Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1010 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2019/20:55 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor Prop. 2019/20:55
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 55
Regeringens proposition 2019/20:55 Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor Prop. 2019/20:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 december 2019 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism är prioriterade frågor för regeringen. Enligt penningtvättslagen ska verksamhetsutövare övervaka affärsförbindelser och enstaka transaktioner med sina kunder i syfte att kunna rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism till Finanspolisen. Verksamhetsutövarnas rapportering av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism bidrar till att Finanspolisen kan förse brottsbekämpande myndigheter med information som kan användas för att förebygga och beivra brott. I syfte att ytterligare skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövare, föreslår regeringen att det i penningtvättslagen ska förtydligas att Finanspolisen i det fall det är möjligt ska ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövare om effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom föreslås att det ska göras vissa förtydliganden i penningtvättslagen med anledning av att Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2020. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 4 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Gällande rätt 7 5 Återkoppling vid rapportering om penningtvätt och finansiering av terrorism 8 6 Viktiga offentliga funktioner 9 7 Definition av behörig beslutsfattare 11 8 Åtgärder för kundkännedom i fråga om livförsäkringar 11 9 Ikraftträdande 14 10 Konsekvensanalys 14 11 Författningskommentar 15 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG 18 Bilaga 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU 63 Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian 95 Bilaga 4 Promemorians lagförslag 96 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 99 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 100 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2019 101 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism dels att 1 kap. 8 och 9 §§ och 3 kap. 26 och 27 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 3 a §, av följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2019:1254 Föreslagen lydelse 1 kap. 8 § I denna lag avses med 1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet, 2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag, 5. person i politiskt utsatt ställning: a) fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, och b) fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation, 5. person i politiskt utsatt ställning: fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i en internationell organisation, 6. verklig huvudman: detsamma som i 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, 7. koncern, moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller motsvarande utländska företeelser, och 7. koncern, moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller motsvarande utländska företeelser, 8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag. 8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag, och 9. behörig beslutsfattare: styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Med viktig offentlig funktion i 8 § 5 a avses funktioner som Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner som 1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, 2. parlamentsledamöter, 2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande organ, 3. ledamöter i styrelsen för politiska partier, 4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, 5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, 6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och 7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan. Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster. 3 kap. 26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska identifiera förmånstagaren. Om förmånstagaren utpekas på annat sätt än med namn, ska verksamhetsutövaren säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället. En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska 1. senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person, 2. när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Verksamhetsutövaren ska bedöma om förmånstagaren eller dennes verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Senast när försäkringsersättning första gången betalas ut ska verksamhetsutövaren kontrollera förmånstagarens identitet och vidta åtgärder enligt andra stycket. 27 § Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § 1 och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren 1. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan försäkringsersättning betalas ut, och 2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning. 4 kap. 3 a § Polismyndigheten ska i de fall det är möjligt ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövarna om effektiviteten och uppföljningen av rapporter enligt 3 §. Denna lag träder i kraft den 1 april 2020. 