Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 956 av 7149 träffar
Propositionsnummer · 2019/20:108 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan Skr. 2019/20:108
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Skr. 108
Regeringens skrivelse 2019/20:108 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan Skr. 2019/20:108 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2020 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat Svenska skeppshypotekskassan (Svenska Skeppshypotek) och dess verksamhetsform. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om Svenska skeppshypotek har en lämplig verksamhetsform. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Svenska Skeppshypotek inte har en lämplig verksamhetsform. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen därför regeringen att se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den samt att låta utreda om Svenska Skeppshypotek är föremål för statligt stöd. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i de övergripande iakttagelserna. Regeringen avser att se över verksamhetsformen för Svenska Skeppshypotek och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer, inklusive den nuvarande, där en möjlig form är aktiebolag. Vid denna analys ska även konsekvenserna för sjöfartsnäringen beaktas. Vidare är det väsentligt att säkerställa att ett eventuellt förslag till förändrad verksamhetsform inte står i strid med EU:s regler om statligt stöd. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Utgångspunkter för Riksrevisionens granskning 3 2.2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2020 52 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Svenska skeppshypotekskassan och dess verksamhetsform. Granskningen redovisas i rapporten Svenska skeppshypotekskassan (RiR 2019:36), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 10 december 2019. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Utgångspunkter för Riksrevisionens granskning Riksrevisionen har granskat Svenska skeppshypotekskassan (Svenska Skeppshypotek) och dess verksamhetsform. Riksrevisionen anger som grund för granskningen i huvudsak följande. Svenska Skeppshypotek bildades av staten 1929 för att förbättra svenska rederiers möjligheter att få långfristiga krediter och medverka till handelsflottans föryngring. Svenska Skeppshypotek har ungefär 2 miljarder kronor i en reservfond och utlåningen till rederier uppgår till knappt 9 miljarder kronor. Verksamheten är reglerad i en lag från 1980. Svenska Skeppshypotek är en unik verksamhet och är varken myndighet, aktiebolag eller någon annan vanligt förekommande verksamhetsform i staten. Därför kan regeringen inte styra genom till exempel bolagsordning, ägarinstruktioner, instruktion eller regleringsbrev. Svenska Skeppshypoteks verksamhetsform innebär därmed att regeringen har svårigheter att styra innehållet i den faktiskt bedrivna verksamheten. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om Svenska Skeppshypotek har en lämplig verksamhetsform. Följande frågor har ingått i granskningen: 1. Är verksamhetsformen ändamålsenlig? 2. Medger verksamhetsformen en tillfredsställande grad av styrning och påverkansmöjligheter för staten? 3. Ger verksamhetsformen tillräckliga förutsättningar för att verk-samheten ska bedrivas effektivt? Riksrevisionen har i sin granskningsrapport valt att inte granska administrationen av sjöfartsstödet som Svenska Skeppshypotek sköter på uppdrag av Trafikverket. Administrationen av sjöfartsstödet granskas dock av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen av Trafikverket. Granskningens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och besök hos Svenska Skeppshypotek, och branschföreningen Svensk Sjöfart har kompletterat med en enkät till föreningens medlemmar. 2.2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens sammanfattande iakttagelser om Svenska Skeppshypotek är uppdelade i tre delar: * dess relation till affärsbankerna, * dess relation till och funktion för kredittagarna, det vill säga rederierna samt * dess relation till och funktion i staten. När det gäller relationen till affärsbankerna noterar Riksrevisionen följande. Såväl Svenska Skeppshypoteks styrelse som representanter för rederier uppger att affärsbankerna blivit allt mer ovilliga att finansiera rederibranschen och då framför allt mindre och medelstora rederier. Därmed har Svenska Skeppshypotek kommit att bli en allt viktigare finansiär för dessa grupper. Affärsbankerna finansierar ändå indirekt rederier genom att de lånar ut kapital till Svenska Skeppshypotek. Det statligt ägda bolaget Svensk Exportkredit AB är en betydande långivare till Svenska Skeppshypotek. Enligt en rättsutredning som Regeringskansliet lät göra 2010 är det sannolikt att det faktum att Svenska Skeppshypotek inte betalar inkomstskatt och saknar avkastningskrav innebär att Svenska Skeppshypotek är mottagare av statligt stöd. Detta har inte rapporterats till EU-kommissionen. Riksrevisionen tar inte ställning till frågan om Svenska Skeppshypotek erhåller statligt stöd och inte heller till frågan om de lämnar statligt stöd. I fråga om Svenska Skeppshypoteks relation till och funktion för kredittagarna noteras följande. Det finns fördelar för Svenska Skeppshypotek med att det finns representanter från branschen i Svenska Skeppshypoteks styrelse men det är inte ovanligt att det uppkommer jävssituationer i samband med kreditbeslut. Eftersom Svenska Skeppshypoteks ansökningsförfarande är informellt går det inte att jämföra vilka rederier som får sina förfrågningar beviljade och vilka som avslås. Det saknas en samlad bild över orsakerna till avslagen. Det finns även en risk att hanteringen är personberoende. Slutligen noterar Riksrevisionen, när det gäller relationen till och funk-tionen i staten, att regeringens möjlighet till styrning utifrån nuvarande regelverk är begränsad. Vidare konstateras att det har gått nästan tio år sedan regeringen initierade genomgångar av Svenska Skeppshypotek och att verksamheten fortfarande inte har fått några slutliga besked om dess framtida uppdrag och inriktning. De styrande författningarna innehåller oklarheter och ger upphov till olika tolkningar. Riksrevisionen menar att möjligheten till insyn i verksamheten har begränsats genom att Regeringskansliet inte har haft någon departementstjänsteman i Svenska Skeppshypoteks styrelse sedan 2013. Regeringens engagemang i Svenska Skeppshypotek har enligt Riksrevisionen varit litet. Riksrevisionens övergripande bedömning är att Svenska Skeppshypotek har en ändamålsenlig men inte lämplig verksamhetsform. Riksrevisionen lämnar därför följande rekommendationer till regeringen: * se över verksamhetsformen och ta explicit ställning till den, där en annan möjlig form är aktiebolag, * låt utreda om Svenska Skeppshypotek är föremål för statsstöd. 3 Regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. I syfte att säkerställa en aktiv och professionell förvaltning av statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande har Regeringskansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete, vilka regeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra. Svenska Skeppshypotek inrättades av riksdagen 1929 för att bedriva låneverksamhet med intecknade svenska fartyg som säkerhet. Verksamheten är reglerad i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan, av vilken det bland annat framgår att regeringen utser samtliga ledamöter i Svenska Skeppshypoteks styrelse och granskar dess förvaltning. Vidare framgår att regeringen årligen utser två revisorer för revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper. Härutöver framgår av lagen att Svenska Skeppshypotek står under Finansinspektionens tillsyn. Staten är på så sätt tillförsäkrad insyn och kontroll över verksamheten. Som Riksrevisionen noterat är dock Svenska Skeppshypotek varken myndighet eller aktiebolag. Regeringen kan därför inte styra Svenska Skeppshypotek genom till exempel bolagsordning och ägaranvisning (som för aktiebolag med statligt ägande) eller myndighetsinstruktion och regleringsbrev (som för förvaltningsmyndigheter). Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det därmed finns skäl att se över Svenska Skeppshypoteks verksamhetsform. Regeringen delar Riksrevisionens beskrivning av Svenska Skeppshypotek och dess relation till affärsbankerna och kredittagarna samt dess relation till och funktion i staten. Regeringen anser att verksamheten hos Svenska Skeppshypotek fyller ett viktigt syfte för den svenska sjöfartsnäringen och de svenska rederierna samt att tillgången till finansiering riktad mot denna sektor är viktig bland annat för att påskynda en omställning av klimatskäl. Regeringen avser att se över verksamhetsformen för Svenska Skeppshypotek och värdera för- och nackdelar med olika verksamhetsformer, inklusive den nuvarande, där en möjlig form är aktiebolag. Vid denna analys ska även konsekvenserna för sjöfartsnäringen beaktas. Vidare är det väsentligt att säkerställa att ett eventuellt förslag till förändrad verksamhetsform inte står i strid med EU:s regler om statligt stöd. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Svenska Skeppshypotekskassan