Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:39 Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018 Skr. 2021/22:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 2021 Stefan Löfven Anna Ekström (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Pisaundersökningen 2018 - arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande (RiR 2021:12). Riksrevisionens övergripande slutsats är att för många elever har exkluderats i den svenska Pisastudien 2018. Den höga andelen exkluderade elever kan inte förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015 och varken regeringen eller Statens skolverk har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderingar och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkom i samband med undersökningen. Riksrevisionen uttalar sig i samband med granskningen om tillförlitligheten av en rapport från OECD i september 2020 om den svenska Pisastudien och anser inte att OECD:s rapport är trovärdig och att det borde ha gått att finna en lämpligare aktör än OECD för uppdraget. Slutligen bedömer Riksrevisionen att regeringen inte fullföljt sitt uppföljningsansvar. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att utreda de rättsliga förutsättningarna för att kunna särredovisa exkluderingsgrunderna i Pisaundersökningen. Riksrevisionen rekommenderar Skolverket att förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande Pisaundersökningar. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens övergripande bedömning att för många elever har exkluderats från att delta i Pisa 2018 men bedömer att resultatet i läsförståelse är fortsatt högre jämfört med resultatet 2012. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelse att Skolverket inte i tillräcklig utsträckning har följt upp den höga andelen exkluderade elever eller andelen bortfall. Regeringen har därför den 6 maj 2021 gett Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i Pisa 2022 (U2021/02549). Regeringen delar vidare Riksrevisionens bedömning att uppföljningen av exkluderingar har försvårats genom att exkluderingar för funktionsnedsättningar och språkbegränsningar samredovisas och har därför för avsikt att vidta åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendation till regeringen. Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att det borde ha gått att finna en lämpligare aktör än OECD för uppdraget att granska tillförlitligheten av den svenska Pisastudien. När det gäller frågan om regeringen brustit i sitt uppföljningsansvar gör regeringen delvis en annan bedömning än Riksrevisionen. Regeringen har agerat och vidtagit adekvata åtgärder för att försäkra sig om att Pisaresultaten är tillförlitliga. Regeringen instämmer dock i Riksrevisionens iakttagelse att OECD:s rapport bygger på vissa felaktiga antaganden i några avseenden och att Skolverket och regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i rapporten. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 4 2 Riksrevisionens iakttagelser 4 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 8 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 11 Bilaga 1 Bilaga Riksrevisionens rapport om Pisa-undersökningen 2018 12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2021 101 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Sveriges deltagande i Pisaundersökningen 2018 med fokus på exkluderingar och bortfall av elever. Med exkluderingar avses elever som valts ut att skriva proven men som exkluderats från att delta på grund av funktionsnedsättningar eller bristande språkkunskaper. Bortfall avser elever som inte infinner sig till provtillfället. Granskningen har redovisats i rapporten Pisaundersökningen 2018 - arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande (RiR 2021:12). Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen den 29 april 2021. Granskningsrapporten finns i bilagan. Granskningsrapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som riktar sig till regeringen och Skolverket. Skolverket har beretts tillfälle att yttra sig över Riksrevisionens rapport. Yttrandet finns tillgängligt i Regeringskansliet (U2021/024142). 2 Riksrevisionens iakttagelser Bakgrunden till granskningen År 2018 genomfördes för sjunde gången OECD:s internationella kunskapsundersökning Pisa (Programme for International Student Assessment). Studien har sedan 2000 genomförts vart tredje år och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sveriges resultat från Pisaundersökningen 2015 indikerade att den nedåtgående kurvan för Sverige vänt. Resultaten i alla tre ämnesområden förbättrades. Resultaten i undersökningen 2018 bekräftade denna bild med resultat i linje med de från 2015. Såväl andelen exkluderade elever som andelen elever som registrerades som frånvarande vid provtillfället ökade dock väsentligt mellan 2015 och 2018. Eftersom ett av undersökningens syften är att jämföra olika länders skolsystem, är det viktigt att veta om de 15-åringar som deltagit för ett specifikt land är representativa för landets 15-åringar som helhet. Det kan därför finnas grupper av elever som av särskilda skäl behöver undantas, exkluderas, innan studien genomförs. OECD har fastställt kriterier för när exkluderingar ska göras. Till exempel ska dels elever med vissa funktionsnedsättningar, dels elever som inte har svenska som modersmål och som dessutom har begränsade kunskaper i svenska och som har fått mindre än ett års undervisning i svenska exkluderas. OECD har även angett att exkluderingarna inte bör överstiga fem procent av målpopulationen. I Pisa 2018 uppgick andelen exkluderade elever i Sverige till 11,1 procent. Andelen bortfall uppgick till 13,5 procent. När provresultaten från undersökningen 2018 publicerades hösten 2019 uppstod en diskussion om att det var relativt många elever som exkluderats från proven. Skolverket, som ansvarar för genomförandet av den svenska Pisaundersökningen, uppgav att OECD:s riktlinjer för exkluderingar följts och att resultaten var tillförlitliga. I Skolverkets rapport Pisa 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap (Skolverket 2019) anges att den ökade graden av exkludering mellan 2015 och 2018 i huvudsak berodde på en ökad andel elever med begränsad erfarenhet av det svenska språket till följd av den invandring som skett åren innan Pisa 2018 genomfördes. OECD, som planerar och organiserar Pisastudien, bedömde mot denna bakgrund att den svenska exkluderingsgraden var acceptabel. I juni 2020 beslutade Skolverket att be OECD att göra en granskning av tillförlitligheten av den svenska Pisastudien. Företrädare för regeringen bistod då Skolverket med att etablera kontakt med OECD. I sin rapport med anledning av granskningen konstaterar OECD att det stora antalet exkluderade elever troligen kan förklaras med det stora flyktingmottagandet åren innan Pisaundersökningen 2018. OECD bekräftade alltså Skolverkets bedömning att Sveriges deltagande och resultat var korrekt. Riksrevisionens övergripande iakttagelser Den höga andelen exkluderade elever i Pisaundersökningen 2018 kan inte förklaras av ett ökat antal nyanlända elever Skolverket har i sin ovan nämnda rapport Pisa 2018 angett att den stora ökningen av andelen exkluderade elever var en konsekvens av de migrationsströmmar som flyktingkrisen 2015 gav upphov till. Riksrevisionen har därför undersökt om ett ökat antal nyanlända elever är en giltig förklaring till den höga andelen exkluderade elever i Pisaundersökningen 2018. Enligt Riksrevisionens analys har de flesta elever som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen varit för länge i svensk skola vid tidpunkten för Pisaundersökningen 2018 för att kunna exkluderas enligt OECD:s kriterier. Riksrevisionen har inte hittat någon annan förklaring till den höga andelen exkluderade elever. Riksrevisionens bedömning är därför att för många elever exkluderades i undersökningen. Skolverket har brustit i arbetet med att följa upp exkluderingar och bortfall Riksrevisionen har därefter undersökt om Skolverket gett tydliga och heltäckande instruktioner och relevanta stödinsatser till de skolor som valts ut att delta i Pisa 2018 om när elever ska exkluderas och när bortfall ska registreras. Riksrevisionen har även granskat om Skolverket haft en fungerande kvalitetssäkring och uppföljning av skolornas genomförande av Pisaundersökningen när det gäller exkluderingar och bortfall. Riksrevisionen anger i sin rapport att Skolverket genomfört uppskattade informationsmöten och erbjudit stödinsatser till de s.k. skolsamordnarna. Vid Skolverkets informationsmöten diskuterades kriterier för exkluderingar. Trots detta har skolsamordnarna enligt Riksrevisionen uppfattat och tillämpat kriterierna på olika sätt, varav vissa felaktigt. Riksrevisionen konstaterar att Skolverket har genomfört de kvalitetssäkringsmoment som OECD krävt men att för lite har gjorts för att följa upp hur skolsamordnarna uppfattat kriterierna och hur de faktiskt har exkluderat elever. Riksrevisionen bedömer att konsekvensen blev att många elever exkluderades på felaktiga grunder. Skolverket har vidare, enligt Riksrevisionen, inte på ett trovärdigt sätt utrett tveksamheterna kring exkluderingarna i Pisa 2018. Även Skolverkets kvalitetssäkring och uppföljning av bortfall kritiseras av Riksrevisionen. Uppföljningen av exkluderingar har enligt Riksrevisionen försvårats efter att Skolverket gjort en ny tolkning av personuppgiftslagen 2016. Tolkningen innebär att exkluderingar för funktionsnedsättningar och språkbegränsningar numera samredovisas. Detta är en fråga som Skolverket enligt Riksrevisionen hade kunnat lyfta till regeringen för att eventuellt åstadkomma en författningsändring, vilket hade kunnat innebära en mer användbar redovisning av vilka elever som exkluderats. Kritik mot såväl OECD:s rapport som OECD som granskande institution Riksrevisionen har också granskat den rapport som OECD lämnade den 30 september 2020 efter uppdrag från Skolverket. Även OECD kommer fram till att de höga exkluderingarna troligen beror på det höga antalet nyanlända elever under åren före Pisaundersökningen 2018. Riksrevisionen anser dock att slutsatserna i rapporten bygger på felaktiga antaganden om dels de beräkningar som gjorts av antalet elever som potentiellt kan exkluderas på grund av språkkriteriet, dels hur utbildningen för nyanlända elever är organiserad i Sverige. Riksrevisionen bedömer det som tveksamt om OECD hade tillräckligt starka incitament att faktiskt upptäcka felaktigheter i data och därmed överpröva sitt tidigare ställningstagande, eftersom organisationen redan en gång tidigare godkänt Sveriges statistik. I Riksrevisionens rapport anges även att OECD inte har haft tillgång till ursprungsdata, utan bett Skolverket göra beräkningar åt dem och att OECD saknar kännedom om svensk skola för nyanlända elever. Riksrevisionen noterar att både Skolverket och regeringen efter publiceringen av OECD:s rapport har återgett rapportens slutsats att resultaten går att lita på. Enligt Riksrevisionen borde såväl regeringen som Skolverket dock ha uppmärksammat, och i något sammanhang påtalat, felaktigheterna i OECD:s rapport. Utöver detta redogör Riksrevisionen i sin rapport för internationell forskning som ifrågasätter framför allt OECD:s transparens när det gäller Pisaundersökningen. Riksrevisionen anger även att man funnit det svårt att i vissa fall förstå skälen bakom OECD:s ställningstaganden avseende till exempel olika länders data inom ramen för det generella Pisaarbetet. Sammanfattningsvis anser Riksrevisionen därför att OECD:s rapport inte är trovärdig och att det borde ha gått att finna en lämpligare aktör än OECD för uppdraget att granska den svenska Pisastudien. Regeringen har inte fullföljt sitt uppföljningsansvar Riksrevisionen anger i sin rapport att regeringen inte säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderingar och bortfall av elever. Enligt Riksrevisionens bedömning har regeringen inte heller på ett trovärdigt sätt utrett tveksamheterna kring exkluderingarna i Pisa 2018. Detta beror enligt Riksrevisionen inte nödvändigtvis på att regler eller processer är felaktigt utformade, regeringen har i den här frågan inte fullföljt sitt ansvar att tillse att underlydande myndigheter bedriver sin verksamhet enligt de krav som grundlagen ställer. Riksrevisionen påpekar att det funnits interna uppgifter i Utbildningsdepartementet som gick emot de förklaringar som Skolverket levererade avseende de höga exkluderingstalen. En rimlig åtgärd från regeringen hade enligt Riksrevisionen varit att ta kontakt med myndigheten och be om en förklaring till de motstridiga uppgifterna. På liknande sätt borde regeringen ha uppmärksammat att OECD:s rapport innehåller felaktiga antaganden. Ingen av de granskade har vidtagit tillräckliga åtgärder Sammanfattningsvis bedömer Riksrevisionen att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att ta reda på om något faktiskt blivit fel när det gäller deltagandet i Pisaundersökningen 2018. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderingar och bortfall av elever. Enligt Riksrevisionen vilar dock det yttersta ansvaret på regeringen. En expertmyndighet måste ha förmågan att leverera det regeringen efterfrågar, men regeringen måste också ha förmågan att efterfråga rätt information. Därutöver har regeringen ett ansvar att följa upp det som levereras och ingripa om det inte håller god kvalitet. Riksrevisionen anser att det i detta fall har funnits indikationer på felaktigheter kring genomförandet av Pisaundersökningen, bl.a. i Regeringskansliets egna underlag. Riksrevisionens bedömning är att arbetet brustit i båda riktningar om Pisa 2018. Skolverket har inte levererat tillförlitliga data för Pisaundersökningen. Regeringen har brustit i sitt uppföljningsansvar gentemot Skolverket i denna fråga. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionens rekommendation till regeringen: Ta initiativ till att utreda de rättsliga förutsättningarna för att kunna särredovisa exkluderingsgrunderna i Pisaundersökningen. Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Skolverket: Förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande Pisaundersökningar. Ett sådant arbete bör innefatta att större vikt läggs vid följande detaljer i genomförandet: - Förstärk den inledande kommunikationen med utvalda skolor. - Säkerställ att instruktionerna uppfattas och tillämpas korrekt av skolsamordnarna. - Följ upp exkluderingarna mer detaljerat genom att begära in elevprotokollen innan undersökningen genomförs. - Höj ambitionsnivån i arbetet med att minska bortfallet genom fler uppföljningstillfällen och betona vikten av att elever deltar i informationen som skickas till vårdnadshavarna. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser För många elever kan ha exkluderats från att delta i Pisa 2018... Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelse att för många elever har exkluderats i Pisaundersökningen 2018. Riksrevisionen anser bl.a. att det ökade antalet nyanlända elever under åren före Pisaundersökningen 2018 inte är en giltig förklaring till de höga exkluderingstalen. Skolverket anger dock i sitt yttrande att vissa av de slutsatser som dras i Riksrevisionens rapport är alltför långtgående. Skolverket uppger bl.a. att konsekvenserna av invandringen 2015 är större än vad Riksrevisionens analys visar. Skolverket anger även andra skäl till att många elever, i enlighet med gällande regelverk, kan ha exkluderats från att delta i Pisa 2018. Skolverket anser därtill att Riksrevisionen borde ha beskrivit den empiri som slutsatserna bygger på mer utförligt och utifrån vetenskapliga kriterier. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att även om det inte enbart utifrån den nationella statistiken går att slå fast en exakt nivå för andelen elever som ska exkluderas enligt OECD:s riktlinjer på grund av bristande språkkunskaper, visar Riksrevisionens granskning att det finns oklarheter avseende exkluderingen av vissa elever. Det kan alltså enligt regeringens mening ha förekommit att elever har exkluderats från att delta i Pisaundersökningen 2018 på ett sätt som inte är förenligt med OECD:s riktlinjer. ...men de övergripande resultaten bedöms kvarstå De oklarheter som finns har dock inte enligt regeringen påverkat Sveriges resultat eller resultatutveckling på något avgörande sätt. De övergripande slutsatser som drogs om resultatet i läsförståelse i Pisa 2018 bedöms kvarstå, dvs. resultatet är fortsatt högre jämfört med resultatet 2012. Denna bild stöds även av andra internationella studier. Regeringen noterar i detta sammanhang att Riksrevisionen inte har presenterat några alternativa resultat. Skolverket har inte i tillräcklig utsträckning följt upp den höga andelen exkluderade elever Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelse att Skolverket inte i tillräcklig utsträckning har följt upp den höga andelen exkluderade elever eller andelen bortfall. Riksrevisionen bedömer att Skolverket har genomfört alla de moment som OECD kräver för att studien ska genomföras korrekt. Enligt Riksrevisionen har dock Skolverket inte i tillräcklig grad följt upp hur skolsamordnarna uppfattat kriterier för exkludering eller följt upp att skolsamordnarnas beslut att exkludera elever skett i enlighet med gällande riktlinjer. Riksrevisionen konstaterar vidare att det har funnits anledning att ifrågasätta den höga exkluderingsnivån men att Skolverket inte har gjort detta. Därmed bedömer Riksrevisionen att Skolverket inte gjort tillräckligt för att undersöka misstankarna om felaktiga exkluderingar. Riksrevisionen konstaterar även att Skolverket inte längre särredovisar exkluderingsorsakerna och att myndigheten inte lyft frågan till regeringen för att möjliggöra en mer användbar redovisning av exkluderingarna, genom t.ex. en författningsändring. Riksrevisionen anser också att Skolverket borde ha uppmärksammat de felaktigheter som förekom i OECD:s rapport. Slutligen anger Riksrevisionen att man inte ser att Skolverket vidtagit några egeninitierade åtgärder för att få ett så högt deltagande som möjligt och inte heller analyserat skälen till bortfall och exkluderingar för att fastställa vad som låg bakom det. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning visar att Skolverket kan göra mer för att säkerställa att deltagande skolor följer OECD:s regelverk. Likaså behöver Skolverket vinnlägga sig om ett så högt deltagande som möjligt. Därför har regeringen den 6 maj 2021 gett Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i Pisa 2022 (U2021/02549). Regeringen delar vidare Riksrevisionens bedömning att uppföljningen av exkluderingar har försvårats genom att exkluderingar för funktionsnedsättningar och språkbegränsningar samredovisas. Enligt regeringen finns det därför anledning att vidta åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendation till regeringen. Vissa problem med OECD:s genomförande av uppdraget Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att det borde ha gått att finna en lämpligare aktör än OECD för uppdraget att granska tillförlitligheten av den svenska Pisastudien. Regeringen instämmer dock i Riksrevisionens iakttagelse att OECD:s rapport bygger på vissa felaktiga antaganden i några avseenden och att Skolverket och regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i rapporten. Riksrevisionens bedömning är att OECD dels inte haft kännedom om det svenska skolsystemet och hur utbildningen för nyanlända fungerar, dels att OECD:s godkännande av Sveriges data som presenterades i Skolverkets rapport Pisa 2018 baserades på svag empiri. Riksrevisionen anser vidare att det är tveksamt om OECD hade tillräckligt starka incitament att överpröva sitt tidigare ställningstagande eftersom organisationen redan en gång tidigare godkänt Sveriges statistik. Regeringen konstaterar att OECD är den aktör som har mest kunskap och kompetens om Pisa. OECD har lång erfarenhet av studien och har bäst kännedom om organisationens bedömningar, t.ex. om länders exkluderingar, bortfall och statistik. OECD har också kunskap om samtliga deltagande länder i studien och resultaten i studien över tid. Sammantaget bedömer därför regeringen att OECD är en organisation med god kompetens att granska den svenska Pisastudien. Regeringen kan dock konstatera att de brister som trots allt förekom i OECD:s rapport borde ha uppmärksammats av Skolverket och regeringen. Regeringens uppföljningsansvar har i huvudsak uppfyllts Regeringen gör delvis en annan bedömning än Riksrevisionen i frågan om att regeringen brustit i sitt uppföljningsansvar. Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderingar och bortfall av elever. Riksrevisionen anser att regeringen borde ha agerat med tanke på att det förekom interna uppgifter inom Utbildningsdepartementet om att exkluderingsnivån förmodligen inte kunde förklaras med en hög andel nyanlända elever åren innan Pisa 2018 genomfördes. Riksrevisionen anser vidare att regeringen inte på ett trovärdigt sätt utrett tveksamheterna kring exkluderingarna i Pisa 2018. Riksrevisionen anser även att regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i OECD:s rapport. Sammantaget innebär detta enligt Riksrevisionen att regeringen inte har fullföljt sitt uppföljningsansvar. Regeringens uppföljningsansvar innebär bl.a. att regeringen ska följa upp myndigheternas resultat och verksamhet. I uppföljningsansvaret ingår även att regeringen ska ingripa om den bedömer att myndigheterna inte sköter sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt och vidta de åtgärder som är nödvändiga från ett styrningsperspektiv. Regeringen anser sig ha agerat och vidtagit adekvata åtgärder för att försäkra sig om att Pisaresultaten är tillförlitliga. Regeringen har vid flera tillfällen ställt frågor om den höga exkluderingsgraden till sin expertmyndighet och fått svar som bedömts rimliga. Skolverket har angett att OECD:s riktlinjer för såväl genomförande som exkluderingar har följts och att resultaten är tillförlitliga. Regeringen konstaterar att Skolverket gett samma information i andra sammanhang, t.ex. via sin webbplats. Regeringens agerande, där regeringen löpande har efterfrågat information från expertmyndigheten och uppmuntrat till extern granskning då tveksamheter uppstått, ligger helt i linje med det uppföljningsansvar som regeringen har. Det interna arbetsmaterial som tagits fram inom Utbildningsdepartementet har utgjort ett underlag i regeringens kommunikation med Skolverket. Även den omständigheten att Riksrevisionen inte ser någon grund att ifrågasätta att Skolverket gjort och genomfört alla de moment som OECD kräver bekräftar regeringens uppfattning att regeringen har följt upp myndighetens arbete i enlighet med sitt uppföljningsansvar. När nya uppgifter framkom i media om misstankar om felaktiga exkluderingar har regeringen bistått Skolverket med att etablera en kontakt med OECD, som av Skolverket fick i uppdrag att granska tillförlitligheten av de svenska resultaten. Regeringen noterar att OECD, som leder och organiserar Pisa, både vid publiceringen av Skolverkets rapport och därefter har stått fast vid att Pisa 2018 genomförts i enlighet med gällande riktlinjer, att den svenska exkluderingsgraden var acceptabel och att det inte fanns skäl att ifrågasätta resultaten. När det gäller Riksrevisionens bedömning att regeringen borde ha uppmärksammat felaktigheterna i OECD:s rapport, delar regeringen Riksrevisionens bedömning i huvudsak. Eftersom det var Skolverket som var uppdragsgivare förekom dock ingen kommunikation om rapporten mellan regeringen och OECD, varken under eller efter genomförandet. När OECD presenterade sin rapport hade Riksrevisionen inlett sin granskning, vilken regeringen ville invänta innan några eventuellt ytterligare åtgärder vidtogs. Regeringen borde emellertid ha uppmärksammat felaktigheterna och i något sammanhang påtalat dem. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ta initiativ till att utreda de rättsliga förutsättningarna för att kunna särredovisa exkluderingsgrunderna i Pisaundersökningen. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att uppföljningen av exkluderingar har försvårats genom att exkluderingar för funktionsnedsättningar och språkbegränsningar samredovisas. Regeringen har därför för avsikt att vidta åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendation till regeringen. Riksrevisionen har rekommenderat Skolverket att förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande PISA-undersökningar. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelse att Skolverket inte i tillräcklig utsträckning har följt upp den höga andelen exkluderade elever eller andelen bortfall. Regeringen har därför den 6 maj 2021 gett Skolverket i uppdrag att förstärka sina insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med OECD:s gällande riktlinjer i Pisa 2022 (U2021/02549). Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 november 2021. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Bilaga Riksrevisionens rapport om Pisa-undersökningen 2018 Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Shekarabi, Ygeman, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Anna Ekström Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018