Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:24 Riksrevisionen rapport om systemet med energideklarationer Skr. 2021/22:24 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 september 2021 Morgan Johansson Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål (RiR 2021:21). Riksrevisionen har granskat systemet med energideklarationer av byggnader. Riksrevisionen anser att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder. För att åtgärda detta rekommenderar Riksrevisionen att Boverket ges i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel. Riksrevisionen ger även ytterligare rekommendationer till Boverket och till Statens energimyndighet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning om bristande uppföljning och samordning av systemet med energideklarationer för byggnader och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Regeringen avser mot denna bakgrund att återinföra återrapporteringskrav kring energideklarationerna och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Regeringen bedömer dock att ett sådant uppdrag om att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel som Riksrevisionen rekommenderar bör anstå till genomförandet av den kommande revideringen av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 6 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport 2021:21 Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 2021 123 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat systemet med energideklarationer av byggnader. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål (RiR 2021:21), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 17 juni 2021. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat om systemet för energideklarationer har utformats och genomförts som ett effektivt styrmedel för energieffektivisering i småhus. Riksrevisionen konstaterar att energideklarationerna syftar bland annat till att husägare ska energieffektivisera sitt hus. Information till husägarna är som Riksrevisionen ser det som viktigt för att effektivisering ska genomföras och den statligt finansierade, kommunala energi- och klimatrådgivningen ska stötta enskilda i att energieffektivisera. Granskningen visar enligt Riksrevisionen att energideklarationerna har svaga förutsättningar att få enskilda småhusägare att genomföra energieffektiviserande åtgärder, men att energiklassning av småhus kan påverka hur köpare värderar husen vid köpet. Riksrevisionen konstaterar vidare att granskningen visar att flera av de brister som Riksrevisionen uppmärksammade i en granskning 2009 fortfarande kvarstår. Riksrevisionen noterar att en majoritet av husköparna tar del av energideklarationen, men att den varken påverkar valet av hus eller viljan att energieffektivisera i någon hög grad. Vidare noterar Riksrevisionen att nästan hälften av köparna i den enkät som Riksrevisionen genomfört inom ramen för granskningen svarade att de helt bortsåg från energideklarationen i valet att köpa ett specifikt hus. Riksrevisionen konstaterar dessutom att de åtgärder som rekommenderas i energideklarationerna sällan genomförs av husköparna. Riksrevisionen har funnit att det genomsnittliga antalet rekommenderade åtgärder i energideklarationerna har minskat sedan 2012, tvärt emot riksdagens och regeringens ambition. Riksrevisionen konstaterar vidare att två tredjedelar av energideklarationerna som helt saknar åtgärdsförslag har utfärdats för hus med högre energiförbrukning än de krav som ställs på nybyggda hus. Det går enligt Riksrevisionen inte i dagsläget att avgöra hur effektivt energideklarationer leder till sänkt energiförbrukning i småhus. Det beror som Riksrevisionen ser det på att det saknas information om eventuell förändring i energiförbrukning i småhus som bara deklarerats en gång. Riksrevisionen noterar att energideklarationerna har blivit tydligt konsumentfokuserade över tid, med tydligare krav på information till spekulanter och köpare. Vidare noterar Riksrevisionen att den kommunala energi- och klimatrådgivningen har pekats ut som viktig för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (direktivet om byggnaders energiprestanda), men regeringen har enligt Riksrevisionen inte samordnat energideklarationerna med rådgivningen för att säkra eller stärka styrmedlens effekt på småhusmarknaden. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte kommunicerat uppföljningsbara mål för energideklarationerna eller bidragen till kommunal energi- och klimatrådgivning. Riksrevisionen konstaterar att förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning inte innehåller några krav på rapportering av effekter eller resultat av den bidragsfinansierade verksamheten i kommunerna. Riksrevisionen noterar att regeringen inte har beslutat om någon uppföljning av hur energideklarationerna fungerar och påverkar småhusmarknaden, sedan införandet av energideklarationer utvärderades 2009. Det saknas därför enligt Riksrevisionen kunskap om både energideklarationernas resultat och effekter, samt om hur väl det mer konsumentfokuserade regelverket fungerar. Riksrevisionen konstaterar att Sverige har valt den lägsta av tre nivåer av kontroll som anges i direktivet om byggnaders energiprestanda. Det innebär enligt Riksrevisionen att det saknas kontroll över om uppgifterna i energideklarationerna är korrekta. Det är som Riksrevisionen ser det oklart vad som avses med att rekommenderade åtgärder i energideklarationerna ska vara kostnadseffektiva. Det saknas enligt Riksrevisionen utvärderingar av, och därmed kunskap om, huruvida informationen i energideklarationerna utgör ett stöd för ägare och köpare av småhus i att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Riksrevisionen noterar att Boverket återkommande har lyft behovet av att utvärdera systemet med energideklarationer, men varken har tilldelats medel för detta eller på eget initiativ prioriterat en sådan utvärdering. Riksrevisionen konstaterar vidare att Boverkets tillsyn har visat att det förekommer felaktigheter i annonseringen av energideklarationer vid försäljning av småhus samt att Boverket har informerat mäklare om problemet, men inte har beslutat om förelägganden med anledning av felaktigheterna. Riksrevisionen har funnit att samverkan mellan Boverket och Statens energimyndighet angående energideklarationerna har förekommit men är begränsad sedan flera år. Riksrevisionen konstaterar att andelen av husköparna 2018-2020 som har sökt rådgivningen inte är väsentligen högre än andelen i befolkningen som under tidigare år sökt rådgivningen. Statens energimyndighet saknar enligt Riksrevisionen systematisk uppföljning av i vilken mån den kommunala energi- och klimatrådgivningen når målgrupperna och enligt Riksrevisionen ställer heller inte myndigheten krav på att kommunerna ska ha mål för sitt arbete med att öka kännedomen hos målgrupperna. Enligt Riksrevisionen har Statens energimyndighet ännu inte prioriterat energiprestanda i byggnader som fokus för rådgivningen. Baserat på sina iakttagelser lämnar Riksrevisionen rekommendationer till regeringen, Boverket och Statens energimyndighet. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att ge Boverket i uppdrag att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel. Två komponenter i ett sådant uppdrag bör enligt Riksrevisionen vara att: * Boverket i samråd med Statens energimyndighet utreder hur samordningen kan stärkas mellan energideklarationerna och den kommunala energi- och klimatrådgivningen, för att säkra att information om energieffektivisering kan nå småhusägare och uppnå syftet med direktivet om byggnaders energiprestanda. * Boverket tar reda på om det på ett kostnadseffektivt sätt går att utöka kunskaperna om energianvändning i bostadsbeståndet, så att energideklarationerna blir uppföljningsbara med fokus på resultat och effektivitet i styrmedlet. Riksrevisionen rekommenderar Boverket: * att utreda om energideklarationerna ger småhusägarna avsedd information om hur energieffektivisering kan genomföras, antingen som del i ett eventuellt regeringsuppdrag eller på eget initiativ, och * att samverka med Statens energimyndighet för att säkerställa att enskilda hushåll förses med den information och rådgivning som direktivet om byggnaders energiprestanda kräver. Riksrevisionen rekommenderar Statens energimyndighet: * att systematisera ytterligare uppföljningen av i vilken mån målgrupperna, i synnerhet småhusägare och köpare, nås av och använder informationen för energieffektivisering. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Systemet med energideklarationer för byggnader är ett marknadsstyrmedel och har sin grund i direktivet om byggnaders energiprestanda. Direktivet antogs i maj 2010 och reviderades 2018 genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet. Direktivet är, när det gäller energideklarationer för byggnader, genomfört genom lagen (2006:985) om energideklarationer för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader samt genom Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:4) om energideklaration för byggnader. Statligt stöd till kommunal energi- och klimatrådgivning regleras i förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning. Europeiska kommissionen har aviserat en omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. Denna omarbetning utgör en del i lagstiftningspaketet "Redo för 55", som ska anpassa EU-lagstiftningen på bl.a. energiområdet till EU:s nya klimatlag och det skärpta EU-målet om minskade växthusgaser till 2030. Kommissionen väntas lägga fram förslag till omarbetning av direktivet i december 2021. Regeringen bedömer att det finns stöd för Riksrevisionens iakttagelser om bristande uppföljning och samordning av systemet med energideklarationer för byggnader och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Regeringen bedömer vidare att det finns skäl att se över regleringen och styrningen av systemet med energideklarationer för byggnader. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen avser att återinföra återrapporteringskrav kring energideklarationerna och den kommunala energi- och klimatrådgivningen i regleringsbreven avseende budgetåret 2022 för Boverket respektive Statens energimyndighet. När det gäller Riksrevisionens rekommendation om uppdrag till Boverket att utreda hur energideklarationerna kan effektiviseras som styrmedel bedömer regeringen att en sådan översyn bör göras i samband med att övriga behov av förändringar bereds med anledning av att den kommande omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras i svensk rätt. I en sådan översyn bör det även undersökas om det är möjligt att harmonisera energideklarationerna med hur klimatdeklarationer för byggnader utvecklas och används Direktivets bestämmelser om energideklarationer förväntas omfattas av den omarbetningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport 2021:21 Systemet med energideklarationer - tydligt syfte men oklart mål Infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 2021 Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar skrivelse 2021/22:24 Riksrevisionen rapport om systemet med energideklarationer