Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:128 Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området Skr. 2019/20:128 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 mars 2020 Stefan Löfven Per Bolund (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Konsumentskyddet på det finansiella området - förutsättningar och statlig tillsyn (RiR 2019:32) redovisat sin granskning av statens tillsyn kopplat till konsumentskyddande regelverk på det finansiella området. Rapporten berör Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten. Granskningen syftar till att undersöka om regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har skapat förutsättningar för att tillsynen ska kunna bidra till ett högt konsumentskydd inom området. Även omfattningen av åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom premiepensionen har undersökts och om samverkan mellan berörda myndigheter bidrar till ett högt konsumentskydd. Riksrevisionen anser att förutsättningarna för att statens tillsyn ska bidra till ett högt konsumentskydd på det finansiella området har stärkts sedan föregående granskning 2006. Förbättrad styrning från regeringen, stärkta interna processer inom myndigheterna och förbättrad resultatrapportering har bidragit till detta. Riksrevisionen anser dock att regeringens styrning skulle kunna bidra till ytterligare tydlighet kring samverkan och måluppföljning. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra krav på samråd när myndigheterna har gemensamt tillsynsansvar och överväga ändrade sekretessbestämmelser för att dessa inte ska utgöra hinder för informationsutbyte mellan myndigheterna. Regeringen anser att samråd mellan myndigheter som har gemensamt tillsynsansvar är viktigt och att myndigheterna bör ta initiativ till samarbete och samverkan när det är motiverat. Regeringen anser vidare att ett effektivt informationsutbyte mellan myndigheter är viktigt. Riksrevisionen rekommenderar, om regeringen vill se en prioritering av tillsynen på konsumentskyddsområdet, att regeringen ställer krav på Finansinspektionen att redovisa effekten av tillsynen, föreslå nya indikatorer samt inkludera dessa i redovisningen till riksdagen. Regeringen anser att tillsynen på konsumentskyddsområdet är viktig och har i regleringsbrevet för Finansinspektionen för 2020 tydliggjort att myndigheten ska redovisa hur arbetet med tillsyn har bedrivits kopplat till målen för området samt effekterna av tillsynen och på vilket sätt insatserna har bidragit till att uppnå målen. Regeringen har även gett Finansinspektionen i uppdrag att ta fram nya indikatorer kopplade till målet för finansmarknadsområdet om ett högt konsumentskydd. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens rapport 5 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 5 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 7 3 Finansinspektionens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 8 4 Konsumentverkets bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 9 5 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 10 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 12 Bilaga Riksrevisionens rapport Konsumentskyddet på det finansiella området - förutsättningar och statlig tillsyn (RIR 2019:32) 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 2020 116 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Konsumentskyddet på det finansiella området - förutsättningar och statlig tillsyn (RiR 2019:32), se bilagan, redovisat granskningen av Finansinspektionens, Konsumentverkets och Pensionsmyndighetens tillsyn av konsumentskyddet på det finansiella området. Riksdagen överlämnade den 26 november 2019 Riksrevisionens granskningsrapport till regeringen. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten har lämnat synpunkter på granskningsrapporten. 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning har resulterat i följande slutsatser och iakttagelser. Kraftig regelexpansion och ökade resurser till Finansinspektionen Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att den globala finanskrisen 2008-2009 följdes av en kraftigt ökad reglering på det finansiella området, vilket innebar en ökad arbetsbörda inom både lagstiftnings- och tillsynsverksamheten för Finansinspektionen. För att hantera de ökade kraven och nya uppgifterna har Finansinspektionens anslag ökat de senaste åren. I granskningen konstateras att regeringen i begränsad omfattning styrt budgetmedel för att påverka omfattningen av den konsumentskyddande tillsynen på det finansiella området och att prioriteringsbeslut därmed i hög utsträckning har delegerats till myndigheterna. Regeringens styrning kan bidra till ytterligare tydlighet Riksrevisionen anser att regeringens styrning har förbättrats sedan föregående granskning 2006. Riksrevisionen konstaterar att styrningen av Finansinspektionen har gjorts tydligare och en särskild konsumentskyddsrapport till regeringen ska numera lämnas årligen. Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringen har tydliggjort kraven om samråd på de områden där Finansinspektionen och Konsumentverket har ett gemensamt tillsynsansvar. Riksrevisionen konstaterar dock att Datainspektionen inte omfattas av motsvarande krav, trots att tillsynen enligt inkassolagen (1974:182) är uppdelad mellan Finansinspektionen och Datainspektionen. Riksrevisionen anser att regeringens redovisning till riksdagen har utvecklats, men att den skulle kunna göras med högre precision om den utgick från de tre övergripande villkor som Finansinspektionen anser ska vara uppfyllda för att ett högt konsumentskydd ska vara uppnått. En mer detaljerad måluppföljning och en tydligare belysning av åtgärdernas effekt skulle förbättra förutsättningarna att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser och resultat, vilket finansutskottet efterfrågat. Ökad transparens kan stärka helhetssynen i Finansinspektionens konsumentskyddande tillsyn Riksrevisionen noterar förbättringar i Finansinspektionens styrning genom att myndigheten brutit ned regeringens mål i tre villkor för ett högt konsumentskydd. I granskningen konstateras också att Finansinspektionen har utarbetat en tillsynsstrategi som innebär att tillsynen ska vara riskbaserad, heltäckande och kommunikativ. Riksrevisionen anser att detta skapar förutsättningar för en effektiv tillsyn samtidigt som det markerar att reglerna ska respekteras av alla. Riksrevisionen anser att det finns ett samband mellan målen för konsumentskyddet, de risker Finansinspektionen identifierar och de åtgärder som myndigheten vidtar. Riksrevisionen anser dock att de tre villkor som Finansinspektionen har utarbetat för ett högt konsumentskydd inte följs upp. Redovisningen av den heltäckande tillsynen bedöms därför inte vara konsekvent utan varierar över tiden. Riksrevisionen anser att det därför är oklart om man uppnår det bakomliggande syftet med den heltäckande tillsynen, att alla företag med jämna mellanrum blir föremål för tillsyn och därmed respekterar och följer befintliga regler. Riksrevisionen anser att det beträffande den riskbaserade tillsynen finns ett samband mellan målen för konsumentskyddet, de risker som framkommer i riskanalysen och de åtgärder som Finansinspektionen vidtar men att det inte går att få fram en sammanställning över vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller utfallet av tillsynen. I granskningen konstateras att konsumentutvärderingar skulle kunna användas i högre utsträckning. Riksrevisionen framför vidare att i frånvaro av en konsekvent och tydlig redovisning av antalet tillsynsinsatser och en utvärdering av deras konsekvenser är det inte möjligt att bedöma tillsynens effektivitet och produktivitet. Konsumentverkets målstruktur och processer bedöms ge goda förutsättningar men effektmålen bör följas upp Riksrevisionen konstaterar att Konsumentverket utvecklat interna mål och styrning med utgångspunkt från det konsumentpolitiska målet. I den verksamhetslogik som myndigheten tillämpar sedan 2017 har målet brutits ner i effektmål som anger vilka effekter i samhället som myndigheten vill uppnå. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att det ännu inte gjorts någon utvärdering på effektmålsnivå sedan den nya verksamhetslogiken infördes 2017. I granskningen konstateras att till varje effektmål finns operativa resultatmål som verksamheten styrs och planeras utifrån. Riksrevisionen bedömer att Konsumentverkets målstruktur med tillhörande processer för planering, prioritering och uppföljning ger förutsättningar för myndigheten att bedriva ett effektivt konsumentskyddsarbete på det finansiella området. Riksrevisionen anser att myndighetens återkommande konsumentrapport, tillsammans med den interna planerings- och prioriteringsmodellen, ger förutsättningar för att insatserna kan riktas mot de områden där konsumenterna upplever störst problem. Riksrevisionen konstaterar att Konsumentverkets resultatmål inte följs upp för enskilda sakområden men att granskningen av manuellt framtagna uppgifter indikerar att resultaten på det finansiella området är tillfredsställande, vilket är en uppfattning som får stöd av branschorganisationer. Konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har förbättrats Riksrevisionen konstaterar att det under lång tid har funnits brister i konsumentskyddet inom premiepensionssystemet. I granskningen framförs att enligt Pensionsmyndigheten har det förekommit olagliga eller mycket olämpliga aktiviteter. Riksrevisionen konstaterar att flera åtgärder har vidtagits de senaste åren. Bland annat har telefonförsäljning och marknadsföring av fonder och tjänster kopplade till premiepensionsområdet förbjudits, kraven på de fonder som deltar på fondtorget har höjts betydligt och samarbetsavtalen blivit mer omfattande. I granskningen framförs även att Pensionsmyndigheten numera har en löpande uppföljning av bolagens efterlevnad av kraven. Riksrevisionen bedömer att de åtgärder som vidtagits väsentligt stärkt konsumentskyddet inom premiepensionssystemet. Sekretessregler utgör hinder för effektiv samverkan Riksrevisionen konstaterar att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innebär vissa hinder för ett effektivt informationsutbyte mellan de tre granskade myndigheterna. Riksrevisionen noterar att frågan om sekretessbestämmelser för närvarande bereds inom Regeringskansliet. I granskningen konstateras att det saknas samarbetsavtal mellan Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Riksrevisionen anser att ett samarbetsavtal mellan myndigheterna skulle kunna tydliggöra respektive myndighets ansvar och former för samverkan. Riksrevisionen framför vidare att motsvarande samarbetsavtal även skulle kunna tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Finansinspektionen och Datainspektionen. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger följande rekommendationer. Till regeringen * Regeringen bör tydliggöra krav på samråd på de områden där myndigheterna har ett gemensamt tillsynsansvar i instruktionen för Finansinspektionen och Datainspektionen. * Regeringen bör överväga framtagande av förslag till förändrade sekretessbestämmelser så att dessa inte utgör ett hinder för informationsutbyte mellan myndigheterna. Om regeringen önskar se en prioritering av tillsynen på konsumentskydds-området bör regeringen därtill: * ställa krav på att Finansinspektionen återredovisar effekten av tillsynen, * ge Finansinspektionen i uppdrag att ta fram indikatorer avseende de tre övergripande villkor som myndigheten anser ska vara uppfyllda för att ett högt konsumentskydd ska uppstå, * överväga att inkludera ovannämnda i redovisningen till riksdagen. Till Finansinspektionen * Finansinspektionen bör vidareutveckla styrningen och uppföljningen av den heltäckande tillsynen för att säkerställa jämförbarhet över tiden och att syftet med den heltäckande tillsynen uppnås. * Finansinspektionen bör vidareutveckla styrningen och uppföljningen av den riskbaserade tillsynen genom 1. att utarbeta prestationskrav för de olika tillsynsaktiviteterna, 2. analysera utfallet och effekten av tillsynen. Till Konsumentverket * Konsumentverket bör utvärdera uppfyllelsen av myndighetens effektmål. Till Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten * Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten bör sluta en överenskommelse om samarbete i syfte att tydliggöra respektive myndighets ansvar och former för samverkan. 3 Finansinspektionens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Finansinspektionen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Finansinspektionen har framfört i huvudsak följande. Inledning Finansinspektionen framhåller inledningsvis att konsumentskyddsarbetet är ett tvärgående ämne och integrerat i myndighetens kärnverksamhet. Utvecklingen inom flera av de regelverk som är centrala för ett högt konsumentskydd har de senaste åren varit snabb och fokus i konsumentskyddsarbetet har därför i stor utsträckning varit på regelutveckling och auktorisationer eller omauktorisationer enligt de nya reglerna. Finansinspektionen delar Riksrevisionens bedömning att förbättringar har skett sedan föregående granskning och att det finns ett samband mellan målen för konsumentskyddet, de risker som framkommer i myndighetens riskanalys och de åtgärder som vidtas. Finansinspektionen framhåller att ett ramverk för konsumentskydd har tagits fram för att tydliggöra kopplingen mellan myndighetens övergripande mål och det näringsrättsliga regelverket. Finansinspektionen framför vidare att hela verksamheten strävar mot att uppnå myndighetens mål om ett högt skydd för konsumenter och att granskningen är gjord utifrån ett snävt perspektiv, vilket medfört att myndighetens arbete underskattas. Samverkan mellan myndigheter Finansinspektionen delar i stort Riksrevisionens iakttagelser om behov av ett väl fungerande samarbete mellan relevanta myndigheter och uppger att samarbetet har stärkts de senaste åren och att samrådsmöten genomförs myndigheterna emellan. Finansinspektionen framför vidare att Pensionsmyndigheten och Datainspektionen har kontaktats för att undersöka möjligheterna för ett utökat samarbete och informationsdelning inom gemensamma samt närliggande ansvarsområden. Finansinspektionen konstaterar att de utmaningar med sekretessbestämmelser som finns, främst mellan Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten, innebär att det inte är självklart att ett fördjupat samarbete är effektivare. Styrning och uppföljning av den heltäckande och den riskbaserade tillsynen Finansinspektionen är positiv till att vidareutveckla återrapporteringen av tillsynsaktiviteter och under hösten 2019 har ett arbete kring återrapporteringskravet i regleringsbrevet pågått. Finansinspektionen framhåller att den finansiella tillsynen omfattar ett betydande antal företag och att tillsynen bör vara riskbaserad och framåtblickade för att göra mest nytta. Tillsynen bör bedrivas olika beroende på vilken riskprofil och vilken betydelse som objektet bedöms ha utifrån de risker som myndigheten identifierat i sin riskanalys. Det riskbaserade synsättet utgör en ram och ger en inriktning för det samlade tillsynsarbetet, vilket bör återspeglas i återrapporteringen. Finansinspektionen framhåller vidare att för att upprätthålla principen att regler för en viss verksamhet gäller lika för alla är det viktigt att alla bolag kan bli aktuella för en riktad tillsynsaktivitet. Efter Finansinspektionens omorganisation 2019 genomförs även förändringar i verksamhetsområdenas metodarbete i samband med riskklassificeringen för att öka den analytiska förmågan och integrera konsumentskyddsrisker ytterligare. Finansinspektionen vill vidare framhålla att varje enskild tillsynsundersökning som myndigheten startar följer Finansinspektionens undersökningsprocess och att alla undersökningar har tydliga kopplingar till identifierad risk och stora inslag av analys. Utöver den analys av utfallet som görs i samband med varje enskild undersökning publicerar Finansinspektionen även ämnesspecifika rapporter, tillsynsrapporter och analyser där vissa fokusområden berörs närmare och där flera analyser utvärderar vilken effekt en reglering har haft. 4 Konsumentverkets bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Konsumentverket har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Konsumentverket har framfört i huvudsak följande. Inledning Konsumentverket konstaterar inledningsvis att Riksrevisionens granskning grundas på en korrekt tolkning av verkets uppdrag och befogenheter. När det gäller problemuppfångning instämmer Konsumentverket i Riksrevisionens bedömning att ett mer systematiskt överlämnande av information från konsumentbyråerna och andra myndigheter skulle kunna leda till mer träffsäkra insatser. Konsumentverket anser att Riksrevisionens bedömning att resultaten på det finansiella området är tillfredsställande, utgör ett gott betyg. Att denna bedömning stöds av branschorganisationer och andra aktörer stärker myndigheten i det proaktiva arbetet och i samarbetet med andra myndigheter och konsumentbyråerna. Utvärdering av måluppfyllelsen När det gäller Riksrevisionens rekommendation att utvärdera uppfyllelsen av effektmålet Företag tar ansvar för och respekterar konsumenternas rättigheter, anför Konsumentverket följande. Konsumentverket har under 2019 sett över målkedjan och beslutat om två nya myndighetsgemensamma effektmål fr.o.m. verksamhetsåret 2020, Konsumentskadan minskar och Hållbar konsumtion blir enklare. De nya effektmålen anger en tydligare riktning för myndighetens arbete och möjliggör en utvärdering med stöd i bl.a. de rapporter och den konsumentmarknadsundersökning (KMU) som Konsumentverket årligen tar fram. Detta medför att Konsumentverket inte har för avsikt att utvärdera verksamhetsområdets (VO Företag) nuvarande effektmål. 5 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Konsumenters problem på det finansiella området Riksrevisionen beskriver inledningsvis konsumenternas problem på det finansiella området och konstaterar att bilden inte är helt entydig, men att det inom vissa segment finns indikationer på en negativ utveckling. Problembeskrivningen är till stor del baserad på statistik om antalet klagomål från konsumenter som visar på en uppåtgående trend. Ett högt skydd för konsumenter på det finansiella området är en viktig fråga för regeringen. Det är emellertid viktigt att framhålla att klagomål kan ha sin grund i olika omständigheter och inte behöver handla om bristande regelefterlevnad. I redogörelsen nämner Riksrevisionen några företeelser (bankernas service, teknisk support och öppettider) som kan leda till missnöje och klagomål, men som ligger utanför myndigheternas tillsynsansvar. I problembeskrivning nämns även statistik som visar på en ökning av ansökningar om betalningsföreläggande från finansiella företag. Denna utveckling ser regeringen allvarligt på. Utvecklingen understryker vikten av effektiv tillsyn med välfungerande samarbete mellan Finansinspektionen och Konsumentverket så att bestämmelserna i konsumentkreditlagen (2010:1846) följs. Ökad reglering efter finanskrisen Den ökade regleringen efter finanskrisen medförde en ökad arbetsbörda för bl.a. Finansinspektionen och regeringen ökade, bl.a. mot denna bakgrund, myndighetens anslag. Riksrevisionen konstaterar att regeringen i begränsad omfattning har styrt budgetmedel och att prioriteringsbeslut därmed har delegerats till myndigheten. Regeringen fastställer mål, uppdrag och ekonomiska resurser för myndigheten och myndigheten fördelar sedan resurserna internt för att uppnå målen på det sätt den bedömer är mest effektivt. Regeringens styrning Riksrevisionen konstaterar att det saknas samarbetsavtal mellan Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten respektive Finansinspektionen och Datainspektionen. Regeringen instämmer i att samråd mellan myndigheter som har gemensamt tillsynsansvar är viktigt och anser att myndigheterna bör ta initiativ till samarbete och samverkan när det är motiverat. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens iakttagelse att förutsättningarna för en bedömning av konsumentskyddet skulle kunna förbättras om åtgärdernas effekt analyserades. Avseende Riksrevisionens bedömning att regeringens samlade resultatredovisning i budgetpropositionen kan göras med högre precision anser regeringen att en mer detaljerad uppföljning kan ge en tydligare bild men samtidigt är möjligheterna för en sådan begränsade av tillgången på statistik. Finansinspektionens konsumentskyddande tillsyn Riksrevisionen konstaterar att frånvaron av en konsekvent redovisning av antalet tillsynsinsatser och en utvärdering av deras konsekvenser gör att det inte är möjligt att bedöma effektivitet och produktivitet i Finansinspektionens tillsyn. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelse men kan också konstatera att myndigheten i sin årliga rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden redovisar de viktigaste tillsynsinsatser som vidtagits. Myndigheten redogör även för sina tillsynsinsatser i årsredovisningen. Regeringen anser att det är bra att Finansinspektionen är positiv till att vidareutveckla återrapporteringen. Regeringen anser vidare att det är viktigt att tillsynen bedrivs på det sätt som möjliggör störst nytta och att, som Finansinspektionen framhåller, det är viktigt att upprätthålla principen att regler för en viss verksamhet gäller lika för alla och att alla företag därmed kan bli aktuella för en tillsynsaktivitet. Konsumentverkets tillsyn Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att Konsumentverkets arbete med att utveckla interna mål och intern styrning ger goda förutsättningar för att bedriva ett effektivt konsumentskyddsarbete också på det finansiella området. Regeringen instämmer även i bedömningen som görs när det gäller förutsättningarna för Konsumentverket att, genom sina interna planerings- och prioriteringsmodeller inklusive myndighetens arbete med att identifiera och värdera konsumentproblem till grund för dessa, se till att insatserna riktas mot de områden där konsumenterna upplever störst problem. Konsumentskyddet inom premiepensionssystemet Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har förbättrats väsentligt genom de åtgärder som har vidtagits. Som Riksrevisionen konstaterar finns det dock ett bestående problem med att det svenska konsumentskyddet är beroende av faktorer som ibland ligger bortom svenska myndigheters kontroll. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att det krävs tydligare krav inom EU-samarbetet på att tillsynen bedrivs effektivt i alla medlemsstater, för att konsumentskyddet ska kunna förbättras. Sekretessregler Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kan innebära vissa hinder för ett effektivt informationsutbyte mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten. Som Riksrevisionen konstaterar bereds också frågan inom Regeringskansliet. I juni 2018 inkom en myndighetsgemensam redovisning till Regeringskansliet från Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen och Konsumentverket avseende vilka sekretessregler som gäller för utlämnande av uppgifter mellan respektive myndighet. Myndigheternas redovisning utgör grunden för det pågående arbetet inom Regeringskansliet. 6 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Ett högt skydd för konsumenter är ett av de riksdagsbundna målen för finansmarknadsområdet och en viktig fråga för regeringen. Även för konsumentområdet är väl fungerande konsumentmarknader ett av de riksdagsbundna målen. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser har regeringen i regleringsbrevet för Finansinspektionen 2020 tydliggjort att myndigheten ska redovisa hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målen för området samt effekterna av tillsynen och på vilket sätt insatserna har bidragit till att uppnå målen. I regleringsbrevet ges Finansinspektionen därutöver i uppdrag att ta fram nya indikatorer kopplade till målet för finansmarknadsområdet om ett högt konsumentskydd. Regeringen anser vidare att samråd mellan myndigheter med gemensamt tillsynsansvar är viktigt och att det därför är positivt att Finansinspektionen tagit kontakt med Datainspektionen och Pensionsmyndigheten för att undersöka möjligheterna för ett utökat samarbete och informationsdelning. Inom de områden där Finansinspektionen och Datainspektionen har gemensamt tillsynsansvar pågår arbete såväl nationellt som inom EU, bl.a. förhandlingar om ett nytt av EU-direktiv om hantering eller köp av krediter och om ianspråktagande av säkerheter, analys av en hemställan från Datainspektionen och en myndighetsanalys av Datainspektionen som genomförs av Statskontoret. Ändringar i myndigheternas instruktioner bör därför avvaktas och inte genomföras i nuläget. I regleringsbreven för Finansinspektionen respektive Konsumentverket och Pensionsmyndigheten finns, sedan flera år, ett återkommande återrapporteringskrav om att redovisa hur konsumenternas ställning på finansmarknaden stärkts till följd av samverkan mellan myndigheterna. I regleringsbreven för Finansinspektionen och Konsumentverket finns även ett återrapporteringskrav om att redovisa hur tillsyn utövas av att kreditprövningar görs i enlighet med kraven i konsumentkreditlagen (2010:1846) och hur det resulterat eller väntas resultera i ett högt konsumentskydd. Myndigheterna ska även i det arbetet redovisa hur erfarenheter utbytts mellan myndigheterna. Regeringen har även beslutat om att genomföra förordningsändringar som underlättar ett effektivt informationsutbyte mellan Finansinspektionen och Konsumentverket. I granskningen beskrivs statistik som visar på en ökning i antalet ansökningar om betalningsföreläggande från finansiella företag. Regeringen ser allvarligt på denna utveckling och har därför vidtagit åtgärder för att skärpa lagstiftningen om marknadsföring av kreditalternativ för betalningar vid e-handel (prop. 2019/20:79). För att stärka konsumentskyddet har regeringen även vidtagit en rad ytterligare åtgärder. Regeringen har remitterat en promemoria om stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden. Därutöver har ny lagstiftning införts för försäkringsföretagens uttag av avgifter vid återköp och flytt av individuella personförsäkringar. Vidare har en ny reglering för tjänstepensionsföretag införts. Ny lagstiftning har också införts för att skapa ett tryggt och hållbart premiepensionssystem i väntan på att ett nytt regelverk om upphandlat fondtorg är på plats. Regeringen har även vidtagit en rad åtgärder i syfte att stärka konsumentskyddet genom de nya reglerna om marknader för finansiella instrument (EU:s regelverk MiFID II och MiFIR). Sammantaget bedömer regeringen att myndigheternas insatser och de åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas av regeringen är tillräckliga. Med detta anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Konsumentskyddet på det finansiella området - förutsättningar och statlig tillsyn (RIR 2019:32) 102 sidor Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko Föredragande: statsrådet Bolund Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området