Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:177 Riksrevisionens rapport om rutavdraget Skr. 2019/20:177 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2020 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Rutavdraget - konsekvenser av reformen (RiR 2020:2) granskat rutavdraget. Riksrevisionen drar två övergripande slutsatser av granskningen. Den första slutsatsen är att riksdagens intentioner med rutavdraget i viss mån har infriats vad gäller rutköparnas ökade marknadsarbete och möjligheter för vissa grupper att få en fastare förankring på arbetsmarknaden. Den andra slutsatsen gäller bedömningen att rutavdraget är självfinansierat. Enligt Riksrevisionen har denna bedömning, vilken gjordes av den då sittande regeringen (prop. 2011/12:100), svagt empiriskt stöd. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Regeringen rekommenderas även att beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen. Detta gäller enligt Riksrevisionen inte minst åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Rutavdraget - konsekvenser av reformen 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2020 82 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats och om regeringens bedömning av rutavdragets självfinansieringsgrad är välgrundad. Granskningen redovisas i rapporten Rutavdraget - konsekvenser av reformen (RiR 2020:2). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 18 februari 2020. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande granskningsfråga är om riksdagens intentioner med rutavdraget har infriats och om regeringens bedömning av avdragets självfinansieringsgrad är välgrundad. Följande delfrågor har undersökts: 1. Har köparna av ruttjänster ökat sitt marknadsarbete? 2. Har de som fått ett arbete i rutbranschen stärkt sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden? 3. Finns det empiriskt stöd för regeringens bedömning att rutreformen på lång sikt är självfinansierad? Vad gäller den första delfrågan påpekar Riksrevisionen att den primära målgruppen för rutavdraget torde vara de som kan förmodas öka sitt marknadsarbete till följd av att ruttjänster frigör tid för köparen, dvs. personer som deltar på arbetsmarknaden och framför allt barnfamiljer. Enligt Riksrevisionen är träffsäkerheten utifrån detta perspektiv inte särskilt god. Detta eftersom mindre än hälften av summan av de totala avdragen gjordes av hushåll med hemmavarande barn. Granskningen visar dock att denna grupp hade en starkare inkomstutveckling än jämförbara grupper som inte köpt ruttjänster. Vad gäller den andra delfrågan visar Riksrevisionens undersökning att utrikes födda som får ett rutarbete förbättrar sin ekonomiska situation och sin förankring på arbetsmarknaden, medan det för inrikes födda inte uppstår någon skillnad mot en jämförbar grupp avseende inkomstutvecklingen. Även här betonar Riksrevisionen bristande träffsäkerhet då granskningen tyder på att många av de nya rutarbetarna är arbetskraftsinvandrare. Vad gäller den tredje delfrågan bedömer Riksrevisionen att det empiriska stödet för att rutavdraget skulle vara självfinansierat på lång sikt är svagt. Det följer av rutavdragets bristande träffsäkerhet när det gäller framförallt rutköparnas marknadsarbete och att de ursprungliga antagandena om omfattningen av omvandlingen av svarta jobb till vita jobb var alldeles för optimistiska. Granskningen visar att regeringen använde en kartläggning i vilken den svarta sektorn för hushållstjänster var fyra gånger större än vad en mer aktuell kartläggning från Skatteverket visade. Riksrevisionens övergripande slutsats är att riksdagens intentioner med rutavdraget i viss mån har infriats vad gäller rutköparnas ökade marknadsarbete och möjligheten för vissa grupper att få en fastare förankring på arbetsmarknaden. Enligt Riksrevisionen visar granskningen även att bedömningen att rutavdraget är självfinansierat, vilken gjordes av den då sittande regeringen (prop. 2011/12:100), har svagt empiriskt stöd. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Se över beräkningarna av rutavdragets långsiktiga självfinansieringsgrad och långsiktiga effekter på sysselsättningen. Detta kan redovisas i samband med att eventuella förslag om förändringar av rutavdraget lämnas till riksdagen. * Beakta den potentiella arbetskraftsinvandringen vid utformningen av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen. Detta gäller inte minst åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen bland dem med svag anknytning till arbetsmarknaden. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning visar på svårigheterna att i förväg och på teoretiska grunder försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteende, dvs. via s.k. dynamiska effekter. Regeringen instämmer i dessa iakttagelser. Sådana beräkningar är generellt beroende av ett antal osäkra antaganden som måste göras på begränsad empirisk grund. I fallet med rutavdraget behöver antaganden bl.a. göras om rutköparnas användning av frigjord tid, i vilken utsträckning svarta jobb omvandlas till vita samt vilka grupper som i olika utsträckning utför de nya rutjobben. Dessutom krävs antaganden kring arbetsmarknadens funktionssätt, bl.a. hur rutavdraget påverkar möjligheten att få jobb i andra sektorer av ekonomin. Ökad efterfrågan på arbetskraft inom hushållssektorn kan t.ex. tränga undan sysselsättning i andra delar av ekonomin, men kan även minska konkurrensen om lediga jobb i andra sektorer, vilket kan underlätta för svaga grupper att komma in på arbetsmarknaden. Den slutliga effekten är beroende av dessa antaganden. Resultat från empiriska utvärderingar av enskilda reformers dynamiska effekter är dock också förknippade med osäkerhet. Riksrevisionen noterar att observerade skillnader i arbetsinkomster och arbetsmarknadsutfall mellan olika grupper i deras undersökning kan bero på andra faktorer än rutavdraget och att dessa faktorer kan vara svåra att fånga i tillgängliga data. Detta kan i sin tur leda till att effekterna av rutavdraget över- eller underskattas. Regeringen noterar att Riksrevisionens granskning indikerar att rutavdraget kan ha förhållandevis stora arbetsutbudseffekter bland köpare med hemmavarande barn samtidigt som personer med svag förankring på arbetsmarknaden inte gynnats i den utsträckning som lagstiftaren avsåg. Regeringen välkomnar Riksrevisionens bidrag till den sammantagna kunskapen kring effekterna av rutavdraget. När det gäller Riksrevisionens iakttagelse om rutavdragets låga träffsäkerhet vad gäller köparna kan regeringen konstatera att syftet med reformen var att fler hushåll skulle köpa hushållsarbete på marknaden i stället för att utföra arbetet själva eller köpa det svart. I sammanhanget kan det även noteras att det obetalda omsorgsarbetet som anhöriga till äldre utför ingick i motivbilden (prop. 2006/07:94). Syftet med reformen var även att förbättra kvinnors möjlighet att öka arbetsinkomsterna och att delta i arbetslivet på lika villkor genom att obetalt arbete i hemmet ersattes med betalt arbete på marknaden. Riksrevisionens resultat är i linje med detta syfte då de indikerar att arbetsinkomsten för kvinnor i sammanboende par har ökat mer än för män i samma situation jämfört med respektive jämförelsegrupp. Detta gäller särskilt för kvinnor med barn. Riksrevisionen uppskattar att arbetsinkomsterna har ökat med 2,2 procent för män och 2,9 procent för kvinnor i sammanboende par som gjort rutavdrag med minst 5 000 kronor, vilket enligt Riksrevisionen motsvarar omkring 27 000 kronor per år för ett genomsnittligt hushåll i denna grupp. Riksrevisionen menar dock att resultaten ska tolkas med försiktighet. Riksrevisionens granskning indikerar att en stor andel av dem som började arbeta i rutsektorn 2011-2017 var arbetskraftsinvandrare från Europa. Ett syfte med rutavdraget var att öka möjligheten för korttidsutbildade att komma in på arbetsmarknaden och därmed minska den relativt höga arbetslösheten i denna grupp (prop. 2006/07:94). Att många arbeten inom rutbranschen skulle utföras av arbetskraftsinvandrare från andra länder inom Europa, vilka per definition inte påverkar den svenska arbetslösheten, var inte något som förväntades enligt förarbetena (prop. 2006/07:94). Regeringen menar att det inte kan uteslutas att arbetskraftsinvandringen minskat möjligheterna för korttidsutbildade på den svenska arbetsmarknaden att få ett arbete i rutsektorn, vilket i så fall även skulle kunna påverka rutavdragets självfinansieringsgrad negativt. Regeringen anser att det är bra att Riksrevisionen med sin granskning har uppmärksammat oförutsedda effekter av en mer global arbetsmarknad på resultatet av åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen beaktar generellt sett inte dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Riksrevisionens granskning av rutavdraget stärker regeringens bedömning att detta inte heller bör göras framöver. När det gäller potentiella effekter av arbetskraftsinvandring på konsekvenserna av förslag som syftar till att öka sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden avser regeringen att, när så är motiverat och möjligt, beakta sådana effekter i framtida konsekvensanalyser. Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap kring rutavdragets effekter. Regeringen avser att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen kring rutavdragets sammantagna effekter. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Rutavdraget - konsekvenser av reformen Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Magdalena Andersson Regeringen beslutar skrivelse Regeringens skrivelse Riksrevisionensrapport om rutavdraget