Post 1029 av 7186 träffar
Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt Skr. 2019/20:73
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 73
Regeringens skrivelse
2019/20:73
Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt
Skr.
2019/20:73
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 30 januari 2020
Stefan Löfven
Eva Nordmark
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionen har undersökt om programmet Stöd till start av näringsverksamhet är en effektiv åtgärd jämfört med att delta i andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet.
Sammantaget visar Riksrevisionens granskning att programmet överlag fungerar bra men att effektiviteten kan förbättras. En positiv effekt på offentliga finanser har konstaterats, främst till följd av minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet efter att individerna deltagit i programmet. Granskningen visar dock att deltagandet i programmet inte leder till någon inkomstökning. Den samlade effekten på inkomsten var i slutet av uppföljningsperioden noll för män och negativ för kvinnor. Deltagandet i programmet ger vidare en tvetydig sysselsättningseffekt och en ökad risk för överskuldsättning. Den övergripande bilden är att effekten är sämre för utrikes födda än för inrikes födda. Andra iakttagelser är att förberedande utbildning är ett viktigt komplement för många och att Arbetsförmedlingen informerar om riskerna med att driva eget företag i varierande grad. Riksrevisionen lämnar ingen rekommendation till regeringen i sin rapport.
Regeringen anser att Riksrevisionens granskning bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Regeringen följer löpande att de resurser som tilldelas Arbetsförmedlingen används effektivt.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 4
2 Riksrevisionens iakttagelser 5
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 8
Bilaga 1 Stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt (RiR 2019:27) 9
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 2020 93
1
Ärendet och dess beredning
Riksrevisionen har undersökt om programmet Stöd till start av näringsverksamhet är en effektiv åtgärd jämfört med att delta i andra arbetsmarknadspolitiska program eller att kvarstå i öppen arbetslöshet. Granskningen har redovisats i rapporten Stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt (RiR 2019:27), se bilaga.
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport den 10 oktober 2019. Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter (A2018/00169/A). Rekommendationerna riktar sig enbart till Arbetsförmedlingen och behandlas därför inte närmare i denna skrivelse.
2 Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen har granskat deltagandet i Stöd till start av näringsverksamhet jämfört med att delta i annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller att kvarstå i öppen arbetslöshet. I sin granskning har Riksrevisionen undersökt om deltagandet i Stöd till start av näringsverksamhet leder till en varaktig högre inkomst, en ökad sysselsättning och en högre risk att bli överskuldsatt. Riksrevisionen har också undersökt om deltagande i programmet leder till minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet, olika effekter för olika deltagargrupper och till en positiv offentligfinansiell effekt.
Vidare har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingen arbetar tillräckligt för att säkerställa att de som anvisas till programmet får en varaktig försörjning och för att reducera risken för överskuldsättning.
Effektutvärderingen är avgränsad till att studera arbetsmarknadsutfallet för individer som deltog i programmet mellan 2003 till 2007, medan utvärderingen av Arbetsförmedlingens förberedande och uppföljande arbete med programmet fokuserar på hur Arbetsförmedlingen arbetar i nutid.
Granskningen visar att effekten på inkomsten var negativ under flera år efter deltagandet i programmet Stöd till start av näringsverksamhet, men att inkomsten därefter stiger stadigt både för män och kvinnor. Efter ungefär sju år är effekten statistiskt signifikant och positiv för män medan effekten för kvinnor går från negativ till ungefär noll efter åtta år.
Resultaten visar på positiva sysselsättningseffekter baserat på SCB:s definition av förvärvsarbete enligt RAMS. (SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) är en årlig totalräknad undersökning som till största delen baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter och de egna företagarnas självdeklarationer.) För att klassas som sysselsatt enligt RAMS menar dock Riksrevisionen att det krävs mycket låga inkomster, och för egenföretagare räcker det att ha en aktiv näringsverksamhet oavsett om den är lönsam eller ej. Om kravet istället sätts till att ha en inkomst som överskrider 50 procent av medianinkomsten för 45-åringar (alternativ definition av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU) för att klassificeras som sysselsatt blir effekten i stället noll eller negativ.
Riksrevisionen konstaterar vidare att utbetalningar till deltagarna från socialförsäkringssystemet minskade efter programstart, vilket kan förklaras av att färre deltagare återgick till arbetslöshet och att egenföretagare i allmänhet nyttjar socialförsäkringssystemet i lägre utsträckning.
Enligt Riksrevisionen ökade risken för överskuldsättning för deltagare i Stöd till start av näringsverksamhet. Risken för att bli långvarigt registrerad (över 1,5 år) hos Kronofogden ökade med cirka 60 procent, och riskökningen var något större för män än för kvinnor.
Riksrevisionen ser inget tydligt generellt mönster i fråga om skillnader i effekter av att delta i programmet för personer med olika utbildningsnivå, men det finns indikationer på att personer med högre utbildning får något sämre utfall i vissa avseenden. Effekten på arbetslöshetstiden är mindre gynnsam för män med högre utbildning än för män med kortare utbildning. För kvinnor med högre utbildning är effekten på inkomsten betydligt mer negativ än för kvinnor med kortare utbildning. För utrikes födda är den övergripande bilden att effekten är sämre än för inrikes födda. Utrikes födda får en mer negativ effekt på inkomst, en svagare positiv effekt på sysselsättning och de löper högre risk att hamna i överskuldsättning.
Enligt Riksrevisionens överslagsberäkningar leder deltagande i Stöd till start av näringsverksamhet till förbättrade offentliga finanser från och med två år efter programstart. Kraftigt minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet som uppkommer efter att individerna har deltagit i programmet anges som främsta skäl till detta.
Arbetsförmedlingens handläggning av stödet har utvecklats över tid sett till samordning respektive handläggarstöd. Trots detta arbetar lokala arbetsförmedlingskontor fortfarande på olika sätt. Gemensamma mallar för affärsplan och budgetar saknas, andelen deltagare som har gått den förberedande utbildningen för start av näringsverksamhet varierar och användandet av mentorstimmar skiljer sig markant mellan kontor.
Resultaten visar att förberedande utbildning bidrar dels till att vissa osäkra arbetssökande avstår från att gå vidare med deltagandet i programmet, dels till mer genomarbetade affärsplaner och fullständiga budgetförslag för dem som fortfarande vill bli egenföretagare. Detta kan potentiellt minska andelen som lyckas sämre med sitt företagande och minska andelen som hamnar i överskuldsättning.
Granskningen visar vidare att det tydligt framgår i Arbetsförmedlingens handläggarstöd att arbetsförmedlaren ska informera om riskerna med att driva eget företag och särskilt om det personliga betalningsansvaret som enskilda näringsidkare och handelsbolag har. Tillämpningen av detta steg varierar dock.
Enligt resultaten görs det i dag inte någon systematiserad lokal uppföljning av deltagarna efter avslutat program även om det finns möjlighet till det. En av förklaringarna till detta uppges vara att uppföljningen inte motiveras i handläggarstödet. Riksrevisionen konstaterar också att Arbetsförmedlingen formellt sett inte har något ansvar för personer som skrivs ut från Arbetsförmedlingen.
Av resultaten framgår också att specialiseringen i handläggningen av programmet har ökat på lokalkontoren genom fler lokala samordnare av Stöd till start av näringsverksamhet. Nätverk eller en gemensam plattform för kunskapsspridning och lärande av goda exempel mellan arbetsförmedlarna finns inte men efterfrågas av de intervjuade arbetsförmedlarna.
Sammantaget visar granskningen att programmet överlag fungerar bra men att effektiviteten kan förbättras.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
* Ge tydligare information till deltagarna om riskerna med eget företagande. Resultaten visar att egenföretagande i genomsnitt ger relativt låga inkomster och ökad risk för överskuldsättning. Arbetsförmedlingen kan förbättra informationen till potentiella deltagare. Deltagarna bör på förhand vara införstådda med att egenföretagande ofta är förknippat med långa perioder av relativt låga inkomster, vilket i förlängningen även kan öka risken för en ohållbar skuldsituation. Individer som startar en enskild näringsverksamhet löper en särskilt stor risk på grund av det personliga betalningsansvaret.
* Utred om förberedande utbildning för Stöd till start av näringsverksamhet även bör ges i en mer avgränsad form. I flertalet intervjuer återges att många arbetssökande, som hade varit särskilt betjänta av utbildningen, väljer bort den eftersom utbildningstiden på fem veckor framstår som ett onödigt hinder till deras programstart. En anpassad, kortare version kan framstå som mer attraktiv för dessa.
* Lokala uppföljningar efter programavslut bör göras mer systematiskt. Att avgöra vilka som är lämpliga programdeltagare och vilket stöd individen behöver innan och under programperioden är en uppgift som kräver kunskap och erfarenhet. En systematisk uppföljning av tidigare programdeltagare kan bidra till bättre bedömningsgrund för arbetsförmedlaren.
* Arbetsförmedlingens utvärdering av programmet bör få en längre uppföljningshorisont och kompletteras med exempelvis inkomster. I den årliga Arbetsmarknadsrapporten genomför Arbetsförmedlingen utvärderingar av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Där framstår Stöd till start av näringsverksamhet som ett av de mest lyckade programmen med utgångspunkt i effekten på sysselsättning. Men vad som gör ett lyckat arbetsmarknadsutfall är betydligt svårare att utvärdera för en egenföretagare jämfört med en anställd. En längre uppföljningshorisont och kompletterande utfallsmått såsom inkomster skulle ge en mer rättvisande bild av programmets effekter och borde regelbundet rapporteras tillsammans med sysselsättningsutfallet.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
En väl utformad aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i jobb. Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället och en hög sysselsättning är också grunden för den gemensamma välfärden. Stöd till start av näringsverksamhet är ett arbetsmarknadspolitiskt program som ska ge kvinnor och män som är eller riskerar att bli arbetslösa en möjlighet att starta egen verksamhet.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet Stöd till start av näringsverksamhet.
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionen lämnar ingen rekommendation till regeringen i sin granskning. Regeringen följer löpande att de resurser som tilldelas Arbetsförmedlingen används effektivt.
I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt (RiR 2019:27)
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko
Föredragande: statsrådet Nordmark
Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om stöd till start av näringsverksamhet - långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt