Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:208 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 juni 2021 Stefan Löfven Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition lämnar regeringen förslag till ytterligare åtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. I propositionen lämnas förslag till lagstiftning som innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gäller under perioden december 2020-juni 2021 förlängs med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Regleringen föreslås träda i kraft den 29 juni 2021. Propositionen innehåller även förslag till ändringar i statens budget för 2021. Medel föreslås för att förlänga ersättningar inom sjukförsäkringen och för sjuklönekostnader. Det föreslås även att medel tillförs för att utöka omställningsstödet, omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag. Vidare föreslås att medel tillförs för ytterligare stöd till kultur, idrott och civilsamhälle. Dessutom föreslås medel för fortsatta insatser som rör vaccinering mot covid-19 och åtgärder för att motverka ytterligare smittspridning. Slutligen lämnas förslag om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag 6 3 Ärendet och dess beredning 9 3.1 Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid 9 3.2 Ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete 10 3.3 Tillkännagivanden 10 4 Stöd vid korttidsarbete i vissa fall 10 4.1 Bakgrund och gällande rätt 10 4.2 Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska fortsätta att gälla för ytterligare stödmånader 12 4.3 Jämförelsemånad 15 4.4 Ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning 18 4.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 20 4.6 Konsekvensanalys 20 5 Författningskommentar 27 5.1 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag 27 6 Ändringar i statens budget för 2021 29 6.1 Inledning 29 6.2 Ändringar av statens utgifter 29 6.3 Konsekvenser för statens budget 53 Bilaga 1 Lagförslag i promemorian Ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete 54 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 57 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 2021 58 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag (avsnitt 2 och 4). 2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet (avsnitt 6). 3. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 6). 4. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:25 Researrangörslån inom utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt 6). 5. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor (avsnitt 6). 6. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1. Riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till fem dagar. Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2021 Tusental kronor Utgifts- område Anslags- nummer Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/ anslag Ny ram/Ny anslagsnivå 1 Rikets styrelse 16 459 364 30 000 16 489 364 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 002 289 30 000 4 032 289 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 501 844 10 000 17 511 844 1:8 Ekonomistyrnings-verket 188 476 10 000 198 476 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 121 635 504 2 335 000 123 970 504 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 31 823 386 2 250 000 34 073 386 2:1 Folkhälsomyndigheten 590 005 20 000 610 005 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshinders-området 807 514 15 000 822 514 5:2 Barnets rättigheter 42 261 50 000 92 261 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 108 900 400 8 100 000 117 000 400 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 40 368 912 750 000 41 118 912 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 12 500 000 7 350 000 19 850 000 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 7 820 741 50 000 7 870 741 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 439 039 50 000 489 039 15 Studiestöd 28 627 911 1 000 28 628 911 1:2 Studiemedel 20 513 125 1 000 20 514 125 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 21 110 475 1 390 000 22 500 475 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 2 809 084 493 000 3 302 084 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 759 049 23 000 1 782 049 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 770 831 110 000 880 831 10:1 Filmstöd 825 444 124 000 949 444 13:1 Stöd till idrotten 3 321 811 600 000 3 921 811 13:5 Insatser för den ideella sektorn 131 758 40 000 171 758 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 5 587 679 1 000 5 588 679 1:4 Boverket 351 583 1 000 352 583 22 Kommunikationer 74 090 227 143 600 74 233 827 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 262 013 13 600 275 613 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket 0 130 000 130 000 24 Näringsliv 85 245 253 3 123 000 88 368 253 1:4 Tillväxtverket 1 042 175 120 000 1 162 175 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare 10 700 000 1 000 10 701 000 1:24 Omställningsstöd 40 400 000 1 000 40 401 000 1:26 Stöd till handelsbolag 2 536 000 1 000 2 537 000 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag 3 080 000 3 000 000 6 080 000 Summa anslags-förändring på ändringsbudget 15 183 600 2 Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som gäller till utgången av juni 2021, dels att lagen ska fortsätta att gälla till och med den 30 september 2021, dels att 1, 3, 10, 11, 15 och 16 §§ ska ha följande lydelse, dels att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag gäller vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för stöd som 1. lämnas efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § samma lag, och 2. avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. 2. avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 september 2021. 3 § Vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020. För stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara april 2021. 4 a § Om en arbetsgivare har godkänts för stöd för perioden december 2020-juni 2021, ska perioden förlängas med juli-september 2021 om arbetsgivaren ansöker om förlängning och de ekonomiska svårigheterna enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete förväntas kvarstå. Ansökan om förlängning ska göras senast vid utgången av augusti 2021. I annat fall får förlängning inte medges. 10 § För stödmånader under perioden 1 januari-30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till För stödmånader under perioden 1 januari-30 september 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 1. 4 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent, 2. 6 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, 3. 7,5 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent, eller 4. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 80 procent. 11 § För stödmånader under perioden 1 januari-30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. För stödmånader under perioden 1 januari-30 september 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. 15 § En ansökan om preliminärt stöd ska, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. För stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska en ansökan om preliminärt stöd, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska en ansökan om preliminärt stöd, i stället för vad som anges i 18 § första stycket samma lag, ha kommit in till Tillväxtverket senast vid utgången av november 2021. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. 16 § Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juni 2021. Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 och avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juli 2021. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket samma lag, göra en avstämning vid utgången av november 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stöd som avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stöd som avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 september 2021. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2021. 3 Ärendet och dess beredning 3.1 Skäl för ändringar i statens budget och förkortad motionstid Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket). Spridningen av sjukdomen covid-19 innebär fortsatt allvarliga konsekvenser för företag och individer. Regeringen har därför vid sju tillfällen under våren 2021 lämnat extra propositioner med förslag till ändringar i budgeten för 2021. Propositionerna har avsett stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175-181), vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:213-215), förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182-184), förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199-205), förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229-231), förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248-251) samt förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 (prop. 2020/21:202). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på företag, organisationer och enskilda. Vidare bedöms målet om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte uppnås i juni 2021. Flera av de nu gällande stöden och ersättningarna till företag och enskilda omfattar tiden t.o.m. juni 2021. Det finns mot denna bakgrund behov av att skyndsamt utöka stöden till företag, kultur, idrott och civilsamhälle, vidta fortsatta åtgärder för att begränsa smittspridningen, skydda riskgrupper samt i övrigt dämpa de negativa konsekvenserna av smittspridningen i samhället. Regeringen anser därför att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2021. Regeringen anser vidare mot bakgrund av vad som ovan anförts att det finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår att motionstiden förkortas till fem dagar. 3.2 Ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete I Finansdepartementet har promemorian Ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete (Fi2021/01904) tagits fram. Förslagen i promemorian innebär att den möjlighet till stöd vid korttidsarbete som finns med stöd av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall förlängs med ytterligare tre månader t.o.m. den 30 september 2021. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2021/01904). 3.3 Tillkännagivanden I propositionen behandlas ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 punkt 1, rskr. 2020/21:163). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 4. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Vidare behandlas ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 6. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Slutligen behandlas ett tillkännagivande från riksdagen om att regeringen ska säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare (bet. 2020/21:NU30 punkt 1, rskr. 2020/21:321 och 322). Regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet redovisas i avsnitt 6. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. 4 Stöd vid korttidsarbete i vissa fall 4.1 Bakgrund och gällande rätt Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stöd enligt detta ursprungliga system aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet administreras, efter aktivering, av Skatteverket. Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet, som är öppet och permanent, är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll, 3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent. Underlaget för stöd beräknas genom att arbetstagarens ordinarie lön multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen enligt någon av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning som följer av lagen om stöd vid korttidsarbete samt med en individuell närvarokvot. Preliminärt stöd bestäms därefter genom att underlaget multipliceras med 43 procent. En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som slutits. Arbetsgivaren är i vissa fall skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd. Detta gäller bl.a. om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning eller inte har stöd i avtal. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats ska Skatteverket, eller Tillväxtverket om stödet lämnas efter godkännande, besluta att återkräva beloppet. För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket tillfälligt förstärkts, s.k. korttidspermittering (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Förstärkningen innebär bl.a. att staten under stödmånader som infallit under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 har stått för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden 1 maj-31 juli 2020 en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Med hänsyn till den fortsatta smittspridningen har möjligheten att söka och få det förstärkta korttidsstödet utökats (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182 och prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229). Genom införandet av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall kan stöd vid korttidsarbete, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 även till en arbetsgivare som under 2020, enligt de ordinarie reglerna, fått stöd för maximalt antal månader eller som omfattas av karenstiden. Även under den period som den tillfälliga lagen avser är stödet förstärkt. Staten står under perioden januari-juni 2021 för tre fjärdedelar av kostnaderna för arbetstidsminskningen Dessutom gäller att en arbetstagares arbetstidsminskning får uppgå till 80 procent. Den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall trädde i kraft den 15 februari 2021 och upphör att gälla vid utgången av juni 2021. 4.2 Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska fortsätta att gälla för ytterligare stödmånader Regeringens förslag: Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som gäller till utgången av juni 2021, ska fortsätta att gälla t.o.m. den 30 september 2021. Om en arbetsgivare har godkänts för stöd för perioden december 2020-juni 2021, ska perioden förlängas med juli-september 2021 om arbetsgivaren ansöker om det och de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå. Ansökan om förlängning ska göras senast vid utgången av augusti 2021. I annat fall får förlängning inte medges. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I förhållande till promemorians förslag har det i lagtexten förtydligats att konsekvensen av en sen ansökan om förlängning är att förlängning inte får medges. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Unionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Handelsanställdas förbund och Svenska Transportarbetareförbundet. Tillväxtverket bedömer att företag inom framför allt servicesektorn har ett fortsatt stort behov av möjlighet till stöd men att en annan åtgärd vore mer ändamålsenlig. Ett sådant exempel är enligt myndigheten riktat stöd till omställning, fortbildning och affärsutveckling. Transportföretagen och Svenska Taxiförbundet anser att det förstärkta stödet bör omfatta hela 2021. Hotell- och restaurangfacket anser att löneavdraget bör sänkas. Konjunkturinstitutet framhåller att ersättningen till permitterade anställda är hög jämfört med ersättningarna i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen och att en hög ersättning riskerar att hålla kvar anställda i företag med förhållandevis låg konkurrenskraft. Detta förhållande måste dock enligt Konjunkturinstitutet vägas mot värdet i att göra det enkelt för företagen genom att ha kvar samma stödnivåer som tidigare. Visita anser att kravet på att de ekonomiska svårigheterna ska förväntas kvarstå bör tas bort. Svenska Taxiförbundet, Srf konsulterna, Almega, Visita och Företagarna anser att en ansökan om förlängning bör kunna lämnas in vid en senare tidpunkt med hänsyn till bl.a. semesterperioden. Skälen för regeringens förslag: Sverige och omvärlden befinner sig fortsatt i en allvarlig situation med anledning av spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19. Pandemin har påverkat svenska företag drastiskt. Detta gäller inte minst de företag som har drabbats hårt av de restriktioner som beslutats för att minska smittspridningen. Sedan utbrottet har historiskt stora åtgärder presenterats för att begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. En av dessa åtgärder är stödet vid korttidsarbete. Stödet har varit en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget vänder. Stödet har också kommit att användas i stor utsträckning. Stöd vid korttidsarbete kan, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas under högst nio kalendermånader i följd (6 a och 7 a §§ lagen [2013:948] om stöd vid korttidsarbete). Efter stödperiodens slut inträder en karenstid om 24 kalendermånader (8 a § samma lag). Med hänsyn till den alltjämt pågående smittspridningen är det av stor betydelse att åtgärder även fortsättningsvis vidtas för att dämpa effekterna av pandemin för företag och samhällsekonomin. Många företag är fortsatt kraftigt påverkade av pandemin, inte minst de branscher som drabbats av restriktioner. Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan för företag. Vidare bedöms vaccinationsmålet om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte vara uppnått i juni 2021. En förlängning av möjligheten till korttidsarbete bedöms vid bibehållna restriktioner vara en lämplig åtgärd för att undvika företagskonkurser och värna anställningar i drabbade branscher och därigenom minska arbetslösheten. En kortvarig förlängning av möjligheten för arbetsgivare att erhålla det förstärkta stödet vid korttidsarbete bedöms inte hindra nödvändig strukturomvandling i någon större utsträckning. Den tillfälliga lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) gäller för närvarande till utgången av september 2021 (prop. 2020/21:79, bet. 2020/21:SoU23, rskr. 2020/21:159). Detsamma gäller lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2019/20:172, bet. 2019/20:SoU25, rskr. 2019/20:360, prop. 2020/21:38, bet. 2020/21:SoU6, rskr. 2020/21:115 och prop. 2020/21:107, bet. 2020/21:SoU34, rskr. 2020/21:273). Enligt Folkhälsomyndighetens uppdaterade prognos den 30 april 2021 bedöms alla vuxna, samt barn för vilka vaccination rekommenderas, ha erbjudits minst en dos vaccin senast den 5 september 2021. Mot denna bakgrund och med hänsyn till nuvarande smittspridning och behovet att dämpa effekterna av nu gällande restriktioner anser regeringen, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att det är motiverat att förlänga stödet vid korttidsarbete till utgången av september 2021, dvs. för ytterligare tre stödmånader. En längre förlängning, som Svenska Taxiförbundet och Transportföretagen föreslår, bedöms inte vara motiverat i nuläget. Regeringen anser vidare, till skillnad från Tillväxtverket, att det i detta läge är mer ändamålsenligt att förlänga befintligt stöd än att ta fram ett nytt riktat stöd för vissa branscher. Staten bör under perioden den 1 juli-30 september 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som tidigare. När det gäller fördelningen mellan arbetsgivare och arbetstagare anser regeringen, även med beaktande av vad Konjunkturinstitutet och Hotell- och restaurangfacket anger om storleken på arbetstagarens andel av kostnaden, att förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens andel av kostnaden bör vara densamma som enligt gällande regler. En sådan ordning bedöms underlätta för både Tillväxtverket och parterna på arbetsmarknaden. Preliminärt stöd ska under perioden 1 juli-30 september 2021 därmed bestämmas genom att underlaget multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 och 80 procent. Arbetsgivare som har ansökt om stöd vid korttidsarbete för perioden december 2020-juni 2021 med stöd av den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall har, om förutsättningarna bedömts vara uppfyllda, fått ett beslut om godkännande som avser denna period. Vid en förlängning av stödet behövs därför den godkända perioden förlängas. Stöd vid korttidsarbete för perioden december 2020-juni 2021 har kunnat sökas fr.o.m. den 29 mars 2021. En arbetsgivare som har sökt och fått stöd för korttidsarbete under första halvåret 2021 har därför relativt nyligen prövats mot kraven för att godkännas som stödmottagare enligt 5 a och 5 b §§ lagen om stöd vid korttidsarbete. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till att den nu föreslagna förlängningen endast avser tre månader, bör godkännandet av arbetsgivaren beträffande förlängningen grunda sig på den prövning av de ekonomiska svårigheter som redan har gjorts för stöd under perioden december 2020-juni 2021 med stöd av den tillfälliga lagen. En arbetsgivare som har fått ett godkännande för perioden december 2020-juni 2021 bör därför få perioden förlängd med juli-september 2021 om arbetsgivaren ansöker om det och de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå efter utgången av juni 2021. Visita ifrågasätter kravet på att de ekonomiska svårigheterna ska förväntas kvarstå och efterfrågar ett klargörande av dess innebörd. Att arbetsgivaren har tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter är en grundläggande förutsättning för att godkännas för stöd vid korttidsarbete. Enligt regeringen bör därför arbetsgivaren kunna visa att de allvarliga ekonomiska svårigheterna som legat till grund för den ursprungliga ansökan inte på något avgörande sätt har förändrats. Motsvarande krav gäller vid förlängning av en stödperiod enligt det ordinarie regelverket (7 a § lagen om stöd vid korttidsarbete). Vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall innebär den föreslagna regleringen att den arbetsgivare som har godkänts för stöd för perioden december 2020-juni 2021 och som avser att söka preliminärt stöd för juli-september 2021 t.ex. inte behöver ge in underlag för att visa orsakerna till de ekonomiska svårigheterna. Arbetsgivaren behöver inte heller lämna in ett nytt yttrande från revisor enligt 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. En ansökan om förlängning bör göras i anslutning till den aktuella perioden. Tillväxtverket föreslår att tidpunkten för ansökan kopplas till tidpunkten för anmälan av avstämning avseende tidigare stödperiod. Det är enligt regeringens mening angeläget att det är tydligt för sökanden när fristen för ansökan löper ut. I lagtexten bör därför en tidsangivelse för när tidsfristen löper ut anges. Tidpunkten bör bestämmas så att den möjliggör för Tillväxtverket att utforma hanteringen på ett sådant sätt att anmälan om avstämning för perioden december 2020-juni 2021 och ansökan om förlängning kan samordnas på ett smidigt sätt. Bland annat Almega och Visita föreslår att ansökan ska kunna göras senare med hänsyn till semesterperioden. Det kan enligt regeringens mening finnas skäl att ta hänsyn till semesterperioden. Tidsfristen för ansökan om förlängning bör därför bestämmas till utgången av augusti 2021. För att tidsfristen ska sammanfalla med den kalendermånad som anmälan om avstämning ska lämnas bör även avstämningstidpunkten för perioden december 2020-juni 2021 ändras som en följd av detta (se avsnitt 4.4). Arbetsgivaren måste fortsatt lämna in de avtal som träffats om korttidsarbete för aktuella månader i samband med ansökan om preliminärt stöd. Med hänsyn till att rätten till preliminärt stöd under juli-september föreslås utgå från en ny jämförelsemånad (se avsnitt 4.3) behöver arbetsgivaren också kunna tillhandahålla de underlag som detta medför. För arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare och därför inte tidigare har blivit godkända för stöd måste dock utbetalningar av stöd avseende stödmånaderna juli-september föregås av ordinarie prövning. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 1, 10 och 11 §§ och punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall samt att en ny paragraf, 4 a §, införs. 4.3 Jämförelsemånad Regeringens förslag: För stödmånader som infaller under perioden 1 juli-30 september 2021 ska jämförelsemånaden vara april 2021. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Handelsanställdas förbund och Svenska Taxiförbundet anser att det bör övervägas att också tillåta tidigare jämförelsemånad för att minska den administrativa bördan. Tillväxtverket betonar att en ny jämförelsemånad för samtliga företag innebär ytterligare en komplicerande faktor för myndighetens befintliga it-system, vilket är ett av skälen till att ansökan, avstämning och utbetalning av stöd m.m. avseende den förlängda perioden beräknas kunna ske först i november 2021. Srf konsulterna anger att 1 april är ett vanligt datum för lönerevision och att det kan leda till komplikationer vad gäller bedömningen av vad som utgör den anställdes ordinarie lön. Skälen för regeringens förslag: Syftet med stöd vid korttidsarbete är att bevara arbetstillfällen genom att redan anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön. Bedömningen har därför gjorts att stöd inte bör lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.5.1.2). För att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod eller att stödet missbrukas genom att arbetstagaren ges en högre sysselsättningsgrad eller löneökning innan stödmånaden finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om jämförelsemånad. Jämförelsemånaden är, när stöd lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet om godkännande fattades (4 § 6). Preliminärt stöd får endast lämnas för arbetstagare som även var anställda hos arbetsgivaren under hela eller någon del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad än under stödmånaden (11 § 1). I bestämmelserna om ordinarie lön anges vidare att löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden inte ingår i den ordinarie lönen (4 § 2). I samband med förlängningen av stödet vid korttidsarbete justerades bestämmelsen om jämförelsemånad för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. Det ansågs då angeläget att upprätthålla det ursprungliga syftet med regleringen, dvs. att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod (prop. 2020/21:83 s. 28-30). Enligt 3 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska jämförelsemånaden därför vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020. Majoriteteten av de arbetsgivare som kan komma att ansöka om stöd för den nu aktuella perioden bedöms liksom vid tidigare förlängning ha ansökt om stöd tidigare. Dessa arbetsgivare har därför sedan tidigare en jämförelsemånad som i de flesta fall infaller före den första stödperioden. Samtidigt måste det tas i beaktande att denna månad i många fall infaller mer än ett år före den nu aktuella stödperioden. Även arbetsgivare med en normal personalomsättning kan under denna period ha behövt anställa ny personal för att t.ex. ersätta verksamhetskritiska medarbetare som slutat. Behovet av att låta även dessa personer omfattas av stöd vid korttidsarbete måste därför vägas mot att stöd inte bör lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod. Med hänsyn till att stödet vid korttidsarbete, i och med förlängningen av den tillfälliga lagen, kan komma att lämnas för 19 månader i följd, alltså mer än dubbelt så lång tid som ursprungligen var möjligt, bedömer regeringen att skälen för att ändra jämförelsemånaden väger tyngre än det ursprungliga syftet att upprätthålla kravet på att jämförelsemånaden inte får sammanfalla med en stödmånad. Skälen för att ändra jämförelsemånad väger också tyngre än vad Svenska Taxiförbundet och Handelsanställdas förbund anger i fråga om den administrativa bördan som ett byte av jämförelsemånad kan medföra. Inte heller vad Tillväxtverket anger om att ett byte av jämförelsemånad innebär en komplicerande faktor för myndighetens befintliga it-system, med följden att ansökan, avstämning och utbetalning av stöd m.m. avseende den förlängda perioden beräknas kunna ske först i november, utgör enligt regeringen ett godtagbart argument för att inte ändra jämförelsemånad. Det förhållandet att jämförelsemånaden är bestämd i förväg och densamma för alla sökanden är en förenkling av regelverket som även ökar förutsägbarheten och därmed kan förväntas förenkla handläggningen av ärenden. Det bör också beaktas att riksdagen den 27 januari 2021 har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher att behålla sina anställda. Riksdagen framhåller särskilt situationen för företag och branscher med säsongsberoende verksamheter (bet. 2020/21:FiU38 punkt 1 s. 5, rskr. 2020/21:163). Genom att bestämma en ny jämförelsemånad skulle större hänsyn tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att stödet förlängs fr.o.m. juli 2021, gör regeringen bedömningen att jämförelsemånaden bör bestämmas till den månad som infaller tre månader före juli månad, dvs. april 2021. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Med ordinarie lön avses den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete (4 § 2 lagen om stöd vid korttidsarbete). Det förhållandet att april månad kan komma att sammanfalla med lönerevision, vilket Srf konsulterna framhåller, medför enligt regeringen inte skäl för att bestämma en annan jämförelsemånad. Förhållandet gäller även för andra månader och är inte unikt för april månad. Tidpunkten för ansökan kommer dessutom att infalla mer än ett halvår efter tidpunkten för lönerevisionen. Ansvaret för att styrka vad den anställdes ordinarie lön uppgår till ligger också i samtliga fall hos arbetsgivaren. Den föreslagna förändringen av vilken månad som ska vara jämförelsemånad innebär inte heller någon ändring av vad som ska anses vara ordinarie lön. Vid beräkningen av ordinarie lön saknar det således betydelse att den anställde under jämförelsemånaden omfattats av avtal om korttidsarbete. Lagförslag Förslaget medför en ändring av 3 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. 4.4 Ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning Regeringens förslag: För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska ansökan om preliminärt stöd ha kommit in till Tillväxtverket senast vid utgången av november 2021. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Avstämning för samma period ska göras vid utgången av november 2021. Avstämning för perioden december 2020-juni 2021 ska göras vid utgången av juli 2021. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs inte en fast avstämningstidpunkt. I promemorian lämnades inte heller något förslag avseende avstämningstidpunkten för perioden december 2020-juni 2021. Remissinstanserna: Flera remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tillväxtverket bedömer att myndigheten först i november 2021 kommer att kunna hantera ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den förlängda perioden. Tillväxtverket är positivt till att ansökningar om stöd för de aktuella stödmånaderna och avstämning koncentreras till en månad, november 2021. Visita, Almega, Svensk Handel, Industriarbetsgivarna samt IKEM - Innovations och Kemiindustrierna, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Srf konsulterna och Skatteverket är kritiska till att stödet kan sökas först i november. Detta kan innebära att förlängningen blir verkningslös och innebära allvarliga konsekvenser för företagens förmåga att återstarta verksamheten. Visita anser att en ansökan om preliminärt stöd är överflödig och att de underlag som behövs i stället kan hanteras inom ramen för avstämningen. Tiden för ansökan bör enligt Visita förlängas till i vart fall två månader. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att en flytande tidpunkt för anmälan om avstämning riskerar att leda till missförstånd och osäkerhet kring när anmälan senast ska komma in till Tillväxtverket. Detta eftersom tidsfristen för anmälan om avstämning tar sin utgångspunkt i avstämningstidpunkten. Det framstår enligt Förvaltningsrätten som lämpligare att i stället ange en fast tidpunkt för avstämningen, förslagsvis utgången av november 2021. Även Srf konsulterna efterfrågar ett fast datum att förhålla sig till. Almega och Visita anser att avstämningstidpunkten för perioden december 2020-juni 2021 med hänsyn till semesterperioden bör ändras så att anmälan om avstämning kan lämnas i augusti. Skälen för regeringens förslag: Systemet med preliminärt stöd vid korttidsarbete bygger på ett förfarande som består av två led - ansökningar om preliminärt stöd och avstämning. Enligt 18 § första stycket lagen om stöd vid korttidsarbete ska en ansökan om preliminärt stöd ha kommit in inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Enligt 19 § tredje stycket samma lag ska avstämning göras vid utgången av den tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod inleddes och därefter senast var tredje månad. Detta är avstämningstidpunkterna (4 § 7 samma lag). En anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten (29 § samma lag). För stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 gäller särskilda regler för ansökan om preliminärt stöd och anmälan om avstämning. Enligt 15 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska ansökan om preliminärt stöd ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. Enligt 16 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juni 2021. Den nu föreslagna förlängningen av den tillfälliga lagstiftningen innebär att stöd kan beviljas för ytterligare en stödperiod om tre månader, nämligen 1 juli-30 september 2021. För att underlätta handläggningen av ansökningar om stöd bör ansökningar om stöd för de aktuella stödmånaderna och anmälan om avstämning enligt regeringens uppfattning koncentreras till en så kort period som möjligt. Det är därför enligt regeringens upp-fattning inte lämpligt att som Visita föreslår förlänga tiden för ansökan. Det är dock möjligt för arbetsgivare med mer omfattande eller komplicerade ansökningar och avstämningar att påbörja arbetet med att ta fram relevant underlag före november månad. Att som Visita föreslår ta bort kravet på att arbetsgivarna först ska ansöka om preliminärt stöd är enligt regeringens mening inte lämpligt. Vid en förlängning av den tillfälliga lagen bör förändringar av grunderna i regelverket undvikas. Det finns annars en risk att det skapas oklarhet om vad som gäller. Flera remissinstanser däribland Almega, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Skatteverket är kritiska till tidpunkten för ansökan om prelimärt stöd och framhåller att stöd för den aktuella perioden bör kunna sökas före utgången av november. För att kunna hantera en förlängning av stödperioden behöver Tillväxtverket anpassa sina it-system parallellt med hanteringen av stödet för december 2020-juni 2021. Systemanpassningen medför att Tillväxtverket inte kan garantera att ansökningar om stöd för stödmånaderna juli-september 2021 kan tas emot före november 2021. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning att det är viktigt att ansökan kan göras så snart som möjligt. Samtidigt är det av största vikt att Tillväxtverket, när ansökningarna väl kommit in, har tillgång till ett fungerande systemstöd för att effektivt kunna handlägga dessa. Om det är möjligt för Tillväxtverket att ta emot ansökningarna tidigare är det samtidigt av största vikt att lagen utformas på ett sådant sätt att ansökningarna kan lämnas in vid en tidigare tidpunkt. Ansökan om preliminärt stöd bör därför ha kommit in senast vid utgången av november 2021. När det gäller avstämningstidpunkten framhåller Förvaltningsrätten i Stockholm att en flytande tidpunkt för avstämning kan leda till missförstånd och osäkerhet och förordar en fast tidpunkt. Även Srf konsulterna förordar ett fast datum. Regeringen delar förvaltningsrättens bedömning att utformningen av avstämningstidpunkten kan skapa osäkerhet om senaste tidpunkt för anmälan om avstämning. Regeringen föreslår därför att tidpunkten för när avstämning ska göras bestäms till en fast tidpunkt, dvs. utgången av november 2021. Detta innebär att anmälan om avstämning ska lämnas in senast den 28 december 2021. För att förhindra missförstånd och undanröja osäkerhet är det angeläget att Tillväxtverket tydligt informerar om avstämningstidpunkten och tidsfristen för anmälan och skapar goda möjligheter för arbetsgivarna att lämna anmälan om avstämning digitalt. Almega och Visita anser att avstämningstidpunkten för perioden december 2020-juni 2021 med hänsyn till semesterperioden bör ändras så att anmälan om avstämning kan lämnas i augusti. Som anges i avsnitt 4.2 bör reglerna utformas på ett sådant sätt att anmälan om avstämning för denna period och ansökan om förlängning för perioden juli-september 2021 kan lämnas vid samma tillfälle. Regeringen föreslår därför att avstämning för perioden december 2020-juni 2021 ska göras vid utgången av juli 2021. Detta innebär att anmälan om avstämning ska lämnas in senast den 28 augusti 2021. Lagförslag Förslaget medför en ändring av 15 och 16 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. 4.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 29 juni 2021. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Transportföretagen framhåller att det är av stor vikt att beslut tas så snart som möjligt. För att företagen ska kunna använda sig av förlängningen krävs avtal med de fackliga motparterna, som ibland inte vill träffa avtal om förlängning utan riksdagsbeslut eller ikraftträdande. Det gör att det kan bli svårt för företagen att hinna träffa avtal före den 1 juli. Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser, i likhet med Transportföretagen, att de nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt och innan den tillfälliga lagen upphör att gälla den 30 juni 2021. Bestämmelserna bör därför träda i kraft den 29 juni 2021. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte behövas. 4.6 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de föreslagna förändringarna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet anser bl.a. att beskrivningen av företagens administrativa börda vid ansökning av stödet är bristfällig. Vidare saknar rådet en mer utförlig beskrivning av hur valet av jämförelsemånad påverkar säsongsbetonade företag samt en beskrivning av om särskilda hänsyn har tagits till små företag vid reglernas utformning. Övervägandena när det gäller jämförelsemånad behandlas i avsnitt 4.3. Företagens administrativa börda och behovet av särskilda hänsyn till små företag behandlas nedan. Syfte och alternativa lösningar Det aktuella förslaget om ett fortsatt förstärkt stöd vid korttidsarbete under juli till september 2021 syftar till att fortsatt minska lönekostnaderna för företagen och att därigenom förhindra att livskraftiga företag slås ut och att sysselsättningen faller till följd av den ekonomiska nedgången kopplad till pandemin. En förstärkning av stödet skulle kunna ha en annan utformning än den som föreslås i denna proposition. Till exempel skulle möjligheten till arbetstidsförkortning på upp till 80 procent och den högre subventionsgraden på 75 procent kunna minskas. Den ytterligare kostnadslättnaden för företag som ytterligare förlängningar och ett mer generöst stöd innebär, måste vägas mot kostnadsbördan för skattebetalarna och de risker för fusk och missbruk som följer av mer omfattande stödsystem. Även risken för att nödvändig strukturomvandling fördröjs till följd av företagens ytterligare möjligheter till förstärkt stöd har beaktats. Förutom att det är viktigt att reglerna om det fortsatt förstärkta stödet träder i kraft så snart som möjligt bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Tillväxtverket är den myndighet som hanterar och informerar om förstärkningen av stödet. Utöver myndighetens befintliga informationsinsatser bedöms det inte finnas behov av ytterligare särskilda informationsinsatser kring det förstärkta stödet. Offentligfinansiella effekter I samband med förslaget om förlängning och förstärkningen av stödet vid korttidsarbete under perioden december 2020-juni 2021 bedömdes att det genomsnittliga antalet korttidspermitterade per månad skulle uppgå till 100 000 personer under perioden januari-juni 2021 (prop. 2020/21:83). Vidare bedömdes den genomsnittliga arbetstidsförkortningen uppgå till 60 procent under januari-mars och till 40 procent under april-juni. För det andra halvåret 2021 uppskattades det genomsnittliga antalet korttidspermitterade uppgå till i genomsnitt 40 000 personer per månad. Finansdepartementets senaste bedömning, givet det befintliga regelverket och hittills inkomna ansökningar, är att antalet korttidspermitterade under det första kvartalet 2021 uppgick till i genomsnitt 90 000 per månad för att minska till i genomsnitt 60 000 per månad under andra kvartalet 2021. För andra halvåret 2021 bedöms antalet minska till i genomsnitt 7 000 korttidspermitterade per månad vid oförändrade regler. Om stödet förlängs och förstärks under det tredje kvartalet enligt förslaget i denna proposition bedöms antalet korttidspermitterade under juli till september i stället uppgå till i genomsnitt 30 000 per månad. Om stödet förstärks och förlängs under juli till september enligt förslaget i denna proposition bedöms kostnaderna för perioden bli 1,74 miljarder kronor. Den offentligfinansiella effekten av förslaget uppgår till skillnaden mellan den beräknade kostnaden med förslaget (1,74 miljarder kronor) och kostnaden vid oförändrade regler (0,08 miljarder kronor), dvs. en kostnadsökning med 1,66 miljarder kronor. I denna kostnadsberäkning ingår effekten av att fler företag får möjlighet till stöd under perioden i och med förlängningen. Kostnaden för stödet per månad enligt förslaget beräknas som följande produkt: 32 700 × 1,3142 × 0,6 × 0,75 × 30 000, där 32 700 är genomsnittlig månadslön, 1,3142 sociala avgifter, 0,6 den genomsnittliga arbetstidsförkortningen, 0,75 statens subventionsgrad och 30 000 antalet personer. Produkten uppgår med avrundning till 0,58 miljarder kronor och för samtliga tre månader till 1,74 miljarder kronor. Motsvarande kostnad om förslaget inte genomförs beräknas med samma uttryck men med den genomsnittliga arbetstidsförkortningen 0,27, subventionsgraden 0,33 och antalet personer till 7 000. Produkten blir då 0,03 miljarder kronor för en månad och 0,08 miljarder för hela perioden. Bedömningen av antalet individer i korttidsarbete är, liksom inför tidigare förändringar av stödet, mycket osäker. Det finns därför skäl att kontrastera ovanstående beräkning med alternativa antaganden avseende deltagande i korttidsarbete. Kostnaden för systemet står i proportion till antalet korttidspermitterade. Om antalet korttidspermitterade under tredje kvartalet skulle uppgå till 50 000 i genomsnitt, beräknas kostnaden för korttidspermitteringarna under tredje kvartalet bli 1,16 miljarder kronor högre. Om antalet permitterade i stället skulle uppgå till i genomsnitt 10 000 under perioden, skulle kostnaden för systemet bli 1,16 miljarder kronor lägre. I statens budget för innevarande år finns det för stöd vid korttidsarbete uppfört ett anslag på 2 080 000 000 kronor (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.9.22, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Anslaget får användas för Tillväxtverkets utbetalningar av tidsbegränsat stöd till arbetsgivare i enlighet med lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182) ökades anslaget med 8 736 000 000 kronor. Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229) med ytterligare 1 180 000 000 kronor. Den föreslagna förlängningen av stödet innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 1,66 miljarder kronor. Hittills har 11,996 miljarder kronor anvisats anslaget 2021 för stöd vid korttidsarbete t.o.m. juni 2021. Den senaste beräkningen visar att stödet används i lägre grad än tidigare beräknat. Det innebär att de utgifter förlängningen av stödet medför beräknas rymmas inom anvisade medel. Anslaget behöver därför inte ökas. Effekter för sysselsättningen Den föreslagna förstärkningen av stödet vid korttidsarbete under tredje kvartalet bedöms medföra att ett antal personer undviker de perioder av arbetslöshet som riskerar att följa på uppsägningar. Generellt kan ett öppet och permanent system för stöd vid korttidsarbete förväntas jämna ut variationer i den aggregerade arbetslösheten och sysselsättningen över tid. I normalfallet påverkas inte ekonomins utveckling på lång sikt av konjunkturvariationer. Men djupa eller långvariga ekonomiska kriser kan medföra negativa effekter på lång sikt. Stöd vid korttidsarbete har utnyttjats i stor utsträckning under 2020 och inledningen av 2021 och bedöms ha dämpat fallet i sysselsättningen. Förslaget bedöms ha en positiv effekt på sysselsättningen och motverka en ytterligare nedgång i sysselsättningen om riskerna för en sämre ekonomisk utveckling materialiseras. Förslaget bedöms därmed minska de långsiktiga negativa effekterna på arbetsmarknaden. Effekter för företagen Förslaget förväntas underlätta för företag med tillfälliga ekonomiska svårigheter relaterat till pandemin och som i övrigt uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete. Stödsystemet är öppet för ansökningar från alla typer av företag och branscher. Under 2020 beviljades stöd till ca 74 900 företag. Totalt deltog ca 596 000 personer i korttidsarbete någon gång under 2020. Vid utgången av maj 2021 hade ca 28 500 företag ansökt om stöd för korttidsarbete under 2021, varav drygt hälften av ansökningarna var beviljade vid den tidpunkten. I relation till det totala antalet sysselsatta per bransch har mest stöd så här långt betalats ut till företag verksamma i hotell- och restaurangverksamhet, tillverkningsindustrin, samt personliga och kulturella tjänster. Om fördelningen av stöd fortsätter att följa samma mönster, kommer företag i dessa branscher att i större utsträckning kunna ta del av den nu föreslagna förlängningen och förstärkningen av stödet. Förslaget innebär att företag under tredje kvartalet kan låta anställda gå ned i arbetstid med 20, 40, 60 eller 80 procent med en löneminskning på 4, 6, 7,5 respektive 12 procent. Vid 80 procents arbetstidsförkortning innebär systemet en kostnadsminskning för företaget med 72 procent. För en anställd med en månadslön på 32 700 kronor innebär det att företagets lönekostnader (dvs. löner och arbetsgivaravgifter) minskar med 30 942 kronor per månad (se tabell 4.1). Den största kostnadsminskningen som ett företag kan göra under tredje kvartalet vid oförändrade regler är 40 procent. Företag som tidigare nyttjat stödet har vid oförändrade regler inte tillgång till stödet efter den sista juni. Regelrådet finner att redovisningen i den remitterade promemorian av förslagets påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet är bristfällig. Allmänt om företagens administrativa börda i samband med korttidsarbete kan nämnas följande. Företag som söker stöd ska, genom en välmotiverad ansökan och underlag, visa att förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Vid behov ska företaget kunna redovisa ytterligare underlag som efterfrågas vid prövningen av ansökan. Förfarandet innebär också att företagen i ansökan ska redovisa förhållandevis detaljerade uppgifter om arbetstagare, anställningar och arbetade timmar m.m. I samband med avstämning ska den faktiska tillämpningen av arbetstids- och löneminskningar redovisas på samma detaljnivå. Detta innebär i sig en viss administrativ börda för företagen. Samtidigt är det rimligt att anta att ett företag som ställs inför en oväntad situation med ett kraftigt fall i efterfrågan för sin egen del arbetar aktivt med ekonomiska analyser av företagets situation, vilket kan bidra till att begränsa den tillkommande administrativa bördan. Någon kvantitativ bedömning av företags tidsåtgång eller administrativa kostnader för att ansöka om stöd vid korttidsarbete har inte genomförts under beredningen av detta förslag. Det beror i första hand på att förslaget som sådant inte bedöms påverka företagens arbetsinsats eller administrativa börda av att ansöka om stödet i någon väsentlig grad. Vid oförändrade regler skulle ett företag som är berättigat att söka stödet behöva genomgå ungefär motsvarande ansökningsprocess, men stödet för den aktuella perioden skulle då vara väsentligt mindre och kostnadsbesparingen för företagen skulle som mest uppgå till 40 procent (se tabell 4.1). Vid oförändrade regler skulle dessutom många av de företag som har fått stöd tidigare vara förhindrade av karensregler att söka ytterligare stöd för juli månad och tid därefter. Förutom att förslaget bedöms innebära liten förändring av företags administrativa börda i samband med ansökningsförfarandet, bedöms nivån på dessa kostnader vara små i förhållande till den kostnadsbesparing för företag som stödet kan innebära. Som nämns ovan, innebär föreslaget en förlängd möjlighet för företag att minska sina lönekostnader med upp till 72 procent under perioden juli-september 2021. Ett företag som under dessa tre månader korttidspermitterar tio anställda med en månadslön på 32 700 kronor kan minska sina lönekostnader med upp till 928 000 kronor. Om ett företag permitterar 100 anställda med samma månadslön blir kostnadsminskningen upp till ca 9,3 miljoner kronor under de tre månaderna. Arbetsinsatsen som föranleds av en ansökan om stöd kan också ställas mot den arbetsinsats som kan förväntas uppkomma vid rimliga alternativ till korttidsarbete, främst varsel om uppsägning. Förslaget innebär ingen administrativ börda för företag som inte avser ansöka om stöd vid korttidsarbete. Små företag kan i genomsnitt tänkas uppleva ansökningsförfarandet som mer betungande än större företag. Enligt befintliga regler behöver företag med en lönesumma som understiger 400 000 kronor under jämförelsemånaden inte bifoga revisorsyttrande med ansökan. Någon ytterligare lättnad för små företag i kraven på vad en ansökan ska innehålla bedöms dock inte lämplig. Tabell 4.1 Effekter för arbetsgivaren vid olika nivåer av arbetstids-förkortning vid 75 och 33 procent subventionsgrad Kronor per månad och procent Arbetstidsförkortning 20 % 40 % 60 % 80 % 20 % 40 % 60 % Förutsättningar Subventionsgrad1 75 % 75 % 75 % 75 % 33 % 33 % 33 % Arbetsgivarens andel1 5 % 10 % 12,5 % 10 % 17 % 27 % 33 % Arbetstagarens andel1 20 % 15 % 12,5 % 15 % 60 % 40 % 33 % Lönesänkning2 4 % 6 % 7,5 % 12 % 12 % 16 % 20 % Effekter (vid månadslön 32 700 kr) Kostnadsminskning av sänkt lön 1 719 2 578 3 223 5 157 5 157 6 876 8 595 Statligt stöd till arbetsgivaren 6 446 12 892 19 338 25 785 2 836 5 673 8 509 Arbetsgivarens nettokostnad 34 809 27 504 20 413 12 032 34 981 30 426 25 871 Kostnadsminskning 8 165 15 471 22 562 30 942 7 993 12 549 17 104 Kostnadsminskning i procent 19 % 36 % 52,5 % 72 % 19 % 29 % 40 % Anm.: Förslaget innebär att subventionsgraden i stödet uppgår till 75 procent under juli till september och att arbetstidsförkortningen kan vara 20, 40, 60 eller 80 procent (de fyra kolumnerna till vänster). Vid oförändrade regler gäller fr.o.m. juli 33 procents subventionsgrad och arbetstidsförkortning på 20, 40 eller 60 procent (de tre kolumnerna till höger). Beräkningarna redovisas i kronor per månad och baseras på en månadslön på 32 700 kronor. 1 De tre raderna "Subventionsgrad", "Arbetsgivarens andel" och "Arbetstagarens andel" summerar till 100 procent och anger hur lönekostnaden för utebliven arbetstid fördelas mellan staten, arbetsgivaren och arbetstagaren. 2 Lönesänkning i procent motsvarar arbetstagarens kostnadsandel i raden ovan multiplicerat med den procentuella arbetstidsförkortningen. Regelrådet finner också att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållanden är bristfällig i promemorian. Stöd som endast riktar sig till företag i särskilt utpekade branscher eller regioner, eller till företag av en viss storlek, riskerar att snedvrida konkurrensen mellan företag. Stödsystemet för korttidsarbete är öppet för alla typer av företag och branscher. Stödet i allmänhet, och förslaget om förlängning av stödet i synnerhet, bedöms därför ha liten påverkan på konkurrensförhållandena för företag. Potentiellt kan expansiva företag och branscher missgynnas av att stödet förlängs ytterligare, eftersom det kan innebära inlåsningseffekter av personer med eftertraktade kompetenser. En sådan inlåsning försvårar nyrekryteringar för växande företag. Regelrådet anser därutöver att det överlag saknas tillräcklig information i promemorian om förslagets påverkan på berörda företag och att det därför inte kan uteslutas att det skulle kunna finnas påverkan även i andra avseenden än de som redovisas. Regelrådet för emellertid inget närmare resonemang om vilka andra avseenden det skulle kunna röra sig om. Stödsystemet vid korttidsarbete beskrivs närmare i prop. 2019/20:132, Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset. Effekter för enskilda En förlängning och förstärkning av stödet vid korttidsarbete förväntas gynna i första hand två grupper av individer. Den ena gruppen utgörs av anställda som till följd av det förstärkta stödet kan korttidspermitteras i stället för att sägas upp. För dessa individer kan stödet därmed bidra till ökad anställningstrygghet. Arbetstagaren får gå ned i lön men detta kompenseras av en proportionerligt större arbetstidsminskning. Förslaget bedöms även gynna företagsägare som till följd av förstärkningen av stödet inte behöver säga upp personal och därmed snabbare kan återgå till normal produktion efter den ekonomiska nedgången. Effekter för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten Effekterna av stödet vid korttidsarbete för inkomstfördelningen och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män diskuteras i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132). Slutsatsen är att de direkta effekterna av förslaget kan bidra till ökade ekonomiska skillnader, men att de samlade effekterna mest sannolikt är små och tillfälliga. I ovan nämnda proposition konstateras vidare att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas ekonomiskt av stödet och att den ekonomiska jämställdheten därför kan minska. Den samlade bedömningen är dock att de direkta effekterna av stödet sannolikt inte medför några större konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten. I vilken utsträckning de mer långsiktiga effekterna av förslaget på arbetslöshet och sysselsättning påverkar kvinnor och män olika är dock svårt att bedöma. Effekter för förvaltningsmyndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Tillväxtverket prövar ansökningar om godkännande för stöd vid korttidsarbete samt preliminärt stöd och sköter även i övrigt handläggningen av bl.a. anmälningar om avstämning och beslutar om slutligt stöd enligt det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket ska även utöva tillsyn och kontroll. Förslaget innebär att subventionsgraden under tredje kvartalet uppgår till 75 procent, vilket är oförändrat från föregående period men högre än vid oförändrade regler. Förslaget innebär vidare att reglerna om jämförelsemånad ändras. Tillväxtverket behöver med anledning av den nya jämförelsemånaden ändra sin information och utveckla sina it-system om förslaget genomförs. Tillväxverket får därmed ökade utgifter med anledning av förslaget. Tillväxtverket bedömer att utgifterna kommer att öka med 120 miljoner kronor för 2021. Förslaget kommer enligt Tillväxtverket även innebära ökade kostnader för myndigheten under 2022 med anledning av hantering av överklaganden, utökade kontroller, utlämnanden och återkrav samt it-kostnader. Regeringen bedömer att den uppskattning av tillkommande kostnader för 2021 som Tillväxtverket har gjort är rimlig. Beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Domstolsverket har för 2020 redovisat 1 692 inkomna mål till förvaltningsrätterna och 80 mål till kammarrätterna med anledning av beslut av Tillväxtverket enligt lagen om stöd vid korttidsarbete (måltyp 2235). Under 2021 har det hittills (t.o.m. den 19 maj) kommit in 6 533 mål till förvaltningsrätterna och 156 mål till kammarrätterna. Målen svarar enligt Domstolsverket mot en kostnad av totalt drygt 47 miljoner kronor. Regeringen bedömer mot denna bakgrund, i likhet med Domstolsverket och Förvaltningsrätten i Stockholm, att det finns skäl att anta att den förlängda möjligheten till stöd kommer att ge upphov till ett betydande antal mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna som medför ökade utgifter. Regeringen kommer att följa utvecklingen av antalet mål. Förslagets förenlighet med EU-rätten Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Övriga effekter Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön. Användandet av korttidsarbete kan påverka lönestatistiken och ge en snedvriden bild av denna. Detta är något som måste hanteras av berörda aktörer. 5 Författningskommentar 5.1 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag 1 § Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Ändringen i andra punkten innebär att lagen även ska gälla vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. 3 § I paragrafen finns bestämmelser om jämförelsemånad. Första stycket ändras till följd av lagens fortsatta giltighet och kompletteras med uppgift om att vad som anges om jämförelsemånad i det stycket gäller för stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. Andra stycket är nytt och innebär att för stödmånader som infaller under perioden 1 juli-30 september 2021 ska jämförelsemånaden vara april 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. 4 a § Av paragrafen, som är ny, framgår att en arbetsgivare som har fått ett godkännande för perioden december 2020-juni 2021 med stöd av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall ska få perioden förlängd med juli- september 2021 om arbetsgivaren ansöker om förlängning och de ekonomiska svårigheterna enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete förväntas kvarstå. Detta innebär att någon ny prövning av om förutsättningarna för godkännande enligt 5 a § samma lag är uppfyllda inte behöver göras. Ansökan om förlängning ska göras senast vid utgången av augusti 2021. I annat fall får förlängning inte medges. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. 10 § I paragrafen finns bestämmelser om nivåer för arbetstids- och löneminskning. Bestämmelsen ändras så att den även avser stödmånader under perioden 1 juli 2021-30 september 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. 11 § I paragrafen finns bestämmelser om beräkning av preliminärt stöd. Bestämmelsen ändras så att den även avser stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. 15 § I paragrafen finns bestämmelser om när en ansökan om preliminärt stöd ska lämnas. Första stycket ändras så att avstämningstidpunkten för perioden december 2020-juni 2021 infaller vid utgången av juli 2021. Det görs även en ändring till följd av lagens fortsatta giltighet som innebär att första stycket kompletteras med uppgift om att vad som anges om ansökningstidpunkt i det stycket gäller för stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. Av andra stycket, som är nytt, följer att en ansökan om preliminärt stöd för stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ska ha kommit in till Tillväxtverket senast vid utgången av november 2021. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. 16 § I paragrafen finns bestämmelser om avstämning av preliminärt stöd. Första stycket ändras till följd av lagens fortsatta giltighet och kompletteras med uppgift om att vad som där anges om avstämning för preliminärt stöd gäller om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 och avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. Andra stycket är nytt och avser stödmånaderna som infaller under perioden 1 juli-30 september 2021. För stödmånader under den perioden ska arbetsgivaren göra en avstämning vid utgången av november 2021. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. 6 Ändringar i statens budget för 2021 6.1 Inledning I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2021 med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringarna är föranledda dels av det lagförslag som lämnas i denna proposition, dels av de övriga åtgärder som regeringen avser att vidta för att begränsa smittspridningens följdverkningar. Avsnittet innehåller flera förslag om anslagsökningar om endast 1 miljon kronor. Dessa förslag avser åtgärder som visserligen ryms inom såväl anvisade anslagsbelopp som anslagsändamål, men som förväntas få betydande utgiftseffekter och vars genomförande skulle innebära att anslagen används på ett annat sätt än vad regeringen tidigare redovisat för riksdagen. För att inhämta riksdagens ställningstagande till denna ändrade användning av medel, och samtidigt undvika att medel anvisas som det inte finns behov av, föreslås för dessa anslag en ökning med vad som i sammanhanget får anses vara ett formellt belopp. 6.2 Ändringar av statens utgifter Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 5:1 Länsstyrelserna m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 002 289 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 30 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 227 000 000 kronor för länsstyrelsernas hantering och kontroll av utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för tiden augusti-december 2020 respektive ett nytt stöd till handelsbolag för perioden mars-december 2020, och för att länsstyrelserna ska bistå regionerna i deras arbete med testning och vaccinationer (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 219 600 000 kronor för länsstyrelsernas hantering och kontroll av utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden januari-februari 2021 samt för länsstyrelsernas uppgifter med anledning av införandet av lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av covid-19 och förlängningen av lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 105 200 000 kronor för länsstyrelsernas hantering och kontroll av utbetalningar av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden mars-juni 2021 samt för utökade uppgifter för att stödja kommunerna i tillsynsarbetet enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248). Slutligen har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska minskas med 1 500 000 kronor (prop. 2020/21:99). Regeringen avser att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare till att även omfatta perioden juli-september 2021 (se anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Detta innebär att länsstyrelserna får tillkommande kostnader för hantering och kontroll av stöden. Anslaget bör därför ökas med 30 000 000 kronor. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:8 Ekonomistyrningsverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 188 476 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket ökas med 10 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: I juli 2020 träffade Europeiska unionens stats- och regeringschefer en politisk överenskommelse om ett återhämtningsinstrument för att mildra effekterna av krisen till följd av pandemin. Instrumentet omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Merparten av medlen kommer att kanaliseras genom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Varje medlemsstat som vill få del av medel från RRF måste lämna in en nationell återhämtningsplan. Återhämtningsplanen ska beskriva dels de reformer och offentliga investeringar som medlemsstaten ansöker om finansiellt stöd för, dels hur medlemsstaten avser uppfylla de krav som ställs på genomförandet av planen. Det handlar bl.a. om krav på revision och information om genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i planen. Regeringen beslutade den 27 maj 2021 om Sveriges återhämtningsplan (Fi2020/03864). Regeringen avser att ge Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att utföra revision av de medel som tilldelas Sverige genom RRF. Regeringen avser även att ge myndigheten i uppdrag att ansvara för hantering av information om genomförandet från de myndigheter som är ansvariga för de reformer och investeringar som utgör den svenska återhämtningsplanen. ESV behöver tillföras ytterligare medel för detta arbete. Anslaget bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 31 823 386 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 2 250 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv samt stärker patientens delaktighet i vården. Medel från anslaget får användas för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Anslaget får även användas för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19. och för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 13 270 000 000 kronor för bl.a. testning, smittspårning, vaccin och vaccinering (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 1 620 500 000 kronor för bl.a. antigentester och medel för ersättning till kommunerna för tillsyn med anledning av att lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängdes t.o.m. maj 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 106 400 000 kronor för arbete med vaccinationsbevis, medel för ersättning till kommunerna för tillsyn med anledning av att lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängdes t.o.m. september 2021 samt statligt stöd till ambulansflygtransporter (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:249). Regeringen har därefter i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska ökas med 5 408 000 000 kronor för bl.a. medel för fortsatt testning, smittspårning, vaccin och vaccinering samt skyndsamma transporter. Den 21 maj 2021 nådde Europaparlamentet och ministerrådet en preliminär överenskommelse om Europaparlamentets och rådets förordning om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination, testning och tillfrisknande för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin (EU:s digitala covid-intyg). Förordningen innebär en EU-gemensam standard för covid-19-status, som innehåller intyg om vaccinering, testresultat och tillfrisknande efter genomgången sjukdom. Det digitala covid-intyget, som i Sverige kommer att kallas det digitala covid-beviset, ska användas för att underlätta den fria rörligheten och ett säkert resande under pandemin. För närvarande pågår ett intensivt arbete i Sverige för att etablera en digital infrastruktur för vaccinationsbevis, som är en av informationsmängderna i det digitala covid-beviset. E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att genomföra en förstudie samt utveckla tjänster som syftar till att komplettera den digitala infrastrukturen för vaccinationsbevis till att även omfatta bevis om negativt resultat på ett covid-19-test respektive tillfriskande från covid-19 (S2021/03939 och S2021/04607). Kostnaderna för det digitala covid-beviset innefattar utveckling av tekniska tjänster, förvaltning av systemet samt medel till regionerna eller andra aktörer för tillkommande administrativa kostnader. För att finansiera dessa kostnader behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 130 000 000 kronor. Till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer avseende Janssens endosvaccin behöver tvådosvaccin användas i större utsträckning än tidigare beräknat. Eftersom regionerna får ersättning per dos leder detta till ökade ersättningar för genomförda vaccinationer. Under sommaren 2021 förväntas ett vaccin bli godkänt för barn över 12 år. För det fall att Folkhälsomyndigheten utökar rekommendationerna om vaccinering mot covid-19 till att även omfatta barn, medför även detta ökade ersättningar till regionerna. Anslaget bör därför ökas med 470 000 000 kronor. Hälso- och sjukvården är hårt belastad på grund av spridningen av covid-19 och vårdplatsläget är ansträngt i många delar av landet. Patienter kan behöva flyttas mellan sjukhus med luft- eller vägburen transport för att avlasta sjukhus med hög belastning. Kommuner och regioner bör därför under perioden juli-december 2021 få möjlighet att ansöka om ersättning för merkostnader som uppstår för skyndsamma sjuktransporter med anledning av covid-19. Anslaget bör därför ökas med 150 000 000 kronor. Fortsatt storskalig PCR-testning, antigentestning (snabbtestning) och smittspårning är viktiga verktyg för att pressa ned smittspridningen i landet. För att kunna möta behovet av en fortsatt storskalig testning och smittspårning bör anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 2 250 000 000 kronor. Bemyndigande att få sälja vaccin mot covid-19 Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet. Skälen för regeringens förslag: Global tillgång till vaccin mot covid-19 är en prioriterad fråga och spelar en avgörande roll i kampen mot pandemin. Sverige har tecknat avtal för mer vaccin än vad som behövs för hela den vuxna befolkningen. Detta gjordes bl.a. för att ta höjd för eventuella behov av dels vaccin som är uppdaterade för virusvarianter, dels påfyllnadsdoser. Vidare gick det inte att på förhand veta vilka vaccin som skulle bli godkända eller för vilka grupper som vaccinen skulle kunna användas. Sverige bedöms därför framöver ha ett överskott av vaccin mot covid-19, som är möjligt att vidareförsälja eller donera. EU-medlemsstaternas inköp av vaccin finansieras till viss del av medel från unionens instrument för krisstöd (Emergency Support Instrument, ESI). Medlen från ESI är avsatta för vaccinering inom EU och vid vidareförsäljning till tredjeland måste dessa återbetalas till ESI. Vidareförsäljning av doser sker på en global marknad, men kan komma att ske på ett sådant sätt att försäljningspriset inte uppfyller kravet på affärsmässighet. Vid försäljningarna kommer regeringen sträva efter att täcka en så stor del som möjligt av det inköpspris som Sverige betalat och att inga vacciner ska behöva kasseras. Försäljning kan komma att ske till både andra stater och den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax, som administreras av vaccinalliansen Gavi. Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att överlåta denna typ av lös egendom, om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet. I 8 kap. 7 § samma lag ställs krav på att försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Mot denna bakgrund bör riksdagen bemyndiga regeringen att under 2021 besluta att till andra stater eller den globala vaccinupphandlingsmekanismen Covax sälja vaccin mot covid-19 som inte längre behövs för att säkerställa det nationella behovet till ett pris som inte uppfyller kravet på affärsmässighet. 2:1 Folkhälsomyndigheten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 590 005 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Folkhälsomyndigheten ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkrings-området, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 90 000 000 kronor för att bl.a. genomföra nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 inklusive riktade informationsinsatser till grupper som är svåra att nå (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:249). Syftet med informationsinsatserna är att säkerställa att nödvändig information om vaccinationsprocessen når allmänheten på ett lättillgängligt och effektivt sätt (S2020/09553). De riktade informationsinsatserna till grupper som är svåra att nå behöver förstärkas för att bidra till en högre vaccinationstäckning mot covid-19. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor. 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 807 514 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet ökas med 15 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för bidrag för insatser inom funktionshindersområdet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 5 000 000 kronor för att möjliggöra en utökning av statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till att omfatta även december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). För att utöka bidraget till att omfatta även perioden januari-april 2021 ökades anslaget därefter efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 20 000 000 kronor (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Slutligen har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska ökas med 10 000 000 kronor för statsbidrag under perioden maj-juni 2021. Till följd av den fortsatta spridningen av covid-19 anser regeringen att det finns skäl att förlänga statsbidraget för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till att även omfatta perioden juli-september 2021. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor. 5:2 Barnets rättigheter I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 42 261 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:2 Barnets rättigheter ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för att förverkliga barnets rättigheter i Sverige med utgångspunkt i barnkonventionen. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 20 000 000 kronor för stöd till organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer och organisationer som arbetar med våldsutsatta barn (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:205). I propositionen Vårändringsbudget för 2021 har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 45 000 000 kronor för ytterligare medel till organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer. Organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer behöver fortsatt anpassa eller förstärka sina stödverksamheter för att möta ökade eller ändrade behov till följd av pandemin. Stödverksamheten syftar till att lindra den utsatthet som drabbar barn när de exempelvis inte kan gå till skolan, delta i fritidsverksamheter eller måste isolera sig i hemmet. Sådan isolering riskerar att öka förekomsten av våld, kontroll och missbruk i hemmet samt bidra till ökad psykisk ohälsa. Insatserna kan avse bl.a. ökad närvaro på internet och annat stöd till utsatta barn. Organisationerna behöver till följd av detta ytterligare medel för att kunna bedriva sin stödverksamhet. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 40 368 912 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökas med 750 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för sjukpenning. Enligt 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken får regeringen, vid extra-ordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser om bl.a. sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och smittbärarpenning. Med stöd av dessa bestämmelser har bl.a. ersättning för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare införts, och den läkarintygsfria tiden förlängts. Vidare har särskilda ersättningar införts till vissa riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper för att bidra till ett ökat skydd för de individer som löper störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 400 000 000 kronor för att ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper skulle kunna lämnas t.o.m. april 2021 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:177). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen med 250 000 000 kronor till följd av nya bestämmelser om bedömningen av arbetsförmågan vid dag 180 i rehabiliteringskedjan i ärenden om sjukpenning (prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41, rskr. 2020/21:214). I avvaktan på att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 100 000 000 kronor för ett tillfälligt upphörande av prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter dag 180 i rehabiliteringskedjan (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:183). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 970 000 000 kronor för förlängd möjlighet till ersättning för karensavdrag och för karensdagar för egenföretagare t.o.m. april 2021 samt för förlängd tid för sjukpenning vid uppskjuten vård t.o.m. juni 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Därtill ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 850 000 000 kronor för förlängd möjlighet till ersättningar till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper samt till ersättningar för karensavdrag och karensdagar för egenföretagare t.o.m. juni 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:249). Slutligen har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska ökas med ytterligare 330 000 000 kronor för ett förlängt upphörande av prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård eller rehabilitering t.o.m. december 2021. Regeringen har aviserat att den avser förlänga de särskilda ersättningarna till vissa riskgrupper och anhöriga till riskgrupper samt ersättningen för karensavdrag, karensdagar till egenföretagare och möjligheten för föräldrar att få viss tillfällig föräldrapenning till dess att vaccinationsmålet är uppnått (prop. 2020/21:166 s. 51 och 53). Aviseringen innebär att om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte bedöms ha uppnåtts i juni 2021 ska åtgärderna förlängas. Regeringen bedömer att en sådan vaccinationstäckning inte kommer att vara uppnådd inom den angivna tiden och anser därför att det fortfarande finns behov av att skydda riskgrupper. Ersättningar till riskgrupper och anhöriga till riskgrupper bör därför kunna lämnas för tiden t.o.m. september 2021. Även möjligheten för föräldrar att få viss tillfällig föräldrapenning bör gälla t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med 75 000 000 kronor. Kostnaderna för viss smittbärarpenning, som belastar anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, och kostnaderna för viss tillfällig föräldrapenning, som belastar anslaget 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, bedöms endast öka ytterst marginellt till följd av de ovan beskrivna förlängningarna avseende riskgrupper. Av ovan angivna skäl bör även ersättningen för karensavdrag och karensdagar till egenföretagare samt regleringen om uppskjutet krav på läkarintyg förlängas t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med 675 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 750 000 000 kronor. 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 12 500 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ökas med 7 350 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för sjuk-lönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Enligt 2 a § lagen om sjuklön får regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna om arbetsgivarens rätt till ersättning för sjuklönekostnader. Med anledning av spridningen av covid-19 har det införts särskilda bestämmelser som innebär att staten ersätter arbetsgivarna för sjuklönekostnader över den normala nivån. Vidare har 8 § samma lag tillfälligt ändrats så att arbetstagaren inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 2 700 000 000 kronor för att förlänga ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala och undantaget från kravet på läkarintyg t.o.m. april 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:201). Därefter ökades anslaget efter förslag i proposition Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 5 200 000 000 kronor för att dels förlänga ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala och undantaget från kravet på läkarintyg t.o.m. juni 2021, dels finansiera att sjuklönekostnaderna blivit högre än beräknat (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:249). Regeringen har aviserat att den avser förlänga ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala och undantaget från kravet på läkarintyg till dess att vaccinationsmålet är uppnått (prop. 2020/21:166 s. 52). Aviseringen innebär att om en vaccinationstäckning om 70 procent i den vuxna befolkningen inte bedöms ha uppnåtts i juni 2021 ska åtgärderna förlängas. Regeringen bedömer att en sådan vaccinationstäckning inte kommer att vara uppnådd inom den angivna tiden och anser därför att ersättningen för kostnader för sjuklön utöver det normala bör förlängas t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med 3 900 000 000 kronor. Vidare bör även undantaget från kravet på läkarintyg, av de ovan angivna skälen, förlängas t.o.m. september 2021. Anslaget bör därför ökas med 150 000 000 kronor. Utgifterna för sjuklönekostnader bedöms bli högre än vad som tidigare beräknats till följd av att arbetsgivarnas ersättningsanspråk har blivit större än beräknat. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 3 300 000 000 kronor. Sammantaget bör anslaget ökas med 7 350 000 000 kronor. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 439 039 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 50 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 30 000 000 kronor till följd av ökade behov för organisationer som arbetar med våldsutsatta och för Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:205). I propositionen Vårändringsbudget för 2021 har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med ytterligare 85 000 000 kronor till åtgärder mot mäns våld mot kvinnor. Bland annat föreslås medel tillföras organisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta och mot våld i nära relationer. Den fortsatta spridningen av covid-19 har ökat risken för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Ytterligare medel bör av denna anledning avsättas för organisationer som arbetar med stöd till våldsutsatta kvinnor, barn och hbtqi-personer och mot våld i nära relationer. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor. Utgiftsområde 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 513 125 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag. Enligt 3 kap. 20 § studiestödslagen (1999:1395) kan regeringen, vid extraordinära händelser i fredstid, meddela föreskrifter som innebär att den studerandes inkomst ska beaktas i annan utsträckning än normalt. I förordningen (2020:201) om studiestöd vid spridning av viss smitta finns bestämmelser om inkomstprövning som innebär att fribeloppet indirekt har slopats för 2020 och första kalenderhalvåret 2021. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget 1:2 Studiemedel med 289 000 000 kronor och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster med 21 000 000 kronor för att finansiera ett förlängt slopat fribelopp för studiemedel under första kalenderhalvåret 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:202). Efter förslag av finansutskottet ökades anslaget ytterligare med 4 200 000 kronor för utbildning av specialistundersköterskor (bet. 2020/21:FiU46 rskr. 2020/21:239). Slutligen har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska ökas med 167 100 000 kronor för att tillfälligt öka utbildningsutbudet. Det finns ett fortsatt behov av att studerande ska kunna arbeta och avlasta i vården och andra samhällsbärande verksamheter med anledning av pandemin. Behovet av personal bedöms vara extra stort under sommaren 2021. Regeringen bedömer därför att det tillfälligt slopade fribeloppet bör förlängas till att gälla också under det andra kalenderhalvåret 2021. Det slopade fribeloppet är ett undantag föranlett av den extraordinära situation som spridningen av covid-19 innebär och 2022 kommer fribeloppet att återgå till det normala. Förlängningen av det slopade fribeloppet innebär att utgifterna för studiemedel i statens budget beräknas öka med 150 000 000 kronor. De senaste beräkningarna visar att studiemedel till följd av det slopade fribeloppet förbrukas i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter en förlängning medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. De kreditförluster som belastar anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster bedöms endast öka ytterst marginellt till följd av förlängningen av det slopade fribeloppet. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 809 084 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 493 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 380 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för kulturverksamheter och kulturskapare (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 840 000 000 kronor för att fortsatt mildra de ekonomiska konsekvenserna och möjliggöra viss verksamhet under rådande förutsättningar samt för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2021/21:251). Vidare har regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 föreslagit att anslaget ska minskas med 22 000 000 kronor för att finansiera ökningar av några andra anslag inom kulturområdet. Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan för många kulturverksamheter och kulturskapare under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, samt möjliggöra viss verksamhet under rådande förutsättningar och för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen, bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 493 000 000 kronor. 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 759 049 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ökas med 23 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 40 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för de verksamheter som finansieras från anslaget och för att öka möjligheterna till fortsatt verksamhet (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på de verksamheter som finansieras från anslaget. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna och öka möjligheterna till fortsatt verksamhet bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 23 000 000 kronor. 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 770 831 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ökas med 110 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för konstnärer (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 188 000 000 kronor för att fortsatt mildra de ekonomiska konsekvenserna för konstnärer och upphovsmän samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan för konstnärer och upphovsmän under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen, bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 110 000 000 kronor. 10:1 Filmstöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 825 444 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 10:1 Filmstöd ökas med 124 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för filmbranschen (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 212 000 000 för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för filmbranschen samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta upp igen (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på filmbranschen under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta upp igen, bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 124 000 000 kronor. 13:1 Stöd till idrotten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 321 811 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 600 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till idrotten. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 335 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för idrottsverksamheter (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 1 020 000 000 kronor för att mildra de ekonomiska konsekvenserna samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för idrottsverksamheterna att starta upp igen (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på idrottsverksamheter under ytterligare en tid. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna, bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet samt möjliggöra både viss verksamhet under rådande förutsättningar och för verksamheterna att starta upp igen, bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 600 000 000 kronor. 13:5 Insatser för den ideella sektorn I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 131 758 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ökas med 40 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 60 000 000 kronor för att mildra konsekvenserna av spridningen av covid-19 för människor i socialt särskilt utsatta situationer (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204). I propositionen Vårändringsbudget för 2021 har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med ytterligare 50 000 000 kronor i syfte att fortsatt mildra konsekvenserna för människor i socialt särskilt utsatta situationer och möta behoven av sociala och humanitära insatser. Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha fortsatta negativa konsekvenser för människor i socialt särskilt utsatta situationer. Organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i sådana situationer rapporterar om en ökad efterfrågan från delvis nya grupper som drabbats av exempelvis ohälsa, arbetslöshet och bostadslöshet till följd av pandemin. Mot denna bakgrund bedöms hittills anvisade medel inte vara tillräckliga. I syfte att mildra de nämnda konsekvenserna och möta behoven av sociala och humanitära insatser bör ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:4 Boverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 351 583 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Boverket ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 6 000 000 kronor för Boverkets administration och utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för tiden augusti-december 2020 respektive ett nytt stöd till handelsbolag för perioden mars-december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:175). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 1 000 000 kronor för Boverkets administration och utbetalningar av ett utökat omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden januari-februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:199). Anslaget ökades ytterligare efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 2 000 000 kronor för Boverkets administration och utbetalningar av omsättningsstöd till enskilda näringsidkare respektive stöd till handelsbolag för perioden mars-juni 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:248). Regeringen avser att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare och stödet till handelsbolag med minst en fysisk person som delägare till att även omfatta perioden juli-september 2021 (se anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare och anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv). Detta innebär att Boverket får tillkommande kostnader för att administrera ansökningsförfarandet och, efter beslut av länsstyrelserna, betala ut stöden. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 30 803 884 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur får även användas för utgifter för statlig medfinansiering avseende samordning av ankomst- och avgångstider för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statlig medfinansiering till byggande av regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive tillgänglighetsanpassningsbidrag), statlig medfinansiering till cykelvägar, särskild statlig medfinansiering till storstädernas trafiksystem, statlig medfinansiering via länsplanerna till drift och byggande av enskilda vägar samt miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar, samt åtgärder för ökad samordning av godstransporter och omlastning av gods till transporter med låga utsläpp. Spridningen av covid-19 har fått fortsatt stora negativa ekonomiska konsekvenser för flygbranschen. Under pandemin har antalet avgångar och ankomster vid flygplatser minskat kraftigt. Detta har lett till att intäkterna från de avgifter som tas ut från flygbolagen och som delvis finansierar fördelning och samordning av ankomst- och avgångstider (slottider) har minskat. För att säkra Sveriges åtaganden i enlighet med rådets förordning (EG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, bör stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt lämnas till verksamheten för samordning av slottider. Anslagets ändamål behöver därför utvidgas. Anslaget bör även få användas för utgifter för statlig medfinansiering avseende samordning av ankomst- och avgångstider för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. 1:6 Ersättning avseende icke-statliga flygplatser I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 262 013 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ökas med 13 600 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att upprätthålla beredskap för samhällsviktiga transporter på vissa flygplatser. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 174 000 000 kronor för lån till leverantörer av flygtrafiktjänst vid icke statliga flygplatser och för ersättning till beredskapsflygplatser (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:181). I propositionen Vårändringsbudget för 2021 har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 18 200 000 kronor, bl.a. för att kompensera för kostnaderna avseende temporära beredskapsflygplatser t.o.m. maj 2021. Regeringen bedömer att spridningen av covid-19 innebär att det nationella nätet av beredskapsflygplatser fortsatt behöver kompletteras med temporära beredskapsflygplatser. På så sätt kan tillgängligheten för samhällsviktiga luftfartstransporter, t.ex. ambulansflyg för hälso- och sjukvård säkerställas. Regeringen har därför gett Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att vissa flygplatser fortsatt ska vara temporära beredskapsflygplatser under perioden juni-september 2021 (I2021/01464). Anslaget bör därför ökas med 13 600 000 kronor. 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt anslag 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket förs upp på statens budget med 130 000 000 kronor. Anslaget får användas för att förstärka Sjöfartsverkets ekonomi till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Skälen för regeringens förslag: Fartygstrafiken har minskat avsevärt med anledning av spridningen av covid-19. Sjöfartsnäringen, i synnerhet rederier som bedriver passagerar- och kryssningstrafik, har drabbats mycket hårt av pandemins effekter. Detta har resulterat i kraftigt minskade avgiftsintäkter, viket har fått stora negativa konsekvenser för Sjöfartsverkets ekonomi. Sjöfartsverket är ett affärsverk som huvudsakligen finansieras genom farleds- och lotsavgifter. Myndigheten har små möjligheter att på kort sikt minska utgifterna, bl.a. eftersom samtliga farleder, slussar och lotsstationer behöver vara tillgängliga dygnet runt årets alla dagar. Sjöfartsverket behöver även upprätthålla beredskapen inom sjö- och flygräddning och under vintersäsongen assistera fartyg genom isbelagda farvatten. För att säkerställa att Sjöfartsverkets verksamhet, och därigenom fartygstrafiken till svenska hamnar, kan upprätthållas behövs ett ekonomiskt tillskott till myndigheten. Ett nytt anslag 1:20 Tillskott till Sjöfartsverket bör därför föras upp på statens budget med 130 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för att förstärka Sjöfartsverkets ekonomi till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:4 Tillväxtverket I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 042 175 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 120 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 450 000 000 kronor för hantering av stöd vid korttidsarbete avseende ärenden som överförts från 2020 till 2021, en övergång till mer frekventa utbetalningar, förlängning av stödet t.o.m. juni 2021 och förstärkning av stödet för perioden januari-mars 2021 (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset med 265 000 000 kronor för att Tillväxtverket skulle ha möjlighet att möta efterfrågan samt korta handläggningstiderna genom att rekrytera fler handläggare och utveckla nödvändigt systemstöd (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:230). I denna proposition lämnas förslag som innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med ytterligare tre månader t.o.m. september 2021 (se avsnitt 4). Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 29 juni 2021. Tillväxtverket kommer att få tillkommande kostnader för hantering av det förlängda stödet för korttidsarbete, vilket även omfattar ersättning för anordnande av kompetensinsatser. Anslaget bör därför ökas med 120 000 000 kronor. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Både resursförstärkningar och lagändringar, inklusive en tidsgaranti, bör övervägas (bet. 2020/21:NU30 punkt 1, rskr. 2020/21:321 och rskr. 2020/21:322). I och med den anslagsförstärkning som nu föreslås bedömer regeringen att Tillväxtverket får nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det är möjligt. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 700 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Stöd till enskilda näringsidkare ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 5 100 000 000 kronor för omsättnings-stöd till enskilda näringsidkare för perioden augusti-december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 2 100 000 000 kronor för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för perioden januari-februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203). Anslaget ökades efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 2 000 000 000 kronor för stöd till enskilda näringsidkare för perioden mars-juni 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till enskilda näringsidkare till att även omfatta perioden juli-september 2021. Juli, augusti och september ska utgöra individuella stödperioder. Nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 30 procent jämfört med referensperioden för att omsättningsstöd ska betalas ut. Utökningen av stödet innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 390 000 000 kronor. Hittills har 10 700 000 000 kronor anvisats anslaget 2021 för stödperioder som sträcker sig t.o.m. juni 2021. De senaste beräkningarna visar att stödet används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stödet medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. 1:24 Omställningsstöd I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 40 400 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:24 Omställningsstöd ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Skatteverkets utbetalningar av omställningsstöd till företag i enlighet med lagen (2020:548) om omställningsstöd. Omställningsstöd är ett ekonomiskt stöd för företag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Stöd lämnas för vissa fasta kostnader som företaget har och beräknas som en andel av dessa kostnader för respektive stödperiod. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 9 000 000 000 kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden augusti-december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med ytterligare 9 200 000 000 kronor för dels en utökning av omställningsstödet med perioden januari-februari 2021, dels införandet av ett nedstängningsstöd utformat som ett förstärkt omställningsstöd (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:184). Vidare ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset med 11 700 000 000 kronor för att omställningsstödet även skulle omfatta perioden mars-april 2021 och för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamheter (prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:230). Anslaget ökades med ytterligare 8 500 000 000 kronor efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset dels för att det ordinarie omställningsstödet även skulle omfatta månaderna maj och juni 2021, dels för att omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag även skulle omfatta perioden augusti 2020-april 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka såväl det ordinarie omställningsstödet som omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag t.o.m. september 2021. Ett grundläggande krav för stöd bör vara att företaget förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden. För omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag bör därutöver ett krav vara att företaget förlorat minst 25 procent av sin nettoomsättning jämfört med referensperioden till följd av restriktioner som kvalificerar till stöd. Vad gäller det ordinarie omställningsstödet har medel tidigare anvisats för stödperioder t.o.m. juni 2021. Utökningen av detta stöd till juli-september 2021 innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 2 100 000 000 kronor. Vad gäller omställningsstödet till vissa särskilt drabbade företag har medel tidigare anvisats för stödperioder t.o.m. april 2021. Utökningen av detta stöd maj-september 2021 innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 1 000 000 000 kronor. Hittills har 40 400 000 000 kronor anvisats anslaget för 2021. De senaste beräkningarna visar att stöden används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stöden medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. Utökningarna av stöden förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser (bet. 2020/21:FiU27, rskr. 2020/21:310). Av tillkännagivandet följer att det t.ex. skulle kunna handla om att utvidga definitionen av fasta kostnader eller definitionen av täckningsbidraget så att fler kostnader beaktas vid beräkningen av berättigande till stöd. Det kan bl.a. innebära att lönekostnader ska täckas av definitionen av fasta kostnader förutsatt att unionens statsstödsregler medger detta. Samtidigt måste regeringen beakta vikten av att stöd utbetalas snabbt. Regeringen har för avsikt att ytterligare förbättra det ordinarie omställningsstödet, under förutsättning att det är möjligt med hänsyn till statsstödsreglerna och att en sådan förändring inte skulle innebära att utbetalningar av det stödet försenas. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. 1:25 Researrangörslån I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 679 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:25 Researrangörslån får även användas för utgifter för lån till arrangörer eller återförsäljare av paketresor för återbetalning till resenärer enligt paketreselagen för inställda och avbeställda ersättningsresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för lån till arrangörer eller återförsäljare av paketresor för återbetalning eller prisavdrag till resenärer enligt paketreselagen till följd av spridningen av covid-19 och för administrationen av dessa lån. Spridningen av covid-19 har inneburit att resor avbeställts, ställts in eller avbrutits i förtid. Enligt 3 kap. 9 § paketreselagen (2018:1217) har resenären rätt att få pengarna tillbaka inom 14 dagar bl.a. om resenären avbeställer paketresan eller om arrangören ställer in den. Av 4 kap. 7 § paketreselagen framgår att resenären i vissa fall har rätt till prisavdrag för fel i paketresan. Möjligheten till statligt lån för researrangörer infördes för att resenärer som ännu inte fått återbetalning för en avbeställd eller inställd resa, eller fått prisavdrag ska kunna få det. Lån kan också ges till en sådan återförsäljare som enligt 4 kap. 1 § andra stycket paketreselagen har samma ansvar som en arrangör (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). De lån som lämnats har avsett återbetalning för sådana resor som beställts före den 31 oktober 2020, och som skulle ha påbörjats någon gång under perioden mars 2020-januari 2021 eller som påbörjats och avbrutits under den perioden. Däremot har lån inte lämnats om resenären, i stället för återbetalning för en avbeställd eller inställd resa som skulle ha påbörjats under samma period, har accepterat att ingå ett avtal om en senare resa (ersättningsresa). Den fortsatta spridningen av covid-19 innebär att även sådana ersättningsresor avbeställs eller ställs in. För att möjliggöra återbetalning till drabbade resenärer anser regeringen att staten bör ge lån till arrangörer av paketresor även då ersättningsresorna ställs in. Anslagets ändamål behöver därför utvidgas. Anslaget bör även få användas för utgifter för lån till arrangörer eller återförsäljare av paketresor för återbetalning till resenärer enligt paketreselagen för inställda och avbeställda ersättningsresor till följd av spridningen av sjukdomen covid-19. Ändringen förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. 1:26 Stöd till handelsbolag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 536 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:26 Stöd till handelsbolag ökas med 1 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag, inklusive kommandit-bolag, med minst en fysisk person som delägare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset fördes detta anslag upp på statens budget med 1 570 000 000 kronor för ett nytt ekonomiskt stöd som riktar sig till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare för perioden mars-december 2020 (prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40, rskr. 2020/21:179). Därefter ökades anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 322 000 000 kronor för stöd till handelsbolag för tiden januari-februari 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203). Anslaget ökades ytterligare efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021- Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset med 644 000 000 kronor för stöd till handelsbolag för perioden mars-juni 2021 (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:250). Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Regeringen anser därför att det finns skäl att utöka omsättningsstödet till handelsbolag till att även omfatta perioden juli-september 2021. Juli, augusti och september ska utgöra individuella stödperioder. Nettoomsättningen ska ha minskat med mer än 30 procent jämfört med referensperioden för att omsättningsstöd ska betalas ut. Utökningen av stödet innebär att utgifterna i statens budget beräknas öka med 70 000 000 kronor. Hittills har 2 536 000 000 kronor anvisats anslaget för 2021 för stödperioder som sträcker sig t.o.m. juni 2021. De senaste beräkningarna visar att stödet används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter utökningen av stödet medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 6.1 bör anslaget ändå ökas med ett formellt belopp. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor. 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 080 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:27 Tillfälligt stöd för hyreskostnader för vissa företag ökas med 3 000 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för ett tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag inom vissa branscher som fått ekonomiska svårigheter med anledning av spridningen av covid-19. Stödet kan lämnas om hyresvärden sätter ned den fasta delen av hyran. Anslaget används även för kostnader för att administrera stödet. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset fördes anslaget upp på statens budget med 3 080 000 000 kronor för ett statligt stöd för vissa lokalhyresgäster som träffat en överenskommelse med hyresvärden om rabatt på hyran under perioden januari-mars 2021 (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:203). I propositionen Vårändringsbudget för 2021 har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 3 000 000 000 kronor för en förlängning av stödet för perioden april-juni 2021. Arbetet med vaccinering fortgår som planerat och smittspridningen i samhället minskar successivt. Restriktionerna har anpassats något, men bedöms ha en fortsatt ekonomisk påverkan på många företag under ytterligare en tid. Lokalhyresstödet är ett bra komplement till övriga stödåtgärder. Det bör mot denna bakgrund finnas möjlighet till stöd för överenskomna hyresrabatter även under perioden juli-september 2021. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 000 kronor. Stödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. Kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: SAS AB (SAS), moderbolag i SAS-koncernen, är noterat på Nasdaq Stockholm och bedriver flygverksamhet genom konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark - Norway - Sweden. Svenska och danska staten är SAS största ägare, med en ägarandel på ca 21,8 procent vardera. Den största privata ägaren i bolaget är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, vars ägarandel uppgår till ca 3,4 procent. Spridningen av covid-19 har haft en mycket stor påverkan på SAS. På grund av de omfattande reserestriktionerna och den minskade efterfrågan på flygresor har bolagets flygtrafik varit reducerad sedan våren 2020. Detta har fått stora konsekvenser för bolagets likviditetsförsörjning och finansiella ställning. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset bemyndigade riksdagen regeringen att ställa ut kreditgarantier om högst 5 000 000 000 kronor för lån till flygföretag under 2020 (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188). Inom denna garantiram ställde Riksgäldskontoret under maj 2020 ut en kreditgaranti på 1 500 000 000 kronor till SAS. Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset bemyndigade riksdagen regeringen att delta i en rekapitalisering av SAS med ett belopp om högst 5 000 000 000 kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Genom den rekapitalisering som SAS genomförde hösten 2020 tillfördes bolaget 14,25 miljarder kronor i eget kapital, varav 12 miljarder kronor utgjordes av ny likviditet och 2,25 miljarder kronor avsåg omvandling av befintliga lån till eget kapital. Svenska statens tillskott uppgick till 4 272 011 527 kronor. I samband med rekapitaliseringen återbetalade och avslutade SAS det lån på 1 500 000 000 kronor som tidigare hade garanterats av staten. På grund av spridningen av covid-19 har efterfrågan på flygresor legat på mycket låga nivåer jämfört med vad som förutsågs i samband med rekapitaliseringen av SAS. Antalet passagerare som reste med SAS under första kvartalet räkenskapsåret 2020/21 (november 2020-januari 2021) minskade med 84 procent och intäkterna med 76,5 procent jämfört med samma kvartal föregående räkenskapsår. Inför rekapitaliseringen 2020 redovisade SAS styrelse en reviderad affärsplan med kostnadsminskningar om 4 miljarder kronor till 2022. SAS har beskrivit att de planerade kostnadsbesparingarna i stort har genomförts enligt plan, samt att koncernen anpassat sin kostnadsbas ytterligare till följd av att återhämtningen tagit längre tid än beräknat. Trots de åtgärder som SAS vidtagit för att minska kostnaderna har inte den betydande minskningen av intäkterna kunnat uppvägas av kostnadssänkningar. Detta har fått stora konsekvenser för koncernens likviditetsförsörjning. Det är svårt att bedöma hur efterfrågan på flygresor kommer att utvecklas. Den rådande osäkerheten gör att tillgång till likviditet är avgörande för SAS. Koncernen bedöms därför behöva stöd i form av kreditgarantier eller en låneram från svenska och danska staten. SAS är viktigt för att tillgodose samhällets grundläggande behov av tillgänglighet med flyg i Sverige, Danmark och Norge. Det är därför naturligt att svenska staten, som största ägare i SAS, tillsammans med den danska staten, tar ansvar i denna kris. SAS har hos huvudägarna, den svenska och danska staten, efterfrågat att få tillgång till en kredit uppgående till totalt 3 miljarder svenska kronor. Krediten ska kunna ges till ett eller flera bolag inom koncernen eller det operativa SAS-konsortiet, beroende på vilken del av koncernen som har bäst förutsättningar för att ta upp lån. För att tillgodose koncernens behov av likviditet behöver svenska staten antingen garantera lån som koncernen får från marknaden eller ge koncernen en låneram i Riksgäldskontoret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2021 ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret för SAS-koncernen som uppgår till högst 1 500 000 000 kronor. Åtgärden kommer att samordnas med danska staten, i syfte att länderna jämnt ska fördela de risker som kreditgarantier eller en låneram innebär. Om regeringen kommer att ställa ut kreditgarantier eller besluta om en låneram i Riksgäldskontoret beror på pågående kommunikation med danska staten och Europeiska kommissionen. En garanti får endast ställas ut om det finns villkor i garantiavtalet som förhindrar att beloppet används för annat ändamål än vad som är nödvändigt för att undvika att bolaget försätts i konkurs. Motsvarande gäller för beslut om en låneram. Beloppet får således inte användas för vinstuttag eller bonusprogram för ledande befattningshavare i företaget. En garanti- eller kreditavgift ska tas ut för att finansiera statens risk och administrativa kostnader. Likviditetsstödet förutsätter godkännande av Europeiska kommissionen. 6.3 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 15,2 miljarder kronor 2021. Ökningen avser i huvudsak ersättning för höga sjuklönekostnader, tillfälligt stöd för hyreskostnader och ytterligare medel för testning. De senaste beräkningarna visar att vissa företagsstöd och studiemedel används i lägre grad än vad som tidigare beräknats. Det innebär att de utgifter som utökningen av stöden medför beräknas rymmas inom redan anvisade medel. För de berörda anslagen lämnas därför endast förslag om en ökning med ett formellt belopp. Utgifterna förväntas öka med 5,5 miljarder kronor utan att ytterligare anslagsmedel behöver tillföras. Sammantaget beräknas därmed statens finansiella sparande försämras med 20,7 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar 0,4 procent av BNP. Statens lånebehov väntas öka med motsvarande belopp. Lånebehovet ökar med ytterligare 1,5 miljarder kronor för det fall regeringen beslutar om en låneram i Riksgäldskontoret till SAS-koncernen. Lagförslag i promemorian Ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, dels ändring i samma lag Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, som gäller till utgången av juni 2021, dels att lagen ska fortsätta att gälla till och med den 30 september 2021, dels att 1, 3, 10, 11, 15 och 16 §§ ska ha följande lydelse, dels att punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag gäller vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för stöd som 1. lämnas efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § samma lag, och 2. avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. 2. avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 september 2021 3 § Vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020. För stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara april 2021. 4 a § Om en arbetsgivare har godkänts för stöd för december 2020-juni 2021, ska godkännandet förlängas för perioden juli-september 2021 om arbetsgivaren begär detta och de ekonomiska svårigheterna enligt 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete förväntas kvarstå. Begäran om förlängning ska göras senast vid utgången av juli 2021. 10 § För stödmånader under perioden 1 januari-30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till För stödmånader under perioden 1 januari-30 september 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 1. 4 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 20 procent, 2. 6 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 40 procent, 3. 7,5 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 60 procent, eller 4. 12 procent av ordinarie lön, om arbetstidsminskningen är 80 procent. 11 § För stödmånader under perioden 1 januari-30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. För stödmånader under perioden 1 januari-30 september 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget beräknat enligt 17 § första stycket samma lag. 15 § En ansökan om preliminärt stöd ska, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. För stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska en ansökan om preliminärt stöd, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska en ansökan om preliminärt stöd, i stället för vad som anges i 18 § första stycket samma lag, ges in till Tillväxtverket senast vid utgången av november 2021. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden. 16 § Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juni 2021. Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 och avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juni 2021. För stödmånader under perioden 1 juli-30 september 2021 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket samma lag, göra en avstämning senast vid utgången av november 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stöd som avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 juni 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stöd som avser stödmånader under perioden 1 december 2020-30 september 2021. Denna lag träder i kraft den 29 juni 2021. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Almega, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Regelrådet, Skatteverket, Föreningen Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Taxiförbundet, Teknikföretagen i Sverige, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Transportarbetareförbundet, Transportföretagen, Unionen och Visita. Följande remissinstans har inte svarat: IF Metall Yttranden har även inkommit från Srf Konsulterna, SRAT och Sjöbefälsföreningen. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsråden Baylan, Andersson, Shekarabi, Eneroth, Ernkrans, Lind, Micko, Stenevi Regeringen beslutar proposition 2020/21:208 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset