Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2019 Skr. 2019/20:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 mars 2020 Stefan Löfven Hans Dahlgren (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2019. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 4 2.1 Statsrådsberedningen 4 2.2 Justitiedepartementet 6 2.3 Utrikesdepartementet 96 2.4 Försvarsdepartementet 103 2.5 Socialdepartementet 112 2.6 Finansdepartementet 137 2.7 Utbildningsdepartementet 187 2.8 Miljödepartementet 210 2.9 Näringsdepartementet 234 2.10 Kulturdepartementet 269 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet 292 2.12 Infrastrukturdepartementet 301 3 Kronologiskt register 338 4 Utskottsindelat register 353 4.1 Konstitutionsutskottet 353 4.2 Finansutskottet 354 4.3 Skatteutskottet 357 4.4 Justitieutskottet 358 4.5 Utrikesutskottet 360 4.6 Försvarsutskottet 360 4.7 Socialförsäkringsutskottet 361 4.8 Socialutskottet 362 4.9 Kulturutskottet 364 4.10 Utbildningsutskottet 365 4.11 Trafikutskottet 366 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 367 4.13 Näringsutskottet 369 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 371 4.15 Civilutskottet 372 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 373 5 Regelbeståndet 2019 374 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020 377 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2019. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2020 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2017/18, 2018/19 och det nu pågående riksmötet 2019/20 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 121 från riksmötet 2018/19 till och med nr 137 från riksmötet 2019/20. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). De departementsvisa avsnitten kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2018/19 1. Rskr. 2018/19:121 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2018/19:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 2. Rskr. 2018/19:231 Verksamheten i Europeiska unionen under 2018 Skr. 2018/19:115, bet. 2018/19:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2018/19:265 Granskningsbetänkande Bet. 2018/19:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 oktober 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 4. Rskr. 2018/19:279 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2018 Skr. 2018/19:75, bet. 2018/19:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2018/19:282 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2018 Skr. 2018/19:103, bet. 2018/19:KU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2019/20 6. Rskr. 2019/20:81 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag m.m. inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1), och den 11 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1). 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:144 Snabbare betalningar Prop. 2012/13:36, mot. 2012/13:C2 och C332, bet. 2012/13:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ju 24), 2014/15:75 (Ju 17), 2015/16:75 (Ju 13), 2016/17:75 (Ju 11), 2017/18:75 (Ju 4) och 2018/19:75 (Ju 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 (reservation 1) om ytterligare förslag om betalningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett vad som anförs i reservation 1 under punkt 2 (rskr. 2012/13:144 och bet. 2012/13:CU6 s. 14 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 i att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regeringskansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner inom näringslivet en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivets uppförandekod för kortare betaltider. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 2. Rskr. 2013/14:201 Konsumenträtt Mot. 2013/14:N423 yrkande 4, bet. 2013/14:CU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 39) och 2015/16:75 (Ju 19), 2016/17:75 (Ju 17), 2017/18:75 (Ju 8) och 2018/19:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om betalningstider i näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att en fordran vid handelstransaktioner mellan näringsidkare alltid ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning (bet. 2013/14:CU20 s. 51 f.). Under våren 2013 upprättades i Justitiedepartementet en promemoria med lagförslag enligt riksdagens tillkännagivande. Promemorian har remissbehandlats. Under 2014 har Justitiedepartementet bistått EU-kommissionen att genomföra en informationskampanj om betalningstider i Sverige. Hösten 2015 inledde Näringsdepartementet ett arbete med att kartlägga betalningstiderna i Sverige för att undersöka vilka eventuella effekter lagstiftningen har haft. Rapporten över denna kartläggning presenterades i november 2016. Sommaren 2016 presenterade kommissionen en rapport över vilka effekter direktivet om bekämpande av sena betalningar har haft inom EU. I slutet av 2016 bjöd närings- och innovationsminstern in företrädare för näringslivet för att diskutera ett initiativ till självreglering. Målsättningen med dialogen var att förmå näringslivet att vidta åtgärder för att komma till rätta med de långa betaltiderna. Initiativet resulterade under hösten 2017 till att det inom näringslivet togs fram ett underlag till en frivillig uppförandekod. En sådan kod färdigställdes under 2018 och ett flertal företag har anslutit sig. Näringsdepartementet har dessutom under våren 2018 remitterat en promemoria med förslag till en rapporteringsskyldighet i fråga om betalningstider för de stora företagen. Med anledning av remissinstansernas yttranden gav regeringen under hösten 2018 Bolagsverket och Tillväxtverket i uppdrag att utreda vissa kompletterade frågor. Uppdraget redovisades under våren 2019 och arbete med förslaget pågår inom Regeringskansliet. Under hösten beviljade regeringen Föreningen för effektiva affärstransaktioner en miljon kronor i syfte att stärka arbetet med att öka företagens anslutning till näringslivet uppförandekod för kortare betaltider. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2013/14:326 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor Mot. 2013/14:So13 yrkande 2, bet. 2013/14:SoU23 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 68), 2015/16:75 (Ju 20), 2016/17:75 (Ju 18), 2017/18:75 (Ju 9) och 2018/19:75 (Ju 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om preskriptionstiden för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska låta göra en översyn av om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Den 16 juni 2017 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att bland annat överväga om preskription bör avskaffas för sexualbrott och andra allvarliga brott mot barn samt, oavsett ställningstagande, lämna författningsförslag (Ju 2017:H). Riksdagen informerades om uppdraget i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Uppdraget redovisades i juni 2018 genom promemorian Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Ds 2018:23). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen konstaterar regeringen att en översyn nu har gjorts och att riksdagens tillkännagivande därmed är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 4. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10) och 2018/19:75 (Ju 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för både 2019 och 2020. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om bostadsinbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot bostadsinbrott ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 40 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om brott som begås av djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister ska prioriteras (bet. 2014/15:JuU1 s. 44). I regeringens skrivelse 2016/17:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsåg läggas till handlingarna. Riksdagen har slutligt behandlat skrivelse 2016/17:75 (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). Regeringen beslutade därför den 16 november 2017 att riksdagsskrivelse 2014/15:77 punkt 22 om brott som begåtts av djurrättsaktivister skulle läggas till handlingarna. I skrivelse 2017/18:75 upplyste regeringen riksdagen om att så hade skett och att punkten därmed var slutbehandlad. Av Konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU21, rskr. 2017/18:325) framgår dock att Justitieutskottet anser att de redovisade åtgärderna inte kan anses innebära att arbetet mot brott som begås av djurrättsaktivister prioriteras. Enligt utskottet behövs en tydligare redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att prioritera arbetet mot sådana brott och att punkten därmed inte kan anses vara slutbehandlad. I budgetpropositionen för 2019 (2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Den 21 mars 2019 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Redovisningen ska lämnas senast den 1 mars 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 21 och 22. 5. Rskr. 2014/15:102 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25, mot. 2014/15:2971, bet. 2014/15:JuU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 24), 2016/17:75 (Ju 20), 2017/18:75 (Ju 11) och 2018/19:75 (Ju 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om helgavskiljning med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur ungdomspåföljden helgavskiljning med fotboja kan utformas och återkomma till riksdagen med ett sådant förslag (bet. 2014/15:JuU9 s. 11 f.). Riksdagens tillkännagivande motsvaras av förslag om nya påföljder för unga lagöverträdare som Påföljdsutredningen lämnat i betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34). Det betänkandet utgjorde också underlag för förslagen i propositionen Tydligare reaktioner på ungas brottslighet (prop. 2014/15:25), som antogs av riksdagen i samma betänkande som tillkännagivandet. Betänkandet Nya påföljder har härutöver legat till grund för regeringens förslag i propositionen Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet (prop. 2014/15:37), som riksdagen antagit (bet. 2014/15:JuU8), och propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151), som riksdagen antagit (bet. 2015/16:JuU30). Beredningen fortsätter av kvarvarande förslag i betänkandet. Den 21 december 2016 beslutade justitie- och migrationsministern att ge en utredare i uppdrag att överväga och komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen om nya påföljdsinslag för unga lagöverträdare. Uppdraget redovisades i juni 2017 i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lagrådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012: 34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:127 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Framst. 2014/15:JO1, bet. 2014/15:KU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 32), 2016/17:75 (Ju 24), 2017/18:75 (Ju 13) och 2018/19:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning i fråga om utlämnande av allmänna handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av utredning i fråga om mycket frekventa och omfattande framställningar att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11 s. 15-16). I april 2016 fick en utredare i uppdrag att kartlägga och vid behov föreslå åtgärder i fråga om förekomsten hos myndigheterna av frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ju 2016:C). Utredaren redovisade sitt arbete i en promemoria Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) i juni 2017. Promemorian har remissbehandlats. Arbete pågår med att ta fram en lagrådsremiss. Avsikten är att en efterföljande proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under innevarande riksmöte. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14) och 2018/19:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om köp av sexuell handling av barn (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 2, 2014/15:2524 yrkande 32 och 2014/15:2970 yrkande 8 och delvis bifallit motion 2014/15:2319 yrkandena 1 och 2. Att överväga om straffskalan för brottet bör ändras, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter ur straffskalan, omfattades av uppdraget till 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om köp av sexuell tjänst*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om köp av sexuell tjänst (bet. 2014/15:JuU14 s. 31 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2508 yrkande 1 och 2014/15:2970 yrkande 9 och delvis bifallit motion 2014/15:1711 yrkande 1. Att analysera om det finns behov av förändringar i straffbestämmelsen för att säkerställa att försvårande omständigheter får genomslag vid straffvärdebedömningen, och i det sammanhanget särskilt överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst, omfattades av 2014 års människohandelsutredning (dir. 2014:128). Uppdraget redovisades i delbetänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, m.m. (SOU 2016:42). Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 26 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om inbrottsstöld (bet. 2014/15:JuU14 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2246 och 2014/15:2970 yrkande 2. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 prop. 2015/16:151 Ny påföljd efter tidigare dom. I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkt 65 om försök till häleri*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om försök till häleri (bet. 2014/15:JuU14 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2972 yrkande 8. Frågan om kriminalisering av häleri av normalgraden på försöksstadiet har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 48 och 65. 8. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15) och 2018/19:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. Regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16) och 2018/19:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 10. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19) och 2018/19:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Det kommer att behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). En proposition kan tidigast beslutas 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:86 Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism Skr. 2014/15:146, mot. 2015/16:190 m.fl., bet. 2015/16:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 71), 2016/17:75 (Ju 31), 2017/18:75 (Ju 20) och 2018/19:75 (Ju 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av terrorismresor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kriminalisering av terrorismresor och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU7 s. 18 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2015/16:190 yrkandena 1 och 3, 2015/16:254 yrkande 2, 2015/16:1298 yrkande 1, 2015/16:1979, 2015/16:2129 yrkande 8, 2015/16:2397 yrkande 1, 2015/16:2715 yrkande 3, 2015/16:3031 och 2015/16:3072 yrkande 16. Den 24 oktober 2019 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation (prop. 2019/20:36). Regeringen konstaterade att det föreslagna straffansvaret för samröre bl.a. innebär en kriminalisering av medverkan i flera olika stödfunktioner inom en terroristorganisation. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32) och 2017/18:75 (Ju 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av den nya polisorganisationen*: Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om uppföljning av den nya polisorganisationen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har noga följt Polismyndighetens arbete med att utveckla sin organisation alltsedan den nya myndigheten bildades och på olika sätt begärt och tagit del av information. Det har dels skett genom löpande dialog dels genom skriftlig redovisning. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret har sammanlagt presenterat tre rapporter och uppdraget slutredovisades hösten 2018. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om en effektivare polis och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Regeringen har i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Polisverksamhet är en personalintensiv verksamhet och för att stärka och utveckla den polisära verksamheten är det därför främst mer personal som behövs. Regeringens satsning på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 anställda jämfört med antalet anställda vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har med anledning av uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Den betydande personalökningen kommer innebära att både antalet civilanställda och antalet poliser kommer att bli väsentligt fler. Den personella ökningen kommer också innebära att fler poliser kommer att kunna arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. Redan i dag finns möjligheter för civilanställda att erhålla polismans befogenhet. Antalet civilanställda som arbetar med utredningsverksamhet har ökat stort under senare år. Polismyndigheten genomför härutöver funktionsutbildningar och avser att utvidga dessa ytterligare. Funktionsinriktad polisutbildning innebär att civilanställda i Polismyndigheten kan genomgå polisutbildning och därmed erhålla polismans fulla befogenhet. Utifrån den kraftfulla satsning som görs på polisverksamheten kommande år förväntar sig regeringen att verksamheten utvecklas och stärks vartefter personalresurserna ökar. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. För att göra polisverksamheten mer effektiv har regeringen dessutom genomfört en renodling av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och en del djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Syftet med dessa reformer är att frigöra tid för polisens kärnverksamhet. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 50). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade vidtagit var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. Under 2018 har de tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om Kriminalvårdens kostnader m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att låta analysera Kriminalvårdens kostnadseffektivitet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 54 f.). Regeringen avser att hantera de frågor som tas upp i tillkännagivandet inom ramen för styrningen av Kriminalvården. I regleringsbreven för budgetåren 2016 och 2017 avseende Kriminalvården har regeringen gett myndigheten i uppdrag att redovisa vidtagna och planerade åtgärder som syftar till ett effektivt resursutnyttjande. Uppföljning av kostnadsutveckling för lokalförsörjning samt om den nuvarande häktes- och anstaltsorganisationen tillgodoser verksamhetens behov och lever upp till krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet sker löpande i dialog med myndigheten bl.a. vid kvartalsmöten och den årliga myndighetsdialogen. Regeringen har vidare i oktober 2019 gett Kriminalvården och övriga myndigheter i rättskedjan tillsammans med Brå ett förnyat och utvecklat uppdrag att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan. Syftet med uppdraget är att myndigheterna ska ta fram ett så välgrundat underlag som möjligt över hur verksamhetsvolymerna i brottmålsprocessens centrala delar förväntas utvecklas och vad detta kan innebära för myndigheternas resursbehov. i samband med myndigheternas budgetunderlag för 2021-2023. Mot bakgrund av den kraftiga klienttillströmning som påverkat beläggningsgraden i häkte och anstalt under de senaste åren har regeringen i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 gett myndigheten i uppdrag att redovisa myndighetens plan för den framtida platskapaciteten. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur myndigheten har planerat för att skapa en hög grad av flexibilitet i platstillgången, på vilket sätt de verksamhetsmässiga behoven tillgodoses samt hur kravet på resurseffektivitet tillgodoses. Uppdraget ska redovisas i samband med budgetunderlaget för 2021-2023. Kriminalvården ska även, i årsredovisningen, redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit inom verksamheten i syfte att uppnå ett effektivt utnyttjande av den befintliga platskapaciteten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om polisens tillgänglighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att öka polisens tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU1 s. 76). Polismyndigheten har uppmärksammat att väntetiderna för att komma fram till Polismyndighetens kontaktcenter (PKC) via telefon har varit allt för långa. Myndigheten har under de senaste åren arbetat för att bättra tillgängligheten. Sedan slutet av 2016 får den som ringer 114 14 sitt ärende besvarat och behandlat i den region där brottet ägt rum. Polismyndigheten har också ökat antalet anställda i PKC-verksamheten och öppnat nya kontaktcenter. Det finns nu ett PKC i varje region. Samtidigt ska kontaktcentrena ta ett större ansvar för främst mängdbrott tidigt i utredningsprocessen, i syfte att avlasta övrig utredningsverksamhet och förbättra servicen till medborgarna. En ny enhetlig grundutbildning, anpassad för det utökade uppdraget för PKC-operatörer, genomförs sedan den 1 september 2016. Den genomsnittliga tiden för att få ett samtal besvarat hos PKC minskade mellan 2016 och 2017. Under 2018 ökade väntetiden igen men under 2019 har stora förbättringar avseende svarstiderna skett. Utifrån den medborgarmötesstrategi som Polismyndigheten fastställde 2017 har myndigheten arbetat för att förbättra servicen mot allmänheten. Som ett led i detta arbete har myndigheten under 2017 och 2018 introducerat olika typer av e-tjänster, bl.a. för ansökan av olika tillstånd. Polismyndigheten fick, tillsammans med ett antal andra myndigheter i rättskedjan, i regleringsbreven för 2018 i uppdrag att genomföra en förstudie avseende digital bevisning. Uppdraget redovisades i februari 2019. Av samma redovisning framgår att Polismyndigheten har påbörjat ett arbete för att undersöka möjligheten att utveckla "Mina sidor" i syfte att kunna erbjuda medborgarna enkla digitala kontaktvägar till myndigheten. Under 2019 har Polismyndigheten tagit fram en strategisk verksamhetsplan som sträcker sig fram till 2024. Inom ramen för detta arbete finns ett särskilt serviceprogram som syftar till att säkerställa att polisens möte med medborgarna präglas av öppenhet, enkelhet och hög tillgänglighet. Ambitionen är att kontaktvägarna till polisen ska vidareutvecklas utifrån medborgarnas behov. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer. (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i syfte att myndigheten ska kunna anställa mer personal för att förstärka verksamheten, vilket också har skett. Antalet anställda har de senaste fyra åren ökat med ca 3 500 personer. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. På förslag av regeringen har även särskilda medel tillförts i syfte att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, en viktig del av utredningsverksamheten. Så gjordes i vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99). Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en, för Polismyndigheten, gemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Sammantaget har detta lett till vissa resultatförbättringar under de senaste åren. Exempelvis har antalet ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan ökat 2017 och 2018. Polismyndighetens uppfattning är att utredningsresultatet förbättrades under 2018. Regeringen delar denna bedömning. Baserat på Polismyndighetens månatliga verksamhetsuppföljning verkar den positiva utvecklingen ha fortsatt under 2019, men en avmattning syns mot slutet av året. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 får Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Redovisningen kommer att ske i årsredovisningen som ska lämnas i februari 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om information om möjlighet till vittnesstöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vittnen ska få information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd (bet. 2015/16:JuU1 s. 12) och därmed bifallit motion 2015/16:2303 yrkande 10. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket redovisade i november 2015 ett gemensamt uppdrag om en långsiktigt hållbar organisation och finansiering av vittnesstödsverksamheten (Ju2014/3767/KRIM). Redovisningen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att vittnen ska få ytterligare information om möjligheterna till olika former av vittnesstöd. Bland annat föreslås att Domstolsverket och domstolarna ska ta ett större ansvar för att utveckla och sprida den centrala informationen om möjligheterna att få tillgång till vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har även av regeringen i regleringsbrevet för 2017 fått i uppdrag att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 april 2019. Regeringen har också i regleringsbreven för 2017 gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att återrapportera till regeringen vilka åtgärder som myndigheterna har vidtagit med anledning av förslagen i rapporten. I skrivelse 2016/17:75 angav regeringen att tillkännagivandet i och med redovisade åtgärder var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att åtgärderna var tillräckliga för att betrakta tillkännagivandet som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 redogör regeringen för hanteringen av tillkännagivandet (prop. 2017/2018:1 utg.omr. 4 s. 47). I propositionen föreslår regeringen också att anslaget till Brottsoffermyndigheten ska ökas med 1 000 000 kronor 2018 för uppdraget att ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. De beslutade uppdragen om återrapportering redovisades i respektive myndighets årsredovisning för 2017. I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.5.7) redogör regeringen för den återrapportering av genomförda åtgärder som Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten lämnat. Myndigheterna har vidtagit flera åtgärder för att förbättra informationen om de möjligheter till vittnesstöd som finns. Ett exempel är att möjligheten att få vittnesstöd tydligt ska framgå av den kallelse som domstolarna skickar ut. Brottsoffermyndigheten har vidare gjort en översyn av befintlig information om vittnesstödsverksamheten samt även utvecklat ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala verksamheterna. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där tillkännagivandet slutbehandlades, redogör regeringen för de ytterligare åtgärder som vidtagits för att förbättra informationen till vittnen. Inom Sveriges Domstolar har flera åtgärder vidtagits för att förbättra informationen till målsäganden och vittnen. Bland annat har Domstolsverket genomfört en omfattande klarspråksöversyn av kommunikationsmallar och informationsblad med syfte att snabbt få en enhetlighet och modernisering av Sveriges Domstolars kommunikation i mål och ärendehantering. Åtgärderna har höjt kvalitén när det gäller läsbarhet och förståelse av mallarnas innehåll för mottagarna. Brottsoffermyndigheten har uppdaterat informationen om vittnesstödsverksamheten på myndighetens webbplats och lanserat det webbforum för erfarenhetsutbyte som utvecklades under 2018. Brottsoffermyndigheten har också på regeringens uppdrag tagit fram en webbutbildning för att främja en likvärdighet i det stöd som erbjuds vittnen och målsäganden. Riksdagen har i sitt betänkande över budgetpropositionen (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103) inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 7, 18, 39 och 44. 13. Rskr. 2015/16:149 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2015/16:95 och 2015/16: 2172, bet. 2015/16:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 8) och skr. 2017/18:75 (Fö 6) och 2018/19:75 (Ju 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Veteranutredningens förslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Veteranutredningens förslag (bet. 2015/16:FöU8 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 11 och delvis bifallit motion 2015/16:95. Frågan om ett veterancentrum behandlades i Veteranutredningens betänkande (SOU 2014:27). Betänkandet har remissbehandlats. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2016 fick myndigheten i uppdrag att senast i samband med delårsrapporten redovisa ett förslag om inrättande av ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.4.4 s. 46) bedömde regeringen att ett särskilt veterancentrum senast den 1 juli 2017 skulle inrättas inom Försvarsmakten i syfte att stärka och utveckla anhörigstödet. Vidare bedömde regeringen att det inte finns skäl att införa en nationell veteranmyndighet eller att utvidga begreppet veteran så som det föreslås i Veteranutredningen. Ett av skälen till regeringens bedömning var att remissinstanserna motsatte sig förslaget. I Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att senast den 1 juli 2017 inrätta ett särskilt veterancentrum inom myndigheten. Vidare fick Försvarsmakten i regleringsbrevet uppgiften att redovisa system och metoder för stöd till de veteraner som är i behov av sådant, dels att redovisa genomförd och planerad verksamhet inom ramen för myndighetssamverkan. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 27) redovisade regeringen att Försvarsmakten har inrättat ett Veterancentrum den 1 juli 2017. Mot bakgrund av den redovisningen bedömde regeringen att tillkännagivandet var omhändertaget och därmed slutbehandlat. Riksdagen har meddelat (bet. 2017/18:KU21) att den inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet kan anses som slutbehandlat och har därmed gjort ett nytt tillkännagivande till regeringen (se Ju 40 punkt 2). De militära aspekterna i detta tillkännagivande har riksdagen inte haft några synpunkter på. Frågan om åtgärder avseende stöd till civila som gjort internationell insats kvarstår. Ärendet bereds inom Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras. Frågan är komplex på grund av de olika förutsättningarna som råder för olika utsända personalkategorier. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42) och skr. 2017/18:75 (Ju 24) och skrivelse 2018/19:75 (Ju 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i utredningen Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar. Betänkandet Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Regeringen beslutade den 6 februari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten. En proposition är avsedd att överlämnas till riksdagen den 7 april 2020 för riksdagsbehandling före sommaruppehållet. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26) och 2018/19:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 ett utkast till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27) och 2018/19:75 (Ju 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Skrivelsen omfattar även vissa närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder, som inte behandlas närmare i betänkandet. Ytterligare beredningsunderlag måste inhämtas. Justitiedepartementet höll därför 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter och organisationer som företräder fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen för att diskutera frågorna och få ytterligare underlag. Ett analysarbete pågår inom Justitiedepartementet. I underlaget för arbetet ingår även de senare motioner som har väckts i frågan och i närliggande frågor (se bl.a. mot. 2018/19:285, 2018:/19:614, 2018/19:2528, 2018/19:2590, 2018/19:2831 och 2018/19:2914). I dessa delar, liksom beträffande frågan om hyrköpsystem, saknas det beredningsunderlag. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31) och 2018/19:75 (Ju 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55),2017/18:75 (Ju 32) och 2018/19:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 8) punkt 20 redogör regeringen vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regerings-kansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103, samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348; 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 55. 19. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34) och 2018/19:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Regeringens avsikt nu är att under början av 2020 tillsätta en utredning som bl.a. ges i uppdrag att utreda hur synnedsatta kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 20. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35) och 2018/19:75 (Ju 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Arbetet med att utvärdera lagstiftningen har inletts. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 21. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37) och 2018/19:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner har regeringen under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen Polismyndigheten att också redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för både 2019 och 2020. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett gav regeringen i regleringsbrevet för 2018 Polismyndigheten i uppdrag att i årsredovisningen för 2018 redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Enligt Polismyndighetens årsredovisning för 2018 hade samtliga 290 kommuner, vid 2018 års utgång, tillgång till en kommunpolis. I vissa fall finns flera kommunpoliser i samma kommun, och i andra fall finns kommunpoliser som ansvarar för flera kommuner samtidigt. Antalet områdespoliser ökade från 580 i december 2017 till 616 i december 2018. Områdespoliser fanns vid utgången av 2018 i 90 av de 95 lokalpolis-områdena, jämfört med december 2016 då det fanns områdespoliser i drygt hälften av lokalpolisområdena. I fördelningen av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Myndighetens långsiktiga vision är att det inte ska finnas några utsatta områden i Sverige. På kortare sikt är målet att den negativa utvecklingen i utsatta områden ska vändas så att tryggheten ökar och att det finns en god förmåga att bekämpa brott. Ett av de arbetssätt som Polismyndigheten lyfter fram för att komma tillrätta med utsatta bostadsområden är att vara en fysiskt närvarande polis som arbetar relationsskapande och gränssättande med åtgärder utifrån lokala lägesbilder. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. Härutöver kan nämnas att polisen använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vid utgången av 2018 fanns utfärdade medborgarlöften i 287 av landets 290 kommuner. Detta är en ökning i förhållande till de 280 kommuner som hade medborgarlöften vid utgången av 2017. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 17 om polisens närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 70). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att flertalet av de åtgärder som regeringen hade redovisat var viktiga i sig men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. Under 2018 har de tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om mer praktik i polisutbildningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om mer praktik i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 71). Polismyndigheten har utformat utbildningen så att det ska vara en ändamålsenlig balans mellan teori och praktik. Generellt sett innehåller utbildningen många löpande moment. Utbildningen innehåller dessutom en hel termins praktik, den s.k. aspiranttjänstgöring. För att återigen pröva om det råder balans mellan teori och praktik har myndigheten på eget initiativ inlett en översyn av utbildningens innehåll. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 35 om brott mot äldre*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om brott mot äldre och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 73). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att man under 2018 vidtagit en rad åtgärder, både reaktiva och proaktiva, för att förbättra bekämpningen av brott mot äldre personer. Utredningar av brott mot äldre är komplexa och kräver ett nationellt helhetsperspektiv. Det finns därför en särskild arbetsgrupp, Circa-gruppen, som har i uppdrag att verka nationellt mot det aktuella brottsområdet. I uppdraget ingår att identifiera seriebrott mot äldre i anmälningsflödet, identifiera misstänkta gärningsmän, initiera samordning av brott och ärenden, utreda brott, bistå med metod- och verksamhetsstöd till andra utredningsgrupper och arbeta brottsförebyggande. Under 2018 lades särskild kraft vid att identifiera seriebrott i ärendeflödet, detta för att bidra till såväl adekvat lagföring av gärningspersoner som till att kunna ge fler brottsoffer upprättelse. Lagförda brott rapporteras till Europol eftersom de som dömts ofta återkommer i samma eller liknande brottslighet i andra länder. Circa-gruppen har även genomfört utbildningsinsatser för polisanställda över hela landet för att höja kunskapen om den här brottsligheten och om vad som är viktigt att tänka på i kontakten med brottsoffren. Det har också bedrivits ett brottsförebyggande arbete i form av bl.a. föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Äldre tillhör en särskilt drabbad grupp när det gäller bedrägerier genom social manipulation, s.k. vishing. För att stävja utvecklingen, som under 2018 eskalerade allt mer, har Polismyndigheten bedrivit omfattande informationsinsatser riktade mot äldre via tv och radio samt flera andra typer av kanaler. Brott som systematiskt begås mot äldre utförs inte sällan av internationella brottsnätverk som snabbt rör sig över stora geografiska områden. I februari 2018 presenterade regeringen ett åtgärdspaket i syfte att göra Sverige till ett mindre attraktivt land för den här typen av inresta, kriminella ligor. Bland annat har Polismyndigheten fått i uppdrag att långsiktigt förstärka de polisiära insatserna mot den aktuella brottsligheten och säkerställa att brotten utreds på ett ändamålsenligt sätt, med effektiva metoder och med rätt resurser. Inom ramen för uppdraget ska också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för nätverken att begå brott i Sverige. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, inom ramen för uppdraget att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (S2017/01221/JÄM), genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Kartläggningen ska utformas med hänsyn till möjligheten att genom senare undersökningar göra jämförelser över tid. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om kommittédirektiv Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (dir. 2017:25). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram. Regeringen har senast i skr. 2017/18:75 redovisat sin bedömning att de åtgärder som tas upp i tillkännagivandet är omhändertagna och aviserat att man avser att lägga skrivelsen vad avser denna del till handlingarna. Riksdagen har i sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser inte motsatt sig regeringens hantering av denna punkt. Regeringen har därefter den 21 februari 2019 beslutat att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisat detta i skr. 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skr. 2018/19:75. Punkten står därmed åter öppen. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Regeringen har i regleringsbrevet för 2018 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. Polismyndigheten redovisar att myndigheten har satsat mycket på arbetet mot bedrägerier de senaste åren, både genom reaktiva och proaktiva insatser. En viktig utveckling på området har varit inrättandet av polisens Nationella bedrägericenter (NBC) i syfte att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat. NBC har bidragit till stora förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och så väl regeringen som Polismyndigheten konstaterar att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. För att minska inflödet behöver berörda samhällsfunktioner göras än mer delaktiga i arbetet mot bedrägerier. Polismyndigheten arbetar aktivt i samverkan med andra aktörer inom bl.a. bank- och finanssektorn samt e-handelsbranschen för att få till stånd åtgärder som kan förebygga bedrägerier på ett effektivt vis. Under året hade Polismyndigheten återkommande möten med representanter från de större bankerna om kortsäkerhet och arbetade aktivt mot företag med webbsidor där olovliga köp utförts eller där kortuppgifter stulits för att höja dessa företags säkerhet och minska antalet brottsdrabbade. Genom NBC tilldelades Polismyndigheten 2018 års Polisstipendium från Stöldskyddsföreningen för sitt brottsförebyggande arbete. I sin motivering lyfte juryn bl.a. vikten av att följa med sin tid: "I en tid då den internetrelaterade brottsligheten ökar kraftfullt har NBC förstärkt kunskapen om hur bedrägerierna förändras i takt med teknikens utveckling samt lyft brottsförebyggande åtgärder genom att skapa stor uppmärksamhet i media och på olika kunskapsarenor." Under 2018 deltog Polismyndigheten i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. Kampanjen ingick i ett regeringsuppdrag riktat till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fokusområden var lösenordshantering, kortbedrägerier (CNP) samt identitetskapningar med koppling till företagande. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Regeringen har tillfört Polismyndigheten väsentligt ökade resurser i en rad budgetar. Satsningen på Polismyndigheten ger myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer. Polismyndigheten har lämnat förslag som de uppfattar skulle kunna minska antalet bedrägerier. Regeringen har vidtagit åtgärder på flera punkter. En föreslagen åtgärd har varit att minska antalet accepterade identitetskort och göra det möjligt med digital kontroll för att på så sätt begränsa möjligheterna till att använda falska identitetskort. Under 2017 tillsatte regeringen en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i SOU 2019:14 Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Regeringen har lämnat förslag till ny lagstiftning i propositionen Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter (prop. 2017/ 18:291) som riksdagen beslutade om under 2018. Lagändringen innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019. När det gäller bedrägerier som begås mot äldre så har Polismyndigheten vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med problematiken. Ett viktigt sätt för polisen att vara effektiv i att utreda och förebygga brott mot äldre och funktionshindrade är arbetet med s.k. brottssamordning. Genom samordning av brott kan man identifiera mönster i tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på exempelvis seriebrottslighet. Polismyndigheten har en särskild grupp (Circa-gruppen) som varje dag går igenom alla anmälningar av brott mot äldre och funktionshindrade i landet och identifierar likheter och skillnader mellan tillvägagångssätt. Gruppen ser också till så att tillräckliga utredningsåtgärder genomförs för att snabbt kunna lösa brotten. Gruppen hanterar utredningar från alla polisregioner och utgör samtidigt metod- och utredningsstöd till dessa. Polismyndigheten arbetade även med brottsförebyggande åtgärder avseende bedrägerier mot äldre under året. Exempelvis hölls föreläsningar i samverkan med seniora intresseorganisationer. Utbildningsinsatser inom Polismyndigheten genomfördes över hela landet för att höja kunskapen om brottsområdet och vad som är viktigt i kontakten med denna typ av brottsoffer. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 17 och 44. 22. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38) och 2018/19:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om könsfördelning i bolagsstyrelser m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att det även fortsättningsvis ska vara en fråga för ett aktiebolags ägare att bestämma könsfördelningen i styrelsen. Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder i syfte att påverka könsfördelningen i bolagsstyrelser. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna om förslaget pågår alltjämt i Europeiska rådet. Sverige ingår, med anledning av riksdagens tidigare ställningstaganden, i den blockerande minoriteten mot förslaget. Punkt 6 om sänkt krav på aktiekapital*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Europeiska kommissionen återkallade i juli 2018 det förslag till direktiv om privata enmansbolag (s.k. SUP-bolag) som riksdagen åberopar i tillkännagivandet. Justitiedepartementet höll 2017 ett samrådsmöte med berörda myndigheter om bl.a. effekterna av den sänkning av kravet på aktiekapital som genomfördes 2010. Våren 2019 remitterade Justitiedepartementet en departementspromemoria med förslag på en sänkning av kravet på aktiekapital för privata aktiebolag till 25 000 kronor (Ds 2019:6). Med promemorian som underlag beslutades en lagrådsremiss i september 2019 och en proposition den 3 oktober 2019 (prop. 2019/20:21 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag). Genom förslaget i propositionen tillgodosågs riksdagens tillkännagivande. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 23. Rskr. 2016/17:189 Familjerätt Mot. 2015/16:550, 2015/16:2482 yrkande 26, 2015/16:2780 yrkande 3, 2015/16:3099 yrkande 18, 2016/17:1078 yrkande 11, 2016/17:1829, 2016/17:2345 yrkandena 2-5, 2016/17:3143 yrkande 1-5 och 12 och 13, 2016/17:3347 yrkande 48, bet. 2016/17:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 47) och skr. 2018/19:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om barnäktenskap och tvångsäktenskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare (bet. 2016/17:CU10 s. 13 f.). Frågan har behandlats av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv i delbetänkandet Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap (SOU 2017:96). Regeringen beslutade därefter den 23 augusti 2018 propositionen Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap (prop. 2017/18:288). I skrivelse 2018/19:75 redovisade regeringen att punkten var slutbehandlad. I samband med riksdagens behandling av skrivelsen ansåg dock civilutskottet att regeringen inte redovisat någon åtgärd som innebär att tillkännagivandet borde anses avslutat i den del som avser tvångsäktenskap. Avsikten är nu att frågan ska behandlas inom ramen för arbetet med betänkandet Strängare regler om utländska månggiften (SOU 2020:2). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om vårdnad, boende och umgänge*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om vad regeringen särskilt bör beakta i det kommande lagstiftningsarbetet med anledning av 2014 års vårdnadsutredning (bet. 2016/17:CU10 s. 46 f.). 2014 års vårdnadsutredning överlämnade sitt betänkande Se barnet! (SOU 2017:6) i februari 2017. Betänkandet har remissbehandlats och arbete pågår nu med att ta fram en lagrådsremiss. Avsikten är att tillkännagivandet ska övervägas inom ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om överförmyndare, gode män och förvaltare*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen snarast bör ta initiativ till en uppföljning av hur lagstiftningen på området fungerar, och i det sammanhanget bör regeringen även överväga andra förbättringar av systemet med gode män och förvaltare (bet. 2016/17:CU10 s. 56 f.). I september 2017 redovisade de sju länsstyrelser med tillsyn över överförmyndarna ett regeringsuppdrag om att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna. I december 2017 redovisade Riksrevisionen sin granskningsrapport Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare - Statens bristande ansvar för samhällets mest utsatta (RiR 2017:33). I april 2018 redovisade regeringen i skr. 2017/18:128 till riksdagen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen hade gjort i sin rapport. I maj 2018 beslutade regeringen två uppdrag, dels till länsstyrelserna om bl.a. ställföreträdarnas redovisning och statistik, dels till Statskontoret om tillsynsarbetet. Uppdragen redovisades i april 2019. Dessutom beslutades en förordningsändring i förmyndarförordningen (1995:379) för att tydliggöra länsstyrelsernas tillsynsarbete. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare (dir. 2019:44). Översynen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 18. 24. Rskr. 2016/17:200 Valfrågor Mot. 2016/17:3293 yrkande 4, bet. 2016/17:KU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 51) och 2018/19:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3293 yrkande 4. Frågan om att utreda huruvida det bör vara möjligt för utlandssvenskar att under vissa förutsättningar kunna brevrösta från Sverige bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att under början av 2020 tillsätta en utredning med uppdrag att överväga den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2016/17:203 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2016/17:1534, 2016/17:3232 och 2016/17:3287, bet. 2016/17:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 52) och 2018/19:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa Kriminalvårdens arbete mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. (bet. 2016/17:JuU19 s. 35 f.). Regeringen gav den 13 oktober 2016 Kriminalvården i uppdrag att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Regeringen har därefter den 9 november 2017 fattat beslut om ett utökat uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Kriminalvården har tillförts ytterligare resurser för uppdraget som bland annat omfattar intensifierade utbildningsinsatser och utökat kunskapsutbyte såväl nationellt som internationellt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 3 april 2020. Regeringen avvaktar Kriminalvårdens slutredovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2016/17:209 Konsumenträtt Mot. 2015/16:2462 yrkande 2, 2016/17:3147 yrkande 12, 2016/17:3173 yrkande 10, 2016/17:823 yrkande 3, 2016/17:2483, bet. 2016/17:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 54) och 2018/19:75 (Ju 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen både nationellt och inom EU bör initiera överväganden om huruvida reglerna i konsumentköplagen för köp av levande djur är ändamålsenligt utformade (bet. 2016/17:CU12 s. 40 f.). Sedan hösten 2017 har förhandlingar pågått i EU om Europaparlamentets och rådets antagna direktiv (EU) 2019/771 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om försäljning av varor, om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv 2009/22/EG samt om upphävande av direktiv 1999/44/EG (varudirektivet). Det ersätter nuvarande 1999 års konsumentköpdirektiv, som genomförts i svensk rätt i konsumentköplagen och som omfattar köp av levande djur. Sverige har i förhandlingarna verkat för att sådana köp ska få undantas från varudirektivets tillämpningsområde. I direktivet finns nu ett sådant undantag. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur varudirektivet ska genomföras och särskilt överväga om köp av levande djur helt eller delvis bör undantas från tillämpningen av de regler som genomför direktivet och om andra åtgärder bör vidtas för att få till stånd en ordning som är ändamålsenlig för både näringsidkare och konsumenter (dir. 2019:45). Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2020. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17:443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55) och 2018/19:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om livstids fängelsestraff för mord*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att livstidsstraffet för mord bör användas i betydligt större utsträckning än tidigare och vara normalstraffet i den bemärkelsen att det förutses dömas ut i en majoritet av fallen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 15 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:2288 och 2016/17:3388 yrkande 25. Regeringen beslutade den 5 juni 2019 propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om kränkande fotografering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att bestämmelsen om kränkande fotografering bör utvärderas i syfte att säkerställa att den omfattar alla situationer som den rimligtvis borde omfatta och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 28 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 35. I Brottsförebyggande rådets (Brå) regleringsbrev för 2017 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp implementeringen av bestämmelsen om kränkande fotografering. Studien ska belysa inflödet av anmälningar och vilken typ av gärningar som blivit anmälda och utredda som kränkande fotografering, samt den vidare hanteringen av ärendena genom rättskedjan fram till domslut. I uppdraget ingår att redovisa polis, åklagares och domares erfarenheter av att tillämpa lagstiftningen. Brå redovisade sitt uppdrag i maj 2019 i rapporten Kränkande fotografering - en uppföljning av lagens tillämpning (2019:7). Rapporten visar sammanfattningsvis att lagen visat sig vara tillämplig och användbar som bibrottsrubricering i ärenden där huvudbrottet är sexualbrott eller andra fridsbrott mot kvinnor och barn. Lagens utformning har även medfört att vissa smygtagna bilder som motiverats av ett sexuellt intresse för barn, men som inte klassas som barnpornografiska, har kriminaliserats. Tidigare farhågor om att journalisters fri- och rättigheter skulle inskränkas tycks däremot ha varit obefogade. När det gäller integritetskränkande smygfotografering på offentliga platser, som sker på ett visst avstånd, anges de varken omfattas av bestämmelsen om kränkande fotografering eller av bestämmelserna om sexuellt ofredande eller ofredande. Vidare anges att om en utökad tillämpning skulle förordas, skulle straffansvaret kunna utvidgas antingen genom en omprövning av rekvisiten för brottet kränkande fotografering eller genom en justering av rekvisiten i andra bestämmelser, t.ex. bestämmelserna om sexuellt ofredande och ofredande. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. inom ramen för analysen av bestämmelsen om sexuellt ofredande analysera och ta ställning till om smygfotografering på ett visst avstånd bör kriminaliseras och i så fall lämna förslag på hur det kan åstadkommas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delar dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten står därför åter som öppen. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om straffvärdesbedömning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffvärdebedömning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 41 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:1538 yrkande 3. Regeringen beslutade den 5 juni 2019 propositionen Straffet för mord (prop. 2018/19:138). I propositionen föreslogs att straffet för mord skärps. Förslaget innebar att det i straffbestämmelsen om mord anges att det som skäl för livstids fängelse särskilt ska beaktas om gärningen föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen informerades om åtgärden i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2019/20:JuU4, rskr. 2019/20:34). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslås att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslås att sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslås att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Övriga delar bereds i Regeringskansliet. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om tillträdesförbud till butiker*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till butiker och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2016/17:1180 yrkande 2 och 2016/17:3230 yrkande 7 och delvis bifallit motion 2016/17:702. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 74 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2016/17:865 yrkande 15. Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12, 19, 24, 42 och 43. 28. Rskr. 2016/17:212 Processrättsliga frågor Mot. 2016/17:508 yrkande 1, 2016/17:3388 yrkande 13, 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177, 2016/17:3241, 2016/17:396 yrkande 2 och 2016/17:3387 yrkande 13, bet. 2016/17:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 56) och 2018/19:75 (Ju 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kameraövervakning på allmänna platser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kameraövervakning i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet (bet. 2016/17:JuU17 s. 14 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:508 yrkande 1 och 2016/17:3388 yrkande 13 och delvis bifallit motionerna 2016/17:1080 yrkande 17, 2016/17:1769 yrkande 5, 2016/17:2248, 2016/17:2284 yrkande 9, 2016/17:3177 och 2016/17:3241. Den 16 juni 2017 överlämnade Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55). Den 19 april 2018 beslutade regeringen propositionen Ny kamerabevakningslag (prop. 2017/18:231). Den nya lagen ska bl.a. underlätta för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser i brottsbekämpande och trygghetsskapande syfte. Förslagen innebär också att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ges utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd vid risk för allvarlig brottslighet. Riksdagen ställde sig bakom förslagen (bet. 2017/18:JuU36, rskr. 2017/18:391). Den 13 december 2017 beslutade regeringen vidare att tillsätta en utredning - Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:14) - med uppdraget att föreslå förenklingar vid kamerabevakning som sker i brottsbekämpande syfte (dir. 2017:124). Utredningen överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147). I den föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslår regeringen att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Riksdagen ställde sig bakom förslagen (bet. 2019/20:JuU5, rskr. 2019/20:35). Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om hot och våld mot anställda i rättsväsendet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i betänkandet om att regeringen bör se över hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas (bet. 2016/17:JuU17 s. 32 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3388 yrkande 18. Regeringen beslutade i december 2015 att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om ordning i domstol och vid behov föreslå förändringar (dir. 2015:126). Utredaren skulle bl.a., om det bedöms möjligt och lämpligt, föreslå ett förbud mot att vid en förhandling bära kläder eller symboler som kan uppfattas som hotfulla av personer som medverkar i förhandlingen eller av domstolens personal. Den 30 maj 2017 överlämnades betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol (SOU 2017:46). I betänkandet lämnas förslag som ska underlätta för domstolarna att upprätthålla ordningen så att domstolarna kan vara trygga och säkra miljöer för alla som medverkar i en domstolsförhandling. Regeringen beslutade i mars 2019 propositionen Stärkt ordning och säkerhet i domstol (prop. 2018/19:81). I propositionen föreslogs bl.a. att deltagande genom videokonferens ska vara tillåtet om det är nödvändigt av säkerhetsskäl och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. Vidare föreslogs att säkerhetskontrollen ska bli effektivare genom att fler personer omfattas av den. Domstolen ska få ta upp bild i en rättssal när domstolens överfallslarm har utlösts och sekretessen för uppgifterna i domstolarnas incidentrapporter stärks. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2019. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2017 Domstolsverket i uppdrag att särskilt redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Motsvarande uppdrag gavs i regleringsbrevet för 2018. Regeringen beslutade den 22 december 2016 att tillsätta en utredning som skulle överväga och föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Utredaren skulle bl.a. överväga om det i straffrättsligt hänseende bör ses allvarligare på angrepp mot vissa samhällsnyttiga funktioner än mot andra, t.ex. om det finns skäl att se särskilt allvarligt på angrepp mot rättsväsendet och andra funktioner med sådana centrala uppgifter i samhället som att garantera säkerhet, liv och hälsa. Den 17 januari 2018 överlämnades bestänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2). Regeringen beslutade i juli 2019 propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs bl.a. att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Vad som därigenom straffbeläggs är att angripa eller på annat sätt störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet föreslås vara fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. För att stärka det straffrättsliga skyddet för myndighetsutövning föreslår regeringen att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Vidare har regeringen den 17 augusti 2017 beslutat att ge Polismyndigheten i uppdrag att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet inom ett antal områden där hot och våld utgör ett sådant. Polismyndigheten har redovisat uppdraget. Under 2018 beslutade myndighetens ledning att avsätta 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 s. 51) föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten för att säkra tillgång till skyddsutrustning och förstärkningsvapen samt kroppsburna kameror. Tillgången till sådan utrustning är av betydelse för att förbättra arbetsmiljön, framför allt för poliser i yttre tjänst. Slutligen har Åklagarmyndigheten, på fråga från Justitiedepartementet, den 30 april 2019 redovisat att myndigheten systematiskt arbetar med att förebygga och hantera situationer där medarbetare utsätts eller kan utsättas för våld eller hot (ÅM2019-926). I prop. 2018/19:155 bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna fick anses slutbehandlat. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU8, rskr. 2019/20:43). Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2016/17:221 Framtidsfullmakter Prop. 2016/17:30, mot. 2016/17:3600 yrkande 3, 2016/17:3601, bet. 2016/17:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 58) och 2018/19:75 (Ju 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om framtidsfullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att överväga frågan om upprättande och hantering av elektroniska framtidsfullmakter (bet. 2016/17:CU11 s. 6 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om gode män och förvaltare (dir. 2019:44). I uppdraget ingår bl.a. att överväga om och hur framtidsfullmakter ska kunna upprättas och hanteras elektroniskt. Uppdraget ska redovisas senast den 24 februari 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2016/17:224 Unga lagöverträdare Mot. 2016/17: 341, 393, 568, 865, 1534, 2003, 2303, 3234, 3388 och 3430, bet. 2016/17:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 60) och 2018/19:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om sociala insatsgrupper m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ökad användning av sociala insatsgrupper och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 7 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3234 yrkande 2, 2016/17:3430 yrkandena 9 och 10 samt delvis motion 2016/17:341. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att låta utvärdera såväl resultatet för de ungdomar som varit föremål för arbetet i en social insatsgrupp som hur själva samverkansformen fungerar. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2017 och bereds fortfarande i Regeringskansliet. Inom ramen för regeringsuppdraget att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården (S2018/00535/FST), uppger Socialstyrelsen att myndigheten avser komplettera den utvärdering av sociala insatsgrupper som redan genomförts med ytterligare en uppföljning av effekter på längre sikt. Syftet är att kunna visa om samverkansformen medfört långsiktiga förbättringar för de ungdomar som deltagit i sociala insatsgrupper. Därtill planerar Socialstyrelsen att se över möjligheten att öka kunskapen om betydelsen av de lokala variationerna vad avser utformning och genomförande av sociala insatsgrupper. Myndigheten planerar att lämna en redovisning av arbetet i början av 2020. Regeringskansliet kommer att följa detta arbete. I regeringens 34-punktsprogram om åtgärder mot gängkriminalitet finns en punkt som bland annat handlar om det fortsatta arbetet med sociala insatsgrupper, punkt nr 30. För närvarande pågår beredning i Regeringskansliet om vilka åtgärder som avses att vidtas på detta område. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler former av påföljder för unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa fler olika former av påföljder för unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:568, 2016/17:1534 yrkande 7, 2016/17:3234 yrkande 8 och 2016/17:3430 yrkande 12. I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lagrådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 13. 31. Rskr. 2016/17:236 Arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3267, 3302, bet. 2016/17:SfU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 63) och skrivelse 2018/19:75 (Ju 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förstärkt arbete mot missbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos andra myndigheter och om uppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU17 s. 7). Regeringskansliet har fört en löpande dialog med Migrationsverket med anledning av de synpunkter som lämnats i samband med remitteringen av betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91) för att säkerställa att regleringen ska uppnå syftet, nämligen att informationsutbytet mellan myndigheterna ska fungera på ett tillfredställande sätt. Migrationsverket har under 2019 kommit in med en hemställan om författningsändringar för att underlätta informationsutbytet. I hemställan anger Migrationsverket bland annat att det är möjligt att konstruera informationsöverföringen som ett utlämnande på medium för automatiserad behandling i stället för direktåtkomst och att såväl Migrationsverket som de utlämnande myndigheterna anser att det är den konstruktion som bör väljas för den nu aktuella informationsöverföringen. De efterfrågade förordningsändringarna beslutades av regeringen den 20 februari 2020. Regeringen har den 6 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70) och 2018/19:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inbrottsstöld*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 april 2018 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 16 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionen 2016/17:3697. Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2016/17:275 Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning Prop. 2016/17:159, mot. 2016/17:3672, 3673 och 3693, bet. 2016/17:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju73) och 2018/19:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b) om regeringens lagförslag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen senast årsskiftet 2017/2018 bör ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av regleringen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 10 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkandena 5 och 6. I Kronofogdemyndighetens regleringsbrev för 2018 har regeringen gett myndigheten i uppdrag att göra en uppföljning och utvärdering av de nya reglerna om avlägsnande (lagar och anslutande förordningar som ändrades per den 1 juli 2017). Vid behov ska förslag till författningsändringar lämnas. Även Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att följa upp och redogöra för hur myndighetens arbete vid ingripanden mot otillåtna bosättningar fortskrider efter regeländringarna. Kronofogdemyndigheten har i sin redovisning av uppdraget framfört att reglerna inneburit en bättre anpassad process som på ett enklare, billigare och mer rättssäkert sätt gör det möjligt för markägare att få tillbaka besittningen till sin mark. Avsikten med lagstiftningen har fått ett tydligt genomslag i den praktiska tillämpningen. Sökandena anger enligt rapporten att kostnaderna har minskat p.g.a. den ökade effektiviteten i förfarandet och de yrkar aldrig ersättning i verkställighetsmålet. Kronofogdemyndigheten framför i redovisningen att det inte är motiverat att föreslå några förändringar i lagstiftningen. Polismyndigheten redovisade uppdraget i årsredovisningen för 2018. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att såväl Kronofogdemyndigheten som Polismyndigheten är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndigheterna. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019:20:103). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om kränkningar av äganderätten och Polismyndighetens befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att Polismyndighetens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning med stöd av polislagen förtydligas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 18 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 1. Se vad som anförs under punkt 1 b. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen att Polismyndigheten bedömer möjligheten att ingripa mot otillåtna bosättningar som god samt att myndigheten inte har gett utryck för ett behov av utökade befogenheter för att t.ex. kunna hantera kvarlämnad egendom. Regeringen meddelade även sin bedömning att ytterligare åtgärder inte bör vidtas. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr.2019/20:103). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om svarandens ansvar för kostnader i den summariska processen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att samma ansvar för kostnader ska gälla alla vid utslaget kända svarande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3672 yrkande 2. Se vad som anförs under punkt 1 b. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisade regeringen att Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten är överens om att avsikterna med lagstiftningen om avlägsnande har fått ett genomslag i praktiken. Inga åtgärdsförslag lämnades av myndigheterna. Därutöver har Kronofogdemyndigheten i återrapporteringen till regeringen gett uttryck för att antalet identifierade svarande är litet, att de svarande mycket sällan har utmätningsbara tillgångar och att sökanden inte yrkar ersättning för ansökningsavgiften (Fi2018/03480/S3). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om förrättningskostnader vid verkställighet av ett avlägsnande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativ till att sökandens ansvar för förrättningskostnader begränsas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:CU13 s. 25 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3693 yrkande 3 och delvis bifallit motionerna 2016/17:3672 yrkande 7 och 2016/17:3673 yrkande 1. Regeringen har begränsat sökandens ansvar för förrättningskostnader genom en ändring i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten (SFS 471). Se härutöver vad som anförs under punkt 1 b. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6), där tillkännagivandet slutbehandlades, redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. 34. Rskr. 2016/17:318 Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring Mot. 2016/17:3717, bet. 2016/17:SfU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 78) och 2018/19:75 (Ju 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att utveckla regelverket och tillämpningen av regelverket för arbetskraftsinvandring (2016/17:SfU22 s. 5). Riksdagen beslutade, i samband med att regeringens skrivelse med anledning av riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring lades till handlingarna, att tillkännage ytterligare åtgärder för arbetskraftsinvandringen. I tillkännagivandet anförs att regeringen bör säkerställa att det görs en helhetsbedömning vid handläggningen av uppehållstillstånd för arbete. Som beskrivs i redovisningen av rskr. 2017/18:41 (Ju 37) gäller i dag en sådan ordning. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket för arbetskraftsinvandring och överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas (Dir. 2020:8), Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare). Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I tillkännagivandet anförs även att Migrationsverket ska få direktåtkomst till uppgifter hos bl.a. Skatteverket. I redovisningen av rskr. 2016/17:236 (Ju 31) beskrivs arbetet i frågan inom Regeringskansliet. Slutligen anförs att handläggningstiderna måste förkortas. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att korta handläggningstiderna avsevärt samt i regleringsbreven för 2018 och 2019 angett att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd på grund av bl.a. arbete ska vara så korta som möjligt. I förordningen om instruktion för Migrationsverket (2019:502) anges att myndigheten ska verka för att handläggningstiderna för arbetstillstånd blir så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Regeringen har följt myndighetens arbete med att genomföra handlingsplanen och kan konstatera att förbättringar skett under 2018 och 2019. Den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsansökningar har minskat från 84 dagar 2017 till 65 dagar 2019, och från 150 dagar 2017 till 105 dagar 2019 för förlängningsansökningar. Inom ramen för Migrationsverkets utveckling av certifieringssystemet för arbetsgivare har handläggningstiderna vid förlängningsansökningar under 2019 minskat till 33 dagar att jämföra med 116 dagar 2017 och 43 dagar 2018. I direktiven till den ovan nämnda utredningen anges att det genomgående bör beaktas vad som kan göras för att hålla korta handläggningstider samtidigt som kravet på en rättssäker och ändamålsenlig handläggning upprätthålls. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2016/17:321 Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program Mot. 2016/17:3692, bet. 2016/17:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 79) och 2018/19:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell samordnare m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att regeringen dels inte ska tillsätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor, dels ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder (bet. 2016/17:JuU15 s. 6 f.). Regeringens brottsförebyggande satsning pågår och arbetet bedrivs i enlighet med de mål som regeringen har slagit fast i det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott (skr. 2016/17:126). En rad åtgärder har vidtagits inom olika politikområden, bl.a. har en utredare fått i uppdrag att med utgångspunkt i redan vidtagna och planerade åtgärder lämna förslag på vilka eventuella ytterligare insatser, framför allt av socialpreventiv karaktär, som bör vidtas för att förebygga brottsligheten och öka människors trygghet i socialt utsatta områden (Ju2017/06760/LP). Utredningen (Ju 2017:L) har lämnat rapporten Tillsammans mot brott - prioriterade områden, som bereds i Regeringskansliet. Tullverket har fått i uppdrag att, i samverkan med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, förebygga brottslighet kopplad till smuggling av alkohol (Fi2017/02815/S3). Ett annat exempel är uppdraget till Boverket att ta fram en vägledning för brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocesser (N2018/04599/SPN). 14 av de myndigheter som omnämns i Tillsammans mot brott har fått i uppdrag att redovisa insatser som har genomförts eller påbörjats sedan 2017 och som på kort eller lång sikt kan ha betydelse för programmets strategiska målsättningar. Redovisningen kommer att ligga till grund för en kommande återrapportering till Riksdagen. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Brottsförebyggande rådet (Brå) ska den 31 mars varje år lämna en rapport om hur det brottsförebyggande arbetet har bedrivits och utvecklats (Ju2017/01526/KRIM). Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på nationell, regional och lokal nivå har utvecklats. Rapporten ska även belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven. Brås rapport kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare förslag till åtgärder på området. Regeringen följer kontinuerligt upp det brottsförebyggande programmet och avser att regelbundet återrapportera till riksdagen om arbetet. Nästa återrapportering planeras till 2020 därefter kan punkten slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmöte 2017/18 36. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93) och 2018/19:75 (Ju 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 20 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2017/18:41 Möjlighet att avstå återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har anmält brister Prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 98) och 2018/19:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om möjlighet att avstå från återkallelse vid mindre avvikelser (bet. 2017/18:SfU7 s. 6 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:1030 yrkande 1, 2017/18:1940, 2017/18:2816 yrkande 3, 2017/18:3122, 2017/18:3165 yrkande 4, 2017/18:3180 yrkande 4, 2017/18:3181 yrkande 4, 2017/18:3394 yrkande 30 och 2017/18:3447 yrkande 3. En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på författningsändringar som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte utvisas på grund av att arbetsgivare utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Uppdraget har, när det gäller denna del, redovisats i promemorian Mindre eller obetydliga fel gällande villkoren för arbetstillstånd (Ds 2017:64). I promemorian beaktas inte material som blivit tillgängligt efter den 11 december 2017. Promemorian har remissbehandlats. Av rättsfallen MIG 2017:24 och MIG 2017:25, som meddelades den 13 december 2017 och därmed inte beaktas i promemorian, följer bl.a. att en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor i det enskilda fallet måste göras för att kunna avgöra om dessa är i överensstämmelse med vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Om en sådan bedömning utmynnar i att förutsättningarna för arbetstillståndet, trots vissa brister, varit uppfyllda innebär det att arbetskraftsinvandraren inte utvisas. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas och vid behov lämna författningsförslag (dir. 2020:8). Tillkännagivandet omnämns i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 8 s. 23). Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102) och 2018/19:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om höjda maximistraff*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att höja maximistraffen för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 1. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om höjda maximistraff för synnerligen grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2017/18:3917 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om kvalifikationsgrunder för grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 39. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/16:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104) och 2018/19:75 (Ju 48) och 2018/19:75 (Ju 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 86). I samband med ombildningen av polisen gav regeringen i regleringsbrevet för 2015 Polismyndigheten i uppdrag att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av verksamheten. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och konkretisera uppföljningen samt säkerställa att den implementerades i hela myndigheten. Regeringen gav dessutom Polismyndigheten den 16 februari 2017 i uppdrag att ytterligare utveckla sitt arbete med att följa upp, analysera och presentera resultatet av myndighetens samlade verksamhet och de resurser som finansierar den verksamhetsuppföljningen. Polismyndigheten har utvecklat verksamhetsuppföljningen och rapporterar regelbundet resultat och statistik till regeringen. Polismyndigheten presenterar och bedömer utredningsresultaten i förhållande till de mål som riksdag och regering har beslutat om, d.v.s. att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att brottsuppklaringen ska öka. I regleringsbrevet för 2018 begär regeringen att Polismyndigheten månatligen ska redovisa statistik för ekonomi, verksamhet, personal, uppskattningar av dödligt våld och skjutningar. Därutöver har regeringen begärt att Polismyndigheten kvartalsvis redovisar en bild av situationen i utsatta områden, Polismyndigheten ska också redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur målen ska operationaliseras. Vidare fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma vilka resultat som uppnåtts genom arbetet med medborgarlöften samt redovisa detta i årsredovisningen för 2018. Under 2019 har Polismyndigheten vidareutvecklat den interna styrningen och uppföljningen. Myndigheten har genomfört ett omfattande arbete med att ta fram en strategisk verksamhetsplan som ska gälla för åren 2020-2024. Den bygger på strategi 2024 i vilken myndigheten har fastställt vision, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ. De tre långsiktiga målen är framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring, stark lokal närvaro och attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Under varje långsiktigt mål finns ett antal delmål och till dessa knyts ett antal nyckelaktiviteter som kommer att genomföras och följas upp. Polismyndigheten har också tagit fram ett antal indikatorer som ska följas upp och analyseras löpande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen har varit att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. Regeringen delar utskottets uppfattning att det är viktigt att på olika sätt säkerställa polisreformens intentioner rörande lokalt polisarbete och har därför under flera år begärt in återrapportering av olika slag. I regleringsbreven för 2015 och 2016 ställde regeringen krav på Polismyndigheten att löpande hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. Den löpande avrapporteringen skedde bl.a. på de månatliga mötena mellan rikspolischefen och statssekreteraren. I regleringsbrevet för 2016 fick Polismyndigheten också i uppdrag att i årsredovisningen för 2016 lägga särskild vikt vid redovisningen av genomförandet avseende en lokalt förankrad polisverksamhet. Av redovisningen framgick att Polismyndigheten under 2016 fortsatte arbetet med att stärka det lokala polisarbetet utifrån inriktningen att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska finnas i lokalpolisområdena. Genom att öka resurserna vid lokalpolisområdena har det skapats bättre förutsättningar för att bedriva polisverksamheten nära medborgarna. Numera finns även kommunpoliser i samtliga kommuner. I november 2017 redovisades att 49,4 procent av regionernas resurser finns på lokalpolisområdesnivå. Av myndighetens årsredovisning för 2018 framgår att andelen vid årets slut hade ökat till 50 procent. I regleringsbrevet för 2017 fick Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten hade kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. Polismyndigheten skulle också bedöma hur väl myndigheten svarar upp mot behoven av polisiär närvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i myndighetens årsredovisning för 2017. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. I regleringsbrevet för 2018 ålade regeringen också Polismyndigheten att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare skulle Polismyndigheten analysera i vilken utsträckning det finns likvärdiga möjligheter att få akut hjälp från polisen över hela landet samt bedöma i vilken utsträckning ingripandepersonalen kan arbeta brottsförebyggande och vidta långtgående förstahandsåtgärder. Återrapporteringen gjordes i årsredovisningen för 2018. För att säkerställa fortsatt återrapportering från Polismyndigheten avseende myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet har regeringen gett Polismyndigheten fortsatta uppdrag i regleringsbreven för både 2019 och 2020. Den 1 april 2014 fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Den 28 september 2018 lämnade Statskontoret sin slutrapport. Med utgångspunkt i slutrapporten fortsätter Polismyndigheten sitt utvecklingsarbete för att uppnå reformens intentioner, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Polismyndighetens behov av fler anställda, både poliser och civilanställda, har medfört att regeringen i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser. Regeringens satsning på Polismyndigheten ska ge myndigheten förutsättningar att till 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Polismyndigheten har genom uppdraget tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till 2024. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Antagningen till polisutbildningen har mer än fördubblats jämfört med nivåerna för 2015. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 41 om en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om polisens närvaro i brottsutsatta områden och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 92). I regleringsbrevet för 2017 begärde regeringen att Polismyndigheten skulle analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen gällande en mer närvarande och tillgänglig polis i lokalsamhället. Särskild vikt skulle läggas vid att bedöma hur väl Polismyndigheten svarar upp emot behoven av polisnärvaro i särskilt utsatta områden. Uppdragen redovisades i årsredovisningen för 2017. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. I strategin beskrivs både långsiktiga och kortsiktiga mål för polisens arbete. Polismyndigheten har påbörjat arbetet med regionala handlingsplaner för att omhänderta strategin och utvecklingen i områdena är planerad att följas upp årsvis genom analys av förändringar i de lokala lägesbilderna och arbetet ska följas upp och mätas mot definierade effektmål. En av förutsättningarna för att kunna vara mer närvarande är enligt Polismyndigheten regeringens satsning på fler polisanställda. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett par år tillbaka månatligen redovisar till Regeringskansliet kan utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen följas upp. Regeringen har på flera vis adresserat problematiken i utsatta områden och vikten av att hela samhället gemensamt involveras i lösningen. I december 2015 beslutade regeringen att ge samtliga tolv myndigheter som omfattas av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet i uppdrag att utveckla sin organisation och ha ett ökat fokus på utsatta områden. I oktober 2017 slutredovisades uppdraget och myndigheterna har nu utvecklat det lokala arbetet mot organiserad brottslighet med en ökad förmåga att hantera organiserad brottslighet i utsatta områden. Under 2018 har de tolv myndigheterna dessutom ökat den samlade förmågan ytterligare genom att knyta till sig nio nya myndigheter till samverkan. Det är emellertid inte enbart en ökad polisiär närvaro som krävs för att vända utvecklingen i de utsatta områdena. Regeringen presenterade därför i juli 2016 ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar på segregationen och dess mekanismer, däribland brottsligheten. Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om en särskild brottskod för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU1 s. 101). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3586 yrkande 6 samt delvis motionerna 2017/18:3186 yrkande 5 och 2017/18:499 yrkande 3. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick bl.a. att analysera möjligheterna att föra statistik över hedersrelaterade brott och, om det bedöms möjligt, föreslå hur sådan statistik skulle kunna tas fram (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). En lagrådsremiss beslutades den 6 februari 2020. Regeringens ambition är att besluta en proposition under våren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om statistik om angrepp på s.k. blåljuspersonal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att det bör göras en kartläggning av brottsutvecklingen över tid när det gäller angrepp på polis, räddningstjänst och ambulanspersonal och en analys av vilka åtgärder som är verksamma mot denna företeelse och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 94 f.). Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerade i september 2016 en studie om otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Studien baserades på en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstemän vid ett antal myndigheter, inklusive Polismyndigheten. Brå avser att publicera en fördjupad kortanalys av resultaten avseende anställda vid Polismyndigheten. Brå har även undersökt utsatthet för hot och våld bland poliser inom ramen för en utvärdering av kroppsburna kameror. Studien publicerades i februari 2020. Regeringen beslutade den 4 juli 2019 propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslår regeringen att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, sabotage mot blåljusverksamhet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2020. Att brottet införs innebär att statistik över anmälda, handlagda och uppklarade brott samt lagförda personer kommer att finnas tillgänglig från och med 2020. Polismyndigheten redovisade hösten 2018 ett regeringsuppdrag om att intensifiera det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende bland annat hot och våld. Polismyndigheten har även avsatt 50 miljoner kronor extra årligen under perioden 2018-2020 för att möjliggöra en ambitionshöjning inom en rad områden som har bäring på medarbetarnas arbetsmiljö, särskilt inom området hot och våld där ett tjugotal uppdrag pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 65 om ökad kompetens i arbetet mot människohandel med barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka rättsväsendets kompetens i arbetet mot människohandel med barn (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att öka kompetensen i arbetet mot människohandel med barn. Regeringen har tagit fram en handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Handlingsplanen gäller för 2016-2018 och innehåller 23 åtgärder för att förebygga, skydda och stödja barn samt skapa förutsättningar för att effektivt lagföra gärningsmän. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att ständigt utveckla kunskapen och kompetensen inom området. För att stärka det straffrättsliga skyddet mot bl.a. människohandel har regeringen beslutat propositionen Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering (prop. 2017/18:123). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagändringarna innebär bl.a. att barn får ett särskilt starkt skydd mot människohandel. Straffansvaret för människohandel mot en person som är under arton år gäller numera även vid oaktsamhet i fråga om offrets ålder. I det följande redovisas åtgärder som vidtagits för att höja kompetensen inom rättsväsendet i arbetet som rör människohandel med barn. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att identifiera och redogöra för vilka åtgärder som myndigheten vidtar för att stärka förmågan att bekämpa människohandel i hela landet. Uppdraget och redovisningen skulle inkludera åtgärder som rör utveckling av såväl det operativa arbetet som kompetenshöjande insatser. I slutredovisningen av uppdraget den 13 december 2018, framgick att Polismyndigheten har identifierat framgångsrika arbetssätt och arbetar för at utveckla och sprida metoderna. För att ytterligare stärka förmågan att bekämpa människohandel har Polismyndigheten tagit fram en plan mot människohandel. Polismyndigheten fortsätter att utveckla pågående utvecklingsinsatser och kompetenshöjande insatser har genomförts bl.a. för de regionala människohandelsgrupperna och för gränspolisen. Sedan april 2017 erbjuder Polismyndigheten tillgång till en interaktiv utbildning om människohandel med barn. Under hösten 2017 tog myndigheten fram ett särskilt utbildningsmaterial om människohandel för gränspolisen, där barnperspektivet är belyst. Polismyndigheten genomför även kompetenshöjande åtgärder avseende sexualbrott mot barn. I april 2018 redovisades ett regeringsuppdrag, där myndigheten informerade om att de kommer att införa specialiserade utredningsgrupper för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i de regionala it-brottscentrumen, som är under utveckling. På regionala it-brottscentrum inrättas specialistfunktioner för utredning av sexuella övergrepp mot barn där utredarna är specialiserade på kombinationen internet och sexualbrott mot barn liksom utredning av komplexa cyberbrott. Åklagarmyndigheten har vidtagit ett flertal åtgärder för att höja kompetensen och ge åklagarna bättre förutsättningar att utreda och lagföra brott som rör människohandel med barn och vuxna. Åklagarmyndigheten har beslutat att ärenden om människohandel ska hanteras av Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet (RIO.) Beslutet har införts i myndighetens arbetsordning som trädde i kraft den 1 april 2018. Detta innebär att varje människohandelsärende handläggs av seniora åklagare med särskild kompetens och erfarenhet av brottstypen. Den koncentrerade handläggningen bidrar till att människohandelsärenden handläggs på ett effektivare sätt. Det bidrar också till att ärenden handläggs på ett korrekt och rättssäkert sätt med respekt för målsägandens rättigheter. För att säkra en effektiv hantering av människohandelsärenden har Åklagarmyndigheten tagit fram ett metodstöd i form av en handledande checklista med operativ inriktning som stöd för den handläggande åklagaren. Den syftar till att säkerställa att alla åklagare får grundkunskaper för att ärenden ska upptäckas och för hantering av ärenden på jourtid. Åklagarmyndigheten har också beslutat om att lägga in ett avsnitt om människohandel i jourutbildningen och att de redan befintliga e-utbildningarna ska spridas inom myndigheten. Domstolsakademin ansvarar för kompetensutvecklingen för domare och andra jurister inom Sveriges Domstolar. Domstolsakademin tillhandahåller utbildningar om bl.a. barnet i rättsprocessen, barnets bästa, barn och unga i migrationsmål, målsägande och tilltalad i sexualbrott och våld i nära relationer. Utöver de kompetenshöjande åtgärder som riktats mot rättsväsendets personal har regeringen uppdragit till Socialstyrelsen att ta fram en informationsskrift till socialtjänsten när det gäller att utreda barns behov av stöd och skydd i transnationella ärenden där barn utsatts för människohandel eller sexuella övergrepp. Uppdraget slutredovisades till regeringen den 1 december 2018. Utbildningsinsatser om människohandel med vuxna och barn har även genomförts för personal inom Migrationsverket. Den 1 juli 2018 trädde regeringens beslut om ändring i högskoleförordningen (1993:100) i kraft, genom att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införts i examensbeskrivningarna för bl.a. juristexamen. För övrigt kan nämnas att det nationella uppdrag om prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål som Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare har haft permanentades den 1 januari 2018 genom att uppdraget fördes över till Jämställdhetsmyndigheten (skr. 2016/17:10, dir. 2016:108). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och att punkten därmed kan anses slutbehandlad. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Punkten är slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har behov av att stärka och utveckla polisverksamheten. Regeringen har därför i en rad budgetar tillfört myndigheten mer resurser som framförallt ska ge myndigheten möjlighet att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Regeringen har även skapat förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att utöka antalet lärosäten från tre till fem som kan tillhandahålla polisutbildning. Åtgärderna medför bättre möjligheter för Polismyndigheten att både stärka och utveckla polisverksamheten, däribland arbetet mot narkotikabrottsligheten. Kompetensförsörjningen inom myndigheten är en viktig fråga för regeringen men det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens utifrån verksamhetens behov. Polismyndigheten fick därför i juli 2017 i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades i maj 2018. I syfte att minska tillgången på narkotika i samhället och därmed försvåra missbruk av narkotika gav regeringen i augusti 2019 Polismyndigheten i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med narkotika, inbegripet narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingår även att förstärka bekämpningen av illegal produktion av narkotika. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2021. En delredovisning ska lämnas senast den 30 juni 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutade regeringen hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 får Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gav regeringen myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Redovisningen kommer att ske i årsredovisningen som ska lämnas i februari 2020. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Hos Polismyndigheten finns särskilt utbildade barnutredare som är vana att möta och prata med barn och unga som har blivit utsatta för brott. För dessa utredare finns särskilda utbildningar på högskolenivå. Efter att ha genomgått steg 1, en kurs om utredningsmetodik, bedöms man ha kompetens för barnutredningar. Åklagare är notariemeriterade och har därför från domstol ofta viss erfarenhet av processer med barn. Även på juristutbildningen finns tillgång till kurser i barnrätt. Ärenden där barn är inblandade brukar handläggas av åklagare med särskild erfarenhet och utbildning. Kammaråklagare kan specialisera sig på bl.a. övergrepp mot barn och brott i nära relation. Det finns sedan tidigare handledning och utbildningar i barnförhör. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har i ett gemensamt projekt tagit fram en omfattande handledning för polis och åklagare om praktiska frågor vid planering och genomförande av förhör med barn och med vuxna som har osynliga funktionsnedsättningar. Handledningen syftar till att öka enhetligheten i arbetet med barnförhör och att stärka samarbetet mellan åklagaren och barnförhörsledaren. Vidare är syftet att öka uppmärksamheten på att bemötande och förhör kan behöva anpassas när den person som ska höras, såväl barn som vuxen, har intellektuella eller vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handledningen har beslutats under oktober 2018. Det framgår av handledningen att myndigheterna planerar fortsatt arbete på området. Åklagarmyndigheten har under 2019 tagit fram ett kompletterande metodstöd till handledningen och har tillsammans med Polismyndigheten genomfört ett projekt för att möjliggöra åklagarnärvaro vid fler barnförhör via videolänk. Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet har genomfört en utvärdering av svenska barnahus på regeringens uppdrag. Uppdraget redovisades till regeringen den 31 mars 2019. Av utvärderingen framgår att många barnahus inte har tillgång till utbildade barnförhörsledare inom polisen som kan genomföra barnförhör. Detta innebär att dessa genomförs av polisanställda utan adekvat vidareutbildning. Polismyndigheten har i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och tillämpar den handledning som har tagits fram på området. Av redovisningen ska framgå vilka utbildningar som finns på området, hur många utredare som genomgår dessa samt en bedömning av hur många av barnförhören som genomförs av utbildad personal. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 36, 41, 46, 49, 67, 73 och 74. 40. Rskr. 2017/18:100 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 105) och 2018/19:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om stöd till civila som gjort internationell insats*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en särskild lag till stöd och hjälp för civila som gjort internationell insats och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:FöU1 s. 17-18). Ärendet bereds inom Regeringskansliet genom att möjliga åtgärder analyseras. Frågan är komplex på grund av de olika förutsättningarna som finns för olika utsända personalkategorier. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107) och 2018/19:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). De regler om hållbarhetsrapportering som föreslogs i propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) och som trädde i kraft den 1 december 2016 har fått fullt genomslag först i samband med de årsredovisningar som offentliggjordes under 2018. Under 2020 avser Europeiska kommissionen att presentera resultatet av sin översyn av det direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Kommissionen väntas då föreslå en revidering av direktivet. Ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet kan tas först därefter. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2017/18:127 Polisens kameraövervakning Utskottsinitiativ, bet. 2017/18:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 108) och 2018/19:75 (Ju 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Om polisens kameraövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att polisens tillståndskrav för kameraövervakning ska tas bort och ersättas av en anmälningsplikt. Med hänsyn till frågans komplexitet var det inte möjligt att, med beaktande av regeringsformens beredningskrav, hinna ta fram förslag som kunde behandlas inom ramen för det då pågående lagstiftningsarbetet med en ny kamerabevakningslag. Regeringen tillsatte därför en utredning som skulle föreslå förenklingar vid kamerabevakning i brottsbekämpande syfte. Utredningen överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkännagivandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Tillkännagivandet har i och med dessa förslag ansetts slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 8) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man gör för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter och att regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utvärdering av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utvärdera de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013 för information om unga som delas mellan polis och socialtjänst (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att undersöka förutsättningarna att dela information mellan olika aktörer i arbetet med att förebygga brott och att vid behov lämna förslag till åtgärder. I uppdraget ingår att utvärdera hur den sekretessbrytande bestämmelse avseende information om unga som infördes 2013 tillämpas i det lokala förebyggande arbetet och bedöma om eventuella utvecklingsbehov föreligger. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2020. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig omfattning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring - Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian har en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål inletts i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet kommer senast den 1 april 2020 att redovisa en utvärdering av försöksverksamheten. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt, och lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt, och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa fler former av påföljder för unga (bet. 2017/18:JuU18 s. 38). I juni 2017 överlämnade en utredare promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 17 juni 2019. En lagrådsremiss beslutades den 13 februari 2020. Lagrådsremissen behandlar förslagen i departementspromemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) och de förslag i Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34) som rör nya påföljdsslag för unga lagöverträdare (ungdomsövervakning och kontaktskyldighet för unga). I lagrådsremissen föreslås att en ny påföljd för unga, ungdomsövervakning, införs. Påföljden föreslås innefatta tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet, som utgångspunkt i form av s.k. helghemarrest. Rörelseinskränkningarna ska kontrolleras med hjälp av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 13, 16 och 21. 45. Rskr. 2017/18:184 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2017/18:3188 yrkande 1, 10 och 11, 2017/18:3837 yrkande 1, bet. 2017/18:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. En utveckling som Kriminalvården såväl som andra rättsvårdande myndigheter behöver förhålla sig till är de gängbildningar som har uppstått i socialt utsatta områden. De klienter som kommer från dessa områden har ofta en bakgrund med omfattande grov kriminalitet, tidig kriminell debut och en hög risk för återfall i brott. Riksdagen tillkännager därför att regeringen bör vidta åtgärder för att möjliggöra bättre anpassade frivårdsinsatser för unga gängkriminella. Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). Förslagen innebär bl.a. att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Vidare föreslås att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Vidare har Kriminalvården i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att redovisa frivårdens insatser för unga under 21 år, särskilt avseende dömda som har kopplingar till kriminella nätverk, samt vilka utvecklingsområden som myndigheten har identifierat inom detta område. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med motsvarande uppdrag som den nedlagda utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård hade för att utvärdera det återfallsförebyggande arbetet inom Kriminalvården. Frågan hanteras för närvarande inom ramen för den ordinarie myndighetsstyrningen. Kriminalvården har bl.a. i regleringsbrevet för budgetåret 2019 fått i uppdrag att vid varje prognostillfälle redovisa vidtagna och planerade åtgärder för en resurseffektiv verksamhet. Motsvarande uppdrag har lämnats till Kriminalvården i regleringsbrevet för budgetåret 2020. Regeringen har vidare fått biträde från Statskontoret i syfte att titta närmare på effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörjning. Regeringen överväger löpande ytterligare åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om kontroll av försändelser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att försändelser till en intagen, förutom försändelser till och från den egna advokaten samt annan myndighetspost, i hög utsträckning kontrolleras av kriminalvårdspersonal. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn under 18 år som misstänks för brott och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2017/18:195 Vissa frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2017/18:122, bet. 2017/18:FöU8. Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om medalj för särskilt berömvärda internationella insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en medalj för särskilt berömvärda internationella insatser (bet. 2017/18:FöU1 s. 19 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:122. Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:337 och rskr. 2017/18:338. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2017/18:208 Arbetskraftsinvandring Mot. 2017/18: 1030, 3180, 3394 och 3406, bet. 2017/18:SfU17 Tidigare redovisad, se skrivelse 2018/19:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om att förkorta handläggningstiderna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har som tidigare redovisats vidtagit åtgärder för att förkorta handläggningstiderna, se rskr. 2016/17:318 (Ju 34). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om missbruk av regler*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. I rskr. 2016/17:236 (Ju 31) och rskr. 2016/17:318 (Ju 34) beskrivs arbetet inom Regeringskansliet som syftar till att uppnå de mål som riksdagen tillkännagett. Regeringen har den 6 februari 2020 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga olika former av missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och vid behov lämna författningsförslag eller föreslå andra åtgärder (dir. 2020:8). Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2017/18:213 Kommunala och regionala frågor Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade den 28 november 2019 beslut om att tillsätta en särskild utredare som bl.a. ska lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag den 15 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2017/18:218 Civilt försvar och krisberedskap Bet. 2017/18:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om länsstyrelsernas övningsverksamhet och beredskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över länsstyrelsernas krisberedskap när det gäller krav på övningsverksamhet och beredskap (bet. 2017/18:FöU7 s. 32 f.). I den regleringsbrevsändring till länsstyrelserna som regeringen beslutade om den 14 mars 2019 får länsstyrelserna i uppdrag att i sitt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar särskilt prioritera att planera och genomföra övningar. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och hur övningarna bidragit till uppnådda resultat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 43 om delande av sekretessbelagd information mellan blåljusaktörer*: Riksdagen har tillkännagett att mot bakgrund av utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet (Ds 2017:7) regeringen utan dröjsmål bör vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar (bet. 2017/18:FöU7 s. 100 f.). Trafikverket och Teracom Group AB lämnade för drygt två år sedan underlag om ett utvecklat och säkert kommunikationssystem. Eftersom teknikutvecklingen på området går så snabbt har de i juni 2019 lämnat uppdaterade underlag. Dessa analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2017/18:228 Författningsfrågor Mot. 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3, 2017/18:3588 yrkandena 1-3, 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35, bet. 2017/18:KU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 80). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om domstolarnas oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över behovet av att ytterligare stärka domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt, särskilt i fråga om grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder, en möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning samt Domstolsverkets organisation, styrning och roll (bet. 2017/18:KU36 s. 87-98). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:3294 yrkande 1, 2017/18:3128 yrkandena 2 och 3 samt 2017/18:3588 yrkandena 1-3 och delvis bifallit motionerna 2017/18:3128 yrkande 4 och 2017/18:3569 yrkande 35. Regeringen har den 13 februari 2020 beslutat direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda bl.a. de frågor som tillkännagivandet avser. Punkten är därmed slutbehandlad. 52. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f. ). Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bland annat att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 20 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU 14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:1318, 2017/18:2060 yrkande 3, 2017/18:3586 yrkande 9, 2017/18:3736 yrkande 1, 2017/18:3848 yrkande 2 i denna del och 2017/18:3867 yrkande 5. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. I uppdraget ingick däremot inte att ta ställning till om det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck samt lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande när det gäller frågan om huruvida ett särskilt hedersbrott bör införas (dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om en särskild straffskärpningsgrund för brott mot hedersmotiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv (bet. 2017/18:JuU14 s. 77 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3586 yrkande 8, 2017/18:3685 yrkande 37 och 2017/18:3736 yrkande 2. Den 9 mars 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av åtgärder i syfte att säkerställa ett starkt skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (Ju 2017:06, dir. 2017:25). Uppdraget slutredovisades den 28 augusti 2018 genom betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. En lagrådsremiss beslutades den 6 februari 2020. Regeringens ambition är att besluta en proposition under våren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 20, 33 och 34. 54. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3192 yrkande 7. Avsikten är att frågan ska övervägas i samband med den fortsatta beredningen av Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 18 och 33. 55. Rskr. 2017/18:255 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Prop. 2017/18:81, mot. 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4, bet. 2017/18:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 90). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om kontaktförbud med elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning ska kunna beslutas som en förstahandsåtgärd (bet. 2017/18:JuU25 s. 6 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3974 yrkande 1 och 2017/18:3977 yrkande 4. Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2017/18:270 Fri- och rättigheter m.m. Mot. 2017/18:3126 yrkande 1, 2017/18:3583 yrkande 3 och 2017/18:3735 yrkande 2, bet. 2017/18:KU34. Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 97). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 17 om nationell samordning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om En nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar. Den 1 januari 2018 inrättade regeringen Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. En av centrets uppgifter är att verka för en hög grad av effektivitet och samordning i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Utöver denna insats har regeringen tillsatt en kommitté som under åren 2018-2021 ska planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati (dir. 2018:53). Insatserna ska bidra till ökad delaktighet, förankring och motståndskraft i demokratin. Regeringen har dessutom initierat en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. En särskild utredare har fått uppdraget att i samarbete med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom medie- och informationskunnighet (dir. 2018:88). Med dessa insatser har regeringen vidtagit relevanta åtgärder för att stärka den nationella samordningen mot våldsbejakande extremism och för att relevanta aktörer ska sprida kunskap om demokratiska värderingar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) redovisat de åtgärder som vidtagits samt bedömningen att tillkännagivandet mot den bakgrunden är tillgodosett och att punkten därmed kan anses slutbehandlad. Riksdagen har inte haft något att invända mot regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Punkten är slutbehandlad. 57. Rskr. 2017/18:278 Förstärkt följerätt Prop. 2017/18:92, mot. 2017/18:152, 2460, 3405 yrkande 38, delvis mot. 2017/18:917 yrkande 3, 1431, 2774, bet. 2017/18:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av privatkopieringsersättningen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av privatkopieringsersättningen och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:NU14 s. 7 f.). Regeringen avser att under våren 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2017/18:289 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå bl.a. hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad samt lämna nödvändiga författningsförslag för detta. Betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) överlämnades den 30 november 2018. I betänkandet föreslås bl.a. att tillsynsmyndigheternas uppdrag och befogenheter ska regleras i säkerhetsskyddslagen. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20). Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslås bl.a. en ny tillsynsstruktur. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.). Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Uppdraget ska redovisas den 12 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3-5. 59. Rskr. 2017/18:302 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5) Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2017/18:336 Ändrade mediegrundlagar Prop. 2016/17:222, prop. 2017/18:49, prop. 2017/18:59, bet. 2017/18:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 110). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 c) om personlig integritet och grundlagsskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 39-42). Den 13 juni 2019 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté (Ju 2018:01), se dir. 2019:29. Punkten är slutbehandlad. 61. Rskr. 2017/18:337 Allmänna helgdagar m.m. Mot. 2017/18:1467, bet. 2017/18:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 Ju 111). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av det offentliga belöningssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det offentliga belöningssystemet (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.). Punkt 2 om översyn av de allmänna flaggdagarna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om en översyn av de allmänna flaggdagarna och tillkännagett det för regeringen (bet. 2017/18:KU28 s. 7). Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:195 och rskr. 2017/18:338. Punkterna är slutbehandlade. 62. Rskr. 2017/18:338 Allmänna helgdagar m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 64). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utformningen av riksdagens anslag till hovet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om överväganden om utformningen av riksdagens anslag till hovet (bet. 2017/18:KU28 s. 6 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av riksdagens anslag till hovet (dir. 2019:76). Se även rskr. 2017/18:195 och rskr. 2017/18:337. Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2017/18:391 Ny kamerabevakningslag Prop. 2017/18:231, mot. 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176, bet. 2017/18:JuU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 122). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om polisens kamerabevakning*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att ta bort tillståndsplikten för Polismyndighetens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU36 s. 24). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2017/18:3192 yrkande 5, 2017/18:3569 yrkande 16, 2017/18:3685 yrkande 14, 2017/18:3898 yrkande 4, 2017/18:4172 yrkande 2 och 2017/18:4176. Kamerabevakningsutredningen (Ju 2017:13) överlämnade i augusti 2018 delbetänkandet Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (SOU 2018:62). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkännagivandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Tillkännagivandet har i och med dessa förslag ansetts slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 64. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen har den 13 februari 2020 gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget ska redovisas senast den 13 augusti 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 65. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 redovisat att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer och att anslaget 1:11 minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet. Anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 66. Rskr. 2018/19:127 Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m. Bet. 2018/19:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 26-31). 67. Rskr. 2018/19:130 En ny kustbevakningslag Prop. 2018/19:16, 2018/19:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 32-47). 68. Rskr. 2018/19:133 Ny lag om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter 2018/19:KU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 109 och 110). 69. Rskr. 2018/19:134 2018 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skrivelse 2018/19:17, 2018/19:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 70. Rskr. 2018/19:135 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2017 Skr. 2018/19:19, bet. 2018/19:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 mars 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 71. Rskr. 2018/19:159 Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform Prop. 2018/19:37, bet. 2018/19:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform. Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 179 och 180). Punkt 2 om direktåtkomst för Tullverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ge Tullverket direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret (bet. 2018/19:JuU18 s. 5 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:3024. Regeringen beslutade den 22 augusti 2019 om förordning (2019:567) om passagerarregister i vilken det föreskrivs att Tullverket får ha direktåtkomst till personuppgifterna i passagerarregistret för sådan verksamhet som avses i ändamålsbestämmelsen i 4 § lagen (2006:444) om passagerarregister. Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2019. Regeringen redovisade denna åtgärd och att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 s. 51). Punkten är slutbehandlad. 72. Rskr. 2018/19:160 Genomförande av rättshjälpsdirektivet Prop. 2018/19:42, mot. 2018/19:3025 yrkande 1, bet. 2018/19:JuU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationell domstolsjour*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell domstolsjour (bet. 2018/19:JuU20 s. 6 f.). Regeringen gav den 7 mars 2019 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på en ordning för utvidgad beredskap vid tingsrätterna för brådskande beslut om förordnande av offentliga försvarare. Domstolsverket redovisade uppdraget den 2 maj 2019. Regeringen tog fram en promemoria med förslag på förordningsändringar för att införa beredskapen och remitterade promemorian den 14 juni 2019. Regeringen utfärdade förordningsändringar den 7 november 2019 (SFS 673). Förordningsändringarna innebär att det införs en beredskap vid tingsrätterna för att förordna offentliga försvarare under andra tider än ordinarie öppet- och beredskapstider för misstänkta som är gripna eller anhållna där det finns ett särskilt brådskande behov av försvarare. Domstolsverket ges rätt att meddela närmare föreskrifter om beredskapen. Domstolsverkets föreskriftsrätt trädde i kraft den 10 december 2019 och övriga förordningsändringar rörande beredskapen träder i kraft den 1 april 2020. Regeringen avser att i en proposition under 2020 lämna en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om lagförslaget i övrigt: Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 177 och 178). Punkten är slutbehandlad. 73. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5-7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17-19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om polismyndighetens kameraövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för Polismyndighetens kameraövervakning ska tas bort (bet. 2018/19:JuU12 s. 10). Den 19 juni 2019 beslutade regeringen propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande (prop. 2018/19:147) där tillkännagivandet behandlas. I propositionen föreslås att kamerabevakningslagen ändras så att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla ett starkt integritetsskydd föreslås att myndigheterna även i fortsättningen ska få bedriva kamerabevakning bara om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Denna intresseavvägning ska göras av myndigheterna själva och dokumenteras. Datainspektionen ska utöva tillsyn och kunna ta ut en sanktionsavgift av den myndighet som inte gör en dokumenterad intresseavvägning. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om översyn av regelverket om förundersökningsbegränsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regelverket om förundersökningsbegränsning ska ses över (bet. 2018/19:JuU12 s. 41). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett system med kronvittnen ska utredas (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera åtgärder för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingår att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 27 om anonyma vittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda möjligheten att vittnen i vissa fall ska kunna avlägga sina vittnesmål anonymt (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Den 21 november 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som ska analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och vid behov, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar (dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). I regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminalitet ingår en punkt om att Polismyndigheten bör prioritera vittnesskyddsprogrammet (punkt 26). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16 och 28. 74. Rskr. 2018/19:170 Unga lagöverträdare Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad. 75. Rskr. 2018/19:177 Utvisning på grund av brott Mot. 2018/19: 2819 , 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU: 16, s. 77-79). Regeringen avser tillsätta en utredning i syfte att göra en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott. Utredningsdirektiv håller på att tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. 76. Rskr. 2018/19:179 Civilt försvar och krisberedskap Mot. 2018/19:533, 2018/19:1203, 2018/19:1669 yrkande 2, 2018/19:1754 och bet. 2018/19:FöU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om positionering av nödställda människor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över möjligheterna att samhällets alarmeringstjänst ska tillåtas positionera hjälpsökandes mobiltelefoner per automatik. SOS Alarm Sverige AB har låtit framställa en applikation för mobiltelefoner (112-appen), som möjliggör GPS-positionering när hjälpsökande ringer med appen. Hittills har den laddats ner ca. 1,3 miljoner gånger. Dessutom har SOS Alarm infört systemet Advanced Mobile Location (AML) som möjliggör automatisk positionering i Sverige via en mobiltelefons GPS-utrustning vid 112-samtal. Punkten är inte slutbehandlad. 77. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utredningar om faderskap för ogifta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör prioritera den fortsatta beredningen av förslagen från Utredningen om faderskap och föräldraskap och överväga vissa ytterligare moderniseringar (bet. 2018/19:CU7 s. 23 f.). Utredningens betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör gå vidare med arbetet att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register som tillhandahålls i offentlig regi och i ett lämpligt sammanhang återkomma till riksdagen och redovisa resultatet av arbetet (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 78. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om inbrottsstöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att inbrottsstöld, med ett minimistraff om fängelse i ett år, ska införas som en ny brottsrubricering i brottsbalken (bet. 2018/19:JuU11 s. 57 f.). Vissa frågor om bostadsinbrott har behandlats av Egendomsskyddsutredningen i betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Genom lagändringar den 1 juli 2017 har bl.a. tydliggjorts att även när en stöld sker i ett boende som inte är permanent ska det kunna leda till att stölden bedöms som grov (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag om stärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal (bet. 2018/19:JuU11 s. 79 f.). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslås att sabotage mot blåljusverksamhet införs som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslås att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärps till fängelse i lägst ett och högst sex år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 21 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas och lämna förslag som sammantaget innebär höjda straffnivåer för brotten (Ju 2019:11, dir. 2019:85). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.) . Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå skärpta straff för den som överlåter narkotika till andra. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Arbete pågår också med att ta fram kommittédirektiv om en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 62 om tillträdesförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om tillträdesförbud till butiker (bet. 2018/19:JuU11 s. 122 f.). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 7 juni 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12-15, 23, 42, 48, 52, 59, 62 och 64. 79. Rskr. 2018/19:182 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2018/19:735 yrkandena 2 och 3, 2018/19:2598 yrkande 2 och 2018/19:2819 yrkande 53, bet. 2018/19:JuU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 39 om skärpt straff för överträdelser av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för överträdelse av kontaktförbud (bet. 2018/19:JuU14 s. 56 f.). Den 18 juli 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga vilka förändringar i lagstiftningen avseende kontaktförbud som bör genomföras med anledning av tillkännagivandet och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar (Ju 2019:05, dir. 2019:43). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 50 om brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en brottsofferportal för drabbade av bedrägerier och identitetskapningar (bet. 2018/19:JuU14 s. 63 f.). Polismyndigheten arbetar förbyggande mot bedrägerier genom sitt nationella bedrägericenter (NBC). NBC samverkar bl.a. med aktörer inom bank- och finanssektorn och e-handelsbranschen. NBC genomför också informationsinsatser för att öka kunskapen i samhället om hur man kan skydda sig mot brott. Exempelvis deltog NBC under 2018 i en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens samt små- och medelstora företags kunskap om vilka grundläggande säkerhetsåtgärder som kan och bör vidtas för att skydda sig mot it-incidenter inklusive id-stölder. På regeringens uppdrag har en särskild utredare i mars 2019 lämnat förslag som syftar till att minska antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade id-handlingar. Utredaren föreslår ett nytt statligt id-kort som ska utfärdas av Polismyndigheten. Det nya id-kortet ska utfärdas på ett säkert sätt och vara lätt att kontrollera. På så sätt ska identitetsmissbruk och bedrägerier kunna motverkas. Förslagen finns i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Brottsoffermyndigheten beviljades under våren 2017 närmare 2 miljoner kr från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer. Brottsoffer ska kunna söka och få information bland annat utifrån vilken typ av brott som de utsatts för, var i rättsprocessen de befinner sig och var de är bosatta. Ett mål med webbplatsen är att brottsoffer ska kunna få relevant och överskådlig information för varje del av processen. De kommer även att kunna hitta information om vilka organisationer som erbjuder stöd för brottsoffer på deras bostadsort. Webbplatsen ska vara klar under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2018/19:184 Makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer Prop. 2018/19:50, bet. 2018/19:CU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 234-239). 81. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om specialenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta vissa specialenheter inom Polismyndigheten. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2819 yrkandena 26 och 45, 2018/19:2869 yrkande 2 och 2018/19:2871 yrkande 19. Polismyndigheten har haft regeringens uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna ska användas för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Det hör till Polismyndighetens uppgifter att planera för och rekrytera rätt kompetens. Regeringen har vid flera tillfällen klargjort att det är verksamhetens behov som ska styra sammansättningen av kompetenser i Polismyndigheten. Polismyndigheten har i linje med detta fått i uppdrag att ta fram en strategisk och långsiktig plan för att säkerställa att rätt kompetens finns i organisationen. Uppdraget redovisades den 23 maj 2018. Polismyndigheten har beslutat om att inrätta specialiserade utredningsgrupper för att hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Grupperna ska vara en del av de regionala it-brottscentrumen som nu håller på att inrättas i Polismyndigheten. Etableringen av regionala it-brottscentrum ska vara klar 2020. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Punkten är därmed slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar. Syftet är var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 38 och 52. 82. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas. Den 22 oktober 2019 remitterades utkastet till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram. Den 19 december beslutade regeringen att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2919//KRIM). Uppdraget ska delredovisas den 15 april 2020 och slutredovisas den 1 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om ökat samarbete med andra länder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Kriminalvården ska öka samarbetet med andra länder för att få fler utländska medborgare att avtjäna straffet i hemlandet och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2020 uppdragit åt myndigheten att redovisa hur man har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. Regeringen har vidare den 30 januari 2020 beslutat lagrådsremissen En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet. I lagrådsremissen föreslås bl.a. ett krav på skyndsam handläggning av denna typ av ärenden, såväl hos Kriminalvården som i de allmänna domstolarna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 28 och 31. 83. Rskr. 2018/19:195 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden Prop. 2018/19:66, bet. 2018/19:JuU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 244-249). 84. Rskr. 2018/19:196 Högsta domstolens sammansättning i utlämningsärenden Prop. 2018/19:60, bet. 2018/19:JuU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 243). 85. Rskr. 2018/19:201 Fastighetsrätt Mot. 2018/19:1012 m.fl., bet. 2018/19:CU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om andelstal i vägsamfälligheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan. Frågan behandlas i ett förslag som har lämnats in till Justitiedepartementet av Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Beredningen av frågan pågår i Regeringskansliet. Bland annat har Lantmäteriet fått i uppdrag att analysera frågan. Ett svar från Lantmäteriet är att vänta i början av 2020. Därefter kan ställning tas till vilka ytterligare beredningsåtgärder som bör vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 86. Rskr. 2018/19:205 Insolvensregister enligt 2015 års insolvensförordning Prop. 2018/19:48, bet. 2018/19:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250-255). 87. Rskr. 2018/19:206 Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor Prop. 2018/19:71, bet. 2018/19:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 263-265). 88. Rskr. 2018/19:213 Nya EU-regler om aktieägares rättigheter Prop. 2018/19:56, bet. 2018/19:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 284-291). 89. Rskr. 2018/19:214 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2018/19:216 Författningsfrågor Bet. 2018/19:KU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 34 om utredning om krigsdelegationen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över regleringen av krigsdelegationen (bet. 2018/19:KU30 s. 122-124). Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 91. Rskr. 2018/19:217 Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder. Bet. 2018/19:KU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 329). 92. Rskr. 2018/19:226 Ändring i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av lagen om bostadsanpassningsbidrag Prop. 2018/19:61, bet. 2018/19:KU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 311). 93. Rskr. 2018/19:227 Stärkt ordning och säkerhet i domstol Prop. 2018/19:81, bet. 2018/119:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 298-305). 94. Rskr. 2018/19:228 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning Prop. 2018/19:77, mot. 2018/19:2598 m.fl., bet. 2018/19:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning: Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 463 och 464). Punkt 2 om bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en tydligare koppling mellan deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2598 yrkande 5, 2018/19:3056 yrkande 2 och 2018/19:3062. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 utkastet till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om reformering av systemet med villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reformering av systemet med villkorlig frigivning. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2596 yrkande 26, 2018/19:2819 yrkande 29 och 2018/19:2861 yrkande 16 och delvis bifallit motionerna 2018/19:136 yrkande 18, 2018/19:1546, 2018/19:1914, 2018/19:2469 yrkande 1.1, 2018/19:2867 yrkande 13, 2018/19:3056 yrkande 1 och 2018/19:3058 yrkande 1. Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden remitterades den 22 oktober 2019 utkastet till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. I utkastet föreslås att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare föreslås utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Remisstiden gick ut den 22 januari 2020 och remissvaren analyseras för närvarande. Lagrådsremiss planeras före sommaren 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 95. Rskr. 2018/19:229 Skärpt straff för subventionsmissbruk Prop. 2018/19:78, bet. 2018/19:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 310). 96. Rskr. 2018/19:238 Personuppgiftsbehandling i viss verksamhet som rör allmän ordning och säkerhet - anpassningar till EU:s dataskyddsreform Prop. 2018/19:65, 2018/19:JuU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 429-437). 97. Rskr. 2018/19:260 Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit Prop. 2018/19:119, bet. 2018/19:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 462). 98. Rskr. 2018/19:264 Åtgärder mot handel med hyreskontrakt Prop. 2018/19:107, bet. 2018/19:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 523 och 524). 99. Rskr. 2018/19:266 Fler tillval för hyresgäster Prop. 2018/19:108, bet. 2018/19:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 533-537). 100. Rskr. 2018/19:281 Fri- och rättigheter, m.m. Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54-58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 101. Rskr. 2018/19:285 Skydd för beteckningar som omfattas av EU:s handelsavtal med Japan Prop. 2018/19:93, bet. 2018/19:NU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 512). 102. Rskr. 2018/19:295 Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Prop. 2018/19:128, bet. 2018/19:SfU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 481-487). 103. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 497-499). Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 104. Rskr. 2018/19:297 Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt Prop. 2018/19:96, 2018/19:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 547-549). 105. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:133 yrkande 9, 2018/19:136 yrkande 2, 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:1706, 2018/19:1724, 2018/19:2589 yrkande 14, 2018/19:2606 yrkande 15, 17 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2819 yrkande 32, 2018/19:2861 yrkande 12, 2018/19:2890 yrkande 11, 12, 14 och 17, bet. 2018/19:JuU29. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om straffet för vapenbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen så snart som möjligt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär skärpta straff för vapenbrott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1706 och 2018/19:2819 yrkande 32 och delvis bifallit motionen 2018/19:136 yrkande 2. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågorna om höjda maximistraff för synnerligen grova brott och ändrade kvalifikationsgrunder för grova och synnerligen grova brott. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för smuggling av vapen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2589 yrkande 14 och 2018/19:2861 yrkande 12 och delvis bifallit motionen 2018/19:133 yrkande 9. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om det bör införas ett särskilt vapensmugglingsbrott, innefattande både grovt och synnerligen grovt brott, med strängare straffskalor. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Beredningsunderlag saknas och en utredning behöver tillsättas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om licenskrav för ljuddämpare*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att avskaffa kravet på särskilt tillstånd för ljuddämpare och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1724, 2018/19:2606 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 17. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en utökad vapengarderob och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass och tillkännager detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4, 9, 13, 15, 20 och 25. Riksmötet 2019/20 106. Rskr. 2019/20:14 Fortsatt giltighet av lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål Prop. 2018/19:139, bet. 2019/20:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 665). 107. Rskr. 2019/20:15 Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport Prop. 2018/19:141, bet. 2019/20:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 721, 1194 och 1195). 108. Rskr. 2019/20:26 Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet Prop. 2018/19:159, bet. 2019/20:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 825 och 826). 109. Rskr. 2019/20:34 Straffet för mord Prop. 2018/19:138, mot. 2019/20:50 yrkande 2 och 2019/20:51, bet. 2019/20:JuU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om straffet för mord: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 805). Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att mord och vissa andra allvarliga brott ska kunna preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). Uppdraget redovisades i december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Utredningen föreslår bland annat att mord och vissa andra allvarliga brott ska preskriberas endast om lagöverträdaren var under 18 år vid tidpunkten för brottet. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 110. Rskr. 2019/20:35 Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande Bet. 2019/20:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1163). 111. Rskr. 2019/20:36 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 806). Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 112. Rskr. 2019/20:37 Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål Prop. 2019/20:19, bet. 2019/20:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 724). 113. Rskr. 2019/20:42 Brott mot förtroendevalda Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om brott mot förtroendevalda: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 828). Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 114. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om livstidsstraff för grovt sabotage mot blåljusverksamhet: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1162). Punkt 2 om ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1162). Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Arbete med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen har den 19 december 2019 gett en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Under rskr. 2017/18:254 punkt 18 (Ju 54) har regeringen redogjort för vad man gör för att öka säkerheten på sjukhus. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5-8, 12 och 13. 115. Rskr. 2019/20:44 Ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter Prop. 2018/19:163, 2019/20:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1182-1188). 116. Rskr. 2019/20:45 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag Prop. 2018/19:164, bet. 2019/20:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 829-831). 117. Rskr. 2019/20:50 Digitaliserade hyresförhandlingar Prop. 2019/20:8, bet. 2019/20:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1171). 118. Rskr. 2019/20:61 Höständringsbudget för budgetåret 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:4 Ekobrottsmyndigheten, anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. och anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet under utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt anslaget 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den 17 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:5 Sveriges Domstolar under utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Punkten är slutbehandlad. 119. Rskr. 2019/20:72 Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning Prop. 2019/20:9, bet. 2019/20:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1208-1211). 120. Rskr. 2019/20:73 Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande Prop. 2019/20:10, bet. 2019/20:SfU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1204). 121. Rskr. 2019/20:78 Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag Prop. 2019/20:21, bet. 2019/20:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1264). 122. Rskr. 2019/20:82 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, p. a) anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och 6:3 Datainspektionen. Punkten är slutbehandlad. 123. Rskr. 2019/20:103 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:JuU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 4: Den 17 och den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Polismyndigheten och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 124. Rskr. 2019/20:106 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om anslag inom utgiftsområde 6 Avseende a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens haverikommission) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Delpunkt a är slutbehandlad. Avseende b) Beställningsbemyndigande: Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2020 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Delpunkt b är slutbehandlad. Avseende c) Krediter i Riksgäldskontoret: Delpunkt 4 om att besluta att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 550 000 000 kronor för beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2020 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Punkt c är slutbehandlad. Avseende d) Investeringsplaner: Delpunkt 3 om krisberedskap för 2020-2022 som riktlinje för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps beredskapsinvesteringar. Regeringen har genom beslut den 19 december 2019 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2020 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Delpunkt d är slutbehandlad. 125. Rskr. 2019/20:126 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Delpunkten är slutbehandlad. 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:288 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Bet. 2015/16:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (UD 9), 2017/18:75 (UD 3), 2018/19:75 (UD 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Kuba*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Kuba (bet. 2015/16:UU15 s. 11 f.). Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28) en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har i ett antal svar på riksdagsfrågor och interpellationer redogjort för hur regeringen har svarat upp mot det som framhålls i betänkandet. Avtalet om dialogen mellan EU och Kuba har förhandlats klart. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om Ryssland*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Ryssland (bet. 2015/16:UU15 s. 24 f.). Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28-29) en samlad redovisning av vidtagna åtgärder. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Regeringen har i ett antal svar på riksdagsfrågor och interpellationer redogjort för hur regeringen har svarat upp mot det som framhålls i betänkandet. Regeringen har i förhållande till Ryssland fört en tvåspårspolitik som innefattar å ena sidan tydlig kritik mot Rysslands brott mot folkrätten och den internationella regelbaserade ordningen, samt markeringar mot demokratiunderskottet och MR-brott i Ryssland. Samtidigt har regeringen arbetat för ett stärkande av mellanfolkliga kontakter, inklusive genom stöd till det ryska oberoende civilsamhället, och har även utnyttjat ordförandeskapen i Östersjöstaternas råd och i Barentsrådet till att främja det mellanfolkliga utbytet. Det svenska stödet till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i Ryssland bedrivs inom ramen för den strategi som regeringen beslutade 2014. Regeringen har genom en särskild satsning, omfattande 10 miljoner kronor årligen avseende anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för perioden 2018-2020, bland annat utökat det stöd som ges till ryska civilsamhällesorganisationer. Den särskilda satsningen har även möjliggjort ytterligare insatser, främst inom områdena demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet och stöd till oberoende medier i Ryssland. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 2. Rskr. 2016/17:107 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2016/17:32. bet. 2016/17:UFöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:107 (UD 16), 2017/18:75 (UD 5), 2018/19:75 (UD 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den svenska militära utbildningsinsatsen i Irak (bet. 2016/17:UFöU2 s. 7 f.). Frågan om utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9-11). I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2019/20:28 s. 10) behandlade regeringen också frågor om utvärdering och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:108 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2016/17:33, bet. 2016/17:UFöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:108 (UD 17), 2017/18:75 (UD 6), 2018/19:75 (UD 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i RSM*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om mål för och utvärdering av det svenska deltagandet i Resolute Support Mission (bet. 2016/17:UFöU1 s. 7 f.). Frågor om mål och utvärdering behandlades i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2017/18:32 s. 8-11) och i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2018/19:5 s. 8-10). Frågorna har även behandlats i propositionen Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan (prop. 2019/20:27 s. 9-11), där regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:201 Valfrågor Mot. 2016/17:3293 yrkandena 1-3, bet. 2016/17:KU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 10), 2018/19:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om ökat valdeltagande bland utlandssvenskar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom vad utskottet anför om ökat valdeltagande för utlandssvenskar (bet. 2016/17:KU22 s. 15). Utrikesdepartementet har uppmanat samtliga ambassader att utöka sina öppettider för röstmottagning och anmodat ambassaderna att vara frikostiga med informationsspridning kring de allmänna valen, särskilt vad avser reglerna för att avlägga röst utomlands. Utrikesdepartementet har även förbättrat sitt stöd till utlandsmyndigheterna och erbjuder vägledning i kommunikationsinsatser kring detta, samt informerat att röstmottagning utomlands är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har vidare tillsett att röstmottagning utomlands inför de allmänna valen 2018 har erbjudits på fler platser än vid de två föregående allmänna valen. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 28) en redovisning av vidtagna åtgärder och ansåg att tillkännagivandet, i de delar som rör åtgärder för att öka tillgängligheten för röstning på ambassader och konsulat, därmed är tillgodosett. Övriga delar av tillkännagivandet behandlas i redovisningen av rskr. 2016/17:200 (Ju 24). Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 5. Rskr. 2017/18:134 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2017/18:31, bet. 2017/18:UFöU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (UD 30), skr. 2018/19:75 (UD 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om målformuleringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målformuleringar (bet. 2017/18:UFöU:2 s. 11 f.). I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2018/19:6 s. 9-11) behandlade regeringen frågor om mål. Målen ses löpande över. I propositionen Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak (prop. 2019/20:28 s. 8-11) behandlade regeringen också frågor om målformuleringar och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 6. Rskr. 2018/19:129 Kompletterande bestämmelser till EU:s geoblockeringsförordning Prop. 2018/19:26, bet. 2018/19:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 59). 7. Rskr. 2018/19:155 Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna Skr. 2018/19:15, bet. 2018/19:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 8. Rskr. 2018/19:197 Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan Prop. 2018/19:63, bet. 2018/19:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att ratificera avtalet. 9. Rskr. 2018/19:251 Norden Redogörelse 2018/19:NR1, skr. 2018/19:90, bet. 2018/19:UU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 10. Rskr. 2018/19:255 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2018/19:69, bet. 2018/19:UFöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 juli 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 11. Rskr. 2018/19:263 Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2018/19:114, bet. 2018/19:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 12. Rskr. 2018/19:302 Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 Skr. 2018/19:104, mot. 2018/19:3090 yrkande 1, bet. 2018/19:UU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av kampanjen och medlemskapet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en oberoende utvärdering av medlemskapet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 5 s. 12) uttalat, med hänvisning till tillkännagivandet, att den avser att tillsätta en oberoende utredning och återkomma till riksdagen i detta ärende. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarshögskolan. Genom regleringsbrevet har Försvarshögskolan fått i uppdrag, med hänvisning till tillkännagivandet, att genomföra en utvärdering av resultatet av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 15 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 13. Rskr. 2019/20:22 Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum Skr. 2018/19:135, mot. 2018/19:3115 yrkandena 2-4, bet. 2019/20:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och utvärdering av exportfrämjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av exportfrämjande åtgärder. Den 11 december 2019 beslutade regeringen om Sveriges export- och investeringsstrategi. I denna anges att effektutvärderingar av beslutade insatser ska ske regelmässigt och anpassningar göras när det är påkallat, samt att statligt finansierade exportfrämjande åtgärder ska följas upp och analyseras. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om redovisning och utvärdering i reglerings- eller riktlinjebrev till myndigheter och andra som har fått i uppdrag att genomföra strategin, inklusive om uppdrag till Tillväxtverket avseende regionala exportcentra, innefattande redovisning av uppdraget och utvärdering av resultat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2019/20:51 Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan Prop. 2018/19:156, bet. 2019/20:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att ratificera avtalet. 15. Rskr. 2019/20:62 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 28 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kommerskollegium. 16. Rskr. 2019/20:93 Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan Prop. 2019/20:27, bet. 2019/20:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 17. Rskr. 2019/20:94 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2019/20:29, bet. 2019/20:UFöU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 18. Rskr. 2019/20:95 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2020 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Inspektionen för strategiska produkter. Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8, 1:10 och 1:11 inom utgiftsområde 5, samt avseende Svenska institutet. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) biståndsramen och b) anslagen och anslagsvillkoren inom utgiftsområde 7: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende delar av anslaget 1:1 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende resterande delar av anslaget 1:1 inom utgiftsområde 7. Delpunkterna är slutbehandlade. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december respektive den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7. Ärendet bereds inom Regeringskansliet vad gäller svensk kapitalhöjning i Afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 3.), samt utställande av statliga garantier till afrikanska utvecklingsbanken (punkt 2 c) 4.). Dessa delpunkter är inte slutbehandlade. 20. Rskr. 2019/20:118 Arbetet i frågor som rör Kina Skr. 2019/20:18, bet. 2019/20:UU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 21. Rskr. 2019/20:119 Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak Prop. 2019/20:28, bet. 2019/20:UFöU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om återrapportering till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återrapportering. Regeringen avser att återkomma till riksdagens utrikesutskott i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2019/20:123 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2020: Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Delpunkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Exportkreditnämnden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret, 5: Ärendet bereds i Regeringskansliet vad gäller förvärv av aktier i Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex). Delpunkterna 2 b) 2-4 är slutbehandlade. Följande punkt och delpunkt är inte slutbehandlade: 1 och 2 b) 5. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2012/13 1. Rskr. 2012/13:197 Hemvärnets insatsberedskap Mot. 2011/12:Fö228 och Fö231, bet. 2012/13:FöU10 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fö 6), skr. 2014/15:75 (Fö 2), skr. 2015/16:75 (Fö 1), skr. 2016/17:75 (Fö 2), skr. 2017/18:75 (Fö 1) och skr. 2018/19:75 (Fö 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om hemvärnets insatsberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör ta initiativ till att överväga förutsättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extraordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10 s. 8 f.) och därmed delvis bifallit motion 2011/12:Fö228 avseende yrkande 9 och motion 2011/12:Fö231 avseende yrkande 2. Den 14 november 2014 redovisades betänkandet Försvarsmakten i samhället - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73). I betänkandet lämnades bl.a. förslag till författningsändringar som syftar till att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen redovisade i propositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 (prop. 2014/15:109) en bedömning avseende tillgänglighet och beredskap hos Försvarsmaktens krigsförband inklusive hemvärnsförbanden. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016-2020. Den 18 december 2017 uppdaterade regeringen denna inriktning. Enligt regeringens beslut ska hemvärnsförbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklusive stöd till samhället vid kris. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 26) redovisade regeringen bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 2. Rskr. 2013/14:317 Vårändringsbudget för 2014 Prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fö 7), skr. 2015/16:75 (Fö 3), skr. 2016/17:75 (Fö 4),skr. 2017/18:75 (Fö 3) och skr. 2018/19:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om godkännande av anskaffning av JAS 39E: I vårändrings-budgeten för 2014 (prop. 2013/14:99, bet. 2013/14:FiU21, rskr. 2013/14:317) godkände riksdagen att anskaffningen av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan. Bakgrunden till regeringens förslag var det starka internationella intresset för JAS 39 Gripen och motivet till utvidgningen av mandatet var att detta gör det möjligt att genomföra övergången från tidigare stridsflygsystem till JAS 39E på ett mer kostnadseffektivt sätt och samtidigt ytterligare gynna Försvarsmaktens operativa förmåga genom att nyproducera vissa delsystem eller hela flygplan. Regeringen bemyndigade den 23 november 2017 Försvarsmakten att ingå avtal om utökad nyproduktion av komponenter som en följd av behovet att bibehålla en högre numerär av JAS 39C/D under ombeväpningsperioden till JAS 39E. Den 28 juni 2018 bemyndigade regeringen Försvarsmakten att ingå ytterligare avtal i likhet med det som fattades 2017. Inga beslut har fattats under 2019. Ytterligare beslut kan komma att fattas. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:49 Militära frågor Mot. 2015/16:2172, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fö 12), skr. 2016/17:75 (Fö 6), skr. 2017/18:75 (Fö 5) och skr. 2018/19:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om långräckviddiga bekämpningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om Sveriges tillgång till långräckviddiga bekämpningssystem under kommande mandatperiod (bet. 2015/16:FöU3 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2172 avseende yrkande 13. Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att långräckviddig bekämpningsförmåga tillförs flygvapnet genom anskaffning av robotar för att bekämpa markmål på långa avstånd. Regeringen återkommer till riksdagen i den kommande försvarspolitiska propositionen för perioden 2021-2025. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2015/16:165 Skydd för geografisk information Prop. 2015/16:63, bet. 2015/16:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 10), skr. 2017/18:75 (Fö 7) och skr. 2018/19:75 (Fö 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om skyddsobjekt för vissa militära ändamål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över bestämmelserna om skyddsobjekt för vissa militära ändamål (bet. 2015/16:FöU6 s. 8 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). I uppdraget låg också att se över skyddslagstiftningen. Kommittén lämnade i april 2018 delbetänkandet Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) med förslag till ändringar i bl.a. skyddslagen (2010:305) med tillhörande förordning. Regeringen behandlar kommitténs lagförslag i propositionen Skyddsobjekt och obemannade farkoster (prop. 2018/19:127) som överlämnades till riksdagen den 27 maj 2019. Riksdagen antog lagförslagen (bet. 2019/20:FöU2, bet. 2019/20:JuU5, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:19, rskr. 2019/20:35 samt rskr. 2019/20:48 och rskr. 2019/20:49). Den 14 och 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696, 697, 941 och 1163). Den 21 november 2019 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (1992:98) om användande av skjutvapen vid vakttjänst inom Försvarsmakten (SFS 775). Den 28 november 2019 beslutade regeringen även förordning om ändring i skyddsförordningen (2010:523) (SFS 1169). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:53 Höständringsbudget för 2016 (Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap) Prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fö 15), skr. 2017/18:75 (Fö 8) och skr. 2018/19:75 (Fö 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om bemyndigande att (a) fatta beslut om att anskaffa ytterligare 24 stycken haubitspjäser av artillerisystemet Archer, (b) avyttra de pjäser enligt (a) som inte behövs utifrån de operativa kraven och (c) disponera högst 450 000 000 av inkomsterna från en försäljning enligt (b): Regeringen bemyndigade, med förbehåll för riksdagens godkännande, den 22 september 2016 Försvarsmakten att anskaffa ytterligare 24 stycken artilleripjäser av typen Archer och att uppdra åt Försvarets materielverk att sälja tolv av dessa pjäser. Regeringen bemyndigade samma dag Försvarets materielverk att med behöriga myndigheter i Norge förhandla och ingå avtal om att avsluta Archer-samarbetet. Ingen försäljning av artilleripjäser har skett under 2019. Archer-samarbetet med Norge är avslutat. Försvarsberedningen föreslår i rapporten Värnkraft (Ds 2019:8) att samtliga 48 tillverkade pjäser av typ Archer anskaffas och förbandsätts. Regeringen återkommer till riksdagen i den kommande försvarspolitiska propositionen för perioden 2021-2025. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), och skr. 2018/19:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:176 Militära frågor Mot. 2015/16:32, 2171, 2172 och mot. 2016/17:2029, bet. 2016/17:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 11) och skr. 2018/19:75 (Fö 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av civil-militär samverkan och av stödet till samhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av civil-militära frågor och stöd till samhället (bet. 2016/17:FöU6 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2172 yrkande 21 och 2016/17:2092 yrkandena 2, 4 och 5. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.1 s. 13) redogjort för att regeringen delar riksdagens bedömning av vikten av en väl fungerande civil-militär samordning. Försvarsmaktens fyra regionala staber och länsstyrelserna har en viktig roll i detta. En översyn av de regionala stabernas ansvar har genomförts inom Försvarsmakten. Indelningskommittén lämnade i början av 2018 sitt betänkande Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10) till regeringen. För närvarande bereds kommitténs förslag inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade i regleringsbreven för 2018 att Försvarsmakten och länsstyrelserna ska redovisa hur de regionala stabernas samarbete med länsstyrelserna utvecklas avseende totalförsvarsplanering. Den 1 oktober 2018 inkom myndigheternas svar. Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december 2017 i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation för totalförsvaret i Gotlands län. Regeringen beslutade under 2017 om krigsplacering av personal vid utvalda myndigheter. I regleringsbreven för 2018 fick samtliga berörda myndigheter i uppdrag att krigsplacera den personal som behövs för verksamhet under höjd beredskap senast den 31 december 2018. Det är en förutsättning för den samordning av civila och militära krigsplaceringar som riksdagen kräver. Regeringen har den 17 december 2018 i skrivelsen Riksrevisionens rapport om nationellt försvar på regional nivå (skr. 2018/19:28) redovisat de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i rapporten Nationellt försvar på regional nivå - de regionala stabernas roll och ansvar (RiR 2018:14). Regeringen följer myndighetens arbete med att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om kommittédirektiv Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar (dir. 2018:79). Utredningen ska bl.a. analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa ska ledas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2021. Regeringen avser återkomma till riksdagen allt eftersom totalförsvarsplaneringen fortskrider. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om försvarsmusiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om försvarsmusiken (bet. 2016/17:176 s. 40 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:32. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 44) redovisat bedömningen att det inte finns något behov av att ytterligare reglera försvarsmusikens uppgifter eller vidta några andra åtgärder och att regeringen därmed bedömer tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 6. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 8. Rskr. 2017/18:93 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 14) och skr. 2018/19:75 (Fö 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 34 om Rekryteringsmyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en myndighetsöversyn av Rekryteringsmyndigheten och därmed bifallit motion 2017/18:3739 avseende yrkande 6. I Totalförsvarets rekryteringsmyndighets regleringsbrev för 2018 gavs uppdraget att se över mönstrings- och prövningsverksamheten för att identifiera åtgärder för att öka effektiviteten i urvalsmetoder m.m. Polismyndigheten fick genom sitt regleringsbrev i uppdrag att vidta åtgärder för att öka effektiviteten i antagningsprocessen. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet gavs i uppdrag att stödja Polismyndigheten i detta arbete. Vidare anges i myndigheternas regleringsbrev vilka volymer som ska prövas för att säkerställa kapaciteten för polisprövningar. Omfattningen av prövningskapaciteten och den totala ekonomiska ersättning som Polismyndigheten ska ge till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet för denna kapacitet regleras i Polismyndighetens regleringsbrev. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2. s. 33 f.) att regeringen med de uppdrag som getts i 2018 års regleringsbrev anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:101 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 15) och skr. 2018/19:75 (Fö 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om försvarsmusikens uppgift*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvarsmusikens uppgift (bet. 2017/18:FöU1 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.3.2 s. 44) redovisat bedömningen att det inte finns något behov av att ytterligare reglera försvarsmusikens uppgifter eller vidta några andra åtgärder och att regeringen därmed bedömer tillkännagivandet som slutbehandlat. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. Försvarsunderrättelseverksamhet utgör ett av de områden som kommer att behandlas närmare i regeringens kommande försvarspolitiska proposition för perioden 2021-2025. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Se Fö 10. 12. Rskr. 2017/18:265 Militära frågor Mot. 2017/18:3220 och 3222, bet. 2017/18:FöU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om moratorium om övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att ett moratorium mot avveckling av befintliga övnings- och skjutfält bör övervägas (bet. 2017/18:FöU1 s 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 16. Regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6 avsnitt 3.2.2 s. 44) bedömningen att det inte finns något behov av att överväga ett moratorium enligt riksdagens tillkännagivande och att regeringen därmed anser tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 13. Rskr. 2018/19:89 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 c) om krediter i Riksgäldskontoret: - om bemyndigande till regeringen att för 2019 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Regeringen har under 2019 inte utnyttjat bemyndigandet. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna avseende punkten 2c. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om reviderad investeringsplan för Försvarsmakten*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om reviderade investeringsplaner för Försvarsmakten (bet. 2018/19:FöU6 s. 50 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2946 yrkande 2. Regeringen redovisade i vårändringsbudgeten för 2019 (prop. 2018/19:99 s. 106 f.) reviderade investeringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel och ansåg därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om redovisning av livscykelkostnaden för medelräckviddigt luftvärn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en redovisning av livscykelkostnaden för det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot (bet. 2018/19:FöU6 s. 57 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:42. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr 6 avsnitt 3.2.2 s. 35 f.) en redovisning till riksdagen avseende nytt medelräckviddigt luftvärn och ansåg därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2018/19:137 Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå Skr. 2018/19:28, bet. 2018/19:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 15. Rskr. 2018/19:154 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2018/19:70, bet. 2018/19:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2019/20 16. Rskr. 2019/20:19 Skyddsobjekt och obemannade farkoster Prop. 2018/19:129, bet. 2019/20:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 696 och 697). Se även redovisning under rskr. 2015/16:165 (Fö 4). 17. Rskr. 2019/20:49 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:127, bet. 2019/20:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 941). Se även redovisning under rskr. 2015/16:165 (Fö 4). 18. Rskr. 2019/20:63 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrat beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 anskaffning av materiel och anläggningar. Den 17 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarets materielverk. 19. Rskr. 2019/20:107 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 a) om anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 b) om beställningsbemyndiganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk och Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 c) om krediter i Riksgäldskontoret: - om bemyndigande till regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarsmakten: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarsmakten. - om bemyndigande till regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försvarets materielverk. - om bemyndigande till regeringen att för 2020 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 d) om investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2020-2025 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar och om investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel för 2020-2025 som en riktlinje för försvarsmaktens investeringar: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7) om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2020 besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet, att det i övrigt är i linje med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för 2016-2020 och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8) om organisationsenheter inom Försvarsmakten: Riksdagen har bemyndigat regeringen att inrätta organisationsenheter i form av Norra, Mellersta, Västra och Södra militärregionsstaben samt att lokalisera dessa till Boden, Upplands-Bro/Kungsängen, Skövde respektive Lund/Revinge. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring i förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 c och 7. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2011/12 1. Rskr. 2011/12:122 Organdonationsfrågor Mot. 2011/12:So330 m.fl., bet. 2011/12:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (S 17), skr. 2013/14:75 (S 12), skr. 2014/15:75 (S 8), skr. 2015/16:75 (S 6), skr. 2016/17:75 (S 4), skr. 2017/18:75 (S 3) och 2018/19:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Organdonationsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet i syfte att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation (bet. 2011/12:SoU9 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 1 mars 2012 om uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett underlag om organ- och vävnadsdonation. Uppdraget redovisades i april 2012. Företrädare för Socialdepartementet redogjorde vid socialutskottets sammanträde den 31 maj 2012 för pågående aktiviteter och aktiviteter under övervägande för att främja tillgången till organ och vävnader för transplantation. Den 28 februari 2013 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av vissa donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04, dir. 2013:25). Betänkandet Organdonation En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) överlämnades till regeringen den 30 september 2015 och har därefter remissbehandlats. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 28 november 2017 har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande. Regeringen har nogsamt analyserat det underlag som utredningen om donations- och transplantationsfrågor lämnade (SOU 2015:84) och kommit fram till att frågan kräver ytterligare utredning och överväganden. Enligt regeringen är problemen bl.a. kopplade till den grundlagsskyddade rättigheten att samtycka till den vård som ges. Det finns undantag från kravet på samtycke till vård när det handlar om att rädda liv, men detta undantag från samtycke avser patientens vård och liv. Undantaget gäller alltså inte i förhållande till någon annan vars organ kan rädda liv genom organdonation. Detta faktum tar inte utredningens förslag hänsyn till och därför är det inte möjligt att gå vidare med just dessa delar av utredningens förslag. En mer utförlig information angående de rättsliga aspekterna av utredningens förslag presenterades för socialutskottet den 5 december 2017 vid en särskild föredragning i enlighet med överenskommelse mellan Socialdepartementet och utskottet. Regeringen beslutade den 18 januari 2018 om ett uppdrag till Socialstyrelsen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum. Den 21 mars 2018 tillsattes en ny utredning om organdonation (S 2018:04, dir. 2018:22). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2019 i betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 2. Rskr. 2015/16:220 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2015, bet. 2015/16:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 21), skr. 2017/18:75 (S 10) och 2018/19:75 (S 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om forskning om posttraumatiskt stressyndrom*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ge Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd i uppdrag att se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressyndrom och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:SoU7 s. 40 f.). Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en kartläggning av kunskapsluckor inom området psykisk hälsa. Ett av syftena med kartläggningen är att ge regeringen underlag för att bedöma behovet av ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa. Detta kan exempelvis gälla forskning om posttraumatiskt stressyndrom. SBU slutredovisade uppdraget den 1 december 2017 i en rapport om samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring, SBU-rapport nr 273/2017. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under hösten 2020 i samband med den forskningspolitiska propositionen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:122 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (S 38), skr. 2017/18:75 (S 11) och skr. 2018/19:75 (S 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om felaktiga utbetalningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en utvidgning av myndigheternas underrättelseskyldighet vid misstanke om felaktig utbetalning och att bidragsbrottslagen bör omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU1 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen (2007:612) och de effekter som lagen har fått (Fi 2016:08, dir. 2016:61). I utredarens uppdrag ingick att utvärdera lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar i välfärdssystemen. Uppdraget slutredovisades den 28 februari 2018 i betänkandet Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen - en utvärdering (SOU 2018:14). Den 23 maj 2019 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för välfärdssystemen (prop. 2018/19:132). I propositionen föreslås bl.a. att bidragsbrottslagens tillämpningsområde ska utvidgas och även avse stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd). Förslaget innebär att t.ex. tandvårdsstöd och olika former av arbetsmarknadspolitiska stöd kommer att omfattas av lagen. Propositionen innehåller också förslag om att underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta även pensioner och sådant ekonomiskt stöd som beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och som avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde. Vidare föreslås underrättelseskyldigheten utvidgas till att även omfatta kommunerna. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat (a. prop. s. 11). Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15) och skr. 2018/19:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. I direktiven framgår att delegationen bör pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17) och skr. 2018/19:75 (S 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Kommuner och privata aktörer inom socialtjänsten har olika roller och ansvar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna. Därutöver kan privata aktörer ansöka om tillstånd för att vara verksamma inom socialtjänsten. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. Kommunernas roll och ansvar innebär även att de är huvudmän för socialtjänstverksamhet som överlämnas till privata utförare, och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Rollen innebär att kommunerna alltid måste utöva någon form av kontroll för att kunna uppfylla sina skyldigheter. Tillståndskravet verkar som ett komplement till den kontroll som kommunerna ansvarar för, i syfte att säkerställa kvaliteten och lämpligheten hos ägare och ledning. Vad gäller start av socialtjänstverksamhet i kommunal regi bedömer regeringen att samma behov av tillståndsprövning inte föreligger som för enskild verksamhet. Ett viktigt skäl till detta är den lagstadgade skyldigheten och det yttersta ansvaret att tillhandahålla välfärdstjänster. Med detta kommer även kunskap och kompetens inom socialtjänstverksamhet, vilket privata aktörer som söker sig till branschen inte alltid har. Dessutom bedömer regeringen att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen, utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett tillståndskrav för kommunal socialtjänstverksamhet skulle därmed inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). En tillståndsprövning skulle innebära en detaljstyrning av ett redan lagstadgat ansvar. Det skulle även riskera att försvåra för kommuner att utveckla ny verksamhet som snabbt och effektivt kan bemöta förändrade lokala behov. Kvaliteten i vården och omsorgen är en central fråga för regeringen. Det handlar om att verksamheten ska följa lagstiftningen och att de kvinnor, män, flickor och pojkar som har kontakt med socialtjänsten får det stöd de behöver. Det finns olika krav i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som verksamheterna ska förhålla sig till, och de kvalitetskrav som genom författning styr socialtjänsten är omfattande. Att kommuner inte behöver söka tillstånd för verksamhet som drivs i egen regi, innebär inte att kraven är lägre vad gäller tjänsternas kvalitet. Oavsett om tillståndsplikt är ett krav eller inte utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. Den statliga tillsynen innebär en granskning av att verksamheten uppfyller de krav och mål som formulerats i lagar och andra föreskrifter. Kvalitetskraven är desamma oavsett regi. Det pågår ett omfattande arbete för att stärka kvaliteten inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Sedan 2015 samverkar ett flertal olika myndigheter för att stödja kunskapsutveckling i socialtjänsten. Denna stärkta kunskapsstyrning är ett initiativ av regeringen. Stärkta resurser och ökad reglering för att säkerställa en tillräcklig bemanning är andra initiativ från regeringen. Regeringens bedömning var i budgetpropositionen att frågan om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare och ansåg med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24) och skr. 2018/19:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018. Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingår att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 september 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25) och skr. 2018/19:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att utveckla patientlagen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör ta initiativet till en översyn av patientlagen med syftet att stärka patientens ställning och återkomma till riksdagen, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 50) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och de rapporter samt initiativ som gjorts med koppling till genomförandet av patientlagen. Vidare konstaterade regeringen följande. Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys följde genomförandet av patientlagen under perioden 2014-2017, vilket innebär att de resultat som myndigheten redovisade i februari 2017 baserades på knappt två år med gällande lagstiftning. Regeringen avser mot den bakgrunden att initiera en förnyad uppföljning av lagens efterlevnad samt av det övriga arbete som pågår för att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Frågan om hur patientlagen eventuellt kan utvidgas för att stärka patientens inflytande prövas i detta sammanhang. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 januari 2020. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Ett betänkande om detta ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2020. Det resultatet behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser också att följa upp effekterna av vårdval i hälso- och sjukvården. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 15. 8. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35) och skr. 2018/19:75 (S 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehåller ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredningen beslutades den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingår att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag ligger också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen har lämnat ett första delbetänkande 2017. Ytterligare ett delbetänkande lämnades den 1 juni 2018, God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Utredningen ska redovisa uppdragen i de båda tilläggsdirektiven senast den 31 mars 2020. Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2018/19:1) beslutat om 12 miljoner kronor per år under 2018, 2019 och 2020 till Sveriges kommuner och regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus samt 10 miljoner kronor har avsatts i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Vidare kan nämnas att Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Myndigheten har för 2019 fått disponera totalt 5 miljoner kronor för uppdraget. Socialstyrelsens uppdrag ska slutredovisas i mars 2021. För de individer som tillkännagivandet handlar om är kommunalt finansierad hälso- och sjukvård en viktig vårdinstans. Genom att stärka den vårdinstansen ökar förutsättningarna för ett samlat omhändertagande av målgruppen. Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet senast under våren 2021 i samband med hanteringen av huvudbetänkandet från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38) och skr. 2018/19:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en kommande budgetproposition. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2, 3, 4 och 5. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49) och skr. 2018/19:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Betänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 29 november 2019. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (S 2016:03, dir. 2016:40). Den 10 januari 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att därefter återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12. 11. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54) och skr. 2018/19:75 (S 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). Regeringen avser, i likhet med hanteringen av tillkännagivandet i rskr. 2016/17:156, att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:124 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SfU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 55) och skr. 2018/19:75 (S 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkt rehabiliteringskedja (reservation 12)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:124 och bet. 2017/18:SfU1 s. 63 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i en kommande budgetproposition. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:176 och bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen, så konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Regeringen har under 2019 analyserat frågan och avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:187 Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling Skr. 2017/18:65, bet. 2017/18:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om avanslutning av tandvårdsgivare*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, i det pågående arbetet med att utreda förutsättningarna för att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet, bör beakta att likvärdiga villkor liksom likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla aktörer som verkar inom tandvården oavsett driftsform (bet. 2017/18:SoU7 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 49) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Tillkännagivandet beslutades med anledning av regeringens skrivelse till riksdagen, Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (skr. 2017/18:65). I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. I sin rapport föreslår Riksrevisionen bl.a. att Försäkringskassan bör ges utökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. Regeringen instämde i Riksrevisionens bedömning i denna del och har genom ändring i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdssystem gett Försäkringskassan utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig. Vidare ska även vårdgivare som beviljats anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd före den 1 juli 2017 utan dröjsmål anmäla till Försäkringskassan om en person som har en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande hos vårdgivaren, ersätts av en annan person eller om någon annan person tillkommer. Vårdgivare ska också, utan dröjsmål, anmäla om de inte längre uppfyller kraven på att ha legitimerad personal i verksamheten och, i förekommande fall, att inneha F-skatt. Förordningsändringarna trädde i kraft den 15 april 2019. Beträffande likvärdig tillsyn och uppföljning av tandvårdsgivare betonades i departementspromemorian (Ds 2018:36) som låg till grund för ovanstående förordningsändringar att de bestämmelser om avanslutning som föreslogs i promemorian omfattade alla tandvårdsgivare, oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig eller privat regi. Mot bakgrund av detta ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och att det därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:189 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3 och 2017/18:3191 yrkande 4, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om socialtjänstens deltagande vid inledande förhör med unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn under 18 år som misstänks för brott och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget ska redovisas senast den 21 juni 2021. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 24. 16. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Regeringen avser att under 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och uppgav bl.a. följande. Rapporterna från Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utgör viktiga underlag för regeringens fortsatta arbete. För 2019 har regeringen även ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi (bet. 2017/18:SoU9 s. 78 f.). I budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att en långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården presenterades av regeringen i maj 2018. Syftet med den långsiktiga inriktningen är att skapa tydlighet kring hur regeringen vill att det nationella arbetet med cancervården ska utvecklas nu och i framtiden. Dessutom ska inriktningen ligga till grund för fortsatta insatser för att rusta cancervården inför framtidens utmaningar. Regeringen ansåg i budgetpropositionen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 27. 18. Rskr. 2017/18:294 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti Prop. 2017/18:83, bet. 2017/18:SoU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om begreppet nära vård och primärvårdens uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag (bet. 2017/18:SoU22 s. 7 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om en utvecklad definition av primärvård samt ett grunduppdrag för primärvården. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen under våren 2020 där tillkännagivandet kommer att slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:329 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (prop. s. 28 f.). Regeringen avser att under 2020 ta fram en promemoria som hanterar tillkännagivandet i den del som avser efterlevandestöd som lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande, och att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Ärendet analyseras i Regeringskansliet. Regeringen avser att ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas beträffande den fortsatta hanteringen under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Regeringen avser att ta fram en promemoria angående den fråga som tas upp i tillkännagivandet och att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:406 God och jämlik hälsa - en utvecklad folkhälsopolitik Prop. 2017/18:249, bet. 2017/18:SoU26 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om fast läkarkontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt (bet. 2017/18:SoU26 s. 6 f.). I delbetänkandet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) redovisas förslag om fast läkarkontakt i primärvården. Betänkandet Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) innehåller bl.a. förslag om nya grunder för valfriheten i primärvårdens vårdvalssystem och tydligare krav på utförare. Båda betänkandena har remissbehandlats. Utifrån förslagen som lämnats i betänkandena arbetar Regeringskansliet med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat senast under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 23. Rskr. 2018/19:50 Bastjänstgöring för läkare Prop. 2017/18:274, bet. 2018/19:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om bastjänstgöring på Åland*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige (bet. 2018/19:SoU5 s. 6 f.). Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att revidera föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring i enlighet med vad som anges i propositionen Bastjänstgöring för läkare (prop. 2018/19:50). I samband med detta har myndigheten också fått i uppdrag att säkerställa att bastjänstgöring ska kunna genomföras på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:61 Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59). I propositionen konstaterar regeringen att utskottet anser att det ska vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. Regeringen anför att de formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117). Regeringen avser att i början av 2020 ge en särskild utredare i uppdrag att se över marknadsföringsfrågan. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:111 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9, c) Grundläggande behov enligt LSS*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 propositionen Personlig assistans för hjälp med andning (prop. 2018/19:145). I propositionen föreslår regeringen att hjälp med andning ska vara ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt LSS. Vidare gör regeringen bedömningen att det saknas skäl att föra in sondmatning som ett separat grundläggande behov i LSS. Genom regeringens ställningstaganden i fråga om andning och sondmatning som görs i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (prop. s. 20). Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 9, d) Återinförd fritidspeng*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska återkomma med lagförslag som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs (bet. 2018/19:SoU1 s. 13 f.). I vårändringsbudgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.9) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför att regeringen gör en annan bedömning än utskottet. Regeringen anser inte att fritidspengen bör återinföras. Regeringen avser därmed inte heller att återkomma med ett lagförslag om ett återinförande. Genom de ställningstaganden som görs i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (a. prop. s. 114). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om cancerstrategi*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2018 (bet. 2018/19:SoU1 s. 45 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogör regeringen för tillkännagivandet och anför följande. Betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) har sedan 2009 utgjort grunden för arbetet med att utveckla cancervården i Sverige. Regeringen anser att den inriktning som anges i denna strategi fortsatt ska vara vägledande för arbetet. Däremot behöver cancerstrategin förnyas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför i dag och i framtiden. Från och med 2020 kommer regeringen därför årligen uppdatera den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner. Detta kommer bidra till att cancerstrategin förnyas och hålls relevant. På detta sätt avser regeringen att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 26. Rskr. 2018/19:125 Rättelse i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utskottsinitiativ, bet. 2018/19:SoU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 55). 27. Rskr. 2018/19:138 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motion 2018/19:2038 och 2018/19:2989, bet. 2018/19:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 nationell läkemedelslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ikraftträdande av lagen om nationell läkemedelslista (bet. 2018/19:SoU7 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde följande. Regeringen anser att det är viktigt att införandet av en nationell läkemedelslista inte dröjer längre än nödvändigt. Ikraftträdandedatumen bestämdes dock för att säkerställa att den lösning som valts ska bli tekniskt och juridisk hållbar samt genomtänkt ur informations- och cybersäkerhetssynvinkel. Regeringen har en kontinuerlig dialog med E-hälsomyndigheten och efter kontakter med myndigheten har det framkommit att det nya registrets tekniska och juridiska hållbarhet inte kan garanteras om datum för ikraftträdande tidigareläggs. Regeringen ansåg därför att ikraftträdande bör ske det datum riksdagen tidigare beslutat om. Genom de ställningstaganden som görs i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (a. prop. s. 49). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2018/19:145 Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd Skr. 2018/19:14 och 2018/19:27, bet. 2018/19:SfU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys (bet. 2018/19:SfU13 s. 6 f.). Regeringen gav i januari 2018 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Detta så kallade dialoguppdrag har slutredovisats i juni 2019. Regeringen beslutade den 11 december 2019 att ge myndigheterna ett nytt uppdrag om att vidareutveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheterna beakta riksdagens tillkännagivande. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2020 och slutredovisas senast den 15 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2018/19:151 Kompletterande bestämmelser till lagen om tobak och liknande produkter Prop. 2018/19:43, bet. 2018/19:SoU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 124). 30. Rskr. 2018/19:156 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motion 2018/19:186, bet. 2018/19:SoU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om ny utredning om tolktjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny utredning om tolktjänst (bet. 2018/19:SoU12 s. 37 f.). Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att se över tolktjänstfrågan. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2018/19:161 Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området med anledning av brexit Prop. 2018/19:53, bet. 2018/19:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 168 och 169). 32. Rskr. 2018/19:164 Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre Skr. 2018/19:34, bet. 2018/19:SoU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 maj 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 33. Rskr. 2018/19:178 Avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna Prop. 2018/19:55, bet. 2018/19:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 april 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 205). 34. Rskr. 2018/19:187 Socialtjänst- och barnfrågor Motion 2018/19:2819, bet. 2018/19:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om barn- och familjecentraler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn- och familjecentraler (bet. 2018/19:SoU9 s. 93 f.). Regeringen beslutade den 28 november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för en sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05, dir. 2019:93). Syftet med uppdraget är att uppnå en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Syftet är också att genom insatser inom den nära vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Utredaren ska lämna en delredovisning av uppdraget senast den 1 maj 2021 och slutredovisa det senast den 1 oktober 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2018/19:193 Frågor om psykisk ohälsa Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn och uppföljning av barn- och ungdomspsykiatrin (bet. 2018/19:SoU15 s. 16 f.). Utskottet konstaterar i betänkandet att rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten under flera år har visat att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Utskottet vill även framhålla att vuxnas utsatthet när de mår psykiskt dåligt riskerar att bli barns utsatthet. För att minska den psykiska ohälsan i samhället krävs enligt utskottet ett förstärkt arbete. Det bör enligt utskottet säkerställas att vården håller hög kvalitet. Utskottet anser därför att regeringen bör stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin. Regeringen har tagit ett stort antal initiativ som rör barn- och ungdomspsykiatrin bland annat inom ramen för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Socialstyrelsen har fått ett brett uppdrag att stödja huvudmännens arbete inom området psykisk ohälsa. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat barn och unga med psykisk ohälsa som ett prioriterat riskområde under 2018-2020. Betänkandet För barnets bästa (SOU 2017:111) innehåller förslag som syftar till att förbättra situationen för barn inom den psykiatriska tvångsvården. En proposition beslutades den 27 februari 2020. Regeringen följer utvecklingen för att ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades den 30 november 2019 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 18. 36. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 15 december 2019. I rapporten beskrivs bl.a. hur akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med information om processen i budgetpropositionen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem - LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har av regeringen haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande den 1 oktober 2019 (SOU 2019:42). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 14 januari 2020. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Ett betänkande om detta ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2020. Det resultatet behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Regeringen avser också att följa upp effekterna av vårdval i hälso- och sjukvården. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården - patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen avser att under våren 2020 ge en lämplig myndighet ett uppdrag i syfte att utreda vilka konsekvenser ökad valfrihet i slutenvården kan få. Vidare har, som nämns ovan, utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97) i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård. Utredningens betänkande behöver analyseras innan regeringen kan återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingår att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2020. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och landsting i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Hälso- och sjukvårdsfrågor är också upplyfta i regeringens strategi för standardisering som beslutades under 2018. Slutligen kan nämnas att staten och Sveriges kommuner och regioner sedan flera år har årliga överenskommelser gällande nationella kvalitetsregister, inom vilket Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade den 27 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (S 2019:01, dir. 2019:37). Utredaren har bl.a. i uppdrag att se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Lagar som kan komma att beröras är bl.a. patientdatalagen (2008:355) och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 19, 20, 57 och 58. 37. Rskr. 2018/19:234 Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering Prop. 2018/19:68, bet. 2018/19:SoU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 312). 38. Rskr. 2018/19:235 Anpassningar av svensk lag med anledning av EU-förordningen om säkerhetsdetaljer på läkemedel Prop. 2018/19:106, bet. 2018/19:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 320-325). 39. Rskr. 2018/19:239 Reglering av alkoglass m.fl. produkter Prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 345-362). 40. Rskr. 2018/19:240 Vissa ändringar som gäller PKU-biobanken Prop. 2018/19:85, bet. 2018/19:SoU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 340-342). 41. Rskr. 2018/19:243 Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet Skr. 2018/19:80, bet. 2018/19:SfU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 42. Rskr. 2018/19:261 Omedelbart omhändertagande av barn i vissa internationella situationer Prop. 2018/19:102, bet. 2018/19:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 471-473). Riksmötet 2019/20 43. Rskr. 2019/20:7 Personlig assistans för hjälp med andning Prop. 2018/19:145, bet. 2019/20:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 618). 44. Rskr. 2019/20:10 En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv Prop. 2018/19:133, bet. 2019/20:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 649 och 650). 45. Rskr. 2019/20:11 Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension Prop. 2018/19:131, bet. 2019/20:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 644-648). 46. Rskr. 2019/20:12 Förbättrat grundskydd för pensionärer Prop. 2018/19:134, bet. 2019/20:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 651). 47. Rskr. 2019/20:52 Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet Skr. 2019/20:4, bet. 2019/20:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 48. Rskr. 2019/20:54 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2018 Skr. 2019/20:146, bet. 2019/20:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 49. Rskr. 2019/20:64 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Höständringsbudget för 2019, Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende de anvisade anslagen. 50. Rskr. 2019/20:115 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Statens budget inom utgiftsområde 11, a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Pensionsmyndigheten. Om Statens budget inom utgiftsområde 11, b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Pensionsmyndigheten. 51. Rskr. 2019/20:116 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Statens budget inom utgiftsområde 12, a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Om Statens budget inom utgiftsområde 12, b) Lagförslagen: Den 19 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1294). 52. Rskr. 2019/20:117 Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat EU Prop. 2019/20:26, bet. 2019/20:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1291 och 1292). 53. Rskr. 2019/20:125 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Statens budget inom utgiftsområde 10, a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan. Om Statens budget inom utgiftsområde 10, b) Lagförslagen: Den 19 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1297-1300). Om Statens budget inom utgiftsområde 10, c) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Försäkringskassan. 54. Rskr. 2019/20:135 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 9, a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 9, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2001/02 1. Rskr. 2001/02:201 Allmänna motioner om reklamskatt Motioner från den allmänna motionstiden 2001, bet. 2001/02:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2002/03:75 (Fi 38), 2003/04:75 (Fi 24), 2004/05:75 (Fi 12), 2005/06:75 (Fi 9), 2006/07:75 (Fi 7), 2007/08:75 (Fi 4), 2008/09:75 (Fi 2), 2009/10:75 (Fi 2), 2010/11:75 (Fi 3), 2011/12:75 (Fi 2), 2012/13:75 (Fi 2), 2013/14:75 (Fi 1), 2014/15:75 (Fi 1), 2015/16:75 (Fi 1), 2016/17:75 (Fi 1), 2017/18:75 (Fi 1) och 2018/19:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avskaffande av reklamskatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att reklamskatten bör avskaffas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.25 s. 589 f.) föreslog regeringen att reklamskatten för annons i periodisk publikation som inte utgör annonsblad, katalog eller program skulle slopas. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.15 s. 227 f.) föreslog regeringen att skattesatsen skulle sänkas till 6,9 procent samt att redovisningsgränsen skulle höjas till 100 000 kronor. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. Regeringen avser att återkomma till frågan om reklamskattens successiva avskaffande i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2) och 2018/19:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktivet framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249/ESA) och beslutade om tilläggsdirektiv som innebär att utredningstiden förlängs (dir. 2019:58). Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 3. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4) och 2018/19:75 (Fi 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet och bedöms kunna slutföras under 2020. När utvärderingen är klar kan ställning tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader för hemkommunerna som pendlarna medför. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5) och 2018/19:75 (Fi 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 29-33. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6) och 2018/19:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). En uppföljning av förslaget planeras ske i samband med en översyn av 3:12-reglerna. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7) och 2018/19:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Indelningskommittén föreslog i delbetänkandet Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) att tre nya län skulle bildas fr.o.m. 2018 och att motsvarande landsting skulle bildas fr.o.m. 2019. I tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (dir. 2017:72) har regeringen dels uttalat att den inte avser att fortsätta bereda dessa förslag, dels återkallat kommitténs uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning eftersom det inte fanns förutsättningar att genomföra förslagen. I propositionen En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162 s. 445 f.) bedömer regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat i den del som rör landets organisation på regional nivå. Regeringen avser i enlighet med vad som anförs i propositionen att återkomma till riksdagen i fråga om resterande del av tillkännagivandet som rör de statliga myndigheternas organisation på regional nivå. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8) och 2018/19:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten vid den aktuella fastigheten. Fortifikationsverket har också genomfört några mindre fastighetsjusteringar mellan Järfälla kommun och Fortifikationsverket. Någon överlåtelse av fastigheten har dock ännu inte skett och dialogen mellan parterna fortsätter. Regeringen håller sig fortsatt informerad om dialogen, som bl.a. syftar till att minimera de konsekvenser som en överlåtelse av fastigheten skulle kunna innebära för Försvarsmaktens verksamhet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2013/14:187 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 35), 2015/16:75 (N 23), 2016/17:75 (N 18), 2017/18:75 (N 17) och 2018/19:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13) och därmed bifallit motion 2013/14:C448 yrkande 7. Regeringen bjöd den 13 januari 2016 in Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet till blocköverskridande samtal om bostadspolitiken. Inom ramen för dessa samtal behandlades bl.a. regelfrågor, t.ex. hur plan- och byggprocessen kan kortas och hur plan- och bygglagen bör se ut i framtiden. Efter att de bostadspolitiska samtalen avslutats bereds nu ärendet med inriktningen att vissa delar av plan- och bygglagen ska ses över. Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebär följande: 1) det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids, 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft, 6) en ny regional planering, 7) en generell rätt till kommunal avtalssamverkan, 8) anpassning till nya EU-regler om linbanor, 9) större klimathänsyn i översiktsplaneringen och 10) tydligare regler om miljöbedömningar. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande: 1) nya bestämmelser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Därutöver har regeringen lämnat förslag om större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31) och en utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52). Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandena har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade i juni 2018 betänkandet Resurseffektiv användning av byggmaterial (SOU 2018:51). Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 13 december 2017 kommittédirektiven Samordning för ökat och hållbart bostadsbyggande (dir. 2017:126), enligt vilka en särskild utredare gavs i uppdrag att bl.a. analysera för- och nackdelarna med att införa en möjlighet till krav på transportplaner i detaljplanering för nyetablering av bostäder. Utredningen överlämnade i april 2019 delbetänkandet Bebyggelse- och transportplanering för hållbar stadsutveckling (SOU 2019:17). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343/ BB). Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna i Stockholms respektive Skåne län att, med anledning av de nya uppgifter som tillförts länsstyrelserna efter förslag i propositionen En ny regional planering (prop. 2017/18:266), utveckla ändamålsenliga och enhetliga arbetssätt för sin medverkan i regional fysisk planering (Fi2019/02438/SPN). Regeringen har uppdragit åt Boverket att under 2019 inleda ett förberedande arbete för att underlätta införandet av krav på en klimatdeklaration vid uppförande av byggnader (Fi2019/02439/BB). Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandena i propositionen Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11) och propositionen En utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52 s. 34). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2013/14:188 Planering och byggande Mot. 2013/14:C488 yrkande 7, bet. 2013/14:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 36), 2015/16:75 (N 24), 2016/17:75 (N 19), 2017/18:75 (N 18) och 2018/19:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av plan- och bygglagen (2010:900) och att det fortfarande finns ett omfattande reformbehov och att lagen behöver moderniseras, förenklas och förtydligas (bet. 2013/14:CU10 s. 13). Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187, Fi 8. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10) och 2018/19:75 (Fi 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). En promemoria med förslag om att lagen om visst automatspel ska upphävas (Ds 2019:30) har tagits fram i Regeringskansliet och remitterats. Tiden för att svara på remissen går ut den 31 mars 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:169 Skatteförfarande och folkbokföring Motioner från den allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:SkU20 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 39), 2016/17:75 (Fi 18), 2017/18:75 (Fi 11) och 2018/19:75 (Fi 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om personligt betalningsansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska se över reglerna om företrädaransvar och om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan (bet. 2014/15:SkU20 s. 36 f.). Regeringen gav den 17 september 2015, som ett underlag för regeringens fortsatta arbete, Skatteverket ett uppdrag att redogöra för hur reglerna om företrädaransvar i vissa fall tillämpas. Uppdraget redovisades den 30 november 2015. Som framgår av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.32) gav regeringen Statskontoret i uppdrag att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna och att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar, i enlighet med vad som närmare anges i uppdraget. Uppdraget redovisades den 31 maj 2018. Regeringen beslutade den 31 oktober 2019 kommittédirektiven Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74). En särskild utredare ska bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och om anstånd som är till fördel för det allmänna samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020. Genom beslutet om kommittédirektiv anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35) och 2018/19:75 (N 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om privat initiativrätt till detaljplan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör låta utreda hur regler som medger en privat initiativrätt till detaljplan kan utformas och därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan (bet. 2014/15:CU10 s. 22 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:2921 yrkande 3 och 2014/15:2953 yrkande 8. Regeringen beslutade den 19 januari 2017 kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Utredaren överlämnade sitt slutbetänkande Privat initiativrätt - planintressentens medverkan vid detaljplanering (SOU 2019:9) den 13 februari 2019. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen bedömer att tillkännagivandet senast bör kunna slutbehandlas under 2021. Ärendet bereds vidare. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Regeringen uppdrog 2015 (N2015/01953/PUB) åt Boverket att utreda konsekvenserna av att undanta studentbostäder från kraven för tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 i plan- och bygglagen (2010:900). Uppdraget utvidgades 2016 till att även omfatta kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (N2016/03610/PUB). Boverket har redovisat uppdraget i rapporten Tillgänglighet i studentbostäder - konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven (rapport 2016:22). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22), enligt vilka en kommitté gavs i uppdrag att göra en systematisk och grundlig översyn över kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén skulle även se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 sitt slutbetänkande Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 19. 13. Rskr. 2014/15:243 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 50), 2016/17:75 (Fi 20), 2017/18:75 (Fi 13) och 2018/19:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhetsrelaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Skolverket arbetar även för att under 2020 samla information om olika utbildningar inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen på en ny webbplats. Arbetet syftar till att användare ska kunna hitta och jämföra olika utbildningar med varandra. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 14, rskr. 2014/15:244. 14. Rskr. 2014/15:244 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster Bet. 2014/15:FiU32 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 51), 2016/17:75 (Fi 21), 2017/18:75 (Fi 14) och 2018/19:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Den del av tillkännagivandet som avser spridning av verksamhetsrelaterad information ur ett brukarperspektiv hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Skolverket arbetar även för att under 2020 samla information om olika utbildningar inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen på en ny webbplats. Arbetet syftar till att användare ska kunna hitta och jämföra olika utbildningar med varandra. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad, jfr Fi 13, rskr. 2014/15:243. Riksmötet 2015/16 15. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40) och 2018/19:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om snabbare plan- och bygglovsprocess*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder som kan leda till en snabbare plan- och bygglovsprocess (bet. 2015/16:CU1 s. 33) och därmed bifallit motion 2015/16:1986 yrkande 1. Under 2017 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338) av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) det har blivit enklare att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov, 2) kommunerna kan begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, 3) länsstyrelsen får en tidsfrist om två månader vid överprövning, 4) fler planer kan delegeras till kommunstyrelse och byggnadsnämnd, 5) fler undantag från krav på bygglov och 6) förenklingar i förhållande till de regler som redan finns att uppföra bostäder med tidsbegränsade bygglov. Under 2018 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) digitalisering av grundkartor och detaljplaner, 2) ett tydligare och enklare detaljplanekrav, 3) fler undantag från krav på bygglov, 4) avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids och 5) bygglov, rivningslov och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte vunnit laga kraft. Under 2019 trädde ändringar i plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen av betydelse i detta sammanhang i kraft, som innebär följande: 1) nya bestämmelser om altaner och 2) tydligare bestämmelser om digitala detaljplaner. Därutöver har regeringen lämnat förslag till riksdagen om större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31) och en utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52). Den 19 januari 2017 beslutade regeringen kommittédirektiven En utvecklad översiktsplanering (dir. 2017:6), enligt vilka en särskild utredare bl.a. skulle se över möjligheterna att utveckla översiktsplaneringen, begränsa detaljplanekravet och reglera upplåtelseformer i detaljplan samt förutsättningarna för att införa en privat initiativrätt. Uppdraget utvidgades den 5 juli 2018 till att även omfatta frågan om hur verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov kan regleras för att på bästa sätt tillgodose behovet av effektivitet i byggprocessen samtidigt som ett ändamålsenligt skydd för bl.a. natur- och kulturvärden uppnås. Utredningen överlämnade i december 2018 delbetänkandet Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), som innehåller förslag till ändrade bestämmelser om verkställbarhet av bygglov, marklov och rivningslov. Utredningen överlämnade den 13 februari 2019 slutbetänkandet Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning (SOU 2019:9). Betänkandena har remitterats och dessa ärenden bereds nu inom Regeringskansliet. Den 29 september 2017 överlämnade Boverket rapporten En mer förutsägbar byggprocess (2017:23) med anledning av ett uppdrag från regeringen att se över kontrollen av serietillverkade hus för att underlätta byggandet av standardiserade bostäder. Rapporten har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte den 23 februari 2017 en kommitté (dir. 2017:22) med uppdrag att genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3-5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén fick även i uppdrag att utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 slutbetänkandet Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har uppdragit åt Boverket att se över Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (Fi2019/02343/ BB). Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen En utvecklad översiktsplanering (prop. 2019/20:52 s. 34). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen i kraft, som innebär följande undantag från bygglovsplikten: 1) att på andra byggnader än en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård, 2) att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, 3) att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare, 4) att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken, 5) att placera containrar av liten omfattning inom ett industriområde, 6) att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och 7) att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera solcellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Därutöver har regeringen lämnat förslag till riksdagen om större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31). Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen Större frihet att bygga altaner (prop. 2018/19:112 s. 11) och propositionen Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7 och 8. 16. Rskr. 2015/16:161 En ny tullag Prop. 2015/16:79, bet. 2015/16:SkU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 33), 2017/18:75 (Fi 20) och 2018/19:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontroll av postförsändelser och försändelser förmedlade av kurirföretag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över möjligheten att utöka Tullverkets befogenhet att besluta om postspärrar för postförsändelser samt att införa samma möjlighet för försändelser förmedlade av kurirföretag (bet. 2015/16:SkU21 s. 10 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:201 Regional tillväxtpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:NU17 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 38), 2017/18:75 (Fi 23) och 2018/19:75 (Fi 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om lokalisering och organisering av statliga myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalisering och organisering av statliga myndigheter (bet. 2015/16:NU17 s. 14 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 2 avsnitt 4.2.2) anges att regeringen, i och med regeringens beslut om omlokaliseringar, myndigheternas egna initiativ till lokaliseringar och införandet av förordningen om statliga myndigheters lokalisering (2019:202), anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. 18. Rskr. 2015/16:208 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 39), 2017/18:75 (Fi 24) och 2018/19:75 (Fi 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om lokalisering av myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att statliga myndigheter under regeringen lokaliseras till förorter och lägen utanför de dyraste områdena i Stockholms innerstad och även prövar lokalisering till andra delar av landet (2015/16:FiU25 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 2 avsnitt 4.2.2) anges att regeringen, i och med regeringens beslut om omlokaliseringar, myndigheternas egna initiativ till lokaliseringar och införandet av förordningen om statliga myndigheters lokalisering (2019:202), anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. 19. Rskr. 2015/16:291 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning Prop. 2015/16:121, bet. 2015/16:KU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 51), 2017/18:75 (Fi 25) och 2018/19:75 (Fi 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 s. 9 f.). Den 5 september 2019 beslutade regeringen proposition En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (prop. 2018/19:162). I propositionen lämnade regeringen förslag om att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i regionindelningen (tidigare landstingsindelningen) och att berörda regioner (tidigare landsting), om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning ska inhämta synpunkter från befolkningen. Regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. 20. Rskr. 2015/16:310 Vårändringsbudget för 2016 Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 55), 2017/18:75 (Fi 26) och 2018/19:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå respektive Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d) och e). 21. Rskr. 2015/16:313 Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 Bet. 2015/16:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 57), 2017/18:75 (Fi 27) och 2018/19:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 12 oktober 2017 beslutade regeringen att ge Riksbankskommittén i uppdrag att - vid sidan av uppdraget i övrigt - ta fram förslag om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (dir. 2017:100). Riksbankskommittén har i december 2019 överlämnat slutbetänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46) till regeringen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Betänkandet har remitterats och regeringen avser att besluta lagrådsremiss och proposition under 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 22. Rskr. 2016/17:63 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Prop. 2016/17:14, bet. 2016/17:SkU8 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Fi 75), 2017/18:75 (Fi 29) och 2018/19:75 (Fi 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av effekter för företagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen kort efter utgången 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd (bet. 2016/17:SkU8 s. 8 f.). Regeringen gav med anledning av tillkännagivandet i Skatteverkets regleringsbrev för 2018 myndigheten i uppdrag att redogöra för vilka effekter som förändringarna i propositionen Nytt fastighetsbegrepp i mervärdesskattelagen (prop. 2016/17:14) har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Skatteverket redovisade resultatet av sin utredning i juni 2018. I propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.11) gör regeringen bedömningen att några åtgärder med anledning av det nya mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet inte behöver vidtas. Skatteverkets uppföljning av hur det ändrade mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, visar att det inte finns något behov av åtgärder. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. 23. Rskr. 2016/17:223 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiderna 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 59) och 2018/19:75 (Fi 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 45 om skärpta straff för vapensmuggling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över smugglingslagstiftningen så att den skärpta synen på vapenbrott får genomslag även vad gäller vapensmuggling (bet. 2016/17:JuU18 s 66 f.). Den 20 april 2018 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område (Ju 2017:E), med innebörden att även denna fråga ska utredas. Utredaren har den 2 juli 2019 redovisat sitt uppdrag i promemorian En strängare syn på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor (Ds 2019:14). Promemorian har remissbehandlats. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69) och 2018/19:75 (N 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om översyn av plan- och bygglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsätta arbetet med att förbättra och förenkla plan- och bygglagen (2010:900) (bet. 2016/17:CU15 s. 21 f.). Åtgärder under 2019 med anledning av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2013/14:187, Fi 8. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i propositionen Större frihet att bygga altaner (prop. 2018/19:112 s. 11) och propositionen Större komplementbostadshus (prop. 2019/20:31 s. 11). Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Regeringen beslutade den 23 februari 2017 om kommittédirektiven Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. (dir. 2017:22), enligt vilka en kommitté gavs i uppdrag att göra en systematisk och grundlig översyn av kraven i 8 kap. plan- och bygglagen, 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338) och Boverkets byggregler, bl.a. i syfte att säkerställa att regelverket är ändamålsenligt utformat. Kommittén skulle även se över kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga generellt, dvs. inte enbart i fråga om studentbostäder. Kommittén överlämnade den 19 december 2019 sitt slutbetänkande Modernare byggregler - förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2019:68). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 21. 25. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60) och 2018/19:75 (Fi 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ersättare i styrelsen, nämnder och utskott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över ordningen för utseende av ersättare i styrelser, nämnder och utskott för kommuner och landsting (bet. 2016/17:KU30 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 6 februari 2020 (dir. 2020:10) att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda en väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner (tidigare landsting). En parlamentariskt sammansatt referensgrupp ska knytas till utredningen. Uppdraget ska redovisas senast den 24 mars 2021. Genom beslutet om kommittédirektiv anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 13. 26. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62) och 2018/19:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.6 och avsnitt 12.1.5) en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2016/17:350 Vårändringsbudget för 2017 Prop. 2016/17:99, bet. 2016/17:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 63) och 2018/19:75 (Fi 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2017, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Karolinska institutet. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 28. Rskr. 2017/18:54 Statens budget 2018 Rambeslutet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 73) och 2018/19:75 (Fi 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) utgiftstak för staten 2018-2020, f) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2018, i) ålderspensionssystemets utgifter 2018 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 (skr. 2018/19:101 avsnitt 2). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) övriga utgifter i statens budget 2018: Den 11 januari 2018 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2018 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna. Skrivelsen har i övrigt behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 (skr. 2018/19:101 avsnitt 2). 29. Rskr. 2017/18:80 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Prop. 2017/18:8, bet. 2017/18:SkU4 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 80) och 2018/19:75 (Fi 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 juli 2019 ska återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den nya fåmansföretagsdefinitionen (bet. 2017/18:SkU4 s. 10 f.). Regeringen har i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.5) redovisat en konsekvensanalys av den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. 30. Rskr. 2017/18:131 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 89) och 2018/19:75 (Fi 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.4). 31. Rskr. 2017/18:168 Offentlig upphandling Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU34 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om små och medelstora företag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Betänkandet har remitterats och Regeringskansliet arbetar för närvarande med att ta fram en lagrådsremiss. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2017/18:199 Punktskatter Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om kemikalieskatt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3724 yrkande 5. Regeringen har den 28 november 2019 uppdragit åt Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008/S2). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2020. Om myndigheterna har förslag till ändringar ska dessa redovisas senast den 1 mars 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2017/18:202 Skatteförfarande Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om personligt betalningsansvar (reservation 13)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör ge ett utökat uppdrag till Statskontoret att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar (bet. 2017/18:SkU12 s. 64 f.). Statskontorets uppdrag redovisades den 31 maj 2018. Den 31 oktober 2019 beslutade regeringen kommittédirektiven Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret (dir. 2019:74). En särskild utredare ska bl.a. överväga om det finns behov av att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och om anstånd som är till fördel för det allmänna samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2017/18:219 Civilt försvar och krisberedskap Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om finansiering av länsstyrelsernas krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att ökade förvaltningsanslag för länsstyrelsernas krisberedskap går till avsedd verksamhet (bet. 2017/18:FöU7 s. 30 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3220 yrkande 8. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.1 avsnitt 9.4.2) har regeringen angett att när det gäller civilt försvar och krisberedskap fortsatte länsstyrelserna 2018 att utveckla den regionala krissamverkan tillsammans med övriga centrala aktörer på både lokal och regional nivå. Länsstyrelserna arbetar även vidare med att utveckla ett systematiskt informations- och säkerhetsskyddsarbete. I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2019 och 2020 har medel särskilt anvisats för civilt försvar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2017/18:230 Offentlig förvaltning Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt. 9 om introduktionsutbildning för statsanställda*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 s. 37 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2016/17:1930 och 2017/18:3144 yrkande 1. Den 28 mars 2019 gav regeringen Tillitsdelegationen i tilläggsuppdrag att göra en kartläggning av och analysera introduktionsutbildningar som statliga myndigheter tillhandahåller sina anställda samt att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas (dir. 2019:6). Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2017/18:356 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4086 yrkandena 2 och 6 i denna del, 2017/18:4111 yrkande 1 och 2017/18:4119 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ärendet bereds vidare. Punkt 4 om värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter - såsom kooperativ (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Inspektionen för vård och omsorg har dessutom för 2020 fått i uppdrag att analysera möjligheten att förenkla de ägar- och ledningsprövningar som myndigheten genomför. Myndigheten ska ge förslag på åtgärder för att förbättra tillståndsgivningsprocessen med särskilt fokus på förslag som kan säkerställa att avgifterna i större utsträckning står i proportion till den arbetsinsats som utförs av myndigheten. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4. 37. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den aktuella punkten hanteras inom ramen för de åtgärder som vidtas med anledning av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Regeringen kommer att arbeta för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2017/18:426 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, mot. 2017/18:4159 yrkande 2, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 88). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om småskalig vedeldning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regler för begagnade rumsvärmare (bet. 2017/18:CU39 s. 14) och därmed bifallit motion 2017/18:4159 yrkande 2 i denna del. Regeringen beslutade den 29 november 2018 att uppdra åt Boverket att komplettera utredningen om konsekvenser av Boverkets föreskrifter som gäller begagnade rumsvärmare. Myndighetens kompletterande konsekvensutredning rapporterades till regeringen i september 2019 (Boverkets rapport 2019:19). Konsekvensutredningen visade att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln. Boverket beslutade därför med verkan från och med den 1 oktober 2019 att ta bort reglerna för sådana köksspisar (vedspisar) som främst är avsedda för matlagning. Det innebär att begagnade köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskraven. Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna slutbehandlas under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2017/18:435 Vårändringsbudget för 2018 Prop. 2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Mot bakgrund av att regeringen inte lämnade en proposition om konsultation i frågor som rör det samiska folket under 2018 vidtogs inte någon åtgärd med anledning av riksdagens beslut om användningen av anslaget 3:1 Sametinget. Det utvidgade anslagsändamålet för 2018 gäller inte fr.o.m. 2019 (jfr prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 7.6.1). Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d): Regeringen beslutade den 8 november 2018 att Statens fastighetsverk får påkalla optionen enligt optionsavtal mellan Fysikhuset Fastighets AB, Stiftelsen Fysikhuset och svenska staten, samt vidta alla rättshandlingar som är nödvändiga för att kunna genomföra påkallandet av optionen i enlighet med villkoren i avtalet. Optionen kan användas till den 1 december 2020. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a) och b): Den 3 oktober 2019 beslutade regeringen om svenskt deltagande i kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) samt om att ställa ut statliga garantier till IBRD. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet vad avser kapitalhöjning i Internationella Finansieringsbolaget (IFC). Om godkännande av ändrad beräkning av statens inkomster för 2018: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 (skr. 2018/19:101 avsnitt 2). Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning c) och d) och Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd c). Riksmötet 2018/19 40. Rskr. 2018/19:31 En ny regional planering Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 har tre konferenser genomförts med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter har även skriftliga synpunkter inhämtats från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, där några regioner är positiva, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Riksdagen har informerats om behandlingen av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5.1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2018/19:62 Statens budget 2019 Rambeslutet Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (reservation 1), punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), a) utgiftstak för staten 2019-2021, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2019, f) ålderspensionssystemets utgifter 2019 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), c) övriga utgifter i statens budget 2019: Den 31 januari 2019 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2019 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2019 till handlingarna. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2019 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), e), ändringar i skatte- och avgiftsregler, punkten d)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler enligt punkt 1-10 i reservationen, i överensstämmelse med Moderaternas och Kristdemokraternas beräkning av inkomsterna på statens budget för 2019 enligt förslaget i bilaga 4 (bet. 2018/19:FiU1, reservation 5 s. 138 f.). Regeringen har under våren 2019 beslutat propositioner med förslag om avskaffad särskild löneskatt för äldre (prop. 2018/19:82), nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag (prop. 2018/19:54), höjt tak för rutavdrag (prop. 2018/19:89), befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för bensin och diesel (prop. 2018/19:94), återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (prop. 2018/19:92) och avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift (prop. 2018/19:45). Regeringen har vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 5.2, 5.9 och 5.10) gjort bedömningen att flygskatten och den lägre mervärdesskatten för naturguidning bör behållas liksom nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (s.k. växa-stöd). Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda utvidgningar av rutavdraget (dir. 2019:26). Uppdraget ska delredovisas senast den 31 januari 2020 och slutredovisas senast den 1 september 2020. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.22) har regeringen redovisat hur tillkännagivandet har behandlats. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget (reservation 5), g) preliminära utgiftsramar och beräkning av inkomster i statens budget 2020 och 2021: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6 och 7). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), f) och 6. 42. Rskr. 2018/19:119 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2021. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2018/19:124 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017 Skr. 2017/18:130, bet. 2018/19:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 44. Rskr. 2018/19:128 Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m. Framst. 2018/19:RS5, bet. 2018/19:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 februari 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 28 och 29). 45. Rskr. 2018/19:140 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Ryssland och upphävande av förordning Prop. 2018/19:11, bet. 2018/19:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 175 och 176). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Ryska federationen att protokollet godkänts. 46. Rskr. 2018/19:143 Riksrevisionens rapport om staten som inköpare av konsulttjänster Skr. 2018/19:24, bet. 2018/19:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 47. Rskr. 2018/19:144 Riksrevisionens rapport om Riksgäldskontorets användning av ränteswappar Skr. 2018/19:22, bet. 2018/19:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 48. Rskr. 2018/19:148 Extra ändringsbudget för 2019 Kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken Prop. 2018/19:46, bet. 2018/19:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Sveriges medverkan i kapitalhöjningen, a) och b): Den svenska guvernören i Europeiska investeringsbanken har röstat för att genomföra kapitalhöjningen som trädde i kraft när Storbritannien lämnade Europeiska unionen den 31 januari 2020. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 49. Rskr. 2018/19:149 Möjlighet för företag i Förenade kungariket att under viss tid driva värdepappersrörelse utan krav på tillstånd Prop. 2018/19:44, bet. 2018/19:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 131 och 132). 50. Rskr. 2018/19:152 Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet Prop. 2018/19:32, bet. 2018/19:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 155). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Rådets generalsekretariat att protokollet godkänts. 51. Rskr. 2018/19:153 Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift Prop. 2018/19:45, bet. 2018/19:SkU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 128 och 129). 52. Rskr. 2018/19:158 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2018/19:35, bet. 2018/19:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 53. Rskr. 2018/19:162 Riksrevisionens rapport om investeringssparkonto Skr. 2018/19:30, bet. 2018/19:SkU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 54. Rskr. 2018/19:163 Riksrevisionens rapport om nedsatt moms på livsmedel Skr. 2018/19:29, bet. 2018/19:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 55. Rskr. 2018/19:174 Riksrevisionens rapport om tillämpningen av den kommunala finansieringsprincipen Skr. 2017/18:300, bet. 2018/19:FiU17 Skrivelse är slutbehandlad. Den 28 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 56. Rskr. 2018/19:175 Riksrevisionens rapporter om räkenskapssammandragets tillförlitlighet och räkenskapssammandraget som underlag för kommunjämförelser Skr. 2017/18:293, skr. 2018/19:20, bet. 2018/19:FiU41 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 57. Rskr. 2018/19:185 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service Prop. 2018/19:47, bet. 2018/19:KU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 212 och 213). 58. Rskr. 2018/19:200 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning Prop. 2018/19:38, bet. 2018/19:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 277-281). 59. Rskr. 2018/19:204 Extra ändringsbudget för 2019 - Sänkt moms på e-publikationer samt ändrad användning av vissa anslag Prop. 2018/19:73, bet. 2018/19:FiU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sänkt moms på e-publikationer: Den 9 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 261). Om ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Om utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, a): Den 23 maj 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Delegationen mot segregation. Om utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, b): Den 23 maj 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Jämställdhetsmyndigheten. Följande punkt är inte slutbehandlad: Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. 60. Rskr. 2018/19:207 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott Prop. 2018/19:12, bet. 2018/19:SkU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 317). 61. Rskr. 2018/19:208 Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag Prop. 2018/19:54, bet. 2018/19:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 307). 62. Rskr. 2018/19:230 Avskaffad särskild löneskatt för äldre Prop. 2018/19:82, bet. 2018/19:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 326). 63. Rskr. 2018/19:232 Ytterligare förlängd övergångsperiod för understödsföreningar Prop. 2018/19:67, bet. 2018/19:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 316). 64. Rskr. 2018/19:236 Vissa betaltjänstfrågor Prop. 2018/19:72, bet. 2018/19:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 407). 65. Rskr. 2018/19:237 Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning Prop. 2018/19:83, bet. 2018/19:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 414-423). 66. Rskr. 2018/19:246 Vissa inkomstskatteändringar Prop. 2018/19:88, bet. 2018/19:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 459 och 460). 67. Rskr. 2018/19:247 Höjt tak för RUT-avdrag Prop. 2018/19:89, bet. 2018/19:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 450-452). 68. Rskr. 2018/19:248 Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet Prop. 2018/19:92, bet. 2018/19:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 453-455). 69. Rskr. 2018/19:249 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin Prop. 2018/19:94, bet. 2018/19:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 447). 70. Rskr. 2018/19:250 Större frihet att bygga altaner Prop. 2018/19:112, bet. 2018/19:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 412). 71. Rskr. 2018/19:256 Indelning i utgiftsområden Prop. 2018/19:100, bet. 2018/19:KU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändring i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden när det gäller folkbildning, punkt 2 om övriga ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden och punkt 3 om förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden: Den 13 september 2019 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 72. Rskr. 2018/19:262 Redovisning av skatteutgifter 2019 Skr. 2018/19:98, bet. 2018/19:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 73. Rskr. 2018/19:286 Aktivitetsgrad i fondförvaltning Prop. 2018/19:62, bet. 2018/19:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 539-543). 74. Rskr. 2018/19:287 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2018/19:100, bet. 2018/19:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). 75. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftstaket för staten och om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, a): Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2019. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, b): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2019) 1 Rikets styrelse 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 27 juni 4:1 Regeringskansliet m.m. 27 juni 5:1 Länsstyrelserna m.m. 27 juni 6:1 Allmänna val och demokrati 27 juni 6:5 Stöd till politiska partier 27 juni 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:2 Kammarkollegiet 27 juni 1:7 Konjunkturinstitutet 27 juni 1:9 Statistiska centralbyrån 27 juni 1:12 Riksgäldskontoret 27 juni 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 27 juni 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 27 juni 3 Skatt, tull och exekution 1:3 Kronofogdemyndigheten 27 juni 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten 27 juni 1:2 Säkerhetspolisen 27 juni 1:6 Kriminalvården 27 juni 1:10 Brottsoffermyndigheten 27 juni 1:12 Rättsliga biträden m.m. 27 juni 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 27 juni 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 27 juni 5 Internationell samverkan 1:3 Nordiskt samarbete 27 juni 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 19 juni 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 19 juni 2:4 Krisberedskap 19 juni 4:1 Elsäkerhetsverksamhet 27 juni 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 27 juni 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 27 juni 8 Migration 1:1 Migrationsverket 27 juni 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 27 juni 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 27 juni 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 27 juni 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 juni 1:8 Bidrag till psykiatri 4 juli 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 27 juni 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 27 juni 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 27 juni 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2:1 Försäkringskassan 27 juni 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2:1 Pensionsmyndigheten 27 juni 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 27 juni 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 27 juni 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 27 juni 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 27 juni 4:1 Åtgärder mot segregation 19 juni 4:2 Delegationen mot segregation 19 juni 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 juni 1:3 Kostnader för arbetsmarknads-politiska program och insatser 27 juni 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintro-duktionsanställningar 27 juni 2:2 Arbetsdomstolen 27 juni 2:4 Medlingsinstitutet 27 juni 2:5 Arbetslivspolitik 27 juni 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 4 juli 1:3 Avsättning för kreditförluster 4 juli 1:8 Centrala studiestödsnämnden 4 juli 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 27 juni 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 27 juni 1:10 Fortbildning av lärare och förskole-personal 27 juni 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning 27 juni 2:1 Universitetskanslersämbetet 27 juni 2:2 Universitets- och högskolerådet 27 juni 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 27 juni 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 27 juni 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 27 juni 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 27 juni 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 27 juni 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 27 juni 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 4 juli 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 4 juli 3:11 Etiksprövningsmyndigheten 4 juli 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kultur-utbyte och samarbete 19 juni 1:3 Skapande skola 19 juni 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 19 juni 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 19 juni 3:1 Bidrag till litteratur och kultur-tidskrifter 19 juni 8:1 Centrala museer: Myndigheter 27 juni 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 27 juni 12:3 Särskilda insatser inom ungdoms-politiken 4 juli 13:1 Stöd till idrotten 27 juni 14:3 Särskilda insatser inom folk-bildningen 4 juli 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 25 juli 2:1 Konsumentverket 27 juni 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 27 juni 19 Regional tillväxt 1:2 Transportbidrag 27 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:1 Naturvårdsverket 27 juni 1:2 Miljöövervakning m.m. 27 juni 1:3 Åtgärder för värdefull natur 27 juni 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 27 juni 1:10 Klimatanpassning 19 juni 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 27 juni 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 19 juni 1:14 Skydd av värdefull natur 27 juni 1:16 Klimatinvesteringar 27 juni 1:20 Industriklivet 19 juni 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur 27 juni 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 19 juni 21 Energi 1:1 Statens energimyndighet 27 juni 1:7 Energiteknik 27 juni 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transport-infrastruktur 19 juni 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 19 juni 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 19 juni 2:1 Post- och telestyrelsen 27 juni 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 27 juni 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:2 Insatser för skogsbruket 27 juni 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 juni 1:13 Från EU-budgeten finansierade stöd-åtgärder för fiske och vattenbruk 27 juni 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 27 juni 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 27 juni 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 27 juni 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 5 september 24 Näringsliv 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 27 juni 1:4 Tillväxtverket 27 juni 1:5 Näringslivsutveckling 27 juni 1:11 Bolagsverket 15 augusti 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 27 juni 1:21 Patent- och registreringsverket 27 juni 2:3 Exportfrämjande verksamhet 14 november 2:4 Investeringsfrämjande 14 november 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 12 september Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, c): Regeringen har beslutat om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 enligt specifikation nedan. Utgiftsområde Anslag Dag för regeringens beslut (avser 2019) 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020 27 juni 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 4 juli 16 Utbildning och universitetsforskning 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 27 juni 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 27 juni 4:1 Internationella program 27 juni 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 25 juli 19 Regional tillväxt 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 27 juni 20 Allmän miljö- och naturvård 1:16 Klimatinvesteringar 27 juni 1:20 Industriklivet 19 juni 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur 27 juni 22 Kommunikationer 1:7 Trafikavtal 19 juni Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, a)-f): Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 477-480, 489 och 491). Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g)-j): Regeringen avser att fatta beslut om avyttring av fastigheten Stockholm Kungliga Myntet 1 under 2020. Analys av förutsättningarna för en eventuell avyttring av fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 pågår och avses slutföras före sommaren 2020. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om godkännande av avtal mellan staten och Ratos AB om köp av fastigheten Stockholm Lejonet 4. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a) och b): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Försvarsmakten. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 18 juli 2019 beslutade regeringen om tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken. Om utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 3 oktober 2019 beslutade regeringen om svenskt deltagande i kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, a): Den 19 juni 2019 beslutade regeringen om godkännande av en överenskommelse om kortare väntetider i cancervården 2019. Om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, b): Den 19 juni 2019 beslutade regeringen om bemyndigande att underteckna en överenskommelse om en ny, uppdaterad kömiljard 2019. Om utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 2:5 Arbetslivspolitik avseende forskning om arbetsliv. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, a): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Luleås tekniska universitet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, b): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Lunds universitet respektive Stockholms universitet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c) och d): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Uppsala universitet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Lunds universitet. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, f): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Om utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konsumentverket. Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, a) och b): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Naturvårdsverket. Om utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, c): Den 19 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:20 Industriklivet. Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 23 januari 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Om utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, a): Av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel framgår att anslaget ska användas i enlighet med riksdagens ändamål. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 27 juni 2019 beslutade regeringen om godkännande av avtal om att ge ut Post- och Inrikes Tidningar. Följande punkter är inte slutbehandlade: Utgiftstaket för staten, Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden, a) och Lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning, g)-j). 76. Rskr. 2018/19:289 Årsredovisning för staten Skr. 2018/19:101, bet. 2018/19:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 september 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. 77. Rskr. 2018/19:291 Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 78. Rskr. 2018/19:292 Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit Prop. 2018/19:118, bet. 2018/19:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 508). 79. Rskr. 2018/19:293 Statens roll på betalningsmarknaden Framst. 2018/19:RB3, bet. 2018/19:FiU44 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om statens roll på betalningsmarknaden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning av digitaliseringens och den minskade kontantanvändningens konsekvenser för betalningsmarknaden och statens och den privata sektorns roller på denna marknad (bet. 2018/19:FiU44 s. 5 f.) och därmed bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB3. Regeringen avser att besluta om kommittédirektiv under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2018/19:299 Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Regeringen avser att inleda arbetet med den efterfrågade konsekvensanalysen under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 81. Rskr. 2019/20:1 Tillsyn över och ingripande mot advokater och advokatbolag vid tillämpning av penningtvättslagen Prop. 2018/19:125, bet. 2019/20:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 605-608). 82. Rskr. 2019/20:5 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU Prop. 2018/19:143, bet. 2019/20:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 601). 83. Rskr. 2019/20:6 Ändring i det nordiska skatteavtalet Prop. 2018/19:126, bet. 2019/20:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 604). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Finland om att protokollet godkänts. 84. Rskr. 2019/20:8 Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken Skr. 2018/19:120, bet. 2019/20:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 85. Rskr. 2019/20:13 Ett starkare skydd för välfärdssystemen Prop. 2018/19:132, bet. 2019/20:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 652 och 653). 86. Rskr. 2019/20:16 Statistik över hushållens tillgångar och skulder Framst. 2018/19:RB4, bet. 2019/20:FiU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om statistik över hushållens tillgångar och skulder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillsätta en utredning om en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder (bet. 2019/20:FiU8 s. 6 f.) och därmed bifallit riksdagens framställning 2018/19:RB4. Regeringen avser att besluta om kommittédirektiv under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 87. Rskr. 2019/20:18 Statistik på upphandlingsområdet Prop. 2018/19:142, bet. 2019/20:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 668-672). 88. Rskr. 2019/20:27 En ny reglering för tjänstepensionsföretag Prop. 2018/19:158, bet. 2019/20:FiU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny reglering för tjänstepensionsföretag: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 742-773). Punkt 2 om solvens inklusive kapitalkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solvens inklusive kapitalkrav (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Punkt 3 om information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om information (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Punkt 4 om egenföretagares försäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om egenföretagares försäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Punkt 5 om tilläggsförsäkringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsförsäkringar (bet. 2019/20:FiU12 s. 8 f.). Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-5. 89. Rskr. 2019/20:28 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Prop. 2018/19:124, bet. 2019/20:FiU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 738-741). Punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2018/19:3114 yrkandena 1 och 2, 2018/19:3122, 2018/19:3123 yrkandena 1-4, 2019/20:2031 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:2801 yrkandena 1 och 2. Regeringen har för avsikt att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 90. Rskr. 2019/20:29 Köp på saklig grund Skr. 2018/19:148, bet. 2019/20:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 91. Rskr. 2019/20:32 Ändrade mervärdesskatteregler vid gränsöverskridande handel mellan företag Prop. 2018/19:160, bet. 2019/20:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 789 och 790). 92. Rskr. 2019/20:33 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal Prop. 2019/20:5, bet. 2019/20:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1141). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Portugal om att protokollet godkänts. 93. Rskr. 2019/20:38 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2018/19:150, bet. 2019/20:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 725-737 och 774). 94. Rskr. 2019/20:41 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Prop. 2019/20:11, bet. 2019/20:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 796). 95. Rskr. 2019/20:46 Skatteregler för tjänstepensionsföretag Prop. 2018/19:161, bet. 2019/20:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 783-787). 96. Rskr. 2019/20:48 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkt 3 om övriga lagförslag, a) och b): Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 834-997). Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 97. Rskr. 2019/20:57 Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1150). 98. Rskr. 2019/20:59 Statens budget 2020 Rambeslutet Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2022, d) beräkningen av inkomsterna i statens budget 2020, h) ålderspensionssystemets utgifter 2020 och punkt 6 om bemyndigande för ramanslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2020: Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2020: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2020 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2020. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2020 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2020. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler: Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1164 och 1170). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) övriga lagförslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster: Den 11 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1272). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster, 1 och 2: Den 30 januari 2020 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2021 och 2022: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2021. Punkt 3 om bemyndigande om upplåning: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 16 januari 2020 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), h), i) och 6. 99. Rskr. 2019/20:60 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statistiska centralbyrån, Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket, anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter respektive anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25. 100. Rskr. 2019/20:71 Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning Prop. 2019/20:20, bet. 2019/20:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1146-1148). 101. Rskr. 2019/20:75 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018 Skr. 2018/19:130, bet. 2019/20:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 102. Rskr. 2019/20:76 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor Prop. 2019/20:14, bet. 2019/20:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1248-1255). 103. Rskr. 2019/20:77 Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster Prop. 2019/20:23, bet. 2019/20:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1226). 104. Rskr. 2019/20:79 Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar Prop. 2019/20:13, bet. 2019/20:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1241 och 1242). 105. Rskr. 2019/20:80 Genomförande av regler om beskattning av inkomst från obeaktat fast driftställe i EU:s direktiv mot skatteundandraganden Prop. 2019/20:12, bet. 2019/20:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1197-1202). 106. Rskr. 2019/20:83 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2020: Den 11 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna. 107. Rskr. 2019/20:88 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering Prop. 2019/20:37, bet. 2019/20:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1215-1222). 108. Rskr. 2019/20:89 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. 109. Rskr. 2019/20:90 Anstånd med kupongskatt i vissa fall Prop. 2019/20:33, bet. 2019/20:SkU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1233). 110. Rskr. 2019/20:91 Skatt på avfallsförbränning Prop. 2019/20:32, bet. 2019/20:SkU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1274 och 1275). 111. Rskr. 2019/20:92 Sänkt skatt på drivmedel Prop. 2019/20:24, bet. 2019/20:SkU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1244). 112. Rskr. 2019/20:96 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2020: Den 11 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Konsumentverket, Lantmäteriet, anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Boverket. 113. Rskr. 2019/20:98 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Spelinspektionen. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan AB och punkt 6 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. 114. Rskr. 2019/20:121 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20, a) anslagen för 2020 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Boverket. 115. Rskr. 2019/20:129 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Arbetsgivarverket, Bokföringsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Finansinspektionen, Finanspolitiska rådet, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statens fastighetsverk, Statens servicecenter, Statens tjänstepensionsverk, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Upphandlingsmyndigheten, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för finanspolitisk utveckling, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk respektive anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2 och 3: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 5 och 6: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kammarkollegiet. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 9: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens fastighetsverk. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Fortifikationsverket. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) bemyndigande för Nordiska investeringsbanken och e) godkännande av stadgeändringar för Nordiska investeringsbanken, 1-4: Den 20 februari 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Riksgäldskontoret att säga upp garantiavtal för projektinvesteringslån och miljöinvesteringslån i Nordiska investeringsbanken. Samma dag beslutade regeringen om ingående av överenskommelse om stadgeändring och utställande av statliga garantier i Nordiska investeringsbanken. 116. Rskr. 2019/20:131 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 inom utgiftsområde 25. 117. Rskr. 2019/20:132 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret. 118. Rskr. 2019/20:133 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslag för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2022. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b). 119. Rskr. 2019/20:137 Statens budget för 2020 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2013/14 1. Rskr. 2013/14:27 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (U 23), 2014/15:75 (U 8), 2015/16:75 (U 6), 2016/17:75 (U 5), 2017/18:75 (U 3) och 2018/19:75 (U 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om plan för att legitimera fler yrkesgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6 s. 9 f.). Den 15 september 2016 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legitimation och behörighet och bedöma om det fanns behov av att justera reglerna om legitimation och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning (U 2016:06, dir. 2016:76). I detta uppdrag ingick bl.a. att överväga om undantagen från kraven på legitimation och behörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena borde upphöra och hur en sådan förändring i så fall skulle kunna genomföras. Om utredaren föreslog att undantagen skulle upphöra skulle utredaren föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare skulle upphöra med hänsyn till tillgången på lärare med behörighetsgivande utbildning samt föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kunde öka. Utredaren skulle vidare överväga om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring skulle kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet. I juni 2017 lämnade utredaren delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Delbetänkandet innehöll bl.a. förslag om ändring av legitimations- och behörighetsreglerna. Delbetänkandet remitterades. I mars 2018 lämnade utredaren slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). Betänkandet remitterades. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas (prop. 2017/18:194). I propositionen föreslogs bl.a. att det undantag i skollagen (2010:800) som gav fritidspedagoger eller motsvarande möjlighet att undervisa i fritidshemmet utan legitimation och behörighet skulle tas bort. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 i enlighet med förslagen i propositionen och regeringen utfärdade den 20 juni 2018 den lag om ändring i skollagen som riksdagen antagit (bet. 2017/18:UbU31, rskr. 2017/18:430, SFS 1303). Övriga förslag i betänkandena bereds inom Regeringskansliet. Den 9 maj 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga behovet av åtgärder när det gäller undervisningen i modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer (dir. 2018:38). I maj 2019 lämnade utredaren betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18). I betänkandet finns rekommendationer om hur lärarförsörjningen inom ämnet modersmål ska kunna tryggas och utvecklas, bl.a. en mer flexibel grundlärarexamen samt ändrade krav för behörighet att undervisa i ämnet modersmål. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:90 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (U 26), 2015/16:75 (U 11), 2016/17:75 (U 8), 2017/18:75 (U 5) och 2018/19:75 (U 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 4. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom råvaror (KIC Raw materials) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 970 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 270 000 kronor, 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå med 900 000 kronor: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw materials under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 300 000 kronor, 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå högst 1 000 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d). Av samma anledning föreslog regeringen i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2 avsnitt 3.15 s. 26) att regeringen bemyndigas att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw materials på högst 1 200 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2017/18:59 om höständringsbudget för 2018, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning).Vidare föreslog regeringen av samma anledning i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s. 26) att regeringen bemyndigas att under 2019-2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw materials på högst 1 200 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se rskr. 2018/19:288) [Fi 76] om vårändringsbudget för 2019, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, d). Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen. 5. under 2015 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa (KIC Healthy living) under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och under 2015-2022 besluta om en årlig medlemsavgift på högst 2 025 000 kronor med det förtydligandet att den årliga medlemsavgiften avses belasta anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå med 675 000 kronor vardera: Den 22 december 2014 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen. Den 18 december 2015 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan visade sig bemyndigandet inte vara tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) att regeringen bemyndigas att under 2016-2022 besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Healthy living under EIT enligt följande: 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå om högst 750 000 kronor vardera. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se skr. 2016/17:75 [Fi 55] om vårändringsbudget för 2016, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e). Av samma anledning föreslog regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s. 131) att regeringen bemyndigas att under 2019-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (se rskr. 2018/19:288 [Fi 76] om vårändringsbudget för 2019, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning). Vidare föreslog regeringen i propositionen Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2 avsnitt 3.12 s. 26) att regeringen bemyndigas att under 2019-2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 800 000 kronor. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. 3. Rskr. 2014/15:141 Möjligheter till fjärrundervisning Prop. 2014/15:44, bet. 2014/15:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 15), 2016/17:75 (U 10), 2017/18:75 (U 7 och 2018/19:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av fjärrundervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen i sin utvärdering av fjärrundervisning dels särskilt bör granska hur lagändringen påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare, dels särskilt bör följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en delrapport senast 2017 (bet. 2014/15:UbU3 s. 15 f.). Den 1 oktober 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att bl.a. utvärdera fjärrundervisning, inklusive fjärrundervisning enligt förordningen (2015:481) om försöksverksamhet med fjärrundervisning. I uppdraget ingår bl.a. att myndigheten ska bedöma hur möjligheten till fjärrundervisning påverkar huvudmännens incitament att anställa behöriga lärare. Myndigheten skulle lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2017 och en slutredovisning senast den 15 november 2018 (U2015/04701/S). Skolverket lämnade en delredovisning av uppdraget i februari 2017 och en i november 2017 (U2017/00488/GV) och slutredovisade uppdraget den 29 oktober 2018 (U2018/04181/GV). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utökade möjligheter till undervisning och fjärrundervisning på entreprenad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta två utredningar om utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt generellt se över entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen (bet. 2014/15:UbU3 s. 16 f.). Den 12 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur skolhuvudmän genom fjärrundervisning på entreprenad eller på annat sätt kan ges ökade möjligheter att erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (U 2015:09, dir. 2015:112). I direktiven bedömde regeringen att de två frågorna som enligt riksdagens tillkännagivande ska utredas låg nära varandra och att det var ändamålsenligt att samla båda uppdragen inom en och samma utredning. Regeringen ansåg dock, i likhet med riksdagen, att det var angeläget att frågan om utökade möjligheter till fjärrundervisning på entreprenad i modersmål och studiehandledning på modersmål utreddes skyndsamt och utredaren fick därför i uppdrag att lämna förslag i dessa frågor i ett delbetänkande. Den 12 februari 2016 lämnade utredaren delbetänkandet Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12). Betänkandet remitterades och våren 2016 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål (prop. 2015/16:173). Riksdagen beslutade den 21 juni 2016 i enlighet med förslaget i propositionen och regeringen utfärdade den 22 juni 2016 den lag om ändring i skollagen (2010:800) som riksdagen antagit (bet. 2015/16:UbU18, rskr. 2015/16:315, SFS 761). Utredningen skulle även bl.a. bedöma om bestämmelserna i 23 kap. skollagen om entreprenad och samverkan bör ändras och vid behov föreslå nya ändamålsenliga avtalsformer för skolhuvudmän som avser att ingå avtal med varandra om att utföra uppgifter avseende undervisning. Denna del av uppdraget redovisades den 30 maj 2017. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 5 oktober 2017. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 4. Rskr. 2014/15:162 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2014/15, bet. 2014/15:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (U 16), 2016/17:75 (U 11), 2017/18:75 (U 8) och 2018/19:75 (U 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om grundläggande högskolebehörighet för elever i gymnasieskolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det fortsatt ska vara en rättighet och inte en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan (bet. 2014/15:UbU10 s. 15 f.). Den 19 mars 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a., efter att ha analyserat olika alternativ, föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas (U 2015:01, dir. 2015:31). Den 23 juli 2015 och den 18 december 2015 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:82 och dir. 2015:141). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 31 oktober 2016 i betänkandet En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningen föreslog att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 1 mars 2017. Den 6 september 2017 remitterades promemorian Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2017/03537/GV). Även förslaget i den promemorian innebar att det fortsatt ska vara en rättighet, inte en skyldighet, att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan. Remisstiden gick ut den 6 december 2017. Den 15 mars 2018 beslutade regeringen propositionen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (prop. 2017/18:184). Inte heller i propositionen föreslogs att det skulle bli en skyldighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet i högskolan. I stället föreslogs att rätten skulle stärkas. Riksdagen avslog förslaget i propositionen (bet. 2017/18:UbU30, rskr. 2017/18:429). Regeringen har lagt riksdagens skrivelse om detta till handlingarna. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr.16 avsnitt 3.5 s. 105) angivit att tillkännagivandet får anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16. Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11) och 2018/19:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av det nya systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera och följa upp det nya kvalitetssäkringssystemet tre år efter införandet (bet. 2015/16:UbU9 s. 13 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att ansvara för att det, tre år efter att kvalitetssäkringssystemet har införts, görs en extern uppföljning och utvärdering av om systemet har varit kvalitetsdrivande för såväl lärosätena som deras utbildningar. Uppföljningen ska också belysa om, och i så fall på vilket sätt, studenters och arbetslivets erfarenheter har tagits till vara i bedömningsarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2021. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser. I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6. 6. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13) och 2018/19:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har därför uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket ska också om det bedöms lämpligt föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14) och 2018/19:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om nationellt digitalt lärarlyft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft (bet. 2015/16:UbU14 s. 59 f.). Den 9 juli 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna inom de nationella skolutvecklingsprogrammen ska enligt uppdraget bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ingår i skolutvecklingsprogrammen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna avseende digitala verktyg och lärresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta till vara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.3.6) att det finns ett behov av ett förstärkt stöd för deltagande i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa införandet av programmering i undervisningen och att medel därför bör tillföras för detta ändamål. Den 19 oktober 2017 beslutade regeringen en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i utbildningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna ges möjligheter att stärka dessa kompetenser. I strategin anges att regeringen i syfte att genomföra de övergripande målen i strategin tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting kommer att bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter. Regeringen bedömde i skrivelsen Riksrevisionens rapport om samisk utbildning (skr. 2017/18:68) att ovan nämnda åtgärder är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed fick anses slutbehandlat. Utbildningsutskottet har konstaterat att regeringen redovisat ett antal genomförda åtgärder. Utskottet har ansett att ytterligare insatser behövs på området och att tillkännagivandet därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 93) att punkten åter är öppen. Sveriges kommuner och landsting, numera Sveriges kommuner och regioner, har i mars 2019 lämnat rapporten om digitaliseringens möjligheter för att främja kunskapsutveckling och likvärdighet i skolväsendet (U2019/01776/S). Rapporten innehåller dels en kartläggning och analys av uppmärksammade och övergripande behov hos huvudmännen, dels en kartläggning och analys av pågående initiativ och aktiviteter. Rapporten innehåller även en plan för fortsatt arbete och förslag på nya initiativ och aktiviteter. Exempel på initiativ som rör kompetensutveckling är ett breddat och förstärkt uppdrag till Skolverket gällande fortbildning och kompetensutvecklande insatser inom digitaliseringsområdet och att rektorsprogrammet och fortbildningen av rektorer utvecklas så att rektorerna bättre förbereds på att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 30 augusti 2016. Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: punkt 10, 14 och 30. Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:208 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft Prop. 2016/17:50, bet. 2016/17:UbU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 20) och 2018/19:75 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om utbildningarnas arbetslivsanknytning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat samarbete mellan lärosäten, arbetsliv och relevanta branschorganisationer och en kontinuerlig dialog om utbildningars innehåll och dimensionering (bet. 2016/17:UbU12 s. 39 f.). Den 27 juli 2017 gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar kontinuerligt med externa parter i frågor avseende dimensionering av utbildning samt att samla universitet och högskolor till diskussion om dimensioneringsfrågor. Syftet med uppdraget är att öka samverkan mellan lärosäten, arbetsliv och andra relevanta parter. Uppdraget redovisades i april 2018. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:249 Vuxenutbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 21) och 2018/19:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om eftergymnasial utbildning för särskoleelever*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen särskilt ska se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras (bet. 2016/17:UbU16 s. 17 f.). Den 16 februari 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda vissa frågor som avser fortsatt utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning (U 2017:01, dir. 2017:21). Den 13 december 2017 gav regeringen genom tilläggsdirektiv utredaren ett ändrat uppdrag (dir. 2017:125). Utredaren skulle i stället se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras. Regeringen redovisade i förra årets skrivelse 75 (skr. 2017/18:75) att punkten är slutbehandlad. Utbildningsutskottet har ansett att resultatet av utredningen behöver avvaktas och att tilläggsdirektiven till den pågående utredningen inte är en tillräcklig åtgärd för att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.3.3 s. 116) att punkten åter är öppen. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 3 september 2018 i betänkandet En andra och en annan chans - ett komvux i tiden (SOU 2018:71). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 december 2018. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 lagrådsremissen Komvux för stärkt kompetensförsörjning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under riksdagsåret 2019/20. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22) och 2018/19:75 (U 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovisade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8-11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska uppdraget i stället redovisas senast den 28 februari 2021 (dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 11. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23) och 2018/19:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 har regeringen gett Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 12. Rskr. 2017/18:59 Höständringsbudget för 2017 Prop. 2017/18:2, bet. 2017/18:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 34) och 2018/19:75 (U 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Riksdagen bemyndigar regeringen att a. under 2017 besluta om medlemskap i KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och att under 2017-2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 250 000 kronor vardera: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå samt 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Regeringen föreslog vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s.130) att regeringen bemyndigas att under 2019-2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet., rskr. 2018/19:293). Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. b. under 2017-2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy SE på högst 500 000 kronor vardera: Den 7 december 2017 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. De årliga medlemsavgifterna är fastställda i euro och på grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandet för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget för 2018 (prop. 2018/19:2) att regeringen bemyndigas att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2018/19:FiU11, rskr. 2018/19:67). Regeringen föreslog vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99 avsnitt 6.15 s.130) att regeringen bemyndigas att under 2019-2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet., rskr. 2018/19:293). Den 20 december 2018 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 om ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligas rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletteras också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet har promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero tagits fram och skickats på remiss (Dnr U2020/00232/S). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vidare har Regeringskansliet den 26 februari 2020 beslutat om att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707/S). Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen avser att påbörja analysen under året. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 17 och 18. 14. Rskr. 2017/18:273 Forskning Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om utvärdering av forskning och innovation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation (bet. 2017/18:UbU17 s. 8 f.). Den 27 april 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. Utredaren skulle bl.a. föreslå hur principer för uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas (U 2017:05, dir. 2017:46). Regeringen beslutade den 1 november 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:108). I februari 2019 lämnade utredaren betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 juni 2019. Frågan bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:333 Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren ska vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2017:88). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2019 (dir. 2018:58). Regeringen beslutade den 28 juni 2019 om förlängd tid för utredningen (dir. 2019:38). Efter ytterligare tilläggsdirektiv ska utredningen i stället redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2021 (dir. 2020:18). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 16. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Slutbetänkandet lämnades den 18 december 2019. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2018/19:45 En strategi för svensk rymdverksamhet Skr. 2017/18:259, bet. 2018/19:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering och uppföljning av strategin för svensk rymdverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen kontinuerligt ska utvärdera de långsiktiga strategiska målen i strategin för svensk rymdverksamhet och regelbundet återrapportera till riksdagen (bet. 2018/19:UbU3 s. 17 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.3.2 s. 242) angivit att regeringen avser att återkomma med utvärderingar av de långsiktiga strategiska målen i rymdstrategin i kommande budgetpropositioner. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2018/19:67 Höständringsbudget för 2018 Prop. 2018/19:2, bet. 2018/19:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018-2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor, EIT Digital på högst 400 000 kronor och KIC Innoenergy SE på högst 700 000 kronor: Den 18 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 c) Obligatorisk förskola med språkutveckling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en utredning för att undersöka hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas (bet. 2018/19:UbU1 s. 43). Den 24 oktober 2019 fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland barn i 3-5 års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn. I uppdraget ingår att analysera de rättsliga förutsättningarna för och undersöka hur nyanländas barn, enligt lämplig definition, ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från tre års ålder med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan med fokus på språkutveckling i svenska samt utreda och föreslå hur ett obligatorium kan utformas (dir. 2019:71). Regeringen har ansett att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat och har därför beslutat att skriva av riksdagsskrivelsen delvis (U2018/04751/S [delvis]). d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Inom Regeringskansliet bereds för närvarande direktiv till en särskild utredare som ska föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:139 Lärosätenas lokalförsörjning Skr. 2018/19:21, bet. 2018/19:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 april 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 21. Rskr.2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:245 Ändring av sammansättningen av Skolväsendets överklagandenämnd Prop. 2018/19;74, bet. 2018/19: UbU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 410). 24. Rskr. 2018/19:268 Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan Skr. 2018/19:57, bet. 2018/19: UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 25. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om otillåten spridning av nationella prov: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov (2018/19:110) till handlingarna. Vidare föreslog utskottet med stöd av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen ett tillkännagivande till regeringen, se punkt 3 nedan. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att delvis skriva av ärendet (U 2019/02255/GV [delvis]). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Arbete pågår inom Regeringskansliet med att se över regleringen av de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 26. Rskr. 2018/19:270 Myndighetsreformen då Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet inrättades Skr. 2018/19:109, bet. 2018/19: UbU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 september 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 27. Rskr. 2018/19:273 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Prop. 2018/19:58, bet. 2018/19:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar rikdagen antagit (SFS 504-506). Riksmötet 2019/20 28. Rskr. 2019/20:40 Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor Skr. 2018/19:144, bet. 2019/20:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor: Riksdagen lade regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor (skr. 2018/19:144) till handlingarna och föreslog samtidigt ett tillkännagivande, se punkt 2 nedan. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att slutligt skriva av ärendet (U2019/03804/GV). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utveckling av Skolinspektionens arbete med uppföljning av tillsynsbeslut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla uppföljningsarbetet. Tillsynsbesluten ska följas upp på ett sådant sätt att det blir säkerställt att huvudmännen bedriver verksamheten i enlighet med skollagen. Regeringen har genom beslut av regleringsbrevet för 2020 avseende Statens skolinspektionen gett myndigheten i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med att följa upp tillsynsärenden så att myndigheten säkerställer att brister har åtgärdats. Myndigheten ska senast den 15 oktober 2020 och 15 oktober 2021 redovisa till regeringen hur arbetet genomförts och vilka resultat som nåtts (U2019/04373/GV). Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:47 Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Prop. 2018/19:166, bet. 2019/20:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 801). 30. Rskr. 2019/20:55 Etikprövning av forskning - tydligare regler och skärpta straff Prop. 2018/19:165, bet. 2019/20:UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1144). 31. Rskr. 2019/20:56 Behandling av personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning Prop. 2019/20:7, bet. 2019/20:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1149 och 1150). 32. Rskr. 2019/20:65 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 för Statens skolinspektion och Rymdstyrelsen. Den 11 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Centrala studiestödsnämnden. Utgiftsområde 15 Studiestöd: Den 11 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Centrala studiestödsnämnden. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: a) Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå. b) Den 12 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. c) Den 12 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. d) Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. e) Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. f) Den 5 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Den 19 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Vetenskapsrådet. Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: a), d), e) och f). 33. Rskr. 2019/20:99 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 17 a) Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen, 14:2 Bidrag till tolkutbildning, 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen och 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Samma dag beslutade regeringen riktlinjer för 2020 för Folkbildningsrådet i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen samt för studieförbundet SISU Idrottsutbildarna i fråga om användningen av anslagen 14:1 Bidrag till folkbildningen och 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 14:2 Bidrag till tolkutbildning. 34. Rskr. 2019/20:120 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UbU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslagen inom utgiftsområde 16 a) Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Den 19 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska högskola, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. 2. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet. 3. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Riksgäldskontoret. 4. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Vetenskapsrådet. 5. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för anslagen 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan, 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet m.m., Fortbildning av lärare och förskolepersonal, 1:13 Praktiknära skolforskning, 1:14 Bidrag till lärarlöner, 1:16 Statligt stöd för likvärdighet och kunskapsutveckling, 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning, 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning, 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation, 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer, 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och 4:1 Internationella program. 35. Rskr. 2019/20:134 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 15 a) Anslagen för 2020. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen. b) Lagförslaget. Den 19 december 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1290). c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Centrala studiestödsnämnden. 2. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:6 inom utgiftsområde 15 Studiestöd. 2.8 Miljödepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1) och 2018/19:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Energimyndigheten att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Energimyndigheten genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122) Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 2. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6) och 2018/19:75 (M 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naturvårdsdirektiven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för att förändra art- och habitatdirektivet så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige (bet. 2014/15:MJU12 s. 18 f.). EU-kommissionen presenterade i mars 2016 en färdplan för genomförande av EU-strategin för biologisk mångfald till 2020. Färdplanen innehåller aktiviteter för att stärka genomförandet av direktiven, i enlighet med strategins mål 1. Aktiviteterna diskuterades informellt mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur. Sverige upprepade där den ståndpunkt som togs fram i samband med Miljörådsmötet den 16 december 2015, att det bl.a. är viktigt att skapa förankring och acceptans i lokalsamhället för naturresursernas förvaltning. Regeringen redovisade den 26 januari 2017 bedömningen att det inte är möjligt att från svensk sida göra mer nu för att ändra direktivets klassificering av hotade arter. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat (prop. 2016/17:96). I sin behandling av propositionen anförde miljö- och jordbruksutskottet att det kan konstateras att EU-kommissionen i sin utvärdering av naturvårdsdirektiven dragit slutsatsen att direktiven fortfarande är mycket relevanta och ändamålsenliga och att kommissionen samtidigt drar slutsatsen att genomförandet av direktiven behöver förbättras i medlemsstaterna i nära samarbete med lokala myndigheter och med olika aktörer i medlemsstaterna. Utskottet konstaterade att det från svensk sida inte är möjligt att göra mer nu för att ändra direktivens klassificering av hotade arter (bet. 2016/17:MJU16). Med anledning av regeringens redovisning av åtgärder under 2016 (skr. 2016/17:75) yttrade miljö- och jordbruksutskottet (bet. 2016/17:KU21) att det är angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med den skyndsamhet som krävs och att de handläggs samvetsgrant, att det inte är tillfredsställande att regeringen har avslutat tillkännagivandet om naturvårdsdirektiven, att det är viktigt med en mer decentraliserad viltförvaltning från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå, att det är mycket angeläget att regeringen fortsätter att verka på EU-nivå utifrån utskottets intentioner med tillkännagivandet och att utskottet mot bakgrund av regeringens redovisning anser att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat. Regeringen verkar för att decentralisera genomförandet av direktiven i enlighet med riksdagens intentioner. En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet presenterades av EU-kommissionen i april 2017. Handlingsplanen syftar till att förbättra genomförandet av naturvårdsdirektiven, göra dem mer samstämmiga med socioekonomiska mål och förstärka samarbetet med nationella, regionala och lokala myndigheter, berörda parter och enskilda personer. Inför miljörådet den 19 juni 2017 var det överläggning om regeringens ståndpunkt i miljö- och jordbruksutskottet. Vid överläggningen reviderades ståndpunkten så att det framgår att handlingsplanen ytterligare ska stärka decentraliseringen av genomförandet från europeisk till nationell och regional nivå och att skyddet av värdefulla miljöer och arter i EU bör anpassas efter de olika nationella förutsättningarna genom ökad förankring och acceptans i lokalsamhällen. EU-nämnden gav sitt stöd till ståndpunkten (EU-nämndens uppteckningar 2016/17:43). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2020 att regeringen anser att tillkännagivandet kan anses slutbehandlat (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 66). I betänkande 2019/20:MJU1 s. 17 framgår att utskottet delar denna bedömning. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.). Det har under det senaste decenniet gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvärdering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårdsverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Redovisningen remitterades den 8 augusti 2018. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder, t.ex. författningsändringar, när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41 ). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10 och 23. Riksmötet 2015/16 3. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7) och 2018/19:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (bet. 2015/16:FöU3 s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016 och två ärenden under 2017 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare fyra ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2012, ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggningen av ärendena pågår och har hög prioritet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8) och 2018/19:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen ska redovisas inom kort. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110-111) föreslogs omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen avser att hantera betänkandet om övergödning samt uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten vidare när de har redovisats. Punkten står därmed åter som öppen och är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2015/16:162 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m. Skr. 2015/16:45, bet. 2015/16:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 13), 2017/18:75 (M 9) och 2017/18:75 (M 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om insamlingsansvar för förpackningar m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt ska ligga på producenterna (bet. 2015/16:MJU7 s. 18 f.). Regeringens ambition har varit att kommunalisera insamlingssystemet för att göra det enklare för medborgarna och öka återvinningen. Regeringen gav därför en utredare (M 2015:A) i uppdrag att föreslå hur det fysiska ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper från hushållen kan överföras från producenterna till kommunerna. Utredaren har i sitt underlag till regeringen (M2016/00921/Ke) tydligt redovisat att en sådan överföring inte kan ske på ett effektivt sätt utan lagändringar. Regeringen har därför tagit initiativ till en dialog med riksdagen och aktörerna på området för att gemensamt finna en helhetslösning. Miljöministern fick i juni 2017 ett förhandlingsmandat för att påbörja diskussioner med riksdagspartierna. Under september inleddes förhandlingar med flera riksdagspartier för att finna en gemensam långsiktig inriktning för avfallsområdet. Förhandlingarna avbröts i januari 2018. I mars 2018 skickades en promemoria, Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper - utveckling av producentansvaren, på remiss. Regeringen har i skrivelsen Strategi för Levande städer - politik för en hållbar stadsutveckling (skr. 2017/18:230) gett riksdagen viss information om regeringens intentioner på området. Regeringens hantering av tillkännagivandet är redovisad i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 76) Regeringen beslutade den 28 juni 2018 nya förordningar om producentansvar för förpackningar (SFS 2018:1462) respektive returpapper (SFS 2018:1463). Tillkännagivandet är därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 6. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12) och 2018/19:75 (M 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bland annat ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Från och med 2019 års budgetproposition kommer regeringen presentera en årlig klimatredovisning. En klimatpolitisk handlingsplan ska presenteras vart fjärde år och lämnas till riksdagen senast året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riksdagen. Årets klimatredovisning redovisar i mer detalj än fjolårets redovisning bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet. Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bland annat att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Regleringsbrevet innehåller även ett uppdrag om att Naturvårdsverket ska redovisa underlag till den klimatredovisning som regeringen enligt klimatlagen årligen ska lämna till riksdagen. Vidare ska Naturvårdsverket redovisa en bedömning av hur regeringens budgetproposition för 2020 samt styrmedel som har beslutats efter juni 2018 påverkar möjligheten att nå de klimatmål som har antagits av riksdagen samt en företrädelsevis kvantitativ bedömning av effekten på utsläppen av medel avsatta på de anslag som finansierar klimatpolitiska styrmedel. Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsättningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Regeringen avser att återkomma i denna del. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Vattendelegationerna vid de länsstyrelser som är vattenmyndigheter har beslutat om åtgärdsprogram för 2016-2021. Arbetet med att genomföra programmen pågår på berörda myndigheter. Vidare ges arbetet med att stärka insatser på lokal nivå hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. Regeringen beslutade i maj 2017 att tillsätta en utredning om hållbara vattentjänster (M 2017:02) som ska föreslå åtgärder som ökar åtgärdstakten för små avlopp, se över ansvarsreglerna för vatten och avlopp samt föreslå vilken myndighet som ska vägleda tillsyn. Utredningen redovisades den 31 maj 2018. Utredningen har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (M 2018:02). Utredaren ska föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen ska redovisas inom kort. Vidare har arbetet med indikatorer utvecklats för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare och för att kunna följa den långsiktiga utvecklingen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 110-111) föreslogs vidare omfattande satsningar på att minska övergödningen. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 fått i uppdrag att analysera hur uppföljningen av olika åtgärders effekter kan förbättras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2020. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Regeringen avser att hantera betänkandet om övergödning samt uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten vidare när de har redovisats. Punkten står därmed åter som öppen och är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14) och 2018/19:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland för närvarande arbetar på ett förslag till begränsning av PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i privata trädgårdar är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen vill minska dessa risker och har målsättningen att förbjuda privat användning av kemiska växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionens rapport om begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige har remitterats och vidare beredning pågår inom Regeringskansliet. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094/Ke). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen anser att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen har därför tillsatt en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som ska ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS - "Elements for an EU-strategy for PFASs". Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. När det gäller användning av kemiska växtskyddsmedel har Regeringskansliet remitterat en promemoria med förslag till författningsändringar på området. Författningsändringarna beräknas kunna träda i kraft i mitten av 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18) och 2018/19:75 (M 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.). Det har under det senaste decenniet gjorts ett flertal ändringar i strandskyddslagstiftningen i syfte att skapa ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling, särskilt av landsbygden, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. 2009 års ändring med bl.a. nya regler om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen - de s.k. LIS-reglerna - innebar att möjligheterna till dispens och upphävande av strandskyddet i syfte att underlätta landsbygdsutvecklingen utökades. Vidare ändrades beslutsrätten så att den i större utsträckning flyttades till kommunerna. 2014 tillkom dessutom en regel som gör det lättare att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket och Boverket redovisade i september 2013 en utvär-dering av 2009 års ändringar av strandskyddsreglerna. Myndigheterna anförde bl.a. att det var för tidigt att avgöra om den s.k. LIS-reformen hade lett till landsbygdsutveckling. Regeringen beslutade den 23 mars 2017 (M2017/00778/Nm) att uppdra åt Naturvårdsverket att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 28 augusti 2017 (M2017/02054/Nm) och föreslog då vissa förändringar i LIS-reglerna. Naturvårdsverkets redovisning innebär att systemet med LIS-områden utvecklas så att avgränsningen inte längre ska behöva vara "begränsad", de ska kunna införas i närheten av mindre tätorter, kraven sänks på att en åtgärd ska bidra till landsbygdsutvecklingen för att dispens ska kunna ges och de särskilda skälen för dispens från strandskyddet breddas. LIS-områden ska dock även i fortsättningen pekas ut i kommunernas översiktsplaner. Redovisningen remitterades den 8 augusti 2018. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24) och 2018/19:75 (M 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt M 15 och M 26. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33) och 2018/19:75 (M 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195/R). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Arbetet med beredning av förordningsändringarna utifrån Naturvårdsverkets förslag pågår. Remissvar har sammanställts och arbetet med förordningsändringar har påbörjats och förväntas kunna slutföras under 2020. De frågor som riksdagen tar upp kommer att behandlas inom ramen för det ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering av den nya lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2017/18:MJU5 s. 34 f.). Arbetet med planering av en utvärdering har inletts. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 5. 11. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41) och 2018/19:75 (M 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Energimyndigheten att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821/Kl). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Energimyndigheten redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:171 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.). Regeringen planerar för närvarande ingen utredning. När resultatet från nedanstående satsningar har kommit in avser regeringen att återkomma i frågan. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018-2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Naturvårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) befogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsättningar och upp till vissa nivåer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. Redovisningen i budgetpropositionen för 2020 hanterar likartade frågeställningar som i detta tillkännagivande. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:215 Skogspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 22 och N 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av artskyddsförordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en översyn av artskyddsförordningen bör göras för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker (bet. 2017/18:MJU17 s. 13). Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i skrivelse till regeringen pekat på behovet att se över artskyddsförordningen (2007:845) för att säkerställa att den blir tillämpbar, effektiv och rättssäker. Regeringen delar denna bedömning och avser att utreda gällande regelverk. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en översyn bör göras av olika typer av ersättningsmodeller vid skyddande av skog i syfte att skapa effektivare skyddsformer, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 35). I den del som rör ersättningsmark uppdrog regeringen den 12 juli 2018 åt Sveriges lantbruksuniversitet att analysera samhällsekonomiska konsekvenser av metoden att skydda värdefulla skogar inom Ersättningsmark i Sverige AB. Uppdraget redovisades den 18 december 2019. Den 18 juli 2019 beslutades kommittédirektiv om Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 16. 15. Rskr. 2017/18:217 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt M 9 och M 26. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta om hand slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om kompensation vid inskränkningar i äganderätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompensation vid inskränkningar i äganderätten (bet. 2017/18:MJU19 s. 40). Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att identifiera vilka åtgärder som kan vidtas med anledning av denna punkt. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 13. 16. Rskr. 2017/18:257 Avfall och kretslopp Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produktgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.). Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbalken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta. I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet; ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirektivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven. Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhändertagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776/R och M2019/02091/R) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna beräknas kunna träda i kraft i mitten av 2020. Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Uppdraget ska redovisas senast den 10 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.). Regeringen remitterade den 8 augusti 2018 Naturvårdsverkets redovisning (M2017/02054/Nm) av uppdraget att se över reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge i miljöbalken och plan- och bygglagen. Inom ramen för denna remittering gavs remissinstanserna även möjlighet att inkomma med kompletterande förslag till åtgärder (t.ex. författningsändringar) när det gäller att utöka möjligheterna att bygga permanentbostäder för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i områden med god tillgång till stränder samtidigt som de värden som strandskyddet syftar till inte äventyras. Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:425 Strategi för Levande städer - Politik för en hållbar stadsutveckling Skr. 2017/18:230, bet. 2017/18:CU39 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens strategi för levande städer: Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 att lägga regeringens skrivelse Strategi för Levande städer till handlingarna. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:440 Klimatpolitik Prop. 2017/18:163 och 229, bet. 2017/18:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om inriktningen för svensk klimatpolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att klimatpolitiken ska sträva efter att uppnå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU (bet. 2017/18:MJU22 s. 58 f.). Regeringen har under perioden fortsatt arbetet med att skapa långsiktiga spelregler för att skapa förutsättningar för att klimatmålen kan nås samtidigt som en god ekonomisk tillväxt bibehålls. Till exempel trädde regeringens satsning bränslebytet i kraft den 1 juli 2018, en reform bestående av ett reduktionspliktssystem som i kombination med ändrade skatteregler syftar till att minska utsläpp från bensin och dieselbränslen genom ökad inblandning av biodrivmedel och som bidrar till att skapa långsiktiga förutsättningar för hållbara biodrivmedel med bra klimatprestanda. Den 19 juli 2018 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, och vilken roll kompletterande åtgärder kan spela i det. Den 17 december 2019 beslutade regeringen om en klimatpolitisk handlingsplan i enlighet med klimatlagen. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) konstaterar regeringen att Sverige hittills har lyckats kombinera minskade utsläpp med en stark ekonomisk utveckling de senaste tre decennierna. Regeringen bedömer att en politik som bygger på tydliga och långsiktiga spelregler och principen om att sätta pris på utsläpp, kan bidra till att minska utsläppen samtidigt som en god ekonomisk tillväxt bibehålls. Den goda ekonomiska tillväxten förutsätter också att bl.a. regeringens näringspolitiska och förenklingspolitiska målsättningar beaktas. Regeringen bedömde därför att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 20. Rskr. 2018/19:146 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 21. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer och kommissionen har påbörjat arbetet med denna studie. Regeringen avvaktar resultatet av studien. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:202 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om läkemedelsrening i avloppsreningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avloppsreningsverken på sikt utrustas med teknik som reducerar läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar och att arbetet med pilotprojekt bör vidareutvecklas (bet. 2018/19:MJU13 s. 18 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 20 s. 136) lanserade regeringen en satsning på Renare Hav. En del av denna utgjorde ett statligt stöd för att minska utsläpp av läkemedelsrester till vattenmiljön under åren 2018-2020. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. Tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera samarbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 41 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20) föreslår regeringen satsningar för att motverka bl.a. övergödning (s. 111) och hantering av miljögifter (s. 104). I regleringsbrevet för 2020 har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 19. 23. Rskr. 2018/19:212 Säkerhet vid geologisk lagring av koldioxid Prop. 2018/19:64, bet. 2018/19:MJU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 maj 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 295). 24. Rskr. 2018/19:244 Ansvar för miljöskador i Sveriges ekonomiska zon Prop. 2018/19:95, bet. 2018/19:MJU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 494 och 495). 25. Rskr. 2018/19:254 Ändamålsenliga sanktioner mot otillåtna avfallstransporter Prop. 2018/19:79, bet. 2018/19:MJU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 496). 26. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen - med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt M 9 och M 15. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringskansliet arbetar vidare med att ta hand om slutsatserna och förslagen i utredningen. Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om skrivelsen: Riksdagen beslutade den 18 juni 2019 att lägga regeringens skrivelse 2017/18:265 Miljömålen - med sikte på framtiden till handlingarna. Den 30 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 4. Riksmötet 2019/20 27. Rskr. 2019/20:4 Riksrevisionens rapport om statens vägledning av kommunal tillsyn Skr. 2018/19:87 samt en följdmotion, bet. 2019/20:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 28. Rskr. 2019/20:21 Riksrevisionens rapport om Klimatklivet Skr. 2018/19:121 samt följdmotioner, bet. 2019/20:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om skrivelsen: Riksdagen beslutade den 3 oktober 2019 att lägga regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Klimatklivet till handlingarna. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020, som innehåller uppdrag och finansiella villkor kopplat till Klimatklivet. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:58 Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet Prop. 2018/19:22, bet. 2019/20:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1263). 30. Rskr. 2019/20:66 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Höständringsbudget för 2019 Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 28 november 2019 beslutade regeringen i ändringsbeslut av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12) samt Skydd av värdefull natur (anslag 1:14). Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:97 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18: a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Statens geotekniska institut (anslag 1:5). Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2019/20:100 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Stöd till friluftsorganisationer (anslag 13:3). Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:108 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 6: a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten (anslag 3:1). Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:122 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2019/20:1 och motioner från den allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20: a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Naturvårdsverket (anslag 1:1), Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Kemikalieinspektionen (anslag 1:6), Avgifter till internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (anslag 1:9), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Havs- och vattenmyndigheten (anslag 1:15), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20), Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar (anslag 2:1) och Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Miljöövervakning m.m. (anslag 1:2), Åtgärder för värdefull natur (anslag 1:3), Sanering och återställning av förorenade områden (anslag 1:4), Miljöforskning (anslag 1:5), Klimatanpassning (anslag 1:10), Åtgärder för havs- och vattenmiljö (anslag 1:11), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Internationellt miljösamarbete (anslag 1:13), Skydd av värdefull natur (anslag 1:14), Klimatinvesteringar (anslag 1:16), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv (anslag 1:20) och Forskningsrådet för miljö, samhällsbyggande och areella näringar: Forskning (anslag 2:2). Punkten är slutbehandlad i denna del. c) Godkännande av investeringsplan: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket (anslag 1:1). Punkten är slutbehandlad i denna del. Punkt 2 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2017 och 2018: Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2017 och 2018 som Sverige tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året. Regeringen fattade den 20 februari 2020 beslut om att genomföra borttagningen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsrätter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Regeringen fattade den 20 februari 2020 beslut om att genomföra annulleringen. Punkten är slutbehandlad. 2.9 Näringsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1) och 2018/19:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (rskr. 2010/11:49, punkt 2, N 5) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, N 13). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m.. Dom i målet meddelades den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Avgörandet behöver nu analyseras. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2007/08 2. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4) och 2018/19:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgälden i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgälden att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgälden att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälden i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälden att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgälden överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011.Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace. I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgälden om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. Fortsatta diskussioner förs med det berörda företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 3. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5) och 2018/19:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2019 har inga ytterligare händelser skett. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6) och 2018/19:75 (N 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen äger svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 14, rskr. 2015/16:90. Ärendet bereds vidare. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 a-c. Riksmötet 2010/11 5. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, mot. 2010/11:MJ2 yrkande 1, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8) och 2018/19:75 (N 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.) och därmed bifallit motion 2010/11:MJ2 yrkande 1. Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Åtgärder med anledning av tillkännagivandet om den dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9) och 2018/19:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret (Riksgälden) att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgälden slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgälden ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgälden som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgälden tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgälden under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgälden att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgälden infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgälden en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgälden att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgälden bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs är fortfarande inte avslutad och Riksgälden fortsätter bevakningen. Förvaltningen av Orio AB vid Regeringskansliet (Näringsdepartementet) fortsätter, se vidare (Fi 4). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2010/11:231 Djurskydd Mot. 2010/11:MJ309, 2010/11:MJ356 yrkande 15, bet. 2010/11:MJU20 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (L 6), 2012/13:75 (L 5), 2013/14:75 (L 4), 2014/15:75 (N 12), 2015/16:75 (N 11), 2016/17:75 (N 10), 2017/18:75 (N 10) och 2018/19:75 (N 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 11 om djurtransporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förkorta djurtransporterna (bet. 2010/11:MJU20 s. 20 f.) och därmed bifallit motionerna 2010/11:MJ309 och 2010/11:MJ356 yrkande 15. Regeringen har den 30 augusti 2018 beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffbestämmelserna i djurskyddslagen och brottsbalkens bestämmelse om djurplågeri (dir. 2018:94). Syftet med översynen är att få till stånd lämpliga och proportionerliga straffsatser vid brott mot djur och överväga om andra sanktioner än straffrättsliga påföljder kan vara ett mer effektivt sätt att upprätthålla regelverket i vissa fall. I uppdraget ingår bl.a. att överväga om straffen för vissa brott bör skärpas och om vissa andra, mindre allvarliga överträdelser bör sanktioneras med sanktionsavgifter eller vite i stället för med straff. I uppdraget ingår också att överväga om kontrollmyndigheternas skyldighet att anmäla överträdelser till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten bör förtydligas. Med hänvisning till dessa åtgärder, som regeringen också redovisat i skr. 2018/19:75, ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Uppdraget redovisades den 11 februari 2020 då betänkandet Brott mot djur - Skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem (SOU 2020:7) överlämnades. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 8. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, mot. 2011/12:MJ368, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12) och 2018/19:75 (N 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.) och därmed bifallit motion 2011/12:MJ368. Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Sverige har tillsammans med ett antal medlemsstater, med vilka Sverige samarbetar med på djurskyddsområdet, på olika sätt uppmanat kommissionen att förlänga mandatet så att djurskyddsarbetet inom plattformen kan fortsätta. Kommissionen har nyligen fattat beslut om att förlänga plattformen till och med den 30 juni 2021. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att samarbeta om djurskyddsfrågor på EU-nivå. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 9. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13) och 2018/19:75 (N 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Se även N 10 rskr. 2013/14:212. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 10. Rskr. 2013/14:212 Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd Prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 39), 2015/16:75 (N 25), 2016/17:75 (N 20), 2017/18:75 (N 19) och 2018/19:75 (N 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd när det gäller b): Aktiebolaget Bostadsgaranti försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Se även N 9 rskr. 2012/13:103. Regeringen beslutade den 2 maj 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2013/14:373 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363, 2013/14:T517 yrkandena 10-12, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 62), 2015/16:75 (N 31), 2016/17:75 (N 26), 2017/18:75 (N 24) och 2018/19:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan tydliggöras så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter i högre utsträckning kan tillgodoses (bet. 2013/14:TU19 s. 19 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T9 yrkande 9, 2013/14:T10 yrkande 3, 2013/14:T240 yrkande 7, 2013/14:T363 och 2013/14:T517 yrkandena 10-12. När det gäller Green Cargo AB angav regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7) att bolaget erbjuder konkurrenskraftiga godstransporter på järnvägen och arbetar tillsammans med Jernhusen AB för att utöka den s.k. kombitrafiken. I det aktuella betänkandet framhåller trafikutskottet att Green Cargo AB ska fortsätta med detta och i högre utsträckning tillgodose samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter. Regeringen avser, för det fall detta inte uppnås, att återkomma till riksdagen. När det gäller SJ AB beslutades vid årsstämman i bolaget den 24 april 2018 att bolagets uppdrag i bolagsordningen förtydligas enligt följande "Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller indirekt genom dotter- eller intressebolag, bedriva persontrafik och, inom ramen för affärsmässighet, bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet." När det gäller Jernhusen AB angav regeringen i den nämnda propositionen att det finns anledning att förtydliga uppdraget för Jernhusen AB för att understryka det viktiga ansvaret som bolaget har som förvaltare av bl.a. stationer och depåer. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 12. Rskr. 2014/15:121 Livsmedelspolitik Skr. 2014/15:16, mot. 2014/15:2974 yrkande 11 och 12, bet. 2014/15:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 41), 2016/17:75 (N 33), 2017/18:75 (N 29) och 2018/19:75 (N 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om livsmedelskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden (bet. 2014/15:MJU3 s. 21 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 11. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att utveckla livsmedelskontrollen. Hur livsmedelskontrollen genomförs har stor betydelse för den enskilde livsmedelsföretagaren. Utgångspunkten är att kontrollen ska ge företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll. Åtgärderna, som redovisas nedan, har även bäring på punkt 18 om regelförenkling. Statskontoret har på uppdrag av regeringen utvärderat avgiftsfinansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen. Uppdraget redovisades 2015 och remissbehandlades. Statskontorets slutsatser från detta uppdrag har lett till flera initiativ från regeringen och Livsmedelsverket. Livsmedelsverket har bl.a. ytterligare utrett förslaget om efterhandsdebitering för att öka legitimiteten för avgifterna och livsmedelskontrollen och inkom under hösten 2017 med en hemställan till regeringen beträffande införandet av obligatorisk efterhandsdebitering. Departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (Ds 2018:41) som remitterades den 7 december 2018 innehåller förslag som möjliggör debitering i efterhand av kontrollavgifterna för livsmedelskontroll. Också som en följd av Statskontorets rapport 2015 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att se över den modell som utgör grunden för bedömning av kontrollbehov och avgifter. Uppdraget lämnades med syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontrollmyndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen. Livsmedelsverket har tagit fram en förenklad modell i dialog med representanter från kontrollmyndigheterna och livsmedelsbranschen. Genom modellen får alla verksamheter inom samma bransch och av samma omfattning samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag kan få en reducerad kontrollfrekvens, bl.a. om tidigare kontroller varit utan avvikelser eller om företaget har en viss certifiering. Förslaget remitterades under våren 2018 och beredning av förslaget pågår. Livsmedelsverket utreder även om modellen ska bli obligatorisk. Den nya modellen planeras vara införd den 1 januari 2021. Regeringen gav vidare Statskontoret i december 2016 i uppdrag att bl.a. kartlägga vad som påverkar genomförandet av livsmedelskontrollen i kommuner vars livsmedelskontroll uppvisar påtagliga brister och lämna förslag på hur problemen kan lösas på ett kostnadseffektivt sätt, i syfte att öka likvärdigheten i kontrollen. I uppdraget ingick också att överväga om den statliga styrningen behöver förändras och t.ex. möjligheterna till en ökad samverkan kommuner emellan. Uppdraget redovisades i juni 2017. Rapporten har remissbehandlats fram till januari 2018. Förslagen i rapporten behandlades tillsammans med angränsande förslag i Miljötillsynsutredningens betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63). Inom ramen för livsmedelsstrategin gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att under perioden 2017-2019 utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen i landet genom kompetenshöjande åtgärder och stödjande verktyg vid genomförande av den offentliga livsmedelskontrollen. Ett omfattande arbete med bl.a. kompetensutvecklande insatser har genomförts. Kontrollmyndigheternas gemensamma arbete med att fokusera kontrollen dit riskerna är som störst är också viktigt i sammanhanget. De sammantagna insatserna på området bedöms få fullt genomslag på några års sikt och utvärderingsarbete för att mäta effekterna av arbetet med att utveckla livsmedelskontrollen och göra den mer likvärdig över hela landet har gjorts. Livsmedelsverket har också pekat på behovet av att beakta företagens behov av information och stöd i större utsträckning än tidigare och att kontrollen bör präglas av förståelse för företagarens situation vid en kontroll och i de kontakter som sker mellan företag och myndigheter. I mars 2018 föreslog regeringen för riksdagen ändringar i straffbestämmelserna i livsmedelslagen (2006:804) och i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter (prop. 2017/18:165). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. Livsmedelsverket har remissbehandlat den nya riskklassningsmodell som tagits fram med syfte att öka förståelsen för den kontroll som myndigheterna utför och avgifterna kopplade till kontrollen. Genom modellen får alla verksamheter inom samma bransch och av samma omfattning samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag kan få en reducerad kontrollfrekvens, bl.a. om tidigare kontroller varit utan avvikelser. Ett omfattande arbete med bl.a. kompetensutvecklande insatser har genomförts och fortsatt arbete pågår för att öka likvärdigheten i kontrollen. Tillkännagivandet har redovisats som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om regelförenkling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor bör utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas (bet. 2014/15:MJU3 s. 50) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 12. Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att Livsmedelsverket bl.a. har som uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor. Sedan 2015 har Livsmedelsverket enligt förordningen med instruktion för Livsmedelsverket också i uppgift att underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Det innebär att det är en av myndighetens ordinarie uppgifter och inte ett tidsbegränsat uppdrag. Regeringen delar i allt väsentligt riksdagens ståndpunkt. Flera åtgärder har därför vidtagits och vidtas kontinuerligt för att säkerställa generellt goda företagsvillkor. Livsmedelverket hade ett uppdrag att under 2017-2019 utveckla stödet till den offentliga livsmedelskontrollen genom kompetenshöjande åtgärder. Inom uppdraget har arbetet fortsatt med flera olika utbildningar och andra insatser för att öka kompetensen och förbättra kontrollmetodiken i den offentliga livsmedelskontrollen. Under 2018 påbörjades ett arbete med att utveckla en god kontrollsed för livsmedelskontrollen, ett arbete som förväntas öka likvärdigheten inom livsmedelskontrollen och leda till förbättrade kontakter med företagen. Regeringen överlämnade i mars 2018 propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:MJU2, rskr. 2017/18:99). Det övergripande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken är en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Regeringen har uppdragit åt Tillväxtverket att stärka genomförandet av landsbygdspolitiken och verka för att de landsbygdspolitiska målen nås, bl.a. genom att föreslå näringslivsinsatser som syftar till att stärka företagens konkurrensförmåga i Sveriges landsbygder genom ökad kunskaps- och innovationsutveckling, teknikanvändning och digitalisering samt genom satsningar på besöksnäringen. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet i denna del ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.2). Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34) och 2018/19:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Detta kan ha betydelse även för utveckling av kronhjortsförvaltningen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket ska senast den 15 oktober 2020 lämna förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon remitterades hösten 2018 och analyseras inom Regeringskansliet. Regeringen gav den 18 juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2974 yrkande 14. Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning kvarstår att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. En extern utvärdering av strategin har genomförts i december 2019. I budgetpropositionerna för 2017 och 2018 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.6 och prop. 2017/18:1. utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) bekräftade regeringen att strategin har rätt inriktning och att Naturvårdsverket ska bedriva sitt viltförvaltningsarbete utifrån den. Naturvårdsverket har redovisat arbetet med viltstrategin i årsredovisningarna för 2017 och 2018. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. Riksmötet 2015/16 14. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41) och 2018/19:75 (N 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även N 4, rskr. 2009/10:220. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2015/16:110 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 70), 2016/17:75 (N 50), 2017/18:75 (N 43) och 2018/19:75 (N 35). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU2 s. 10 f.). I enlighet med riksdagens tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkännagivanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) redogjort för behandlingen av tillkännagivandet och konstaterat att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2015/16:175 Skogspolitik Mot. 2015/16:1363 yrkande 5, 2015/16:2454 yrkande 4, 2015/16:2607 yrkande 1, 2015/16:3018 yrkandena 18 och 19, 2015/16:2607 yrkande 2, bet. 2015/16:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 56), 2017/18:75 (N 44) och 2018/19:75 (N 36). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om skogspolitiken och EU*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU10 s. 27) och därmed bifallit motion 2015/16:2607 yrkande 2. Regeringen har förstärkt samverkan med Finland inom ramen för det statsministerledda svenskfinska bioekonomisamarbetet. Exempelvis har under 2018 ett kunskapsseminarium arrangerats i Finland och ytterligare ett planeras till 2020 i Sverige. Regeringen har även inom ramen för skogsprogrammet gett stöd till Europeiska skogsforskningsinstitutet för arbetet med bl.a. förbättrat kunskapsunderlag för europeiska beslutsfattare (N2018/05713/SK). Inom ramen för skogsprogrammet har även förstärkning av det internationella arbetet skett bl.a. inom det boreala samarbetet och i juni 2018 antogs en ministerdeklaration (Haparandadeklarationen) mellan Sverige, Kanada, USA, Ryssland, Norge och Finland, som har stark forskningsanknytning och fokus på klimat och bioekonomi (N2019/00843/SK). Regeringen har genom Sveriges roll inom styrkommittén för Forest Europe gett strategiskt stöd både till vidareutveckling av policysamarbetet kring hållbart skogsbruk i Europa och EU-gruppens arbete för att etablera en gemensam ståndpunkt om eventuellt fortsatta förhandlingar om det europeiska skogsavtalet. Inom EU har regeringen också fått gehör för att skogen och hållbart skogsbruk spelar en viktig roll för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i utarbetandet av den gemensamma hållningen vid 13:e session för FN:s skogsforum samt vid FAO skogskommittés 24:e session. Inom det skogliga EU-arbetet, inklusive genomförandet och utvärderingen av EU:s skogsstrategi (KOM[2013] 659 slutlig/2) har regeringen fortlöpande bevakat policyutvecklingen på området. Ett viktigt exempel är förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom EU:s klimatramverk till 2030, där regeringen fört fram vikten av att det nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas. Ett annat exempel är förhandlingarna av Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor med dess hållbarhetskriterier för skogsbaserad bioenergi. I strategin för det nationella skogsprogrammet har regeringen betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Skogsstyrelsen har inom ramen för skogsprogrammet fokuserat ytterligare på policyutveckling inom EU, strategisk omvärldsbevakning och till att stärka globalt utvecklingsarbete (N2019/00843/SK). Med hänvisning till ovanstående åtgärder och inriktning inom EU-arbetet som rör skogsfrågor har regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.4) konstaterat att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47) och 2018/19:75 (N 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:MJU19 s. 14) och därmed bifallit motion 2015/16:1363 yrkande 9. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (N 1). Behandlingen av tillkännagivandet om jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling redovisas under rskr. 2014/15:154 (N 13). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2015/16:295 Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 67) och 2017/18:75 (N 48), 2018/19:75 (N 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt när det gäller b) 2-6: Saminvest AB bildades den 1 juli 2016. Vid extra bolagsstämma i bolaget den 13 januari 2017 meddelades att staten per den 1 januari 2017 tillskjutit samtliga aktier i de statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB till Saminvest AB i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Vid stämman antogs även en ägaranvisning som anger att bolaget bl.a. ska ansvara för en ansvarsfull hantering av nuvarande innehav i Fouriertransform Aktiebolag och Inlandsinnovation AB samt för en ordnad långsiktig avveckling av dessa bolag. Saminvest AB arbetar löpande med att avveckla dotterbolagens innehav på ett ansvarsfullt sätt. Ärendet bereds med inriktningen att det ska kunna slutbehandlas i samband med att nya uppdragsmål för Saminvest AB antas, vilket förväntas ske under 2020. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b 5 och 6. Riksmötet 2016/17 19. Rskr. 2016/17:26 Vildsvin och viltskador Prop. 2015/16:199, mot. 2016/17:145 yrkande 1 och 2, 2016/17:146 yrkandena 1-3, 2016/17:2445 yrkande 9, bet. 2016/17:MJU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 73), 2017/18:75 (N 50) och 2018/19:75 (N 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget i övrigt*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utfodring av vilt och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU4 s. 10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:145 yrkande 1 och 2016/17:146 yrkandena 1 och 2. Tillkännagivandet i fråga om reglering av utfodring av vilt bereds. Regeringen följer utvecklingen av olika aktörers initiativ beträffande utfodring av vilt och avvaktar resultatet av initiativen. Flera organisationer, däribland Skogsstyrelsen, Sveaskog AB och Svenska Jägareförbundet, har förslag till åtgärder på frivillig basis som i vart fall delvis skulle kunna lösa problematiken. Regeringskansliet har tagit initiativ till samtal med parterna för uppföljning av organisationernas arbete. I Svenska Jägareförbundets s.k. allmänna uppdrag ingår numera att verka för begränsning av utfodring. Bland initiativen kan nämnas Skogsstyrelsens viltskadepolicy som antogs i oktober 2018 och bl.a. rör utfodring, Svenska Jägareförbundets handlingsplan för vildsvin och nya riktlinjer om klövviltutfodring samt markägarorganisationernas arbete med att begränsa utfodring genom policydokument, överenskommelser och regleringar i avtal om jaktarrende. Regeringen avser att i lämpliga former ta fortsatta initiativ för att hitta lösningar. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2016/17:94 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 81), 2017/18:75 (N 53) och 2018/19:75 (N 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:MJU2 s. 10 f.). I budgetproposition för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) har avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkännagivanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. Med denna redovisning anser regeringen att tillkännagivanden från riksdagen som avser resultatredovisningen (bet. 2015/16:MJU2 punkt 1, rskr. 2015/16:110, bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) är slutbehandlade. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:192 Näringspolitik Mot. 2016/17:3123 yrkande 9, bet. 2016/17:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 59) och 2018/19:75 (N 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om tydlig tidsgräns för myndigheters handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ställer sig bakom det som utskottet anför om tydliga tidsgränser för myndighetens handläggningstider. Tydliga tidsgränser för handläggningstider tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2017/18 (rskr. 2017/18:238, punkt 12, N 29). Regeringen uppdrog 2017 åt Tillväxtverket att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur myndigheternas handläggningsprocesser påverkar företagens konkurrenskraft och utveckling samt ge förslag på vilka åtgärder och metoder som är effektiva och ändamålsenliga för att korta handläggningstiderna. Uppdraget redovisades i februari 2018. Därefter uppdrog regeringen åt Tillväxtverket att lämna förslag om kortare handläggningsprocesser för företag i besöksnäringen. I uppdraget ingick att Tillväxtverket skulle redovisa exempel på områden där maxtid och tidsgräns kan få särskilt stor effekt för företagen. Myndigheten skulle också redovisa skäl både för och emot maxtider och tidsgränser. Uppdraget redovisades i februari 2019. Tillväxtverket fann att det kan finnas skäl för införande av lagstadgade maxtider för handläggning på områden med långa handläggningstider. Samtidigt pekade myndigheten på risker som kan finnas med lagstadgade och frivilliga maxtider. Myndigheten ansåg att de negativa effekterna av att införa tidsgränser som generell metod för att korta handläggningstider väger över de positiva effekterna och föreslog därför andra åtgärder. Regeringen anförde bl.a. följande i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.4). Tillväxtverkets bedömning kan antas gälla för handläggningstider generellt och inte bara inom besöksnäringen. Härutöver kan nämnas att det i förvaltningslagen (2017:900) finns en bestämmelse om att en myndighet som bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska underrätta parten om detta och då också redovisa anledningen till förseningen. Av lagen framgår också att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Därefter har myndigheten fyra veckor på sig att avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant särskilt beslut får överklagas till domstol eller behörig förvaltningsmyndighet. Regeringen avser fortsatt att följa upp aktuella myndigheternas arbete med att förkorta handläggningstider och utesluter inte ytterligare åtgärder. Därmed konstaterade regeringen att de båda tillkännagivandena om handläggningstider är slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76) och 2018/19:75 (N 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5-8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till dess att en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Ärendet bereds vidare. När det gäller a) 15: Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Swedesurvey Aktiebolag genom likvidation. Swedesurvey Aktiebolag försattes i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 19 mars 2019. Likvidationen förväntas vara slutförd under 2020. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 a 5-8, 14 och 15 samt 1 b 2. 23. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, mot. 2016/17:3615 yrkande 1-6, 2016/17:3616 yrkande 1-5 och 7, 2016/17:3618 yrkande 1-6 och 49, 2016/17:3620 yrkande 1-6, 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:2445 yrkande 21, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77) och 2018/19:75 (N 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om konkurrenskraftiga regler och villkor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa generellt goda företagsvillkor i hela Sverige och att nationella regler inte ska gå längre än EU:s gemensamma regelverk (bet. 2016/17:MJU23 s. 33) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 1, 2016/17:3616 yrkande 1, 2016/17:3618 yrkande 1 och 2016/17:3620 yrkande 1 i denna del. I förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att konsekvensutredningar bl.a. ska innehålla en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen innehålla ytterligare beskrivningar av ett antal faktorer. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder och har kontinuerligt fortsatt vidta åtgärder för att säkerställa generellt goda företagsvillkor som kan kopplas till området regler och villkor. Inom ramen för livsmedelsstrategin har både Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk fått förenklingsuppdrag. Livsmedelsverket har t.ex. fått i uppdrag arbeta med land- och anläggningsgodkännanden för att underlätta tillträde till marknader utanför EU. Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Statens jordbruksverk har även i uppdrag att ge stöd till studier och försöksverksamhet inom djurområdet som syftar till ökad produktivitet och konkurrenskraft med bibehållen god djurvälfärd. Växtskyddsrådet som regeringen inrättade 2011 har stärkts, bl.a. genom att ett sekretariat har inrättats för att stödja prövningen av produktgodkännande och underlätta arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket och Tillväxtverket har fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till minskat och förenklat uppgiftslämnande, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens myndighetskontakter på lokal, regional och statlig nivå. I genomförandet av uppdraget har myndigheterna valt att fokusera på att förenkla tillståndsprocessen för vattenbrukare samt biodlare och honungsproducenter. I det inledande arbetet har man även konstaterat att mycket kan återanvändas från det utvecklingsarbete som görs inom ramen för Serverat, som är en digital tjänst för företagare som ska söka tillstånd i restaurangbranschen. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2020. Regeringen har också gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskydd. Rådet ska bistå med vetenskapligt stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet samt identifiera, sammanställa och utvärdera vetenskaplig forskning på området. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att löpande genomföra analyser av den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan för att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företagen i livsmedelskedjan, samt identifiera eventuella brister i transparens och tillämpning av regelverken. Regeringen gav därutöver i december 2019 Livsmedelsverket i uppdrag att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedelskontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. Ärendet bereds vidare. Punkt 8 om konkurrenskraft - en uppgift för myndigheterna*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att myndigheter som arbetar med företag i livsmedelskedjan bör få ett främjandeuppdrag (bet. 2016/17:MJU23 s. 51) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2010 yrkande 4, 2016/17:3615 yrkande 3, 2016/17:3616 yrkande 3, 2016/17:3618 yrkande 3 och 2016/17:3620 yrkande 3. Konkurrenskraft är ett område som flera myndigheter redan arbetar med. Av förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk framgår bl.a. att myndigheten ska arbeta för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet. Av förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket framgår att myndigheten ska underlätta samt skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelssektorn. Båda myndigheterna ska även säkerställa att föreskrifter och vägledande dokument är utformade på ett kostnadseffektivt och förståeligt sätt. Regeringen uppdrog i regleringsbreven för 2018 åt länsstyrelserna, Statens jordbruksverk, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Tillväxtverket att redovisa sina bedömningar av myndigheternas uppdrag i förhållande till livsmedelsstrategin. Motsvarande uppdrag lämnades till Verket för innovationssystem genom regeringsbeslut den 25 januari 2018. Myndigheterna redovisade uppdragen den 31 maj 2018. De visade på flertalet aktiviteter om hur de främjar företagande, kopplat till livsmedelsstrategin. Redovisningarna innehöll dessutom förslag på åtgärder för det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategin. Detta kommer att ligga till grund för eventuella ytterligare åtgärder till berörda myndigheter. Livsmedelsverket fick 2017 även i uppdrag att redovisa hur arbetet för att göra det enklare att starta och driva livsmedelsföretag, med särskilt fokus på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, liksom hur myndighetens arbete med service, effektivitet och bemötande, ska fortsätta. Uppdraget redovisades i april 2017. Ett flertal åtgärder redovisades, bl.a. utveckling av digitala verktyg riktade till både inspektörer och företagare och ökad samverkan kontrollmyndigheter emellan. I regleringsbreven för 2019 och 2020 för länsstyrelserna, Tillväxtverket och Livsmedelsverket infördes krav på återrapportering av hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att genomföra regelförenkling med fokus på hela livsmedelskedjan, genom utveckling av verksamt.se, inklusive Serverat, i linje med den s.k. värdemodellen, dvs. ett gemensamt system för enkla digitala myndighetskontakter. Regeringen gav också i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att stärka genomförandet av livsmedelsstrategin och verka för att livsmedelsstrategins mål uppnås, genom att samordna och främja samverkan mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, både inom näringsliv och myndigheter, på nationell och regional nivå. Regeringen uppdrog åt Livsmedelsverket i december 2019 att vidareutveckla det arbete som pågår inom livsmedelskontrollen för att öka likvärdigheten, utveckla bemötandefrågor och på andra sätt underlätta för företagen. Ärendet bereds vidare. Punkt 17 om effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att ha effektiva och förutsägbara godkännandeprocesser för växtskyddsmedel (bet. 2016/17:MJU23 s. 91) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 2, 2016/17:3616 yrkande 2, 2016/17:3618 yrkande 2 och 2016/17:3620 yrkande 2. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i mars 2017 förtydligade att Växtskyddsrådets arbete framöver ska syfta till att stödja prövningen av produktgodkännande, bl.a. genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte. Vidare uppdrog regeringen åt Statens jordbruksverk att, i samverkan med Kemikalieinspektionen, inrätta ett sekretariat för att planera och administrera rådets möten. Uppdraget delredovisades den 14 februari 2018. Av rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och att arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sin årsredovisning för 2017 konstaterat att de nu är nära sitt mål om en handläggning i balans. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden är under översyn. I översynen ingår bl.a. att se över reglerna för ömsesidigt erkännande samt att analysera vilka effekter som förordningen har haft vad gäller jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft samt på människors hälsa och miljön. Enligt EU-kommissionens preliminära tidsplan skulle en rapport ha presenterats under första halvåret 2019. I dagsläget är det oklart om EU-kommissionen kommer att föreslå förbättringar i godkännandeprocessen. Uppdraget att inrätta ett sekretariat för Växtskyddsrådet delredovisades den 26 februari 2019. I rapporten framgår att myndigheterna har tagit fram en handlingsplan och arbetar efter den arbetsplan som tidigare presenterats. Arbetet fortskrider enligt plan. Kemikalieinspektionen har dessutom i sin årsredovisning för 2018 konstaterat att de nu är nära sitt mål om en handläggning i balans och att den positiva trenden vad gäller handläggning av ärenden fortsätter. Enligt EU-kommissionens senaste information kan en rapport om översyn av förordningen om växtskyddsmedel komma att presenteras under sommaren 2020. I dagsläget är det oklart om EU-kommissionen kommer att föreslå förbättringar i godkännandeprocessen. Ärendet bereds vidare. Inriktningen är att avvakta EU-kommissionens rapport med översyn innan tillkännagivandet kan slutbehandlas. Regeringen gav dessutom i december 2019 Statens jordbruksverk i uppdrag att fortsatt leda Växtskyddsrådet. Ärendet bereds vidare. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:2445 yrkande 21 och 2016/17:3618 yrkande 49. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmed elskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingår att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades den 16 december 2019. För att underlätta utveckling på området har Statens jordbruksverk via landsbygdsprogrammet utlyst projektmedel, 6 miljoner kronor till ett antal projekt som ska främja svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs och stärka viltkedjan från natur till konsument. Projekten har pågått 2018 och 2019 och omfattar bl.a. sådana marknadsåtgärder som riksdagen tar upp i tillkännagivandet. Regeringen avsatte i december 2019 13 miljoner kronor för 2020 för arbete med åtgärder kring vildsvin. För perioden 2021-2025 beräknas 9 miljoner kronor årligen avsättas för det fortsatta arbetet. Ärendet bereds vidare. Punkt 26 om hållbara och medvetna val*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val (bet. 2016/17:MJU23 s. 123) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 5, 2016/17:3616 yrkande 5, 2016/17:3618 yrkande 5 och 2016/17:3620 yrkande 5. Regeringen har redan före riksdagens tillkännagivande vidtagit ett antal åtgärder som kan kopplas till det område som tillkännagivandet avser. Ett exempel är att regeringen i februari 2017 uppdrog åt Livsmedelsverket att undersöka förutsättningarna för att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, med syftet att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Livsmedelsverket lämnade en delredovisning den 28 februari 2018 och en slutredovisning i februari 2020. Regeringen gav den 12 juli 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att analysera vilka åtgärder som krävs för en svensk anmälan till EU-kommissionen om ursprungsmärkning av kött och fisk på restaurang och i storhushåll. I juli 2019 gav regeringen Livsmedelsverket ett nytt uppdrag att utifrån den analys som rapporterades i december 2018 ta fram de underlag som krävs för att Sverige ska kunna göra en anmälan till Europeiska kommissionen om nationella bestämmelser om obligatorisk ursprungsinformation för kött på restaurang och i storhushåll. Uppdraget ska redovisas i december 2020. Regeringen gav vidare Livsmedelsverket i december 2019 i uppdrag att främja hållbar, och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor, samt att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet, bl.a. genom informationsspridning om märkningen för att underlätta för alla konsumenter att göra hälsosamma val vid köp av livsmedel. Ärendet bereds vidare. Punkt 33 om att främja livsmedelsexporten*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att underlätta och främja livsmedelsexport (bet. 2016/17:MJU23 s. 142) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 6, 2016/17:3616 yrkande 7, 2016/17:3618 yrkande 6 och 2016/17:3620 yrkande 6. Under 2017 och 2018 presenterade regeringen en förstärkt satsning på svensk livsmedelsexport med fokus på små och medelstora företag. Satsningen på livsmedelsexport omfattar sammanlagt elva åtgärder och syftar till att öka den svenska livsmedelsexporten. Sveriges export- och investeringsråds livsmedelsexportprogram Try Swedish förlängdes. Programmets aktiviteter och utformningen av kommunikationsinsatser beslutas av näringslivet, vilket innebär att näringen har en tydlig position i marknadsföringen av Sverige. För att öka den livsmedelsspecifika kompetensen har tre heltidstjänster inrättats som livsmedelsexportansvariga på potentiella tillväxtmarknader. För att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera och marknadsföra sig har en analys av exportpotentialen i olika livsmedelskategorier tillsammans med livsmedelsbranschen genomförts. Analysen är ett viktigt verktyg för att öka företagens möjlighet att ta sig in på nya och befintliga marknader. En av näringen efterfrågad satsning på export av ekologiska livsmedel har genomförts med konkreta aktiviteter för att positionera Sverige. Dessutom har ett regionalt exportprogram för livsmedelsföretag påbörjats som tillhandahåller information om potentialen med livsmedelsexport och som gör det enklare att ta sig in på nya marknader. För att ytterligare förenkla för livsmedelsföretag att exportera har Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror genom att finansiera den verksamhet som innebär att svenska anläggningar blir godkända för export till tredje land. Inom Regeringskansliet anställdes en nationell exportsamordnare för livsmedelssektorn med uppgift att, i samarbete med näringslivet, arbeta för att fler livsmedelsföretag kommer ut på export. Under 2017 lanserades Team Sweden Livsmedel. Det är en samverkansplattform där företag, myndigheter och aktörer inblandade i livsmedelsexport kan arbeta för att utveckla och öka den svenska livsmedelsexporten och som syftar till att göra det enklare för livsmedelsföretag att exportera. Livsmedelsverket har fortsatt sitt arbete för att göra det enklare att ta sig in på nya marknader med information till företag om bl.a. regler exempelvis genom verkets upplysningstjänst, nya webbaserade import- och exportguider och ett nyhetsbrev till livsmedelsföretagare. Även Sveriges export- och investeringsråd, Kommerskollegium och Statens jordbruksverk har under året väglett livsmedelsföretag vid exporttekniska frågor. Genom dessa åtgärder har regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) ansett att tillkännagivandet om att underlätta och främja livsmedelsexport är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen och därmed bifallit motionerna 2016/17:3615 yrkande 4, 2016/17:3616 yrkande 4, 2016/17:3618 yrkande 4 och 2016/17:3620 yrkande 4. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 8, 17, 23, 26, och 37. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 24. Rskr. 2017/18:99 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2017/18:1 utg.omr. 23, bet. 2017/18:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 87) och 2018/19:75 (N 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 23 (bet. 2017/18:MJU2 s. 12 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) har avsnitten analys och slutsatser utvecklats för att på ett tydligare sätt kommentera i vilken utsträckning insatserna har bidragit till att uppfylla det övergripande målet. Ändringar i enlighet med riksdagens tillkännagivanden har även genomförts i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom att tydligare redovisa resultatområdenas koppling till det övergripande målet för utgiftsområdet, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5) genom delmål för resultatområdet En konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6) genom delmål för resultatområdet En sammanhållen landsbygdspolitik. Med denna redovisning ansåg regeringen att tillkännagivanden från riksdagen som avser resultatredovisningen (bet. 2015/16:MJU2 punkt 1, rskr. 2015/16:110, bet. 2016/17:MJU2 punkt 1, rskr. 2016/17:94 och bet. 2017/18:MJU2 punkt 1, rskr. 2017/18:99) är slutbehandlade. En årligen återkommande dialog avses som tidigare att föras med miljö- och jordbruksutskottet om utvecklingen av resultatredovisningen. Resultatredovisningen (inklusive utveckling av delmål och indikatorer) kommer även fortsättningsvis att utvecklas i takt med politiken. Regeringens samlade bedömning för utgiftsområdet är att de redovisade insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket. och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:3346 yrkande 10 och motion 2017/18:3855 yrkandena 51 och 52. Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har förlängts och ska redovisas senast den 30 april 2020. Ärendet bereds vidare. Punkt 10 om effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska verka för effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 18) och därmed bifallit motion 2017/18:3717 yrkande 9. Arbetet med att samla in biologiska och miljörelaterade data är omfattande och komplext, såväl i Sverige som inom EU. Oklara vetenskapliga råd beror inte enbart på mängden data. Ramverket för datainsamlingen, som huvudsakligen är EU-reglerat, har nyligen setts över. En ny förordning antogs den 17 maj 2017, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008. Därutöver fattar kommissionen genomförandebeslut för medlemsstaternas fleråriga planer avseende datainsamlingen. Senast avsåg det åren 2017-2019. Beslut för 2020-2021 fattades under våren 2019 och gäller från och med den 1 januari 2020. Kommissionens genomförandebeslut syftar till att uppdatera och tydliggöra, utifrån aktuella behov, vilka typer av samt på vilket sätt datainsamlingar ska genomföras. Detta säkerställer likformighet, förbättrat dataunderlag och möjlighet till samordningsvinster. Sverige lämnade in en nationell arbetsplan den 31 oktober 2019 enligt artikel 21.1 i förordning (EU) nr 508/2014 för insamling av data inom sektorerna för fiske och vattenbruk för perioden 2020-2021 till kommissionen. Kommissionen godkände genom genomförandebeslut den 19 december 2019 Sveriges arbetsplan för datainsamling. Ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra datainsamlingen och uppföljningen av fiskbestånden pågår. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 10. 26. Rskr. 2017/18:197 Handelspolitik Mot. 2017/18:3410 yrkande 16, bet. 2017/18:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 63). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om främjande av livsmedelsexport*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om främjande av livsmedelsexport och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU11 s. 51 f.). Merparten av svensk livsmedelsindustri befinner sig på landsbygden. Därför riktas också dessa aktiviteter, i nära samarbete med näringslivsrepresentanter och branschföreningar, till små och medelstora företag över hela landet. Cirka en procent av svenska livsmedelsföretag är stora företag, därför är det naturligt att arbeta med insatser mot små och medelstora företag för att öka svensk livsmedelsexport. Det regionala exportprogrammet hos Sveriges export- och investeringsråd är en ytterligare aktivitet för att få regional spridning i åtgärderna och identifiera företag med outnyttjad kapacitet. Regeringen har även en nära dialog med Sveriges export- och investeringsråd om hur fler små och medelstora företag kan exportera mer och anser att det i nuläget inte finns behov av att inhämta ytterligare information om de ickeexporterande företagens kännedom om exporttjänsterna och om orsaken till att de inte exporterar. Inom ramen för Sveriges export- och investeringsråds exportprogram Try Swedish för små och medelstora livsmedelsföretag genomfördes 34 aktiviteter under 2018. 321 företag medverkade och av dessa är flera företag med i två eller fler aktiviteter, varför antalet unika företag som medverkat uppgår till 233 stycken. Det är en ökning jämfört med 2017 då 151 unika företag deltog. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3) redogjort för vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet i denna del och konstaterat att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om rättssäker och effektiv nyckelbiotopsinventering*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 10). Regeringsuppdrag om nyckelbiotoper beslutades den 17 maj 2018 (N2017/03141/SK). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade miljö- och jordbruksutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om nyckelbiotopsinventering, se rskr. 2018/19:113, N 98. Punkten står därmed åter som öppen. En utredning har tillsatts för att analysera de äganderättsliga konsekvenserna, Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I utredningen ingår bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Ärendet bereds vidare. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Inriktningen är att det inom kort ska tillsättas en utredning för att göra en översyn av artskyddsförordningen (2007:845). Översynen av lagstiftningen är omhändertagen genom beslutet om kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46.) Ärendet bereds vidare. Punkt 16 om ersättningsfrågor*: Punkten redovisas under rskr. 2017/18:215 (M 14). Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 16. 28. Rskr. 2017/18:236 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3717 yrkande 2, 2017/18:3855 yrkande 27, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om regionalt genomförande av livsmedelsstrategin m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU18 s. 17 f.). Regeringen uppdrog i oktober 2017 åt Statens jordbruksverk att fördela 100 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Av dessa medel har 5 miljoner kronor allokerats till Statens jordbruksverk för att främja nationell samverkan. En koordinator finns sedan oktober 2018 på plats på myndigheten för att underlätta och samordna genomförandet av det regionala arbetet, samt medverka till spridning av erfarenheter mellan regionala aktörer genom bland annat årliga konferenser. Under hösten 2019 har Statens jordbruksverk arrangerat sex klusterträffar på olika platser i landet där alla län har deltagit för att diskutera utmaningar och erfarenheter vid arbete med regionala livsmedelsstrategier. Detta arbete kommer att följas upp under våren med ytterligare träffar utifrån specifika teman identifierade under höstens klusterträffar. Regeringen gav i december 2019 Tillväxtverket i uppdrag att vara en myndighet som verkar för ett samordnat agerande inom livsmedelsstrategin, både regionalt och nationellt, genom att bygga upp former för en strukturell samverkan och ta tillvara synergier, erfarenheter, kontaktnät, pågående dialoger och initiativ som finns inom ramen för livsmedelsstrategin. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2017/18:238 Näringspolitik Mot. 2017/18:3405 yrkande 16, 2017/18:3412 yrkande 6, 2017/18:900 yrkande 15, 2017/18:3212 yrkande 1, , 2017/18:3409 yrkande 3, 2017/18:3416 yrkande 3, 2017/18:3420 yrkande 6, bet. 2017/18:NU12. Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 68). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om effektutvärderingar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om oberoende effektutvärderingar av statligt stöd till innovation och företagande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU12 s. 29) och därmed bifallit motion 2017/18:3405 yrkande 16 i denna del och 2017/18:3412 yrkande 6. Regeringen uppdrog sommaren 2017 åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) att lämna förslag på hur tillämpningen av metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för innovation och företagande kan utvecklas så att bl.a. spridningseffekter täcks in bättre. Tillväxtanalys redovisade uppdraget i juni 2018. Redovisningen belyser bl.a. frågan om utvärderingarnas syfte. Det framgår att utvärderingar kan ha olika syften. De kan exempelvis genomföras för att utkräva ansvar men också för att öka lärandet. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.1) bl.a. följande. Regeringen delar riksdagens syn på att oberoende effektutvärderingar är av stor vikt, framför allt när det gäller större insatser. Regeringen anser dock att utvärderingar i syfte att öka lärandet hos den genomförande myndigheten också är betydelsefulla. Regeringen anser därmed att utvärderingar kan göras även av de utförande myndigheterna, där det särskilt lämpar sig för utvärderingens syfte och ambition. Regeringen avser att fortsatt arbeta för att förbättra förutsättningarna för utvärderingar och att återkomma till riksdagen med mer information om detta. Därmed ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om tydliga tidsgränser för handläggningstider*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om kortare och tydligare handläggningstider på myndigheter och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:NU12 s. 74 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:900 yrkande 15, motion 2017/18:3212 yrkande 1 i denna del, motion 2017/18:3409 yrkande 3, motion 2017/18:3416 yrkande 3 och motion 2017/18:3420 yrkande 6. Åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2016/17:192, N 21. Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2017/18:322 En politik för tillväxt och utveckling i svensk industri Skr. 2017/18:202, mot. 2017/18:4109, bet. 2017/18:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 75). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om en politik för svensk industri*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen bör utforma politiken så att den tillhandahåller grundläggande och nödvändiga förutsättningar för att svensk industri ska kunna växa och nå sin fulla potential (bet. 2017/18:NU16 s. 8) och därmed bifallit motion 2017/18:4109. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2) att regeringen anser att den samlade politik som förs inom näringspolitiken samt inom andra processer som regeringen har initierat, t.ex. energiöverenskommelsen, exportstrategin, den långsiktiga infrastrukturplaneringen, livsmedelsstrategin, den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 svarar mot tillkännagivandet. Vidare anförde regeringen att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därmed ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (rskr. 2017/18:401, bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 32. Rskr. 2018/19:113 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:MJU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inventering av nyckelbiotoper*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Se även rskr. 2017/18:216 punkt 1, N 66. En utredning har tillsatts för att analysera de äganderättsliga konsekvenserna (dir. 2019:46 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen). I utredningen ingår bl.a. att analysera de äganderättsliga konsekvenserna av att identifiera, avgränsa och registrera nyckelbiotoper. Uppdraget ska redovisa till Miljödepartementet senast den 1 juli 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2018/19:131 Fiskeripolitik Skr. 2018/19:131, motion 2018/19:2425, motion 2018/19:2605, motion 2018/19:2889, bet. 2018/19: MJU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om regelförenklingar för svenskt yrkesfiske inklusive det småskaliga kustfisket*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om ett fortsatt och intensifierat regelförenklingsarbete för svenskt yrkesfiske som även inbegriper det småskaliga kustfisket och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:2425, 2018/19:2605 och 2018/19:2889. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 Havs- och vattenmyndigheten gett myndigheten mål och återrapporteringskrav avseende regelverk och regelförenklingar. Myndigheten ska redovisa effekter av de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken. Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt redovisa effekter av det arbete som vidtagits för att se till att de regelverk och rutiner som myndigheten förfogar över är kostnadseffektiva och förenklar för medborgare och företag. Myndigheten ska vidare rapportera de åtgärder som gjorts för att underlätta för företagen att göra rätt och minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Regelförenklingen ska särskilt fokuseras på småskaligt fiske, kustnära fiske och vattenbruk. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2018/19:136 Statliga företag Skr. 2017/18:140, bet. 2018/19:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 21 mars 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 35. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet.2018/19:MJU8 reservation 27 punkt 20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 (reservation 27) om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram*: Riksdagen har bifallit reservation 27 under punkt 20 (bet. 2018/19:MJU8 s. 75) att en nationell bioekonomistrategi bör inrättas för att tillsammans med de gröna näringarna skapa större miljö- och klimatnytta. I propositionen 2019/20:65 har regeringen angivit att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Ärendet bereds vidare. Punkt 21 om internationella skogsfrågor*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och om den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:1281, 2018/19:2425, 2018/19:2736 och 2018/19:2888. Regeringen har förstärkt samverkan med Finland inom ramen för det statsministerledda svenskfinska bioekonomisamarbetet. Exempelvis har under 2018 ett kunskapsseminarium arrangerats i Finland och ytterligare ett planeras till 2020 i Sverige (N2018/04155/SK). Regeringen har även inom ramen för skogsprogrammet gett stöd till Europeiska skogsforskningsinstitutet för arbetet med bl.a. förbättrat kunskapsunderlag för europeiska beslutsfattare (N2018/05713/SK). Inom ramen för skogsprogrammet har även förstärkning av det internationella arbetet skett bl.a. inom det boreala samarbetet och i juni 2018 antogs en ministerdeklaration (Haparandadeklarationen) mellan Sverige, Kanada, USA, Ryssland, Norge och Finland, som har stark forskningsanknytning och fokus på klimat och bioekonomi (N2019/00843/SK). Regeringen har genom Sveriges roll inom styrkommittén för Forest Europe gett strategiskt stöd både till vidareutveckling av policysamarbetet kring hållbart skogsbruk i Europa och EU-gruppens arbete för att etablera en gemensam ståndpunkt om eventuellt fortsatta förhandlingar om det europeiska skogsavtalet. Inom EU har regeringen också fått gehör för att skogen och hållbart skogsbruk spelar en viktig roll för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i utarbetandet av den gemensamma hållningen vid 13:e session för FN:s skogsforum samt vid FAO skogskommittés 24:e session. Inom det skogliga EU-arbetet, inklusive genomförandet och utvärderingen av EU:s skogsstrategi (KOM[2013] 659 slutlig/2.), har regeringen fortlöpande bevakat policyutvecklingen på området. Ett viktigt exempel är förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom EU:s klimatramverk till 2030, där regeringen fört fram vikten av att det nationella självbestämmandet i skogsfrågor värnas. Ett annat exempel är förhandlingarna av Europaparlaments och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor med dess hållbarhetskriterier för skogsbaserad bioenergi. I strategin för det nationella skogsprogrammet har regeringen betonat vikten av att fortsatt värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor. Skogsstyrelsen har inom ramen för skogsprogrammet fokuserat ytterligare på policyutveckling inom EU, strategisk omvärldsbevakning och till att stärka globalt utvecklingsarbete (N2019/00843/SK). Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen även fortsättningsvis ska värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi (bet. 2015/16:MJU10 punkt 10, rskr. 2015/16:175) samt att värna det nationella självbestämmandet i skogsfrågor och om den svenska modellen med ett hållbart skogsbruk (bet. 2018/19:MJU8 punkt 21, rskr. 2018/19:147). Med hänvisning till ovanstående åtgärder och inriktning inom EU-arbetet som rör skogsfrågor så ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.4) att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 20. 36. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15 samt delvis bifallit motionerna 2018/19:1783 yrkande 1 och 2018/19:2829 yrkande 2. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7, s. 56 f.) framgår att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Den nya ordföranden för EU-kommissionen har gjort uttalanden som påverkar arbetet med EU-direktiv, bl.a. om att EU-kommissionen ska arbeta med medlemsstaterna för att minska nationell överimplementering av EU-direktiv. Hur detta initiativ kommer att påverka det nationella implementeringsarbetet behöver först analyseras innan eventuellt behov av ytterligare åtgärder kan identifieras. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2018/19:168 Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB Prop. 2018/19:40, mot. 2018/19:3026, 2018/19:3027, 2018/19:3028, 2018/19:3029, bet. 2018/19:NU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens långsiktiga ägande i Telia Company AB*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör se över möjligheterna att på sikt avyttra statens ägande i Telia Company AB (bet. 2018/19:NU9 s. 11 f.). Försvarsmakten har genomfört en fördjupad analys av riskerna med en försäljning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2018/19:173 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, mot. 2018/19:2425, mot. 2018/19:2606, mot. 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26) och tillkännagett detta för regeringen. Därmed biföll riksdagen motionerna 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425 och 2018/19:2606. Regeringen uppdrog den 18 juli 2019 åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019 och den vetenskapliga utvärderingen ska redovisas senast den 1 juni 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (rskr. 2018/19:188, bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.) och tillkännagett detta för regeringen. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:1287 yrkande 33, 2018/19:2425 yrkande 35 och 2018/19:2736 yrkande 17. Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen avser att under 2020 tillsätta en utredning som ska se över hur minerallagen (1991:45) kan justeras för att öka förutsägbarheten och effektiviteten i tillståndsprocessen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2018/19:274 Riksrevisionens rapport om Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Skr. 2018/19:52, bet. 2018/19:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 27 februari 2020 att skriva av ärendet. 42. Rskr. 2018/19:284 Riksrevisionens rapport om försäljningarna av statens aktier i Nordea Skr. 2018/19:49, bet. 2018/19:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Regeringen beslutade den 22 augusti 2019 att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2019/20 43. Rskr. 2019/20:23 Riksrevisionens rapport om jämställdhet i Almis låneverksamhet Skr. 2018/19:123, mot. 2019/20:53, 2019/20:56, bet. 2019/20:NU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Almis uppdrag om kvinnors företagande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Almis redovisning av hur låneverksamheten når kvinnor (bet. 2019/20:NU6 s. 8 f.). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2019/20:67 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 5 december 2019 beslutade regeringen, om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Konkurrensverket och anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende anslagen 1:7 Turistfrämjande och 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2019/20:112 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:MJU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 23 när det gäller a) anslag anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslaget 1:24 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. När det gäller c) bemyndigande om Agrinaturas ekonomiska förening (EEIG): Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2019/20:113 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 19 när det gäller a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2019/20:124 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om Statens budget inom utgiftsområde 24 när det gäller a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Patentombudsnämnden, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation samt i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. När det gäller b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: 1: Regeringen beslutade den 30 januari 2020 om utbetalning av kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB. 6: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem och anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkt 3 om V.S. VisitSweden AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att förvärva Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. Visit Sweden AB och som likvid för förvärvet erlägga noll kronor samt vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att genomföra transaktionen. Vidare har riksdagen godkänt att V.S. Visit Sweden AB:s uppdrag förtydligas i enlighet med regeringens förslag. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att, per den 1 januari 2020, förvärva Svensk Turism Aktiebolags aktier i V.S. Visit Sweden AB för noll kronor. Staten äger därmed 100 procent av bolaget. Bolagets uppdrag har på en extra bolagsstämma den 17 januari 2020 förtydligats i bolagsordningen enligt följande: "Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att genom effektiva kommunikationskanaler marknadsföra Sverige som turistland hos utländska målgrupper och bidra till att öka Sveriges attraktionskraft som besöksmål, på marknadsmässiga villkor och med marknadsmässig avkastning bedriva PR- och marknadsföringsåtgärder avseende enskilda destinationer i Sverige och Sverige som turistland, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet." Punkten är slutbehandlad. 2.10 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:140 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Ku 16), 2010/11:75 (Ku 7), 2011/12:75 (Ku 3), 2012/13:75 (Ku 1), 2013/14:75 (Ku 1), 2014/15:75 (Ku 1), 2015/16:75 (Ku 1), 2016/17:75 (Ku 1), 2017/18:75 (Ku 1) och 2018/19:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för huvudbyggnaderna för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Denna modell har genom åren analyserats och kritiserats utifrån olika aspekter i utredningar och översyner. Bristerna blir påtagliga då flera institutioner nu står inför omfattande renoveringar som innebär så kraftiga hyreshöjningar att kostnadshyresmodellen inte längre kan sägas ge stabila hyresförutsättningar. Det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i de lokaler som formats för dessa specifika ändamål. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som ska föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna Kungl. Operan, Kungl. Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. I uppdraget ingår även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249/ESA) och beslutade om tilläggsdirektiv som innebär att utredningstiden förlängs (dir. 2019:58). Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 2. Rskr. 2011/12:224 Radio- och tv-frågor Mot. 2011/12:Kr221, 2011/12:Kr297, 2010/11:K290, bet. 2011/12:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Ku 4), 2013/14:75 (Ku 4), 2014/15:75 (Ku 3), 2015/16:75 (Ku 2), 2016/17:75 (Ku 2), 2017/18:75 (Ku 2) och 2018/19:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16 s. 6). Regeringen gav i februari 2013 Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur en evenemangslista kan utformas (Ku2013/201/MFI). Uppdraget redovisades i november 2013 (Ku2013/02249/MD) och har remissbehandlats. Under regeringens beredning av ärendet gjordes ett andra tillkännagivande av riksdagen i vilket regeringen uppmanades beakta vissa synpunkter på listans utformning (se rskr. 2013/14:230). Med anledning av det andra tillkännagivandet gav regeringen ett nytt uppdrag till myndigheten (Ku2015/02645/MF). Det redovisades i februari 2016 (Ku2016/00533/MD). Myndighetens rapport har remitterats. Remissynpunkterna är sådana att det krävs noggranna överväganden i ärendet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 3. Rskr. 2013/14:60 Bildning och tillgänglighet - radio och tv i allmänhetens tjänst 2014-2019 Prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Ku 9), skr. 2014/15:75 (Ku 6), skr. 2015/16:75 (Ku 4), 2016/17:75 (Ku 4), 2017/18:75 (Ku 3) och 2018/19:75 (Ku 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om reglering och redovisning av programföretagens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3 s. 11). Frågan behandlades av den parlamentariska public service-kommittén i slutbetänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50). Regeringen beslutade därefter den 5 juni 2019 propositionen Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025 (prop. 2018/19:136), i vilken bl.a. föreslogs att programföretagen ska ges möjlighet att tillgodoräkna sig en viss andel av programverksamheten på internet vid uppfyllandet av public service-uppdraget. Regeringen redovisade samtidigt att riksdagens tillkännagivande därigenom är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2013/14:230 Etermediefrågor Mot. 2012/13:Kr320, 2013/14:Kr339, bet. 2013/14:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ku 9), 2015/16:75 (Ku 5), 2016/17:75 (Ku 5), 2017/18:75 (Ku 4) och 2018/19:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om evenemangslista*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen vid den fortsatta beredningen av förslaget från Myndigheten för radio och tv bör beakta vad konstitutionsutskottet anfört i frågan (bet. 2013/14:KU28 s. 6). Se redogörelse under rskr. 2011/12:224 punkt 1. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 5. Rskr. 2014/15:156 Minoritetsfrågor Mot. 2014/15:1719, bet. 2014/15:KU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 10), 2016/17:75 (Ku 8), 2017/18:75 (Ku 5) och 2018/19:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om antiziganism, romsk inkludering och inrättande av ett romskt förvaltningsområde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering (bet. 2014/15:KU16 s. 6 f.). Flera insatser för antiziganism och för romsk inkludering pågår, bl.a. inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering (skr. 2011/12:56). Det pågår även insatser inom ramen för regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (se prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.4.2 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2) som syftar till att öka kunskapen om bl.a. antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län har under 2020 - 2023 fått ett uppdrag att samordna, följa upp och genomföra insatser inom ramen för strategin för romsk inkludering, varav en del att genomföra insatser för att öka kunskapen om romsk historia, romers nuvarande livsvillkor och ställning som nationell minoritet, genom exempelvis spridning av utbildningsmaterialet Antiziganismen i Sverige (Ku2019/02101/CSM). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2014/15:195 Statens stöd till dagspressen Prop. 2014/15:88, bet. 2014/15:KU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ku 13), 2016/17:75 (Ku 10),2017/18:75 (Ku 7) och 2018/19:75 (Ku 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om försöksverksamhet med samdistribution av tidningar och post*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om initiativ som syftar till att en ny försöksverksamhet inleds med samdistribution av tidningar och post med möjlighet för fler aktörer än Posten AB att delta (bet. 2014/15:KU12 s. 28). Regeringen uppdrog den 17 december 2015 åt Post- och telestyrelsen att kartlägga förutsättningarna inom det postala regelverket för att genomföra försöksverksamhet med samdistribution av post och tidningar på sådant sätt som riksdagen förordat (N2015/088977/ITP). Post- och telestyrelsen redovisade den 31 mars 2016 att marknaden utvecklats så att samdistribution av post och tidningar på marknadsmässiga grunder sker på fler orter och att myndigheten inte har några verksamma rättsmedel att genomföra försöksverksamhet på sådant sätt som riksdagen förordat (N2016/02494/D). Utredningen om en översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (N 2015:06) som bl.a. har haft till uppgift att utreda effekterna av samdistribution av post och tidningar och hur det skulle påverka möjligheterna för marknadstillträde och effektiv konkurrens lämnade i april 2016 delbetänkandet Som ett brev på posten - Postbefordran och pristak i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:27) och i september 2016 slutbetänkandet Till sista utposten - En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle (SOU 2016:54). Utredningens förslag låg till grund för regeringens beslut den 12 oktober 2017 om förordning om ändring i postförordningen (2010:1049) (SFS 918), som innebär att den samhällsomfattande posttjänstens befordringskrav för brev med normalporto ändras från övernattbefordran till tvådagarsbefordran, samt för propositionen Ändringar i postlagen (prop. 2017/18:41) som regeringen beslutade den 9 november 2017. Övergången till tvådagarsbefordran kan underlätta samdistribution av post och tidningar. Regeringen ansåg i och med dessa åtgärder att tillkännagivandet var slutbehandlat vilket redovisades i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). Under utskottsbehandlingen av propositionen anförde näringsutskottet, som även beslutat att ge konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig, följande (bet. 2017/18:NU19 s. 118, rskr. 2017/18:360). Utskottet konstaterar att konstitutionsutskottet i fråga om tillkännagivandet om nya och mer omfattande försök med samdistribution inte delar regeringens bedömning. Konstitutionsutskottet anser att regeringens åtgärder skulle ha kunnat vara mer vittgående och menar att regeringen mycket väl hade kunnat överväga olika alternativa vägar framåt för att inleda försöksverksamhet med samdistribution, däribland att använda sin roll som ägare i Postnord AB (Postnord). Konstitutionsutskottet anser därför att regeringen bör undersöka alternativa vägar och därefter redovisa ytterligare åtgärder i fråga om samdistribution. Utskottet gör inte någon egen bedömning av dessa tillkännagivanden men förutsätter att regeringen, i enlighet med det som konstitutionsutskottet tidigare uttalat i samband med behandlingen av regeringens skrivelse 2016/17:75, återkommer till riksdagen med den redovisning som konstitutionsutskottet efterfrågar. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.4.3 s. 122) klargjorde regeringen varför det inte finns möjlighet att använda rollen som ägare i Postnord på det sätt som konstitutionsutskottet efterfrågar och anför följande. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolag med statligt ägande förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten. Postnord har inget av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag, däremot anger Postnords bolagsordning att föremålet för bolagets verksamhet ska vara att, direkt eller genom dotterbolag, tillhandahålla rikstäckande postverksamhet i Sverige och Danmark. Post- och telestyrelsen har genom utfärdande av tillståndsvillkor för Postnord utsett bolaget att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige. Bolag med statligt ägande utgör privaträttsliga subjekt och lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda aktiebolag. Associationsrättsligt styrs bolagen med aktiebolagslagen (2005:551) som övergripande ramverk och bolagsstämman utgör bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman utser styrelsens ledamöter som gemensamt ansvarar bl.a. för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt utser bolagets verkställande direktör, som ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Styrelsens självständighet och yttersta ansvar för bolagets verksamhet utgör en av huvudprinciperna för den svenska modellen för bolagsstyrning, vilken bygger på en relativt strikt rollfördelning mellan de olika bolagsorganen (ägare, styrelse och ledning). Det är därmed styrelsen och ledningen för Postnord som inom ramen för bolagets uppdrag samt tillämpliga lagar, regler och tillståndsvillkor ansvarar för och sköter bolagets operativa verksamhet vilket bl.a. inkluderar eventuella beslut om samarbeten och försöksverksamhet. Regeringen ser fortsatt frågan om samdistribution som angelägen och avser att följa utvecklingen på området. Regeringen konstaterade i propositionen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:241 Politik för det civila samhället inklusive idrott och trossamfund Mot. 2014/15:1903 och 2358, bet. 2014/15:KrU11 Tidigare redovisad: se skr. 2015/16:75 (Ku 15), 2016/17:75 (Ku 11), 2017/18:75 (Ku 8) och 2018/19:75 (Ku 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om att underlätta för det civila samhällets organisationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras. Detta bör ske bl.a. genom att man tar bort onödiga regler som utgör hinder eller begränsningar (bet. 2014/15:KrU11 s. 3). Den 25 februari 2016 överlämnade Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:1) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Stora delar av utredarens förslag har genomförts och regeringen har redovisat detta arbete i skrivelsen En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället (skr. 2017/18:246) som riksdagen lade till handlingarna den 7 november 2018. Som redogörs för i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 17 s. 177) har regeringen vidare förstärkt arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsspridning till gagn för det civila samhället med sju miljoner kronor 2018 och 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17). Förstärkningen 2019 syftar till kompetenshöjande insatser och ökad myndighetssamverkan samt utvecklat kunskapsstöd för det civila samhället. Tillskottet gavs huvudsakligen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Regeringen har även lagt fram förslag till riksdagen om att förenkla för det civila samhällets organisationer vid upphandling av välfärdstjänster (prop. 2017/18:158), som riksdagen beslutat om (bet. 2017/18:FiU43, rskr. 2017/18:356). Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2020 därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 8. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10) och 2018/19:75 (Ku 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledningen av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 9. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11) och 2018/19:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162/GV och U2018/00209/GV). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet är slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808/UF). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. 2017 års arvsfondsutredning överlämnade i september 2018 betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Punkt 7 om att förhindra radikalisering och rekrytering i digitala miljöer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden. Som även redovisades i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 63) har regeringen vidtagit följande åtgärder för att öka kunskapen och tillgängliggöra information och förebyggande strategier i förhållande till de budskap som sprids via olika digitala miljöer. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 haft uppdraget att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda som sprids i digitala miljöer (Ku2016/01373/D). Under 2018 förlängde och utökade regeringen detta uppdrag (Ju2018/01289/KRIM). FOI:s kartläggningar Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2017), Det digitala kalifatet - om islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen - Autonoma rörelser på nätet (2018), Digital Jihad - propaganda from the Islamic State (2018), Ensamagerande våldsverkare - profiler, riskbedömningar och digitala spår (2019) samt Digitalt slagfält - en studie av radikalnationalistiska digitala miljöer (2019) har bidragit till ökad kunskap om den våldsbejakande extremistiska propagandans innehåll och hur den kan appellera till olika mottagare. Med dessa kartläggningar som bas finns det nya möjligheter för olika aktörer att utveckla olika förebyggande insatser. Vidare genomför Statens medieråd och Forum för levande historia viktiga insatser för att utveckla arbetet med att stärka människors förmåga och motståndskraft mot propaganda, bl.a. riktat till barn och ungdomar. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det mest grundläggande är att det finns kunskap om dessa budskap och deras innehåll. Utifrån denna kunskap har myndigheter kunnat samverka och utveckla utbildningsmaterial och andra relevanta insatser. Sammantaget har detta bidragit till att öka kunskapen hos olika aktörer både om våldsförhärligande budskap och våra grundläggande demokratiska värden. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om beredskap för att hantera avhoppare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att utveckla arbetet med män, kvinnor och barn som är involverade i våldsbejakande extremism och skapa ökad beredskap för att göra insatser. De personer som misstänks för att ha begått grova brott, bör i första hand utredas för detta. När det gäller det förebyggande arbetet i sin helhet har regeringen sedan 2014 tagit initiativ till ett åtgärdspaket för ca 170 miljoner kronor. Effekterna av dessa åtgärder, framförallt av den nationella samordnarens arbete (Ju 2014:18), har bidragit till att det i dag finns en ökad kunskap om våldsbejakande extremism, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering av det förebyggande arbetet (Ku2018/02222/D). När det gäller kommunernas kunskap anger 80 procent av de kommunala samordnare som tillfrågats i utvärderingen att de har haft nytta av det arbete som utfördes av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande extremism som har inrättats vid Brottsförebyggande rådet har sedan 2018 ansvaret för att ytterligare stärka denna kunskap och att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. Regeringen har även tagit initiativ till att myndigheter har tagit fram specifik vägledning för insatser till individer som är i riskzonen och till individer som är involverade i våldsbejakande extremism. Socialstyrelsen har t.ex. tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244/KRIM). Sedan 2016 har regeringen avsatt 15 miljoner kronor årligen till statsbidrag som kommuner och det civila samhället kan söka för att utveckla det förebyggande arbetet och insatser för individer som vill lämna våldsbejakande extremistiska miljöer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har som stöd i detta arbete tagit fram en vägledning för hur kommuner kan samverka med det civila samhällets aktörer (Ku2018/00456/D). Regeringen redovisade även i huvudsak dessa åtgärder i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 63 f.). Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 5 och 9. 10. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13) och 2018/19:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör fortfarande bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 (Ku2016/02761/LS [delvis]) angavs att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (jfr rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i maj 2019 i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Under 2018 och 2019 har Filminstitutet och regeringen fört samtal med berörda aktörer om rådens funktion. Filminstitutet har efter samråd med berörda aktörer tagit fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. Den nya arbetsordningen antogs av styrelsen i december 2019. I regeringens beslut (Ku2019/02020/LS [delvis]) om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för budgetåret 2020 anges att rådens syfte är att ha en rådgivande roll i utformningen av de filmpolitiska stöden och i andra för rådsaktörerna relevanta frågor. Regeringen följer löpande utvecklingen. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017 när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen gör alltjämt bedömningen att det för närvarande inte är möjligt att genomföra en större utredning av filmpolitiken. Regeringen följer löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9. Riksmötet 2016/17 11. Rskr. 2016/17:244 Offentlighet, sekretess och integritet Mot. 2015/16:2496 (delvis), bet. 2016/17:KU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 18) och 2018/19:75 (Ku 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om informationsteknik och demokrati*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den ställer sig bakom det som utskottet anför om åtgärder för att informationsteknikens potential utnyttjas i syfte att främja demokratin (bet. 2016/17:KU15 s. 40 f.). Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inledde sitt arbete den 1 september 2018. Myndigheten har i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen samt att ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen. Myndigheten har även i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. För att förstärka arbetet med öppna data har uppdrag tidigare getts till Riksarkivet om att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande (Fi2015/02025/SFÖ och Fi2016/01537/SFÖ). Riksarkivet har i slutrapportering av uppdraget konstaterat att mognadsgraden kring öppna data har ökat bland statliga myndigheter jämfört med 2017. Därtill har Tillväxtverket fått ett uppdrag att främja vidareutnyttjandet av öppna data och datadriven innovation (Fi2017/02164/DF). Uppdraget slutredovisades den 20 december 2018. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vara projektledare för Hack for Sweden 2018-2019 (Fi2018/01235/DF). Hack for Sweden är ett initiativ som syftar till att öka kunskapen om och demonstrera värdet av tillgängliggörande och återanvändande av öppna offentliga data. Regeringen har även låtit OECD göra en översyn av Sveriges datadrivna förvaltning. OECD konstaterar bl.a. att det finns behov av en övergripande styrning av den offentliga förvaltningens hantering av data, t.ex. genom en datapolicy (OECD Reviews of Digital Transformation: Going Digital in Sweden). Vidare har regeringen, i maj 2019 beslutat ett uppdrag till DIGG om att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens (I2019/01416/DF). Regeringen har också tillsatt en särskild utredare med uppdrag att genomföra omarbetningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet) i svensk rätt och ur ett rättsligt perspektiv främja och stödja den offentliga förvaltningens arbete med öppna data och annan offentlig digital information (dir. 2019:20). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2020. Slutligen beslutade regeringen i maj 2019 om ett uppdrag till Lantmäteriet om att i samverkan med berörda statliga myndigheter analysera budgetära konsekvenser samt samhällsekonomiska nyttor av myndigheters tillgängliggörande av värdefulla datamängder avgiftsfritt (I2019/01415/DF). Regeringen ansåg i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 65 f.) mot denna bakgrund tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20) och 2018/19:75 (Ku 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att bevara varje museums särart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa. Regeringen har tillmötesgått detta genom att se över styrningen av de statliga museimyndigheterna och vissa stiftelsemuseer. Under 2017 sågs förordningarna med instruktioner för de statliga museimyndigheterna över och ett antal uppdrag om att beakta tvärsgående perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart (SFS 1086 - 1091, 1261 och 1262). Motsvarande förändringar genomfördes under 2019 i de riktlinjebeslut för 2020 som styr de större stiftelsemuseerna (Ku2019/02020/LS [delvis]). Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 9). Frågan om förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor utanför det allmänna museiväsendet kräver noggranna överväganden och bereds i Regeringskansliet. Punkt 22 om transporthistoriska museer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet fick i regleringsbrevet (KU2017/00942/KL) för 2018 i uppdrag att undersöka förutsättningarna för lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Uppdraget rapporterades till regeringen den 19 december 2018 genom rapporten "Det rörliga kulturarvet. Förutsättningar för en lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet". Rapportens förslag bereds i Regeringskansliet. I syfte att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet har Riksantikvarieämbetet i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020/LS [delvis]) fått i uppdrag att, i samverkan med bl.a. Statens maritima och transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, under 2020 och 2021 verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel. Statens maritima och transporthistoriska museer har i regleringsbrevet för 2020 (Ku2019/02020/LS [delvis]) fått i uppdrag att bistå Riksantikvarieämbetet i detta arbete. Vidare har regeringen beslutat (Ku2019/02020/LS [delvis]) att Riksantikvarieämbetet under 2020 kan lämna bidrag om högst en miljon kronor till insatser som syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 22. 13. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21) och 2018/19:75 (Ku 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). I juni 2019 överlämnade Demokrativillkors-utredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer och tillkännager detta för regeringen. I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957/KRIM). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988/KRIM, Ju2017/08663/KRIM). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutade regeringen den 19 december 2019 om att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027/KRIM). När det gäller kunskapshöjande åtgärder har Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet bl.a. som uppgift att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet har att hantera frågor om våldsbejakande extremism. Stödet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet och centret ska verka för en kunskapsbaserad praktik. Centret har en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för att få råd och stöd. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har intervjuat ungdomar om deras erfarenheter (Ku2016/02190/D) och Barnombudsmannen har pratat med barn om direkta och indirekta erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism samt sammanställt befintlig forskning om barns erfarenheter (Ku2018/00061/D). Även Statens skolverk har tagit fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061/S). I december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen uppdraget att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella eller våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027/KRIM). Punkt 10 om ensamagerande våldsverkare*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om ensamagerande terrorister och forskning om mekanismerna bakom självradikalisering och tillkännager detta för regeringen. Arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar tre identifierade miljöer: vänsterextremism, högerextremism och islamistisk extremism, inklusive ensamagerande gärningspersoner som kan motiveras till våldshandlingar av olika extremistiska ideologier, men inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Under de senaste åren har frågor om självradikalisering och ensamagagerande gärningspersoner lyfts fram i olika rapporter. Den nationella samordnaren tog i samarbete med forskare från Uppsala universitet fram rapporten Den ensamme terroristen? - om lone wolfs, näthat och brinnande flyktingförläggningar (Ordfront 2017). Under 2017 redovisade den nationella samordnaren betänkandet Våldsbejakande extremism - en forskarantologi (SOU 2017:67) som innehåller en översikt av relevant forskning, inklusive riskfaktorer för självradikalisering. FOI har ett pågående uppdrag att öka kunskapen om vilken roll våldsbejakande extremistisk propaganda spelar vid självradikalisering med särskild fokus på ensamagerande personer (Ju2018//01289/KRIM). Den 11 februari 2019 redovisade FOI rapporten Ensamagerande våldsverkare - profiler, riskbedömningar och digitala spår (FOI, 2019). Myndigheten har analyserat befintlig forskning samt olika riskbedömningsinstrument. En av rapportens slutsatser är att ensamagerande gärningspersoner ofta lämnar digitala spår, t.ex. i manifest och digitala dagböcker. I syfte att utveckla det förebyggande arbetet har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg - PRAT - Profile Risk Assessment Tool - som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande gärningspersoner. Textanalysverktyget bygger på att många ensamagerande offentliggör åsikter, värderingar och planer skriftligt, via brev, online-dagböcker, foruminlägg och manifest. Ett utvecklingsarbete pågår för att analyser av sådan kommunikation ska användas som en del i olika myndigheters riskbedömningar i syfte att utveckla det förebyggande arbetet med att förhindra terroristattacker. I Säkerhetspolisens årsbok för 2018 lyfter myndigheten fram att en främlingsfientlig och radikalnationalistisk idéströmning har ökat i samhället, framför allt på internet. Enligt Säkerhetspolisen bidrar detta till en bild av en växande bred radikalnationalism som inkluderar radikala och våldsbejakande grupper. Att vit makt­miljön och den lösare främlingsfientliga miljön närmar sig varandra bedöms kunna bli en drivkraft för individer att begå främlingsfientligt motiverade brott. På grund av denna utveckling anser regeringen att det finns behov av fortsatta analyser i olika frågor som rör ensamagerande gärningspersoner. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism. Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den 13 december 2019 redovisade myndigheten sitt uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med unga män och pojkar i hederskontext (S2017/07218/RS). Regeringen har gett Forum för levande historia i uppdrag att under perioden 2014-2019 genomföra en stor utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag (Ku2016/02633/DISK). Uppdraget omfattar även utbildning om bl.a. homofobi och transfobi. Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin. Även 2020 ska Forum för levande historia erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper, vilket framgår av myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2020 (Ku2019/01643/MD). Regeringen har vidare gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (S2017/07421/JÄM). I uppdraget ingår bl.a. att driva en stödtelefon för rådgivning till yrkesverksamma i ärenden som rör barn och vuxna som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersvåld m.m. Regeringen har förstärkt myndighetens arbete med uppdraget genom ökade resurser under 2019 (A2019/01447/JÄM). Därtill har Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet fått regeringens uppdrag att se över om Kvinnofridslinjen kan utvecklas till en heltäckande nationell stödtelefon för vuxna och barn som är utsatta för våld och förtryck i hederns namn (A2019/021272/JÄM). Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att 2019-2021 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517/JÄM). Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv lämnade sitt slutbetänkande Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet den 1 september 2018 (SOU 2018:69). Utredningen föreslår bl.a. införande av en straffbestämmelse om barnäktenskap i brottsbalken, en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och införande av utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302). Slutbetänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringens ambition är att besluta en proposition under våren 2020. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8, 10 och 11. 14. Rskr. 2016/17:337 Kommunala och regionala frågor Mot. 2915/16:2496 och delvis mot. 2015/16:2182, bet. 2016/17:KU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 24) och 2018/19:75 (Ku 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder för att öka antalet förtroendevalda m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, hinder mot nyrekrytering minskar och ungdomar ges ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen. I januari 2016 överlämnade 2014 års demokratiutredning - Delaktighet och jämlikt inflytande betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) till regeringen. För att underlätta för förtroendevalda att förena ett uppdrag med arbets- och familjeliv och för att skapa bättre förutsättningar för underrepresenterade grupper att ta uppdrag föreslog utredningen att förtroendevalda ska ges möjlighet att vara föräldralediga eller sjukskrivna, och därefter kunna återgå till sitt förtroendeuppdrag. Förslaget behandlades i regeringens proposition En ny kommunallag (prop. 2016/17:171). Genom 2017 års kommunallag, som trädde i kraft den 1 januari 2018, tydliggjordes att kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Därutöver har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) haft i uppdrag att 2014-2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda. Uppdraget innefattade även insatser för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid (U2014/03352/UC). Det huvudsakliga ansvaret för att förbättra den sociala representativiteten ligger dock hos de politiska partierna eftersom de ansvarar för nominerings- och rekryteringsprocesserna inför allmänna val. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5.2 s. 66) anförde regeringen att genom dessa åtgärder får tillkännagivandet anses tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 15. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28) och 2018/19:75 (Ku 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 10. 16. Rskr. 2017/18:151 Minoritetsfrågor Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1-3, bet. 2017/18:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Se budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.4.2 samt utg.omr. 13 avsnitt 4.4.2). Arbete pågår med att planera Malmös internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism som äger rum i oktober 2020. Med anledning av forumet kommer regeringen att genomföra en nationell satsning, bl.a. i skolan, för vilken det tillförts 10 miljoner kronor för 2020 på det under utgiftsområde 1 uppförda anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati (prop. 2019/20:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.14.1). Arbetet med att tillgodose riksdagens tillkännagivande kommer därmed att fortsätta. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:214 Kultur och fritid för barn och unga Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om Skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624/KO). I översynen ingår att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974/KO). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser sker inom ramen för landsbygdsprogrammet. Inom ramen för landsbygdsprogrammet pågår kontinuerligt ett förenklingsarbete både på nationell nivå och på EU-nivå. Förenkling sker bland annat genom informationsinsatser och genom regelförändringar. Regelförändringar till följd av den så kallade Omnibus-översynen trädde i kraft sommaren 2018. Omnibus-översynen möjliggör användandet av schabloner, klumpsummor och andra metoder som förenklar för projektägare. Med anledning av Omnibus-översynens ikraftträdande finns behov av ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade den 6 september 2018 om en skrivelse till Europeiska kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet. Regeringen fortsätter inför kommande programperiod 2021 - 2027 att driva att det ska bli enklare för projektägare att ta del av stöd i landsbygdsprogrammet. En del i detta är att Statens jordbruksverk getts uppdrag att bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2021 - 2027. Förenkling för stödmottagare är något som ska beaktas i arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle, och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen förlängde mot bakgrund av tillkännagivandet även Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor (hedersvåld m.m.) till och med 2020 (A2019/02322/JÄM). Uppdraget ska, i enlighet med januariavtalets punkt 42, permanentas. Myndigheten för Vård och omsorgsanalys ska den 15 juni 2020 rapportera ett pågående regeringsuppdrag där syftet är att ge regeringen underlag för beslut om inrättande av ett permanent nationellt, sektorsövergripande uppdrag i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2019/01326/JÄM). I enlighet med januariavtalets punkt 42 har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka arbetet med att stoppa det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det handlar bl.a. om att centrala myndigheter på området (länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Kriminalvården m.fl.) har fått förstärkta och nya uppdrag för andra halvan av 2019 och 2020 (A2019/02322/JÄM). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 20. Rskr. 2018/19:24 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service Prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ändringar i radio- och tv-lagen: Den 22 november 2018 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1895). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt: a) Den 22 november 2018 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1893, 1894 och 1896). Samma dag beslutade regeringen förordning om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (SFS 1897). b) 1. Den 11 april 2019 beslutade regeringen att ändra stiftelse-förordnandet för Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB på så sätt att den som är riksdagsledamot inte får vara styrelseledamot (Ku2019/00869/MD). b) 2. Den 29 november 2018 sades avtalet mellan staten och Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag upp (Ku2018/02153/RS). Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:123 Nystart för stärkt minoritetspolitik Skr. 2017/18:282 bet. 2018/19:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 februari 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Riksmötet 2019/20 22. Rskr. 2019/20:20 Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020-2025 Prop. 2018/19:136, mot. 2019:20: 42 yrkande 3 i denna del, 44 yrkande 1, 60 yrkande 4 samt delvis mot. 2019/20: 58 yrkande 6 och 1092 yrkande 9, bet. 2019/20:KrU2. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2, 4, 5, 7, 8, 10 och 11 om regleringen av public service, distribution av utbudet, förhandsprövning av nya tjänster, sändningarnas innehåll, uppföljning och redovisning av verksamheten, beredskap och säkerhet och ekonomiska förutsättningar: Regeringen beslutade den 5 december 2019 om tillstånd för Sveriges Radio AB att sända ljudradio (Ku2019/02006/MD), tillstånd för Sveriges Television AB att sända tv och sökbar text-tv (Ku2019/02007/MD), tillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB att sända ljudradio, tv och sökbar text-tv (Ku2019/02008/MD), medelsvillkor för 2020-2025 avseende Sveriges Radio AB (Ku2019/02009/MD), medelsvillkor för 2020-2025 avseende Sveriges Television AB (Ku2019/02010/MD), medelsvillkor för 2020-2025 avseende Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02011/MD) och om krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning för Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02012/MD). Samma dag beslutade regeringen om förordning om uppgifter för Myndigheten för press, radio och tv vid förhandsprövning av tjänster hos public service-företagen (SFS 1256). Den 11 december 2019 beslutade regeringen om komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet (Ku2019/02054/MD), komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet (Ku2019/02055/MD), komplettering av sändnings-tillstånd för Sveriges Radio AB med rätt att sända digital ljudradio (Ku2019/02056/MD) och komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att sända digital ljudradio (Ku2019/02057/MD). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 6 om beslut vid förhandsprövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2 s. 20). Regeringen avser att tillsätta en utredning under 2020. Punkt 9 om Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen): Regeringen avser att under våren 2020, efter hörande av Förvaltningsstiftelsens styrelse, besluta om ändring av stiftelseförordnandet så att det framgår att ordförande och styrelseledamöter ska utses utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 9. 23. Rskr. 2019/20:39 Säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning Skr. 2018/19:129, bet. 2019/20:KrU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 24. Rskr. 2019/20:53 Det kyrkliga kulturarvet Skr. 2018/19:122, bet. 2019/20:KrU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 25. Rskr. 2019/20:68 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20: FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Myndigheten för press, radio och tv och anslag 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1 och ändring av regleringsbrev avseende Nationalmuseum och anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter inom utgiftsområde 17. Punkten är slutbehandlad 26. Rskr. 2019/20:84 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 8:1 Mediestöd och 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslagen 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter och 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Beställningsbemyndiganden för regeringen: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:101 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet med undantag från de medel som disponeras av Riksantikvarieämbetet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 2:3 Statens musikverk, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 8:1 Centrala museer: Myndigheter med undantag för de medel som disponeras av Statens maritima och transporthistoriska museer, Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd, 11:5 Stöd till taltidningar, 13:1 Stöd till idrotten, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för den del av anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser som disponeras av Riksantikvarieämbetet, anslagen 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter och den del som disponeras av Statens maritima museer, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet och anslag 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 9:2 Stöd till trossamfund, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 med beställningsbemyndiganden för anslagen 7:2 Bidrag till kulturmiljövård och 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om medelstilldelning för 2020 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2020 regleras i lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordning (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om förstärkning av förvaltningsstiftelsens stiftelsekapital: Den 6 februari 2020 beslutade regeringen att från public service-kontot tillföra 35 000 000 kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om kredit på public service-kontot: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret om att 2020 tillhandahålla en kredit för att täcka ett underskott på public service-kontot som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om lån till Kungliga Operan: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Operan AB en låneram som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor för att finansiera investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om lån till Kungliga Dramatiska teatern AB: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret med uppdrag att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet: Regeringen avser att fatta beslut om en ny förordning under 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upphävande av riksdagsbindning avseende Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare: Den 11 december 2019 beslutade regeringen en ny förordning om statsbidrag till konstnärer (SFS 1269). Punkten är slutbehandlad. 2.11 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2005/06 1. Rskr. 2005/06:174 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2005/06:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (A 10), 2007/08:75 (A 5), 2008/09:75 (A 5), 2009/10:75 (A 2), 2010/11:75 (A 2), 2011/12:75 (A 2), 2012/13:75 (A 2), 2013/14:75 (A 2), 2014/15:75 (A 2), 2015/16:75 (A 2), 2016/17:75 (A 2), 2017/18:75 (A 2) och 2018/19:75 (A 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 15 om ratificering av ILO:s konvention nr 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs om ratificering av ILO:s konvention 94 och därmed bifallit motion 2005/06:A362. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 81) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen redovisade att den har vidtagit olika åtgärder för att stärka villkoren för anställda och motverka social dumpning i upphandlingssituationer. Regeringen konstaterade också att en ratifikation, utöver anpassning av svensk rätt, kräver ett bemyndigande från EU. Regeringen bedömde att det inte var lämpligt att i nuläget påbörja en sådan process. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3) och 2018/19:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen lämnade tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) den 13 september 2012. Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 om tilläggsdirektiv. Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 3. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4) och 2018/19:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv (dir. 2012:90) till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 om tilläggsdirektiv. Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2010/11:299 Arbetsrätt Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU10 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 12), 2012/13:75 (A 7), 2013/14:75 (A 7), 2014/15:75 (A 5), 2015/16:75 (A 5), 2016/17:75 (A 5), 2017/18:75 (A 5) och 2018/19:75 (A 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om ratificering av ILO-konvention 94*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att ratificera ILO-konvention 94 (bet. 2010/11:AU10 s. 24 f.). Se redogörelsen och de åtgärder som redovisas under A 1 rskr. 2005/06:174. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 5. Rskr. 2012/13:53 Lag om uthyrning av arbetstagare m.m. Prop. 2011/12:178, bet. 2012/13:AU5 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (A 17), 2013/14:75 (A 11) 2014/15:75 (A 7), 2015/16:75 (A 7), 2016/17:75 (A 7), 2017/18:75 (A 7) och 2018/19:75 (A 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om socialt protokoll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om socialt protokoll m.m. (bet. 2012/13:AU5 s. 26 f.) och har därmed bifallit motionerna 2011/12:A235, 2011/12:A275 yrkande 1, 2012/13:Sf207 yrkande 2 och 2012/13:A392 yrkande 33. Enligt tillkännagivandet bör Sverige kräva att EU ska anta ett juridiskt bindande socialt protokoll, som tydliggör att grundläggande fackliga rättigheter såsom den fria förhandlings- och konflikträtten och rätten att fritt teckna kollektivavtal gäller inom EU och att dessa inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Anställda ska bl.a. ha rätt att vidta sympatiåtgärder för löntagare i ett annat land. I tillkännagivandet anges att en sådan femte frihet bör gälla inom hela EU och komplettera dagens fyra friheter på den inre marknaden. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 81) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen konstaterade att riksdagen beträffande socialt protokoll har anfört bl.a. att man anser att en omfattande process med fördragsändringar inte är rätt väg att gå just nu (bet. 2017/18:AU9 s. 37 f., rskr. 2017/18:177). Regeringen delade den bedömningen och redovisade att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 6. Rskr. 2016/17:308 Insatsen Förberedande och orienterande utbildning Utskottsinitiativ, bet. 2016/17:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (A 16) och 2018/19:75 (A 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om uppföljning av insatsen Förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att insatsen Förberedande utbildning ska kunna följas upp på ett bättre sätt. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610 och delvis bifallit motion 2016/17:3605. Punkt 2 om resurser till andra insatser än förberedande och orienterande utbildning*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än Förberedande och orienterande utbildning. Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3610. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 29 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandena. Regeringen redovisade att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att använda arbetsmarknadsutbildning och förberedande och orienterande utbildning på ett effektivare sätt i syfte att öka andelen kvinnor och män som går till arbete eller studier. Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att redogöra för insatser för att förbättra möjligheterna att följa upp förberedande och orienterande utbildning. Regeringen bedömde att Arbetsförmedlingen har identifierat viktiga områden för att förbättra uppföljningen och att förbättrad uppföljning kan möjliggöra en effektivare användning av förberedande och orienterande utbildning. Regeringen bedömde att en effektiv resursanvändning uppnås genom att Arbetsförmedlingen anvisar till insatser utifrån en bedömning av individens behov och insatsernas resultat. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandena är slutbehandlade. Punkterna 1 och 2 är slutbehandlade. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 7. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), skr. 2018/19:75 (Ku 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den aktuella lagändringen trädde i kraft så sent som den 1 maj 2018 och någon utvärdering av den har därför ännu inte påbörjats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:172 Integration Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att Arbetsförmedlingen ska redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen ska en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen ska även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget ska redovisas senast den 8 maj 2020. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:177 Arbetsmiljö och arbetstid Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringens arbetsmiljöstrategi i större utsträckning bör omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 75 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen har redovisat att en utvärdering av arbetsmiljöstrategin ska utföras av Statskontoret. Regeringen har också beslutat om ändringar i förordningen (2007:193) med instruktion för arbetsmiljöverket (2018:129). Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkt 4 om tips och anmälningar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder så att Arbetsmiljöverket kan införa förbättrade rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Därmed har riksdagen bifallit motion 2017/18:3177. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14 s. 75 f.) redovisat hanteringen av tillkännagivandet. Regeringen har redovisat att Arbetsmiljöverket har arbetat med att införa ett enhetligt arbetssätt för hur tips och anmälningar ska hanteras inom myndigheten. Regeringen ansåg att några ytterligare åtgärder inte skulle vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gjorde där också bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Följande punkter är slutbehandlade: 2 och 4. 11. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 uppdrog regeringen åt Barnombudsmannen att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2021. Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv med förlängd tid till Barnkonventionsutredningen (S 2018:03) som innebär att uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2020 (dir. 2019:57). Dessa uppdrag samt även resultat av det pågående kunskapslyftet för barnets rättigheter bör beaktas innan ett uppföljningsuppdrag lämnas av regeringen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i frågan om uppföljning av att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 12. Rskr. 2018/19:141 Riksrevisionens rapport om deltagarantal i nya arbetsmarknadspolitiska insatser Skr. 2018/19:10, bet. 2018/19:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 mars 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 13. Rskr. 2018/19:142 Riksrevisionens rapport om uppföljning av deltagare i Förberedande och orienterande utbildning inom etableringsuppdraget Skr. 2018/19:13, bet. 2018/19:AU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 14. Rskr. 2018/19:186 Riksrevisionens rapport om arbetslöshetskassorna, IAF och arbetslöshetsförsäkringen. Skr. 2018/19:51, bet. 2018/19:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 januari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2018/19:276 Anställningsskyddet förlängs till arbetstagaren fyllt 69 år Prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 528-530). 16. Rskr. 2018/19:283 Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Prop. 2018/19:105, bet. 2018/19:AU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 503). 17. Rskr. 2018/19:300 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration. Därmed har riksdagen bifallit motion 2018/19:3082. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2018/19:301 ILO:s rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft Skr. 2018/19:84, bet. 2018/19:AU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 februari 2020 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2019/20 19. Rskr. 2019/20:25 Behandling av personuppgifter vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap Prop. 2018/19:151, bet. 2019/20:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 663). 20. Rskr. 2019/20:69 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende anslag 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 11 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2019/20:114 Utgiftsområde 13 Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:1 Etableringsåtgärder, 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, 1:3 Hemutrustningslån, 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende Jämställdhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2019/20:127 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslagen 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., 1:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning, 1:13 Lån till körkort och 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende anslaget 1:13 Lån till körkort samt regleringsbreven för budgetåret 2020 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ändring i lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar: Den 1 januari 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1307). Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2019/20:128 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Mot. 2019/20:2742 yrkande 18, delvis mot. 2019/20:819 yrkande 23, delvis mot. 2019/20:3190 yrkande 11, bet. 2019/20:AU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2019/20:136 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och socialomsorg Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrevet för budgetåret 2020 avseende anslaget 5:2 Barnets rättigheter samt avseende Barnombudsmannen. Punkten är slutbehandlad. 2.12 Infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2004/05 1. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2) och 2018/19:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 2. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3) och 2018/19:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585/Nm). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågorna analyserats vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Under 2018 har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 3. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14) och 2018/19:75 (N 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet (bet. 2012/13:TU18) genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Arbete med ett nytt förslag till ändringar i luftfartsförordningen pågår alltjämt, med inriktningen att åtgärda kvarvarande del av tillkännagivandet. Luftfartsverket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordningsändringen fortsatte. Nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram lämplig utformning av förordningsändringen och en konsekvensanalys av ändringen. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av förordningen ska tas fram. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 4. Rskr. 2013/14:168 It-politiska frågor Skr. 2013/14:32, mot. 2012/13:T279,2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 och 2013/14:T526 yrkande 32, bet. 2013/14:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 31), 2015/16:75 (N 21), 2016/17:75 (N 16), 2017/18:75 (N 15) och 2018/19:75 (N 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om it och miljön*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör upprätta en särskild strategi för hur man med olika it-lösningar kan minska transportbehovet liksom koldioxidutsläppen och även verka för att en motsvarande strategi tas fram på EU-nivå samt ställa särskilda krav på att offentliga myndigheter utnyttjar utrustning för distansmöten (bet. 2013/14:TU7 s. 40 f.) och därmed bifallit motionerna 2012/13:T279, 2012/13:T510 yrkande 8, 2013/14:T264 yrkandena 5 och 6 samt delvis bifallit motion 2013/14:T526 yrkande 32. Regeringen uppdrog i 2016 års regleringsbrev åt 62 myndigheter att i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheten (REMM). Regeringen har presenterat en samlad digitaliseringspolitik för riksdagen i skrivelsen Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter - en skrivelse om politikens inriktning (skr. 2017/18:47). Regeringen arbetar aktivt inom ramen för Europeiska unionens råd (TTE-rådet, transport, telekommunikation och energi). Den 5 december 2017 antog TTE-rådet rådsslutsatserna för Digitalisering av transporter (15431/17). I slutsatserna uppmanades medlemsstaterna att tillsammans med EU-kommissionen, under det första kvartalet av 2019 ta fram en övergripande och multimodal digitaliseringsstrategi för transportsektorn med en tillhörande färdplan med en vägledande förteckning över föreslagna åtgärder och en tidsplan för när de ska läggas fram. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65 s. 135 f. och 158 ff.) redogör regeringen för åtgärder som vidtagits avseende kravställande på myndigheter att främja virtuella möten, it-lösningar för att minska transportbehovet, effektivare möten inom EU samt digitalisering för transporteffektivitet och hållbar mobilitet och konstaterar att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 5. Rskr. 2013/14:217 Yrkestrafik Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt 2013/14:T390 yrkande 2, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 40), 2015/16:75 (N 26), 2016/17:75 (N 21), 2017/18:75 (N 20) och 2018/19:75 (N 17). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och ombyggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra uppställningsplatser i anslutning till vägnätet. Vidare ingår i uppdraget att Trafikverket ska se över och kostnadsuppskatta åtgärder som bidrar till att höja säkerheten på övriga rast- och uppställningsplatser efter vägnätet. I denna del ska Trafikverket redogöra för hur detta påverkar övriga prioriteringar i den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen. Uppdraget sträcker sig fram till utgången av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 och Trafikverket kommer att årligen redovisa till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) hur utvecklingen fortskrider. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. 6. Rskr. 2013/14:218 Yrkestrafik Mot. 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt 2013/14:T390 yrkande 2, bet. 2013/14:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 41), 2015/16:75 (N 27), 2016/17:75 (N 22), 2017/18:217 (N 21) och 2018/19:75 (N 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om säkra uppställningsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att arbetet med att skapa fler säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken behöver påskyndas (bet. 2013/14:TU14 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T510 yrkandena 11 och 12 samt delvis bifallit motion 2013/14:T390 yrkande 2. Den 18 februari 2016 uppdrog regeringen åt Trafikanalys att genomföra en utredning om trygga och säkra uppställningsplatser. Trafikanalys redovisade uppdraget den 3 oktober 2016 i rapporten Trygga och säkra uppställningsplatser (Trafikanalys 2016:16). Den 5 juli 2018 uppdrog regeringen åt Trafikverket att göra en översyn av hur bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar kan avhjälpas. I uppdraget ingår att bedöma hur behovet av säkra uppställningsplatser längs större vägar förväntas utvecklas, analysera vilka nyttor, kostnader och andra konsekvenser som en utbyggnad av säkra uppställningsplatser längs större vägar är förknippad med samt möjliga affärsmodeller som kan främja en tillräcklig utbyggnad. Av uppdraget framgår även att Trafikverket i samband med planering av ny- och ombyggnationer eller i samband med trimningsåtgärder i vägnätet ska planera åtgärder som underlättar för en privat etablering av trygga och säkra uppställningsplatser i anslutning till vägnätet. Vidare ingår i uppdraget att Trafikverket ska se över och kostnadsuppskatta åtgärder som bidrar till att höja säkerheten på övriga rast- och uppställningsplatser efter vägnätet. I denna del ska Trafikverket redogöra för hur detta påverkar övriga prioriteringar i den nationella planen för utveckling av transportinfrastrukturen. Uppdraget sträcker sig fram till utgången av den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 och Trafikverket kommer att årligen redovisa till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) hur utvecklingen fortskrider. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. 7. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23) och 2018/19:75 (N 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket har redovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnar Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket har i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 konstaterat att uppdraget fortlöper enligt plan. Avseende leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal vilka nu arbetar med att utföra uppföljningar av att entreprenörerna uppfyller ställda kontraktskrav vilket har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. Avseende manuella underhållsbesiktningar har Trafikverket 2018 påbörjat ett arbete med översyn av regelverket rörande besiktningsverksamheten och avser att under 2019 renodla de styrande dokumenten. Trafikverket redogör för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och behoven av manuella mätningar kommer successivt att minska. Trafikverket avser dock att under 2019 rekrytera ett antal personer för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömer att effekten kommer att bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterar i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket har uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgår. Vidare redogör Trafikverket för att pågående utvecklingsarbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behov av manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömer Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis ska utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren ska bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som ska föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgas så att analysen nu ska avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingår det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren ska vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren har beslutat att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utredningstiden förlängs och uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2013/14:374 Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m. Skr. 2012/13:131 och 2013/14:233, mot. 2013/14:T16 yrkande 9, bet. 2013/14:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 63), 2015/16:75 (N 32), 2016/17:75 (N 27), 2017/18:75 (N 25) och 2018/19:75 (N 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder inom sjöfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att genomförandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på införande av ett system med tonnageskatt (bet. 2013/14:TU20 s. 76 f.) och därmed bifallit motion 2013/14:T16 yrkande 9. Regeringen beslutade den 19 maj 2016 propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnagebeskattning i kraft den 20 oktober 2016. Införandet syftar till att öka andelen svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Tonnagebeskattningssystemet är frivilligt och innebär att det skattepliktiga resultatet av kvalificerad rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, dvs. oberoende av inkomster och utgifter. Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och om ändring i svavelförordningen (2014:509). Förordningsändringarna, som trädde i kraft den 3 september 2018, innebär bl.a. att det införs en miljösanktionsavgift för överträdelser av vissa förbud om marint bränsle i svavelförordningen. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer, att om en avgift har tagits ut för en överträdelse, ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. Regeringen fastställde den 31 maj 2018 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Den nationella planen innehåller åtgärder som syftar till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 33 f.) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 9. Rskr. 2013/14:375 Taxifrågor Prop. 2013/14:223, mot. 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 samt 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2, bet. 2013/14:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 64), 2015/16:75 (N 33), 2016/17:75 (N 28), 2017/18:75 (N 26) och 2018/19:75 (N 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om redovisningscentraler för taxi* när det gäller b): Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den nuvarande möjligheten att bevilja taxameterundantag bör upphävas (bet. 2013/14:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit proposition 2013/14:223 punkt 2 och motionerna 2013/14:T11, 2013/14:T12 yrkande 1 och 2013/14:T13 yrkandena 1 och 2 samt delvis bifallit proposition 2013/14:223 punkterna 1 och 3. Regeringen beslutade den 23 juli 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjlighet till dispens (dir. 2015:81). Utredningen avslutade sitt arbete den 30 november 2016 i och med överlämnandet av betänkandet Taxi och samåkning - i dag, i morgon och i övermorgon (SOU 2016:86). Regeringen beslutade den 12 april 2018 om propositionen En ny kategori av taxitrafik (prop. 2017/18:239). I propositionen föreslås att en ny kategori av taxitrafik införs och regeringen anför i propositionen att det på så sätt finns förutsättningar för att genomföra de förändringar i taxitrafikförordningen (2012:238) som krävs med anledning av riksdagens tillkännagivande. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU17, rskr. 2017/18:384). Den 11 april 2019 beslutade regeringen om ändring i taxitrafikförordningen (2012:238) som innebär att det från den 1 januari 2021 inte längre kommer vara möjligt för innehavare av taxitrafiktillstånd att få undantag från kravet på taxameter. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Riksmötet 2014/15 10. Rskr. 2014/15:24 Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna Prop. 2013/14:234, mot. 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 3, bet. 2014/15:TU2 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 66), 2015/16:75 (N 34), 2016/17:75 (N 29), 2017/18:75 (N 27) och 2018/19:75 (N 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om beställaransvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att se över det nuvarande beställaransvaret (bet. 2014/15:TU2 s. 18 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T18 yrkande 3 och 2014/15:37 yrkande 2. Regeringen beslutade den 22 mars 2018 propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) med förslag till ändringar i reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Förslagen syftar till att öka regelefterlevnaden på yrkestrafikområdet och taxitrafikområdet och därigenom skapa ordning och reda på vägarna. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vidare beslutade regeringen den 24 maj 2018 om ändring av förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för att införa motsvarande regler för internationell trafik och för cabotagetrafik. De skärpta reglerna om beställaransvar trädde i kraft den 1 juli 2018. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 35) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 11. Rskr. 2014/15:123 Cykelfrågor Mot. 2014/15:25 yrkande 1 och 2014/15:607 yrkande 7, bet. 2014/15:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 42), 2016/17:75 (N 34), 2017/18:75 (N 30) och 2018/19:75 (N 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om trafikregler för cykling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns (bet. 2014/15:TU5 s. 15 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:25 yrkande 1 i denna del och 2014/15:607 yrkande 7. Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har gjort en översyn av regler med betydelse för cykling. Promemorian Cykelregler offentliggjordes samtidigt som cykelstrategin presenterades den 28 april 2017 och har därefter remitterats. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förändringar i trafikförordningen (1998:1276) på så sätt att det införs en möjlighet för cyklande från 15 år (och förare av moped klass II) att färdas på körbanan även om det finns en cykelbana om den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst 50 kilometer i timmen (N2018/03793/RS). Vidare fattade regeringen beslut den 30 augusti 2018 om ytterligare fem regeländringar som syftar till att främja en ökad och säker cykling. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 42) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. 12. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32) och 2018/19:75 (N 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen lämnade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27) följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att tillkänna-givandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 23. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Luftfartsverket redovisade den 10 maj 2019 uppdraget att genomföra en fördjupad studie avseende utformningen av det svenska luftrummet i rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet. I rapporten föreslår Luftfartsverket bl.a. att en översyn genomförs av det undre luftrummet (under 2 900 meter), att system och tjänster för hantering av obemannad flygtrafik enligt konceptet U-space bör driftsättas, en modernisering av luftrumsstrukturen för trafik till och från Stockholmsområdet, och att pågående utveckling av den översta delen av luftrummet bör fortsätta inom ramen för en europeisk luftrumsutveckling. Transportstyrelsen redovisade den 28 juni 2019 uppdraget att ta fram underlag om obemannade luftfartyg, s.k. drönare och redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. På EU-nivå har arbetet med nya EU-gemensamma regler för drönare fortsatt. Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 har förhandlingar ägt rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2014/15:194 Sjöfartsfrågor Mot. 2014/15:493, 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2 samt 2014/15:1836, bet. 2014/15:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 52), 2016/17:75 (N 41), 2017/18:75 (N 36) och 2018/19:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft: Riksdagen har godkänt vad trafikutskottet anför om utskottets uppföljning av sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft. Trafikutskottet anför i det aktuella betänkandet bl.a. att utskottet förutsätter att regeringen kommer att bedriva ett aktivt och skyndsamt arbete för att förbättra de områden som uppmärksammas i uppföljningen som särskilt betydelsefulla för att förbättra sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Från och med 2015 har Chalmers tekniska högskola och Linnéuniversitetet fått en årlig förstärkning på 1,4 miljoner kronor i syfte att få fram fler praktikplatser på fartyg till sjöfartsstudenter. Den 27 augusti 2015 beslutade regeringen En svensk maritim strategi - för människor, jobb och miljö (N2015/06135/MRT). Den syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Regeringen beslutade den 19 maj 2016 propositionen Ett svenskt tonnagebeskattningssystem (prop. 2015/16:127). Efter riksdagens beslut (bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6) trädde de nya reglerna för tonnagebeskattning i kraft den 20 oktober 2016. Regeringen beslutade den 8 juni 2017 propositionen Regelförenkling för sjöfarten (prop. 2016/17:205). Efter riksdagens beslut (bet. 2017/18:TU3, rskr. 2017/18:25) trädde de nya reglerna i lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. och sjölagen (1994:1009) i kraft den 1 februari 2018. Vissa lagändringar syftar till att underlätta för sjöfartsnäringen, men även för privatpersoner. Registreringen av mindre skepp förenklas genom att storleksmåtten för indelningen av fartyg i skepp och båtar ändrats. Vidare har en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret införts i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet. Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och om ändring i svavelförordningen (2014:509). Förordningsändringarna, som trädde i kraft den 3 september 2018, innebär bl.a. att det införs en miljösanktionsavgift för överträdelser av vissa förbud om marint bränsle i svavelförordningen. Av bestämmelser i förordningen om miljösanktionsavgifter följer, att om en avgift har tagits ut för en överträdelse, ska en ny avgift som är dubbelt så hög tas ut vid fortsatta eller upprepade överträdelser. Enligt miljöbalken och förordningen får den nya avgiften inte vara högre än 1 000 000 kronor. En miljösanktionsavgift kan tas ut för överträdelser i svenskt inre vatten, Östersjöområdet, Nordsjöområdet och Nordamerikaområdena samt inom Europeiska unionen för fartyg i hamn, om svavelhalten är över 0,10 viktprocent. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 33 f.) konstaterar regeringen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkt 10 om sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förarbevis och åldersgräns för framförande av vattenskoter bör införas (bet. 2014/15:TU11 s. 48 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:493 och 2014/15:1525 yrkandena 1 och 2. Regeringskansliet har den 19 januari 2016 remitterat ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter har frågan analyserats vidare inom Regeringskansliet. Under 2018 har Regeringskansliet remitterat en promemoria med förslag om en åldersgräns för att få framföra vattenskoter (N2018/03981/MRT). Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. 14. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37) och 2018/19:75 (N 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. I slutet av 2019 väntas BK4-vägnätet uppgå till totalt mer än 20 000 kilometer väg, vilket motsvarar en femtedel av det statliga vägnätet. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 gör det möjligt att öppna 70-80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 15. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46) och 2018/19:75 (N 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973/PBB), beslutade regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059/PUB) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten "Mer flyg och bostäder". Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådet avslutades den 31 mars 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 16. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54) och 2018/19:75 (N 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen har den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) antagit reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige har lämnat till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. De nya reglerna ska genomföras i Sverige för att på så sätt skapa ökad förutsägbarhet och stabilitet avseende möjligheterna till offentligt ekonomiskt stöd till små regionala flygplatser. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se I 23. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2016/17:167 Insolvens- och utsökningsrätt Mot. 2016/17:3468 yrkande 14 och 2016/17:2737, bet. 2016/17:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 57) och 2018/19:75 (N 45). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om fordonsrelaterade skulder och fordonsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot fordonsmålvakter. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 55) framför regeringen att den har sett ett behov av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Bland annat avser regeringen att se över hur lagstiftningen kan skärpas för att minska förekomsten av s.k. fordonsmålvakter. Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2018 att 25 miljoner kronor per år anvisas under perioden 2018-2020 som ett riktat statsbidrag till kommuner. Regeringens avsikt är att dessa medel bör användas för att öka bortforsling, uppställning och skrotning av de aktuella fordonen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104). Regeringen beslutade den 18 oktober förordningen (2018:1594) om bidrag till kommuner för kostnader för flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon. Förordningen trädde i kraft den 15 november 2018. Därutöver har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) utrett hur en skärpt lagstiftning mot fordonsmålvakter bör utformas i promemorian Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordonsmålvakter (Ds 2018:33). I promemorian utvärderas lagen (2014:447) om rätt att ta fordon i anspråk för fordringar på vissa skatter och avgifter samt ändringar i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall (LFF) och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall (FFF). I den lämnas även förslag på ytterligare åtgärder att vidta i arbetet med att minska de restförda fordonsrelaterade skulderna och användningen av fordonsmålvakter. Vidare förslås i promemorian att en fullständig översyn ska göras av LFF och FFF för att kunna gå vidare med flera åtgärder. Infrastrukturdepartementet gav därför i september 2019 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att göra en sådan fullständig översyn (I2019/02437/SVS). Regeringen beslutade den 9 januari 2020 propositionen Användningsförbud och avskyltning av fordon med obetalda felparkeringsavgifter (prop. 2019/20:67), i vilken regeringen föreslår bl.a. att det ska bli förbjudet att använda ett fordon med obetalda parkeringsavgifter och att en polisman eller en bilinspektör ska ta hand om fordonets registreringsskyltar om användningsförbudet överträds. I propositionen konstaterar regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (s. 8). 18. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58) och 2018/19:75 (N 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Riksdagen har vidare ansett det otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa ett föregående tillkännagivande om en strategi för luftfarten som slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:295). I det tillkännagivandet har riksdagen tillkännagett för regeringen att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7, rskr. 2014/15:144). Den 26 januari 2017 beslutade regeringen om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590/MRT). Flygstrategin togs fram i samråd med såväl bransch som myndigheter. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 s. 27 f.) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade trafikutskottet att det inte delar regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat utan ser behov av att riksdagen återigen tillkännager för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se I 23. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Luftfartsverket redovisade den 10 maj 2019 uppdraget att genomföra en fördjupad studie avseende utformningen av det svenska luftrummet i rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet. I rapporten föreslår Luftfartsverket bl.a. att en översyn genomförs av det undre luftrummet (under 2 900 meter), att system och tjänster för hantering av obemannad flygtrafik enligt konceptet U-space bör driftsättas, en modernisering av luftrumsstrukturen för trafik till och från Stockholmsområdet, och att pågående utveckling av den översta delen av luftrummet bör fortsätta inom ramen för en europeisk luftrumsutveckling. Transportstyrelsen redovisade den 28 juni 2019 uppdraget att ta fram underlag om obemannade luftfartyg, s.k. drönare och redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. På EU-nivå har arbetet med nya EU-gemensamma regler för drönare fortsatt. Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 har förhandlingar ägt rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om drönare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning för drönare som både bejakar möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Sedan riksdagen beslutade tillkännagivandet har Transportstyrelsen i december 2017 beslutat om nya föreskrifter (TSFS 2017:110) om obemannade luftfartyg (UAS) som trädde i kraft den 1 februari 2018. De nya föreskrifterna har bl.a. föranletts av ett ökat behov av att främja teknikutvecklingen, för att hantera ökade risker med allt fler obemannade luftfartyg i luften samt en tydligare synkronisering med regeringens målsättning och strategier så att Sverige kan upprätthålla sin position som en stark och innovativ flygindustrination. Vidare har ramarna för nya EU-gemensamma regler för drönare inrättats i och med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91, som trädde i kraft i september 2018. Utifrån denna har en genomförandeakt och en delegerad akt om med mer detaljerade EU-regler för drönare beslutats under våren 2019 (kommissionens delegerade förordning [EU] 2019/945 av den 12 mars 2019 om obemannade luftfartygssystem och om tredjelandsoperatörer av obemannade luftfartygssystem och kommissionens genomförandeförordning [EU] 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg). Nationella bestämmelser som kompletterar de två EU-rättsakterna är under beredning. Härutöver uppdrog regeringen den 28 juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Enligt uppdraget ska underlaget innehålla en fakta- och nulägesbeskrivning av användningen av drönare i Sverige samt en analys kring utvecklingsområden för att möjliggöra en fortsatt utveckling och användning av drönare. Underlaget ska därigenom även innehålla en analys av utmaningar i förhållande till användningen av drönare på kort och lång sikt samt eventuella behov av ändringar i det nationella regelverket avseende drönare. Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. I rapporten pekar Transportstyrelsen bl.a. på vikten av fortsatt arbete med frågor om luftfartsskydd, luftrum, antikollisionssystem och flygning utom synhåll. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 10. 19. Rskr. 2016/17:219 Yrkestrafik och taxi Mot. 2016/17:1429, 2016/17:2388 yrkande 1, 2016/17:2530 yrkande 17 och 2016/17:3391 yrkande 32, bet. 2016/17:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 67) och 2018/19:75 (N 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om villkoren inom åkerinäringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Regeringen beslutade under våren 2018 två propositioner med relevans för tillkännagivandet. I propositionen Beställaransvar för ordning och reda på vägarna (prop. 2017/18:209) föreslog regeringen ändringar i de straffrättsliga reglerna om beställaransvar i yrkestrafiklagen (2012:210) och taxitrafiklagen (2012:211). Förslagen innebär att beställaransvaret skärps. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). I propositionen Förlängd klampning (prop. 2017/18:198) konstaterar regeringen att dagens tidsgräns om 24 timmar är alltför begränsad för att i tillräckligt stor utsträckning uppnå det som var regeringens målsättning vid införandet av lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det dessutom har framkommit att det kan finnas problem för myndigheterna att t.ex. praktiskt hantera att en åtgärd ska upphöra inom den angivna tiden. Mot denna bakgrund föreslog regeringen att tidsgränsen för åtgärder bör förlängas från 24 till 36 timmar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2017/18:TU14, rskr. 2017/18:314). Vidare har det sedan 2017 pågått ett arbete inom EU med omförhandlingar av flera av EU:s rättsakter om yrkestrafik inom det s.k. mobilitetspaketet. Regeringen har i förhandlingarna agerat för att det ska bli schysstare arbetsvillkor för yrkesförare och sund konkurrens inom transportnäringen. En preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet nåddes den 12 december 2019. Den omfattar bl.a. tillträdet till godstransportmarknaden inkluderat reglerna om cabotage samt bestämmelserna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Överenskommelsen innehåller även specialutformade regler för utstationering av yrkesförare inom vägtransportområdet, s.k. lex specialis-regler. Rättsakterna beräknas antas av Europaparlamentet och rådet under det första halvåret 2020. Den 22 augusti 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att flera ska följa reglerna på området (dir. 2019:51). I uppdraget ingår också att utredaren ska analysera i vilka fall det är lämpligt att genomföra sanktionsväxlingar på området utöver de som redan är genomförda och ta fram förslag till hur detta i så fall kan ske samt analysera om det finns skäl för ett system med trafiksäkerhetskontrollanter och, oavsett ställningstagande, lämna förslag till hur ett sådant system kan införas. Det övergripande syftet med översynen är att skapa en ordning för att genom effektivare kontroller och sanktionssystem främja brottsbekämpningen och trafiksäkerheten samt åstadkomma en god social situation för förarna och en sund konkurrens inom yrkestrafiken. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2016/17:220 Fossiloberoende transporter Prop. 2016/17:21, prop. 2016/17:112, mot. 2016/17:821 yrkande 31.2, 2016/17:1235, 2016/17:2531 yrkande 35, 2016/17:3374 yrkande 14.1 och 2016/17:3391 yrkande 38, bet. 2016/17:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 68) och 2018/19:75 (N 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om luftfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder som bl.a. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 24 s. 67) görs en satsning på utveckling och forskning av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökas med 20 miljoner kronor 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utveckling av biobränsle till flyg. Den 22 februari 2018 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimatpåverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara biobränslen bör utformas (dir. 2018:10). Utredaren skulle vidare bedöma, dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). Betänkandet har remissbehandlats. Den 31 augusti 2019 uppdrog regeringen åt Transportstyrelsen att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landningsavgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljöprestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av biojetbränsle. (I2019/02304/TM). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70) och 2018/19:75 (N 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.) och har tillkännagett detta för regeringen. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593/MRT). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019. Trafikverkets redovisning har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2016/17:332 Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring Skr. 2016/17:148, bet. 2016/17:NU21 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 29) och 2018/19:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samhällsekonomiska analyser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att utreda behovet av att en fristående aktör parallellt med Svenska kraftnät genomför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar (bet. 2016/17:NU21 s. 20 f.). Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen ska också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. I uppdraget ingår att utreda behovet av att en fristående aktör utför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid nätinvesteringar som ett komplement till de samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar som Svenska kraftnät i dag ansvarar för (M2017/01727/Ee och M2017/01665/Ee [delvis]). Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag den 13 april 2018. Regeringen har redovisat sin bedömning med anledning av riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 21 s. 24). Regeringen ansåg punkten vara slutbehandlad i samband med detta. När det gäller denna punkt har riksdagen uttalat att man inte delar regeringens tidigare bedömning om att tillkännagivandet är slutbehandlat. Skälen till detta är att regeringen har redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat dels innan Energimarknadsinspektionens utredning var klar, dels innan regeringen återkommit till riksdagen med resultatet av denna utredning (bet. 2017/18:KU21 s. 31, rskr. 2017/18:325). Regeringen har uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att identifiera vilka typer av effekter som bör analyseras och kvantifieras inom ramen för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar inför beslut om investeringar i transmissionskapacitet i stamnätet för el. Energimarknadsinspektionen skulle också utreda och föreslå riktlinjer för kvantifiering av dessa effekter. Energimarknadsinspektionen redovisade sitt uppdrag i rapporten Samhällsekonomiska analyser vid investeringar i stamnätet för el (Ei R2018:06). I rapporten föreslår Energimarknadsinspektionen att nätkoncession för stamledning endast får meddelas om anläggningen är samhällsekonomiskt lönsam (M2018/01132/Ee). Vidare föreslår inspektionen att en lönsamhetsbedömning ska ingå i en ansökan om nätkoncession och att denna bedömning ska vara granskad av en fristående aktör. Rapporten är remitterad och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2017/18 23. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88) och 2018/19:75 (N 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Regeringen antog i januari 2017 En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. Riksdagen anser att den flygstrategi som regeringen beslutat om inte i tillräcklig utsträckning stärker flygets konkurrenskraft. Trafikutskottet har bland annat pekat på det i utskottsmajoritetens ögon ovälkomna förslaget om en nationell flygskatt. Riksdagen har därför tillkännagett för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen samt för att stärka näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen har under 2018 också tillsatt en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet påbörjat den flygplatsöversyn som aviserades i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937/SUBT). Studien ska resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg. I uppdraget ingår att Statens energimyndighet ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. Regeringen uppdrog dessutom i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935/MRT, N2017/02238/MRT [delvis]). Regeringen har under 2019 fortsatt att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Under den aktuella perioden har Arlandarådet avvecklats. Den färdplan för Arlanda flygplats som aviserades i flygstrategin hanteras fortfarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Luftfartsverket redovisade den 10 maj 2019 uppdraget att genomföra en fördjupad studie avseende utformningen av det svenska luftrummet i rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet. I rapporten föreslår Luftfartsverket bl.a. att en översyn genomförs av det undre luftrummet (under 2 900 meter), att system och tjänster för hantering av obemannad flygtrafik enligt konceptet U-space bör driftsättas, en modernisering av luftrumsstrukturen för trafik till och från Stockholmsområdet, och att pågående utveckling av den översta delen av luftrummet bör fortsätta inom ramen för en europeisk luftrumsutveckling. Transportstyrelsen redovisade den 28 juni 2019 uppdraget att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare och redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. På EU-nivå har arbetet med nya EU-gemensamma regler för drönare fortsatt. Under hösten 2019 genomfördes också generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt såväl i förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 har förhandlingar ägt rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Ärendet bereds vidare. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Riksdagen anser att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Riksdagen menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser riksdagen att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna, i enlighet med den nationella flygstrategin, har fortsatt under 2019 för att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke statliga flygplatser. Översynens övergripande utgångspunkter är de transportpolitiska målen och den omfattar de stöd som staten i dag bidrar med till icke statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken. Arbetet har försenats och inriktningen är att översynen ska vara klar under 2020. Ärendet bereds vidare. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 2. 24. Rskr. 2017/18:180 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Senast den 31 mars 2020 ska en delrapport med en handlingsplan för offentliga öppna data lämnas. Slutredovisning ska ske senast 31 januari 2021. I juli 2019 antog EU en omarbetning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet). Den 2 maj 2019 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna de förslag som ett genomförande av det omarbetade direktivet ger anledning till (dir. 2019:20). Enligt direktiven skulle utredaren redovisa uppdraget senast den 15 maj 2020. Regeringen beslutade den 21 november 2019 om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:88) enligt vilka utredningstiden förlängs och uppdraget i stället ska redovisas senast den 15 september 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590/MRT) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder. Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018) Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna genom den gemensamma organisation NUAC. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA - Free Route Airspace). Under 2018 och 2019 har arbetet med en s.k. prestationsplan för det svenska luftrummet för perioden 2020-2024 (även kallad RP3 - Referensperiod 3) varit intensivt. Transportstyrelsen leder arbetet och andra berörda myndigheter samt luftrumsanvändarna har insyn i arbetet. Det svenska förslaget till prestationsplan för RP3 lämnades till EU-kommissionen i oktober 2019. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2017/18:263 Fossiloberoende transporter Mot. 2017/18:3894 yrkande 15, 2017/18:3686 yrkande 9, 2017/18:3748 yrkande 14, 2017/18:3758 yrkande 1 och 2017/18:3766 yrkande 2, bet. 2017/18:TU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 70). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ett fossiloberoende transportsystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringens arbete för att minska klimatpåverkan från transportsektorn bör grunda sig på samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva åtgärder (bet. 2017/18:TU13 s. 13 f.). I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65 s. 111) konstaterar regeringen att med de åtgärder som redogörs för i propositionen i fråga om prissättning av växthusgasutsläpp, EU:s utsläppshandelssystem, bl.a. ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet och klimatstyrande skatter och avgifter för flyget, tillgång till laddinfrastruktur, reduktionsplikt för bensin och diesel, obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget och fossila drivmedel för sjöfarten, samt bl.a. ökad takt i omställningen av fordonsflottan är tillkännagivandet slutbehandlat. 27. Rskr. 2017/18:323 Riksrevisionens rapport om det samlade stödet till solel Skr. 2017/18:181, bet. 2017/18:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 maj 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 28. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. Vidare har vissa andra strategiska åtgärder för att adressera frågor om en uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet har vidtagits. Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2021 Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2017/18:360 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179, mot. 2017/18:4106 yrkande 10, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 79). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om avvecklingen av kopparnätet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övergången från kopparnät (bet. 2017/18:NU19 s. 57 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utg.omr. 22) aviserade regeringen en höjning av nivån för funktionell tillgång till internet från 1 till 10 Mbit/s samt att medel avsattes för att genomföra höjningen under perioden 2018-2020. Den 18 januari 2018 beslutade regeringen förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet. Det innebär att hushåll och företag som saknar tillgång till telefoni och bredband om 10 Mbit/s sedan den 1 mars 2018 kan ansöka om stöd för sådan tillgång via Post- och telestyrelsen (PTS). Denna möjlighet innefattar även de eventuella företag eller hushåll som till följd av kopparnätets nedläggning blir utan telefoni eller funktionell tillgång till internet. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 s. 114 f.) redogör regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet enligt följande. Kopparnätet ägs av Telia Company AB (Telia) och det är därmed bolaget som avgör vilka delar av nätet som ska avvecklas. Det är styrelsen och ledningen för Telia som inom ramen för aktiebolagslagen (2005:551) ansvarar för och sköter bolagets verksamhet vilket inkluderar driften av kopparnätet. Som minoritetsägare i Telia kan den svenska staten inte påverka Telias erbjudande av nättjänster eller utöva ett inflytande som står i strid med det aktiebolagsrättsliga vinstintresset. Att vidta åtgärder i strid med vinstintresset skulle kräva samtliga ägares samtycke. Telia har sedan 2009 avvecklat delar av kopparnätet i etapper. I samband med avvecklingen tillhandahåller Telia, eller de bolag som verkar i Telias kopparnät, ersättningslösningar till abonnenten i form av fasta eller mobila lösningar. PTS följer arbetet med avveckling av kopparnätet och har med stöd i gällande tillträdesreglering på området för elektronisk kommunikation meddelat ett skyldighetsbeslut (PTS beslut den 9 februari 2015, dnr 11-9306 SMP-beslut för lokalt tillträde till nätinfrastruktur) beträffande nedläggningen av telestationer i kopparnätet som bl.a. innebär att Telia ska informera samlokaliserade operatörer om kommande nedläggning minst fem år i förväg. För det fall Telia inte lämnar sådan information i tid, ska bolaget enligt beslutet ersätta motparten för investeringar i sådan utrustning som blir värdelös genom nedläggningen. Genom beslutet regleras att Telia i god tid informerar om avveckling på ett sätt som säkerställer att samlokaliserade operatörer kan planera investeringar och nätutbyggnad. I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns även skyddsregler till förmån för slutanvändare som syftar till att alla hushåll och fasta driftsställen ska ha tillgång till samhällsomfattande tjänster. Enligt förordningen (2018:20) om stöd för åtgärder som ger tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet ska PTS se till att privatpersoner och företag som saknar tillgång till telefoni och funktionell tillgång till internet får stöd för åtgärder som ger sådan tillgång. Som konstaterats tidigare uppskattar PTS att det 2018 var ca 300 hushåll och färre än 200 arbetsställen som saknar tillgång till bredbandsuppkoppling med kapacitet om minst 10 Mbit/s via trådbundna nät och mobilnäten. Det inkluderar även hushåll och arbetsställen som i dag har access via kopparnätet men som om det kopplas bort skulle sakna tillgång till 10 Mbit/s. Under 2018 kan det noteras att PTS har tagit emot 28 ansökningar om stöd enligt den nämnda förordningen. Regeringen noterar att utskottet anser att det inte går att bortse från att klagomål på nedmontering av kopparnätet genererade en andra plats i PTS klagomålsstatistik 2017. Det kan konstateras att antalet inkomna klagomål har sjunkit något enligt sammanställningen för 2018. Det kan också noteras att de klagomål om inkommer till myndigheten i denna kategori ofta utgörs av en generell oro relaterad till nedläggningen och abonnenter som hör av sig vill få bekräftat från en statlig myndighet att de planer som de underrättats om verkligen stämmer. Statistiken bör därför tolkas med viss försiktighet. Regeringen konstaterar i propositionen att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Riksmötet 2018/19 30. Rskr. 2018/19:101 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2018/19:1 mot. 2018/19:2764 yrkande 1 och 2018/19:2943 yrkande 1-4, bet. 2018/19:NU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 48). Skrivelsen är slutbehandlad. Anslag inom utgiftsområde 21: Regeringen konstaterade i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2018 att riksdagsskrivelse 2018/19:101 var slutbehandlad. Näringsutskottet konstaterade i sitt yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens skrivelse att utskottet inte delar regeringens bedömning att riksdagsskrivelse 2018/19:101 är slutbehandlad (2018/19:NU3y). Utskottet anför i yttrandet att regeringen i den aktuella skrivelsen inte redovisar vilken åtgärd som vidtagits med anledning av utskottets ställningstagande i betänkande 2018/19:NU3 om en minskning av subventionsgraden för stöd till solceller. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 21 s. 25 f.) att genom de åtgärder som redovisas i regeringens skrivelse 75 så har samtliga delar i det aktuella riksdagsbeslutet verkställts. Regeringen vidhåller därför i propositionen sin bedömning att den aktuella riksdagsskrivelsen är slutbehandlad. När det gäller näringsutskottets uttalande i bet. 2018/19:NU3 att subventionsgraden för stöd till solceller ska sänkas snarast möjligt till 15 procent noterar regeringen i budgetpropositionen för 2020 att regeringen den 4 april 2019 beslutade om ändringar i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller som innebar bl.a. att subventionsgraden sänktes från 30 procent till 20 procent. Bestämmelsen om den nya stödnivån trädde i kraft den 8 maj 2019. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att med denna förordningsändring har näringsutskottets önskemål tillgodosetts. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2018/19:150 Kompletterande bestämmelser till EU:s hamntjänstförordning Prop. 2018/19:39, bet. 2018/19:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 152 och 153). 32. Rskr. 2018/19:157 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster Prop. 2018/19:36, bet. 2018/19:TU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 181 och 182). 33. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio stycken och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förarutbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Statens väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har dessutom under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visar att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingår att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2018/19:167 Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, toppdomänlagen och radioutrustningslagen Prop. 2018/19:41, bet. 2018/19:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 april 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 183-186). 35. Rskr. 2018/19:176 Infrastrukturfrågor Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). Regeringen uppdrog den 22 juni 2017 åt Trafikverket att kartlägga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planeringsprocesserna enligt plan- och bygglagen (2010:900), med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infrastrukturprojekt och bostadsbyggande (N2017/04372/TIF). I redovisningen av uppdraget identifierade Trafikverket ett antal förbättringsförslag vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen, samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering ska analyseras vidare. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen och tillkännagett detta för regeringen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Regeringens inriktning är att tillkännagivandet ska tas om hand i en nationell tillförlitlighetsnorm som regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet, dvs. ett mål för leveranssäkerheten. Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 uppdragit åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionens rapportering ska ske så snart som möjligt dock senast den 26 februari 2021. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2018/19:241 Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet Prop. 2018/19:33, bet. 2018/19:TU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 maj 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 369-381). 38. Rskr. 2018/19:242 Luftfartsfrågor Prop. 2018/19:111, bet. 2018/19:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 449). 39. Rskr. 2018/19:253 Energipolitik Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f. och rskr. 2018/19:253). Regeringen har i regleringsbrevet för 2020 avseende Statens energimyndighet förtydligat i villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation att Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. Vidare överväger regeringen att vid behov ta upp frågan i den proposition om forskning och innovation på energiområdet som är planerad att beslutas under det sista kvartalet 2020. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2018/19:258 Sjöfartsfrågor Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Inom ramen för ett regeringsuppdrag med ursprung i den nationella godstransportstrategin överlämnade Trafikverket i maj 2019 rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart närsjöfart 2019. Femton av de förslag som Trafikverket lämnar rör inlandssjöfart. Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket arbetar med att genomföra förslagen. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 22) föreslog regeringen en förlängd satsning på en s.k. ekobonus i syfte att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart om 50 miljoner kronor i tre år 2020-22. Riksdagen avsatte medel för 2020 (bet. 2019/20:TU1, rskr. 2019/20:111). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Transportstyrelsen bereder för närvarande frågan. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2018/19:277 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1-3, bet. 2018/19:TU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen kommer att följa detta arbete och vid behov återkomma med ytterligare tydliggöranden i samband med kommande planeringsuppdrag till Trafikverket. Därutöver har regeringen i propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). När det gäller utveckling av de samhällsekonomiska kalkylmodellerna har Trafikverket enligt sin instruktion ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikanalys ska enligt förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området. Regeringen avser att ta del av Trafikanalys redovisning och vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2018/19:278 Skr. 2018/19:113, bet. 2018/19:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev: Den 27 juni 2019 beslutade regeringen förordningen (2019:531) om ändring i postförordningen (2010:1049). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen att lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna. Riksmötet 2019/20 44. Rskr. 2019/20:2 Genomförande av EU:s reviderade direktiv om säkerhet ombord på passagerarfartyg Prop. 2019/20:116, bet. 2019/20:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 632). 45. Rskr. 2019/20:3 Genomförande av EU:s reviderade direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Prop. 2019/20:137, bet. 2019/20:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 614 och 615). 46. Rskr. 2019/20:24 Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen Skr. 2018/19:153, bet. 2019/20:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 november 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 47. Rskr. 2019/20:30 Transmissionsledningar för naturgas mellan EU och tredjeland Prop. 2019/20:16, bet. 2019/20:NU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 807 och 808). 48. Rskr. 2019/20:31 Byggnaders energiprestanda Skr. 2018/19:152, bet. 2019/20:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2019 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 49. Rskr. 2019/20:70 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 28 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Den 5 december 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 50. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 december 2019 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206 och 1207). Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Ärendet bereds. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 51. Rskr. 2019/20:109 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2019/20:1 utg.omr. 6, bet. 2019/20:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om statens budget inom utgiftsområde 6 när det gäller a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Elsäkerhetsverket inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. 52. Rskr. 2019/20:110 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2019/20:1 utg.omr. 24, bet. 2019/20:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 21: När det gäller a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen, och anslaget 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Statens energimyndighet och anslag 1:5 Laddinfrastruktur längs större vägar. När det gäller c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät. När det gäller d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät. När det gäller e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för 2020 avseende Affärsverket svenska kraftnät. 53. Rskr. 2019/20:111 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2019/20:1 utg.omr. 22 bet. 2019/20:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: När det gäller a) Anslagen för 2020: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket, samt anslagen 1:11 och 1:14, 1:8 Viss internationell verksamhet och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller c) Godkännande av investeringsplaner: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. När det gäller d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål: Den 17 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. 54. Rskr. 2019/20:130 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2019/20:1, Mot. 2019/20:2223 yrkande 1, 2019/20:2634, 2019/20:3015 yrkande 1 och 2019/20:3313, bet. 2019/20:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2 när det gäller a) Anslagen för 2020: Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Myndigheten för digital förvaltning. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 N 1 MJU17 X 2001/02 201 Fi 1 SkU20 X 2004/05 178 I 1 TU7 X 2005/06 174 A 1 AU3 X 308 I 2 TU5 X 2007/08 24 N 2 FiU11 X 2009/10 140 Ku 1 KrU1 X 144 Fi 2 KrU1 X 162 N 3 NU10 X 220 N 4 FiU35 X 223 M 1 MJU21 X 275 A 2 AU13 X 2010/11 49 N 5 MJU6 X 132 N 6 NU1 X 231 N 7 MJU20 X 279 A 3 AU9 X 299 A 4 AU10 X 2011/12 122 S 1 SoU9 X 170 Fi 3 SkU13 X 224 Ku 2 KU16 X 261 N 8 MJU21 X 2012/13 53 A 5 AU5 X 103 N 9 NU1 X 144 Ju 1 CU6 X 197 Fö 1 FöU10 X 259 I 3 TU18 X 287 Fi 4 FiU21 X 2013/14 27 U 1 UbU6 X 56 Fi 5 FiU1 X 60 Ku 3 KrU3 X 158 Fi 6 KU30 X 168 I 4 TU7 X 186 Fi 7 SkU24 X 187 Fi 8 CU10 X 188 Fi 9 CU10 X 201 Ju 2 CU20 X 212 N 10 CU25 X 217 I 5 TU14 X 218 I 6 TU14 X 230 Ku 4 KU28 X 317 Fö 2 FiU21 X 326 Ju 3 SoU23 X 372 I 7 TU19 X 373 N 11 TU19 X 374 I 8 TU20 X 375 I 9 TU18 X 2014/15 24 I 10 TU2 X 77 Ju 4 JuU1 X 90 U 2 UbU1 X 102 Ju 5 JuU9 X 121 N 12 MJU3 X 123 I 11 TU5 X 127 Ju 6 KU11 X 138 Ju 7 JuU14 X 141 U 3 UbU3 X 143 Fi 10 KrU4 X 144 I 12 TU7 X 152 Ju 8 JuU16 X 153 Ju 9 JuU17 X 154 N 13 MJU9 X 156 Ku 5 KU16 X 162 U 4 UbU10 X 169 Fi 11 SkU20 X 180 Fi 12 CU10 X 182 M 2 MJU12 X 194 I 13 TU11 X 195 Ku 6 KU12 X 206 I 14 TU12 X 241 Ku 7 KrU11 X 243 Fi 13 FiU32 X 244 Fi 14 FiU32 X 2015/16 36 Ju 10 CU6 X 49 Fö 3 FöU3 X 50 M 3 FöU3 X 79 Fi 15 CU1 X 86 Ju 11 JuU7 X 90 N 14 NU1 X 103 M 4 MJU1 X 106 Ju 12 JuU1 X 110 N 15 MJU2 X 136 Ku 8 KU4 X 137 Ku 9 KU4 X 149 Ju 13 FöU8 X 155 U 5 UbU9 X 158 Ju 14 JuU25 X 161 Fi 16 SkU21 X 162 M 5 MJU7 X 165 Fö 4 FöU6 X 169 U 6 UbU13 X 174 Ju 15 JuU21 X 175 N 16 MJU10 X 187 Ju 16 CU14 X 196 Ju 17 JuU18 X 197 Ju 18 JuU20 X 201 Fi 17 NU17 X 205 Ju 19 KU14 X 208 Fi 18 FiU25 X 220 S 2 SoU7 X 226 I 15 TU14 X 227 N 17 MJU19 X 228 U 7 UbU14 X 288 UD 1 UU15 X 289 Ku 10 KrU11 X 291 Fi 19 KU25 X 295 N 18 NU23 X 310 Fi 20 FiU21 X 313 Fi 21 FiU41 X 2016/17 26 N 19 MJU4 X 45 Ju 20 JuU6 X 53 Fö 5 FiU11 X 63 Fi 22 SkU8 X 90 Ju 21 JuU1 X 94 N 20 MJU2 X 101 I 16 TU4 X 107 UD 2 UFöU2 X 108 UD 3 UFöU1 X 116 M 6 MJU1 X 122 S 3 SfU1 X 133 Ju 22 CU6 X 144 S 4 SfU10 X 153 M 7 MJU7 X 156 S 5 SoU11 X 167 I 17 CU8 X 175 Fö 6 FöU5 X 176 Fö 7 FöU6 X 180 M 8 MJU9 X 185 I 18 TU10 X 189 Ju 23 CU10 X 192 N 21 NU12 X 200 Ju 24 KU22 X 201 UD 4 KU22 X 203 Ju 25 JuU19 X 208 U 8 UbU12 X 209 Ju 26 CU12 X 211 Ju 27 JuU16 X 212 Ju 28 JuU17 X 219 I 19 TU13 X 220 I 20 TU12 X 221 Ju 29 CU11 X 223 Fi 23 JuU18 X 224 Ju 30 JuU21 X 225 S 6 FöU7 X 234 Fi 24 CU15 X 236 Ju 31 SfU17 X 238 I 21 TU14 X 244 Ku 11 KU15 X 249 U 9 UbU16 X 250 U 10 UbU17 X 251 U 11 UbU18 X 254 S 7 SoU10 X 272 Ju 32 JuU13 X 275 Ju 33 CU13 X 281 Ku 12 KrU9 X 289 M 9 MJU22 X 294 Ku 13 KU23 X 308 A 6 AU13 X 318 Ju 34 SfU22 X 321 Ju 35 JuU15 X 326 S 8 SoU18 X 332 I 22 NU21 X 333 N 22 NU24 X 335 Fi 25 KU30 X 337 Ku 14 KU17 X 338 N 23 MJU23 X 346 S 9 SoU19 X 349 Fi 26 FiU20 X 350 Fi 27 FiU21 X 2017/18 20 M 10 MJU5 X 29 A 7 AU3 X 34 Ju 36 CU2 X 41 Ju 37 SfU7 X 54 Fi 28 FiU1 X 59 U 12 FiU11 X 65 Ju 38 JuU8 X 80 Fi 29 SkU4 X 86 S 10 SoU5 X 91 Ku 15 KrU1 X 92 Ju 39 JuU1 X 93 Fö 8 JuU1 X 99 N 24 MJU2 X 100 Ju 40 FöU1 X 101 Fö 9 FöU1 X 104 I 23 TU1 X 115 M 11 MJU1 X 121 S 11 SoU1 X 123 Ju 41 CU7 X 124 S 12 SfU1 X 127 Ju 42 JuU19 X 131 Fi 30 FiU5 X 134 UD 5 UFöU2 X 145 Ju 43 JuU6 X 148 A 8 KU38 X 151 Ku 16 KU32 X 168 Fi 31 FiU34 X 171 M 12 MJU11 X 172 A 9 AU7 X 174 M 13 MJU10 X 175 Ju 44 JuU18 X 176 S 13 SoU18 X 177 A 10 AU8 X 178 Fö 10 FöU5 X 179 Fö 11 FöU5 X 180 I 24 FiU25 X 182 N 25 MJU13 X 184 Ju 45 JuU16 X 187 S 14 SoU7 X 188 Ju 46 SoU13 X 189 S 15 SoU13 X 195 Ju 47 FöU8 X 197 N 26 NU11 X 198 I 25 TU10 X 199 Fi 32 SkU10 X 202 Fi 33 SkU12 X 208 Ju 48 SfU17 X 213 Ju 49 KU33 X 214 Ku 17 KrU6 X 215 M 14 MJU17 X 216 N 27 MJU17 X 217 M 15 MJU19 X 218 Ju 50 FöU7 X 219 Fi 34 FöU7 X 221 U 13 UbU19 X 228 Ju 51 KU36 X 229 Ju 52 KU37 X 230 Fi 35 KU37 X 236 N 28 MJU18 X 237 Ku 18 MJU18 X 238 N 29 NU12 X 240 Ju 53 JuU14 X 242 Ku 19 KrU3 X 254 Ju 54 JuU13 X 255 Ju 55 JuU25 X 257 M 16 MJU15 X 260 S 16 SoU8 X 263 I 26 TU13 X 265 Fö 12 FöU6 X 270 Ju 56 KU34 X 273 U 14 UbU17 X 278 Ju 57 NU14 X 289 Ju 58 JuU21 X 293 S 17 SoU9 X 294 S 18 SoU22 X 302 Ju 59 JuU29 X 322 N 30 NU16 X 323 I 27 NU18 X 324 I 28 TU15 X 329 S 19 SfU27 X 333 U 15 UbU10 X 336 Ju 60 KU16 X 337 Ju 61 KU28 X 338 Ju 62 KU28 X 353 S 20 SoU24 X 354 S 21 SoU27 X 356 Fi 36 FiU43 X 357 Fi 37 FiU44 X 359 M 17 NU19 X 360 I 29 NU19 X 389 A 11 SoU25 X 391 Ju 63 JuU36 X 401 N 31 MJU24 X 404 Ju 64 CU36 X 406 S 22 SoU26 X 425 M 18 CU39 X 426 Fi 38 CU39 X 435 Fi 39 FiU21 X 440 M 19 MJU22 X 2018/19 24 Ku 20 KrU2 X 31 Fi 40 CU2 X 44 U 16 UbU5 X 45 U 17 UbU3 X 50 S 23 SoU5 X 61 S 24 SoU3 X 62 Fi 41 FiU1 X 67 U 18 FiU11 X 73 Ju 65 JuU1 X 89 Fö 13 FöU1 X 101 I 30 NU3 X 104 U 19 UbU1 X 111 S 25 SoU1 X 113 N 32 MJU2 X 119 Fi 42 FiU5 X 121 SB 1 KU10 X 123 Ku 21 KU13 X 124 Fi 43 FiU6 X 125 S 26 SoU16 X 127 Ju 66 KU14 X 128 Fi 44 KU14 X 129 UD 6 NU6 X 130 Ju 67 FöU4 X 131 N 33 MJU3 X 133 Ju 68 KU16 X 134 Ju 69 JuU8 X 135 Ju 70 JuU9 X 136 N 34 NU4 X 137 Fö 14 FöU10 X 138 S 27 SoU7 X 139 U 20 UbU6 X 140 Fi 45 SkU6 X 141 A 12 AU4 X 142 A 13 AU5 X 143 Fi 46 FiU31 X 144 Fi 47 FiU32 X 145 S 28 SfU13 X 146 M 20 MJU8 X 147 N 35 MJU8 X 148 Fi 48 FiU33 X 149 Fi 49 FiU35 X 150 I 31 TU8 X 151 S 29 SoU17 X 152 Fi 50 SkU9 X 153 Fi 51 SkU15 X 154 Fö 15 FöU5 X 155 UD 7 KU15 X 156 S 30 SoU12 X 157 I 32 TU9 X 158 Fi 52 FiU22 X 159 Ju 71 JuU18 X 160 Ju 72 JuU20 X 161 S 31 SfU24 X 162 Fi 53 SkU7 X 163 Fi 54 SkU8 X 164 S 32 SoU14 X 165 I 33 TU7 X 166 N 36 NU7 X 167 I 34 TU10 X 168 N 37 NU9 X 169 Ju 73 JuU12 X 170 Ju 74 JuU15 X 171 U 21 UbU11 X 172 M 21 MJU9 X 173 N 38 MJU9 X 174 Fi 55 FiU17 X 175 Fi 56 FiU41 X 176 I 35 TU5 X 177 Ju 75 SfU16 X 178 S 33 SfU23 X 179 Ju 76 FöU7 X 180 Ju 77 CU7 X 181 Ju 78 JuU11 X 182 Ju 79 JuU14 X 184 Ju 80 CU14 X 185 Fi 57 KU35 X 186 A 14 AU11 X 187 S 34 SoU9 X 188 N 39 MJU11 X 191 Ju 81 JuU10 X 192 Ju 82 JuU13 X 193 S 35 SoU15 X 194 U 22 UbU8 X 195 Ju 83 JuU22 X 196 Ju 84 JuU17 X 197 UD 8 UU13 X 200 Fi 58 FiU37 X 201 Ju 85 CU13 X 202 M 22 MJU13 X 204 Fi 59 FiU36 X 205 Ju 86 CU15 X 206 Ju 87 JuU21 X 207 Fi 60 SkU16 X 208 Fi 61 SkU17 X 209 N 40 NU11 X 210 I 36 NU12 X 212 M 23 MJU14 X 213 Ju 88 CU16 X 214 Ju 89 KU28 X 216 Ju 90 KU30 X 217 Ju 91 KU34 X 226 Ju 92 KU36 X 227 Ju 93 JuU23 X 228 Ju 94 JuU25 X 229 Ju 95 JuU24 X 230 Fi 62 SkU18 X 231 SB 2 UU10 X 232 Fi 63 FiU39 X 233 S 36 SoU8 X 234 S 37 SoU21 X 235 S 38 SoU22 X 236 Fi 64 FiU38 X 237 Fi 65 FiU40 X 238 Ju 96 JuU26 X 239 S 39 SoU18 X 240 S 40 SoU19 X 241 I 37 TU12 X 242 I 38 TU15 X 243 S 41 SfU14 X 244 M 24 MJU15 X 245 U 23 UbU20 X 246 Fi 66 SkU19 X 247 Fi 67 SkU20 X 248 Fi 68 SkU21 X 249 Fi 69 SkU22 X 250 Fi 70 CU19 X 251 UD 9 UU14 X 253 I 39 NU14 X 254 M 25 MJU16 X 255 UD 10 UFöU3 X 256 Fi 71 KU33 X 258 I 40 TU14 X 259 I 41 TU16 X 260 Ju 97 SfU25 X 261 S 42 SoU20 X 262 Fi 72 SkU23 X 263 UD 11 UU9 X 264 Ju 98 CU17 X 265 SB 3 KU20 X 266 Ju 99 CU18 X 268 U 24 UbU16 X 269 U 25 UbU17 X 270 U 26 UbU18 X 273 U 27 UbU21 X 274 N 41 MJU17 X 275 M 26 MJU18 X 276 A 15 AU12 X 277 I 42 TU18 X 278 I 43 TU19 X 279 SB 4 KU21 X 281 Ju 100 KU27 X 282 SB 5 KU32 X 283 A 16 AU13 X 284 N 42 NU15 X 285 Ju 101 NU16 X 286 Fi 73 FiU19 X 287 Fi 74 FiU20 X 288 Fi 75 FiU21 X 289 Fi 76 FiU30 X 291 Fi 77 FiU42 X 292 Fi 78 FiU43 X 293 Fi 79 FiU44 X 295 Ju 102 SfU26 X 296 Ju 103 JuU27 X 297 Ju 104 JuU28 X 298 Ju 105 JuU29 X 299 Fi 80 SkU25 X 300 A 17 AU14 X 301 A 18 AU15 X 302 UD 12 UU8 X 2019/20 1 Fi 81 JuU2 X 2 I 44 TU2 X 3 I 45 TU3 X 4 M 27 MJU3 X 5 Fi 82 SkU3 X 6 Fi 83 SkU2 X 7 S 43 SoU3 X 8 Fi 84 FiU7 X 10 S 44 SfU5 X 11 S 45 SfU6 X 12 S 46 SfU7 X 13 Fi 85 SfU8 X 14 Ju 106 JuU3 X 15 Ju 107 CU2 X 16 Fi 86 FiU8 X 18 Fi 87 FiU16 X 19 Fö 16 FöU2 X 20 Ku 22 KrU2 X 21 M 28 MJU4 X 22 UD 13 NU5 X 23 N 43 NU6 X 24 I 46 NU7 X 25 A 19 AU3 X 26 Ju 108 FiU13 X 27 Fi 88 FiU12 X 28 Fi 89 FiU14 X 29 Fi 90 FiU17 X 30 I 47 NU8 X 31 I 48 CU3 X 32 Fi 91 SkU4 X 33 Fi 92 SkU6 X 34 Ju 109 JuU4 X 35 Ju 110 JuU5 X 36 Ju 111 JuU7 X 37 Ju 112 JuU11 X 38 Fi 93 FiU15 X 39 Ku 23 KrU4 X 40 U 28 UbU3 X 41 Fi 94 FiU18 X 42 Ju 113 JuU6 X 43 Ju 114 JuU8 X 44 Ju 115 JuU9 X 45 Ju 116 JuU10 X 46 Fi 95 SkU5 X 47 U 29 UbU6 X 48 Fi 96 KU3 X 49 Fö 17 KU3 X 50 Ju 117 CU4 X 51 UD 14 UU3 X 52 S 47 SfU9 X 53 Ku 24 KrU3 X 54 S 48 SoU2 X 55 U 30 UbU4 X 56 U 31 UbU5 X 57 Fi 97 UbU5 X 58 M 29 MJU5 X 59 Fi 98 FiU1 X 60 Fi 99 FiU11 X 61 Ju 118 FiU11 X 62 UD 15 FiU11 X 63 Fö 18 FiU11 X 64 S 49 FiU11 X 65 U 32 FiU11 X 66 M 30 FiU11 X 67 N 44 FiU11 X 68 Ku 25 FiU11 X 69 A 20 FiU11 X 70 I 49 FiU11 X 71 Fi 100 SkU10 X 72 Ju 119 SfU10 X 73 Ju 120 SfU11 X 74 I 50 TU4 X 75 Fi 101 FiU6 X 76 Fi 102 FiU28 X 77 Fi 103 FiU29 X 78 Ju 121 CU5 X 79 Fi 104 SkU8 X 80 Fi 105 SkU9 X 81 SB 6 KU1 X 82 Ju 122 KU1 X 83 Fi 106 KU1 X 84 Ku 26 KU1 X 88 Fi 107 FiU19 X 89 Fi 108 SkU1 X 90 Fi 109 SkU11 X 91 Fi 110 SkU12 X 92 Fi 111 SkU15 X 93 UD 16 UFöU1 X 94 UD 17 UFöU3 X 95 UD 18 UU1 X 96 Fi 112 CU1 X 97 M 31 CU1 X 98 Fi 113 KrU1 X 99 U 33 KrU1 X 100 M 32 KrU1 X 101 Ku 27 KrU1 X 103 Ju 123 JuU1 X 104 UD 19 UU2 X 106 Ju 124 FöU1 X 107 Fö 19 FöU1 X 108 M 33 FöU1 X 109 I 51 FöU1 X 110 I 52 NU3 X 111 I 53 TU1 X 112 N 45 MJU2 X 113 N 46 NU2 X 114 A 21 AU1 X 115 S 50 SfU2 X 116 S 51 SfU3 X 117 S 52 SfU12 X 118 UD 20 UU4 X 119 UD 21 UFöU2 X 120 U 34 UbU1 X 121 Fi 114 MJU1 X 122 M 34 MJU1 X 123 UD 22 NU1 X 124 N 47 NU1 X 125 S 53 SfU1 X 126 Ju 125 SfU4 X 127 A 22 AU2 X 128 A 23 AU4 X 129 Fi 115 FiU2 X 130 I 54 FiU2 X 131 Fi 116 FiU3 X 132 Fi 117 FiU4 X 133 Fi 118 FiU5 X 134 U 35 UbU2 X 135 S 54 SoU1 X 136 A 24 SoU1 X 137 Fi 119 FiU10 X 4 Utskottsindelat register Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 4.1 Konstitutionsutskottet 2011/12 224 KU16 Ku 2 X 2013/14 158 KU30 Fi 6 X 230 KU28 Ku 4 X 2014/15 127 KU11 Ju 6 X 156 KU16 Ku 5 X 195 KU12 Ku 6 X 2015/16 136 KU4 Ku 8 X 137 KU4 Ku 9 X 205 KU14 Ju 19 X 291 KU25 Fi 19 X 2016/17 200 KU22 Ju 24 X 201 KU22 UD 4 X 244 KU15 Ku 11 X 294 KU23 Ku 13 X 335 KU30 Fi 25 X 337 KU17 Ku 14 X 2017/18 148 KU38 A 8 X 151 KU32 Ku 16 X 213 KU33 Ju 49 X 228 KU36 Ju 51 X 229 KU37 Ju 52 X 230 KU37 Fi 35 X 270 KU34 Ju 56 X 336 KU16 Ju 60 X 337 KU28 Ju 61 X 338 KU28 Ju 62 X 2018/19 121 KU10 SB 1 X 123 KU13 Ku 21 X 127 KU14 Ju 66 X 128 KU14 Fi 44 X 133 KU16 Ju 68 X 155 KU15 UD 7 X 185 KU35 Fi 57 X 214 KU28 Ju 89 X 216 KU30 Ju 90 X 217 KU34 Ju 91 X 226 KU36 Ju 92 X 256 KU33 Fi 71 X 265 KU20 SB 3 X 279 KU21 SB 4 X 281 KU27 Ju 100 X 282 KU32 SB 5 X 2019/20 48 KU3 Fi 96 X 49 KU3 Fö 16 X 81 KU1 SB 6 X 82 KU1 Ju 122 X 83 KU1 Fi 106 X 84 KU1 Ku 26 X 4.2 Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 N 2 X 2009/10 220 FiU35 N 4 X 2012/13 287 FiU21 Fi 4 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 317 FiU21 Fö 2 X 2014/15 243 FiU32 Fi 13 X 244 FiU32 Fi 14 X 2015/16 208 FiU25 Fi 18 X 310 FiU21 Fi 20 X 313 FiU41 Fi 21 X 2016/17 53 FiU11 Fö 5 X 349 FiU20 Fi 26 X 350 FiU21 Fi 27 X 2017/18 54 FiU1 Fi 28 X 59 FiU11 U 12 X 131 FiU5 Fi 30 X 168 FiU34 Fi 31 X 180 FiU25 I 24 X 356 FiU43 Fi 36 X 357 FiU44 Fi 37 X 435 FiU21 Fi 39 X 2018/19 62 FiU1 Fi 41 X 67 FiU11 U 18 X 119 FiU5 Fi 42 X 124 FiU6 Fi 43 X 143 FiU31 Fi 46 X 144 FiU32 Fi 47 X 148 FiU33 Fi 48 X 149 FiU35 Fi 49 X 158 FiU22 Fi 52 X 174 FiU17 Fi 55 X 175 FiU41 Fi 56 X 200 FiU37 Fi 58 X 204 FiU36 Fi 59 X 232 FiU39 Fi 63 X 236 FiU38 Fi 64 X 237 FiU40 Fi 65 X 286 FiU19 Fi 73 X 287 FiU20 Fi 74 X 288 FiU21 Fi 75 X 289 FiU30 Fi 76 X 291 FiU42 Fi 77 X 292 FiU43 Fi 78 X 293 FiU44 Fi 79 X 2019/20 8 FiU7 Fi 84 X 16 FiU8 Fi 86 X 18 FiU16 Fi 87 X 26 FiU13 Ju 108 X 27 FiU12 Fi 88 X 28 FiU14 Fi 89 X 29 FiU17 Fi 90 X 38 FiU15 Fi 93 X 41 FiU18 Fi 94 X 59 FiU1 Fi 98 X 60 FiU11 Fi 99 X 61 FiU11 Ju 118 X 62 FiU11 UD 15 X 63 FiU11 Fö 18 X 64 FiU11 S 49 X 65 FiU11 U 32 X 66 FiU11 M 30 X 67 FiU11 N 44 X 68 FiU11 Ku 25 X 69 FiU11 A 20 X 70 FiU11 I 49 X 75 FiU6 Fi 101 X 76 FiU28 Fi 102 X 77 FiU29 Fi 103 X 88 FiU19 Fi 107 X 129 FiU2 Fi 115 X 130 FiU2 I 54 X 131 FiU3 Fi 116 X 132 FiU4 Fi 117 X 133 FiU5 Fi 118 X 137 FiU10 Fi 119 X 4.3 Skatteutskottet 2001/02 201 SkU20 Fi 1 X 2011/12 170 SkU13 Fi 3 X 2013/14 186 SkU24 Fi 7 X 2014/15 169 SkU20 Fi 11 X 2015/16 161 SkU21 Fi 16 X 2016/17 63 SkU8 Fi 22 X 2017/18 80 SkU4 Fi 29 X 199 SkU10 Fi 32 X 202 SkU12 Fi 33 X 2018/19 140 SkU6 Fi 45 X 152 SkU9 Fi 50 X 153 SkU15 Fi 51 X 162 SkU7 Fi 53 X 163 SkU8 Fi 54 X 207 SkU16 Fi 60 X 208 SkU17 Fi 61 X 230 SkU18 Fi 62 X 246 SkU19 Fi 66 X 247 SkU20 Fi 67 X 248 SkU21 Fi 68 X 249 SkU22 Fi 69 X 262 SkU23 Fi 72 X 299 SkU25 Fi 80 X 2019/20 5 SkU3 Fi 82 X 6 SkU2 Fi 83 X 32 SkU4 Fi 91 X 33 SkU6 Fi 92 X 46 SkU5 Fi 95 X 71 SkU10 Fi 100 X 79 SkU8 Fi 104 X 80 SkU9 Fi 105 X 89 SkU1 Fi 108 X 90 SkU11 Fi 109 X 91 SkU12 Fi 110 X 92 SkU15 Fi 111 X 4.4 Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 4 X 102 JuU9 Ju 5 X 138 JuU14 Ju 7 X 152 JuU16 Ju 8 X 153 JuU17 Ju 9 X 2015/16 86 JuU7 Ju 11 X 106 JuU1 Ju 12 X 158 JuU25 Ju 14 X 174 JuU21 Ju 15 X 196 JuU18 Ju 17 X 197 JuU20 Ju 18 X 2016/17 45 JuU6 Ju 20 X 90 JuU1 Ju 21 X 203 JuU19 Ju 25 X 211 JuU16 Ju 27 X 212 JuU17 Ju 28 X 223 JuU18 Fi 23 X 224 JuU21 Ju 30 X 272 JuU13 Ju 32 X 321 JuU15 Ju 35 X 2017/18 65 JuU8 Ju 38 X 92 JuU1 Ju 39 X 93 JuU1 Fö 8 X 127 JuU19 Ju 42 X 145 JuU6 Ju 43 X 175 JuU18 Ju 44 X 184 JuU16 Ju 45 X 240 JuU14 Ju 53 X 254 JuU13 Ju 54 X 255 JuU25 Ju 55 X 289 JuU21 Ju 58 X 302 JuU29 Ju 59 X 391 JuU36 Ju 63 X 2018/19 73 JuU1 Ju 65 X 134 JuU8 Ju 69 X 135 JuU9 Ju 70 X 159 JuU18 Ju 71 X 160 JuU20 Ju 72 X 169 JuU12 Ju 73 X 170 JuU15 Ju 74 X 181 JuU11 Ju 78 X 182 JuU14 Ju 79 X 191 JuU10 Ju 81 X 192 JuU13 Ju 82 X 195 JuU22 Ju 83 X 196 JuU17 Ju 84 X 206 JuU21 Ju 87 X 227 JuU23 Ju 93 X 228 JuU25 Ju 94 X 229 JuU24 Ju 95 X 238 JuU26 Ju 96 X 296 JuU27 Ju 103 X 297 JuU28 Ju 104 X 298 JuU29 Ju 105 X 2019/20 1 JuU2 Fi 81 X 14 JuU3 Ju 106 X 34 JuU4 Ju 109 X 35 JuU5 Ju 110 X 36 JuU7 Ju 111 X 37 JuU11 Ju 112 X 42 JuU6 Ju 113 X 43 JuU8 Ju 114 X 44 JuU9 Ju 115 X 45 JuU10 Ju 116 X 103 JuU1 Ju 123 X 4.5 Utrikesutskottet 2015/16 288 UU15 UD 1 X 2018/19 197 UU13 UD 8 X 231 UU10 SB 2 X 251 UU14 UD 9 X 263 UU9 UD 11 X 302 UU8 UD 12 X 2019/20 51 UU3 UD 14 X 95 UU1 UD 18 X 104 UU2 UD 19 X 118 UU4 UD 20 X 4.6 Försvarsutskottet 2012/13 197 FöU10 Fö 1 X 2015/16 49 FöU3 Fö 3 X 50 FöU3 M 3 X 149 FöU8 Ju 13 X 165 FöU6 Fö 4 X 2016/17 175 FöU5 Fö 6 X 176 FöU6 Fö 7 X 225 FöU7 S 6 X 2017/18 100 FöU1 Ju 40 X 101 FöU1 Fö 9 X 178 FöU5 Fö 10 X 179 FöU5 Fö 11 X 195 FöU8 Ju 47 X 218 FöU7 Ju 50 X 219 FöU7 Fi 34 X 265 FöU6 Fö 12 X 2018/19 89 FöU1 Fö 13 X 130 FöU4 Ju 67 X 137 FöU10 Fö 14 X 154 FöU5 Fö 15 X 179 FöU7 Ju 76 X 2019/20 19 FöU2 Fö 16 X 106 FöU1 Ju 124 X 107 FöU1 Fö 19 X 108 FöU1 M 33 X 109 FöU1 I 51 X 4.7 Socialförsäkringsutskottet 2016/17 122 SfU1 S 3 X 144 SfU10 S 4 X 236 SfU17 Ju 31 X 318 SfU22 Ju 34 X 2017/18 41 SfU7 Ju 37 X 124 SfU1 S 12 X 208 SfU17 Ju 48 X 329 SfU27 S 19 X 2018/19 145 SfU13 S 28 X 161 SfU24 S 31 X 177 SfU16 Ju 75 X 178 SfU23 S 33 X 243 SfU14 S 41 X 260 SfU25 Ju 97 X 295 SfU26 Ju 102 X 2019/20 10 SfU5 S 44 X 11 SfU6 S 45 X 12 SfU7 S 46 X 13 SfU8 Fi 85 X 52 SfU9 S 47 X 72 SfU10 Ju 119 X 73 SfU11 Ju 120 X 115 SfU2 S 50 X 116 SfU3 S 51 X 117 SfU12 S 52 X 125 SfU1 S 53 X 126 SfU4 Ju 125 X 4.8 Socialutskottet 2011/12 122 SoU9 S 1 X 2013/14 326 SoU23 Ju 3 X 2015/16 220 SoU7 S 2 X 2016/17 156 SoU11 S 5 X 254 SoU10 S 7 X 326 SoU18 S 8 X 346 SoU19 S 9 X 2017/18 86 SoU5 S 10 X 121 SoU1 S 11 X 176 SoU18 S 13 X 187 SoU7 S 14 X 188 SoU13 Ju 46 X 189 SoU13 S 15 X 260 SoU8 S 16 X 293 SoU9 S 17 X 294 SoU22 S 18 X 353 SoU24 S 20 X 354 SoU27 S 21 X 389 SoU25 A 11 X 406 SoU26 S 22 X 2018/19 50 SoU5 S 23 X 61 SoU3 S 24 X 111 SoU1 S 25 X 125 SoU16 S 26 X 138 SoU7 S 27 X 151 SoU17 S 29 X 156 SoU12 S 30 X 164 SoU14 S 32 X 187 SoU9 S 34 X 193 SoU15 S 35 X 233 SoU8 S 36 X 234 SoU21 S 37 X 235 SoU22 S 38 X 239 SoU18 S 39 X 240 SoU19 S 40 X 261 SoU20 S 42 X 2019/20 7 SoU3 S 43 X 54 SoU2 S 48 X 135 SoU1 S 54 X 136 SoU1 A 24 X 4.9 Kulturutskottet 2009/10 140 KrU1 Ku 1 X 144 KrU1 Fi 2 X 2013/14 60 KrU3 Ku 3 X 2014/15 143 KrU4 Fi 10 X 241 KrU11 Ku 7 X 2015/16 289 KrU11 Ku 10 X 2016/17 281 KrU9 Ku 12 X 2017/18 91 KrU1 Ku 15 X 214 KrU6 Ku 17 X 242 KrU3 Ku 19 X 2018/19 24 KrU2 Ku 20 X 123 KrU13 Ku 21 X 2019/20 20 KrU2 Ku 22 X 39 KrU4 Ku 23 X 53 KrU3 Ku 24 X 98 KrU1 Fi 113 X 99 KrU1 U 33 X 100 KrU1 M 32 X 101 KrU1 Ku 27 X 4.10 Utbildningsutskottet 2013/14 27 UbU6 U 1 X 2014/15 90 UbU1 U 2 X 141 UbU3 U 3 X 162 UbU10 U 4 X 2015/16 155 UbU9 U 5 X 169 UbU13 U 6 X 228 UbU14 U 7 X 2016/17 208 UbU12 U 8 X 249 UbU16 U 9 X 250 UbU17 U 10 X 251 UbU18 U 11 X 2017/18 221 UbU19 U 13 X 273 UbU17 U 14 X 333 UbU10 U 15 X 2018/19 44 UbU5 U 16 X 45 UbU3 U 17 X 104 UbU1 U 19 X 139 UbU6 U 20 X 171 UbU11 U 21 X 194 UbU8 U 22 X 245 UbU20 U 23 X 268 UbU16 U 24 X 269 UbU17 U 25 X 270 UbU18 U 26 X 273 UbU21 U 27 X 2019/20 40 UbU3 U 28 X 47 UbU6 U 29 X 55 UbU4 U 30 X 56 UbU5 U 31 X 57 UbU5 Fi 97 X 120 UbU1 U 34 X 134 UbU2 U 35 X 4.11 Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 I 1 X 2005/06 308 TU5 I 2 X 2012/13 259 TU18 I 3 X 2013/14 168 TU7 I 4 X 217 TU14 I 5 X 218 TU14 I 6 X 372 TU19 I 7 X 373 TU19 N 11 X 374 TU20 I 8 X 375 TU18 I 9 X 2014/15 24 TU2 I 10 X 123 TU5 I 11 X 144 TU7 I 12 X 194 TU11 I 13 X 206 TU12 I 14 X 2015/16 226 TU14 I 15 X 2016/17 101 TU4 I 16 X 185 TU10 I 18 X 219 TU13 I 19 X 220 TU12 I 20 X 238 TU14 I 21 X 2017/18 104 TU1 I 23 X 198 TU10 I 25 X 263 TU13 I 26 X 324 TU15 I 28 X 2018/19 150 TU8 I 31 X 157 TU9 I 32 X 165 TU7 I 33 X 167 TU10 I 34 X 176 TU5 I 35 X 241 TU12 I 37 X 242 TU15 I 38 X 258 TU14 I 40 X 259 TU16 I 41 X 277 TU18 I 42 X 278 TU19 I 43 X 2019/20 2 TU2 I 44 X 3 TU3 I 45 X 74 TU4 I 50 X 111 TU1 I 53 X 4.12 Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 N 1 X 2009/10 223 MJU21 M 1 X 2010/11 49 MJU6 N 5 X 231 MJU20 N 7 X 2011/12 261 MJU21 N 8 X 2014/15 121 MJU3 N 12 X 154 MJU9 N 13 X 182 MJU12 M 2 X 2015/16 103 MJU1 M 4 X 110 MJU2 N 15 X 162 MJU7 M 5 X 175 MJU10 N 16 X 227 MJU19 N 17 X 2016/17 26 MJU4 N 19 X 94 MJU2 N 20 X 116 MJU1 M 6 X 153 MJU7 M 7 X 180 MJU9 M 8 X 289 MJU22 M 9 X 338 MJU23 N 23 X 2017/18 20 MJU5 M 10 X 99 MJU2 N 24 X 115 MJU1 M 11 X 171 MJU11 M 12 X 174 MJU10 M 13 X 182 MJU13 N 25 X 215 MJU17 M 14 X 216 MJU17 N 27 X 217 MJU19 M 15 X 236 MJU18 N 28 X 237 MJU18 Ku 18 X 257 MJU15 M 16 X 401 MJU24 N 31 X 440 MJU22 M 19 X 2018/19 113 MJU2 N 32 X 131 MJU3 N 33 X 146 MJU8 M 20 X 147 MJU8 N 35 X 172 MJU9 M 21 X 173 MJU9 N 38 X 188 MJU11 N 39 X 202 MJU13 M 22 X 212 MJU14 M 23 X 244 MJU15 M 24 X 254 MJU16 M 25 X 274 MJU17 N 41 X 275 MJU18 M 26 X 2019/20 4 MJU3 M 27 X 21 MJU4 M 28 X 58 MJU5 M 29 X 112 MJU2 N 45 X 121 MJU1 Fi 114 X 122 MJU1 M 34 X 4.13 Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 N 3 X 2010/11 132 NU1 N 6 X 2012/13 103 NU1 N 9 X 2015/16 90 NU1 N 14 X 201 NU17 Fi 17 X 295 NU23 N 18 X 2016/17 192 NU12 N 21 X 332 NU21 I 22 X 333 NU24 N 22 X 2017/18 197 NU11 N 26 X 238 NU12 N 29 X 278 NU14 Ju 57 X 322 NU16 N 30 X 323 NU18 I 27 X 359 NU19 M 17 X 360 NU19 I 29 X 2018/19 101 NU3 I 30 X 129 NU6 UD 6 X 136 NU4 N 34 X 166 NU7 N 36 X 168 NU9 N 37 X 209 NU11 N 40 X 210 NU12 I 36 X 253 NU14 I 39 X 284 NU15 N 42 X 285 NU16 Ju 101 X 2019/20 22 NU5 UD 13 X 23 NU6 N 43 X 24 NU7 I 46 X 30 NU8 I 47 X 110 NU3 I 52 X 113 NU2 N 46 X 123 NU1 UD 22 X 124 NU1 N 47 X 4.14 Arbetsmarknadsutskottet 2005/06 174 AU3 A 1 X 2009/10 275 AU13 A 2 X 2010/11 279 AU9 A 3 X 299 AU10 A 4 X 2012/13 53 AU5 A 5 X 2016/17 308 AU13 A 6 X 2017/18 29 AU3 A 7 X 172 AU7 A 9 X 177 AU8 A 10 X 2018/19 141 AU4 A 12 X 142 AU5 A 13 X 186 AU11 A 14 X 276 AU12 A 15 X 283 AU13 A 16 X 300 AU14 A 17 X 301 AU15 A 18 X 2019/20 25 AU3 A 19 X 114 AU1 A 21 X 127 AU2 A 22 X 128 AU4 A 23 X 4.15 Civilutskottet 2012/13 144 CU6 Ju 1 X 2013/14 187 CU10 Fi 8 X 188 CU10 Fi 9 X 201 CU20 Ju 2 X 212 CU25 N 10 X 2014/15 180 CU10 Fi 12 X 2015/16 36 CU6 Ju 10 X 79 CU1 Fi 15 X 187 CU14 Ju 16 X 2016/17 133 CU6 Ju 22 X 167 CU8 I 17 X 189 CU10 Ju 23 X 209 CU12 Ju 26 X 221 CU11 Ju 29 X 234 CU15 Fi 24 X 275 CU13 Ju 33 X 2017/18 34 CU2 Ju 36 X 123 CU7 Ju 41 X 404 CU36 Ju 64 X 425 CU39 M 18 X 426 CU39 Fi 38 X 2018/19 31 CU2 Fi 40 X 180 CU7 Ju 77 X 184 CU14 Ju 80 X 201 CU13 Ju 85 X 205 CU15 Ju 86 X 213 CU16 Ju 88 X 250 CU19 Fi 70 X 264 CU17 Ju 98 X 266 CU18 Ju 99 X 2019/20 15 CU2 Ju 107 X 31 CU3 I 48 X 50 CU4 Ju 117 X 78 CU5 Ju 121 X 96 CU1 Fi 112 X 97 CU1 M 31 X 4.16 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2016/17 107 UFöU2 UD 2 X 108 UFöU1 UD 3 X 2017/18 134 UFöU2 UD 5 X 2018/19 255 UFöU3 UD 10 X 2019/20 93 UFöU1 UD 16 X 94 UFöU3 UD 17 X 119 UFöU2 UD 21 X 5 Regelbeståndet 2019 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2020 är 4 328. Av dessa är 1 511 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2019 var 4 266, varav 1 486 lagar. Under 2019 har EU-direktiv genomförts i 100 ändringsförfattningar (58 lagar och 42 förordningar) och 9 grundförfattningar (5 lagar och 4 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2010-2020 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2019 var 1 318. Av dessa författningar var 121 grundförfattningar (29 lagar och 92 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 2 122 under 2018, 1 347 under 2017 och 1 376 under 2016. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2019 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 956 481 435 40 Utrikesdepartementet 156 36 97 23 Försvarsdepartementet 97 24 72 1 Socialdepartementet 511 123 378 10 Finansdepartementet 1002 465 526 11 Utbildningsdepartementet 232 25 203 4 Miljödepartementet 186 47 139 0 Näringsdepartementet 281 91 181 9 Kulturdepartementet 133 28 105 0 Arbetsmarknadsdepartementet 150 59 91 0 Infrastrukturdepartementet 369 123 244 2 Övriga 218 0 4 214 Totalt 4302 1503 2484 315 Regelbeståndet hos myndigheterna 2009-2019 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2019 har beräknats till ca 8 200. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 500 Utrikesdepartementet 200 Försvarsdepartementet 100 Socialdepartementet 700 Finansdepartementet 2000 Utbildningsdepartementet 1700 Miljödepartementet 200 Näringsdepartementet 800 Kulturdepartementet 100 Arbetsmarknadsdepartementet 100 Infrastrukturdepartementet 1800 Summa 8200 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsminister Löfven Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2019