Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 964 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2019/20:139 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon Prop. 2019/20:139
Ansvarig myndighet: Infrastrukturdepartementet
Dokument: Prop. 139
Regeringens proposition 2019/20:139 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon Prop. 2019/20:139 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 april 2020 Stefan Löfven Tomas Eneroth (Infrastrukturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag på de ändringar av svensk lag som är nödvändiga för att lagstiftningen ska anpassas till EU:s nya ramförordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2020. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) 9 3 Ärendet och dess beredning 10 4 Bakgrund 10 5 Gällande rätt 11 5.1 Typgodkännande av fordon 11 5.2 Tekniska tjänster 12 5.3 Marknadskontroll och tillsyn 12 5.4 Sanktioner 13 6 Ramförordningen 13 7 Överväganden och förslag 14 7.1 Anpassning av svensk lag till ramförordningen 14 7.2 Tillverkare 14 7.3 Etappvist typgodkännande 15 7.4 Marknadskontroll och tillsyn 15 7.5 Tekniska tjänster 16 7.6 Sanktioner 17 7.7 Hänvisningsteknik 18 8 Ikraftträdande 19 9 Konsekvenser 20 9.1 Ekonomiska konsekvenser 20 9.2 Andra konsekvenser 20 10 Författningskommentar 22 10.1 Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) 22 10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) 26 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 27 Bilaga 2 Sammanfattning av Transportstyrelsens promemoria Genomförande av EU-förordningen 2018/858 245 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 246 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 255 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 256 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 2020 257 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574). 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 2, 4, 5 och 5 a §§ och 5 kap. 8 § fordonslagen (2002:574) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om 1. kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter, 2. kontroll av fordons last, 3. kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt 4. den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordonsområdet. Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknads-kontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG. 3 § I denna lag avses med besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §, besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar, bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos Polismyndigheten, tekniker: den som har uppdrag som tekniker hos Polismyndigheten, tillverkare: den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om han eller hon inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag. tillverkare: den som inför god-kännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av den nationella typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om han eller hon inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag. I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 2 kap. 2 § Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området, i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318). 4 § En tillverkare 1. ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen, 2. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen, 3. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, 4. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen, och 5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Vid etappvist typgodkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt första stycket 1 och 2 för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt för komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat. Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar. 5 § Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med den typ som den har godkänt, får myndigheten återkalla godkännandet. Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med det nationella typgodkännandet, får myndigheten återkalla godkännandet. 5 a § Utöver vad som anges i 5 § upphör ett typgodkännande av fordon att gälla när Utöver vad som anges i 5 § upphör ett nationellt typgodkännande av fordon att gälla när 1. tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller 2. giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. 5 kap. 8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om de kontrollformer som avses i denna lag när det gäller 1. kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet, 2. förutsättningarna för godkännande vid kontroll, 3. förelägganden och körförbud, 4. förutsättningarna för att bruka vissa fordon, 5. utbildnings- och kompetenskrav för a) besiktningstekniker, och b) polismän och bilinspektörer som utför kontroller enligt 2 kap. 10 och 12 §§, och 6. avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, 2. att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska, 2. att ett nationellt typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska, 3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, 4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, i den ursprungliga lydelsen, samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen, 4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar och av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG, 5. skyldighet för besiktningsorganen att rapportera genomförande och utfall av fordonsbesiktningar och de uppgifter som i övrigt behövs för att Transportstyrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 5 kap. 3 a §, 6. avgifter för Transportstyrelsens tillsyn enligt 5 kap. 3 a-3 c §§ och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om 7. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, i den ursprungliga lydelsen, samt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen. 7. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858. Denna lag träder i kraft den 1 september 2020. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § fordonslagen (2002:574) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1124) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2018:1124 Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om 1. kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter, 2. kontroll av fordons last, 3. kontroll av färdskrivare, taxameter och sådan särskild utrustning för taxifordon som avses i 2 b kap. 1 § taxitrafiklagen (2012:211) och kontroll av användningen av dessa, samt 4. den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordonsområdet. Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG trädde i kraft den 4 juli 2018 och ska tillämpas fr.o.m. den 1 september 2020. Den svenska versionen av förordningen finns i bilaga 1. Transportstyrelsen redovisade i en promemoria den 28 juni 2019 de författningsändringar som är nödvändiga med anledning av EU-förordningen (I2019/01988/TM). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. I denna proposition behandlas lagförslagen i promemorian, som finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Infrastrukturdepartementets ärende I2019/01988/TM, där också en remissammanställning finns. I avsnitt 7.7 föreslår regeringen en förändrad hänvisningsteknik till två EU-förordningar. Transportstyrelsen, som har fått tillfälle att lämna synpunkter, tillstyrker regeringens förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 12 mars 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över två lagförslag som är likalydande med propositionens lagförslag. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. 4 Bakgrund Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon utgör i dag grunden för det EU-harmoniserade typgodkännandesystemet för bilar. I den svenska fordonslagstiftningen används beteckningen EG-motorfordon. Enligt 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner betyder EG-motorfordon ett fordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en maximihastighet över 25 kilometer i timmen. Spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, mopeder, motorcyklar och motorredskap är undantagna. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG, i denna proposition kallad ramförordningen, trädde i kraft den 4 juli 2018 och ska tillämpas från och med den 1 september 2020. 5 Gällande rätt 5.1 Typgodkännande av fordon Sedan 1990-talet har det skett en omfattande harmonisering av regleringen inom Europeiska unionen på fordonsområdet. Tyngdpunkten har legat på förfarandet för typgodkännanden av olika slag av fordon avsedda för färd på väg. Typgodkännande innebär kontroll och godkännande av ett fordon i en serie av identiska fordon eller komponenter (en typ), till skillnad från annat godkännande som avser kontroll och godkännande av enstaka fordon. Genom typgodkännandet anses hela tillverkningsserien vara godkänd, under förutsättning att fordonen i serien i huvudsak är identiska med det kontrollerade fordonet. Typgodkännande kan enligt 2 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området, i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). Det nationella förfarandet medger emellertid inte etappvisa typgodkännanden av fordon. Ett nationellt typgodkännande av fordon ska vara så beskaffat att fordon enligt detta kan registreras och användas i trafik utan ytterligare produktionsetapper. Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns dels i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, dels i avgasreningslagen (2011:318). I 2 kap. 1-5 a §§ fordonslagen finns vissa bestämmelser om vad ett typgodkännande innebär och vilka grundläggande skyldigheter som tillverkaren som ansöker om typgodkännande har. Dessa bestämmelser i fordonslagen gäller oberoende av vilket fordonsslag som ska typgodkännas. Godkännande av fordon görs av en särskild godkännandemyndighet som i Sverige är Transportstyrelsen. Harmoniseringen inom EU har tidigare skett genom ett flertal direktiv som medfört att den inre marknaden har öppnats inte bara för personbilar utan även för lastbilar, bussar, släpvagnar, traktorer, motorcyklar och mopeder samt för motorer till mobila maskiner. För att tillämpningen ska bli så direkt och harmoniserad som möjligt har många av dessa direktiv numera ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Avsikten med förordningarna är att ge så bra förutsättningar som möjligt för den inre marknadens funktion genom tydlighet för ekonomiska aktörer och genom att erbjuda konsumenterna så säkra och miljövänliga fordon som möjligt. När ramförordningen börjar tillämpas kommer EU-typgodkännande av de flesta fordon att vara reglerat genom EU-förordningar. 5.2 Tekniska tjänster Av 1 kap. 4 § fordonsförordningen framgår att en teknisk tjänst är ett organ som har utsetts för att utföra provning och inspektion för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndigheten kan även själv utöva denna funktion. Den tekniska tjänsten utses av en medlemsstats godkännandemyndighet. Frågor om typgodkännande prövas av godkännandemyndigheten efter ansökan av tillverkaren. EU-typgodkännande av fordon meddelas utifrån den provning som har utförts av en teknisk tjänst. Transportstyrelsen är den myndighet som utser den tekniska tjänsten på det sätt som anges i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. På begäran av en sökande etablerad i Sverige om att utses till ett organ som ska anmälas som teknisk tjänst, ska Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, göra en bedömning av om sökanden har den kompetens som behövs för den uppgift som anmälan avser och i övrigt är lämplig för uppgiften. 5.3 Marknadskontroll och tillsyn Marknadskontroll regleras på unionsnivå genom förordning (EG) nr 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll. Förordningen innehåller ett övergripande ramverk med regler huvudsakligen om ackreditering och marknadskontroll. Den utgör även ett komplement till den EU-harmoniserade produktsäkerhetslagstiftningen. Förordning (EG) nr 765/2008 gäller alla produkter och omfattar alltså även fordon. Den är emellertid endast tillämplig om det inte finns särskilda bestämmelser med samma syfte, av samma natur eller med samma verkan i annan, befintlig eller framtida harmoniserad unionslagstiftning. Kriterier för marknadskontroll av vissa fordon, bland annat traktorer och motorcyklar, infördes genom förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Direktiv 2007/46/EG innehåller inga närmare bestämmelser om marknadskontroll. Därför finns det i dag inga specifika bestämmelser för bilar och släp till bilar i den svenska fordonslagstiftningen. Det innebär att den marknadskontroll som görs är baserad på de allmänna bestämmelserna för varor som regleras i förordning (EG) nr 765/2008. Transportstyrelsen är marknadskontrollmyndighet för fordonsområdet och har även ett övergripande ansvar för tillsynen över efterlevnaden av fordonslagen. 5.4 Sanktioner Av 5 kap. 1 § andra stycket fordonslagen framgår att böter kan dömas ut enligt föreskrifter som beslutats med stöd av ett sådant bemyndigande som anges i 5 kap. 8 § fordonslagen. Vidare kan tillsynsmyndigheten förena ett föreläggande med vite i enlighet med 5 kap. 3 b § fordonslagen. I fordonsförordningen finns det straffbestämmelser för lämnande av oriktig uppgift i en ansökan om typgodkännande, i ett intyg om överensstämmelse eller ett typintyg, i ett typgodkännandemärke eller motsvarande märkning enligt 3 kap. 26 § fordonsförordningen eller i samband med provning för ett enskilt godkännande, registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning. Straff kan i vissa fall också dömas ut enligt brottsbalken och enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. När kompletterande bestämmelser till förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 infördes, gjordes bedömningen att de svenska reglerna var tillräckliga för att uppfylla kraven på sanktioner i respektive förordning, jfr propositionen Godkännande och marknadskontroll av fordon (prop. 2015/16:31 s. 82 f.). 6 Ramförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (ramförordningen) ska tillämpas på motorfordon för personbefordran (kategori M), motorfordon för godsbefordran (kategori N), släpfordon till sådana fordon (kategori O) samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon. Det framgår närmare av artikel 4 i ramförordningen hur de olika fordonskategorierna definieras. Definitionerna skiljer sig inte från kategorierna i det nu gällande direktivet 2007/46/EG. Ramförordningen innehåller tekniska och administrativa krav för typgodkännande av de angivna fordonen. Inte heller i det avseendet skiljer det sig från direktiv 2007/46/EG. Däremot tillkommer det i ramförordningen krav för marknadskontroll av dessa fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande samt krav för marknadskontroll av delar och utrustning för sådana fordon. Ramförordningen innehåller även ett antal skyldigheter för medlemsstaterna. De ska inrätta eller utnämna sina egna godkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter, och de ska anmäla inrättande och utnämning av dessa myndigheter till kommissionen. Förordningen innebär att medlemsstaterna är skyldiga att tillåta utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter endast om kraven i ramförordningen är uppfyllda. Vidare är medlemsstaterna skyldiga att utföra marknadskontroll inom ramförordningens tillämpningsområde. Av förordningen följer även skyldigheter för godkännandemyndigheterna, marknadskontrollmyndigheterna och de ekonomiska aktörerna. Motsvarande bestämmelser finns i förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Enligt artikel 6 i ramförordningen ska medlemsstaterna inrätta eller utnämna de godkännandemyndigheter som är behöriga att hantera godkännanden. I artikel 3.36 definieras ordet godkännandemyndighet. Definitionen överensstämmer med motsvarande definitioner i de redan gällande förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Godkännandemyndigheten ska ge marknadskontrollmyndigheten tillgång till nödvändig information om typgodkännande av de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är föremål för överensstämmelsekontroller för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna utföra kontroller. 7 Överväganden och förslag 7.1 Anpassning av svensk lag till ramförordningen En EU-förordning är, i enlighet med artikel 288 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. EU-förordningar ska tillämpas av domstolar och myndigheter i medlemsstaterna som direkt gällande rätt och kan åberopas av enskilda. En EU-förordning får inte införlivas i eller transformeras till nationell rätt och medlemsstaterna får inte utfärda bestämmelser i sådana frågor som regleras i förordningen. En EU-förordning hindrar dock inte att en medlemsstat inför regler av verkställande karaktär. Exempelvis kan det behövas nationella regler om vilken myndighet som ska ansvara för tillämpningen av förordningens bestämmelser. Medlemsstaterna är vidare skyldiga att se till att det finns bestämmelser som gör att en EU-förordning kan tillämpas i praktiken och få effektivt genomslag. Ramförordningen är alltså bindande och direkt tillämplig i Sverige. I följande avsnitt lämnas förslag på de ändringar som behövs i svensk lagstiftning med anledning av förordningen. 7.2 Tillverkare Regeringens förslag: Definitionen av ordet tillverkare i fordonslagen ändras så att den endast avser den nationella typgodkännandeprocessen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens förslag: I 1 kap. 1 § fordonslagen finns definitioner av ord som används i lagen. Ordet tillverkare har en delvis annan definition i lagen än i ramförordningen. För att inte bestämmelserna i lagen som kompletterar ramförordningen ska komma i konflikt med förordningen, bör definitionen i fordonslagen ändras så att ordet tillverkare endast avser tillverkare i den nationella typgodkännadeprocessen. Konsekvensen av denna ändring är att de bestämmelser i fordonslagen som avser tillverkare endast ska tillämpas på tillverkare i den nationella typgodkännandeprocessen. 7.3 Etappvist typgodkännande Regeringens förslag: Bestämmelserna om etappvist typgodkännande i fordonslagen tas bort. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens förslag: I fordonslagen finns bestämmelser om etappvisa typgodkännanden. Bestämmelserna tillkom när direktiv 2007/46/EG infördes. Etappvisa typgodkännanden förekommer emellertid inte i det nationella förfarandet. I och med att bestämmelserna i ramförordningen ersätter det nuvarande direktivet och blir direkt tillämpliga i svensk rätt behövs inte längre bestämmelserna om etappvisa typgodkännanden. 7.4 Marknadskontroll och tillsyn Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av ramförordningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt ramförordningen. Hänvisningar i fordonslagen till ramförordningen samt till de två tidigare EU-förordningarna på fordonsområdet ska vara dynamiska, dvs. avse förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian innehåller inget förslag om dynamiska hänvisningar till de två tidigare EU-förordningarna. Remissinstanserna yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens förslag Marknadskontroll I ramförordningen understryks på ett flertal ställen vikten av en fungerande marknadskontroll och tillsyn. I skäl 20 anges exempelvis att det behövs en kraftfull mekanism för efterlevnad av förordningen för att säkerställa att kraven i förordningen uppfylls. Motsvarande bestämmelser finns i förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Marknadskontroll definieras i artikel 3.34 i ramförordningen som den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheter för att säkerställa att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter samt delar och utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering och inte äventyrar hälsa, säkerhet, miljön eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset. Motsvarande definition finns i förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Regleringen av marknadskontrollen i fråga om bilar framgår av ramförordningen. Det behöver inte införas någon definition av ordet marknadskontroll i svensk lagstiftning, utan förfarandet regleras fullt ut i ramförordningen. Enligt artikel 6 i ramförordningen ska medlemsstaterna inrätta eller utnämna en eller flera marknadskontrollmyndigheter. Marknadskontrollmyndigheten ska regelbundet genomföra kontroller i syfte att säkerställa att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med de tillämpliga kraven. Marknadskontrollmyndighetens verksamhet när det gäller ramförordningens fordonskategorier överensstämmer med motsvarande verksamhet i fråga om redan gällande marknadskontroll för andra fordon. I dag finns bestämmelser om tillsyn i 5 kap. fordonslagen. Av 5 kap. 8 § tredje stycket 4 fordonslagen framgår vidare att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av fordonslagen och av föreskrifter meddelade stöd av lagen. Den utsedda myndigheten (i dag Transportstyrelsen) får också meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Bestämmelsen bör kompletteras så att den utsedda myndigheten ges möjlighet att meddela föreskrifter även om tillsynen över efterlevnaden av ramförordningen. Tillsynsavgifter I 5 kap. 8 § tredje stycket 7 fordonslagen anges att den utsedda myndigheten får föreskriva om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Bemyndigandet bör ändras så att det även gäller ramförordningen. 7.5 Tekniska tjänster Regeringens bedömning: Fordonslagen bör inte kompletteras med ytterligare bestämmelser om tekniska tjänster. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 67.1 i ramförordningen framgår att den typgodkännandemyndighet som medlemsstaten utser ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster, i förekommande fall inbegripet de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag. Av artikeln framgår också att typgodkännandemyndigheten får besluta att bedömningen och övervakningen av tekniska tjänster ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan. Av kapitel XV i ramförordningen framgår att de tekniska tjänsterna är centrala aktörer för typgodkännandeprocessen, eftersom typgodkännande bland annat ska baseras på provningar som utförts av dessa. En teknisk tjänst definieras i ramförordningen som en organisation eller ett organ som har utsetts av godkännandemyndigheten för att som provningslaboratorium utföra provning eller för att som organ för bedömning av överensstämmelse utföra inledande bedömningar och andra provningar eller inspektioner. De omfattas av krav på bland annat oberoende och opartiskhet och på rätt kompetens för de uppgifter de ska utföra. De måste vara utsedda av en medlemsstat för att deras underlag ska vara giltigt för typgodkännande av den medlemsstaten. Dessutom ska de vara anmälda för ändamålet till Europeiska kommissionen. Även denna reglering överensstämmer med förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. I 7 kap. fordonsförordningen finns bestämmelser om anmälan av tekniska tjänster. Av 7 kap. 3 § framgår att en teknisk tjänst som är etablerad i Sverige ska vara ackrediterad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 och lagen om ackreditering och teknisk kontroll. En teknisk tjänst som är etablerad i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i stället uppfylla något av kraven i tredje eller fjärde stycket i samma paragraf. Ramförordningen lämnar utrymme för ett alternativt förfarande för ackreditering. Bestämmelsen i artikel 67.1 om att typgodkännandemyndigheten får besluta att bedömningen och övervakningen ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan kan ses som ett bemyndigande för godkännandemyndigheten att föreskriva om kravet på ackreditering. Någon ytterligare reglering behövs inte. 7.6 Sanktioner Regeringens förslag: Bestämmelserna om bötesstraff i fordonslagen ska omfatta även överträdelser enligt ramförordningen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om sanktioner i ramförordningen har direktivliknande karaktär och utgör alltså minimikrav. De innebär en skyldighet för Sverige att i vissa fall fastställa sanktioner för vissa aktörer. Enligt artikel 84 i ramförordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters överträdelser av ramförordningen samt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. I artikel 84.2 och 84.3 anges vilka överträdelser som åtminstone ska beläggas med sanktioner. Det ges alltså visst utrymme att bestämma åtgärder och sanktioner för andra överträdelser än de uppräknade. Det utesluts inte att även andra överträdelser kan leda till sanktioner. I samband med att marknadskontroll blir en del av godkännanderegleringen för EG-motorfordon införs skyldigheter och ansvarsfördelning för de ekonomiska aktörer som är en del av leverenskedjan inom ramförordningens tillämpningsområde. Med ekonomiska aktörer avses tillverkare, tillverkares representanter, importörer samt distributörer. Definitionen är densamma som i förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Sanktioner mot tekniska tjänster har emellertid inte funnits tidigare och har alltså ingen motsvarighet i de nämnda förordningarna. Av 5 kap. 1 § andra stycket fordonslagen framgår att böter kan dömas ut enligt föreskrifter som beslutats med stöd av ett sådant bemyndigande som anges i 5 kap. 8 § fordonslagen. Av det bemyndigandet framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bland annat registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon. Vidare får föreskrifter beslutas om tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter samt tillsynen över efterlevnaden av fordonslagen och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. Genom förslaget till komplettering av 5 kap. 8 § tredje stycket 4 med en bestämmelse som ger den utsedda myndigheten möjlighet att meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av ramförordningen, kommer bötesbestämmelsen i 5 kap. 1 § även att omfatta överträdelser enligt ramförordningen, jfr avsnitt 7.4. Utöver bötesbestämmelserna kan tillsynsmyndigheten förena ett föreläggande med vite i enlighet med 5 kap. 3 b § fordonslagen. Även vitet är en sanktion som motsvarar kravet på sanktioner i den ramförordningen. De överträdelser som anges i artikel 84.2 och 84.3 motsvaras av dem som redan anges i 8 kap. 5 § fordonsförordningen. Ramförordningen inför emellertid ett krav på sanktioner för tekniska tjänster, bland annat där de tekniska tjänsterna brister i överensstämmelse med de krav som ligger till grund för att de utsågs. Av denna anledning kan fordonsförordningen behöva ändras. 7.7 Hänvisningsteknik De föreslagna ändringarna i fordonslagen innehåller hänvisningar till bestämmelser i ramförordningen. Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Utgångspunkten är att hänvisningstekniken bör vara statisk. Synsättet avspeglar sig i de kompletterande bestämmelserna till de två tidigare förordningarna på fordonsområdet, (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013. I fordonslagen anges i dag att tillsynen över efterlevnaden av ramförordningarna avser förordningarna i deras ursprungliga lydelse. Ramförordningen är direkt tillämplig, vilket innebär begränsningar av möjligheten att införa eller behålla nationella bestämmelser. Ett par av hänvisningarna till ramförordningen i de bestämmelser som regeringen föreslår är av upplysande karaktär. Här har hänvisningstekniken ingen betydelse. Andra hänvisningar till ramförordningen finns i förslagen till bestämmelser som rör bland annat vilka myndigheter som är behöriga att pröva olika frågor eller som ska vidta åtgärder enligt ramförordningen och vilka förfarandebestämmelser som ska gälla när förordningen saknar bestämmelser eller hänvisar till att nationell rätt ska tillämpas. Fordonsområdet utvecklas ständigt och snabbt. För att säkerställa att ändringar i ramförordningen får omedelbart genomslag är det lämpligt att hänvisningarna dit görs dynamiska. Hänvisningarna i fordonslagen till ramförordningen bör alltså vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Hänvisningarna kommer därmed att omfatta även eventuella framtida ändringar i ramförordningen. Den omständigheten att somliga förändringar i ramförordningen skulle kunna föranleda behov av justeringar av svensk rätt, t.ex. när det gäller vilken myndighet som ska hantera en viss fråga, utgör inte skäl för att välja statiska hänvisningar. Medlemsstaterna är skyldiga att ge EU-förordningar ändamålsenlig verkan. Det följer av principen om EU-rättens effektivitet och lojalitetsprincipen. För att dessa principer ska kunna uppfyllas är det mest ändamålsenligt att hänvisningarna i fordonslagen till förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 görs dynamiska. I annat fall skulle t.ex. tillsynsmyndigheten inte utan ytterligare lagändringar kunna utöva tillsyn över de tidigare ramförordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 i den del som de eventuellt ändras, medan myndigheten skulle ha motsvarande möjlighet när det gäller ramförordningen (EU) 2018/858. 8 Ikraftträdande Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2020. Promemoriornas förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Bil Sweden och Transportföretagen påpekar att det bör framgå av svensk lagstiftning att ramförordningen endast gäller för nya typgodkännanden och att direktiv 2007/46/EG gäller för tidigare typgodkännanden. Övriga remissinstanser yttrar sig inte i denna del. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 91 i ramförordningen ska förordningen tillämpas från och med den 1 september 2020. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft samma dag. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte. Eftersom ramförordningen innehåller bestämmelser om när den ska börja tillämpas, finns det inte någon möjlighet att, som Bil Sweden och Transportföretagen efterfrågar, reglera detta i svensk rätt. 9 Konsekvenser 9.1 Ekonomiska konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen i propositionen innebär inte några ökade kostnader för företag eller myndigheter. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i dessa delar. Skälen för regeringens bedömning De lagändringar som föreslås innebär att överlappande bestämmelser tas bort, att vissa bestämmelser endast ska gälla vid det nationella typgodkännandet och att hänvisningar införs till ramförordningen. Det tillkommer alltså inga krav i och med de föreslagna ändringarna i fordonslagen, och därmed tillkommer heller inga kostnader. Regler om sanktioner för tekniska tjänster vid överträdelser av ramförordningen bedöms inte leda till några ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för staten, regioner och kommuner Transportstyrelsen är godkännandemyndighet och tar emot ansökningar om typgodkännande samt utser tekniska tjänster. Typgodkännandesystemet i Sverige är avgiftsfinansierat. Anpassningen av svensk lagstiftning till ramförordningen innebär inga ändringar i detta avseende. Förslaget bedöms inte få några konsekvenser för statens finanser. Konsekvenser för företag och enskilda Eftersom typgodkännandesystemet i Sverige är avgiftsfinansierat ska eventuella ökade krav vid typgodkännande bekostas av branschen genom avgifter till Transportstyrelsen. Regeringen bedömer dock att kostnaderna för typgodkännande inte kommer att öka till följd av förslaget. Förslagen i propositionen får inga ekonomiska konsekvenser för enskilda. 9.2 Andra konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen i propositionen leder till ökad tydlighet i lagstiftningen. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte i dessa delar. Skälen för regeringens bedömning Regeringen föreslår ändringar i fordonslagen för att undvika dubbelreglering. Ändringar görs även för att tydliggöra att svensk fordonslagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar ramförordningen eller reglerar nationella förfaranden. Konsekvenser för staten, regioner och kommuner De ändringar som föreslås innebär att det blir tydligt för berörda aktörer vilka regler som gäller för typgodkännandeförfarandena. Detta kan underlätta arbetet hos Transportstyrelsen som är godkännandemyndighet. Konsekvenser för företag och enskilda Regleringsförslaget kan få begränsade konsekvenser för tekniska tjänster och tillverkare inom fordonsindustrin. Förslaget till ändringar i fordonslagen gör att det blir tydligt för företagen (tekniska tjänster och tillverkare inom fordonsindustrin) vilka regler som gäller för typgodkännandeförfarandena. I ramförordningen framgår att korrekt fungerande tekniska tjänster är en förutsättning för att säkerställa ett starkt skydd av hälsa, säkerhet och miljö och för att slå vakt om allmänhetens förtroende för systemet. Ramförordningen inför ett krav på sanktioner för tekniska tjänster, bland annat där de tekniska tjänsterna brister i överensstämmelse med de krav som ligger till grund för att de utsågs. Att säkerställa att de tekniska tjänster som är aktiva på marknaden följer regelverket kan bidra till en sund konkurrens på lika villkor. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för enskilda. Konsekvenser för transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Den föreslagna förenklingen av regleringen bidrar till en fortsatt fungerande fordonsindustri och till att nya fordon som släpps ut på marknaden uppfyller de harmoniserade kraven. Avsikten är att erbjuda konsumenter så säkra och miljövänliga fordon som möjligt. Därmed har den föreslagna regleringen positiv påverkan på den transportpolitiska måluppfyllelsen. Övrigt Förslagen i denna proposition får inte några konsekvenser för statens budget, jämställdheten, miljön eller den kommunala självstyrelsen. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) 1 kap. Inledande bestämmelser Innehåll och tillämpningsområde 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om 1. kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter, 2. kontroll av fordons last, 3. kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt 4. den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordonsområdet. Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG. Paragrafen anger vilka bestämmelser lagen innehåller, bland annat bestämmelser som kompletterar ramförordningar på fordonsområdet. Tredje stycket kompletteras med en hänvisning till ramförordningen (EU) 2018/858. Definitioner 3 § I denna lag avses med besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §, besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar, bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos Polismyndigheten, tekniker: den som har uppdrag som tekniker hos Polismyndigheten, tillverkare: den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av den nationella typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om han eller hon inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag. I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. I paragrafen finns definitioner av ord som används i lagen. I första stycket ändras definitionen av ordet tillverkare så att ordet endast avser tillverkare i den nationella typgodkännandeprocessen. För övriga typgodkännandeprocesser definieras ordet tillverkare i respektive EU-förordning: (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013 och (EU) 2018/858, jfr 1 kap. 1 § tredje stycket. Till följd av denna ändring ska de bestämmelser i lagen som avser tillverkare endast tillämpas på tillverkare i den nationella typgodkännandeprocessen, jfr exempelvis 2 kap. 4 och 4 a §§. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. 2 kap. Kontrollformer Typgodkännande 2 § Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området, i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318). I paragrafen finns bestämmelser om vilka typgodkännanden som kan meddelas. Paragrafen ändras så att det tidigare andra stycket om etappvisa typgodkännanden tas bort. Etappvisa typgodkännanden regleras i ramförordningen (EU) 2018/858 men förekommer inte i den nationella typgodkännandeprocessen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. 4 § En tillverkare 1. ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen, 2. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen, 3. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, 4. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen, och 5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar. I paragrafen anges det ansvar som en tillverkare har under godkännandeprocessen. Paragrafen ändras så att det tidigare andra stycket om etappvisa typgodkännanden tas bort. Etappvisa typgodkännanden regleras i ramförordningen (EU) 2018/858 men förekommer inte i den nationella typgodkännandeprocessen. Övervägandena finns i avsnitt 7.3. 5 § Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med det nationella typgodkännandet, får myndigheten återkalla godkännandet. Paragrafen reglerar att godkännandemyndigheten i vissa fall kan återkalla ett godkännande. Ramförordningen (EU) 2018/858 reglerar återkallande av typgodkännanden. Paragrafen ändras därför så att den endast gäller nationella typgodkännanden. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. 5 a § Utöver vad som anges i 5 § upphör ett nationellt typgodkännande av fordon att gälla när 1. tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller 2. giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. I paragrafen anges på vilket sätt ett nationellt typgodkännande kan upphöra att gälla utan att det återkallats. Ramförordningen (EU) 2018/858 reglerar upphörande av typgodkännanden. Paragrafen ändras därför så att den endast gäller nationella typgodkännanden. Övervägandena finns i avsnitt 7.2. 5 kap. Övriga bestämmelser Bemyndigande 8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om de kontrollformer som avses i denna lag när det gäller 1. kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet, 2. förutsättningarna för godkännande vid kontroll, 3. förelägganden och körförbud, 4. förutsättningarna för att bruka vissa fordon, 5. utbildnings- och kompetenskrav för a) besiktningstekniker, och b) polismän och bilinspektörer som utför kontroller enligt 2 kap. 10 och 12 §§, och 6. avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, 2. att ett nationellt typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska, 3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, 4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG, 5. skyldighet för besiktningsorganen att rapportera genomförande och utfall av fordonsbesiktningar och de uppgifter som i övrigt behövs för att Transportstyrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 5 kap. 3 a §, 6. avgifter för Transportstyrelsens tillsyn enligt 5 kap. 3 a-3 c §§ och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om 7. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858. Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Tredje stycket 2 ändras så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter endast i fråga om ett nationellt typgodkännande. Tredje stycket 4 kompletteras med bestämmelsen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillsynen över efterlevnaden av ramförordningen (EU) 2018/858. Hänvisningarna till förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 ändras så att de blir dynamiska, dvs. avser förordningarna i deras vid varje tidpunkt gällande lydelse. Tredje stycket 7 kompletteras med bestämmelsen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt ramförordningen (EU) 2018/858. Hänvisningarna till förordningarna (EU) nr 167/2013 och (EU) nr 168/2013 ändras så att de blir dynamiska. Övervägandena finns i avsnitt 7.4 och avsnitt 7.7. 10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) 1 kap. Inledande bestämmelser Innehåll och tillämpningsområde 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om 1. kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter, 2. kontroll av fordons last, 3. kontroll av färdskrivare, taxameter och sådan särskild utrustning för taxifordon som avses i 2 b kap. 1 § taxitrafiklagen (2012:211) och kontroll av användningen av dessa, samt 4. den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordonsområdet. Lagen innehåller dessutom bemyndiganden att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG. Paragrafen anger vilka bestämmelser lagen innehåller, bland annat bestämmelser som kompletterar förordningar på fordonsområdet. Tredje stycket kompletteras med en hänvisning till ramförordningen (EU) 2018/858. Lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) innehåller ändringar i bland annat 1 kap. 1 § fordonslagen som ska träda i kraft den 1 januari 2021. I denna proposition föreslås en ändring av paragrafen som ska träda i kraft den 30 september 2020. I lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574) görs därför motsvarande ändringar. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 Sammanfattning av Transportstyrelsens promemoria Genomförande av EU-förordningen 2018/858 Den 4 juli trädde EU-förordningen 2018/858 i kraft. Den ersätter från den 1 september 2020 EU-ramdirektivet 2007/46 som i dag utgör grunden för det EU-harmoniserade typgodkännandesystemet för bilar (EG-motorfordon). I och med att 2007/47 är ett direktiv så har det införlivats i nationell lagstiftning. Detta innebär att mycket av svensk fordonslagstiftning om typgodkännande innehåller bestämmelser som även finns i EU-förordningen. Regeringskansliet gav Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka följder och ändringar som EU-förordningen föranleder i nationell lagstiftning avseende typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. I promemorian fokuseras det på att • hantera harmoniserade förfaranden utifrån harmoniserade regler • rensa bort dubbelreglering och reglera nationella förfaranden • komplettera harmoniserade regler avseende o nationella myndigheter o tillsyn och sanktioner o hantering av tekniska tjänster. Förfaranden för internationella typgodkännanden är i detalj reglerade i gemensamma harmoniserade rättsakter. Det gäller inte bara för bilar och släp till dessa, utan även traktorer, motorcyklar och mopeder. Även typgodkännanden enligt överenskommelser inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa har ett detaljerat förfarande. Promemorians förslag innebär att dessa hänvisas till som tillämpliga för respektive förfarande i fordonslagen (2002:574). Vidare föreslås ett tydliggörande av att nationella typgodkännanden följer av bestämmelser i fordonslagen. Därför förslås att bestämmelser som avser de harmoniserade förfarandena stryks eller förtydligas som nationella bestämmelser för att undvika dubbelreglering. Även om en EU-förordning är direkt gällande kan den behöva kompletteras genom nationella bestämmelser. Av EU-förordningen 2018/858 följer att medlemsstaterna ska utse en godkännandemyndighet samt marknadskontrollmyndighet. Transportstyrelsen är godkännandemyndighet i Sverige och även marknadskontrollmyndighet, och föreslås bli det även för EU-förordningen 2018/858. Ett av de krav som medlemsstaten ska uppfylla är att införa sanktioner för överträdelser mot EU-förordningen. Nationell lagstiftning innehåller redan straffbestämmelser, men det införs en ny sanktion avseende tekniska tjänster. Promemorian innehåller inga förslag till ändring av nationella bestämmelser för hanteringen av tekniska tjänster. Dock förs ett resonemang om varför den nationella regleringen bör anses komplettera EU-förordningen. Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 september 2020. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) Härigenom föreskrivs i fråga om fordonslagen (2002:574) dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 2 och 4-5 a §§ samt 5 kap. 3 b och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 2 b, 3 a och 3 b §§ samt 2 kap. 2 a-2 c §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om 1. kontroll av fordon samt därtill hörande system, komponenter och separata tekniska enheter, 2. kontroll av fordons last, 3. kontroll av färdskrivare och taxameter och kontroll av användningen av dessa, samt 4. den verksamhet som bedrivs av besiktningsorgan på fordonsområdet. Lagen innehåller dessutom bemyndigande att meddela föreskrifter i dessa ämnen samt om fordons beskaffenhet och utrustning. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. I denna lag finns även bestämmelser som kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG, samt 4. Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse av den 20 mars 1958 om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännanden utfärdade på grundval av dessa föreskrifter. 2 b § Bestämmelser om typgodkännanden i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318). 3 § I denna lag avses med besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §, besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar, bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos Polismyndigheten, tekniker: den som har uppdrag som tekniker hos Polismyndigheten, tillverkare: den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om han eller hon inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag. besiktningsorgan: ett sådant organ som anges i 4 kap. 2 §, besiktningstekniker: den som har anställning hos ett besiktningsorgan för att utföra besiktningar, bilinspektör: den som har anställning som bilinspektör hos Polismyndigheten, tekniker: den som har uppdrag som tekniker hos Polismyndigheten, tillverkare: den som inför godkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av den nationella typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om han eller hon inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som han eller hon har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag, I övrigt har de beteckningar som används i denna lag samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2014:732). 3 a § Med EU-förordningarna avses i denna lag 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, samt 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG. 3 b § Med reviderad överenskommelse av år 1958 avses i denna lag Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse av den 20 mars 1958 om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras och/eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännanden utfärdade på grundval av dessa föreskrifter. 2 kap. 2 § Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-rättsakter på området, i enlighet med överenskommelser upprättade inom Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som nationellt typgodkännande. Ett typgodkännande meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Typgodkännande kan ske i enlighet med EU-förordningarna, i enlighet med den reviderade överenskommelsen av år 1958 eller som nationellt typgodkännande. Typgodkännande kan även meddelas för en fordonstyp som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns i avgasreningslagen (2011:318). Lag (2015:794). 2 a § I EU-förordningarna finns bestämmelser om EU-typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. 2 b § I den reviderade överenskommelsen av år 1958 finns bestämmelser om FN-typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. 2 c § Denna lag innehåller bestämmelser om nationellt typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter. 4 § En tillverkare 1. ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av typgodkännandeprocessen, 2. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen, 3. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, 4. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen, och 5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. En tillverkare 1. ansvarar inför godkännandemyndigheten för alla aspekter av den nationella typgodkännandeprocessen, 2. ansvarar för att samtliga fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter tillverkas i enlighet med den godkända typen, 3. är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av godkännandet, 4. är skyldig att till godkännandemyndigheten utan ersättning lämna de upplysningar samt tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen, och 5. är, om han eller hon är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), skyldig att utse en företrädare som är etablerad inom EES för att företräda honom eller henne inför godkännandemyndigheten. Vid etappvist typgodkännande gäller tillverkarens skyldigheter enligt första stycket 1 och 2 för de system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillförts under den tillverkningsetapp som han eller hon ansvarar för, samt för komponenter eller system som redan har godkänts vid tidigare etapper och som han eller hon har ändrat. Godkännandemyndigheten har rätt till tillträde till en fabrik eller en annan anläggning och får där göra nödvändiga undersökningar. Lag (2009:224). 4 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare av fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att denne ska kunna få 1. ett typgodkännande i enlighet med EU-rättsakter på området för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller 2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en tillverkare som innehar ett nationellt typgodkännande för fordon ska förse en tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter med alla uppgifter som krävs för att den ska kunna få 1. ett EU- eller FN-typgodkännande på området för sina komponenter eller separata tekniska enheter, eller 2. tillstånd att sälja fordonsdelar eller fordonsutrustning som annars är förbjudna att sälja. Information som inte är allmänt tillgänglig behöver dock inte lämnas ut om inte mottagaren av informationen förbinder sig att hålla denna konfidentiell. Lag (2015:794). 5 § Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med den typ som den har godkänt, får myndigheten återkalla godkännandet. Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med sitt nationella typgodkännande, får myndigheten återkalla godkännandet. 5 a § Utöver vad som anges i 5 § upphör ett typgodkännande av fordon att gälla när 1. tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller 2. giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. Lag (2009:224). Utöver vad som anges i 5 § upphör ett nationellt typgodkännande av fordon att gälla när 1. tillverkningen av den godkända fordonstypen, varianten eller versionen slutgiltigt och frivilligt har upphört, eller 2. giltighetstiden för godkännandet har gått ut till följd av en särskild begränsning. Lag (2009:224). 5 kap. 3 b § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag, utöver vad som anges i 3 a §, och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynen över efterlevnaden av EU-förordningarna, av denna lag, utöver vad som anges i 3 a §, och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Den som saluför fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar eller annan utrustning till fordon ska på begäran av tillsynsmyndigheten 1. lämna tillträde till fordon, slutna utrymmen i fordon, lokaler eller liknande, och till områden i anslutning till dessa där fordon står uppställda, samt 2. lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag ska efterlevas. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att EU-förordningarna, denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag ska efterlevas. Ett föreläggande enligt tredje stycket får förenas med vite. Lag (2009:224). 8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om de kontrollformer som avses i denna lag när det gäller 1. kontrollens omfattning och besiktningsorganens verksamhet, 2. förutsättningarna för godkännande vid kontroll, 3. förelägganden och körförbud, 4. förutsättningarna för att bruka vissa fordon, 5. utbildnings- och kompetenskrav för a) besiktningstekniker, och b) polismän och bilinspektörer som utför kontroller enligt 2 kap. 10 och 12 §§, och 6. avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, 2. att ett typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska, 3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, 4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, i den ursprungliga lydelsen, samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar, i den ursprungliga lydelsen, 5. skyldighet för besiktningsorganen att rapportera genomförande och utfall av fordonsbesiktningar och de uppgifter som i övrigt behövs för att Transportstyrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 5 kap. 3 a §, 6. avgifter för Transportstyrelsens tillsyn enligt 5 kap. 3 a-3 c §§ och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om 7. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 om godkännande och marknadskontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon, i den ursprungliga lydelsen, samt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och den ursprungliga lydelsen. Lag (2017:274). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. registrering, ibruktagande, försäljning, saluföring och användning av fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, fordonsdelar och annan utrustning till fordon, 2. att ett nationellt typgodkännande av fordon ska upphöra att gälla när nya krav som är tillämpliga på den godkända fordonstypen, varianten eller versionen blir obligatoriska, 3. tillverkares tillhandahållande av information och dokumentation om fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, 4. tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och över efterlevnaden av EU-förordningarna och den reviderade överenskommelsen av år 1958, 5. skyldighet för besiktningsorganen att rapportera genomförande och utfall av fordonsbesiktningar och de uppgifter som i övrigt behövs för att Transportstyrelsen och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 5 kap. 3 a §, 6. avgifter för Transportstyrelsens tillsyn enligt 5 kap. 3 a-3 c §§ och för ärendehandläggning enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, samt om 7. avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt EU-förordningarna och den reviderade överenskommelsen av år 1958. Lag (2017:274). Denna lag träder i kraft den 1 september 2020. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser inkom med yttranden: AVL MTC Motortestcenter AB, BIL Sweden, Fordonsbesiktningsbranschen (Swetic), Kommerskollegium, Konsumentverket, Lastfordonsgruppen, Naturvårdsverket, Polismyndigheten, RISE - Research Institutes of Sweden, Swedac och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser avstod från att yttra sig: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Följande remissinstanser svarade inte: AB Volvo, Bilimportörernas Riksförbund (BIRF), Fordonskomponentgruppen (FKG), Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund (MRF), Nevs, Nilsson special Vehicles, Scania, Släpvagnsbranschens riksförbund, Svensk Maskinprovning AB (SMP), Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO), Sveriges Fordonsverkstäders förening (SFVF) och Volvo Cars. Därutöver inkom Transportföretagen med yttrande. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-03-17 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Per Classon och Stefan Johansson Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 2020 har regeringen (Infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i fordonslagen (2002:574), 2. lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Susanna Broms. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Ernkrans, Lind, Hallberg, Micko Föredragande: statsrådet Eneroth Regeringen beslutar proposition Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon