Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2019/20:81 Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda Prop. 2019/20:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 februari 2020 Stefan Löfven Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ett tekniskt egenskapskrav i fråga om laddning av elfordon för vissa byggnader. Vidare föreslås att det införs krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemet för rumsuppvärmning eller luftkonditionering har en nominell effekt som överstiger 70 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om krav i fråga om laddning av elfordon för vissa byggnader och krav på inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem som alltid ska uppfyllas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 maj 2020. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader 4 2.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 9 3 Ärendet och dess beredning 11 4 Direktivet om ändring av energiprestandadirektivet och av energieffektivitetsdirektivet 12 5 Krav i fråga om laddning av elfordon i byggnader 14 6 Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem 16 7 Krav på installation av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning 23 8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 24 9 Konsekvenser 25 10 Författningskommentar 29 10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader 29 10.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 33 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 36 Bilaga 2 Sammanfattning av Boverkets rapport Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon (Rapport 2019:15) 53 Bilaga 3 Rapportens lagförslag 57 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 59 Bilaga 5 Sammanfattning av Boverkets och Statens Energimyndighets rapport Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem (Rapport 2019:16) 60 Bilaga 6 Rapportens lagförslag 61 Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna 65 Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag 66 Bilaga 9 Lagrådets yttrande 73 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 2020 74 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 3, 9, 12, 15 och 16 §§ och rubriken närmast före 15 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 a och 10 §§, och närmast före 8 a och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, och energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, oberoende expert: en person som enligt denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som ska energideklareras 8 a § Om en byggnad ska energideklareras enligt 5 § och byggnaden har ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras innan energideklarationen upprättas, om systemet är 1. ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller 2. ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om inspektion enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan inspektion. 9 § I en energideklaration skall det anges I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditionerings-systemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energi-prestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall lämnas i en deklaration. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. 12 § Den som enligt 4, 5 eller 6 § ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden ska utse en oberoende expert som Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning enligt 8 §, 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration, och 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över energideklarationen elektroniskt till Boverket. 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. Överlämnande av energideklarationer till Boverket Överlämnande av energideklarationer och inspektionsprotokoll till Boverket 15 § För elektronisk överföring enligt 12 § första stycket 3 krävs behörighet. Sådan behörighet beslutas av Boverket. Ett beslut om behörighet förutsätter att kraven på sakkunskap som avses i 12 § andra stycket är uppfyllda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och om behörighet enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och inspektionsprotokoll samt om behörighet enligt första stycket. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer som har lämnats till verket enligt 15 §. Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. För byggnader som omfattas av bestämmelserna i 10 § ska det första inspektionsprotokollet föras över till Boverket senast den 31 december 2021. 2.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § och 16 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, och 10. bredbandsanslutning. 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 16 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före den 11 mars 2021. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, i det följande kallat ändringsdirektivet, trädde i kraft den 9 juli 2018. Ändringsdirektivet, som återges i bilaga 1, ska vara genomfört i nationell rätt senast den 10 mars 2020. Direktiv 2010/31/EU kallas i det följande energiprestandadirektivet och direktiv 2012/27/EU energieffektiviseringsdirektivet. Regeringen gav den 20 september 2018 Boverket i uppdrag att utreda nya krav på laddinfrastruktur för elfordon enligt energiprestandadirektivet (dnr M2018/02402/Ee). Boverket redovisade uppdraget den 28 maj 2019 i rapporten Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon (Rapport 2019:15). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 2 och Boverkets lagförslag i bilaga 3. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Infrastrukturdepartementet (dnr I2019/01695/E). Regeringen gav den 6 december 2018 Boverket och Statens energimyndighet i uppdrag att utreda nya krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem samt krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning för att uppfylla artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet (dnr M2018/02851/Ee). Myndigheterna redovisade uppdraget den 29 maj 2019 i rapporten Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem (Rapport 2019:16). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 5 och myndigheternas lagförslag i bilaga 6. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissvaren finns tillgängliga i Infrastrukturdepartementet (dnr I2019/01698/E). I denna proposition behandlas rapporternas förslag när det gäller de lagförslag som är nödvändiga för att genomföra artikel 8.2-8.6 i energiprestandadirektivet om krav på laddinfrastruktur i byggnader och artiklarna 14 och 15 om inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem. Anpassningen av svensk rätt till direktivet kräver utöver föreslagna lagändringar ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Lagrådet Regeringen beslutade den 9 januari 2020 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts. 4 Direktivet om ändring av energiprestandadirektivet och av energieffektivitetsdirektivet Syftet med energiprestandadirektivet är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader i unionen samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. Enligt artikel 19 i energiprestandadirektivet skulle Europeiska kommissionen utvärdera direktivet senast den 1 januari 2017 och vid behov lämna förslag till förändringar. Mot bakgrund av detta, och som en del i genomförandet av EU:s energiunion, presenterade kommissionen den 30 november 2016 ett förslag till ändring av energiprestandadirektivet som en del av paketet Ren energi för alla i Europa. Efter förhandlingar godkände rådet officiellt det ändrade direktivet den 14 maj 2018. Ändringsdirektivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 10 mars 2020. Här redovisas ändringsdirektivets innehåll i korthet när det gäller de artiklar som nödvändiggör lagändringar (se vidare avsnitt 5-7). Till följd av artikel 1.5 i ändringsdirektivet har artikel 8 i energiprestandadirektivet reviderats och innehåller bl.a. nya bestämmelser om s.k. elektromobilitet. Ändringarna innebär att definitionen av byggnadens installationssystem utökas till att även inkludera utrustning för laddning av elfordon (vanligen kallad laddinfrastruktur) och att det förs in krav på installation av ledningsinfrastruktur och laddningspunkter i vissa byggnader. Krav på laddinfrastruktur ska enligt direktivet ställas för byggnader som inte är bostäder och har mer än tio parkeringsplatser. Det innebär att minst en laddningspunkt ska installeras tillsammans med ledningsinfrastruktur för minst var femte parkeringsplats vid ny- och ombyggnation. För nya bostadshus och större renoveringar av bostadshus med mer än tio parkeringsplatser ska krav ställas på att ledningsinfrastruktur installeras vid varje parkeringsplats för att i ett senare skede möjliggöra installation av laddningspunkter. Senast 2025 ska krav fastställas på installation av lägsta antal laddningspunkter för alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tjugo parkeringsplatser. Direktivet medger undantag från kraven när det gäller små och medelstora företag som äger och använder byggnader som inte är avsedda för bostäder. Direktivet medger också undantag från kraven för bygglovsansökningar eller motsvarande ansökningar som lämnas in senast den 10 mars 2021 eller om kostnaderna överstiger 7 procent av den totala kostnaden för en större renovering. Direktivet medger att medlemsländerna går längre än minimikraven. Bestämmelserna kompletterar kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, det s.k. AFID-direktivet. Genom artikel 1.7 i ändringsdirektivet har artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet ändrats. Enligt artikel 14 i energiprestandadirektivet krävs regelbundna inspektioner av de tillgängliga delarna av uppvärmningssystem eller kombinerade uppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt för rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, t.ex. värmegeneratorer, styrsystem och cirkulationspumpar som används för att värma upp byggnader. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov, i förekommande fall med beaktande av uppvärmningssystemets eller det kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystemets förmåga att optimera sin prestanda vid normala eller genomsnittliga driftsförhållanden. Om inga ändringar har gjorts med avseende på uppvärmningssystemet eller det kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystemet eller byggnadens uppvärmningsbehov sedan en inspektion i enlighet med denna punkt genomfördes, får medlemsstaterna välja att inte kräva att bedömningen av värmegeneratorns storlek upprepas. Direktivet ger möjlighet att under vissa förutsättningar undanta system som omfattas av avtal om energieffektivitetsförbättring (eller motsvarande), system som drivs av ett allmännyttigt företag eller en nätoperatör, system i byggnader som inte är avsedda för bostäder och som är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning och system i bostadshus utrustade med särskilda funktioner för övervakning och kontroll. Enligt artikel 15 krävs regelbundna inspektioner av luftkonditioneringssystem och kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt. Inspektionen ska inbegripa en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov, i förekommande fall med beaktande av luftkonditioneringssystemets eller det kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystemets förmåga att optimera sin prestanda vid normala eller genomsnittliga driftsförhållanden. Samma undantagsmöjligheter som för uppvärmningssystemen finns för luftkonditioneringssystemen. Medlemsstaterna får som alternativ till inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem använda rådgivningsinsatser, vilket även var möjligt före omarbetningen av direktivet. De totala effekterna av rådgivningen måste dock på samma sätt som tidigare motsvara effekterna av en inspektion och detta måste redovisas i en särskild rapport till kommissionen. Enligt artikel 14.4 och 15.4 ska medlemsstaterna även fastställa krav för att, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem eller luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt senast 2025 är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Det fastställs också i direktivet vilka funktioner sådana system ska ha. 5 Krav i fråga om laddning av elfordon i byggnader Regeringens förslag: Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådana krav i fråga om laddning av elfordon som alltid ska uppfyllas för vissa byggnader, dvs. även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Boverkets förslag överensstämmer i sak med regeringens. Myndighetens lagförslag har en annorlunda utformning. Remissinstanserna: Energimyndigheten, HSB Riksförbund, Konkurrensverket, Fastighetsägarna, Fortifikationsverket, Göteborgs Stad, Malmö Stad, Riksförbundet M Sverige, Statens fastighetsverk, SKR (tidigare SKL) och Transportstyrelsen är positiva till förslaget. Byggherrarna, Konkurrensverket och Sveriges allmännytta ställer sig positiva till att ambitionsnivån är i linje med direktivets miniminivåer. 2030-sekretariatet, BIL Sweden, Energiföretagen Sverige, Malmö stad, Power Circle, Stockholms stad, Unimi Solutions AB, Vattenfall AB och ZAPEV Charging Solutions AB efterfrågar en högre ambitionsnivå i förslagen. Stockholms stad ställer sig tveksam till om krav på laddinfrastruktur hör hemma bland de tekniska egenskapskraven i plan- och bygglagen (2010:900). Flera remissinstanser, bl.a. Fastighetsägarna, Kramfors kommun, Malmö stad, Tanums kommun och SKR (tidigare SKL), anser att de kommande kraven på befintliga byggnader innebär en ökad tillsynsbörda för byggnadsnämnderna. Byggherrarna tillstyrker att även tillsynen för de nya kraven läggs på kommunerna. Skälen för regeringens förslag: Elektrifieringen av transportsektorn måste kunna öka för att bidra till att nå transportsektorns utsläppsmål till år 2030 och det övergripande målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp senast år 2045. Det är därför av stor betydelse att det finns tillgång till laddningspunkter t.ex. vid bostäder eller arbetsplatser. I Sverige sker ca 90 procent av laddningen av elfordon på sådana platser. I skäl 23 i ändringsdirektivet anges att byggregler kan utnyttjas effektivt för att införa riktade krav för att stödja utbyggnaden av infrastruktur för laddning. I ändringsdirektivet införs därför vissa krav på laddinfrastruktur i byggnader och därtill hörande parkeringsplatser. Laddinfrastruktur omfattar två olika typer av installationer: ledningsinfrastruktur, dvs. kanaler för elektriska kablar, och laddningspunkter, dvs. den installation som behövs för att ett elfordon ska kunna laddas. Boverket föreslår att kravet på laddinfrastruktur införs som ett tekniskt egenskapskrav på byggnader i 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL. Ett sådant krav är enligt verket visserligen av annan karaktär än flertalet andra tekniska egenskapskrav, som har till syfte att skydda människors liv och hälsa, exempelvis reglerna om brand och om bärförmåga. Att införa kravet på laddinfrastruktur som ett tekniskt egenskapskrav stämmer dock enligt Boverket väl överens med hanteringen av kraven på bredbandsanslutning i EU:s utbyggnadsdirektiv (jfr prop. 2015/16:73). När de kraven genomfördes i svensk rätt placerades de i 8 kap. 4 § PBL som ett nytt tekniskt egenskapskrav, och Boverket menar att övervägande skäl talar för att välja samma författningstekniska lösning när det på nytt med grund i EU-lagstiftning är fråga om att införa ett likartat krav på byggnader. Regeringen delar denna bedömning och instämmer i förslaget. I Boverkets förslag används genomgående uttrycket laddfordon. Med det avses såväl elfordon som s.k. laddhybrider. I skälen till ändringsdirektivet används dock uttrycket elfordon. Riktlinjerna till ändringsdirektivet hänvisar i det avseendet till en definition av elfordon i artikel 2.2 i AFID-direktivet (se kommissionens rekommendation [EU] 2019/1019 av den 7 juni 2019 om modernisering av byggnader). Även det uttrycket omfattar såväl rena elfordon som laddhybrider. Elfordon används även i svensk rätt när såväl rena elbilar som laddhybrider avses, jfr t.ex. 2 § förordningen (2019:525) om statligt stöd för installation av laddningspunkter för elfordon. Regeringen anser därför att uttrycket elfordon fortsatt bör användas. Det saknas i dag en definition i lag av vad som avses med laddinfrastruktur, och en sådan definition skulle snart kunna bli förlegad, bl.a. till följd av en snabb teknisk utveckling. I ändringsdirektivet anges tydligt vilka krav som ska vara uppfyllda inom ramen för direktivets tillämpningsområde, se avsnitt 4. I andra sammanhang kan dock en definition behöva vara mer eller mindre omfattande. Energiprestandadirektivet kan också i framtiden komma att ändras i detta avseende, t.ex. till följd av teknisk utveckling. Uttrycket laddinfrastruktur bör därför inte användas i lagen. I stället bör det anges i lagtexten att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskapskrav som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon. PBL:s bestämmelser om tekniska egenskapskrav är allmänt hållna och vilken kravnivå som gäller fastställs, med stöd av bemyndiganden i lagen, i stället i förordning eller myndighetsföreskrifter. Vilka närmare krav som ska gälla i fråga om utrustning för laddning av elfordon omfattas därför inte av de nu aktuella förslagen till lagändring utan kommer att följa av senare meddelade föreskrifter. För byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål kommer kraven på installation av utrustning för laddning av elfordon även att omfatta befintliga byggnader (jfr artikel 8.3 i energiprestandadirektivet i lydelsen enligt artikel 1.5 i ändringsdirektivet). Det stöd som i dag finns för att meddela föreskrifter när det gäller tekniska egenskapskrav avser nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad (8 kap. 5 § och 16 kap. 2 § PBL). För att genomföra artikel 8.3 i energiprestandadirektivet behöver bemyndigandet breddas så att det blir möjligt att meddela föreskrifter som även omfattar befintliga byggnader. Detta bör göras genom ett tillägg i 16 kap. 2 § PBL. 6 Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem Regeringens förslag: Om det i en byggnad finns ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt, ska värme- eller kylsystemet regelbundet inspekteras. I samband med inspektionen ska värmegeneratorns respektive luftkonditioneringsanläggningens storlek och verkningsgrad i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov bedömas. Rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda ska också lämnas. Om en sådan byggnad som avses ovan omfattas av kravet på att regelbundet göra en energideklaration, ska inspektionen göras i samband med att energideklarationen upprättas och uppgifterna anges i deklarationen. I annat fall ska inspektionen göras minst vart tionde år och uppgifterna anges i ett särskilt protokoll. Boverket ska föra ett register över dessa protokoll. En inspektion ska göras av en oberoende expert. Ett inspektionsprotokoll ska på motsvarande sätt som gäller för en energideklaration föras över elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska även få meddela vissa föreskrifter. Boverkets och Statens Energimyndighets förslag överensstämmer delvis med regeringens. Myndigheternas förslag omfattar inte några definitioner eller något intervall för de inspektioner som ska göras utan samband med upprättandet av en energideklaration. Lagförslaget har också en annorlunda utformning. Remissinstanserna: Installatörsföretagen, Svensk Ventilation, Svenska Kyl- och Värmepumpsföreningen, SKR (tidigare SKL) och Ängelholms kommun tillstyrker förslaget om krav på inspektioner. Hyresgästföreningen och Falkenbergs kommun anser att det är bra att inspektionerna införs som ett krav i energideklarationerna. Byggherrarna och Fastighetsägarna tillstyrker förslagen men anser, i likhet med Energiföretagen Sverige, HSB Riksförbund och Sveriges Allmännytta, att direktivets möjlighet till information och rådgivningsinsatser i stället för inspektioner borde ha utretts. Höganäs AB, Jernkontoret, Skogsindustrierna och Teknikföretagen föreslår ett generellt undantag för processindustrier och verkstäder och för verksamheter som omfattas av energikartläggningen för stora företag. Svensk Ventilation, Svenska Kyl- och värmepumpsföreningen och Installatörsföretagen anser att inspektionerna bör utgöra en del av energikartläggningen för stora företag. Byggherrarna och Falkenbergs kommun för fram att vissa system bör kunna samordnas med OVK-besiktning. Falkenbergs kommun, Installatörsföretagen och Svensk Ventilation tillstyrker förslaget att inspektionerna ska göras av certifierade energiexperter. Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Sveriges Allmännytta och SKR (tidigare SKL) anser att företagen ska få använda egen certifierad personal för att göra energideklarationer. Skälen för regeringens förslag Inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem bör införas i stället för rådgivande insatser Enligt de ändrade artiklarna 14.1 och 15.1 i energiprestandadirektivet krävs att medlemsstaterna inför åtgärder så att byggnader som har uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt, regelbundet inspekteras. I energiprestandadirektivet fanns ett motsvarande krav på inspektion för värmesystem med värmepannor med en nominell effekt för uppvärmning på mer än 20 kilowatt och för luftkonditioneringssystem med en nominell effekt på mer än 12 kilowatt. Såväl de äldre som de ändrade bestämmelserna ger medlemsstaterna möjlighet att som ett alternativ till inspektioner vidta åtgärder för att säkerställa att användarna ges råd om bl.a. utbyte och andra ändringar av systemen. Väljer medlemsstaten att införa rådgivning i stället för inspektioner ska den, genom att överlämna en rapport till kommissionen, visa att verkan av rådgivningsåtgärderna motsvarar verkan av inspektionerna. Med undantag för inspektioner av luftkonditioneringssystem under 2006-2012 har Sverige inte tillämpat krav på inspektioner utan i stället valt att erbjuda rådgivande insatser genom energi- och klimatrådgivare. Bestämmelser om detta finns i 8 § 2 förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, som innebär att den som berörs av förordningen, vanligen en kommun, ett kommunsamarbete eller en regional aktör, ska lämna råd om hur effektiviseringar kan uppnås i de anläggningar som berörs. Verkan av rådgivningsåtgärderna redovisades till Europeiska kommissionen i likvärdighetsrapporter för de alternativa åtgärderna 2014 (dnr N/2014/2681/E) och 2017 (dnr M2017/ 01474/Ee). Det har dock funnits svårigheter att visa för kommissionen att rådgivningen har motsvarande verkan som inspektioner. För att kunna visa på motsvarande verkan för ett rådgivande alternativ skulle kraven i princip behöva vara lika höga som för inspektioner. Med anledning av de frågor som ställts av kommissionen på de likvärdighetsrapporter som Sverige gjort om de rådgivande insatserna och de krav som alltjämt ligger på medlemsstaterna att visa på att informationsinsatser har motsvarande verkan bedömer regeringen att rådgivning inte längre är ett alternativ till inspektioner. De ändringar som nu gjorts i direktivet innebär också att fler anläggningar kommer att omfattas av kravet på inspektion alternativt rådgivning. Effektgränsen har visserligen höjts, men kravet gäller inte längre bara uppvärmning med värmepannor utan avser nu alla uppvärmningssystem med värmegeneratorer. Detta innebär att det skulle bli än svårare att hitta ett system där rådgivning fungerar på det sätt som avses i direktivet. Det kan även konstateras att byggnader med fastighetsautomation och fastighetsstyrning enligt direktivet inte omfattas av kravet på inspektion. Krav på inspektioner kan därför utgöra ett incitament för aktörer att installera sådana system. Användning av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning innebär i sig ingen energieffektivisering, men ger en möjlighet att styra energianvändningen i en byggnad på ett effektivt sätt, vilket kan bidra till energibesparing. Förslaget om krav på inspektioner tillstyrks också av flera remissinstanser. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att ett krav på regelbundna inspektioner av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem bör införas i Sverige. Inspektionerna bör göras i samband med att en byggnad energideklareras I 2002 års energiprestandadirektiv fanns ett krav på inspektioner. Det avsåg endast luftkonditioneringssystem som hade en nominell effekt på mer än 12 kilowatt. Det kravet infördes i svensk rätt genom en bestämmelse i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. Inspektionskravet genomfördes alltså som ett delmoment i energideklarationen för de byggnader som omfattades av krav på energideklaration. För övriga byggnader infördes en separat rapporteringsskyldighet. Även det kravet fanns i lagen om energideklaration för byggnader. Direktivet omarbetades 2010 och kravet på inspektioner ändrades så att det även omfattade värmesystem med värmepannor med en nominell effekt för uppvärmning av utrymmen på mer än 20 kilowatt. När det omarbetade direktivet genomfördes i svensk rätt togs inspektionskravet i lagen om energideklaration för byggnader bort och Sverige valde rådgivande insatser i stället för inspektioner för såväl luftkonditioneringssystem som värmesystem med värmepannor. De nu ändrade inspektionskraven i artiklarna 14.1 och 15.1 i energiprestandadirektivet bör lämpligen genomföras i svensk rätt på motsvarande sätt som gällde 2006-2012, dvs. att kravet införs som en del i energideklarationssystemet för de byggnader som omfattas av detta. De ändrade direktivsbestämmelserna kräver regelbundna inspektioner men någon tidsgräns anges inte. Därför bör kravet kunna knytas till energideklarationerna, som ska göras vart tionde år för byggnader med en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten, eller byggnader eller del av byggnader som upplåts med nyttjanderätt (5 och 6 b §§ lagen om energideklaration för byggnader). Inspektionerna enligt de nu föreslagna reglerna kommer därmed att ske regelbundet. Det finns dock byggnader som inte omfattas av krav på regelbunden energideklaration. Till exempel industrianläggningar, verkstäder, kyrkor och försvarsbyggnader är helt undantagna från kravet på energideklaration (2 § förordningen [2006:1592] om energideklaration för byggnader). I övrigt gäller att byggnader som ofta besöks av allmänheten och som inte har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter och som inte heller upplåts med nyttjanderätt endast träffas av krav på energideklaration i samband med nybyggnad och överlåtelse (4 och 6 §§ lagen om energideklaration för byggnader). Energiprestandadirektivet medger inte någon möjlighet att på motsvarande sätt undanta sådana byggnader från det nu aktuella kravet på inspektion. Det behöver därför inrättas en särskild ordning för inspektioner av byggnader som inte omfattas av kravet på energideklaration. När det gäller byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet kan dock ett undantag baseras på artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen. När ett system inspekteras ska det göras en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov. Även rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda ska lämnas. Uppgifterna ska anges i en energideklaration i de fall det finns ett krav på en sådan deklaration och i annat fall i ett inspektionsprotokoll. Med hänsyn till att protokollens innehåll och syfte motsvarar energideklarationernas är det lämpligt att protokollen hanteras enligt samma ordning som deklarationerna och upprättas med samma tidsintervall, dvs. minst vart tionde år. Inspektionsprotokoll ska därför på motsvarande sätt som gäller för energideklarationer föras över till Boverket som ska föra ett register över protokollen. Något särskilt register för protokollen behöver dock inte tas fram utan de bör kunna tas in i Boverkets befintliga register för energideklarationer. Detta register bör benämnas energideklarationsregistret och protokollen bör omfattas av de bestämmelser i lagen om energideklaration för byggnader som avser registret. Även detta överensstämmer med det system som tillämpades för vissa luftkonditioneringssystem 2006-2012. Möjligheterna till samordning med energikartläggningar eller OVK Några remissinstanser anser att inspektionerna bör utgöra en del av energikartläggningen för stora företag. Det finns dock flera skillnader mellan energideklarationer och energikartläggningar som talar emot en sådan samordning. I en energideklaration bedöms byggnadens energiprestanda vid normalt brukande ett normalår. Energi för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi ingår i beräkningen. Energikartläggningar omfattar ett företags hela energianvändning, såväl byggnader som verksamhet. En energideklaration gäller i 10 år och en energikartläggning ska genomföras med fyra års intervall. Det är alltså enbart i undantagsfall som tidpunkten sammanfaller. En energideklaration upprättas av en certifierad energiexpert och en energikartläggning utförs av en certifierad energikartläggare. Kvalifikationskraven för dessa certifieringar skiljer sig åt. Någon samordning av kraven på energikartläggning och energideklaration är enligt regeringen därför inte aktuell. Det finns även remissinstanser som anser att det bör införas ett generellt undantag för verksamheter som omfattas av lagen om energikartläggning i stora företag. Direktivet medger specifika undantag från inspektioner i de fall en byggnad är föremål för viss övervakning, omfattas av ett visst avtal eller är utrustad med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Det finns däremot ingen möjlighet enligt direktivet att medge generella undantag för företag som omfattas av energikartläggningar. En annan remissynpunkt är att processindustrier och verkstäder bör undantas från krav på inspektion. Uppvärmningssystem definieras i direktivet som en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs. Luftkonditioneringssystem definieras som en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas. Av artikel 14.1 framgår att det är fråga om inspektion av uppvärmningssystem som används för att värma upp byggnader. Av definitionen av byggnad i direktivet framgår att detta endast gäller byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Av detta följer att industriprocesser inte ingår i uppvärmningssystemet och då inte omfattas av inspektionskravet, oavsett om spillvärmen från processen används för uppvärmningsändamål. Om det däremot finns ett från industriprocessen oberoende system för uppvärmning i byggnaden, till exempel i kontorslokaler, kan det omfattas och direktivet medger inga möjligheter till undantag. Ett par remissinstanser anför att inspektionerna, i vart fall i fråga om luftkonditioneringssystemen, bör samordnas med de funktionskontroller av ventilationssystem, vanligtvis kallade OVK, som ska göras enligt 5 kap. plan- och byggförordningen (2011:338). Även här finns det enligt regeringen skillnader som talar emot en samordning. Såväl energideklarationerna som de nu aktuella inspektionerna har sin grund i samma EU-direktiv, medan OVK inte är direktivstyrt. De olika kontrollerna har delvis olika syften på så sätt att OVK syftar till att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat medan energideklarationerna även syftar till att främja en effektiv energianvändning, något som ligger mer i linje med nu aktuella inspektioner. De oberoende experter som utför energideklarationerna har en kompetens som torde göra dem mer lämpade att utföra i vart fall inspektionerna av uppvärmningssystem, och troligen även inspektionerna av luftkonditioneringssystem, än de certifierade funktionskontrollanter som utför OVK. En ordning där inspektionerna av uppvärmningssystemen läggs i ett regelsystem, medan inspektionerna av luftkonditioneringssystem läggs i ett annat, skulle innebära ett onödigt komplicerat genomförande av direktivet. Mot denna bakgrund anser regeringen att inspektionerna inte bör samordnas med OVK utan med systemet för energideklarationer. Vad ska inspektionerna omfatta? Det framgår av ändringsdirektivet att inspektionerna ska innehålla en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, i förekommande fall med beaktande av systemens förmåga att optimera prestandan vid normala eller genomsnittliga driftsförhållanden. Ett uppvärmningssystem består av värmegenerator och värmedistributionssystem inklusive system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. För luftkonditioneringssystem ingår motsvarande komponenter. Värmegeneratorn kan vara en värmeväxlare för fjärrvärme, värmepump, elbaserad uppvärmning eller individuell bränslebaserad värmepanna. Enligt ändringsdirektivet är det de tillgängliga delarna av systemen som ska ingå vid en inspektion. I fråga om uppvärmningssystemet anges att t.ex. värmegeneratorer, styrsystem och cirkulationspumpar ska ingå. Några motsvarande preciseringar i fråga om vad som ska ingå i inspektionen av luftkonditioneringssystem finns inte i direktivet. Innebörden av att det är de tillgängliga delarna i ett system som ska inspekteras torde vara att inspektionerna ska göras på plats. Detta går också att utläsa av punkt 2.3.2.3 i bilagan till kommissionens rekommendation (EU) 2019/1019 av den 7 juni 2019 om modernisering av byggnader. Vad som avses med luftkonditioneringssystem och nominell effekt definieras i energiprestandadirektivet. Luftkonditioneringssystem definieras i artikel 2.15 som en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas. Uttrycket nominell effekt definieras i artikel 2.17 som den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras. Definitionerna av uppvärmningssystem och värmegenerator framgår av ändringsdirektivet. Uppvärmningssystem definieras i artikel 2.15a i energiprestandadirektivet som en kombination av de komponenter som krävs för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, i vilken temperaturen höjs. Med värmegenerator avses enligt artikel 2.15b i energiprestandadirektivet den del av ett uppvärmningssystem som genererar nyttig värme genom en eller flera av följande processer: förbränning av bränslen i t.ex. en värmepanna, jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, värmeupptagning från en värmekälla i form av omgivningsluft eller ventilationsfrånluft, vatten eller mark med hjälp av en värmepump. Direktivets definitioner bör föras in i lag. Om ytterligare preciseringar av definitionerna behövs för tillämpningen, får sådana göras i myndighetsföreskrifter. Oberoende experter ska göra inspektionerna Inspektionerna av uppvärmningssystem, luftkonditioneringssystem eller kombinerade sådana system bör göras av oberoende experter, både när inspektionerna redovisas som en del i en energideklaration och när de redovisas i ett särskilt protokoll. Vad som avses med en oberoende expert framgår av artikel 17 i energiprestandadirektivet. I artikeln anges att medlemsstaterna ska se till att certifieringen av energiprestanda för byggnader och inspektionen av värmesystem och luftkonditioneringssystem utförs på ett oberoende sätt av kvalificerade och/eller auktoriserade experter, oavsett om dessa arbetar som egenföretagare eller är anställda av offentliga organ eller privata företag. Det har nu inte gjorts några ändringar i fråga om kraven på oberoende experter i ändringsdirektivet. Direktivets krav i fråga om oberoende experter har i Sverige genomförts i lagen om energideklaration för byggnader och i förordningen om energideklaration för byggnader. I lagen anges att en oberoende expert är en person som är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Det finns också ett bemyndigande i lagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på experten. De detaljerade kraven finns i förordningen om energideklaration för byggnader. I fråga om sakkunskap krävs personcertifiering under ackreditering. För oberoendet gäller att experten inte får ha ett eget intresse i byggnaden. Experten får inte heller vara närstående till den som har anlitat honom eller henne eller ha, eller ha haft, ett uppdrag hos eller vara kommersiellt, ekonomiskt eller på något annat sätt beroende av den som anlitar honom eller henne, om det finns risk för att bedömningarna i energideklarationen därigenom påverkas. Det rådande kravet på sakkunskap vid upprättandet av en energideklaration, dvs. personcertifiering under ackreditering, har fungerat väl. Det bör behållas och utvidgas till att gälla även för inspektionerna. Bland andra Fastighetsägarna och HSB Riksförbund väcker frågan om att egen certifierad personal bör få användas vid upprättandet av energideklarationer. Denna fråga har tidigare aktualiserats av Fastighetsägarna, SABO, Riksbyggen och SKR (tidigare SKL), som 2018 uppvaktade dåvarande Näringsdepartementet (dnr Fi2019/01135/BB). Som bestämmelserna om oberoende tillämpas är det inte möjligt för företagen att i dag använda egen certifierad personal för att göra energideklarationer. Sverige går nu över från rådgivning i frågor om uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem till ett system med inspektioner. Enligt direktivet och de nu föreslagna lagändringarna ställs krav på att även inspektionerna ska göras av oberoende experter. Bland bostadsföretagen finns aktörer som efterfrågar att egen personal ska få användas. Det finns därför skäl att överväga om det är möjligt att tillåta att egen personal används utan att oberoendet äventyras. Inledningsvis kan det konstateras att definitionen av oberoende expert kan utgå ur lagen. Direktivet innehåller ingen motsvarande definition. Direktivet genomförs i denna del genom bestämmelser om sakkunskap och oberoende som med stöd av 12 § lagen om energideklaration för byggnader har meddelats på förordningsnivå. Det är tillräckligt att ange i förordning att sakkunskapen ska avse energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. Om egen personal ska få användas vid upprättandet av energideklarationer, är det förordningsbestämmelserna som behöver ändras. De avvägningar som ska göras i fråga om att öppna möjligheten att använda egen personal för energideklarationer och inspektioner är dock inte okomplicerade och konsekvenserna behöver analyseras. Regeringen avser att överväga denna fråga närmare i samband med att förordningen om energideklarationer ändras för att genomföra det omarbetade direktivet. Bemyndiganden Det finns bestämmelser i direktivet som bör genomföras genom ändringar i författningar på lägre nivå än i lag, bl.a. i fråga om undantag från inspektionskraven. Direktivet ger möjlighet att undanta vissa system. Det gäller system som omfattas av avtal om energieffektivitetsförbättring eller motsvarande och system som drivs av ett allmännyttigt företag eller en nätoperatör. Även system i byggnader som inte är avsedda för bostäder och som är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning liksom system i bostadshus utrustade med särskilda funktioner för övervakning och kontroll får undantas. Därtill kommer byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet att undantas från kravet på inspektion, jfr artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen. Direktivet ger även anvisningar i fråga om vilka delar av systemen som ska ingå vid en inspektion. Vidare är det möjligt för medlemsstaterna att välja att inte kräva att bedömningen av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets storlek upprepas. Mot denna bakgrund bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om inspektioner, om bedömningen av uppvärmningssystemets och luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens värme- respektive kylbehov, om rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda, om undantag från inspektionskraven och om vilka ytterligare uppgifter om systemet som ska lämnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör även, på motsvarande sätt som gäller för energideklarationer, få bemyndigande att meddela föreskrifter om elektronisk överföring av inspektionsprotokoll och om behörighet för sådan överföring. 7 Krav på installation av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på andra byggnader än bostadshus i fråga om energihushållning och värmeisolering som alltid ska uppfyllas för vissa byggnader, när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Sådana krav ska alltså få ställas även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Boverket och Statens Energimyndighets förslag överensstämmer i sak med regeringens. Myndigheternas förslag är snävare utformat. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon synpunkt på förslaget om bemyndigande. Flera remissinstanser har invänt mot att krav om fastighetsautomation och fastighetsstyrning ska kunna ställas även på befintliga byggnader. Skälen för regeringens förslag: Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna fastställa krav för att, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmningssystem eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem eller luftkonditioneringssystem eller kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kilowatt senast 2025 ska vara utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Detta står i artiklarna 14.4 och 15.4 i energiprestandadirektivet i lydelsen enligt artikel 1.7 i ändringsdirektivet. Kravet ska gälla när det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och kan därför komma att även omfatta befintliga byggnader. För byggnader som har ett sådant system installerat faller kravet på sådan inspektion som behandlas i avsnitt 6 bort. Kravet på att installera system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning får anses vara ett sådant tekniskt egenskapskrav om energihushållning som omfattas av 8 kap. 4 § 6 PBL. Kravet bör därför genomföras genom en ändring i plan- och byggförordningen (2011:338). Det stöd som i dag finns för att i annan författning än lag meddela föreskrifter när det gäller tekniska egenskapskrav avser nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad (8 kap. 5 § och 16 kap. 2 § PBL). För att genomföra artikel 14.4 och 15.4 i energiprestandadirektivet krävs att det befintliga bemyndigandet breddas så att det blir möjligt att meddela föreskrifter om krav på andra byggnader än bostadshus när det gäller system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning som alltid ska uppfyllas för vissa byggnader. Sådana krav bör alltså få ställas även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Kraven kommer därmed att gälla även för befintliga byggnader. En lämplig ordning är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på andra byggnader än bostadshus i fråga om energihushållning och värmeisolering som alltid ska uppfyllas för vissa byggnader, när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (jfr prop. 2015/16:59 s. 12). Därmed ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett generellt bemyndigande att meddela de föreskrifter om energihushållning och värmeisolering som behövs till följd av t.ex. ett EU-direktiv. Det bör understrykas att föreskrifter som meddelas med stöd av det tänkta bemyndigandet förutsätter ett uttryckligt stöd i en EU-rättsakt. De föreskrifter som kan komma i fråga bör även utformas så att de inte medför onödigt betungande krav för den enskilde. I fråga om byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet kan undantag från sådana krav baseras på artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen. 8 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 15 maj 2020. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § plan- och bygglagen, om en sådan anmälan har gjorts före nämnda dag. Ett första inspektionsprotokoll enligt den särskilda rapporteringsskyldigheten för byggnader som inte energideklareras ska ges in till Boverket senast den 31 december 2021. Boverket och Statens Energimyndighets förslag överensstämmer med regeringens utom i fråga om ikraftträdandedatum. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget eller avstår från att lämna synpunkter. Skälen för regeringens förslag: Ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 10 mars 2020. Lagändringarna bör därför träda i kraft så snart det är möjligt i anslutning till det datumet. De föreslås därför, med hänsyn till den tid som krävs för riksdagens behandling av förslaget, träda i kraft den 15 maj 2020. För de krav som finns i artiklarna 8.3, 14.4 och 15.4 och som träffar det befintliga byggnadsbeståndet anges i energiprestandadirektivet att de ska tillämpas senast den 1 januari 2025. Även de ändringar av bemyndiganden i 16 kap. 2 § PBL som avser sådana krav bör träda i kraft den 15 maj 2020. Det finns då gott om tid att meddela de föreskrifter som behöver träda i kraft senast den 1 januari 2025. När det gäller ändringen i 8 kap 4 § PBL, att reglera laddning av elfordon som ett tekniskt egenskapskrav, bör äldre bestämmelser gälla för åtgärder som kräver bygglov och för vilka ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021 (jfr artikel 8.6 a i energiprestandadirektivet i lydelsen enligt artikel 1.5 i ändringsdirektivet). Detsamma bör gälla för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § PBL om sådan anmälan har gjorts före nämnda dag. Det nya kravet på utrustning för laddning av elfordon bör alltså gälla endast för ansökningar och anmälningar från och med den 11 mars 2021. När det gäller ändringarna i lagen om energideklaration för byggnader bedömer regeringen att det inte behövs några övergångsbestämmelser i fråga om energideklarationer. Om det i en byggnad som energideklareras enligt 5 § efter ikraftträdandet finns ett sådant system som förslaget avser, ska systemet inspekteras i samband med att energideklarationen upprättas. Deklarationen ska då också innehålla de tillkommande uppgifter som följer av de föreslagna lagändringarna. För de inspektionsprotokoll som ska upprättas föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att en första inspektion ska göras och protokoll upprättas och ges in till Boverket första gången före utgången av år 2021. Därefter gäller att inspektioner ska göras och protokoll ges in minst vart tionde år (se avsnitt 6). 9 Konsekvenser Konsekvenserna av lagförslagen Genomförandet av direktivet kräver ändringar på lagnivå men också ändringar på förordningsnivå och i myndighetsföreskrifter. Konsekvensbeskrivningen begränsas till att ta upp konsekvenser till följd av de föreslagna lagändringarna. Laddinfrastruktur Det föreslagna genomförandet av ändringarna i artikel 8.2-8.6 i energiprestandadirektivet om krav på utrustning för laddning av elfordon innebär att ett nytt tekniskt egenskapskrav införs i PBL. Det medför i sig inga direkta konsekvenser. Kravet får sitt innehåll först i och med de föreskrifter som ger det ett materiellt innehåll (jfr 8 kap. 4 § andra stycket PBL). En indirekt konsekvens är dock att tillsynen av kravet inkluderas i kommunernas befintliga tillsyn enligt PBL-regelverket, se nedan. Inspektioner Ändringarna i artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet om krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kilowatt föreslås genomföras genom ändringar i lagen om energideklaration för byggnader. De system som Sverige har haft för att uppfylla direktivets tidigare krav utgjordes under 2006-2012 av inspektioner och därefter av rådgivande insatser och information. Rådgivningsinsatserna medförde inte några kostnader för företagen. Att ändra från rådgivning till inspektioner kommer att leda till att företagen får bära kostnaderna för inspektionerna. Kostnaderna för företagen kommer att öka både genom kravet på inspektioner och genom att det blir fler anläggningar som ska inspekteras. Det tidigare inspektionskravet omfattade endast värmesystem med värmepannor. Kravet på inspektion ska nu omfatta även ventilationssystem och fler värmesystem som både fjärrvärme och värmepumpar. Samtidigt ökas effektgränsen för vilka system som träffas av kravet från 20 kilowatt till 70 kilowatt. Totalt beräknas minst 75 000 flerbostadshus och minst 65 000 lokalbyggnader omfattas av den ändrade artikel 14. Minst 50 000 lokalbyggnader beräknas omfattas av den ändrade artikel 15 i samma direktiv. Vissa byggnader kan komma att omfattas av båda systemen för inspektion. Uppgifter om nominell effekt och i vilken utsträckning system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning används är bara begränsat dokumenterade. Detta medför att de ekonomiska konsekvenserna är svåra att bedöma. Från intervjuer och enkäter med fastighetsägare har det dock framgått att system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning är relativt väl utvecklade i Sverige. Den främsta konsekvensen för företagen är ökade kostnader till följd av inspektionskravet. I de fall inspektioner ska samordnas med energideklarationer bedöms kostnaderna öka marginellt. När det gäller byggnader som har system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning med en kapacitet som medger undantag för inspektioner uppkommer inte någon kostnad för inspektioner. En investering för uppgradering av ett befintligt system till denna nivå blir enligt beräkningar lönsam vid en energibesparing på cirka 10 procent för en byggnad på 2 000 kvadratmeter och med mindre nödvändig energibesparing för större byggnader. För byggnader som inte omfattas av krav på energideklarationer, t.ex. byggnader för andakt och industrianläggningar, innebär förslaget en ökad kostnad, som kan motsvara kostnaden för en energideklaration. En sådan inspektion är dock begränsad jämfört med en inspektion inom ramen för en energideklaration. Kostnaden bedöms därför bli lägre men är svår att bedöma. För företag som utför energideklarationer innebär förslagen en ökad marknad. Omfattningen är dock svår att bedöma. Regelrådet har uttryckt kritik mot bristen på mer precisa underlag om hur förslagen påverkar företag och andra fastighetsägare. Regeringen delar dock Boverkets uppfattning att det är mycket svårt att kvantifiera detta. I sammanhanget bör det noteras att förslagen i grund och botten är gynnsamma för fastighetsägare då syftet är att uppnå energieffektiviseringar, vilket i sin tur även leder till kostnadsbesparingar för företagen. Det kan också noteras att fastighetsägare, enligt myndigheternas intervjuer, generellt sett är positiva till att arbeta med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om det leder till energieffektivisering. Därtill kan det noteras att förslagen syftar till att genomföra de ambitioner som finns på EU-nivå för att uppnå uppsatta mål inom området för energieffektivisering. De eventuellt ökade administrativa kostnader som förslagen kan ge upphov till måste vägas mot dessa tydliga samhällsekonomiska nyttor. Konsekvenser för staten Staten påverkas av lagändringarna främst genom att Boverket får ytterligare en uppgift att utöva tillsyn över. Redovisningarna av de föreslagna inspektionerna behöver kontrolleras. Detta bedöms vara en mindre ändring, med försumbara ökade kostnader. Konsekvenser för kommunerna Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Förslagen påverkar den kommunala självstyrelsen till följd av att nya tillkommande tekniska egenskapskrav behöver införas. De nya kraven följer av tvingande EU-rätt. Enligt PBL-regelverket är det en kommunal uppgift att utöva tillsyn över att tekniska egenskapskrav efterlevs och detta görs i huvudsak vid handläggningen av en bygglovsansökan eller en anmälan. Förslagets syfte, dvs. att bibehålla ett effektivt och enhetligt förfarande när det gäller tillsyn över tekniska egenskapskrav, bedöms inte kunna uppnås på något mindre ingripande sätt. Regeringen bedömer att inskränkningen i den kommunala självstyrelsen är proportionerlig. Kommunerna påverkas genom att byggnadsnämnderna får ytterligare ett tekniskt egenskapskrav att bedöma innan startbesked kan lämnas vid ny- och ombyggnad. Detta innebär kostnader för kompetensuppbyggnad kring kraven, vilket är en engångskostnad. Reglerna innebär inte att nämndernas arbete förändras utan det är en tillkommande uppgift inom ramen för nuvarande tillstånds- och tillsynsprocess. Den löpande kostnaden är därmed den extra tid som går åt för handläggning av det nya tekniska egenskapskravet. Byggnadsnämnden ska inför startbeskedet bedöma om byggåtgärden kan antas komma att uppfylla de tekniska egenskapskraven. Redan i dag har byggnadsnämnderna denna uppgift för en mycket stor mängd krav inom skilda områden (bärförmåga, brand, ventilation, fukt, buller, personsäkerhet, energi etc.). Kommunerna har möjlighet att finansiera ökade handläggningskostnader med höjda avgifter enligt 12 kap. 8 och 10 §§ PBL varför denna tillkommande uppgift inte omfattas av den finansieringsprincip som innebär att staten måste se till att kommunernas kostnader täcks. Byggnadsnämnderna kommer även från och med den 1 januari 2025 att behöva utföra tillsyn över att kravet på utrustning för laddning av elfordon och krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning följs. Detta utgör en tillkommande arbetsuppgift. Kostnaden för detta beror på hur tillsynen bedrivs. Om kommunen väljer att bedriva uppsökande tillsyn, innebär det större kostnader än om kommunen väljer att i huvudsak utföra reaktiv tillsyn efter en tillsynsanmälan från en extern part. Ungefär 50 000 byggnader beräknas omfattas av kravet när det gäller utrustning för laddning av elfordon. När det gäller kravet på att ha system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning är det osannolikt att det kommer att förekomma tillsynsanmälningar, då det rimligen bara är den enskilda fastighetsägaren som skulle kunna göra en sådan anmälan. Det ligger också i fastighetsägarens eget intresse att installera sådana system, eftersom en installation leder till att byggnaden undantas från kravet på inspektion och sannolikt också till energieffektivisering och därmed lägre energikostnader. För kommuner som får tillsyn över att system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning är installerade i byggnader som inte är bostäder och har en nominell effekt för uppvärmning över 290 kilowatt, bedömer Boverket att konsekvenserna är små. Flera kommuner, Falkenberg, Göteborg, Kiruna, Malmö, Sala och Stockholm, uttrycker oro över hur inspektionerna kommer att påverka byggnadsnämndernas tillsynsresurser när det gäller kraven på fastighetsstyrning. SKR (tidigare SKL) saknar en analys av de ackumulerade effekter som uppkommer när allt fler tillsynsuppgifter föreslås läggas på byggnadsnämndernas ansvar. De kostnader som uppstår för tillsyn av kraven för laddinfrastruktur och system för fastighetsautomation och -styrning är en följd av genomförande av EU-rätt och därigenom ofrånkomliga. Kraven bör definieras som tekniska egenskapskrav enligt PBL:s terminologi. Enligt PBL-regelverket är det kommunens byggnadsnämnder som utövar tillsyn över att sådana krav är uppfyllda. Att reglera detta på något annat sätt skulle innebära att systemet över vem som utövar tillsyn över tekniska egenskapskrav skulle bli mer komplext. Förslagen kommer alltså att medföra utökade kostnader för kommunerna. Som flera kommuner har påpekat saknas i dag möjlighet för kommunerna att ta ut avgifter för tillsyn av dessa krav. De nya uppgifterna väcker därför frågan om täckning av kommunernas kostnader till följd av finansieringsprincipen. Av de lagändringar som nu föreslås följer dock inte i sig några preciserade krav. Det innebär att omfattningen av kommunernas tillsyn avgörs av hur kraven utformas i de föreskrifter som meddelas med stöd av de nu föreslagna bemyndigandena. Boverket har i kompletterande analyser uppskattat att dessa kostnader kan uppgå till totalt 34 miljoner kronor. Regeringen har ingen anledning att göra någon annan bedömning. Konsekvenser för miljön Syftet med direktivet är energieffektivisering, som antas leda till positiva effekter för miljön eftersom all energiproduktion innebär någon sorts miljöpåverkan. Användningen av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning innebär i sig själv ingen energieffektivisering. Däremot ger sådana system möjlighet att styra energianvändningen på ett mer effektivt sätt i en byggnad och därmed bidra till en lägre energianvändning. På samma sätt kan en inspektion leda till energibesparingar genom att åtgärder som leder till besparingar blir identifierade. Övriga konsekvenser Förslagen bedöms i övrigt inte få några konsekvenser. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Definitioner 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan höjas, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. I paragrafen, som innehåller definitioner av uttryck som används i lagen, förs nya definitioner in liksom ett bemyndigande i ett nytt andra stycke. Ändringarna genomför delvis artikel 2 i energiprestandadirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. I första stycket definieras uttrycken luftkonditioneringssystem, nominell effekt, uppvärmningssystem och värmegenerator på motsvarande sätt som i energiprestandadirektivet. Luftkonditioneringssystem och uppvärmningssystem består av en kombination av olika komponenter, exempelvis styrsystem och cirkulationspumpar. Med jouleeffekt i andra punkten avses värme som skapas av att el strömmar genom ett elektriskt motstånd. Definitionen av uttrycket oberoende expert utgår ur paragrafen. I 12 § finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. I 10 § förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader finns bestämmelser om vad oberoendet innebär och enligt 11 § samma förordning får Boverket meddela ytterligare föreskrifter om särskild sakkunskap och om oberoende. Enligt andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. Vad som avses med uttrycken kan därmed preciseras i förordningen om energideklaration för byggnader och i myndighetsföreskrifter. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som ska energideklareras 8 a § Om en byggnad ska energideklareras enligt 5 § och byggnaden har ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras innan energideklarationen upprättas, om systemet är 1. ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller 2. ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kraven i första stycket och om undantag från dessa krav. I paragrafen, som är ny, finns krav på inspektion av vissa uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som enligt 5 § regelbundet ska energideklareras. Paragrafen genomför artikel 14.1 och 15.1 i energiprestandadirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Enligt första stycket ska sådana system som nämns i stycket inspekteras. Hänvisningen till 5 § innebär att kravet på inspektion gäller sådana byggnader för vilka en energideklaration alltid ska finnas. När det gäller byggnader som med stöd av 7 § har undantagits från kravet på energideklaration finns ett krav på inspektion i 10 §. Det är byggnadens ägare som ska se till att systemet inspekteras. Kravet på att systemet ska ha en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt för att komma i fråga för inspektion gäller både uppvärmningssystem och kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem. Kravet på att systemet ska ha en nominell effekt på över 70 kilowatt för att komma i fråga för inspektion gäller både luftkonditionerings- och kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem. Det är systemets tillgängliga delar som ska inspekteras. Bemyndigandet i andra stycket innebär att vissa bestämmelser får beslutas i form av förordning och myndighetsföreskrifter. Direktivet ger utrymme för att meddela undantag från kraven på inspektion bl.a. i fråga om byggnader som omfattas av vissa energieffektiviseringsavtal och byggnader som har system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Energideklarationens innehåll 9 § I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra systemets energiprestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. I paragrafen, som reglerar vad en energideklaration ska innehålla, förs ett nytt andra stycke in. Den ändringen genomför artikel 16.1 i energiprestandadirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. I det nya andra stycket anges vad energideklarationen ska innehålla i fråga om ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem som ska inspekteras enligt 8 a §. Av direktivet framgår att rekommendationerna får grundas på en jämförelse av energiprestanda för det inspekterade systemet i förhållande till energiprestanda för det bästa tillgängliga och genomförbara systemet och ett system av liknande typ för vilket alla relevanta komponenter uppnår den energiprestandanivå som krävs i tillämplig lagstiftning. Bemyndigandet i tredje stycket innebär att vissa bestämmelser får beslutas i form av förordning och myndighetsföreskrifter. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. I paragrafen, som är ny, finns ett krav på inspektion av vissa uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte regelbundet energideklareras. Paragrafen genomför artiklarna 14.1, 15.1 och 16.1 i energiprestandadirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6. Av första stycket framgår att om ett sådant system som nämns i 8 a § första stycket finns i en byggnad som inte ska energideklareras regelbundet enligt 5 §, ska byggnadens ägare se till att systemet inspekteras och att uppgifter från inspektionen redovisas i ett inspektionsprotokoll. Det är systemets tillgängliga delar som ska inspekteras. Kravet träffar byggnader som inte omfattas av bestämmelserna om energideklaration, byggnader för vilka deklaration ska upprättas endast vid nybyggnad och vid överlåtelse enligt 4 och 6 §§ samt byggnader som med stöd av 7 § undantagits från kraven på energideklaration. Enligt 2 § förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader har sådana undantag meddelats för t.ex. industrianläggningar, verkstäder, kyrkor och försvarsbyggnader. En inspektion ska göras och ett inspektionsprotokoll ska upprättas minst vart tionde år, på motsvarande sätt som gäller för energideklarationer enligt 6 b §. Detta gäller oavsett om byggnaden bytt ägare. Ett protokoll ska innehålla de uppgifter som framgår av 9 § andra stycket. Bemyndigandet i andra stycket innebär att vissa bestämmelser får beslutas i form av förordning och myndighetsföreskrifter. Direktivet ger utrymme för att meddela undantag från kraven på inspektion bl.a. i fråga om byggnader som omfattas av vissa energieffektiviseringsavtal och byggnader som har system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Oberoende expert 12 § Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. I paragrafen finns bestämmelser om att en oberoende expert ska utses och vad den ska göra. Paragrafen ändras till följd av de nya bestämmelserna i 8 a, 9 och 10 §§. Övervägandena finns i avsnitt 6. Ändringen i första stycket innebär att bestämmelserna om att utse en oberoende expert för att göra en besiktning, upprätta en energideklaration eller föra över energideklarationen till Boverket även gäller i fråga om inspektioner enligt 8 a och 10 §§. Det innebär bl.a. att det ställs samma krav i fråga om sakkunskap och oberoende på de personer som gör sådana inspektioner som på dem som utför besiktningar och upprättar energideklarationer. I 10 § förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader finns bestämmelser om vad sakkunskap och oberoende innebär och enligt 11 § samma förordning får Boverket meddela ytterligare föreskrifter om särskild sakkunskap och om oberoende. Överlämnande av energideklarationer och inspektionsprotokoll till Boverket 15 § För elektronisk överföring enligt 12 § första stycket 3 krävs behörighet. Sådan behörighet beslutas av Boverket. Ett beslut om behörighet förutsätter att kraven på sakkunskap som avses i 12 § andra stycket är uppfyllda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och inspektionsprotokoll samt om behörighet enligt första stycket. Paragrafen, som innehåller bestämmelser om behörighet i fråga om överlämnande av viss dokumentation till Boverket, ändras till följd av nya 10 §. Övervägandena finns i avsnitt 6. Genom ett tillägg i andra stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även meddela föreskrifter om elektronisk överföring av inspektionsprotokoll. Energideklarationsregister 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). Paragrafen, som innehåller bestämmelser om register, ändras till följd av nya 10 §. Övervägandena finns i avsnitt 6. Paragrafen ändras så att Boverkets skyldighet att föra register utsträcks till att även omfatta inspektionsprotokoll som har lämnats till verket. Vidare ändras hänvisningen till 12 § och registret ges benämningen energideklarationsregistret. Det senare innebär att lagens bestämmelser om registret i de följande paragraferna även omfattar inspektionsprotokollen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. För byggnader som omfattas av bestämmelserna i 10 § ska det första inspektionsprotokollet föras över till Boverket senast den 31 december 2021. Lagen träder i kraft den 15 maj 2020. För de inspektionsprotokoll som ska upprättas enligt 10 § införs en övergångsbestämmelse som innebär att en inspektion ska göras så att ett protokoll kan upprättas och ges in till Boverket första gången senast vid utgången av år 2021. För de energideklarationer som upprättas efter ikraftträdandet och som avser byggnader som omfattas av kravet på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem gäller inga motsvarande övergångsbestämmelser. I dessa fall ska energideklarationen innehålla de uppgifter som följer av 9 § andra stycket, vilket innebär att energideklarationen måste föregås av en inspektion. Övervägandena finns i avsnitt 8. 10.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Byggnadsverks tekniska egenskaper 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. I paragrafen finns bestämmelser om byggnadsverks tekniska egenskaper. Paragrafen ändras för att delvis genomföra artiklarna 8.2, 8.3 och 8.5 i energiprestandadirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5. Genom tillägget av första stycket 11 framgår att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om laddning av elfordon. Sådana tekniska egenskaper kan vara laddningspunkter, dvs. den installation som behövs för att ett elfordon ska kunna laddas, eller ledningsinfrastruktur, dvs. kanaler för elektriska kablar för att möjliggöra installation av laddningspunkter i ett senare skede. Enligt 16 kap. 2 § kan ytterligare föreskrifter meddelas om vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven. 16 kap. Bemyndiganden Föreskrifter om byggnadsverk, tomter och allmänna platser m.m. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. I paragrafen finns bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om byggnadsverk. Paragrafen ändras på så sätt att det införs två nya punkter, punkterna 6 och 7. Övervägandena finns i avsnitt 5 och 7. Punkten 6 innebär en generell rätt att meddela föreskrifter om krav i fråga om energihushållning och värmeisoleringssystem som trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas, när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Sådana krav ska alltså få ställas även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Det innebär att kraven kommer att kunna ställas även i fråga om befintliga byggnader. En förutsättning för att sådana föreskrifter ska få meddelas är att kravet är en följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, t.ex. ett krav i ett EU-direktiv. Genom bemyndigandet blir det möjligt att införa sådana krav på fastighetsautomation och fastighetsstyrning som är nödvändiga för att genomföra artiklarna 14.4 och 15.4 i energiprestandadirektivet. Att bemyndigandet avser andra byggnader än bostadshus utgör inte hinder mot att meddela föreskrifter om att kraven på energihushållning och värmeisolering alltid ska uppfyllas i fråga om sådana byggnader som i och för sig innehåller bostäder men till övervägande del inrymmer andra verksamheter. Punkten 7 ger möjlighet att meddela krav i fråga om tekniska egenskaper för laddning av elfordon, jfr kommentaren till 8 kap. 4 §. Dessa krav ska trots 8 kap. 5 § alltid uppfyllas, dvs. även utan samband med nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad än ombyggnad. Genom tillägget blir det möjligt, på motsvarande sätt som i föregående punkt, att införa sådana krav på laddinfrastruktur i befintliga byggnader som är nödvändiga för att genomföra artikel 8.3 i energiprestandadirektivet. Det som ovan sägs om andra byggnader än bostadshus gäller även i fråga om bemyndigandet för laddning av elfordon. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före den 11 mars 2021. Lagen träder i kraft den 15 maj 2020. Med anledning av ändringen i 8 kap. 4 § ska äldre bestämmelser gälla för åtgärder som kräver bygglov och för vilka ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021. Detsamma gäller ifråga om åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmälan har gjorts före nämnda dag. Det nya kravet i fråga om laddning av elfordon gäller alltså endast för ansökningar och anmälningar från och med den 11 mars 2021. Övervägandena finns i avsnitt 8. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet Sammanfattning av Boverkets rapport Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon (Rapport 2019:15) I denna rapport lämnar Boverket förslag på författningsändringar som föranleds av nyligen gjorda ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, här kallat energiprestandadirektivet. I energiprestandadirektivet, artikel 8.2-8.8, har det införts nya bestämmelser om laddinfrastruktur. Begreppet laddinfrastruktur omfattar två olika typer av installationer: dels ledningsinfrastruktur, dvs. kanaler för elektriska kablar, dels laddningspunkter, dvs. den installation som behövs för att fordonet ska kunna laddas. I energiprestandadirektivet ställs långtgående krav på installation av ledningsinfrastruktur vid nybyggnad och större renoveringar. Det ställs också krav, men mer återhållsamma sådana, på installationer av laddningspunkter. Bostadshus kommer till exempel inte få några krav på sådana installationer. De nya kraven ska vara införda i svensk lagstiftning senast den 10 mars 2020. I ett senare skede, den 1 januari 2025, ställs också retroaktiva krav på laddningspunkter för befintliga byggnader som inte är avsedda för bostäder. Medlemsländerna får själva bestämma kravets omfattning i fråga om lägsta antal laddningspunkter. Detta uppdrag handlar om att införa direktivets krav i svensk lagstiftning och i denna rapport ger Boverket förslag på hur svenska byggregler kan kompletteras med krav på laddinfrastruktur för laddfordon. Förslag på nya krav om laddinfrastruktur Vilka byggnader som omfattas Boverket föreslår att alla uppvärmda bostadshus och byggnader som inte är avsedda för bostäder ska omfattas av kraven på laddinfrastruktur. I förslaget ligger att Sverige inte implementerar de undantag som energiprestandadirektivet medger i svensk lagstiftning. Gränsen för när en byggnad ska anses vara ett bostadshus eller en byggnad som inte är avsedd för bostäder baseras på vilken verksamhet som upptar den huvudsakliga arean i byggnaden. Bilparkeringens placering i förhållande till byggnaden Boverket föreslår att kraven på laddinfrastruktur ska gälla dels för bilparkeringar i byggnaden, dels för bilparkeringar som befinner sig utanför byggnaden på byggnadens tomt. Krav på installation av ledningsinfrastruktur och laddningspunkter vid ny- och ombyggnad Boverket föreslår att krav på laddinfrastruktur ska ställas för byggnader som har mer än tio parkeringsplatser. För bilparkeringar som är belägna inuti byggnader ska kravet gälla dels vid nybyggnad, dels vid sådana ombyggnader som innefattar byggnadens elektriska infrastruktur. För bilparkeringar på tomter till byggnader ska kravet gälla dels vid nybyggnad, dels vid sådana ombyggnader som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen. För bostadshus innebär kravet ett krav på ledningsinfrastruktur, dvs. kanaler för elektriska kablar, för varje parkeringsplats. För övriga byggnader innebär kravet ett krav på dels ledningsinfrastruktur för minst en femtedel av parkeringsplatserna, dels minst en laddningspunkt på bilparkeringen. Retroaktiva krav år 2025 Boverket föreslår att en bilparkering för en byggnad som inte är avsedd för bostäder ska ha minst en laddningspunkt installerad senast 1 januari 2025, om bilparkeringen har mer än tjugo platser, och om bilparkeringen - är belägen inuti byggnaden, eller - är belägen på tomten till byggnaden. Det kravet ska gälla retroaktivt och ska alltså vara uppfyllt senast den 1 januari 2025 även om det inte görs någon ändring av byggnaden i övrigt. Reglernas placering Boverket föreslår att kravet på laddinfrastruktur införs som ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Reglernas ikraftträdande och tillämpning Ett års övergångsbestämmelser kommer att tillämpas för kraven vid ny- och ombyggnad. Det innebär att kraven på laddinfrastruktur kommer att gälla fullt ut för arbeten för vilka ansökan om bygglov eller anmälan lämnas in från och med den 10 mars 2021. Tillsyn och kontroll Boverket föreslår att kraven på laddinfrastruktur ska ingå i det som bedöms av kommunens byggnadsnämnd inför startbeskedet vid ny- och ombyggnad samt att byggnadsnämnden ska utöva tillsyn över att det retroaktiva kravet på laddningspunkt efterlevs. Tekniska krav vid installation av laddinfrastruktur Utöver de författningsförslag som föreslås anser Boverket att vissa frågor behöver regleras på myndighetsnivå. Boverket föreslår att laddningspunkter ska uppfylla vissa tekniska krav. Boverket föreslår vidare att laddningspunkter ska förberedas för elmätning och debitering av elkostnad. Ledningsinfrastruktur ska utformas på ett sätt som möjliggör dragning av elektriska kablar och installation av laddningspunkter. Dessa krav bör ställas i myndighetsföreskrifter. Konsekvenser och effekter av förslaget Ledningsinfrastruktur skapar de rätta förutsättningarna för en snabb utbyggnad av laddningspunkter om och när det behövs, och enkelt tillgänglig infrastruktur kommer att sänka framtida installationskostnader för laddningspunkter för enskilda fastighetsägare. Författningsförslaget innebär små negativa ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare och byggherrar som omfattas av kraven i förslaget. Förslaget får små positiva konsekvenser för byggentreprenörer, laddinfrastrukturbranschen och för konsumenter. Förutsättningarna att nå utsläppsmålen för transportsektorn ökar och förutsättningarna att klara klimatmål och luftkvalitetsmål ökar genom att kraven i viss utsträckning bidrar till att stimulera elektrifiering av transportsektorn. Åtgärder för att förenkla utbyggnaden av laddningspunkter Boverket har identifierat tre specifika situationer som kan försvåra en utbyggnad av laddningspunkter: 1. Risk för en boende att bli nekad när man vill installera laddningspunkt. 2. Bilparkeringen förvaltas av en samfällighet. 3. Laddning för hushåll med boendeparkering utanför tomt. Samtidigt kan man förvänta sig att marknaden löser dessa problem efterhand som laddfordon blir vanligare och behov av laddningspunkter uppstår. Boverket föreslår att en uppföljning görs om några år för att bedöma om ett marknadsmisslyckande föreligger som kan motivera ytterligare styrmedel. Andra generella hinder för en utbyggnad av laddningspunkter kan vara av teknisk och ekonomisk karaktär till exempel affärsmodeller, befintliga byggnaders standard på elinstallationer eller nätbolagens förmåga att tillhandahålla effekt. Dessa hinder har inte analyserats inom detta uppdrag. Strategier för hållbar stadsplanering Boverket gör bedömningen att detta förslag sammantaget harmoniserar med aktuell samhällstrend för mjuk och grön mobilitet samt stadsplanering. Det finns dock två förhållanden som kan lyftas fram: 1. Endast uppvärmda byggnader träffas av kraven. 2. Endast bilparkeringar som är belägna inuti en sådan byggnad eller angränsar fysiskt till byggnaden, träffas av kraven. En trend för att uppmuntra mjuk och grön mobilitet i stadsplaneringen är att planera för gemensamma parkeringshus för de boende i området. I planeringssammanhang brukar det talas om att avståndet till parkeringshuset kan vara så långt att andra mobilitetsåtgärder ges en konkurrensfördel. Parkeringshus, som inte är uppvärmda, kommer inte att omfattas av krav på förberedande installation av laddningspunkter vilket innebär att framtida installationer av laddningspunkter i sådana byggnader inte kommer till stånd i den omfattning som annars skulle ha skett. Rapportens lagförslag Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 8 kap. 4 § och 16 kap. 2 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, och 10. bredbandsanslutning. 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. utrustning för laddning av laddfordon. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 16 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 på andra byggnader än bostadshus trots 8 kap. 2 och 5 §§ alltid ska uppfyllas. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 på andra byggnader än bostadshus trots 8 kap. 2 och 5 §§ alltid ska uppfyllas, och 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 på andra byggnader än bostadshus rörande system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning trots 8 kap. 2 och 5 §§ alltid ska uppfyllas. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2020. 2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov har gjorts före den 10 mars 2021 och för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmälan har gjorts före denna tidpunkt. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har lämnat remissvar över rapporten Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon: 2030-sekretariatet, BIL Sweden, Borgholms kommun, Bostadsrätterna, Byggherrarna, E.ON Sverige AB, Elsäkerhetsverket, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Fastighetsägarna Sverige AB, Fortifikationsverket, Göteborgs kommun, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Kramfors kommun, Ljusdals kommun, Malmö kommun, Powercircle, Regelrådet, Riksbyggen, Riksförbundet M Sverige, SIS, Statens Energimyndighet, Statens Fastighetsverk, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Stockholms kommun, Sveriges allmännytta (tidigare SABO), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, tidigare SKL), Tanums kommun, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Trosa kommun, Villaägarnas Riksförbund och Västerås kommun. Remissvar har därutöver lämnats av Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Unimi Solutions AB, Vattenfall AB och ZAPEV Charging Solutions AB. Följande remissinstanser har inte lämnat remissvar eller har avstått från att yttra sig: Borlänge kommun, Byggmaterialindustrierna, Byggnadsarbetarförbundet, Energi- och Miljötekniska Föreningen, Energieffektiviseringsföretagen EEF, Energikontoren Sverige, EnergiRådgivarna, Flens kommun, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare, FSBS, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, FSB, Företagarna, Greenpeace Sverige, Gröna bilister, Göteborgs Energi, Hudiksvalls kommun, Högsby kommun, Jokkmokks kommun, Kontrollansvarigas Riksförening, KARF, Krokoms kommun, Kungsbacka kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Naturvårdsverket, Näringslivets regelnämnd, Nyköpings kommun, Nässjö kommun, Oxelösunds kommun, Perstorps kommun, Projektengagemang, Riksrevisionen, RISE, SBR Byggingenjörer, Stockholm Exergi, Stockholms kommun, Sweden Green Building Council, Svensk Byggtjänst, Svenska naturskyddsföreningen, Svenskt Näringsliv, Svepark, Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, Sveriges Byggindustrier, Söderköpings kommun, Teknikföretagen, Trelleborgs kommun, Varbergs kommun, Vindelns kommun, Världsnaturfonden WWF, Älvdalens kommun, Öckerö kommun, Österåkers kommun och Östra Göinge kommun. Sammanfattning av Boverkets och Statens Energimyndighets rapport Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem (Rapport 2019:16) Denna rapport redovisar resultatet av ett regeringsuppdrag till Boverket och Energimyndigheten rörande inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, nedan kallat energiprestandadirektivet eller EPBD. I rapporten ges förslag på ändringar i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader, plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. I rapporten föreslås att krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem införs för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kilowatt. Kravet införs i lagen om energideklaration för byggnader. För byggnader som omfattas av krav på energideklaration ska inspektionerna redovisas i energideklarationen. För byggnader som inte energideklareras ska inspektionerna redovisas i ett särskilt protokoll som ska inges till Boverket. Dessa nya regler föreslås träda i kraft den 10 mars 2020. Inspektion omfattar enligt energiprestandadirektivet värmegeneratorn (fjärrvärmecentralen i byggnaden, värmepump osv) och efterföljande distributionssystem för uppvärmning och kyla samt ventilation om det är kombinerat med uppvärmningen eller kylan. Här ingår bedömning av värmegeneratorns storlek i förhållande till behovet, system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, rörledningar, pumpar, isolering, ventiler m.m. och ligger till grund för åtgärdsförslag. Krav på system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i alla byggnader som inte är bostäder och som har en nominell effekt över 290 kilowatt föreslås införas i PBF. Systemen ska ha funktioner för övervakning, identifiering av avvikelser och förbättringsmöjligheter och kommunikation. Kravet ska börja gälla år 2025 och ska då gälla retroaktivt, dvs. inte endast vid nybyggnad och ändring. Byggnader som har system för fastighetsstyrning och fastighetsautomation enligt dessa nya krav undantas från det ovan beskrivna inspektionskravet. Detsamma gäller under vissa förhållanden för byggnader som inte omfattas av krav på system för fastighetsstyrning och fastighetsautomation men som ändå utrustas med ett sådant system. Undantag från kravet på inspektion gäller även för byggnader som omfattas av avtal om garanterad energiprestanda eller energieffektivisering. Tekniska specifikationer föreslås bli införda i Boverkets föreskrifter. Rapportens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 12, 15 och 16 §§ och rubriken närmast före 15 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 10 och 11 §§ och närmast före 11 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § Om det i en byggnad finns ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt ska energideklarationen innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmningsbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda. Om det i en byggnad finns ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt ska energideklarationen innehålla 1. en bedömning av luftkonditioneringens verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens kylbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda. En bedömning enligt första och andra styckena behöver inte omfatta värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets storlek om systemet i fråga inte har ändrats sedan en bedömning enligt dessa stycken senast gjordes. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om tillämpning av kraven i första och andra stycket samt om undantag från kraven i första och andra stycket. Besiktning av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i vissa fall 11 § Om en byggnad inte ska energideklareras enligt 5 eller 7 § denna lag, men det finns ett sådant system i byggnaden som anges i 10 §, ska byggnadens ägare se till att systemet regelbundet besiktigas på det sätt som behövs för de uppgifter som anges i 10 § första och andra stycket och att sådana uppgifter antecknas i ett besiktningsprotokoll. Vid besiktning enligt första stycket behöver bedömningen inte omfatta värmegeneratorns eller luftkonditioneringssystemets storlek om systemet i fråga inte har ändrats sedan en besiktning enligt första stycket senast gjordes. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om besiktningsintervall, om besiktningens omfattning, om vilka uppgifter som ska lämnas i besiktningsprotokollet och om undantag från skyldigheterna i första stycket. 12 § Den som enligt 4, 5 eller 6 § ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning enligt 8 §, 2. upprättar en energideklaration, och 3. för över energideklarationen elektroniskt till Boverket. Den som enligt 4, 5, 6 eller 11 § ska se till att det finns en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll för byggnaden ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning enligt 8 eller 11 §, 2. upprättar en energideklaration eller ett besiktningsprotokoll, och 3. för över energideklarationen eller besiktningsprotokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. Överlämnande av energideklarationer till Boverket Överlämnande av energideklarationer och besiktningsprotokoll till Boverket 15 § För elektronisk överföring enligt 12 § första stycket 3 krävs behörighet. Sådan behörighet beslutas av Boverket. Ett beslut om behörighet förutsätter att kraven på sakkunskap som avses i 12 § andra stycket är uppfyllda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och om behörighet enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och besiktningsprotokoll samt om behörighet enligt första stycket. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer som har lämnats till verket enligt 15 §. Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och besiktningsprotokoll som har lämnats till verket enligt 15 §. 1. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2020. 2. För byggnader som omfattas av kraven i 11 § vid lagens ikraftträdande ska den första besiktningen genomföras och besiktningsprotokollet överföras till Boverket enligt 12 § senast den 31 december 2021. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 8 kap. 4 § och 16 kap. 2 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 på andra byggnader än bostadshus rörande system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning trots 8 kap. 2 och 5 §§ alltid ska uppfyllas. Denna lag träder i kraft den 10 mars 2021. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har lämnat remissvar över rapporten Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem: Elsäkerhetsverket, Energiföretagen Sverige, Energimarknadsinspektionen, Falkenbergs kommun, Fastighetsägarna Sverige, Göteborgs kommun, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Installatörsföretagen, Kiruna kommun, Konsumentverket, Malmö kommun, Mjölby kommun, Naturvårdsverket, Olofströms kommun, Regelrådet, Sala kommun, Schneider Electric, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Styrelsen för teknisk ackreditering och kontroll (Swedac), Svensk Ventilation, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, Sveriges allmännytta (tidigare SABO), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, tidigare SKL), Sveriges konsumenter, Teknikföretagen och Ängelholms kommun. Remissvar har därutöver lämnats av Byggherrarna, Höganäs AB, Jernkontoret och Skogsindustrierna. Följande remissinstanser har inte lämnat remissvar eller har avstått från att yttra sig: Anticimex, Arboga kommun, Bostadsrätterna, Byggmaterialindustrierna, Byggnadsarbetarförbundet, E.ON Sverige AB, Energi- och miljötekniska föreningen, Energieffektiviseringsföretagen, EEF, EnergiRådgivarna, Forum för Energieffektivt byggande, FEBY, Funktionskontrollanterna i Sverige, Funkis, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, FSB, Gagnefs kommun, Greenpeace Sverige, Gullspångs kommun, Göteborg Energi AB, Hagfors kommun, Herrljunga kommun, Härjedalens kommun, INCERT, Kalmar kommun, Karlstads kommun, Konsumenternas energimarknadsbyrå, Norrköpings kommun, Näringslivets regelnämnd, Partille kommun, Riksbyggen, Robertsfors kommun, SBR - Svenska Byggingenjörer, Sollefteå kommun, Sotenäs kommun, Staffanstorps kommun, Stockholm Exergi, Sundsvalls kommun, Sveby, Svensk Byggtjänst, Svenska naturskyddsföreningen, Svenskt näringsliv, Sveriges byggindustrier, Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO), Sveriges konsumenter, Sweco, Sweden Green Building Council, Swedisol, Uppsala kommun, Vattenfall AB, Vetlanda kommun, Vilhelmina kommun, Världsnaturfonden WWF, ÅF och Ödeshögs kommun. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader dels att 3, 9, 12, 15 och 16 §§ och rubriken närmast före 15 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 a och 10 §§, och närmast före 8 a och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § I denna lag avses med energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, och energiprestanda: den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år, luftkonditioneringssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft, genom vilken temperaturen kan kontrolleras eller sänkas, nominell effekt: den maximala värmeeffekt, uttryckt i kilowatt, som tillverkaren fastställt och garanterar vid kontinuerlig drift om de av tillverkaren angivna verkningsgraderna respekteras, oberoende expert: en person som enligt denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är oberoende i förhållande till sin uppdragsgivare och har särskild sakkunskap om energianvändning och inomhusmiljö i byggnader. uppvärmningssystem: ett system för att åstadkomma en form av behandling av inomhusluft genom vilken temperaturen kan höjas, och värmegenerator: den del av ett uppvärmningssystem som genererar värme genom en eller flera av följande processer: 1. förbränning av bränsle, 2. jouleeffekt i värmeelement med elektriska motstånd, eller 3. värmeupptagning med hjälp av en värmepump från en värmekälla i form av omgivningsluft, ventilationsfrånluft, vatten eller mark. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som avses med nominell effekt och värmegenerator. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som ska energideklareras 8 a § Om en byggnad ska energideklareras enligt 5 § och byggnaden har ett uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, ska byggnadens ägare se till att systemet inspekteras innan energideklarationen upprättas, om systemet är 1. ett uppvärmningssystem eller ett kombinerat rumsuppvärmnings- och ventilationssystem med en nominell effekt på rumsuppvärmning på över 70 kilowatt, eller 2. ett luftkonditioneringssystem eller ett kombinerat luftkonditionerings- och ventilationssystem med en nominell effekt på över 70 kilowatt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om inspektion enligt första stycket och om undantag från kravet på sådan inspektion. 9 § I en energideklaration skall det anges I en energideklaration ska det anges 1. en uppgift om byggnadens energiprestanda, 2. om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts i byggnaden, 3. om radonmätning har utförts i byggnaden, 4. om byggnadens energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda, och 5. referensvärden, som gör det möjligt för konsumenter att bedöma byggnadens energiprestanda och att jämföra byggnadens energiprestanda med andra byggnaders. I fall som avses i 8 a § ska energideklarationen även innehålla 1. en bedömning av värmegeneratorns eller luftkonditionerings-systemets verkningsgrad och storlek i förhållande till byggnadens uppvärmnings- eller kylbehov, och 2. rekommendationer om kostnadseffektiva förbättringar av systemets energiprestanda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 skall fastställas, vilka referensvärden som skall användas enligt första stycket 5 och vilka uppgifter som utöver första stycket 1-5 skall lämnas i en deklaration. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur en byggnads energiprestanda enligt första stycket 1 ska fastställas, om vilka referensvärden som ska användas enligt första stycket 5 och om vilka ytterligare uppgifter som ska lämnas i deklarationen. Inspektion av uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem i byggnader som inte ska energideklareras 10 § Om det i en byggnad som inte ska energideklareras enligt 5 § finns ett sådant system som anges i 8 a § första stycket, ska byggnadens ägare se till att systemets tillgängliga delar inspekteras minst vart tionde år och att det till följd av det upprättas ett inspektionsprotokoll. Protokollet ska innehålla de uppgifter som anges i 9 § andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om kraven i första stycket, om undantag från dessa krav och om vilka uppgifter som ska lämnas i protokollet. 12 § Den som enligt 4, 5 eller 6 § ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden ska utse en oberoende expert som Den som ska se till att det enligt 4, 5 eller 6 § finns en energideklaration upprättad eller att ett system inspekteras enligt 10 § ska utse en oberoende expert som 1. gör en besiktning enligt 8 §, 1. gör en besiktning och en inspektion enligt 8 och 8 a §§ eller en inspektion enligt 10 §, 2. upprättar en energideklaration, och 2. upprättar en energideklaration eller ett inspektionsprotokoll, och 3. för över energideklarationen elektroniskt till Boverket. 3. för över deklarationen eller protokollet elektroniskt till Boverket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav på sakkunskap och oberoende som ska ställas på en oberoende expert. Överlämnande av energideklarationer till Boverket Överlämnande av energideklarationer och inspektionsprotokoll till Boverket 15 § För elektronisk överföring enligt 12 § första stycket 3 krävs behörighet. Sådan behörighet beslutas av Boverket. Ett beslut om behörighet förutsätter att kraven på sakkunskap som avses i 12 § andra stycket är uppfyllda. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och om behörighet enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av energideklarationer och inspektionsprotokoll samt om behörighet enligt första stycket. 16 § Boverket ska föra ett register över de energideklarationer som har lämnats till verket enligt 15 §. Boverket ska föra ett register över de energideklarationer och inspektionsprotokoll som har lämnats till verket enligt 12 § (energideklarationsregistret). 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. För byggnader som omfattas av bestämmelserna i 10 § ska det första inspektionsprotokollet föras över till Boverket senast den 31 december 2021. Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 § och 16 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, och 10. bredbandsanslutning. 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. 16 kap. 2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tillämpas också på en annan anläggning än en byggnad, 2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas också på skyltar och ljusanordningar, 3. vad som krävs för att ett byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar ska anses uppfylla kraven i 8 kap. 1 och 4 §§, 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, och 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad. 4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 5 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7 och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 6. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 6 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus när detta behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 7. att krav enligt 8 kap. 4 § första stycket 11 trots 8 kap. 5 § alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. 1. Denna lag träder i kraft den 15 maj 2020. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för a) åtgärder som kräver bygglov, om ansökan om bygglov har gjorts före den 11 mars 2021, och b) åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §, om en sådan anmälan har gjorts före den 11 mars 2021. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2020-01-14 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Per Classon och Stefan Johansson Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda Enligt en lagrådsremiss den 9 januari 2020 har regeringen (Infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, 2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carl Scheutz. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar proposition 2019/20:81 Genomförande av EU:s ändringsdirektiv om byggnaders energiprestanda