Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:54 Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget Skr. 2019/20:54 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 december 2019 Stefan Löfven Lena Hallengren (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Mörkertal inom bostadstillägget (RiR 2019:22). Riksrevisionen bedömer att mörkertalet inom bostadstillägget, dvs. antalet berättigade som inte ansöker, är högt och att det i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer. Det är viktigt att personer som är berättigade till bostadstillägg får detta, inte minst för att minska förekomsten av ekonomisk utsatthet hos redan utsatta grupper. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att ett minskat mörkertal är en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg. Ett särskilt fokus bör läggas på att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även avse socialförsäkringsförmånen bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid, för personer som har ansökt om bostadstillägg, att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet. Däremot skulle en direktåtkomst potentiellt kunna bidra till ett mer aktuellt beslutsunderlag. En direktåtkomst skulle dock rimligen leda till ett något större intrång i den personliga integriteten och av vad som framkommit hittills så skulle nyttan med en sådan åtkomst i fråga om påverkan på mörkertalet inte överväga de nackdelar som skulle kunna uppstå för individen. Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att, på motsvarande sätt som gäller för Pensionsmyndigheten, ge Försäkringskassan i uppdrag att återkommande skatta mörkertalets omfattning inom bostadstillägg, samt redogöra för vilka åtgärder som har genomförts för att minska risken för mörkertal. Regeringen överväger att ge Försäkringskassan ett sådant uppdrag. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Mörkertal inom bostadstillägget RiR 2019:22 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2019 70 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat underutnyttjandet av bostadstillägg, s.k. mörkertal. Granskningen har redovisats i rapporten Mörkertal inom bostadstillägget (RiR 2019:22), se bilagan. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 12 september 2019. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat underutnyttjande av bostadstillägg (s.k. mörkertal). Ansvaret för handläggning av bostadstillägg delas mellan två myndigheter: bostadstillägg vid sjuk- och aktivitetsersättning handläggs av Försäkringskassan medan bostadstillägg till ålderspensionärer handläggs av Pensionsmyndigheten. Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens insatser inom bostadstillägg har varit tillräckliga för att säkerställa ett så lågt mörkertal som möjligt. En uppskattning av mörkertalets omfattning har utgjort en utgångspunkt för Riksrevisionens bedömning av om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens insatser varit tillräckliga. Riksrevisionen har även analyserat i vilken grad inkomstbortfallet leder till ekonomisk utsatthet bland potentiellt berättigade som inte tar emot bostadstillägg, dvs. hur mycket inkomsterna för potentiellt berättigade personer skulle öka om de tog emot bostadstillägg. Riksrevisionen bedömer att mörkertalet inom bostadstillägg är högt och att det i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland redan utsatta grupper. Enligt Riksrevisionen riskerar ca en tredjedel av potentiellt berättigade ålderspensionärer respektive ca en fjärdedel av potentiellt berättigade med sjuk- eller aktivitetsersättning att inte ta emot förmånen. Riksrevisionen menar att det motsvarar ca 129 000 ålderspensionärer och ca 40 000 försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning. Majoriteten av dessa personer beräknas ha en så låg ekonomisk standard att de klassas som ekonomiskt utsatta (en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen). Riksrevisionen menar därmed att ett minskat mörkertal skulle utgöra en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd i termer av minskad ekonomisk utsatthet bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer. Riksrevisionen bedömer att Försäkringskassan inte har arbetat med frågan om mörkertal i bostadstillägg på ett tillräckligt systematiskt sätt och att de insatser som Pensionsmyndigheten hittills har genomfört kan utvecklas. Enligt Riksrevisionen är det viktigt att ta hänsyn till målgruppens särskilda behov av stöd vid ansökan samt vid överlämning av information mellan de handläggare som ansvarar för huvudförmånen och de handläggare som ansvarar för bostadstillägget. Riksrevisionen rekommenderar myndigheterna att etablera ett erfarenhetsutbyte om mätmetoder och särskilda åtgärder i syfte att minska risken för mörkertal. Vidare rekommenderar Riksrevisionen myndigheterna att inom ramen för kvalitetsuppföljningen och tillämpningen av utredningsskyldigheten av bostadstilläggsärenden ha särskilt fokus på avslagsärenden och försäkrades särskilda behov orsakade av funktionsnedsättningar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg. Ett särskilt fokus bör läggas på att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även avse socialförsäkringsförmånen bostadstillägg hos Försäkringskassan. Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att, på motsvarande sätt som gäller för Pensionsmyndigheten, ge Försäkringskassan i uppdrag att återkommande skatta omfattningen av mörkertalet inom bostadstillägg samt redogöra för vilka åtgärder som har genomförts för att minska risken för mörkertal. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Det är viktigt att personer som är berättigade till bostadstillägg får detta, inte minst för att minska förekomsten av ekonomisk utsatthet hos redan utsatta grupper. Därmed delar regeringen Riksrevisionens bedömning om att ett minskat mörkertal är en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd. Utgångspunkten för Riksrevisionens iakttagelser är en uppskattning av mörkertalets omfattning. Eftersom bostadstillägget är en inkomstprövad förmån, där den försäkrades tillgångar är en del av denna inkomstprövning, går det inte med exakthet att fastställa hur stort mörkertalet är med tillgängliga registerdata. Exempelvis måste antaganden göras om hur stor förmögenhet individerna har, eftersom sådana uppgifter saknas. Förmögenheten har i Riksrevisionens granskning uppskattats indirekt genom uppgifter om inkomster på kapital. Regeringen vill i detta sammanhang betona att registerstudier av det potentiella antalet berättigade därmed är behäftade med stor osäkerhet. En bedömning av mörkertalets omfattning bör därför begreppsmässigt skiljas från det verksamhetsnära arbete som bedrivs för att reducera mörkertalet. Trots att undersökningar om mörkertalets omfattning i sig har en begränsad användbarhet som direkt verktyg för att minska detsamma utgör sådana mätningar ett komplement och analysstöd till det aktiva arbetet med att minska underutnyttjandet. Riksrevisionen slår fast att regelverkets komplexitet medför en stor administrativ börda såväl för den försäkrade som för handläggande myndighet. Vid sidan av att ett lågt mörkertal är eftersträvansvärt anser regeringen att det även är viktigt för trygghetssystemens legitimitet att besluten om bostadstillägg grundas på korrekta underlag. Här kan konstateras att ett stort ansvar vilar på den enskilde att bidra med korrekta underlag i samband med ansökan om bostadstillägg. Gällande regelverk för bostadstillägg innebär att uppföljnings- och kontrollmöjligheterna för handläggande myndigheter i vissa delar är begränsade. Regelverket är i grunden konstruerat under en tid när taxeringsuppgifter fanns gällande exempelvis förmögenhet. Handläggande myndigheter måste därför i största möjligaste mån konstruera administrativa handläggarstöd som minimerar risken för felaktigheter och ökar möjligheterna för högre aktualitet i beslutsunderlagen. Det relativt komplicerade regelverket utgör med sannolikt även ett hinder i ansökningsprocessen för många försäkrade. Även här kan myndigheterna bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att underlätta ansökningsprocessen och uppnå en högre systematik i att informera försäkrade om rätten till bostadstillägg. Ett exempel på detta är den preliminära bedömning av rätten till ersättning som kan göras på Pensionsmyndighetens hemsida. Även Försäkringskassan planerar att lansera en motsvarande tjänst. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering av informationsinhämtning. Enligt Riksrevisionen bör särskilt fokus läggas på förutsättningar att utvidga direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid, för personer som ansökt om bostadstillägg, att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet. Däremot skulle en direktåtkomst potentiellt kunna bidra till ett mer aktuellt beslutsunderlag. En direktåtkomst skulle dock rimligen leda till ett något större intrång i den personliga integriteten och av vad som framkommit hittills så skulle nyttan med en sådan åtkomst i fråga om påverkan på mörkertalet inte överväga de nackdelar som skulle kunna uppstå för individen. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Pensionsmyndigheten har haft i uppdrag att bedöma omfattningen av mörkertalet för ålderspensionärer. Därtill har myndighetens regleringsbrev de senaste åren omfattat mål om insatser för ökad kunskap om bostadstillägg, samt ett uppdrag att redovisa måluppfyllelse och genomförda insatser för att nå målet. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att även ge Försäkringskassan i uppdrag att, på motsvarande sätt som gäller för Pensionsmyndigheten, återkommande skatta omfattningen av mörkertalet inom bostadstillägg, samt redogöra för vilka åtgärder som genomförts för att minska risken för mörkertal. Regeringen anser att det är viktigt att mörkertalet minskas i största möjliga mån. Regeringen överväger därför att ge Försäkringskassan ett sådant uppdrag. Uppdraget bör dels innehålla en kartläggning av mörkertalet, dels en redovisning av vilka insatser som genomförts för att reducera mörkertalet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Mörkertal inom bostadstillägget RiR 2019:22 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Lena Hallengren Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget