Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:56 Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter Skr. 2024/25:56 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 november 2024 Elisabeth Svantesson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat fastställande av identitet vid statliga myndigheter och regeringens styrning av myndigheternas arbete. Riksrevisionens övergripande slutsats är att de statliga insatserna för att fastställa identitet på personer som kommer till Sverige inte är tillräckligt effektiva och att mer behöver göras från regeringens sida. Granskningen visar brister i de granskade myndigheternas kompetens, brister i tillgång till teknisk utrustning och digitalt systemstöd, att myndigheterna inte har ett tillräckligt effektivt informationsutbyte samt att det saknas utrymme i nationell lagstiftning för att lagra och söka på biometrisk information som säkerställer att en person inte förekommer under flera identiteter i centrala register. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning samt konstaterar att iakttagelserna och slutsatserna i granskningsrapporten utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra de utvecklingsbehov som finns. Flera brister och behov som uppmärksammats i granskningen är kända för regeringen. Det pågår exempelvis utrednings- och lagstiftningsarbeten inom Regeringskansliet om myndigheternas möjligheter till informationsutbyte. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionens rekommendationer har regeringen beslutat om uppdrag till flera statliga myndigheter. Uppdragen handlar om att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens om identitetsfrågor, utveckla det operativa samarbetet för att motverka identitetsmissbruk samt säkerställa att information från folkbokföringen och om samordningsnummer används ändamålsenligt. Uppdragen kompletterar annat pågående arbete för en sammanhållen identitetsförvaltning. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 3.1Sammanhållen identitetsförvaltning4 3.2Den statliga kompetensen om identitetsfrågor5 3.3Informationsutbyte5 3.4Förbättrad folkbokföring och införandet av stärkta regler6 3.5Kontroller vid utbetalning från välfärdssystemen6 3.6Statens servicecenters uppdrag7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser8 4.1Sammanhållen identitetsförvaltning8 4.2Statlig kompetens om identitetsfrågor9 4.3Förbättrad folkbokföring och införandet av stärkta regler9 4.4Bättre operativt samarbete10 4.5Kontroller vid utbetalning från välfärdssystemen11 4.6Samlad bedömning11 Riksrevisionens rapport 2024:12 Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 2024136 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat det arbete som Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gör för att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige. Granskningen har också omfattat om regeringens styrning bidragit till att upprätta ett effektivt system för fastställande av identitet. Den 7 juni 2024 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter (RiR 2024:12) till regeringen, se bilaga. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats är att de statliga insatserna för att fastställa identitet på personer som kommer till Sverige inte är tillräckligt effektiva. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att myndigheternas processer inte bidrar tillräckligt till att myndigheterna fastställer en korrekt och unik grundidentitet, och inte heller till att felaktigt registrerade eller utnyttjade identiteter upptäcks och åtgärdas. Granskningen visar brister som Riksrevisionen bedömer bl.a. kan medföra att personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige utan att ha rätt till det och att felaktigheter i folkbokföringsdatabasen ger olika samhällsfunktioner bristfälligt beslutsunderlag. Vidare kan bristerna medföra risker för identitetsrelaterad brottslighet, säkerhetshot och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Riksrevisionen anser att mer behöver göras från regeringens sida för att förbättra förutsättningarna att fastställa identiteten på dem som kommer till Sverige. En central brist som Riksrevisionen identifierat är att det saknas tillräckligt med kompetens och utbildning hos myndigheterna för att säkerställa att korrekta grundidentiteter fastställs och att felaktigt registrerade grundidentiteter upptäcks. Det handlar t.ex. om att kompetensen för att granska handlingar är svag i vissa delar av myndigheternas verksamhet och att expertis och stödfunktioner inte utnyttjas i tillräcklig omfattning. Riksrevisionen konstaterar att flera myndigheter har gjort satsningar för att stärka kompetensen, men specialistkompetens inom id-området är en bristvara nationellt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att överväga att samla nationell expertis inom id-frågor i en myndighetsövergripande stödfunktion. Riksrevisionen konstaterar även att myndigheterna har olika god tillgång till teknisk utrustning och digitalt systemstöd för att kontrollera handlingars äkthet. Vidare konstaterar Riksrevisionen att myndigheterna inte har ett tillräckligt effektivt informationsutbyte. Riksrevisionen har i sin granskning sett att Skatteverket och Försäkringskassan haft problem att implementera vissa av de lagändringar som införts för att stärka folkbokföringen och systemet för samordningsnummer. Skatteverket har haft utmaningar vad gäller möjligheten att kontrollera biometriska uppgifter i identitetshandlingar i samband med flytt till Sverige och tilldelning av samordningsnummer. Granskningsrapporten beskriver också att Försäkringskassan inte skiljer på de olika nivåer av identitetsstatus som samordningsnummer har i sitt kundregister som även delas med Pensionsmyndigheten. I registret finns nästan en halv miljon samordningsnummer och Riksrevisionen bedömer att bristerna ökar risken för att socialförsäkringsförmåner betalas ut på felaktiga grunder. Mot denna bakgrund rekommenderar Riksrevisionen regeringen att följa upp myndigheternas implementering av de lagändringar som syftar till att stärka folkbokföringen och systemet för samordningsnummer. Utöver nämnda områden uppmanar Riksrevisionen till uppföljning av möjligheten att avregistrera falska identiteter från folkbokföringsdatabasen och möjligheten att vilandeförklara samordningsnummer. Riksrevisionen för fram att Försäkringskassan gör begränsade kontroller för att säkerställa att en person som ansöker om en förmån hör ihop med angivet personnummer och Pensionsmyndigheten gör inga sådana kontroller. Myndigheterna förlitar sig vid verifieringen på e-legitimation och de säkerhetskrav som utfärdaren av e-legitimationen föreskriver. Riksrevisionen lämnar rekommendationen att regeringen ska ge berörda myndigheter i uppdrag att utveckla metoder för att förhindra att förmåner betalas ut till utnyttjade identiteter. Vidare konstaterar Riksrevisionen att det saknas utrymme i nationell lagstiftning för att lagra och söka på biometrisk information som säkerställer att en person inte förekommer under flera identiteter i centrala register och att det inte finns ett tillräckligt effektivt informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna. Riksrevisionen noterar att utredningar pågår om ökad användning av biometriska uppgifter, men bedömer att regeringen behöver ge ett tydligt myndighetsgemensamt uppdrag när det gäller samverkan om falska och felaktiga identiteter. Rekommendationen till regeringen är att ge Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket ett samverkansuppdrag att identifiera och åtgärda förekomsten av falska eller felaktiga identiteter i myndigheternas register. Slutligen menar Riksrevisionen att det inte är tydligt reglerat vilka uppgifter som Statens servicecenter ska utföra på Skatteverkets uppdrag vad gäller det praktiska arbetet med att fysiskt kontrollera att identitetshandlingar hör ihop med personen. Rekommendationen till regeringen är att se över Statens servicecenters uppdrag i arbetet med att fastställa identitet. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Sammanhållen identitetsförvaltning I regeringens skrivelse Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67) framgår att svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Regeringen beskriver i skrivelsen att brister i identitetsförvaltningen har bidragit till att problemen med organiserad brottslighet, utanförskap och bidragsbrottslighet är så pass omfattande i Sverige. Olika former av identitetsmissbruk förekommer bl.a. vid bedrägerier, arbetslivskriminalitet och brott mot välfärdssystemen. Regeringen delar således Riksrevisionens övergripande problembeskrivning som ligger till grund för granskningen och instämmer i att identifierade brister får allvarliga konsekvenser. I strategin mot organiserad brottslighet slår regeringen fast att det behöver bedrivas ett gediget arbete för att skapa ett system avseende identiteter som är ändamålsenligt, sammanhängande, säkert och hållbart över tid. Det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att de parter som såväl utfärdar som förlitar sig på en identitetshandling, elektronisk identifiering eller annan form av intyg ges effektiva möjligheter att motverka identitetsmissbruk. Regeringen välkomnar därför Riksrevisionens granskning. Iakttagelserna och slutsatserna i granskningsrapporten utgör ett viktigt bidrag till att synliggöra de utvecklingsbehov som finns. Den statliga kompetensen om identitetsfrågor Regeringen instämmer i att det vid respektive myndighet finns god kompetens och expertis, men instämmer likväl i slutsatsen att kompetensen behöver spridas inom och mellan myndigheterna på ett bättre sätt. Regeringen bedömer att det finns potential i ökad samverkan mellan myndigheterna för att mer effektivt använda specialistkompetensen om identitetsfrågor som finns nationellt. Bedömningen är att även tillgången till teknisk utrustning och digitalt systemstöd kan förbättras vid myndigheterna genom ökat samarbete och erfarenhetsutbyte. Den jämförelse som Riksrevisionen gjort med andra länder som infört särskilda id-center kommer vara underlag för regeringens överväganden om fortsatt arbete med att utveckla den samlade statliga kompetensen om identitetsfrågor. Informationsutbyte Riksrevisionen observerar i granskningen att myndigheterna inte har ett tillräckligt effektivt informationsutbyte. Regeringen anser att för att öka myndigheternas förmåga att förebygga och bekämpa brott behövs ett perspektivskifte i synen på information (skr. 2023/24:67). Information som finns hos de olika myndigheterna, åtminstone inom staten, bör ses som en samlad strategisk resurs som i större utsträckning ska kunna tillgängliggöras och användas av den myndighet som behöver den. Ett välfungerande informationsutbyte mellan myndigheter är ofta en grundläggande förutsättning för att olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet ska kunna förebyggas, utredas och bekämpas. Detsamma gäller för att bl.a. förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. De brister och behov av informationsutbyte som uppmärksammats i granskningen är kända för regeringen. Frågan om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter är högt prioriterad av regeringen, och ett intensivt utrednings- och lagstiftningsarbete pågår därför inom Regeringskansliet på detta område (avsnitt 4.5). Förbättrad folkbokföring och införandet av stärkta regler Slutsatserna i Riksrevisionens granskning bekräftar den bild som Skatteverket har redovisat till regeringen i årsredovisningen för 2023 om att kunskapen om samordningsnummer i samhället är låg. En enkät som Skatteverket genomförde 2023 visade att kunskapen om vad ett samordningsnummer innebär var låg och flertalet aktörer uppgav att de ännu inte hade förändrat sina verksamhetssystem så att informationen om vilande eller aktivt samordningsnummer kan användas. I budgetpropositionen för 2025 beskrivs att regeringens ökning av Skatteverkets anslag har resulterat i fler bosättningskontroller och ändringar i folkbokföringen som förbättrat kvaliteten. Regeringen välkomnar den positiva resultatutvecklingen men konstaterar att arbetet inte är tillfredsställande för att säkerställa att resultatet också används av myndigheter och andra aktörer i samhället. Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen (Fi2024/01503) bekräftar att ytterligare arbete behövs. Det är allvarligt att många personer är folkbokförda i Sverige men inte bor här. Skatteverket behöver arbeta vidare med att avregistrera personer från folkbokföringen och vilandeförklara samordningsnummer som inte ska vara aktiva. Regeringen är också tydlig med att det är viktigt att de aktörer som använder uppgifter från folkbokföringen agerar i enlighet med gällande regler för samordningsnummer och folkbokföring. I regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skatteverket (Fi2023/03131) har regeringen beslutat att Skatteverket i årsredovisningen ska redovisa genomförda åtgärder för förbättrad folkbokföring och resultatet av dessa. Bland åtgärderna ingår t.ex. att stärka arbetet med identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer, inklusive kontrollen av biometriska uppgifter, samt verka för att den nya nivån med uppgift om styrkt identitet blir det samordningsnummer som används brett i samhället. Skatteverket ska även öka medvetenhet, kunskap, förståelse och ansvarstagande när det gäller folkbokföringsuppgifter genom informationsinsatser både brett i samhället och till specifika målgrupper. Regeringen gör därför delvis en annan bedömning än Riksrevisionen om behovet av att följa upp implementering av de lagändringar som syftar till att stärka folkbokföringen och systemet för samordningsnummer. Regeringen anser att formerna för uppföljning av Skatteverkets genomförande finns på plats men att regeringens styrning och uppföljning gentemot andra berörda myndigheter kan utvecklas. Kontroller vid utbetalning från välfärdssystemen För att värna legitimiteten i och förtroendet för välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem är det avgörande att utbetalningar enbart sker till personer och företag som är berättigade till stöd. De myndigheter som beslutar om och betalar ut stöd ansvarar för att säkerställa att en person som ansöker om en förmån hör ihop med angivna personuppgifter så att identiteter inte utnyttjas. Regeringens bedömning är att det är angeläget att myndigheterna tar tillvara befintliga möjligheter att kontrollera och säkerställa identitet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att problemet med utnyttjade identiteter är nationellt och myndighetsövergripande och att åtgärder på nationell nivå och EU-nivå behövs för att förhindra att förmåner betalas ut i sådana fall där identiteter har utnyttjats. Regeringen gör en annan bedömning än Riksrevisionen om att det behövs ett uppdrag till myndigheterna att öka sin kunskap och utveckla metoder för att förhindra att förmåner betalas ut till utnyttjade identiteter. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten är redan i dag väl medvetna om problematiken med utnyttjade identiteter samtidigt som möjligheten till sådana kontroller är begränsade. I stället anser regeringen att de åtgärder som syftar till en sammanhållen identitetsförvaltning med användandet av biometriska uppgifter bättre bidrar till att förhindra att utnyttjade identiteter används vid bedrägerier mot välfärdssystemen där identiteter utnyttjats. Statens servicecenters uppdrag I lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service regleras de generella möjligheterna för myndigheter att ingå serviceavtal som innebär att Statens servicecenter ska utföra uppgifter för dessa myndigheters räkning. Av 1 § framgår att statliga myndigheter och en kommun eller en region får ingå serviceavtal om att för varandras räkning lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda och i övrigt handlägga förvaltningsärenden, med de begränsningar som anges i lagen eller i förordning. Det finns även möjlighet att ingå ett särskilt anställnings- eller uppdragsavtal om ett serviceavtal omfattar förvaltningsuppgifter som helt eller delvis innefattar myndighetsutövning eller kräver tillgång till personuppgifter, se 5 § samma lag. Bestämmelserna kompletteras av förordningen (2019:214) om viss gemensam offentlig service. Av 15 a § förordningen (2017:154) om instruktion för Skatteverket framgår att Skatteverket ska ingå serviceavtal med Statens servicecenter om att Statens servicecenter ska utföra uppgifter enligt lagen om viss gemensam offentlig service för Skatteverkets räkning. Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att Statens servicecenters uppdrag att utföra arbetsuppgifter för Skatteverkets räkning är otydligt reglerat. Lagstiftningen reglerar möjligheterna till serviceavtal medan själva serviceavtalet mellan Skatteverket och Statens servicecenter reglerar vilka uppgifter som Statens servicecenter ska utföra för Skatteverkets räkning. Regeringen ser därmed inte skäl att i författning särskilt reglera Statens servicecenters uppdrag att genomföra identitetskontroller för Skatteverkets räkning och regeringen avser inte att vidta någon åtgärd med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i denna del. Samtidigt kan det finnas skäl att genomföra generella förändringar av regelverket. Statens servicecenter och Migrationsverket har inkommit med en gemensam hemställan till regeringen om att regeringen bl.a. ska ändra förordningen (2019:214) om viss gemensam offentlig service (Fi2024/00870). Syftet är att förtydliga de rättsliga förutsättningarna för samverkan samt möjliggöra en ändamålsenlig utveckling av de statliga servicekontoren och deras tjänsteutbud. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Sammanhållen identitetsförvaltning I regeringens och myndigheternas pågående arbete mot målet att svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet, ingår bl.a. att få till stånd en mer sammanhållen identitetsförvaltning med ökad användning av biometriska uppgifter (skr. 2023/24:67). Arbete pågår för att förbättra möjligheterna att inhämta, lagra, utbyta och på andra sätt behandla biometriska uppgifter. Regeringen beskriver även att säkerhetsnivån på fysiska och digitala handlingar som används i identifieringssyfte behöver vara anpassad efter de behov av säkrare kontrollfunktioner som den ökande digitaliseringen i samhället medför. Regeringen har arbetat vidare med förslagen som lämnades i betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning (SOU 2023:32). Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om propositionen Biometri i brottsbekämpningen där det bl.a. föreslås att biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning. Polismyndighetens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister och vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier. Vidare föreslås att dnabaserad släktforskning under vissa förutsättningar ska tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott. Regeringen har också tillsatt Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) som ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 29 november 2024. Utredningen ska bl.a. ta ställning till hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag, t.ex. genom att fingeravtryck och fotografier får tas och behandlas i fler typer av ärenden eller att sådana uppgifter får sparas i fler fall eller under en längre tid. Regeringen inväntar utredningens förslag. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som har till uppgift att se över om Skatteverket bör ges utökade befogenheter inom folkbokföringen och brottsbekämpningen (dir. 2023:134). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till om Skatteverket ska få möjlighet att lagra och på annat sätt behandla ansiktsbilder och fingeravtryck samt de biometriska uppgifterna som tas fram ur dessa i ärenden om folkbokföring och samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas den 28 maj 2025 och regeringen följer arbetet noga. Dessutom avser regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur kopplingen mellan verifiering och grundregistrering av identitet kan stärkas. Avsikten är att utredningen, som påbörjas under 2025, bl.a. ska föreslå åtgärder för en effektivare och säkrare process vid verifiering av identitet som innebär att det skapas ett system avseende identitet som är ändamålsenligt, sammanhängande, säkert och hållbart över tid. Statlig kompetens om identitetsfrågor Myndigheterna behöver kontinuerligt uppmärksamma risker och identifiera åtgärder mot nya och fler tillvägagångssätt för att utnyttja brister i svensk identitetsförvaltning. Kunskap är en förutsättning för att kunna upptäcka t.ex. förfalskade handlingar. Snabb teknikutveckling är en av flera faktorer som bidrar till att det är en utmaning för de statliga myndigheterna att kontinuerligt säkerställa kompetens om identitetsfrågor. Det är viktigt att myndigheterna säkerställer att medarbetare som t.ex. arbetar med dokumentgranskning får både utbildning och möjlighet att arbeta med detta i tillräcklig utsträckning för att både uppnå och upprätthålla tillräcklig kompetens. Flera myndigheter har gjort satsningar för att stärka kompetensen, men specialistkompetens inom id-området är en bristvara nationellt. Att dela kunskap och expertis mellan de statliga myndigheterna är nödvändigt. Förbättrad samverkan mellan myndigheterna bedöms kunna bidra till att specialistkompetensen avseende identitetsfrågor som finns nationellt används mer effektivt. Bedömningen är att även tillgången till teknisk utrustning och digitalt systemstöd kan förbättras vid myndigheterna genom ökat samarbete och erfarenhetsutbyte. Regeringen har därför beslutat att ge Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Statens servicecenter i uppdrag att stärka samarbetet för att upprätthålla och sprida kompetens om identitetsfrågor (Fi2024/02215). I uppdraget ingår att gemensamt föreslå vilka uppgifter som ett nationellt kompetenscentrum för identitetsfrågor eller motsvarande funktion bör utföra och vilken myndighet som bör ansvara för funktionen. Uppdraget ska i denna del redovisas senast den 31 mars 2025. Slutredovisningen av uppdraget ska lämnas senast den 30 september 2025. Förbättrad folkbokföring och införandet av stärkta regler Regelförändringar som har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringsverksamheten ger Skatteverket förutsättningar att förbättra kvaliteten i verksamheten. Skatteverkets arbete med att förbättra folkbokföringen och använda de nya verktyg som regelverket ger har redovisats till regeringen i Skatteverkets årsredovisning för 2023 (Fi2024/03131) och i den löpande myndighetsdialogen. Regeringen har i den löpande myndighetsdialogen t.ex. följt Skatteverkets arbete med att skaffa och införa teknisk utrustning vid servicekontoren för att kunna kontrollera biometriska uppgifter i handlingar vid flytt till Sverige och ansökan om samordningsnummer. Att upphandla och införa den tekniska utrustningen tog längre tid än planerat men sedan slutet av juni 2024 är utrustningen i drift på samtliga av de servicekontor som hanterar ärenden om samordningsnummer och flytt till Sverige. Det innebär också att alla medarbetare som hanterar dessa ärenden har fått den utbildning som behövs. Regeringen kommer fortsatt att följa Skatteverkets genomförande av regeländringarna och verksamhetens resultat. Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden. En förutsättning för ett väl fungerande samhälle är att informationen om dem som är bosatta i Sverige eller har samordningsnummer är korrekt. Det är viktigt att de aktörer som använder uppgifter från folkbokföringsdatabasen agerar i enlighet med gällande regler för samordningsnummer och folkbokföring och att författningsändringarna som genomförts för att stärka folkbokföringen och systemet med samordningsnummer får genomslag i myndigheternas verksamhet. Regeringen har därför beslutat att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar. Skatteverket ska samordna arbetet och stödja övriga myndigheter när uppdraget utförs (Fi2024/02213). Myndigheterna behöver se till att kunskapen finns hos medarbetarna om vad uppgifter från folkbokföringen och om samordningsnummer betyder och hur de kan användas i ärendehandläggningen. Arbetssätt och rutiner behöver vara utformade på ett sätt som gör att informationen bidrar till korrekta beslut och korrekta utbetalningar. Myndigheterna behöver även anpassa it-system för att information som aviseras tillsammans med personnummer och samordningsnummer kan användas i myndigheternas ärendehandläggning och kontrollverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025. Bättre operativt samarbete Missbruk av identitetshandlingar genom utnyttjandet av felaktiga personuppgifter och problem kopplade till elektronisk identifiering är vanligt förekommande i olika former av brottsupplägg inom den organiserade brottsligheten och arbetslivskriminaliteten. Det är därför angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att de parter som såväl utfärdar som förlitar sig på en identitetshandling, elektronisk identifiering eller annan form av intyg ges effektiva möjligheter att motverka identitetsmissbruk. Regeringen har därför gett Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppdrag att utveckla myndigheternas operativa samarbete för att identifiera identitetsmissbruk, dela information om misstänkt missbruk och fel avseende identitetsuppgifter med varandra samt åtgärda upptäckta fel i myndigheternas register (Fi2024/02214). Myndigheterna ska inhämta synpunkter från Ekobrottsmyndigheten, Myndigheten för digital förvaltning, Statens servicecenter, Åklagarmyndigheten och andra relevanta myndigheter, t.ex. de som deltar i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025. Kontroller vid utbetalning från välfärdssystemen Regeringen anser att de åtgärder som planeras för en sammanhållen identitetsförvaltning med ett ökat fokus på biometriska uppgifter kan dels leda till att problemet med utnyttjade identiteter minskar, dels förhindra felaktiga utbetalningar vid utnyttjade identiteter. En ny dataskyddsreglering för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ger båda myndigheterna förbättrade möjligheter att använda personuppgifter vid kontroller och ett utökat stöd för att lämna ut personuppgifter digitalt vid informationsutbyten (prop. 2023/24:29). Reglerna trädde i kraft den 15 februari 2024. En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet trädde i kraft den 1 juli 2024 (prop. 2023/24:85). Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter med syftet att myndigheterna ska ges förbättrade möjligheter att förebygga, utreda och bekämpa olika former av fusk, regelöverträdelser och brottslighet (Ju 2023:22). Uppdraget delredovisades den 2 september 2024 genom delbetänkandet Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar (SOU 2024:63). Förslaget bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen föreslagit att Försäkringskassan tillförs 190 miljoner kronor för att motverka arbetslivskriminalitet, motverka den kriminella ekonomin och minska felaktiga utbetalningar i föräldraförsäkringen. Regeringen har vidare föreslagit att Pensionsmyndigheten tillförs 20 miljoner kronor för att stärka kontrollen avseende bl.a. äldreförsörjningsstöd för att förhindra att bosättningsbaserade förmåner betalas ut till personer som olovligen tar med sig förmåner utanför Sverige. Samlad bedömning Regeringen kommer att följa hur Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket hanterar Riksrevisionens rekommendationer till dem i den löpande myndighetsdialogen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport 2024:12 Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndigheter Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 november 2024 Närvarande: Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Carlson, Dousa Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter