Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 Skr. 2024/25:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2025 Ulf Kristersson Jessica Rosencrantz (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari–31 december 2024. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning3 2 Redovisning4 2.1 Statsrådsberedningen4 2.2 Justitiedepartementet6 2.3 Utrikesdepartementet153 2.4 Försvarsdepartementet163 2.5 Socialdepartementet172 2.6 Finansdepartementet248 2.7 Utbildningsdepartementet292 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet317 2.9 Kulturdepartementet394 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet409 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet417 3 Kronologiskt register505 4 Utskottsregister521 Konstitutionsutskottet521 Finansutskottet522 Skatteutskottet524 Justitieutskottet525 Utrikesutskottet528 Försvarsutskottet529 Socialförsäkringsutskottet530 Socialutskottet531 Kulturutskottet533 Utbildningsutskottet534 Trafikutskottet535 Miljö- och jordbruksutskottet537 Näringsutskottet539 Arbetsmarknadsutskottet541 Civilutskottet541 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet543 5. Regelbeståndet 2024544 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025547 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2024. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2025 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2022/23, 2023/24 och det nu pågående riksmötet 2024/25 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 116 från riksmötet 2023/24 till och med nr 125 från riksmötet 2024/25. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2023/24 1. Rskr. 2023/24:116 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2023/24:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2023/24:142 Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 Skr. 2023/24:34, bet. 2023/24:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2023/24:183 Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 4. Rskr. 2023/24:220 Granskningsbetänkande Bet. 2023/24:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2023/24:222 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023Skr. 2023/24:75, bet. 2023/24:KU21Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 6. Rskr. 2023/24:225 Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2023Skr. 2023/24:103, bet. 2023/24:KU23Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 7. Rskr. 2023/24:242 Vårändringsbudget för 2024Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2024/25 8. Rskr. 2024/25:64 Nationell säkerhetsstrategi Skr. 2023/24:163, bet. 2024/25:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 9. Rskr. 2024/25:71 Utgiftsområde 1 Rikets styrelseProp. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1) och den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad. 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2014/15 1. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3), 2021/22:75 (Ju 3), 2022/23:75 (Ju 1) och 2023/24:75 (Ju 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen närmare att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Polismyndigheten har redovisat hur de ökade resurserna har fördelats i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har tidigare haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Brottsförebyggande rådet (Brå) fick 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Brås delrapport i mars 2023 avsåg resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten. Den visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har även analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndighetens resursfördelning till viss del bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 55–56) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes fr.o.m. 2025. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Till detta ska Polismyndigheten särskilt redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Myndigheten ska också redovisa lokal polisnärvaro per polisregion, där det ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att öka antalet poliser i yttre tjänst samt hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Uppdraget redovisades den 19 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer. Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent. Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena. Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat. Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 2. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4), 2021/22:75 (Ju 4), 2022/23:75 (Ju 2) och 2023/24:75 (Ju 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7), 2021/22:75 (Ju 5), 2022/23:75 (Ju 3) och 2023/24:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 16 mars 2023 propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91). I propositionen föreslås en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer, vilket bedöms kunna frigöra resurser hos Polismyndigheten som gör att polismän kan ägna sig åt uppgifter där det finns ett större behov av polisiär kompetens. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024. Den 6 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ny jakt- och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108) som ger en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om bl.a. ansvaret för vapentillstånd och tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 ska uppdraget redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Den 11 maj 2023 beslutade regeringen ett uppdrag till Statskontoret om att se över vissa frågor på djurområdet, bl.a. om uppgiftsfördelningen mellan Polismyndigheten och länsstyrelserna är ändamålsenligt utformad (LI2023/02465, LI2023/00375). Uppdraget redovisades den 28 februari 2024. Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektivtrafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Den 29 augusti 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75). I uppdraget ingår bl.a. att överväga åtgärder för en stärkt tillsyn av tivoliverksamheter och ta ställning till om Polismyndighetens ansvar för hantering av vissa andra ärenden ska överlämnas till en annan huvudman. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025. Den 4 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser (prop. 2024/25:27) som bl.a. innebär att kravet på tillstånd från Polismyndigheten för att driva vissa hotell- och pensionatsrörelser tas bort och ersätts av ett anmälningsförfarande. Förslagen innebär en administrativ lättnad för Polismyndigheten som kan frigöra resurser till annat. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8), 2021/22:75 (Ju 6), 2022/23:75 (Ju 4) och 2023/24:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75 (Ju 9), 2021/22:75 (Ju 7), 2022/23:75 (Ju 5) och 2023/24:75 (Ju 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten var att det skulle behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Regeringskansliet har undersökt om förslagen i slutbetänkandet kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska utvecklingen. I detta syfte bjöd Regeringskansliet in ett flertal intressenter till ett samrådsmöte i mars 2024 för att inhämta synpunkter på utredningens förslag. Regeringen gjorde bedömningen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.5 s. 24) att förslagen i slutbetänkandet har förlorat i aktualitet och att det inte finns tillräckliga skäl att gå vidare med dem. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75 (Ju 10), 2021/22:75 (Ju 8), 2022/23:75 (Ju 6) och 2023/24:75 (Ju 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53–54), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38–39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44–45). Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. Genom budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, bet. 2022/23:JuU1, rskr. 2022/23:85) tillfördes Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten. Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades till regeringen den 17 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget redovisades i augusti 2023. I samma regleringsbrev gav regeringen också Polismyndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen skulle även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget redovisades i september 2023. Målet med att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer nåddes i mars 2024. I budgetpropositionen för 2025 har Polismyndigheten tillförts ytterligare medel för att fortsätta växa, med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 30 oktober 2024. Ekonomistyrningsverket har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. Ekonomistyrningsverket har även analyserat skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser. I samband med att en ny rikspolischef tillsattes i december 2023 gav regeringen den nya polisledningen ett tydligt förändringsuppdrag. I detta ingår att myndigheten ska säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser. Regeringens inriktning tydliggörs ytterligare i regleringsbrevet för 2024. Dels anger regeringen i en ny portalskrivning att regeringens styrning av Polismyndigheten fokuserar på effektivitet och förbättrade resultat, dels anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa sitt arbete med att säkerställa en effektiv organisering, styrning och uppföljning av verksamheten. Redovisningen ska innefatta en redogörelse av fortsatt utvecklingsarbete för kvantitativ uppföljning av resultat och hur myndigheten verkar för spridning av effektiva och beprövade arbetssätt mellan olika delar av organisationen. Av regleringsbrevet följer också bl.a. att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att säkerställa ett välavvägt resursutnyttjande mellan den planlagda brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten samt hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten. Ett antal åtgärder genomförs för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter, vilket beräknas möjliggöra ökat fokus på den polisiära kärnverksamheten, se bl.a. rskr. 2014/15:152 (Ju 3). Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna och det allt tydligare fokus på effektivitet som nu finns i myndighetsstyrningen bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43 f.) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Vidare har kompetenshöjande åtgärder vidtagits för att öka antalet salivprov i registersyfte eftersom sådana prov kan vara av stor betydelse för förutsättningarna att klara upp brott. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 betonar regeringen vikten av en effektiv brottsutredningsverksamhet och ökad lagföring, och begär återrapportering av relevanta indikatorer på området. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontaktcenter med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits för att förbättra information till brottsoffer bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13), 2021/22:75 (Ju 11), 2022/23:75 (Ju 8) och 2023/24:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14), 2021/22:75 (Ju 12), 2022/23:75 (Ju 9) och 2023/24:75 (Ju 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera och ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15), 2021/22:75 (Ju 13), 2022/23:75 (Ju 10) och 2023/24:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16), 2021/22:75 (Ju 14), 2022/23:75 (Ju 11) och 2023/24:75 (Ju 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Enligt kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75) ska en särskild utredare bl.a. ta ställning till i vilken utsträckning vissa uppgifter som i dag utförs av Polismyndigheten kan överföras till en annan huvudman. Det handlar bl.a. om Polismyndighetens ansvar för vissa ärenden enligt ordningslagen, lagen om felparkeringsavgift och delgivningslagen. Syftet är att säkerställa att uppgifterna utförs effektivt och ändamålsenligt, men även att öka Polismyndighetens förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag. Utredaren är oförhindrad att ta upp närliggande frågor som har samband med uppdraget, om det bedöms motiverat. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44) anförde regeringen att ett brett arbete för att ytterligare renodla Polismyndighetens arbete har initierats genom direktiven och att det därför inte längre finns behov av att återuppta den tidigare utredningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17), 2021/22:75 (Ju 15), 2022/23:75 (Ju 12) och 2023/24:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmottagningsställen och att punktskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anförde regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24). I uppdraget ingår att analysera hur valsedelsystemet och dess tillämpning förhåller sig till valhemligheten och möjligheterna för väljare att delta i val, däribland personer med funktionsnedsättning. Det ingår även att analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättningar, t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 12. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37), 2018/19:75 (Ju 30), 2019:20:75 (Ju 21), 2020/21:75 (Ju 19), 2021/22:75 (Ju 17), 2022/23:75 (Ju 14) och 2023/24:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Brås delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har också analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndigheten resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet till viss del men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes fr.o.m. 2025. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Uppdraget redovisades den 19 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer. Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent. Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena. Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat. Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54–55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen. I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48–49). Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Brås delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har också analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndigheten resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet till viss del men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s.49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes fr.o.m. 2025. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa fördelning av lokal polisnärvaro per polisregion. Av redovisningen ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Myndigheten ska vidare återrapportera antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten bland annat även i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Uppdraget redovisades den 19 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer. Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent. Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena. Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat. Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Våren 2024 presenterade Svenska Bankföreningen ett åtgärdspaket för att förstärka kundskyddet mot bedrägerier, som bankerna ska ha genomfört senast i slutet av 2025. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många som fanns vid ingången av 2016 – en ambition som uppnåddes i mars 2024. Denna satsning ligger nu som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 58–60) har Polismyndigheten tillförts medel för att växa. För att förstärka arbetet mot bedrägerier och penningtvätt har medel också tillförts till ett finansiellt underrättelsecentrum där Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med privata parter, såsom banker, ska ges möjlighet utbyta operativ information och arbeta brottsförebyggande. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 59–60). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation är genomförda. Punkten står därför åter som öppen. Arbetet med en lagrådsremiss om ett nytt statligt id-kort har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i lagrådsremissen i stora delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning pågår. I Regeringskansliet bereds också ett betänkande med förslag på hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas (SOU 2023:61). Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5 s. 115) att Polismyndigheten får uppdraget att utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24), 2021/22:75 (Ju 20), 2022/23:75 (Ju 16) och 2023/24:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2701. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som handlar om att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården bör straffas lika hårt som våld eller hot mot polisen är tillgodosedd. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27), 2021/22:75 (Ju 22), 2022/23:75 (Ju 17) och 2023/24:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 15. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31), 2021/22:75 (Ju 24), 2022/23:75 (Ju 18) och 2023/24:75 (Ju 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 46) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33), 2021/22:75 (Ju 26), 2022/23:75 (Ju 19) och 2023/24:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34), 2021/22:75 (Ju 27), 2022/23:75 (Ju 20) och 2023/24:75 (Ju 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har tidigare haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44). Brottsförebyggande rådets delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån. Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har också analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndigheten resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet till viss del men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten.) Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes fr.o.m. 2025. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även bland annat i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Uppdraget redovisade den 19 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer. Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent. Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena. Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat. Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Ett återrapporteringskrav om hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång fanns i regleringsbrevet för 2022. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontaktcenter med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits för att förbättra information till brottsoffer bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36), 2021/22:75 (Ju 29), 2022/23:75 (Ju 21) och 2023/24:75 (Ju 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i december 2022. En utredning har i ett betänkande lämnat förslag på hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt (SOU 2023:35 Nya regler om hållbarhetsredovisning). Den 27 mars 2024 beslutade regeringen propositionen Nya regler om hållbarhetsredovisning (prop. 2023/24:124). I propositionen anförde regeringen följande. Det nya direktivet innebär att företagens hållbarhetsrapporter behöver vara utförligare än tidigare, snarare än att minska kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Ett genomförande av direktivet innebär därför att regeringen inte fullt ut tillmötesgår riksdagens tillkännagivande. Ett genomförande på miniminivå innebär emellertid, såsom riksdagen också efterfrågar, att de svenska företagen inte omfattas av rapporteringskraven i större utsträckning än europeiska företag. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43), 2020/21:75 (Ju 37), 2021/22:75 (Ju 30), 2022/23:75 (Ju 22) och 2023/24:75 (Ju 20). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Enligt kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75) ska en särskild utredare bl.a. ta ställning till i vilken utsträckning vissa uppgifter som i dag utförs av Polismyndigheten kan överföras till en annan huvudman. Det handlar bl.a. om Polismyndighetens ansvar för vissa ärenden enligt ordningslagen, lagen om felparkeringsavgift och delgivningslagen. Syftet är att säkerställa att uppgifterna utförs effektivt och ändamålsenligt, men även att öka Polismyndighetens förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag. Utredaren är oförhindrad att ta upp närliggande frågor som har samband med uppdraget, om det bedöms motiverat. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44) anförde regeringen att ett brett arbete för att ytterligare renodla Polismyndighetens arbete har initierats genom direktiven och att det därför inte längre finns behov av att återuppta den tidigare utredningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44), 2021/22:75 (Ju 35), 2022/23:75 (Ju 26) och 2023/24:75 (Ju 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnade därför inte något förslag om ändring av straffbestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45), 2021/22:75 (Ju 36), 2022/23:75 (Ju 27) och 2023/24:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som avser stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården är tillgodosedd. Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54), 2020/21:75 (Ju 46), 2021/22:75 (Ju 37), 2022/23:75 (Ju 28) och 2023/24:75 (Ju 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbetet med en lagrådsremiss har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i lagrådsremissen i stora delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 23. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54), 2021/22:75 (43), 2022/23:75 (Ju 33) och 2023/24:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess. Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i domstol för förundersökningsprotokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Regeringen beslutade i november 2024 att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rättsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2025 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder är tillräckliga samt redovisa hur samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polismyndigheten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten genom att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar att dras i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter mellan olika kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58), 2021/22:75 (Ju 46), 2022/23:75 (Ju 36) och 2023/24:75 (Ju 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den 29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59), 2021/22:75 (Ju 47), 2022/23:75 (Ju 37) och 2023/24:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslog bl.a. förlängda preskriptionstider för allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den återstående delen av tillkännagivandet var tillgodosett och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och arbete med lagrådsremiss pågår. Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61), 2021/22:75 (Ju 49), 2022/23:75 (Ju 38) och 2023/24:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbetet med en lagrådsremiss har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltigförklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i lagrådsremissen i stora delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62), 2021/22:75 (Ju 50), 2022/23:75 (Ju 39) och 2023/24:75 (Ju 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet. 2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning den 15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna samarbetet kring den dömde. Kriminalvården slutredovisade regeringsuppdraget (Ju2021/03732) den 15 september 2023. Av slutredovisningen framgår att myndigheten identifierat att det återfallsförebyggande arbete ska utvecklas genom att bland annat anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet genom att bland annat bedöma risken för återfall i brott utifrån en femgradig skala samt öka antalet som erbjuds vuxenutbildning. Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023 Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 46) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024. Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 28. 28. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2, bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68), 2021/22:75 (Ju 55), 2022/23:75 (Ju 41) och 2023/24:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte under 2021 handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gällde de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C241/22). Under 2023 höll EU-domstolen en ny muntlig förhandling i mål C-470/21, som regeringen deltog i. Dom i mål C-470/21 och C-548/21 meddelades under 2024. Datalagringsutredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14, bet. 2018/19:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69), 2021/22:75 (Ju 56), 2022/23:75 (Ju 42) och 2023/24:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15 och 20. Riksmötet 2019/20 30. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, bet. 2019/20:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73), 2021/22:75 (Ju 60), 2022/23:75 (Ju 45) och 2023/24:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal analyseras i Regeringskansliet. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I propositionen bedömdes att det saknades underlag för att föreslå ändringar i bestämmelsen om sabotage mot blåljusverksamhet. Den 11 januari 2024 redovisade Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31 och dir. 2023:16) sitt betänkande Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningen skulle även ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:177 Unga lagöverträdare Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81), 2021/22:75 (Ju 63), 2022/23:75 (Ju 48) och 2023/24:75 (Ju 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27 mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU 2024:30). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det bl.a. föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14 och 16. 32. Rskr. 2019/20:233 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91), 2021/22:75 (Ju 65), 2022/23:75 (Ju 50) och 2023/24:75 (Ju 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Arbete med en proposition pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2019/20:235 Familjerätt Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) 2021/22:75 (Ju 66), 2022/23:75 (Ju 51) och 2023/24:75 (Ju 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2019/20:255 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-kontroll Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95), 2021/22:75 (Ju 67), 2022/23:75 (Ju 52) och 2023/24:75 (Ju 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 35. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96), 2021/22:75 (Ju 68), 2022/23:75 (Ju 53) och 2023/24:75 (Ju 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2019/20:258 Straffrättsliga frågor Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97), 2021/22:75 (Ju 69), 2022/23:75 (Ju 54) och 2023/24:75 (Ju 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2019/20:304 VapenfrågorMot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108), 2021/22:75 (Ju 70), 2022/23:75 (Ju 55) och 2023/24:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8 och 12–14. 38. Rskr. 2019/20:333 Ungdomsövervakning Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118), 2021/22:75 (Ju 73), 2022/23:75 (Ju 58) och 2023/24:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå skärpta regler om undanröjande av en särskild ungdomspåföljd och bestämmande av ny påföljd. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 39. Rskr. 2020/21:29 Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123), 2021/22:75 (Ju 74), 2022/23:75 (Ju 59) och 2023/24:75 (Ju 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera straffet för mord. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:31 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125), 2021/22:75 (Ju 75), 2022/23:75 (Ju 60) och 2023/24:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). En departementspromemoria med förslag om kriminalisering av förstadiebrott till grova och synnerligen grova brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har tagits fram och remitterats. Regeringen beslutade den 8 maj 2024 propositionen Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten (prop. 2023/24:139). I propositionen föreslog regeringen en kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till grovt och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 19 juni 2024 (bet. 2023/24:FöU12, rskr. 2023/24:275). Lagändringarna trädde i kraft den 8 juli 2024. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs därför av. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2020/21:49 Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131), 2021/22:75 (Ju 77), 2022/23:75 (Ju 61) och 2023/24:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Regeringen beslutade den 20 november 2023 kommittédirektiven Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158). I uppdraget till den särskilda utredaren ingår bl.a. att analysera och föreslå hur Migrationsverket kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning, t.ex. genom direktåtkomst. I det sammanhanget behöver utredaren bl.a. beakta förenligheten med EU:s dataskyddsförordning. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 januari 2025. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 14 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 14 mars 2025 (dir. 2024:110). Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:57 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137), 2021/22:75 (Ju 79), 2022/23:75 (Ju 63) och 2023/24:75 (Ju 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars 2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet. 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebar att utredaren även fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 6 februari 2025 lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2020/21:79 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140), 2021/22:75 (Ju 80), 2022/23:75 (Ju 64) och 2023/24:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen hade därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Det visade sig dock att det inte fanns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i samband med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen gav den 15 februari 2024 tillsynsmyndigheterna på säkerhetsskyddsområdet i uppdrag att redovisa hur arbetet med tillsyn inom området har bedrivits. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa uppgifter om handläggningstider för genomförda samråd. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024. Analys av inkomna redovisningar pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2020/21:166 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84), 2022/23:75 (Ju 65) och 2023/24:75 (Ju 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:167 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85), 2022/23:75 (Ju 66) och 2023/24:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2020/21:185 Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89), 2022/23:75 (Ju 68) och 2023/24:75 (Ju 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Kriminalvården har därefter i årsredovisningen för 2023 redogjort för att säkerhetsarbetet i frivården fortsatte att förstärkas under 2023. Av årsredovisningen framgår att ett särskilt projekt i samverkan mellan frivården och andra myndigheter visade bl.a. att det inte finns någon generell hög risk att enskilda frivårdshandläggare ska utsättas för direkt våld av klienter med koppling till organiserad brottslighet. De största riskerna var i stället otillåten påverkan och självcensur, samt våld mellan klienter i frivårdens lokaler eller i närheten, där fara för frivårdens medarbetare kan uppstå av en slump. Kriminalvårdens bedömning var att frivårdskontoren arbetar bra med säkerhetsfrågor och genomför rekommenderade åtgärder i stor utsträckning. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 47) ansåg regeringen att Kriminalvårdens redovisning visar att den gällande regleringen kring säkerhetskontroller i frivården fungerar väl och att det inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2020/21:193 Hyresrätt m.m. Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90), 2022/23:75 (Ju 69) och 2023/24:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad. 48. Rskr. 2020/21:194 Associationsrätt Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91), 2022/23:75 (Ju 70) och 2023/24:75 (Ju 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen beslutade i december 2021 kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingick bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen redovisades den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Genom de förslag som lämnades i propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:220 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94), 2022/23:75 (Ju 71) och 2023/24:75 (Ju 58). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar som trädde i kraft den 1 juli 2022. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 50. Rskr. 2020/21:223 Familjerätt Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97), 2022/23:75 (Ju 72) och 2023/24:75 (Ju 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden gick ut den 8 maj 2023. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen föreslås bl.a. ändringar i föräldrabalkens regler om vårdnadsöverflyttning. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den 29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2020/21:235 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99), 2022/23:75 (Ju 73) och 2023/24:75 (Ju 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2020/21:240 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 100), 2022/23:75 (Ju 74) och 2023/24:75 (Ju 61). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a. utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp (bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2026. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande . Uppdraget redovisades den 25 maj 2023 (Ju2023/01297). Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den 28 januari 2025 (SOU 2025:11). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 54) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 53. Rskr. 2020/21:255 Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103), 2022/23:75 (Ju 75) och 2023/24:75 (Ju 62). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. 54. Rskr. 2020/21:262 En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104), 2022/23:75 (Ju 76) och 2023/24:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Regeringen överväger vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under hösten 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget redovisades den 26 maj 2023 (Ju2022/01343). Mot bakgrund av förslag på åtgärder i denna redovisning har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att utveckla de avsnitt i Brottsofferguiden som innehåller information till de som utsatts för bedrägeri. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. utveckla webbplatsen med mer information om olika tillvägagångssätt för bedrägerier och mer specifik information riktad till juridiska personer. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2020/21:289 Processrättsliga frågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108), 2022/23:75 (Ju 79) och 2023/24:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Den 27 mars 2024 beslutades propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott (prop. 2023/24:117). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess. Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i domstol för förundersökningsprotokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rättsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2025 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder är tillräckliga samt redovisa hur samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polismyndigheten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten genom att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar att dras i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter mellan olika kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, bl.a. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Av utredningen framgår att avtalet används frekvent av svenska myndigheter och att det skulle få negativa konsekvenser för brottsbekämpningen om det sägs upp. Avtalet möjliggör också för Sverige att neka att ge rättslig hjälp i vissa fall, t.ex. om det rör sig om ett politiskt brott eller om hjälpen skulle stå i strid med allmänna svenska rättsprinciper. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 47) att det inte fanns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 34 och 39. 56. Rskr. 2020/21:304 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 111), 2022/23:75 (Ju 80) och 2023/24:75 (Ju 66). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att Kriminalvården skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade myndigheten uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 och den 2 maj 2023 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande. Uppdraget redovisades den 25 maj 2023 (Ju2023/01297). Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Utredningen har i ett delbetänkande bl.a. lämnat förslag om begränsningar av den s.k. ungdomsreduktionen (SOU 2024:39). Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2026. Kriminalvården slutredovisade den 15 september 2023 regeringsuppdraget om att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete och har redogjort för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 54) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39). Regeringen gav i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten skulle vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen skulle särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat uppdraget. Kriminalvården har också haft regeringens uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet med uppdraget var bl.a. att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget redovisades den 25 maj 2023 (Ju2023/01297). Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 52) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet. 2020/21:JuU26 s. 56). Kriminalvården har i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021, 2022 och 2023 redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955,Ju2022/00818 och Ju2023/00564). Myndigheten har också haft regeringens uppdrag att beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Den 18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten har till följd av förslagen i Tidöavtalet (Ju2023/00938). Behovet bedömdes då uppgå till 18 000 platser. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). I mars 2023 redovisade Kriminalvården ett regeringsuppdrag om att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89, prop. 2022/23:1, prop. 2023/24:1 och prop. 2024/25:1). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderade beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Kriminalvården fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att den 1 mars 2025 inkomma med en uppdaterad utbyggnadsplan för åren 2025–2034. Myndigheten fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att den 1 mars 2026 inkomma med en uppdatering av planen avseende åren 2026–2035, Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget redovisades den 29 januari 2025 (Ds 2025:1). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2020/21:JuU26 s. 53).. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföringar (bet. 2021/22:JuU25 punkt 33, rskr. 2021/22:246) Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbreven för budgetåren 2023 respektive 2024 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för 2025 att fortsätta att två gånger per år redovisa statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. I september 2024 undertecknade Sverige och Kosovo ett avtal om överförande av dömda personer. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 57. Rskr. 2020/21:314 Barn som bevittnar brott Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114), 2022/23:75 (Ju 81) och 2023/24:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att straffskalan för grovt barnfridsbrott ska höjas från fängelse i lägst nio månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. I lagrådsremissen görs vidare bedömningen att frågan om höjt minimistraff för barnfridsbrott av normalgraden lämpligen bör behandlas i ljuset av Straffreformutredningens (Ju 2023:14) betänkande. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2020/21:315 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115), 2022/23:75 (Ju 82) och 2023/24:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kompetens m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kvalitetssäkring m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett såvitt avser kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar och användande av enhetliga och evidensbaserade utredningsmetoder. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 59. Rskr. 2020/21:317 Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m. Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116), 2022/23:75 (Ju 83) och 2023/24:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2020/21:344 Straffrättsliga frågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122), 2022/23:75 (Ju 85) och 2023/24:75 (Ju 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). Uppdraget innefattar bland annat att se över billighetsskälen. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 40, 51 och 54. 61. Rskr. 2020/21:345 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123), 2022/23:75 (Ju 86) och 2023/24:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta gjordes i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har påbörjat en uppdatering av metodstödet med tillhörande checklistor som används vid utredningar av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna. Vidare framgår i redovisningen att Polismyndigheten strävar efter att utveckla metoder och arbetssätt för effektiv samverkan och utveckling av det våldsförebyggande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2023 krav på att redovisa bl.a. hur förmågan i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor har stärkts samt vilka åtgärder som vidtagits för en enhetlig och effektiv tillämpning av kontaktförbud. Enligt styrningen i regleringsbrevet för 2024 ska myndigheten bl.a. redovisa hur den har säkerställt en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten skulle enligt regleringsbrevet för 2023 särskilt redovisa vilket arbete som bedrivits för att bekämpa våld mot barn och mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten lämnade sin redovisning i årsredovisningen för 2023. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 skulle myndigheten särskilt redovisa hur lagföring av mäns våld mot kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Dessutom skulle Polismyndigheten redovisa det utvecklingsarbete som bedrivits i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive där barn är involverade (Ju2024/01453). Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ska myndigheten redovisa hur utredning av mäns våld mot kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023 genom betänkandet Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg samt omvändelseförsök (SOU 2023:37). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 november 2023. Arbetet med en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26 punkt 34). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27 punkt 45, rskr. 2020/21:345). Brottsförebyggande rådet (Brå) har under 2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om att undersöka eventuella samband mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet, våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forskningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket. Brå har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att ta fram kunskap om flickor och kvinnor i kriminella miljöer. I uppdraget ingår bl.a. att belysa kvinnors och flickors utsatthet för och delaktighet i våld i kriminella miljöer, dvs. både som brottsoffer och gärningspersoner. Uppdraget ska redovisas senast den 23 oktober 2025. Vidtagna åtgärder redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48) och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19 och 38. 62. Rskr. 2020/21:363 Terrorism Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126), 2022/23:75 (Ju 87) och 2023/24:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 63. Rskr. 2020/21:389 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128), 2022/23:75 (Ju 88) och 2023/24:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–33). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 6 februari 2025 lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2020/21:395 Polisfrågor Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23 Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129), 2022/23:75 (Ju 89) och 2023/24:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta t kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025. Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116) med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redovisades den 23 januari 2025. Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen om propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Av Polismyndighetens redovisning framgår att myndigheten 2022 påbörjade en uppdatering av metodstödet för att säkerställa bland annat att man använder forensiker och genomför brottsplatsundersökningar. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten utvecklar sin förmåga att utreda och förebygga sexualbrott mot vuxna, särskilt hur det säkerställs att myndighetens riktlinjer förspårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar tillämpas i hela landet. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48 f.) bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2020/21:396 Unga lagöverträdare Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130), 2022/23:75 (Ju 90) och 2023/24:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37). Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27 mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU 2024:30). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 21, 23 och 27–30. 66. Rskr. 2020/21:398 Vapenfrågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131), 2022/23:75 (Ju 91) och 2023/24:75 (Ju 76). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden (dir. 2024:105). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18. 67. Rskr. 2020/21:404 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133), 2022/23:75 (Ju 92) och 2023/24:75 (Ju 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Under hösten 2024 har myndighetskontakter tagits för att få information om genomslaget av möjligheten att digitalt bekräfta föräldraskap. Punkten är inte slutbehandlad. 68. Rskr. 2020/21:412 Ändrade regler i utlänningslagen Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135), 2022/23:75 (Ju 93) och 2023/24:75 (Ju 78). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattade ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. 2023:93) som innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att i samband med denna utvärdering också analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av mottagandesystemet till dess att de lämnar landet samt att ta ställning till om, och i sådana fall hur, regelverket i detta avseende behöver ändras för att främja ett ordnat återvändande. Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 januari 2025. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut.. Den 29 juni 2023 beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att inrätta särskilda boenden, kallade återvändandecenter, för personer som har fått ett verkställbart beslut om överföring, avvisning eller utvisning (Ju2023/01593). Migrationsverket har inrättat sex återvändandecenter med en total kapacitet på cirka 1 400 platser. Centren finns i Malmö, Burlöv, Mölndal, Vänersborg, Stockholm och Märsta. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Den 29 maj 2023 överlämnade utredningen betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att alla utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omfattas av kunskapskravet för permanent uppehållstillstånd, dvs. såväl asylrelaterade uppehållstillstånd som uppehållstillstånd som beviljas på grund av t.ex. arbete eller studier. Kunskapskravet i det svenska språket har vidare bestämts till en nivå som relativt många utlänningar i dessa grupper har möjlighet att uppnå. Utredningens överväganden har alltså utgått från att även utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd ska omfattas av språk- och samhällskunskapskrav för permanenta uppehållstillstånd. Den 2 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137). Den särskilda utredaren ska bl.a. ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper, bl.a. utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd. Uppdraget i denna del skulle redovisas senast den 2 januari 2025. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 31 mars 2025 (dir. 2024:115). Med anledning av bl.a. uppdraget om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Punkten är inte slutbehandlad. 69. Rskr. 2020/21:413 Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136), 2022/23:75 (Ju 94) och 2023/24:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i fråga om behovet och nyttan och avvägningen mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter, skulle lämna förslag på en reglering som innebär en möjlighet att med hjälp av tvång kunna testa en utlänning för covid-19, och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar vid eventuella framtida pandemier eller epidemier i samma syfte som tidigare. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 12 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 12 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 70. Rskr. 2021/22:18 Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139), 2022/23:75 (Ju 95) och 2023/24:75 (Ju 80). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen beslutade den 2 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning (dir. 2021:102). I uppdraget ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Den 27 mars 2024 beslutades propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott (prop. 2023/24:117). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2024. Punkten är slutbehandlad. 71. Rskr. 2021/22:36 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144), 2022/23:75 (Ju 96) och 2023/24:75 (Ju 81). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 72. Rskr. 2021/22:37 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145), 2022/23:75 (Ju 97) och 2023/24:75 (Ju 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. att en berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse som någon med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få åberopas som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det nuvarande kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får en lägre tröskel än idag. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2021/22:39 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 147), 2022/23:75 (Ju 98) och 2023/24:75 (Ju 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen görs bedömningen att maximistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning inte bör höjas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen görs bedömningen att förslagen i lagrådsremissen väntas leda till en ökad användning av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebär att utredaren även ska lämna författningsförslag som innebär att det geografiska området för särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas kraftigt och ska kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. Samtidigt förlängdes utredningstiden (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna meddelas som en förstahandsåtgärd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen lämnas förslag som syftar till att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler fall och att lagstiftningens brottspreventiva funktion ska stärkas. Det föreslås också att det ska införas en presumtion för kontaktförbud efter allvarlig brottslighet i nära relationer. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12. 74. Rskr. 2021/22:114 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 155), 2022/23:75 (Ju 99) och 2023/24:75 (Ju 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Den 15 februari 2023 inkom Valmyndigheten till Regeringskansliet med sin redovisning av nämnda uppdrag (Ju2023/00370). En promemoria som tagits fram i Regeringskansliet har remissbehandlats och ingår i underlaget till en proposition som är under beredning och även behandlar förslagen i 2020 års valutrednings slutbetänkande (SOU 2021:96). Planeringen är att en proposition kan överlämnas till riksdagen under andra kvartalet 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 75. Rskr. 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 100) och 2023/24:75 (Ju 85). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Polismyndighetens information till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält. Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontaktcenter med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende. I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits för att förbättra information till brottsoffer bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 76. Rskr. 2021/22:148 Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 101) och 2023/24:75 (Ju 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå en ordning som innebär att en vapenägare som överlåter sitt vapen utan tillhörande ljuddämpare ska ha rätt att behålla ljuddämparen under en viss tid. Utredningen redovisades den 13 maj 2024. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 77. Rskr. 2021/22:153 Att komma till Sverige som anhörig Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 102) och 2023/24:75 (Ju 87). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om identitetsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migrationsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrationsverket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID-sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlandsmyndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlandsenheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitaliserings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Det innebär krav på Migrationsverket och utlandsmyndigheterna att kontrollera pass i original i alla ärenden om tidsbegränsade uppehållstillstånd. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rättslig kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Den 19 mars 2024 beslutade regeringen propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). Den 26 november 2024 redovisade Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet sitt slutbetänkande Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen lämnar förslag på ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd, samt hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 12 mars 2025. Den 2 september 2024 överlämnade utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) ett delbetänkande med förslag på en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a. för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser, utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Det som efter delredovisning av uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 78. Rskr. 2021/22:159 Associationsrätt Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 104) och 2023/24:75 (Ju 89). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om företag som brottsverktyg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) lämnade sitt slutbetänkande den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Genom de förslag som lämnades i propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 79. Rskr. 2021/22:165 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 107) och 2023/24:75 (Ju 90). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 80. Rskr. 2021/22:196 Utlänningar i Sverige utan tillstånd Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 111) och 2023/24:75 (Ju 92). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Den 30 augusti 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126). Tilläggsdirektiven innebar bl.a. att uppdraget i fråga om informationsutbyte ändrades på så sätt att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, skulle lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 12 mars 2025. När det gäller förlängd preskriptionstid beslutade regeringen den 23 januari 2025 propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut. När det gäller DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring beslutade regeringen den 11 juli 2024 kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur nuvarande bestämmelser om dna-analys för att styrka biologiskt släktskap vid anhöriginvandring bör ändras för att möjliggöra en utökad användning. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025. Den 7 november 2024 beslutade regeringen propositionen En ny ordning för asylsökandes boende (prop. 2024/25:49). I propositionen föreslogs att asylsökande som utgångspunkt ska bo i asylboende för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag och att en ansökan om uppehållstillstånd ska få betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. I propositionen bedömde regeringen att förslagen delvis tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser anmälningsplikt för asylsökande. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju 2021:12). Tilläggsdirektiven innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att föreslå hur en anmälningsplikt kopplad till att asylsökande ska bo på ett visst boende kan införas (dir. 2023:93). Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 januari 2025. Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Moderna och ändamålsenliga regler för förvar (dir. 2023:119). Utredaren ska bl.a. undersöka om elektronisk övervakning skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt komplement till förvar och, om så är fallet, ta ställning till hur en sådan ordning skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den 17 februari 2025 genom slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SOU 2025:16). Den 19 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146). Den 2 september 2024 överlämnade utredningen ett delbetänkande med förslag på en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a. för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser, utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 17 december 2024. Det som efter delredovisning av uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 april 2025. När det gäller frågan om fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer har regeringen intensifierat dialogen med flera tredje länder som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket i flera fall har lett till ett förbättrat samarbete och ett ökat återvändande. Även på EU-nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje länder som inte samarbetar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 16) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed får anses tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget skulle redovisas senast den 1 december 2024. Den 26 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2024:90). Uppdraget redovisades den 25 februari 2025 genom betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Punkten är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2021/22:212 En ny konsumentköplag Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 112) och 2023/24:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera frågan och överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Resultatet av det arbetet kommer att kommuniceras med riksdagen i lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 82. Rskr. 2021/22:216 Processrättsliga frågor Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 113) och 2023/24:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att överlämna propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande (prop. 2024/25:93) till riksdagen. I propositionen föreslogs bl.a. att tillståndsplikten vid kamerabevakning ska tas bort för kommuner, regioner, myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet. 2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och 2021/22:4032 yrkande 36.2. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att överlämna propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande (prop. 2024/25:93) till riksdagen. I propositionen föreslogs bl.a. att tillståndsplikten vid kamerabevakning ska tas bort för kommuner, regioner, myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43). Regeringen beslutade den 29 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken ska knytas till en person, i stället för till ett telefonnummer, en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning. Utredaren fick även i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig dataavläsning som inte avser kameraövervakningsuppgifter eller rumsavlyssningsuppgifter ska knytas till en person i stället för till ett avläsningsbart informationssystem (dir. 2023:102). Uppdraget redovisades den 18 december 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens förslag bör inväntas innan ytterligare åtgärder vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess. Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 2023:67) som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i domstol för förundersökningsprotokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten. Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende. Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rättsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2025 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder är tillräckliga samt redovisa hur samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polismyndigheten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten genom att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar att dras i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter mellan olika kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas (dir. 2024:39). Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86 f.). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, bl.a. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Av utredningen framgår att avtalet används frekvent av svenska myndigheter och att det skulle få negativa konsekvenser för brottsbekämpningen om det sägs upp. Avtalet möjliggör också för Sverige att neka att ge rättslig hjälp i vissa fall, t.ex. om det rör sig om ett politiskt brott eller om hjälpen skulle stå i strid med allmänna svenska rättsprinciper. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 47) att det inte fanns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 14, 22, 23, 31, 35, och 36. 83. Rskr. 2021/22:240 Skärpta straff för grova trafikbrott Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 120) och 2023/24:75 (Ju 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 84. Rskr. 2021/22:244 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2021/22:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 122) och 2023/24:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen. För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internetrelaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa resultatet av arbetet med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheten i Riksrevisionens rapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för polis och åklagare (RiR 2021:25). Redogörelsen lämnades i årsredovisningen för 2023. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 49 f.) bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndighetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. I regleringsbrevet 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37). Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 85. Rskr. 2021/22:245 Straffrättsliga frågor Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 123) och 2023/24:75 (Ju 97). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av bestämmelserna om preskription (bet. 2021/22:JuU23 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 21 och 52. 86. Rskr. 2021/22:246 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 124) och 2023/24:75 (Ju 98). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet fr.o.m. den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024. Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32). Regeringen gav Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2023 att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologisk och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning har lämnats i Kriminalvårdens årsredovisning den 22 februari 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 52) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42). Kriminalvården har, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021,2022 och 2023 redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955, Ju2022/00818 och Ju2023/00564). Myndigheten har också haft regeringens uppdrag att beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Den 18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten har till följd av förslagen i Tidöavtalet (Ju2023/00938). Behovet bedömdes då uppgå till 18 000 platser. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). I mars 2023 redovisade Kriminalvården ett regeringsuppdrag om att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1 bet. 2021/22:JuU1 rskr. 2021/22:89, prop. 2022/23:1, prop. 2023/21:1 och prop. 2024/25:1 Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderade beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Av planen framgår att Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Kriminalvården fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att senast den 1 mars 2025 inkomma med en uppdaterad utbyggnadsplan för åren 2025–2034. Myndigheten fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att senast den 1 mars 2026 inkomma med en uppdatering av planen avseende åren 2026–2035. Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget redovisades den 29 januari 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 23 om biträdande övervakare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården återrapporterade sin redovisning i årsredovisningen för 2023 den 22 februari 2024. Myndigheten redovisade bl.a. att rutinerna har skärpts och rekryteringsförfarandet har gjorts mer enhetligt redan under 2022. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 50) bedömde regeringen att de åtgärder som Kriminalvården har vidtagit för att säkerställa att biträdande övervakare är lämpliga för sitt uppdrag är tillräckliga. Genom de vidtagna åtgärderna ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 punkt 33, rskr. 2020/21:304). Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 respektive 2024 fick Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten haft i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för 2025 att fortsätta att två gånger per år redovisa statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. I september 2024 undertecknade Sverige och Kosovo ett avtal om överförande av dömda personer. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 14. 87. Rskr. 2021/22:251 Ett särskilt brott för hedersförtryck Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 125) och 2023/24:75 (Ju 99). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om preskriptionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammanhanget även berört det vid den tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 88. Rskr. 2021/22:252 Nya verktyg mot gängkriminaliteten Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 126) och 2023/24:75 (Ju 100). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen En ny förverkandelagstiftning (prop. 2023/24:144). Regeringen beslutade den 19 december 2024 kommittédirektiven Genomförande av direktivet om återvinning av tillgångar och förverkande (dir. 2024:122) som bl.a. kommer behandla den fråga tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen genom ett tilläggsdirektiv bör ge Biometriutredningen (Ju2021:05) i uppdrag att föreslå hur en ordning bör utformas som innebär att Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter ges utökade möjligheter att använda biometrisk information för att klara upp brott. I juni 2023 överlämnades betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning (SOU 2023:32). Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Biometri i brottsbekämpningen (prop. 2024/25:37). Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37). Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4. 89. Rskr. 2021/22:260 Hyresrätt m.m. Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 129) och 2023/24:75 (Ju 101). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdrag att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2021/22:261 Familjerätt Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 130) och 2023/24:75 (Ju 102). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kompetens m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.. Punkten är slutbehandlad. 91. Rskr. 2021/22:270 Polisfrågor Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 131) och 2023/24:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen gav den 22 december 2022 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen skulle framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt. Polismyndigheten redovisade uppdraget till regeringen i mars 2023 i rapporten Redovisning av regeringsuppdrag – Underlag för ökad polistäthet. I redovisningen lämnade Polismyndigheten förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt, samt vilka förutsättningar som måste finnas för att nå målet så snart som möjligt. I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter utgången av 2024. Polismyndigheten skulle vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Myndigheten skulle även undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. Polismyndigheten redovisade uppdraget i april 2024. Myndigheten angav att tidigare lämnade förslag är fortsatt giltiga. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen ytterligare medel för att växa, mot målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Regeringen avsatte också medel för att stärka polisaspiranternas villkor för att öka attraktiviteten till polisutbildningen och polisyrket. Regeringen angav även att man avser lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen höstterminen 2024 eller senare, under vissa förutsättningar och villkor, kommer få sina studielån återbetalda eller avskrivna. I regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Polismyndigheten ett återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har arbetat med och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att växa mot målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025. Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget ska redovisas senast den 27 januari 2025. Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet kommer att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 20. 92. Rskr. 2021/22:273 Unga lagöverträdare Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 133) och 2023/24:75 (Ju 104). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s. 29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen. I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägenheten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar. Regeringen har i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även haft i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisades den 1 mars 2023 respektive den 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53). Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 17 och 24. 93. Rskr. 2021/22:275 Vapenfrågor Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 134) och 2023/24:75 (Ju 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet. 2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet. 2021/22:JuU28 s. 36 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapensamlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om de krav som gäller för att skjutvapen ska få innehas för samlingsändamål bör förtydligas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–12 och 17. 94. Rskr. 2021/22:293 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 137) och 2023/24:75 (Ju 106). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har remissbehandlats. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff, genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Arbete pågår med en proposition. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen var att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB överlämnade en skriftlig redovisning av uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte återkommande med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Exempelvis har nationellt bedrägericentrum i samarbete med pensionärsföreningar och Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre. Information har även förmedlats via kanaler, såsom tv, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet samt postutskick. Även från näringslivets sida har det genomförts informationsinsatser, t.ex. Sveriges bankers gemensamma initiativ Svårlurad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan (bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38, rskr. 2020/21:345). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s. 70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte överskrids utan att det är motiverat. Enligt regleringsbrevet för 2025 ska Polismyndigheten redovisa hur utredning av brott mot barn har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att förebygga och utreda brott mot barn. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas, kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv (bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.). Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Brottsförebyggande rådet publicerade i juni 2023 en kartläggning av polisanmälda brott mot barn. Studien omfattar närmare 120 000 polisanmälda brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren 2018–2020. I studien redovisas bl.a. uppgifter om gärningspersonerna, inklusive om dessa är vårdnadshavare till barnet alternativt syskon eller övrig släkt. En utredare har haft i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att utreda vissa frågor om ett samlat regelverk för ett utvidgat nationellt socialtjänstdataregister. Utredaren redovisade i juni 2024 sitt uppdrag i promemorian Bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst (Ds 2024:13). I promemorian lämnas förslag som innebär att Socialstyrelsen till ett sådant register kan begära in uppgifter från kommunerna om exempelvis aktualisering, insatser och orsak till insatser i socialtjänsten. Promemorians förslag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten beräknas kunna slutbehandlas hösten 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 25, 34, 43 och 48. 95. Rskr. 2021/22:294 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 138) och 2023/24:75 (Ju 107). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10). Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnade Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avsåg Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporteringskravet innebar att Domstolsverket skulle redovisa de åtgärder myndigheten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll. Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalningsskyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller återbetalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 30 mars 2023 en förordningsändring som innebär att det införs en ny underrättelseskyldighet för polis och åklagare. Om en domstol har förordnat en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn, ska domstolen underrättas om att förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts. Underrättelseskyldigheten kommer att effektivisera domstolarnas handläggning av förordnandemål. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 maj 2023. Domstolsverket beslutade den 28 mars 2023 föreskrifter om en taxa i förordnandemål. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juni 2023 och syftar till att ge domstolarna bättre förutsättningar att utöva en tillförlitlig kostnadskontroll. Regeringen beslutade den 23 november 2023 propositionen Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål (prop. 2023/24:46). Regeringen föreslog i propositionen att den som döms för brott i högre utsträckning ska ersätta statens kostnader för en offentlig försvarare. Förslagen bedömdes leda till ökade intäkter för staten med ca 55 miljoner kronor per år. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2023/24:JuU8, rskr. 2023/24:127). Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2024. Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden (dir. 2024:39). Enligt direktiven ska utredaren föreslå åtgärder för att skapa en mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden och bl.a. ta ställning till om det bör införas ett krav på att kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Utredaren ska också ta ställning till om skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, bör införas för att stärka förtroendet för offentliga försvarare och ta ställning till vissa andra frågor om enskildas rättigheter. Syftet är att, med utgångspunkt i rätten till en rättvis rättegång, säkerställa en god hushållning med allmänna medel, dämpa kostnadsutvecklingen, upprätthålla förtroendet för offentliga försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025. Samma dag beslutade regeringen även att ge Domstolsverket i uppdrag att förbereda inrättandet av en digital process för rättsliga biträdens kostnadsräkningar i domstol. Processen ska, genom att underlätta granskningen, förbättra domstolarnas kontroll av kostnadsräkningar och möjliggöra att fel och dubbeldebitering kan motverkas. Systemet ska även underlätta Domstolsverkets och domstolarnas uppföljning av utbetalningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 56 och 57) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom kommittédirektiven och regeringsuppdraget är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 96. Rskr. 2021/22:318 Skärpt straff för gravfridsbrott Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 143) och 2023/24:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 97. Rskr. 2021/22:323 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärendenProp. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 145) och 2023/24:75 (Ju 109).Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och överväga om brott mot anmälningsskyldigheten ska utgöra en självständig grund för förvar (dir. 2024:49). Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 98. Rskr. 2021/22:325 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 147) och 2023/24:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställa att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 punkt 5, rskr. 2021/22:325). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på området, se bet. 2019/20:JuU25 punkt 37, rskr. 2019/20:256. I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca 64 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp. I regleringsbrevet för 2024 har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag att studera brott och otrygghet på landsbygden. Uppdraget ska omfatta en kartläggning av brottslighetens struktur och utveckling över tid samt av otrygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av rättsväsendet bland personer boende på landsbygden. Brottsförebyggande rådet ska inom ramen för uppdraget även belysa hur brottsligheten på landsbygden konkret kan ta sig uttryck och hur otryggheten påverkar personer på landsbygden samt belysa hur den brottslighet som begås av djurrättsaktivister yttrar sig. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 51) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. 99. Rskr. 2021/22:347 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 152) och 2023/24:75 (Ju 112). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om kronvittnen mer effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 100. Rskr. 2021/22:376 Tryggare bostadsrätt Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 157) och 2023/24:75 (Ju 113). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 101. Rskr. 2021/22:387 Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 160) och 2023/24:75 (Ju 114). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Den 2 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (dir. 2024:42). Utredaren ska bl.a. lämna förslag som innebär att brott är utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag, och oavsett hur regleringen utformas ska effekten av den vara att utvisning lättare kan ske vid risk för återfall. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Den 29 februari 2024 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att bl.a. lämna förslag på en ordning som gör det möjligt att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, som ett alternativ till att bevilja ett uppehållstillstånd, om det finns ett tillfälligt hinder mot att verkställa beslutet och utlänningen utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2024 genom promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (Ds 2024:23). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 19 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Den 11 juli 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om, och i så fall hur, det är möjligt att skärpa eller förtydliga reglerna om när uppehållstillstånd får nekas den som utvisats på grund av brott mot en familjemedlem och som därefter ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma familjemedlem. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16. 102. Rskr. 2021/22:417 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 164) och 2023/24:75 (Ju 116). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 47. 103. Rskr. 2021/22:422 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 165) och 2023/24:75 (Ju 117). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom Kriminalvården beaktas av utredningen. Narkotikautredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2023:62) den 26 oktober 2023 och betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 22 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 50) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 104. Rskr. 2021/22:433 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 167) och 2023/24:75 (Ju 118). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan om gradindelning av köp av sexuell tjänst respektive utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling har behandlats i närtid och regeringen har kommit fram till att starka skäl talar emot att införa en sådan ordning (Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, prop. 2018/19:157). Vidare skärptes straffskalorna för båda brotten den 1 augusti 2022, så att de nu motsvarar straffskalorna för de grova brotten som tidigare föreslagits (Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar, prop. 2021/22:231). Det kan därtill noteras att det genom Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer, som antogs den 27 maj 2024, ställs krav på att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kriminalisera avsiktlig användning av tjänster som tillhandahålls av ett offer för människohandelsbrott. Ändringsdirektivet ska vara genomfört i svensk rätt senast två år efter dess ikraftträdande. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7, s. 51–52) bedömde regeringen att det sammantaget inte finns anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 105. Rskr. 2021/22:434 Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 168) och 2023/24:75 (Ju 119). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag den 4 juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). I betänkandet lämnas förslag om ändringar i reglerna om verkställighet av fängelsestraff med fotboja. Förändringar av dessa regler har också föreslagits av Trygghetsberedningen i slutbetänkandet Vägar till ett tryggare samhälle. Åtgärder för att motverka återfall i brott (SOU 2024:54) som överlämnades den 28 augusti 2024. Arbetet med en lagrådsremiss utifrån förslagen pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 106. Rskr. 2021/22:435 Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 169) och 2023/24:75 (Ju 120). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om ersättning till kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18–19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Ersättningen för de utlänningar som sedan anvisas kommunen betalas ut i form av en schablonersättning som avser kostnader för drift, underhåll, kost, förbrukningsvaror och vissa särskilda anpassningar av boendet. Det utgår också en särskild ersättning för kostnader för boende för vissa utlänningar som har varit ensamkommande barn (14–14 b §§ förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl.). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 8) angavs att regeringen även avser att höja schablonersättningen till kommunerna för förskole- och skolverksamhet från och med januari 2025. Med hänsyn till de åtgärder som redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 bedömningen att kommunerna i tillräcklig utsträckning fått ersättning för sina kostnader. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 107. Rskr. 2021/22:440 Immaterialrätt Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 170) och 2023/24:75 (Ju 121). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad. 108. Rskr. 2021/22:455 En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 175) och 2023/24:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Efter upploppen tillsatte Polismyndigheten en extern utvärdering av händelserna. Genomlysningen genomfördes tillsammans med myndighetens arbetstagarorganisationer, skyddsorganisationen, externa forskare och företrädare från dansk och nederländsk polis. Samverkan har också skett med Institutionen för polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Utvärderingen redovisades i december 2022 och innehöll 55 förslag varav de flesta avsåg utrustning och taktik. Med denna grund har Polismyndigheten initierat utbildningsinsatser, metodutveckling och håller på att genomföra en nationell förmågehöjning perioden 2022–2026. Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa tillgången till adekvat skyddsutrustning och initierat en utbildningsinsats för spridning av förmågan till särskild polistaktik, vilken är metoden för kontroll av folkmassor, till samtliga polisregioner. Vidare pågår åtgärder avseende särskilt anpassade fordon och vapensystem. Bland annat har ett nytt våldshjälpmedel i form av gummiprojektil införts inom den särskilda polistaktiken, vilket ger utökade möjligheter att ingripa mot våldsamma folksamlingar. Parallellt med detta arbete har också ett nordiskt samarbete relaterat till folksamlingar bedrivits, vilket har resulterat i en ny förmåga att samarbeta vid resurskrävande insatser. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 109. Rskr. 2022/23:165 Familjerätt Mot. 2022/23:881 m.fl., bet. 2022/23:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 131). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om bodelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bodelning (bet. 2022/23:CU6 s. 25 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar och i det sammanhanget bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Den 7 november 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över reglerna om bodelningsprocessen i syfte att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning (dir. 2024:107). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det bör införas en tidsgräns för bodelningsförrättningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 110. Rskr. 2022/23:261 Översyn av JO-ämbetet Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 148). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om grundlagsförslag m.m.: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om en översyn av den offentliga tillsynen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32 s. 51). Frågan om behovet av en extern tillsyn på migrationsområdet har övervägts inom ramen för ett uppdrag som regeringen lämnat till Statskontoret. Statskontoret har i sin redovisning av uppdraget den 7 oktober 2024 inte föreslagit att någon sådan tillsynsfunktion bör inrättas. Inom Regeringskansliet bereds fortsatt frågan när det gäller tillsynen på bl.a. polisens och Kriminalvårdens områden. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda vissa frågor om sekretess i Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns verksamhet (bet. 2022/23:KU32 s. 65). Inom Regeringskansliet bereds fortsatt frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vissa frågor om sekretess för uppgifter om enskildas och sekretess vid inspektioner hos Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5. Riksmötet 2023/24 111. Rskr. 2023/24:41 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet. Skr. 2022/23:127, bet. 2023/24:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 158). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 112. Rskr. 2023/24:42 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Skr. 2022/23:129, bet. 2023/24:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 159). Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 113. Rskr. 2023/24:117 Preventiva vistelseförbud Prop. 2023/24:57, bet. 2023/24:JuU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 7–10). 114. Rskr. 2023/24:121 Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen Prop. 2023/24:36, bet. 2023/24:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 28). 115. Rskr. 2023/24:126 Ändringar i regelverket om överlämnande enligt en europeisk och nordisk arresteringsorder Prop. 2023/24:37, bet. 2023/24:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 februari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 43–47). 116. Rskr. 2023/24:127 Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål Prop. 2023/24:46, bet. 2023/24:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 58). 117. Rskr. 2023/24:132 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Skr. 2023/24:47, bet. 2023/24:JuU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 118. Rskr. 2023/24:133 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar Skr. 2023/24:45, bet. 2023/24:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 119. Rskr. 2023/24:140 Sekretess för uppgifter om jägare hos Länsstyrelsen och Polismyndigheten Prop. 2023/24:61, bet. 2023/24:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 142). 120. Rskr. 2023/24:156 Säkerhetszoner Prop. 2023/24:84, bet. 2023/24:JuU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 200). 121. Rskr. 2023/24:158 Förbättrade möjligheter att ändra kön Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 7–9: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 243–245). 122. Rskr. 2023/24:162 Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera Skr. 2023/24:56, bet. 2023/24:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 123. Rskr. 2023/24:163 Stärkt skydd för vissa polisanställda Prop. 2023/24:102, bet. 2023/24:JuU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 223–226). 124. Rskr. 2023/24:170 Konsumenträtt m.m. Mot. 2023/24:2636 m.fl., bet. 2023/24:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om formkrav för fullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om formkrav för fullmakter (bet. 2023/24:CU11 s. 7 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 125. Rskr. 2023/24:176 Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet Skr. 2023/24:67, bet. 2023/24:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 126. Rskr. 2023/24:181 Valfrågor Mot. 2023/24:1 m.fl., bet. 2023/24:KU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkten 4 om rösträtt och valbarhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valbarhet och folkbokföring (bet. 2023/24:KU12 s. 13). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 127. Rskr. 2023/24:190 Åtgärder för tryggare bostadsområden Prop. 2023/24:112, bet. 2023/24:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 313–316). 128. Rskr. 2023/24:193 Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original Prop. 2023/24:78, bet. 2023/24:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 341–346). 129. Rskr. 2023/24:194 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp Prop. 2023/24:93, bet. 2023/24:KU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om grundlagsförslag: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ändring av brottsbalken: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 340). 130. Rskr. 2023/24:207 Ändringar i medborgarskapslagen Prop. 2023/24:107, bet. 2023/24:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 423 och 424). 131. Rskr. 2023/24:212 Nya regler om hållbarhetsrapportering Prop. 2023/24:124, bet. 2023/24:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 347–359). 132. Rskr. 2023/24:216 Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden Prop. 2023/24:108, bet. 2023/24:JuU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 326–332). 133. Rskr. 2023/24:217 Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten Prop. 2023/24:87, bet. 2023/24:JuU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 461–470). 134. Rskr. 2023/24:218 Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Skr. 2023/24:121, bet. 2023/24:SfU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 135. Rskr. 2023/24:219 Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd Skr. 2023/24:89:18, bet. 2023/24:SfU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 136. Rskr. 2023/24:227 Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder, m.m. Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:KU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557). 137. Rskr. 2023/24:243 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Polismyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggandet rådet Justitiekanslern, Avgifter till vissa internationella sammanslutningar och Migrationsverket. Punkten är slutbehandlad. 138. Rskr. 2023/24:258 Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet Skr. 2023/24:68, bet. 2023/24:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 139. Rskr. 2023/24:264 Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott Prop. 2023/24:117, bet. 2024/25:JuU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 560–567). Riksmötet 2024/25 140. Rskr. 2024/25:3 Överlämnande av mål mellan allmänna förvaltningsdomstolar Prop. 2023/24:131, bet. 2024/25:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 702). 141. Rskr. 2024/25:6 2018 års ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik Prop. 2023/24:129, bet. 2024/25:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 929–933) och den 21 november 2024 beslutade regeringen att ratificera de ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik och bihangen E och G till fördraget samt antagandet av bihanget H till fördraget som beslutades av Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik den 25–26 september 2018. 142. Rskr. 2024/25:9 En ny förverkandelagstiftning Prop. 2023/24:144, bet. 2024/25:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 782–901). 143. Rskr. 2024/25:10 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd Prop. 2023/24:151, bet. 2024/25:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 691–697). 144. Rskr. 2024/25:14 Ny patentlag Prop. 2023/24:150, bet. 2024/25:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 945–950). 145. Rskr. 2024/25:24 Tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen – en möjlighet för de högsta domstolarna att begära rådgivande yttrande från Europadomstolen Prop. 2023/24:161, bet. 2024/25:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1076 och 1077). 146. Rskr. 2024/25:25 Utgivningsbevis för periodiska skrifter Prop. 2024/25:3, bet. 2024/25:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1014). 147. Rskr. 2024/25:36 Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU4 Regeringen avser att slutbehandla ärendet under mars 2025. 148. Rskr. 2024/25:37 Bolag och brott Prop. 2024/25:8, bet. 2024/25:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1110–1118). 149. Rskr. 2024/25:43 Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken Prop. 2024/25:16, bet. 2024/25:JuU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1231). 150. Rskr. 2024/25:44 Anonyma vittnen Prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1180–1182). 151. Rskr. 2024/25:45 Ett starkt polissamarbete i Tornedalsregionen Prop. 2024/25:12, bet. 2024/25:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1258–1259). 152. Rskr. 2024/25:46 Kompletterande förslag med anledning av en ny förverkandelagstiftning Prop. 2024/25:31, bet. 2024/25:JuU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1189). 153. Rskr. 2024/25:47 Tryggare hem för barn Prop. 2024/25:10, bet. 2024/25:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1174–1176). 154. Rskr. 2024/25:51 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad. 155. Rskr. 2024/25:62 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1238). 156. Rskr. 2024/25:63 Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett skuld- och kreditregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas (bet. 2024/25:CU5 s. 15 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 157. Rskr. 2024/25:65 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet Prop. 2024/25:18, bet. 2024/25:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1220–1225). 158. Rskr. 2024/25:68 Rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen Utskottsinitiativ, bet. 2024/25:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1232–1235). 159. Rskr. 2024/25:72 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 160. Rskr. 2024/25:86 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2024/25:1, bet. 2024:25:JuU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2025 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Avgifter till vissa internationella sammanslutningar samt Domarnämnden. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet. Punkten är slutbehandlad. 161. Rskr. 2024/25:88 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 162. Rskr. 2024/25:89 Anmälan av föreskrifter om tillfälligt skydd Skr. 2024/25:13, bet. 2024/25:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2019/20 1. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2), skr. 2021/22:75 (UD 1), skr. 2022/23:75 (UD 1) och skr. 2023/24:75 (UD 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen har tidigare aviserat att den inte avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar (skr. 2022/23:75, bet. 2022/23:KU21, rskr. 2022/23:225). Regeringen har tidigare bedömt att det inte kan uteslutas att det kan uppstå ett behov av att ställa ut ytterligare tillfälliga statliga garantier inom ramen för riksdagens bemyndigande. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 2. Rskr. 2020/21:252 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8) skr. 2022/23:75 (UD 7) och skr. 2023/24:75 (UD 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje. Av tillkännagivandet följer att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande om en Natooption, måste säkerställa brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Den 7 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74) och den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen redovisade regeringen för vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anförde, utöver ovan nämnda åtgärder, bl.a. följande. Den 20 mars 2024 presenterade regeringen en extra utrikesdeklaration till riksdagen som redogjorde för den nya svenska säkerhetspolitiska linjen. Den senare är genom Försvarsberedningen brett förankrad och beskrivs i beredningens rapport Allvarstid (Ds 2023:19). Den 8 juli 2024 överlämnade regeringen skrivelsen Nationell säkerhetsstrategi (skr. 2023/24:163) där regeringen redovisar inriktningen för arbetet med nationell säkerhet. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna och det som regeringen anförde om säkerhetspolitisk inriktning i samma proposition (s. 54–57) var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 3. Rskr. 2020/21:253 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9), skr. 2022/23:75 (UD 8) och skr. 2023/24:75 (UD 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2020/21:358 Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14), skr. 2022/23:75 (UD 10) och skr. 2023/24:75 (UD 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti 2022 där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot korruption. Relex tog fram ett dokument med rekommendationer som diskuterades i Kusp den 18 januari 2023. En uppföljande diskussion i Kusp skedde under maj 2023. Inför denna tog en grupp medlemsstater, däribland Nederländerna, fram ytterligare ett icke-papper som argumenterar för en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Mot bakgrund av Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd blev Sverige inte medförslagsställare till icke-pappret. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, i samband med lanseringen av EU-kommissionens nya antikorruptionspaket, förslag till rådsbeslut om en ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har därefter åter diskuterats i Relex, men utan att börja förhandla förslaget från den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns fortsatt ingen politisk enighet bland medlemsstaterna att gå framåt med sanktioner mot korruption varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 5. Rskr. 2021/22:187 Vissa säkerhetspolitiska frågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 13) och skr. 2023/24:75 (UD 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Av tillkännagivandet följer att regeringen, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot den europeiska säkerhetsordningen, ska utarbeta ett nytt förhållningssätt gentemot Ryssland. Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom Regeringskansliet samt har behandlats och kommer fortsatt att behandlas inom ramen för Försvarsberedningen. Regeringen har till riksdagen redogjort för sitt förhållningssätt gentemot Ryssland bland annat i utrikesdeklarationen den 20 mars 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i utrikesdeklarationen för 2025. Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16–17). Av tillkännagivandet följer att Sveriges säkerhetspolitiska linje läggs fast av regeringen, men att regeringen har ett ansvar för att förankra den i riksdagen och att det i en parlamentarisk demokrati i längden blir ohållbart om en regerings säkerhetspolitiska linje inte har stöd i riksdagen, varför omformuleringar bör ske i samråd mellan riksdagen och regeringen (bet. 2021/22:UU11 s. 17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Den 7 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (2022/23:74) och den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen redovisade regeringen för vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anförde, utöver ovan nämnda åtgärder, bl.a. följande. Den 20 mars 2024 presenterade regeringen en extra utrikesdeklaration till riksdagen som redogjorde för den nya svenska säkerhetspolitiska linjen. Den senare är genom Försvarsberedningen brett förankrad och beskrivs i beredningens rapport Allvarstid (Ds 2023:19). Den 8 juli 2024 överlämnade regeringen skrivelsen Nationell säkerhetsstrategi (skr. 2023/24:163) där regeringen redovisar inriktningen för arbetet med nationell säkerhet. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna och det som regeringen anförde om säkerhetspolitisk inriktning i samma proposition (s. 54–57) var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om Sveriges insats i Afghanistan. Av tillkännagivandet följer att Sveriges samlade insats och närvaro i Afghanistan behöver utvärderas, gärna i form av parlamentarisk utvärdering eller kommitté (bet. 2021/22:UU11 s. 27). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i Afghanistan mellan åren 2001–2021 (dir. 2022:60). Uppdraget skulle redovisas senast den 9 juni 2024. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Utrikesutskottet påpekade att arbetet med utvärderingen inte hade satts igång (bet. 2022/23:KU21). Innan ett sådant arbete inletts motsatte sig utskottet att punkten var slutbehandlad. Punkten stod därför åter som öppen. Den 25 april 2024 beslutade regeringen att förlänga tiden för uppdraget till den 31 december 2024 (dir. 2024:06028). Den 17 december 2024 slutredovisade kommittén sitt uppdrag (SOU 2024:92). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Den 13 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1. 6. Rskr. 2021/22:256 Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 14) och skr. 2023/24:75 (UD 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 7. Rskr. 2022/23:148 Sveriges medlemskap i Nato Prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Sveriges medlemskap i Nato a) Godkännanden Riksdagen: 1. godkänner Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget: Den 7 mars 2024 beslutade regeringen att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Anslutningsinstrumentet deponerades samma dag hos Amerikas förenta staters regering i Washington. Fördraget trädde i kraft den 24 augusti 1949 och fick med avseende på Sverige verkan den 7 mars 2024. Punkten är slutbehandlad. 2. godkänner avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal: Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att underteckna och ratificera avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Avtalet undertecknades av Sverige den 3 juli 2024 och ratifikationsinstrumentet deponerades samma dag hos Amerikas förenta staters regering i Washington. Avtalet trädde i kraft den 18 maj 1954 och för Sverige den 3 juli 2024. Punkten är slutbehandlad. b) Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 165). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2023:165) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 559). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om operativt militärt stöd: Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 166). Den 14 mars 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2023:166) om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd (SFS 140). Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2022/23:184 Mänskliga rättigheter Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29). Sverige har under 2023 i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Kusp, uttryckt stöd för en listning och aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att söka deras stöd. Sverige har under 2024 fortsatt att uttrycka stöd för EU-enighet att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Detta har gjorts bland annat vid Europeiska rådet i oktober, vid EU:s utrikesministermöte i april samt i olika arbetsgrupper såsom exempelvis Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Sverige har även aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att försöka komma vidare i frågan. Detta arbete pågår fortsatt. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2022/23:247 Verksamheten i Europeiska unionen under 2022 Skr. 2022/23:115, bet. 2022/23:UU10 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om terroristlistning av Wagnergruppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74). Tillsammans med likasinnade medlemsstater uppmanade Sverige under 2023 rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. Sverige har under 2024 fortsatt att uttrycka sitt stöd för att EU-institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och att aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 10. Rskr. 2023/24:184 Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av sanktionerna mot terrorism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 s. 30–31). När det gäller den del av tillkännagivandet som rör en översyn av sanktionerna mot terrorism har regeringen under 2024 verkat till stöd för en översyn av regelverket för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. I den del av tillkännagivandet som gäller listning av Islamiska revolutionsgardet så avses detta hanteras tillsammans med tillkännagivandet om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, se rskr. 2022/23:184. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2023/24:196 Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet Prop. 2023/24:95, bet. 2023/24:UU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet: Riksdagen beslutade den 22 maj 2024 att godkänna avtalet. Den 30 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2023/24:197 Nordiskt samarbete inklusive Arktis Skr. 2023/24:90, bet. 2023/24:UU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 13. Rskr. 2023/24:203 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2023/24:35, bet. 2023/24:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2023/24:236 Strategisk exportkontroll 2023 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2023/24:114, bet. 2023/24:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2023/24:237 Europarådet Skr. 2023/24:94, bet. 2023/24:UU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 16. Rskr. 2023/24:244 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 4 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 26 september 2024 beslutade regeringen om att ingå avtal mellan Sverige och Europeiska investeringsbanken samt bemyndigande att underteckna avtal. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 9 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2023/24:254 Riksrevisionens rapport om styrningen av Business Sweden Skr. 2023/24:127, bet. 2023/24:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 11 juli 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2024/25 18. Rskr. 2024/25:23 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Prop. 2023/24:138, bet. 2024/25:UU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan: Den 27 februari 2025 beslutade regeringen att underrätta Chile om att alla krav som är nödvändiga från svensk sida för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2024/25:38 Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering Skr. 2024/25:4, bet. 2024/25:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 20. Rskr. 2024/25:52 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5. Den 19 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:1 (utg.omr. 7), 2:3 och 2:4 (utg.omr. 24) Biståndsverksamhet och Exportfrämjande verksamhet respektive Investeringsfrämjande. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 5 december 2024 beslutade regeringen om höjt garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 5 december 2024 beslutade regeringen att Sverige ska förvärva hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD (UD2024/16394). Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 5 december 2024 beslutade regeringen att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer till förmån för Ukraina (UD2024/16394). Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, d): Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2024/25:81 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2025 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser inom utgiftsområde 5, samt avseende Inspektionen för strategiska produkter. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2024/25:104 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 Prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2024/25:111 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2025 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2024/25:115 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Svenska institutet. Punkten är slutbehandlad. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4), skr. 2021/22:75 (Fö 1), skr. 2022/23:75 (Fö 1) och skr. 2023/24:75 (Fö 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget redovisades i december 2024 i betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 30 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 2. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhetMot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6), skr. 2021/22:75 (Fö 2), skr. 2022/23:75 (Fö 2) och skr. 2023/24:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommittédirektiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingick bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget slutredovisades i september 2024 i betänkandet Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lagstiftning (SOU 2024:59). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhetMot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11), skr. 2020/21:75 (Fö 7), skr. 2021/22:75 (Fö 3), skr. 2022/23:75 (Fö 3) och skr. 2023/24:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178. Riksmötet 2020/21 4. Rskr. 2020/21:121 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskapProp. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12), skr. 2021/22:75 (Fö 4), skr. 2022/23:75 (Fö 5) och skr. 2023/24:75 (Fö 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2020/21:195 Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6), skr. 2022/23:75 (Fö 8) och skr. 2023/24:75 (Fö 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om reservofficerares rätt till tjänstledighet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 6. Rskr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142), skr. 2022/23:75 (Fö 10) och skr. 2023/24:75 (Fö 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f.). Frågan hanteras i regeringens pågående arbete med att stärka styrningen och uppföljningen av det civila försvaret. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2021/22:218 Försvarsmaktens personal Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 17) och skr. 2023/24:75 (Fö 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2021/22:242 Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 20) och skr. 2023/24:75 (Fö 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22:SoU23 s. 15). Den 14 februari 2023 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag (S2021/02144) i vilket Socialstyrelsen föreslår att statliga myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvård, statlig- och kommunal räddningstjänst och polis bör ges ett samlat uppdrag att utreda legala, tekniska och praktiska hinder för en effektiv samordning av insatser för att rädda liv. Regeringen fattade den 9 januari 2025 beslut om en nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, en tillhörande handlingsplan samt ett antal uppdrag till berörda myndigheter inom området. Den nationella strategin tar bl.a. sikte på samordning av insatser vid akuta suicidala händelser. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2023/24 9. Rskr. 2023/24:74 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. 1: för regeringen att för 2024 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 30 januari 2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om statens budget utgiftsområde 6, c) Övrigt bemyndigande: Regeringen bemyndigas att besluta om anskaffning av taktiskt transportflyg och nya ytstridsfartyg. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2023/24:120 Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet Skr. 2023/24:26, bet. 2023/24:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 11. Rskr. 2023/24:134 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2023/24:70, bet. 2023/24:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 12. Rskr. 2023/24:145 Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, b: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, d: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2023/24:188 Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm Skr. 2023/24:123, bet. 2023/24:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 14. Rskr. 2023/24:205 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal Prop. 2023/24:133, bet. 2023/24:FöU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till avtalet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt. a) Protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till protokollet. Punkten är slutbehandlad. b) Avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvarsrelaterade uppfinningar. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att avtalet ska godkännas. Punkten är slutbehandlad. c) Natos avtal om överföring av teknisk information för försvarsändamål. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att avtalet ska godkännas. Punkten är slutbehandlad. d) Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 454–457). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordningar om ikraftträdande av lagarna (SFS 570–573). 15. Rskr. 2023/24:206 Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – åtgärder med anledning av Europadomstolens dom Prop. 2023/24:136, bet. 2023/24:FöU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425-426). 16. Rskr. 2023/24:245 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2023/24:266 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2023/24:155, bet. 2023/24:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligera försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, b: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om uppdrag till Försvarsmakten rörande jaktrobotar. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, d: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2023/24:274 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater Prop. 2023/24:141, bet. 2023/24:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater a): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att Amerikas förenta stater ska underrättas om att avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering kan träda i kraft. En sådan underrättelse lämnades till Amerikas förenta stater den 15 augusti 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater b) 1–3 och punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 535–556). Den 4 juli 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2024:536) om ändring i socialförsäkringsbalken (SFS 617). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordningar om ikraftträdande av övriga lagar (SFS 574–594). Punkterna 1 b och 2 är slutbehandlade. 19. Rskr. 2023/24:275 Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten Prop. 2023/24:139, bet. 2023/24:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 477–478). Riksmötet 2024/25 20. Rskr. 2024/25:2 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, b: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, d: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2024/25:53 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för psykologiskt försvar. Den 16 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens haverikommission. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2024/25:79 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024, 16 december 2024 och 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 (regleringsbrev för Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 Nämnder m.m. och anslaget 1:14 Stöd till Ukraina, Kustbevakningen, Statens haverikommission, regleringsbrev för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 1: om bemyndigande till regeringen att för 2025 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 2: för 2024 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 44 500 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2025 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2025 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Godkännande av investeringsplaner 1, 2 och 3: Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2025 fastställt investeringsplaner enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike. Förhandling om en försäljning pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Försäljning av JAS 39 E/F: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Den thailändska anskaffningsprocessen fortsätter under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b) 1 och 2 c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen samt 2 d). 23. Rskr. 2024/25:90 Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2025–2030 Prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. 24. Rskr. 2024/25:114 Totalförsvaret 2025–2030 Prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Den 19 december 2024 beslutade regeringen om gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om mål för det militära försvaret: Den 19 december 2024 beslutade regeringen om inriktning för militärt försvar 2025–2030. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om Försvarsmaktens krigsorganisation: Den 19 december 2024 beslutade regeringen instruktion för Försvarsmakten (SFS 1333). Punkt 33 om mål för det civila försvaret. Den 19 december beslutade regeringen om inriktning för civilt försvar 2025–2030. Punkten är slutbehandlad. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4), skr. 2021/22:75 (S 3), skr. 2022/23:75 (S 2) och skr. 2023/24:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunal verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). Riksdagen ansåg att tillkännagivandet dock inte kunde anses slut-behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut-behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6), skr. 2021/22:75 (S 5), skr. 2022/23:75 (S 4) och skr. 2023/24:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs-analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. En utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att biträda Regeringskansliet (Socialdepartementet) med att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet (S 2022:F). Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Uppdraget redovisades i maj 2023 i departementspromemorian Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd (Ds 2023:23). Departementspromemorian har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget delredovisades 30 juni 2024 och ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Den 22 juni 2023 gav regeringen även E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att möjliggöra regeringens initiativ om nationell vårdförmedling (S2023/02117). Uppdraget syftar till att identifiera eventuella ytterligare utmaningar vid nationell vårdförmedling och lämna förslag på statliga insatser som kan bidra till att effektivisera och förenkla regionernas och vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider. Uppdraget delredovisades den 31 mars 2024 och ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserar regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. Regeringskansliet (Socialdepartementet) beslutade den 3 juli 2024 att ändra uppdraget om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S2024:A). Uppdraget utökades genom att utredaren även ska analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag. Uppdragstiden förlängdes och uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 1 april 2026. Författningsförslag ska redovisas senast den 31 mars 2025. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska analysera och föreslå en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten inom den specialiserade vården. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7), skr. 2021/22:75 (S 6), skr. 2022/23:75 (S 5) och skr. 2023/24:75 (S 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01, dir. 2017:97). Utredningen fick i uppdrag att även utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringen har vidare behandlat frågor som rör sjuka äldre i skrivelsen Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280, bet. 2018/19:SoU6, rskr. 2018/19:51). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5 s. 152) avsattes 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändrings-budgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 30 augusti 2023. Socialstyrelsens rapport har bidragit till att uppmärksamma eftersatta områden. Ett centralt område som myndigheten behandlar i rapporten avser samverkan och gemensam planering mellan kommuner och regioner för hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå. Även kompetensförsörjning av kommunal hälso- och sjukvård är en utmaning som Socialstyrelsen lyfter fram. Socialstyrelsens iakttagelser tas om hand bl.a. genom de årliga överenskommelser om god och nära vård, som regeringen, för statens räkning, ingått med Sveriges Kommuner och Regioner, där dessa områden är fortsatt viktiga att arbeta med och bevaka. Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdoku-mentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdoku-mentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att bl.a. överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen om stärkt medicinsk kompetens bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028. Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (S 2023:07) har haft i uppdrag att lämna förslag som stärker kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal hälso- och sjukvård samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72) till regeringen den 7 november 2024. Betänkandet remissbehandlas t.o.m. den 12 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 4. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9), skr.2021/22:75 (S 8), skr. 2022/23:75 (S 7) och skr. 2023/24:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkänna-givande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistans-ersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regerings-kansliet. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regel-verk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10), skr. 2021/22:75 (S 9), skr. 2022/23:75 (S 8) och skr. 2023/24:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte fram-stod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19), 2020/21:75 (Ku 14), 2021/22:75 (Ku 12), skr. 2022/23:75 (S 11) och skr. 2023/24:75 (S 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om bidrag till civila samhället (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) om personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Åtgärder har vidtagits löpande under arbetet med förslag till nytt demokrativillkor i syfte att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och säkra att statliga bidrag går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119, S2024/00719). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom förslagen om demokrativillkor (avsnitt 6.7, 6.9 och 6.10). Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14), skr. 2021/22:75 (S 12), skr. 2022/23:75 (S 12) och skr. 2023/24:75 (S 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detalj-handelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Gårdsförsäljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bl.a. att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsförsäljningsutredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 4 juli 2024 beslutat om lagrådsremissen Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker vari regeringen föreslår att en lagändring som möjliggör gårdsförsäljning kan träda i kraft i den 1 juni 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15), skr. 2021/22:75 (S 13), skr. 2022/23:75 (S 13) och skr. 2023/24:75 (S 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att den under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården (S 2023:02). Utredningen ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel. Insamling av individuppgifter från öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget redovisades den 30 augusti 2024 (dir. 2023:48). Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581, S2021/00823, S2021/06170, S2021/05369 och S2021/05259). Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att förbereda arbetet med att meddela föreskrifter om listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda uppdragen har redovisats i januari 2023. E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister (S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten ett uppdrag att utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska bygga vidare på slutrapporten Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen också Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande (S2023/02116). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget delredovisades den 28 juni 2024 och ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att genomföra en förstudie för att stärka redovisningen av vårdens effektivitet och kvalitet. Uppdraget härrör från Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Ett syfte är att underlätta och möjliggöra för medborgarnas val av vård- och omsorg (S2023/03151). Uppdraget slutredovisades den 16 december 2024. Mot bakgrund av uppdraget till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20), skr. 2020/21:75 (S 18), skr. 2021/22:75 (S 15), skr. 2022/23:75 (S 15) och skr. 2023/24:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket ett uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att under 2025 ta fram ett kompletterande underlag till Läkemedelsverkets rapport. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans-ersättning och skollagsreglera verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), skr. 2019/20:75 (Fi 37), skr. 2020/21:75 (Fi 29), skr. 2021/22:75 (Fi 22), skr. 2022/23:75 (Fi 18), och skr. 2023/24:75 (Fi 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella 267 målsättningarna (U2022/01893). Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa åtgärder var tillgodosett i denna del. Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet har remissbehandlats. Efter genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att regleras i socialtjänstlagen. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Den nya socialtjänstlagen syftar till att skapa förutsättningar för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Nuvarande bestämmelse om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras föreslås föras över till den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden ska därutöver fortlöpande följa upp kvaliteten i verksamheten. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet. Det föreslås även att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den 2 oktober 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bättre förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (S 2024:E). Utredaren ska bl.a. analysera och bedöma om det i samband med en anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka, i syfte att förbättra förutsättningarna för IVO att förhindra etablering av oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11), skr. 2020/21:75 (A 6), skr. 2021/22:75 (A 6), skr. 2022/23:75 (S 17) och skr. 2023/24:75 (S 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt (bet. 2017/18:SoU25 s. 20 f.) Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) publicerades den 14 november 2019 och samma dag gav regeringen Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndighetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2024. Regeringen påbörjade 2017 ett kunskapslyft för barnets rättigheter i syfte att höja kunskapen och stärka kompetensen om barnkonventionen i statliga myndigheter, kommuner och regioner. Sedan 2017 har 27 myndigheter deltagit i kunskapslyftet. Under 2023 har, utöver Barn-ombudsmannen och länsstyrelserna, fyra myndigheter haft fortsatta uppdrag att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sina verksamhetsområden. Barnombudsmannens uppdrag redovisades den 1 mars 2024. Övriga uppdrag redovisades den 31 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Uppdraget slutredovisades den 15 oktober 2023. Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, med särskilt fokus på skolområdet (RiR 2024:5). Med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen (skr. 2024/25:9) den 19 september 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, avsnitt 7.3 s. 192–193) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 12. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28). skr. 2021/22:75 (S 22), skr. 2022/23:75 (S 20) och skr. 2023/24:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs-analys ett uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten uppdraget i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Den 15 december 2023 lämnade E-hälsomyndigheten en delredovisning av uppdraget som bl.a. innehöll en redovisning av de olika beröringspunkter som finns till andra myndigheters och organisationers befintliga informationsstrukturer, register och informationskällor. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens övergripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författningsförslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E-hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utredaren ska nu även analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska redovisa författningsförslag senast den 31 mars 2025. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys ett uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso­ och sjukvården. I uppdraget ingick det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angav regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 sitt uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens övergripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författningsförslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E-hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen. Slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 30 april 2025. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utredaren ska nu även analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling. Utredningen ska redovisa författningsförslag senast den 31 mars 2025. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bl.a. att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats. Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Förordningsändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, innebär att myndigheten ska ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Utredningen om infrastruktur för hälsodata av nationellt intresse (S 2022:10) har haft uppdraget att föreslå ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer. Uppdraget redovisadesden 30 april 2024. Det pågår även standardiseringsarbete på EU-nivå. I maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag om det europeiska hälsodataområdet. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108). I uppdraget ingår att utreda vilka förmågor som staten behöver etablera för att bygga upp för en välfungerande infrastruktur. Det inbegriper att ange vilka förutsättningsskapande komponenter, och vilka stödjande och styrande strukturer som krävs för en sammanhållen digital infrastruktur och i vilken ordning detta bör genomföras. Uppdraget redovisades i mars 2024. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten i uppdrag att även utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget redovisades i oktober 2024. E-hälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för 2024 fått ett uppdrag att påbörja utvecklingen av en nationell digital infrastruktur. I det ingår att utveckla en nationell funktion för interoperabilitet som ska identifiera prioriterade områden för standardisering samt verka för framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom hälso- och sjukvården. Europeiska kommissionens förslag till förordning om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) som bl.a. syftar till att möjliggöra ökad användning av hälsodata genom bl.a. krav interoperabilitet väntas antas vintern 2025. Utredningen med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A) har fått ett tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25–26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:01) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen skulle bl.a. se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnades delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation behandlades i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del som avser kvalitetsuppföljning bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Betänkandet har remissbehandlats. I maj 2023 lämnade utredningen om elektronisk tillgång till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (S 2022:G) en förslag om vårdnadshavares tillgång till barns uppgifter (Ds 2023:26). Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen om infrastruktur för hälsodata av nationellt intresse (S 2022:10) har haft i uppdrag att analysera och föreslå ändamålsenliga och samhälls-ekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att på samtliga områden lämna de författningsförslag som utredningen anser motiverade för att åstadkomma bättre informationsförsörjning av hälsodata. Uppdraget redovisades den 30 april 2024. Genom uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S2024/00100) och ett ändringsuppdrag till samma utredare att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340) har arbetet inletts med en översyn av patientdatalagen som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. EHDS kommer att skapa ett nytt regelverk för att möjliggöra en utökad sekundäranvändning av hälsodata samt regler för ombudstjänster. Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata har också utrett och lämnat förslag på utökade möjligheter för sekundäranvändning av hälsodata i sitt slutbetänkande Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25–26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 19 och 20. Riksmötet 2019/20 13. Rskr. 2019/20:173 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32), skr. 2021/22:75 (S 24), skr. 2022/23:75 (S 22) och skr. 2023/24:75 (S 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso-myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. I sitt underlag till uppdaterad nationell strategi föreslår Folkhälsomyndigheten en utredning om kravet på informationsplikten. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2023. Den 19 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. 2024:88) till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S2023:08) som bl.a. innehåller uppdrag att göra en översyn av vissa frågor kopplade till smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om regleringen av informationsplikten vid hivinfektion är ändamålsenlig och proportionerlig, analysera och ta ställning till om övriga bestämmelser i smittskyddslagen avseende den enskildes skyldigheter att förebygga smittspridning är ändamålsenliga och proportionerliga samt analysera och ta ställning till om de förhållningsregler som läkare kan ge patienter, särskilt vid hivinfektion och hepatit C, är ändamålsenliga och proportionerliga. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 januari 2026. Utredaren ska dock senast den 28 februari 2025 lämna ett delbetänkande med majoriteten av de uppdrag som utredningen fick i de ursprungliga direktiven. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2019/20:275 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42), skr. 2021/22:75 (S 27), skr. 2022/23:75 (S 24) och skr. 2023/24:75 (S 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningens delbetänkande Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjlig-heter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten. I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens medgivande till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för ombud, har förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Frågan om ombuds tillgång till patientuppgifter är även föremål för reglering i kommissionens förslag till förordning om det europeiska hälsodataområdet. Förslaget förhandlas just nu inom EU. Den 12 maj 2022 tillsattes Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter. Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I fråga om den del som rör möjligheten att låta patientinformationen följa individen inom hälso- och sjukvården har E-hälsomyndigheten fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108) med målet att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal som regional, samt för tandvård oavsett huvudman. Uppdraget slutredovisades i mars 2024. Regeringen har även tillsatt en samordnare för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården (S 2023:14) och en s.k. bokstavsutredning med uppdrag att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 45) samt regleringsbrevet till E-hälsomyndigheten för 2024 tilldelat myndigheten medel för att påbörja etableringen av en nationell digital infrastruktur som möjliggör att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård. Europeiska kommissionens förslag till det europeiska hälsodataområdet, EHDS, (COM 2022 197 final) förhandlas för närvarande. EHDS kommer att ställa krav på att vissa hälsodatakategorier, däribland t.ex. patientöversikter och e-recept, ska kunna delas inom varje medlemsland och mellan medlemsländer. Förslaget ställer även bl.a. krav på att patienten och dennes företrädare ska ha elektronisk tillgång till sin hälsodata. Den 3 juli 2024 fick utredningen med uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A) ett tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). EHDS kommer att skapa ett nytt regelverk för att möjliggöra en utökad sekundäranvändning av hälsodata samt regler för ombudstjänster. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25 och 26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 15. Rskr. 2020/21:61 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58), 2021/22:75 (S 30), skr. 2022/23:75 (S 27) och skr. 2023/24:75 (S 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso-främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och som trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förut-sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81) beskrevs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116). I propositionen föreslogs bl.a. att primärvårdens grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2024. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) avsatte regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024 avsätts årligen 100 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 97). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsatte regeringen 50 miljoner kronor 2023 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2024 för insatser inom barn- och ungdomshälsovården och fr.o.m. 2025 beräknas 200 miljoner kronor per år (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 57). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fortsatt genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till den regionala primärvården kring hur arbete med lokalområdesuppdrag, som också innefattar hälsofrämjande arbete, kan genomföras. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028. Regeringen beslutade den 16 december 2024 att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att under 2025–2026 kartlägga hälso- och sjukvårdsverksamheters förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande arbete och vid behov lämna förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar. Myndigheten ska vidare kartlägga hur regioner och kommuner implementerat den nya lagstiftningen om primärvårdens grunduppdrag (se ovan). Myndigheten ska även utvärdera effekterna av lagstiftningen. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:80 Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61), skr. 2021/22:75 (S 31), skr. 2022/23:75 (S 28) och skr. 2023/24:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2020/21:81 Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62), skr. 2021/22:75 (S 32), skr. 2022/23:75 (S 29) och skr. 2023/24:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 beslutsunderlaget Pneumokock-vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndig-heten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. I beslutsunderlaget gör Folkhälsomyndigheten bedömningen att även personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Beslutsunderlaget som myndigheten presenterade har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations-program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2020/21:128 Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68), skr. 2021/22:75 (S 34), skr. 2022/23:75 (S 30) och skr. 2023/24:75 (S 128). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågor om övervägande av vården vid placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronoravsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2020/21:187 Frågor om placerade barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38), skr. 2022/23:75 (S 31) och skr. 2023/24:75 (S 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). I budget-propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 från och med 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för bvervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av reglerna i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen lämnade den 20 december 2022 sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Regeringen beslutade om propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. Utredningen lämnade inget förslag om riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption, på motsvarande sätt som gäller för övervägande av vårdnadsöverflyttning, och det fanns därför inte möjlighet för regeringen att närmare överväga en sådan lagändring. Det finns i nuläget inget beredningsunderlag för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om riktlinjer för övervägande av adoption. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under perioden 2020–2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnadsöverflyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar. Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen på området. Ett arbete har ånyo inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnde flera förslag som rör frågan om omplacering av barn. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178). I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet delvis har tagits omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör (s. 14). Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 beslutades tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2024:114). Uppdraget utvidgades till att även omfatta en översyn av reglerna om uppföljning av ett barns situation enligt socialtjänstlagen och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026. Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser stöd efter en placering utanför hemmet tog regeringen den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör frågan om stöd efter en placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om förlängd familjehemsplacering. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om nationellt register över familjehem. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18. 20. Rskr. 2020/21:191 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39), skr. 2022/23:75 (S 32) och skr. 2023/24:75 (S 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidigare uppdrag, gavs i juni 2022 och slutredovisades i september 2023. Förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2025 pekat på behovet av ett ändamålsenligt system för användning och finansiering av läkemedel där effektiva behandlingar görs tillgängliga efter behov och utifrån ett system som säkerställer en kostnadseffektiv användning och där risker delas mellan staten, regioner, företag och patienter och för att möjliggöra detta avser regeringen tillsätta en utredning. Utredningen är inte tillsatt ännu. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2020/21:241 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47), skr. 2022/23:75 (S 36) och skr. 2023/24:75 (S 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler social-arbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96) aviserade regeringen en treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden 2021–2023. Satsningen syftar till att komplettera och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981). I enlighet med vad som aviserades i Tidöavtalet (s. 21 och 22) respektive i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169) har regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24-timmarsgaranti och en krissocialjour. Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har beslutat tilläggsuppdrag (S2023/02315) till utredningen om öppna insatser utan samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga (S 2022:D). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av och lämna förslag på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn misstänks för brott. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område (S 2023:C) inrättades inom Regeringskansliet i juli 2023 (S2023/02342). Delegationen, som långsiktigt kan biträda Socialdepartementet med kunskap, analyser och utredningskapacitet ska bl.a. utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare krissocialjourer). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 173) aviserade regeringen medel för en kompetens- och bemanningssatsning inom socialtjänsten om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200 miljoner kronor för 2025 och 2 200 miljoner kronor för 2026–2027. Kommunerna genomförde under 2024 läges- och behovsanalyser inför den nya socialtjänstlagen. Kommuner kan använda medlen för bemanning och kompetenshöjande insatser, bl.a. för att främja en mer förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst. Det kan innebära att kommuner använder medel till ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 169) aviserade regeringen dessutom statsbidrag till kommunerna för att stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete i enlighet med den nya socialtjänstlagen. Exempelvis kan det handla om medel för ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare. Socialstyrelsens uppdrag att under 2021–2023 fördela och följa upp statsbidrag till kommuner för sociala insatser i utsatta områden slut-redovisades i juni 2024 (Uppdrag om sociala insatser i utsatta områden – Slutredovisning och analys av statsbidragets användning 2021–2023) (A2020/02651). Statsbidraget har huvudsakligen använts till att anställa fältarbetare men även till fritidsaktiviteter, föräldraskapsstöd samt stöd i skolan. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:245 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48), skr. 2022/23:75 (S 37) och skr. 2023/24:75 (S 30). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni 2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde rege-ringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen lämnade delredovisningar av uppdraget till Regerings-kansliet (Socialdepartementet) den 31 mars 2022 och den 31 mars 2023 och lämnade slutredovisning den 31 mars 2024. Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått att analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras. Vidare har det ingått i uppdraget att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Narkotikautredningen redovisade sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Narkotikautredningens slutbetänkande har remissbehandlats. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Den 19 mars 2024 meddelade Läkemedelsverket att det har godkänt receptfrihet för läkemedel med naloxon i form av nässpray. Det innebär att naloxon kan köpas utan recept på apotek. Naloxon är från juli 2024 möjligt att köpa receptfritt från apotek i Sverige. Apotekspersonal har fått information och till viss del utbildning om naloxonet. Apoteken har generellt valt att ha naloxon som beställningsvara. Naloxon finns som lagervara vid ett fåtal apotek. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 93) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:327 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57), skr. 2022/23:75 (S 40) och skr. 2023/24:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över nuvarande kapacitet, organisation och struktur av smittskyddsläkare och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur. Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022. I sin slutredovisning föreslog Socialstyrelsen bl.a. att organisatoriska frågor om smittskyddsenheterna och smittskyddsläkare bör utredas vidare. Flera av dessa frågor har inkluderats i direktiven till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08) som beslutades den 29 juni 2023 (dir 2023:106) samt i de tilläggsdirektiv till utredningen som beslutades den 19 september 2024 (dir. 2024:88). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2020/21:349 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60), skr. 2022/23:75 (S 42) och skr. 2023/24:75 (S 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riks-dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat Nationella vårdkompetensrådet och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Av budgetpropositionen för 2022 framgår vidare att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år. Regeringen gav den 23 september 2021 Socialstyrelsen ett uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget delredovisades den 1 maj 2022 och slutredovisades den 30 november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anförde regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anförde regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2024 ändrat pågående uppdrag till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) som innebär bl.a. att Socialstyrelsen ska inhämta synpunkter och förankra planen bland relevanta aktörer, ta fram en handlingsplan för att stödja arbetet med planen samt redogöra för hur planen bidrar till ökad vårdkapacitet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuk-sköterska. Regeringen avsatte 250 miljoner kronor 2023 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. I syfte att öka antalet sjuksköterskor har regeringen under 2024 uppdragit till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag om totalt 225 miljoner kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeprogrammen (S2024/00806). Regeringen gav den 16 februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att att fördela och betala ut medel för att öka antalet tjänster för allmäntjänstgöring (S2023/00678). Medlen, 252 miljoner kronor, fördelades till de regioner som senast den 1 november 2023 redovisade att de hade nått upp till de antal tjänster för allmäntjänstgöring som krävdes för att få ta del av medlen. Medlen fördelades enligt en prestationstrappa. Regeringen gav även i mars 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp 223 miljoner kronor till regionerna i syfte att fortsätta att stimulera till en utökning av AT-tjänster (S2024/00586). Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick en överens-kommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vården medarbetare avsattes totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4 s. 40) anförde regeringen att den har tagit ett viktigt steg i arbetet med att stärka det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen genom uppdraget till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 december 2022. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Regeringen gav i september 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges av vårdgivare. Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget i februari 2024. Regeringen beslutade den 12 september 2024 att en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82) Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2020/21:368 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61), skr. 2022/23:75 (S 43) och skr. 2023/24:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen gav den 20 juni 2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade (Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhällsaktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara – rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling. Socialstyrelsens rapport redovisades i maj 2019. Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har haft i uppdrag att bl.a. redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara samt lämna författningsförslag (S2023/00898). Uppdraget redovisades den 8 maj 2023 i departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Promemorian har remissbehandlats. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Propositionen innehåller förslag och bedömningar som bl.a. medför att orosanmälningar för barn blir sökbara. I propositionen behandlas även vissa bedömningar i fråga om anmälningar om oro för barn från departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Genom förslagen och bedömningarna som lämnades i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) hade i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bl.a. föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomför regelbundet, med medel från regeringen, en nationell kartläggning av våld mot barn. Den senaste publicerades 2022 och i den finns vissa uppgifter om våld och sexuella övergrepp mot barn som var placerade i hem för vård och boende (HVB) eller familjehem. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har även tillsammans med Myndigheten för delaktighet gjort en studie som publicerades 2022 av förekomst av våld och sexuella övergrepp mot barn med funktionsnedsättning (inte särskilt om placerade barn). I Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport I föräldrars ställe (2021) redovisas hur vanligt det är att placerade barn någon gång har utsatts för våld och övergrepp. När det gäller barn som är placerade på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem så dokumenterar SiS alla incidenter där ett barn eller en ung person utsätts för våld eller hot om våld under placeringen på hemmet. SiS redovisar även statistik över våld och hot om våld som förekommit på de särskilda ungdomshemmen i sin årsredovisning.. Regeringen har för avsikt att gå vidare med förslagen som finns i promemorian om ett nytt socialtjänstdataregister (Ds 2024:13). Förslagen kommer kunna ge bättre förutsättningar att samla statistik och få kunskap om förekomsten av våld, hot och övergrepp. Socialstyrelsen har fått ett första förberedande uppdrag inför att ett register ska etableras och regeringen kommer återkomma under 2025 med förslag om hur kommunerna ska ges stöd för att lämna statistikuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse (S2021/02644). Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör placerade barns skolgång och hälsa. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget förlängdes i Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2024 (S2023/03257). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har haft regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling (U2017/01236, U2020/00363). Uppdraget slutredovisades den 18 december 2023. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024 genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget förlängdes i Socialstyrelsens regleringsbrev avseende budgetåret 2024 (S2023/03257). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Regeringen har också beslutat om en satsning på skolsociala team där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. Genom att arbeta i skolsociala team ges socialtjänsten och skolan också möjlighet att tillsammans och i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Regeringen har beslutat dels förordningen (2023:179) om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team, dels att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Statens skolverk om stöd, kartläggning och uppföljning av skolsociala team (U2023:01277). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 9, s. 175), föreslog regeringen en förlängning och förstärkning av statsbidragen för skolsociala team. Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). I betänkandet finns flera förslag som rör frågan om en väl fungerande skolgång för placerade barn. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har gett Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndig-heten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skol-myndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk ett uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för alla barn och unga till och med 20 års ålder (S2023/02379). Syftet med uppdraget är bl.a. att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning, oavsett var i landet barnet eller den unge bor. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2026. Regeringen har också tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården (S2023/03211). Samordnaren har bl.a. i uppdrag att föreslå hur det kan skapas fler platser i familjehem, HVB, stödboende och i SiS särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår också att sprida goda exempel om effektiva metoder och arbetssätt för en god vård i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 138) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen gav den 13 juni 2024 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge (S2024/01210). Uppdraget ska delredovisas senast den 16 juni 2025 samt den 9 november 2026. Myndigheterna ska senast den 15 december 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s. 104). Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att under perioden 2020–2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnadsöverflyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 142) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 27, 29 och 34. 26. Rskr. 2020/21:375 En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63), skr. 2022/23:75 (S 45) och skr. 2023/24:75 (S 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av Utredningen om lustgas och vissa alkohol- och tobaksfrågor (S 2022:14) den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för rege-ringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Därutöver har Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) haft i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Uppdraget redovisades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vetenskaplig riskbedömning av skadeverkningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälso-myndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). I regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen. Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medi-cinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Redovisningen av uppdraget hade betydelse för Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som skulle analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 91) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 27. Rskr. 2020/21:378 Frågor om tvångsvård Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.) Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66), skr. 2022/23:75 (S 46) och skr. 2023/24:75 (S 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU38 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193). Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen, som innefattade bl.a. att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämnades den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 96) angav regeringen att den avser att gå vidare med ett lagstiftningsarbete för att insatser till personer med samsjuklighet ska stärkas. Regeringen har därefter dock bedömt att förslagen från Samsjuklighetsutredningen i vissa delar behöver analyseras vidare och vid behov justeras och kompletteras. En delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser vid samsjuklighet (S 2025/00072) har därför inrättats i Regeringskansliet (Socialdepartementet). Delegationen ska bl.a. analysera Samsjuklighetsutredningens förslag och lämna förslag på vilka eventuella ändringar eller kompletteringar av dessa som krävs. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2025 respektive den 31 mars 2026 och slutredovisas senast den 15 december 2027. Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetänkande God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, för att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i lagen. Vidare anförde regeringen i budget-propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) att LVU behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnades i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). Regeringen har också den 30 november 2023 beslutat kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 28. Rskr. 2021/22:29 Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19 Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73), skr. 2022/23:75 (S 48) och skr. 2023/24:75 (S 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 82) konstaterade regeringen att lagen om statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19 fått begränsad användning i praktiken. Vidare konstaterade regeringen att barn i dagsläget inte omfattas av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination, såvida de inte ingår i någon särskild riskgrupp. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att en översyn inte längre är aktuell. Regeringen ansåg därmed tillkännagivandet vara slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:64 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77), skr. 2022/23:75 (S 49) och skr. 2023/24:75 (S 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård av flickor redovisades den 31 mars 2022. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska bl.a. föreslå hur den statliga barn- och ungdomsvården kan uppnå en mer ändamålsenlig differentiering när det gäller t.ex. boendemiljö, vårdinne-håll, gruppstorlekar, säkerhet och ålder (dir. 2024:13). Utredaren har även i uppdrag att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet inom den statliga barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 140) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs där-med tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ung-domshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö (skr. 2020/21:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget delredovisades i februari 2023 och slutredovisades i mars 2024. Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal åter-rapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren. Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärde-ring (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (S2022/04744). Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU redovisade förstudien den 5 maj 2023. Regeringen har gett SBU ett uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bl.a. SiS verksamhet (S2023/02103). Uppdraget ska i huvudsak utgå från och genomföras i enlighet med resultaten från förstudien. SBU ska sprida och kommunicera resultaten av arbetet på ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 december 2025. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Av direktivet till utredningen framgår att den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att den kan ge den vård, trygghet, säkerhet, omvårdnad och utbildning som krävs (dir. 2024:13). Kränkningar, våld och sexuella övergrepp och otillbörliga tvångsåtgärder får inte förekomma över huvud taget. Målsättningen är också att behovet av ingripande och skadliga tvångsåtgärder såsom avskiljningar ska minimeras genom en hög vårdkvalitet och en verksamhet som är anpassad för målgrupperna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:123 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82), skr. 2022/23:75 (S 50) och skr. 2023/24:75 (S 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:150 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 53) och skr. 2023/24:75 (S 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkoholpolitiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Regeringen beslutade den 8 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar (dir. 2024:21). Utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serveringstillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Vidare anförs att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över. Regeringen gav den 7 juli 2022 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor, samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med utredningen, som har tagit namnet Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen ska bl.a. bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Den 25 maj 2023 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:71). Tilläggsuppdraget innefattar att utredaren ska analysera och ta ställning till frågor om förvaringsförbud för alkohol, tobak och nikotinprodukter. Utredningstiden förlängdes samtidigt. Uppdraget redovisades den 25 mars 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:188 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 58) och skr. 2023/24:75 (S 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riks-dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28). Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:199 Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 61) och skr. 2023/24:75 (S 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget ska TLV analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. TLV slutredovisade uppdraget i september 2023 genom rapporten Stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare gett TLV ett fortsatt uppdrag att analysera förutsättningar och utveckla verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd (S2024/00481). Utgångspunkten för detta fortsatta uppdragets genomförande är att det ska bygga på, men inte vara begränsad till, de förslag som myndigheten har lämnat i sin rapport. Särskild vikt ska läggas vid hur förslagen om patientstorlek och försäljningsvolym kan påverka den accepterade kostnaden för ett läkemedel och hur det ska fungera i praktiken. Uppdraget slutredovisades den 31 december 2024 genom rapporten Praktiska förutsättningar för stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:225 Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 64) och skr. 2023/24:75 (S 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén ska bl.a. analysera och bedöma hur en resursfördelnings- och finansieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med god kostnadskontroll ska utformas, där staten vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen och finansieringen av hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt plan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till nationella ersättningssystem för digital vård. Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdeparte-mentet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredningen skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har remissbehandlats. Inkomna remissynpunkter har påvisat ett behov av en kompletterande dialog med berörda parter. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2021/22:241 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 65) och skr. 2023/24:75 (S 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontinuerlig fortbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kontinuerlig fortbildning (bet. 2021/22:SoU14 s. 19). Utskottet har anfört att regeringen bör se över frågan om ett införande av krav på och rätt till kontinuerlig fortbildning av god kvalitet för personal inom hälso- och sjukvården. För att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har regeringen prioriterat vissa satsningar. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2022/00607) avsatt ca 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsatte regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kom-muner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsatte 500 miljoner kronor 2023 och beräknade 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2023 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2023/00372) avsatt ca 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsätt-ningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén ska bl.a. analysera och föreslå hur utbildningsansvaret ska fördelas vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap, och analysera och föreslå hur arbetsgivaransvaret för hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt övriga yrkesgrupper som är anställda i verksamheter som i dag drivs av offentliga regionala huvudmän ska fördelas vid ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025. Regeringen beslutade även den 19 oktober 2023 kommittédirektiv till Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård (S 2023:10, dir. 2023:148). Utredaren ska bl.a. bedöma om det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler om automatiskt erkännande och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur sådana krav kan införas, samt överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan tillgodoses. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 mars 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 29–30) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förloss-ningsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård (bet. 2021/22:SoU14 s. 20 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård. Utskottet anser inledningsvis att regeringen bör se över hur tillgängligheten i förlossnings- och eftervården kan förbättras inklusive vård och behandling av förlossningsskador. Vidare anser utskottet att regeringen bör stärka möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård och uppföljning av förlossningsvården samt se över frågan om att tidig och kontinuerlig uppföljning av komplikationer efter födsel ska standardiseras inom svensk förlossningsvård. Regeringen bör också se över frågan om att utöka mödrahälsovårdens ansvar för eftervården samt frågan om att införa tydliga riktlinjer för eftervårdsbesöket. Avslutningsvis bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 49) har regeringen aviserat en nationell plan för förlossningsvården som ska bidra till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader. Regeringen har den 26 januari 2023 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i vården. Socialstyrelsen redovisade förslag till nationell plan för förlossningsvården den 26 januari 2024. Den 18 januari 2024 fattade regeringen beslut om att förlänga uppdragstiden avseende de delar av uppdraget som rör framtagande av prestationsbaserade mått och att inhämta synpunkter från relevanta aktörer. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att förlänga uppdragstiden. Uppdraget ska i stället delredovisas senast den 28 februari 2025 och slutredovisas senast den 15 september 2025. Regeringen har vidare, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödravård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). Inom ramen för överenskommelserna ska regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetsvårdkedja med god personalkontinuitet. Regionerna ska även se till att alla kvinnor erbjuds ett eftervårdsbesök och att det finns tydliga remissvägar vid fysiska och psykiska besvär. Vid behov ska kvinnor också erbjudas rehabilitering med stöd av fysioterapeut. Regionerna ska dessutom skapa förutsättningar för nya arbetssätt och stärka kompetensen i vården. Regeringen har vidare utvidgat uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården (S2021/05135). I det utvidgade uppdraget ingår även att ta fram ett medicinskt basprogram för mödrahälsovården och ett kunskapsstöd för normalförlossning. Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 och de nationella riktlinjerna för vård under graviditet, förlossning och tiden efter har publicerats. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att genomföra insatser för en förbättrad förlossningsvård samt för kvinnors hälsa (S2022/01058). Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 med en redovisning av ett deluppdrag med inriktning på samordning av nationella kunskapsprodukter och stöd för implementering av ny kunskap utifrån vårdkedjan graviditet, förlossning och tiden efter. Socialstyrelsen och det nationella vårdkompetensrådet har också haft i uppdrag att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården (S2022/00902). Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2023. Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg ett uppdrag att genomföra nationella tillsynsinsatser av förlossningsvården under åren 2023–2025 (S2023/00971). Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor till regionerna under 2023 för att förstärka förlossningsvården. Medlen kan användas till insatser som stärker arbetsmiljön, nya arbetssätt i förlossningsvården och bemanning. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 32–33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet. Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medi-cinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen ska t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext beaktas. I arbetet ska SBU beakta synpunkter från Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Uppdraget slutredovisades 31 maj 2023 och omhändertogs inom ramarna för dir. 2023:89 (se nedan). Den 15 juni 2023 beslutade regeringen direktiv till Utredningen om förändringar i abortlagstiftningen (S 2023:06) som ska se över hur abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov (dir. 2023:89). Utredaren ska bl.a. föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet, bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas, föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 3 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om könsstympning*: Riksdagen har tillkännagett för rege-ringen det som utskottet anför om könsstympning (bet. 2021/22:SoU14 s. 36 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om köns-stympning. Utskottet anser att flickor och kvinnor som har besvär kopplade till könsstympning måste få tillgång till behövlig vård, och regeringen bör därför se över frågan om en kunskapshöjning när det gäller könsstympning. Vidare bör regeringen se över frågan om rättsintyg vid misstanke om könsstympning. Vid behov ska specialister kunna utföra bedömningen för rättsintyg. Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa har regeringen, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). I överenskommelserna avsätts medel för att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. I överenskommelserna ingår att regionerna ska se till att det finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning hos vårdsökande kvinnor samt för ett förbättrat bemötande av kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning. I maj 2021 beslutade regeringen ett omfattande myndighetsgemensamt uppdrag om insatser för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor (A2021/01029). Beslutet byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott har förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott ändrats på så sätt att Rättsmedicinalverket får meddela föreskrifter om ett rättsintygs utformning och innehåll. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars 2022. Den 28 februari 2022 lämnades en delredovisning av det myndighets-gemensamma uppdraget (A2021/01029). I delredovisningen framgår dessutom Rättsmedicinalverkets målbild för vad uppdraget skulle ha resulterat i innefattande att alla rättsläkare ska ha goda kunskaper om könsstympning, att alla rättsläkare kan undersöka och utfärda rättsintyg som ligger inom vetenskapligt kunskapsområde samt att Rättsmedicinalverket ska ha presenterat för polis och åklagare vad myndigheten kan bistå med och hur de berörda aktörerna bör samarbeta för att förbättra brottsutredningarna. Uppdraget slutredovisades den 28 september 2023. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 30–31) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 18. 36. Rskr. 2021/22:264 Socialtjänstens arbete m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 68) och skr. 2023/24:75 (S 48). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning (bet. 2021/22:SoU19 s. 24 f.). Regeringen avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt kan behandlas. Den 8 juni 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Ett stärkt stöd för anhöriga (SOU 2024:60). Ett av utredarens förslag är att kommuner med stöd av socialtjänstlagen ska erbjuda en anhörigkontakt till personer som har ett särskilt behov av stöd och som vårdar eller stöder en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Anhöriga ska även erbjudas information och vägledning utöver annat stöd. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 155) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2021/22:274 Unga lagöverträdare Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 70) och skr. 2023/24:75 (S 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 25 om placering av ungdomar på SiS-hem*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen det som utskottet anför om placering av ungdomar på SiS-hem (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen, som tog namnet Utredningen om frihets-berövande påföljder för unga (Ju 2021:17), överlämnade den 14 augusti 2023 betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Utredningen föreslår att barn och unga som döms för allvarliga brott ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Utredningen föreslår också att fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter. Betänkandet har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska bl.a. föreslå hur den statliga barn- och ungdomsvården kan uppnå en mer ändamålsenlig differentiering när det gäller t.ex. boendemiljö, vårdinnehåll, gruppstorlekar, säkerhet och ålder (dir. 2024:13). Utredaren har även i uppdrag att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet inom den statliga barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 141) konstaterades att flickor och pojkar differentieras inom SiS verksamhet och att de inte placeras på samma avdelningar på särskilda ungdomshem samt att behandlingsavdelningarna på de särskilda ungdomshemmen differentieras för specifika målgrupper. I propositionen redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2021/22:282 Ekonomisk familjepolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 71) och skr. 2023/24:75 (S 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.10 s. 41–59) lämnade regeringen förslag om att det ska vara möjligt att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Regeringen konstaterade även bl.a. följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8 s. 29). Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning och ett krav som bör kvarstå. Det är redan i dag möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten. En företagare som behöver utföra visst administrativt arbete kan göra det genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning kan också underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen framförde vidare att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete. Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Efter remissbehandling har behov av kompletterande beredningsunderlag konstaterats. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har därför under 2024 inlett ett arbete med syfte att utveckla och fördjupa förslagen. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:313 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 73) och skr. 2023/24:75 (S 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning samt kunskapshöjande insatser om hiv (bet. 2021/22:SoU16 s. 21 f.). Enligt utskottets mening bör regeringen ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel (s.k. PREP) och hivtestning kan utökas i alla regioner. Utskottet anför även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hiv till allmänheten för att minska stigmatiseringen av hivpositiva i samhället. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso-myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingick också att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. I uppdraget ingick att Folkhälsomyndigheten skulle redovisa hur insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att det vid välinställd behandling av hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan den förra nationella strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2023. Regeringen gav den 11 april 2024 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en uppdaterad strategi för hiv/aids med tillhörande handlingsplan (S2024/00804). Strategin redovisades den 29 juli 2024 och ska vägleda arbetet för att insatser ska nå målgrupper som är särskilt viktiga i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, för att minska spridningen och skadeverkningarna av hiv och vissa andra sexuellt överförbara sjukdomar. Folkhälsomyndigheten har även en instruktionsbunden uppgift att verka för att begränsa spridningen och konsekvenserna av hiv/aids samt verka för att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hivinfektion, bl.a. genom att främja utvecklingsinsatser och långsiktigt förebyggande arbete. Myndigheten genomför också kunskapshöjande insatser om hiv riktat till allmänheten. Tillgången till förebyggande läkemedel och testning är regionernas ansvar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 84) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumokockvaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska omfattas av det. Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations-registret (S 2022:13) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen var att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av erfarenheterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingick att göra en bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Uppdraget redovisades den 19 januari 2024 genom betänkandet Ett samordnat Vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner (SOU 2024:2). Betänkandets förslag har remitterats och remisstiden gick ut den 16 maj 2024. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik. Regeringen gav den 25 augusti 2022 Socialstyrelsen och Livs-medelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 1 september 2023. Den 29 februari 2024 beslutades ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet (S2024/00482). I samma uppdrag beslutade regeringen att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en evidenskarta för allergi. SBU ska också ta fram kunskapsunderlag till Socialstyrelsen som grund för ett nationellt kunskapsstöd inom allergi. Inom ramen för uppdraget finns ett flertal rapporteringstidpunkter. Uppdraget ska slutredovisas den 5 april 2026. Arbetet med uppdraget har fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 16. 40. Rskr. 2021/22:314 E-hälsa m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 74) och skr. 2023/24:75 (S 52). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård (bet. 2021/22:SoU17 s. 16). Regeringen har under våren 2022 gett flera uppdrag med närliggande syften till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Bland annat har E hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram och tillhandahålla en infra-struktur för ett nationellt vårdsöksystem. (S2022/01372), vilket ska möjliggöra för regionerna och vårdpersonal att se var ledig och tillgänglig vårdkapacitet finns i landet. Socialstyrelsen har sedan hösten 2021 regeringens uppdrag att utveckla myndighetens förutsättningar för att samla in väntetidsdata, med syfte att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetider. Sedan den 1 juli 2022 finns ett bemyndigande i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst. Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att bl.a. förbereda för att meddela sådana föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst (S2022/01374). E-hälsomyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om hälsodataregister (S 2023:02), som ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel (dir. 2023:48). Insamling av individuppgifter från öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget redovisades den 30 augusti 2024. Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov av. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2025. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation. E-hälsomyndigheten fick därför den 22 juni 2023 ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten och Social-styrelsen ett uppdrag att omgående genomföra insatser som stöder och stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på vård att få vården utförd på annat håll i landet hos vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider (S2023/02119). I uppdraget ingår att skapa en nationell lägesbild av både offentliga och privata vårdgivares möjlighet att ta emot patienter från andra vårdgivare för operation eller behandling. Fokus bör inledningsvis vara på några av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige så som kolorektal-, bröst- och prostatacancer. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2025. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har även den 3 juli 2024 beslutat ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utifrån tilläggsuppdraget ska utredaren analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling. Utredningen ska redovisa författningsförslag senast den 31 mars 2025. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:05). I direktiven ingår bl.a. att utredaren ska analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om en långsiktig patientdatareform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en långsiktig patientdatareform (bet. 2021/22:SoU17 s. 27 f.). Utskottet anser att det behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör enligt utskottet vara att säkerställa att det är patienten som äger sin patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. En del av reformen bör enligt utskottet vara att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas för sådana ändamål. Det är enligt utskottet väsentligt att utreda möjligheten att kunna klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan. Den 3 maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till det europeiska hälsodataområdet (COM 2022 197 final). Förslaget ställer bl.a. krav på att hälsodata ska kunna delas för primäranvändning, det vill säga inom hälso- och sjukvården, samt ge patienter flera rättigheter gällande hantering av deras hälsodata, såsom t.ex. rätt till tillgång och att rätt att överföra den egna hälsodatan från en vårdgivare till en annan. Den 12 maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter (dir. 2022:41). Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remissbehandlats. EHDS kommer att antas vintern 2025 och den 3 juli 2024 fick utredningen med uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S2024:A) ett tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25–26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjuk-domar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (bet. 2021/22:SoU17 s. 37). Utskottet har angett att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda behov av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Enligt utskottet bör registret underlätta information om väntetider och utvärdering av vårdinsatser, processer, behandlingar och medicinering till patienter. I oktober 2022 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. I kartläggningen framkom behov av att kunna följa barn och ungas allmänna utveckling (inbegripet tillväxt, språkutveckling, psykiska och kognitiva funktioner) för tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen konstaterar att förutsättningarna för att genomföra en bred och omfattande datainsamling på nationell nivå behöver utredas vidare. Socialstyrelsen har inom ramen för ett annat regeringsuppdrag om data som samlas in till Nationellt kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats (EMQ) analyserat om uppgifterna i stället skulle kunna samlas in av Socialstyrelsen i ett hälsodataregister. Myndigheten konstaterar i sin slutrapport att de juridiska förutsättningarna saknas för att direkt överta uppgifterna från EMQ och föreslår att behovet och ändamålet ses över nationellt för att möjliggöra en bredare uppföljning inom elevhälsans medicinska insatser. E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att göra en förstudie om en gemensam digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Uppdraget slutredovisades den 1 februari 2023. Regeringen beslutade i juni 2023 att ge E-hälsomyndigheten ett upp-följande uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöver-föring till nationella kvalitetsregister. Regeringen beslutade även i juni 2023 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande. Båda uppdragen redovisades i oktober 2024. Regeringen ingick i december 2023, för statens räkning, en överens-kommelse med Statens Kommuner och Regioner om stöd till Nationella Kvalitetsregister för 2024. Utredningen om hälsodataregister lämnade den 31 augusti 2024 sitt slutbetänkande Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57). Utredningen har sett över regelverket om hälsodataregister i syfte att möjliggöra insamling av uppgifter från primärvården, uppgifter om väntetider, uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården, samt uppgifter om rekvisitionsläkemedel. Utredningens förslag innefattar därmed uppgifter om patienter med kognitiva sjukdomar, inbegripet uppgifter om väntetider och vårdinsatser. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:315 Nya regler för organdonation Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 75) och skr. 2023/24:75 (S 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytesprogrammet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Av Socialstyrelsens rapport Organdonation och transplantation i Sverige 2023 som publicerades i juni 2024 framgår att Socialstyrelsen medverkar i det s.k. STEP-programmet (ScandiaTransplant kidney Exchange Programme). Vidare framgår att det under 2023 utfördes sex av njurtransplantationer från levande givare inom STEP, vilket är två fler än året innan. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med donation av organ och vävnader för transplantation (2023/01429). Uppdraget ska slutredovisas den 23 oktober 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2021/22:320 Socialtjänstfrågor – barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 76) och skr. 2023/24:75 (S 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.). Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkännagivanden som avses i denna punkt. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:322 Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 77) och skr. 2023/24:75 (S 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkännagivandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsågr att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet. 2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och genomgripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska kunna upphöra. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir.2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för den som är under 18 år i stället för att som i dag ha en uppföljning som ska avslutas senast efter sex månader. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande. Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20. 44. Rskr. 2021/22:352 Fri- och rättigheter m.m. Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet. 2021/22:KU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 80) och skr. 2023/24:75 (S 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fick den 28 juli 2022 i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning om utländsk finansiering av trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag den 15 januari 2023 (S2023/00198). Frågan om direktiv till en utredning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2021/22:383 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 83) och skr. 2023/24:75 (S 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har till-kännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjuk-vårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Ett stärkt stöd för anhöriga (SOU 2024:60). Utredningen har analyserat och lämnat förslag om ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 bedömt att det är angeläget att stödet till anhöriga stärks, och föreslår att det satsas 150 miljoner kronor på stärkt anhörigstöd för 2026 och 300 miljoner kronor från 2027 och framåt (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 sid. 181 och 182). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15 s. 29). Regeringen gav den 20 april 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett samlat nationellt kunskapsstöd för diagnostik, vård och rehabilitering av postcovid och andra postinfektiösa tillstånd som riktar sig till både primär- och specialistvård, inbegripet kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01431). Regeringen gav den 20 april 2023 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ett uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning inom området postcovid och andra postinfektiösa tillstånd. SBU lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget. Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01432). Slutredovisningen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35). Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag till kommuner och regioner inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), som en del av primärvårdsreformen, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Utredningens slutbetänkande God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) redovisades till regeringen i januari 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med anledning av förslagen i betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021–2023 har medel för att utveckla primärvårdens arbete med psykisk hälsa avsatts dels genom överens-kommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, dels genom överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård. SKR har även, inom ramen för dessa överenskommelser, årligen tilldelats medel för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med att bl.a. främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028. Med anledning av förslagen från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) i delbetänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, i samverkan med ett flertal berörda myndigheter, ta fram ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga (S2023/02379). Målsättningen med uppdraget är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026. Suicidanalysutredningen (S 2023:01) gavs den 19 januari 2023 i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelseanalyser vid suicid samt att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024 och har därefter remissbehandlats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 aviserat en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingång vid psykisk ohälsa, för såväl barn och unga som vuxna (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9, avsnitt 4.5). Regeringen har även aviserat en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027, genom en BUP-miljard (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.5). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om jämställd vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämställd vård (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har flera insatser genomförts för att stödja utvecklingen av en mer jämställd vård. Staten har bl.a. ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner för att skapa en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad förlossningsvård. I december 2023 ingick regeringen för statens räkning en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2024. Inom ramen för satsningen har Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinska och social utvärdering fått flera uppdrag som ska bidra till en mer kunskapsbaserad vård när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 50) har regeringen aviserat ytterligare satsningar på en jämställd vård och insatser för att stärka kunskapsutveckling när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. Regeringen har beslutat om ett ramuppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor (S2023/00969). I uppdraget ingår att följa upp och utvärdera vården ur ett jämställdhets-perspektiv samt att ta fram relevanta kunskapsstöd och informations-insatser på området. Uppdraget syftar till att öka kunskapen om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor och att stärka en jämlik vård. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Vidare har Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd haft ett uppdrag att, i samarbete med Vetenskapsrådet, göra en analys av forskningsbehovet inom området kvinnors hälsa och sjukdomar (S2022/04810). Uppdraget redovisades den 1 november 2023. Folkhälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2023 fått ett uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om kvinnors hälsa inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Arbetet ska fokusera särskilt på att öka kunskapen om kvinnors sexualitet och sexuella hälsa i samband med reproduktiva händelser samt klimakteriets påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa och utgå från en vetenskaplig grund. I uppdraget ingår även att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar samt att följa upp screening och HPV-vaccinationer och vaccin under graviditeten i olika grupper. Underlaget ska kunna användas som ett stöd för hälso- och sjukvårdens och andra berörda aktörers arbete inom området och även bidra till att öka kunskapen i dessa frågor bland kvinnor. Uppdraget ska delredovisas den 1 juni 2025 och slutredovisas den 1 juni 2026. Myndigheten för vård och omsorgsanlys har fått ett uppdrag att följa upp satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system- och patientperspektiv under perioden 2023–2025 (S2023/02001). I detta ingår att analysera om satsningen bidragit till att hälso- och sjukvården, inbegripet förlossningsvården har utvecklats och anpassats till flickors och kvinnors vårdbehov. I uppdraget ingår även att göra fördjupade analyser av utvecklingen inom området hälso- och sjukvården för flickor och kvinnor brett, inbegripen förlossningsvård, samt att identifiera områden där den medicinska kvaliteten och riktlinjer behöver utvecklas. Uppdraget ska delredovisas den 29 maj 2025 och slutredovisas den 29 maj 2026. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 30–31) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 16 om brukarinflytande*: Riksdagen har tillkännagett för rege-ringen det som utskottet anför om brukarinflytande (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Regeringen har den 8 juni 2023 gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028. Socialstyrelsen ska stödja regioner, kommuner och verksamheter i omställningsarbetet och insatserna ska bidra till att uppnå de fastlagda målen för omställningen samt för primärvårdsreformen, varav ett är en mer delaktig patient och en personcentrerad vård. Patientrådet (S 2018:C) – vars syfte är att föra en dialog med civilsam-hällesorganisationer kring angelägna hälso- och sjukvårdsfrågor för att fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i olika frågor som rör patienternas intressen – har sammankallats sex gånger under 2023. Det är en ökning av mötesfrekvensen som har föranletts av önskemål från medlemmarna i rådet. Vidare har upplägget justerats så att även organisationer som inte representeras av rådets 13 ledamöter bjuds in till ett möte per halvår för att skapa en bredare delaktighet. Regeringen beslutade den 21 september 2023 att ge Funktionsrätt Sverige 1 994 000 kronor för arbetet med att förbättra patientdelaktigheten och hälsan på kommunal, regional och nationell nivå för personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 20–21) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om vårdköer (reservation 58)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om vårdköer (bet. 2021/22:SoU15 s. 101). Den 22 juni 2023 gav regeringen i uppdrag till E-hälsomyndigheten att genomföra en förstudie om en sammanhållen intygshantering inom hälso- och sjukvård och omsorgen. I uppdraget ingår bl.a. att E-hälso-myndigheten ska beakta hur befintlig funktionalitet för intygsöverföring mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kan harmonisera med eller integreras i en sammanhållen intygshantering. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angavs att regeringen, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6 och 11. 46. Rskr. 2021/22:403 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 86) och skr. 2023/24:75 (S 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.). Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamentariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen beslutade i oktober 2023 om en utvidgning av Pensionsgruppen till riksdagens samtliga partier och därefter återupptogs reformarbetet. Pensionsgruppen har i februari 2024 ställt sig bakom att utreda bl.a. hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Den 27 februari 2024 inrättades en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Socialdepartementet) med uppdrag att ta fram förslag till hantering av överskott i pensionssystemet (S2024/00456). Arbetsgruppen har föredragit sitt arbete i Pensionsgruppen och frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2021/22:418 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 88) och skr. 2023/24:75 (S 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om sammanhållna vårdinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård (bet. 2021/22:SoU37 s. 15 och 16). Regeringen tog den 6 november emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som syftar till att stärka tillgången till hälso- och sjukvård för barn och unga som placeras på hem för vård eller boende (HVB) och hos Statens institutionsstyrelse. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. Ett regeringsuppdrag till Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om pilotprojektet Integrerad vårdform pågår också t.o.m. 2025 (S2019/03898). Regeringen gav i november 2024 Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse, SiS, i uppdrag att förstärka och utveckla arbetet med en integrerad vårdform för barn som vårdas på SiS och som även har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037). Den 1 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En reform av den statliga barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (dir. 2024:13). I uppdraget ingår att bl.a. analysera och föreslå hur tillgången och rätten till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga placerade i den statliga barn- och ungdomsvården kan säkerställas samt hur samverkan mellan statliga barn- och ungdomsvården och andra berörda aktörer kan stärkas. Utredaren ska göra detta med utgångspunkt i de förslag som lämnats i betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66) samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 141) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om samverkan med kommunerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering (bet. 2021/22:SoU37 s. 16). Regeringen beslutade i december 2023 att tillsätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården som syftar till att skapa fler kvalitativa vårdplatser inom hela vårdkedjan (S 2023/03211). Ett ytterligare syfte är att samordnaren genom utåtriktat arbete ska bidra till att kvaliteten i vården av barn och unga säkerställs i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska analysera en mer ändamålsenlig utslussning och eftervård efter en placering inom den statliga barn- och ungdomsvården (dir. 2024:13). Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 140–141) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den 28 januari 2025. Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 8. 48. Rskr. 2021/22:423 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 89) och skr. 2023/24:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni 2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24). Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medi-cinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget. Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har haft i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingick att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades av utredningen den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tillgängliggörande av naloxon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, utan dröjsmål, bör vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon (bet. 2021/22:SoU25 s. 71). Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att bl.a. analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingick vidare att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, som ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Uppdraget redovisades den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Narkotikautredningens slutbetänkande har remissbehandlats. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon (S2021/04973) och Läkemedelverket ett uppdrag att bistå Socialstyrelsen i det arbetet (S2023/00677). I uppdraget ingick bl.a. att bidra till att utveckla och implementera ett systematiskt arbete med att tillhandahålla naloxon för att minska antal dödsfall till följd av opioider. Socialstyrelsen skulle även föreslå insatser som kan genomföras för att tillgängliggöra naloxon till fler personer som har behov av läkemedlet och arbeta för att tillgängliggöra naloxon ytterligare i hela landet. Uppdraget slutredovisades i mars 2024. Den 19 mars 2024 meddelade Läkemedelsverket att det har godkänt receptfrihet för läkemedel med naloxon i form av nässpray. Det innebär att naloxon kan köpas utan recept på apotek. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 93) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 49. Rskr. 2022/23:114 Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen med utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU, och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga samt att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med information om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025. En redovisning av hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrätts-perspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöpte under 2023 finns i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 136–143). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 135–143) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 50. Rskr. 2022/23:115 En ny biobankslag Prop. 2021/22:257, bet. 2022/23:SoU4 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om forskning på prover från beslutsoförmögna personer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forskning på prover från beslutsoförmögna personer (bet. 2022/23:SoU4 s. 10). Frågan om beslutsoförmögna personers ställning i vården är viktig för regeringen och har utretts några gånger tidigare. Det som utskottet nu anför om ändrad reglering för just forskning på prover från beslutsoförmögna personer kan kräva ytterligare utredning då detta är en komplex frågeställning. Regeringen ser över möjligheterna att göra detta under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2022/23:192 Prioriteringar inom hälso- och sjukvården Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar (bet. 2022/23:SoU13 s. 11). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen initierade arbetet under hösten 2023 genom att bjuda in patientorganisationer, professioner, myndigheter och andra organisationer för att diskutera vad som bör ingå respektive inte ingå i strategin. Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Enligt uppdraget ska den nationella strategin bl.a. utgå från patientgruppernas behov och bidra till att skapa samsyn kring mål och prioriteringsområden för inriktningen framåt, bygga vidare på befintliga hälso- och sjukvårdsstrukturer samt fokusera på att tydliggöra samordnande och kunskapsspridande funktioner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Arbetet med uppdraget har under året fortlöpt enligt tidsplan. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 52. Rskr. 2023/24:119 En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet Prop. 2023/24:29, bet. 2023/24:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 januari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 13). 53. Rskr. 2023/24:124 En skyldighet att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen Prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:SoU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 31 och 32). 54. Rskr. 2023/24:130 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende Prop. 2023/24:31, bet. 2023/24:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 79-91). 55. Rskr. 2023/24:141 Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället Skr. 2023/24:22, bet. 2023/24:KrU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 56. Rskr. 2023/24:150 Genomförande av nya krav på upphettade tobaksvaror Prop. 2023/24:54, bet. 2023/24:SoU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 197). 57. Rskr. 2023/24:159 Förbättrade möjligheter att ändra kön Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 1–5 och 10: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 237–241 och 246). Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, b) 1*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av föreskrifter (bet. 2023/24:SoU22 s. 149). Den 30 maj 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda framtagandet av föreskrifter om vad en ansökan om fastställande av kön ska innehålla, vilka underlag som ska bifogas ansökan, vilka yrkes-kategorier som ska vara behöriga att skriva ut intyg samt om hur en ansökan ska göras (S2024/01110). Föreskrifterna ska träda i kraft den 1 juli 2025. Uppdraget ska, i de delar som avser kunskapsstöd och en lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och identitetskontroll, redovisas vid samma tidpunkt. Informationsinsatserna ska redovisas den 1 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön b) 2*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av nationellt kunskapsstöd (bet. 2023/24:SoU22 s. 150). Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens prövning av könsidentiteten utifrån den nya lagen om fastställande av kön i vissa fall. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förebyggande av brottsligt agerande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande av brottsligt agerande (bet. 2023/24:SoU22 s. 150). Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett Socialstyrelsen i uppdrag att analysera om det finns behov av sekretessbrytande bestämmelser för att myndigheten ska kunna hämta in uppgifter från andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten eller Bolagsverket, för att förhindra att byte av personnummer sker i brottsligt syfte och i så fall återkomma till regeringen. Socialstyrelsen ska även ta fram en lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och identitetskontroll. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning av tillämpningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av tillämpningen (bet. 2023/24:SoU22 s. 150). Ett uppdrag har getts till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att följa upp tillämpningen av lagen i regleringsbrevet för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) 1, 1 b) 2, 2 och 3. 58. Rskr. 2023/24:164 Ytterligare anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik Prop. 2023/24:66, bet. 2023/24:SoU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 231–236). 59. Rskr. 2023/24:171 Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården Skr. 2023/24:48, bet. 2023/24:SoU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 60. Rskr. 2023/24:172 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikations-tjänster och besök på särskilda ungdomshem Prop. 2023/24:81, bet. 2023/24:SoU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 259 och 260). 61. Rskr. 2023/24:173 Ett utvidgat utreseförbud för barn Prop. 2023/24:72, bet. 2023/24:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 271–273). 62. Rskr. 2023/24:174 Riksrevisionens rapport om det nationella smittskyddet Skr. 2023/24:39, bet. 2023/24:SoU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 63. Rskr. 2023/24:208 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör Prop. 2023/24:83 och skr. 2023/24:69, bet. 2023/24:SfU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag och punkt 2 om skrivelsen: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 400 och 401). 64. Rskr. 2023/24:213 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag Prop. 2023/24:83, bet. 2023/24:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 65. Rskr. 2023/24:246 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget: Den 13 juni 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 471). 66. Rskr. 2023/24:256 Stöd till personer med funktionsnedsättning Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om insatsen ledsagning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och reglera insatsen i en särskild lag (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen överväger vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om uppräkning av assistansersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppräkning av assistansersättning (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) angett att man avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare. Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2023/24:271 Statens stöd till trossamfund och civilsamhället Prop. 2023/24:119, bet. 2023/24:KrU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 487–492). Riksmötet 2024/25 68. Rskr. 2024/25:11 En registerlag för Inspektionen för socialförsäkringen Prop. 2023/24:146, bet. 2024/25:SfU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926). 69. Rskr. 2024/25:13 Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn Skr. 2023/24:122, bet. 2024/25:SoU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 70. Rskr. 2024/25:28 En registerlag för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Prop. 2023/24:147, bet. 2024/25:SoU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1006). 71. Rskr. 2024/25:41 Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Prop. 2023/24:158, bet. 2024/25:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1099). 72. Rskr. 2024/25:42 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023 Skr. 2023/24:162, bet. 2024/25:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 73. Rskr. 2024/25:54 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Punkten är slutbehandlad. 74. Rskr. 2024/25:67 Avskildhet i anslutning till dygnsvila – för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem Prop. 2024/25:41, bet. 2024/25:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1209 och 1210). 75. Rskr. 2024/25:82 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, a) anslag för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 och den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för stöd till trossamfund. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad. 76. Rskr. 2024/25:87 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutad regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 77. Rskr. 2024/25:92 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för folkhälsopolitiken inom utgiftsområde 9: Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 a) anslagen för 2025: Den 16 december 2024 och den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december och den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 c) godkännande av en investeringsplan: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 78. Rskr. 2024/25:98 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 10 a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkring. Punkten är slutbehandlad. b) lagförslagen: Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1269–1272). c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försäkringskassan. Punkten är slutbehandlad. 79. Rskr. 2024/25:99 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslagen: Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1255 och 1256). 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2), 2021/22:75 (Fi 2), 2022/23:75 (Fi 1) och 2023/24:75 (Fi 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. En sakkunnig fick den 8 maj 2024 i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen och föreslå nya principer för hyressättningen för de byggnader som i dag har kostnadshyra. Detta informerades riksdagen om i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3). Uppdraget redovisades den 3 december 2024 i promemorian Efter kostnadshyra – ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kulturinstitutioner (Ds 2024:32). Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 20 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3), 2021/22:75 (N 3), 2022/23:75 (Fi 2) och 2023/24:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja samtliga aktier i bolaget till TÜV Rheinland AG genom köparens dotterbolag TÜV International GmbH – Unternehmensgruppe TÜV Rheinland. Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades den 15 november 2024 och köparen tillträdde aktierna den 11 december 2024. Staten äger därmed inte längre några aktier i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en slutredovisning av försäljningen under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4), 2020/21:75 (N 4), 2021/22:75 (N 4), 2022/23:75 (Fi 3) och 2023/24:75 (Fi 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB (SAS). Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i bolaget för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS. Bolaget genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst- och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS slutförts under hösten 2020 ägde svenska staten 1 584 296 144 stamaktier, vilket motsvarade ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 3 oktober 2023 offentliggjorde SAS att bolaget utsett ett konsortium bestående av Castlelake L.P., Air France-KLM S.A., danska staten och Lind Invest ApS som det vinnande budkonsortiet i bolagets kapitalanskaffningsprocess. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Svenska staten äger därmed inte längre några aktier i SAS. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2015/16:90 (jfr Fi 7). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 4. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8), 2021/22:75 (N 8), 2022/23:75 (Fi 6) och 2023/24:75 (Fi 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 januari 2025 att sälja samtliga aktier i Lernia AB till Aurelius genom köparens dotterbolag AURELIUS Investment Lux Fourteen SARL. Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades den 31 januari 2025 och köparen har ännu inte tillträtt aktierna. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 5. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5), 2021/22:75 (Fi 5), 2022/23:75 (Fi 8) och 2023/24:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir. 2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som beslutades den 7 september 2023). Kommittén redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2024 genom betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 oktober 2024. Betänkandet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7), 2021/22:75 (Fi 7), 2022/23:75 (Fi 10) och 2023/24:75 (Fi 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2024 har det pågått diskussioner mellan Järfälla kommun och den kommande hyresgästen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 7. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14), 2020/21:75 (N 11), 2021/22:75 (N 10), 2022/23:75 (Fi 12) och 2023/24:75 (Fi 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB (SAS) för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. Bolaget genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS slutförts under hösten 2020 ägde svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarade ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Svenska staten äger därmed inte längre några aktier i SAS. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2009/10:220 (jfr Fi 3). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 8. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15), 2021/22:75 (N 13), 2022/23:75 (Fi 13) och 2023/24:75 (Fi 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 9. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36), 2021/22:75 (Fi 24), 2022/23:75 (Fi 19) och 2023/24:75 (Fi 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst-beräkning, i) och j): När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om den nämnda fastigheteten har därefter tillkommit. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Punkterna är inte slutbehandlade. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 10. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26), 2021/22:75 (I 25), 2022/23:75 (Fi 23) och 2023/24:75 (Fi 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock, varför frågan inte behandlades i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Under 2023 initierades en närmare dialog mellan de berörda departementen i syfte att fastställa hur tillkännagivandet bör tillmötesgås. Ärendet har under 2024 beretts vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2019/20:340 Vårändringsbudget för 2020 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84), 2021/22:75 (Fi 38), 2022/23:75 (Fi 27) och 2023/24:75 (Fi 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 12. Rskr. 2020/21:12 Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102), 2021/22:75 (Fi 41), 2022/23:75 (Fi 29) och 2023/24:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat om beredningen av utskottets tidigare tillkännagivanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i skrivelsen 2021/22:75, Fi 41. I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anför justitieutskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta är enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrar inte utskottets bedömning. Punkten står därför åter som öppen. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den 13 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2020/21:163 Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48), 2022/23:75 (Fi 34) och 2023/24:75 (Fi 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2020/21:267 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 70), 2022/23:75 (Fi 38) och 2023/24:75 (Fi 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 hade ansvarigt statsråd ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtade information om verksamheten och tog del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter. I september 2023 hade ansvarigt statsråd ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del av resultatet. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.3.5). I budgetpropositionen redogjorde regeringen för det nämnda uppdraget till Konsumentverket att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2020/21:302 En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79), 2022/23:75 (Fi 39) och 2023/24:75 (Fi 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven skulle en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren skulle bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren skulle samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen var att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Utredaren överlämnade den 26 mars 2024 betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 augusti 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.4) aviserades att regeringen avser att lämna förslag om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och att förslagen beräknas innebära ökade kostnader för Ekobrottsmyndigheten fr.o.m. 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:321 Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82), 2022/23:75 (Fi 40) och 2023/24:75 (Fi 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30 s. 16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Regeringen lämnade den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 17. Rskr. 2020/21:414 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102), 2022/23:75 (Fi 42) och 2023/24:75 (Fi 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter (bet. 2020/21:JuU37 s. 16 f.). Den 29 april 2021 beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven redovisas senast den 16 maj 2022. Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och regeringen beslutade i anledning av delbetänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132). I propositionen föreslog regeringen att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas i en ny lag, tullbefogenhetslagen. Bland de nya befogenheterna kan nämnas att tulltjänstemännens våldsbefogenheter utökades, möjligheterna att stoppa fordon utökades samt att tulltjänstemännen fick ökade möjligheter till skyddsvisitation. Genom förslagen i nämnda proposition om en ny samlad lagstiftning och utökning av Tullverkets befogenheter ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024 (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den 13 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den 13 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 7. 18. Rskr. 2020/21:416 Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk-försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103), 2022/23:75 (Fi 43) och 2023/24:75 (Fi 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs-varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 19. Rskr. 2021/22:16 En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109), 2022/23:75 (Fi 44) och 2023/24:75 (Fi 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2021/22:27 Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 111), 2022/23:75 (Fi 45) och 2023/24:75 (Fi 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Punkten slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1). Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbreven avseende Statens servicecenter för budgetåren 2023 och 2024 angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025 respektive 2027. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektivare samordning av administrativa tjänster genom Statens Servicecenter (dir. 2022:107). Enligt direktiven gavs en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, förutsättningarna för en ökad anslutning till Statens servicecenters tjänster och vilka ytterligare tjänster som kan samordnas genom myndigheten och som leder till en ökad effektivitet i den statliga administrationen. Vidare skulle förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenters administrativa tjänster utredas. Utredningen lämnade den 4 september 2023 sitt betänkande Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter – en utvärdering (SOU 2023:54). Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1). I budgetpropositionen anförde regeringen, mot bakgrund av slutsatserna i det ovan nämnda betänkandet, att den inte avsåg att införa någon författningsreglerad skyldighet för de statliga myndigheterna att redovisa skäl för att inte ansluta sig till Statens servicecenter eller att vidare utreda frågan om en kommunal och regional anslutning till Statens servicecenter. Regeringen bedömde vidare att frivilliga anslutningar främjar en mer kostnadseffektiv administrativ hantering i statsförvaltningen och avsåg därför inte vidta några ytterligare åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126), 2022/23:75 (Fi 48) och 2023/24:75 (Fi 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen är ännu inte avslutad. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan, men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlingsalternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen avseende undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 22. Rskr. 2021/22:119 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129), 2022/23:75 (Fi 50) och 2023/24:75 (Fi 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2021/22:122 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 132), 2022/23:75 (Fi 51) och 2023/24:75 (Fi 30). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 7). Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2021/22:213 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 69) och 2023/24:75 (Fi 32). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om konsumentvägledning (reservation 3)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om konsumentvägledning. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen skyndar på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen. I detta arbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma hur samarbetet mellan den kommunala konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen kan utvecklas samt hur kommuner och statliga aktörer, exempelvis de statliga servicekontoren, kan samverka på området. Det kan också finnas anledning att undersöka möjligheten att införa ett bidrag liknande det som ges till den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att stärka den kommunala konsumentverksamheten (bet. 2021/22:CU8 s. 37 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 hade ansvarigt statsråd ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtade information om verksamheten och tog del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter. I september 2023 hade ansvarigt statsråd ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del av resultatet. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.3.5). I budgetpropositionen redogjorde regeringen för det nämnda uppdraget till Konsumentverket att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2021/22:236 Mervärdesskatt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 72) och 2023/24:75 (Fi 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 13 december 2023 förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Enligt förordningen kan kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder erhålla stöd. Regeringen beslutade den 12 februari 2025 om en höjning av stödnivån från 150 kronor till 300 kronor per kvadratmeter lokalarea som kan omvandlas till boarea (förordningen [2025:90] om ändring i förordningen [2023:903] om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder). Frågan om skattelagstiftningen analyseras vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2021/22:268 Företag, kapital och fastighet Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 78) och 2023/24:75 (Fi 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.). Regeringen har den 4 november 2024 beslutat tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (Fi 2024:103). Utredaren ska bl.a. analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. I sin analys ska utredaren göra en bedömning bl.a. av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Utredningen ska slutredovisas den 19 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Infrastruktur- och bostadsministern har den 29 juni 2023 utsett en bokstavsutredare som ska analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades i promemorian Vågade skatter till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 (LI2024/00068). Promemorian innehåller inga lagförslag, men har skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 25 mars 2024. Remissinstansernas synpunkter avseende systemet med tonnagebeskattning analyseras nu vidare i Finansdepartementet. Finansdepartementet har den 18 oktober 2024 remitterat promemorian Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp. Remisstiden löpte ut den 20 december 2024. En proposition planeras till 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2021/22:271 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 79) och 2023/24:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i sak, ska lämna författningsförslag som innebär att utförsel av stöldgods kriminaliseras. Tullbefogenhetsutredningen har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats. Regeringen beslutade utifrån förslagen i betänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132). Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024 (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december 2023 och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Angående den del av tillkännagivandet som gäller översyn av tulltjänstemännens utbildning angav regeringen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) följande. Tulltjänstemän har, inom Tullverkets verksamhetsområden, lika långtgående befogenheter som polismän och god kompetens, kunskap och erfarenhet av att agera polisärt. Tullverket bedriver utbildning av sina tjänstemän i egen regi och regeringen ser i nuläget inte några skäl för en annan ordning. Regeringen angav därvid att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandet i denna del. Vad gäller den del av tillkännagivandet som rör utförsel av stöldgods så beslutade regeringen den 13 februari 2025 lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2021/22:295 Socialförsäkringsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 82) och 2023/24:75 (Fi 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 27 om informationsutbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:SfU17 s. 60 f.). Inom Regeringskansliet har promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) tagits fram. Promemorian innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa att de kan fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet. Promemorian remitterades och remisstiden gick ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). I propositionen behandlades förslag som lämnades i den ovan nämnda promemorian om införande av nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen anförde i propositionen att de uppgiftsskyldigheter som föreslås syftar till dels att säkerställa att kommuner, arbetslöshetskassor och berörda statliga myndigheter har tillgång till uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, dels att säkerställa att statliga myndigheter som deltar i samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har tillgång till uppgifter som behövs för att genomföra myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser. Genom förslaget om uppgiftsskyldigheter bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:304 En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 86) och 2023/24:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gav också i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:308 Ett moderniserat konsumentskydd Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 87) och 2023/24:75 (Fi 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 2023 ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) har fått för konsumentmarknaderna. Uppdraget redovisades den 1 september 2024. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har granskat en stor mängd produkter och företag inom olika branscher. Därvid har framgått att 7 av 10 granskade bolag brustit i sin prismarknadsföring gentemot konsumenter. Dessutom har myndigheten varit i kontakt med branschorganisationer och dialogen med dessa kommer att fortsätta. Konsumentverket har tagit fram en vägledning om prisinformation som riktar sig till företag för att underlätta arbetet med prisinformation. Konsumentverket har dessutom publicerat ett ställningstagande om rea och andra tillfällen då sänkt pris används i marknadsföringen (KOVRS 2023:1). Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 99) och 2023/24:75 (Fi 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.). Regeringen beslutade direktiven Utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134) den 28 september 2023. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett utvidgat straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2021/22:388 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 102) och 2023/24:75 (Fi 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Regeringen beslutade den 9 februari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling (dir. 2023:19). Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion (LI 2023:01) överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Av betänkandet framgår att andelen svenskt ursprung är relativt hög vid kommunernas offentliga inköp av livsmedel vilket enligt utredningen kan bero på att det ställs djurskyddskrav. Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas med förslag på kravformuleringar kopplade till bl.a. djurskydd underlättar också för den som ska upphandla att ställa sådana krav. Av kommunernas måltidspolicyer framgår att det i hög grad finns ambitioner om att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:402 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99 och 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 105) och 2023/24:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2024 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,41 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.4). Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:438 Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS ABProp. 2021/22:252 och 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 109) och 2023/24:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Om bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ), under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ) samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS AB inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har efter beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande, tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget som svenska staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen (prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167). De tecknade aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-konsortiet har svenska staten även fått en kontant ersättning om ca 58 miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förutsättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37), rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad. 35. Rskr. 2021/22:466 Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till UkrainaProp. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 111) och 2023/24:75 (Fi 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare 212 miljoner kronor och den 5 december 2024 om ytterligare 77 miljoner kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 36. Rskr. 2022/23:51 Statens budget 2023 – Rambeslutet Prop. 2022/23:1, 2021/22:245, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18, bet. 2022/23:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 129) och 2023/24:75 (Fi 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2023–2025, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2023, j) ålderspensionssystemets utgifter 2023 och punkt 6 om bemyndiganden om att överskrida anslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2023: Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2023 behandlades i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2022/23:99 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 134) och 2023/24:75 (Fi 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB drar in egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 43,9 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att göra detta. Den 5 april 2023 beslutade årsstämman i Telia Company AB om en minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och en ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och uppgår i nuläget till 41,1 procent. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) SAS AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS, under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har efter beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande, tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget som svenska staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen (prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167). De tecknade aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-konsortiet har svenska staten även fått en kontant ersättning om ca 58 miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förutsättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2022/23:105 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 138) och 2023/24:75 (Fi 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.2). Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2022/23:118 Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser Prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 54). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2023, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 40. Rskr. 2022/23:125 Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 56). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2023: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2022/23:190 Företag, kapital och fastighet Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om investeringssparkonto*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (bet. 2022/23:SkU12 s. 14 f.). Regeringen har för avsikt att analysera frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2022/23:254 Vårändringsbudget för 2023 Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d): Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 ska ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om justering av uppdrag för Lernia AB: Regeringskansliet beslutade den 12 september 2023 att begära att en extra bolagsstämma skulle sammankallas och föreslå en förändrad bolagsordning för Lernia AB. Vid bolagsstämma den 17 oktober 2023 beslutades den ändrade bolagsordningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 43. Rskr. 2023/24:7 Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina Prop. 2023/24:25, bet. 2023/24:FiU27 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 92). Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen slutbehandlades i 2024 års ekonomiska vårproposition (prop. 2023/24:100 avsnitt 7). 44. Rskr. 2023/24:47 Statens budget 2024 – Rambeslutet Prop. 2023/24:1, 2023/24:13, 2023/24:14 och 2023/24:16, skr. 2023/24:128, bet. 2023/24:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 105). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2024–2026, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2024, i) ålderspensionssystemets utgifter 2024 och punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2024: Den 18 januari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024. Den 23 januari 2024 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2024 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, j) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2025 och 2026: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 i) och 6. 45. Rskr. 2023/24:108 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 117). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) SAS AB, 1–3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, inklusive upplupen ränta till nya aktier i bolaget eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, att under 2024 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta till nya aktier i SAS eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, samt att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna eller nedskrivningarna, var för sig eller i kombination. SAS inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 3 oktober 2023 offentliggjorde SAS att bolaget utsett ett konsortium bestående av Castlelake L.P., Air France-KLM S.A., danska staten och Lind Invest ApS som det vinnande budkonsortiet i bolagets kapitalanskaffningsprocess. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) Almi AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation besluta om kapitaltillskott till Almi AB på högst 410 000 000 kronor. Något beslut om kapitaltillskott till Almi AB har inte fattats under 2024. Motsvarande bemyndigande har inte föreslagits i budgetpropositionen för 2025. Regeringen beslutade den 13 februari 2025 att skriva av ärendet i fråga om punkt 3 c i betänkandet. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2023/24:113 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 121). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2023/24:125 Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden Prop. 2023/24:5, bet. 2023/24:CU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 54). 48. Rskr. 2023/24:128 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2022/23:140, bet. 2023/24:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 49. Rskr. 2023/24:129 Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm Skr. 2022/23:125, bet. 2023/24:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 50. Rskr. 2023/24:135 Ökad motståndskraft i betalningssystemet Prop. 2023/24:8, bet. 2023/24:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 114–126). 51. Rskr. 2023/24:137 Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om en gemensam digital ingång Prop. 2023/24:40, bet. 2023/24:TU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 145). 52. Rskr. 2023/24:144 Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen slutbehandlades i 2024 års ekonomiska vårproposition (prop. 2023/24:100 avsnitt 7). 53. Rskr. 2023/24:147 En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap Prop. 2023/24:60, bet. 2023/24:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 191 och 192). 54. Rskr. 2023/24:149 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2023/24:63, bet. 2023/24:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 55. Rskr. 2023/24:151 Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 Skr. 2023/24:42, bet. 2023/24:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den13 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 56. Rskr. 2023/24:155 Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar Prop. 2023/24:55, bet. 2023/24:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 221). 57. Rskr. 2023/24:161 Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet Prop. 2023/24:52, bet. 2023/24:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 247). 58. Rskr. 2023/24:165 Spelfrågor Prop. 2023/24:53, bet. 2023/24:KrU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 255). 59. Rskr. 2023/24:167 Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB Prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a) och b): SAS AB (SAS) samt det verksamhetsdrivande konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS-konsortiet) inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. Den initiala utdelningen under 2024 avsågs lämnas i form av aktier i SAS. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i rekonstruktionen av SAS och SAS-konsortiet genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har efter beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande, tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget som svenska staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen. De tecknade aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-konsortiet har svenska staten även fått en kontant ersättning om ca 58 miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förutsättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37) och rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45). Punkterna är slutbehandlade. 60. Rskr. 2023/24:169 Höjd spelskatt Prop. 2023/24:74, bet. 2023/24:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 276). 61. Rskr. 2023/24:185 Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet Prop. 2023/24:71, bet. 2023/24:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt a): Den 12 september 2024 beslutade regeringen att underrätta rådets generalsekretariat om att protokollet om ändring i avtalet av den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar godkänts. Punkten är slutbehandlad. Punkt b): Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 292–294). 62. Rskr. 2023/24:186 Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Prop. 2023/24:110, bet. 2023/24:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 370). Punkt 2 om anmälan om finansiella instrument för vissa av Riksbankens befattningshavare: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 371). 63. Rskr. 2023/24:187 Samverkan om kontracykliska buffertvärden Prop. 2023/24:65, bet. 2023/24:FiU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om samverkan om kontracykliska buffertvärden: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 390). Punkt 2 om anpassningar till unionsrätten: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391–393). 64. Rskr. 2023/24:195 En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet Prop. 2023/24:85, bet. 2023/24:KU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 297 och 307). 65. Rskr. 2023/24:209 Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd Prop. 2023/24:80, bet. 2023/24:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 366). Punkt 2 om rättelse i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 367). 66. Rskr. 2023/24:210 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen Prop. 2023/24:77, bet. 2023/24:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 364). 67. Rskr. 2023/24:214 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag Prop. 2023/24:83 och 2023/24:91, bet. 2023/24:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 404, 405 och 407). 68. Rskr. 2023/24:215 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget Prop. 2023/24:86, bet. 2023/24:SkU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 415–420). 69. Rskr. 2023/24:239 Digitaliserings- och postfrågor Prop. 2023/24:73 och skr. 2023/24:7, bet. 2023/24:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till EU:s dataförvaltningsförordning och punkt 4 om digitalisering i offentlig verksamhet: Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 500 och 501). 70. Rskr. 2023/24:241 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket, Statens servicecenter, Skatteverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket respektive Post- och telestyrelsen. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) respektive Utbetalningsmyndigheten. Den 18 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a): Regeringen beslutade den 17 oktober 2024 att öka Sveriges kvot i Internationella valutafonden med 2 215 000 000 särskilda dragningsrätter. Punkten är slutbehandlad. 71. Rskr. 2023/24:259 Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter Skr. 2023/24:125, bet. 2023/24:SkU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 72. Rskr. 2023/24:265 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2023/24:155, bet. 2023/24:FiU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Skrivelsen slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). 73. Rskr. 2023/24:268 Justerad skatt på tobak och nikotin Prop. 2023/24:120, bet. 2023/24:SkU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 493–496). 74. Rskr. 2023/24:269 Redovisning av skatteutgifter 2024 Skr. 2023/24:98, bet. 2023/24:SkU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 75. Rskr. 2023/24:270 Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato Prop. 2023/24:137, bet. 2023/24:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 497 och 498). 76. Rskr. 2023/24:273 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2023/24:100, skr. 2023/24:96, bet. 2023/24:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och punkt 2 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2023: Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6). Punkterna är slutbehandlade. 77. Rskr. 2023/24:277 Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i statens budget för 2024 Framst. 2023/24:RB4, bet. 2023/24:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om återställning av Riksbankens eget kapital, b): Den 19 september 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 2:1. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar för återställning av Riksbankens eget kapital*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör förutsättningarna för Riksbankens framställningar om återställning av eget kapital till riksdagen, där kravet på framställning ersätts med en möjlighet till detsamma, och särskilt förtydligar hur asymmetrin i redovisningsprinciperna för orealiserade vinster och förluster ska hanteras vid återställning av Riksbankens eget kapital. Promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering har tagits fram inom Finansdepartementet och remitterats. Regeringen beslutade den 14 november 2024 propositionen Riksbankens finansiering (prop. 2024/25:50). I propositionen föreslogs bl.a. att orealiserade vinster på värderegleringskonton, utom det konto som avser guld, ska beaktas fullt ut vid återställning av Riksbankens eget kapital. Regeringen konstaterade i propositionen att den remitterade promemorian innehöll de lagförslag som krävdes för att tillgodose tillkännagivandet. Lagförslagen i propositionen motsvarar i allt väsentligt lagförslagen i promemorian. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs därför av. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om riksbankens självfinansiering*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser Riksbankens behov av stärkta möjligheter till självfinansiering. Promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering har tagits fram inom Finansdepartementet och remitterats. Regeringen beslutade den 14 november 2024 propositionen Riksbankens finansiering (prop. 2024/25:50). I propositionen föreslogs att Riksbanken ska få kräva att en andel av ett kreditinstituts inlåning och skuldförbindelser ska motsvaras av institutets inlåning i Riksbanken, om Riksbankens eget kapital understiger målnivån för det egna kapitalet. Regeringen konstaterade i propositionen att den remitterade promemorian innehöll de lagförslag som krävdes för att tillgodose tillkännagivandet. Lagförslagen i propositionen motsvarar i allt väsentligt lagförslagen i promemorian. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs därför av. Punkten är slutbehandlad. 78. Rskr. 2023/24:279 Årsredovisning för staten 2023 Skr. 2023/24:101, redogörelse 2023/24:RR4, bet. 2023/24:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 79. Rskr. 2023/24:281 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2019–2023 Skr. 2023/24:104, bet. 2023/24:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2024/25 80. Rskr. 2024/25:1 Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Avsikten är att slutbehandla skrivelsen i 2025 års ekonomiska vårproposition. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2024/25:8 Ny tullbefogenhetslag Prop. 2023/24:132, bet. 2024/25:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 4 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 710–758). 82. Rskr. 2024/25:12 Nya regler om mervärdesskatt för små företag och ändrade regler för vissa tjänster och konstverk Prop. 2023/24:149, bet. 2024/25:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 942). 83. Rskr. 2024/25:16 Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto Prop. 2023/24:159, bet. 2024/25:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974). 84. Rskr. 2024/25:20 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digitala tjänster Prop. 2023/24:160, bet. 2024/25:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 954–957). 85. Rskr. 2024/25:26 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023 Skr. 2023/24:130, bet. 2024/25:FiU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 86. Rskr. 2024/25:27 Justeringar vad gäller det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton Prop. 2023/24:167, bet. 2024/25:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1017–1019). 87. Rskr. 2024/25:33 Europeiska gröna obligationer Prop. 2024/25:21, bet. 2024/25:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1085). 88. Rskr. 2024/25:49 Statens budget 2025 – Rambeslutet Prop. 2024/25:1, 2024/25:15, 2024/25:25, 2024/25:26 och 2024/25:30, bet. 2024/25:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2025–2027, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2025 och j) ålderspensionssystemets utgifter 2025 samt punkt 6 bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2025: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2025: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2025. Den 19 februari 2025 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2025 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2025 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:1: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1127–1141). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, a och b: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206–1208). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Danmark om godkännande av avtalet. Den 12 december 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2024:1206) om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (SFS 1276). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1152–1158). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1177–1179). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1142–1145). Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2026 och 2027: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om bemyndiganden om upplåning, punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 19 februari 2025 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkterna är slutbehandlade. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 j), 2 k) och 6. 89. Rskr. 2024/25:50 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 28 november 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skatteverket, Tullverket respektive anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungliga hov- och slottsstaten, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, Riksgäldskontoret respektive anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Konsumentverket. Punkten är slutbehandlad. 90. Rskr. 2024/25:61 En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar Prop. 2024/25:43, bet. 2024/25:FiU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1159–1166). 91. Rskr. 2024/25:66 En rätt för licenshavare att behandla uppgifter om lagöverträdelser Prop. 2024/25:5, bet. 2024/25:KrU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1310). 92. Rskr. 2024/25:69 Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner Prop. 2024/25:7, bet. 2024/25:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1246–1248). 93. Rskr. 2024/25:70 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 94. Rskr. 2024/25:73 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad. 95. Rskr. 2024/25:83 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Spelinspektionen. Punkten är slutbehandlad. 96. Rskr. 2024/25:91 Suspension av skatteavtalet med Ryssland Prop. 2024/25:38, bet. 2024/25:SkU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1313). 97. Rskr. 2024/25:93 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om konsumentpolitiskt mål och punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter inom utgiftsområde 18. Punkterna är slutbehandlade. 98. Rskr. 2024/25:96 Digital operativ motståndskraft för finanssektorn Prop. 2024/25:44, bet. 2024/25:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1278–1291). 99. Rskr. 2024/25:97 Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen Prop. 2024/25:36, bet. 2024/25:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1300–1302). 100. Rskr. 2024/25:100 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 22, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive Myndigheten för digital förvaltning. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 22, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Post- och telestyrelsen respektive anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 22, d) övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål, 6: Den 19 december 2024 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2016:602) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet (SFS 1336). Punkten är slutbehandlad. 101. Rskr. 2024/25:116 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv respektive Revisorsinspektionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) AB Göta kanalbolag: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 c). 102. Rskr. 2024/25:120 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen inom utgiftsområde 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Utbetalningsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statskontoret, anslag 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling inom utgiftsområde 2, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Bokföringsnämnden, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslag 1:16 Finansmarknadsforskning inom utgiftsområde 2, Upphandlingsmyndigheten respektive Utbetalningsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk respektive anslag 1:16 Finansmarknadsforskning inom utgiftsområde 2. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2–4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 5: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:14 inom utgiftsområde 2 respektive anslag 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7. Regeringen beslutade den 6 februari 2025 att Sverige under 2025–2029 ska medverka i kapitalhöjningen till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6 och 7: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 9: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 10: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statskontoret: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d). 103. Rskr. 2024/25:121 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 inom utgiftsområde 25 respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad. 104. Rskr. 2024/25:122 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret respektive anslag 1:2 inom utgiftsområde 26. Punkten är slutbehandlad. 105. Rskr. 2024/25:123 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2025: Den 19 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad. 106. Rskr. 2024/25:124 Riksbankens finansiering Prop. 2024/25:50, bet. 2024/25:FiU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Riksbankens finansiering: Den 19 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1372). Punkt 2 om deltagande i avvecklingssystem: Den 19 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1369–1371). 107. Rskr. 2024/25:125 Statens budget för 2025 Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5), 2021/22:75 (U 3), 2022/23:75 (U 3) och skr. 2023/24:75 (U 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket har inkommit med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket arbetar vidare i enlighet med beslutat uppdrag och har under 2024 lämnat tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr 2021:1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr 2021:357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023:2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 2. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet – grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8), 2021/22:75 (U 5), 2022/23:75 (U 4) och skr. 2023/24:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet konstaterade att frågan inte hade hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte var tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter var öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari 2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen skulle central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket lämnade under 2024 tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr. 2021:1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr. 2021:357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023:2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet – lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11), 2020/21:75 (U 9), 2021/22:75 (U 6),2022/23:75 (U 5) och skr. 2023/24:75 (U 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet remitterades. Regeringen gick vidare med förslaget om digitala verktyg och föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) att medel skulle avsättas för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Den 14 december 2023 beslutade regeringen att skriva av betänkandet (U2019/00243). Skolverket redovisade uppdraget den 16 januari 2024. Skolverket har utvecklat och lanserat tolv digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning på webbplatsen Utbildningsguiden. Målgrupperna är elever som ska välja grund- eller gymnasieskola, vårdnadshavare som söker förskola eller skola för sitt barn, vuxna som söker efter utbildning eller yrke samt studie- och yrkesvägledare. Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.13 s. 66 och 67) framgår att regeringen bedömde att de digitala verktygen som Statens skolverk tagit fram kommer att underlätta och förbättra såväl studie- och yrkesvägledningens arbete som målgruppernas möjlighet till val av utbildning. Det finns även stöd på Skolverkets webbplats som ger exempel på hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i undervisningen. Dessa stöd kan bidra till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp. Enligt regeringen kan detta även leda till att studie- och yrkesvägledningen som helhet stärks. Regeringen bedömde att ytterligare insatser inom området inte är nödvändiga utan ansåg att tillkännagivandet med dessa insatser var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 4. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13), 2020/21:75 (U 10), 2021/22:75 (U 7),2022/23:75 (U 6) och skr. 2023/24:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Regeringen har för avsikt att fortsätta den påbörjade analysen av frågan under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 5. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16), 2020/21:75 (U 13), 2021/22:75 (U 9), 2022/23:75 (U 8) och 2023/24:75 (U 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlade motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning inväntades för att frågan skulle kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Utredningens slutbetänkande lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 6.2.2, s. 216) angav regeringen att den bedömde att ytterligare överväganden behövde göras och därför avsåg att återkomma i frågan. Frågan behandlades i propositionen Långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser (prop. 2024/25:19) som regeringen beslutade den 26 september 2024. I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om villkoren för offentliga och privata forskningsutförare. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat (s. 220–222). Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16), 2021/22:75 (U 11), 2022/23:75 (U 9) och skr. 2023/24:75 (U 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet remitterades. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget har lämnats även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). I budgetpropositionen för 2024 har medel avsatts för 2025 och 2026 för förberedande insatser för införande av en tioårig grundskola (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.2, s. 66, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr 16 avsnitt 3.5.3 s. 71 och 72, bet. 2024/25/UbU1, rskr. 2024/25:110) framgår att regeringen beräknar att medel behöver avsättas till kommunerna för genomförandet av reformen från och med 2028. Den 30 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen En tioårig grundskola. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21), 2020/21:75 (U 17) och 2021/22:76 (U 12), 2022/23:75 (U 10) och skr. 2023/24:75 (U 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01, dir. 2021:23). I kommittédirektiven angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Den 3 juni 2022 redovisades etänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34). Betänkandet remitterades. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir. 2022:74). Utredningen tog sig namnet Utredningen om fler vägar till arbetslivet. Regeringen beslutade den 13 juli 2023 tilläggsdirektiv enligt vilket utredningen bl.a. skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering på arbetsmarknaden (dir. 2023:114). Utredningen lämnade betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) den 20 november 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 22 maj 2025. Beredning pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18), 2021/22:75 (U 13), 2022/23:75 (U 11) och skr. 2023/24:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera förutsättningarna för och möjliga effekter av skriftliga ordningsomdömen samt vid behov föreslå en lämplig reglering och vilka skolformer och årskurser som den i så fall bör omfatta (dir. 2023:154). Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25),2020/21:75 (U 19), 2021/22:75 (U 14), 2022/23:75 (U 12) och skr. 2023/24:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet remitterade den 17 juli 2020 en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringen har inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Avsikten är att återkomma till riksdagen i frågan så snart som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 10. Rskr. 2020/21:14 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32), 2021/22:75 (U 17), 2022/23:75 (U 15) och skr. 2023/24:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Som ett led i arbetet med elevers närvaro i skolan beslutade regeringen den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. I uppdraget ingår även att föreslå definitioner av giltig respektive ogiltig frånvaro på lämplig nivå i skolförfattningarna, som vid behov även förtydligar förhållandet till anmäld och oanmäld frånvaro. Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Regeringen avser att under 2025 tillsätta en utredning om undantag från skolplikten. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Regeringskansliets analys visade att frågan kräver ändringar i skollagen. Regeringen beslutade den 2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Utredningen skulle redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Utredningen tog sig namnet Stärkt trygghet och studiero i skolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Skolverket (U2023/03701). I regleringsbrevet ingår ett uppdrag att kartlägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kartläggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Skolverket redovisade uppdraget den 20 november 2024 (U2024/02605). Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2020/21:196 Förskolan Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:UbU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 20), 2022/23:75 (U 17) och skr. 2023/24:75 (U 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att det är hög tid att regeringen tillsätter en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Regeringen beslutade den 21 november 2024 kommittédirektiv En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (dir. 2024:113). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag i syfte att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (U2021/01322). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 12. Rskr. 2021/22:136 Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 21) och skr. 2023/24:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2021/22:145 Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen Skr. 2021/22:39, bet. 2021/22:UbU5Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 23) och skr. 2023/24:75 (U 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om Pisaundersökningens tillförlitlighet och förtroendet för undersökningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkra tillförlitligheten i genomförandet av internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan samt genomföra en analys av hur förtroendet för Pisastudien kan återupprättas (bet. 2021/22:UbU5 s. 18). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur uppgifter om exkluderade elever kan särredovisas i Pisaundersökningen. I uppdraget ingick även att analysera och, vid behov, föreslå hur kunskapsresultaten för olika grupper av elever på andra sätt bättre kan följas upp i olika internationella undersökningar samt lämna nödvändiga författningsförslag (U2022:02, dir. 2022:73). Utredningen överlämnade den 18 december 2023 betänkandet Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) till regeringen. I betänkandet framför utredningen att regeringen och dess förvaltningsmyndighet Skolverket har vidtagit nödvändiga åtgärder för att exkluderingen av elever i Pisa-undersökningen ska ske enligt gällande rätt. Mot den bakgrunden lämnar därför utredningen frågan utan vidare åtgärd. Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.13 s. 67) framgår att regeringen bedömde att tidigare problem med redovisningen av exkluderingen och därmed tillförlitligheten av PISA-undersökningen har åtgärdats. Regeringen hade inte heller fått några signaler på att det fanns problem med tillförlitligheten i genomförandet när det gäller andra internationella kunskapsmätningar. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2021/22:205 Övergripande skolfrågor Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 28) och skr. 2023/24:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. haft i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssystemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utredningstiden förlängdes till 3 juli 2024 (dir. 2024:17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 16 avsnitt 3.6.5 s. 67) angav regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen angavs också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. I budgetpropostionen för 2024 angav regeringen att ambitionen i budgetpropositionen för 2023 kvarstår och konstaterade samtidigt att den ekonomiska styrningen av skolväsendet behöver utvecklas (prop. 2023/24:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3 s. 68). Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning lämnade sitt betänkande den 2 juli 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte t.o.m. den 8 november 2024. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.4 s. 72) föreslagit ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar på skolområdet. Förslaget innebär att fyra statsbidrag som bl.a. fördelas till gymnasieskolan stegvis slås samman under 2025 och 2026. Det samlade statsbidraget är ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2021/22:340 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 32) och skr. 2023/24:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp. Det framgick av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I utredningens uppdrag ingår bland annat att utreda och lämna förslag till ett system för finansiering av fristående resursskolor som är utformat på ett sätt som är anpassat till resurskolornas särskilda karaktär och förutsättningar, och att utreda och föreslå hur finansieringen av fristående resursskolor kan hanteras inom ramen för ett system med en nationellt bindande skolpengsnorm. Utredningen ska redovisa dessa delar senast den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2021/22:362 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 33) och skr. 2023/24:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven hade för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingår bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Utredaren har bl.a. i uppdrag att utreda och föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en ställföreträdare för huvudmannen blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, och att utreda och föreslå i vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2021/22:406 Ett mer likvärdigt skolval Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 38) och skr. 2023/24:75 (U 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den 30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola (numera anpassad grundskola) administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket skulle analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant system. I uppdraget angavs att regeringen parallellt med att Skolverket genomförde uppdraget hade för avsikt att överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket redovisade uppdraget den 6 september 2023. Med hänsyn till rådande juridiska förhållanden bedömde Skolverket att det inte är möjligt att införa ett gemensamt skolvalssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet (SOU 2020:28). Enligt Skolverket är underlaget i betänkandet otillräckligt för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. För att sådana ska kunna lämnas behöver ett antal områden utredas vidare. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2021/22:412 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 40) och skr. 2023/24:75 (U 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den 1 juli 2023 och in- och utpasseringskontroller genomfördes för första gången vid det högskoleprov som anordnades i oktober 2023. Regeringen beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Universitets- och högskolerådet (UHR). Myndigheten fick då i uppdrag att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder (U2023/03655). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) den 11 december 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 19. Rskr. 2022/23:56 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 44) och skr. 2023/24:75 (U 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022–2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Stockholms universitet. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2022/23:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 47) och skr. 2023/24:75 (U 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad. 4. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Linköpings universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Linköpings universitet. Punkten är slutbehandlad. 5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och bemyndigar regeringen att under 2023–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Se även U33 punkten b) 5. Punkten är slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. 8. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. 9. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom it-området under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC Digital) på högst 400 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. 10. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luleå tekniska universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Luleå tekniska universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Luleå tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b) 5. 21. Rskr. 2022/23:182 Övergripande skolfrågor Motion från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:UbU5. Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (U 27). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 15 om tillstånd och tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör överväga att se över för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utgiftsområde 16 avsnitt 3.3.13 s. 67–69) behandlat tillkännagivandet. Regeringen har bedömt att för- och nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg har övervägts i propositionen. Mot bakgrund av de skäl som redovisas i propositionen har regeringen bedömt att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (s. 69). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 22. Rskr. 2023/24:103 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (U 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i konsortiet The Academic Model Providing Access to Healthcare (AMP ATH) och bemyndigar regeringen att under 2024–2027 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 200 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 4. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska höskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 5. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att bilda eller förvärva ett aktiebolag och tillse att den verksamhet som bedrivs i den ideella föreningen EISCAT Scientific Association (EISCAT) överförs till bolaget: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad. 8. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för svenska statens räkning teckna aktier i det bolag som avses i punkt 7 och att delvis överlåta aktier i bolaget till norska och finska staten: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 tecknade Vetenskapsrådet aktier i EISCAT AB samtidigt som norska och finska staten gjorde motsvarande. Någon överlåtelse av aktier i bolaget från svenska staten till norska och finska staten med stöd av bemyndigandet behövdes därmed inte. Punkten är slutbehandlad. 9. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2024 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT överförs till det bolag som avses i punkt 7: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad. 10. godkänner att verksamheten i det bolag som avses i punkt 7 ska bedrivas utan vinstsyfte, med beaktande av Sveriges säkerhet och andra utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och innefatta finansiering, drift, förvaltning och utveckling av infrastruktur för undersökningar av georymdmiljön samt tillhandahållande av data för forskning: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). EISCAT AB registrerades av Bolagsverket den 25 november 2024. Bolagets verksamhet framgår av dess bolagsordning. Punkten är slutbehandlad. 11. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra punkterna 7–10 ovan:). Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad. 13. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 14. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 15. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 16. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 b) 1–5, 7, 9, 11, 13–16. 23. Rskr. 2023/24:189 Att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå Prop. 2023/24:79, bet. 2023/24:UbU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 410–412). 24. Rskr. 2023/24:247 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024: Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Centrala studiestödsnämnden och Statens skolverk. Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan och Rymdstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen: a) bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure för Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging -ERIC) på högst 2 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Punkten är slutbehandlad. c) bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet; Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i EISCAT Scientific Association: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 förvärvade Vetenskapsrådet aktier i EISCAT AB. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: Punkt 1 a). 25. Rskr. 2023/24:260 Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och högskolor Skr. 2023/24:118, bet. 2023/24:UbU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2024/25 26. Rskr. 2024/25:30 Ett effektivare omställningsstudiestöd Prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1087 och 1088). 27. Rskr. 2024/25:39 Stärkta skolbibliotek Prop. 2023/24:164, 2024/25:UbU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1072 och 1073). 28. Rskr. 2024/25:40 Ändringar i ikraftträdandet av bestämmelser om det nationella professionsprogrammet Prop. 2023/24:166, bet. 2024/25UbU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074). 29. Rskr. 2024/25:48 Långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser Prop. 2023/24:19, bet. 2024/25:UbU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1146–1149). 30. Rskr. 2024/25:55 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2024/25:84 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkt 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 14:3 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2024/25:103 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 15: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att: 1. under 2025 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 309 500 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 2. under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:6. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2024/25:110 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 16: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. bemyndigar regeringen att under 2025–2035 göra sådana utfästelser som krävs för att Lunds universitet och Uppsala universitet ska kunna administrera och utbetala studiemedel till amerikanska studenter för amerikanska statens (Amerikas förenta staters) räkning inom ramen för Free Application for Federal Student Aid (FAFSA): Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Lunds och Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom klimatområdet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Climate-KIC) på högst 350 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Cancer Core Europe på högst 800 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 350 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel på högst 11 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 1 176 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 8. godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 12. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2025 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i den ideella föreningen EISCAT Scientific Association (EISCAT): Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 förvärvade Vetenskapsrådet aktier i EISCAT AB. Punkten är slutbehandlad. 13. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2025 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT överförs till det bolag som övertar verksamheten. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad. 14. bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2 med den ändringen att tidsperioden för bemyndigandet för anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskolutbildning ska vara 2026–2032. Därmed bifaller riksdagen prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 punkterna 113 och bifaller delvis prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 punkt 15. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen, Universitets- och högskolerådet, Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: b) 1, 3–5, 8-10 och 13. 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2007/08 1. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2), 2020/21:75 (N 2), 2021/22:75 (N 2), 2022/23:75 (KN 1) och 2023/24:75 (KN 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgäldskontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgäldskontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalade 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. I oktober 2023 inkom Riksgäldskontoret med en hemställan om att regeringen ska ändra uppdragen till myndigheten för att tydliggöra att myndigheten har mandat att hantera de frågor som uppkommer i enlighet med och som en följd av avtalen mellan GKN och staten. Regeringen gav i mars 2024 Riksgäldskontoret i uppdrag (KN2024/00664) att för statens räkning förvalta de avtal som Riksgäldskontoret, för statens räkning, har ingått med GKN. Härigenom förtydligades att Riksgäldskontoret även ska förvalta avtalen och på ett ändamålenligt sätt löpande hantera de frågor som uppkommer i enlighet med och som en följd av avtalen samt därutöver träffa avtal om nödvändiga ändringar i avtalen mellan staten och GKN. Riksgäldskontoret inkom i januari 2025 med en skrivelse där myndigheten konstaterar att den inte längre behöver nyttja medel för kostnader i samband med delfinansiering av de aktuella flygprojekten. Eftersom regeringen därför inte längre har behov av att använda bemyndigandet om låneram kräver riksdagsskrivelsen inte något vidare ställningstagande från regeringens sida. Den 20 februari 2025 beslutade regeringen därför att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1), 2020/21:75 (M 1), 2021/22:75 (M 1), 2023/23:75 (KN 2) och 2023/24:75 (KN 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.8, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Statens energimyndighet att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Statens energimyndighet genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 1 s. 9, och avsnitt 3.10 s. 96 och 97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.7 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). I samband med avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod kommer även överskott av tilldelade utsläppsenheter (AAU) från åtagandeperioden att annulleras. Detta följer av den löpande borttagningen av överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD) som regeringen bemyndigats till. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa nödvändiga s.k. kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 5 september 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redovisningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 27) att 1,5 miljoner utsläppsenheter kopplade till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer väntas levereras till Statens energimyndighet 2023–25. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 25 f.) att det nu enbart återstår ett fåtal utsläppsminskningsenheter och att regeringen avser att annullera dessa resterande enheter. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75 (M 2), 2021/22:75 (M 2), 2022/23:75 (KN 3) och 2023/24:75 (KN 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer. Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet anförde dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet ansåg att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 kommittédirektiven En ny jakt- och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108). Regeringen beslutade den 7 november 2024 att förlänga uppdraget så att det ska redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsernas arbete med viltförvaltning och ingår därför i uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet har remissbehandlats. Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag (KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag remitterades den 12 november 2024. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag baserade på promemorian, betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) . I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat genom förslagen i propositionen. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 4. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4), 2020/21:75 (M 4), 2021/22:75 (M 4), 2022/23:75 (KN 5) och 2023/24:75 (KN 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen (2009:381) om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83). Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. I skr. 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och genom utvecklingen av indikatorer för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande 2018/19:KU21 att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effektivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Uppdraget redovisades den 27 november 2023. I tillägg till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Regeringen har i propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156, avsnitt 3, 5 och 6) föreslagit åtgärder för havsmiljöpolitiken, för havs- och vattenmiljön och för minskad övergödning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet i delar därmed var tillgodosett. Samtidigt beslutade regeringen den 3 juni 2024 ett etappmål för minskad övergödning (KN2023/24:156). Genom dessa åtgärder och med hänvisning till ökade anslag inom övergödningsområdet samt regeringens utvecklade resultatredovisning, redovisade regeringen tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.2 s. 48) som tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 5. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6), 2020/21:75 (M 5), 2021/22:75 (M 5), 2022/23:75 (KN 6) och 2023/24:75 (KN 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 10). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen beslutade den 18 december 2014 tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04, dir. 2014:165) om att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bl.a. ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen remitterade Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen angav i betänkande 2018/19:KU21 att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Under 2018 beslutade regeringen om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bl.a. att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och tillämpades första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 bilaga 1) en andra klimatredovisning till riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 bilaga 1) redovisade regeringen i klimatredovisningen mer i detalj bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet än i tidigare klimatredovisningar. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet fanns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I uppdraget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021 (prop. 2020/21:1). Uppdraget redovisades i mars 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22.3 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Naturvårdsverket ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknades öka med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet var tillgodosett och därmed kunde anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att detta tillkännagivande var slutbehandlat och ville att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och ansåg att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110). Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2023 fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Redovisningen innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 bilaga 1) fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen. Bedömningen att utvecklingsarbetet i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning kvarstår. Liksom föregående år innehåller redovisningen klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Jämfört med föregående år redovisas ytterligare indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade indikatorer för industri- och transportsektorn. Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1 bilaga 4) fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen. Redovisningen innehåller liksom föregående år klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Jämfört med föregående år redovisas även bland annat en bedömning av acceptansen för klimatpolitiken, tydligare bedömningar av hur förutsättningarna för klimatomställningen utvecklats och ett scenario för vad åtgärderna innebär i termer av utsläpp. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 20 s. avsnitt 3.6.2. s. 23) angavs att budgetpropositionen för klimatområdet numera innehåller väl utvecklade redovisningar av effekterna av den förda politiken och att redovisningen har utvecklats kontinuerligt och innehåller information om historiska utsläpp, beslut under det gångna året och vilken effekt dessa har på utsläpp av växthusgaser, indikatorer för omställningen och scenarier för hur utsläppen kommer utvecklas framöver. I frågan om Ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen reviderade förordningen (2009:381) om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83). I tillägg till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023, aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.23.11 s. 107). Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. I skr. 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och utvecklingen av indikatorer för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande 2018/19:KU21 att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Betänkandet bereds. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effektivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Uppdraget redovisades den 27 november 2023. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på flera områden. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12 s. 23 f.) konstaterade regeringen bl.a. följande. Budgetpropositionen innehåller numera väl utvecklade redovisningar av effekterna av den förda politiken. Redovisningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innehåller beskrivningar av de statliga insatserna och resultatet av dessa samt nya indikatorer med tidserier om tillförsel av fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Till detta kommer de förslag på åtgärder för havsmiljöpolitiken, för havs- och vattenmiljön och för minskad övergödning som regeringen lämnade i propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156, avsnitt 3, 5 och 6). I den propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet i delar var tillgodosett. Samtidigt beslutade regeringen den 3 juni 2024 ett etappmål för minskad övergödning (KN2023/24:156). Genom de samlade åtgärder som regeringen vidtagit ansåg regeringen i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12), 2019/20:75 (M 7), 2020/21:75 (M 6), 2021/22:75 (M 6), 2022/23:75 (KN 7) och 2023/24:75 (KN 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av vissa PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet Echa i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.5 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen ansåg att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Den 29 mars 2019 tillsatte regeringen därför en utredning om detta (dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen föreslår främst åtgärder för utvecklingen av europeisk kemikaliekontroll. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS – ”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till EU-kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS. Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-förordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på EU-kommissionens inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som underlag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömningsfaktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön. I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen) samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar. Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av PFAS har fortsatt. Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-reglerna. Regeringen och Kemikalieinspektionen har främst genom påverkansarbete inom EU verkat för att likartade kemikalier ska hanteras i grupp. Arbetet går framåt i denna riktning vilket redovisats ovan, t.ex. i fråga om åtagandet att säkerställa att användningen av PFAS som grupp fasas ut i EU om det inte visats att den är nödvändig för samhället. Det är ett åtagande som EU-kommissionen gjort i sin Kemikaliestrategi för hållbarhet. Strategin innehåller också ett åtagande att bedöma hur man i Reach-förordningen bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar när ämnen ska kemikaliesäkerhetsbedömas. Utredningen Framtidens kemikaliekontroll (SOU 2019:45) skrevs av 2022 med hänvisning till att rekommendationerna hanteras på EU-nivå bl.a. genom översynen av Reach-förordningen (M2020/00226). Regeringen har redovisat insatser i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 35 och 36). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkandet 2022/23:KU21 att i det nuvarande beredningsläget är det inte möjligt att göra en bedömning av om hanteringen och bedömningen av grupper av ämnen kommer att bli effektivare i enlighet med tillkännagivandet och tillkännagivandet kan därför inte anses vara slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Under det svenska ordförandeskapet i EU inleddes rådsförhandlingar för att revidera Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordningen). Den 30 juni 2023 antog rådet ett mandat för förhandlingarna. Under våren infördes också via en delegerad akt nya faroklasser för bl.a. hormonstörande ämnen samt persistenta och mobila ämnen i CLP-förordningen. I och med dessa uppdateringar av CLP-förordningen finns det fortsättningsvis betydligt bättre förutsättningar att införa åtgärder gruppvis för denna typ av ämnen, t.ex. för att begränsa hormonstörande ämnen som grupp i konsumentprodukter. I början av 2023 lämnade Kemikalieinspektionen, tillsammans med myndigheter från fyra andra länder, in sitt breda begränsningsförslag för PFAS och under perioden har synpunkter på förslaget samlats in från intressenter via ett öppet samråd och börjat hanteras av myndigheterna och av Echas vetenskapliga kommittéer. I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen i uppdrag till Kemikalieinspektionen att ta fram förslag på väsentliga ändringar i Reach-förordningen och dess bilagor för genomförandet av EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet. Myndigheten ska eftersträva dialog och samarbete med kemikaliemyndigheter i andra länder för att driva på EU-arbetet. Regeringen har fortsatt att driva på för att se till att kommissionen lämnar ett konkret förslag till ändringar av Reach-förordningen som innebär en effektivare hantering och bedömning av grupper av kemiska ämnen. I september 2024 redovisade Kemikalieinspektionen ett uppdrag med förslag på revidering av tillstånds- och begränsningsprocesserna i Reach-förordningen. Sverige har med stöd från andra länder överlämnat ett förslag till EU-kommissionen om områden som revideringen av Reach-förordningen bör omfatta. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 38) redovisade regeringen vidtagna och pågående åtgärder och ansåg mot bakgrund av dessa åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7), 2021/22:75 (M 7), 2022/23:75 (KN 8) och 2023/24:75 (KN 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet har remissbehandlats. Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag (KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag remitterades den 12 november 2024. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag baserade på promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag (KN2024/02252), betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). I propositionen bedömde regeringen att förslagen i propositionen tillgodoser tillkännagivandet i fråga om vad utskottet anför om att det ska vara möjligt att bygga och bedriva verksamhet strandnära och att fler undantag från strandskyddsbestämmelserna bör möjliggöras i syfte att kunna skapa såväl mer socialt blandade bostadsområden som fler attraktiva bostadsområden i glesbygdskommuner. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8), 2021/22:75 (M 8), 2022/23:75 (KN 9) och 2023/24:75 (KN 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt KN 8. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningen redovisade betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022 och det remitterades sedan. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget redovisades den 29 december 2023. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda regeringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I regleringsbrevet för 2024 fick Naturvårdsverket samma uppdrag avseende 2023, men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter att utveckla statistiken. Uppdragen redovisades den 15 maj 2024. Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövningsutredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba prövningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regeringsprövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bakgrund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. Utredningstiden har förlängts. Uppdraget redovisades den 5 februari 2024 (SOU 2024:11). Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den 31 maj 2024. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede. Utredningen ska även klarlägga om den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förkortas genom till exempel ökade krav på prövningstillstånd eller ändrad instansordning och analysera hur regelverket kan förändras i syfte att inte sälla högre krav än ramdirektivet för vatten kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen. Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslutade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag. I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari 2024. I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Naturvårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20 avsnitt 3.3 s. 14–16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning i den frågan (bet. 2022/23:KU21). Riksdagen konstaterade att de åtgärder som genomförts var ett led i beredningen av tillkännagivandet, men framhöll att det inte var tillräckligt att en utredning har lämnat sitt betänkande eller att ett uppdrag har redovisats för att tillkännagivandet ska kunna anses tillgodosett. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i syfte att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och tillsyn för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft. Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter med särskilt fokus på att hantera betänkandet från Regeringsprövningsutredningen och kommande betänkande från Miljötillståndsutredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 9. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9), 2021/22:75 (M 9), 2022/23:75 (KN 10) och 2023/24:75 (KN 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket hade under 2017 i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har därefter remitterats och beretts inom Regeringskansliet. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvaren har sammanställts. Frågan har hanterats inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kommissionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remissinstanser. Under 2023 har ytterligare en departementspromemoria med förslag som syftar till att ytterligare förbättra genomförandet av direktivet beretts inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades den 22 december 2023. Remisstiden löpte ut den 5 april 2024. Den 28 oktober 2024 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöprövningsförordningen (2013:251) och miljöbedömningsförordningen (2017:966). Ändringarna innebär att det svenska regelverket anpassas till bilaga 1 och 2 i MKB-direktivet. Ändringarna går inte utöver vad MKB-direktivet kräver. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11), 2020/21:75 (M 10), 2021/22:75 (M 10), 2022/23:75 (KN 11) och 2023/24:75 (KN 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10 s. 9, 96 och 97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9 s. 120) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8, s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskingsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redovisningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 25 f.) redovisat att ytterligare ca 1,5 miljoner utsläppsenheter kopplade till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer väntas levereras till Statens Energimyndighets konton från 2024 fram till 2025, och konstaterat att det nu endast återstår ett fåtal utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, vilka enheter regeringen avser att annullera. Regeringen bedömde därför att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17), 2020/21:75 (M 16), 2021/22:75 (M 15), 2022/23:75 (KN 15) och 2023/24:75 (KN 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 78.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redovisades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet har remissbehandlats. Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag (KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag remitterades den 12 november 2024. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag från promemorian, betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat genom förslagen i propositionen. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 12. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1 och 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36), 2020/21:75 (N 24), 2021/22:75 (N 21), 2022/23:75 (KN 16) och 2023/24:75 (KN 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 46) anför regeringen att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare föreslås i finansplanen (avsnitt 1.4 s. 21) i samma proposition att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Implementeringsrådets uppgifter beskrivs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39). Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att därigenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska ha möjlighet att uppmärksamma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagsperspektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå. Implementeringsrådet inrättades som en kommitté genom att regeringen den 23 maj 2024 beslutade kommittédirektiven Ett implementeringsråd för genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige (dir. 2024:51). Av kommittédirektiven framgår att implementeringsrådet ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Dess arbete ska utgår från ett företagsperspektiv. Implementeringsrådet ska bl.a. ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU-rättsakter av särskilt intresse för företag i Sverige samt ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige. Enligt kommittédirektiven ska Implementeringsrådet bestå av en ordförande och högst åtta ledamöter. Rådets ordförande och ledamöter ska utgöras bland annat av personer från näringslivet, men kan även omfatta personer från akademin eller personer med annan lämplig kompetens. I rådet ska det bland annat ingå personer med särskild erfarenhet av reglers effekt för företag. Genom beslutet om kommittédirektiven ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18), 2021/22:75 (M 16), 2022/23:75 (KN 17) och 2023/24:75 (KN 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 och 21). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kommissionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag från EU-kommissionen. Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning. Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya genomiska tekniker. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2022/23:631) från Stina Larsson (C) den 5 maj 2023. I svaret framgår att regeringen under det svenska ordförandeskapet tog initiativ till en informell diskussion bland EU:s jordbruksministrar den 25 april 2023, för att lyfta frågorna till stöd för kommissionens interna arbete och kommande förhandlingar. Den 5 juli 2023 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker och därav framställda livsmedel och foder. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och djurs hälsa och för miljön, samt att styra utvecklingen mot förädling av växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och medelstora företag. En faktapromemoria om förslaget överlämnades till riksdagen den 30 augusti 2023. Vid överläggningar i miljö- och jordbruksutskottet den 14 september 2023 och den 7 december 2023 har den svenska ståndpunkten fastställts. Den svenska ståndpunkten innebär att Sverige ger stöd åt kommissionens förslag att växter framtagna med vissa nya genomiska tekniker delas in i två kategorier där den ena mestadels behandlas som en konventionellt förädlad växt medan den andra genomgår en anpassad tillståndsprövning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Regeringen bedömer att förslagets principer är i linje med riksdagens tillkännagivande om att det är grödans förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden som sådan. Förslaget förhandlas i rådet, och regeringen arbetar i linje med den fastställda ståndpunkten som senast förankrades den 7 december 2023 och för att den föreslagna EU-förordningens principer behålls. Förhandlingarna i rådet har pausats under 2024. Regeringen har för avsikt att bibehålla den tidigare inriktningen när förhandlingarna återupptas. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40), 2020/21:75 (N 28), 2021/22:75 (N 25), 2022/23:75 (KN 19) och 2023/24:75 (KN 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) har remissbehandlats. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen i propositionen innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Genom förslagen och den redovisning av åtgärder som gjordes i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36), 2020/21:75 (I 21), 2021/22:75 (I 20), 2022/23:75 (KN 20) och 2023/24:75 (KN 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Enligt Tidöavtalet ska det tas fram ett tydligt mål för leveranssäkerheten där systemoperatören (Affärsverket svenska kraftnät) ansvarar för måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el besluta om en nationell tillförlitlighetsnorm. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige – artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Regeringen fastställde i beslut den 17 november 2022 tillförlitlighetsnormen för Sverige till en timme per år. I samma beslut fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att årligen beräkna tillförlighetsnormen (I2022/02983). Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) i uppdrag att föreslå en ny driftsäkerhetsnorm (KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av driftsäkerheten är ett viktigt steg i arbetet att öka leveranssäkerheten och robustheten i det svenska elsystemet. Uppdraget består av två deluppdrag. Det första deluppdraget redovisade Svenska kraftnät 2023 i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge, deluppdrag 1 (KN2023/04405). Det andra deluppdraget redovisade Svenska kraftnät 2024 i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge, deluppdrag 2 (KN2023/04405). I propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105) föreslog regeringen ett leveranssäkerhetsmål som innebär att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt samt att omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Vidare bedömde regeringen att Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för en regelbunden uppföljning av leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder för att leveranssäkerhetsmålet uppnås samt att en fördjupad uppföljning bör ske vid regelbundna kontrollstationer med start 2030. Regeringen bedömde att de förslag som lämnades i propositionen om ett leveranssäkerhetsmål innebär att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen – med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265, bet. 2018/19:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20), 2021/22:75 (M 18), 2022/23:75 (KN 22) och 2023/24:75 (KN 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt KN 8. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57). som innebar att utredaren skulle utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) den 14 juni 2022. Betänkandet remitterades. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget redovisades den 29 december 2023. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda regeringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I regleringsbrevet för 2024 har Naturvårdsverket fått samma uppdrag avseende 2023, men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter att utveckla statistiken. Dessa uppdrag redovisades den 15 maj 2024. Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövningsutredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba prövningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regeringsprövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bakgrund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen. Uppdraget redovisades till regeringen den 5 februari 2024. Betänkandet remitterades. Remisstiden löpte ut den 31 maj 2024. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen fick i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede, klarlägga om den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förkortas genom till exempel ökade krav på prövningstillstånd eller ändrad instansordning och analysera hur regelverket kan förändras i syfte att inte ställa högre krav än ramdirektivet för vatten kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocesser. Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026. I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslutade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna. Riksdagen antog regeringens förslag. I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs Naturvårdsverket också i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari 2024. I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genomförandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari 2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Naturvårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En effektiv tillståndsprocess och tillsyn behövs för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft. Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Regeringen bedömde att tillkännagivandet är delvis tillgodosett genom förslagen i propositionen (prop. 2023/24:152 s. 93). Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter med särskilt fokus på att hantera betänkandet från Regeringsprövningsutredningen och kommande betänkande från Miljötillståndsutredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 17. Rskr. 2019/20:221 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21), 2021/22:75 (M 19), 2022/23:75 (KN 23) och 2023/24:75 (KN 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 41). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet fick i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt. Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2019/20:287 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41), 2021/22:75 (N 31), 2022/23:75 (KN 24) och 2023/24:75 (KN 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning av finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) föreslogs en förstärkning med 14,5 miljoner kronor för 2024. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredovisade uppdraget i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket har fått i uppdrag att dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels att identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhandahålls av Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och innebär att vissa företagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kommuner. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-utvärderingar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en vidareutveckling av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet bedömdes vara slutbehandlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16, rskr. 2021/22:191). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd, som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning. Här ingår att identifiera existerande regler som bör förenklas. Den 11 april 2024 beslutade regeringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättas Förenklingsrådet som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 19. Rskr. 2020/21:83 Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2019/20:170, bet. 2020/21:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28), 2021/22:75 (M 20), 2022/23:75 (KN 26) och 2023/24:75 (KN 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 och 16). I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.8 s. 91) aviserade regeringen att klimatbonusen ska avvecklas i samband med att propositionen lämnas till riksdagen, det vill säga senast den 8 november 2022. Klimatbonusen fasas ut helt under 2023 och 2024. Med anledning av att klimatbonusen avvecklas behöver några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar således inte vidtas. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:25) om ändring i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar och förordningen (2023:26) om upphävande av förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 23 f.) konstaterade regeringen att klimatbonusen avvecklats och att det därför inte behöver vidtas några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar. Regeringen ansåg därmed att tillkänngivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2020/21:154 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34), 2021/22:75 (M 22), 2022/23:75 (KN 28) och 2023/24:75 (KN 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 och 17). Regeringen lämnade den 24 maj 2022 den första skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) till riksdagen. Den 23 november 2022 behandlade riksdagen skrivelsen i betänkande 2022/23:FiU7. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag och lägga skrivelsen till handlingarna. Regeringen avser att återkomma vartannat år med en skrivelse till riksdagen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 4 s. 64) att regeringen avser att överlämna en ny skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen under 2024. Regeringen lämnade den 10 december 2024 den andra skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66) till riksdagen. I skrivelsen ansåg regeringen att formerna för redovisningen därmed blivit så etablerade att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2020/21:228 Mineralpolitik Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 49),och 2022/23:75 (KN 29) och 2023/24:75 (KN 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen om prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) beslutades den 7 juni 2022 (dir. 2022:61). Utredningen överlämnade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022. En promemoria med förslag till vissa förenklingar i regelverket för prospektering (KN2023/03318) har remitterats och regeringen beslutade den 16 november 2023 om ändringar i terrängkörningsförordningen (1978:594) och i miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordningsändringarna genomför några av utredningens förslag om ett förenklat regelverk för prospektering. Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredningen lämnade sitt betänkande, Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen i propositionen innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2023/24:152 s 92). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2020/21:257 Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 52), 2022/23:75 (KN 30) och 2023/24:75 (KN 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022 i betänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56). Näringsdepartementet gav den 6 maj 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 28 februari 2023 (KN2023/02524). Promemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (Ds 2023:5) har remitterats. En lagrådsremiss beslutades den 29 februari 2024. Den 4 april 2024 beslutade regeringen propositionen Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (prop. 2023/24:126). Förslagen i propositionen innebär att ett Natura 2000-tillstånd inte är en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Genom förslagen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2023/24:126 s. 8). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2020/21:268 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24), 2022/23:75 (KN 31) och 2023/24:75 (KN 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 57.). I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt tillkännagivande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Punkten står därför åter som öppen. I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2022:1249) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 24. Rskr. 2021/22:2 Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25) 2022/23:75 (KN 34) och 2023/24:75 (KN 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33.). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021–2027 samt säkerställa platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har prövat förslagen till åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 genom beslut den 7 juni 2022 (M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2) som avser prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 respektive den del som rör platsspecifika bedömningar är tillgodosedda. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 45) under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i den del som avser utnyttjande av undantag. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft (bet. 2021/22:MJU5 s. 35–38). Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningsändringenen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt. Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2021/22:60 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29), 2022/23:75 (KN 35) och 2023/24:75 (KN 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 52.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften syftar till att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Bedömning av lämpliga åtgärder för att förbättra kunskapen om vattenkraftens ekologiska betydelse pågår inom Regeringskansliet. Den 19 december 2024 gav regeringen, i regleringsbrevet för budgetåret 2025, Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vattenkraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bland annat ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager. Myndigheten ska även belysa eventuella luckor eller brister i befintligt underlag samt föreslå hur kunskapen vid behov kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2021/22:110 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 33) 2022/23:75 (KN 36) och 2023/24:75 (KN 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 och 14). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att tillkännagivandet var slutbehandlat och ville att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Punkten står därför åter som öppen. På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Redovisningen som ingår i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20 bilaga 1) innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2024 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Jämfört med föregående år redovisas ytterligare indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade indikatorer för industri- och transportsektorn. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2025 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2024/25:1, volym 1, bilaga 4). Denna klimatredovisning innehåller, utöver föregående års klimatredovisningar, bland annat en bedömning av acceptansen för klimatpolitiken, tydligare bedömningar av hur förutsättningarna för klimatomställningen utvecklats och ett scenario för vad åtgärderna i budgetpropositionen för 2025 innebär i termer av utsläpp. Mot denna bakgrund konstaterade regeringen följande i budgetpropositionen. Klimatredovisningen har kontinuerligt förbättrats med fler beräkningar av utsläppseffekter och införande av indikatorer som mäter omställningstakten i samhället. Sättet effekten av styrmedelspaket redovisas på har utvecklats i förhållande till utsläppsscenarier så att risken för dubbelräkning minskas. Redovisningen har också utvecklats med indikatorer för industri- och transportsektorn samt el- och fjärrvärmesektorn. Regeringen ansåg mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 23). Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2021/22:131 Krav på rapportering av betalningstider Prop. 2021/22: 50, bet. 2021/22:NU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 37) och 2023/24:75 (KN 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt tillkännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid – med fördel i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporteringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvärderas tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum. Rapportering skulle ske första gången den 30 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2021/22:177 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 41) och 2023/24:75 (KN 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 25 f.). Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårigheter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet remitterades under år 2020 och är alltjämt under beredning inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:191 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 42) och 2023/24:75 (KN 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287). Inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder i svensk lagstiftning. I rådets uppdrag ska det bl.a. ingå att identifiera existerande regler som bör förenklas. Den 11 april 2024 beslutade regeringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättas Förenklingsrådet som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2021/22:192 Den nationella planen för omprövning av vattenkraft Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 43) och 2023/24:75 (KN 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 15 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera prövningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021–2027 har fastställts. Denna del av tillkännagivandet redovisades som tillgodosedd i regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten 2021–2027. I beslutet konstaterade regeringen att det inte finns något hinder för att påbörja omprövningarna före det att vattenmyndigheterna har fastställt de åtgärdsprogram som ska gälla för 2021–2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte genom åtgärdsprogrammen för vatten. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder som rör analysen och översynen bereds i Regeringskansliet. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen förordning (2023:950) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt. Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:206 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 44) och 2023/24:75 (KN 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 61 f.). Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsberedningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Av direktiven framgår att Naturvårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark till Europeiska miljöbyrån skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att även andra typer av områden bör redovisas i de svenska rapporteringarna, jämfört med tidigare års rapporteringar. Naturvårdsverket har därefter under 2022 och 2023 rapporterat andra typer av områden i rapporteringen till Europeiska miljöbyrån jämfört med tidigare år. Som en del i tilläggsuppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rättvist sätt kan jämföras med andra länders. Regeringen beslutade den 3 oktober 2024 i tilläggsdirektiv (dir. 2024:94) om förlängd tid för uppdraget. Uppdraget redovisades den 14 februari 2025. Miljömålberedningens betänkande (SOU 2025:21) bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18 s. 100 f). Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (M2022/01190) att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden. Syftet var att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingick även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande. Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Förslag på mer flexibla biotopskydd samt anpassade skydds- och ersättningsformer för det fjällnära området (KN2023/03467). När det gäller tidsbegränsade biotopskydd bedömer myndigheterna att det inte skulle vara ändamålsenligt att införa ett sådant tidsbegränsat områdesskydd. I rapporten lämnades nio åtgärdsförslag som syftar till att göra skyddsformerna biotopskydd och naturvårdsavtal mer flexibla, ändamålsenliga och attraktiva. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Möjligheten att införa tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av Artskyddsutredningen (M 2020:03). Förslagen i betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Regeringen ansåg mot bakgrund av att bl.a. tidsbegränsade biotopskydd har utretts att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har angett att riksdagen inte delar regeringens bedömning (rskr. 2023/24:104, bet. 2023/24:MJU1). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om angrepp av granbarkborren i skyddade områden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och kompensation till enskilda skogsägare (bet. 2021/22:MJU18, s. 192 f.). Regeringen gav den 30 juni 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborre i formellt skyddade områden (såsom nationalparker och naturreservat) (M2022/01450). Naturvårdsverket ska också tydliggöra i vilka fall det ska vara statens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder samt se över möjligheten att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade områden. Uppdraget skulle genomföras med stöd av Skogsstyrelsen och redovisas senast den 30 september 2023. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Konstitutionsutskottet har i betänkande 2022/23:KU21 angett att utskottet anser att de åtgärder som har vidtagits inte är tillräckliga för att tillgodose det som efterfrågats i tillkännagivandet. Punkten står därför åter som öppen. Naturvårdsverket redovisade regeringsuppdraget om åtgärder för att bekämpa granbarkborre i formellt skyddade områden den 30 september 2023 (KN2023/04006). I sin redovisning av uppdraget har Naturvårdsverket tydliggjort statens ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder vid spridning av granbarkborre från formellt skyddade områden. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 67 f) konstaterade regeringen att Naturvårdsverket i sin redovisning av uppdraget, med stöd av Skogsstyrelsen, gjort bedömningen att det inte är motiverat att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade områden, baserat på att det finns pågående domstolsprocesser som behandlar frågan om skadestånd, risken för uppkomsten av parallella kompensationssystem samt att det finns begränsade förutsättningar att utforma en ersättningsmodell som blir transparent och kostnadseffektiv. Regeringen konstaterade även att Naturvårdsverket har uppdaterat sin vägledning till förvaltare av skyddade områden utifrån nya kunskaper om lämpliga bekämpningsåtgärder. Vidare angav regeringen i budgetpropositionen för 2025 att Naturvårdsverket redovisar ett antal åtgärder som regeringen bedömer kan genomföras av berörda myndigheter inom deras befintliga uppdrag, att den formellt skyddade granskogen omfattar en mindre del av den äldre granskogen och har en varierad struktur som inte är lika attraktiv för granbarkborren samt att Skogsstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2024 har fått i uppdrag att förebygga och övervaka skogsskador och att samordna berörda myndigheters arbete med att bekämpa granbarkborre samt samverka med berörda intressenter. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 21. 32. Rskr. 2021/22:214 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 45) och 2023/24:75 (KN 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget. Regeringen beslutade även att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt gav till Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningen av miljötillstånd kan medföra (se nedan). Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 uppdrog regeringen åt Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt. Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:262 Hushållning med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 48) och 2023/24:75 (KN 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, s. 32 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till. Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023. Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024. Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporteringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska länsstyrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 april 2024. Förordningsändringenen trädde i kraft den 31 mars 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett ordnat och rättssäkert sätt. Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden går ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:281 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 50) och 2023/24:75 (KN 38). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk (bet. 2021/22:MJU23, s. 28 f.). Av tillkännagivandet följer att det är angeläget att regeringen på EU-nivå verkar för att kraven i ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet är tydliga och samstämmiga och att de utformas på ett sådant sätt att de lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Den 26 oktober 2022 presenterade EU-kommissionen förslag till nytt avloppsdirektiv (Proposal for a revised Urban Wastewater Treatment Directive). I faktapromemorian Ett reviderat avloppsdirektiv som överlämnades till riksdagen den 29 november 2022 anger regeringen som preliminär svensk ståndpunkt att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och att regeringen avser att verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras (2022/23:FPM21 s. 13). En allmän inriktning antogs vid miljörådet i oktober 2023. Trilogfasen i förhandlingen inleddes i november 2023 och slutfördes under 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.2 s. 48 f) konstaterade regeringen att man i förhandlingen om det reviderade avloppsvattendirektivet verkat för att det ska finnas utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar av miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Eftersom det förts in en sådan möjlighet i artikel 15 i den slutliga överenskommelsen om direktivet som, då budgetpropositionen beslutades, preliminärt hade godkänts av Coreper och Europaparlamentet, ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Den 12 december 2024 publicerades den slutliga versionen av det reviderade direktivet (EU 2024/3019) där bestämmelserna i artikel 15 är oförändrade jämfört med den slutliga överenskommelsen. Direktivet trädde i kraft den 1 januari 2025. Punkten är slutbehandlad. 35. Rskr. 2021/22:296 Naturvård och biologisk mångfald Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 51) och 2023/24:75 (KN 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. 2021/22:MJU24, s. 10 f.). För den del av tillkännagivandet som handlar om att de olika naturvårdsdirektiven ska regleras i separata bestämmelser i artskyddsförordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). Övriga delar av tillkännagivandet planeras att hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiv för en utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16, LI 2024:02). I direktiven finns ett uppdrag om att tydliggöra det kunskapskrav som gäller för skogsbruk. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025. I augusti 2024 gavs en utredare i uppdrag att biträda Klimat- och näringslivsdepartementet med att analysera bestämmelserna om nationell fridlysning och regleringen av rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av fridlysningsbestämmelserna, i syfte att komplettera Artskyddsutredningens betänkande (KN 2024:D). Den kompletterande utredningen ska vara färdig snarast möjligt, dock senast under våren 2025. Beredningen av Artskyddsutredningens betänkande pågår samtidigt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om ålgräsängar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ålgräsängar (bet. 2021/22:MJU24, s. 59 f.). Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) innehåller flera förslag som syftar till att bidra till att skydda och restaurera ålgräsängar. Betänkandet remitterades under våren 2021. Regeringen avser att stärka arbetet med att återskapa viktiga livsmiljöer, exempelvis ålgräsängar, och aviserade en treårig satsning på akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107). Regeringen gav Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att stärka arbetet med akvatisk restaurering. I regeringens proposition Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) föreslog regeringen en inriktning för havsmiljöpolitiken med övergripande principer och åtgärder för en god havsmiljö. Av särskild betydelse för ålgräsängar kan nämnas förslaget om ett utökat och förstärkt skydd av marina områden (avsnitt 10.1, s. 62 f.) och förslaget om åtgärder för att begränsa övergödningen (avsnitt 3.2, s 10 f.). Regeringen konstaterade i propositionen att dessa åtgärder betydligt ökar förutsättningarna för att ålgräsängar ska kunna skyddas, återställas och breda ut sig och ansåg mot den bakgrunden att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.). När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag) att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget skulle redovisas senast den 11 oktober 2024. Regeringen ändrade den 13 juli 2023 detta uppdrag i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Uppdraget avseende den ändrade delen av uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2024 till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. I övrigt gällde uppdraget oförändrat. Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22). Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Naturvårdsverket ska även beräkna kostnader för genomförandet av dessa förvaltningsåtgärder (LI 2024/02201). Uppdraget ska redovisas den 15 mars 2025. När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjursförvaltningsplan för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan innehålla förvaltningsmål för varg. Regeringen kommer att inom den fortsatta beredningen av ärendet att överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör ändras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandinavisk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.). Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom vargförvaltningen. Eftersom varg är en strikt skyddad art enligt art- och habitatdirektivet, som inte är bindande för Norge eftersom landet inte är med i EU, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande samförvaltning med Norge analyseras noggrant. Norge har, genom undertecknandet av Bernkonventionen, förbundit sig att verka för bevarande av de arter som omfattas av konventionen. Vid det 44:e mötet i Bernkonventionens stående kommitté i december 2024 beslutades att bilagorna till Bernkonventionen justeras så att vargens skyddsstatus ändras från strikt skyddad till skyddad. Innan eventuella ändringar av EU:s art- och habitatdirektiv kan föreslås och beslutas är skillnaden i skyddskravet avseende varg, efter att beslutet om vargens skyddsstatus i Bernkonventionen har trätt i kraft, större än tidigare. En analys av situationen bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge. Naturvårdsverket uppdaterar för närvarande Sveriges nationella förvaltningsplan för rovdjur inom ramen för sitt mandat. En fortsatt dialog med Norge aktualiseras ytterligare med anledning av den nya planen. Svårigheter kvarstår dock avseende en gemensam vargförvaltning med Norge, bl.a. med anledning av att Norge inte omfattas av t.ex. art- och habitatdirektivet. Frågan om en gemensam skandinavisk förvaltning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 12 och 13. 36. Rskr. 2021/22:335 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 56) och 2023/24:75 (KN 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprövning av växtskyddsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillståndsprövning av växtskyddsmedel (bet. 2021/22:MJU25 s. 59) Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med att effektivisera godkännandeprocessen för växtskyddsmedel och biocidprodukter för att säkerställa att beslut om godkännande fattas inom de frister som gäller enligt EU-lagstiftningen. Kemikalieinspektionen redovisade i årsredovisningen för 2023 ett förändrings- och effektivitetsarbete som lett till att myndigheten beslutar cirka 95 procent av ansökningarna inom EU-lagstiftningens tidsfrister. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 37 f.) bedömde regeringen mot den bakgrunden att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden (bet. 2021/22:MJU25, s. 59 f.). Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt hur myndigheten kan utöka och förbättra samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Kemikalieinspektionen redovisade i årsredovisningen för 2023 att drygt 40 procent av alla nya växtskyddsmedel och drygt 50 procent av alla nya biocidprodukter sedan 2018 har godkänts genom ömsesidigt erkännande. För att underlätta för sökande företag ges även möjligheten att enbart komplettera med underlag för svenska miljö- och jordbruksförhållanden. Kemikalieinspektionen deltar aktivt i Echas samordningsgrupp för biocidprodukter för att lösa oenigheter som kan uppstå i samband med ömsesidiga erkännanden. Under 2023 löste gruppen 30 oenigheter. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 38) bedömde regeringen mot den bakgrunden att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om godkännandeprocessen för glyfosat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om godkännandeprocessen för glyfosat (bet. 2021/22:MJU25 s. 44 och 45). Ämnets godkännandeperiod var på väg att löpa ut den 15 december 2022. Utvärderingen av ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som utförs av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) var försenad. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2022 och vid det extrainsatta mötet i omprövningskommitten den 15 november 2022 röstade Sverige ja till EU-kommissionens förslag till administrativ förlängning. Europeiska kommissionen förlängde det tidigare godkännandet till den 15 december 2023. Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) hade bekräftat att det inte finns grund att klassificera ämnet som cancerogent och bedömt att dess dåvarande klassificering borde fortsätta gälla. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet presenterade i juli 2023 sina slutsatser gällande utvärderingen av glyfosat, och i september publicerades den slutiga utvärderingsrapporten. Baserat på denna utvärdering av det omfattande faktabaserade materialet presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till beslut om förnyat godkännande av glyfosat. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2023 och vid det extrainsatta mötet för omprövningskommittén den 16 november 2023 röstade Sverige för Europeiska kommissionens förslag. Det fanns inte kvalificerad majoritet för eller emot förslaget. Europeiska kommissionen beslutade den 28 november 2023 att förnya godkännandet för glyfosat baserat på den vetenskapliga utvärderingen. Det förnyade godkännandet gäller i 10 år. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 37) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om PFAS (reservation 10)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om PFAS (bet. 2021/22:MJU25 s. 93 och 94). Enligt tillkännagivandet ska regeringen och Sverige verka för en harmoniserad lagstiftning i EU med strikta gränsvärden för PFAS i konsumentprodukter samt för PFAS i papp, kartong, bläck, lim och bindemedel genom en starkare koppling till Reach-förordningen. Regeringen bör därtill verka för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter samt verka för att åtgärder vidtas för att successivt fasa ut PFAS i förpackningsmaterial som är avsett för livsmedelsändamål inom hela EU. Vidare bör regeringen verka för att snabbare fasa ut samt sänka gränsvärdena för hormonstörande ämnen, i synnerhet på EU-nivå. EU:s kemikaliestrategi – som regeringen ofta upprepat sitt stöd för – innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. Till exempel har svenska svar på offentliga samråd om revideringarna av kosmetikaförordningen och leksaksdirektivet skickats in under perioden där vikten av att fasa ut bl.a. ämnen som PFAS och hormonstörande ämnen lyfts. Kemikalieinspektionen har gjort ett stort arbete för Sverige inom EU för en bred begränsning av användningen av PFAS. Kommissionens förslag till revidering av förpackningsregler lades fram den 30 november 2022 och förslag om revidering av Reach väntades under 2023. Kommissionen har dock inte lämnat något ändringsförslag av Reach-förordningen. Sverige har i januari 2023 genom Kemikalieinspektionen, tillsammans med fyra andra länder, lämnat in ett underlag till Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) med förslag på att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom ramen för Reach-förordningen. Förslaget offentliggjordes i början av februari 2023. Förslaget granskas nu av Echas vetenskapliga kommittéer. Kommittéerna kommer sedan att lämna ett yttrande till Europeiska kommissionen. Baserat på detta yttrande tar Europeiska kommissionen fram ett förslag på begränsning för omröstning i Reachkommittén där alla medlemsländer finns representerade. I Europeiska kommisionens förslag till reviderat leksaksdirektiv som presenterades 28 juli 2023 föreslås en generell begränsning av hormonstörande ämnen. Sverige stöder det förslaget. Förhandlingar om EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall avslutades i början av 2024. Förordningen kommer att innehålla ett förbud för PFAS i livsmedelsförpackningar i halter över detektionsgränsen. Klassificeringskriterier för hormonstörande ämnen och ämnen med särskilt miljöfarliga egenskaper (persistenta, bioackumulerande, mobila och toxiska) har förts in i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP-förordningen), vilket ger bättre förutsättningar att identifiera, reglera och fasa ut PFAS. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 38 f.) ansåg regeringen mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter (bet. 2021/22:MJU25, s. 73 och 74). Sverige gav övergripande stöd till Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter vid de första diskussionerna om detta förslag i Reachkommittén under hösten 2022. Under våren 2023 har regeringen fortsatta att stödja förslaget i den fortsatta processen i Reachkommittén. Beslut i frågan har fattats genom kommittéförfarande och begränsningen av avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter är nu publicerad, se kommissionens förordning (EU) 2023/2055 av den 25 september 2023 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer. Detta har inte redovisats till riksdagen då det är fråga om ett sådant kommittébeslut som inte regelmässigt redovisas. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 39) angav regeringen att stöd har getts till Echas förslag genom hela processen och att beslutet nu är formellt antaget och publicerat. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2021/22:389 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 58) och 2023/24:75 (KN 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.). Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet remitterades. Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Utredningen ska bl.a. utreda möjligheterna att ändra uttrycket miljöfarlig verksamhet till miljöpåverkande verksamhet eller något motsvarande lämpligt begrepp. Uppdraget ska i denna del delredovisas den 21 januari 2025. Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026. Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet SOU 2022:33. Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Regeringens avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens första betänkande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer med tillkännagivandet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer med tillkännagivandet (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare den 12 juni 2023 beslutat att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83). Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.). Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och omprövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljöprövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats. Länsstyrelserna fick även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4) i uppdrag att redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljöprövningsprocessen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska användningen av tidsplaner öka. Regeringen bedömde att tillkännagivandet är delvis tillgodosett genom förslagen i propositionen (prop. 2023/24:152 s. 93). Regeringen avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens betänkande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonventionens talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.). Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förutsätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får stöd av kommissionen och övriga medlemsstater. Frågan har tagits upp med flera medlemsstater och det saknas för närvarande stöd för att EU ska driva frågan inom ramen för Århuskonventionen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4, 5, 9 och 20. 38. Rskr. 2021/22:415 Ordning och reda på avfallet Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 59) och 2023/24:75 (KN 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 och 36). Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321). Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analysera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om länsstyrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet. Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem länsstyrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den 1 mars 2026. Länsstyrelserna i bl.a. Gävleborgs och Stockholms län ska utreda befogenhet för tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter och förhindra fortsatt färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn. Uppdraget redovisades den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen har den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, gett Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa vilka resurser och förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där sådan brottslighet har upptäckts. Uppdraget redovisades den 26 februari 2024. Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens som behövs inom tillsynen. Naturvårdsverket har under 2022 och 2023 utarbetat tillsynsvägledning för uppsökande tillsyn riktad mot illegal avfallshantering. Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken. Strategin har publicerats på Naturvårdsverkets webbplats. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional samverkan. Tillkännagivandet redovisades som tillgodosett och slutbehandlat i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.3 s. 20 och 21). Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav att regeringen förutsätts återkomma i sin skrivelse om behandlingen av riksdagens skrivelser (skrivelse 75) med bl.a. en redogörelse för de ytterligare åtgärder som vidtagits i utestående delar (bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Naturvårdsverket fortsätter arbetet med att vägleda tillsynsmyndigheter om arbetet mot illegal avfallshantering. Som en del i arbetet med att öka materialåtervinningen har regeringen låtit genomföra en utredning som bland annat har haft i uppdrag att föreslå vilken myndighet som ska följa upp efterlevnaden av aktuella bestämmelser. Promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi remitterades i november 2024. Remisstiden gick ut den 14 februari 2025. Promemorian innehåller bland annat förslag för att stärka och effektivisera tillsynen på avfallsområdet. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 93) att Naturvårdsverkets anslag ökas med 10 miljoner kronor för att hantera frågan om illegal avfallshantering, inklusive gränsöverskridande avfallstransporter. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:446 Vägar till hållbara vattentjänster Prop. 2021/22:208 bet. 2021/22:CU29 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 62) och 2023/24:75 (KN 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 22). Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 57 f.) för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet, vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268). I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Regeringen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundläggande ansvar för att ordna vattentjänster, och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens lagförslag om en flexiblare behovsbedömning (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446). Detta var enligt riksdagen ett steg i riktning mot att tillgodose tillkännagivandet, men inte tillräckligt för att anse det som slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2022:1249) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 40. Rskr. 2022/23:97 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 72) och 2023/24:75 (KN 45). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om annullering av Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Riksdagen bemyndigade regeringen att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Enligt redovisningen har det totalt under 2023 annullerats 5 720 666 utsläppsminskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering. Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 27) att 1,5 miljoner utsläppsenheter kopplade till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer väntas levereras till Statens Energimyndighets konton från 2024 fram till 2025. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 25 f) att det nu enbart återstår ett fåtal utsläppsminskningsenheter och att regeringen avser att annullera dessa resterande enheter. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2022/23:145 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 49). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 11 om anläggande av våtmarker*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anlägga och restaurera våtmarker (bet. 2022/23:MJU7 s. 31). Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.3 s. 96) föreslagit att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ska ökas med 155 miljoner kronor för 2024 för återvätning av våtmarker. För 2025 beräknas anslaget öka med 235 miljoner kronor och för 2026–2030 beräknas anslaget öka med 375 miljoner kronor. Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att utreda om det för att underlätta för klimat- och miljöåtgärder, utan att det påverkar produktiv jordbruksmark negativt, finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning i 24 kap. miljöbalken, lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller andra regler för markavvattning och vattenverksamhet. Om utredningen föranleder det, ska förslag på ändringar av reglerna lämnas. Uppdraget ska genomföras i dialog med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg omr 20 avsnitt 3.16 s. 62) konstaterade regeringen bl.a. att de budgetsatsningar som regeringen gjort på åtgärder för skydd av våtmarker och det förslag till stärkt regional åtgärdssamordning som lämnades i regeringens proposition Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) kommer att bidra till ett ökat anläggande och restaurering av värdefulla våtmarker. Mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2022/23:160 Mineralpolitik Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:NU13 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13, s. 15). Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Uppdraget redovisades den 21 januari 2025. Betänkandet (SOU 2024:98) bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 43. Rskr. 2023/24:94 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU3 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 64). Skrivelsen är slutbehandlad. Om Statens budget inom utgiftsområde 21, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 44. Rskr. 2023/24:143 Riksrevisionens rapport om reduktionplikten för bensin och diesel Skr. 2023/24:44, bet. 2023/24:MJU8 Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 45. Rskr. 2023/24:152 Elmarknadsfrågor Skr. 2023/24:58, bet. 2023/24:NU9 Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 46. Rskr. 2023/24:182 Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar Prop. 2023/24:41, bet. 2023/24:FöU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 302). 47. Rskr. 2023/24:191 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll Skr. 2023/24:59, bet. 2023/24:MJU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 48. Rskr. 2023/24:201 Energipolitikens långsiktiga inriktning Prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 49. Rskr. 2023/24:202 En tydligare process för tillståndsprövning av elnät Prop. 2023/24:88, bet. 2023/24:NU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj respektive den 3 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 338 och 421). 50. Rskr. 2023/24:211 Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen Prop. 2023/24:126, bet. 2023/24:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 325). 51. Rskr. 2023/24:221 Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad Skr. 2023/24:49, bet. 2023/24:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 52. Rskr. 2023/24:248 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/2024:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Havs- och vattenmyndigheten samt anslagen 1:5 Näringslivsutveckling, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer och 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av riktlinjerna för statens bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens energimyndighet. Den 15 augusti 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade beställningsbemyndiganden: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Verket för innovationssystem. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten och Naturvårdsverket. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, utgiftsområde 24 Näringsliv a): Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 53. Rskr. 2023/24:282 Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning Skr. 2023/24:97, bet. 2023/24:MJU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2024/25 54. Rskr. 2024/25:4 EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen Prop. 2023/24:142, bet. 2024/25:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 687). 55. Rskr. 2024/25:5 Kompletterande bestämmelser till nya unionsregler på konkurrensområdet Prop. 2023/24:154, bet. 2024/25:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till nya unionsregler på konkurrensområdet: Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringe de lagar riksdagen antagit (SFS 706–709). 56. Rskr. 2024/25:21 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning Prop. 2023/24:152, bet. 2024/25:MJU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringstillstånd: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Punkt 2 om giltighetsförlängning av tidsbegränsade tillstånd: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Punkt 3 om Kammarkollegiets roll som partsmyndighet: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Punkt 4 om lagförslagen i övrigt: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964–972). 57. Rskr. 2024/25:32 Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske Prop. 2023/24:156, bet. 2024/25:MJU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 58. Rskr. 2024/25:34 Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser Prop. 2024/25:27, bet. 2024/25:NU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1082). 59. Rskr. 2024/25:35 Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden Prop. 2024/25:32, bet. 2024/25:NU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1187). 60. Rskr. 2024/25:56 Höständringsbudget för 2024 Proposition 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 28 november 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket samt anslagen 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket ochanslag 1:7 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad. 61. Rskr. 2024/25:80 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Proposition 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 62. Rskr. 2024/25:94 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Proposition 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2024/25:106 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad. c) godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. d) finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. e) avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad. 64. Rskr. 2024/25:117 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turismfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation och 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem samt anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2024/25:119 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:MJU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om Statens budget inom utgiftsområde 20 a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad. b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad. c) godkännande av en investeringsplan: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. . 2.9 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5), 2021/22:75 (Ku 3), 2022/23:75 (Ku 1) och 2023/24:75 (Ku 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 2. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10), 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6), 2021/22:75 (Ku 4), 2022/23:75 (Ku 2) och 2023/24:75 (Ku 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna (U2021/04941). Uppdraget delredovisades den 6 september 2023. I delredovisningen beskrivs det verktyg som utvecklats, Demokratistegen, som är en modell för stöd och handledning att organisera, planera och genomföra utvecklingsarbete med demokrati i skolan och inom folkbildningen. Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2024. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Säkerheten i skolan ska förbättras (dir. 2022:86). Utredningen, som tagit namnet Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04), har i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredaren skulle delredovisa uppdraget den 15 februari 2023 och slutredovisa uppdraget den 31 augusti 2023. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:22) till utredningen. Uppdraget utvidgades och förlängdes. Uppdraget skulle i stället redovisas senast den 29 februari 2024. Uppdraget att lämna förslag till operativa samverkansorgan på lokal eller regional nivå skulle i stället delredovisas senast den 15 juni 2023. Utredaren skulle då också bl.a. föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet. Skolsäkerhetsutredningen överlämnade den 15 juni 2023 delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) till regeringen. Den 31 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism (prop. 2024/25:46) till riksdagen. Förslag från delbetänkande Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) ingår i propositionen. Det gäller t.ex. förslag att sekretess ska gälla i verksamhet hos Brottsförebyggande rådet (Brå) som avser uppgifterna att ge råd och annat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar en oro för skolattacker. Utredningen fick den 14 augusti 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:120). Uppdraget ändrades och utvidgades och utredningstiden förlängdes. Utredaren skulle då också bl.a. kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte och föreslå författningsändringar som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Det nya uppdraget skulle i stället redovisas senast den 29 september 2024. Utredningen fick den 18 januari 2024 ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2024:7). Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes. Utredaren skulle då också bl.a. kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skolor i brottsförebyggande syfte och vid behov lämna förslag som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Uppdraget att utreda hur förutsättningarna för att utbyta uppgifter mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter kan förbättras skulle i stället redovisas senast den 20 december 2024. Då skulle också det nya uppdraget redovisas. Övriga uppdrag delredovisades den 29 februari 2024. Skolsäkerhetsutredningen överlämnade den 18 december 2024 slutbetänkandet Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet– skolans och socialtjänstens behov (SOU 2024:87) till regeringen. Vidare har ett uppdrag lämnats till Brå att genomföra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan (Ju2022/02223). Kartläggningen ska också omfatta en beskrivning av våldet i skolan, exempelvis vem som begår det, hur det yttrar sig och vem det riktar sig mot. Syftet är att öka kunskapen om våld i skolan och hur det tar sig uttryck, för att ytterligare kunna stärka det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 27 mars 2024 (Brå, Rapport 2024:3). Regeringen har även lämnat ett uppdrag till Brå om att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (Ju2022/02222). I uppdraget ingår att ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial som ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. I uppdraget ingår även att genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra relevanta aktörer samt att vid behov och kopplat till frågor om våldsbejakande extremism ge lokala aktörer stöd att utveckla lokal samverkan mellan t.ex. skola, socialtjänst och polis. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget inhämta synpunkter och erfarenheter från relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska genomföras inom ramen för verksamheten vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. I redovisningen beskriver CVE metodstödet som dels består av en kunskapsöversikt, dels ett samtalsstöd. Metodstödet fokuserar på olika delar av skolans förebyggande arbete där stöd kan behövas – från vad skolpersonal kan tänka på vid samtal med elev till vad som gäller vid orosanmälan och polisanmälan. Regeringen har den 22 december 2022 beslutat propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I propositionen föreslås att det ska införas en ny lag som ställer krav på kommunerna att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Varje kommun ska också verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen och ska utgöra ett forum för dialog mellan de aktörer som är närmast berörda, exempelvis Polismyndigheten, skolväsendet, socialtjänsten och andra offentliga aktörer samt aktörer inom näringslivet och det civila samhällets organisationer. Av propositionen framgår att bl.a. skolväsendet har en särställning i det brottsförebyggande arbetet. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i propositionen (bet. 2022/23:JuU9, rskr. 2022/23:161) och lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2023 (U2022/04068) gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket samt redovisa erfarenheter och slutsatser från denna tillsyn och granskning. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök. Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas årligen, senast den 25 november, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Av Skolinspektionens redovisning av uppdraget i november 2023 framgår att myndigheten har genomfört flera olika insatser. Myndigheten har t.ex. granskat skolverksamheters kvalitet ur flera perspektiv med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag (genom flera tematiska kvalitetsgranskningar) och återkallat tillstånd för åtta skolor där myndigheten bedömt ägaren som olämplig genom dess koppling till våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett stödmaterial riktat till kommuner rörande ägar- och ledningsprövning, och startat en tillsyn av kommuners ägar- och ledningsprövning av förskolor. I Skolverkets regleringsbrev för 2024 (U2023/03701) har Skolverket fått ett uppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget delredovisades den 16 oktober 2024 och ska slutredovisas senast den 15 januari 2026. I redovisningarna ska det ingå uppgifter om i vilken utsträckning och utifrån vilka utmaningar som förskolor och skolor har tagit del av det stöd som erbjuds inom ramen för uppdraget. Skolverket har i samma regleringsbrev också fått ett uppdrag om en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Uppdraget delredovisades den 2 december 2024 och ska slutredovisas senast den 1 december 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.3.5, s. 64–65) bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodosetts mot bakgrund av den reglering som redan finns i skollagen och regeringens samlade insatser att förtydliga ansvaret för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen lämnades inga förslag om metoder och redskap för kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning uttryckte regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkorsutredningen har inte haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den kommunala bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns skäl för kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan.” Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024, utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2025 inkomma med motsvarande redovisning. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska enligt regleringsbrev för 2025 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas. Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning om vissa fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet, förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för Brottsförebyggande rådet och förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701). Ändringarna innebär att CVE ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska centrumet, i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Även kommunala myndigheter som fördelar offentliga medel ges möjlighet att vända sig till centrumet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 3. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9), 2021/22:75 (Ku 7), 2022/23:75 (Ku 5) och 2023/24:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99). Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen lämnades inga förslag om metoder och redskap för kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning uttrycker regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkors-utredningen har inte haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den kommunala bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns skäl för kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan”. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2025 inkomma med motsvarande redovisning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/:25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska enligt regleringsbrev för 2025 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas. Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning (2024:699) om vissa fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet, förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för Brottsförebyggande rådet (SFS 2024:701) och förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701). Ändringarna innebär att det nationella centrumet mot våldsbejakande extremism (CVE) ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska centrumet, i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Även kommunala myndigheter som fördelar offentliga medel ges möjlighet att vända sig till centrumet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23, s. 66). I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35). Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan inrättandet av CVE vid Brottsförebyggande rådet (Brå) finns en permanent struktur för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s viktigaste uppgifter är att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. I budgetpropositionen för 2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7, s. 35). I syfte att förbättra myndigheters och kommuners insatser för att få fler att lämna våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i uppdrag att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper. Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and Terrorism – Extremist Offender Management in 10 European Countries (King’s College, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). Den 19 december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska eller hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag som syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer (Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Utredaren lämnade den 28 april 2022 förslaget att Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med utredarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten från och med detta datum, ska leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhopparverksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvarsområde. Myndigheterna delredovisade vidtagna och planerade åtgärder den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023. Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024. Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar på vikten av att yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att CVE vid Brå ska ha i uppgift att ge stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer när det finns en oro i verksamheten för att en eller flera personer ska genomföra en skolattack. Uppgiften gäller från den 1 mars 2025. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 4. Rskr. 2021/22:265 Kulturarvsfrågor Mot. 2021/22:2601 yrkande 5, 3217 yrkande 8, 3369 yrkande 3, 3792 yrkande 13, 4003 yrkande 12, 4109 yrkande 3, 4162 yrkande 8 och delvis 3355 yrkande 11, bet. 2021/22:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ku 13) och 2023/24:75 (Ku 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 s. 11 f.). Riksantikvarieämbetet har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01884) fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör, eller utgör ett hinder, för processen att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Myndigheten ska även undersöka förutsättningarna för ett sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bland andra Sametinget. En redovisning av uppdragets första del lämnades till Kulturdepartementet i oktober 2023 och uppdraget slutredovisades den 31 mars 2024. I redovisningen konstaterar Riksantikvarieämbetet att det finns ett fungerande regelverk för återlämnande i Sverige och bedömer att det inte föreligger några betydande juridiska hinder för dessa processer. En del av det regelverk och de funktioner som redan finns på plats i Sverige kan anses utgöra delar av de mekanismer som nämns i FN:s deklaration om urfolksrättigheter i artikel 11 och 12. Det är konsultationsordningen enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket, museilagen (2017:563) och budgetlagen (2011:203), Sametingets ansvar för kulturfrågor, Riksantikvarieämbetets ansvar för museifrågor samt den pågående dialogen mellan parterna. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.3 s. 97) bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodosetts i och med Riksantikvarieämbetets rapport. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2023/24 5. Rskr. 2023/24:24 Ett hållbart mediestöd för hela landet Prop. 2022/23:133, bet. 2023/24:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av det nya mediestödet (bet. 2023/24:KU3 s. 19). Regeringen beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Mediemyndigheten. Regeringen beslutade den 16 december 2024 regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Mediemyndigheten. Myndigheten ska enligt regleringsbreven redovisa hur det nya mediestödet har fördelats uppdelat på olika kategorier av nyhetsmedier och geografisk spridning över landet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2023/24:79 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten: Den 29 oktober 2024 remitterades promemorian En moderniserad taltidningsverksamhet (Ds 2024:22) med förslag som innebär att taltidningsverksamheten moderniseras och breddas för att följa medieutvecklingen och ge personer med syn- eller annan läsnedsättning god tillgång till nyheter och samhällsinformation. Remisstiden gick ut den 31 januari 2025 och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2023/24:226 Tydligare regler för val till Sametinget Prop. 2023/24:92, bet. 2023/24:KU24Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 523–525). 8. Rskr. 2023/24:249 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag, utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringbudget för 2024, ändrade beställningsbemyndiganden, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende anslaget 1:2, Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Punkten är slutbehandlad. 9. Rskr. 2023/24:255 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher Skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 10. Rskr. 2023/24:257 Det kyrkliga kulturarvetSkr. 2023/24:109, bet. 2023/24:KrU11Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2024/25 11. Rskr. 2024/25:57 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner inom utgiftsområde 17. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om höständringsbudget för 2024, ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter inom utgiftsområde 17. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2024/25:74 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:5 Stöd till politiska partier och 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslagen 3:1 Sametinget, 6:4 Valmyndigheten, 8:1 Mediestöd och 8:2 Mediemyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2024/25:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2025 för anslaget 3.3 Institutet för språk och folkminnen och delar av anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för delar av anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagen 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, återstående delar av anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet och anslag 11:4 Stöd till taltidningar. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för anslag 1:1 Statens kulturråd, återstående delar av anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagen 1:3 Skapande skola, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag till bild- och formområdet och anslag 8:4 Forum för levande historia. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen beträffande punkt 1–3 regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Den 16 december 2024 beslutade regeringen beträffande punkt 4 regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Den 19 december 2024 beslutade regeringen vidare regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och anslag 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst, a) Lagförslag: Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1251). Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2025 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2025 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020–2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/002011). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om upphävande av riksdagsbindning när det gäller inköpsstöd till folk- och skolbibliotek: Riksdagen har godkänt vad regeringen föreslagit om att tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla. Eftersom upphävandet avser ställningstaganden som inte har antagits i lag eller förordning, förutsätter riksdagsbeslutet inte några åtgärder från regeringens sida. Punkten är slutbehandlad. 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2), 2020/21:75 (A 1), 2021/22:75 (A 1), 2022/23:75 (A 1) och 2023/24:75 (A 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtats genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128) överlämnades till riksdagen den 9 april 2024. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen (bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). I propositionen bedömde regeringen att en tydligare lagreglering med uttryckliga kriterier snabbt riskerar att vara daterad. Det är i stället viktigt att frågan om gränsdragningen mellan arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen kan avgöras genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Regeringen ansåg därför att det inte skulle vara lämpligt att frångå det som gäller enligt praxis om uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. att gränsdragningen mellan självständiga och osjälvständiga uppdragstagare görs efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det avgörande är hur självständig uppdragstagaren är i förhållande till uppdragsgivaren. Regeringen bedömde därför att självständiga uppdragstagare, liksom i dag, bör betraktas som företagare enligt den nya lagen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 2. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3), 2020/21:75 (A 2), 2021/22:75 (A 2), 2022/23:75 (A 2) och 2023/24:75 (A 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv den 19 juni 2019 och 30 april 2020. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128) överlämnades till riksdagen den 9 april 2024. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen (bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). I propositionen bedömde regeringen, särskilt mot bakgrund av att arbetslöshetsförsäkringen ska bidra till att tiden i arbetslöshet blir så kort som möjligt, att det inte bör återinföras en s.k. 100-dagarsregel. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 3. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4), 2021/22:75 (A 4), 2022/23:75 (A 4) och 2023/24:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 4. Rskr. 2020/21:242 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 16), 2022/23:75 (A 9) och 2023/24:75 (A 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85 och utg.omr. 16 avsnitt 6.6.64 s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbreven för 2022–2025 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att lämna förslag på vilka aktörer som ska bidra i arbetet med återfallsförebyggande arbete med våldsutövare (S2022/03178 och S2022/04810). Preventell nämns i Socialstyrelsens förslag som en sådan aktör (A2023/01411) och myndigheten har en långsiktig samverkan med de aktörer som driver Preventell. Vidare hade Kriminalvården i regleringsbrevet för 2023 ett återrapporteringskrav om myndighetens arbete med sexualbrottsdömda. Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2023 framgår att myndigheten har ett etablerat samarbete med ANOVA-kliniken vid Karolinska sjukhuset och att nyinskrivna klienter informeras om verksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömt att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits och redovisats. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2020/21:367 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 22), 2022/23:75 (A 11) och 2023/24:75 (A 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Den 20 juni 2021 beslutade Finansdepartementet att tillsätta en utredning för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021:B). Den 31 januari 2022 överlämnade utredningen delrapporten Informationsutbyte för att säkerställa beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och för samverkan vid kontroll av arbetsplatser – Kartläggning av behov för myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02991). Uppdraget slutredovisades i juni 2022 genom departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Promemorian remitterades den 24 augusti 2022. Remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). I propositionen anförde regeringen att de uppgiftsskyldigheter som föreslogs syftar till att säkerställa att kommuner, arbetslöshetskassor och berörda statliga myndigheter har tillgång till uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Regeringen bedömde att tillkännagivandet, genom förslaget om att införa särskilda uppgiftsskyldigheter, var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 6. Rskr. 2021/22:247 Kriminalvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (A 13) och 2023/24:75 (A 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2021/22:JuU25 s. 25). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85 och utg.omr. 16 avsnitt 6.6.64 s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbreven för 2022–2025 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att lämna förslag på vilka aktörer som ska bidra i arbetet med återfallsförebyggande arbete med våldsutövare (S2022/03178 och S2022/04810). Preventell nämns i Socialstyrelsens förslag som en sådan aktör (A2023/01411) och myndigheten har en långsiktig samverkan med de aktörer som driver Preventell. Vidare hade Kriminalvården i regleringsbrevet för 2023 ett återrapporteringskrav om myndighetens arbete med sexualbrottsdömda. Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2023 framgår att myndigheten har ett etablerat samarbete med ANOVA-kliniken vid Karolinska sjukhuset och att nyinskrivna klienter informeras om verksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömt att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits och redovisats. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 7. Rskr. 2022/23:166 Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (A 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nollvision för våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en nollvision för våld i nära relationer ska införas (bet. 2022/23:AU7 s. 25–26) och därmed delvis bifallit motionerna 2022/23:958 yrkande 1, 2022/23:2034, 2022/23:2053 yrkande 4 och 2022/23:2139 yrkande 54. Regeringen gav i september 2023 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en förstudie mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande. Studien skulle analysera och bedöma lärdomar från arbetet med andra nollvisioner och innehålla rekommendationer om hur åtgärder för en nollvision kan utformas. Uppdraget redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet den 15 februari 2024 (A2023/01276). Regeringen inväntar slutbetänkandet från Utredningen om köns- och hedersrelaterat våld (A 2023:04), som har i uppdrag bl.a. att föreslå ett särskilt delmål om hedersrelaterat våld och förtryck och en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att ta fram förslag till en eller två strategier på området. Delbetänkandet Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld (SOU 2024:21) överlämnades den 8 mars 2024 och har remitterats. Remisstiden löpte ut den 15 september 2024 och ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 8. Rskr. 2023/24:138 Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag Skr. 2023/24:51, bet.2023/24:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 april 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 9. Rskr. 2023/24:160 Förbättrade möjligheter att ändra kön Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 6: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 242). 10. Rskr. 2023/24:166 Arbetsmiljö och arbetstid Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:AU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Frågan omhändertas i kommittédirektiven (dir. 2024:56) till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv (A2024:05) som beslutades den 5 juni 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2023/24:250 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2024 avseende Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt anslag 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2023/24:263 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar Skr. 2023/24:82, bet. 2023/24:AU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 13. Rskr. 2023/24:267 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster Prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 506–517). Riksmötet 2024/25 14. Rskr. 2024/25:22 Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning Skr. 2023/24:165, bet. 2024/25:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2024/25:58 Höständringsbudget för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 27 november 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2024 avseende Arbetsmiljöverket, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) och anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt anslag 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställhet. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2024/25:75 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2024/25:107 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2025 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorganisationen och anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO). Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljö-verket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2024/25:108 Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin Prop. 2024/25:11, bet. 2024/25:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1327 och 1328). 19. Rskr. 2024/25:109 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Diskrimineringsombudsmannen, anslag 1:1 Integrationsåtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och anslag 4:1 Åtgärder mot utanförskap. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Jämställhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11:75 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1), 2020/21:75 (N 1), 2021/22:75 (N 1), 2022/23:75 (LI 1) och 2023/24:75 (LI 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (bet. 2014/15:MJU9 punkt 1, rskr. 2014/15:154). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté – Renmarkskommittén (N 2021:02) – som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Riksdagen anser att det t.ex. inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att Renmarkskommitténs (N 2021:02) arbete skulle upphöra. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning och inriktningen är att det ska ske under 2025. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet måste därmed avvakta. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1), 2021/22:75 (I 1), 2022/23:75 (LI 2) och 2023/24:75 (LI 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen anser, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som förflutit sedan tillkännagivandet beslutades, att det inte framstår som motiverat att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2), 2021/22:75 (I 2), 2022/23:75 (LI 3) och 2023/24:75 (LI 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen anser, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som förflutit sedan tillkännagivandet beslutades, att det inte framstår som motiverat att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75 (N 5), 2020/21:75 (N 5). 2021/22:75 (N 5), 2022/23:75 (LI 4) och 2023/24:75 (LI 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté, Renmarkskommittén (N 2021:02), som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att Renmarkskommitténs (N 2021:02) arbete skulle upphöra. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning och inriktningen är att det ska ske under 2025. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet måste därmed avvakta. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 5. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7), 2021/22:75 (N 7), 2022/23:75 (LI 5) och 2023/24:75 (LI 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013, men så har inte skett. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Sverige deltar aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att förlänga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a. en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommissionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. I början av september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från den strategiska dialogen om EU:s jordbruk i framtiden och i rapporten görs bl.a. bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över (rapporten En gemensam framtid för jordbruk och livsmedel i Europa). Regeringen har vid flera tillfällen, senast vid jordbruks- och fiskerådet den 9–10 december 2024, uppmannat kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och presentera de återstående tidigare aviserade förslagen om slakt, hållande av djur och djurvälfärdsmärkning. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 6. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12), 2020/21:75 (I 5), 2021/22:75 (I 5), 2022/23:75 (LI 8) och 2023/24:75 (LI 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2018 att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104) Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2016/17:185 och rskr. 2027/18:104. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten rskr. 2016/17:101 i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75 s. 455 f.). Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna rskr. 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några ytterligare åtgärder har vidtagits. Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag är att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Samordaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2025. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS-systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25). Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75 (N 10), 2021/22:75 (N 9), 2022/23:75 (LI 9) och 2023/24:75 (LI 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade i en skrivelse den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Naturvårdsverket analyserar i skrivelsen möjligheten att övergå till flerartsförvaltning som finansieras med s.k. områdesavgifter som betalas av fastighetsägaren i stället för fällavgifter. Frågan om en sådan finansiering kan ske genom avgift, eller om den kommer att ha karaktären av en skatt som kräver reglering i lag, bör utredas ytterligare. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). I uppdraget ingår att göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 augusti 2025. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som trädde i kraft den 1 juli 2021 (SFS 334). Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än de som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning av finansieringen, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.). Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket gavs i uppdrag att främja landets viltvård, vilket innebär att Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blev Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen har Naturvårdsverket beslutat om en ny strategi för svensk viltförvaltning 2022–2029. Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2, s. 53) anges att en utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a. genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade den 7 november 2024 att utredningstiden förlängs och att uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12), 2020/21:75 (Fi 11), 2021/22:75 (Fi 9), 2022/23:75 (LI 10) och 2023/24:75 (LI 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a. att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Lättnader i byggkraven för studentbostäder. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringarna innebär bl.a. att det får göras vissa undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 9. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14), 2021/22:75 (Fi 12), 2022/23:75 (LI 12) och 2023/24:75 (LI 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol-cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två-bostadshus. Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet. Med anledning av riksdagens tillkännagivande har beredningsunderlaget till lagrådsremissen behövt kompletteras och promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) har därför tagits fram och remitterats. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som följer av Bygglovsutredningen. Regeringen avser att överlämna en proposition som behandlar Bygglovsutredningens och promemorians förslag till riksdagen under våren 2025 och i den återkomma till tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12), 2021/22:75 (N 11), 2022/23:75 (LI 14) och 2023/24:75 (LI 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 11. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9), 2021/22:75 (I 9), 2022/23:75 (LI 15) och 2023/24:75 (LI 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6.2 s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se redogörelsen under rskr. 2017/18:104. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301) och den 22 december 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Den 14 december 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890) och den 19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2025 (LI2024/02408). Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). Förordningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024. Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remissbehandlats. Den 18 april 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt. Uppdraget redovisades den 31 januari 2025. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Regeringen beslutade den 20 juni 2024 förordningen (2024:532) om statsbidrag för icke-statliga flygplatser. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för att finansiera delar av icke-statliga flygplatsers driftunderskott. Genom förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2025, upphävdes förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10), 2021/22:75 (I 10), 2022/23:75 (LI 16) och 2023/24:75 (LI 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18 och 2016/17:3374 yrkande 15. I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi om luftfarten (se rskr. 2014/15:144) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) både det första tillkännagivandet (se rskr. 2014/15:144) och detta andra tillkännagivande om en strategi för luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade följande redogörelse i budgetpropositionen. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104) Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr. 2017/18:104. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under rskr. 2016/17:101. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några ytterligare åtgärder har vidtagits. Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenskraft kan stärkas. Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag är att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Samordaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2025. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS-systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25). Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41) återigen aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19), 2021/22:75 (Fi 14), 2022/23:75 (LI 17) och 2023/24:75 (LI 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a. att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Lättnader i byggkraven för studentbostäder. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringarna innebär bl.a. att det får göras vissa undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:338 En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23), 2020/21:75 (N 16), 2021/22:75 (N 14), 2022/23:75 (LI 19) och 2023/24:75 (LI 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades i december 2019. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringen i april 2020 om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022–2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i budgetpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har i propositionen Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten (prop. 2023/24:61), som beslutades den 21 december 2023, föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen bygger på Livsmedelsverkets rapport En jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin. Ändringarna behövs för att regeringen ska kunna införa en möjlighet för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumeter. Lagändringen innebär att de uppgifter som en länsstyrelse registrerar om jägares verksamhet som avser överlåtelser av små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter under vissa förutsättningar ska omfattas av sekretess.Lagändringen trädde i kraft den 15 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 30 f.) redogjorde regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterade att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 15. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15), 2021/22:75 (I 14), 2022/23:75 (LI 20) och 2023/24:75 (LI 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2017/18:TU1). I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se rskr. 2014/15:144) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se rskr. 2014/15:144, och det andra som tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr. 2016/17:185. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under rskr. 2016/17:101. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. 20016/17:101 och rskr. 2017/18:104. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några ytterligare åtgärder har vidtagits. Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för till-gängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och leverans av hållbara flygbränslen. Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression). Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030. I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas. Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag är att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Samordaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2025. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS-systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25). Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). och i december 2022 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Den 20 december 2023 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890) och den 19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2025 (LI2024/02408). Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). Förordningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024. Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remissbehandlats. Den 18 april 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt. Uppdraget redovisades den 31 januari 2025. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Regeringen beslutade den 20 juni 2024 förordningen (2024:532) om statsbidrag för icke-statliga flygplatser. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för att finansiera delar av icke-statliga flygplatsers driftunderskott. Genom förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2025, upphävdes förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12), 2021/22:75 (M 12), 2022:23/75 (LI 21) och 2023/24:75 (LI 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv den 7 november 2024 att utredningstiden förlängs och uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrelsens arbete med viltförvaltning och ingår därmed i uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25), 2020/21:75 (N 17), 2021/22:75 (N 15), 2022/23:75 (LI 22) och 2023/24:75 (LI 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor per år, dvs. en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under programperioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets genomförandetakt. Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna ser positivt på utredningens slutsatser och förslag. Den 27 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27), 2020/21:75 (N 18), 2021/22:75 (N 16), 2022/23:75 (LI 24) och 2023/24:75 (LI 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade den 30 november 2020 sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 att tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade den 10 juni 2021 betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Betänkandet har remissbehandlats. Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget redovisdes den 28 september 2023. Regeringen har den 16 juni 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skyddsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Högsta domstolen har i en dom den 5 april 2023 konstaterat att det under speciella omständigheter kan finnas en rätt till ersättning enligt allmänna principer för den begränsning i markanvändningen som artskyddsförordningen medför (NJA 2023 s. 291). Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2023 att den kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 74). Regeringen avsåg att särskilt utreda nationell fridlysning och ersättningsfrågor kopplade till artskyddet. Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2025. Den 19 december 2024 redovisade utredaren delbetänkandet Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Delbetänkandet bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 20 augusti 2024 att ge en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bistå Klimat- och näringslivsdepartementet i arbetet med att utreda, ta fram och bereda förslag till dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels bestämmelser om en rätt till ersättning för begränsningar i markanvändningen (rådighetsinskränkningar) till följd av bestämmelser om fridlysning (KN 2024:D). Utredningen ska vara färdig snarast möjligt, dock senast under våren 2025. Utredningen kommer att utgöra ett komplement till betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma arv (SOU 2021:51), som har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28), 2020/21:75 (I 18), 2021/22:75 (I 17), 2022/23:75 (LI 25) och 2023/24:75 (LI 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har vidare i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. I strategin avviserades det förslag EU-kommissionen lämnade i december 2021 (COM [2021] 813) som ändrar Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet). Direktivet utformades för att vara ramen för att påskynda och samordna utbyggnaden och användningen av intelligenta transportsystem som tillämpas på vägtransporter och gentemot andra trafikslag. Förslaget syftar också till att ytterligare öka nivåerna av säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet på området. ITS-direktivet utgör exempelvis en legal bas för framtagandet av gemensamma system och standarder vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Förhandlingarna om revideringen av direktivet avslutades i juni 2023 då en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet gjordes under svenskt ordförandeskap. Den 30 november 2023 publicerades beslutet om det reviderade ITS-direktivet i Europeiska unionens officiella tidning. Inom Regeringskansliet har promemorian Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv (LI2024/02042). I promemorian föreslås hur det reviderade ITS-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2025. Därefter fortsätter beredningen av genomförandet av direktivet. Regeringen beslutade den 22 augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag var att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete innefattadeautomatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. I december 2022 publicerade kommittén sin slutrapport Förnya taktiken i takt med tekniken – förslag för en ansvarsfull, innovativ och samverkande förvaltning (SOU 2022:68). I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den 5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan köras utan en förare på plats i fordonet vilket betyder att detta slag av fordon därmed kan sättas på marknaden. Hittills har inga sådana helt automatiserade fordon typgodkänts i Sverige. Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Infrastruktur- och bostadsministern höll i augusti 2024 ett dialogmöte med en rad berörda aktörer på området automatiserade och självkörande fordon i syfte att ta emot synpunkter på den framtida inriktningen på området. Dessa synpunkter samt ovan redovisade strategiska överväganden och vidtagna åtgärder ligger till grund för regeringens fortsatta arbete på området. I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31), 2020/21:75 (N 20), 2021/22:75 (N 17), 2022/23:75 (LI 26) och 2023/24:75 (LI 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 21. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23), 2021/22:75 (N 20), 2022/23:75 (LI 28) och 2023/24:75 (LI 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation 27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (bet. 2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen initierade en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi höll regeringen under 2021 två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Delbetänkandet och slutbetänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 30 augusti 2024. Slutbetänkandet innehöll bl.a. ett förslag om en nationell forskarskola inom bioekonomiområdet. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att en nationell forskarskola bioekonomi etableras och vidare aviserat att det, inom ramen för Formas anslagsökning för forskning, avsätts 15 miljoner kronor 2026 för en forskarskola om bioekonomi och att därefter beräknas 20 miljoner kronor 2027 och 27 miljoner kronor 2028 för detta ändamål. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19), 2021/22:75 (I 18), 2022/23:75 (LI 29) och 2023/24:75 (LI 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förarutbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens rapport (LI2023/01073) remissbehandlades. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehas av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet. 2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildningsverksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år. Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 15 september 2024 i rapporten Översyn av förarutbildningen för behörighet B. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27), 2021/22:75 (N 24), 2022/23:75 (LI 32) och 2023/24:75 (LI 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19). En särskild utredare ska analysera hur djurskyddsbestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder, med bibehållna högt ställda djurhållningskrav, för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag är att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) överlämnades den 29 augusti 2024. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på förprövning av djurstallar ska behållas men förbättras och förenklas. Utredningen bedömer att förprövningen har bidragit till ett gott djurskydd och att den besparat djurägare kostsamma ombyggnationer i efterhand. Utredningen konstaterar vidare att det råder en samstämmighet bland näring, myndigheter, branschorganisationer och intresseorganisationer om att behålla förprövningen. Slutligen konstaterar utredningen att det fortsatt finns förbättringspotential även om förprövningen utvecklats i rätt riktning och att det huvudsakligen är samma förbättringsområden som framkommit i tidigare utredningar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41), 2020/21:75 (I 24), 2021/22:75 (I 23), 2022/23:75 (LI 34) och 2023/24:75 (LI 28). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 30 juni 2022 i rapporten Åtgärder mot manipulering av viss fordonsutrustning – avgasrening och vägmätare (I2022/01599). I rapporten bedömer Transportstyrelsen att det inte finns skäl till någon särskild reglering som specifikt kriminaliserar manipulering av mätarställningar och hänvisar i stället till att det redan finns reglering som täcker bedräglig manipulation av mätarställningar. Transportstyrelsens rapport har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.3 s. 24) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och konstaterade att ingen av instanserna som besvarat remissen om Transportstyrelsens rapport ifrågasätter myndighetens bedömning vad avser förutsättningar för kriminalisering av manipulering av fordons mätarställningar samt att regeringen delar Transportstyrelsens bedömningar. I propositionen redogjorde regeringen även för att Transportstyrelsen den 21 oktober 2022 beslutade om en ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning som innebär att det av besiktningsprotokollet ska framgå information om mätarställningar från de tre senaste fullständiga besiktningarna och och att det särskilt ska noteras om den aktuella mätarställningen inte är högre än den som registrerats tidigare. Ändringsföreskrifterna trädde i kraft den 21 maj 2023. Regeringen anförde i propositionen att den anser att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 25. Rskr. 2019/20:179 Spelfrågor Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2020/21:75 (Fi 58), 2021/22:75 (N 26), 2022/23:75 (LI 36) och 2023/24:75 (LI 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i Spelmarknadsutredningens delbetänkande Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodellför hästnäringen. Utredningen gjorde vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Sveriges lantbruksuniversitet och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om ett direktiv för att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade den 17 augusti 2023 en översyn av hippologprogrammet som pekar på några alternativa placeringslösningar. Regeringen ansåg vid tiden för Sveriges lantbruksuniversitets översyn att hanteringen av tillkännagivandet borde avvaktas till dess att Sveriges lantbruksuniversitet hade redovisat ett slutgiltigt förslag för placering av hippologprogrammet, eftersom det skulle påverka kostnaden för programmet och en betydande andel av HNS finansiering används till det. Det pågick då ett samråd om dessa lösningar inom universitetet för att komma fram till ett slutgiltigt förslag. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten samt kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hästnäringen (dir. 2024:58). Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för flera. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2025. Sedan 1970-talet har det funnits ett avtal mellan staten och de förbund som äger Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Avtalet reglerar bl.a. att staten ska ha viss kontroll över ATG och att ATG ska ställa ekonomiska resurser till hästsportens och HNS förfogande. I propositionen Avveckling av statliga kasinon (prop. 2024/25:73) gjorde regeringen bedömningen att kontrollen över ATG bör överlämnas till dess ägare, under förutsättning att den långsiktiga finansieringen av hästnäringen kan säkerställas utan sådan kontroll. Regeringen avser att mot denna bakgrund se över och vid behov revidera avtalet mellan staten och förbunden. Översynen ska bl.a. syfta till att den statliga kontrollen över ATG begränsas, samtidigt som en långsiktig finansiering av trav- och galoppsporten och HNS verksamhet säkerställs. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2019/20:185 Fiskeripolitik Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33), 2021/22:75 (N 28), 2022/23:75 (LI 37) och 2023/24:75 (LI 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik strategi för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027. Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare fick i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren skulle även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU 2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna ser positivt på utredningens slutsatser och förslag. Den 27 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61), 2021/22:75 (Fi 32), 2022/23:75 (Fi 24) och 2023/24:75 (LI 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1). Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). I betänkandet lämnas förslag om ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 13 april 2023 kommittédirektiven Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (dir. 2023:53). Enligt direktiven ska en kommitté se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Kommittén ska analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. I syfte att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende, sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med lån utan säkerhet (blancolån) vid bostadsköp, gav regeringen den 25 januari 2024 Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av begränsningen av belåningsgraden vid krediter mot säkerhet i bostad (bolånetaket) från 85 procent till 90 procent (Fi2024/00170). Finansinspektionen redovisade uppdraget den 22 februari 2024. Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder överlämnade betänkandet Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) den 4 november 2024. Kommittén föreslår bland annat ett bolånetak på omkring 90 procent, att det skärpta amorteringskravet avskaffas och ersätts med ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent och att det införs ett skuldkvotstak för bolånen på 550 procent av bruttoinkomsten tillsammans med en flexibilitetskvot på 10 procent av nyutlåningen. Av försiktighetsskäl föreslår kommittén att åtgärderna ska implementeras stegvis. Förslagen analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:222 Handelspolitik Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37), 2021/22:75 (N 29), 2022/23:75 (LI 38) och 2023/24:75 (LI 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som små. Regeringens avsikt är att lyfta frågan vid lämpliga och ändamålsenliga tillfällen inom ramen för EU-arbetet, vilket bl.a. skett under rådsmötet för jordbruk och fiske den 17 mars 2022. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpte ut den 31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jordbruksverk ansvarar för Sveriges rapportering och har tagit upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Även i hanteringen av kommissionens samlade rapport kommer det finnas möjlighet att ta upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen presenterade i oktober 2023 rapporten Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförande av förordning (EG) nr 1007/2009, ändrad genom förordning (EU) 2015/1775, om handel med sälprodukter (COM[2023] 633 final). Av slutsatsen i rapporten framgår att kommissionen under 2024 kommer att inleda en utvärdering av förordningen om handel med sälprodukter och av rådets direktiv 83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn. Syftet är att bedöma deras funktion, ändamålsenlighet och inverkan i förhållande till deras mål och huruvida de fortfarande är ändamålsenliga. Detta kommer att inbegripa en bedömning av deras socioekonomiska effekter och deras inverkan på sälbestånden. På grundval av utvärderingsresultaten kommer kommissionen att överväga om det behövs ytterligare åtgärder. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.6 s. 55) bedömde regeringen att Sverige behöver verka för att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter upphävs och att handel med sälprodukter från etisk jakt åter kan ske inom EU. Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har under 2024 svarat på EU-kommissionens konsultation avseende utvärderingen av EU-förordningen om handel med sälprodukter. Parallellt med detta har kontakter tagits med kommissionen, på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå, vid vilka Sveriges inställning till handel med sälprodukter har framförts. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2019/20:223 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34), 2021/22:75 (I 27), 2022/23:75 (LI 39) och 2023/24:75 (LI 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520). Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den 5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan föras utan en förare på plats i fordonet. Automatiserade fordon som uppfyller de tekniska kraven kan därmed sättas på marknaden. Hittills har inga sådana fordon typgodkänts i Sverige. Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Efter avslutad remissbehandling har en remissammanställning upprättats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierat ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling. Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingick att Trafikverket skulle redogöra för hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut om de undantag från trafikförordningens (1998:1276) krav på mått, längd och vikt som i dag sköts av kommunala väghållare. Trafikverket skulle också utreda vilka möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras med bibehållen kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på infrastrukturen eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket skulle vid uppdragets genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i väglagen (1971:948). Trafikverket skulle också utreda om det krävs författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras. Trafikverket redovisade uppdraget den 17 juni 2024 i rapporten Hantering av transportdispenser (LI2024/01327). Rapporten har remitterats. Remisstiden gick ut den 2 december 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2019/20:236 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38), 2021/22:75 (N 30), 2022/23:75 (LI 40) och 2023/24:75 (LI 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och effekterna av länsstyrelsernas beslut. Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet är att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens täthet. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades i en rapport den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget redovisades i april 2024 (NV-05942-22). Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket att utveckla vargförvaltningen i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Parallellt verkade regeringen för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22). Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer (LI2024/02201). Naturvårdsverket ska även beräkna kostnader för genomförandet av dessa förvaltningsåtgärder och lämna förslag på en tidsplan för genomförande av föreslagna åtgärder som innebär att de genomförs så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025. Vid det 44:e mötet i Bernkonventionens stående kommitté den 3 december 2024 beslutades att bilagorna till Bernkonventionen ska justeras så att vargens skyddsstatus ändras från strikt skyddad till skyddad. När ändringen av bilagorna till Bernkonventionen träder i kraft kan EU-kommissionen föreslå att ändra motsvarande bilagor i art- och habitatdirektivet för att anpassa skyddsnivån för vargen i EU:s rättsordning. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39),2021/22:75 (I 28), 2022/23:75 (LI 41) och 2023/24:75 (LI 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingick att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovisningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Regeringen gav den 17 oktober 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ett körprov i verklig trafik för B-körkort ska kunna användas som en del av bedömningen av undantag från de medicinska kraven för den som har synfältsbortfall. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 15 juni 2025. Redovisningen av uppdraget bör inväntas innan någon ytterligare åtgärd vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2020/21 32. Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51), 2021/22:75 (N 36), 2022/23:75 (LI 42) och 2023/24:75 (LI 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom viltskadeanslaget. Regeringen gav den 24 mars 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra spridning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Naturvårdsverket redovisade uppdraget i en rapport den 15 december 2022. Rapporten bereds inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket på så sätt att myndigheten skulle analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik. I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2024. Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget redovisades den 4 april 2024. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen gav den 13 juli 2023 Naturvårdsverket i uppdrag att, utifrån dagens förhållanden, ta fram uppdaterade riktlinjer, så kallade tumregler, som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Uppdraget redovisades den 22 mars 2024. Av de uppdaterade riktlinjerna för skyddsjakt efter varg framgår det bl.a. att antalet angrepp som krävs för att skyddsjakt ska kunna beviljas efter angrepp på får och get sänks från fyra angrepp i de tidigare riktlinjerna till två angrepp i ett område motsvarande storleken på ett genomsnittligt revir eller hemområde under en 12-månadersperiod. Av Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten ska analysera och redovisa hur myndighetens reviderade riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur har tillämpats av beslutande myndigheter och av domstol. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:224 Fastighetsrätt Mot. 2020/21:1615 m.fl., bet. 2020/21:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 61), 2022/23:75 (LI 45) och 2023/24:75 (LI 37). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara samt förenliga med villkor för öppna licenser. Europeiska kommissionen publicerade i januari 2023 en genomförandeakt där det preciseras vilka värdefulla datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. I genomförandeakten är det endast en del av Lantmäteriets geodata som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. Ett svenskt genomförande av öppna data-direktivet är en del i arbetet med tillkännagivandet om öppna geodata. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet 2024/2025. Regeringen gav den 21 april 2022 Boverket i uppdrag att ta fram lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö, vilket bl.a. omfattar en förstudie om geografiskt relaterade planeringsunderlag. Genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet den 1 september 2022 tillfördes medel till Sveriges geologiska undersökning. Medlen får användas för att tillgängliggöra geotekniskt planeringsunderlag i den nationella geodataplattformen, där standardiserade dataset ska tillgängliggöras. Vidare gav regeringen den 19 maj 2022 länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och Lantmäteriet ta fram och sammanställa underlag för en nationellt heltäckande digital redovisning av gällande strandskyddsbestämmelser (M2022/01080). Länsstyrelserna bedömde i en delredovisning av uppdraget i juni 2023 att det utifrån nuläget är möjligt att leverera ett digitalt skikt för generellt och utökat strandskydd inom uppdragets utsatta tid. Uppdraget slutredovisades i december 2024. Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2023 tillfördes Lantmäteriets anslag 20 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna påbörja arbetet med att göra särskilt värdefulla datamängder fritt tillgängliga för den som vill använda uppgifterna (prop. 2022/23:99 utg.omr. 18, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254). Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har Lantmäteriet tillförts ytterligare 40 miljoner kronor för arbetet med att anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som myndigheten tillhandahåller och för att genomföra de it- och verksamhetsutvecklingsåtgärder som krävs för att kunna tillhandahålla myndighetens geografiska data (prop. 2023/24:1 utg.omr. 18, bet. 2023/24:CU1, rskr. 2023/24:87). Därefter beräknas myndigheten tillföras ytterligare 40 miljoner kronor årligen fram till 2030. Anpassningarna krävs för att uppnå de krav som ställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5 s. 28) föreslog regeringen att medel tilldelas Lantmäteriet för att från februari 2025 fritt tillgängliggöra datamängder enligt öppna data-direktivet. Vidare anförde regeringen i budgetpropositionen att antalet specifikationer till den nationella geodataplattformen har ökat flera år i rad, att det så sent som 2024 villkorades 35 miljoner kronor för utgifter för att åstadkomma en fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen samt att det för att stärka arbetet med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen avsätts medel för att finansiera det fortsatta arbetet med att etablera en digitalt obruten samhällsbyggnadsprocess. Regeringen konstaterarade därefter att den med detta anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2020/21:260 Skogspolitik Mot. 2020/21:729 m.fl., bet. 2020/21:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53), 2022/23:75 (LI 46) och 2023/24:75 (LI 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2020/21:MJU15 s. 70). Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rapport innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka. Regeringen beslutade den 27 april 2023 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande samt, om utredaren bedömer det ändamålsenligt, föreslå hur förädlingsverksamhet ska hanteras, exempelvis i form av ett förädlingsprogram (dir. 2023:60). Åtgärden svarar väl mot tillkännagivandet eftersom syftet är att öka motståndskraften hos hotade skogsträd såsom alm och ask mot skadegörare och långsiktigt bevara sådana arter. Utredningen om skogsträdsförädling för ökad motståndskraft överlämnade den 16 maj 2024 betänkandet En framtid för alm och ask – förädling, forskning och finansiering (SOU 2024:35). Betänkandet innehåller bl.a. förslag på åtgärder för att bevara skogsalm, lundalm och ask i Sverige med finansiering via statsbudgeten och förslag om lagstiftning. Delar av betänkandet remitterades den 27 augusti 2024 tillsammans med ett förslag till förordning om ändring i växtskyddsförordningen (2022:795). Remissen avser huvudsakligen betänkandets delar om åtgärder mot almsjuka på Gotland, och förslag om lagstiftning samt nämnda förordningsändring. Remisstiden gick ut den 29 november 2024. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att medel anvisas för skogsträdsförädling för ökad motståndskraft för att skapa mer resistenta skogsträd, inklusive alm och ask, till anslag 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning (prop. 2024/25:1 utg.omr.23, avsnitt 2.8.2 s. 65 och avsnitt 2.9.24 s. 96). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2020/21:364 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57), 2022/23:75 (LI 48) och 2023/24:75 (LI 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.). I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera lagens konsekvenser och villkor. Konkurrensverket ska delredovisa uppdraget två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, och slutrapportera uppdraget fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Inga åtgärder har vidtagits under 2024 eller planeras att vidtas i avvaktan på att Konkurrensverket slutredovisar sitt uppdrag. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2020/21:379 Förarbevis för vattenskoter Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41), 2022/23:75 (LI 49) och 2023/24:75 (LI 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Det nu aktuella tillkännagivandet anknyter till tillkännagivandena om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar (rskr. 2004/05:178) och förarbevis för vissa fritidsbåtar (rskr. 2005/06:308). Liksom i båda dessa fall anser regeringen, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan dessa båda tillkännagivanden beslutades, att det inte framstår som motiverat att tillmötesgå det här aktuella tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som trädde i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2020/21:410 Utfodring av vilt Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59), 2022/23:75 (LI 51) och 2023/24:75 (LI 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Enligt tillkännagivandet ska planerad utvärdering ske under innevarande mandatperiod. Lagändringen trädde i kraft den 1 oktober 2021. Länsstyrelsen i Jönköpings län fattade i januari 2022 beslut om villkor för utfodring av klövvilt med stöd av den nya lagstiftningen. Detta beslut överklagades. Den 5 december 2022 biföll förvaltningsrätten överklagandet och upphävde länsstyrelsens beslut. Kammarrätten i Jönköping beslutade den 1 november 2023 att inte bevilja prövningstillstånd. På grund av rättsprocessen har övriga länsstyrelser huvudsakligen avvaktat med att fatta beslut, vilket innebär att underlaget för att utvärdera effekterna av den nya lagstiftningen fortfarande är mycket begränsat. Regeringen följer rättsutvecklingen och avser att initiera en utvärdering av lagändringen så snart det är ändamålsenligt. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 38. Rskr. 2021/22:61 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65), 2022/23:75 (LI 52) och 2023/24:75 (LI 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöksområde möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen i april delredovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.4 s. 53 f.) bedömde regeringen att det bör tas fram en permanent reglering avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i svensk territorialzon i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. Vidare bedömde regeringen att det finns ett behov av att ta bort eller drastiskt minska de s.k. inflyttningsområdena innanför trålgränsen och att inrätta områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva begränsas, i synnerhet för att skydda lekansamlingar av strömming och andra kustfiskbestånd. I propositionen konstaterade regeringen att vissa steg i denna riktning redan har tagits genom pågående regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, som innebär tidsbegränsade vetenskapliga försök som motsvarar att flytta ut trålgränsen i försöksområden. I propositionen anförde regeringen vidare att hela det svenska sjöterritoriet i Östersjön bör omfattas på en permanent basis. Regeringen bedömde vidare i propositionen att Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag kommer att bidra med kunskaper för att göra det möjligt att införa effektiva permanenta regleringar som stärker förvaltningen av fisk och havsmiljö i Östersjön, inklusive försiktighetsåtgärder där det misstänks föreligga ekosystemeffekter orsakade av pågående fiske. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2025 fått i uppdrag att ta fram underlag för internationella samråd för att flytta ut trålgränsen för pelagiskt fiske för fiskefartyg över 24 meter i längd som fiskar med aktiva redskap till 12 nautiska mil utanför baslinjen i svenska territorialhavet i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. Uppdraget omfattar även att identifiera områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva begränsas för att skydda lekansamlingar av sill och kustfiskbestånd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Havs- och vattenmyndigheten har vidare i sitt regleringsbrev för 2025 fått i uppdrag att ta bort eller drastiskt minska de så kallade inflyttningsområdena, dvs. avgränsade områden innanför trålgränsen där trålfiske kan bedrivas med specifika tillstånd, i syfte att skydda lekansamlingar av fisk, med möjlighet till begränsade undantag, till exempel för regionalt kustfiske efter räka, havskräfta eller siklöja. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förordningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt, långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år. I september 2024 presenterade EU-kommissionen den andra utvärderingsrapporten om genomförandet av den fleråriga planen för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd samt om delegering av befogenheter till kommissionen enligt denna fleråriga plan (COM(2024) 703 final). Kommissionen anser fortfarande att den fleråriga planen har visat sig vara ett användbart verktyg för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt för att fastställa fiskemöjligheter, även med beaktande av att både Östersjöns marina miljö och fiskbestånden i Östersjön har fortsatt att försämras sedan den första rapporten presenterades. Genomförandet av den fleråriga planen för Östersjön har enligt kommissionen bidragit till ett minskat fisketryck. Kommissionen konstaterar att, enligt Internationella havsforskningsrådet (ICES), andra dödlighetsfaktorer än fiske blivit förhärskande för vissa bestånd, framför allt för de två torskbestånden, som fortfarande befinner sig på historiskt låga biomassanivåer. Kommissionens slutsats är att den fleråriga planen utgör ett stabilt långsiktigt instrument för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Kommissionen konstaterar att den fleråriga planen i) innebär mindre osäkerhet vid fastställandet av kvoter, ii) gör det möjligt att anta korrigerande åtgärder för bestånd som utsätts för tryck (även vid stängning av fisket), iii) gör förfarandet för fastställandet av kvoter mer insynsvänligt för intressenter och medlemsstater och iv) gör det möjligt för fiskeindustrin att bättre planera sitt fiske. Regeringen avser återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36). Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redovisar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördelningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming. Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. I uppdraget ska särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket genom att Havs- och vattenmyndigheten inom respektive försöksområde ska möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av lokal eller regional betydelse och som fiskar för direkt användning som livsmedel. Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga projektet inte bedöms motverkas. Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Sverige verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har regeringen bl.a. verkat och fått gehör för att lekfredningsperioderna som syftar till att skydda torskens lek är utformade på så sätt att visst småskaligt fiske, exempelvis efter kvabbso/stenbit, och visst fiske för humankonsumtion, exempelvis efter sill, kan fortgå under dessa perioder också i syfte att tillhandahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med detta har regeringen även verkat och fått gehör för att visst riktat fiske möjliggörs för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra Östersjön. Inför ministerrådets beslut den 24 oktober 2023 om fiskemöjligheter i Östersjön verkade regeringen för att det småskaliga kustnära fisket skulle kunna fortsätta att fiska sill och strömming i hela Östersjön för att möjliggöra råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Den 4 maj 2023 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter (demersalt fiske). Havs- och vattenmyndigheten skulle föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter som kan bidra till en anpassning av fiskekapaciteten till tillgängliga fiskemöjligheter, bättre förutsägbarhet och lönsamhet för företagen samt bättre förutsättningar för investeringar i modern och mer miljövänlig teknik. Samtidigt ska systemet möjliggöra att särskild hänsyn tas till småskaligt kustnära fiske och regional spridning samt möjligheter att bibehålla och stärka fiskerinäringens värdekedjor regionalt och lokalt. Vidare gav regeringen den 3 juli 2023 Statens jordbruksverk i uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Syftet är i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige. Uppdraget redovisades den 30 september 2024 och bereds inom Regeringskansliet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 april 2024 sitt uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i demersalt fiske. Remisstiden för redovisningen gick ut den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37). Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns tillräcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal uppskattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden brister. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och beståndsuppskattningarna på detta område. Återrapportering gjordes i myndighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetableringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsuppskattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget redovisades den 30 december 2023 i rapporten Uppdrag om att utreda licensprövningar och beståndsuppskattningar för att möjliggöra nyetablering av småskaligt fiske. Av rapporten framgår att bedömningen av tillgång på fisk är avgörande för licensgivning. Som underlag till rapporten utvärderade Sveriges lantbruksuniversitet beståndsuppskattningar i de stora sjöarna baserad på datainsamling från yrkesfisket och fritidsfisket. I den nämnda rapporten konstateras även att Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt att utveckla och förbättra datainsamlingen avseende kustfiskbestånden. Samtidigt förväntas ändringar som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll samt förslag från Fiske- och vattenbruksutredningen (N 2022:06) leda till förbättrad fångststatistik. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. 2021/22:MJU6 s. 54). Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet genomför tillsammans med det pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. För närvarande analyserar myndigheterna tillförlitligheten i data och om ytterligare provtagning bör ske i syfte att kunna utvärdera åtgärdens effekt på att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden. Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Myndigheten ska årligen i april från och med 2023 komma in med en lägesrapport om genomförandet av uppdraget. Havs- och vattenmyndigheten ska därefter senast den 30 april 2027 lämna en slutredovisning. Syftet är att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. I det vetenskapliga projektet kommer även storspiggens roll i ekosystemen att utvärderas. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen att det behövs ett samlat kunskapsunderlag för en utvecklad rådgivning för att åstadkomma en hållbar förvaltning av fiskresurserna. Regeringen konstaterade i propositionen att ett sådant underlag bör ligga till grund för en bedömning av eventuella åtgärder för att minska spiggens påverkan på kustfiskbestånden. I propositionen hänvisade regeringen även till Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2, 4, 5 och 8. 39. Rskr. 2021/22:152 Väg- och fordonsfrågor Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 57) och 2023/24:75 (LI 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om miljökontroll i fordonsbesiktningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU (bet. 2021/22:TU7 s. 68.). Den 17 februari 2022 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Uppdraget förutsätter att Transportstyrelsen analyserar konsekvenserna av de svenska kraven på miljökontroll i relation till relevanta och kända jämförelsepunkter. Uppdraget redovisades den 15 februari 2023. Ärendet bereds vidare. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.3 s. 28) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder. Vidare redovisade regeringen att Transportstyrelsen som ett led i att genomföra regeringsuppdraget har gjort bedömningar av konsekvenserna av den svenska miljökontrollen vid fordonsbesiktning, delvis i relation till andra länder inom EU och att slutsatsen är att de svenska kraven i vissa delar är högre ställda och vissa delar lägre ställda än kraven i jämförbara länder. Regeringen konstaterade att det dock finns områden där förbättrade mätmetoder kan göra miljökontrollen mer ändamålsenlig och att slutsatserna inkluderas i Transportstyrelsens fortsatta regelutveckling på föreskriftsnivå. Med detta anförde regeringen att den anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet. 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. Den 15 juni 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). En del av uppdraget innebar att Trafikverket ska redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten i syfte att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv samtidigt som verksamheten ska vara så lite trafikstörande som möjligt. Uppdraget redovisades den 15 januari 2024 och redovisningen bereddes inom Regeringskansliet. Redovisningen skulle ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen med förslag till nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan för transportinfrastrukturen. Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen en historiskt stor satsning på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska ramen för perioden 2026–2037 föreslogs öka med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Det innebär en stor utökad satsning på underhåll, vilket även inkluderar att återta eftersatt underhåll. Den 7 september 2023 beslutade regeringen att ge en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning. I uppdraget ingick också att analysera förordningens tillämpningsområde och Trafikverkets roll i den enskilda väghållningen och lämna nödvändiga förslag till förändringar. Utredaren redovisade uppdraget den 30 juni 2024 i promemorian Statsbidrag till enskild väghållning (LI2024/01755). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 23 december 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2021/22:178 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 60) och 2023/24:75 (LI 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstiftningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 14). Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagsstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilka bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2023/24:175). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras (se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om jakt- och viltvårdsuppdraget*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22:MJU16, s. 17). Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende viltvårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisationer kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Genom beslut den 17 maj 2023 ändrade regeringen Naturvårdsverkets pågående viltvårdsuppdrag. Ändringen består dels i att slutredovisningen av uppdraget flyttades fram till den 31 december 2024, dels i att Naturvårdsverket skulle lämna en delredovisning som bl.a. skulle innehålla en bedömning av om det är förenligt med upphandlingsreglerna om någon eller några av viltvårdsåtgärderna i stället kan utföras av en ideell organisation utan ett föregående upphandlingsförfarande. Naturvårdsverket delredovisade uppdraget den 11 januari 2024. Sammanfattningsvis konstaterar Naturvårdsverket i delredovisningen att myndigheten inte ser några möjligheter att med befintlig upphandlingslagstiftning ändra vilka tjänster som Naturvårdsverkets har i uppdrag att upphandla utförandet av. Den 8 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i jaktförordningen (1987:905) som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård. Åtgärderna får avse uppföljning och övervakning av viltstammarna, syfta till att minska lidandet för trafikskadat vilt eller bidra till en adaptiv klövviltsförvaltning. Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag har således inte återförts till sin ursprungliga utformning. Regeringen beslutade vidare den 8 maj 2024 om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet för perioden 2025–2027 med motsvarande 155 kronor per erlagd viltvårdsavgift. Svenska Jägareförbundet får därmed fortsatt förtroende att leda delar av jakten och viltvården i landet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 39 f.) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:179 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 61) och 2023/24:75 (LI 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om undantag från energihushållningskraven för timmerhus m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt (bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att utreda behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket ska utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen, överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. Uppdraget redovisades den 27 februari 2023 i rapporten Utredning avseende behov av undantag från energireglerna för timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper (LI2023/01913). Boverket gör i rapporten bl.a. bedömningen att antalet timmerhus som berörs uppskattningsvis är cirka 230 per år och att nybyggda timmerhus kan uppfylla Um-kravet, dvs. den genomsnittliga isolerförmågan hos en byggnads klimatskärm, även med oisolerade väggar, men med vissa begränsningar i utformningen. Boverket bedömer även att införandet av ett undantag för timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper skulle kunna medföra en relativt svår gränsdragningsproblematik. Regeringen avser att behandla frågan om undantag från energihushållningskraven för timmerhus i samband med genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Regeringen beslutade den 13 juni 2024 att ge Boverket i uppdrag att dels genomföra en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (KN2024/01303), dels fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (KN2024/01304). I båda uppdragen anges att myndigheten bör beakta riksdagens tillkännagivande vid genomförandet. Uppdragen ska slutredovisas senast den 15 december 2025 respektive den 1 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplementbostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och 2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2025. Inom Regeringskansliet har promemorian Kravet på anmälan för komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) tagits fram och remitterats. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som följer av Bygglovsutredningens förslag. Regeringen avser att överlämna en proposition som behandlar Bygglovsutredningens och promemorians förslag till riksdagen under våren 2025 och i den återkomma till tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av äldre byggnader (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:3708 yrkande 41. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna angett att länsstyrelserna ska sammanställa och till Boverket redovisa uppgifter från byggnadsnämnderna beträffande genomförda och nekade avsteg från kraven vad gäller flyttning av byggnader vid tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen har vidare i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Den 30 april 2024 redovisade Boverket myndighetens uppdrag i rapporten Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen år 2023 (Boverkets rapport 2024:10). Av rapporten framgår att Boverket bedömer att det faktum att ingen av de svarande byggnadsnämnderna har nekat några avsteg talar för att det inte föreligger något behov av fler möjligheter till avsteg. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.3 s. 18) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder. Regeringen konstaterade i propositionen att samtliga svarande byggnadsnämnder anger att de har beviljat avsteg när sådana har sökts och att det därför inte finns fog för att det skulle behöva beviljas ytterligare avsteg. Myndigheternas sammanställning visade dock på behov av ytterligare vägledning kring frågor om flytt av äldre byggnader, varför sådana initiativ bör tas. I propositionen konstaterade regeringen även att den efterfrågade utredningen har redovisats och att regeringen har tagit ställning till innehållet i den. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2021/22:189 Fiskeripolitik Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 62) och 2023/24:75 (LI 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU17 s. 12). Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforskningsrådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte hade rapporterat alla efterfrågade data (dock inte Sverige) varför bidraget till beståndets återhämtning var omöjligt att uppskatta på internationell nivå. Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt och i ett sammanhang. EU-kommissionen lät göra en andra extern utvärdering av förordningen som publicerades som ett ”Commission staff working document” i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revidering av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu inte föreslagit. Enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska varje medlemsstat rapportera om övervakning, effektivitet och resultat av de nationella ålförvaltningsplanerna under 2024. Havs- och vattenmyndigheten rapporterade Sveriges genomförande av den nationella ålförvaltningsplanen i augusti 2024. Utifrån samtliga medlemsstaters genomföranderapporter kommer EU-kommissionen att utvärdera om det finns behov av ändringar av förordningen. Regeringen har i olika sammanhang, bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet i december 2022, december 2023 och senast i december 2024, påtalat för Europeiska kommissionen och andra medlemsstater att förordningen bör revideras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga medlemsstater (bet. 2021/22:MJU17 s. 41). Den 30 maj 2018 lämnade EU-kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s gemensamma fiskerikontroll. Förhandlingarna med anledning av förslaget avslutades under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd det första halvåret 2023. De nya reglerna, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll, trädde ikraft den 9 januari 2024. Syftet med det nya fiskerikontrollsystemet är bland annat att modernisera och förenkla reglerna för kontroll av fiskeverksamheten samt att säkerställa efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. I förordningen ingår bl.a. att REM-system (Remote Electronic Monitoring), dvs. system där fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer, kommer att införas på fartyg med en total längd på 18 meter eller mer där en hög risk för olovliga utkast föreligger. I och med att den nya EU-förordningen trätt i kraft kommer samtliga medlemsstater genomföra förändringar av sin fiskerikontroll vilket bl.a. innebär en striktare övervakning av att landningsskyldigheten efterlevs. Ansvaret att kontrollera respektive medlemsstats efterlevnad av regelverket åligger kommissionen. Nationellt har Fiske- och vattenbruksutredningen (N2022:06) i uppdrag bl.a. att analysera och föreslå eventuella behov av ändringar i svensk lagstiftning till följd av det reviderade EU-regelverket för fiskerikontroll (dir. 2022:92). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 34 f.) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:207 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 63) och 2023/24:75 (LI 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens förslag: a) Överföring av ersättningsmark för skydd av skog samt fortsatt brukande: Sveaskog AB (publ) har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga arealer om 21 500 hektar och överfört dessa fastigheter till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2), som var ett av Sveaskog AB (publ) helägt dotterbolag. Efter beslut på en extra bolagsstämma i Sveaskog AB (publ) den 13 december 2023 delades aktierna i ESAB2 ut till staten den 20 december 2023. Överlåtelse av de aktuella fastigheterna till staten genom Naturvårdsverket pågår. Därefter kommer ESAB2 att avvecklas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. b) Utökat markförsäljningsprogram: Regeringen gav den 7 juli 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Naturvårdsverket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknadsmässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om bioekonomins roll i klimatomställningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 s. 137). Regeringen gav i juni 2022 Skogsstyrelsen i uppdrag att bl.a. ta fram förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen och genomföra en översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark. Regeringen gav vidare i juni 2022 Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att utreda regelförändringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Uppdraget om ökad hållbar tillväxt i skogen redovisades i december 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/21). Uppdragen om översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark respektive om skog och klövvilt redovisades båda i oktober 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/13 respektive LI2023/03461). Regeringen gav i juli 2022 Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget i februari 2023 och kompletterade redovisningen i september 2023 (LI2023/01971). Myndigheternas rapporter bereds inom Regeringskansliet. I juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och investeringsviljan. Utredaren ska dessutom bland annat ta ställning till om det är lämpligt att ersätta dagens tillsynsordning, som bygger på en avverkningsanmälan, med ett annat system för tillsyn, t.ex. ett system baserat på egenkontroll. Den del av uppdraget som bland annat avser att överväga alternativ till dagens tillsynsordning redovisades den 19 december 2024 i delbetänkandet Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). I övrigt ska uppdraget redovisas senast den 31 augusti 2025. Delbetänkandet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har också bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan om skogsproduktionens roll i klimatomställningen. Bioekonomiutredningens delbetänkande Förnybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15) och slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84) har remitterats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.4, s. 49) redogjorde regeringen för de beslutade kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16) och anförde bl.a. att syftet med uppdraget är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkurrenskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet, och att de jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet, ska ligga fast. Regeringen ansåg att tillkännagivandet genom den beslutade utredningen är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2021/22:263 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 70) och 2023/24:75 (LI 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel (bet. 2021/22:MJU22 s. 26). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Djurhälsolagsutredningens förslag i betänkandet En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62) och inkomna remissvar bereds inom Regeringskansliet. Det övervägs vidare om det finns behov av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om globalt avtal om antibiotikaanvändning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 s. 85). Av tillkännagivandet följer att Sverige behöver arbeta än mer aktivt på ett globalt plan för att motverka antibiotikaresistens och för etablerandet av ett globalt avtal, regelverk eller liknande för att begränsa användningen av antibiotika (bet. 2021/22:MJU22 s. 109-110). I september 2024 ska ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) äga rum i FN:s generalförsamling. En ny politisk deklaration väntas antas som ersättning för 2016-års deklaration och ambitionen är att konkreta mål ska fastställas. Det svenska arbetet leds av Sveriges AMR-ambassadör och en svensk handlingslinje och en inriktning för internationellt påverkansarbete inför detta möte har tagits fram. I andra internationella fora arbetas med inspel till framtagandet av denna deklaration. Till exempel har förhandlingar pågått inom ramen för WHO om ett globalt pandemifördrag och Sverige har varit drivande för att AMR ska ingå och att one health-principen, som innebär att hänsyn tas till människor, djur och den miljö de lever i, ska tillämpas. Sverige medverkar även i en global samverkansplattform om AMR som upprättats av de fyra kvadripartitorganisationerna (FN:s livsmedels och jordbruksorganisation [FAO], Världsorganisationen för djurhälsa [WOAH], Världshälsoorganisationen [WHO] och FN:s miljöprogram [UNEP]). Inom ramen för plattformen har rekommendationer tagits vars syfte är att uppmana FN:s medlemsländer att vid högnivåmötet i september ta krafttag kring AMR-frågorna och hantera dem utifrån one health-principen. Utöver dessa förhandlingar bidrar regeringen i flera andra fora på global, EU och nordisk nivå till ett effektivt och långsiktigt arbete mot utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens. En s.k. vängrupp har bildats för one health och AMR inom ramen för FAO med aktivt deltagande från Sverige. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023 var antibiotikaresistens ett genomgående tema och flera aktiviteter med bäring på det globala AMR-arbetet genomfördes. Inom ramen för rådsarbetsgruppen för EU:s chefsveterinärer behandlades frågan om antibiotikaresistens vid tre tillfällen samt att ett särskilt möte arrangerades på temat one health om ett stärkt effektivt tvärsektoriellt samarbete för att hantera zoonotiska hälsohot med experter inom både folk- och djurhälsa. Sverige bidrog också till en skyndsam hantering och antagande av rådsrekommendationer om antibiotikaresistens. Inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet leder Sverige genom Jordbruksverket ett flerårigt kapacitetsbyggande projekt, Baltohop, kopplat till AMR i de baltiska länderna. Utredningen om en effektivisering och utveckling av Sveriges arbete för ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt lämnade sitt betänkande Friska djur behöver inte antibiotika – bättre verkan genom internationell påverkan (SOU 2022:43) till regeringen 2022. Utredningen konstaterade att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och att Sverige är ett land som i hög grad påverkar det globala arbetet. Utredningen bedömde dock att det finns utrymme för effektivisering och ytterligare insatser. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet med dessa åtgärder är slutbehandlat (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 24). I september 2024 hölls högnivåmötet om AMR i FN:s generalförsamling. Vid detta möte antogs en deklaration med fokus på att motverka den ökande antibiotikaresistensen. Sverige deltog aktivt i arbetet med att ta fram deklarationen. För att främja implementeringen av FN-deklarationens mål anordnade Saudiarabien ett ministermöte i Jeddah den 14–16 november 2024. Ca 65 länder medverkade vid mötet, däribland Sverige. Inför mötet deltog Sverige i framtagandet av Jeddah Commitments, som antogs vid mötet. Jeddah Commitments är ett non-binding instrument (NBI) som återspeglar FN-deklarationen och lyfter behovet av konkreta åtgärder på global, nationell och regional nivå samt behovet av samordnade insatser ur ett One Health-perspektiv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av förbud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens strategi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel till kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående översynen. I det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än svanskupering för att motverka svansbitning hos grisar. Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023 arrangerades en djurskyddskonferens med fokus på frågor aktuella i revideringen av EU:s djurskyddslagstiftning. Sverige finns även representerat i EU:s djurskyddsplattforms om gris som har bidragit till underlag åt kommissionen inför översynen av lagstiftningen. Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen av djurskydslagstiftningen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommissionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. I september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk och där görs bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över. Regeringen har vid flera tillfällen, senast vid jordbuks- och fiskerådet den 9–10 december 2024, uppmannat kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och presentera de återstående förslagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4, och 36. 45. Rskr. 2021/22:280 Cykelfrågor Mot. 2021/22:1044 m.fl., bet. 2021/22:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 71) och 2023/24:75 (LI 52). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om elsparkcyklar och hyrcyklar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar, inte minst för att minimera personskador och parkeringsproblem (bet.2021/22:TU11 s. 71 f.). Regeringen har beslutat om regeländringar för elsparkcyklar genom ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 och innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbana (1 kap. 4 § trafikförordningen) och att elsparkcyklar inte får parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller anordning för parkering av cyklar (3 kap. 48 § trafikförordningen). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr.22 avsnitt 3.3.3 s. 29) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:336 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 74) och 2023/24:75 (LI 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 s. 35). Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera hur myndigheten har säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). Statens jordbruksverk redovisade uppdraget i årsredovisningen för 2023. Av redovisningen framgår att Statens jordbruksverk ser över avgifterna och utför nya beräkningar inför varje år för att säkerställa rätt nivå på avgifterna. Uträkningarna baseras på antal timmar och kostnader för kontrollverksamheten. Översynen publiceras sedan så att verksamhetsutövare samt eventuellt andra intressenter kan se hur avgifterna har beräknats per kontrollområde. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 32) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och konstaterade att tillkännagivandet med de vidtagna åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier (bet. 2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Utredaren redovisade den 31 mars 2023 uppdraget i promemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier (Ds 2023:9). Promemorian har remissbehandlats och en en remissammanställning har tagits fram inför den fortsatta beredningen. Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 kommittédirektiven Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare ska se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Utredningens slutbetänkande Ökad va-beredskap (SOU 2024:82) överlämnades den 2 december 2024. Inriktningen är att betänkandet ska remitteras. I remissyttrandena över promemorian En säkrare tillgång till vattenreningskemikalier (Ds 2023:9) lyftes flera välmotiverade skäl till att förslaget på omfördelning av kemikalier i Ds 2023:9 är svåra att genomföra. Förslaget behöver därför utredas ytterligare. Livsmedelsverket har i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att utreda frågan vidare. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2021/22:369 Infrastrukturfrågor Skr. 2021/22:56 och 2021/22:80, bet. 2021/22:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 75) och 2023/24:75 (LI 54). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 23 om kostnadskontroll i infrastrukturprojekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (bet.2021/22:TU16 s. 145.). Regeringen gav den 25 augusti 2022 Trafikanalys i uppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll i syfte att förbättra Trafikverkets rutiner och arbetssätt (I2022/01644). Uppdraget innefattar vidare en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och upphandling av verksamheten inom nationell plan för transportinfrastrukturen som innefattar såväl större namngivna investeringar, som reinvesteringar och underhåll m.m. Vid genomförandet av uppdraget ska Trafikanalys samverka med Ekonomistyrningsverket. Trafikanalys redovisade den 23 januari 2023 en plan för hur myndigheten avser att genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april med första redovisningsår 2024 och med slutår 2028. I regeringens uppdrag till Trafikverket om byggstartsrapportering 2023 (LI2023/02221) angav regeringen att Trafikverket skulle redovisa kronologisk information om bedömd objektskostnad och eventuella innehållsförändringar i de planeringssteg som objektet passerat för samtliga namngivna objekt där en förändring av status från år 4–6 till år 1–3 alternativt från år 7–12 till år 4–6 föreslås. Utgångspunkten ska vara när det namngivna objektet för första gången ingick i en av regeringen beslutad nationell plan. Trafikanalys redovisade den 26 september 2023 (LI2023/01526) en delrapport om Trafikverkets redovisning till regeringen av kostnadsutveckling i investeringsverksamheten. Trafikanalys beskriver att kostnadsutvecklingen i avslutade objekt som funnits med i flera planer innan beslut om byggstart inte syns i årsredovisningen samt att en konsekvens av detta är att den långsiktiga kostnadsutvecklingen i investeringsverksamheten inte förmedlas på något samlat och strukturerat sätt till regeringen. Trafikanalys redovisar vidare att det i 2023 års byggstartsrapport ges, till skillnad från tidigare år, en kompletterande beskrivning av kostnadsförändringar från och med den plan respektive objekt för första gången ingick i samt att det ger en bild av kostnadsutvecklingen som underlättar förståelsen för omfattningen av problemet med kostnadsökningar. I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2021/22:451 Klampning av fordon Prop. 2021/22:234, bet. 2021/22:TU20 Tidigare redovisad, se skr. 2022/22:75 (LI 82) och 2023/24:75 (LI 55). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om tidsgräns och grunder för klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd tidsgräns för klampning och möjlighet till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet. 2021/22:TU20 s. 16). Regeringskansliet remitterade den 8 januari 2024 promemorian En effektivare om mer rättssäker klampning. I promemorian finns bl.a. förslag på att ta bort tidsgränsen om 36 timmar som gäller vid klampning i vissa fall. I propositionen En effektivare och mer rättssäker klampning (prop. 2024/25:14) föreslog regeringen lagändringar som innebär att tidsgränsen för omhändertagande och klampning ska tas bort samt att klampning ska kunna förekomma i fler fall än tidigare. Regeringen konstaterade i propositionen att tillkännagivandet genom förslagen är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om samordning av myndigheternas arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av ökad samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av yrkestrafiken (bet.2021/22:TU20 s. 16 f.). För att diskutera hur kontrollen av yrkestrafiken på väg kan förbättras hölls under ledning av infrastruktur- och bostadsministern ett rundabordssamtal med företrädare för Kustbevakningen, Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Tullverket den 15 maj 2023. Regeringen gav den 29 augusti 2024 Polismyndigheten och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till tydligare ansvarsfördelning för åtgärder vid nyetablering, förbättringar samt underhåll och avveckling av kontrollplatser längs vägnätet (LI2024/01620). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 22) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och anförde att det är angeläget att ansvarsfördelningen tydliggörs eftersom kontrollplatser som är adekvat utrustade och har en god geografisk spridning är en förutsättning för effektiva kontroller av yrkestrafik på väg. Regeringen konstaterade med detta att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2022/23 49. Rskr. 2022/23:137 Infrastrukturfrågor Skr. 2021/22:261, bet. 2022/23:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (LI 58). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett långsiktigt hållbart transportsystem (reservation 11)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om ett långsiktigt hållbart transportsystem (bet. 2022/23:TU4 s. 214 f.). Enligt tillkännagivandet behövs ökad transporteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara, förnybara drivmedel. Vidare uppmärksammas i tillkännagivandet vikten av att Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden fortsätter och det anges att Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur måste fortsätta. Den 21 december 2023 beslutade regeringen skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59). I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon och anger att det behöver bli praktiskt och ekonomiskt möjligt för fler att använda eldrivna fordon, oavsett typ av verksamhet och oberoende var och hur du bor. Vidare presenterar regeringen i skrivelsen ett åtgärdspaket för ladd- och tankningsinfrastruktur i hela landet. Dessutom konstaterar regeringen att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen men också för att fasa ut de fossila drivmedlen. Därutöver presenterar regeringen i skrivelsen åtgärder för att effektivisera transportsystemet som kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt som tillgängligheten i samhället utvecklas. I EU har Sverige verkat för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Sverige, i egenskap av ordförande för EU:s ministerråd under det första halvåret 2023, har förhandlat fram flera överenskommelser med Europaparlamentet. Inom ramen för lagstiftningspaketet 55-procentspaketet har preliminära politiska överenskommelser nåtts med Europaparlamentet om förordningar för minskade utsläpp av växthusgaser från sjöfart och flyg samt utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen. Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur genomförs löpande inom ramen för den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. En del i Trafikverkets arbete med riktade miljöåtgärder innebär att hantera förorenade områden, inklusive historiska miljöskador. Regeringen gav den 15 juni 2023 Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). I uppdraget angav regeringen följande: ”Utgångspunkten för genomförande av uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål, samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås.” Vidare angav regeringen: ”De krav som klimatomställningen ställer på transportsektorn ska beaktas. Energiförsörjning är avgörande för transportsystemets utveckling. Den omfattande förändring av transportsystemet som elektrifieringen innebär bör särskilt vägas in. Utöver klimatomställningen ska även infrastrukturens påverkan på den biologiska mångfalden beaktas.” Inom ramen för uppdraget ska Trafikverket inkomma med en redovisning av på vilket sätt myndigheten arbetar med introduktionen av nya tekniker, metoder och material som bidrar till substantiella utsläppsminskningar vid nyinvesteringar samt drift och underhåll. Trafikverket redovisade det ovan nämnda uppdraget den 15 januari 2024 som underlag för regeringens kommande infrastrukturproposition. Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) till riksdagen. I propositionen angav regeringen att den övergripande utgångspunkten för transportinfrastrukturplaneringen är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, inklusive funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål, samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås. I propositionen angav regeringen vidare att en ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för personer och gods i hela landet åstadkoms utan ökat trafikarbete, dvs. utan fler färdade fordonskilometer, med beaktande av de transportpolitiska principerna. Dessutom angav regeringen i propositionen att ökad transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom längre och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade godstransporter, godstransportupplägg som nyttjar fler transportsätt (intermodalitet) och digitalisering, men också genom transporteffektiv fysisk planering som kortar avstånden och som därmed skapar förutsättningar för människor och näringsliv att tillgodose transportbehov och tillgänglighet med ett mindre trafikarbete. För att påskynda omställningen av den svenska fordonsflottan har efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1, utg.omr. 20 avsnitt 3.25.17 s. 117, bet. 2023/24:MJU1, rskr.2023/24:104) inom anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur införts ett nytt tillfälligt stöd för att stimulera marknadsintroduktion av eldrivna lätta lastbilar. Fram till maj 2024 hade Statens energimyndighet beviljat stöd på ca 252 miljoner kronor till 5 041 eldrivna lätta lastbilar. Statens energimyndighet betalade dessutom under 2023 ut 443 miljoner kronor i stöd från anslaget. Regeringen har vidare beslutat förordningen (2024:67) om en skrotningspremie till privatpersoner vid köp eller leasing av elbil. Det nya stödet för eldrivna lätta lastbilar samt förstärkta och förlängda klimatpremier för tunga fordon beräknas tillsammans med den nya skrotbilspremien sänka utsläppen med sammanlagt omkring 0,25 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2030. Den 16 september 2024 remitterades promemorian Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt (KN2024/01751). I promemorian föreslås ändringar av reduktionsplikten. Reduktionsplikten för flygfotogen ska enligt förslaget tas bort. Den nya reduktionsplikten för bensin och diesel föreslås bli mer teknikneutral och stimulera till fortsatt elektrifiering genom att det blir möjligt att uppfylla reduktionsplikten även med el från publika laddningsstationer. Nivåerna för de utsläppsminskningar som ska åstadkommas av den nya reduktionsplikten föreslås höjas från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Syftet med förslaget är att åtagandena enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013), det s.k. ESR-åtagandet för 2030 ska kunna nås. Remisstiden gick ut den 12 november 2024. Efter regeringens föreslag i budgetpropositionen för 2025 förlängdes den pågående satsningen på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon till 2030 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 21 avsnitt 2.9.8 s. 44, bet. 2024/25:NU3, rskr. 2024/25: 2024/25:106). Den 25 oktober 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet (dir. 2024:98). Syftet med utredningen är dels att säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader, dels att säkerställa att utfasningen av fossila bränslen sker på ett säkert och acceptabelt sätt som gör att Sveriges och näringslivets konkurrenskraft kan bibehållas och stärkas och som inte leder till hämmande regelverk eller får skadliga effekter för delar av landet eller samhället. Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden, inklusive historiska miljöskador, har bidragit till att minska påverkan på naturmiljön och åtgärder genomförs kontinuerligt inom ramen för den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om nya stambanor för höghastighetståg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg (bet. 2022/23:TU4 s. 159 f.). Regeringen gav den 22 december 2022 följande fyra uppdrag till Trafikverket: Uppdrag att avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, avbryta projektet Hässleholm–Lund samt pausa projektet Göteborg–Borås (I2022/02416), uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken (I2022/02417), uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (I2022/02418) samt uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne (I2022/02419). Trafikverket redovisade den 26 juni 2023 uppdragen att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken, att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås samt att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. Med anledning av Trafikverkets redovisning ändrade regeringen den 26 oktober 2023 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som fastställdes av regeringen den 7 juni 2022 (I2022/01294 m.fl.) samt gav Trafikverket i uppdrag att dels planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (LI2023/03474), med en ny inriktning, dels planera för åtgärder i Skåne (LI2023/ 03475). I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 50. Rskr. 2022/23:186 Naturvård och biologisk mångfald Skr. 2022/23:23, bet. 2022/23:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 31 om förvaltning av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna (bet. 2022/23:MJU17 s. 104 f.). Naturvårdsverket redovisade den 27 november 2023 två delar av regeringsuppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök, däribland en ny nationell förvaltningsplan för storskarv. I den nya planen ligger tyngdpunkten på att bl.a. minska skador på fiske och fiskbestånd. Planen är vidare uppdaterad utifrån ändrad lagstiftning och vägledande domar, för att vara en aktuell vägledning för länsstyrelserna i det regionala arbetet. Naturvårdsverket redovisade den 26 november 2024 den kvarstående delen av det nämnda regeringsuppdraget avseende skarvens predation och födosök. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen att förvaltning av predatorer som säl och skarv bör ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning som styrs av alla tre hållbarhetsdimensioner. Regeringen konstaterade i propositionen att Sverige bör verka för att allmän jakt på skarv införs och att skadeverkningar av skarv minskar. På mötet i EU:s jordbruks- och fiskeråd i oktober 2024 tog regeringen initiativ till en övrig fråga där Sverige tillsammans med Estland, Lettland och Finland uppmanade kommissionen att återkomma med ett förslag där skarv, för de fyra länderna, listas som en jaktbar art i bilaga 2b till Europaparlementets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2023/24 51. Rskr. 2023/24:122 Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv Prop. 2023/24:30, bet. 2023/24:MJU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 22–24). 52. Rskr. 2023/24:131 Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige Prop. 2023/24:62, bet. 2023/24:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 70). 53. Rskr. 2023/24:136 Trafiksäkerhet Prop. 2023/24:43, bet. 2023/24:TU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 149). 54. Rskr. 2023/24:148 Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg Prop. 2023/24:64, bet. 2023/24:TU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 172–179). 55. Rskr. 2023/24:153 Handelspolitik Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:NU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter(bet. 2023/24:NU13 s. 27 f.). De åtgärder som redovisas under rskr. 2019/20:222 är relevanta även för detta tillkännagivande. Punkten är inte slutbehandlad. 56. Rskr. 2023/24:154 Djurskydd Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt (bet. 2023/24:MJU11 s. 53). Regeringen beslutade den 14 december 2023 kommittédirektiven En översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag (dir. 2023:170). Enligt direktiven ska en särskild utredare se över hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan organiseras och finansieras inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredaren ska också se över den djurskyddskontroll som utförs i nära anslutning till, eller i samband med, kontrollerna inom dessa områden. Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Den 28 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen genom vilket utredningstiden förlängdes (dir. 2024:117). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2025. Genom förordningen (2023:914) om ändring i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter infördes den 1 januari 2024 ett nytt avgiftssystem med fasta avgifter per slaktat djur för kontroll av slakterier och vilthanteringsanläggningar. Det nya avgiftssystemet syftar till att underlätta för lantbrukare att skicka djur till slakterier utan långa transporter och alltför höga slaktkostnader. Fasta avgifter kommer att innebära ett enklare och mer förutsägbart avgiftssystem för alla slakteriföretag samt transparens vad gäller företagens kostnader för kontrollen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2023/24:175 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om samlad vilt- och klövviltsförvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning (bet. 2023/24:MJU14 s. 24). Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). I uppdraget ingår att göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning. Vidare ingår det i uppdraget att lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2023/24:192 Rätt till uppgifter om en EETS betalningsförmedlares kunder och deras fordon Prop. 2023/24:113, bet. 2023/24:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 304). 59. Rskr. 2023/24:240 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller Prop. 2023/24:116, bet. 2023/24:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 530 och 531). 60. Rskr. 2023/24:251 Vårändringsbudget för 2024 Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Boverket och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik samt avseende Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket och Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade beställningsbemyndiganden: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslaget 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommunikationer, a): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommunikationer, b): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommunikationer, c): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, a): Regeringen bedömde att den av riksdagen godkända användningen av anslag 1:2 Insatser för skogsbruket väl svarar mot det finansiella villkoret under anslagsposten 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet i det aktuella anslaget så som det var formulerat i regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Skogsstyrelsen. Riksdagens beslut i denna del föranledde därför ingen åtgärd. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, b): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, c): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad. 61. Rskr. 2023/24:272 Infrastrukturfrågor Skr. 2023/24:135, bet. 2023/24:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 24 om regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om nationell plan för transportinfrastrukturen: Den 24 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 62. Rskr. 2024/25:7 Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång.Skr. 2023/24:106, bet. 2023/24:CU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 63. Rskr. 2024/25:17 Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder Prop. 2023/24:143, bet. 2024/25:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 943). 64. Rskr. 2024/25:18 Två frågor om taxi – prisuppgiftsskyldigheten och ålderskravet för taxiförarlegitimation Prop. 2023/24:148, bet. 2024/25:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 973). 65. Rskr. 2024/25:19 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel Prop. 2023/24:145, bet. 2024/25:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om överlåtelse av tillsynsuppgift till en enskild aktör: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 960). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 960). 66. Rskr. 2024/25:31 En effektivare och mer rättsäker klampning Prop. 2024/25:14, bet. 2024/25:TU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1089–1094) 67. Rskr. 2024/25:59 Höständringsbudet för 2024 Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar och anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, anslag 1:2 Transportbidrag inom utgiftsområde 19 Regional utveckling samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket, Statens jordbruksverk samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2024/25:95 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 18: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Lantmäteriet, Boverket och anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. 69. Rskr. 2024/25:101 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:TU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 22: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Trafikanalys och för anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg samt anslag 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplaner 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplaner 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplaner 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d ) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 5: Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 70. Rskr. 2024/25:102 Infrastrukturfrågor Prop. 2024/25:28, bet. 2024/25:TU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ekonomiska ramar för 2026–2037: Regeringen avser att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2027–2037 samt ge regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen för samma period. Propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) kommer i sin helhet utgöra en utgångspunkt för arbetet. Regeringen planerar att fastställa en ny nationell plan för transportinfrastrukturen och de definitiva ekonomiska ramar för länsplanerna under det första halvåret 2026. Därefter fastställer regionerna samt Gotlands kommun länsplanerna för den regionala transportinfrastrukturen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 i en skrivelse under 2026. Punkten är inte slutbehandlad. 71. Rskr. 2024/25:105 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:MJU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 23: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sveriges lantbruksuniversitet, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och för anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. 72. Rskr. 2024/25:118 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 19: a) Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag samt 1:3 och 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt 1:3 och 1:3 (2024) Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. c) Medlemskap i European Regional Policy Research Consortium: Den 16 januari 2025 beslutade regeringen att Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) får bli medlem i European Regional Policy Research Consortium (EoRPA) under perioden den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2027 samt bemyndigade landsbygdsministern, eller den han sätter i sitt ställe, att vidta de åtgärder som är nödvändiga för anslutning till EoRPA. Punkten är slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 LI 1 MJU17 X 2004/05 178 LI 2 TU7 X 2005/06 308 LI 3 TU5 X 2007/08 24 KN 1 FiU11 X 2009/10 144 Fi 1 KrU1 X 162 Fi 2 NU10 X 220 Fi 3 FiU35 X 223 KN 2 MJU21 X 275 A 1 AU13 X 2010/11 49 LI 4 MJU6 X 279 A 2 AU9 X 2011/12 261 LI 5 MJU21 X 2012/13 103 Fi 4 NU1 X 2013/14 56 Fi 5 FiU1 X 186 Fi 6 SkU24 X 2014/15 77 Ju 1 JuU1 X 138 Ju 2 JuU14 X 144 LI 6 TU7 X 152 Ju 3 JuU16 X 153 Ju 4 JuU17 X 154 LI 7 MJU9 X 180 LI 8 CU10 X 182 KN 3 MJU12 X 2015/16 36 Ju 5 CU6 X 79 LI 9 CU1 X 90 Fi 7 NU1 X 103 KN 4 MJU1 X 106 Ju 6 JuU1 X 136 Ku 1 KU4 X 137 Ku 2 KU4 X 174 Ju 7 JuU21 X 187 Ju 8 CU14 X 196 Ju 9 JuU18 X 197 Ju 10 JuU20 X 205 Ju 11 KU14 X 227 LI 10 MJU19 X 228 U 1 UbU14 X 2016/17 90 Ju 12 JuU1 X 101 LI 11 TU4 X 116 KN 5 MJU1 X 153 KN 6 MJU7 X 156 S 1 SoU11 X 175 Fö 1 FöU5 X 180 KN 7 MJU9 X 185 LI 12 TU10 X 211 Ju 13 JuU16 X 234 LI 13 CU15 X 250 U 2 UbU17 X 251 U 3 UbU18 X 254 S 2 SoU10 X 272 Ju 14 JuU13 X 289 KN 8 MJU22 X 294 Ku 3 KU23 X 326 S 3 SoU18 X 333 Fi 8 NU24 X 338 LI 14 MJU23 X 2017/18 20 KN 9 MJU5 X 34 Ju 15 CU2 X 65 Ju 16 JuU8 X 86 S 4 SoU5 X 92 Ju 17 JuU1 X 104 LI 15 TU1 X 115 KN 10 MJU1 X 121 S 5 SoU1 X 123 Ju 18 CU7 X 145 Ju 19 JuU6 X 148 A 3 KU38 X 174 LI 16 MJU10 X 178 Fö 2 FöU5 X 179 Fö 3 FöU5 X 182 LI 17 MJU13 X 216 LI 18 MJU17 X 221 U 4 UbU19 X 229 Ju 20 KU37 X 240 Ju 21 JuU14 X 242 S 6 KrU3 X 254 Ju 22 JuU13 X 260 S 7 SoU8 X 293 S 8 SoU9 X 324 LI 19 TU15 X 353 S 9 SoU24 X 357 S 10 FiU44 X 359 KN 11 NU19 X 389 S 11 SoU25 X 401 LI 20 MJU24 X 2018/19 44 U 5 UbU5 X 104 U 6 UbU1 X 147 LI 21 MJU8 X 165 LI 22 TU7 X 166 KN 12 NU7 X 169 Ju 23 JuU12 X 171 U 7 UbU11 X 172 KN 13 MJU9 X 180 Ju 24 CU7 X 181 Ju 25 JuU11 X 188 LI 23 MJU11 X 191 Ju 26 JuU10 X 192 Ju 27 JuU13 X 194 U 8 UbU8 X 209 KN 14 NU11 X 210 KN 15 NU12 X 233 S 12 SoU8 X 259 LI 24 TU16 X 269 U 9 UbU17 X 275 KN 16 MJU18 X 288 Fi 9 FiU21 X 296 Ju 28 JuU27 X 298 Ju 29 JuU29 X 2019/20 43 Ju 30 JuU8 X 74 Fi 10 TU4 X 104 UD 1 UU2 X 173 S 13 SoU5 X 177 Ju 31 JuU30 X 179 LI 25 KrU6 X 185 LI 26 MJU11 X 186 LI 27 FiU22 X 221 KN 17 NU14 X 222 LI 28 NU15 X 223 LI 29 TU11 X 233 Ju 32 JuU29 X 235 Ju 33 CU17 X 236 LI 30 MJU15 X 255 Ju 34 JuU16 X 256 Ju 35 JuU25 X 258 Ju 36 JuU26 X 275 S 14 SoU11 X 287 KN 18 NU16 X 304 Ju 37 JuU33 X 323 LI 31 TU14 X 333 Ju 38 JuU34 X 340 Fi 11 FiU21 X 2020/21 12 Fi 12 JuU2 X 14 U 10 UbU3 X 29 Ju 39 JuU31 X 31 Ju 40 JuU5 X 49 Ju 41 SfU8 X 57 Ju 42 JuU3 X 61 S 15 SoU2 X 79 Ju 43 JuU10 X 80 S 16 SoU10 X 81 S 17 SoU11 X 82 LI 32 MJU5 X 83 KN 19 MJU3 X 121 Fö 4 FöU1 X 128 S 18 SoU5 X 154 KN 20 FiU28 X 163 Fi 13 FiU38 X 166 Ju 44 JuU8 X 167 Ju 45 JuU11 X 185 Ju 46 JuU15 X 187 S 19 SoU19 X 191 S 20 SoU8 X 193 Ju 47 CU7 X 194 Ju 48 CU8 X 195 Fö 5 FöU8 X 196 U 11 UbU7 X 220 Ju 49 JuU19 X 223 Ju 50 CU6 X 224 LI 33 CU11 X 228 KN 21 NU18 X 235 Ju 51 JuU22 X 240 Ju 52 JuU17 X 241 S 21 JuU17 X 242 A 4 JuU17 X 245 S 22 SoU20 X 252 UD 2 UFöU5 X 253 UD 3 UFöU5 X 255 Ju 53 JuU39 X 257 KN 22 NU16 X 260 LI 34 MJU15 X 262 Ju 54 JuU14 X 267 Fi 14 CU12 X 268 KN 23 CU14 X 289 Ju 55 JuU25 X 302 Fi 15 SfU26 X 304 Ju 56 JuU26 X 314 Ju 57 JuU35 X 315 Ju 58 CU17 X 317 Ju 59 CU18 X 321 Fi 16 NU30 X 327 S 23 SoU16 X 344 Ju 60 JuU24 X 345 Ju 61 JuU27 X 349 S 24 SoU17 X 358 UD 4 UU10 X 363 Ju 62 JuU29 X 364 LI 35 MJU21 X 367 A 5 AU12 X 368 S 25 SoU24 X 375 S 26 SoU25 X 378 S 27 SoU38 X 379 LI 36 TU12 X 389 Ju 63 JuU41 X 395 Ju 64 JuU23 X 396 Ju 65 JuU28 X 398 Ju 66 JuU30 X 404 Ju 67 CU16 X 410 LI 37 MJU22 X 412 Ju 68 SfU28 X 413 Ju 69 SfU29 X 414 Fi 17 JuU37 X 416 Fi 18 FiU52 X 2021/22 2 KN 24 MJU5 X 16 Fi 19 NU6 X 18 Ju 70 JuU2 X 27 Fi 20 FiU12 X 29 S 28 SoU5 X 32 Fö 6 FöU3 X 36 Ju 71 JuU5 X 37 Ju 72 JuU6 X 39 Ju 73 JuU8 X 60 KN 25 MJU6 X 61 LI 38 MJU6 X 64 S 29 SoU6 X 101 Fi 21 SkU11 X 110 KN 26 MJU1 X 114 Ju 74 KU6 X 119 Fi 22 FiU2 X 122 Fi 23 FiU5 X 123 S 30 SoU1 X 131 KN 27 NU13 X 136 U 12 UbU10 X 144 Ju 75 JuU12 X 145 U 13 UbU5 X 148 Ju 76 JuU11 X 150 S 31 SoU10 X 152 LI 39 TU7 X 153 Ju 77 SfU8 X 159 Ju 78 CU11 X 165 Ju 79 JuU13 X 177 KN 28 MJU16 X 178 LI 40 MJU16 X 179 LI 41 CU12 X 187 UD 5 UU11 X 188 S 32 SoU12 X 189 LI 42 MJU17 X 191 KN 29 NU16 X 192 KN 30 CU33 X 196 Ju 80 SfU16 X 199 S 33 SoU21 X 205 U 14 UbU14 X 206 KN 31 MJU18 X 207 LI 43 MJU18 X 212 Ju 81 CU3 X 213 Fi 24 CU8 X 214 KN 32 NU15 X 216 Ju 82 JuU24 X 218 Fö 7 FöU8 X 225 S 34 SoU22 X 236 Fi 25 SkU16 X 240 Ju 83 JuU10 X 241 S 35 SoU14 X 242 Fö 8 SoU23 X 244 Ju 84 JuU16 X 245 Ju 85 JuU23 X 246 Ju 86 JuU25 X 247 A 6 JuU25 X 251 Ju 87 JuU17 X 252 Ju 88 JuU44 X 256 UD 6 UU15 X 260 Ju 89 CU5 X 261 Ju 90 CU6 X 262 KN 33 CU13 X 263 LI 44 MJU22 X 264 S 36 SoU19 X 265 Ku 4 KrU6 X 268 Fi 26 SkU14 X 270 Ju 91 JuU22 X 271 Fi 27 JuU22 X 273 Ju 92 JuU27 X 274 S 37 JuU27 X 275 Ju 93 JuU28 X 280 LI 45 TU11 X 281 KN 34 MJU23 X 282 S 38 SfU18 X 293 Ju 94 JuU26 X 294 Ju 95 JuU19 X 295 Fi 28 SfU17 X 296 KN 35 MJU24 X 304 Fi 29 FiU36 X 308 Fi 30 CU19 X 313 S 39 SoU16 X 314 S 40 SoU17 X 315 S 41 SoU26 X 318 Ju 96 JuU43 X 320 S 42 SoU18 X 322 S 43 SoU33 X 323 Ju 97 JuU30 X 325 Ju 98 JuU40 X 335 KN 36 MJU25 X 336 LI 46 MJU25 X 340 U 15 UbU31 X 347 Ju 99 JuU35 X 352 S 44 KU29 X 362 U 16 UbU32 X 369 LI 47 TU16 X 372 Fi 31 SkU28 X 376 Ju 100 CU24 X 383 S 45 SoU15 X 387 Ju 101 SfU28 X 388 Fi 32 MJU29 X 389 KN 37 MJU29 X 402 Fi 33 FiU21 X 403 S 46 FiU21 X 406 U 17 UbU33 X 412 U 18 UbU26 X 415 KN 38 MJU26 X 417 Ju 102 SoU37 X 418 S 47 SoU37 X 422 Ju 103 SoU25 X 423 S 48 SoU25 X 433 Ju 104 JuU41 X 434 Ju 105 JuU42 X 435 Ju 106 SfU31 X 438 Fi 34 FiU48 X 440 Ju 107 NU22 X 446 KN 39 CU29 X 451 LI 48 TU20 X 455 Ju 108 JuU51 X 466 Fi 35 FiU49 X 2022/23 51 Fi 36 FiU1 X 56 U 19 FiU11 X 97 KN 40 MJU1 X 99 Fi 37 NU1 X 105 Fi 38 FiU5 X 108 U 20 UbU1 X 114 S 49 SoU9 X 115 S 50 SoU4 X 118 Fi 39 FiU31 X 125 Fi 40 FiU33 X 137 LI 49 TU4 X 145 KN 41 MJU7 X 148 UD 7 UU16 X 160 KN 42 NU13 X 165 Ju 109 CU6 X 166 A 7 AU7 X 182 U 21 UbU5 X 184 UD 8 UU15 X 186 LI 50 MJU17 X 190 Fi 41 SkU12 X 192 S 51 SoU13 X 247 UD 9 UU10 X 254 Fi 42 FiU21 X 261 Ju 110 KU32 X 2023/24 7 Fi 43 FiU27 X 24 Ku 5 KU3 X 41 Ju 111 JuU6 X 42 Ju 112 JuU7 X 47 Fi 44 FiU1 X 74 Fö 9 FöU1 X 79 Ku 6 KrU1 X 94 KN 43 NU3 X 103 U 22 UbU1 X 108 Fi 45 NU1 X 113 Fi 46 FiU5 X 116 SB 1 KU10 X 117 Ju 113 JuU12 X 119 S 52 SfU7 X 120 Fö 10 FöU2 X 121 Ju 114 SfU8 X 122 LI 51 MJU6 X 124 S 53 SoU10 X 125 Fi 47 CU7 X 126 Ju 115 JuU5 X 127 Ju 116 JuU8 X 128 Fi 48 NU4 X 129 Fi 49 NU6 X 130 S 54 SoU6 X 131 LI 52 JuU11 X 132 Ju 117 JuU9 X 133 Ju 118 JuU10 X 134 Fö 11 FöU5 X 135 Fi 50 FiU15 X 136 LI 53 TU7 X 137 Fi 51 TU8 X 138 A 8 AU4 X 140 Ju 119 KU6 X 141 S 55 KrU2 X 142 SB 2 UU6 X 143 KN 44 MJU8 X 144 Fi 52 FiU33 X 145 Fö 12 FiU33 X 147 Fi 53 TU10 X 148 LI 54 TU11 X 149 Fi 54 FiU22 X 150 S 56 SoU9 X 151 Fi 55 SkU18 X 152 KN 45 NU9 X 153 LI 55 NU13 X 154 LI 56 MJU11 X 155 Fi 56 CU19 X 156 Ju 120 JuU13 X 158 Ju 121 SoU22 X 159 S 57 SoU22 X 160 A 9 SoU22 X 161 Fi 57 KU7 X 162 Ju 122 JuU23 X 163 Ju 123 JuU28 X 164 S 58 SoU23 X 165 Fi 58 KrU9 X 166 A 10 AU8 X 167 Fi 59 FiU35 X 169 Fi 60 SkU19 X 170 Ju 124 CU11 X 171 S 59 SoU8 X 172 S 60 SoU25 X 173 S 61 SoU24 X 174 S 62 SoU7 X 175 LI 57 MJU14 X 176 Ju 125 JuU29 X 181 Ju 126 KU12 X 182 KN 46 FöU8 X 183 SB 3 UU10 X 184 UD 10 UU10 X 185 Fi 61 SkU20 X 186 Fi 62 FiU29 X 187 Fi 63 FiU31 X 188 Fö 13 FöU9 X 189 U 23 UbU16 X 190 Ju 127 CU20 X 191 KN 47 MJU15 X 192 LI 58 TU15 X 193 Ju 128 CU21 X 194 Ju 129 KU22 X 195 Fi 64 KU27 X 196 UD 11 UU17 X 197 UD 12 UU4 X 201 KN 48 NU14 X 202 KN 49 NU15 X 203 UD 13 UU12 X 205 Fö 14 FöU10 X 206 Fö 15 FöU11 X 207 Ju 130 SfU15 X 208 S 63 SfU16 X 209 Fi 65 SkU21 X 210 Fi 66 SkU22 X 211 KN 50 NU17 X 212 Ju 131 CU23 X 213 S 64 SkU23 X 214 Fi 67 SkU23 X 215 Fi 68 SkU24 X 216 Ju 132 JuU26 X 217 Ju 133 JuU27 X 218 Ju 134 SfU17 X 219 Ju 135 SfU18 X 220 SB 4 KU20 X 221 KN 51 MJU17 X 222 SB 5 KU21 X 225 SB 6 KU23 X 226 Ku 7 KU24 X 227 Ju 136 KU26 X 236 UD 14 UU9 X 237 UD 15 UU13 X 239 Fi 69 TU16 X 240 LI 59 TU19 X 241 Fi 70 FiU21 X 242 SB 7 FiU21 X 243 Ju 137 FiU21 X 244 UD 16 FiU21 X 245 Fö 16 FiU21 X 246 S 65 FiU21 X 247 U 24 FiU21 X 248 KN 52 FiU21 X 249 Ku 8 FiU21 X 250 A 11 FiU21 X 251 LI 60 FiU21 X 254 UD 17 NU18 X 255 Ku 9 NU19 X 256 S 66 SoU13 X 257 Ku 10 KrU11 X 258 Ju 138 JuU31 X 259 Fi 71 SkU28 X 260 U 25 UbU17 X 263 A 12 AU10 X 264 Ju 139 JuU24 X 265 Fi 72 FiU36 X 266 Fö 17 FiU36 X 267 A 13 AU9 X 268 Fi 73 SkU27 X 269 Fi 74 SkU29 X 270 Fi 75 SkU26 X 271 S 67 KrU7 X 272 LI 61 TU18 X 273 Fi 76 FiU20 X 274 Fö 18 UFöU1 X 275 Fö 19 FöU12 X 277 Fi 77 FiU28 X 279 Fi 78 FiU30 X 281 Fi 79 FiU32 X 282 KN 53 MJU18 X 2024/25 1 Fi 80 FiU14 X 2 Fö 20 FiU14 X 3 Ju 140 JuU2 X 4 KN 54 MJU3 X 5 KN 55 NU5 X 6 Ju 141 CU22 X 7 LI 62 CU24 X 8 Fi 81 SkU2 X 9 Ju 142 JuU3 X 10 Ju 143 SfU5 X 11 S 68 SfU7 X 12 Fi 82 SkU3 X 13 S 69 SoU2 X 14 Ju 144 NU6 X 16 Fi 83 SkU4 X 17 LI 63 CU2 X 18 LI 64 TU2 X 19 LI 65 TU3 X 20 Fi 84 NU7 X 21 KN 56 MJU4 X 22 A 14 AU3 X 23 UD 18 UU4 X 24 Ju 145 KU2 X 25 Ju 146 KU3 X 26 Fi 85 FiU6 X 27 Fi 86 SkU5 X 28 S 70 SoU3 X 30 U 26 UbU5 X 31 LI 66 TU4 X 32 KN 57 MJU5 X 33 Fi 87 FiU7 X 34 KN 58 NU8 X 35 KN 59 NU9 X 36 Ju 147 JuU4 X 37 Ju 148 CU3 X 38 UD 19 UU3 X 39 U 27 UbU3 X 40 U 28 UbU4 X 41 S 71 SoU4 X 42 S 72 SoU6 X 43 Ju 149 JuU7 X 44 Ju 150 JuU6 X 45 Ju 151 JuU5 X 46 Ju 152 JuU8 X 47 Ju 153 CU4 X 48 U 29 UbU6 X 49 Fi 88 FiU1 X 50 Fi 89 FiU11 X 51 Ju 154 FiU11 X 52 UD 20 FiU11 X 53 Fö 21 FiU11 X 54 S 73 FiU11 X 55 U 30 FiU11 X 56 KN 60 FiU11 X 57 Ku 11 FiU11 X 58 A 15 FiU11 X 59 Li 67 FiU11 X 61 Fi 90 FiU12 X 62 Ju 155 CU5 X 63 Ju 156 CU5 X 64 SB 8 UU6 X 65 Ju 157 SfU6 X 66 Fi 91 KrU2 X 67 S 74 SoU5 X 68 Ju 158 JuU23 X 69 Fi 92 SkU6 X 70 Fi 93 SkU1 X 71 SB 9 KU1 X 72 Ju 159 KU1 X 73 Fi 94 KU1 X 74 Ku 12 KU1 X 75 A 16 KU1 X 79 Fö 22 FöU1 X 80 KN 61 FöU1 X 81 UD 21 UU1 X 82 S 75 KrU1 X 83 Fi 95 KrU1 X 84 U 31 KrU1 X 85 Ku 13 KrU1 X 86 Ju 160 JuU1 X 87 S 76 SfU2 X 88 Ju 161 SfU4 X 89 Ju 162 SfU8 X 90 Fö 23 UFöU1 X 91 Fi 96 SkU8 X 92 S 77 SoU1 X 93 Fi 97 CU1 X 94 KN 62 CU1 X 95 LI 68 CU1 X 96 Fi 98 FiU13 X 97 Fi 99 SfU9 X 98 S 78 SfU1 X 99 S 79 SfU3 X 100 Fi 100 TU1 X 101 LI 69 TU1 X 102 LI 70 TU5 X 103 U 32 UbU2 X 104 UD 22 UFöU2 X 105 LI 71 MJU2 X 106 KN 63 NU3 X 107 A 17 AU2 X 108 A 18 AU4 X 109 A 19 AU1 X 110 U 33 UbU1 X 111 UD 23 UU2 X 114 Fö 24 FöU2 X 115 UD 24 NU1 X 116 Fi 101 NU1 X 117 KN 64 NU1 X 118 LI 72 NU2 X 119 KN 65 MJU1 X 120 Fi 102 FiU2 X 121 Fi 103 FiU3 X 122 Fi 104 FiU4 X 123 Fi 105 FiU5 X 124 Fi 106 FiU8 X 125 Fi 107 FiU10 X 4 Utskottsregister Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) Konstitutionsutskottet 2015/16 136 KU4 Ku 1 X 137 KU4 Ku 2 X 205 KU14 Ju 11 X 2016/17 294 KU23 Ku 3 X 2017/18 148 KU38 A 3 X 229 KU37 Ju 20 X 2021/22 114 KU6 Ju 74 X 352 KU29 S 44 X 2022/23 261 KU32 Ju 2023/24 24 KU3 Ku 5 X 116 KU10 SB 1 X 140 KU6 Ju 119 X 161 KU7 Fi 57 X 181 KU12 Ju 126 X 194 KU22 Ju 129 X 195 KU27 Fi 64 X 220 KU20 SB 4 X 222 KU21 SB 5 X 225 KU23 SB 6 X 226 KU24 Ku 7 X 227 KU26 Ju 136 X 2024/25 24 KU2 Ju 145 X 25 KU3 Ju 146 X 71 KU1 SB 9 X 72 KU1 Ju 159 X 73 KU1 Fi 94 X 74 KU1 Ku 12 X 75 KU1 A 16 X Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 KN 1 X 2009/10 220 FiU35 Fi 3 X 2013/14 56 FiU1 Fi 5 X 2017/18 357 FiU44 S 10 X 2018/19 288 FiU21 Fi 9 X 2019/20 186 FiU22 LI 27 X 340 FiU21 Fi 11 X 2020/21 154 FiU28 KN 20 X 163 FiU38 Fi 13 X 416 FiU52 Fi 18 X 2021/22 27 FiU12 Fi 20 X 119 FiU2 Fi 22 X 122 FiU5 Fi 23 X 304 FiU36 Fi 29 X 402 FiU21 Fi 33 X 403 FiU21 S 46 X 438 FiU48 Fi 34 X 466 FiU49 Fi 35 X 2022/23 51 FiU1 Fi 36 X 56 FiU11 U 19 X 105 FiU5 Fi 38 X 118 FiU31 Fi 39 X 125 FiU33 Fi 40 X 254 FiU21 Fi 42 X 2023/24 7 FiU27 Fi 43 X 47 FiU1 Fi 44 X 113 FiU5 Fi 46 X 135 FiU15 Fi 50 X 144 FiU33 Fi 52 X 145 FiU33 Fö 12 X 149 FiU22 Fi 54 X 167 FiU35 Fi 59 X 186 FiU29 Fi 62 X 187 FiU31 Fi 63 X 241 FiU21 Fi 70 X 242 FiU21 SB 7 X 243 FiU21 Ju 137 X 244 FiU21 UD 16 X 245 FiU21 Fö 16 X 246 FiU21 S 65 X 247 FiU21 U 24 X 248 FiU21 KN 52 X 249 FiU21 Ku 8 X 250 FiU21 A 11 X 251 FiU21 LI 60 X 265 FiU36 Fi 72 X 266 FiU36 Fö 17 X 273 FiU20 Fi 76 X 277 FiU28 Fi 77 X 279 FiU30 Fi 78 X 281 FiU32 Fi 79 X 2024/25 1 FiU14 Fi 80 X 2 FiU14 Fö 20 X 26 FiU6 Fi 85 X 33 FiU7 Fi 87 X 49 FiU1 Fi 88 X 50 FiU11 Fi 89 X 51 FiU11 Ju 154 X 52 FiU11 UD 20 X 53 FiU11 Fö 21 X 54 FiU11 S 73 X 55 FiU11 U 30 X 56 FiU11 KN 60 X 57 FiU11 Ku 11 X 58 FiU11 A 15 X 59 FiU11 LI 67 X 61 FiU12 Fi 90 X 96 FiU13 Fi 98 X 120 FiU2 Fi 102 X 121 FiU3 Fi 103 X 122 FiU4 Fi 104 X 123 FiU5 Fi 105 X 124 FiU8 Fi 106 X 125 FiU10 Fi 107 X Skatteutskottet 2013/14 186 SkU24 Fi 6 X 2021/22 101 SkU11 Fi 21 X 236 SkU16 Fi 25 X 268 SkU14 Fi 26 X 372 SkU28 Fi 31 X 2022/23 190 SkU12 Fi 41 X 2023/24 151 SkU18 Fi 55 X 169 SkU19 Fi 60 X 185 SkU20 Fi 61 X 209 SkU21 Fi 65 X 210 SkU22 Fi 66 X 213 SkU23 S 64 X 214 SkU23 Fi 67 X 215 SkU24 Fi 68 X 259 SkU28 Fi 71 X 268 SkU27 Fi 73 X 269 SkU29 Fi 74 X 270 SkU26 Fi 75 X 2024/25 8 SkU2 Fi 81 X 12 SkU3 Fi 82 X 16 SkU4 Fi 83 X 27 SkU5 Fi 86 X 69 SkU6 Fi 92 X 70 SkU1 Fi 93 X 91 SkU8 Fi 96 X Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 1 X 138 JuU14 Ju 2 X 152 JuU16 Ju 3 X 153 JuU17 Ju 4 X 2015/16 106 JuU1 Ju 6 X 174 JuU21 Ju 7 X 196 JuU18 Ju 9 X 197 JuU20 Ju 10 X 2016/17 90 JuU1 Ju 12 X 211 JuU16 Ju 13 X 272 JuU13 Ju 14 X 2017/18 65 JuU8 Ju 16 X 92 JuU1 Ju 17 X 145 JuU6 Ju 19 X 240 JuU14 Ju 21 X 254 JuU13 Ju 22 X 2018/19 169 JuU12 Ju 23 X 181 JuU11 Ju 25 X 191 JuU10 Ju 26 X 192 JuU13 Ju 27 X 296 JuU27 Ju 28 X 298 JuU29 Ju 29 X 2019/20 43 JuU8 Ju 30 X 177 JuU30 Ju 31 X 233 JuU29 Ju 32 X 255 JuU16 Ju 34 X 256 JuU25 Ju 35 X 258 JuU26 Ju 36 X 304 JuU33 Ju 37 X 333 JuU34 Ju 38 X 2020/21 12 JuU2 Fi 12 X 29 JuU31 Ju 39 X 31 JuU5 Ju 40 X 57 JuU3 Ju 42 X 79 JuU10 Ju 43 X 166 JuU8 Ju 44 X 167 JuU11 Ju 45 X 185 JuU15 Ju 46 X 220 JuU19 Ju 49 X 235 JuU22 Ju 51 X 240 JuU17 Ju 52 X 241 JuU17 S 21 X 242 JuU17 A 4 X 255 JuU39 Ju 53 X 262 JuU14 Ju 54 X 289 JuU25 Ju 55 X 304 JuU26 Ju 56 X 314 JuU35 Ju 57 X 344 JuU24 Ju 60 X 345 JuU27 Ju 61 X 363 JuU29 Ju 62 X 389 JuU41 Ju 63 X 395 JuU23 Ju 64 X 396 JuU28 Ju 65 X 398 JuU30 Ju 66 X 414 JuU37 Fi 17 X 2021/22 18 JuU2 Ju 70 X 36 JuU5 Ju 71 X 37 JuU6 Ju 72 X 39 JuU8 Ju 73 X 144 JuU12 Ju 75 X 148 JuU11 Ju 76 X 165 JuU13 Ju 79 X 216 JuU24 Ju 82 X 240 JuU10 Ju 83 X 244 JuU16 Ju 84 X 245 JuU23 Ju 85 X 246 JuU25 Ju 86 X 247 JuU25 A 6 X 251 JuU17 Ju 87 X 252 JuU44 Ju 88 X 270 JuU22 Ju 91 X 271 JuU22 Fi 27 X 273 JuU27 Ju 92 X 274 JuU27 S 37 X 275 JuU28 Ju 93 X 293 JuU26 Ju 94 X 294 JuU19 Ju 95 X 318 JuU43 Ju 96 X 323 JuU30 Ju 97 X 325 JuU40 Ju 98 X 347 JuU35 Ju 99 X 433 JuU41 Ju 104 X 434 JuU42 Ju 105 X 455 JuU51 Ju 108 X 2023/24 41 JuU6 Ju 111 X 42 JuU7 Ju 112 X 117 JuU12 Ju 113 X 126 JuU5 Ju 115 X 127 JuU8 Ju 116 X 131 JuU11 LI 52 X 132 JuU9 Ju 117 X 133 JuU10 Ju 118 X 156 JuU13 Ju 120 X 162 JuU23 Ju 122 X 163 JuU28 Ju 123 X 176 JuU29 Ju 125 X 216 JuU26 Ju 132 X 217 JuU27 Ju 133 X 258 JuU31 Ju 138 X 264 JuU24 Ju 139 X 2024/25 3 JuU2 Ju 140 X 9 JuU3 Ju 142 X 36 JuU4 Ju 147 X 37 CU3 Ju 148 X 43 JuU7 Ju 149 X 44 JuU6 Ju 150 X 45 JuU5 Ju 151 X 46 JuU8 Ju 152 X 68 JuU23 Ju 158 X 86 JuU1 Ju 160 X Utrikesutskottet 2019/20 104 UU2 UD 1 X 2020/21 358 UU10 UD 4 X 2021/22 187 UU11 UD 5 X 256 UU15 UD 6 X 2022/23 148 UU16 UD 7 X 184 UU15 UD 8 X 247 UU10 UD 9 X 2023/24 142 UU6 SB 2 X 183 UU10 SB 3 X 184 UU10 UD 10 X 196 UU17 UD 11 X 197 UU4 UD 12 X 203 UU12 UD 13 X 236 UU9 UD 14 X 237 UU13 UD 15 X 2024/25 23 UU4 UD 18 X 38 UU3 UD 19 X 64 UU6 SB 8 X 81 UU1 UD 21 X 111 UU2 UD 23 X Försvarsutskottet 2016/17 175 FöU5 Fö 1 X 2017/18 178 FöU5 Fö 2 X 179 FöU5 Fö 3 X 2020/21 121 FöU1 Fö 4 X 195 FöU8 Fö 5 X 2021/22 32 FöU3 Fö 6 X 218 FöU8 Fö 7 X 2023/24 74 FöU1 Fö 9 X 120 FöU2 Fö 10 X 134 FöU5 Fö 11 X 182 FöU8 KN 46 X 188 FöU9 Fö 13 X 205 FöU10 Fö 14 X 206 FöU11 Fö 15 X 275 FöU12 Fö 19 X 2024/25 79 FöU1 Fö 22 X 80 FöU1 KN 61 X 114 FöU2 Fö 24 X Socialförsäkringsutskottet 2020/21 49 SfU8 Ju 41 X 302 SfU26 Fi 15 X 412 SfU28 Ju 68 X 413 SfU29 Ju 69 X 2021/22 153 SfU8 Ju 77 X 196 SfU16 Ju 80 X 282 SfU18 S 38 X 295 SfU17 Fi 28 X 387 SfU28 Ju 101 X 435 SfU31 Ju 106 X 2023/24 119 SfU7 S 52 X 121 SfU8 Ju 114 X 207 SfU15 Ju 130 X 208 SfU16 S 63 X 218 SfU17 Ju 134 X 219 SfU18 Ju 135 X 2024/25 10 SfU5 Ju 143 X 11 SfU7 S 68 X 65 SfU6 Ju 157 X 87 SfU2 S 76 X 88 SfU4 Ju 161 X 89 SfU8 Ju 162 X 97 SfU9 Fi 99 X 98 SfU1 S 78 X 99 SfU3 S 79 X Socialutskottet 2016/17 156 SoU11 S 1 X 254 SoU10 S 2 X 326 SoU18 S 3 X 2017/18 86 SoU5 S 4 X 121 SoU1 S 5 X 260 SoU8 S 7 X 293 SoU9 S 8 X 353 SoU24 S 9 X 389 SoU25 S 11 X 2018/19 233 SoU8 S 12 X 2019/20 173 SoU5 S 13 X 275 SoU11 S 14 X 2020/21 61 SoU2 S 15 X 80 SoU10 S 16 X 81 SoU11 S 17 X 128 SoU5 S 18 X 187 SoU19 S 19 X 191 SoU8 S 20 X 245 SoU20 S 22 X 327 SoU16 S 23 X 349 SoU17 S 24 X 368 SoU24 S 25 X 375 SoU25 S 26 X 378 SoU38 S 27 X 2021/22 29 SoU5 S 28 X 64 SoU6 S 29 X 123 SoU1 S 30 X 150 SoU10 S 31 X 188 SoU12 S 32 X 199 SoU21 S 33 X 225 SoU22 S 34 X 241 SoU14 S 35 X 242 SoU23 Fö 8 X 264 SoU19 S 36 X 313 SoU16 S 39 X 314 SoU17 S 40 X 315 SoU26 S 41 X 320 SoU18 S 42 X 322 SoU33 S 43 X 383 SoU15 S 45 X 417 SoU37 Ju 102 X 418 SoU37 S 47 X 422 SoU25 Ju 103 X 423 SoU25 S 48 X 2022/23 114 SoU9 S 49 X 115 SoU4 S 50 X 192 SoU13 S 51 X 2023/24 124 SoU10 S 53 X 130 SoU6 S 54 X 150 SoU9 S 56 X 158 SoU22 Ju 121 X 159 SoU22 S 57 X 160 SoU22 A 9 X 164 SoU23 S 58 X 171 SoU8 S 59 X 172 SoU25 S 60 X 173 SoU24 S 61 X 174 SoU7 S 62 X 256 SoU13 S 66 X 2024/25 13 SoU2 S 69 X 28 SoU3 S 70 X 41 SoU4 S 71 X 42 SoU6 S 72 X 67 SoU5 S 74 X 92 SoU1 S 77 X 98 SfU1 S 78 X 99 SfU3 S 79 X Kulturutskottet 2009/10 144 KrU1 Fi 1 X 2017/18 242 KrU3 S 6 X 2019/20 179 KrU6 LI 25 X 2021/22 265 KrU6 Ku 4 X 2023/24 79 KrU1 Ku 6 X 141 KrU2 S 55 X 165 KrU9 Fi 58 X 257 KrU11 Ku 10 X 271 KrU7 S 67 X 2024/25 66 KrU2 Fi 91 X 82 KrU1 S 75 X 83 KrU1 Fi 95 X 84 KrU1 U 31 X 85 KrU1 Ku 13 X Utbildningsutskottet 2015/16 228 UbU14 U 1 X 2016/17 250 UbU17 U 2 X 251 UbU18 U 3 X 2017/18 221 UbU19 U 4 X 2018/19 44 UbU5 U 5 X 104 UbU1 U 6 X 171 UbU11 U 7 X 194 UbU8 U 8 X 269 UbU17 U 9 X 2020/21 14 UbU3 U 10 X 196 UbU7 U 11 X 2021/22 136 UbU10 U 12 X 145 UbU5 U 13 X 205 UbU14 U 14 X 340 UbU31 U 15 X 362 UbU32 U 16 X 406 UbU33 U 17 X 412 UbU26 U 18 X 2022/23 108 UbU1 U 20 X 182 UbU5 U 21 X 2023/24 103 UbU1 U 22 X 189 UbU16 U 23 X 260 UbU17 U 25 X 2024/25 30 UbU5 U 26 X 39 UbU3 U 27 X 40 UbU4 U 28 X 48 UbU6 U 29 X 103 UbU2 U 32 X 110 UbU1 U 33 X Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 LI 2 X 2005/06 308 TU5 LI 3 X 2014/15 144 TU7 LI 6 X 2016/17 101 TU4 LI 11 X 185 TU10 LI 12 X 2017/18 104 TU1 LI 15 X 324 TU15 LI 19 X 2018/19 165 TU7 LI 22 X 259 TU16 LI 24 X 2019/20 74 TU4 Fi 10 X 223 TU11 LI 29 X 323 TU14 LI 31 X 2020/21 379 TU12 LI 36 X 2021/22 152 TU7 LI 39 X 280 TU11 LI 45 X 369 TU16 LI 47 X 451 TU20 LI 48 X 2022/23 137 TU4 LI 49 X 2023/24 136 TU7 LI 53 X 137 TU8 Fi 51 X 147 TU10 Fi 53 X 148 TU11 LI 54 X 192 TU15 LI 58 X 239 TU16 Fi 69 X 240 TU19 LI 59 X 272 TU18 LI 61 X 2024/25 18 TU2 LI 64 X 19 TU3 LI 65 X 31 TU4 LI 66 X 100 TU1 Fi 100 X 101 TU1 LI 69 X 102 TU5 LI 70 X Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 LI 1 X 2009/10 223 MJU21 KN 2 X 2010/11 49 MJU6 LI 4 X 2011/12 261 MJU21 LI 5 X 2014/15 154 MJU9 LI 7 X 182 MJU12 KN 3 X 2015/16 103 MJU1 KN 4 X 227 MJU19 LI 10 X 2016/17 116 MJU1 KN 5 X 153 MJU7 KN 6 X 180 MJU9 KN 7 X 289 MJU22 KN 8 X 338 MJU23 LI 14 X 2017/18 20 MJU5 KN 9 X 115 MJU1 KN 10 X 174 MJU10 LI 16 X 182 MJU13 LI 17 X 216 MJU17 LI 18 X 401 MJU24 LI 20 X 2018/19 147 MJU8 LI 21 X 172 MJU9 KN 13 X 188 MJU11 LI 23 X 275 MJU18 KN 16 X 2019/20 185 MJU11 LI 26 X 236 MJU15 LI 30 X 2020/21 82 MJU5 LI 32 X 83 MJU3 KN 19 X 260 MJU15 LI 34 X 364 MJU21 LI 35 X 410 MJU22 LI 37 X 2021/22 2 MJU5 KN 24 X 60 MJU6 KN 25 X 61 MJU6 LI 38 X 110 MJU1 KN 26 X 177 MJU16 KN 28 X 178 MJU16 LI 40 X 189 MJU17 LI 42 X 206 MJU18 KN 31 X 207 MJU18 LI 43 X 263 MJU22 LI 44 X 281 MJU23 KN 34 X 296 MJU24 KN 35 X 335 MJU25 KN 36 X 336 MJU25 LI 46 X 388 MJU29 Fi 32 X 389 MJU29 KN 37 X 415 MJU26 KN 38 X 2022/23 97 MJU1 KN 40 X 145 MJU7 KN 41 X 186 MJU17 LI 50 X 2023/24 122 MJU6 LI 51 X 143 MJU8 KN 44 X 154 MJU11 LI 56 X 175 MJU14 LI 57 X 191 MJU15 KN 47 X 221 MJU17 KN 51 X 282 MJU18 KN 53 X 2024/25 4 MJU3 KN 54 X 21 MJU4 KN 56 X 32 MJU5 KN 57 X 105 MJU2 LI 71 X 119 MJU1 KN 65 X Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 Fi 2 X 2012/13 103 NU1 Fi 4 X 2015/16 90 NU1 Fi 7 X 2016/17 333 NU24 Fi 8 X 2017/18 359 NU19 KN 11 X 2018/19 166 NU7 KN 12 X 209 NU11 KN 14 X 210 NU12 KN 15 X 2019/20 221 NU14 KN 17 X 222 NU15 LI 28 X 287 NU16 KN 18 X 2020/21 228 NU18 KN 21 X 257 NU16 KN 22 X 321 NU30 Fi 16 X 2021/22 16 NU6 Fi 19 X 131 NU13 KN 27 X 191 NU16 KN 29 X 214 NU15 KN 32 X 440 NU22 Ju 107 X 2022/23 99 NU1 Fi 37 X 160 NU13 KN 42 X 2023/24 94 NU3 KN 43 X 108 NU1 Fi 45 X 128 NU4 Fi 48 X 129 NU6 Fi 49 X 152 NU9 KN 45 X 153 NU13 LI 55 X 201 NU14 KN 48 X 202 NU15 KN 49 X 211 NU17 KN 50 X 254 NU18 UD 17 X 255 NU19 Ku 9 X 2024/25 5 NU5 KN 55 X 14 NU6 Ju 144 X 20 NU7 Fi 84 X 34 NU8 KN 58 X 35 NU9 KN 59 X 106 NU3 KN 63 X 115 NU1 UD 24 X 116 NU1 Fi 101 X 117 NU1 KN 64 X 118 NU2 LI 72 X Arbetsmarknadsutskottet 2009/10 275 AU13 A 1 X 2010/11 279 AU9 A 2 X 2020/21 367 AU12 A 5 X 2022/23 166 AU7 A8 X 2023/24 138 AU4 A 8 X 166 AU8 A 10 X 263 AU10 A 12 X 267 AU9 A 13 X 2024/25 22 AU3 A 14 X 107 AU2 A 17 X 108 AU4 A 18 X 109 AU1 A 19 X Civilutskottet 2014/15 180 CU10 LI 8 X 2015/16 36 CU6 Ju 5 X 79 CU1 LI 9 X 187 CU14 Ju 8 X 2016/17 234 CU15 LI 13 X 2017/18 34 CU2 Ju 15 X 123 CU7 Ju 18 X 2018/19 180 CU7 Ju 24 X 2019/20 235 CU17 Ju 33 X 2020/21 193 CU7 Ju 47 X 194 CU8 Ju 48 X 223 CU6 Ju 50 X 224 CU11 LI 33 X 267 CU12 Fi 14 X 268 CU14 KN 23 X 315 CU17 Ju 58 X 317 CU18 Ju 59 X 404 CU16 Ju 67 X 2021/22 159 CU11 Ju 78 X 179 CU12 LI 41 X 192 CU33 KN 30 X 212 CU3 Ju 81 X 213 CU8 Fi 24 X 260 CU5 Ju 89 X 261 CU6 Ju 90 X 262 CU13 KN 33 X 308 CU19 Fi 30 X 376 CU24 Ju 100 X 446 CU29 KN 39 X 2022/23 165 CU6 Ju 109 X 2023/24 125 CU7 Fi 47 X 155 CU19 Fi 56 X 170 CU11 Ju 124 X 190 CU20 Ju 127 X 193 CU21 Ju 128 X 212 CU23 Ju 131 X 2024/25 6 CU22 Ju 141 X 7 CU24 LI 62 X 17 CU2 LI 63 X 37 CU3 Ju 148 X 47 CU4 Ju 153 X 62 CU5 Ju 155 X 63 CU5 Ju 156 X 93 CU1 Fi 97 X 94 CU1 KN 62 X 95 CU1 LI 68 X Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2020/21 252 UFöU5 UD 2 X 253 UFöU5 UD 3 X 2023/24 274 UFöU1 Fö 18 X 2024/25 90 UFöU1 Fö 23 X 104 UFöU2 UD 22 X 5. Regelbeståndet 2024 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2025 är 4 624. Av dessa är 1 616 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2024 var 4 572, varav 1 587 lagar. Under 2024 har EU-direktiv genomförts i 86 ändringsförfattningar (39 lagar och 47 förordningar) och 6 grundförfattningar (2 lagar och 4 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2015–2025 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2024 var 1373. Av dessa författningar var 139 grundförfattningar (39 lagar och 100 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 954 under 2023, 1 875 under 2022 och 1 344 under 2021. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2024 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 9 1 7 1 Justitiedepartementet 962 489 434 39 Utrikesdepartementet 164 38 103 23 Försvarsdepartementet 149 43 105 1 Socialdepartementet 609 147 451 11 Finansdepartementet 1085 505 569 11 Utbildningsdepartementet 245 29 212 4 Klimat- och 376 109 266 1 näringslivsdepartementet Kulturdepartementet 110 21 89 0 Arbetsmarknadsdepartementet 163 62 101 0 Landsbygds- och 512 160 341 11 infrastrukturdepartementet Övriga 232 0 3 229 Totalt 4616 1604 2681 331 Regelbeståndet hos myndigheterna 2014–2024 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2024 har beräknats till ca 12 351, vilket innebär en viss ökning jämfört med året före. Jämförelsen påverkas dock av att ändringsföreskrifter på Klimat- och näringslivsdepartementets ansvarsområde inte fullt ut har beaktats som egna regelrubriker i tidigare års redovisning. Med hänsyn tagen till detta kan det totala antalet regelrubriker betraktas som väsentligen oförändrat jämfört med 2023. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar Justitiedepartementet 463 Utrikesdepartementet 222 Försvarsdepartementet 183 Socialdepartementet 665 Finansdepartementet 4394 Utbildningsdepartementet 3142 Klimat- och näringslivsdepartementet 861 Kulturdepartementet 126 Arbetsmarknadsdepartementet 46 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 2249 Summa 12 351 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsminister Kristersson Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024