Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2019/20:97 Ny associationsrätt för medlemsbanker Prop. 2019/20:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2020 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll En medlemsbank är en ekonomisk förening som driver bankrörelse. Den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, finns i dag i lagen om medlemsbanker. I syfte att modernisera den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker föreslår regeringen att lagen om medlemsbanker ska upphävas. Medlemsbanker ska enligt förslaget i stället tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel (10 a kap.) i lagen om bank- och finansieringsrörelse. I sak ska den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker i allt väsentligt överensstämma med den associationsrättsliga regleringen för kreditmarknadsföreningar, dvs. ekonomiska föreningar som driver finansieringsrörelse. Det finns två medlemsbanker i Sverige men inga europakooperativ som driver bankrörelse. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 8 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti 10 2.5 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 11 2.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 12 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 15 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ 24 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 25 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 26 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 28 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision 30 3 Ärendet och dess beredning 32 4 Medlemsbanker 32 4.1 Behov av ny reglering 32 4.2 Ny associationsrätt för medlemsbanker 34 4.2.1 Den lagtekniska regleringen 34 4.2.2 Den materiella regleringen 36 5 Europakooperativ som driver bankrörelse 47 5.1 Gällande rätt 47 5.2 Ny associationsrätt för europakooperativ som driver bankrörelse 48 6 Kreditmarknadsföreningar 49 6.1 Gällande rätt 49 6.2 Återbetalning av medlemsinsatser 50 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 50 8 Konsekvensanalys 51 9 Författningskommentar 52 9.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker 52 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda 53 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 54 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti 55 9.5 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 55 9.6 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 56 9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 58 9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ 65 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 66 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 66 9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 67 9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision 69 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian 70 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 71 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 99 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 100 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 128 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2020 129 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078). 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ. 9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud. 11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution. 12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska upphöra att gälla. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket lagen gäller enligt 1 b §. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra, eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra, eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap. 6 § andra stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras av styrelsen, förbereds av särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag eller en medlemsbank har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första-tredje styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller i fråga om moderföretag, inom koncernen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § och 8 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 2 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank skall ange summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) skall styrelsen ange de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. Utöver vad som följer av 1 § ska följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank ska ange summorna av insatsbelopp som ska återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 10 kap. 11, 12, 16 och 17 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) ska styrelsen ange de övervägan-den som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. 8 kap. 3 § En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 13-15 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) och, när det gäller kreditmarknadsföreningar, 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Institutet ska också utan dröjsmål lämna garantimyndigheten de uppgifter den behöver om insättare och deras insättningar samt de uppgifter den i övrigt behöver för sin verksamhet. Garantimyndigheten får, när den anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.5 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte. Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som redovisningsvaluta. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 37 kap. 23 och 26 §§, 39 kap. 23 och 24 a §§, 40 kap. 5 § och 42 kap. 21 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 39 kap. 23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. 24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 42 kap. 21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. 3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 12 kap. 2 § och 13 kap. 1 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 § I denna lag betyder 1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag, 2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut, 5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial, 7. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att a) förvärva eller inneha aktier eller andelar, b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2-10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §, 8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag, 9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, 10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag, 11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, 12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening, 15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619), 18. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, 19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, 20. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse, 21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag, 22. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet, 23. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen, 24. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 25. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, 26. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, 27. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 28. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, 29. koncern: a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, 31. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, 32. moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, 33. moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 34. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, 35. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, 36. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och 37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 3 kap. 1 § Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, sparbanker och medlemsbanker. Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker. Tillstånd att driva finansieringsrörelse får ges för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bestämmelser om förutsättningar för utländska företag att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige finns i 4 kap. 10 a kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för medlemsbanker Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar 1 § Det som enligt 12 kap. 1-4 och 6-20 §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker. Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen. När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret. Teckning av medlemsinsatser 2 § Om teckning av medlemsinsatser innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 samt andra och tredje styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i medlemsbanken, får banken inte bildas utan att en sådan prövning av insatstecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får banken inte heller bildas. Rätt att företräda en medlemsbank 3 § Ett bemyndigande att företräda en medlemsbank och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. För europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse gäller 11 § i stället för första stycket. Avsättning till och minskning av reservfonden 4 § Till reservfonden ska det avsättas minst 10 procent av den del av medlemsbankens nettovinst för året, inklusive gottgörelser, som inte går åt för täckning av en balanserad förlust. Om fonden uppgår till motsvarande minst 30 procent av bankens insatskapital, behöver det inte göras någon avsättning. Utöver det som föreskrivs i 10 kap. 14 § och 11 kap. 6 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det även avsättas ett belopp som enligt stadgarna eller beslut av föreningsstämman i övrigt ska avsättas till reservfonden. I stället för det som föreskrivs i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar får reservfonden minskas för täckning av en förlust enligt den fastställda balansräkningen, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten. Likvidation 5 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska Bolagsverket besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. I ärenden enligt första stycket ska 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar inte tillämpas. Bestämmelserna i 17 kap. 47 § lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas på Bolagsverkets beslut enligt första stycket. 6 § Vid tillämpningen av 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges i första stycket 2 om 8 kap. 3 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 7 § Ansökan om likvidation av en medlemsbank enligt 5 § får också göras av Finansinspektionen. 8 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 43 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får det inte fattas något beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas, om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. Företagsnamn 9 § En medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse 10 § Det som enligt 12 kap. 21-28 §§ gäller för europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse ska även gälla för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse. Det som sägs om kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 28 § ska i stället avse medlemsbanker. När lagen (2006:595) om europakooperativ tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till aktiebolagsregistret i stället avse bankregistret. 11 § Ett bemyndigande att företräda ett europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. 12 kap. 2 § Insatserna i en kreditmarknadsförening ska alltid fullgöras i pengar. En utbetalning av insatsbelopp till en medlem som går ur en kreditmarknadsförening får göras tidigast sex månader efter det att medlemskapet har upphört. Sådana utbetalningar får verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspektionens tillstånd. Finansinspektionen ska lämna ett sådant tillstånd, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina skyldigheter äventyras. För en kreditmarknadsförening ska sexmånadersfristen enligt 10 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar räknas från uppsägningen av överinsatsen. 13 kap. 1 § Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller det som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller det som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs. 10 § En revisor eller en särskild granskare ska omgående rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar institutets verksamhet, 2. kan påverka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 eller 15 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619). Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i kreditinstitutets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2006:595) om europakooperativ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ. Det som sägs i denna lag om europakooperativ gäller bara europakooperativ med säte i Sverige, om inte annat anges. För europakooperativ som driver bankrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Försäkringsförening anses som ekonomisk förening i denna lag. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om europakooperativ som driver bankrörelse som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i förekommande fall en koncernredovisning. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. lagen (1995:1570) om medlemsbanker, revisionslagen (1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och 14 kap. 9 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), revisionslagen (1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och 14 kap. 9 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den som har näringsförbud får inte 1. driva näringsverksamhet, 2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring, 3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, 4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank, 5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - en sparbank, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening, - en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, - en pensionsstiftelse, eller - en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet, 6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, - en sparbank, - en medlemsbank, eller - en sparbank, eller - en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m., 9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial, 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, 11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5, 12. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller 13. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 §, 24 kap. 3 § och 27 kap. 20 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Om ett företag i resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. Om ett företag i resolution är en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. 24 kap. 3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i - 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), - 9 kap. 1 a och 4 b §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och - 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 27 kap. 20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse, om företaget 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 6 kap. 4 a § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 2. inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1-16.5 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 7 a kap. 1 a § lagen om medlemsbanker, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 7 a kap. 6 § första stycket 2 lagen om medlemsbanker, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 3 Ärendet och dess beredning Föreningslagsutredningen fick den 29 maj 2008 i uppdrag att bl.a. ta fram ett förslag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker (dir. 2008:70). Den 9 december 2010 redovisade utredningen uppdraget i slutbetänkandet En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90). I det föreslås bl.a. att lagen om medlemsbanker ska upphävas och att medlemsbanker i stället ska tillämpa den nya lagen om ekonomiska föreningar - lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar - med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen föreslås tas in i ett nytt kapitel (12 a kap.) i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Betänkandet har remissbehandlats och remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2010/09441/L1). Ett fåtal av remissinstanserna lämnade synpunkter på förslaget om upphävande av lagen om medlemsbanker. Förslaget ledde inte till någon åtgärd (prop. 2017/18:185 s. 202). I stället har promemorian Ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås en ny associationsrätt för medlemsbanker med utgångspunkt i Föreningslagsutredningens förslag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2019/00358/B). I propositionen behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar. 4 Medlemsbanker 4.1 Behov av ny reglering Med kreditinstitut avses företag som driver bankrörelse (banker) eller finansieringsrörelse (kreditmarknadsföretag). Den allmänna näringsrättsliga regleringen för kreditinstitut finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Kreditinstitut omfattas dessutom av de unionsrättsliga regelverken om insättningsgaranti, kapitaltäckning och krishantering. Bankrörelse kan drivas i formen av aktiebolag (bankaktiebolag), europabolag (europabolag som driver bankrörelse), ekonomisk förening (medlemsbanker), europakooperativ (europakooperativ som driver bankrörelse) eller stiftelse (sparbanker) medan finansieringsrörelse kan drivas i formen av aktiebolag (kreditmarknadsbolag), europabolag (europabolag som driver finansieringsrörelse), ekonomisk förening (kreditmarknadsföreningar) eller europakooperativ (europakooperativ som driver finansieringsrörelse). Den associationsrättsliga regleringen för kreditinstitut har en splittrad utformning. Vissa kreditinstitut - bankaktiebolag och kreditmarknadsföretag - tillämpar den allmänna associationsrättsliga regleringen av motsvarande företagsformer med de undantag som motiveras av bank- eller finansieringsrörelsen. Det innebär att bankaktiebolag tillämpar aktiebolagslagen (2005:551) med de undantag som motiveras av bankrörelsen (10 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse), att kreditmarknadsbolag tillämpar aktiebolagslagen med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen (11 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse) och att kreditmarknadsföreningar tillämpar lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen (12 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse). Vissa kreditinstitut tillämpar speciallagar. Det innebär att medlemsbanker tillämpar lagen om medlemsbanker och sparbanker tillämpar sparbankslagen (1987:619). Europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker respektive kreditmarknadsföreningar (1 kap. 5 § 13 och 16 lagen om bank- och finansieringsrörelse, se avsnitt 5.1). Lagen om medlemsbanker - som trädde i kraft den 1 januari 1996 - ersatte föreningsbankslagen (1987:620), som hade rötterna i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Enligt föreningsbankslagen fick bankrörelse i föreningsform bara drivas av den s.k. föreningsbanksrörelsen. Den var organiserad i en federativ struktur, som i korthet innebar att lokala föreningsbanker svarade för utlåning och var medlemmar i en central föreningsbank som svarade för inlåning. Den centrala föreningsbanken hade banktillstånd. Föreningsbanksrörelsen ombildades 1992 till ett bankaktiebolag. I sak överensstämde föreningsbankslagen i stor utsträckning med den numera upphävda lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Bestämmelserna i föreningsbankslagen fördes i huvudsak oförändrade över till lagen om medlemsbanker. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker, dvs. en ekonomisk förening som driver bankrörelse, med det som gäller för kreditmarknadsföreningar, dvs. en ekonomisk förening som driver finansieringsrörelse, vilket återspeglas i att 2018 års lag om ekonomiska föreningar gäller vid sidan av lagen om medlemsbanker (1 kap. 2 § andra stycket lagen om medlemsbanker). Samtidigt gäller att lagen om medlemsbanker i stor utsträckning ska tolkas motsatsvis i förhållande till lagen om ekonomiska föreningar. Det gäller t.ex. bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om investerande medlemmar och gränsöverskridande fusioner (1 kap. 8 § respektive 16 kap. 30-51 §§). Det innebär att det är oklart i vilken utsträckning lagen om medlemsbanker kan fyllas ut med bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar. Det finns vissa centrala skillnader i de materiella regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar. Det har flera förklaringar. För det första har banker i grunden ett större skyddsbehov än kreditmarknadsföretag (se t.ex. prop. 2002/03:139 s. 180-185). För det andra har föreningsbanksrörelsens egenart - framför allt dess federativa struktur - kommit till uttryck i lagen om medlemsbanker, trots att medlemsbankerna, till skillnad från föreningsbankerna, är sinsemellan oberoende och verkar fritt inom varandras geografiska områden (se prop. 1995/96:74 s. 149-157). För det tredje har lagen om medlemsbanker inte (löpande) anpassats till ändringar i 1987 års lag om ekonomiska föreningar eller 2018 års lag om ekonomiska föreningar. Det innebär sammanfattningsvis att lagen om medlemsbanker i viss utsträckning är föråldrad. Den valda lagstiftningstekniken innebär slutligen att bestämmelser av samma slag i stor utsträckning finns i två (associationsrättsliga) lagar. Den splittrade regleringen har flera nackdelar. För det första är regelmassan på det associationsrättsliga området större än den behöver vara. För det andra ökar risken för tolkningssvårigheter vid jämförelser mellan lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar. För det tredje försvåras lagstiftningsarbetet på det associationsrättsliga området, eftersom lagen om medlemsbanker som utgångspunkt behöver anpassas till ändringar som görs i lagen om ekonomiska föreningar. 4.2 Ny associationsrätt för medlemsbanker 4.2.1 Den lagtekniska regleringen Regeringens förslag: Lagen om medlemsbanker ska upphävas. Medlemsbanker ska tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Med medlemsbank ska avses en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse. I fråga om medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i lagen om ekonomiska föreningar i stället avse bankregistret. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Bankrörelse i föreningsform har lång tradition i Sverige och det är viktigt att medlemsbanker kan tillämpa en modern och ändamålsenlig associationsrättslig reglering. Sedan slutet av 1990-talet har lagstiftningsarbetet på det finansmarknadsrättsliga området varit inriktat på att kreditinstitut ska tillämpa aktiebolagslagen eller lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bank- eller finansieringsrörelsen, t.ex. den finansiella verksamhetens art och beskaffenhet, skyddet av den finansiella stabiliteten och konsumenter samt unionsrätten. De undantagen för bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar finns sedan 2004 i lagen om bank- och finansieringsrörelse (10-12 kap.). Motsvarande bör gälla medlemsbanker. En sådan samordning har flera fördelar. För det första minskar regelmassan på det associationsrättsliga området. För det andra aktualiseras inga jämförelser mellan lagen om medlemsbanker och lagen om ekonomiska föreningar. För det tredje underlättas det fortsatta lagstiftningsarbetet på det associationsrättsliga området, eftersom nya bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar som utgångspunkt kommer att vara direkt tillämpliga på medlemsbanker. Lagen om medlemsbanker bör därför upphävas. Medlemsbanker bör i stället tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de avvikelser som motiveras av bankrörelsen. De särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för medlemsbanker bör tas in i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Den associationsrättsliga regleringen för bankaktiebolag och kreditmarknadsföretag som finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse (10-12 kap.) har getts en lagteknisk utformning som innebär att det som gäller för aktiebolag eller ekonomiska föreningar enligt den allmänna associationsrättsliga regleringen som huvudregel också gäller för bankaktiebolag respektive kreditmarknadsföreningar (10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse) medan det som gäller för bankaktiebolag som huvudregel också gäller för kreditmarknadsbolag (11 kap. 1 § samma lag). I grunden överensstämmer i sak det som gäller för medlemsbanker dessutom med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Av dessa skäl bör den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker i lagen om bank- och finansieringsrörelse tas in i ett nytt kapitel - 10 a kap. - och ges en lagteknisk utformning som innebär att det som gäller för kreditmarknadsföreningar som huvudregel också gäller för medlemsbanker. Förslaget aktualiserar frågan om termen medlemsbank bör utmönstras och av systematiska skäl ersättas av termen bankförening, sett mot bakgrund av den nuvarande terminologin i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Termen medlemsbank har använts sedan lagen om medlemsbanker trädde i kraft 1996. Till det kommer att termen bankförening har förvillande likheter med termen föreningsbank, som har utmönstrats. Av dessa skäl bör termen medlemsbank behållas. I de fall det i befintlig lagstiftning görs en åtskillnad mellan medlemsbanker och ekonomiska föreningar som inte fyller någon egentlig funktion bör emellertid termen medlemsbank kunna tas bort och medlemsbanker i stället inbegripas i uttrycket ekonomiska föreningar. Den nuvarande definitionen för medlemsbank i lagen om bank- och finansieringsrörelse (1 kap. 5 § 16) har kopplats till lagen om medlemsbanker ("en ekonomisk förening som avses i lagen ... om medlemsbanker") och behöver av det skälet ändras om lagen om medlemsbanker upphävs. Med termen medlemsbank bör i lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället avses "en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse" (jfr t.ex. definitionen av kreditmarknadsförening i 1 kap. 5 § 13 samma lag). Ekonomiska föreningar, inbegripet kreditmarknadsföreningar, ska registreras i föreningsregistret (2 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar). Banker ska emellertid registreras i bankregistret, oavsett associationsform. I det skrivs de uppgifter in som enligt framför allt lagen om medlemsbanker och förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse ska anmälas för registrering (13 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I fråga om medlemsbanker bör hänvisningar till föreningsregistret i lagen om ekonomiska föreningar i stället avse bankregistret. Europakooperativ som driver bankrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker. I avsnitt 5 föreslås en ny associationsrätt för europakooperativ som driver bankrörelse. 4.2.2 Den materiella regleringen Regeringens förslag: Till det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse ska följande bestämmelser i lagen om medlemsbanker överföras: - att en medlemsbank inte får bildas om det inte har gjorts en prövning av att den som ska ha ett kvalificerat innehav i banken anses lämplig, - rätt att företräda en medlemsbank, - avsättning till och minskning av reservfonden, - att Bolagsverket ska besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse, och - att en medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank. Ett beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas ska inte få fattas, om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. I övrigt ska den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker i sak stämma överens med den associationsrättsliga regleringen av kreditmarknadsföreningar. Vid tillämpning av regleringen för kreditmarknadsföreningar ska prövningen av undantag från bosättningskraven för styrelseledamöter, verkställande direktör och särskild firmatecknare göras av Finansinspektionen i stället för Bolagsverket. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Bolagsverket anser att det föreligger vissa oklarheter vid likvidation av en medlemsbank, om banken har förklarat sig avstå från tillståndet att driva bankrörelse. Ekobanken Medlemsbank anser att medlemmar med visst andelsinnehav i en medlemsbank inte ska omfattas av de civilrättsliga bestämmelserna om medlemsförtecknings offentlighet, eftersom en sådan förteckning riskerar att röja uppgifter om enskildas förhållanden till medlemsbanken som omfattas av de näringsrättsliga bestämmelserna om banksekretess. JAK Medlemsbank anser det behöver klargöras om de civilrättsliga bestämmelserna om medlemsförtecknings offentlighet har företräde framför de näringsrättsliga bestämmelserna om banksekretess. JAK Medlemsbank anser dessutom att skälen för att den verkställande direktören i fortsättningen inte behöver vara ledamot i styrelsen bör utvecklas närmare. Finansinspektionen anser att det av stadgarna ska framgå att återbetalning av medlemsinsatser förutsätter inspektionens tillstånd samt väcker frågan om kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut behöver anpassas till den nya ordningen. Skälen för regeringens förslag Utgångspunkt I den följande framställningen behandlas - med utgångspunkt i kapitelindelningen i lagen om medlemsbanker - frågan om i vilken utsträckning de skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som gäller i dag kan motiveras av bankrörelsen och av det skälet också fortsättningsvis medför ett behov av avvikande reglering för medlemsbanker. Prövningen av om det finns ett behov av avvikande reglering för medlemsbanker i förhållande till kreditmarknadsföreningar bör, med beaktande av skillnaderna mellan aktiebolags- och föreningsformerna, göras mot bakgrund av de särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för bankaktiebolag i lagen om bank- och finansieringsrörelse (10 kap.). 1 kap. Inledande bestämmelser En medlemsbank, dvs. en ekonomisk förening som har tillstånd att driva bankrörelse, är en kooperativ företagsform. Det innebär att en medlemsbank har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva ekonomisk verksamhet (bankrörelse) som medlemmarna deltar i. I en medlemsbank ska det finnas ett insatskapital och var och en av medlemmarna ska delta med kapital i form av (minst) en medlemsinsats. Medlemsinsatserna ska fullgöras i pengar. Medlemsbanker får inte anta s.k. investerande medlemmar. Medlemmarna, som äger medlemsbanken, har inte personligt ansvar för bankens skulder. En medlemsbank kan ingå i en koncern. Handlingar som rör en medlemsbank får undertecknas med elektronisk underskrift. Bestämmelserna finns i 1 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 1 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med vissa undantag - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 1 a § och 2 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av föreningsformen. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 2 kap. Bildande av medlemsbank En medlemsbank bildas genom att minst tre medlemmar antar stadgar samt väljer styrelse och revisorer. Stadgarna ska innehålla vissa uppgifter. En medlemsbank ska anmälas för registrering i bankregistret inom en viss tid från tillståndsbeslutet. Bestämmelserna finns i 2 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 2 och 3 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för kreditmarknadsföreningar. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av bildande av en förening och stadgarnas innehåll. Till skillnad från en kreditmarknadsförening, får en medlemsbank inte bildas om teckning av medlemsinsatser innebär att någon för vilken det inte har gjorts en prövning bl.a. av att han eller hon har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift (3 kap. 2 § första stycket 3 samt andra och tredje styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse) kommer att ha ett kvalificerat innehav i banken (2 kap. 5 § fjärde stycket lagen om medlemsbanker). Den avvikande regleringen - som motsvarar bestämmelsen om bankaktiebolag i 10 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse - kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att en medlemsbank inte får bildas om det inte har gjorts en prövning av att den som ska ha ett kvalificerat innehav i banken anses lämplig (2 kap. 5 § fjärde stycket) bör överföras till det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Den nya ordningen innebär att en ekonomisk förening - på samma sätt som ett aktiebolag - i tiden efter bildandet kan ansöka om tillstånd att driva bankrörelse enligt 3 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse. 3 kap. Bankens medlemmar En medlemsbank är en öppen företagsform. Det innebär att en medlemsbank är en sammanslutning av ett inte på förhand bestämt antal (fysiska eller juridiska) personer och att medlemstalet kan ökas eller minskas utan att stadgarna behöver ändras. Medlemskapet är personligt men en medlems andel i medlemsbanken kan överlåtas. I en medlemsbank ska det dessutom finnas en medlemsförteckning, som ska innehålla vissa uppgifter. Bestämmelserna finns i 3 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 4 och 5 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för kreditmarknadsföreningar. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av medlemmar och medlemsförteckning. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. JAK Medlemsbank anser att det behöver klargöras om de civilrättsliga bestämmelserna om medlemsförtecknings offentlighet har företräde framför de näringsrättsliga bestämmelserna om banksekretess. Ekobanken Medlemsbank anser att medlemmar med visst andelsinnehav ska undantas från bestämmelserna om medlemsförteckningens offentlighet. Medlemsförteckningen i en ekonomisk förening ger offentlighet åt olika uppgifter om medlemmarna i föreningen, framför allt namn, adress och medlemsinsatser (5 kap. 3 och 6 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Motsvarande gäller för ekonomiska föreningar som driver bank- eller finansieringsrörelse (12 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och 3 kap. 6 § lagen om medlemsbanker). Från bestämmelserna om medlemsförteckningens offentlighet görs - till skillnad från motsvarande bestämmelser om aktiebokens offentlighet (5 kap. 19 § aktiebolagslagen) - inga undantag för medlemmar med andelsinnehav av viss storlek. Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas (1 kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). Detta innebär att s.k. banksekretess gäller och att en bank inte utan samtycke får lämna ut uppgifter om sina kunder - t.ex. uppgift om en viss person är kund i banken eller inte - till utomstående. Banksekretessen är emellertid dispositiv, dvs. den kan avtalas bort mellan parterna. Banksekretessen hindrar inte heller att sådana uppgifter lämnas ut inom ramen för olika myndigheters utredningar om beskattning, brott och indrivning av skulder. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankrörelse som medlemmarna deltar i, framför allt som kunder. Som en konsekvens av det skulle en utomstående betraktare med ledning av uppgifterna om medlemskap i medlemsförteckningen i en medlemsbank kunna komma fram till att en viss medlem också är kund i banken. Det är emellertid en ofrånkomlig följd av bestämmelserna om medlemsförteckningens offentlighet och gäller alla medlemmar i en medlemsbank, oavsett andelsinnehavet storlek. Det får också antas att en person som väljer att vara medlem i en medlemsbank har gjort bedömningen att fördelarna med att vara kund i en bank som drivs i kooperativa former - dvs. att som medlem kunna påverka bankrörelsens inriktning, t.ex. mot en mer hållbar bankmarknad - överväger nackdelarna med medlemsförteckningens offentlighet. Det har inte heller framkommit att det i någon avgörande utsträckning förekommer att personer avstår från medlemskap i medlemsbanker på grund av medlemsförteckningens offentlighet. Det ska i det avseendet framhållas att en utomstående betraktares slutsats att en viss medlem i en medlemsbank också är kund i banken inte i sig medger några slutsatser om vilket kundförhållande som föreligger mellan kunden och banken, t.ex. om kunden är kredittagare. Sammanfattningsvis finns det inte tillräckliga skäl för att frångå den nuvarande ordningen. 4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser Medlemmar i en medlemsbank har rätt till återbetalning av medlemsinsatser, dels när ett medlemskap upphör, dels utan samband med att ett medlemskap upphör. Bestämmelserna finns i 4 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 10 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Utöver bestämmelser om återbetalning av medlemsinsatser innehåller lagen om ekonomiska föreningar en fullständig reglering av medlemsinsatser. I likhet med det som gäller för en kreditmarknadsförening, förutsätter återbetalning av medlemsinsatser i en medlemsbank när ett medlemskap upphör Finansinspektionens tillstånd (4 kap. 1 § första stycket lagen om medlemsbanker och 12 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). Till skillnad från det som gäller för en kreditmarknadsförening, förutsätter också återbetalning av medlemsinsatser utan samband med att ett medlemskap upphör Finansinspektionens tillstånd (4 kap. 3 § lagen om medlemsbanker). Bestämmelser om återbetalning finns också i det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet). Tillsynsförordningen ställer krav på det kapital - primärkapital och supplementärkapital - som ett kreditinstitut ska ha för att kunna hantera de risker som verksamheten är förenad med (kapitalbaskrav). Kraven uttrycks som en procentsats av riskvägda tillgångar. I lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar finns dessutom bestämmelser om kapitalbaskrav utöver kapitalbasen i tillsynsförordningen (särskilda kapitalbaskrav) och om olika slag av kapitalbuffertar i kreditinstitut. Primärkapitalet utgörs framför allt av kärnprimärkapital, dvs. eget kapital, såsom kärnprimärkapitalinstrument (t.ex. medlemsinsatser) och övriga reserver (t.ex. reservfond). Återbetalning av kärnprimärkapitalinstrument kräver tillstånd av Finansinspektionen (artikel 77 i tillsynsförordningen). Bestämmelserna i lagen om medlemsbanker om återbetalning av medlemsinsatser (4 kap. 1 § första stycket och 3 §) framstår därför som överflödiga. I avsnitt 6.2 föreslås att bestämmelsen i lagen om bank- och finansieringsrörelse om att återbetalning av medlemsinsatser när ett medlemskap i en kreditmarknadsförening upphör förutsätter Finansinspektionens tillstånd ska tas bort. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. Finansinspektionen anser att det av stadgarna ska framgå att återbetalning av medlemsinsatser förutsätter inspektionens tillstånd. Stadgarna i en ekonomisk förening, t.ex. en medlemsbank, ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter, t.ex. vissa uppgifter om insatser, men måste inte innehålla uppgifter om förutsättningarna för återbetalning av medlemsinsatser (3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar och 2 kap. 4 § lagen om medlemsbanker). Tillsynsförordningen är direkt tillämplig i Sverige och enligt regeringens mening saknas skäl att frångå den nuvarande ordningen på den grunden att de överflödiga bestämmelserna om förutsättningarna för återbetalning av medlemsinsatser i lagen om medlemsbanker (4 kap. 1 § första stycket och 3 §) bör utmönstras. Det står dessutom en medlemsbank fritt att i sina stadgar ta in uppgifter om förutsättningarna för återbetalning av medlemsinsatser enligt unionsrätten. Finansinspektionen väcker också frågan om kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut behöver anpassas till den nya ordningen. I rättsakten regleras vilken typ av företag som enligt tillämplig nationell lag erkänns som kooperativ sammanslutning vid tillämpning av tillsynsförordningen, t.ex. "[i] Sverige [i]nstitut registrerade som 'medlemsbank' enligt lag (1995:1570) om medlemsbanker" (artikel 4). Hänvisningar i unionsrättsakter till nationell lagstiftning är som regel avsedda att tillämpas dynamiskt. Det innebär enligt regeringens mening att hänvisningarna till nationell lag i den nu aktuella rättsakten får förutsättas ta sikte på den lagstiftning som gäller vid prövningen. 5 kap. Förlagsinsatser Utöver medlemsinsatser kan medlemmar i en medlemsbank delta med kapital i form av förlagsinsatser. Också personer som inte är medlemmar får tillskjuta förlagsinsatser. Förlagsinsatser ska fullgöras i pengar. Bestämmelserna finns i 5 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 11 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 2 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar en mer fullständig reglering av förlagsinsatser. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 6 kap. Medlemsbankens ledning En medlemsbank har en styrelse och en verkställande direktör. Bestämmelserna finns i 6 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 7 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 3-6 d §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av ledningen. När det gäller en kreditmarknadsförening ska prövning av undantag från bosättningskravet för styrelseledamöter, verkställande direktör och särskild firmatecknare i en medlemsbank göras av Bolagsverket (7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen om ekonomiska föreningar). För medlemsbanker gäller i stället att den prövningen ska göras av Finansinspektionen (6 kap. 3 § första stycket, 4 § första stycket och 14 § andra stycket lagen om medlemsbanker). Den avvikande regleringen - som motsvarar bestämmelsen om bankaktiebolag i 10 kap. 1 § andra stycket 1 lagen om bank- och finansieringsrörelse - kan motiveras av bankrörelsen. Rätten att teckna en medlemsbanks firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras (6 kap. 14 § tredje stycket lagen om medlemsbanker, jfr 7 kap. 37 § lagen om ekonomiska föreningar). Den avvikande regleringen - som motsvarar bestämmelsen om bankaktiebolag i 10 kap. 7 § lagen om bank- och finansieringsrörelse i fråga om särskild firmatecknare - kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att bestämmelser om att prövningen av undantag från bosättningskraven för styrelseledamöter, verkställande direktör och särskild firmatecknare i fråga om medlemsbanker ska göras av Finansinspektionen bör tas in i det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse. JAK Medlemsbank anser att skälen för att den verkställande direktören i fortsättningen inte behöver vara ledamot i styrelsen bör utvecklas närmare. Förslaget om ny associationsrätt för medlemsbanker innebär att medlemsbanker ska tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de avvikelser som motiveras av bankrörelsen. Bestämmelserna om ledning i lagen om ekonomiska föreningar och lagen om medlemsbanker vilar visserligen på olika principer i fråga om den verkställande direktörens ställning i förhållande till styrelsen. De praktiska skillnaderna mellan lagarna är emellertid små. Regeringen konstaterar att det vid tillämpning av lagen om ekonomiska föreningar står styrelsen i en medlemsbank fritt att utse den verkställande direktören till ledamot i styrelsen. I enlighet med det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning får den verkställande direktören emellertid inte utses till ordförande eller vice ordförande i styrelsen (12 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och 6 kap. 10 § lagen om medlemsbanker). 7 kap. Föreningsstämma I en medlemsbank är föreningsstämman det beslutande organet. Bestämmelserna finns i 7 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 6 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 7 och 7 a §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av föreningsstämman. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 7 a kap. Revision I en medlemsbank ansvarar en eller flera revisorer för den löpande granskningen av bankens räkenskaper och av dess interna kontroll, granskning av bokslut och årsredovisning samt granskning av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Vid sidan av revisorer kan särskilda granskare utses. Bestämmelserna finns i 7 a kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 8 och 9 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 8-11 b §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av revision och särskild granskning. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 7 b kap. Allmän granskning Utöver revision och särskild granskning kan en medlemsbank vara föremål för allmän granskning. Bestämmelserna finns i 7 b kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns inga motsvarande bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar. Det finns inte heller några sådana bestämmelser för kreditmarknadsföreningar i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Den allmänna granskningen i en medlemsbank, dvs. den fortlöpande granskningen av bankrörelsen vid sidan av den som sker enligt bestämmelserna om revision och särskild granskning i lagen om medlemsbanker (7 a kap.), vilar på frivillighet och är framför allt inriktad på medlemmarnas behov av granskning av bankrörelsen. Den avvikande regleringen kan därför inte motiveras av bankrörelsen. I avsaknad av lagreglering står det dock en medlemsbank fritt att utse en eller flera lekmannarevisorer i syfte att utföra en allmän granskning av bankrörelsen, om det har stöd i stadgarna. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av medlemsbankens egendom En medlemsbanks eget kapital består av bundet eget kapital (t.ex. medlems- och förlagsinsatser) och fritt eget kapital. Fritt eget kapital som inte delas ut till medlemmarna (i form av vinstutdelning eller gottgörelse) kan överföras till reservfond eller insatskapital genom insatsemission (bundet eget kapital). Bestämmelserna finns i 8 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 12-15 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för kreditmarknadsföreningar. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av värdeöverföringar. Till skillnad från en kreditmarknadsförening, ska en medlemsbank avsätta en viss del av vinsten till reservfonden (8 kap. 6 § lagen om medlemsbanker). Avsättningen ska årligen vara minst tio procent av den del av nettovinsten - inklusive gottgörelser - som inte går åt för täckning av en balanserad förlust. Avsättningsskyldigheten upphör när reservfonden uppgår till 30 procent av insatskapitalet. Även vissa andra belopp ska avsättas till reservfonden. Reservfonden får minskas för täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital. Det innebär att förluster som har uppkommit under löpande räkenskapsår inte kan täckas med minskning av reservfonden förrän räkenskapsåret har avslutats och en balansräkning för det året har fastställts, trots att behov av förlusttäckning kan uppkomma redan innan balansräkningen har fastställts. Reservfonden - som är bundet eget kapital i en medlemsbank - syftar till att åstadkomma en successiv konsolidering av banken. Givet att bankrörelsen ger överskott skapar avsättningarna till reservfonden ett slags minimikapital i banken. Bankaktiebolag behöver inte längre göra avsättningar till reservfonden och minskning av reservfonden i ett bankaktiebolag förutsätter inte heller att en förlust framgår av en fastställd balansräkning. Av dessa skäl kan ifrågasättas om de nu aktuella bestämmelserna kan motiveras av bankrörelsen (se t.ex. prop. 2002/03:139 avsnitt 13). Samtidigt har insatskapitalet i en medlemsbank inte samma stabilitet som aktiekapitalet i ett bankaktiebolag (jfr t.ex. 10 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse), låt vara att återbetalning av medlemsinsatser i en medlemsbank förutsätter Finansinspektionens tillstånd (se ovan avsnittet "4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser"). Vid en samlad bedömning kan den avvikande regleringen motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att bestämmelserna i lagen om medlemsbanker om avsättning till och minskning av reservfonden (8 kap. 6 §) bör överföras till det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse. 9 kap. Likvidation och upplösning En medlemsbank kan upplösas på olika sätt. Om medlemmarna vill avveckla medlemsbanken kan de försätta den i likvidation (frivillig likvidation). I vissa fall kan medlemsbanken tvingas i likvidation (tvångslikvidation). En medlemsbank kan också försättas i konkurs. Bestämmelserna finns i 9 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 17 och 18 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de avvikelser som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 12-12 b §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden motsvarar det som gäller för medlemsbanker det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av upplösning, t.ex. bestämmelser om upplösning till följd av förenings passivitet (18 kap. 8 och 9 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Till skillnad från det som gäller för en kreditmarknadsförening ska Bolagsverket besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation, om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse (9 kap. 4 § lagen om medlemsbanker). Den avvikande regleringen - som motsvarar bestämmelserna om bankaktiebolag i 10 kap. 31 och 33 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse - kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att bestämmelserna i lagen om medlemsbanker om att Bolagsverket ska besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse (9 kap. 4 §) bör överföras till det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse. I lagen om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om upphörande av likvidation (17 kap. 43 §). Ett beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas bör inte kunna fattas om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. Vid tillämpning av bestämmelsen i lagen om ekonomiska föreningar om Bolagsverkets beslut om tvångslikvidation (17 kap. 11 §) bör medlemsbanker tillämpa lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag i stället för årsredovisningslagen. Bolagsverket anser att det är föreligger vissa oklarheter vid likvidation av en medlemsbank om banken har förklarat sig avstå från tillståndet att driva bankrörelse. Enligt gällande rätt ska Finansinspektionen återkalla en medlemsbanks tillstånd att driva bankrörelse, om banken har förklarat sig avstå från tillståndet. Finansinspektionen får i så fall bestämma hur avvecklingen av verksamheten ska ske och föreningsstämman ska besluta om ändring av stadgarna och anmäla beslutet för registrering. Finansinspektionen ska godkänna ändringen av stadgarna. Om en medlemsbanks tillstånd att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig rörelse, ska Bolagsverket besluta om tvångslikvidation på ansökan av t.ex. Finansinspektionen. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Om en medlemsbanks tillstånd att driva bankrörelse har återkallats och den ekonomiska föreningen i stället fått tillstånd att driva en annan tillståndspliktig finansiell rörelse, ska Finansinspektionen underrätta Bolagsverket. Uppgifterna i bankregistret ska i så fall tas in i föreningsregistret. Under en medlemsbanks likvidation har Finansinspektionen samma befogenheter i fråga om likvidatorerna och föreningsstämman som inspektionen annars har i fråga om styrelsen och föreningsstämman. Förslagen i denna proposition innebär ingen ändring av gällande rätt. 10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag Vid sidan av likvidation och konkurs kan en medlemsbank upplösas genom att den går upp i en annan medlemsbank (fusion), antingen genom absorption eller kombination. Fusion kan också ske mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag. Vid fusionen upplöses den överlåtande banken utan likvidation och medlemmarna i den banken blir medlemmar i den övertagande banken. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet meddelas av Finansinspektionen. Bestämmelserna finns i 10 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 16 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 1 § andra stycket och 13-19 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar och lagen om bank- och finansieringsrörelse emellertid en mer fullständig reglering av fusion, framför allt bestämmelser om gränsöverskridande fusioner (16 kap. 30-51 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 11 kap. Skadestånd m.m. Medlemsbanksorganen verkar under skadeståndsansvar. Bestämmelserna finns i 11 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 21 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som - med de avvikelser som motiveras av finansieringsrörelsen - gäller för kreditmarknadsföreningar (12 kap. 20 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av skadestånd. Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 12 kap. Medlemsbanks företagsnamn En medlemsbank har ett företagsnamn. Bestämmelserna finns i 12 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar finns motsvarande bestämmelser i 20 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för kreditmarknadsföreningar. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av företagsnamn. En medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank (12 kap. 1 § första stycket lagen om medlemsbanker). Något motsvarande krav finns inte för en kreditmarknadsförenings företagsnamn (jfr 20 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar). Det avvikande regleringen för medlemsbanker - som motsvarar bestämmelsen om bankaktiebolag i 10 kap. 35 § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se också 1 kap. 9 § samma lag och 4 kap. förordningen om bank- och finansieringsrörelse) - kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att bestämmelsen i lagen om medlemsbanker om att en medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank (12 kap. 1 § första stycket) bör överföras till det nya kapitlet i lagen om bank- och finansieringsrörelse. 13 kap. Registrering m.m. Registreringen (i bankregistret) ska kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och har viss rättslig verkan i förhållande till tredje man. Bestämmelserna finns i 13 kap. lagen om medlemsbanker. För ekonomiska föreningar i allmänhet finns motsvarande bestämmelser i 19 kap. lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för kreditmarknadsföreningar. I grunden överensstämmer det som gäller för medlemsbanker med det som gäller för kreditmarknadsföreningar. Jämfört med lagen om medlemsbanker innehåller lagen om ekonomiska föreningar emellertid en mer fullständig reglering av registrering (i föreningsregistret). Det finns inga skillnader mellan de associationsrättsliga regleringarna för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar som kan motiveras av bankrörelsen. Det innebär sammanfattningsvis att de nu aktuella bestämmelserna inte medför något behov av avvikande reglering för medlemsbanker. 5 Europakooperativ som driver bankrörelse 5.1 Gällande rätt Ett europakooperativ är en unionsrättslig associationsform för gränsöverskridande verksamhet som i huvudsak motsvarar en ekonomisk förening. Den associationsrättsliga regleringen för europakooperativ finns i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i det följande benämnd SCE-förordningen (artikel 8.1 a och b). Enligt SCE-förordningen ska europakooperativ i vissa frågor som regleras i förordningen tillämpa nationell rätt, antingen den nationella associationsrättsliga regleringen för publika aktiebolag (se t.ex. artikel 72) eller den nationella associationsrättsliga regleringen för motsvarande kooperativa företag (se t.ex. artikel 11). I frågor som inte regleras i SCE-förordningen ska europakooperativ tillämpa den nationella associationsrättsliga regleringen för motsvarande kooperativa företag (artikel 8.1 c). I tillämpliga fall ska europakooperativ tillämpa nationell associationsrättslig reglering som motiveras av t.ex. bank- eller finansieringsrörelse (artikel 8.2). SCE-förordningen kompletteras av lagen (2006:595) om europakooperativ. Europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker respektive kreditmarknadsföreningar (1 kap. 5 § 13 och 16 lagen om bank- eller finansieringsrörelse). I den utsträckning europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse ska tillämpa nationell associationsrättslig reglering för motsvarande kooperativa företag, innebär den valda lagstiftningstekniken att europakooperativ som driver bankrörelse tillämpar lagen om medlemsbanker medan europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpar lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen (12 kap. 1-20 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Europakooperativ som driver bankrörelse tillämpar lagen om medlemsbanker (1 a kap.) i stället för lagen om europakooperativ medan europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpar lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av finansieringsrörelsen (12 kap. 21-29 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). 5.2 Ny associationsrätt för europakooperativ som driver bankrörelse Regeringens förslag: Utöver det som gäller för medlemsbanker i allmänhet, ska europakooperativ som driver bankrörelse tillämpa lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel (10 a kap.) i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Bestämmelserna i lagen om medlemsbanker om registrering i europakooperativsregistret av ett europakooperativ som driver bankrörelse och om rätt att teckna firma för ett europakooperativ som driver bankrörelse ska överföras till lagen om bank- och finansieringsrörelse. I övrigt ska regleringen av europakooperativ som driver bankrörelse i sak överensstämma med regleringen av europakooperativ som driver finansieringsrörelse. Vid tillämpning av den reglering som gäller för kreditmarknadsföreningar ska ett europakooperativ som driver bankrörelse dock upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen om årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. I promemorian föreslås emellertid en annan lagteknisk utformning. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.2 föreslås att medlemsbanker i stället för lagen om medlemsbanker ska tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel (10 a kap.) i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Europakooperativ som driver bankrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker. Det innebär att det som föreslås i avsnitt 4.2 också ska gälla för europakooperativ som driver bankrörelse. Europakooperativ som driver bankrörelse bör dessutom - på motsvarande sätt som europakooperativ som driver finansieringsrörelse - tillämpa lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen bör tas in i det nya kapitlet (10 a kap.) i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Med de ovan angivna utgångspunkterna överensstämmer det som gäller europakooperativ som driver bankrörelse med det som gäller för europakooperativ som driver finansieringsrörelse med tre undantag (jfr prop. 2005/06:150 s. 171-202, 229-245 och 248-253). För det första ska europakooperativ som driver bankrörelse vid registrering i europakooperativsregistret tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen och andra bestämmelser om registrering i bankregistret i stället för aktiebolagsregistret (1 a kap. 10 § lagen om medlemsbanker och 10 § lagen om europakooperativ). För det andra ska europakooperativ som driver bankrörelse upprätta års- och koncernredovisning i enlighet med bestämmelserna i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker i stället för dem som är tillämpliga på kreditmarknadsföreningar (1 a kap. 27 § lagen om medlemsbanker och 12 kap. 28 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). För det tredje får behörigheten att teckna firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse utövas bara av två eller flera personer i förening (1 a kap. 30 § lagen om medlemsbanker och 12 kap. 29 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). De avvikande regleringarna kan motiveras av bankrörelsen. Av det skälet bör bestämmelserna i lagen om medlemsbanker om registrering i europakooperativsregistret av ett europakooperativ som driver bankrörelse (1 a kap. 10 §) och om rätt att teckna firma för ett europakooperativ som driver bankrörelse (1 a kap. 30 §) överföras till lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vid tillämpning av bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse som gäller för europakooperativ som driver finansieringsrörelse bör ett europakooperativ som driver bankrörelse upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen om årsredovisning för kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker. 6 Kreditmarknadsföreningar 6.1 Gällande rätt Återbetalning av medlemsinsatser när ett medlemskap i en kreditmarknadsförening upphör förutsätter Finansinspektionens tillstånd (12 kap. 2 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse). Motsvarande reglering finns i tillsynsförordningen (artikel 77). 6.2 Återbetalning av medlemsinsatser Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om bank- och finansieringsrörelse om att återbetalning av medlemsinsatser när ett medlemskap i en kreditmarknadsförening upphör förutsätter Finansinspektionens tillstånd ska tas bort. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen anser att det av stadgarna ska framgå att återbetalning av medlemsinsatser förutsätter inspektionens tillstånd. Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 4.2.2 föreslås att bestämmelserna om att återbetalning av medlemsinsatser i en medlemsbank förutsätter Finansinspektionens tillstånd - dels när ett medlemskap upphör, dels utan samband med att ett medlemskap upphör - i lagen om medlemsbanker (4 kap. 1 § första stycket och 3 §) inte ska överföras till lagen om bank- och finansieringsrörelse, eftersom motsvarande reglering finns i tillsynsförordningen (artikel 77). På motsvarande sätt bör bestämmelsen i lagen om bank- och finansieringsrörelse om att återbetalning av medlemsinsatser när ett medlemskap i en kreditmarknadsförening upphör förutsätter Finansinspektionens tillstånd (12 kap. 2 § andra stycket) tas bort. Finansinspektionens synpunkter behandlas i avsnitt 4.2.2. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2021. Äldre bestämmelser och den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår respektive beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum. Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens förslag. I promemorian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 januari 2021. Förslagen i avsnitten 4 och 5 innebär att medlemsbanker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, ska tillämpa en ny associationsrättslig reglering. Dessa banker bör av det skälet få viss tid på sig för att anpassa sig till den nya ordningen. Äldre bestämmelser bör därför fortsätta att gälla för medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår eller, vid beskattningen, det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum. 8 Konsekvensanalys Regeringens bedömning: Förslaget innebär att medlemsbankerna kan tillämpa en modern och ändamålsenlig associationsrättslig reglering och underlättar för företag att driva bankrörelse i kooperativa former. De eventuella merkostnader som förslaget medför för Finansinspektionen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Skälen för regeringens bedömning Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker har inga offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter. Effekter för banker Det finns två medlemsbanker i Sverige men inga europakooperativ som driver bankrörelse. Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker innebär att dessa företag kan tillämpa en modern och ändamålsenlig associationsrättslig reglering. Det underlättar för företag att driva bankrörelse i kooperativa former. Ändringarna i den associationsrättsliga regleringen påverkar inte förutsättningarna för hur bankrörelsen ska bedrivas enligt den näringsrättsliga regleringen, exempelvis penningtvättsregelverket. Förslagen medför inga ökade kostnader för företagen i förhållande till i dag. Effekter för kunder Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker medför inga ökade kostnader för dessa företag och påverkar av det skälet inte kreditgivningen till privatpersoner och företag. Effekter för myndigheter och domstolar Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker medför inga merkostnader för Bolagsverket eller domstolarna. Förslagen innebär att Finansinspektionen behöver ändra sina föreskrifter i viss utsträckning. De merkostnader som förslagen medför för Finansinspektionen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Alternativa lösningar Med utgångspunkt i att lagen om medlemsbanker ska upphävas finns inget utrymme för alternativa lösningar (se avsnitt 4.2.1). Speciella informationsinsatser Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker berör bara ett par företag och medför av det skälet inget behov av speciella informationsinsatser. Överensstämmelse med unionsrätten Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker står i överensstämmelse med unionsrätten (se avsnitten 4.2 och 5.2). 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska upphöra att gälla. Genom lagen upphävs lagen om medlemsbanker. Övervägandena finns i avsnitten 4.2.1 och 5.2. Den nya associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, innebär att dessa banker ska tillämpa det som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet och för kreditmarknadsföreningar - framför allt lagen om ekonomiska föreningar - med de undantag som motiveras av bankrörelsen, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vissa medlemsbanker - europakooperativ som driver bankrörelse - ska dessutom tillämpa lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen (10 a kap. 10 och 11 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlems-banker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020. Dessa banker fortsätter att tillämpa lagen om medlemsbanker avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda 2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket lagen gäller enligt 1 b §. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra, eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. I paragrafen finns inledande bestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras av styrelsen, förbereds av särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag eller en medlemsbank har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första-tredje styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller i fråga om moderföretag, inom koncernen. I paragrafen finns bestämmelser om arbetstagarrepresentanternas arbete m.m. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringarna i första stycket är redaktionella. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ändringen i tredje stycket motsvarar i fråga om medlemsbanker hittillsvarande andra stycket. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 6 kap. 2 § Utöver vad som följer av 1 § ska följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank ska ange summorna av insatsbelopp som ska återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 10 kap. 11, 12, 16 och 17 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) ska styrelsen ange de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. I paragrafen finns bestämmelser om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i punkt 1 är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella. 8 kap. 3 § En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619). I paragrafen finns bestämmelser om uppgifter om anmärkningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. I paragrafen görs också en redaktionell ändring. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti 16 § Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Institutet ska också utan dröjsmål lämna garantimyndigheten de uppgifter den behöver om insättare och deras insättningar samt de uppgifter den i övrigt behöver för sin verksamhet. Garantimyndigheten får, när den anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos institutet. I paragrafen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.5 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) 4 kap. 6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte. Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som redovisningsvaluta. I paragrafen finns bestämmelser om redovisningsvaluta. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att termen medlemsbanker tas bort och är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.6 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 37 kap. 23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). I paragrafen finns bestämmelser om underskott. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). I paragrafen finns bestämmelser om underskott. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 39 kap. 23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. I paragrafen finns bestämmelser om kooperativa föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). I paragrafen finns bestämmelser om en kooperativ förenings rätt till avdrag i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. I paragrafen finns bestämmelser om definitioner. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 42 kap. 21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). I paragrafen finns bestämmelser om insatsemission i ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. 3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkterna 1 och 2 anges när lagen träder i kraft och när den ska tillämpas första gången. I punkt 3 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 1 kap. 5 § I denna lag betyder 1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag, 2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut, 5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial, 7. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att a) förvärva eller inneha aktier eller andelar, b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2-10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §, 8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag, 9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, 10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag, 11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, 12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening, 15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619), 18. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, 19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, 20. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse, 21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag, 22. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet, 23. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen, 24. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 25. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, 26. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, 27. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 28. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, 29. koncern: a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, 31. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, 32. moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, 33. moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 34. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, 35. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, 36. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och 37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. I paragrafen finns definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen av definitionen av medlemsbank i punkt 16 är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 §. Den nya definitionen av medlemsbanker omfattar - liksom den hittillsvarande definitionen av medlemsbanker - europakooperativ som har fått tillstånd att driva bankrörelse. 3 kap. 1 § Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker. Tillstånd att driva finansieringsrörelse får ges för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bestämmelser om förutsättningar för utländska företag att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige finns i 4 kap. I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningar för tillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 §. 10 a kap. 1 § Det som enligt 12 kap. 1-4 och 6-20 §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker. Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen. När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret. I paragrafen finns inledande bestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Bestämmelsen innebär att medlemsbanker, inbegripet europakooperativ som driver bankrörelse, tillämpar det som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet - framför allt lagen om ekonomiska föreningar - med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen finns i paragrafen och i 2-9 §§. Första stycket innebär att det som gäller för kreditmarknadsföreningar också gäller för medlemsbanker med undantag av bestämmelsen om rätt att företräda en kreditmarknadsförening (12 kap. 5 §). Rätten att företräda en medlemsbank regleras i 3 §. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för medlemsbanker finns också i andra stycket och i 2 och 4-9 §§. Andra stycket motsvarar hittillsvarande 6 kap. 3 § första stycket, 4 § första stycket och 14 § andra stycket lagen om medlemsbanker. Tredje stycket är en följd av att medlemsbanker ska registreras i bankregistret i stället för föreningsregistret. Europakooperativ som driver bankrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker (1 kap. 5 § 16). Det innebär att det som gäller för medlemsbanker i tillämpliga fall också gäller för europakooperativ som driver bankrörelse (se avsnitt 5.1). Därutöver tillämpar europakooperativ som driver bankrörelse lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen finns i 10 och 11 §§. 2 § Om teckning av medlemsinsatser innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 samt andra och tredje styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i medlemsbanken, får banken inte bildas utan att en sådan prövning av insatstecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får banken inte heller bildas. I paragrafen finns bestämmelser om teckning av medlemsinsatser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 2 kap. 5 § fjärde stycket lagen om medlemsbanker. 3 § Ett bemyndigande att företräda en medlemsbank och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. För europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse gäller 11 § i stället för första stycket. I paragrafen finns bestämmelser om rätten att företräda en medlemsbank. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Första stycket motsvarar hittillsvarande 6 kap. 14 § tredje stycket lagen om medlemsbanker. I andra stycket finns ett undantag för europakooperativ som driver bankrörelse. 4 § Till reservfonden ska det avsättas minst 10 procent av den del av medlemsbankens nettovinst för året, inklusive gottgörelser, som inte går åt för täckning av en balanserad förlust. Om fonden uppgår till motsvarande minst 30 procent av bankens insatskapital, behöver det inte göras någon avsättning. Utöver det som föreskrivs i 10 kap. 14 § och 11 kap. 6 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det även avsättas ett belopp som enligt stadgarna eller beslut av föreningsstämman i övrigt ska avsättas till reservfonden. I stället för det som föreskrivs i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar får reservfonden minskas för täckning av en förlust enligt den fastställda balansräkningen, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten. I paragrafen finns bestämmelser om avsättning till och minskning av reservfonden. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 8 kap. 6 § lagen om medlemsbanker. 5 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska Bolagsverket besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. I ärenden enligt första stycket ska 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar inte tillämpas. Bestämmelserna i 17 kap. 47 § lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas på Bolagsverkets beslut enligt första stycket. I paragrafen finns bestämmelser om likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen motsvarar - tillsammans med 7 § - hittillsvarande 9 kap. 4 § lagen om medlemsbanker. 6 § Vid tillämpningen av 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska vad som anges i första stycket 2 om 8 kap. 3 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. I paragrafen finns bestämmelser om tvångslikvidation. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 32 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen är en följd av att medlemsbanker tillämpar lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (8 kap. 5 och 8 §§) i stället för årsredovisningslagen (8 kap. 3 och 16 §§). 7 § Ansökan om likvidation av en medlemsbank enligt 5 § får också göras av Finansinspektionen. I paragrafen finns bestämmelser om likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen motsvarar - tillsammans med 5 § - hittillsvarande 9 kap. 4 § lagen om medlemsbanker. 8 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 43 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får det inte fattas något beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas, om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. I paragrafen finns bestämmelser om upphörande av likvidation. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 34 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen innebär att det som gäller enligt 5 § på motsvarande sätt också gäller vid tillämpning av bestämmelsen i lagen om ekonomiska föreningar om upphörande av likvidation (17 kap. 43 §). 9 § En medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank. I paragrafen finns bestämmelser om en medlemsbanks företagsnamn. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.2. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 12 kap. 1 § första stycket lagen om medlemsbanker. 10 § Det som enligt 12 kap. 21-28 §§ gäller för europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse ska även gälla för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse. Det som sägs om kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 28 § ska i stället avse medlemsbanker. När lagen (2006:595) om europakooperativ tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till aktiebolagsregistret i stället avse bankregistret. I paragrafen finns särskilda associationsrättsliga bestämmelser för europakooperativ som driver bankrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Europakooperativ som driver bankrörelse behandlas i svensk rätt som medlemsbanker. Det innebär att det som gäller för medlemsbanker - t.ex. 1-9 §§ - i tillämpliga fall också gäller för europakooperativ som driver bankrörelse, se författningskommentaren till 1 §. Därutöver tillämpar de lagen om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen finns i paragrafen och i 11 §. Första stycket innebär att det som gäller för europakooperativ som driver finansieringsrörelse också gäller för europakooperativ som driver bankrörelse med undantag av bestämmelsen om rätt att företräda ett europakooperativ som driver finansieringsrörelse (12 kap. 29 §). För rätt att företräda ett europakooperativ som driver bankrörelse gäller i stället 11 §. Andra stycket motsvarar hittillsvarande 1 a kap. 27 § lagen om medlemsbanker. Tredje stycket motsvarar hittillsvarande 1 a kap. 10 § lagen om medlemsbanker. 11 § Ett bemyndigande att företräda ett europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. I paragrafen finns bestämmelser om behörighet att teckna ett europakooperativs firma. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen motsvarar hittillsvarande 1 a kap. 30 § lagen om medlemsbanker. 