3 Ärendet och dess beredning Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) genomför i svensk rätt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, se bilaga 1. I maj 2018 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring i direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU, se bilaga 2. Europeiska kommissionen har ifrågasatt det svenska genomförandet av artiklarna 3.9 första stycket b och h, 3.12 och 13.5 andra stycket andra meningen i direktivet (Fi2019/00846/B). I en framställning till regeringen den 5 april 2019 har Svenska Bankföreningen begärt vissa författningsändringar och bl.a. påtalat vikten av kunskapsöverföring från Finanspolissektionen vid Polismyndigheten (Finanspolisen) till verksamhetsutövarna (Fi2019/01491/B). Av dessa skäl har promemorian Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås att det ska göras vissa förtydliganden i penningtvättslagen, bl.a. att Finanspolisen i de fall det är möjligt ska ge återkoppling till verksamhetsutövare som rapporterar misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/02449/B). Lagrådet Regeringen beslutade den 14 november 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. 4 Gällande rätt Regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism finns framför allt i penningtvättslagen. Den gäller företag som driver verksamhet i Sverige i vilken det finns risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism (verksamhetsutövare), t.ex. banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut). Penningtvättslagen innehåller bestämmelser om tillämpningsområde och definitioner (1 kap.), riskbedömning och rutiner (2 kap.), kundkännedom (3 kap.), övervakning och rapportering (4 kap.), behandling av personuppgifter (5 kap.) och intern kontroll och anmälningar om misstänkta överträdelser (6 kap.). För verksamhetsutövare som inte omfattas av någon särskild rörelselag finns bestämmelser om tillsyn och ingripanden i 7 kap. penningtvättslagen. Dessa verksamhetsutövare står under tillsyn av länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. För verksamhetsutövare som omfattas av en särskild rörelselag finns bestämmelser om tillsyn och ingripanden i stället i den lagen. Dessa verksamhetsutövare står under tillsyn av Finansinspektionen, Spelinspektionen, Revisorsinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Sveriges advokatsamfund. Finanspolisen är nationell finansunderrättelseenhet vid tillämpning av penningtvättslagen. 5 Återkoppling vid rapportering om penningtvätt och finansiering av terrorism Regeringens förslag: Det ska i penningtvättslagen förtydligas att Finanspolisen i de fall det är möjligt ska ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövare om effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Polismyndigheten anser att det är oklart om återkoppling måste ske i varje enskilt fall. Skälen för regeringens förslag: Verksamhetsutövare ska övervaka affärsförbindelser och enstaka transaktioner med sina kunder i syfte att kunna rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism till Finanspolisen (4 kap. 1-3 och 5 §§ penningtvättslagen och 35 a § förordningen [2014:1102] med instruktion för Polismyndigheten). Enligt fjärde penningtvättsdirektivet ska medlemsstaterna se till att det i de fall det är möjligt lämnas lämplig återkoppling till verksamhetsutövarna avseende effektiviteten och uppföljning av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism (artikel 46.3). Vid genomförandet i svensk rätt av direktivet gjordes bedömningen att Finanspolisen både har legala förutsättningar och system för att kunna utbyta information på det sätt direktivet kräver (prop. 2016/17:173 s. 440-442). Finanspolisen har i uppdrag att förebygga, upptäcka och effektivt bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. En av Finanspolisens främsta uppgifter är att ta emot, bearbeta och analysera rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism från verksamhetsutövare. Den verksamheten - som i fråga om finansiering av terrorism bedrivs i samarbete med Säkerhetspolisen - syftar framför allt till att förse brottsbekämpande myndigheter med information för att dessa i sin tur ska kunna förebygga och beivra brott (samma prop. s. 441). Under 2018 fick Finanspolisen ca 19 300 rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism från verksamhetsutövare. Det är en ökning med ca 17 procent från 2017. Enligt Svenska Bankföreningen ger den återkoppling som sker från Finanspolisen inte verksamhetsutövare tillräcklig information om den riskbedömning som gjorts eller om de åtgärder som en verksamhetsutövare har vidtagit är lämpliga, tillräckliga eller om de rapporterade misstankarna varit befogade. En förutsättning för att verksamhetsutövares rapportering av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism ska fylla sin funktion är att verksamhetsutövarna kan utveckla sin förmåga att övervaka affärsförbindelser och enstaka transaktioner med sina kunder. Det förutsätter i sin tur att Finanspolisens återkoppling till verksamhetsutövare är ändamålsenlig. Regeringen konstaterar att Finanspolisen redan i dag ger återkoppling till verksamhetsutövare genom en rad olika åtgärder, t.ex. i form av undersökning på plats hos verksamhetsutövare, följdfrågor med anledning av rapportering om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism, generell information till verksamhetsutövare om fenomen eller tendenser samt beslut om dispositionsförbud enligt penningtvättslagen (4 kap. 11 §). I syfte att ytterligare skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövarna, bör det emellertid i penningtvättslagen förtydligas att Finanspolisen ska återkoppla till verksamhetsutövare som rapporterar misstänkt penningtvätt. Bestämmelsen bör utformas i enlighet med den aktuella artikeln i fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 46.3). Det innebär att Finanspolisen i de fall det är möjligt ska ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövare om effektiviteten och uppföljningen av rapporter om misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Polismyndigheten anser att det är oklart om återkoppling måste ske i varje enskilt fall. Regeringen konstaterar att det handlar om en bred och förebyggande ansats som syftar till att skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövarna. Det innebär att återkoppling inte behöver ske i varje enskilt fall. 6 Viktiga offentliga funktioner Regeringens förslag: Definitionen av viktig offentlig funktion i penningtvättslagen ska förtydligas. Utöver parlamentsledamöter ska ledamöter av liknande lagstiftande organ anses ha en viktig offentlig funktion i en stat. Direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster ska anses ha en viktig offentlig funktion i en internationell organisation. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt fjärde penningtvättsdirektivet (artikel 3.9 första stycket) är en person i politiskt utsatt ställning en fysisk person som innehar eller har innehaft viktiga offentliga poster, bl.a. a) stats- och regeringschefer, ministrar samt ställföreträdande eller biträdande ministrar, b) parlamentsledamöter eller ledamöter av liknande lagstiftande organ, c) ledamöter av politiska partiers styrelser, d) domare i högsta domstolen, författningsdomstolar eller andra rättsliga organ på hög nivå vars beslut inte kan överklagas, utom under exceptionella omständigheter, e) ledamöter i revisionsrätter eller i centralbankers styrelser, f) ambassadörer, chargés d'affaires samt höga officerare inom försvarsmakten, g) ledamöter i statsägda företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, h) direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster i en internationell organisation. Uppräkningen i direktivet av viktiga offentliga funktioner i en stat är exemplifierande. Vid genomförandet i svensk rätt av direktivet gjordes bedömningen att det inte hindrar att definitionen i den enskilda medlemsstaten görs uttömmande (prop. 2016/17:173 s. 191 f.). Med person i politiskt utsatt ställning avses enligt penningtvättslagen dels en fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, dels fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation (1 kap. 8 § 5). Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner som stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, parlamentsledamöter, ledamöter i styrelsen för politiska partier, domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och personer som ingår i statsägda företags förvaltningslednings- eller kontrollorgan (1 kap. 9 §). Definitionen i penningtvättslagen av viktig offentlig funktion bör dock förtydligas så att det anges att med viktig offentlig funktion i en stat avses, utöver parlamentsledamöter, ledamöter av liknande lagstiftande organ och att med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster. Enligt direktivet ska förteckningar över viktiga offentliga funktioner i stater och internationella organisationer tas fram och uppdateras av medlemsstaterna respektive internationella organisationer som är ackrediterade inom deras territorium. Dessa förteckningar ska sändas till Europeiska kommissionen och får offentliggöras (nya artikel 20a). Uppräkningarna av viktiga offentliga funktioner i stater och internationella organisationer i penningtvättslagen är uttömmande. Det innebär att penningtvättslagen motsvarar de förteckningar som ska upprättas enligt direktivet. Gällande rätt uppfyller därmed redan direktivets krav i denna del. 7 Definition av behörig beslutsfattare Regeringens förslag: Det ska i penningtvättslagen genom en ny definition förtydligas att med behörig beslutsfattare avses styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I fjärde penningtvättsdirektivet definieras begreppet företagsledning som en tjänsteman eller anställd som har tillräckliga kunskaper om institutets riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering, och behöver inte i alla fall vara styrelseledamot (artikel 3.12). I penningtvättslagen används uttrycket behörig beslutsfattare (3 kap. 18, 19 och 27 §§). Någon definition av begreppet behörig beslutsfattare finns inte i penningtvättslagen men innebörden motsvarar definitionen av företagsledning i direktivet (se prop. 2016/17:173 s. 271). Det innebär att gällande rätt redan uppfyller direktivets krav. Det bör dock genom en ny definition i penningtvättslagen förtydligas att med behörig beslutsfattare avses styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering. 8 Åtgärder för kundkännedom i fråga om livförsäkringar Regeringens förslag: Det ska i penningtvättslagen förtydligas att en verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar 1. senast när försäkringsersättning betalas ut ska identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person, 2. när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits ska identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Enligt promemorians förslag ska skyldigheten att vidta kundkännedomsåtgärder vid överlåtelse av en försäkring inträda senast när en försäkring överlåts. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Svensk Försäkring anser att skyldigheten att vidta kundkännedomsåtgärder vid överlåtelse av en försäkring bör inträda först när verksamhetsutövaren får kännedom om överlåtelsen. Svensk Försäkring anser även att vissa frågor vid tillämpningen av bestämmelserna om åtgärder för kundkännedom i penningtvättslagen behöver klargöras. Skälen för regeringens förslag: Verksamhetsutövare ska förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism på olika sätt. Det innebär t.ex. att verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom, dvs. identifiera sina kunder och utreda kundernas verkliga huvudmän (3 kap. penningtvättslagen). Det syftar till att klarlägga om kunden, och i förekommande fall kundens verkliga huvudman, innebär risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Kraven på åtgärder för kundkännedom innebär i huvudsak att en verksamhetsutövare inte får etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion vid otillräcklig kundkännedom och att en verksamhetsutövare inte får etablera en affärsförbindelse eller utföra en transaktion om det finns misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse eller, om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, vid enstaka transaktioner. Vid sidan av de allmänna kraven på åtgärder för kundkännedom (se framför allt 3 kap. 1-20 §§ penningtvättslagen) finns också särskilda krav på åtgärder för kundkännedom i fråga om livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar (3 kap. 26-28 §§). En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska identifiera förmånstagaren. Om förmånstagaren utpekas på annat sätt än med namn, ska verksamhetsutövaren säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället. Verksamhetsutövaren ska bedöma om förmånstagaren eller dennes verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Senast när försäkringsersättning första gången betalas ut ska verksamhetsutövaren kontrollera förmånstagarens identitet och vidta sådana åtgärder (3 kap. 26 §). Vid överlåtelse, helt eller delvis, av livförsäkring eller annan investeringsrelaterad försäkring till tredje part ska kreditinstitut och finansiella institut med kännedom om överlåtelsen enligt fjärde penningtvättsdirektivet fastställa den verkliga huvudmannens identitet när försäkringens värde övergår till den personen eller den juridiska konstruktionen (artikel 13.5 andra stycket andra meningen). Det innebär att verksamhetsutövaren ska identifiera förvärvarens verkliga huvudman när denne får kännedom om överlåtelsen. De reglerna i direktivet har i svensk rätt genomfört genom de allmänna kraven på kundkännedomsåtgärder i penningtvättslagen. Förvärvaren blir ny kund till försäkringsgivaren, vilket innebär att en ny affärsförbindelse etableras. Det innebär i sin tur att försäkringsgivaren ska vidta åtgärder för kundkännedom avseende förvärvaren, inbegripet kontroll av förvärvarens verkliga huvudman, och att en affärsförbindelse inte får upprättas om tillräcklig kundkännedom inte kan uppnås och att verksamhetsutövaren inte får utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör led i penningtvätt eller finansiering av terrorism (3 kap. 1, 2, 8 och 9 §§ penningtvättslagen). Det innebär att det saknas behov av en särskild bestämmelse om åtgärder för kundkännedom vid överlåtelse av livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar (se prop. 2016/17:173 s. 282). I penningtvättslagen bör det dock förtydligas att en verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar ska identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa. Eftersom det inte finns något lagstadgat krav på att en verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar ska få kännedom om en överlåtelse före det att överlåtelsen sker bör detta, såsom Svensk Försäkring påpekar, ske vid den tidpunkt som direktivet föreskriver, dvs. först när verksamhetsutövaren får kännedom om att en försäkring har överlåtits. En verksamhetsutövare ska bedöma om förmånstagaren eller dennes verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person, senast när försäkringsersättning betalas ut (3 kap. 26 § andra och tredje styckena penningtvättslagen). En sådan ordning förutsätter att verksamhetsutövaren - utöver förmånstagaren - identifierar förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollerar identiteten på dessa senast när försäkringsersättning betalas ut. Detta bör också förtydligas i penningtvättslagen. Svensk Försäkring anser att vissa frågor vid tillämpningen av bestämmelserna om åtgärder för kundkännedom i penningtvättslagen behöver klargöras. Regeringen konstaterar att de allmänna kraven på åtgärder för kundkännedom i penningtvättslagen innebär ett förbud mot att etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion vid otillräcklig kundkännedom eller vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Hur bestämmelserna om åtgärder för kundkännedom ska tillämpas i ett enskilt fall är emellertid en fråga för rättstillämpningen. 9 Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2020. Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Fjärde penningtvättsdirektivet skulle ha varit genomfört den 26 juni 2017. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 april 2020. 10 Konsekvensanalys Regeringens bedömning: Förslagen medför inte några offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter eller merkostnader för myndigheter eller domstolar. Förslagen medför inte heller några effekter för verksamhetsutövare. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Polismyndigheten anser att förslagen medför ökade kostnader för myndigheten. Skälen för regeringens bedömning Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter Förslagen har inga offentligfinansiella effekter. I fråga om de samhällsekonomiska effekterna av förslagen bidrar framför allt förslaget om återkoppling från Finanspolisen till att förbättra penningtvättslagens funktionssätt. Effekter för verksamhetsutövare Förslagen innebär förtydliganden av gällande rätt och har inga effekter för verksamhetsutövare. Effekter för myndigheter och domstolar Polismyndigheten anser att förslagen medför ökade kostnader för myndigheten. Regeringen konstaterar att förslaget om återkoppling från Finanspolisen utgör ett förtydligande av gällande rätt och att eventuella merkostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen påverkar inte måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Speciella informationsinsatser Förslagen innebär förtydliganden av gällande rätt och medför inget behov av speciella informationsinsatser. Överensstämmelse med unionsrätten Förslagen är i överensstämmelse med fjärde penningtvättsdirektivet. 11 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 kap. 8 § I denna lag avses med 1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet, 2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag, 5. person i politiskt utsatt ställning: fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i en internationell organisation, 6. verklig huvudman: detsamma som i 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, 7. koncern, moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller motsvarande utländska företeelser, 8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag, och 9. behörig beslutsfattare: styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering. Paragrafen innehåller definitioner. Paragrafen genomför artikel 3.12, 3.13 och 3.17 samt delvis artikel 3.9 i fjärde penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 6 och 7. Ändringen i punkt 5 är en följd av att det i 9 § införs ett nytt stycke, andra stycket. Punkt 9, som är ny, innebär ett förtydligande av gällande rätt. 9 § Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner som 1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, 2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande organ, 3. ledamöter i styrelsen för politiska partier, 4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, 5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, 6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och 7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan. Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster. Paragrafen innehåller bestämmelser om viktiga offentliga funktioner i en stat. Paragrafen genomför delvis artikel 3.9 i fjärde penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringarna i paragrafen innebär ett förtydligande av gällande rätt. Uppräkningen av viktiga offentliga funktioner är uttömmande och avser svenska och internationella förhållanden. Uttrycket internationell organisation avser organisationer som har upprättats genom formella politiska överenskommelser mellan stater som har status som internationella fördrag, t.ex. FN och FN-anslutna organisationer samt Europarådet, NATO och WTO (se prop. 2014/15:80 s. 23). 3 kap. 26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska 1. senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person, 2. när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Paragrafen innehåller bestämmelser om kundkontroll i fråga om vissa försäkringar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 13.5 och 21 i fjärde penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8. Ändringarna i paragrafen innebär ett förtydligande av gällande rätt. 27 § Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § 1 och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren 1. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan försäkringsersättning betalas ut, och 2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning. Paragrafen innehåller bestämmelser om åtgärder för kundkännedom avseende livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar. Ändringen är en följd av att det i 26 § införs en punktuppställning. 4 kap. 3 a § Polismyndigheten ska i de fall det är möjligt ge lämplig återkoppling till verksamhetsutövarna om effektiviteten och uppföljningen av rapporter enligt 3 §. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om återkoppling som rör rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och innebär ett förtydligande av gällande rätt. Paragrafen genomför artikel 46.3 i fjärde penningtvättsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5. Finanspolissektionen vid Polismyndigheten (Finanspolisen) är nationell finansunderrättelseenhet. En verksamhetsutövare ska rapportera misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism till Finanspolisen i vissa fall (3 §). Det handlar om en bred och förebyggande ansats som syftar till att skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövarna. Det innebär att återkoppling inte behöver ske i varje enskilt fall. Uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska inte spridas till verksamhetsutövarna. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG 45 sidor Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU 32 sidor Sammanfattning av promemorian Europeiska kommissionen har ifrågasatt om några artiklar i det s.k. fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut har genomförts i svensk rätt. I promemorian görs därför vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Det föreslås i huvudsak att - definitionen av viktig offentlig funktion i penningtvättslagen ska utökas och utöver parlamentsledamöter, omfatta ledamöter av liknande lagstiftande organ i en stat, och direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster i en internationell organisation. - det i penningtvättslagen ska förtydligas att vissa kundkännedomsåtgärder ska vidtas när en livförsäkring eller annan investeringsrelaterad försäkring helt eller delvis överlåts till tredje part, - det i penningtvättsförordningen ska förtydligas att Finanspolissektionen vid Polismyndigheten ska göra analyser av penningtvätt och finansiering av terrorism och sprida dessa till tillsynsmyndigheterna samt att tillsynsmyndigheterna ska ge återkoppling som rör analyserna, - det i penningtvättförordningen ska förtydligas att Finanspolissektionen ska samarbeta och utbyta information med andra finansunderrättelseenheter, och - det i penningtvättsförordningen ska förtydligas att en myndighet - samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inom Polismyndigheten - på grundval av de uppgifter som lämnas av de myndigheter som deltar i samordningsfunktionen ska sammanställa, offentliggöra och ge in viss statistik till Europeiska kommissionen. I syfte att skapa och sprida kunskap och medvetenhet om penningtvätt och finansiering av terrorism bland verksamhetsutövarna, föreslås dessutom i promemorian att det i penningtvättslagen ska förtydligas att Finanspolissektionen så långt det är möjligt ska ge återkoppling till en verksamhetsutövare som har gjort en rapport om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism dels att 1 kap. 8 och 9 §§ och 3 kap. 26 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 kap. 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 8 § I denna lag avses med 1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet, 2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i en finansiell grupp som omfattas av tillsyn, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag, 5. person i politiskt utsatt ställning: a) fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat, och b) fysisk person som har eller har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation, 5. person i politiskt utsatt ställning: fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i en internationell organisation, 6. verklig huvudman: detsamma som i 1 kap. 3-7 §§ lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, 7. koncern: moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och 7. koncern: moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), 8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag. 8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag, och 9. behörig beslutsfattare: styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering. 9 § Med viktig offentlig funktion i 8 § 5 a avses funktioner som Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner som 1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, 2. parlamentsledamöter, 2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande organ, 3. ledamöter i styrelsen för politiska partier, 4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, 5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, 6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och 7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan. Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster 3 kap. 26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska identifiera förmånstagaren. Om förmånstagaren utpekas på annat sätt än med namn, ska verksamhetsutövaren säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället. Verksamhetsutövaren ska bedöma om förmånstagaren eller dennes verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Senast när försäkringsersättning första gången betalas ut ska verksamhetsutövaren kontrollera förmånstagarens identitet och vidta åtgärder enligt andra stycket. En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska 1. senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person, 2. senast när en försäkring överlåts identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. 4 kap. 3 a § Polismyndigheten ska så långt det är möjligt ge återkoppling till en verksamhetsutövare om verkningarna av en rapport enligt 3 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Bolagsverket, Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Polismyndigheten, Skatteverket, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Bildupphovsrätt i Sverige, Bukowskis Auktioner AB, Länsstyrelsen i Stockholms län, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Revisorsinspektionen, Spelinspektionen, Stockholms Auktionsverk, Svenska Galleriförbundet och Uppsala Auktionskammare. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-11-21 Närvarande: F.d. justitierådet Eskil Nord samt justitieråden Kerstin Calissendorff och Inga-Lill Askersjö Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor Enligt en lagrådsremiss den 14 november 2019 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Hanna Oljelund. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 2019 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hallengren, Bolund, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar proposition Återkoppling vid rapportering om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism och vissa andra frågor