU-förordningen 14 5.2 Gällande nationell lagstiftning 15 5.3 Anpassning av den nationella lagstiftningen 17 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 21 7 Konsekvenser 21 7.1 Konsekvenser för enskilda och företag 21 7.2 Konsekvenser för myndigheter och domstolar 22 7.3 Alternativa lösningar 22 7.4 Förslagens överensstämmelse med EU-rätten 22 7.5 Övriga effekter av förslagen 23 8 Författningskommentar 23 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 23 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 24 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar 26 Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten 37 Bilaga 3 Lagförslag i promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten 38 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten 39 Bilaga 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008 40 Bilaga 6 Sammanfattning av promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. 94 Bilaga 7 Lagförslag i promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. 95 Bilaga 8 Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. 98 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 2020 99 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Denna lag kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Lydelse enligt prop. 2020/21:43 Föreslagen lydelse 2 § Lagen kompletterar även följande förordningar, i de delar de innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) och delegerade akter och genomförandeakter till denna förordning. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2021. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Bestämmelserna i 8 kap. 3-8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varumärkeslagen (2010:1877) ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, i den ursprungliga lydelsen, 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, i den ursprungliga lydelsen, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i den ursprungliga lydelsen, eller 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 25 maj 2021. 3 Ärendet och dess beredning EU:s anslutning till Genèveakten Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (Genèveakten) antogs av Förenta nationernas organ för immaterialrätt, World Intellectual Property Organization (WIPO), i maj 2015. EU tillträdde akten den 26 november 2019. Genèveakten trädde i kraft den 26 februari 2020. För att genomföra akten i EU har en förordning antagits (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar). Förordningen finns i bilaga 1. Med anledning av detta gav regeringen i december 2019 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera behovet av författningsändringar. Livsmedelsverket redovisade uppdraget i februari 2020 i promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 2 respektive bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (N2020/00310). I denna proposition lämnas, i fråga om Genèveakten, förslag på författningsändringar som gäller registrering av skyddade beteckningar och kontrollmyndighetens verksamhet. Behovet av författningsändringar när det gäller bestämmelser om skadestånd och andra civilrättsliga sanktioner vid intrång i de beteckningar som skyddas till följd av EU:s tillträde till Genèveakten behandlas i promemorian Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro (Ds 2020:13). Förordningen om spritdrycker m.m. Den 17 april 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008. Förordningen, som finns i bilaga 5, ersätter den tidigare spritförordningen (förordning [EG] nr 110/2008). Den nya förordningen ska börja tillämpas den 25 maj 2021. Regeringen gav i december 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera behovet av författningsändringar med anledning av den nya EU-förordningen. Livsmedelsverket redovisade uppdraget i juni 2019 i promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 6 respektive bilaga 7. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (N2019/02174). Lagrådet Lagförslagen i denna proposition innebär att hänvisningar i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel anpassas med anledning av en ny EU-förordning om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande. 4 EU:s anslutning till Genèveakten 4.1 Lissabonöverenskommelsen Genom Lissabonöverenskommelsen har det inrättats ett särskilt system för skydd av ursprungsbeteckningar, det s.k. Lissabonsystemet. Skydd för en beteckning inom Lissabonsystemet uppkommer genom registrering i ett internationellt register som administreras av den internationella byrån hos Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO). En ursprungsbeteckning är en beteckning - vanligtvis ett namn - som används för att ange att en produkt har sitt ursprung i ett visst geografiskt område där produktens kvalitet eller egenskaper helt eller delvis beror på det geografiska ursprunget. Att en ursprungsbeteckning är skyddad medför att endast producenter som uppfyller vissa krav som gäller för beteckningen får använda sig av den vid märkning eller marknadsföring av en produkt. Dessa krav kan gälla bl.a. tillverkningsmetoden, var råvarorna för produkten hämtas från eller på vilken plats tillverkningen sker. Skyddet innebär att den som har rätt till en beteckning kan hindra andra från att använda beteckningen för produkter - bl.a. olika typer av efterbildningar - som inte uppfyller de krav som uppställs för beteckningen. De länder som ansluter sig till systemet åtar sig att skydda registrerade ursprungsbeteckningar från andra länder, men en deltagande stat kan under vissa förutsättningar förklara att en registrerad beteckning inte kommer att skyddas inom dess område. För närvarande är knappt 30 stater parter till Lissabonöverenskommelsen i den lydelse som gäller efter en revidering 1967 och en ändring 1979. Sverige har inte anslutit sig till överenskommelsen. 4.2 Genèveakten Genèveakten innebär ytterligare en revidering av Lissabonöverenskommelsen. Genom Genèveakten har Lissabonsystemet utvidgats till att utöver ursprungsbeteckningar omfatta skydd för s.k. geografiska beteckningar. Även en sådan beteckning anger det geografiska ursprunget för en produkt, men den ställer inte lika höga krav på sambandet mellan produktens kvalitet och ursprung som en ursprungsbeteckning gör. Genèveakten gör det också möjligt för mellanstatliga organisationer som EU att ansluta sig till systemet, vilket inte har varit möjligt tidigare. Staten eller organisationen blir genom anslutningen medlem i den särskilda union som har inrättats genom Lissabonöverenskommelsen, dvs. Lissabonsystemet. Mellan stater som är parter till både 1958 eller 1967 års konventioner och Genèveakten är utgångspunkten att den sistnämnda har företräde vid tillämpningen. 4.3 EU:s tillträde Inom EU finns det redan ett unionsrättsligt system som för vissa typer av produkter skyddar sådana ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar som omfattas av Genèveakten. Skydd uppkommer genom registrering hos EU-kommissionen i enlighet med ett antal EU-förordningar som gäller för vin, spritdrycker, aromatiserade viner, jordbruksprodukter och livsmedel. Vidare skyddas vissa beteckningar inom EU genom internationella avtal som EU har ingått med tredjeländer, bl.a. Japan, Republiken Korea och Kanada. EU:s anslutning till Genèveakten innebär att de beteckningar som skyddas inom EU med stöd av nämnda förordningar också kan skyddas i de länder utanför EU som har anslutit sig till Lissabonsystemet. För att genomföra akten i EU har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (anslutningsförordningen) antagits. Enligt förordningen ankommer det på kommissionen att på begäran av en medlemsstat ansöka om registrering av en beteckning hos den internationella byrån vid WIPO. Genom anslutningsförordningen inrättas även ett förfarande enligt vilket beteckningar från tredjeländer som har registrerats hos WIPO kan få skydd inom unionen. Ett sådant skydd ges efter beslut av kommissionen och kan endast avse produkter för vilka skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar tillhandahålls inom EU, dvs. vin och spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Beteckningar som registrerats hos WIPO inom ramen för Lissabonsystemet erhåller alltså inget automatiskt skydd i EU. Genèveakten omfattas av EU:s exklusiva kompetens (se EU-domstolens dom av den 25 oktober 2017, kommissionen mot rådet, C-389/15, EU:C:2017:798). Det innebär att utgångspunkten är att medlemsstaterna inte själva ansluter sig till akten. I stället ansluter sig EU till den i egenskap av mellanstatlig organisation, vilket också har skett i detta fall. Rådsbeslutet om EU:s anslutning till Genèveakten ger dock en möjlighet för medlemsstaterna att också ansluta sig till akten. Avsikten är framför allt att de medlemsstater som redan är parter till Lissabonöverenskommelsen ska kunna ansluta sig till den reviderade version som Genèveakten utgör. Det kan i det här sammanhanget nämnas att kommissionen har väckt talan mot rådet med anledning av beslutet och yrkat att den del av beslutet som möjliggör för medlemsstaterna att ansluta sig till akten ska ogiltigförklaras (se EU-domstolens mål nr C-24/20). Frågan om medlemsstaterna får tillträda Genèveakten är därför inte slutligt avgjord. EU-domstolens avgörande förväntas dock inte påverka EU:s tillträde till Genèveakten i egenskap av mellanstatlig organisation eller de förslag som lämnas i denna proposition. 4.4 Befintlig nationell lagstiftning När det gäller det befintliga unionsrättsliga systemet för skyddade beteckningar kompletteras detta i svensk lagstiftning framför allt av lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Den senare innehåller bestämmelser om skadestånd och andra civilrättsliga sanktioner vid intrång i skyddade beteckningar. I denna proposition behandlas författningsändringar som gäller registrering av skyddade beteckningar och kontrollmyndighetens verksamhet. Behovet av författningsändringar när det gäller bestämmelser om skadestånd och andra sanktioner vid intrång i de beteckningar som skyddas till följd av EU:s tillträde till Genèveakten behandlas i promemorian Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro (Ds 2020:13). 4.5 Behov av kompletterande nationella bestämmelser Regeringens förslag: Lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753. Regeringens bedömning: Det bör i en förordning tas in en bestämmelse om att sökanden är skyldig att betala en avgift för registreringen. Den myndighet som regeringen bestämmer bör få disponera sådana avgifter. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker antingen förslagen eller har inte något att invända mot dessa, utom i frågan om avgift för registreringen. I den delen anför Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen, Sprit och Vinleverantörsföreningen och Svenskt Näringsliv att en sådan avgift kommer att minska intresset för att ansöka om registrering av svenska skyddade beteckningar. Därmed skulle enligt dessa remissinstanser ambitionen att öka den svenska exporten kunna motverkas. Statens jordbruksverk anför i denna del att till skillnad från det unionsrättsliga systemet borde intresset för det mer globala skydd Genèveakten erbjuder vara aktuellt främst för större aktörer med intresse för den utomeuropeiska marknaden, vilka typiskt sett har bättre ekonomiska förutsättningar än en småskalig producent. Verket anför vidare att eftersom det är upp till producenterna själva att avgöra om en beteckning som skyddas enligt EU-systemet även ska skyddas genom det globala skydd som Genèveakten erbjuder så är det godtagbart att låta sökanden bekosta en registreringsavgift för detta. Skälen för regeringens förslag och bedömning Kompletterande nationella bestämmelser Anslutningsförordningen, som innehåller bestämmelser som gör det möjligt för unionen att utöva de rättigheter och fullgöra de skyldigheter som fastställs i Genèveakten, är bindande för medlemsstaterna och direkt tillämplig. Förordningen ålägger inte medlemsstaterna några uttryckliga skyldigheter, varken vad gäller att utse en behörig myndighet eller vidta åtgärder för att hindra olaglig användning av skyddade beteckningar under Genèveakten. Den innebär dock en möjlighet för medlemsstaterna att agera i vissa frågor och medför indirekta krav på medlemsstaterna avseende viss handläggning i samband med att en begäran om registrering av en skyddad beteckning ska lämnas till kommissionen. Medlemsstaterna ska vidare betala en avgift för registrering av skyddade beteckningar enligt det nya systemet. En medlemsstat har möjlighet att kräva att en fysisk eller juridisk person eller förmånstagare betalar avgiften. EU:s anslutning till Genèveakten utgör ett komplement till redan gällande unionsbestämmelser om skyddade beteckningar men har också det uttalade syftet att unionen ska kunna utöva sin exklusiva befogenhet i fråga om den gemensamma handelspolitiken fullt ut. Det skydd som erbjuds under Genèveakten omfattar också andra beteckningar än sådana som är hänförliga till jordbruks- och livsmedelsområdet. Som framgått i avsnitt 4.3 kan det skydd som EU:s anslutning till akten innebär dock endast avse produkter för vilka skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar tillhandahålls inom EU, dvs. vin och spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. För att möjliggöra det förfarande med ansökningar om skydd för beteckningar som regleras i den nya EU-förordningen, behöver en behörig myndighet pekas ut som har i uppgift att ta emot och handlägga samt till kommissionen vidarebefordra ansökningar som grundas på en begäran av en fysisk eller juridisk person eller förmånstagare. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för handläggning av ärenden om skyddade beteckningar enligt det nuvarande systemet. Lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel innehåller bestämmelser om kontrollmyndigheter och deras befogenheter, avgiftsbestämmelser och regler om överklagande m.m. Lagen kompletteras av förordningen (2009:1425) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och av myndighetsföreskrifter. Den närmare ansvarsfördelningen mellan myndigheterna anges i huvudsak i förordningen. Av denna framgår att Livsmedelsverket bl.a. ska ta emot och handlägga ansökningar om registrering av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel samt ansökningar om ändring av produktspecifikation för och avregistrering av sådana produkter. Därutöver framgår att den myndighet som är behörig att utöva kontroll enligt livsmedelsförordningen också är behörig kontrollmyndighet i förhållande till skyddade beteckningar. Livsmedelsverket ska övervaka att kontrollmyndigheterna fullgör sina förpliktelser enligt lagen och får meddela de ytterligare föreskrifter och fatta de beslut i övrigt som behövs som komplettering till de EU-bestämmelser som kompletteras av lagen. Det har inte framkommit några skäl som talar för att den nuvarande ordningen bör ändras med anledning av den nya EU-förordningen. För att åstadkomma ett enhetligt och lättbegripligt system där ansökningar om skydd enligt den nya EU-förordningen hanteras på samma sätt som ansökningar om skydd enligt övriga förordningar på området, anser regeringen att lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel även ska komplettera förordning (EU) 2019/1753. Lagen kompletterar i dag en EU-förordning i dess helhet (1 §) och ett antal EU-förordningar i de delar de innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel (2 §). De senare förordningarna kompletteras även av bl.a. livsmedelslagen (2006:804). Förordning (EU) 2019/1753 innehåller inte några bestämmelser som gör att förordningen behöver kompletteras även av livsmedelslagen. Det behövs därför ingen begränsning i fråga om vilka delar av förordning (EU) 2019/1753 som lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska komplettera. I likhet med övriga förordningar som lagen kompletterar bör hänvisningen till den nya förordningen göras dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Registreringsavgift Enligt artikel 13 i förordning (EU) 2019/1753 åläggs medlemsstaterna att betala en avgift för de registreringar av skyddade beteckningar som sker i enlighet med det nya systemet och som har sitt ursprung i medlemsstaten. Avgiften motsvarar den avgift som EU är skyldig att betala för en registrering av en skyddad beteckning enligt Genèveakten och uppgår till 1 000 schweizerfranc (regel 8 i de gemensamma föreskrifterna inom Lissabonöverenskommelsen och Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen). 1 000 schweizerfranc motsvarar ungefär 9 600 kronor enligt rådande växelkurs. Medlemsstaten får kräva att den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren betalar vissa eller samtliga avgifter. Enligt 19 § förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter ska den som ansöker hos den behöriga myndigheten om registrering av en skyddad beteckning, ändring av en produktspecifikation eller avregistrering betala en avgift för myndighetens handläggning. Avgiften ska betalas med ett belopp som bestäms av myndigheten. Själva registreringen hos kommissionen kostar däremot ingenting vare sig för medlemsstaten eller för den som ansöker om en registrering. Det är den som har rätt att använda en skyddad beteckning som drar fördel av det utökade skydd som åstadkoms genom en registrering enligt den nya EU-förordningen. Detta talar för att det är den som ansöker om skydd som ska vara skyldig att betala registreringsavgiften. Trots att ingen registreringsavgift tas ut enligt det nuvarande systemet har intresset hos svenska producenter för att ansöka om skydd varit lågt. Att behöva betala en registreringsavgift skulle som Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen, Sprit- och Vinleverantörsföreningen och Svenskt Näringsliv framhåller visserligen kunna leda till ett minskat intresse hos enskilda producenter eller grupper av producenter för att ansöka om skydd enligt det nya systemet. De beteckningar som det är fråga om ska främst tillföra produkten ett mervärde och därmed skapa en efterfrågan hos konsumenterna. Detta mervärde kommer producenterna till del. Sammantaget anser därför regeringen att det är rimligt att det är den som ansöker om registreringen som betalar registreringsavgiften. Det bemyndigande som finns i 18 § första stycket 2 lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter om bl.a. avgifter för prövning och handläggning enligt EU-bestämmelser som kompletteras av lagen. Regeringens bedömning är att den aktuella avgiften utgör en avgift för prövning och handläggning enligt bestämmelsen. Bemyndigandet i lagen behöver därför inte ändras. Sammanfattningsvis bör det i förordningen om avgifter för offentlig kontroll och livsmedel tas in en bestämmelse om skyldighet för en sökande att betala en avgift för registreringen. Livsmedelsverket bör, i likhet med vad som gäller för andra avgifter som myndigheten tar ut, få disponera sådana avgifter. Även andra producenter än de som har ansökt om registrering av en skyddad beteckning kan dra nytta av fördelarna av skyddet. Sådana situationer bör dock kunna lösas genom förhandlingar mellan de producenter som är berörda. 5 Anpassningar med anledning av EU:s nya förordning om spritdrycker 5.1 Den nya EU-förordningen Den 17 april 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008. Den nya EU-förordningen ersätter Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89. Den nya EU-förordningen har samma syfte och tillämpningsområde som den nu gällande förordningen. Syftet med bestämmelserna är att åstadkomma ett konsumentskydd på hög nivå, förhindra vilseledande förfaranden samt uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. Den nya förordningen innehåller bestämmelser om definitioner, presentationer och märkning av spritdrycker. Enligt förordningens definition av spritdrycker är det sådana drycker som har en alkoholhalt på lägst 15 volymprocent. Även jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker regleras i förordningen. Därtill finns bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar för spritdrycker. En geografisk beteckning är, som framgått av avsnitt 4, en kollektiv immaterialrätt som anger att en produkt har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land, där produktens kvalitet, rykte eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung. Bestämmelserna gör det möjligt för företag att registrera produkter med en speciell geografisk koppling. En sådan registrering medför ett skydd för dessa produkter. Sverige har sedan EU-inträdet tre skyddade geografiska beteckningar för spritdrycker: Svensk Vodka, Svensk Akvavit och Svensk Punsch. Den nya förordningens rättsliga grund är artikel 114.1 och 43.2 i EUF-fördraget. Detta är en skillnad mot nu gällande förordning som har artikel 95 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som grund (motsvararande artikel 114.1 i EUF-fördraget). Ändringen har skett i syfte att förtydliga kopplingen till jordbrukssektorn och kravet på att etanolen som används i spritdrycker och andra alkoholhaltiga drycker måste framställas av jordbruksprodukter. Ett stort antal ändringar jämfört med den nu gällande förordningen har gjorts som en följd av att lagstiftningen anpassats till Lissabonfördraget och utifrån ambitionen att skriva på ett enklare sätt. Därutöver har vissa av de regler som i dag finns i tillämpningsförordningar ansetts vara av väsentlig karaktär och regleras därmed i det nya regelverket i grundakten. Det finns dock även några ändringar i sak, t.ex. följande: - I definitionerna förtydligas bl.a. att reglerna för beteckningar även gäller när spritdrycker används i andra livsmedel. Kategorierna av spritdrycker delas också in på ett nytt sätt. - Reglerna om språk för märkning av spritdrycker har förenklats. - Regler för handläggningsförfaranden har anpassats till motsvarande bestämmelser för jordbruksprodukter och livsmedel. - Medlemsstaterna ska utföra riskbaserad kontroll av användningen av skyddade namn på spritdrycker samt underrätta kommissionen om vilka kontrollmyndigheter som utsetts. - Den bilaga där det anges vilka beteckningar som är skyddade ersätts med ett nytt allmänt tillgängligt elektroniskt register. Medlemsstaterna får liksom tidigare under vissa förutsättningar fastställa strängare bestämmelser än de som följer av förordningen. Sådana bestämmelser får dock inte förbjuda eller begränsa import, försäljning, eller konsumtion av spritdrycker som är förenliga med förordningen. 5.2 Gällande nationell lagstiftning Den nuvarande EU-förordningen, förordning (EG) nr 110/2008, kompletteras i den nationella lagstiftningen av livsmedelslagen (2006:804), lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Livsmedelslagen och lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel kompletteras i sin tur av förordningar och myndighetsföreskrifter, se nedan. Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter. Lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel kompletterar förordning (EG) 110/2008 i de delar förordningen innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel (2 §). Lagen innehåller, som framgår av avsnitt 4.5, bestämmelser om kontrollmyndigheter och deras befogenheter, skyldigheter för kontrollobjekt att tillhandahålla hjälp, avgiftsbestämmelser och regler om överklagande m.m. Det finns också ett bemyndigande (3 a §) enligt vilket regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana kravspecifikationer som avses i artikel 20.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008. Lagen kompletteras av förordningen (2009:1425) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel och av myndighetsföreskrifter. Se vidare avsnitt 4.5. Livsmedelslagen Livsmedelslagen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenters intressen när det gäller livsmedel. Lagen gäller alla stadier av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel. Livsmedelslagen kompletterar de EU-bestämmelser som har samma syfte som lagen och som faller inom lagens tillämpningsområde. Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling vilka grundförordningar som avses. Enligt tillkännagivande (2019:716) kompletterar livsmedelslagen förordning (EG) 110/2008 i de delar den innehåller bestämmelser om förbud eller villkor för handhavande eller utsläppande på marknaden av livsmedel, i den mån bestämmelserna inte kompletteras av lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om kontrollmyndigheter och deras befogenheter för att kunna utöva offentlig kontroll, skyldighet för kontrollobjektet att tillhandahålla hjälp vid kontroll, bemyndiganden om avgifter, straffbestämmelser och bestämmelser om överklagande m.m. Lagen kompletteras av livsmedelsförordningen (2006:813) och av myndighetsföreskrifter. Den närmare ansvarsfördelningen mellan myndigheterna anges i livsmedelsförordningen. När det gäller spritdrycker är det i huvudsak Livsmedelsverket som är ansvarig kontrollmyndighet. Lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel innehåller bestämmelser om civilrättsliga sanktioner vid intrång i rätten till vissa beteckningar som är skyddade inom EU. Vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av bl.a. förordning (EG) nr 110/2008 ska bestämmelserna i 8 kap. 3-8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varumärkeslagen (2010:1877) tillämpas. De sanktioner som kan bli aktuella enligt dessa bestämmelser är bl.a. vitesförbud, intrångsundersökning, skadestånd, informationsföreläggande och åtgärder som avser intrångsgörande varor. Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol i mål och ärenden enligt lagen. 5.3 Anpassning av den nationella lagstiftningen Regeringens förslag: Hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 i 1 § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ändras så att lagen i stället kompletterar förordning (EU) 2019/787. Bestämmelserna i varumärkeslagen om skadestånd och andra sanktioner ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av den nya EU-förordningen i stället för den EU-förordning som gäller nu. Hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 i 1 § lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska därför bytas ut till förordning (EU) 2019/787. Regeringens bedömning: Ett nytt tillkännagivande om vilka EU-förordningar som livsmedelslagen kompletterar bör beslutas, i vilket förordning (EU) 2019/787 anges i stället för förordning (EG) nr 110/2008. Bemyndigandet i 3 a § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel om sådana kravspecifikationer som avses i artikel 20.1 i förordning (EG) nr 110/2008 bör inte ändras. Det finns inte något behov av att utse någon myndighet enligt artikel 24.2 eller att införa tillfälliga nationella skydd enligt artikel 25 i den nya EU-förordningen. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag förutom när det gäller bemyndigandet om kravspecifikationer. I promemorian föreslås att bemyndigandet i stället ska avse produktspecifikationer enligt den nya EU-förordningen. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker antingen förslagen eller har inte något att invända mot förslagen i promemorian. Patent- och registreringsverket (PRV) anser dock att lagstiftaren bör överväga en särskild uttrycklig reglering om att Livsmedelsverket i vissa fall ska föra en hävningstalan enligt varumärkeslagen. Detta skulle enligt PRV aktualiseras i samband med att Livsmedelsverket utfärdar ett förbud för någon att använda ett namn som liknar en skyddad geografisk beteckning om det namnet finns registrerat som varumärke hos PRV. Skatteverket har inte några invändningar mot förslagen men vill understryka att det inte är lämpligt att utse Skatteverket till sökande i enlighet med artikel 24.2 i den nya EU-förordningen. Sveriges lantbruksuniversitet föreslår ett tillägg i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel för att förtydliga att lagen även är tillämplig på spritdrycker. Skälen för regeringens förslag och bedömning Kompletterande nationell lagstiftning Den nya EU-förordningen är liksom den gällande EU-förordningen bindande för medlemsstaterna och direkt tillämplig. Det är dock nödvändigt att komplettera en del av bestämmelserna i förordningen med nationella bestämmelser. Förordningen innehåller bl.a. krav på medlemsstaterna när det gäller handläggning av ansökningar om registrering, kontroll av att reglerna i förordningen följs, samråd med och rapportering till kommissionen samt sanktioner mot intrång i skyddade beteckningar. Eftersom den nu gällande EU-förordningen upphör att gälla och ersätts av en ny behöver den nationella lagstiftningen anpassas. I och med att den nya EU-förordningen har samma syfte och tillämpningsområde som den nuvarande handlar det framför allt om att befintliga hänvisningar behöver uppdateras. Regeringen bedömer att tillägget av artikel 43.2 som rättslig grund inte får några praktiska konsekvenser. Det finns inte heller några skäl att ändra den nuvarande ordningen där Livsmedelsverket ansvarar för Sveriges skyldigheter med anledning av EU-förordningen. Hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel behöver ändras så att lagen i stället kompletterar förordning (EU) 2019/787. Därmed omfattas den nya EU-förordningen av lagens bestämmelser om bl.a. handläggning av ansökningar samt kontroll av att förordningens bestämmelser följs. I likhet med övriga förordningar som omfattas av lagen bör hänvisningen till den nya förordningen göras dynamisk, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Därutöver bör regeringen tillkännage att livsmedelslagen kompletterar förordningen i de delar de faller inom den lagens tillämpningsområde. Sveriges lantbruksuniversitet föreslår ett tillägg i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel för att förtydliga att lagen även är tillämplig på spritdrycker. Regeringen ser inget behov av ett sådant förtydligande. Lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel behöver uppdateras så att bestämmelserna i varumärkeslagen (2010:1877) om skadestånd och andra civilrättsliga sanktioner görs tillämpliga vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av den nya EU-förordningen i stället för den nu gällande förordningen. Hänvisningen i 1 § till förordning (EG) nr 110/2008 ska därför bytas ut mot en hänvisning till förordning (EU) 2019/787. Hänvisningen till den nya förordningen bör i likhet med övriga förordningar som omfattas av lagen avse förordningen i dess ursprungliga lydelse, s.k. statisk hänvisning. Om förordningen skulle komma att ändras behöver det därmed övervägas om detta motiverar någon ändring i regleringen av sanktioner. Patent- och registreringsverket (PRV) anser att lagstiftaren bör överväga en särskild uttrycklig reglering om att Livsmedelsverket i vissa situationer ska föra en hävningstalan enligt varumärkeslagen. Detta skulle förutsätta ändringar i den lagen. Enligt artikel 39.2 i förordningen ska medlemsstaterna vidta lämpliga administrativa och rättsliga åtgärder för att förhindra eller stoppa olaglig användning av namn på produkter eller tjänster som framställs eller saluförs på deras territorium och som omfattas av geografiska beteckningar som är registrerade enligt förordningen. Regeringen anser att den reglering som görs tillämplig genom befintlig lagstiftning är tillräcklig för att uppfylla EU-förordningens krav på åtgärder. När det gäller förhållandet mellan varumärken och skyddade beteckningar är utgångspunkten enligt artikel 36 i förordningen att redan i god tro registrerade varumärken ska få leva vidare om de registrerats före det att ansökan om skydd av den geografiska beteckningen lämnades in. När det gäller varumärken där ansökan om registrering görs efter att en beteckning blivit skyddad ska PRV på eget initiativ pröva om varumärket innehåller en geografisk beteckning och i så fall vägra registrering (2 kap. 7 § första stycket 5 och 6 varumärkeslagen). Om PRV skulle godta att varumärket registreras finns även möjlighet för innehavaren av den geografiska beteckning som ansökan avser att invända mot registreringen eller annars föra en hävningstalan mot registreringen av varumärket. Regeringen finner inte behov av en reglering som innebär att Livsmedelsverket under vissa förutsättningar kan föra en sådan talan. Enligt artikel 24.2 i den nya förordningen får en myndighet som utsetts av en medlemsstat anses vara en grupp av sökande vid ansökan om registrering om det inte är möjligt för de berörda producenterna att bilda en sådan grupp. Skatteverket anför att det inte är lämpligt att utse Skatteverket till sökande i enlighet med denna artikel. Regeringen delar promemorians bedömning att det inte finns behov av att utse någon sådan myndighet. Enligt artikel 25 i den nya förordningen får en medlemsstat på nationell nivå bevilja ett tillfälligt nationellt skydd. Skyddet får endast ha verkan nationellt och får inte påverka handeln inom unionen eller den internationella handeln. Regeringen delar promemorians bedömning att det inte heller finns behov av en sådan möjlighet till tillfälliga nationella skydd. Därmed behövs det inte någon nationell reglering av detta. Kravspecifikationer I samband med Sveriges anslutning till EU skyddades tre geografiska beteckningar: Svensk Vodka/Swedish Vodka, Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit och Svensk Punsch/Swedish Punch. Vid den tiden fanns det inte några registrerade kravspecifikationer för beteckningarna, dvs. beskrivningar av vilka krav en spritdryck ska uppfylla för att en producent ska få använda den skyddade beteckningen. Förordning (EG) nr 110/2008 trädde i kraft den 20 februari 2008 och ersatte då en tidigare EU-förordning om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker. För varje geografisk beteckning som var registrerad den 20 februari 2008 skulle medlemsstaterna senast den 20 februari 2015 lämna in en kravspecifikation till kommissionen. Om ingen kravspecifikation lämnats in till kommissionen innan den 20 februari 2015 skulle kommissionen stryka den registrerade geografiska beteckningen från bilaga III. Till skillnad från vad som gäller när en medlemsstat ansöker om att få en ny geografisk beteckning registrerad skulle kommissionens prövning av kravspecifikationerna för de registrerade geografiska beteckningarna för svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch inte leda till att kommissionen fattar något formellt beslut om registrering av specifikationerna (se propositionen Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel [prop. 2016/17:155]). För att garantera att de svenska spritbeteckningarna även fortsättningsvis skulle vara registrerade enligt förordning (EG) nr 110/2008 och få det skydd som följer av en sådan registrering krävdes därför att de kravspecifikationer som hörde samman med respektive beteckning togs in i en nationell författning. Med anledning av detta infördes i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel en ny bestämmelse, 3 a §, som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana kravspecifikationer. Regeringen har i 2 b § förordningen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel bemyndigat Livsmedelsverket att meddela sådana föreskrifter. Livsmedelsverket överlämnade i december 2014 kravspecifikationer för granskning till kommissionen i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 20 i förordning (EG) nr 110/2008. Kommissionen slutförde i mars 2019 sin granskning av dessa kravspecifikationer och publicerade sin bedömning (Information om bedömningen av kravspecifikationerna för fastställda geografiska beteckningar för spritdrycker [2019/C 115/11]). Denna har alltså inte utmynnat i en bindande förordning eller ett formellt beslut från kommissionen. Kommissionens bedömning är att kravspecifikationerna uppfyller de villkor som fastställs i artikel 15.1 i förordning (EG) nr 110/2008. Livsmedelsverket har ännu inte meddelat några föreskrifter om kravspecifikationerna eftersom verkets beslut att överlämna dessa till kommissionen har överklagats. Beträffande den skyddade beteckningen Svensk Vodka har klaganden i det svenska målet även lämnat in ett klagomål mot Sverige hos kommissionen angående överträdelse av EU-rätten (N2020/02015). För att Livsmedelsverket ska kunna meddela sådana föreskrifter bör bemyndigandet i 3 a § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel vara kvar. Den bestämmelse i den nu gällande EU-förordningen som bemyndigandet avser gäller endast för geografiska beteckningar som var registrerade i bilaga III till den förordningen den 20 februari 2008. Det kan alltså bara användas för de tre registrerade beteckningarna för svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch. När det gäller ansökningar om att få en ny geografisk beteckning registrerad kommer kommissionens prövning att innebära ett formellt beslut om registrering av specifikationerna. Något behov av bemyndigande för att i nationell rätt meddela föreskrifter om sådana kravspecifikationer, eller produktspecifikationer som de betecknas i den nya EU-förordningen, finns därför inte. Regeringen anser därför, till skillnad från vad som anförs i promemorian, att det befintliga bemyndigandet inte bör ändras. 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 25 maj 2021. Regeringens bedömning: Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser. Promemorian saknade förslag om ikraftträdande. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har lämnat någon synpunkt när det gäller ikraftträdande. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förordning (EU) 2019/1753, som behandlas i avsnitt 4, har redan börjat gälla. När det gäller denna förordning bör lagändringarna därför träda i kraft så snart som möjligt. Förordning (EU) 2019/787, som behandlas i avsnitt 5, ska i huvudsak börja tillämpas den 25 maj 2021. Lagändringarna bör därför träda i kraft detta datum. Enligt förordning (EU) 2019/787 ska geografiska beteckningar för spritdrycker som är registrerade i bilagan till den nu gällande förordningen automatiskt skyddas som geografiska beteckningar enligt den nya förordningen. Kommissionen ska föra in dem i det nya allmänt tillgängliga elektroniska register som ska upprättas enligt förordningen. Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser. 7 Konsekvenser 7.1 Konsekvenser för enskilda och företag Förslaget i fråga om EU:s anslutning till Genèveakten bedöms ha positiva effekter för enskilda eftersom de innebär en möjlighet att skydda beteckningar även i vissa tredjeländer. När det gäller kostnader för enskilda handlar det dels om en avgift på 1 000 schweizerfranc för själva registreringen, dels om handläggningskostnader hos Livsmedelsverket. Det är frivilligt att ansöka om en registrering av en skyddad beteckning. De som väljer att göra en ansökan bör därför ha gjort bedömningen att fördelarna med en registrering i det nya systemet överväger kostnaderna. Eftersom registrering enligt Genèveakten bara kan komma ifråga för skyddade beteckningar som redan är registrerade inom EU bör kostnaderna för Livsmedelsverkets handläggning bli mycket begränsade. När det gäller den nya EU-förordningen om spritdrycker innebär förslaget att hänvisningen till en EU-förordning byts ut mot en annan med samma syfte och tillämpningsområde. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för enskilda. 7.2 Konsekvenser för förvaltningsmyndigheter och domstolar De kostnader som kan uppstå med anledning av förslaget i fråga om EU:s anslutning till Genèveakten är handläggningskostnader hos Livsmedelsverket och den registreringsavgift som medlemsstaterna ska betala. Eftersom registrering enligt Genèveakten bara kan komma ifråga för skyddade beteckningar som redan är registrerade inom EU kommer det att röra sig om ett fåtal ärenden. Sverige har i dag nio registrerade skyddade beteckningar i det unionsrättsliga systemet och 17 pågående ansökningar hos Livsmedelsverket. Bedömningen är att en mindre andel av dessa kommer att ansöka om registrering i det nya systemet. Myndighetens handläggningskostnader för en ansökan om skyddade beteckningar ska enligt det gällande svenska regelverket betalas av den som ansöker. Eftersom kostnaden för registrering hos WIPO föreslås tas ut som en avgift av den sökande blir inte heller detta någon kostnad för myndigheten. Kostnader för sådana registreringar av skyddade beteckningar enligt det nya systemet som görs på medlemsstatens eget initiativ, det vill säga utan att någon fysisk eller juridisk person eller förmånstagare har begärt detta, kommer dock att belasta myndigheten. Om det över huvud taget kommer att lämnas in ansökningar utan att någon fysisk eller juridisk person eller förmånstagare har begärt detta kommer dessa, enligt regeringens bedömning, att vara så få att kostnaderna blir försumbara. De kan därmed rymmas inom myndighetens ekonomiska ramar. Konsekvenserna för domstolarna bedöms bli mycket små och även kostnaderna för dessa kan rymmas inom befintliga ramar. När det gäller den nya EU-förordningen om spritdrycker bedöms förslagen inte medföra några konsekvenser för förvaltningsmyndigheter eller domstolar. 7.3 Alternativa lösningar Det är nödvändigt att komplettera EU-förordningarna med nationella bestämmelser. Ett alternativ till den föreslagna lösningen vad avser registreringsavgiften är att inte ålägga den fysiska eller juridiska personen eller förmånstagaren att betala registreringsavgiften. Det skulle innebära ökade kostnader för staten och eventuellt kunna medföra en risk för oseriösa ansökningar. 7.4 Förslagens överensstämmelse med EU-rätten Förslagen bedöms vara i överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 7.5 Övriga effekter av förslagen Förslagen bedöms inte påverka miljön eller jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslagen bedöms inte heller ge några konsekvenser för det kommunala självstyret, för brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet, för offentlig service i olika delar av landet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. I paragrafen anges vilka EU-förordningar som lagen kompletterar i sin helhet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. I paragrafen införs en punktuppställning där hänvisningen till den hittillsvarande EU-förordningen blir punkt 1. I punkt 2 införs en ny bestämmelse som anger att lagen kompletterar även förordning (EU) 2019/1753. Det innebär att lagens bestämmelser om kontrollmyndigheter och deras befogenheter, avgifter och överklagande m.m. blir tillämpliga på den nya EU-förordningen. Liksom hänvisningarna till de övriga förordningar lagen kompletterar är hänvisningen till den nya förordningen dynamisk, dvs. den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 2 § Lagen kompletterar även, i de delar de innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. I paragrafen anges vilka EU-förordningar som lagen kompletterar i de delar de innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Ändringen innebär att punkten 1 i stället för att hänvisa till den nu gällande förordningen (EG) nr 110/2008 hänvisar till den nya EU-förordningen om spritdrycker, förordning (EU) 2019/787. Lagens bestämmelser om kontrollmyndigheter och deras befogenheter, avgifter och överklagande m.m. blir därigenom tillämpliga på den nya EU-förordningen. Liksom till den nu gällande förordningen är hänvisningen till den nya förordningen dynamisk, dvs. den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den 25 maj 2021. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 6. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Beteckningar som skyddas enligt EU-förordningar 1 § Bestämmelserna i 8 kap. 3-8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varu-märkeslagen (2010:1877) ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, i den ursprungliga lydelsen, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i den ursprungliga lydelsen, eller 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen. Paragrafen behandlar sanktioner vid intrång i vissa beteckningar som är skyddade inom EU enligt ett antal angivna förordningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Enligt de EU-förordningar som anges i paragrafen kan ur-sprungsbeteckningar, geografiska beteckningar, beteckningar för traditionella uttryck för vin och för garanterade traditionella specialiteter skyddas genom registrering hos Europeiska kommissionen. Ändringen innebär att punkten 1 i stället för att hänvisa till den nu gällande förordning (EG) nr 110/2008 hänvisar till den nya EU-förordningen om spritdrycker, förordning (EU) 2019/787. Innehavaren av en beteckning som omfattas av den nya EU-förordningen kan därmed göra gällande varumärkeslagens bestämmelser om skadestånd och andra sanktioner vid intrång i rätten till beteckningen. De bestämmelser i varumärkeslagen som blir tillämpliga avser vitesförbud (8 kap. 3 §), skadestånd (8 kap. 4-6 §§), vissa åtgärder med egendom och hjälpmedel (8 kap. 7 §), spridning av information om dom i aktuella mål (8 kap. 8 §), informationsföreläggande (9 kap. 1-4 §), intrångsundersökning (9 kap. 5-13 §§) och behandling av personuppgifter (10 kap. 9 §). Liksom till den nu gällande förordningen avser hänvisningen till den nya förordningen denna i dess ursprungliga lydelse, s.k. statisk hänvisning. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den 25 maj 2021. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 6. Sammanfattning av promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten För att möjliggöra det förfarande med ansökningar om skydd för beteckningar som regleras i den nya EU-förordningen, behöver en behörig myndighet pekas ut som har i uppgift att ta emot och handlägga samt till kommissionen vidarebefordra ansökningar som grundas på en begäran av en fysisk eller juridisk person eller förmånstagare. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för handläggning av ärenden om skyddade beteckningar enligt det nuvarande systemet. I promemorian föreslås att ansökningar om skydd enligt den nya EU-förordningen ska hanteras på samma sätt som ansökningar om skydd enligt det befintliga unionsrättsliga systemet. Därför föreslås att lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel även ska komplettera förordning (EU) 2019/1753. I promemorian föreslås även att den som ansöker om skydd enligt det nya systemet ska betala den registreringsavgift om 1000 schweizerfranc som unionen är skyldig att betala för en registrering av en skyddad beteckning enligt Genèveakten. Lagförslag i promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 av den 23 oktober 2019 om unionens åtgärder efter anslutningen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar. Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Behovet av lag- eller förordningsändringar till följd av EU:s anslutning till Genèveakten Efter remiss har yttranden kommit in från Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Kommerskollegium, Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen, Livsmedelsverket, Patent- och registreringsverket, Regelrådet, Skatteverket, Socialstyrelsen, Sprit och Vinleverantörsföreningen, Statens jordbruksverk, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen), Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges lantbruksuniversitet, och Systembolaget. Sammanfattning av promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. I promemorian föreslås uppdaterade hänvisningar i nationell rätt i och med att den befintliga EU-förordningen om spritdrycker m.m. ersätts av en ny med samma syfte och tillämpningsområde. Det föreslås att hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 i 1 § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ändras så att lagen istället kompletterar förordning (EU) 2019/787. Vidare föreslås att hänvisningen till förordning (EG) nr 110/2008 i 1 § lagen om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel byts ut till förordning (EU) 2019/787. Det föreslås även att ett nytt tillkännagivande om vilka EU-förordningar som livsmedelslagen kompletterar beslutas, i vilket förordning (EU) 2019/787 tas upp istället för förordning (EG) nr 110/2008. I promemorian görs bedömningen att det inte finns något behov av att utse en myndighet enligt artikel 24.2 eller att införa tillfälliga nationella skydd enligt artikel 25 i den nya EU-förordningen. I promemorian föreslås att bemyndigandet i 3 a § lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ändras så att det istället för kravspecifikationer enligt artikel 20.1 i förordning (EG) nr 110/2008 avser sådana produktspecifikationer som avses i artikel 22 i förordning (EU) 2019/787. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra för Livsmedelsverket att meddela föreskrifter om sådana kravspecifikationer. Lagförslag i promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Härigenom föreskrivs att 2 och 3 a §§ samt rubriken närmast före 3 a § lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Lagen kompletterar även, i de delar de innehåller bestämmelser som rör skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Föreskrifter om kravspecifikationer Föreskrifter om produktspecifikationer 3 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana kravspecifikationer som avses i artikel 20.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana produktspecifikationer som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:1654) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Bestämmelserna i 8 kap. 3-8 §§, 9 kap. och 10 kap. 9 § varumärkeslagen (2010:1877) ska tillämpas vid intrång i den rätt till en beteckning som följer av 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, i den ursprungliga lydelsen, 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/787 av den 17 april 2019 om definition, beskrivning, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker, användning av jordbruksalkohol och destillat av jordbruksprodukter i alkoholhaltiga drycker samt om upphävande av förordning (EG) nr 110/2008, i den ursprungliga lydelsen, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, i den ursprungliga lydelsen, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, i den ursprungliga lydelsen, eller 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, i den ursprungliga lydelsen. Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Nationella anpassningar med anledning av förordning (EU) 2019/787 om spritdrycker m.m. Efter remiss har yttranden kommit in från Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Kommerskollegium, Livsmedelsverket, Patent- och registreringsverket, Regelrådet, Skatteverket, Socialstyrelsen, Sprit och Vinleverantörsföreningen, Statens jordbruksverk, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen), Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges lantbruksuniversitet och Systembolaget. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko Föredragande: statsrådet Nilsson Regeringen beslutar proposition Kompletterande bestämmelser med anledning av den nya EU-förordningen om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten