Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:223 Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service Skr. 2020/21:223 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 september 2021 Stefan Löfven Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Statens ansvar för veterinär service - Jordbruksverkets styrning och genomförande (RiR 2021:4). Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av om arbetet med att säkerställa tillgången till veterinär service bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Enligt Riksrevisionen finns det stora brister i regeringens och Statens jordbruksverks (Jordbruksverket) styrning och uppföljning av Jordbruksverkets arbete med att säkerställa tillgången till veterinär service, inklusive verksamhet vid Jordbruksverkets avdelning Distriktsveterinärerna. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen följer upp hur riksdagens intentioner med förändringarna av veterinär service 2009 har fallit ut samt utreder hur beställar- och utförarrollerna i arbetet med att säkerställa tillgången till veterinär service bättre kan hållas isär. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Sedan de nya reglerna började gälla finns det anledning att se över regleringen av statens åtagande kring veterinära tjänster och inriktningen för distriktsveterinärverksamheten. Regeringen ser också behov av att se över om beställar- och utförarrollen i arbetet med att säkerställa veterinär service hålls isär på ett tillfredsställande sätt i nuvarande organisation. Regeringen har beslutat om kommittédirektiven En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur (dir 2021:42) som ett led i omhändertagandet av Riksrevisionens rekommendationer till regeringen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2021:4 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 2021 84 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Jordbruksverkets arbete med att säkerställa tillgången till veterinär service, inklusive verksamheten vid Distriktsveterinärerna. I det har även ingått att granska om Jordbruksverket säkerställer att Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs på ett sådant sätt att konkurrens på likartade villkor upprätthålls på veterinärmarknaden. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Statens ansvar för veterinär service - Jordbruksverkets styrning och genomförande (RiR 2021:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 18 mars 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen redovisar i sin rapport. Rapporten innehåller även slutsatser och rekommendationer till Jordbruksverket. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Enligt Riksrevisionen finns det stora brister i regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning av Jordbruksverkets arbete med veterinär service, inklusive verksamhet vid Distriktsveterinärerna. Riksrevisionen menar att det finns brister i hur Jordbruksverket säkerställer tillgången till veterinär service och att det därmed finns en risk för att servicen blir bristfällig i vissa delar av landet. Riksrevisionen anser vidare att Jordbruksverket inte säkerställer att Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs på ett sådant sätt att konkurrens på likartade villkor upprätthålls på veterinärmarknaden. Riksrevisionen anser att regeringen inte har följt upp om de förändringar i statens åtagande att säkerställa tillgången till veterinär service som riksdagen och regeringen beslutade 2009 fungerar och om Jordbruksverket följer bestämmelserna som finns i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk och förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Förändringarna innebar bland annat att Distriktsveterinärerna skulle ha flera begränsningar i sitt uppdrag, till exempel för vilken typ av djurhälso- och sjukvård som de får bedriva och var de får vara etablerade, och att Jordbruksverket skulle säkerställa konkurrens på likartade villkor på veterinärmarknaden, givet det uppdraget. Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har följt upp vilka konsekvenser det får för konkurrensen att Jordbruksverket inte längre genomför upphandlingar av veterinär service och att den statliga ersättningen till Distriktsveterinärerna tilldelas utan uppgifter om Distriktsveterinärernas faktiska kostnader för att utföra veterinär service. Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen inte sedan 2012 har tagit initiativ till en samlad uppföljning av veterinärmarknaden, trots omfattande förändringar i både utbud och efterfrågan under senare år. Riksrevisionen menar också att regeringens reglering av Jordbruksverkets beställar- och utförarroller enbart avser en organisatorisk åtskillnad. När det gäller synpunkter som riktar sig till Jordbruksverket gör Riksrevisionen bedömningen att Jordbruksverket är passivt i sitt uppdrag att säkerställa att det finns veterinärer för djurhälso- och sjukvård i hela landet. Riksrevisionen anser vidare att Jordbruksverket inte har sett till att Distriktsveterinärernas verksamhet bedrivs enligt de begränsningar som regeringen har angett i Jordbruksverkets instruktion samt att Jordbruksverket inte alltid har styrt Distriktsveterinärernas verksamhet i enlighet med myndighetens egna beslut. Därutöver anser Riksrevisionen att Jordbruksverket inte alltid i praktiken håller isär sina beställar- och utförarroller i arbetet med att säkerställa tillgången till veterinär service. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: - Följ upp hur riksdagens intentioner med förändringarna av veterinär service 2009 har fallit ut. Uppföljningen bör särskilt omfatta behovet av att förbättra arbetet med att säkerställa tillgången till veterinär service samt konsekvenserna av att Jordbruksverket varken använder upphandling av veterinär service eller den anvisade beräkningsmetoden för den statliga ersättningen till Distriktsveterinärerna. - Utred hur beställar- och utförarrollerna i arbetet med att säkerställa tillgången till veterinär service bättre kan hållas isär. Riksrevisionen lämnar också rekommendationer till Jordbruksverket. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i Riksrevisionens bedömning att det behövs en uppföljning av hur riksdagens intentioner med förändringarna av veterinär service 2009 har fallit ut. Sedan den nya organisationen infördes har marknaden för djursjukvård förändrats. Ägarstrukturen har förändrats genom att ett fåtal aktörer har köpt upp en stor andel av de tidigare fristående företagen på marknaden. Efterfrågan på vård av framför allt sällskapsdjur har också ökat. För sällskapsdjur efterfrågas också alltmer specialiserad vård. Den kraftiga expansionen av marknaden för djurens hälso- och sjukvård har medfört att det i dag råder brist på utbildad personal. Branschen vittnar om stora problem med bemanning när det gäller både veterinärer och djursjukskötare, särskilt vid jour- och semestertider. Detta gäller inom vården av såväl sällskapsdjur och häst som lantbrukets djur. Den utveckling som har skett har påverkat statens möjligheter att uppfylla sitt åtagande när det gäller att säkerställa tillgången på veterinär service. Mot bakgrund av den snabba utveckling som skett och fortfarande sker på marknaden anser regeringen att det behövs en översyn av statens åtagande kring veterinära tjänster och inriktningen för distrikts-veterinärverksamheten. När den nuvarande organisationen för veterinär service och annan offentlig veterinärverksamhet infördes var tanken bland annat att ge privatpraktiserande veterinärer möjlighet att delta i smittskydds- och jourberedskapen och ta del av det statliga stödet genom upphandling. De privata aktörerna har dock visat mycket litet intresse av att utföra sådana uppgifter och Jordbruksverket har därför upphört med upphandlingsförfarandet då det innebar en stor administrativ börda. I stort sett all statlig ersättning går i dag till Distriktsveterinärerna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att ersättningen bör grundas på faktiska kostnader för att utföra uppdraget. Det finns inte någon skyldighet för privata veterinärer eller veterinärbolag som till exempel behandlar djur på dagtid att också erbjuda vård på kvällar och helger. Till följd av de privata aktörernas låga intresse har Distriktsveterinärerna helt tagit över beredskapen i vissa områden eller stöttat beredskapen i områden där de privata veterinärerna ensamma inte kan upprätthålla beredskapen. Genom budgetpropositionerna för 2020 (prop. 2019/20:1) och 2021 (prop. 2020/21:1) tillfördes Jordbruksverket ökade resurser för att myndigheten ska kunna upprätthålla sitt uppdrag om veterinär jourberedskap och rikstäckande djursjukvård. Jordbruksverket tillfördes 15 miljoner kronor år 2020 och 20 miljoner kronor år 2021. När det gäller uppdelningen av Jordbruksverkets beställar- och utförarroll är regeringens bedömning att nuvarande organisation tydliggör ansvarsförhållandena, men att det är lämpligt att se över om det behövs ytterligare åtgärder för att hålla isär rollerna på ett tillfredsställande sätt. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Staten har sedan länge tagit på sig ett ansvar för djurens hälso- och sjukvård. Ansvaret är kopplat till målsättningar om gott djurskydd, god djurhälsa, gott smittskydd, god folkhälsa och säkra livsmedel. En grundläggande förutsättning för att dessa målsättningar ska kunna uppnås är att det finns tillgång till veterinär service i hela landet för hälso- och sjukvård för djur samt en effektiv organisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Regeringens bedömning är att Riksrevisionens rapport visar att det finns behov av att se över och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas i syfte att även i fortsättningen säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. I en sådan översyn bör det statliga åtagandet utgöra en central del. Som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport kan regeringens styrning av Jordbruksverket i vissa fall behöva tydliggöras. Ett led i regeringens fortsatta arbete är kommittédirektiven En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur (dir. 2021:42) som regeringen beslutade den 10 juni 2021. En särskild utredare ska bland annat granska regleringen av statens åtagande kring veterinära tjänster och föreslå åtgärder för att säkerställa att det statliga åtagandet inom veterinär service och vid utbrott av smittsamma djursjukdomar ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt, inklusive frågor om upphandling, statligt stöd och beräkningsmetoder för den statliga ersättningen. I det ingår också att granska ansvarsfördelningen mellan staten och privata veterinärer i fråga om smittskyddsberedskap och beredskap under jourtid och lämna förslag på om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att tilldela privata veterinärer ansvar för veterinär service och med vilka villkor, till exempel krav på jourberedskap. Utredaren ska vidare analysera och vid behov lämna förslag på villkoren för Distriktsveterinärernas veterinära tjänster när det gäller nivå på vård, rimligt avstånd och inom vilka geografiska områden Distriktsveterinärerna ska vara verksamma. Utredaren ska även analysera och föreslå hur beställar- och utförarrollen i arbetet med att säkerställa veterinär service kan hållas isär på ett tillfredsställande sätt i nuvarande organisation. Mot bakgrund av den brist på utbildad personal som finns inom branschen ska utredningen också göra en analys av vilka åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med bemanningsproblemen. Utredningen ska redovisa uppdraget i oktober 2022. När det gäller de iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till Jordbruksverket följer regeringen upp hur de omhändertas av Jordbruksverket bland annat genom den årliga myndighetsdialogen. Regeringskansliet har också flera verksamhetsdialoger per år med myndighetens ledning under vilka mer detaljerade diskussioner förs om aktuella frågor. Regeringen anser därmed att granskningsrapporten är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2021:4 Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Baylan Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:223 Riksrevisionens rapport om statens ansvar för veterinär service