Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2019/20:93 Riksrevionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor Skr. 2019/20:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 mars 2020 Stefan Löfven Mikael Damberg (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat om regeringens och ansvariga myndigheters arbete med säkerheten för kärnteknisk verksamhet är tillfredställande. Riksrevisionens övergripande slutsats är att säkerhetsarbetet till stora delar bedrivs på ett ändamålsenligt sätt men att det i väsentliga delar finns brister och att statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor därmed inte är helt tillfredställande. Regeringen anser att Sverige, genom såväl specifik beredskap för kärntekniska olyckor som generell beredskap för andra allvarliga olyckor och kriser, har en god kärnenergiberedskap. Regeringen delar dock Riksrevisionens bedömning att det finns vissa brister och avser därför bl.a. att vidta åtgärder för att berörda aktörer ska ges bättre förutsättningar för effektiv samverkan inom området. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande iakttagelser 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer 6 Bilaga 1 Om det värsta skulle hända - statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (RIR 2019:30) 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020 86 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har inom ramen för effektivitetsrevisionen utarbetat rapporten Om det värsta skulle hända - statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (RIR 2019:30). Rapporten överlämnades av riksdagen till regeringen den 7 november 2019, se bilagan. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) samt länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands och Västmanlands län - arbetar med säkerheten för kärnteknisk verksamhet på ett tillfredsställande sätt. Granskningen har avsett såväl arbetet med att säkerställa att kärntekniska olyckor inte inträffar, som beredskapen att hantera sådana händelser om de ändå inträffar, både i det akuta skedet och i det långsiktiga och återställande arbetet. Riksrevisionens övergripande slutsats är att säkerhetsarbetet till stora delar bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Det finns dock väsentliga delar av arbetet som har vissa brister. Statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor är därmed inte helt tillfredsställande. Det innebär enligt Riksrevisionen att det kan bli svårt att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd om en kärnteknisk olycka skulle inträffa. Det kan även innebära att det blir svårt att värna samhällets funktionalitet. Riksrevisionen konstaterar att ansvarsfördelningen mellan MSB och SSM är otydlig bl.a. när det gäller uppgiften att samordna beredskapsåtgärder rörande kärntekniska olyckor eftersom det i myndigheternas instruktioner är otydligt vilken myndighet som ska ansvara för uppgiften. Den otydliga ansvarsfördelningen får enligt Riksrevisionen negativa konsekvenser för länsstyrelserna i kärnkraftslänen som är i behov av stöd från båda myndigheterna vid en kärnteknisk olycka. Vidare har den otydliga ansvarsfördelningen bidragit till ineffektivitet och dröjsmål i arbetet med att utveckla en robust beredskap för kärntekniska olyckor. Granskningen visar vidare att MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänen anser att de rättsliga förutsättningarna för hantering av jodtabletter saknas. Riksrevisionen konstaterar att det kan få negativa konsekvenser för den framtida tillgången till jodtabletter. Riksrevisionen bedömer att regeringen har en krishanteringsorganisation som är väl dimensionerad för att kunna hantera en kris som medför svåra påfrestningar under en längre tid. Det finns även rutiner och arbetssätt för samverkan och samordning. Bland annat har olika samordningsforum inrättats som möjliggör en effektiv krishantering samt en i huvudsak ändamålsenlig infrastruktur. Riksrevisionen konstaterar därmed att regeringens förmåga att hantera en kärnteknisk olycka har höjts avsevärt sedan den granskades av Riksrevisionen 2007. Riksrevisionen bedömer att MSB:s tillsyn av länsstyrelsernas beredskap för kärnteknisk olycka varken sker med tillräcklig frekvens eller följs upp på ett adekvat sätt vilket riskerar att försvåra utvecklingen av en god beredskap inom området. Vidare bedömer Riksrevisionen att SSM:s tillsyn av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet vid de kärntekniska anläggningarna sker för sällan och har vissa brister. Riksrevisionen konstaterar att regeringens uppdrag till SSM att utlokalisera delar av myndigheten har medfört kompetensbortfall som bidragit till förseningar i tillsynen. Riksrevisionens sammantagna bedömning är att detta i värsta fall kan äventyra säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna. Riksrevisionen anger att länsstyrelserna anser att MSB:s stöd inom kärnenergiberedskapen varierar medan SSM:s stöd anses vara bra. Länsstyrelserna anser också att MSB och SSM kommer med olika budskap vilket medför att stödet blir otydligt. Riksrevisionen bedömer att stödet som helhet hämmas av bristerna i samverkan mellan MSB och SSM. Vidare bedömer Riksrevisionen att såväl länsstyrelserna i kärnkraftslänen som MSB och SSM är väl dimensionerande för att akut kunna hantera en kärnteknisk olycka men att problem med uthållighet kan uppstå. Riksrevisionen konstaterar dock att detta kan vara svårt att undvika med en rimlig resurstilldelning. Riksrevisionen konstaterar vidare att Polismyndighetens förmåga att bemöta ett antagonistiskt angrepp mot en kärnteknisk anläggning varierar eftersom myndighetens resurser för särskilda händelser varierar i olika delar av landet. Avslutningsvis visar granskningen, liksom Riksrevisionens granskning 2007, att förberedelserna för sanering av mark, vatten och egendom är bristfälliga. Bland annat konstaterar Riksrevisionen att det saknas en nationell strategi för sanering och att det råder oklarheter mellan de berörda myndigheterna om när sanering bör genomföras. Riksrevisionen bedömer att dessa brister äventyrar en effektiv hantering av de långsiktiga konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendationer till regeringen: * Klargör ansvarsfördelningen mellan MSB och SSM när det gäller att samordna beredskapsåtgärder. Det bör lämpligen ske genom ändring i myndighetsinstruktionerna. * Ge MSB i uppdrag att i samverkan med övriga berörda aktörer utarbeta en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. * Säkerställ att det finns rättsliga förutsättningar för fortsatt hantering av jodtabletter. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendation till MSB: * Stärk tillsynen över länsstyrelserna och förstärk återkopplingen. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendation till SSM: * Öka tillsynen av fysiskt skydd, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Riksrevisionen har lämnat följande rekommendation till MSB, SSM samt länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län: * Samöva sanering regelbundet inom ramen för befintlig övningsverksamhet inom kärnenergiberedskapen. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens övergripande iakttagelser Regeringen vill inledningsvis framhålla att kärnenergiberedskapen i Sverige är uppbyggd och utformad i enlighet med såväl nationella som internationella regler. FN:s atomenergiorgan (IAEA) granskar inom ramen för kärnsäkerhetskonventionen löpande Sveriges beredskap inom området. IAEA:s granskning från 2019 visar att Sverige uppfyller samtliga artiklar i konventionen. En kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen kan få mycket allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Den kan också leda till stora störningar i samhällsviktig verksamhet samt få omfattande konsekvenser för samhällsekonomi och miljö. Ingen enskild aktör kan ensam hantera en sådan händelse. Den svenska beredskapen för kärntekniska olyckor bygger på en samlad förmåga hos många aktörer på alla nivåer i samhället. Sverige har de senaste åren vidtagit flera åtgärder som avsevärt höjt samhällets generella beredskap för allvarliga olyckor och kriser, bl.a. har rutiner, arbetssätt och olika samordningsforum etablerats på lokal, regional och nationell nivå. Därutöver har de ansvariga aktörerna stärkt sin kärnenergiberedskap. MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänen har t.ex. genomfört samverkansövningar och utarbetat gemensamma strategier och planer inom området. Regeringen anser sammantaget att samhället, genom såväl specifik beredskap för kärntekniska olyckor som generell beredskap för andra allvarliga olyckor och kriser, har en god kärnenergiberedskap. Regeringen anser dock i likhet med Riksrevisionen att det finns vissa brister, bl.a. behöver MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänen ges bättre förutsättningar för effektiv samverkan såväl i det förebyggande arbetet som vid förberedelser för att akut och långsiktig kunna hantera en kärnteknisk olycka. Regeringen anser att det är av stor vikt att Sverige kontinuerligt utvecklar sin kärnenergiberedskap. Regeringen kommer även i fortsättningen att noga följa utvecklingen inom området och vid behov vidta åtgärder för att berörda aktörer ska ges förutsättningar att effektivt kunna förebygga och hantera kärntekniska olyckor. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer Som framhållits i det föregående anser regeringen att det är av grundläggande betydelse att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera en kärnteknisk olycka. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka och utveckla kärnenergiberedskapen. Sveriges beredskap för kärntekniska olyckor bygger på många aktörers samlade förmåga inom området, bl.a. MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänen. Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är av betydelse att berörda aktörer ges förutsättningar för en effektiv samverkan. MSB och SSM har viktiga roller inom kärnenergiberedskapen och ska bl.a. stödja länsstyrelserna i kärnkraftslänen samt verka för samordning mellan berörda aktörer. MSB, SSM och länsstyrelserna i kärnkraftslänens har lyft frågan om otydlig ansvarsfördelning mellan MSB och SSM när det gäller uppgiften att samordna beredskapsåtgärder för kärntekniska olyckor. En otydlig ansvarsfördelning kan få en negativ påverkan på såväl stödet till länsstyrelserna i kärnkraftslänen som samverkan mellan berörda aktörer. Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är av vikt att MSB:s och SSM:s roll- och uppgiftsfördelning tydliggörs. Regeringen avser därför att se över förordningarna med instruktion för myndigheterna för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Vid en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är det av betydelse att samhället har en god förmåga att hantera såväl de akuta skedena som de långsiktiga. En viktig del i den långsiktiga hanteringen är sanering av mark, vatten och egendom. MSB har en viktig roll att verka för samordning inom området och är bl.a. sedan 2018 ordförande för den nationella expertgruppen för sanering (NESA). MSB arbetar dessutom med att ta fram en nationell handbok för sanering och berörda länsstyrelser har bjudits in att medverka i detta arbete. Regeringen bedömer dock i likhet med Riksrevisionen att det kan behövas en mer utvecklad strategi för sanering som kan utgöra ett stöd till aktörerna på en strategisk nivå. Om det finns oklarheter inom området kan det försvåra hanteringen av de långsiktiga konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Regeringen överväger därför att ge MSB i uppdrag att i samverkan med övriga berörda aktörer utarbeta en nationell strategi för sanering. I Sverige har jodtabletter förhandsutdelats inom ett avstånd på cirka 15 km från kärnkraftverken. Det finns även lager av jodtabletter som medger en begränsad extrautdelning på avstånd ut till 50 km från kärnkraftverken. Riksrevisionens granskning visar att de granskade myndigheterna anser att hanteringen av jodtabletter strider mot bestämmelser i läkemedelslagen (2015:315) och lagen (2009:366) om handel med läkemedel. Regeringen bedömer i likhet med Riksrevisionen att detta kan få negativa konsekvenser för den framtida tillgången av jodtabletter. För att säkerställa att det finns rättsliga förutsättningar för myndigheternas fortsatta hantering av jodtabletter har regeringen gett Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) i uppdrag genom tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) att analysera rättsläget för hantering av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen. I uppdraget ingår att utreda ansvaret för upphandling, lagerhållning, kompletterings- och extrautdelning samt rätten att rekommendera intag av jodtabletter och föreslå hur dessa frågor ska lösas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2021. Regeringen anser avslutningsvis att det är av stor vikt att Sverige kontinuerligt utvecklar sin kärnenergiberedskap. Regeringen följer därför löpande utvecklingen inom området och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder för att berörda aktörer ska ges förutsättningar att effektivt kunna förebygga och hantera kärntekniska olyckor. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen. Om det värsta skulle hända - statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor (RIR 2019:30) Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko Föredragande: statsrådet Mikael Damberg Regeringen beslutar skrivelse 2019/20:93 Riksrevionens rapport om statens arbete för att förhindra och hantera kärntekniska olyckor