12 kap. 2 § Insatserna i en kreditmarknadsförening ska alltid fullgöras i pengar. I paragrafen finns bestämmelser om insatskapital. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Ändringen innebär att andra och tredje styckena tas bort. 13 kap. 1 § Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller det som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs. I paragrafen finns bestämmelser om registreringsmyndighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringarna i första och andra styckena är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 §. 10 § En revisor eller en särskild granskare ska omgående rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar institutets verksamhet, 2. kan påverka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619). Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i kreditinstitutets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med institutet. I paragrafen finns bestämmelser om revision. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i första stycket 3 innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ. Det som sägs i denna lag om europakooperativ gäller bara europakooperativ med säte i Sverige, om inte annat anges. Försäkringsförening anses som ekonomisk förening i denna lag. I paragrafen finns bestämmelser om tillämpningsområdet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att hittillsvarande tredje stycket tas bort och är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 10 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Europakooperativ som driver bankrörelse tillämpar den allmänna associationsrättsliga regleringen för europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen finns i 10 a kap. 10 och 11 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse, som utgör en specialreglering i förhållande till den allmänna associationsrättsliga regleringen för europakooperativ. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om europakooperativ som driver bankrörelse som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om europakooperativ som driver bankrörelse, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 16 kap. 4 § Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i förekommande fall en koncernredovisning. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), revisionslagen (1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och 14 kap. 9 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. I paragrafen finns bestämmelser om års- och koncernredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud 11 § Den som har näringsförbud får inte 1. driva näringsverksamhet, 2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring, 3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, 4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank, 5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - en sparbank, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening, - en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, - en pensionsstiftelse, eller - en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet, 6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, - en sparbank, eller - en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m., 9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial, 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, 11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5, 12. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller 13. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter. I paragrafen finns bestämmelser om näringsförbudets innebörd. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i punkt 7 innebär att hänvisningen till medlemsbank tas bort och är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution 16 kap. 4 § Om ett företag i resolution är en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. I paragrafen finns bestämmelser om åtgärder mot ägare. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningen till medlemsbank tas bort och är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 24 kap. 3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i - 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), - 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och - 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I paragrafen finns bestämmelser om likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen innebär att hittillsvarande andra strecksatsen tas bort och är en följd av att lagen om medlemsbanker upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. 27 kap. 20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. I paragrafen finns bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringen i paragrafen innebär att hänvisningarna till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. 9.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision 5 § Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse, om företaget 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 2. inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1-16.5 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. I paragrafen finns bestämmelser om ingripanden mot överträdelser. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Ändringarna i punkterna 1, 3 och 4 innebär att hänvisningarna till lagen om medlemsbanker tas bort och är en följd av att den lagen upphör att gälla, se författningskommentaren till 10 a kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Övervägandena finns i avsnitt 7. I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. I punkt 2 anges den övergångsreglering som gäller i fråga om medlemsbanker, se författningskommentaren till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om upphävande av lagen om medlemsbanker. Sammanfattning av promemorian Den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker, dvs. ekonomiska föreningar som driver bankrörelse, finns i dag i lagen (1995:1570) om medlemsbanker. I promemorian föreslås att den lagen ska upphävas. Medlemsbanker ska enligt förslaget i stället tillämpa lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel (10 a kap.) i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. I sak ska den associationsrättsliga regleringen för medlemsbanker i allt väsentligt överensstämma med den associationsrättsliga regleringen för kreditmarknadsföreningar, dvs. ekonomiska föreningar som driver finansieringsrörelse. Europakooperativ som driver bankrörelse ska i stället för lagen om medlemsbanker tillämpa lagen (2006:595) om europakooperativ med de undantag som motiveras av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i det nya kapitlet (10 a kap.) i lagen om bank- och finansieringsrörelse. I sak ska den associationsrättsliga regleringen för europakooperativ som driver bankrörelse i allt väsentligt överensstämma med den associationsrättsliga regleringen för europakooperativ som driver finansieringsrörelse. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Promemorians lagförslag Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska upphöra att gälla. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för räkenskapsår som börjar före utgången av 2020 i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket lagen gäller enligt 1 b §. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap. 6 § andra stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag eller en medlemsbank har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första-tredje styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller i fråga om moderföretag, inom koncernen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § och 8 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 2 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank skall ange summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) skall styrelsen ange de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. Utöver vad som följer av 1 § ska följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank ska ange summorna av insatsbelopp som ska återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 10 kap. 11, 12, 16 och 17 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) ska styrelsen ange de övervägan-den som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. 8 kap. 3 § En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 13-15 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) och, när det gäller kreditmarknadsföreningar, 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Institutet ska också utan dröjsmål lämna garantimyndigheten de uppgifter den behöver om insättare och deras insättningar samt de uppgifter den i övrigt behöver för sin verksamhet. Garantimyndigheten får, när den anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker och försäkringsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och försäkringsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte. Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som redovisningsvaluta. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 37 kap. 23 och 26 §§, 39 kap. 23 och 24 a §§, 40 kap. 5 § och 42 kap. 21 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 26 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 39 kap. 23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Om en ekonomisk förening är en centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. 24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 42 kap. 21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Bestämmelserna i i den nya lydelsen tillämpas a) i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 första gången för det beskattningsår som börjar efter utgången av 2020, och b) i övrigt första gången för det beskattningsår som börjar efter utgången av 2019. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 12 kap. 2 § och 13 kap. 1 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 § I denna lag betyder 1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag, 2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut, 5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial, 7. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att a) förvärva eller inneha aktier eller andelar, b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2-10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §, 8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag, 9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, 10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag, 11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, 12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening, 15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619), 18. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, 19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, 20. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse, 21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag, 22. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet, 23. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen, 24. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 25. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, 26. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, 27. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 28. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, 29. koncern: a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, 31. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, 32. moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, 33. moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 34. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, 35. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, 36. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och 37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 3 kap. 1 § Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, sparbanker och medlemsbanker. Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker. Tillstånd att driva finansieringsrörelse får ges för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bestämmelser om förutsättningar för utländska företag att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige finns i 4 kap. 10 a kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för medlemsbanker Andra bestämmelsers tillämplighet 1 § Det som enligt 12 kap. 1-4 och 6-20 §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker. Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen. Vid tillämpningen av lagen om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret. Teckning av medlemsinsatser 2 § Om teckning av medlemsinsatser innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 samt andra och tredje styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i medlemsbanken, får banken inte bildas utan att en sådan prövning av insatstecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får banken inte heller bildas. Rätt att företräda en medlemsbank 3 § Rätten att teckna en medlemsbanks firma får bara utövas av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. För europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse gäller 11 § i stället för första stycket. Avsättning till och minskning av reservfonden 4 § Till reservfonden ska det avsättas minst 10 procent av den del av medlemsbankens nettovinst, inklusive gottgörelser, för året som inte går åt för täckning av en balanserad förlust. Om fonden uppgår till motsvarande minst 30 procent av bankens insatskapital, behöver det inte göras någon avsättning. Utöver det som föreskrivs i 10 kap. 14 § och 11 kap. 6 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det till reservfonden även avsättas det belopp som enligt stadgarna eller beslut av föreningsstämman i övrigt ska avsättas till reservfonden. I stället för det som föreskrivs i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar får reservfonden minskas för täckning av en förlust enligt den fastställda balansräkningen, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten. Likvidation 5 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska Bolagsverket besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. I ärenden enligt första stycket ska 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar inte tillämpas. Bestämmelserna i 17 kap. 47 § lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas på Bolagsverkets beslut enligt första stycket. 6 § Vid tillämpningen av 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges i första stycket 2 om 8 kap. 3 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 7 § Ansökan om likvidation av en medlemsbank enligt 5 § får också göras av Finansinspektionen. 8 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 43 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att något beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas inte får fattas, om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. Företagsnamn 9 § En medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse 10 § Det som enligt 12 kap. 21-28 §§ gäller för europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse ska även gälla för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse. Det som föreskrivs om kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 28 § ska i stället gälla medlemsbanker. 11 § Rätten att teckna firman för ett europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse får bara utövas av två eller flera personer i förening. 12 kap. 2 § Insatserna i en kreditmarknadsförening ska alltid fullgöras i pengar. En utbetalning av insatsbelopp till en medlem som går ur en kreditmarknadsförening får göras tidigast sex månader efter det att medlemskapet har upphört. Sådana utbetalningar får verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspektionens tillstånd. Finansinspektionen ska lämna ett sådant tillstånd, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina skyldigheter äventyras. För en kreditmarknadsförening ska sexmånadersfristen enligt 10 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar räknas från uppsägningen av överinsatsen. 13 kap. 1 § Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller vad som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551 sparbankslagen (1987:619), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller vad som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs. 10 § En revisor eller en särskild granskare ska omgående rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar institutets verksamhet, 2. kan påverka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 eller 15 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619). Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i kreditinstitutets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ Härigenom föreskrivs att 1, 7, 8, 10, 12, 31 och 34 §§ lagen (2006:595) om europakooperativ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ. Det som sägs i denna lag om europakooperativ gäller bara europakooperativ med säte i Sverige, om inte annat anges. För europakooperativ som driver bankrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Försäkringsförening anses som ekonomisk förening i denna lag. 7 § I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer ska bestämmelserna i 23 kap. 20 och 22-24 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller föreningar som driver försäkringsrörelse tillämpas i stället 13 kap. 33-35 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043). I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer ska bestämmelserna i 23 kap. 20 och 22-24 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller föreningar som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller föreningar som driver försäkringsrörelse tillämpas i stället 13 kap. 33-35 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043). 8 § Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har fått laga kraft. När det gäller föreningar som driver bank- eller finansieringrörelse tillämpas i stället 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse ska Bolagsverket utfärda intyget när beslut om tillstånd har meddelats enligt 13 kap. 33-35 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) och beslutet har vunnit laga kraft. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse ska Bolagsverket utfärda intyget när beslut om tillstånd har meddelats enligt 13 kap. 33-35 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043) och beslutet har fått laga kraft. 10 § Bolagsverket ska föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europakooperativet driver försäkringsrörelse, försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, ska även detta registreras. Bolagsverket ska föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europakooperativet driver bankrörelse eller försäkringsrörelse, bankregistret respektive försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, ska även detta registreras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och 2. handläggningen av registreringsärenden. 12 § Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas 12 a-20 §§. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 24-26 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14-20 §§. Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas 12 a-20 §§. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 24-26 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14-20 §§. 31 § Ett europakooperativ ska upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som är tillämpliga på ekonomiska föreningar. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse tillämpas i stället de bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på försäkringsföreningar. När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse respektive 3 kap. 10 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpas 3 kap. 10 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. 34 § Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i förekommande fall en koncernredovisning. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. lagen (1995:1570) om medlemsbanker, revisionslagen (1999:1079), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), revisionslagen (1999:1079), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den som har näringsförbud får inte 1. driva näringsverksamhet, 2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring, 3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, 4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank, 5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - en sparbank, - ett ömsesidigt försäkringsbolag, - en försäkringsförening, - en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, - en pensionsstiftelse, eller - en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet, 6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - ett ömsesidigt försäkringsbolag, - ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, - en sparbank, - en medlemsbank, eller - en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - ett ömsesidigt försäkringsbolag, - ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, - en sparbank, eller - en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m., 9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial, 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, 11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5, 12. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller 13. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 §, 24 kap. 3 § och 27 kap. 20 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Om ett företag i resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. Om ett företag i resolution är en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. 24 kap. 3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i - 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), - 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), - 9 kap. 1 a och 4 b §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och - 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. - 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och - 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 27 kap. 20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse, om företaget 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 6 kap. 4 a § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 2. inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1-16.5 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 7 a kap. 1 a § lagen om medlemsbanker, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 7 a kap. 6 § första stycket 2 lagen om medlemsbanker eller 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. 2. I fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret vid utgången av 2019 tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen första gången för det räkenskapsår som börjar efter utgången av 2020. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Bolagsverket, Ekobanken Medlemsbank, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, JAK Medlemsbank, Nämnden för styrelserepresentationsfrågor, Sparbankernas Riksförbund och Riksgäldskontoret. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Finansbolagens Förening, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Svenska Bankföreningen och Sveriges riksbank. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska upphöra att gälla. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket lagen gäller enligt 1 b §. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra, eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. Med koncern avses i denna lag svenska juridiska personer som enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) eller 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag i förhållande till varandra, eller företag som enligt 13-16 §§ lagen (2011:427) om europeiska företagsråd utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag och de företag över vilka detta inflytande utövas. 13 § En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) eller 6 kap. 6 § andra stycket lagen (1995:1570) om medlemsbanker innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. En av arbetstagarrepresentanterna får närvara och delta i överläggningarna när ett ärende, som senare ska avgöras av styrelsen, förbereds av särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget. Om ett beslut enligt 3 kap. 6 § andra stycket sparbankslagen (1987:619) innebär att ett uppdrag ges åt en regionstyrelse eller ett motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska omfattas av uppdraget. En sådan representant har motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant skall ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om ett bankaktiebolag eller en medlemsbank har inrättat en regionstyrelse eller motsvarande organ i en region, har de anställda inom regionen rätt att bestämma att en representant för dem och en suppleant ska ha motsvarande rätt som avses i första stycket. Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den representant som avses i första-tredje styckena av den organisation som företräder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget eller i fråga om moderföretag, inom koncernen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § och 8 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 2 § Utöver vad som följer av 1 § skall följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank skall ange summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 4 kap. 1 och 3 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) skall styrelsen ange de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. Utöver vad som följer av 1 § ska följande upplysningar lämnas i förvaltningsberättelsen: 1. En medlemsbank ska ange summorna av insatsbelopp som ska återbetalas under nästa räkenskapsår enligt 10 kap. 11, 12, 16 och 17 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 2. I ett förslag till dispositioner enligt 6 kap. 2 § första meningen årsredovisningslagen (1995:1554) ska styrelsen ange de övervägan-den som gjorts med hänsyn till tillämpliga bestämmelser om kapitalskydd enligt rörelselagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag. 8 kap. 3 § En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 13-15 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker. En årsredovisning som publiceras i ofullständigt skick enligt 8 kap. 15 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska även innehålla uppgift om anmärkningar enligt 4 a kap. 13-15 §§ sparbankslagen (1987:619). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 § Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619) respektive 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller, när det gäller bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) och, när det gäller kreditmarknadsföreningar, 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Ett institut som omfattas av garantin ska lämna de uppgifter till garantimyndigheten som den behöver för att fastställa institutets avgift. De uppgifter som myndigheten behöver för att fastställa ett instituts avgift ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Institutet ska också utan dröjsmål lämna garantimyndigheten de uppgifter den behöver om insättare och deras insättningar samt de uppgifter den i övrigt behöver för sin verksamhet. Garantimyndigheten får, när den anser att det är nödvändigt, genomföra en undersökning hos institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 6 § Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Affärshändelserna ska kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan ska vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro. Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554). Om företaget har bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tillåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning att anta att bytet har ett otillbörligt syfte. Trots första-tredje styckena får ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning ha sin redovisning i en valuta som i det andra landet godtas som redovisningsvaluta. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 37 kap. 23 och 26 §§, 39 kap. 23 och 24 a §§, 40 kap. 5 § och 42 kap. 21 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619), 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap. 1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 39 kap. 23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §. Om en ekonomisk förening är en centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. 24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 42 kap. 21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller lagen (1995:1570) om medlemsbanker ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. 3. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 12 kap. 2 § och 13 kap. 1 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 § I denna lag betyder 1. anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag, 2. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 3. bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 4. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut, 5. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 6. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial, 7. finansiellt institut: ett företag som inte är kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländskt företag och vars huvudsakliga verksamhet är att a) förvärva eller inneha aktier eller andelar, b) driva värdepappersrörelse utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2-10, 12 och 15 utan att vara tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §, 8. hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag, 9. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, 10. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag, 11. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, 12. kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 13. kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse, 14. kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening, 15. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 16. medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse, 17. sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619), 18. startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, 19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse, 20. utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse, 21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag, 22. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet, 23. blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen, 24. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 25. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, 26. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, 27. finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett a) kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 28. holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, 29. koncern: a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, b) i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, 30. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, 31. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen, 32. moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, 33. moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett a) annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, 34. samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, 35. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, 36. utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och 37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 3 kap. 1 § Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, sparbanker och medlemsbanker. Tillstånd att driva bankrörelse får ges för svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker. Tillstånd att driva finansieringsrörelse får ges för svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bestämmelser om förutsättningar för utländska företag att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige finns i 4 kap. 10 a kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för medlemsbanker Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar 1 § Det som enligt 12 kap. 1-4 och 6-20 §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker. Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen. När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret. Teckning av medlemsinsatser 2 § Om teckning av medlemsinsatser innebär att någon som inte har prövats enligt 3 kap. 2 § första stycket 3 samt andra och tredje styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i medlemsbanken, får banken inte bildas utan att en sådan prövning av insatstecknaren görs. Om denne vid den prövningen inte anses lämplig, får banken inte heller bildas. Rätt att företräda en medlemsbank 3 § Ett bemyndigande att företräda en medlemsbank och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras. För europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse gäller 11 § i stället för första stycket. Avsättning till och minskning av reservfonden 4 § Till reservfonden ska det avsättas minst 10 procent av den del av medlemsbankens nettovinst, inklusive gottgörelser, för året som inte går åt för täckning av en balanserad förlust. Om fonden uppgår till motsvarande minst 30 procent av bankens insatskapital, behöver det inte göras någon avsättning. Utöver det som föreskrivs i 10 kap. 14 § och 11 kap. 6 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det även avsättas det belopp som enligt stadgarna eller beslut av föreningsstämman i övrigt ska avsättas till reservfonden. I stället för det som föreskrivs i 15 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar får reservfonden minskas för täckning av en förlust enligt den fastställda balansräkningen, om det inte finns fritt eget kapital som motsvarar förlusten. Likvidation 5 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska Bolagsverket besluta att en medlemsbank ska gå i likvidation om tillståndet att driva bankrörelse har återkallats utan att banken i stället fått tillstånd att driva annan tillståndspliktig finansiell rörelse. Beslutet ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart. I ärenden enligt första stycket ska 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar inte tillämpas. Bestämmelserna i 17 kap. 47 § lagen om ekonomiska föreningar ska tillämpas på Bolagsverkets beslut enligt första stycket. 6 § Vid tillämpningen av 17 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges i första stycket 2 om 8 kap. 3 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 7 § Ansökan om likvidation av en medlemsbank enligt 5 § får också göras av Finansinspektionen. 8 § Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 43 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får det inte fattas något beslut om att en likvidation ska upphöra och medlemsbankens verksamhet återupptas, om bankens tillstånd att driva bankrörelse har återkallats. Företagsnamn 9 § En medlemsbanks företagsnamn ska innehålla ordet medlemsbank. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse 10 § Det som enligt 12 kap. 21-28 §§ gäller för europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse ska även gälla för europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse. Det som sägs om kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 28 § ska i stället avse medlemsbanker. 11 § Ett bemyndigande att företräda ett europakooperativ som har tillstånd att driva bankrörelse och att teckna dess firma enligt 7 kap. 37 § första stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får bara lämnas till två eller flera personer i förening. 12 kap. 2 § Insatserna i en kreditmarknadsförening ska alltid fullgöras i pengar. En utbetalning av insatsbelopp till en medlem som går ur en kreditmarknadsförening får göras tidigast sex månader efter det att medlemskapet har upphört. Sådana utbetalningar får verkställas bara en gång per kvartal och efter Finansinspektionens tillstånd. Finansinspektionen ska lämna ett sådant tillstånd, om inte kreditmarknadsföreningens förmåga att fullgöra sina skyldigheter äventyras. För en kreditmarknadsförening ska sexmånadersfristen enligt 10 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar räknas från uppsägningen av överinsatsen. 13 kap. 1 § Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller det som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndighet för banker och filialer till utländska bankföretag är Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), sparbankslagen (1987:619), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. eller andra författningar ska anmälas för registrering eller i övrigt ska tas in i registret. För registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar gäller det som föreskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen om ekonomiska föreningar. För registrering av filialer till utländska kreditföretag gäller lagen om utländska filialer m.m. Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret i elektronisk form, om det begärs. 10 § En revisor eller en särskild granskare ska omgående rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar institutets verksamhet, 2. kan påverka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 eller 15 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker. 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller 4 a kap. 14 eller 15 § sparbankslagen (1987:619). Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i kreditinstitutets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med institutet. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ Härigenom föreskrivs att 1, 7, 8, 10, 12, 31 och 34 §§ lagen (2006:595) om europakooperativ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ. Det som sägs i denna lag om europakooperativ gäller bara europakooperativ med säte i Sverige, om inte annat anges. För europakooperativ som driver bankrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Försäkringsförening anses som ekonomisk förening i denna lag. 7 § I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer ska bestämmelserna i 23 kap. 20 och 22-24 §§ aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller föreningar som driver - finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - försäkringsrörelse som försäkringsföretag tillämpas i stället 13 kap. 33-35 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), - tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag tillämpas i stället 10 kap. 62-64 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. 8 § Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har fått laga kraft. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har fått laga kraft. När det gäller föreningar som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse ska Bolagsverket utfärda intyget när beslut om tillstånd har meddelats enligt 13 kap. 33 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 10 kap. 62 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och beslutet har fått laga kraft. 10 § Bolagsverket ska föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europakooperativet driver försäkringsrörelse, försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, ska även detta registreras. Bolagsverket ska föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europakooperativet driver bankrörelse eller försäkringsrörelse, bankregistret respektive försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, ska även detta registreras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och 2. handläggningen av registreringsärenden. 12 § Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas 12 a-20 §§. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 24-26 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14-20 §§. Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas 12 a-20 §§. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 24-26 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14-20 §§. 31 § Ett europakooperativ ska upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som är tillämpliga på ekonomiska föreningar. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse tillämpas i stället de bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på försäkringsföreningar. När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse respektive 3 kap. 10 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpas 3 kap. 10 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 10 § respektive 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. 34 § Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. När det gäller europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas 10 a kap. 11 § respektive 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om europakooperativ som driver bankrörelse som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Emittenten ska så snart som möjligt och senast fyra månader efter utgången av varje räkenskapsår offentliggöra sin årsredovisning och i förekommande fall en koncernredovisning. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. lagen (1995:1570) om medlemsbanker, revisionslagen (1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och 14 kap. 9 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Års- och koncernredovisningarna ska vara granskade av emittentens revisor. Revisionsberättelsen ska offentliggöras tillsammans med års- och koncernredovisningen. Bestämmelser om revision finns i 4 a kap. sparbankslagen (1987:619), revisionslagen (1999:1079), 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 17 kap. 11 och 12 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043), 8 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och 14 kap. 9 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den som har näringsförbud får inte 1. driva näringsverksamhet, 2. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring, 3. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än ett kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, 4. vara stiftare av ett aktiebolag eller en sparbank, 5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - en sparbank, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - en försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening, - en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige, - en pensionsstiftelse, eller - en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet, 6. vara ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, 7. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i - ett aktiebolag, - en ekonomisk förening, - ett ömsesidigt försäkringsbolag eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, - ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige, - en sparbank, - en medlemsbank, eller - en sparbank, eller - en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., 8. vara företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller föreståndare enligt 2 § andra stycket lagen om utländska filialer m.m., 9. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges i 3-5 eller vara firmatecknare för ett utländskt bankföretags filial, 10. äga så många aktier i ett aktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans eller hennes andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, 11. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 3-5, 12. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i en näringsverksamhet som drivs av en närstående till honom eller henne eller där en närstående har en sådan ställning som anges i 3 §, eller 13. vara anställd eller återkommande ta emot uppdrag i den näringsverksamhet där han eller hon har åsidosatt sina skyldigheter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution Härigenom föreskrivs att 16 kap. 4 §, 24 kap. 3 § och 27 kap. 20 § lagen (2015:1016) om resolution ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 4 § Om ett företag i resolution är en medlemsbank eller en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. Om ett företag i resolution är en ekonomisk förening, ska Riksgäldskontoret, innan eller i samband med att myndigheten vidtar en resolutionsåtgärd som kan leda till att någon borgenär drabbas av förluster eller får sin fordran helt eller delvis konverterad, besluta att minska andelarnas värde i proportion till föreningens förluster enligt en värdering enligt 7 kap. 24 kap. 3 § Bestämmelser om förfarandet vid likvidation av ett företag som omfattas av denna lag finns i - 6 kap. 1 a och 2 b §§ sparbankslagen (1987:619), - 9 kap. 1 a och 4 b §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 10 kap. 31 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, - 25 kap. 4 a och 10 a §§ aktiebolagslagen (2005:551), och - 17 kap. 46 och 47 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 27 kap. 20 § Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 7 a kap. 1 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Den som är avgiftsskyldig ska lämna de uppgifter till Riksgäldskontoret som myndigheten behöver för att fastställa den avgiftsskyldiges avgift. Uppgifter om avgiftsunderlaget ska ha granskats av en revisor som utsetts i enlighet med 4 a kap. 1 § sparbankslagen (1987:619), 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 8 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Förslag till lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Finansinspektionen får ingripa mot ett företag av allmänt intresse, om företaget 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 6 kap. 4 a § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 1. inte inrättar ett revisionsutskott eller beslutar att styrelsen ska utföra utskottets uppgifter eller ser till att minst en ledamot i utskottet eller, i tillämpliga fall, styrelsen har föreskriven redovisningskompetens eller revisionskompetens i enlighet med 3 kap. 4 a § sparbankslagen (1987:619), 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551) eller 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 2. inte väljer revisor i enlighet med artikel 16.1-16.5 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 7 a kap. 1 a § lagen om medlemsbanker, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 3. anlitar samma revisor under en längre period än vad som är tillåtet enligt artikel 17 i EU:s revisorsförordning, i den ursprungliga lydelsen, 4 a kap. 1 a § sparbankslagen, 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen eller 8 kap. 54 § lagen om ekonomiska föreningar, eller 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 7 a kap. 6 § första stycket 2 lagen om medlemsbanker, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 4. i förtid entledigar revisorn utan saklig grund i strid med 4 a kap. 6 § första stycket 2 sparbankslagen, 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen eller 8 kap. 25 § första stycket 2 lagen om ekonomiska föreningar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det räkenskapsår som avslutas närmast efter detta datum. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-02-13 Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Stefan Lindskog samt justitierådet Per Classon Ny associationsrätt för medlemsbanker Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 2020 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om upphävande av lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 2. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda, 3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, 5. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078), 6. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 7. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 8. lag om ändring i lagen (2006:595) om europakooperativ, 9. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, 10. lag om ändring i lagen (2014:836) om näringsförbud, 11. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution, 12. lag om ändring i lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Erik Blommé och Karl Fredriksson, biträdda av kanslirådet Fredrik Opander. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Andersson, Bolund, Damberg, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar proposition Ny associationsrätt för medlemsbanker