Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2021/22:53 Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan Skr. 2021/22:53 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 oktober 2021 Stefan Löfven Matilda Ernkrans (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Yrkeshögskolan - ambitioner, styrning och uppföljning (RiR 2021:13). Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan. Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) om att utveckla myndighetens handläggningsprocess och att säkerställa att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet. I skrivelsen beskriver regeringen att den har tillsatt en utredning som bl.a. ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar om att få gå en yrkeshögskoleutbildning kan utformas (dir. 2021:88). Regeringen konstaterar att MYH bedriver ett utvecklingsarbete där det tas fram tydliga kvalitetskriterier och indikatorer för processen för ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ser också över dokumentationen av rutiner när det gäller jäv och hot mot oberoende i syfte att öka systematiken i arbetet med sådana frågor. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Bakgrund och syfte med granskningen 3 2.2 Riksrevisionens slutsatser 4 2.3 Riksrevisionens rekommendationer 7 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 7 3.1 Övergripande iakttagelser 7 3.2 Rekommendationen att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för ansökningar 9 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 9 Bilaga 1 Riksrevisionens rapport Yrkeshögskolan - ambitioner, styrning och uppföljning (RiR 2021:13) 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 2021 84 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Yrkeshögskolan - ambitioner, styrning och uppföljning (RiR 2021:13). Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 4 maj 2021. Granskningsrapporten finns i bilagan. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har yttrat sig över rapporten. Yttrandet finns tillgängligt i Utbildningsdepartementet (U2021/02513). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser 2.1 Bakgrund och syfte med granskningen Riksrevisionen har granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner om att yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att de håller hög kvalitet och att statens stöd till dem fördelas på ett effektivt sätt. Yrkeshögskolan, som inrättades 2009, är en fristående utbildningsform med ett gemensamt regelverk för eftergymnasiala yrkesutbildningar vid sidan av högskolan. Utbildningsformen regleras i huvudsak i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. MYH beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Myndighetens beslut föregås av en ansökningsprocess. Yrkeshögskoleutbildningar får anordnas av statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. Riksrevisionen anger att yrkeshögskolan har en viktig roll i att utbilda arbetskraft inom eftergymnasiala yrkesutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. I detta arbete har MYH ett viktigt uppdrag genom att t.ex. fördela statsbidrag till utbildningar och granska utbildningarnas kvalitet. MYH fördelade 2019 ett statligt stöd på ca 2,3 miljarder kronor för olika utbildningar inom områden där yrkeshögskoleutbildad arbetskraft efterfrågas. Myndigheten fördelar stödet efter ansökan av den som får anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har sedan starten 2009 expanderat kraftigt, från ca 23 000 årsplatser till drygt 35 500 årsplatser 2019 och har under åren därefter byggts ut ytterligare. Riksrevisionen pekar på att yrkeshögskolan och MYH är sparsamt utvärderade och granskade. En tidigare studie jämförde löneutvecklingen för yrkeshögskolestuderande med högskoleutbildade för perioden 2006-2010. Resultaten visade att inkomstutvecklingen på kort sikt var jämförbar med högskolestudenters. I enlighet med ett regeringsuppdrag genomförde Statskontoret 2012 en analys av MYH. Analysen visade på ett antal utvecklingsområden, bl.a. kvalitetsuppföljning och arbetsmarknadsanalys samt tydlighet i ansökningsförfarandet, se Statskontorets redovisning av uppdraget i Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan (Statskontoret, 2012:29). Riksrevisionen framhåller att yrkeshögskolan är viktig för statens arbete med kompetensförsörjning och att det därför är viktigt att resurser till utbildning används på ett så effektivt sätt som möjligt. Riksrevisionen anger vidare att det faktum att yrkeshögskolans verksamhet expanderat de senaste åren i sig gör verksamheten relevant att granska. Riksrevisionens övergripande revisionsfråga är om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner om att yrkeshögskolan ska leda till att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetlivets behov kommer till stånd, att statens stöd till dessa fördelas på ett effektivt sätt och att utbildningarna håller hög kvalitet. För att besvara revisionsfrågan ställer Riksrevisionen följande underfrågor: 1. Arbetar MYH på ett ändamålsenligt sätt som innebär att riksdagens intentioner kan uppfyllas? 2. Får den som gått en yrkeshögskoleutbildning ökad sysselsättning och högre lön? Granskningsobjekt är MYH och regeringen. Granskningen fokuserar på den reguljära yrkeshögskolan. Det innebär att den verksamhet som handlar om att utbilda tolkar inom folkbildningen, konst- och kulturutbildningar, utbildningar inom smala yrkesområden (i syfte att bevara ett yrkeskunnande) och att ansvara för ett system för validering av kunskap inte granskas. De satsningar på yrkeshögskolan som genomfördes under 2020 på grund av covid-19-pandemin ingår inte i granskningen. Analysen av MYH:s arbete avser i huvudsak 2019 eller senast möjliga tidpunkt dessförinnan. 2.2 Riksrevisionens slutsatser Utbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd Riksrevisionens övergripande slutsats är att yrkeshögskolan i stort sett lever upp till riksdagens intentioner. Riksrevisionen bedömer dock att det finns delar som kan utvecklas. Riksrevisionen konstaterar att arbetslivets medverkan är central i bedömningen av vilka utbildningar som ska bedrivas inom yrkeshögskolan. Det är t.ex. en förutsättning för att utbildningarna inom yrkeshögskolan ska få statsbidrag att de utformas och bedrivs i nära samverkan med arbetslivet. I urvalet av utbildningar tar MYH även hänsyn till om utbildningen kan tillgodose behovet av praktikplatser. MYH:s kvalitetsgranskning är enligt Riksrevisionen utformad på ett sätt som stöder kvalitetsutvecklingen och granskar att det nära samarbetet mellan arbetsliv och utbildning fungerar. De som påbörjade en yrkeshögskoleutbildning under perioden 2010 till 2016 har en högre inkomst och sysselsättning efter att utbildningen har avslutats. De har också en bättre utveckling än liknande individer som inte gått en yrkeshögskoleutbildning. Resultaten ska dock enligt Riksrevisionen tolkas försiktigt. Utifrån de samlade iakttagelserna inom granskningen bedömer Riksrevisionen att utbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd. Det framgår av granskningen att det är de studerande som tar examen som ökar sina inkomster. Riksrevisionen understryker därför vikten av att genomströmningen är hög. I rapporten konstateras vidare att den expansion som yrkeshögskolan har genomgått under perioden inte verkar ha påverkat genomströmningen negativt i någon större utsträckning. Dock görs iakttagelsen att en ökning av antalet distansstuderande sammanfaller med en försämrad genomströmning bland de distansstuderande. Det är enligt Riksrevisionen viktigt för MYH att försöka bryta denna trend och öka genomströmningen för distansstuderande utan att kraven på utbildningens kvalitet sänks. Handläggningsprocessen kan utvecklas Riksrevisionen anger att MYH samlar in en riklig mängd data för att kunna fatta välinformerade beslut och myndigheten har en omfattande vägledning och process för hur handläggarna ska göra sina bedömningar av ansökningar om att anordna utbildningar. Riksrevisionen bedömer dock att processen för urvalet av utbildningar skulle kunna ske på ett mer effektivt sätt. Exempelvis bygger processen för urval på att handläggare dokumenterar och uppdaterar information i en bedömningsfil uppbyggd i Excel. En genomgång av denna bedömningsfil visar enligt Riksrevisionen att informationen som samlas in varierar i omfång men också att den ibland inte registrerats alls. På så sätt är det svårt att i granskningen få en heltäckande bild av vad som ligger till grund för beslutet. Riksrevisionen anser också att det ur rättssäkerhetssynpunkt är viktigt att det finns väl motiverade och dokumenterade beslut som förklarar orsaken till att ett ärende resulterar i antingen bifall eller avslag, vilket talar för att MYH behöver utveckla sin styrning av beslutsprocessen. Den viktiga utgångspunkten att lika fall ska behandlas lika ställer enligt Riksrevisionen krav på enhetlighet hela vägen i ärendehanteringen, från ställningstagande till vilka utredningsåtgärder som krävs för att ta fram ett tillräckligt beslutsunderlag till hur gällande regelverk ska tolkas och tillämpas. Riksrevisionen anger att med en mer strukturerad och automatiserad insamling av information skulle även myndighetens egna uppföljningsmöjligheter öka. Det skulle t.ex. kunna skapa bättre förutsättningar att undersöka i vad mån tidigare resultat eller tidigare söktryck påverkar besluten, något som är viktigt även för effektiviteten i framtida utbildningar. Även enhetligheten i bedömningar skulle enligt Riksrevisionen kunna följas upp på ett mer systematiskt sätt. Tillsynen kan omfatta fler utbildningar MYH:s granskande verksamhet består av kvalitetsgranskning och tillsyn. Dessa funktioner ska verka för kvalitet i utbildningarna och att utbildningarna följer regelverket. Riksrevisionen bedömer att kvalitetsgranskningen är utformad så att den har förutsättningar att bidra till kvalitetsutveckling hos yrkeshögskoleutbildningarna. De kvalitetskriterier och indikatorer som används i kvalitetsgranskningen görs kända för anordnaren genom ett självvärderingsverktyg som finns digitalt. Brister i kvaliteten följs också enligt Riksrevisionen upp på ett tydligt sätt. Riksrevisionen anger att MYH:s tillsyn erbjuder stöd till nya utbildningar vid uppstart och myndigheten gör en inledande tillsyn när det gäller de utbildningar där anordnaren tidigare inte genomfört utbildningar. I tillsynen prioriteras också att alltid utreda anmälningsärenden där någon framfört klagomål på utbildningen. På så sätt är tillsynen både proaktiv och reaktiv. Riksrevisionen konstaterar dock att urvalet av utbildningar som blir föremål för en fördjupad tillsyn som omfattar alla de krav som ställs på anordnare är litet. Endast sex utbildningar har blivit föremål för en sådan tillsyn 2019. Myndigheten har under 2019 utvecklat nya former av tillsyn som uppges ha förutsättningar att omfatta fler utbildningar. Det är dock enligt Riksrevisionen viktigt att följa upp att denna nya form av tillsyn verkligen leder till att fler utbildningar omfattas. Myndighetens många uppdrag kräver ett utvecklat arbete i frågor om hot mot oberoende och jäv Riksrevisionen bedömer att MYH inte har ett tillräckligt systematiskt arbetssätt när det gäller hantering av situationer som handlar om jäv eller hot mot oberoende. MYH beviljar statsbidrag, utövar tillsyn, samverkar med arbetslivet och är även stödjande och rådgivande till utbildningsanordnare. Det finns således flera olika uppdrag där intressekonflikter kan uppstå. Det är därför enligt Riksrevisionen viktigt att det är tydligt hur jäv och hot mot oberoende ska hanteras. MYH saknar enligt Riksrevisionen styrdokument eller motsvarande för hur situationer där en anställd kommer från eller går till en anordnare ska bedömas och hanteras, eller ett systematiskt arbete för rutinmässig jävsprövning. I stället förväntas enhetschefer hantera situationer som dessa på ett lämpligt sätt enligt förvaltningslagen (2017:900). MYH:s beslut är i regel inte överklagbara. Riksrevisionen bedömer att det därför av rättssäkerhetsskäl finns anledning för MYH att på ett mer systematiskt sätt motverka risker som kan komma att hota myndighetens objektivitet. Riksrevisionen anger att myndigheten dessutom är skyldig att ha en förebyggande process som ska förhindra att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan och andra oredligheter. Förutsättningar för en central ansökning till yrkeshögskolan bör utredas I rapporten anges att MYH arbetar med flera olika strategier för att resurser till utbildningar ska användas effektivt, för att motverka inställda utbildningar och för att återbesätta platser där avhopp skett. Beslut om antagningen till yrkeshögskolan fattas i dag av varje enskild utbildnings ledningsgrupp och därmed i nära samverkan med arbetslivet, vilket enligt Riksrevisionen sannolikt är en viktig del av yrkeshögskolan. Eftersom ansökningarna administreras av varje enskild anordnare kan dock en person tacka ja till flera platser. Det kan vara en bidragande orsak till tomma platser vid start. Riksrevisionen anger att MYH föreslår att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att belysa förutsättningarna för att på sikt utveckla ett gemensamt system för ansökning till utbildning inom yrkeshögskola och högskola och även som ett alternativ utreda ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan. Riksrevisionen bedömer att förutsättningarna för någon form av gemensamt system för ansökning till yrkeshögskolan bör utredas för att avgöra om det kan vara ett steg mot en mer effektiv användning av resurser. 2.3 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen konstaterar att yrkeshögskolan är inne i en kraftig expansion och att det mot bakgrund av Riksrevisionens slutsatser då är särskilt viktigt med effektiva och rättssäkra system som kan hantera en ökad belastning. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till MYH: * Utveckla handläggningsprocessen i samband med ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag så att processen blir mer effektiv och säkerställer att besluten innehåller en klargörande motivering. * Säkerställ att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet. Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen: * Utred förutsättningarna för ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 3.1 Övergripande iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i Riksrevisionens iakttagelser och analys. I det följande lämnas kommentarer till vissa av Riksrevisionens slutsatser. Yrkeshögskolan har stor betydelse för Sveriges kompetensförsörjning. Stora satsningar har gjorts på utbyggnaden av antalet utbildningsplatser och det är mot denna bakgrund särskilt positivt att granskningens övergripande slutsats är att yrkeshögskolan i stort sett lever upp till riksdagens intentioner. Regeringen har samma bild av yrkeshögskolans funktion och styrning som Riksrevisionen. Det är naturligt att även en välfungerande verksamhet har delar som fortsatt kan utvecklas, och regeringen välkomnar även de rekommendationer som lämnas. Granskningen ger en god grund för överväganden om yrkeshögskolans fortsatta utveckling. Utbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, men handläggningsprocessen kan utvecklas Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att yrkeshögskolan erbjuder utbildningar som svarar mot arbetslivets behov. Bedömningen är i linje med vad regeringens löpande uppföljning av yrkeshögskolan och MYH:s arbete med yrkeshögskolan visar. Riksrevisionen understryker vikten av att genomströmningen är hög och regeringen instämmer även i detta av flera skäl, inte minst arbetslivets stora kompetensbehov som yrkeshögskoleexaminerade ska bidra till att fylla. Det är glädjande att konstatera att genomströmningen hittills inte verkar ha påverkats negativt i någon större utsträckning av den pågående expansionen, vilket Riksrevisionen också noterar i granskningsrapporten. Liksom Riksrevisionen anser regeringen att det är viktigt att genomströmningen för distansstuderande ökar utan att kraven på utbildningens kvalitet sänks. MYH har i sitt regleringsbrev ett återrapporteringskrav som innebär att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att andelen examinerade av antalet antagna kvinnor och män ska öka och då särskilt för de grupper i yrkeshögskolan som har en lägre examensgrad än genomsnittet. Regeringen kommer fortsatt att följa upp hur examensgraden utvecklas för olika grupper inom yrkeshögskolan, däribland distansstuderande. Det finns anledning att tro att distansundervisning kommer att förekomma i ökande omfattning inom yrkeshögskolan, inte minst på grund av de erfarenheter som gjorts under covid-19-pandemin. Det är viktigt att det inte får negativa konsekvenser för examensgraden inom yrkeshögskolan. Riksrevisionens granskning avser främst tiden fram till och med 2019. Det återstår att se vilka eventuella effekter pandemin får på genomströmningen. Hittills har MYH:s uppföljning dock inte visat på någon negativ påverkan. Tvärtom bedömer MYH att examensgraden 2020 kan komma att sluta på 72 procent, jämfört med 71 procent 2019 (MYH, Statistisk årsrapport 2021). Riksrevisionen anser att MYH:s process för handläggning av ansökningar om att få anordna en yrkeshögskoleutbildning kan utvecklas och effektiviseras. Regeringen gör ingen annan bedömning i denna del än Riksrevisionen. Även en till stora delar välfungerande process kan förbättras. Det är självklart av yttersta vikt att myndighetens beslutsprocess är systematisk, enhetlig och effektiv samt att besluten som fattas är väl motiverade och dokumenterade. Regeringen bedömer dock att MYH redan bedriver ett viktigt utvecklingsarbete när det gäller beslutsprocessen. I sitt yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport anger MYH att myndigheten bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att ta fram tydliga kvalitetskriterier och indikatorer för ansöknings- och bedömningsprocessen som ska förbättra transparensen, systematiken och effektiviteten. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens bedömning att en utveckling av handläggningsprocessen och dokumentationen av denna kan förbättra myndighetens uppföljningsmöjligheter, vilket i sin tur kan bidra till att göra beslutsprocessen än mer effektiv och enhetlig. Myndigheten har utvecklat sin tillsyn Regeringen fäster stor vikt vid att tillsyn och kvalitetsgranskning inom yrkeshögskolan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att kvalitetsgranskningen är utformad på ett sätt som gör att den har förutsättningar att bidra till kvalitetsutveckling hos yrkeshögskoleutbildningarna och att uppföljningen av konstaterade brister är tydlig. Liksom Riksrevisionen anser regeringen att tillsynen är både proaktiv och reaktiv. Förutom att MYH utövar tillsyn, och sedan några år tillbaka även ger etableringsstöd inför starten av en ny utbildning, följer MYH också upp signaler om missförhållanden. Regeringen följer upp frågor om tillsynens omfattning och inriktning i den löpande dialogen med myndigheten och bedömer i likhet med Riksrevisionen att den fördjupade och mest fullständiga tillsynen tidigare nått ett begränsat antal utbildningar och att det är önskvärt att fler utbildningar omfattas av denna typ av tillsyn. Det utvecklingsarbete som MYH bedrivit när det gäller tillsyn bör dock leda till att fler utbildningar träffas av en mer omfattande och proaktiv tillsyn. MYH anger även att tillsynen tillförts ytterligare resurser. Regeringen avser att följa utvecklingen noga, i linje med vad Riksrevisionen anger i sin granskningsrapport. Myndigheten bedriver ett utvecklingsarbete för att förebygga hot mot oberoende och jäv Regeringen gör ingen annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller vikten av att systematiskt arbeta för att motverka risker som skulle kunna hota MYH:s objektivitet. Regeringen är medveten om att MYH:s olika roller och uppgifter innebär risk för intressekonflikter och följer därför noga upp myndighetens arbete med att säkerställa oberoende och motverka jäv. Som Riksrevisionen noterar i sin granskningsrapport sker detta vid de s.k. myndighetsdialogerna. Det sker även genom löpande kontakter mellan Regeringskansliet och myndigheten. Regeringen uppfattar att Riksrevisionens rekommendation på detta område lämnas i förebyggande syfte och inte utifrån noteringar om reella problem i verksamheten. MYH anger i sitt yttrande över granskningsrapporten att myndigheten ser över dokumentationen av rutiner när det gäller jäv och hot mot oberoende i syfte att öka systematiken i arbetet. I det sammanhanget kommer myndigheten också att pröva om det finns behov av att förtydliga någon del. Regeringen ser positivt på att MYH ser över dokumentationen av sina rutiner för att ytterligare förebygga risker för hot mot oberoende och jäv. 3.2 Rekommendationen att utreda förutsättningarna för ett gemensamt system för ansökningar Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för någon form av gemensamt system för ansökningar om att få gå en utbildning inom yrkeshögskolan. Regeringen instämmer i rekommendationen och har nyligen tillsatt en utredning som bl.a. ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan kan utformas (dir. 2021:88). Liksom Riksrevisionen och MYH bedömer regeringen att vissa gemensamma inslag i ansökningsprocessen skulle kunna leda till en mer effektiv användning av de resurser som avsätts för yrkeshögskolan. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att överväga ett gemensamt system för ansökningar om att få gå en yrkeshögskoleutbildning. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att utreda bl.a. denna fråga (dir. 2021:88). När det gäller de rekommendationer som lämnas till MYH framgår det av myndighetens yttrande att ett utvecklingsarbete redan pågår för att utveckla verksamheten i den riktning som Riksrevisionen förordar. Regeringen avser att fortsatt följa myndighetens arbete med att utveckla processen för en effektiv handläggning av ansökningar om att få anordna en yrkeshögskoleutbildning och att få statligt stöd för utbildningen. Regeringen kommer även att följa upp de åtgärder som MYH vidtar för att ytterligare säkerställa att det inte förekommer hot mot oberoende eller risk för jäv i myndighetens verksamhet. De löpande kontakterna mellan Regeringskansliet och MYH när det gäller såväl dessa som andra för verksamheten viktiga frågor kommer att fortsätta. I övrigt avser regeringen inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Yrkeshögskolan - ambitioner, styrning och uppföljning (RiR 2021:13) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Shekarabi, Ygeman, Linde, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Ernkrans Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan