Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 553 av 7189 träffar
Propositionsnummer · 2021/22:105 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Skr. 2021/22:105
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Skr. 105
Regeringens skrivelse 2021/22:105 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Skr. 2021/22:105 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 februari 2022 Magdalena Andersson Anders Ygeman (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och den rekommendation som riktats till regeringen i Riksrevisionens rapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn - stora utmaningar för polis och åklagare (RIR 2021:25). Riksrevisionen anser att det finns flera brister i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till de båda myndigheterna. Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i de redovisade iakttagelserna. Regeringen har vidtagit åtgärder i enlighet med rekommendationen riktad till regeringen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 2.1 Iakttagelser som rör Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens interna styrning och stöd 3 2.2 Iakttagelser som rör Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens interna stöd och kompetensutveckling 4 2.3 Iakttagelser som rör Polismyndighetens samverkan med Åklagarmyndigheten och socialtjänst 5 2.4 Riksrevisionens rekommendationer 5 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 6 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 7 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport 9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 februari 2022 97 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Granskningen har redovisats i rapporten Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn - stora utmaningar för polis och åklagare (RIR 2021:25), se bilagan. Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 12 oktober 2021. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Rapporten innehåller också en rekommendation till regeringen. Regeringen har inhämtat underlag från myndigheterna om hur de ser på rapportens slutsatser och rekommendationer. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser. De rekommendationer som riktar sig till myndigheterna redovisas men behandlas inte ytterligare i skrivelsen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (isöb) bedrivs effektivt. I sin motivering till granskningen pekar Riksrevisionen på att internet har gett förövare tillgång till arenor där de kan söka kontakt för att begå sexuella övergrepp och utbyta övergreppsmaterial i större skala. Detta har enligt Riksrevisionen radikalt ökat riskerna för sexualbrott mot barn. 2.1 Iakttagelser som rör Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens interna styrning och stöd Riksrevisionen gör flera iakttagelser i sin granskning av om polis och åklagare har en ändamålsenlig styrning och organisering av verksamheten för att hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Till dessa brott räknar Riksrevisionen framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Riksrevisionen anser att det finns brister i den nationella styrningen och att Nationella operativa avdelningen inom Polismyndigheten, Noa, har dröjt med att ta fram riktlinjer för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Bristen på riktlinjer har skapat otydlighet och öppnat för omotiverade regionala variationer i hur verksamheten organiseras. Riktlinjerna började tas fram 2016 men beslutades först i juli 2020. Riksrevisionen anser också att ärenden om internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn ofta är omfattande vilket låser resurser under lång tid. Ärendena utreds inte enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Generellt tar det längre tid för it- och de så kallade isöb-grupperna att vidta viktiga utredningsåtgärder än de flesta andra grupper och de har även lägre redovisningsgrad. Det kan enligt Riksrevisionen delvis bero på att grupperna är under uppbyggnad och fortfarande saknar personal samt att metodstöden för deras arbete har dröjt. Enligt Riksrevisionen är Polismyndighetens insatser mot att barn utnyttjas genom köp av sexuell handling kraftigt eftersatta i hela landet. Dessa brott förutsätter ett aktivt spaningsarbete för att upptäckas men det nedprioriteras när inflödet av andra ärenden är stort. Bristen på tydlig organisatorisk hemvist kan också vara en bidragande orsak till att dessa ärenden inte prioriteras, anser Riksrevisionen. Vidare anser Riksrevisionen att Polismyndighetens uppföljning styr mot att begränsa ärendebalanserna snarare än att främja brottsutredningar av hög kvalitet eller förebyggande arbete. Myndigheten utvärderar inte heller effektiviteten i olika metoder och organisationslösningar av verksamheten som hanterar internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Enligt Riksrevisionen är åklagarkamrarna sårbara för omfattande ärenden om internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Det är inte ovanligt att förundersökningarna omfattar ett stort material och låser personal under lång tid. Samtidigt saknar Åklagarmyndigheten etablerade rutiner för att hantera sådana situationer. 2.2 Iakttagelser som rör Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens interna stöd och kompetensutveckling Riksrevisionen har granskat huruvida Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten tillhandahåller ändamålsenliga stöd för medarbetarna. Riksrevisionen anser att det finns brister i polisens metodstöd för dessa ärenden, men noterar att nya stöd håller på att utvecklas vid det nationella it-brottscentrumet på Noa. Vidare anser Riksrevisionen att Noa inte i tillräcklig utsträckning har tillvaratagit den metodutveckling som sker på regional och lokal nivå inom myndigheten. Polismyndigheten har inte heller tillhandahållit det it-stöd eller de utbildningar som krävs för en effektiv verksamhet kopplat till internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Vad gäller Åklagarmyndigheten bedömer Riksrevisionen att myndigheten i allt väsentligt har tillhandahållit det metodstöd och de utbildningar som personalen efterfrågar för arbetet mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Däremot efterfrågar personalen ökade möjligheter till kollegialt utbyte och lärande. 2.3 Iakttagelser som rör Polismyndighetens samverkan med Åklagarmyndigheten och socialtjänst Riksrevisionen har granskat hur polis och åklagare samverkar med varandra och med kommunernas socialtjänst. Sammanfattningsvis konstateras att den operativa samverkan mellan polis och åklagare generellt sett fungerar bra. Samverkan underlättas om det finns särskilt utpekade utredare och åklagare för de aktuella brotten. En annan framgångsfaktor är att polis och åklagare ger de gemensamma ärendena samma prioritet. Riksrevisionen anser dock att polis och åklagare inte alltid är överens om vilka utredningsåtgärder som bör vidtas i samband med internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Det gäller bland annat om allt övergreppsmaterial måste granskas eller om det räcker med ett riskbaserat urval. Riksrevisionen anser att Polismyndighetens samverkan med socialtjänsten kan förbättras. Barnahusen och regionkoordinatorerna kan skapa samarbetsvägar men hittills har dessa möjligheter inte utnyttjats särskilt mycket. 2.4 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen anser att det finns effektivitetsbrister i polis och åklagares arbete för att motverka och hantera internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. Riksrevisionen bedömer att det har tagit lång tid för Polismyndigheten att implementera nationella riktlinjer, och att det alltjämt saknas viktigt stöd för verksamheten i form av utbildningar och it-stöd. För att komma till rätta med problemen bör Polismyndigheten stärka sitt stöd och sin nationella styrning av verksamheten och satsa mer på det brottsförebyggande arbetet. Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Polismyndigheten: * Säkerställ snarast att medarbetare har tillgång till de it-stöd och de utbildningar som krävs för att isöb-arbetet ska kunna bedrivas effektivt och rättssäkert. Det inbegriper bland annat en effektivare beslutsordning för hur verksamhetens behov prioriteras och tillgodoses på ett samordnat sätt. * Stärk processägarskapet för isöb-processen. Exempelvis bör processägaren i större utsträckning kvalitetssäkra polisregionernas metoder samt utveckla uppföljning och utvärdering av verksamheten och dess organisering. * Ge högre prioritet åt det förebyggande arbetet mot isöb-brott. Det kan handla om att utveckla samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Men det kan även handla om att involvera lokalpoliser och att patrullera på internet. Vidare anser Riksrevisionen att Åklagarmyndigheten bör stärka stödet till åklagarkamrarna, exempelvis genom att inrätta en ämnesspecialist för isöb och att inrätta en stödresurs som kan stötta kamrarna vid omfattande ärenden. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kan också stärka sin samverkan genom att ha utpekad personal för brottstypen och gemensamma prioriteringar. Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Åklagarmyndigheten: * Effektivisera utredningsarbetet i samverkan med Polismyndigheten, exempelvis genom att ta fram nationella principer för gemensamma prioriteringar av ärendena och hur omfattande övergreppsmaterial ska granskas. * Stärk stödet till åklagarkamrarna, exempelvis genom att inrätta en ämnesspecialist för isöb-brott och stödresurser som kan ge temporärt stöd till åklagarkamrarna vid omfattande ärenden. Riksrevisionen anser att både regering och riksdag genom en rad insatser har betonat vikten av att skydda barn och unga från sexuell exploatering. Som exempel lyfter Riksrevisionen att regeringen har utarbetat olika strategier och handlingsplaner för att komma till rätta med sexuell exploatering av barn och unga. Vidare har en mängd lagskärpningar skett på området. Flera statliga utredningar har legat till grund för strategierna och för de ovan nämnda lagskärpningarna. Ett kommande exempel är utredningen som ska ligga till grund för en ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn där även sexuellt våld ingår. Riksrevisionen konstaterar också att regeringen kontinuerligt har gett uppdrag till olika myndigheter för att öka kunskapen och skydda barn och unga. Bland annat har Polismyndigheten sedan 1998 i uppdrag att vara nationell rapportör i frågor som rör prostitution och människohandel. Polismyndigheten har också fått uppdrag att stärka kompetensen att utreda it-relaterade brott samt att förstärka förmågan att bekämpa sexualbrott mot barn. I oktober 2020 gav regeringen Brå i uppdrag att följa upp tillämpningen av lagstiftningen kring sexköpsbrott. Riksrevisionen ger följande rekommendation till regeringen: * Säkerställ att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Sexualbrott mot barn tillhör de allvarligaste brotten och kampen mot dessa brott har hög prioritet för regeringen. Det är därför av största vikt att polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Granskningen visar att det finns effektivitetsbrister i båda myndigheternas arbete. Regeringen delar denna bild. Regeringen noterar att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten anser att rekommendationerna till största delen är relevanta. Det är viktigt att myndigheternas brottsbekämpande förmåga fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt. Emellertid konstaterar regeringen att det är myndigheterna som är bäst lämpade att avgöra hur de ska organisera sig och hur resurserna ska fördelas internt för att myndigheterna på bästa sätt ska fullgöra arbetsuppgifterna. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det finns anledning att se över hur barnahusverksamheten kan utvecklas. Regeringen är angelägen om att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att deras arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Regeringen kommer noga att följa arbetet. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra möjligheterna att bekämpa internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. En viktig del av regeringens politik har varit att stärka myndigheterna i rättskedjan. Polismyndigheten har exempelvis fått ökade anslag för att kraftigt öka antalet polisanställda och stärka möjligheterna att förebygga, utreda och beivra brott. Regeringens kraftfulla satsning på att bygga ut Polismyndigheten har bland annat inneburit att myndigheten har kunnat förstärka den resurs som arbetar med bland annat utredning av brott mot barn. Under 2020 har cirka 350 nya utredare rekryterats som är särskilt inriktade på våldtäkt, brott i parrelation och brott mot barn. Regeringen har även gett Åklagarmyndigheten stora resurstillskott för att myndigheten ska kunna möta ett ökat antal och särskilt resurskrävande ärenden samt öka antalet åklagare. Detta för att myndigheten fortsatt ska kunna vara en effektiv del av rättskedjan. Särskilt sexualbrott innefattar i stor utsträckning brott av mer komplicerat slag som hanteras i åklagarledda förundersökningar. I regleringsbreven för 2021 uppmanade regeringen Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att redovisa hur det brottsutredande arbetet och dess resultat har utvecklats på bland annat området brott mot barn. Regeringen begärde också särskild återrapportering om utvecklingen och arbetet gällande internetrelaterade sexualbrott mot barn. Myndigheterna skulle därtill säkerställa tillräckligt med resurser och kompetens i hanteringen av dessa ärenden för att fortsatt förstärka utredningsförmågan på området. Regeringen följer utvecklingen noga. I de båda myndigheternas regleringsbrev för 2022 begär regeringen särskild redovisning av det brottsutredande arbetet avseende brott mot barn. Många viktiga förändringar för att säkerställa barnets rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp har skett. En stor förändring är den gradvisa övergången till att vissa former av våld mot barn utreds på barnahus. Även om mycket har gjorts utsätts många barn och mörkertalet är sannolikt stort. Regeringen anser att det behövs ett sammanhållet, långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att säkerställa barnets rättigheter och att åtgärda det som inte fungerar i praktiken. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska lämna förslag på en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredaren ska ta fram förslag till mål för det långsiktiga arbetet att förebygga och bekämpa våld mot barn. Utredaren ska även identifiera brister och möjliga åtgärder. Enligt kommittédirektiven till utredningen ska utredaren bland annat lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis när det gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2022. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 februari 2022 Närvarande: statsminister Andersson, ordförande, och statsråden Hallengren, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Strandhäll, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Hallberg, Nordmark, Sätherberg, Thorwaldsson, Gustafsdotter, Axelsson Kihlblom, Elger, Farmanbar, Danielsson, Karkiainen Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn