Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 821 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2020/21:66 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet Prop. 2020/21:66
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 66
Regeringens proposition 2020/21:66 Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet Prop. 2020/21:66 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 december 2020 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås lagändringar som föranleds av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Förslagen innebär följande. Nuvarande bestämmelser om hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tas bort, eftersom de ersätts av regler på EU-nivå. Till följd av detta görs en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att en fondförvaltare ska lämna och åta sig att lämna sådan information som avses i EU-förordningen för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. En konsekvensändring görs också i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Den innebär att Sjunde AP-fonden även i fortsättningen ska lämna samma hållbarhetsinformation som i dag. Även försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska omfattas av EU-förordningen. Den möjlighet som EU-förordningen ger medlemsstaterna att tillämpa förordningen på mindre företag utnyttjas alltså. Finansinspektionen kommer att vara behörig myndighet och ha tillsyns- och ingripandebefogenheter enligt EU-förordningen. Verksamheten bekostas av avgifter. Detta medför ändringar i lagen om värdepappersfonder, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 10 mars 2021, vilket är då EU-förordningen i huvudsak ska börja tillämpas. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 8 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 9 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 11 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 17 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 18 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution 23 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 24 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 26 3 Ärendet och dess beredning 28 4 EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar 28 4.1 Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som omfattas av EU-förordningen 28 4.2 EU-förordningens krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar 29 4.3 Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter 31 4.4 Övrigt om förordningen 31 4.5 EU:s förordning om taxonomi 32 5 Nationella krav på information om hållbarhet på fondområdet 32 5.1 Hållbarhetsupplysningar för värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder 32 5.2 Hållbarhetsupplysningar för fondförvaltare som erbjuder fonder på fondtorget för premiepension 33 5.3 Hållbarhetsupplysningar för Sjunde AP-fonden 34 6 Nya krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar 35 6.1 Nationella bestämmelser om information om hållbarhet från fondbolag och AIF-förvaltare tas bort 35 6.2 Upplysning om att ytterligare information ska inkluderas i informationsbroschyrer och vissa årsrapporter 36 7 Behörig myndighet, tillsyn, utredningsbefogenheter och avgifter 38 7.1 Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter 38 7.2 Avgifter till Finansinspektionen 44 8 Små företag med färre än tre anställda 47 9 Krav på att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten 49 10 Sjunde AP-fonden ska även fortsättningsvis lämna hållbarhetsinformation 50 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 52 12 Konsekvensanalys 53 13 Författningskommentar 58 13.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 58 13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 58 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 59 13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 60 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 65 13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 66 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution 70 13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 71 13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 73 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn 75 Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian 91 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 92 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 114 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 115 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 137 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2020 138 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 64 kap. 17 c § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 64 kap. 17 c § Ett fondavtal ingås efter ansökan av en fondförvaltare hos Pensionsmyndigheten. Om ansökan bifalls, är ett avtal ingånget mellan fondförvaltaren och Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska bifalla ansökan, om 1. fondförvaltaren uppfyller krav på verksamhetshistorik, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i 4 kap. 24 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 4. fondförvaltaren åtar sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. fondförvaltaren åtar sig att, med eller utan prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av Pensionsmyndigheten, 6. fondförvaltaren åtar sig att för varje år till Pensionsmyndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnader som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, och då ange hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna, 7. fonden uppfyller krav på avkastningshistorik, 8. fonden uppfyller krav på minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet, och 9. fondförvaltaren och fonden i övrigt uppfyller de villkor i fondavtalet som Pensionsmyndigheten bestämmer. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 34 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse förvaltas i enlighet med 10 a § första stycket andra meningen och andra stycket, 10 b-10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a-15 d och 16 a-16 l §§ samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer 1. artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) dels att 5 kap. 7 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 5 a §, och närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. Information om hållbarhet 5 a § Sjunde AP-fonden ska för varje fond som AP-fonden förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva 1. vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, 2. den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och 3. uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Informationen ska finnas tillgänglig på Sjunde AP-fondens webbplats. Därutöver ska information enligt andra stycket 1 och 2 lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information enligt andra stycket 3 ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 4 kap. 15-23 och 25-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-26 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värdepappersfonder dels att 4 kap. 24 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 24 § ska utgå, dels att 4 kap. 15 och 18 §§, 10 kap. 11 §, 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 15 § För varje värdepappersfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla 1. fondbestämmelserna, 2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den, 3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, 4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§, 5. uppgifter om vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras i, 6. för det fall fondmedlen får placeras i derivatinstrument, uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil, och 7. uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. För en värdepappersfond som hänvisar till ett referensvärde som avses i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 finns det i artikel 29.2 ytterligare bestämmelser om informationsbroschyrens innehåll. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. 18 § Fondbolaget ska för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna 1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och 2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång. Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den information som behövs för att man ska kunna bedöma varje värdepappersfonds utveckling och ställning. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Utöver det som anges i andra stycket ska årsberättelsen innehålla uppgifter om det sammanlagda ersättningsbeloppet för räkenskapsåret, fördelat på fasta och rörliga ersättningar, som fondbolaget betalat ut till sin personal samt om efterlevnaden och väsentliga förändringar av fondbolagets ersättningspolicy. Bestämmelser om vad en årsberättelse och en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 18 a § Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Bestämmelser om vad en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 10 kap. 11 § Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, och a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 12 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget 1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §, 3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §, 4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 6 avseende dessa bestämmelser, 5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4-6 §§ och 7 § första stycket, 6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §, 7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15-21 §§, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 16, 17, 19 och 20 avseende dessa bestämmelser, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 15, 16, 18 och 19 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 18 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 17 avseende dessa bestämmelser, 10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, 11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller 12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier. Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom 1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift. 10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 27, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 26, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 13 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §, 2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 3. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8-10 §§, 4. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas, 5. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket, 6. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§, 7. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §, 8. hur uppgifter enligt 2 kap. 20 § första stycket ska lämnas, 9. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 10. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, 12. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, 13. hur informationen enligt 4 kap. 24 § ska presenteras, 14. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 15. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 16. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 17. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 18. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 19. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 20. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 21. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 22. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 23. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 24. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 25. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 26. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 27. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 28. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 15. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 16. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 17. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 18. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 19. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 20. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 21. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 22. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 23. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 24. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 25. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 26. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 27. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 4 kap. 24 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att det i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 2 a och 2 b §§, och närmast före 1 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 2 a § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn finns bestämmelser som, utöver bestämmelserna i denna lag, gäller för den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning enligt denna lag. 2 b § Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 ska även gälla för 1. värdepappersbolag som - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda, och 2. utländska värdepappersföretag som - driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud som är etablerade i Sverige, - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder dels att 10 kap. 11 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 10 kap. 11 § ska utgå, dels att 10 kap. 1 och 5 §§, 12 kap. 10 §, 13 kap. 15 § och 15 kap. 2 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 1 § För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som AIF-förvaltaren förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla uppgifter om 1. fondens investeringsstrategi och mål samt de omständigheter under vilka dessa eller investeringspolicyn kan ändras, 2. var mottagarfonden är etablerad om fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond samt information om var de underliggande fonderna är etablerade om fonden är en fond-i-fond, 3. de tillgångsslag som fonden får placera i och fondens riskprofil, inklusive information om användande av finansiell hävstång, 4. de viktigaste rättsliga följderna av en investering i fonden, 5. AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, revisorer och andra tjänsteleverantörer, 6. ansvarsförsäkring eller tillgängliga medel i enlighet med 7 kap. 5 § för att täcka eventuella skadeståndsanspråk, 7. delegering av förvaltnings- och förvaringsfunktioner, 8. principer och rutiner för värdering av tillgångarna i fonden, 9. hantering av likviditetsrisker och rätt till inlösen samt förfarande och villkor för emission och försäljning av andelar eller aktier, 10. avgifter och alla andra kostnader samt maximibelopp för direkta och indirekta avgifter och kostnader som belastar fondens investerare, 11. förvaltarens principer för likabehandling av investerare och rätt till förmånligare villkor för någon investerare i fonden, 12. fondens primärmäklare samt relevanta arrangemang mellan sådan mäklare och fonden, 13. hur och när regelbunden information om fonden enligt 9 och 10 §§ lämnas, 14. den senaste årsberättelsen enligt 4 § och det senaste beräknade nettotillgångsvärdet (NAV) eller marknadsvärdet för fondens andelar eller aktier, och 15. historisk avkastning. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt första stycket som inte redan framgår av prospektet. 5 § Årsberättelsen ska innehålla 1. en balansräkning eller annan redovisning av tillgångar och skulder, 2. en resultaträkning, 3. en verksamhetsberättelse, 4. information om väsentliga förändringar i den information som ska lämnas enligt 1, 9 och 10 §§, och 5. information om ersättningar. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Uppgifterna om räkenskaperna i årsberättelsen ska sammanställas i enlighet med 1. bestämmelserna om redovisning i den alternativa investeringsfondens hemland eller, om det är fråga om en icke EES-baserad alternativ investeringsfond, i det land där fonden är etablerad, och 2. fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. 12 kap. 10 § För specialfonder ska, i stället för 10 kap. 4 § och utöver 10 kap. 5 §, 4 kap. 18 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om värdepappersfond ska avse specialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare. För specialfonder ska, i stället för 10 kap. 4 § och utöver 10 kap. 5 §, 4 kap. 18 § och 18 a § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om värdepappersfond ska avse specialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare. 13 kap. 15 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och f) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 10 kap. 11 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution Härigenom föreskrivs att det i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 1 a och 1 b §§, och närmast före 6 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 1 a § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn finns bestämmelser som, utöver bestämmelserna i denna lag, gäller för rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter. 1 b § Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 ska även gälla för försäkringsförmedlare som har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:542 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:543 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, i det följande benämnd EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, ställer krav på finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som tillhandahåller investeringsrådgivning eller försäkringsrådgivning avseende försäkringsbaserade investeringsprodukter (eng. insurance-based investment product, Ibip). Dessa aktörer och rådgivare ska, oavsett den finansiella produktens utformning och målmarknaden, offentliggöra skriftliga policyer om hur hållbarhetsrisker integreras och säkerställer transparens i fråga om integreringen av hållbarhetsrisker i investeringsbeslut (skäl 13 och artikel 6). Förordningen syftar till att minska informationsasymmetrin i förhållandet mellan huvudman och ombud. Detta tar sikte på hur hållbarhetsrisker integreras och negativa konsekvenser för hållbar utveckling beaktas och på hur miljörelaterade eller sociala egenskaper och hållbara investeringar främjas genom att kräva att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare lämnar upplysningar till slutinvesterare innan avtal ingås och under den tid då avtalet löper, när de agerar som ombud för dessa slutinvesterare (huvudmän) (se skäl 10). Förordningen kompletterar de upplysningskrav som fastställs i sektorspecifika direktiv och förordningar (skäl 11). Förordningen finns i bilaga 1. Inom Finansdepartementet har promemorian Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet tagits fram. Promemorian innehåller lagförslag som föranleds av förordningen. En sammanfattning av promemorian och promemorians lagförslag finns i bilagorna 2 och 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2020/03070). Lagrådet Regeringen beslutade den 19 november 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. 4 EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar 4.1 Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som omfattas av EU-förordningen EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ställer upp krav på att vissa hållbarhetsrelaterade upplysningar ska lämnas. De aktörer som omfattas av kraven är dels finansmarknadsaktörer, dels finansiella rådgivare, som båda definieras i förordningen. Finansmarknadsaktörer definieras (artikel 2.1) som a) ett försäkringsföretag som tillhandahåller en försäkringsbaserad investeringsprodukt (Ibip), b) ett värdepappersföretag som tillhandahåller portföljförvaltning, c) ett tjänstepensionsinstitut, d) en utvecklare av en pensionsprodukt, e) en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare), f) ett sparinstitut för paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter), g) en förvaltare av en godkänd riskkapitalfond som är registrerad i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EU:s förordning om riskkapitalfonder), h) en förvaltare av en godkänd fond för socialt företagande som är registrerad i enlighet med artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EU:s förordning om fonder för socialt företagande), i) ett förvaltningsbolag för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), eller j) ett kreditinstitut som tillhandahåller portföljförvaltning. Finansiella rådgivare definieras (artikel 2.11) som a) en försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter, b) ett försäkringsföretag som tillhandahåller försäkringsrådgivning med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter, c) ett kreditinstitut som tillhandahåller investeringsrådgivning, d) ett värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning, e) en AIF-förvaltare som tillhandahåller investeringsrådgivning i enlighet med artikel 6.4 b i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i det följande benämnt AIFM-direktivet, eller f) ett förvaltningsbolag för fondföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning i enlighet med artikel 6.3 b i i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), i det följande benämnt UCITS-direktivet. 4.2 EU-förordningens krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ställer krav på upplysningar som ska lämnas av finansmarknadsaktörer respektive finansiella rådgivare inom den finansiella sektorn (se avsnitt 4.1). Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska på sina webbplatser offentliggöra information om policyer för hållbarhetsrisker (artikel 3) och information om negativa konsekvenser för hållbar utveckling på bolagsnivå (artikel 4). Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska i sina ersättningspolicyer inkludera information om hur dessa policyer är förenliga med integrering av hållbarhetsrisker och offentliggöra detta på sina webbplatser (artikel 5). Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska i upplysningar som lämnas innan avtal ingås inkludera viss information om integreringen av hållbarhetsrisker (artikel 6). Finansmarknadsaktörer ska i sin information om negativa konsekvenser för hållbar utveckling på enhetsnivå och integrering av hållbarhetsrisker även inkludera negativa konsekvenser för hållbar utveckling med avseende på finansiella produkter (artikel 7). När en finansiell produkt främjar bl.a. miljörelaterade eller sociala egenskaper ställs ytterligare krav på de upplysningar som ska lämnas innan avtal ingås. Upplysningarna ska innehålla information om hur de miljörelaterade eller sociala egenskaperna uppnås, om ett index valts som referensvärde ska information om detta index förenlighet med dessa egenskaper lämnas och ange var den metod som används vid beräkning av index finns tillgänglig (artikel 8). När det gäller en finansiell produkt som har hållbarhet som mål ställs ytterligare krav, bl.a. när det gäller val av index. Ett jämförelseindex kan vara ett verktyg för att se hur en produkt presterar. Om ett index har valts som referensvärde ska information lämnas om hur det valda indexet är anpassat till målet, hur och varför indexet skiljer sig från ett brett marknadsindex. Om inget index har valts ska upplysningar som lämnas innan avtal inkludera hur målet ska uppnås. Om en finansiell produkt har minskning av koldioxidutsläpp som mål tillkommer ytterligare krav på upplysningar. Upplysningskraven vid finansiella produkter med hållbarhet som mål omfattar även att ange var den metod som används vid beräkning av index finns tillgänglig (artikel 9). Finansmarknadsaktörer ska, för vissa finansiella produkter, på sina webbplatser lämna information i fråga om främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper och av hållbar investering (artikel 10). Finansmarknadsaktörer som tillhandahåller vissa finansiella produkter ska lämna upplysningar i regelbundna rapporter om främjandet av miljörelaterade eller sociala egenskaper och av hållbara investeringar (artikel 11). Information som offentliggörs ska vara uppdaterad och om den ändras ska detta tydligt förklaras (artikel 12). Finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare ska säkerställa att deras marknadsföringsmaterial inte motsäger den information som lämnas enligt förordningen (artikel 13). Särskilda bestämmelser gäller för hur tjänstepensionsinstitut och försäkringsförmedlare ska offentliggöra och tillhandahålla informationen (artikel 15). Av förordningen följer vidare att de europeiska tillsynsmyndigheterna Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska utarbeta förslag till tekniska standarder som närmare specificerar dessa krav. Dessa tekniska standarder ska sedan antas av Europeiska kommissionen. 4.3 Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter Enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning övervakar att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare följer kraven i förordningen (artikel 14.1). De behöriga myndigheterna ska ha alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen. Vidare ska de behöriga myndigheterna samarbeta och förse varandra, utan onödigt dröjsmål, med den information som är relevant för fullgörandet av deras uppgifter enligt förordningen (artikel 14.2). Förordningen kompletterar de upplysningskrav som fastställs i UCITS-direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), AIFM-direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (direktivet om marknader för finansiella instrument), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution (försäkringsdistributionsdirektivet), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet) och EU:s förordning om riskkapitalfonder, EU:s förordning om fonder för socialt företagande, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (EU:s förordning om långsiktiga investeringsfonder) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), i det följande benämnd EU:s förordning om PEPP-produkter, liksom i nationell rätt som reglerar privata och individuella pensionsprodukter. För att säkerställa en välorganiserad och effektiv tillsyn av att förordningen följs bör medlemsstaterna förlita sig på de behöriga myndigheter som redan utsetts enligt de reglerna (skäl 11). 4.4 Övrigt om förordningen Medlemsstaterna får besluta att tillämpa förordningen på utvecklare av pensionsprodukter som förvaltar nationella sociala trygghetssystem som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (artikel 16). Förordningen ska enligt huvudregeln inte tillämpas på försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsförmedling med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter eller på värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning vilka är företag med färre än tre anställda. Medlemsstaterna får dock besluta att tillämpa förordningen på sådana aktörer (artikel 17). 4.5 EU:s förordning om taxonomi Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, i det följande benämnd EU:s förordning om taxonomi, innehåller vissa ändringar i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, vilket påverkar tillämpningen av den senare förordningen i vissa delar. EU:s förordning om taxonomi medför dock ingen åtgärd inom ramen för detta lagstiftningsärende. 5 Nationella krav på information om hållbarhet på fondområdet 5.1 Hållbarhetsupplysningar för värdepappersfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder Det svenska regelverket för fonder omfattar dels värdepappersfonder, dels alternativa investeringsfonder, inbegripet specialfonder. Dessa regleras i huvudsak i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagen om värdepappersfonder genomför UCITS-direktivet. I lagen finns även bestämmelser som inte har sin bakgrund i EU:s regelverk. Sverige har genom nationell lagstiftning infört krav på fondbolag att lämna viss information om hållbarhet (se prop. 2017/18:5). Ett fondbolag ska för varje värdepappersfond som bolaget förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (4 kap. 24 § första stycket). Informationen ska beskriva vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och uppföljningen av hållbarhetsarbetet (andra stycket). Informationen ska finnas tillgänglig på fondbolagets webbplats. Därutöver ska information om vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen och den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information om uppföljningen av hållbarhetsarbetet ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport (tredje stycket). Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen av fonden, ska i stället uppgift om detta finnas tillgänglig på fondbolagets webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse (fjärde stycket). Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder genomför AIFM-direktivet. I likhet med lagen om värdepappersfonder finns det även i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bestämmelser som inte har sin bakgrund i EU:s regelverk. På samma sätt som för fondbolag finns krav på förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) att lämna viss information om hållbarhet (se prop. 2017/18:5). En AIF-förvaltare ska för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför till icke-professionella investerare i Sverige lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (10 kap. 11 § första stycket). Informationen ska beskriva vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och uppföljningen av hållbarhetsarbetet (andra stycket). Informationen ska finnas tillgänglig på AIF-förvaltarens webbplats. Därutöver ska information om vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse (tredje stycket). Information om uppföljningen av hållbarhetsarbetet ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport (fjärde stycket). Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen av fonden, ska i stället uppgift om detta finnas tillgänglig på förvaltarens webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse (femte stycket). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur informationen ska presenteras (13 kap. 1 § 13 lagen om värdepappersfonder respektive 15 kap. 2 § 12 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finansinspektionen har fått ett sådant bemyndigande men har inte utnyttjat detta (18 § 22 förordningen [2013:588] om värdepappersfonder respektive 5 § 11 förordningen [2013:587] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Det kan även noteras att Fondbolagens förening tagit fram en standard för fonders hållbarhetsinformation, se Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information. Riktlinjerna inbegriper både värdepappersfonder och specialfonder och såväl förvaltare av värdepappersfonder som av specialfonder (AIF-förvaltare). Riktlinjerna behandlar frågor om information och marknadsföring av fonder samt rådgivning och innehåller bl.a. en standard för hur hållbarhetsinformation ska presenteras i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. 5.2 Hållbarhetsupplysningar för fondförvaltare som erbjuder fonder på fondtorget för premiepension Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna pensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, inkomstpension och premiepension. Inom premiepensionssystemet kan var och en själv välja värdepappersfonder som den för premiepensionen avsatta delen av den pensionsgrundande inkomsten ska placeras i. Detta görs på ett fondtorg som administreras av Pensionsmyndigheten. För de personer som inte själva valt fonder finns ett förvalsalternativ. Fonderna på fondtorget tillhandahålls av fondförvaltare, dvs. ett fondbolag, fondföretag eller förvaltningsbolag (64 kap. 3 § socialförsäkringsbalken), som ansökt om och beviljats få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. För att en fondförvaltare ska få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten krävs att fondförvaltaren och fonden som erbjuds uppfyller vissa i lag uppställda krav och vissa krav som Pensionsmyndigheten ställer upp i fondavtalet. Enligt lag krävs att fondförvaltaren till Pensionsmyndigheten bl.a. lämnar och åtar sig att lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (64 kap. 17 c § socialförsäkringsbalken och 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder). Dessutom ska Pensionsmyndighetens fondavtal åtminstone innehålla vissa villkor bl.a. om fondförvaltares hållbarhetsarbete vid fondförvaltning (64 kap. 17 a § socialförsäkringsbalken). Pensionsmyndigheten har som minimikrav på hållbarhetsarbete vid kapitalförvaltning uppställt att fondförvaltare ska ha undertecknat och omfattas av de FN-stödda principerna för ansvarsfulla investeringar, Principles for Responsible Investment (PRI). Det innebär att fondförvaltarna som erbjuder fonder på fondtorget för premiepension är anslutna till PRI. Genom anslutning förbinder fondförvaltaren sig att integrera PRI:s sex principer. Syftet är att driva utvecklingen för ansvarsfulla investeringar för ett mer hållbart samhälle. 5.3 Hållbarhetsupplysningar för Sjunde AP-fonden Sjunde AP-fonden är en myndighet under regeringen som har till uppgift att dels förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt fonder för sin premiepension (förvalsalternativet), dels erbjuda placeringsalternativ med skilda riskprofiler. För dessa ändamål förvaltar Sjunde AP-fonden fonderna AP7 Aktiefond, som är en global aktiefond, och AP7 Räntefond, som är en svensk räntefond. Med hjälp av dessa två fonder skapas förvalsalternativet och de tre fondportföljerna som Sjunde AP-fonden erbjuder. Även aktiefonden och räntefonden är valbara på fondtorget för premiepension. Sjunde AP-fondens verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Beträffande förvaltningen av fonderna gäller i stort sett alla bestämmelserna om förvaltning av värdepappersfonder i 5 kap. lagen om värdepappersfonder (5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder). Det medför att Sjunde AP-fonden arbetar som ett fondbolag med förvaltning av värdepappersfonder. Enligt gällande rätt ska Sjunde AP-fonden lämna den information som behövs för förståelsen av förvaltningen av fonderna när det gäller hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder och 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder). Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen av fonden, ska i stället uppgift om detta finnas tillgänglig på fondbolagets webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Sjunde AP-fonden har sedan starten 2000 bedrivit ett aktivt påverkansarbete. Utgångspunkten för arbetet med ansvarsfulla investeringar är de värdenormer som kommer till uttryck i internationella konventioner som Sverige har undertecknat när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption. Sjunde AP-fonden arbetar även med tre sinsemellan överlappande fördjupningsteman. Varje år avslutas det tema som pågått i tre år och ett nytt tema introduceras. Det nya temat för 2019 var "hållbar e?ektmätning" som syftar till att utveckla metoder att mäta samhällse?ekter av ägarstyrningsarbete och gröna investeringar. Beträffande AP7 Aktiefond arbetar Sjunde AP-fonden i dagsläget med fyra olika påverkansmetoder för hållbara och ansvarsfulla investeringar: agera på bolagsstämmor, påverkansdialog, o?entlig svartlistning (exkludering) och juridiska processer. AP7 Räntefond får avvika från jämförelseindex inom ramen för angiven risktolerans. Sjunde AP-fonden har beslutat att detta riskutrymme i huvudsak ska användas till att bidra med ?nansiering till gröna projekt som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Detta ska primärt ske genom deltagande i nyemissioner av gröna obligationer emitterade i svenska kronor. Sjunde AP-fonden beskriver sin förvaltningsstrategi inklusive hållbarhetsarbete på sin webbplats och i fondernas informationsbroschyr och årsberättelse. 6 Nya krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar 6.1 Nationella bestämmelser om information om hållbarhet från fondbolag och AIF-förvaltare tas bort Regeringens förslag: Bestämmelserna om information om hållbarhet i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska tas bort. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar fastställer harmoniserade regler för finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare om transparens med avseende på integrering av hållbarhetsrisker och beaktande av negativa konsekvenser för hållbar utveckling i sina processer och tillhandahållande av hållbarhetsrelaterade upplysningar med avseende på finansiella produkter (se artikel 1). Förordningen är avsedd att komplettera de upplysningskrav som gäller till följd av den sektorslagstiftning som genomför EU-direktiv på finansmarknadsområdet (skäl 12 i förordningen). Enligt skälen i förordningen bör den inte hindra en medlemsstat från att anta eller behålla strängare bestämmelser om offentliggörande av policyer för anpassning till klimatförändringar och ytterligare upplysningar som lämnas till slutinvesterare avseende hållbarhetsrisker förutsatt att berörda finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare har sina huvudkontor på dess territorium. Sådana bestämmelser bör dock inte hindra den effektiva tillämpningen av förordningen eller att målet med den uppfylls (skäl 28). En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt ska inte inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Det är bara när svensk rätt kan anses strida mot förordningen eller när det i förordningen föreskrivs en skyldighet eller möjlighet att vidta lagstiftningsåtgärder på det nationella planet eller när det behövs andra nationella åtgärder till stöd för förordningens syfte som ändringar i svensk rätt aktualiseras. I svensk nationell reglering finns redan i dag krav på fondbolag att lämna information om hållbarhet för varje värdepappersfond som bolaget förvaltar (se 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder och avsnitt 5.1). Detsamma gäller för AIF-förvaltare för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför till icke-professionella investerare i Sverige (se 10 kap. 11 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och avsnitt 5.1). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur informationen ska presenteras (13 kap. 1 § 12 lagen om värdepappersfonder respektive 15 kap. 2 § 12 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar medför nya och mer detaljerade krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar för ett stort antal finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare, inbegripet de fondbolag och AIF-förvaltare som i dag omfattas av nationella regler. Att ha dubbla krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar, som bara gäller vissa av de aktörer som omfattas av förordningen, framstår som omotiverat. Mot bakgrund av förordningens mer omfattande och detaljerade krav på upplysningar är det inte heller lämpligt eller ändamålsenligt att behålla de nationella bestämmelserna om upplysningskrav för vissa aktörer. De nationella bestämmelserna för fondbolag och AIF-förvaltare bör därför tas bort. 6.2 Upplysning om att ytterligare information ska inkluderas i informationsbroschyrer och vissa årsrapporter Regeringens förslag: Det ska införas upplysningsbestämmelser i lagen om värdepappersfonder och i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om att det i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar finns ytterligare bestämmelser om vad en informationsbroschyr och årsberättelse ska innehålla. Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att införa sådana upplysningsbestämmelser i några andra lagar. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Skälen för regeringens förslag och bedömning: EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ställer vissa krav på information som ska lämnas innan avtal ingås. Sådan information ska lämnas på olika sätt beroende på den sektorsspecifika lagstiftningens närmare utformning (artiklarna 6-9). På fondområdet ska informationen lämnas i informationsbroschyren (artikel 6.3 a och g). Förordningen ställer även krav på att viss information ska tas med i regelbundna rapporter (artikel 11). På fondområdet ska information lämnas i årsredovisningen respektive årsrapporten (artikel 11.2 a och g). Enligt lagen om värdepappersfonder ska det för varje värdepappersfond finnas en informationsbroschyr (4 kap. 15 §). Lagen innehåller i dag en upplysning om att bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla även finns i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, i det följande benämnd SFT-förordningen. En motsvarande bestämmelse om vad en informationsbroschyr ska innehålla, också den med upplysning om att bestämmelser även finns i SFT-förordningen, finns i fråga om alternativa investeringsfonder (10 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). När det gäller årsberättelser ska ett fondbolag lämna en årsberättelse för varje fond bolaget förvaltar (4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder). Också i den bestämmelsen finns i dag en upplysning om att bestämmelser även finns SFT-förordningen. Motsvarande bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla, med upplysning om att bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla även finns i SFT-förordningen, finns också i fråga om alternativa investeringsfonder (10 kap. 4 och 5 §§ lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Det framstår som lämpligt att, i anslutning till bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder respektive lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om den information som fondbolag och AIF-förvaltare ska tillhandahålla, införa upplysningsbestämmelser om att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar innehåller ytterligare bestämmelser om vilken information som ska lämnas i informationsbroschyrer och årsberättelser. Förordningens krav på upplysningar i informationsbroschyrer gäller alla fondbolag och AIF-förvaltare medan kraven på information i årsrapporter bara avser vissa fondbolag och vissa AIF-förvaltare. När det gäller årsrapporter ska finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter som främjar bl.a. miljörelaterade eller sociala egenskaper, eller en kombination av dessa, som har hållbar investering eller en minskning av koldioxidutsläpp som mål inkludera en beskrivning av detta i sina årsberättelser (se artikel 11 samt artiklarna 8.1 och 9.1-9.3 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar). Fondbolag och AIF-förvaltare som inte tillhandahåller en sådan produkt behöver således inte uppfylla detta krav. Det saknas skäl att införa motsvarande upplysningsbestämmelser i övrig sektorslagstiftning (jfr avsnitt 8). 7 Behörig myndighet, tillsyn, utredningsbefogenheter och avgifter 7.1 Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter Regeringens förslag: Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Även en pensionsstiftelse som tryggar utfästelse om pension till färre än 100 personer och som valt att tillämpa de bestämmelser i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. som omfattas av Finansinspektionens tillsyn ska stå under sådan tillsyn. Regeringens bedömning: Förordningens krav när det gäller behörig myndighet och dess tillsyns- och utredningsmöjligheter kräver i övrigt inte några lagstiftningsåtgärder. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Konsumentverket efterfrågar ett mer utvecklat resonemang kring gränsdragningen mellan Konsumentverkets och Finansinspektionens tillsynsansvar. Skälen för regeringens förslag och bedömning EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar Enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning övervakar att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare följer kraven i förordningen (artikel 14.1). De behöriga myndigheterna ska ha alla tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt förordningen. I Sverige är det Finansinspektionen som utsetts till behörig myndighet i all den sektorsspecifika lagstiftning som nämns i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. För att Finansinspektionen ska ha tillgång till de befogenheter som krävs för att utöva tillsyn över att de nu aktuella kraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar uppfylls är det nödvändigt att de bestämmelser i svensk rätt som genomför de EU-rättsakter som räknas upp i förordningen är utformade så att Finansinspektionen kan ingripa även när ett företag som avses i de rättsakterna gör sig skyldigt till en överträdelse av förordningen. Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter på försäkringsområdet För försäkringsföretag finns det bestämmelser i försäkringsrörelselagen (2010:2043) som innebär att Finansinspektionen har tillsyn över dessa. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt bl.a. den lagen och andra författningar som reglerar företagens verksamhet (17 kap. 2 §). Med författningar avses även EU-förordningar (jfr t.ex. prop. 2006/07:115 s. 628). Försäkringsrörelselagen innehåller även bestämmelser om Finansinspektionens utredningsmöjligheter (t.ex. 17 kap. 7 §). Finansinspektionen ska ingripa om ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt försäkringsrörelselagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet (18 kap. 1 §). Beträffande tjänstepensionsinstitut som är tjänstepensionsföretag finns motsvarande bestämmelser i lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag (14 kap. 3 och 6 §§ och 15 kap. 1 §). Finansinspektionens tillsyn över försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag kommer således även att omfatta att företagen följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Finansinspektionen kommer även att ha befogenhet att utreda och ingripa om ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag överträder den förordningen. Tjänstepensionsinstitut som är pensionsstiftelser regleras i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen). EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar är tillämplig på pensionsstiftelser som tryggar utfästelse om pension till minst 100 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen (9 a § andra stycket tryggandelagen) och pensionsstiftelser som tryggar utfästelse om pension till färre än 100 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen och som har valt att tillämpa vissa bestämmelser i tryggandelagen (9 a § tredje stycket samma lag). EU-förordningen är däremot inte tillämplig på pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till minst 16 personer (9 a § första stycket tryggandelagen), eftersom de är sådana tjänstepensionsinstitut som Sverige har valt att undanta från tillämpning av andra tjänstepensionsdirektivet (i enlighet med artikel 5 i direktivet). Finansinspektionen har finansiell tillsyn över samtliga pensionsstiftelser men tillsynens omfattning är beroende av pensionsstiftelsens storlek och om pensionsstiftelsen valt att tillämpa vissa bestämmelser i tryggandelagen (9 a och 34 §§ tryggandelagen). Finansinspektionens ingripandemöjligheter enligt tryggandelagen omfattar bl.a. att inspektionen kan meddela den berörda pensionsstiftelsen anmärkningar (35 § första stycket) och i vissa fall ska förelägga pensionsstiftelsen eller dess styrelse att vidta rättelse (35 § andra stycket). Vidare kan Finansinspektionen i vissa fall utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av pensionsstiftelsen (35 § tredje stycket). För att Finansinspektionen även ska kunna utöva tillsyn, utreda och ingripa om en pensionsstiftelse gör sig skyldig till en överträdelse av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar krävs att en sådan möjlighet införs i lagen. Tryggandelagen bör därför kompletteras på så sätt att Finansinspektionens tillsyn enligt den lagen även ska omfatta att EU-förordningen följs. Bestämmelsen bör formuleras så att hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, se avsnitt 8. Utländska försäkringsgivare och utländska tjänstepensionsinstitut har rätt att bedriva verksamhet i Sverige i enlighet med lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. I lagen avses med EES-försäkringsgivare en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och vars verksamhet inom EES står under finansiell tillsyn bara av den behöriga myndigheten i hemlandet. Finansinspektionen ska, i samarbete med den behöriga myndigheten i hemlandet, utöva tillsyn över att EES-försäkringsgivare eller utländska tjänstepensionsinstitut bedriver sin verksamhet i Sverige i enlighet med lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och andra författningar som reglerar deras näringsverksamhet (3 kap. 2 §). Finansinspektionens tillsyns- och utredningsmöjligheter regleras i den lagen (se 3 kap.). Finansinspektionen bedöms således ha befogenhet att utöva tillsyn över att EES-försäkringsgivare och utländska tjänstepensionsinstitut följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Finansinspektionen kommer även att ha befogenhet att utreda och ingripa om EES-försäkringsgivare och utländska tjänstepensionsinstitut överträder EU-förordningen. Vilka institut som kan vara utvecklare av en pensionsprodukt definieras inte i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Begreppet pensionsprodukt definieras genom hänvisning till EU:s förordning om Priip-produkter. Med pensionsprodukt avses enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (artikel 2.8) en pensionsprodukt som enligt nationell rätt har som främsta syfte att ge investeraren en inkomst vid pensionering och som berättigar investeraren till vissa förmåner (artikel 2.2 e i EU:s förordning om Priip-produkter), eller en individuell pensionsprodukt för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja pensionsprodukt eller vem som tillhandahåller pensionsprodukten (artikel 2.2 g i EU:s förordning om Priip-produkter). I EU:s förordning om Priip-produkter anges att privata pensionsprodukter och tjänstepensionsprodukter, som enligt nationell rätt erkänts ha som främsta syfte att ge investeraren en inkomst efter pensionering, bör undantas från den förordningens tillämpningsområde med hänsyn till produkternas särart och syfte (skäl 7). I svensk rätt motsvaras privata pensionsprodukter och tjänstepensionsprodukter i EU:s förordning om Priip-produkter av det som benämns livförsäkringar med sparmoment. I sådan försäkring är syftet att premierna som betalas in förr eller senare ska betalas ut, med tillägg för eventuell avkastning. Pensionsförsäkring används ofta som ett samlingsbegrepp för försäkringar som skyddar mot risken att den försäkrade efter en viss tidpunkt inte har en viss inkomst och normalt även försäkringar som omfattar skydd mot att efterlevande drabbas ekonomiskt av den försäkrades död. Skatterättsligt är en försäkring i stället att anse som en pensionsförsäkring om den uppfyller de särskilda villkor som anges i 58 kap. 4-16 b §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Övriga livförsäkringar är skatterättsligt kapitalförsäkringar. Med personförsäkring avses civilrättsligt enligt försäkringsavtalslagen (2005:104) bl.a. individuell livförsäkring (1 kap. 2 §). I den lagen görs även en indelning i grupppersonförsäkring och kollektivavtalsgrundad personförsäkring. I svensk rätt motsvaras således utvecklare av pensionsprodukter av försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag. Finansinspektionen kommer, som anges ovan, att ha befogenhet att med stöd av bestämmelser i de lagar som reglerar de berörda verksamheterna kunna utöva tillsyn över att försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Finansinspektionen kommer även att kunna utreda om huruvida dessa har gjort sig skyldiga till en överträdelse av EU-förordningen och i så fall kunna ingripa. Ett sparinstitut för paneuropeiska privata pensionsprodukter (PEPP-produkter) är ett sådant finansiellt företag som auktoriserats eller registrerats enligt unionsrätt och som är av det slag som anges i artikel 6 i EU:s förordning om PEPP-produkter. Bara kreditinstitut, försäkringsföretag med viss slags verksamhet, tjänstepensionsinstitut, värdepappersföretag med viss slags verksamhet, investeringsbolag eller förvaltningsbolag och EU-baserade förvaltare av alternativa investeringsfonder (EU-baserade AIF-förvaltare) kan vara sparinstitut (se artikel 6.1). I svensk lagstiftning finns inga investeringsbolag, dvs. associationsrättsliga fonder med rörligt aktiekapital. Med EU-baserade AIF-förvaltare avses enligt AIFM-direktivet en AIF-förvaltare som har sitt säte i en medlemsstat (se skäl 4 i det direktivet). Det bör även noteras att EU:s förordning om PEPP-produkter ännu inte har börjat tillämpas eftersom den ska börja tillämpas först 12 månader efter offentliggörandet av vissa delegerade akter (artikel 74) och de delegerade akterna ännu inte har offentliggjorts. Som konstateras ovan kommer Finansinspektionen att ha befogenhet att med stöd av nuvarande bestämmelser i de lagar som reglerar försäkringsföretags och tjänstepensionsinstituts verksamhet att kunna utöva tillsyn över att försäkringsföretag och tjänstepensionsinstitut följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Finansinspektionen kommer även att kunna utreda om huruvida dessa har gjort sig skyldiga till en överträdelse av EU-förordningen och i så fall kunna ingripa. Detsamma gäller för värdepappersinstituts, fondbolags och AIF-förvaltares verksamhet, se nedan. För försäkringsförmedlare och försäkringsföretag som tillhandahåller försäkringsrådgivning med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter finns bestämmelser i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution som innebär att Finansinspektionen har tillsyn över den verksamheten. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt den lagen och andra författningar som reglerar försäkringsdistributörens verksamhet (8 kap. 3 §). Detta inbegriper EU-förordningar (samma prop.). Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos försäkringsdistributören om den anser det nödvändigt (8 kap. 5 §). Finansinspektionen ska även ingripa om en försäkringsdistributör har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagen om försäkringsdistribution eller annan författning som reglerar försäkringsdistributörens verksamhet (9 kap. 1 §). Finansinspektionen kommer således ha befogenhet att med stöd av lagen om försäkringsdistribution utöva tillsyn över att en försäkringsdistributör följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Finansinspektionen kommer även att kunna utreda om huruvida en försäkringsdistributör har gjort sig skyldig till en överträdelse av EU-förordningen och i så fall kunna ingripa. Finansinspektionen bedöms därmed komma att ha möjlighet att övervaka att aktörer på försäkringsområdet uppfyller kraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Finansinspektionen kommer även ha de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs. EU-förordningen motiverar därmed, förutom den ändring i tryggandelagen som föreslås ovan, inte någon ytterligare lagstiftningsåtgärd i denna del. Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter på fondområdet Enligt lagen om värdepappersfonder är Finansinspektionen behörig myndighet och utövar tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut (10 kap. 1 § första stycket). För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt den lagen, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet (10 kap. 1 § andra stycket). Även tillsynen över förvaltningsbolag och fondföretag (dvs. utländska motsvarigheter till fondbolag och värdepappersfonder som hör hemma i andra länder inom EES) samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från Sverige omfattar att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige (10 kap. 1 § tredje stycket). Finansinspektionens tillsyn omfattar således enligt gällande rätt att verksamheten drivs inte bara enligt lagen om värdepappersfonder utan också enligt andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Detta inbegriper EU-förordningar såsom EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (jfr prop. 2012/13:155 s. 383). Enligt samma lag har Finansinspektionen en rad tillsyns- och utredningsmöjligheter (se 10-12 kap.). Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder är Finansinspektionen behörig myndighet och utövar tillsyn över AIF-förvaltare som har tillstånd eller är registrerade och över förvaringsinstitut (13 kap. 1 §). Detta inbegriper bl.a. förvaltare av riskkapitalfonder och fonder för socialt företagande (se avsnitt 4.3). För svenska AIF-förvaltare och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regelverk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet (13 kap. 1 § andra stycket samma lag). För AIF-förvaltare och förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige eller marknadsför eller förvaltar alternativa investeringsfonder i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige samt, när en specialfond förvaltas, även det som anges i fondbestämmelserna (13 kap. 1 § tredje stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finansinspektionens tillsyn omfattar således enligt gällande rätt att verksamheten drivs inte bara enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utan också enligt andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Detta inbegriper EU-förordningar (samma prop.). Finansinspektionens tillsyn över de aktörer som omfattas av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder omfattar således även att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs när den börjar tillämpas. Enligt samma lag har Finansinspektionen en rad tillsyns- och utredningsbefogenheter (se 13 och 14 kap.). Mot denna bakgrund har Finansinspektionen möjlighet att övervaka att de aktörer som omfattas av lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder uppfyller kraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Finansinspektionen har även de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs. EU-förordningen motiverar därmed inte någon lagstiftningsåtgärd i denna del. Behörig myndighet, tillsyn och utredningsbefogenheter enligt lagen om värdepappersmarknaden För att driva värdepappersrörelse i form av portföljförvaltning eller investeringsrådgivning krävs enligt lagen om värdepappersmarknaden tillstånd från Finansinspektionen (2 kap. 1 § 4 och 5). Finansinspektionen har enligt samma lag tillsynen över värdepappersinstitut (23 kap. 1 §). Med värdepappersinstitut avses ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige (1 kap. 4 b §). För svenska värdepappersinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt lagen om värdepappersmarknaden, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet. (23 kap. 1 § andra stycket). För ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige (23 kap. 1 § tredje stycket). Finansinspektionens tillsyn omfattar således enligt gällande rätt att verksamheten drivs inte bara enligt lagen om värdepappersmarknaden utan också enligt andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Detta inbegriper EU-förordningar (se prop. 2006/07:115 s. 628). Finansinspektionens tillsyn över de aktörer som omfattas av lagen om värdepappersmarknaden omfattar således även att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs när den börjar tillämpas. Enligt samma lag har Finansinspektionen en rad tillsyns- och utredningsbefogenheter (se 22-26 kap.). Mot denna bakgrund har Finansinspektionen möjlighet att övervaka att aktörer som har tillstånd att driva värdepappersrörelse t.ex. i form av investeringsrådgivning och portföljförvaltning uppfyller kraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Finansinspektionen har även de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs. EU-förordningen motiverar därmed inte någon lagstiftningsåtgärd i denna del. Marknadsföring och Konsumentverkets tillsyn Enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare säkerställa att deras marknadsföringsmaterial inte motsäger den information som lämnas i enlighet med förordningen (artikel 13.1). Som redovisas ovan är Finansinspektionen behörig myndighet i Sverige enligt den sektorslagstiftning som anges i förordningen (se artikel 14). Finansinspektionen har därmed tillsyn över att förordningen följs. Konsumentverket efterfrågar ett utvecklat resonemang kring gränsdragningen mellan Konsumentverkets och Finansinspektionens tillsynsansvar. Det kan noteras att i Sverige har Konsumentverket ingripandemöjligheter när det gäller marknadsföring enligt marknadsföringslagen (2008:486). Lagen tillämpas bl.a. då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet (2 § 1 marknadsföringslagen). Konsumentombudsmannen kan utfärda förelägganden och även väcka talan om förbud, ålägganden eller marknadsstörningsavgift vid överträdelser av lagen (28, 47 och 48 §§ marknadsföringslagen). Som nämns ovan är det Finansinspektionen som har tillsyn över att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs. Det är inte uteslutet att de upplysningar som ska lämnas enligt förordningen kan förekomma i sammanhang som kan utgöra marknadsföring i marknadsföringslagens mening och som därmed kan komma i fråga för ingripande från Konsumentverket. Att det är Finansinspektionen som har tillsynsansvar över att EU-förordningen följs och kan ingripa vid överträdelser av denna hindrar i sig inte Konsumentverket att ingripa om det finns förutsättningar för det. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar motiverar därför inte någon lagstiftningsåtgärd i denna del. 7.2 Avgifter till Finansinspektionen Regeringens förslag: Företag som står under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska betala årliga avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Regeringens bedömning: Det behövs inte några ytterligare lagstiftningsåtgärder avseende avgifter till Finansinspektionen. Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning. Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Skälen för regeringens förslag och bedömning EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar medför krav på vissa finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare att lämna vissa hållbarhetsrelaterade upplysningar (se avsnitt 4). Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna som utsetts i enlighet med sektorsspecifik lagstiftning övervakar att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare följer förordningen (artikel 14). I Sverige är det Finansinspektionen som är den myndighet som ska övervaka att förordningen följs (se avsnitt 7.1). EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar innehåller inte några bestämmelser som medför att Finansinspektionen kommer att behöva pröva ansökningar, anmälningar eller underrättelser enligt förordningen. Däremot bör Finansinspektionen kunna ta ut årliga avgifter. Avgifter till Finansinspektionen på fondområdet Enligt lagen om värdepappersfonder ska fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag betala en årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt den lagen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EU:s förordning om penningmarknadsfonder), samt för Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (10 kap. 11 § första stycket). Finansinspektionen får även ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt lagen om värdepappersfonder och EU:s förordning om penningmarknadsfonder (10 kap. 11 § andra stycket). Även enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt den lagen, EU:s förordning om riskkapitalfonder, EU:s förordning om fonder för socialt företagande, EU:s förordning om långsiktiga investeringsfonder och EU:s förordning om penningmarknadsfonder (13 kap. 15 § första stycket). AIF-förvaltare ska även betala en årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och nyss nämnda EU-förordningar, samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (13 kap. 15 § andra stycket). Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt EU:s förordning om långsiktiga investeringsfonder och EU:s förordning om penningmarknadsfonder (13 kap. 15 § tredje stycket). Finansinspektionen ska ha tillsyn över att de krav som följer av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs (se avsnitt 7.1). Den grundläggande principen när det gäller finansiering av tillsyn på finansmarknadsområdet är att tillsynsobjekten ska bekosta tillsynen. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar bör därför läggas till i den uppräkning för avgiftsgrundande rättsakter som i dag finns i respektive lag när det gäller årlig avgift till Finansinspektionen. När det gäller utländska AIF-förvaltare är de AIF-förvaltare som har tillstånd eller är registrerade enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder skyldiga att betala en årlig avgift (13 kap. 15 § tredje stycket jämförd med 1 §). Det saknas därför anledning att särskilt ange att skyldigheten att betala årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar även gäller för vissa utländska AIF-förvaltare. EU-förordningen innehåller inte några bestämmelser som medför att Finansinspektionen kommer att behöva pröva ansökningar, anmälningar eller underrättelser enligt den. Något tillägg i denna del är därför inte nödvändigt. I lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns i dag bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter (13 kap. 1 § 28 lagen om värdepappersfonder och 15 kap. 2 § 24 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Dessa bemyndiganden omfattar även de avgifter som föreslås i denna proposition. Avgifter till Finansinspektionen enligt lagen om värdepappersmarknaden Enligt lagen om värdepappersmarknaden ska värdepappersinstitut med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet och Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (24 kap. 12 § första stycket). Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt lagen om värdepappersmarknaden och förordningen om marknader för finansiella instrument (24 kap. 12 § andra stycket). Finansinspektionen ska ha tillsyn över att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs (se avsnitt 7.1). Som nämns ovan är den grundläggande principen när det gäller finansiering av tillsyn på finansmarknadsområdet att tillsynsobjekten ska bekosta tillsynen. Gällande rätt ger utrymme för Finansinspektionen att ta ut årlig avgift även för tillsyn enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Någon lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i denna del. Avgifter till Finansinspektionen på försäkringsområdet Enligt försäkringsrörelselagen ska försäkringsföretag med avgifter bidra till att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet (17 kap. 29 §). Detsamma gäller för tjänstepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag (14 kap. 17 §) och pensionsstiftelser enligt tryggandelagen (35 § och 14 kap. 17 § lagen om tjänstepensionsföretag). Enligt lagen om försäkringsdistribution ska försäkringsföretag och försäkringsförmedlare med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet med anknytning till den lagen (8 kap. 10 §). Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter (17 kap. 30 § försäkringsrörelselagen, 14 kap. 18 § lagen om tjänstepensionsföretag, 38 § tryggandelagen och 8 kap. 11 § lagen om försäkringsdistribution). Regeringen får även föreskriva att en utländsk försäkringsgivare som enligt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige bedriver verksamhet från en sekundäretablering här i landet ska betala årliga avgifter till Finansinspektionen (10 kap. 9 §). Med sekundäretablering avses i den lagen utländsk försäkringsgivares etablering i Sverige genom generalagent, filial eller generalrepresentation för försäkringsgivare i en sammanslutning (1 kap. 8 §). Finansinspektionen ska ha tillsyn över att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar följs (se avsnitt 7.1). Som nämns ovan är den grundläggande principen när det gäller finansiering av tillsyn på finansmarknadsområdet att tillsynsobjekten ska bekosta tillsynen. Gällande rätt ger även på försäkringsområdet Finansinspektionen utrymme för att ta ut årlig avgift för att finansiera tillsynen enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar när den börjar tillämpas. Någon lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i denna del. 8 Små företag med färre än tre anställda Regeringens förslag: Det ska införas upplysningsbestämmelser i lagen om försäkringsdistribution och lagen om värdepappersmarknaden om att det i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar finns ytterligare bestämmelser för den som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter respektive för den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning. Försäkringsförmedlare som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter ska omfattas av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar även när de har färre än tre anställda. Förordningen ska även tillämpas på 1. värdepappersbolag som - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda, och 2. utländska värdepappersföretag som - driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud som är etablerade i Sverige, - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar innehåller ett undantag som innebär att den inte ska tillämpas vare sig på försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning som avser försäkringsbaserade investeringsprodukter eller på värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning vilka är företag, oavsett deras rättsliga form, inbegripet fysiska personer och egenföretagare, förutsatt att de har färre än tre anställda (artikel 17.1). Medlemsstaterna får dock besluta att tillämpa förordningen på sådana försäkringsförmedlare eller sådana värdepappersbolag (artikel 17.2). Av skälen i förordningen framgår att undantaget för finansiella rådgivare som sysselsätter färre än tre personer inte bör påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell rätt som införlivar direktivet om marknader för finansiella instrument och försäkringsdistributionsdirektivet, i synnerhet reglerna om investerings- och försäkringsrådgivning. Även om sådana rådgivare inte är skyldiga att tillhandahålla information i enlighet med EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar är de skyldiga att beakta och inkludera hållbarhetsriskerna i sina rådgivningsprocesser (skäl 6). Det finns inga officiella data att tillgå över hur många aktörer i Sverige som skulle omfattas av undantaget i dag. Finansinspektionen har dock uppgett att det finns omkring 940 försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning som avser försäkringsbaserade investeringsprodukter. Av dessa är färre än 400 fysiska personer och kan antas omfattas av förordningens undantag. Uppskattningsvis har därmed i vart fall 400 försäkringsförmedlare färre än tre anställda och skulle omfattas av förordningens undantag när den ska börja tillämpas. Det finns omkring 130 värdepappersinstitut med tillstånd att tillhandahålla investeringsrådgivning. Av dessa är ungefär hälften kreditinstitut och faller utanför möjligheten till undantag redan av den anledningen. Av de kvarvarande aktörerna i denna del är det uppskattningsvis bara fråga om en handfull aktörer som har färre än tre anställda och skulle omfattas av undantaget när förordningen ska börja tillämpas. Syftet med EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar är att minska informationsasymmetrin i förhållandet mellan huvudmannen och ombudet när det gäller hur hållbarhetsrisker integreras och negativa konsekvenser för hållbar utveckling beaktas och hur miljörelaterade eller sociala egenskaper och hållbara investeringar främjas genom att kräva att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare till slutinvesterare lämnar upplysningar innan avtal ingås och under den tid då avtalet löper, när de agerar som ombud för dessa slutinvesterare (huvudmän) (se skäl 10 i förordningen). Det är inte ovanligt att det är en konsument som är slutinvesteraren. Information om hur hållbarhetsrisker, beaktandet av negativa konsekvenser för hållbar utveckling, mål för hållbar investering eller främjande av miljörelaterade eller sociala egenskaper har integrerats i rådgivningsprocessen är en viktig del av den information som en finansiell rådgivare bör lämna när den tillhandahåller försäkrings- eller investeringsrådgivning. Ur ett konsumentperspektiv är det viktigt att få del av denna information. Det är inte tillfredsställande om det kan bero på hur många anställda som den finansiella rådgivaren har om informationen lämnas till konsumenten eller inte. Sverige bör därför utnyttja möjligheten att tillämpa EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar även på aktörer med färre än tre anställda. Därmed kommer EU-förordningen även att omfatta sådana försäkringsförmedlare som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter, värdepappersbolag som tillhandahåller investeringsrådgivning och utländska värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige. Bestämmelser som anger detta bör föras in i lagen om värdepappersmarknaden respektive lagen om försäkringsdistribution. Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar anger vilken information som ska lämnas och hur den ska lämnas. Genom förslaget i denna proposition gäller EU-förordningen även för aktörer med färre än tre anställda. Det är lämpligt att de aktörer med färre än tre anställda som föreslås omfattas av förordningens krav ska rapportera på samma sätt som övriga aktörer vid varje tidpunkt. För att ändringar i förordningen ska få omedelbart genomslag i de aktuella lagarna är det lämpligt att här aktuella hänvisningar till förordningen görs dynamiska. För det fall förordningens bestämmelser skulle ändras vore det inte heller lämpligt att det uppstår oklarheter kring vilken information som ovan nämnda finansiella rådgivare ska lämna och hur den ska lämnas. Hänvisningar till förordningen bör därför vara dynamiska. Det är också den hänvisningsteknik som regeringen ofta har använt i senare propositioner (se t.ex. prop. 2018/19:83 s. 54 f. och prop. 2019/20:37 s. 33). Det framstår som lämpligt att, i anslutning till de nya bestämmelserna i lagen om försäkringsdistribution respektive lagen om värdepappersmarknaden, införa upplysningsbestämmelser om att det i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar finns ytterligare bestämmelser för den som tillhandahåller rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter respektive för den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning. 9 Krav på att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten Regeringens förslag: En av förutsättningarna för att Pensionsmyndigheten ska bifalla en ansökan om att få ingå fondavtal ska vara att fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att en fondförvaltares ansökan om att ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten om att få erbjuda en fond på fondtorget för premiepension är att fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i bestämmelsen om hållbarhet i lagen om värdepappersfonder (64 kap. 17 c § socialförsäkringsbalken och 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder). I avsnitt 6.1 föreslås att bestämmelsen om information om hållbarhet i lagen om värdepappersfonder ska tas bort när EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska börja tillämpas. Skälet för att kravet på att lämna information om hållbarhet till Pensionsmyndigheten infördes är att det är viktigt att pensionssparare kan göra hållbara fondval. Hållbarhetsinformation ansågs kunna tillgängliggöras på fondtorget på ett för pensionsspararna lättillgängligt sätt. Fondregelverket innebär ingen skyldighet för (svenska och utländska) fondförvaltare att lämna hållbarhetsinformation till Pensionsmyndigeten. För att möjliggöra detta infördes ett krav på fondförvaltare att lämna och åta sig att lämna hållbarhetsinformation för att få ingå ett fondavtal (prop. 2017/18:247 s. 40). Dessa skäl gör sig fortfarande gällande. En fondförvaltare ska när EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar börjar tillämpas lämna sådana upplysningar. För att en fondförvaltare ska lämna sådan information till Pensionsmyndigheten krävs dock att det även i fortsättningen anges i socialförsäkringsbalken. I bestämmelsen i socialförsäkringsbalken om att en fondförvaltare ska lämna och åta sig att lämna information om hållbarhet bör därför hänvisningen till ovan nämnda bestämmelse i lagen om värdepappersfonder ersättas med en hänvisning till EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Bestämmelsen bör formuleras så att hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, se avsnitt 8. 10 Sjunde AP-fonden ska även fortsättningsvis lämna hållbarhetsinformation Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska även fortsättningsvis för varje fond som myndigheten förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva 1. vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, 2. den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och 3. uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Informationen ska finnas tillgänglig på Sjunde AP-fondens webbplats. Därutöver ska information om hållbarhetsaspekter och metoder lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information om uppföljning ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Fondbolagens förening anser att Sjunde AP-fonden bör omfattas av de informationskrav som gäller enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar eftersom lämnande av hållbarhetsinformation i samma format möjliggör en jämförelse mellan fonderna på fondtorget för premiepension. Pensionsmyndigheten föreslår att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar bör tillämpas på Sjunde AP-fonden på samma sätt som föreslås för övriga fondförvaltare eftersom pensionsspararnas möjligheter att fatta medvetna beslut förbättras om hållbarhetsinformationen är reglerad och utformad på samma sätt för hela premiepensionens fondutbud. Skälen för regeringens förslag: Sjunde AP-fonden har som uppgift att dels förvalta premiepensionen åt de individer som inte själva valt förvaltare för sin premiepension (förvalsalternativet), dels erbjuda placeringsalternativ med skilda riskprofiler. För dessa ändamål förvaltar Sjunde AP-fonden fonderna AP7 Aktiefond, som är en global aktiefond, och AP7 Räntefond, som är en svensk räntefond. Enligt gällande rätt ska Sjunde AP-fonden lämna den information som behövs för förståelsen av förvaltningen av fonderna när det gäller hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption (5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder och 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder). Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen av fonden, ska i stället uppgift om detta finnas tillgänglig på fondbolagets webbplats samt i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. I avsnitt 6.1 föreslås att nuvarande bestämmelser i lagen om värdepappersfonder om vilken information om hållbarhet som ska lämnas om värdepappersfonder ska tas bort eftersom EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar i stället kommer att reglera detta. Som redovisas ovan gäller de bestämmelserna även för de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar. Sjunde AP-fonden omfattas dock inte av EU-förordningen eftersom myndigheten inte är någon finansmarknadsaktör eller finansiell rådgivare enligt förordningen (artikel 2). I promemorian föreslås att Sjunde AP-fonden även efter det att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar har börjat tillämpas den 10 mars 2021 ska lämna hållbarhetsinformation om de fonder som AP-fonden förvaltar i enlighet med nuvarande bestämmelser om hållbarhetsinformation. Vidare föreslås att den nuvarande hänvisningen till bestämmelsen om hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder ska ersättas med en ny bestämmelse i lagen om allmänna pensionsfonder. Fondbolagens förening och Pensionsmyndigheten anser däremot att Sjunde AP-fonden bör omfattas av de informationskrav som gäller enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. De anser att det skulle underlätta en jämförelse mellan de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden och övriga fonder som erbjuds på fondtorget för premiepension, vilket skulle förbättra spararnas möjligheter att fatta medvetna beslut. Finansdepartementet har remitterat en promemoria med förslag till ändringar av placeringsreglerna för de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar (Fi2020/00584). I den promemorian föreslås att förvalsalternativet ska utformas som en enda pensionsfond med placeringsregler liknande dem som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna. För Första-Fjärde AP-fonderna gäller att de ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande (4 kap. 1 a § lagen om allmänna pensionsfonder). Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten (4 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder). Vidare föreslås att Sjunde AP-fonden ska omfattas av målet föredömlig förvaltning. I den promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2021. Promemorian bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen avser att i det lagstiftningsärendet även överväga hur Sjunde AP-fonden bör lämna hållbarhetsinformation. I denna proposition föreslås att bestämmelsen om hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder ska upphävas den 10 mars 2021, dvs. samma dag EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska börja tillämpas (se avsnitt 11). För att undvika att det uppstår oklarhet om huruvida Sjunde AP-fonden ska lämna hållbarhetsinformation om de fonder som AP-fonden förvaltar enligt gällande placeringsregler, bör nuvarande hänvisning till bestämmelsen om hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder ersättas med en ny bestämmelse i lagen om allmänna pensionsfonder. Sjunde AP-fonden ska beakta miljö och etik i placeringsverksamheten utan att avkall görs på det övergripande målet om hög avkastning (prop. 1999/2000 s. 76 f.). Bestämmelsen bör därför utformas som ett krav på att Sjunde AP-fonden för varje fond som AP-fonden förvaltar ska lämna information om hållbarhet som motsvarar det i den nuvarande bestämmelsen i lagen om värdepappersfonder, med undantag av det som anges i sistnämnda bestämmelse om vad som gäller om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen (4 kap. 24 § fjärde stycket). 11 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 10 mars 2021. Bestämmelserna om lämnande av information om hållbarhet i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas eller tillgängliggörs före den 1 januari 2023. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslås att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för information om hållbarhet i årsberättelse som lämnas eller tillgängliggörs före den 1 januari 2022. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen instämmer i den tolkning som görs i promemorian avseende när kraven enligt artikel 11.1-11.3 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska börja tillämpas. Fondbolagens förening invänder mot promemorians förslag och anser att det första rapporteringstillfället enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar måste föregås av en mätperiod som utgörs av ett helt kalenderår och som börjar den 1 januari 2022. Det innebär att den första årsberättelse som ska utformas i enlighet med EU-förordningen ska lämnas 2023 och avse kalenderåret 2022. Skälen för regeringens förslag: EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar trädde i kraft den 29 december 2019 (se artikel 20). Förordningen ska tillämpas från och med den 10 mars 2021, med undantag för vissa artiklar som reglerar de europeiska tillsynsmyndigheternas arbete med förslag till tekniska standarder som ska tillämpas redan från och med den dag förordningen trädde i kraft och artikel 11.1-11.3 om transparens i fråga om främjandet av miljörelaterade eller sociala egenskaper och av hållbara investeringar i regelbundna rapporter som ska tillämpas från och med den 1 januari 2022. I skälen i förordningen anges att eftersom årsrapporter i princip sammanfattar affärsresultat för hela kalenderår, bör bestämmelserna i förordningen avseende transparenskraven för sådana rapporter inte tillämpas före den 1 januari 2022 (skäl 32). Enligt gällande svensk rätt ska information om hållbarhet i viss utsträckning lämnas i årsberättelser som ska lämnas enligt lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Information om vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen och den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet ska lämnas i fondens årsberättelse. Information som beskriver uppföljningen av hållbarhetsarbetet ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport (4 kap. 24 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder respektive 10 kap. 11 § tredje stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Om hållbarhetsaspekter inte beaktas vid förvaltningen ska även detta anges i årsberättelsen. Fondbolag och AIF-förvaltare ska inom fyra respektive sex månader från utgången av varje räkenskapsår tillhandahålla årsberättelser för varje fond (4 kap. 18 § lagen om värdepappersfonder respektive 10 kap. 4 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Förslaget i avsnitt 6.1 att nuvarande bestämmelser om information om hållbarhet i de båda lagarna ska tas bort innebär att skyldigheten att lämna information enligt det regelverk som gäller i dag kommer att upphöra när lagändringarna träder i kraft. När det gäller hållbarhetsrelaterade upplysningar i årsrapporter instämmer Finansinspektionen i den tolkning som görs i promemorian avseende när kraven enligt artikel 11.1-11.3 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska börja tillämpas, dvs att de årsrapporter som lämnas eller tillgängliggörs från den 1 januari 2022 ska utformas i enlighet med förordningen. Fondbolagens förening invänder mot denna tolkning och anser att det första rapporteringstillfället enligt EU-förordningen måste föregås av en mätperiod som utgörs av ett helt kalenderår och som börjar den 1 januari 2022. Det innebär att den första årsberättelse som ska utformas i enlighet med EU-förordningen ska lämnas 2023 och avse kalenderåret 2022. Det är lämpligt att lagändringarna träder i kraft den dag EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar börjar tillämpas, dvs. den 10 mars 2021. När det gäller information om hållbarhet som ska lämnas i fonders årsberättelser återspeglar Finansinspektionens och Fondbolagens förenings synpunkter den otydlighet som finns i förordningen om huruvida ett helt kalenderår ska ligga till grund för de hållbarhetsrelaterade upplysningar som lämnas i en årsrapport enligt förordningen. När det gäller årsrapporter är det enligt regeringens mening viktigt att de nu gällande svenska bestämmelserna inte upphör att gälla innan förordningens krav har börjat tillämpas i denna del. Mot denna bakgrund bör övergångsbestämmelsen utformas så att bestämmelserna om lämnande av information om hållbarhet i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder fortfarande ska gälla för information om hållbarhet i årsberättelse som lämnas eller tillgängliggörs före den 1 januari 2023. 12 Konsekvensanalys EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar Propositionens förslag föranleds av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar och överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förordningen syftar till att minska informationsasymmetrin i förhållandet mellan huvudman och ombud med avseende på hur hållbarhetsrisker integreras och negativa konsekvenser för hållbar utveckling beaktas och på hur miljörelaterade och sociala egenskaper och hållbara investeringar främjas genom att kräva att finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare till slutinvesterare lämnar upplysningar innan avtal ingås och under den tid då avtalet löper, när de agerar som ombud för dessa slutinvesterare (huvudmän) (se skäl 10 i förordningen). Förordningen innebär ett nytt regelverk som ska tillämpas från och med den 10 mars 2021 och det medför i sig olika konsekvenser för de aktörer som berörs av förordningen. Eftersom dessa konsekvenser till stor del följer direkt av förordningen hänvisas i den delen till kommissionens konsekvensanalys beträffande handlingsplanen för en hållbar finansmarknad, där förslaget till förordning ingår (Commission staff working document, Impact assessment, SWD (2018) 264 final). EU-förordningen är i stort i linje med kommissionens förslag. Det innebär att kommissionens konsekvensanalys i huvudsak är relevant även för förordningen. Alternativa lösningar Propositionens förslag innebär att de nationella bestämmelserna om hållbarhetsrelaterade upplysningar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tas bort. Det skulle i sig kunna anses möjligt att behålla dessa bestämmelser, tillsammans med kraven i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Detta skulle dock innebära en administrativt betungande dubbelreglering som är svår att överblicka och tillämpa för såväl enskilda aktörer som tillsynsmyndigheten. När det gäller Sjunde AP-fonden vore en alternativ lösning till att behålla dagens reglering för myndigheten, antingen att helt ta bort dagens nationella bestämmelser eller att införa förordningens krav även för Sjunde AP-fonden. Ett förslag till ändringar av Sjunde AP-fondens placeringsregler bereds dock för närvarande i Regeringskansliet. Det finns därför inte skäl att i detta lagstiftningsärende föreslå ändringar när det gäller nuvarande krav på Sjunde AP-fonden att lämna av hållbarhetsinformation. EU-förordningen gör undantag för vissa aktörer men ger samtidigt utrymme för medlemsstaterna att tillämpa förordningen på dessa aktörer. Undantagen avser dels utvecklare av pensionsprodukter som förvaltar nationella sociala trygghetssystem (artikel 16), dels vissa försäkringsförmedlare eller värdepappersföretag med färre än tre anställda (artikel 17). I Sverige finns det inte några utvecklare av pensionsprodukter som förvaltar nationella sociala trygghetssystem. Det förslås inte heller att förordningen ska tillämpas också på sådana aktörer. Enligt förslagen ska förordningen däremot tillämpas på försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter och värdepappersinstitut som tillhandahåller investeringsrådgivning, även när de har färre än tre anställda. Ett alternativ till det är att inte utnyttja denna valmöjlighet och därmed låta undantaget i EU-förordningen gälla. Då skulle dessa aktörer inte behöva uppfylla förordningens krav. Det skulle å andra sidan innebära ett sämre konsumentskydd eftersom det då skulle bero på hur många anställda som den finansiella rådgivaren har om information enligt förordningen lämnas eller inte. Konsekvenser för företag och enskilda En rad aktörer (se avsnitt 4) får nya krav på att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar. Detta är en direkt följd av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar, vars konsekvenser redovisats i kommissionens konsekvensutredning (se Commission staff working document, Impact assessment, SWD (2018) 264 final). Där anges att hållbarhetsrisker kan förväntas komma att hanteras mer systematiskt, vilket kan bidra till en bättre risk- och avkastningsavvägning, som på lång sikt kan öka marknadens effektivitet. Vidare kan ett inkluderande av fler, även icke-finansiella, faktorer leda till ett ökat nytänkande inom investeringsstrategier, vilket kan locka nya investerare. Förordningen kan också leda till ökad konkurrens, vilket ger aktörer ökade incitament att anta höga hållbarhetskrav. När det gäller kostnader antas i kommissionens konsekvensutredning att för de aktörer som redan beaktar hållbarhetsfaktorer i sin verksamhet så blir kostnaden begränsad. För aktörer som inte tidigare beaktat hållbarhetsfaktorer kan däremot en viss kostnad förväntas för att följa förordningens krav. Kostnaderna förväntas inte bli påtagligt höga. Vidare gynnas aktörernas renommé av att lämna hållbarhetsupplysningar. Slutligen får investerare lägre kostnader för att hitta finansiella produkter och tjänster som motsvarar deras preferenser när det gäller hållbarhet (SWD (2018) 264 final s. 106 f.). Det kan noteras att vissa svenska aktörer - främst förvaltare av värdepappersfonder eller alternativa investeringsfonder - redan i dag omfattas av nationella bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Dessa aktörer kan förväntas ha en nytta av sitt nuvarande arbete på hållbarhetsområdet och ha lättare att följa förordningens krav, även om förordningens krav är mer omfattande och mer detaljerade än de krav som gäller i dag enligt svensk lagstiftning. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska tillämpas på ett stort antal finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare på finansmarknadsområdet. Dessa varierar i storlek när det gäller såväl antal anställda som omsättning. Det är inte möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare redovisa antalet eller storleken för de aktörer som direkt omfattas av förordningen. Förslaget att Sverige ska utnyttja valmöjligheten att tillämpa förordningen även på de aktörer med färre än tre anställda som enligt förordningen annars skulle vara undantagna ökar konsumentskyddet eftersom informationskraven blir desamma oberoende av hur många anställda den finansiella rådgivaren har. Denna del av förslaget beräknas beröra åtminstone omkring 400 försäkringsförmedlare och en handfull värdepappersinstitut. För de aktörer som inte direkt omfattas av förordningen innebär ett inkluderande av dessa genom svensk lag en viss administrationskostnad för att uppfylla förordningens krav. Denna kostnad kan vara proportionellt större för små aktörer jämfört med för stora aktörer. Hur stor denna kostnad är får antas variera beroende på aktörens verksamhet och eventuella tidigare hållbarhetsarbete. Kommissionen har i sin konsekvensutredning förutsett att en viss kostnad kan tillkomma för aktörer som ska följa förordningen men att denna inte är påtagligt hög (SWD (2018) 264 final s. 106 f.). Det kan i detta sammanhang även noteras att aktörer i vissa fall kan välja att inte närmare redovisa viss hållbarhetsinformation (se t.ex. artikel 4.1 b i förordningen). Den administrativa bördan och de medföljande kostnaderna får i dessa fall anses vara begränsade. De svenska aktörer med färre än tre anställda som enligt förslaget i propositionen ska omfattas av förordningens krav kan få en ökad administrativ börda jämfört med utländska aktörer av samma storlek som är etablerade i medlemsstater som inte utnyttjar valmöjligheten att tillämpa förordningen på dem. Det bör dock även beaktas att aktörers renommé bedöms gynnas om de lämnar hållbarhetsupplysningar. Sammantaget bedöms den administrativa börda och de kostnader som följer av förslaget att förordningens krav ska omfatta fler aktörer inte vara oproportionerlig för dessa. Förordningens krav på hållbarhetsinformation kan förväntas ge positiva effekter för investerare som eftersträvar ett hållbart fondsparande eller andra hållbara produkter på finansmarknaden, eftersom dessa får bättre möjligheter att välja en lämplig produkt. Konsekvenser för myndigheter och domstolar Finansinspektionen har genom sektorslagstiftning tillsyn över att de aktörer som omfattas av respektive lag driver sin verksamhet enligt bl.a. lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Till de senare läggs nu EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Till detta kommer att ansökningar t.ex. om ändring av fondbestämmelser enligt lagen om värdepappersfonder (4 kap. 9 §) kan komma att omfatta även frågor kring EU-förordningen. Samtidigt tas dagens nationella krav på information om hållbarhet bort för fondbolag och AIF-förvaltare. Kraven på Sjunde AP-fonden förblir dock i detta hänseende i sak oförändrade. Finansinspektionen har redan i dag kompetens och kapacitet på hållbarhetsområdet. Som Naturvårdsverket framhåller är det viktigt att denna även fortsatt är tillräcklig. Finansinspektionens arbete med tillståndsärenden finansieras genom avgifter som disponeras av inspektionen och som tas ut från dem som söker tillstånd. Avgifterna regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar innehåller inte några bestämmelser som medför att Finansinspektionen kommer att behöva pröva ansökningar, anmälningar eller underrättelser enligt den förordningen. EU-förordningen innebär således inte några kostnadsökningar i denna del. Finansinspektionens övriga verksamhet finansieras via anslag i statens budget. Huvuddelen av de kostnaderna, bl.a. kostnaderna för arbetet med regelgivning och tillsyn, täcks genom avgifter enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet, som ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansieras. Inspektionen redovisar de avgiftsintäkterna mot inkomsttitel på statens budget. Eventuella ökade kostnader för inspektionen med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar bedöms vara begränsade och ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Detta särskilt med beaktande av att dagens krav samtidigt tas bort. Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Mot bakgrund av att förordningens krav ersätter nuvarande nationella bestämmelser på fondområdet förväntas inte någon påtaglig ökning av ingripanden eller överklaganden av beslut om ingripanden. Det faktum att fler finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare kommer att omfattas av regelverket framöver föranleder ingen annan bedömning. Eventuella merkostnader som kan uppstå för de allmänna förvaltningsdomstolarna med anledning förslagen ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Konsumentombudsmannen får väcka talan i enlighet med marknadsföringslagen. Marknadsföringslagen är tillämplig bl.a. då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet. Delar av förordningen avser situationer som kan falla inom marknadsföringslagens tillämpningsområde. Förordningen kan inte förväntas påverka Konsumentverkets verksamhet i någon egentlig omfattning. Eventuella ökade kostnader ska hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Förslagen medför inte något behov av några särskilda informationsinsatser från Finansinspektionen utöver den sedvanliga information om nya regelverk som myndigheter tillhandahåller. Pensionsmyndigheten bedöms komma att behöva justera fondavtalet med anledning av förslaget. Eventuella ökade kostnader ska hanteras inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar. Övriga konsekvenser EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar förväntas enligt kommissionens konsekvensutredning leda till en ökad transparens och integrering av hållbarhetsaspekter i finansmarknadsaktörers och finansiella rådgivares verksamhet. Detta kan öka medvetenheten om hållbarhetsaspekter på marknaden, vilket kan medföra att mer kapital överförs till hållbara investeringar. Vidare blir det svårare för aktörer att ange att de har hållbar verksamhet utan att närmare redovisa detta, vilket i sin tur kan leda till ökat förtroende för hållbara investeringar (SWD (2018) 264 final s. 109). När det gäller övriga frågor som anges i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och som inte berörs ovan, görs bedömningen att förslagen inte har sådan betydelse att särskilda överväganden behöver redovisas. 13 Författningskommentar 13.1 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 64 kap. 17 c § Ett fondavtal ingås efter ansökan av en fondförvaltare hos Pensionsmyndigheten. Om ansökan bifalls, är ett avtal ingånget mellan fondförvaltaren och Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska bifalla ansökan, om 1. fondförvaltaren uppfyller krav på verksamhetshistorik, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 4. fondförvaltaren åtar sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. fondförvaltaren åtar sig att, med eller utan prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av Pensionsmyndigheten, 6. fondförvaltaren åtar sig att för varje år till Pensionsmyndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnader som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, och då ange hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna, 7. fonden uppfyller krav på avkastningshistorik, 8. fonden uppfyller krav på minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet, och 9. fondförvaltaren och fonden i övrigt uppfyller de villkor i fondavtalet som Pensionsmyndigheten bestämmer. Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om fondavtal. Övervägandena finns i avsnitt 9. Ändringen i andra stycket 2 är en följd av att 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder ska upphöra att gälla och EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska börja tillämpas. Ändringen medför även att Pensionsmyndighetens granskning av fondförvaltare enligt 64 kap. 3 § tredje stycket 2 omfattar att fondförvaltare löpande uppfyller kravet att lämna sådan information som avses i EU-förordningen. Hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, vilket innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen i punkt 3 är en följd av ändringen i punkt 2. 13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 34 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse förvaltas i enlighet med 10 a § första stycket andra meningen och andra stycket, 10 b-10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a-15 d och 16 a-16 l §§ samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer 1. artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över pensionsstiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.1. Ändringen i andra stycket innebär att Finansinspektionen även ska utöva tillsyn över att pensionsstiftelser som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. De pensionsstiftelser som omfattas är de som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen (9 a § andra stycket) eller som har gjort en anmälan till tillsynsmyndigheten i enlighet med 31 c § andra stycket (9 a § tredje stycket). Hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, vilket innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 5 kap. 5 a § Sjunde AP-fonden ska för varje fond som AP-fonden förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva 1. vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, 2. den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och 3. uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Informationen ska finnas tillgänglig på Sjunde AP-fondens webbplats. Därutöver ska information enligt andra stycket 1 och 2 lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information enligt andra stycket 3 ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om den information om hållbarhet som Sjunde AP-fonden ska lämna om de fonder som AP-fonden förvaltar. Övervägandena finns i avsnitt 10. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak hittillsvarande 4 kap. 24 § första-tredje styckena lagen (2004:46) om värdepappersfonder. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 och 25-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-26 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. I paragrafen regleras vilka bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som ska gälla för förvaltningen av de fonder som Sjunde AP-fonden förvaltar. Ändringen i första stycket är en följdändring med anledning av att 4 kap. 24 § lagen om värdepappersfonder upphör att gälla. Bestämmelser om den information om hållbarhet som Sjunde AP-fonden ska lämna om de fonder som AP-fonden förvaltar finns i nya 5 a § denna lag. 13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder 4 kap. 15 § För varje värdepappersfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla 1. fondbestämmelserna, 2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den, 3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, 4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§, 5. uppgifter om vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras i, 6. för det fall fondmedlen får placeras i derivatinstrument, uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil, och 7. uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. För en värdepappersfond som hänvisar till ett referensvärde som avses i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 finns det i artikel 29.2 ytterligare bestämmelser om informationsbroschyrens innehåll. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Paragrafen innehåller bestämmelser om den informationsbroschyr som ska finnas för varje värdepappersfond och om innehållet i denna. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. I fjärde stycket införs en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla även finns i artiklarna 6-9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Enligt artikel 6 i förordningen ska det i informationsbroschyren anges på vilket sätt hållbarhetsrisker är integrerade i investeringsbeslut och resultaten av bedömningen av hållbarhetsriskernas troliga inverkan på avkastningen för de finansiella produkter som fondbolaget tillhandahåller. Om fondbolaget anser att hållbarhetsrisker inte är relevanta, ska beskrivningen innehålla en tydlig och koncis redovisning av skälen för detta. Enligt artikel 7 i förordningen ska ett fondbolag, som tillämpar artikel 4.1 a, 4.3 eller 4.4 i samma förordning, senast den 30 december 2022, för varje finansiell produkt även lämna ytterligare information om negativa konsekvenser för hållbar utveckling med avseende på den finansiella produkten. Enligt artikel 8 i förordningen ska ett fondbolag vars finansiella produkt främjar bl.a. miljörelaterade eller sociala egenskaper, eller en kombination av dessa, inkludera ytterligare information i informationsbroschyren. Enligt artikel 9 i förordningen ska ett fondbolag vars finansiella produkt har hållbarhet som mål, och om ett index har valts som referensvärde, lämna ytterligare information. Detsamma gäller för ett fondbolag vars finansiella produkt har en minskning av koldioxidutsläpp som mål. Av 1 kap. 6 d § följer att det som anges om fondbolag i denna paragraf även gäller för förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. 18 § Fondbolaget ska för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna 1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och 2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång. Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den information som behövs för att man ska kunna bedöma varje värdepappersfonds utveckling och ställning. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Utöver det som anges i andra stycket ska årsberättelsen innehålla uppgifter om det sammanlagda ersättningsbeloppet för räkenskapsåret, fördelat på fasta och rörliga ersättningar, som fondbolaget betalat ut till sin personal samt om efterlevnaden och väsentliga förändringar av fondbolagets ersättningspolicy. Paragrafen innehåller bestämmelser om den årsberättelse och halvårsredogörelse som ett fondbolag ska lämna för varje värdepappersfond som det förvaltar. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Fjärde stycket tas bort och bestämmelsen förs över till nya 18 a §. 18 a § Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Bestämmelser om vad en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att krav på vad en årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla även finns i två EU-förordningar. Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 18 § fjärde stycket. Första stycket innehåller en upplysning om att krav på vad en årsberättelse ska innehålla även finns i SFT-förordningen och EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Enligt artikel 13 i SFT-förordningen ska fondbolaget genom årsberättelsen informera om sin användning av transaktioner för värdepappersfinansiering och totalavkastningsswappar. Informationen ska innehålla de uppgifter som anges i avsnitt A i bilagan till förordningen, dvs. bl.a. samlade uppgifter om volymen av utlånade värdepapper och råvaror som andel av totala utlåningsbara tillgångar, volymen tillgångar som ingår i varje typ av transaktion för värdepappersfinansiering och totalavkastningsswapp, typ av och kvalitet på säkerheten som används för varje typ av transaktion för värdepappersfinansiering och totalavkastningsswapp och uppgifter om återanvändning av säkerhet (se prop. 2018/19:38). Enligt artikel 11 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter som främjar bl.a. miljörelaterade eller sociala egenskaper, eller en kombination av dessa, som har hållbar investering eller en minskning av koldioxidutsläpp som mål inkludera en beskrivning av detta i sina årsberättelser (se artikel 11 samt artiklarna 8.1 och 9.1-9.3 i förordningen). Fondbolag som inte tillhandahåller en sådan produkt behöver således inte uppfylla detta krav. Andra stycket innehåller en upplysning om att krav på vad en halvårsredogörelse ska innehålla även finns i SFT-förordningen. Kravet är detsamma som för årsberättelser som redogörs för ovan när det gäller första stycket (se samma prop.). Av 1 kap. 6 d § följer att det som anges om fondbolag i denna paragraf även gäller för förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Paragrafen gäller, genom hänvisningen i 12 kap. 10 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, även för AIF-förvaltare vid förvaltning av specialfonder. Därmed gäller denna bestämmelse även för sådana förvaltare. Se vidare författningskommentaren till 10 kap. 5 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 10 kap. 11 § Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter till Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Ändringen i första stycket innebär att den årliga avgift till Finansinspektionen som fondbolag, förvaltningsbolag och fondföretag ska betala även ska avse inspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. 12 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget 1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §, 3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §, 4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 6 avseende dessa bestämmelser, 5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4-6 §§ och 7 § första stycket, 6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §, 7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15-21 §§, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 15, 16, 18 och 19 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 17 avseende dessa bestämmelser, 10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, 11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller 12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier. Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom 1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift. Paragrafen innehåller bestämmelser som anger förutsättningarna för ingripande mot personer som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem. Ändringarna i första stycket 8 och 9 är följdändringar med anledning av att punkterna i 13 kap. 1 § får ny numrering. 10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 26, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. Paragrafen innebär att Finansinspektionen får ta ut en förseningsavgift om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att lämna enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i 13 kap. 1 §. Ändringen i första stycket är en följd av att punkterna i 13 kap. 1 § får ny numrering. 13 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §, 2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 3. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8-10 §§, 4. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas, 5. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket, 6. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§, 7. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §, 8. hur uppgifter enligt 2 kap. 20 § första stycket ska lämnas, 9. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 10. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, 12. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 15. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 16. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 17. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 18. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 19. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 20. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 21. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 22. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 23. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 24. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 25. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 26. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 27. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om hur informationen enligt 4 kap. 24 § ska presenteras tas bort som en följd av att den bestämmelsen upphör att gälla. Med anledning av att hittillsvarande punkt 13 tas bort ändras numreringen av hittillsvarande punkterna 14-28. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 4 kap. 24 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. Punkt 1 innebär att lagen träder i kraft 10 mars 2021, vilket är den tidpunkt då EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar i huvudsak ska börja tillämpas. Av punkt 2 följer att den upphävda bestämmelsen fortfarande ska gälla för den hållbarhetsinformation som ska lämnas i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. Det innebär att en fondförvaltare som lämnar en årsberättelse för en värdepappersfond före den 1 januari 2023 ska ange hållbarhetsinformation enligt nuvarande bestämmelser medan en fondförvaltare som lämnar årsberättelse för en värdepappersfond efter den 31 december 2022 ska lämna hållbarhetsinformation i enlighet med vad som följer av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. 13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 1 kap. 2 a § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn finns bestämmelser som, utöver bestämmelserna i denna lag, gäller för den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning enligt denna lag. Paragrafen, som är ny, gäller krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa värdepappersinstitut. Övervägandena finns i avsnitt 8. Bestämmelsen är en upplysningsbestämmelse om att det för vissa värdepappersinstitut finns ytterligare bestämmelser i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Förordningen omfattar i här aktuellt avseende värdepappersinstitut som tillhandahåller portföljförvaltning eller investeringsrådgivning (se artikel 2.1 b och j samt 2.11 c och d i förordningen). Värdepappersinstitut definieras i 4 b § och portföljförvaltning och investeringsrådgivning i 4 c §. 2 b § Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 ska även gälla för 1. värdepappersbolag som - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda, och 2. utländska värdepappersföretag som - driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud som är etablerade i Sverige, - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda. Paragrafen, som är ny, gäller krav på hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa värdepappersinstitut. Övervägandena finns i avsnitt 8. Punkt 1 innebär att förordningen ska gälla även för värdepappersbolag som tillhandahåller investeringsrådgivning, även om de har färre än tre anställda. Punkt 2 innebär att förordningen gäller för utländska värdepappersföretag som tillhandahåller investeringsrådgivning från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige, i båda fallen även om dessa har färre än tre anställda. Värdepappersbolag, utländskt värdepappersföretag och anknutet ombud definieras i 4 b § och filial i 5 §. Det innebär att den valmöjlighet medlemsstaterna har att inte tillämpa ett undantag i förordningen för sådana företag utnyttjas i svensk rätt (artikel 17 i förordningen). Därigenom omfattas alla värdepappersinstitut som tillhandahåller investeringsrådgivning av förordningens krav. Hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, vilket innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 10 kap. 1 § För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som AIF-förvaltaren förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla uppgifter om 1. fondens investeringsstrategi och mål samt de omständigheter under vilka dessa eller investeringspolicyn kan ändras, 2. var mottagarfonden är etablerad om fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond samt information om var de underliggande fonderna är etablerade om fonden är en fond-i-fond, 3. de tillgångsslag som fonden får placera i och fondens riskprofil, inklusive information om användande av finansiell hävstång, 4. de viktigaste rättsliga följderna av en investering i fonden, 5. AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, revisorer och andra tjänsteleverantörer, 6. ansvarsförsäkring eller tillgängliga medel i enlighet med 7 kap. 5 § för att täcka eventuella skadeståndsanspråk, 7. delegering av förvaltnings- och förvaringsfunktioner, 8. principer och rutiner för värdering av tillgångarna i fonden, 9. hantering av likviditetsrisker och rätt till inlösen samt förfarande och villkor för emission och försäljning av andelar eller aktier, 10. avgifter och alla andra kostnader samt maximibelopp för direkta och indirekta avgifter och kostnader som belastar fondens investerare, 11. förvaltarens principer för likabehandling av investerare och rätt till förmånligare villkor för någon investerare i fonden, 12. fondens primärmäklare samt relevanta arrangemang mellan sådan mäklare och fonden, 13. hur och när regelbunden information om fonden enligt 9 och 10 §§ lämnas, 14. den senaste årsberättelsen enligt 4 § och det senaste beräknade nettotillgångsvärdet (NAV) eller marknadsvärdet för fondens andelar eller aktier, och 15. historisk avkastning. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt första stycket som inte redan framgår av prospektet. Paragrafen innehåller bestämmelser om den informationsbroschyr som ska finnas för varje alternativ investeringsfond som en AIF-förvaltare förvaltar respektive marknadsför inom EES och om innehållet i denna. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. I andra stycket införs en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla även finns i artiklarna 6-9 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. En motsvarande upplysningsbestämmelse införs i 4 kap. 15 § lagen om värdepappersfonder, se författningskommentaren till den paragrafen. 5 § Årsberättelsen ska innehålla 1. en balansräkning eller annan redovisning av tillgångar och skulder, 2. en resultaträkning, 3. en verksamhetsberättelse, 4. information om väsentliga förändringar i den information som ska lämnas enligt 1, 9 och 10 §§, och 5. information om ersättningar. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Uppgifterna om räkenskaperna i årsberättelsen ska sammanställas i enlighet med 1. bestämmelserna om redovisning i den alternativa investeringsfondens hemland eller, om det är fråga om en icke EES-baserad alternativ investeringsfond, i det land där fonden är etablerad, och 2. fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. Paragrafen innehåller bestämmelser om den årsberättelse och halvårsredogörelse som en AIF-förvaltare ska lämna för varje alternativ investeringsfond som den förvaltar. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. I andra stycket införs en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om vad en årsberättelse för en alternativ investeringsfond ska innehålla även finns i artikel 11 i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Enligt den artikeln ska finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter som främjar bl.a. miljörelaterade eller sociala egenskaper, eller en kombination av dessa, som har hållbar investering eller en minskning av koldioxidutsläpp som mål inkludera en beskrivning av detta i sina årsberättelser (se artikel 11 samt artiklarna 8.1 och 9.1-9.3 i förordningen). AIF-förvaltare som inte tillhandahåller en sådan produkt behöver således inte uppfylla detta krav. En motsvarande bestämmelse för värdepappersfonder införs i 4 kap. 18 a § lagen om värdepappersfonder, se författningskommentaren till den paragrafen. Den bestämmelsen ska enligt 12 kap. 10 § denna lag tillämpas för alternativa investeringsfonder som är specialfonder. 12 kap. 10 § För specialfonder ska, i stället för 10 kap. 4 § och utöver 10 kap. 5 §, 4 kap. 18 § och 18 a § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om värdepappersfond ska avse specialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare. Paragrafen innehåller en hänvisning till de bestämmelser som ska tillämpas för specialfonder när det gäller årsberättelser och halvårsredogörelser. Av paragrafens hänvisning till 10 kap. 5 § följer att det finns bestämmelser om vad en specialfonds årsberättelse ska innehålla även i vissa där angivna EU-förordningar. Genom tillägg av en hänvisning till den nya 4 kap. 18 a § andra stycket lämnas upplysning om att det för specialfonder även finns en EU-förordning som är relevant för vad en halvårsredogörelse ska innehålla. 13 kap. 15 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och f) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter till Finansinspektionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. Ändringen i andra stycket innebär att den årliga avgift till Finansinspektionen som AIF-förvaltare ska betala även ska avse inspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras tas bort som en följd av att bestämmelsen upphör att gälla. Med anledning av att hittillsvarande punkt 12 tas bort ändras numreringen av hittillsvarande punkterna 13-25. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 10 kap. 11 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. Punkt 1 innebär att lagen träder i kraft 10 mars 2021, vilket är den tidpunkt då EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar i huvudsak ska börja tillämpas. Av punkt 2 följer att den upphävda bestämmelsen fortfarande ska gälla för den hållbarhetsinformation som ska lämnas i en årsberättelse som tillgängliggörs före den 1 januari 2023. Det innebär att en AIF-förvaltare som tillgängliggör en årsberättelse före den 1 januari 2023 ska ange hållbarhetsinformation i årsberättelsen enligt nuvarande bestämmelser medan en förvaltare som tillgängliggör en årsberättelse efter den 31 december 2022 ska lämna hållbarhetsinformation i enlighet med vad som följer av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. 13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution 6 kap. 1 a § I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn finns bestämmelser som, utöver bestämmelserna i denna lag, gäller för rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter. Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysningsbestämmelse om att det för försäkringsdistributörer som ger rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter finns ytterligare bestämmelser i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Övervägandena finns i avsnitt 8. I artikel 2.21 i EU-förordningen definieras försäkringsrådgivning som rådgivning enligt definitionen i artikel 2.1.15 i direktiv (EU) 2016/97 (försäkringsdistributionsdirektivet). Artikel 2.1.15 har genomförts i svensk rätt genom 1 kap. 9 § 19 denna lag, som innehåller en definition av begreppet rådgivning. Rådgivning i denna paragraf motsvarar således försäkringsrådgivning enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Med försäkringsbaserade investeringsprodukter avses i denna paragraf definitionen av begreppet såsom det anges i artikel 2.3 i EU-förordningen. 1 b § Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 ska även gälla för försäkringsförmedlare som har färre än tre anställda. Paragrafen, som är ny, gäller krav på försäkringsförmedlare som ger rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter och som har färre än tre anställda att lämna hållbarhetsrelaterade upplysningar. Övervägandena finns i avsnitt 8. Bestämmelsen innebär att EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska tillämpas också på försäkringsförmedlare som ger rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter, även om de har färre än tre anställda. Det innebär att den valmöjlighet medlemsstaterna har att inte tillämpa ett undantag i förordningen för sådana företag utnyttjas i svensk rätt (artikel 17 i förordningen). Därigenom omfattas alla försäkringsförmedlare som ger rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter av förordningens krav. Hänvisningen till EU-förordningen är dynamisk, vilket innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. 13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras tas bort som en följd av att den bestämmelsen upphör att gälla. Med anledning av att hittillsvarande punkt 12 tas bort ändras numreringen av hittillsvarande punkterna 13-25. 13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Bemyndigandet att meddela föreskrifter om hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras tas bort som en följd av att den bestämmelsen upphör att gälla. Med anledning av att hittillsvarande punkt 12 tas bort ändras numreringen av hittillsvarande punkterna 13-25. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn Sammanfattning av promemorian I promemorian föreslås lagändringar som föranleds av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn, i det följande benämnd EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Förordningen ska i huvudsak börja tillämpas den 10 mars 2021. Det föreslås att nuvarande bestämmelser om lämnande av hållbarhetsinformation i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska tas bort. Som en följd föreslås en ändring i socialförsäkringsbalken som innebär att en fondförvaltare ska lämna och åta sig att lämna sådan information som avses i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. En konsekvensändring föreslås också i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Den innebär att Sjunde AP-fonden även i fortsättningen ska lämna samma hållbarhetsinformation som i dag. EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar medger att medlemsstaterna får besluta att tillämpa förordningen på försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning som avser försäkringsbaserade investeringsprodukter och på värdepappersbolag som tillhandahåller investeringsrådgivning även om de har färre än tre anställda. Det föreslås att sådana företag ska omfattas av förordningen. I lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreslås ändringar som innebär att de årliga avgifter som Finansinspektionen tar ut med stöd av de lagarna även ska bekosta inspektionens verksamhet enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar. Det föreslås också en ändring i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. som innebär att kraven på tjänstepensionsinstitut att följa förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar ska vara föremål för Finansinspektionens tillsyns- och ingripandebefogenheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 10 mars 2021. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 64 kap. 17 c § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 64 kap. 17 c § Ett fondavtal ingås efter ansökan av en fondförvaltare hos Pensionsmyndigheten. Om ansökan bifalls, är ett avtal ingånget mellan fondförvaltaren och Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska bifalla ansökan, om 1. fondförvaltaren uppfyller krav på verksamhetshistorik, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i 4 kap. 24 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 4. fondförvaltaren åtar sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. fondförvaltaren åtar sig att, med eller utan prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av Pensionsmyndigheten, 6. fondförvaltaren åtar sig att för varje år till Pensionsmyndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnader som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, och då ange hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna, 7. fonden uppfyller krav på avkastningshistorik, 8. fonden uppfyller krav på minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet, och 9. fondförvaltaren och fonden i övrigt uppfyller de villkor i fondavtalet som Pensionsmyndigheten bestämmer. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 34 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse förvaltas i enlighet med 10 a § första stycket andra meningen och andra stycket, 10 b-10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a-15 d och 16 a-16 l §§ samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer 1. artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) dels att 5 kap. 7 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 5 a §, och närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. Information om hållbarhet 5 a § Sjunde AP-fonden ska för varje fond som AP-fonden förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva 1. vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, 2. den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och 3. uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Informationen ska finnas tillgänglig på Sjunde AP-fondens webbplats. Därutöver ska information enligt andra stycket 1 och 2 lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information enligt andra stycket 3 ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 4 kap. 15-23 och 25-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-26 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värdepappersfonder dels att 4 kap. 24 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 24 § ska utgå, dels att 4 kap. 15 och 18 §§, 10 kap. 11 §, 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 15 § För varje värdepappersfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla 1. fondbestämmelserna, 2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den, 3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, 4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§, 5. uppgifter om vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras i, 6. för det fall fondmedlen får placeras i derivatinstrument, uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil, och 7. uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. För en värdepappersfond som hänvisar till ett referensvärde som avses i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 finns det i artikel 29.2 ytterligare bestämmelser om informationsbroschyrens innehåll. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. 18 § Fondbolaget ska för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna 1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och 2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång. Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den information som behövs för att man ska kunna bedöma varje värdepappersfonds utveckling och ställning. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Utöver det som anges i andra stycket ska årsberättelsen innehålla uppgifter om det sammanlagda ersättningsbeloppet för räkenskapsåret, fördelat på fasta och rörliga ersättningar, som fondbolaget betalat ut till sin personal samt om efterlevnaden och väsentliga förändringar av fondbolagets ersättningspolicy. Bestämmelser om vad en årsberättelse och en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 18 a § Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Bestämmelser om vad en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 10 kap. 11 § Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, och a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 12 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget 1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §, 3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §, 4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 6 avseende dessa bestämmelser, 5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4-6 §§ och 7 § första stycket, 6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §, 7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15-21 §§, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 16, 17, 19 och 20 avseende dessa bestämmelser, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 15, 16, 18 och 19 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 18 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 17 avseende dessa bestämmelser, 10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, 11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller 12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier. Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom 1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift. 10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 27, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 26, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 13 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §, 2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 3. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8-10 §§, 4. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas, 5. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket, 6. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§, 7. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §, 8. hur uppgifter enligt 2 kap. 20 § första stycket ska lämnas, 9. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 10. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, 12. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, 13. hur informationen enligt 4 kap. 24 § ska presenteras, 14. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 15. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 16. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 17. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 18. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 19. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 20. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 21. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 22. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 23. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 24. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 25. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 26. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 27. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 28. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 15. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 16. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 17. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 18. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 19. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 20. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 21. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 22. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 23. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 24. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 25. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 26. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 27. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för information enligt 4 kap. 24 § i årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att det i lagen om lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 2 a § För den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning enligt denna lag finns ytterligare bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn. Bestämmelserna i förordningen ska även tillämpas på 1. värdepappersbolag som - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda, och 2. utländska värdepappersföretag som - driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud som är etablerade i Sverige, - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder dels att 10 kap. 11 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 10 kap. 11 § ska utgå, dels att 10 kap. 1 och 5 §§, 13 kap. 15 § och 15 kap. 2 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 1 § För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som AIF-förvaltaren förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla uppgifter om 1. fondens investeringsstrategi och mål samt de omständigheter under vilka dessa eller investeringspolicyn kan ändras, 2. var mottagarfonden är etablerad om fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond samt information om var de underliggande fonderna är etablerade om fonden är en fond-i-fond, 3. de tillgångsslag som fonden får placera i och fondens riskprofil, inklusive information om användande av finansiell hävstång, 4. de viktigaste rättsliga följderna av en investering i fonden, 5. AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, revisorer och andra tjänsteleverantörer, 6. ansvarsförsäkring eller tillgängliga medel i enlighet med 7 kap. 5 § för att täcka eventuella skadeståndsanspråk, 7. delegering av förvaltnings- och förvaringsfunktioner, 8. principer och rutiner för värdering av tillgångarna i fonden, 9. hantering av likviditetsrisker och rätt till inlösen samt förfarande och villkor för emission och försäljning av andelar eller aktier, 10. avgifter och alla andra kostnader samt maximibelopp för direkta och indirekta avgifter och kostnader som belastar fondens investerare, 11. förvaltarens principer för likabehandling av investerare och rätt till förmånligare villkor för någon investerare i fonden, 12. fondens primärmäklare samt relevanta arrangemang mellan sådan mäklare och fonden, 13. hur och när regelbunden information om fonden enligt 9 och 10 §§ lämnas, 14. den senaste årsberättelsen enligt 4 § och det senaste beräknade nettotillgångsvärdet (NAV) eller marknadsvärdet för fondens andelar eller aktier, och 15. historisk avkastning. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn. För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt första stycket som inte redan framgår av prospektet. 5 § Årsberättelsen ska innehålla 1. en balansräkning eller annan redovisning av tillgångar och skulder, 2. en resultaträkning, 3. en verksamhetsberättelse, 4. information om väsentliga förändringar i den information som ska lämnas enligt 1, 9 och 10 §§, och 5. information om ersättningar. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Uppgifterna om räkenskaperna i årsberättelsen ska sammanställas i enlighet med 1. bestämmelserna om redovisning i den alternativa investeringsfondens hemland eller, om det är fråga om en icke EES-baserad alternativ investeringsfond, i det land där fonden är etablerad, och 2. fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. 13 kap. 15 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och f) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för information enligt 10 kap. 11 § i årsberättelse som tillhandahålls före den 1 januari 2022. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution Härigenom föreskrivs att det i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska införas en ny paragraf, 6 kap. 1 a §, och närmast före 6 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 1 a § För försäkringsrådgivning av försäkringsbaserade investeringsprodukter finns ytterligare bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella sektorn. Bestämmelserna i förordningen ska även tillämpas på försäkringsförmedlare som har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:542 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonderlagen Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:543 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har lämnat synpunkter: Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Swedish House of Finance, Inspektionen för socialförsäkringen, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Riksgäldskontoret och Sveriges riksbank. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Finansbolagens Förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Föreningen Svensk Värdepappersmarknad, Företagarna, Försäkringsjuridiska föreningen, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation, Riksrevisionen, Sjunde AP-fonden, SPF Seniorerna, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Svensk Försäkring, Svenska försäkringsförmedlares förening (SFM), Svenska pensionsstiftelsers förening (SPFA), Svenskt Näringsliv, Sveriges Finansanalytikers förening, Sveriges Forum för hållbara investeringar (SWESIF), Sveriges Konsumenter, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Tjänstepensionsförbundet, Utländska försäkringsbolags förening och Världsnaturfonden (WWF). Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 64 kap. 17 c § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 64 kap. 17 c § Ett fondavtal ingås efter ansökan av en fondförvaltare hos Pensionsmyndigheten. Om ansökan bifalls, är ett avtal ingånget mellan fondförvaltaren och Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska bifalla ansökan, om 1. fondförvaltaren uppfyller krav på verksamhetshistorik, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i 4 kap. 24 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 2. fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna sådan information som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 3. fondförvaltaren åtar sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15, 16 a och 18 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja förvaltarens fond i premiepensionssystemet, 4. fondförvaltaren åtar sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar, 5. fondförvaltaren åtar sig att, med eller utan prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av Pensionsmyndigheten, 6. fondförvaltaren åtar sig att för varje år till Pensionsmyndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnader som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, och då ange hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna, 7. fonden uppfyller krav på avkastningshistorik, 8. fonden uppfyller krav på minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet, och 9. fondförvaltaren och fonden i övrigt uppfyller de villkor i fondavtalet som Pensionsmyndigheten bestämmer. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 34 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse förvaltas i enlighet med 10 a § första stycket andra meningen och andra stycket, 10 b-10 l och 10 n §§, 11 § fjärde och femte styckena, 15 a-15 d och 16 a-16 l §§ samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012. Finansinspektionen ska också utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § andra eller tredje stycket följer 1. artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med motsvarande utländska tillsynsmyndigheter, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) dels att 5 kap. 7 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 5 a §, och närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. Information om hållbarhet 5 a § Sjunde AP-fonden ska för varje fond som AP-fonden förvaltar lämna den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Informationen ska beskriva 1. vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i förvaltningen, 2. den eller de metoder som används för hållbarhetsarbetet, och 3. uppföljningen av hållbarhetsarbetet. Informationen ska finnas tillgänglig på Sjunde AP-fondens webbplats. Därutöver ska information enligt andra stycket 1 och 2 lämnas i fondens informationsbroschyr och årsberättelse. Information enligt andra stycket 3 ska lämnas i fondens årsberättelse eller i en separat rapport. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 4 kap. 15-23 och 25-28 §§ om information om en värdepappersfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-26 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en värdepappersfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:46) om värdepappersfonder dels att 4 kap. 24 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 24 § ska utgå, dels att 4 kap. 15 och 18 §§, 10 kap. 11 §, 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 18 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 15 § För varje värdepappersfond ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla 1. fondbestämmelserna, 2. de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den, 3. en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, 4. uppgifter om det arbete eller de funktioner som fondbolaget får uppdra åt någon annan att utföra enligt 4 och 5 §§, 5. uppgifter om vilka tillgångsslag fondmedlen får placeras i, 6. för det fall fondmedlen får placeras i derivatinstrument, uppgifter om i vilket syfte och hur det möjliga resultatet av användningen av derivatinstrument kan påverka fondens riskprofil, och 7. uppgifter om fondbolagets ersättningspolicy. För en värdepappersfond som hänvisar till ett referensvärde som avses i artikel 3.1.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 finns det i artikel 29.2 ytterligare bestämmelser om informationsbroschyrens innehåll. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. 18 § Fondbolaget ska för varje värdepappersfond som det förvaltar lämna 1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och 2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång. Årsberättelser och halvårsredogörelser ska innehålla den information som behövs för att man ska kunna bedöma varje värdepappersfonds utveckling och ställning. Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. Fondbolaget ska i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Utöver det som anges i andra stycket ska årsberättelsen innehålla uppgifter om det sammanlagda ersättningsbeloppet för räkenskapsåret, fördelat på fasta och rörliga ersättningar, som fondbolaget betalat ut till sin personal samt om efterlevnaden och väsentliga förändringar av fondbolagets ersättningspolicy. Bestämmelser om vad en årsberättelse och en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 18 a § Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Bestämmelser om vad en halvårsredogörelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. 10 kap. 11 § Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, och a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 12 kap. 1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget 1. har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt, 2. tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §, 3. påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §, 4. inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 6 avseende dessa bestämmelser, 5. åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4-6 §§ och 7 § första stycket, 6. påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §, 7. vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15-21 §§, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 16, 17, 19 och 20 avseende dessa bestämmelser, 8. vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3-22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 15, 16, 18 och 19 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 18 avseende dessa bestämmelser, 9. inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 17 avseende dessa bestämmelser, 10. i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där, 11. i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller 12. har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier. Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Ingripande sker genom 1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift. 10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 27, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 26, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 13 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §, 2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §, 3. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8-10 §§, 4. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas, 5. hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket, 6. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§, 7. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §, 8. hur uppgifter enligt 2 kap. 20 § första stycket ska lämnas, 9. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas, 10. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §, 12. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas, 13. hur informationen enligt 4 kap. 24 § ska presenteras, 14. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 15. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 16. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 17. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 18. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 19. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 20. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 21. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 22. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 23. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 24. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 25. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 26. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 27. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 28. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras, 15. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen, 16. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning, 17. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena, 18. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §, 19. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§, 20. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas, 21. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §, 22. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§, 23. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §, 24. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen, 25. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas, 26. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och 27. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 4 kap. 24 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att det i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska införas en ny paragraf, 1 kap. 2 a §, och närmast före 1 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 2 a § För den som tillhandahåller investeringsrådgivning eller portföljförvaltning enligt denna lag finns ytterligare bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Bestämmelserna i förordningen ska även tillämpas på 1. värdepappersbolag som - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda, och 2. utländska värdepappersföretag som - driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud som är etablerade i Sverige, - tillhandahåller investeringsrådgivning, och - har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder dels att 10 kap. 11 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 10 kap. 11 § ska utgå, dels att 10 kap. 1 och 5 §§, 12 kap. 10 §, 13 kap. 15 § och 15 kap. 2 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 1 § För varje EES-baserad alternativ investeringsfond som AIF-förvaltaren förvaltar och för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren marknadsför inom EES ska det finnas en aktuell informationsbroschyr. Informationsbroschyren ska innehålla uppgifter om 1. fondens investeringsstrategi och mål samt de omständigheter under vilka dessa eller investeringspolicyn kan ändras, 2. var mottagarfonden är etablerad om fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond samt information om var de underliggande fonderna är etablerade om fonden är en fond-i-fond, 3. de tillgångsslag som fonden får placera i och fondens riskprofil, inklusive information om användande av finansiell hävstång, 4. de viktigaste rättsliga följderna av en investering i fonden, 5. AIF-förvaltare, förvaringsinstitut, revisorer och andra tjänsteleverantörer, 6. ansvarsförsäkring eller tillgängliga medel i enlighet med 7 kap. 5 § för att täcka eventuella skadeståndsanspråk, 7. delegering av förvaltnings- och förvaringsfunktioner, 8. principer och rutiner för värdering av tillgångarna i fonden, 9. hantering av likviditetsrisker och rätt till inlösen samt förfarande och villkor för emission och försäljning av andelar eller aktier, 10. avgifter och alla andra kostnader samt maximibelopp för direkta och indirekta avgifter och kostnader som belastar fondens investerare, 11. förvaltarens principer för likabehandling av investerare och rätt till förmånligare villkor för någon investerare i fonden, 12. fondens primärmäklare samt relevanta arrangemang mellan sådan mäklare och fonden, 13. hur och när regelbunden information om fonden enligt 9 och 10 §§ lämnas, 14. den senaste årsberättelsen enligt 4 § och det senaste beräknade nettotillgångsvärdet (NAV) eller marknadsvärdet för fondens andelar eller aktier, och 15. historisk avkastning. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012. Bestämmelser om vad en informationsbroschyr ska innehålla finns även i 1. artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, och 2. artiklarna 6-9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. För en alternativ investeringsfond som omfattas av ett krav på att offentliggöra prospekt behöver AIF-förvaltaren endast lämna information enligt första stycket som inte redan framgår av prospektet. 5 § Årsberättelsen ska innehålla 1. en balansräkning eller annan redovisning av tillgångar och skulder, 2. en resultaträkning, 3. en verksamhetsberättelse, 4. information om väsentliga förändringar i den information som ska lämnas enligt 1, 9 och 10 §§, och 5. information om ersättningar. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365. Bestämmelser om vad en årsberättelse ska innehålla finns även i 1. artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365, och 2. artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088. Uppgifterna om räkenskaperna i årsberättelsen ska sammanställas i enlighet med 1. bestämmelserna om redovisning i den alternativa investeringsfondens hemland eller, om det är fråga om en icke EES-baserad alternativ investeringsfond, i det land där fonden är etablerad, och 2. fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. 12 kap. 10 § För specialfonder ska, i stället för 10 kap. 4 § och utöver 10 kap. 5 §, 4 kap. 18 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om värdepappersfond ska avse specialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare. För specialfonder ska, i stället för 10 kap. 4 § och utöver 10 kap. 5 §, 4 kap. 18 § och 18 a § andra stycket lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om värdepappersfond ska avse specialfond och det som anges om fondbolag ska avse AIF-förvaltare. 13 kap. 15 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och 5. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för 1. Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag, b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, samt e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, och f) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, samt 2. Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 2. Den upphävda 10 kap. 11 § ska fortfarande gälla för information i en årsberättelse som lämnas före den 1 januari 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution Härigenom föreskrivs att det i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska införas en ny paragraf, 6 kap. 1 a §, och närmast före 6 kap. 1 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. Hållbarhetsrelaterade upplysningar 1 a § För rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter finns ytterligare bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn. Bestämmelserna i förordningen ska även tillämpas på försäkringsförmedlare som har färre än tre anställda. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:542 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Förslag till lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:543 Föreslagen lydelse 15 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket, 2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §, 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4, 4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1-4 §§, 5. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §, 6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 7. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §, 8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas, 9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §, 10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §, 11. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, 12. hur informationen enligt 10 kap. 11 § ska presenteras, 13. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 14. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 15. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 16. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 17. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 18. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 19. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 20. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 21. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 22. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 23. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 24. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 25. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. 12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas, 13. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras, 14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen, 15. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §, 16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §, 17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §, 18. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §, 19. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §, 20. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §, 21. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §, 22. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §, 23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt 24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-11-25 Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Inga-Lill Askersjö och Petter Asp Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet Enligt en lagrådsremiss den 19 november 2020 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 3. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), 4. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder, 5. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 6. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 7. lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, 8. lag om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 9. lag om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kansliråden Anne-Therése Zetterström och Mattias Laine. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar proposition Nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar för vissa aktörer på finansmarknadsområdet