Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:3 Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete med handelshinder Skr. 2020/21:3 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 september 2020 Stefan Löfven Anna Hallberg (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisas regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport Kommerskollegiums arbete mot handelshinder - informations-inhämtningens avgörande betydelse (RiR 2020:8). Riksrevisionen har granskat om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i hanteringen av handelshinder mot bakgrund av de handelspolitiska målen. Riksrevisionen bedömer att det finns ett angeläget utvecklingsbehov för regeringen och Kommers-kollegium. Det bedöms finnas brister i Kommerskollegiums informationsinhämtning från företag på så sätt att myndigheten inhämtar information från ett för litet antal företag utan att bedöma om informationen är representativ i förhållande till det samlade ekonomiska intresset. Kommerskollegium följer enligt Riksrevisionen inte heller systematiskt upp informationsinhämtning och stöd till företag för att utveckla sin verksamhet. Riksrevisionen bedömer också att såväl regeringens som Kommerskollegiums återrapportering bör förbättras. Regeringen instämmer i stora delar i Riksrevisionens bedömning på så vis att det inom samtliga bedömda områden finns utrymme för förbättringar. Regeringen avser beakta Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer i den fortsatta styrningen och uppföljningen av Kommerskollegiums verksamhet och i redovisningen till riksdagen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens slutrapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Granskningens resultat 3 2.2 Rekommendationer 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 5 3.1 Säkerställa representativ information från Kommerskollegium 5 3.2 Kännedom om Kommerskollegium 6 3.3 Återrapporteringskrav gällande Solvit-centrumet 6 3.4 Regeringens resultatredovisning 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 2020 74 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om Kommerskollegium utgår från det samlade svenska ekonomiska intresset i hanteringen av handelshinder mot bakgrund av de handelspolitiska målen. Granskningen har redovisats i rapporten Kommerskollegiums arbete mot handelshinder - informationsinhämtningens avgörande betydelse (RiR 2020:8), se bilagan. Riksrevisionens rapport lämnades till regeringen den 26 mars 2020. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Kommerskollegium. I denna skrivelse behandlas de iakttagelser och rekommendationer riktade till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. Regeringen har fått del av en skrivelse från Kommerskollegium om hur myndigheten ser på Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer (UD2020/05124/HI). 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Granskningens resultat Kommerskollegium ska i sitt arbete med frågor om internationell handel och EU:s inre marknad utgå från det samlade svenska ekonomiska intresset mot bakgrund av det övergripande målet för tillväxt och sysselsättning. Riksrevisionens granskning avser om Kommerskollegium i sitt arbete med att inhämta information om handelshinder inhämtar information om företags erfarenheter på ett effektivt sätt och vidare om myndigheten använder den information de fått in om företags erfarenheter på ett effektivt sätt för att stödja företag. Riksrevisionen har även granskat om regeringens och Kommerskollegiums återapportering ger riksdagen efterfrågad information. I förhållande till det totala antalet företag bedömer Riksrevisionen att Kommerskollegium inhämtar information från ett litet antal företag och att det inte görs någon bedömning av huruvida företagen är representativa för det samlade svenska ekonomiska intresset. Riksrevisionen gör även bedömningen att varken regeringen eller Kommerskollegium verkar sträva efter högre effektivitet i informationsinhämtningen och att information av denna anledning kan bli ofullständig eller missvisande. Slutsatsen är att de resurser som läggs på informationsinhämtning kan göra större nytta. Riksrevisionen ser det som att bristerna som har att göra med informationsinhämtningen medför bristande effektivitet i hushållningen med statliga medel. Riksrevisionen ser även att Kommerskollegium inte systematiskt följer upp, utvecklar eller prövar metoderna för informationsinhämtning från företag eller stöd till företag. Riksrevisionen ser det som en grundläggande förutsättning i Kommerskollegiums arbete att myndighetens stöd och bidrag är kända av företagen. Kännedomen om Kommerskollegium bedöms som mycket låg bland små och medelstora företag och låg bland övriga företag. De aktörer som har haft kontakt med Kommerskollegium har en positiv bild av myndigheten vilket belyser förlusten i att myndigheten inte är mera känd. Regeringens resultatredovisning av Kommerskollegiums resultat bedöms av Riksrevisionen som allmänt hållen och det framförs att tillgänglig information om till exempel det svenska Solvit-centrumets prestation saknas. Solvit-centrumet har till uppgift att hantera bland annat handelshinder på EU:s inre marknad. Det saknas även information om länder och regioner som är särskilt problematiska för svenskt näringsliv. Riksrevisionen framhåller särskilt angående Solvit-centrumet att regeringen inte har beslutat om återrapporteringskrav som skulle gett en bild av produktivitet, effektivitet och kvalitet. Europeiska kommissionens rapportering till Europaparlamentet innehåller i jämförelse intressanta försök till effektanalys, redovisning av nyckeltal och jämförelser. Kommissionens rapportering bedöms som mer relevant än regeringens och Kommerskollegiums samlade rapportering. 2.2 Rekommendationer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att - säkerställa att Kommerskollegium arbetar med att inhämta representativ information om företagserfarenheter utifrån det samlade svenska ekonomiska intresset och arbeta för att öka företags kännedom om myndigheten, - ge tydliga återrapporteringskrav till Kommerskollegium avseende Solvit så att de nyckeltal och jämförelser som Europeiska kommissionen använder framgår och används i bedömningen av det svenska Solvit-centrumets verksamhet, och - komplettera resultatredovisningen till riksdagen med information som finns tillgänglig och i detta avseende ta intryck av Europeiska kommissionens rapportering till Europaparlamentet. Riksrevisionen rekommenderar Kommerskollegium att - i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att inhämtad information om företagserfarenheter är representativ så att det samlade svenska intresset beaktas, - utveckla informationsinhämtningen om företags erfarenheter genom att pröva och följa upp olika metoder i dialog med företag och näringsliv, - bedöma företags kännedom om myndigheten och pröva och utvärdera insatser för att öka kännedomen om och företags användning av myndighetens produkter och tjänster, och - i större utsträckning och tydligare inkludera uppföljning och ut-värdering avseende informationsinhämtning, informationsanvändning och stöd i myndighetens verksamhetsplanering. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen uppmärksammar i sin granskning vad som ses som ett antal brister eller förbättringsområden kopplade till hur Kommerskollegium inhämtar och hanterar information från företag om handelshinder. Regeringen instämmer väsentligen i Riksrevisionens beskrivning när det gäller vikten av en väl fungerande informationsinhämtning från företag inom ramen för Kommerskollegiums arbete med handelshinder samt att det är en viktig förutsättning att myndighetens verksamhet är känd i näringslivet. Regeringen instämmer även i att brister i dessa avseenden principiellt kan ses som bristande effektivitet i hushållningen med statliga medel. 3.1 Säkerställa representativ information från Kommerskollegium När det gäller om Kommerskollegium effektivt inhämtar information om företagens erfarenheter av handelshinder instämmer regeringen i att det kan finnas brister när det gäller informationens representativitet. Bedömningen av vad som är representativt kan i och för sig vara komplex. I vissa fall är det i regeringens intresse att få samlad information om hur vanligt förekommande ett visst handelshinder är bland företag i allmänhet och i andra fall är det relevant med mer nischad information gällande till exempel problem kopplade till ett visst land eller ett visst regelverk. Om det bedöms finnas tillfälle att vid en viss tidpunkt påverka ett visst land eller ett visst regelverk kan det vara relevant även med information som sett i relation till samtliga svenska företag inte är representativt. Om regeringen behöver information med kort varsel kan det vara motiverat att ställa frågor till en snävare krets företag som har kapacitet att tillhandahålla information. Det är av stor vikt att Kommerskollegium är tydliga med hur information har inhämtats och vilka resonemang som har förts om representativitet. Regeringen instämmer i att det finns utrymme för förbättring när det gäller att tydliggöra vilka resonemang som förts om representativitet och hur det potentiellt kan ha påverkat bedömningen av svenska intressen i olika frågor. Det finns även praktiska problem när det gäller att samla in information från företag kopplade till dålig svarsfrekvens på enkäter eller uteblivna svar på frågor riktade till enskilda företag eller organisationer. Det ska även framhållas att det samlade ekonomiska intresset inte endast behöver bedömas på basis av information från företag. Insamlad information kan kompletteras med kvalitativa metoder och analyser för att ge en samlad och mer representativ bild av frågor. Riksrevisionen bedömer även att regeringen inte verkar sträva efter högre effektivitet i informationsinhämtningen. Regeringen instämmer i att detta kan behöva framgå tydligare i styrningen av Kommerskollegium. 3.2 Kännedom om Kommerskollegium Riksrevisionen påtalar att kännedomen om Kommerskollegium är låg bland företag. Regeringen instämmer i att god kännedom om Kommerskollegium är en förutsättning för att myndigheten ska kunna bedriva ett framgångsrikt arbete och i att det finns ett förbättringsbehov när det gäller målgruppens kännedom om Kommerskollegium. 3.3 Återrapporteringskrav gällande Solvit-centrumet Enligt Riksrevisionen bör regeringen ge Kommerskollegium tydliga återrapporteringskrav för Solvit-centrumet så att nyckeltal och jämförelser som Europeiska kommissionen använder används även i bedömningen av det svenska Solvit-centrumet. Riksrevisionen framhåller att regeringen inte har beslutat om särskilda återrapporteringskrav för Solvit-funktionen. Regeringen vill framhålla att den generellt och i möjligaste mån söker undvika att detaljreglera myndigheters återrapportering. I stället ansvarar myndigheterna för att utforma återrapporteringarna så att de kan ligga till grund för en samlad bedömning av verksamheten. Detta bör även gälla för Kommerskollegium. 3.4 Regeringens resultatredovisning Riksrevisionen anser att regeringens resultatredovisning av Kommers-kollegiums verksamhet är allmänt hållen och inte tar upp konkret information om t.ex. Solvit-centrumets prestation eller utvecklingsbehov gällande länder och regioner som är särskilt problematiska för svenskt näringsliv. Riksdagen har även tillkännagett för regeringen att regeringen bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 punkt 1, rskr. 2019/20:123). Regeringen arbetar generellt med att utveckla resultatredovisningen på handelsområdet i enlighet med riksdagens synpunkter. I budget-propositionen för 2021 och framöver kommer regeringen att utveckla resultatredovisningen i dialog med riksdagen. Detta omfattar även arbetet med handelshinder och Solvit-funktionen. Det ska framhållas att arbetet med handelshinder endast är en enskild del av regeringens politik för utrikeshandel samt export- och investeringsfrämjande och begränsningar finns i att resultatredovisningen bör fokuseras på de mest centrala resultaten på området. Handelshinder har en skiftande karaktär. I vissa fall kan handelshinder enkelt lösas genom att hänvisa till gällande regler och avtal som får aktörer i andra länder att byta uppfattning. I många fall beror på handelshinder på regler och principer som andra länder bedömer som fullt legitima och nödvändiga och som får hanteras genom ett flerårigt policyarbete och utveckling av EU:s inre marknad, internationella regelverk och handelsavtal. Detta innebär också att arbetet med handelshinder blir en del av det generella arbetet med internationell handelspolitik och EU:s inre marknad och därmed också av del av en samlad resultatredovisning. Inom Kommerskollegium pågår ett arbete med att förbättra uppföljningen med anledning av myndighetsövergripande förändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer helt eller delvis i flera av Riksrevisionens bedömningar och bedömer att det finns utrymme för att förbättra och vidareutveckla Kommerskollegiums arbete med handelshinder i syfte att öka effektiviteten i användningen av statliga medel. Regeringen avser därför beakta Riksrevisionens rekommendationer och se över styrning och uppföljning av Kommerskollegiums arbete med handelshinder samt se över regeringens redovisning till riksdagen. Samma sak gäller Kommerskollegiums arbete med informationsinhämtning och att förbättra företagens och andra aktörers kännedom om myndigheten. När det gäller återrapporteringen pågår som ovan nämnts ett övergripande arbete med att utveckla regeringens resultatredovisning till riksdagen. Kommerskollegium arbetar med att utveckla åter-rapporteringen till regeringen i enlighet med förändrade regler. Regeringen bedömer att slutsatser och rekommendationer i Riksrevisionens rapport snarare bör hanteras inom ramen för det övergripande arbetet med att utveckla resultatredovisningen än genom en separat process. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens slutrapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 2020 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko Föredragande: statsrådet Hallberg Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete med handelshinder