Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2020/21:112 En heltäckande tobaksbeskattning - för ökad tydlighet och enhetlighet Prop. 2020/21:112 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2021 Stefan Löfven Åsa Lindhagen (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll För att göra tobaksbeskattningen mer heltäckande, tydligare och motverka skatteundandragande samt dubbelbeskattning föreslås i propositionen att det i lagen om tobaksskatt införs en skatt på så kallad övrig tobak, avdragsrätt för godkända lagerhållare samt tillhörande administrativa regler och kontrollregler om bl.a. distansförsäljning och innehavsbeskattning. Syftet med beskattningen är framför allt att komma till rätta med de problem som gränsdragningen och skillnaderna mellan skattepliktig röktobak och tobak som inte är skattepliktig medför samt för att motverka att aktörer medvetet felklassificerar tobaksvaror och hanterar punktskattepliktiga varor illegalt. Tobaksbeskattningen blir på detta sätt mer heltäckande. Den tobak som föreslås beskattas benämns övrig tobak och avser tobak som inte är en del av en levande planta och som inte är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Särskilda regler införs om distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak. Godkända lagerhållare får göra avdrag för redan betald skatt på röktobak som används vid tillverkningen av tobaksprodukter som omfattas av lagen om tobaksskatt. En ny bestämmelse om skattskyldighet införs för den som yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatt för varorna har redovisats i Sverige. Åtgärderna kompletteras med att tillämpningsområdet för lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter utsträcks till att omfatta vissa flyttningar av snus, tuggtobak samt övrig tobak. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 vad gäller bestämmelser om godkända lagerhållare, registrerade distansförsäljare och kompletteringar i skatteförfarandelagen och i övrigt den1 augusti 2021. I propositionen föreslås även vissa följdändringar i skatteförfarandelagen med anledning av propositionen Vissa ändringar i avfallsskattelagen. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 17 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 22 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker 26 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 28 2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 30 3 Ärendet och dess beredning 33 4 Beskattning av tobak på EU-nivå och i Sverige 34 4.1 Beskattad och obeskattad tobak 34 5 Bör det införas tillståndskrav för hantering av övrig tobak? 36 6 Beskattning av övrig tobak 37 6.1 En skatt på övrig tobak införs 37 6.2 Definitionen av övrig tobak och tobaksvaror 39 6.3 Skattesats 42 6.4 Bestämmelser om skattskyldighet, skattskyldighetens inträde och vem som får godkännas som lagerhållare 43 6.5 Distansförsäljning 45 6.6 Avdragsrätt och skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning 46 6.7 Förbättrade förutsättningar för kontroll av snus, tuggtobak och övrig tobak 50 6.8 Kompletterande ändringar i annan lagstiftning 56 6.9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 61 7 Konsekvensanalys 63 7.1 Syfte och alternativa lösningar 63 7.2 Offentligfinansiella effekter 64 7.3 Effekter på priser 65 7.4 Effekter på folkhälsan 66 7.5 Konsekvenser för företagen 66 7.6 Konsekvenser för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna 69 7.7 Övriga effekter 70 7.8 Förslagets förenlighet med EU-rätten 71 7.9 Ikraftträdande och informationsinsatser 71 8 Följdändringar med anledning av införandet av en återbetalningsmöjlighet vid deponiåtervinning 72 8.1 Bakgrund och gällande rätt 72 8.2 Följdändringar i skatteförfarandelagen 72 8.3 Konsekvensanalys 73 8.3.1 Syfte och alternativa lösningar 73 8.3.2 Offentligfinansiella effekter 74 8.3.3 Effekter för företag 74 8.3.4 Effekter för miljön 74 8.3.5 Effekter för myndigheter och domstolar 74 8.3.6 Övriga effekter 75 9 Författningskommentar 75 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 75 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m 82 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 83 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker 86 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 86 9.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 87 Bilaga 1 Promemorians lagförslag 89 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna 114 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 115 Bilaga 4 Lagrådets yttrande 142 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 145 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker. 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt dels att 1, 2, 8, 21, 32, 35-38, 39-40 a och 42 §§ och rubriken närmast före 35 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 33, 35 a, 38 b-38 e och 39 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Tobaksskatt ska betalas till staten enligt denna lag. Skatt ska betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. För beskattningen gäller 1 a-34 §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. För beskattningen av snus och tuggtobak gäller 35-40 a §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan samt för övrig tobak. För beskattningen av snus, tuggtobak och övrig tobak gäller 35-40 a §§. Med tobaksvara avses i denna lag cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredjeland från Sverige eller via ett annat EU-land. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredje land förstås länder och områden utanför detta skatteområde. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredjeland förstås länder och områden utanför detta skatteområde. 2 § Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 51 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 62 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredjeland, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. 8 § Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram. Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 42 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 971 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 21 § Från skattskyldighet för upplagshavare enligt 20 § första stycket 1 undantas varor som 1. har återanvänts vid tillverkning, eller 1. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror, eller 2. uteslutande använts för provning av varornas kvalitet i skatteupplaget. 32 § En upplagshavare som avses i 10 § får göra avdrag för skatt på varor 1. för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt och som förts in i upplagshavarens skatteupplag, 2. som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, 3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredje land av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg, eller 3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredjeland av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg, 4. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 27 § under förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat. 4. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 27 § under förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat, eller 5. som uteslutande har använts för provning av varornas kvalitet utanför skatteupplaget. Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en färdhandling för resa till tredje land. Avdrag medges dock högst med vad som enligt 4 § lagen om exportbutiker får säljas till varje resande. Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en färdhandling för resa till tredjeland. Avdrag medges dock högst med vad som enligt 4 § lagen om exportbutiker får säljas till varje resande. 33 § Om en upplagshavare som avses i 10 § vid tillverkningen av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak har återanvänt snus, tuggtobak eller övrig tobak som skattskyldigheten har inträtt för, får upplagshavaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på snuset, tuggtobaken eller den övriga tobaken. Skattskyldighet m.m. för snus och tuggtobak Skattskyldighet m.m. för snus, tuggtobak och övrig tobak 35 § Skatt på snus tas ut med 432 kronor per kilogram och på tuggtobak med 476 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 462 kronor per kilogram och på tuggtobak med 510 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 35 a § Skatt på övrig tobak tas ut med 1 971 kr per kilogram. Med övrig tobak avses tobak som inte är en del av en levande planta och som inte är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Om sådan tobak ingår i en annan vara sker beskattningen utifrån varans totala vikt. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska det i första stycket angivna skattebeloppet räknas om enligt 42 §. 36 § Skattskyldig är den som 1. har godkänts som lagerhållare enligt 38 §, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus, tuggtobak eller övrig tobak, 3. i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller tuggtobak, eller 3. i annat fall än som avses i 1 eller 5, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, 4. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten. 4. använder snus, tuggtobak eller övrig tobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten, 5. säljer snus, tuggtobak eller övrig tobak till Sverige genom distansförsäljning enligt 38 b eller 38 c §, 6. tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 d §, eller 7. i annat fall än som avses i 1-6, yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatten för dessa varor har redovisats här. 37 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus eller tuggtobak från tredjeland är, Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland är, 1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen, 2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd. Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen. Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §. 38 § Som lagerhållare får godkännas den som avser att Som lagerhållare får godkännas den som 1. yrkesmässigt tillverka snus eller tuggtobak, 2. från ett annat EU-land yrkesmässigt föra in eller ta emot snus eller tuggtobak, 3. importera snus eller tuggtobak från tredje land, eller 4. sälja snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. 1. avser att yrkesmässigt a) tillverka snus, tuggtobak eller övrig tobak, b) från ett annat EU-land föra in eller ta emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, c) importera snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland, d) från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för återförsäljning till näringsidkare, eller e) sälja snus, tuggtobak eller övrig tobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, och 2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 38 b § Om någon som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet förvärvar snus, tuggtobak eller övrig tobak som transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning (distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak), är säljaren skattskyldig. Den som säljer snus enligt första stycket ska, innan varorna avsänds från det andra EU-landet, anmäla sig till Skatteverket och ställa säkerhet för skatten på varorna. Detsamma gäller den som säljer tuggtobak eller övrig tobak enligt första stycket och inte är godkänd som registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. 38 c § En säljare som bedriver eller avser att bedriva distansförsäljning av tuggtobak eller övrig tobak vid mer än enstaka tillfällen får godkännas som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som registrerad distansförsäljare. En registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska ställa säkerhet för betalning av skatten på den tobak som sänds från det andra EU-landet. Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den registrerade distansförsäljaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Om en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 39 § 5 inträder efter konkursbeslutet. 38 d § Den som tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak som avsänts till Sverige enligt 38 b § eller av en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c § ska vara skattskyldig i stället för säljaren, om säljaren inte har ställt säkerhet för skatten i Sverige. 38 e § Den som inte är godkänd som lagerhållare och yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak på annat sätt än genom distansförsäljning ska, innan sådan tobak flyttas från det andra EU-landet, anmäla tobaken till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på tobaken. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. 39 § Skattskyldigheten inträder för 1. den som är godkänd lagerhållare när a) snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus eller tuggtobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus eller tuggtobak som då ingår i hans lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus eller tuggtobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus eller tuggtobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus eller tuggtobak används för annat än avsett ändamål, a) snus, tuggtobak eller övrig tobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus, tuggtobak eller övrig tobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus, tuggtobak eller övrig tobak som då ingår i dennes lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus, tuggtobak eller övrig tobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus, tuggtobak eller övrig tobak används för annat än avsett ändamål, 5. säljare eller mottagare vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak som är skattskyldig enligt 36 § 5 respektive 6, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 6. den som är skattskyldig enligt 36 § 7, när varorna kom att innehas av denne, 5. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 7. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 39 a § Från skattskyldighet för lagerhållare enligt 39 § 1 b undantas snus, tuggtobak eller övrig tobak som 1. fullständigt har förstörts under tillsyn av Skatteverket, 2. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror, eller 3. uteslutande har använts för provning av varornas kvalitet. 40 § Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. Bestämmelserna i 30, 31, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus, tuggtobak och övrig tobak. Det som sägs om upplagshavare ska då i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på 1. tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 2. tuggtobak och snus 1. tuggtobak och övrig tobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 2. tuggtobak, snus och övrig tobak a) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare, b) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet, c) som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure, d) som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där, eller e) som har levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 c § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet från tobaksskatt gäller i det EU-landet. Om en godkänd lagerhållare vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak har återanvänt cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak för vilka skattskyldigheten har inträtt, får lagerhållaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på cigaretterna, cigarrerna, cigarillerna eller röktobaken. 40 a § Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak eller övrig tobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten. Ansökan ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1 500 kronor. En ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden. 42 § För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8, 35 och 35 a §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2020. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021 i fråga om 38 och 38 c §§ och i övrigt den 1 augusti 2021. 2. Bestämmelserna i de nya 36 § 5 och 6, 38 b §, 38 d § och 38 e § samt 36 § 3 i den nya lydelsen tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter den 31 juli 2021. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. dels att 3 kap. 4 och 7 §§ och 4 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 2 och 3 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, tobaksvaror: cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak i den mening som avses med dessa begrepp i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, högkoncentrerade e-vätskor: högkoncentrerade e-vätskor enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 3 § Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in varor i landet som enligt lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter utgör tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare finns i 5 kap. 20 § den lagen. 4 § Frihet från skatt ska under de förutsättningar som anges i 1 § samt med de begränsningar som framgår av 7 och 8 §§ medges en resande för import av 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller 250 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, 3. fyra liter vin, och 4. sexton liter starköl. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, högkoncentrerade e-vätskor: högkoncentrerade e-vätskor enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 7 § Frihet från skatt enligt detta kapitel ska medges en besättningsman på ett fartyg eller ett luftfartyg som kommer från tredjeland endast för besättningsmannens personliga bagage, när detta tillfälligt förs in eller återinförs efter en tillfällig utförsel, samt för 100 cigaretter eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, om bagaget och varorna förs in när besättningsmannen reser i samband med sitt arbete. Frihet från skatt enligt detta kapitel ska medges en besättningsman på ett fartyg eller ett luftfartyg som kommer från tredjeland endast för besättningsmannens personliga bagage, när detta tillfälligt förs in eller återinförs efter en tillfällig utförsel, samt för 100 cigaretter eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller 100 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, om bagaget och varorna förs in när besättningsmannen reser i samband med sitt arbete. En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller inte om besättningsmannen 1. inför varorna i samband med att han slutar sin anställning hos rederiet eller flygföretaget eller hos annan som driver rörelse ombord, eller 2. gör ett uppehåll i tjänstgöringen ombord för semester eller annan ledighet och ledigheten avses vara minst 15 dagar, eller 3. är bosatt i Sverige och har vistats utomlands minst 15 dagar. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller endast personal som utför arbete som sammanhänger med transportmedlets gång eller med servicen ombord. Till service ombord på transportmedlet hänförs förutom sedvanliga tjänster som servering, uppassning och städning även sådana tjänster som lämnas av frisörer, butikspersonal, underhållningsartister och andra jämförbara personalgrupper. Nuvarande lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg högkoncentrerade e-vätskor 320 kr/liter 6 600 kr/liter övriga e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg övrig tobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg högkoncentrerade e-vätskor 320 kr/liter 6 600 kr/liter övriga e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 13 a och 16 §§, 3 kap. 5 a § och 4 kap. 1 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet. Bestämmelserna har sin grund i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. I denna lag finns bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet. Bestämmelserna har sin grund delvis i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. 2 § Med punktskattepliktig vara avses tobaksvara, alkoholvara och energiprodukt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § fjärde stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med alkoholvara förstås vara som avses i 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4 § Med skattskyldig avses den som är skattskyldig enligt 1. 9 § första stycket 1-6, 27 § eller 28 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 1. 9 § första stycket 1-6, 27 §, 28 §, 36 § 3, 5 eller 6 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 2. 8 § första stycket 1-6, 26 § eller 27 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och, 3. 4 kap. 1 § första stycket 1-6 eller 8, 2 § eller 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2 kap. 13 a § Skatten på varan ska efterges om Tullverket har beslutat om skatt på 1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, 2. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § är under 18 år, eller 2. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, eller 3. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 3. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 16 § Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan är under 18 år, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. 3 kap. 5 a § Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 202 kronor/liter för spritdryck, 54 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 10 kronor/liter för starköl, Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 207 kronor/liter för spritdryck, 55 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 11 kronor/liter för starköl, 106 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 63 öre/styck för cigaretter. 68 öre/styck för cigariller och cigarrer och 752 kronor/kg för röktobak. I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent. 4 kap. 1 § En särskild avgift (transporttillägg) ska påföras en avsändande upplagshavare eller registrerad avsändare om 1. administrativ referenskod eller ersättningsdokument inte följer med transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §, eller 2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §. Transporttillägg ska påföras en 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 eller 38 e § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt, eller 3. säljare som vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 b eller 38 c § lagen om tobaksskatt inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. Transporttillägg ska påföras en förare eller en passagerare som transporterar varor enligt 2 kap. 6 § andra stycket som inte har med sig föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land. Om det finns grund för att påföra såväl en förare som en passagerare transporttillägg för samma varor, får transporttillägg bara påföras passageraren. Transporttillägg ska påföras den som äger eller, om en sådan lokal är upplåten till någon annan, den som innehar nyttjanderätt till lokal där punktskattepliktiga varor förvaras för på-, av- eller omlastning under en pågående flyttning, om föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land inte tillhandahålls vid transportkontrollen. Transporttillägget är fyrtio procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna i första, andra, tredje eller fjärde stycket inte iakttagits. 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1999:445) om exportbutiker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § I en exportbutik får obeskattade unionsvaror säljas till flygpassagerare som reser till en plats utanför EU:s skatteområde. Försäljning av varor enligt första stycket får endast avse i denna bestämmelse angivna varor och i särskilt angivna fall följande kvantiteter till varje enskild resande: 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller 250 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter starköl, och 3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat, choklad- och konfektyrvaror, nikotinprodukter och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan. Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet. Vid tillämpning av andra stycket förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck, Vid tillämpning av denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck, övrig tobak: övrig tobak enligt 35 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, nikotinprodukter: e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 5 § Om andra tobaksvaror än snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus, tuggtobak eller övrig tobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om alkoholvaror ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Exportbutiken ska då vara ett godkänt skatteupplag enligt respektive lag. Om nikotinprodukter enligt 4 § fjärde stycket ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 och 12 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt. 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 10. huruvida en distansförsäljare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. 12 § Uppgifter och handlingar som avser 1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och 2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till. Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare och registrerade EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare och registrerade EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021. 2.6 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 §, 37 kap. 7 a och 9 a §§ och 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b-13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller n) 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4-6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. 37 kap. 7 a § Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-e eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-f eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. 9 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan. Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-e eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2. Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-f eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2. 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, och 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, och 13. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 3 Ärendet och dess beredning Gränsdragningen mellan skattepliktig röktobak och sådan tobak som inte omfattas av beskattning har under de senaste åren varit problematisk och har lett till många rättsprocesser. De svårigheter som gränsdragningen mellan de olika tobakstyperna har gett upphov till har kretsat kring främst tre huvudproblem. Det första handlar om att mindre seriösa aktörer har hanterat röktobak i Sverige men medvetet kallat den för "råtobak" eller "obehandlad tobak" eller andra motsvarande begrepp i syfte att undgå beskattning. Det andra problemet gäller legal snustillverkning, där oklarheterna kring gränsdragningen i vissa fall inneburit att tobak som tidigare har klassificerats som råtobak nu har klassificerats som skattepliktig röktobak. Det har i vissa fall lett till en risk för dubbelbeskattning, eftersom råvaran under vissa omständigheter beskattas och det färdiga snuset beskattas igen. Slutligen gäller det fall då "råtobak" lagligen har förts in i Sverige men sedan använts vid illegal tillverkning av tobaksprodukter utan att skatt betalats. Från olika utgångspunkter har Skatteverket, Tullverket och tobaksbranschen velat få till stånd ändringar i tobaksskattelagen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1) att bereda frågan om konsekvenser av obeskattad tobak. I propositionen Vissa ändringar i avfallsskattelagen (prop. 2019/20:124) infördes en möjlighet till återbetalning av avfallsskatt i vissa fall. I samband med det infördes ingen möjlighet för Skatteverket att besluta om förelägganden. Promemorian Ny punktskatt på övrig tobak har därför tagits fram inom Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/02469). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1) aviserade regeringen att en skatt införs på sådan tobak som i dag inte beskattas och att en sådan skatt bör kunna träda i kraft den 1 juli 2021. Lagrådet Regeringen beslutade den 4 februari 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 6.2 och 6.9 och i författningskommentaren (avsnitten 9.1 och 9.3). Därutöver föreslås med anledning av propositionen Vissa ändringar i avfallsskattelagen (prop. 2019/20:124) att två paragrafer i skatteförfarandelagen (2011:1244) ändras (avsnitt 8.2). Denna ändring är författningstekniskt och i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget. I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts. 4 Beskattning av tobak på EU-nivå och i Sverige 4.1 Beskattad och obeskattad tobak Beskattad tobak Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU genom rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (tobaksskattedirektivet). Direktivet har i svensk rätt genomförts genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS. I Sverige beskattas förutom de nämnda EU-harmoniserade tobaksvarorna även snus och tuggtobak med stöd av bestämmelserna i LTS. När det gäller kategorin röktobak bygger den definition som används i LTS på tobaksskattedirektivet (artikel 5.1) och innefattar två slags tobaksformer. Den första formen innebär att tobaken på något sätt har sönderdelats. I det fallet ska två villkor vara uppfyllda. Dels ska tobaken ha skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor, dels ska den gå att röka utan ytterligare industriell beredning. Den andra formen är tobaksavfall med vilket avses rester av tobaksblad och biprodukter från bearbetning av tobak eller framställning av tobaksprodukter. Tobaksavfallet ska gå att röka, det ska bjudas ut till detaljhandelsförsäljning och inte omfattas av definitionerna av cigaretter respektive cigarrer och cigariller. Definitionen av röktobak innefattar därmed såväl förädlad tobak, vilken kan användas som den är för att rulla cigaretter eller rökas i pipa, som relativt oförädlad tobak. Vissa av de begrepp som definierar röktobak har tolkats i EU-domstolens dom Eko-Tabak, C-638/15, ECLI:EU:C:2017:277. EU-domstolen uttalade sig bl.a. om vad som utgör röktobak och vad uttrycken "tobak som skurits eller på annat sätt strimlats" och "industriell beredning" innebär. När det gäller att bedöma om en viss sorts tobak går att röka utan ytterligare industriell beredning kan detta delvis påverkas av vilken testmetod som används, även om ett test i sig inte är avgörande för om viss tobak anses rökbar. Dessutom kan även vissa restprodukter från tillverkning av tobaksprodukter betraktas som röktobak om de går att röka och "bjuds ut till detaljförsäljning". Även detta senare begrepp innehåller ett bedömningsmoment. Sammantaget innehåller definitionen av begreppet röktobak ett antal olika bedömningar vilket inte sällan har lett till vissa tillämpnings- och tolkningsproblem. Det har ofta visat sig vara svårt att dra en gräns mellan röktobak och obeskattad tobak. Tobak som i dag är obeskattad Tobak som inte uppfyller kriterierna för någon av de uppräknade tobaksprodukterna i LTS omfattas inte av lagen och är därmed inte punktskattepliktig. Exempelvis kan sådan tobak vara obehandlad tobak i form av hela tobaksblad eller delar av tobaksplantor. I andra fall kan det även vara fråga om rester från produktion av tobaksprodukter (tobaksavfall) och som inte uppfyller kriterierna för röktobak (jfr ovan). Denna typ av tobak kan normalt inte konsumeras direkt utan behöver bearbetas på olika sätt, men kan användas som insatsvara vid tillverkning av andra tobaksprodukter. Det förhållandet att denna slags "obehandlade" tobak både är skattefri och att den kan användas som insatsvara vid tillverkning av andra tobaksprodukter gör att den kan vara kommersiellt intressant att hantera. Exempelvis kan sådan tobak användas för att efter bearbetning industriellt tillverka snus och cigaretter. Även vid egentillverkning av snus och cigaretter används den typen av tobak. Det har förekommit och förekommer i viss utsträckning fortfarande att man exempelvis i vissa branschkretsar kallar sådan tobak för "råtobak". Detta (se nedan avsnitt 6.2) är dock inget skatterättsligt begrepp. I det följande kommer begreppet "övrig tobak" att användas för att beskriva sådan tobak som i dag inte är skattepliktig, utom i de fall då begreppet "råtobak" krävs i ett visst sammanhang (t.ex. eftersom remissinstanser och andra aktörer använder begreppet). Det bör understrykas att det som här kallas övrig tobak måste särskiljas från röktobak. Problem mellan röktobak och obeskattad tobak i Sverige Skillnaderna mellan skattepliktig röktobak och icke skattepliktig tobak har i Sverige gett upphov till vissa svårigheter. Mindre seriösa aktörer har fört in och sålt röktobak i Sverige men har, åtminstone fram till ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2019, kallat den för "råtobak" för att undgå beskattning. Tobaken har i sådant fall kunnat säljas till en bråkdel av priset för röktobak. Oklarheterna kring gränsdragningen har i vissa fall inneburit att det krävts långdragna rättsprocesser för att avgöra om tobaken ska beskattas eller inte. Det har förekommit att domstolar i Sverige gjort skilda bedömningar i fråga om motsvarande tobaksprodukter är skattepliktiga. Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2019 ref. 62 ("Prillan") tagit ställning till huruvida en viss tobaksprodukt skulle anses vara röktobak. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade till domen i Eko-Tabak och anförde bl.a. att begreppet "röktobak" inte får tolkas restriktivt samt att begreppen "skurits" och "strimlats" ska tolkas brett. Mot den bakgrunden skulle den i målet aktuella tobaksprodukten i form av flagor av tobaksblad anses vara röktobak och därmed skattepliktig. Rättsläget beträffande tolkningen av röktobak har på den punkten klargjorts. Det måste dock i varje enskilt fall fortfarande göras en bedömning av om tobaken är skattepliktig eller inte. Den typ av tobak som i dag inte är skattepliktig utgörs därmed av några typfall med ett begränsat tillämpningsområde. Ett exempel gäller hela tobaksblad som inte skurits eller strimlats. Ett annat avser tobaksavfall som kräver någon form av beredning för att kunna rökas, exempelvis stjälkar eller stammar av tobaksplantor. Vidare förekommer tobak som behandlats på ett sådant sätt att den inte längre går att röka. Det kan vara fråga om tobak som malts till korn eller mjöl men som inte behandlats för att användas som snus. Tobak har även förts in i Sverige för att användas i legal snustillverkning. Oklarheterna kring gränsdragningen har i vissa fall inneburit att tobak som tidigare har ansetts som övrig tobak, efter Eko-Tabak-domen har ansetts vara skattepliktig röktobak. Det innebär en risk för dubbelbeskattning, eftersom råvaran för snustillverkningen under vissa omständigheter kan beskattas och det färdiga snuset sedan beskattas igen. Det finns i dessa fall i dag inte någon möjlighet för en lagerhållare att få tillbaka den skatt som har betalats för röktobak om den används vid snustillverkning. Ytterligare exempel är när tobak har använts vid illegal tillverkning av cigaretter eller snus. Tobak som fram till nämnda HFD-avgörande betraktades som obeskattad tobak har lagligen förts in i Sverige, men sedan bearbetats till röktobak för att därefter användas för yrkesmässig tillverkning av tobaksprodukter utan att skatt betalas. Om en privatperson använder tobak för att exempelvis tillverka cigaretter för eget bruk uppkommer ingen skattskyldighet. Men om tillverkningen är yrkesmässig ska skatt betalas för de färdiga cigaretterna. I de här fallen är det inte gränsdragningen som sådan som orsakar problem, utan förekomsten av tobak som inte omfattas av skatteplikt som underlättar för oseriösa aktörer att försöka undandra sig skattskyldighet vid tillverkningen av tobaksvaror. Reglering av övrig tobak på EU-nivå Det finns på EU-nivå inte några regler som rör beskattning av övrig tobak. Medlemsstaterna har därför möjlighet att införa och utforma regler om sådan beskattning under förutsättning att reglerna inte leder till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstaterna samt följer de allmänna unionsrättsliga reglerna om proportionalitet och likabehandling. Tobaksskattedirektivet är föremål för en översyn. I det sammanhanget har rådet i juni 2020 antagit rådsslutsatser om behovet av åtgärder vad bl.a. gäller kontroll av "råtobak" (dokument nr. 8483/20). Europeiska kommissionen har preliminärt aviserat att förslag till direktivändringar kan presenteras i slutet av 2021. 5 Bör det införas tillståndskrav för hantering av övrig tobak? Regeringens bedömning: Det bör inte införas några regler om krav på tillstånd för hantering av tobak. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Företagarna håller med om bedömningen att det inte bör införas några särskilda krav på tillstånd eller licens för hantering av tobak. Tobaksfakta hade föredragit ett system som bara tillåter att kommersiella verksamheter och inte privatpersoner har rätt att handla med råtobak som i Danmark. Ekobrottsmyndigheten anser mot bakgrund av risken att en del av den brottslighet som är förknippad med handel med skattebefriade varor kan flytta till den illegala marknaden att frågan om tillstånd bör utredas vidare. Svenska Tobaksleverantörsföreningen befarar de administrativa bördor som kan bli följden av om svensk rätt måste ändras till följd av EU-kommissionens väntade förslag under 2021 varför ett förbud av försäljning av råtobak direkt till konsumenter bör övervägas. British American Tobacco Sweden AB (BAT) liksom Tobacco Europe och European Leaf Tobacco Inter branch organization - ELTI menar att ett lämpligt alternativ i stället för skatt är att förbjuda försäljning av råtobak till konsumenter, i likhet med vad som skett i Danmark. BAT anser därutöver att det inte delar bedömningen att ett sådant förslag skulle vara onödigt betungande. Det ingrepp förbudet kan innebära för privatpersoner måste vägas mot den ökade belastning en utvidgad beskattning innebär för företagen. Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare nämnts har gränsdragningen mellan skattepliktig röktobak och tobak som inte är skattepliktig varit oklar. Efter att rättsläget i Sverige har klargjorts genom HFD:s avgörande bör svårigheten att bedöma om en viss sorts tobak ska beskattas eller inte, ha minskat. Det kvarstår dock problem som är kopplade till att viss tobak är skattefri. Det går att tänka sig huvudsakligen två lösningar för att komma till rätta med problemen. Antingen ett system som kräver tillstånd eller licens för hantering av tobak eller beskattning eller en kombination av dessa. Ett antal remissinstanser, bl.a. Tobaksfakta, Svenska Tobaksleverantörsföreningen, BAT, Tobacco Europe och ELTI anser av olika skäl att ett tillståndssystem eller ett konsumentförbud avseende "råtobak" bör övervägas framför en skatt. För att ett sådana åtgärder ska bli effektiva krävs i princip att tillstånd inte ges till privatpersoner, utan enbart till aktörer som hanterar tobaken yrkesmässigt. Det skulle i praktiken innebära ett förbud för privatpersoner att köpa eller hantera övrig tobak. Det kan då ifrågasättas om det är motiverat att å ena sidan förbjuda privatpersoner att köpa övrig tobak när de å andra sidan tillåts köpa röktobak. De problem som beskrivits mellan röktobak och obeskattad tobak har snarare att göra med tobaksskattelagstiftningens utformning, som bl.a. genom sina definitioner och skillnader i skattenivåer skapar incitament för oseriösa aktörer att kringgå regelverket. Det kan därför ifrågasättas om förbud eller särskilda tillstånd skulle lösa dessa problem. Förslagen till lösningar på problemen utgår därför från justerade tobaksskatteregler och inte från regler om själva hanteringen av vissa tobaksprodukter. Ekobrottsmyndigheten anser att frågan om tillstånd bör utredas vidare. Regeringen bedömer dock, främst mot bakgrund av vad som ovan anförts om att rättsläget klargjorts, att det inte bör införas några regler om krav på tillstånd, licens eller förbud för konsumentförsäljning avseende hantering av övrig tobak. 6 Beskattning av övrig tobak 6.1 En skatt på övrig tobak införs Regeringens förslag: En skatt på övrig tobak införs i lagen om tobaksskatt. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Ekobrottsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, JTI Sweden, Länsstyrelsen i Skåne, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Malmö kommun, Skatteverket, Swedish Match AB, Tobaksfakta, Tullverket och Åklagarmyndigheten tillstyrker promemorians förslag. Konsumentverket, Domstolsverket, Datainspektionen och Konkurrensverket har inga synpunkter på förslagen. Ekobrottsmyndigheten framhåller att förslagen har en brottsförebyggande effekt. Företagarna, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv anser att de föreslagna ändringarna är acceptabla för att få en sundare konkurrens och försvåra för kriminell verksamhet inom tobaksbranschen. Svensk Handel menar dock att förslagen inte förhindrar de gränsdragningsproblem som finns, eftersom företag som använder råtobak även i fortsättningen måste säkerställa att tobaken klassificeras korrekt för att kunna hantera varorna enligt rätt suspensionsordning. European Leaf Tobacco Inter branch organization - ELTI och Tobacco Europe ifrågasätter syftet med att beskatta övrig tobak, eftersom det är en halvfärdig produkt som inte saluförs eller är avsedd att konsumeras av konsumenter. Det är bättre att avvakta EU-kommissionens förslag på ändringar av tobakskattedirektivet som väntas under 2021 än att införa åtgärder som sannolikt behöver ändras om några år. British American Tobacco Sweden AB (BAT) anser att det mot bakgrund av att införandet av harmoniserade regler är förestående kan ifrågasättas om förslaget kan ses som lämpligt och proportionerligt. Ett antal privatpersoner ifrågasätter varför hela obehandlade tobaksblad ska beläggas med tobaksskatt. Många som tillverkar snus själva kommer att drabbas av förslagen. Skatteverket påpekar att det bör framgå tydligare att den föreslagna beskattningen av övrig tobak inte påverkar vilka tobaksvaror som är skattepliktiga som röktobak enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS. De tobaksvaror som med nuvarande bestämmelser är skattepliktiga som röktobak kommer även fortsättningsvis att vara skattepliktiga som röktobak. Skälen för regeringens förslag Utjämna skillnaderna mellan skattepliktig röktobak och obeskattad övrig tobak Den problematiska gränsdragningen mellan skattepliktig röktobak och sådan tobak som inte omfattas av beskattning har under de senaste åren möjliggjort skatteundandragande och givit upphov till många onödiga rättsprocesser. Skatteverket har länge haft uppfattningen att tillämpningsområdet för röktobak är vidsträckt, men detta har utmanats i domstolarna. Efter domarna i Eko-Tabak och Prillan är det klargjort att det obeskattade området är mycket litet, men regeringen bedömer att det fortfarande finns kvarvarande möjligheter till skatteundandragande. Det har främst att göra med att förekomsten av en obeskattad kategori av tobaksvaror gör det lättare att medvetet felklassificera tobaksvaror. För att motverka att aktörer medvetet felklassificerar tobaksvaror för att undgå skatt, föreslås att en skatt införs på sådan tobak som för närvarande inte är skattepliktig. På detta sätt kommer i princip all tobak utom levande plantor att beskattas. Tobaksskattesystemet blir på så sätt mer heltäckande. Förutom att de incitament till skatteundandragande som förekommer med dagens utformning av skatten kommer att minska, bör utjämnade skillnader mellan de olika tobaksslagen bidra till att göra regelverket enklare och tydligare för aktörerna vilket också bedöms minska antalet rättsprocesser. Svensk Handel har angett att förslagen inte kommer att påverka de gränsdragningsproblem som påtalats mellan främst röktobak och övrig tobak. Skatteverket har påpekat att den nya punktskatten på övrig tobak inte kommer att påverka bedömningen av vilka tobaksvaror som är skattepliktiga som röktobak. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning. Detta innebär att sådan tobak som i dag beskattas som röktobak även i fortsättningen kommer att beskattas som röktobak. Det innebär också att den som är skattskyldig även i fortsättningen måste ta ställning till vilken sorts vara som denne hanterar. Den nya punktskatten kommer att betalas för sådan tobak som i dag inte omfattas av LTS eller tobaksskattedirektivet (med hänsyn till domen i Eko-Tabak). På så sätt kommer i princip all den slags tobak som i dag hanteras av marknadens aktörer att omfattas av skattereglerna och det kommer därmed finnas mindre utrymme att påstå att viss sorts tobak är skattefri. Alltsedan domarna i Eko-Tabak och Prillan-målen är det klarlagt att begreppet röktobak inte ska tolkas restriktivt. Det innebär att utrymmet för att påstå att viss tobak är skattefri har minskat. I fråga om vad som bör betraktas som röktobak finns det mot denna bakgrund skäl att anta att relativt få aktörer normalt kommer att behöva hantera övrig tobak. Regeringen anser sammantaget att den föreslagna åtgärden att beskatta övrig tobak härigenom bidrar till att ta udden ur de problem som dagens situation med beskattad tobak i förhållande till obeskattad tobak ger upphov till. Några remissinstanser har hänvisat till det pågående arbetet på EU-nivå som man menar gör det olämpligt att införa en nationell skatt. Regeringen följer naturligtvis utvecklingen inom EU och deltar aktivt i förhandlingsarbetet, men ser det som angeläget att gå vidare med förslaget om en ny skatt på övrig tobak. De förslag till lagändringar som lämnas i denna proposition beaktar inte eventuella förslag på ändringar i nuvarande lagar som ännu inte har föranlett en proposition till riksdagen. Detta gäller de förslag till bl.a. ny lag om tobaksskatt som lämnats i Finansdepartementets promemoria Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar. 6.2 Definitionen av övrig tobak och tobaksvaror Regeringens förslag: Med övrig tobak avses tobak som inte är en del av en levande planta och som inte är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Med tobaksvara avses cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tobaksfakta anser att förslagets definition av övrig tobak kan bidra till en tydlig gränsdragning. Företagarna anser att det är positivt att en tydlig definition av begreppet "tobaksvaror" föreslås. JTI Sweden uppfattar att "övrig tobak" omfattar tobak av gröna blad, lösa blad, bladbitar samt tobaksstjälkar och bladnerver. JTI Sweden liksom Svenska Tobaksleverantörsföreningen menar att det i syfte att klargöra vad som avses med övrig tobak är önskvärt att dess definition hänvisar till KN-nummer 2401. Swedish Match AB anser att det är nödvändigt att regeringen klargör om råtobak ska beskattas som röktobak eller som övrig tobak. Vidare bör regeringen i förarbetena klargöra vilka skatteregler som gäller för mald tobak, även kallat tobakspulver eller tobaksmjöl, vilket utgör det första steget vid tillverkningen av snus. Förvaltningsrätten i Falun ställer sig frågan huruvida gränsdragningsproblemen flyttas från tobak som är definierad till snus samt tuggtobak som inte definieras i lagen (förslaget till ny 35 a § i LTS). Skälen för regeringens förslag Det problematiska begreppet "råtobak" Som en utgångspunkt kan konstateras att det i punktskattelagstiftningen såväl på EU-nivå som i svensk rätt saknas en definition av så kallad "råtobak". Som tidigare anförts används begreppet i EU:s tulltaxa om tobak i en mängd olika former. Exempelvis anges råtobak under tullkod nummer 2401 (2401 Råtobak; tobaksavfall) vilket i sin tur är indelat i ett flertal underkategorier som exempelvis "ostripad" ("stripa", dvs. att ta bort huvudnerv och stjälk från tobaksblad) tobak" (2401 1000), "värmetorkad ostripad tobak" (2401 1085) eller tobaksavfall (2401 3000) osv. Begreppet råtobak används även i branschen för en mängd olika typer av tobak. Det bör därför understrykas att detta begrepp helt saknar en koppling till punktskattelagstiftningen. Det förhållandet att Tullverket i enlighet med tullrätten klassificerar en viss tobaksvara som råtobak innebär inte att den automatiskt ska betraktas som icke-punktskattepliktig. Tvärtom kan samma tobak, om den anses rökbar och ytterligare förutsättningar är uppfyllda, skatterättsligt betraktas som röktobak och därmed vara skattepliktig. Övrig tobak som i dag är obeskattad blir skattepliktig Som tidigare framgått förekommer hantering av viss sorts tobak som inte omfattas av någon av de tobakskategorier som är skattepliktiga. I debatten kring hanteringen av sådan tobak förekommer en rad olika begrepp såsom "lös tobak" eller "obehandlad tobak" förutom råtobak. Problemet med dessa begrepp är att de ibland kan användas även avseende tobak som skatterättsligt är röktobak. Regeringen bedömer att begreppet råtobak har en så stark koppling till tullbestämmelserna att det kan orsaka missförstånd att använda sig av samma begrepp inom punktskattelagstiftningen. Mot den bakgrunden är det lämpligast att använda begreppet "övrig tobak" i LTS för de tobaksvaror som ska börja beskattas. För att få en så heltäckande beskattning som möjligt bör en negativ definition av begreppet användas i LTS, dvs. att sådan tobak som inte ingår i någon kategori beskattningsbar tobak ska, med de begränsningar avseende levande plantor som framgår nedan, anses vara "övrig tobak". En positiv definition av vad som ska anses utgöra övrig tobak skulle, förutom svårigheterna att definiera denna kategori, även kunna leda till nya gränsdragningsproblem. JTI Sweden har liksom Svenska Tobaksleverantörsföreningen önskat att en definition av övrig tobak ska hänvisa till KN-nummer 2401. Regeringen delar inte den åsikten eftersom, nya gränsdragningsproblem därmed skulle uppstå. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att tobak som inte är skattepliktig enligt reglerna om cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak ska anses vara "övrig tobak". Samtidigt är avsikten inte att beskatta levande plantor av tobakssläktet. Det föreslås därför att begreppet enbart ska innefatta sådan tobak som inte är en del av en levande planta. Det innebär att sådan tobak som aktivt har skördats från en planta eller av naturliga orsaker har lossnat från den omfattas av definitionen. Skattskyldighet inträder dock enbart om tillverkningen är yrkesmässig (se nedan avsnitt 6.4). Hela plantor omfattas av begreppet om de inte längre lever. Som ytterligare exempel på tobak som kommer att träffas av skatteplikt kan nämnas gröna tobaksblad eller andra lösa tobaksblad, oberoende av om dessa torkats eller ej, stjälkar och bladnerver. Även sådant tobaksavfall som med dagens regler faller utanför definitionen av röktobak, exempelvis därför att det bedöms inte gå att röka eller som går att röka, men som inte bjuds ut till detaljhandelsförsäljning, kommer därmed att bli punktskattepliktigt. En konsekvens av förslagets utformning är att tobaksvaror som med nuvarande bestämmelser är skattepliktiga som röktobak även i fortsättningen kommer att vara skattepliktiga som röktobak. Som tidigare har anförts kommer begreppet övrig tobak i relation till röktobak att vara tillämpligt på tobak i olika former som inte uppfyller några av de kriterier som definitionen av röktobak innehåller. I praktiken kommer definitionen av övrig tobak att exempelvis vara tillämplig på tobaksblad som inte har skurits, strimlats, tvinnats eller pressats till kakor, på bearbetad tobak som inte går att röka utan ytterligare industriell beredning, samt på tobaksavfall som antingen inte går att röka eller inte bjuds ut till detaljhandelsförsäljning. Definitionen innebär att all tobak som inte är en del av en levande planta blir skattepliktig. En bedömning görs först om tobaken är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Om den inte är det blir den skattepliktig som övrig tobak. Det kan även uppkomma situationer då övrig tobak ingår i en annan vara. I likhet med vad som gäller för röktobak ska i så fall hela varan bli skattepliktig och skatten beräknas utifrån varans totala vikt. Företagarna, Skatteverket och Swedish Match AB vill att tillämpningsområdet för snus och tuggtobak tydliggörs. Lagrådet framhåller att gränsdragningen mellan snus och tuggtobak och den övriga tobak som avses omfattas av den nya definitionen även fortsättningsvis kommer att vara otydlig. Regeringen noterar att gränsdragningen mellan å ena sidan snus och tuggtobak och å andra sidan övrig tobak i sig inte är ny. Motsvarande gränsdragning finns idag mellan snus och tuggtobak och skattefri tobak. Förslaget ändrar inte gränsdragningen som sådan, utan enbart konsekvenserna av att en viss produkt inte bedöms vara snus eller tuggtobak. Mot bakgrund av att det inte har framkommit något som tyder på att det i dag finns några större tolkningsproblem avseende gränsdragningen mellan snus, tuggtobak och skattefri tobak bedömer regeringen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att införa sådana definitioner. Regeringen avser dock att vid behov återkomma i frågan. Begreppet tobaksvara Begreppet tobaksvara är inte närmare definierat i LTS men används både i fråga om harmoniserade och icke-harmoniserade tobaksvaror. Övrig tobak bör ingå i begreppet tobaksvara och detta begrepp bör definieras för att underlätta tillämpningen. Lagförslag Förslaget medför införandet av en ny paragraf, 35 a § samt ändringar i 1 § LTS. 6.3 Skattesats Regeringens förslag: Skatt ska för övrig tobak betalas med samma skattebelopp som för röktobak. Årtal hänförliga till den årliga skatteomräkningen justeras för att säkerställa att gällande regler för indexering av samtliga tobaksvaror förblir opåverkade. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian utgår skattebeloppen avseende övrig tobak och röktobak från de belopp som gällde för 2020. Remissinstanserna: Malmö kommun anser att det finns goda skäl att utgå från skatten på röktobak vid bestämmandet av skattesatsen för övrig tobak. Om skattesatserna skulle vara olika, skulle troligtvis nya gränsdragningsproblem uppstå och så kallad råtobak sannolikt fortsatt säljas till ett underpris. Ett antal privatpersoner anser att om en skatt införs borde skattebeloppet vara detsamma som för snus och inte som för röktobak. Skälen för regeringens förslag: Syftet med förslaget om att införa en skatt på övrig tobak är att göra tobaksbeskattningen heltäckande och ta bort incitamenten till felklassificering. Detta uppnås mest effektiv genom att ha samma skattenivå för övrig tobak och röktobak. Det kommer därmed inte finnas något skattemässigt incitament att felaktigt påstå att röktobak är övrig tobak. Det skulle också innebära att olaglig tillverkning av röktobak, som sedan används för att olagligen tillverka cigaretter eller andra tobaksvaror försvårades, eftersom råvaran i tillverkningen i så fall skulle vara beskattad på samma nivå som röktobak. Regeringen föreslår därför att skattesatsen för övrig tobak ska vara samma som för röktobak. Detta innebär att skattesatsen för övrig tobak vid ett ikraftträdande den 1 augusti 2021 kommer att uppgå till 1 971 kr per kilogram. I likhet med vad som gäller för de olika tobaksvarorna i LTS ska skattesatsen årligen räknas om för att beakta utvecklingen i konsumentprisindex. Då övrig tobak införs i LTS och har en beloppsmässig koppling till röktobak behöver båda tobakstyperna knytas till samma årtal vid den årliga omräkningen av skattebeloppen. Det gäller det s.k. basåret och det år då omräkningen nästa gång ska ske. I samband med detta underlättas tillämpningen om övriga tobaksvaror också knyts till samma årtal. Därmed behöver skattebeloppen för de olika tobaksvarorna genomgående justeras så att de anger beloppen för 2021. Regeringen föreslår därför att basåret för omräkningen för samtliga tobaksvaror flyttas fram till 2020, att året då omräkning nästa gång sker anges till 2022 och att skattebeloppen för tobaksvarorna justeras till 2021 års nivåer. Denna åtgärd säkerställer att gällande regler för indexering förblir opåverkade. Lagförslag Förslaget medför bestämmelser i nya 35 a § samt ändringar i 2, 8, 35 och 42 §§ LTS. 6.4 Bestämmelser om skattskyldighet, skattskyldighetens inträde och vem som får godkännas som lagerhållare Regeringens förslag: Övrig tobak omfattas av samma regler om skattskyldighet och tidpunkten för skattskyldighetens inträde som för snus och tuggtobak. Detsamma gäller avseende reglerna för lagerhållare. Som lagerhållare får godkännas även den som från godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian innehåller dock inget förslag om att utsträcka möjligheten att bli godkänd som lagerhållare till den som från en godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare. Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv, JTI Sweden och Svensk Handel förespråkar att grossister som köper skattepliktiga varor från en godkänd lagerhållare bör kunna godkännas som lagerhållare, vilket är möjligt enligt vissa andra nationella punktskatter. British American Tobacco Sweden AB (BAT) har som alternativ till beskattning eller ett förbud mot försäljning till konsumenter föreslagit att möjligheten att beskatta försäljning direkt till konsumenter bör undersökas. Skälen för regeringens förslag Regler om vem som är skattskyldig, skattskyldighetens inträde och regler som gäller för lagerhållare Med hänsyn till att en beskattning av övrig tobak är en nationell åtgärd som inte omfattas av EU-rätten, bör de allmänna reglerna om vem som är skattskyldig, vilka omständigheter som utlöser skattskyldighet och tidpunkterna för skattskyldighetens inträde vara lika för övrig tobak som för snus och tuggtobak. Det bör understrykas att de nationella reglerna om skatt på icke-harmoniserade tobaksvaror som snus till stora delar motsvarar de regler som gäller för harmoniserade tobaksprodukter, som exempelvis röktobak. Den stora skillnaden mellan förfarandet för snus och tuggtobak jämfört med harmoniserade tobaksprodukter är att det i stället för ett harmoniserat uppskovsförfarande finns ett nationellt lagerhållarsystem. Liksom för andra typer av tobak finns det ett behov för aktörer som yrkesmässigt hanterar övrig tobak att kunna skjuta upp beskattningstidpunkten. Eftersom den föreslagna skatten är en nationell skatt bör den således hanteras inom det nationella lagerhållarsystemet. Regeringen föreslår därför att reglerna om vilka aktörer som är skattskyldiga, vilka omständigheter som utlöser skattskyldighet och när skattskyldigheten inträder ska vara samma för övrig tobak som för snus och tuggtobak, inklusive reglerna för lagerhållare. Det innebär att skattskyldig blir den som har godkänts som lagerhållare, i annat fall yrkesmässigt tillverkar, för in, tar emot eller importerar övrig tobak eller använder övrig tobak som har förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten. Skattskyldigheten för godkända lagerhållare inträder när den övriga tobaken levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller om godkännandet återkallas. För icke-lagerhållare inträder skattskyldigheten när den övriga tobaken tillverkas eller förs in till Sverige. Vid import är skattskyldigheten kopplad till skyldigheten att betala tull. De regler som redan gäller för lagerhållare i fråga om möjligheter till avdrag för skatt eller återbetalning av skatt i vissa fall kommer att inkludera övrig tobak. BAT har föreslagit att möjligheten att beskatta försäljning direkt till konsumenter bör undersökas. Det kan konstateras att reglerna om skattskyldighetens inträde för den som är lagerhållare framförallt innebär att skattskyldighet inträder när snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare och för icke-lagerhållare vid tillverkning eller införsel till Sverige. För harmoniserade varor gäller den ordning som EU-rätten stadgar. Regeringen ser inga skäl till att i detta sammanhang utreda frågan om en ändrad systematik vad gäller skattskyldighetens inträde. För övrig tobak kan begreppet "tillverkas" i vissa fall te sig märkligt rent språkligt, eftersom det inte sker någon tillverkning i egentlig mening. Det finns dock fördelar med att använda enhetliga begrepp. För övrig tobak ska begreppet tillverkning tolkas som varje åtgärd som får tobaken att uppfylla kraven för att anses vara övrig tobak. Det kan exempelvis vara att ett tobaksblad plockas från en levande planta. Det kan också vara så att tobak som uppfyller kraven för att vara hänförlig till en viss tobaksprodukt, t. ex. röktobak, behandlas så att den inte längre gör det och tobaksavfall uppstår. Det bör noteras att det inte krävs en aktiv åtgärd för att tillverkning ska anses ha skett. Om ett tobaksblad av naturliga skäl lossnar från en tobaksplanta i en yrkesmässig tobaksodling ses det som tillverkning i detta sammanhang. Även bearbetning av tobak som innebär att sådant tobaksavfall uppstår, som inte uppfyller kraven för att betraktas som röktobak, är att se som tillverkning. Vad gäller frågan om skattskyldighet på grund av yrkesmässigt innehav se avsnitt 6.7. Bestämmelser om vem som får godkännas som lagerhållare Svenskt Näringsliv, JTI Sweden och Svensk Handel har föreslagit att grossister som köper skattepliktiga varor från en godkänd lagerhållare bör kunna godkännas som lagerhållare. Detta skulle bl.a. göra det möjligt för leverantörer i Sverige att handla med tobaksvaror utan att skattskyldighet inträder och innebära organisationsfördelar för företag inom en koncern. Det kan konstateras att en liknande ordning redan gäller i fråga om villkoren för att godkännas som lagerhållare för andra nationella skatter, exempelvis enligt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar. Reglerna har motiverats med att en skatt inte bör medföra alltför stora likvida påfrestningar för svenska grossistföretag som köper in skattepliktiga varor från svenska leverantörer, varvid det krav som bör ställas på verksamheten är att denna är yrkesmässig (jfr prop. 2016/17:1, s. 348). Vidare gäller en motsvarande ordning i fråga om upplagshavare. Mot denna bakgrund instämmer regeringen i att de skäl som i dag ligger till grund för vem som kan godkännas som lagerhållare i de ovannämnda lagarna även kan vara tillämpliga i detta sammanhang om skatt på tobak. Regeringen föreslår därför att en ny grund för godkännande läggs till, som innebär att den som från en godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare kan godkännas som lagerhållare. Lagförslag Förslaget medför ändringar i 36-38, 39, 40 och 40 a §§ LTS. 6.5 Distansförsäljning Regeringens förslag: Särskilda regler om distansförsäljning införs för snus, tuggtobak och övrig tobak. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tobaksfakta liksom Svensk Handel välkomnar förslagen om distanshandel. Svensk Handel menar att det minskar möjligheterna till illojal konkurrens. Företagarna ifrågasätter mot bakgrund av att promemorian inte redovisar huruvida handel med övrig tobak förekommer om det finns ett faktiskt behov av sådana regler för övrig tobak. Skälen för regeringens förslag: En situation som för harmoniserade tobaksprodukter regleras särskilt är så kallad distansförsäljning. Detta omfattar situationer då någon i Sverige som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet förvärvar beskattade tobaksvaror och varorna transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning. I sådana fall är det säljaren som blir skattskyldig. Den situation som detta normalt tillämpas på är då privatpersoner köper tobaksvaror från utländska säljare. För snus och tuggtobak finns det i dag ingen skatterättslig specialreglering för distansförsäljning, eftersom det ansetts att sådan försäljning förekommer i mycket begränsad omfattning. Skälet för den bedömningen är främst det EU-rättsliga förbudet mot utsläppande på marknaden av snus (artikel 17 i tobaksproduktdirektivet). Tullverket har dock påpekat att det inte är förbjudet att tillverka snus i andra EU-länder för att släppa ut det på den svenska marknaden. Det finns exempel då snus tillverkas i Danmark för att säljas på den svenska marknaden. Det kan därför förekomma distansförsäljning av snus från andra EU-länder. Regeringen instämmer i den bedömningen och framhåller att i den mån det förekommer försäljning av tuggtobak och snus får det anses lämpligt att sådan försäljning beskattas. De nya bestämmelserna om distansförsäljning föreslås mot denna bakgrund även omfatta tuggtobak och snus. När det gäller handel med övrig tobak finns det skäl att anta att sådan handel kan förekomma i större omfattning. Det kan gälla handel med såväl tobaksblad som tobakspulver. Till detta kommer att synen på vad som är skattefri tobak i många andra EU-länder är vidare än i svensk rätt. En utländsk tobakshandlare kan i avsaknad av regler om distansförsäljning tro att den övriga tobak som beställs till Sverige (och är skattefri i hemlandet) även är skattefri i Sverige. Det finns därmed ett behov av att tydliggöra vad som gäller i dessa situationer. Regeringen föreslår därför att det i LTS även införs regler om distansförsäljning av övrig tobak. Tillämpningsområdet för bestämmelserna om distansförsäljning avseende snus, tuggtobak och övrig tobak bör utformas på samma sätt som för harmoniserade tobaksprodukter. Sådana regler kommer att gälla exempelvis för näthandel och postorder- och telefonförsäljning där tobaksvaror förs in i Sverige från ett annat EU-land och köparen är en privatperson. Vidare föreslås en regel om att den som tar emot övrig tobak som avsänts till Sverige av en distansförsäljare bör vara skattskyldig i stället för säljaren, om säljaren inte har ställt säkerhet (se även avsnitt 6.7). Även denna situation motsvarar vad som gäller för harmoniserade tobaksprodukter. Den 19 december 2019 antog rådet ett nytt direktiv, rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler om punktskatt (omarbetning). Dess bestämmelser ska genomföras i svensk rätt senast den 31 december 2021 varvid bestämmelserna ska tillämpas från och med den 13 februari 2023 (artikel 55 direktivet. Jämför vad som ovan i avsnitt 6.1 sagts om Finansdepartementets promemoria Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar). De här föreslagna bestämmelserna om distansförsäljning kan i framtiden komma att påverkas av förslagen i det lagstiftningsärendet. Grunden för systemet med distansförsäljning är dock densamma. Lagförslag Förslaget medför införandet av tre nya paragrafer, 38 b-38 d §§ i LTS. 6.6 Avdragsrätt och skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning Regeringens förslag: Lagerhållare som inte är godkända upplagshavare får göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på de harmoniserade tobaksvaror som lagerhållaren har återanvänt vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak. Från skattskyldigheten för lagerhållare undantas snus, tuggtobak eller övrig tobak som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. Upplagshavare som inte är godkända lagerhållare får göra avdrag med ett belopp som motsvarar skatten på det snus, den tuggtobak eller den övriga tobak som upplagshavaren har återanvänt vid tillverkningen av harmoniserade tobaksvaror. Upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet utanför skatteupplaget. Från skattskyldighet för godkända lagerhållare undantas snus, tuggtobak och övrig tobak som fullständigt har förstörts under tillsyn av Skatteverket eller som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian innehåller dock inte något förslag om att utsträcka undantaget från skattskyldighet för godkända lagerhållare vad gäller tuggtobak, snus och övrig tobak som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet. Inte heller finns det något förslag om att upplagshavare får göra avdrag för skattepliktiga varor som provas utanför skatteupplaget. Remissinstanserna: Svensk Handel framför att de utökade möjligheterna för avdrag minskar inlåsningseffekter avseende kasserade produkter samt risken för dubbelbeskattning. Den nu gällande regeln i LTS om undantag från skattskyldighet för upplagshavare för varor som "uteslutande använts för provning av varornas kvalitet i skatteupplaget" förefaller enligt Swedish Match AB vara begränsad till att endast gälla upplagshavare och aktiviteter i ett skatteupplag. Man borde överväga att införa ett motsvarande undantag från skattskyldigheten för godkända lagerhållare avseende provning av varors kvalitet. Vidare är undantagsregeln begränsad till provning av varors kvalitet i själva skatteupplaget. Det kan dock uppstå situationer där kemisk analys och andra prover av varors kvalitet kan behöva göras utanför ett skatteupplag eller vid ett externt laboratorium. Skälen för regeringens förslag Varor som återanvänds vid tillverkning samt nya regler om undantag från skattskyldighet och avdrag för lagerhållare För godkända upplagshavare finns i dag regler om att skattskyldighet inte inträder då en vara har återanvänts vid tillverkning. En upplagshavare kan även göra avdrag för redan betald skatt för varor som förs in i skatteupplaget. Detta innebär att om en upplagshavare exempelvis använder röktobak för att tillverka cigaretter kommer röktobaken inte att beskattas. Även om det inte uttryckligen anges i lagen har reglerna tolkats som att en upplagshavare även kan använda röktobak för att tillverka snus eller tuggtobak utan att röktobaken beskattas. För lagerhållare finns i dag inte motsvarande möjligheter till undantag från skattskyldighet eller avdrag som för upplagshavare. Om en lagerhållare som inte även är upplagshavare använder röktobak för att tillverka snus, kommer således tobaksskatt att tas ut både för röktobaken som används vid tillverkningen och snuset som tillverkas, om det säljs till en icke-lagerhållare eller på annat sätt tas i anspråk. Det uppstår således dubbelbeskattning i dessa situationer. Nordic Snus AB inkom under 2018 med en hemställan om ändring i lagen om tobaksskatt (Fi2018/01142). I hemställan föreslogs att den som använder en beskattad tobaksprodukt som råvara vid produktion av en annan beskattningsbar tobaksprodukt ska medges återbetalning för skatten på den produkt som använts som råvara vid produktionen. Regeringen anser att reglerna för lagerhållare behöver ändras, så att de tobaksvaror som används vid tillverkning inte beskattas, utan skatt ska endast tas ut för slutprodukten. Eftersom en lagerhållare inte får hantera obeskattade harmoniserade tobaksvaror, exempelvis röktobak, kommer de harmoniserade tobaksvaror som används vid tillverkningen redan ha beskattats. Lagerhållaren kan antingen ges möjlighet till avdrag för den betalade skatten eller återbetalning av skatten. Eftersom avdrag kan ske i den ordinarie skattedeklarationen minskar en sådan lösning administrationen för både Skatteverket och de skattskyldiga jämfört med återbetalning. Avdrag för skatten blir därför mer ändamålsenligt än ett återbetalningssystem. Eftersom lagerhållarsystemet inte omfattar harmoniserade tobaksvaror bör ett sådant avdrag inte ges med den faktiska skatten, utan med ett belopp som motsvarar skatten på varorna. Regeringen föreslår därför att lagerhållare som inte är godkända upplagshavare ges möjlighet att göra avdrag för skatt med en summa som motsvarar skatten på de cigaretter, de cigarrer, de cigariller eller den röktobak som lagerhållaren har återanvänt vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak. Följande exempel kan åskådliggöra förslaget. En lagerhållare använder röktobak för att tillverka snus. Om lagerhållaren själv har fört in eller importerat röktobaken till Sverige har lagerhållaren betalat skatt för den, men om röktobaken är inköpt från en grossist har denne betalat skatten. Eftersom skattskyldigheten har inträtt tidigare och det inte är säkert att lagerhållaren är den som har betalat skatten bör lagerhållaren inte få avdrag med själva skatten. I stället ges avdrag med ett belopp som motsvarar skatten. Slutresultatet blir att endast slutprodukten (snuset) blir beskattad. På detta sätt förhindras den risk för dubbelbeskattning som finns med gällande regelutformning. När en lagerhållare i stället för harmoniserade tobaksvaror använder snus och tuggtobak för tillverkning anses att snuset eller tuggtobaken tas i anspråk för annat ändamål än försäljning. En sådan situation utlöser normalt skattskyldighet. Detsamma kommer att gälla för övrig tobak. Det behöver därför införas ett undantag för övrig tobak som återanvänds vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. Även snus och tuggtobak bör omfattas. Regeringen föreslår därför ett undantag från skattskyldigheten för lagerhållare för snus, tuggtobak eller övrig tobak som har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. Swedish Match AB anser att det vid snustillverkning kommer att vara oklart huruvida avdrag får sökas, eller om undantaget från skattskyldighet är tillämpligt, vilket beror på den allmänna oklarheten om hur "råtobak" ska beskattas. Såsom tidigare framhållits (avsnitt 6.2) innebär definitionen av övrig tobak att den som hanterar en tobaksvara först ska ta ställning till om den kan anses omfattas av en av de i dag tillämpliga beskattade tobakskategorierna, exempelvis röktobak. Först om någon av förutsättningarna för dessa kategorier inte uppfylls kan det bli fråga om att betrakta varan som övrig tobak. Mot denna bakgrund bör avdrag bli vanligare än ett skatteundantag. Till detta kommer att de skattemässiga skillnaderna mellan de två suspensionsordningarna minskar genom förslagen (se nedan), eftersom motsvarande typ av undantag och avdrag ska gälla för såväl upplagshavare som lagerhållare. Varor som återanvänds vid tillverkning samt justerade regler för upplagshavare Även reglerna för upplagshavare behöver justeras. En upplagshavare kan inte skattemässigt hantera obeskattade icke-harmoniserade tobaksvaror i skatteupplaget. Om en upplagshavare som inte är lagerhållare använder övrig tobak vid tillverkning kommer den övriga tobaken således att vara beskattad. För att undvika dubbelbeskattning krävs därför, på motsvarande sätt som föreslås för lagerhållare ovan, att upplagshavare ges möjlighet till avdrag med en summa som motsvarar skatten på de icke-harmoniserade tobaksvaror som används vid tillverkningen. Även om det i praktiken främst bedöms vara aktuellt att använda övrig tobak vid tillverkningen finns det inga skäl att inte även medge avdrag om snus eller tuggtobak har använts vid tillverkning. Regeringen föreslår därför att upplagshavare som inte är godkända lagerhållare ges möjlighet att göra avdrag med en summa som motsvarar skatten på det snus, den tuggtobak eller den övriga tobak som upplagshavaren har återanvänt vid tillverkningen av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak. Undantag från skattskyldighet för lagerhållare vid provning av varors kvalitet och nya regler om varor som provas utanför ett skatteupplag Swedish Match AB har föreslagit att man inför ett undantag från skattskyldigheten för godkända lagerhållare vid provning av varors kvalitet som motsvarar det som gäller för upplagshavare i ett skatteupplag (21 § 2 LTS). Det kan även uppstå situationer där kemisk analys och andra prover av varors kvalitet kan behöva göras utanför ett skatteupplag eller vid externa laboratorier. Mot bakgrund av att förslagen om ny skatt på övrig tobak innebär att nya slags tobaksvaror kommer att hanteras inom ramen för det samlade regelverket för tobaksbeskattning finns det inget skäl till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan upplagshavarsystemet och lagerhållarsystemet. Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att även godkända lagerhållare ska kunna prova kvaliteten på sina tobaksvaror utan att några skattekonsekvenser uppstår på motsvarande sätt som upplagshavare har möjlighet till i dag. Regeringen föreslår därför att en ny grund för undantag från skattskyldighet införs för godkända lagerhållare vid provning av kvaliteten hos snus, tuggtobak och övrig tobak. Vad däremot gäller frågan om att utvidga skatteundantaget till provningar utanför ett skatteupplag kan konstateras att en sådan ordning strider mot systematiken i uppskovsordningen. Vidare har punktskattedirektivet inga motsvarande regler om skatteundantag i denna typ av situation. Det kan också ifrågasättas om det är lämpligt att införa ett sådant skatteundantag. Enligt regeringens mening är det mer ändamålsenligt med en avdragsmöjlighet i stället för ett skatteundantag. En sådan lösning är även mer anpassad till systematiken i uppskovsförfarandet. Regeringen föreslår därför att upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet utanför skatteupplaget, t.ex. vid ett externt laboratorium. För att kunna få avdrag krävs att det är fråga om provtagning och analys av tobaksvaror, antingen under tillverkningsfasen eller när de är färdiga. För att beviljas rätt till avdrag bör krävas någon form av bevis i form av uppgifter i bokföring, analysprotokoll eller liknande. Undantag från skatteplikt för tuggtobak, snus och övrig tobak som förstörts under tillsyn av Skatteverket Vid tillverkning kan det hända att det uppkommer restprodukter som inte går att sälja men som fortfarande är skattepliktiga produkter. För upplagshavare finns ett undantag från skattskyldighet för tobaksvaror som under ett uppskovsförfarande blivit fullständigt förstörda under tillsyn av Skatteverket. Någon sådan möjlighet finns i dag inte för lagerhållare. Det kan dock uppkomma situationer då även lagerhållare behöver förstöra restprodukter utan att det utlöser skattskyldighet. I synnerhet eftersom den föreslagna definitionen av övrig tobak kommer att omfatta i princip alla restprodukter. Regeringen föreslår därför att tuggtobak, snus och övrig tobak som fullständigt har förstörts under tillsyn av Skatteverket ska undantas från skattskyldighet för godkända lagerhållare. Lagförslag Förslaget medför införandet av två nya paragrafer, 33 och 39 a §§ samt ändringar i 21, 32 och 40 §§ LTS. 6.7 Förbättrade förutsättningar för kontroll av snus, tuggtobak och övrig tobak Regeringens förslag: Regler om krav på anmälan och ställande av säkerhet införs för säljare som bedriver distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak från ett annat EU-land till Sverige. Motsvarande regler införs även för den som på annat sätt än genom distansförsäljning yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att vara godkänd som lagerhållare. En möjlighet att bli godkänd som registrerad distansförsäljare införs för den som till köpare i Sverige säljer tuggtobak eller övrig tobak genom distansförsäljning vid mer än ett enstaka tillfälle. Skattskyldighet införs för den som, utan att vara lagerhållare, yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatt för varorna har redovisats i Sverige. Tillämpningsområdet för lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter utsträcks till att omfatta de flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som omfattas av anmälningsskyldighet och skyldighet att ställa säkerhet. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten påpekar att det vare sig i nuvarande lydelse av LTS eller i promemorians förslag till ändringar definieras vad som avses med begreppet yrkesmässig. Genom att definiera snus, tuggtobak och övrig tobak såsom tobaksvaror kommer dessa varor också att omfattas av de straffrättsliga bestämmelserna i lagen om punktskattekontroll (LPK). Ett förtydligande av begreppet yrkesmässig är därför påkallat för att förenkla tillämpningen av straffbestämmelserna. Förvaltningsrätten i Falun, Skatteverket och Tullverket anser att även den som säljer snus genom distansförsäljning till Sverige bör kunna bli godkänd som registrerad distansförsäljare. Tillämpningen skulle underlättas för både berörda företag och Skatteverket om bestämmelserna om distansförsäljning utformas lika för snus, tuggtobak och övrig tobak. British American Tobacco Sweden AB (BAT), Företagarna, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv anser att den föreslagna bestämmelsen i LTS om skattskyldighet på grund av innehav bör förtydligas (36 § LTS), så att det framgår att den endast avser produkter som kommit att innehas efter lagens ikraftträdande. Skälen för regeringens förslag Regler om kontroll av flyttning av punktskattepliktiga varor Cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak, alkoholvaror och vissa energiprodukter omfattas av EU-gemensamma bestämmelser kring flyttningar av varor (rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG). Direktivets bestämmelser innebär att de aktörer som flyttar punktskattepliktiga varor måste uppfylla vissa formella krav. Den närmare utformningen av kraven skiljer sig åt beroende på om det är fråga om flyttningar under uppskovsförfarande, flyttningar vid distansförsäljning eller flyttningar av beskattade varor. I samtliga fall innebär det dock att aktörerna inför flyttningen ska kontakta berörda myndigheter och ställa säkerhet för skatten för varorna. I många fall ställs även krav på att ledsagardokument eller referenskoder ska medfölja flyttningarna. För att kontrollera att punktskattedirektivets bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor följs finns bestämmelser i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, förkortad LPK. Bestämmelserna i LPK ger Tullverket möjlighet att genomföra kontroller av vägtransporter och av postförsändelser. Snus och tuggtobak samt övrig tobak omfattas inte av punktskattedirektivets förfaranderegler. Några nationella krav på att vissa formella skyldigheter ska vara uppfyllda vid flyttning av snus och tuggtobak finns inte. Bestämmelserna om att aktörer som flyttar varor ska anmäla sig och ställa säkerhet för skatten syftar till att ge de berörda myndigheterna förbättrade möjligheter att säkerställa att det kommande skatteanspråket betalas. Genom kraven på anmälan och säkerhet skapas förutsättningar för myndigheterna att granska transporter och vid misstanke om fusk, genomföra kontroller av om kraven har fullgjorts innan flyttningen påbörjades. Ett av syftena med de ändringar som regeringen föreslår är att minska skillnaderna mellan harmoniserade tobaksvaror och de varor som inte omfattas av punktskattedirektivets förfaranderegler. Som anförts i avsnitt 6.5 kan det antas att det för övrig tobak kan förekomma handel från andra EU-länder av andra än lagerhållare i större omfattning än vad som i dag är fallet med snus och tuggtobak. Det finns därmed ett behov för de berörda myndigheterna att förfoga över effektiva verktyg för att säkerställa att skatt tas ut på sådana varor. Det kan även noteras att Tullverket m.fl. redan 2017 i slutrapporten från ett myndighetsgemensamt uppdrag om kartläggning av hur arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor bedrevs anfört att det vore ändamålsenligt om även snus och tuggtobak kunde omfattas av LPK för att möjliggöra för Tullverket att kontrollera kommersiell införsel av sådana varor från andra EU-länder (Fi2015/05353 samt prop. 2017/18:294 s. 33). Anmälan och ställande av säkerhet För att underlätta kontrollen och för att göra villkoren för hantering av harmoniserade tobaksvaror respektive icke-harmoniserade mer lika, bedöms det lämpligt att införa bestämmelser om anmälan och ställande av säkerhet för aktörer som flyttar snus, tuggtobak och övrig tobak. På samma sätt som inom det harmoniserade förfarandet föreslår regeringen att en säljare som säljer snus, tuggtobak eller övrig tobak till Sverige genom distansförsäljning ska vara anmäld hos Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. Som huvudregel föreslås att distansförsäljaren ska anmäla sig till Skatteverket inför varje flyttning och ställa säkerhet för skatten på de varor som omfattas av flyttningen (se dock nedan om möjlighet att godkännas som registrerad distansförsäljare). Bestämmelser föreslås även om att den som inte är godkänd lagerhållare och som från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak ska anmäla varorna till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på tobaken. Om skatten inte betalas i rätt tid får den ställda säkerheten tas i anspråk. Detta motsvarar vad som enligt 17 § LTS gäller vid införsel av harmoniserade beskattade varor. Enligt 26 § LTS ska det för harmoniserade varor även upprättas ett förenklat ledsagardokument vilket ska medfölja varorna under flyttningen. Något krav på sådant förenklat ledsagardokument föreslås inte gälla vid flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak. Registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak En distansförsäljare som avser att till Sverige sälja tuggtobak eller övrig tobak vid mer än enstaka tillfällen och som önskar redovisa skatten per redovisningsperiod, bör ges möjlighet att ansöka om att godkännas som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. Tullverket, Förvaltningsrätten i Falun och Skatteverket har angett att även den som säljer snus genom distansförsäljning till Sverige bör kunna bli godkänd som registrerad distansförsäljare, vilket skulle underlätta tillämpningen. Frågan gäller således om man bör utsträcka möjligheten att bli registrerad distansförsäljare även av snus, förutom av de föreslagna varorna tuggtobak och övrig tobak. Regeringen anser dock att det varken kan anses nödvändigt eller lämpligt att en registrerad distansförsäljare även ska kunna sälja snus. För godkännande bör gälla motsvarande lämplighetskrav som för övriga godkännanden enligt LTS. En registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak bör, på samma sätt som distansförsäljare enligt 16 § LTS, ha möjlighet att ställa säkerhet utifrån en beräknad årlig skatt i stället för att ställa säkerhet vid varje flyttning. Bestämmelser om återkallande av godkännande och skattskyldighet vid konkurs bör införas som motsvarar vad som gäller för godkända lagerhållare. Säkerheten bör för en sådan registrerad distansförsäljare liksom för distansförsäljare enligt 16 § LTS uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Innehavsbeskattning För harmoniserade varor finns utöver de situationer som berörs ovan, då någon är skattskyldig när varor förs in i Sverige, även bestämmelser om skattskyldighet för den som innehar varor utanför uppskovsförfarandet, utan att skatt för varorna har redovisats i Sverige (9 § första stycket 8 LTS). Bestämmelsen omfattar den som varken fört in eller tagit emot varan på sådant sätt att den omfattas av skattskyldighet, men som av någon anledning ändå innehar en beskattad vara i Sverige. I förarbetena till nämnda bestämmelse anges bl.a. att med en bestämmelse om skattskyldighet vid innehav tydliggörs att skattskyldigheten kan ankomma på den som fört in en beskattad vara från ett annat EU-land, den som beställt varan och därefter tagit emot varan här i Sverige eller den som i annat fall innehar varan här (prop. 2009/10:40 s. 139-141). Även vad gäller snus, tuggtobak och övrig tobak kan det i vissa fall uppkomma situationer där varor påträffas för vilka svensk skatt inte har betalats, men där det inte går att utreda vem som fört in eller tagit emot varorna här. För att minska risken för att det på den svenska marknaden omsätts varor för vilka svensk punktskatt inte har betalats bedöms det att även snus, tuggtobak och övrig tobak bör omfattas. Bestämmelsen bör, i likhet med vad som gäller för tillverkning av icke-harmoniserade tobaksvaror enligt nuvarande 36 § 2 LTS, begränsas till yrkesmässigt agerande. På samma sätt som inom det harmoniserade förfarandet ska bestämmelsen endast tillämpas för varor som inte omfattas av skatteuppskov och som skatt trots detta inte har redovisats för. Skattskyldigheten enligt den nya bestämmelsen förutsätter därmed att varorna inte ägs av en lagerhållare. Företagarna, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv anser att den föreslagna bestämmelsen i LTS avseende skattskyldighet på grund av innehav bör förtydligas, så att det framgår att den endast avser produkter som kommit att innehas efter lagens ikraftträdande (36 § 7 LTS). BAT anser på motsvarande sätt att det bör förtydligas huruvida ett bolag som innehar övrig tobak, vilken anskaffats i obeskattat tillstånd innan ikraftträdandet av de nya reglerna och som inte är lagerhållare för tobak, ska betala skatt såsom innehavare av denna övriga tobak vid tidpunkten för reglernas ikraftträdande. Förslaget om en skatt på övrig tobak föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021 och kommer således vara tillämpligt på förhållanden framåt i tiden. Övrig tobak kommer från och med det datumet att vara skattepliktig. För den som är lagerhållare gäller de vanliga reglerna om skattskyldighetens inträde. Detta innebär exempelvis att skattskyldigheten för lagerhållaren inträder när övrig tobak levereras till köpare som inte är godkänd lagerhållare. I fråga om varor som tillverkas eller förs in till Sverige före ikraftträdandet och därefter yrkesmässigt innehas av någon som inte är lagerhållare vid ikraftträdandet föranleder detta inte någon skattskyldighet. Den tidpunkt när skattskyldigheten skulle ha inträtt enligt bestämmelsen om skattskyldighet för den som yrkesmässigt innehar varor ligger i detta fall före lagens ikraftträdande (eftersom det är den tidpunkt när varorna "kom att innehas"). På samma sätt som i andra fall inträder inte heller någon skattskyldighet för denne icke-lagerhållare om denne vidareförsäljer övrig tobak till exempelvis en återförsäljare. Lagen om punktskattekontroll För att det ska vara möjligt att effektivt kontrollera skyldigheterna att anmäla sig och ställa säkerhet föreslås även att tillämpningsområdet för LPK ska utsträckas till att omfatta flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak. Detta innebär att Tullverket ges möjlighet att genomföra transportkontroller även i fråga om snus, tuggtobak och övrig tobak om varorna kan antas omfattas av krav på anmälan eller ställande av säkerhet. Transportkontroller kommer därmed kunna genomföras om det kan antas att varorna är föremål för en flyttning i samband med distansförsäljning eller yrkesmässig införsel av snus, tuggtobak eller övrig tobak från ett annat EU-land utan att den som flyttar varorna är godkänd som lagerhållare. Eftersom snus, tuggtobak och övrig tobak är varor som är relativt enkla att flytta via postförsändelser bedöms det lämpligt att bestämmelserna om kontroll av postförsändelser får tillämpas på samma sätt som för de harmoniserade tobaksvarorna. Enligt LPK får Tullverket bland annat omhänderta punktskattepliktiga varor om det finns anledning att anta att transporten inte sker i enlighet med de formella reglerna som gäller för flyttningen. Omhändertagandet får ske för kontroll av om punktskatt ska betalas i Sverige och för fastställande av vem som i så fall är skattskyldig, för kontroll av om kraven för förflyttning är uppfyllda och i avvaktan på att skatten betalas. Ett omhändertagande upphör bland annat om det inte längre finns grund för omhändertagandet. Om skattskyldighet har inträtt för en alkohol- eller tobaksvara som omhändertas ska Tullverket i enlighet med 3 kap. 5 § LPK besluta om skatten på varan. Då ska skatt tas ut enligt de skattesatser som anges i lagen om alkoholskatt eller i LTS. Det finns dock en undantagsbestämmelse i 3 kap. 5 a § LPK enligt vilken Tullverket, ifall det saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten, får ta ut den i enlighet med vissa angivna schablonbelopp. Det förefaller något oklart i vilka fall denna bestämmelse kan tillämpas i fråga om sådana tobaksvaror där skattebeloppen bestäms enbart utifrån varans vikt eller antalet föremål som beskattas. Detta gäller cigariller och cigarrer samt röktobak. I de fallen är det tämligen enkelt att komma fram till det relevanta skattebeloppet, eftersom det räcker att ta hänsyn tas till varans vikt eller antalet beskattningsbara föremål och multiplicera detta tal med aktuell skattesats. Då även schablonbeloppen för dessa varor bestäms utifrån vikt eller antal kommer man i de fall det är möjligt att använda schablonbeloppen därmed också kunna bestämma de ordinarie skattebeloppen. Det bör inte kunna uppkomma situationer då det saknas uppgifter för att beräkna den ordinarie skatten men där schablonbeloppen fortfarande går att använda för dessa varor. Vad gäller cigaretter baseras dock skattebeloppet, dels på en styckeskatt, dels på en värderelaterad del. Eftersom värdet på varorna inte nödvändigtvis är känt finns i dessa fall behov av ett schablonbelopp. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att en reglering med schablonbelopp för just cigariller och cigarrer samt röktobak är onödig. Av samma skäl anser regeringen att det saknas anledning att införa schablonbelopp för snus, tuggtobak och övrig tobak, som ju i andra fall ska omfattas av förslaget till ändringar i LPK. I dessa fall kommer skatten att framgå med ledning av vikten på varan. Vad gäller schablonbeloppen för spritdryck, starkvin, starköl samt cigaretter uppdateras dessa så att de bättre överensstämmer med aktuella skattenivåer enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt och LTS. Enligt lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter finns för tobaksvaror åldersgränser för innehav och krav på hälsovarningar. De bestämmelser som finns i 2 kap. 16 och 16 a §§ LPK om att Tullverket i vissa fall ska besluta om att inte lämna ut varan och i 2 kap. 13 a § om eftergift av skatt, avser de situationer som omfattas av lagen om tobak och liknande produkter. Den nya kategorin övrig tobak omfattar en bred grupp av produkter, men i den mån dessa omfattas av tillämpningsområdet för 5 kap. 20 § lagen om tobak och liknande produkter bör de även omfattas av de ovan nämnda bestämmelserna i 2 kap. 13 a, 16 och 16 a §§ LPK. Även snus och tuggtobak bör omfattas av bestämmelserna. Begreppet tobaksvara i lagen om tobak och liknande produkter utgår från definitionen i tobaksproduktsdirektivet. För att säkerställa att tillämpningsområdet för 2 kap. 13 a och 16 §§ LPK överensstämmer med tillämpningsområdet för förbudet för den som är under 18 år att införa tobaksvaror enligt 5 kap. 20 § lagen om tobak och liknande produkter föreslår regeringen att uttryckliga hänvisningar till den bestämmelsen införs i 2 kap. 13 a och 16 §§ LPK. Transporttillägg Genom bestämmelserna i LPK ges Tullverket även rätt att påföra transporttillägg om de formella bestämmelser som gäller för en flyttning inte har följts. Detta kan bli aktuellt bl.a. om kraven på att anmäla flyttningar och ställa säkerhet inte har uppfyllts eller om föraren inte har med sig erforderliga dokument. Regeringen föreslår att det införs en möjlighet att påföra transporttillägg för den som inte har följt reglerna om att anmäla och ställa säkerhet för flyttningar av snus, tuggtobak eller övrig tobak. För dessa varor finns dock inte något krav på att medföra ledsagardokument eller referenskod vid flyttningar. Det kan därför inte bli aktuellt med transporttillägg för föraren med anledning av att sådana dokument saknas. Straffrättsliga bestämmelser I 5 kap. LPK straffbeläggs vissa uppräknade gärningar. Eftersom det för snus, tuggtobak och övrig tobak endast är flyttningar vid distansförsäljning och fall då någon som inte är godkänd lagerhållare för in eller tar emot varor från ett annat EU-land som omfattas av bestämmelserna i LPK, är det endast sådana flyttningar som kommer att omfattas av 5 kap. LPK. Åklagarmyndigheten har påpekat att de flyttningar som en yrkesmässig aktör gör kan vara kriminaliserade om inte anmälan eller säkerhet ställs till Skatteverket. De straffrättsliga bestämmelserna i 5 kap. LPK kan då vara tillämpliga. Emellertid saknas definitioner av begreppet yrkesmässig i såväl lagen som i förarbeten, vilket kan försvåra tillämpningen. Regeringen konstaterar att definitioner saknas i LTS. Samtidigt förekommer begreppet yrkesmässig i anslutning till de harmoniserade tobaksvarorna (exempelvis i 9 och 10 §§ LTS) och i vissa andra punktskatteförfattningar. Ingen ändring av begreppet yrkesmässig är avsedd i detta lagstiftningsärende. Regeringen ser inte skäl att nu införa en särskild definition av detta begrepp. EU-rätten Den skatt på övrig tobak som nu föreslås innebär inte att några gränskontroller ska göras vid Sveriges gräns mot andra medlemsstater. Tullverkets kontroll enligt LPK är inte kopplad till gränsnära områden utan avser hela flyttningen av varan fram till mottagaren. Förslagen innebär heller inte att skatt ska redovisas och betalas i samband med att varor fysiskt passerar Sveriges gräns. Förslagen syftar till att säkerställa att skatt betalas i Sverige genom att de behöriga myndigheterna får kännedom om den kommande flyttningen och säkerhet för skatten ställs. Formaliteterna är kopplade till den skatteutlösande omständigheten, dvs. förvärvet av varorna, inte gränsöverskridandet. Skyldigheterna motsvarar de krav som uppställs i punktskattedirektivet för de varor som omfattas av de harmoniserade förfarandereglerna. De krav som föreslås bedöms sammantaget inte utgöra sådana gränsformaliteter som avses i artikel 1.3 i punktskattedirektivet (se bl.a. EUD dom i mål C-349/13, ECLI:EU:C:2015:84). Utformningen av de föreslagna bestämmelserna bedöms även i övrigt uppfylla EU-rättens krav. Lagförslag Förslaget medför bestämmelser i nya 38 b och 38 c §§, införandet av en ny paragraf 38 e § LTS, ändringar i 36 § LTS samt i 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 13 a och 16 §§, 3 kap. 5 a § och 4 kap. 1 § LPK. 6.8 Kompletterande ändringar i annan lagstiftning Regeringens förslag: Reglerna om registrering och revision ska omfatta även registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. I lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet införs en bestämmelse som innebär att uppgifter och handlingar hos Skatteverket om registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet som registrerad distansförsäljare blev återkallat. En bestämmelse om att Skatteverket i vissa fall får lämna ut uppgift om huruvida en distansförsäljare har ställt säkerhet för betalning av skatt på de varor som sänds från ett annat EU-land införs i samma lag. I lagen om frihet från skatt vid import, m.m. införs samma definition av tobaksvaror som i lagen om tobaksskatt. Övrig tobak läggs till i uppräkningen över schablonbelopp för tull och skatt. I lagen om exportbutiker läggs övrig tobak till i uppräkningen av obeskattade unionsvaror vid försäljning till passagerare som reser utanför EU:s skatteområde. Regeringens bedömning: Den personuppgiftsbehandling som förslagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslagen. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering av denna behandling bortsett från de ändringar som föreslås i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock inte att uppgifter om huruvida distansförsäljare har ställt säkerhet kan lämnas ut till enskilda med stöd av bestämmelser i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Remissinstanserna: Tullverket menar att det bör övervägas om en kvantitet för övrig tobak också bör införas i 3 kap. 4 och 7 §§ lagen om frihet från skatt vid import motsvarande den som gäller för röktobak. En sådan åtgärd skulle bidra till ökad tydlighet och enklare handläggning för myndigheten. Skatteverket föreslår att myndigheten bör ha möjlighet att lämna ut uppgifter till enskilda om att distansförsäljare ställt säkerhet. Den som beställer och tar emot varor från en distansförsäljare behöver veta om säljaren ställt säkerhet för varorna hos Skatteverket. Enligt de föreslagna bestämmelserna är mottagaren skattskyldig för varorna om säljaren inte ställt säkerhet. Det är därför rimligt att enskilda ges möjlighet att vända sig till Skatteverket och ta del av uppgifter om distansförsäljare ställt säkerhet. En bestämmelse med denna innebörd bör föras in i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (2 kap. 5 §). Skälen för regeringens förslag och bedömning Förfaranderegler finns i skatteförfarandelagen Av 34 § LTS följer att i fråga om förfarandet för beskattning gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, eller i vissa fall tullagen (2016:253). Bestämmelser om redovisning av skatt, betalning, revision, omprövning, överklagande m.m. i fråga om skatten på övrig tobak finns således i SFL. Registrering av distansförsäljare och lagerhållare Enligt 7 kap. 1 § SFL ska den som är distansförsäljare enligt 16 § första stycket LTS registreras av Skatteverket. Motsvarande bör även gälla för den som är godkänd som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt den föreslagna 38 c § LTS. Regeringen föreslår därför att en hänvisning till 38 c § LTS läggs till i 7 kap. 1 § 10 c SFL (se avsnitt 6.5). Enligt 7 kap. 1 § SFL ska den som är godkänd som lagerhållare enligt 38 § LTS registreras av Skatteverket. Detta kommer genom de föreslagna ändringarna i 38 § LTS även att gälla för den som godkänns som lagerhållare för övrig tobak (se avsnitt 6.4). Skattedeklaration Av 26 kap. 6 § SFL följer att den som är registrerad enligt 7 kap. 1 § SFL ska lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod, normalt månadsvis. Övriga skattskyldiga för skatten på övrig tobak ska, enligt 26 kap. 8 § SFL, redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet. Detta gäller därmed den som är distansförsäljare enligt föreslagna 38 b §, dvs. distansförsäljare av snus och distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak som inte är godkänd som registrerad distansförsäljare och den som utan att vara lagerhållare exempelvis yrkesmässigt för in eller tar emot varor från ett annat EU-land eller yrkesmässigt tillverkar övrig tobak. Ett godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak omfattar endast dessa varor, vilket innebär att om en sådan person även skulle sälja snus genom distansförsäljning ska försäljningen av snuset deklareras för varje händelse. Även den som är skattskyldig för snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt den nya bestämmelsen om skattskyldighet vid innehav ska redovisa skatten i en särskild skattedeklaration för varje händelse. Revision För att möjliggöra för Skatteverket att göra revision hos den som ansöker om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak, på samma sätt som i dag gäller för den som ansöker om andra godkännanden enligt LTS, föreslår regeringen att bestämmelserna i 41 kap. 3 § SFL kompletteras med en hänvisning till registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. Personuppgiftsbehandling och utlämnande av uppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas Såväl lagerhållare för övrig tobak som registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak kommer i enlighet med vad som föreslagits ovan att registreras av Skatteverket. En sådan registrering kan medföra att det hos Skatteverket sker en viss hantering av personuppgifter om fysiska personer. Utgångspunkten är annars att en registrering av nämnda lagerhållare och registrerade distansförsäljare i de allra flesta fall kommer att avse juridiska personer. De uppgifter som Skatteverket kan komma att behandla utgörs primärt av adress- och kontaktuppgifter samt uppgifter om redovisningsperioder och bokslutsdatum samt uppgiven grund för ansökan. Det står mot denna bakgrund klart att förslaget kan ge upphov till en sådan personuppgiftsbehandling som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer och ska tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018. Dataskyddsförordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten finns lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestämmelser som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Förutom vid behandling av personuppgifter om enskilda personer gäller vissa bestämmelser i lagen även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § andra stycket). Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket, SFL och LTS. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Uppgifterna är antingen sådana som relaterar till verksamheten eller kontaktuppgifter. Intrånget i de registrerades personliga integritet torde därför vara förhållandevis litet. Vid en avvägning mellan den registrerades personliga integritet och behovet av att personuppgiften behandlas anser regeringen att behandlingen är proportionerlig (jfr prop. 2019/20:47 s. 37). Den behandling av uppgifter som förslaget ger upphov till hos Skatteverket är tillåten enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (jfr samma prop. s. 37). En ändring måste dock göras som innebär att uppgifter och handlingar hos Skatteverket om registrerade distansförsäljare ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat, vilket innebär ett undantag från huvudregeln i 2 kap. 11 §. Det är samma tid som enligt 2 kap. 12 § tredje stycket samma lag gäller för motsvarande uppgifter om lagerhållare enligt LTS. Anledningen till att det är nödvändigt att lagra uppgifterna under denna tid är att det i efterhand, särskilt vid omprövning, ska vara möjligt att kontrollera vilka uppgifter som legat till grund för ett beslut. Omprövning kan bli aktuellt upp till sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En sådan bestämmelse bedöms därmed vara förenlig med principen om lagringsminimering i artikel 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att den personuppgiftsbehandling som förslaget ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Skatteverket har föreslagit att uppgifter om att distansförsäljare ställt säkerhet ska kunna lämnas ut till enskilda. Den som beställer och tar emot varor från en distansförsäljare behöver veta om säljaren ställt säkerhet för varorna hos Skatteverket. Enligt förslaget är mottagaren skattskyldig för varorna om säljaren inte ställt säkerhet. Med en sådan reglering anser Skatteverket att det är rimligt att enskilda ges möjlighet att vända sig till Skatteverket och ta del av uppgifter om huruvida distansförsäljare ställt säkerhet. Regeringen instämmer i denna bedömning. Vid en avvägning mellan beställares och mottagares behov av uppgifterna och distansförsäljarens intresse av sekretesskydd för desamma anser regeringen att en sådan begränsad möjlighet till utlämnande är motiverad. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse om att Skatteverket får lämna ut uppgift från beskattningsdatabasen om huruvida en distansförsäljare har lämnat säkerhet för betalning av skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet införs i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (2 kap. 5 §). Bestämmelsen i 2 kap. 5 § utgör ett undantag från det absoluta sekretesskydd som gäller för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, se 27 kap. 1 § andra stycket 1 och 27 kap. 7 § 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslaget innebär att uppgifterna kan lämnas ut om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen blir, förutom de fall som rör distansförsäljning av tuggtobak och övrig tobak, även tillämplig på redan befintliga bestämmelser om distansförsäljning av harmoniserade tobaksvaror i LTS (16 c §) och i lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi. I dessa lagar finns motsvarande regler om att mottagare av punktskattepliktiga varor är skattskyldig då säljaren inte ställt säkerhet för varorna. Bortsett från de ändringar som föreslås i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet bedöms den befintliga regleringen på personuppgiftsområdet vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske vid Skatteverket med anledning av förslagen. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling. Tullverkets åtkomst till vissa uppgifter För att Tullverket på ett effektivt sätt ska kunna utföra den kontrollen enligt LPK som föreslås i avsnitt 6.7 är det viktigt att myndigheten har tillgång till uppgifter från Skatteverket om de berörda aktörerna och flyttningarna. Det handlar exempelvis om uppgifter om ifall den kontrollerade personen har anmält flyttningen och ställt säkerhet för den eller om personen är en godkänd lagerhållare eller registrerad distansförsäljare eller inte. Av 2 kap. 8 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet följer att Tullverket har direktåtkomst till vissa uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas. Detta gäller bland annat uppgifter om personers identitet, registrering för skatter och avgifter och beslut, betalning, redovisning och övriga åtgärder i ärenden om uppgifterna avser den som är eller kan antas vara föremål för Tullverkets kontrollverksamhet enligt LPK. Av 2 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet följer även att det i beskattningsdatabasen får hanteras bland annat uppgifter om flyttningar av varor som avses i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Vissa bestämmelser om utlämnande av uppgifter från beskattningsdatabasen till Tullverket på begäran och vid direktåtkomst finns även i 5 § nämnda förordning. Sammantaget bedömer regeringen att gällande bestämmelser i tillräcklig utsträckning ger Tullverket möjlighet att ta del av sådana uppgifter som behövs för en effektiv kontroll. Vissa följdändringar i lagen om frihet från skatt vid import I lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. finns i dag regler om möjlighet till skattefri import i vissa fall. Eftersom reglerna om skattebefrielse för resande i 3 kap. i den lagen till stor del grundar sig på EU-regler som i första hand träffar harmoniserade tobaksvaror bedöms det lämpligt att övrig tobak i detta sammanhang hanteras på samma sätt som snus och tuggtobak. För att förtydliga vad som gäller vid hanteringen av övrig tobak bör det i lagen införas samma definition av tobaksvaror som i LTS. Om förutsättningarna i 3 kap. 4 § lagen är uppfyllda får en resande ha med sig 200 cigaretter, 100 cigariller, 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror. Tullverket har föreslagit att en kvantitet för övrig tobak bör införas i 3 kap. 4 och 7 §§ lagen som motsvarar den som gäller för röktobak. Det skulle enligt Tullverket bidra till ökad tydlighet för den resande och enklare handläggning för myndigheten. Om en kvantitet för övrig tobak inte införs behöver det i varje enskilt fall göras en bedömning av om det är fråga om röktobak, som tillåts skattefritt upp till 250 gram, eller om det är fråga om övrig tobak som enligt nuvarande regler istället kommer att falla in under värdegränsen i 3 kap. 5 § lagen. Regeringen instämmer i Tullverkets överväganden och föreslår att uppgifter om kvantitet för övrig tobak som motsvarar den för röktobak införs i lagen. I 4 kap. 3 § samma lag finns schablonbelopp för tull och skatt som kan användas i vissa fall. Regeringen föreslår att övrig tobak ska läggas till i uppräkningen och att beloppen ska bestämmas till 428 kr/kg för tull och 2 422 kr/kg för skatt. Beloppen överensstämmer därmed med vad som gäller för röktobak. Vissa följdändringar i lagen om exportbutiker I lagen (1999:445) om exportbutiker finns regler om försäljning av obeskattade unionsvaror till flygpassagerare som reser till en plats utanför EU:s skatteområde. För att övrig tobak ska behandlas så likt röktobak som möjligt föreslår regeringen också i detta avseende att övrig tobak ska läggas till i uppräkningen i 4 §, med samma mängd som röktobak, 250 gram. Sådan försäljning får enbart ske om försäljningen bedrivs av en godkänd lagerhållare, vilket motsvarar vad som gäller för annan tobak. Lagförslag Förslaget medför införandet av nya 3 kap. 2 och 3 §§ lagen om frihet från skatt vid import, m.m. och ändringar i 3 kap. 4 och 7 §§ och 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m., 4 och 5 §§ lagen om exportbutiker, 2 kap. 5 och 12 §§ lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt 7 kap. 1 § och 41 kap. 3 § SFL. 6.9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Bestämmelserna om godkända lagerhållare och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska träda i kraft den 1 juli 2021. Detsamma gäller förslaget till kompletteringar i skatteförfarandelagen. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 augusti 2021. Bestämmelserna om anmälan och ställande av säkerhet för vissa flyttningar och ändringarna i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter den 31 juli 2021. För lagen om frihet från skatt vid import, m.m. och lagen om exportbutiker ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås emellertid att bestämmelserna om godkända lagerhållare och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak samt kompletteringar i skatteförfarandelagen ska träda i kraft den 1 juni 2021 medan övriga ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2021. Remissinstanserna har inte haft några synpunkter i denna del. Vad avser frågan om följderna av ett ikraftträdande den 1 augusti 2021 avseende innehavsbeskattning se avsnitt 6.7. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna åtgärderna innebär att det införs en skattskyldighet för nya varor. Det kan därför finnas nya aktörer som vill ansöka om godkännande som lagerhållare. Ändringarna i bestämmelserna om godkännande som lagerhållare bör mot denna bakgrund träda i kraft före övriga bestämmelser för att underlätta Skatteverkets genomförande av lagändringarna. Detsamma bör gälla för bestämmelserna om registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. Bestämmelserna om lagerhållare och registrerade distansförsäljare föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2021. Mot den bakgrunden är det lämpligt att även låta förslaget till anslutande kompletteringar i SFL träda i kraft den 1 juli 2021. Övriga ändringar, både i LTS och i övriga lagar, föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. Vid ikraftträdandet kommer det att finnas lagerhållare som har godkänts för att de på något av de i lagen uppräknade sätten hanterar snus eller tuggtobak. Ett godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt avser dock inte en specifik produkt. Dessa godkända lagerhållare kommer efter ikraftträdandet därmed att räknas som lagerhållare även för övrig tobak. Detta kräver ingen specifik övergångsbestämmelse. Genom den föreslagna 38 e § LTS införs skyldigheter att anmäla och ställa säkerhet för betalning av skatten i vissa situationer där snus och tuggtobak förs in från ett annat EU-land, se vidare i avsnitt 6.7. Dessa skyldigheter ska fullgöras innan en flyttning påbörjas och bör därmed tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Lagrådet menar att det bör övervägas om övergångsbestämmelsen även borde gälla de olika former av distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak som avses i 38 b-38 d §§. Regeringen föreslår en övergångsbestämmelse som innebär att det tydliggörs vad som gäller i fråga om skattskyldighet och administrativa krav för flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas kring ikraftträdandet. Detsamma bör gälla de nya bestämmelserna i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Ändringarna i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. och lagen om exportbutiker kan påverka vilka volymer av andra tobaksvaror som får importeras respektive säljas skattefritt. I dessa lagar behövs därför övergångsbestämmelser om att äldre bestämmelser fortfarande gäller för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 7 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer, dock med beaktande av att konsumtionsmönstren för tobak bedöms påverkas av förslaget (se vidare under avsnitt 7.2 nedan). 7.1 Syfte och alternativa lösningar Syftet med förslaget är att minska de problem som gränsdragningen och skillnaderna mellan skattepliktig röktobak och sådan tobak som inte är skattepliktig, här kallad övrig tobak, medför och att motverka skatteundandragande som hanteringen av icke skattepliktig tobak i vissa fall kan vara förknippad med. En skatt på övrig tobak som motsvarar den på röktobak gör att de incitament som funnits hos marknadsaktörer att antingen försöka undandra sig skatt genom att "felklassificera" sina tobaksprodukter eller för att använda sig av skattebefriad tobak vid olaglig tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror försvinner. Genom att införa avdragsmöjligheter för yrkesmässig tillverkning av exempelvis snus undanröjs dessutom sådana risker för dubbelbeskattning som påtalats av vissa snustillverkare. Om ingen ytterligare åtgärd vidtas och ingen skatt införs och inte heller någon avdragsmöjlighet införs för yrkesmässiga snustillverkare innebär det att dagens situation behålls oförändrad. Även om det finns tecken som tyder på att konsumtionen av övrig tobak redan minskat på grund av myndigheternas regeltolkning (se nedan offentligfinansiella effekter), så kommer de gränsdragningsproblem som omnämnts att bestå. Även de incitament till skatteundandragande som förekomsten av övrig tobak som inte är skattepliktig ger kommer att finnas kvar. Ett alternativ är att enbart införa en avdragsmöjlighet för legala snustillverkare. Detta skulle emellertid inte bidra till att minska incitamenten till skatteundandragande eller utjämna skillnaderna mellan skattepliktig röktobak och obeskattad övrig tobak. Ett annat alternativ är att differentiera skattesatsen på övrig tobak. Med hänsyn till att övrig tobak, efter bearbetning till röktobak, används som insatsvara vid tillverkning av såväl harmoniserade tobaksvaror, exempelvis cigaretter, som icke-harmoniserade sådana, exempelvis snus, ligger det närmast till hands att jämföra med skatten på just röktobak. Vid ett sådant antagande kan man hävda att den mängd övrig tobak som hanteras inte motsvarar den mängd röktobak som blir resultatet av tillverkningen. Av det skälet kan det hävdas att skattesatsen på övrig tobak egentligen borde vara lägre än den för röktobak. Eftersom syftet med åtgärden är att göra beskattningen heltäckande bör samma skattesats tillämpas på såväl röktobak som övrig tobak, se vidare avsnitt 6.3 ovan. Syftet med skatten på övrig tobak är dessutom att neutralisera de problem som i dag uppstår på grund av gränsdragningen och skillnaden i skatt mellan röktobak och övrig tobak. Regeringen föreslår även i avsnitt 6.7 vissa förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för myndigheternas kontroll av att skatt betalas för snus, tuggtobak och övrig tobak. Förslagen syftar även till att göra bestämmelserna för snus, tuggtobak och övrig tobak mer lika de som gäller för harmoniserade tobaksvaror. Om ingen åtgärd vidtas bedöms de svårigheter att kontrollera att skatt betalas som föreligger i dag kvarstå. 7.2 Offentligfinansiella effekter För att beräkna den offentligfinansiella effekten av ett införande av en skatt på övrig tobak krävs att konsumtionen av övrig tobak kvantifieras. Eftersom övrig tobak idag inte är skattepliktig saknas offentlig statistik över konsumtionen. Utöver övrig tobak påverkas även den offentligfinansiella effekten av sådan tobak som är röktobak, och därmed rätteligen borde beskattas, men som påstås vara övrig tobak. Detta kan bero antingen på att tobaken medvetet felklassificeras för att undgå skatt eller på att det felaktigt bedöms att tobaken är övrig tobak. I dag består skillnaden mellan de olika bedömningarna av frågan huruvida skatt ska betalas eller inte. Med förslaget kommer dock samma skatt betalas oavsett om tobaken bedöms vara röktobak eller övrig tobak. Konsumtionen av mängden röktobak som angetts vara övrig tobak, för vilken någon skatt därför inte har betalats, behöver därför också kvantifieras för att beräkna den offentligfinansiella effekten. En mycket osäker bedömning är att konsumtionen av övrig tobak och röktobak för vilken skatt inte har betalats sammantaget uppgår till i storleksordningen 50 ton per år. Bedömningen baseras bland annat på det mål som kammarrätten avgjorde 2018 mellan Tullverket och företaget Prillan Concept AB och en rapport som KPMG årligen presenterar på uppdrag av Tobaksleverantörsföreningen över mängden s.k. oregistrerad tobak, se vidare den remitterade promemorian. För att beräkna den offentligfinansiella effekten av förslaget behövs därutöver information om hur konsumtionsmönstren för tobak kommer att påverkas när övrig tobak beskattas. Vid införande av en skatt på övrig tobak med 1 971 kronor per kilo, vilket bedöms innebära en prisökning med omkring 900 procent, är det sannolikt att konsumtionen av övrig tobak minskar. Den information som finns om effekter av att införa en skatt på övrig tobak i de EU-länder som genomfört detta är att skatteintäkterna är blygsamma. Samtidigt kan förslaget leda till ökad konsumtion av andra tobaksslag och oregistrerad tobak. Hur konsumtionsmönstren för tobak påverkas av förslaget är dock svårbedömt. För att beräkna den offentligfinansiella effekten görs följande antaganden. De konsumenter som ägnar sig åt hantverksmässig egentillverkning av cigaretter och snus bedöms inte vara lika priskänsliga och har därför inte samma incitament att ändra sin konsumtion. Av konsumtionen på 50 ton per år bedöms därför att 5 procent kommer att fortsätta konsumera övrig tobak även då denna genom förslaget kommer att beskattas. 50 procent av konsumtionen av övrig tobak antas övergå i konsumtion av andra skattepliktiga tobaksslag. Resterande konsumtion (45 procent) bedöms antingen upphöra eller övergå till oregistrerad konsumtion (resandeinförd och smugglad tobak). De 5 procent av konsumtionen som kvarstår i form av konsumtion av skattepliktig övrig tobak innebär ökade skatteintäkter med drygt 5 miljoner kronor varaktigt. Tobaksskatteintäkterna från andra tobaksslag beräknas öka med knappt 30 miljoner kronor varaktigt till följd av att 50 procent av konsumtionen substitueras mot andra tobaksslag. Denna beräkning baseras på att hälften av tobaksslagen som konsumtionen substitueras mot utgörs av snus och andra hälften av röktobak eller cigaretter. Vid ett införande av skatten den 1 augusti 2021 beräknas den sammantagna offentligfinansiella effekten uppgå till drygt 15 miljoner kronor netto 2021 och till knappt 35 miljoner kronor varaktigt. I avsnitt 6.7 lämnas också vissa förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för myndigheternas kontroll av att skatt betalas för snus, tuggtobak och övrig tobak, exempelvis vissa krav på anmälan till Skatteverket och ställande av säkerhet i samband med flyttningar av sådana varor. Motsvarande regler finns på det harmoniserade tobaksskatteområdet. Bedömningen är att mycket få flyttningar och aktörer kommer påverkas av dessa regler varför den offentligfinansiella effekten inte påverkas av dem. Tabell 1. Offentligfinansiella effekter vid införande av en skatt på övrig tobak Miljarder kronor, fasta priser Effekt från Brutto-effekt Nettoeffekt Varaktig effekt 2021 2021 2022 2023 Offentligfinansiell effekt 2021-08-01 0,01 0,02 0,03 0,03 0,03 7.3 Effekter på priser Vid ett införande av en skatt på övrig tobak på 1 971 kr per kilo, som motsvarar skattebeloppet för röktobak, bedöms priset på övrig tobak öka med omkring 900 procent. Produkter som benämns "råtobak" säljs ofta i förpackningar av storleken 0,5 till 1 kilogram och till ett pris på ca 200-300 kronor per kilogram. Dessa produkter är sannolikt ofta detsamma som i denna proposition benämns "övrig tobak" men kan, på grund av ovan nämnda klassificeringssvårigheter, också i vissa fall kunna vara röktobak. Produkter som benämns röktobak säljs i mindre förpackningar på omkring 40-50 gram till ett pris på ca 2000-3000 kronor per kilo. Vid föreslagen skatt beräknas priset på övrig tobak öka till omkring 85 procent av priset på röktobak medan skatten på en egentillverkad cigarett och en cigarett köpt i butik blir ungefär densamma. Vid egentillverkning av snus blir däremot skatten på en egentillverkad prilla 1,70 kronor medan skatten per prilla i butik blir 0,41 kronor. Denna effekt kan delvis undvikas genom att fortsatt köpa tobak för hantverksmässig tillverkning av exempelvis snus som planta eller frö. 7.4 Effekter på folkhälsan Konsumtionen av tobak tenderar att minska när priset på tobaksvaror ökar. En effekt av högre pris kan vara att priskänsligare konsumenter såsom unga inte börjar använda tobak i lika stor utsträckning eller att de minskar sin konsumtion. Således kan en positiv effekt på folkhälsan förväntas. Folkhälsomyndigheten anser att skrivningen i den remitterade promemorian om förändring i bruket av olika tobaksslag "som bättre och sämre tobak" är missvisande och att all tobak är skadlig för hälsan. Regeringen instämmer i bedömningen att all tobak är skadlig för hälsan och att prisökningar tenderar att minska konsumtionen. Samtidigt är det svårt att bedöma hur förslaget påverkar vilka typer av tobak som konsumeras, vilket gör det svårt att bedöma de samlade effekterna på folkhälsan. 7.5 Konsekvenser för företagen Företagen påverkas på olika sätt av förslagen. Ett ökat skatteuttag på övrig tobak bedöms påverka företag som handlar med övrig tobak negativt genom minskad efterfrågan, i den mån skattekostnaden övervältras på priset. Om skattekostnaden inte fullt ut övervältras på priset kan företagen även påverkas genom minskad vinstmarginal för dessa produkter. Samtidigt bedöms efterfrågan på andra tobaksprodukter komma att öka när övrig tobak beskattas, vilket kan påverka företag som säljer dessa andra tobaksprodukter positivt. Vad gäller den administrativa bördan, kan den öka bl.a. till följd av att fler produkter omfattas av skatt. Samtidigt minskar dock osäkerheten och skillnaderna mellan de olika tobaksslagen, vilket bidrar till ett enklare och tydligare regelverk för företagen när övrig tobak beskattas på samma sätt som röktobak. Regelrådet saknar information om berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. De företag som berörs av förslaget är främst internetbutiker och lokala tobaksförsäljare. Även lagerhållare, varumottagare och upplagshavare som i dag betalar punktskatt på tobak kan antas handla med övrig tobak, och kan därigenom komma att beröras av förslaget, eftersom de då ska betala den nya punktskatten på övrig tobak. Statistiska centralbyråns företagsdatabas (FDB) är ett register över samtliga företag, myndigheter, organisationer och deras arbetsställen. I företagsdatabasen är företagen uppdelade enligt standarden för svensk näringsgrensindelning, så kallade SNI-koder. Under SNI-koden 47.260 (Specialiserad butikshandel med tobaksvaror) redovisas antalet företag uppdelat på antal anställda som bedriver kioskhandel med framförallt tobak. År 2020 fanns det ca 950 företag som uppgett att de bedriver denna typ av verksamhet och är registrerade för moms, F-skatt eller som arbetsgivare. Av dessa har 48 procent inga anställda, 42 procent har 1-4 anställda, 8 procent har 5-9 anställda och 2 procent har 10-19 anställda. Den absoluta majoriteten av de berörda företagen som säljer övrig tobak till privatkonsumenter är således mikroföretag med färre än 10 anställda (enligt Europeiska kommissionens definition av små företag). Det saknas dock uppgifter för att bedöma hur många av dessa företag som säljer övrig tobak eller möter en ökad efterfrågan på andra tobaksprodukter till följd av förslaget. Antalet företag som var registrerade som lagerhållare, varumottagare och upplagshavare vid årsskiftet 2019/2020 uppgick till ca 70. Även för dessa företag är det svårt att bedöma hur många som kommer betala punktskatt på övrig tobak och således beröras av förslaget. Uppgifter om storleken på dessa företag saknas. Det saknas även uppgifter om antalet internetbutiker som säljer tobak eller närmare bestämt övrig tobak. Enligt Regelrådet framgår det inte om vissa företag påverkas kostnadsmässigt mer än andra samt hur ett genomsnittligt företag påverkas av förslaget. Sammantaget är den offentligfinansiella effekten beräknad till 34,94 miljoner kronor varaktigt till följd av förslaget. Hur denna ökade skattekostnad fördelar sig mellan företag och privatkonsumenter är svårt att bedöma och beror bland annat av varans priskänslighet. Hur ett enskilt företag påverkas beror också på hur mycket övrig tobak respektive andra tobaksprodukter som företaget säljer, liksom på marginalen för olika tobaksprodukter. Dessa uppgifter finns inte tillgängliga och det går därför inte att kvantitativt bedöma effekten för ett genomsnittligt företag. Företag där övrig tobak utgör en relativt stor andel av den totala försäljningen av tobak bör dock påverkas mer negativt av förslaget än andra företag. Detta eftersom en större del av deras försäljning beläggs med skatt, vilket medför att de möter minskad efterfrågan och/eller lägre vinstmarginal för sina produkter. Företag som i stället huvudsakligen påverkas genom den ökade efterfrågan på andra tobaksprodukter, t.ex. röktobak, påverkas mer positivt av förslaget. En stor del av den offentligfinansiella effekten utgörs av en ökad inbetalning av tobaksskatt på andra tobaksprodukter än övrig tobak då konsumtionen av andra tobaksprodukter förväntas öka när konsumtionen av övrig tobak minskar. Vidare saknar Regelrådet resonemang om förslaget kan påverka företagens möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet. För ett företag med en verksamhet som i huvudsak består av försäljning av övrig tobak är det troligt att denna verksamhet inte kommer kunna fortsätta bedrivas i samma utsträckning. Företag med sådan verksamhet har dock inte påträffats och bedömningen är att det är ytterst sällsynt att ett företag i huvudsak säljer övrig tobak. Tobakshandlare säljer oftast flera olika tobaksprodukter. Regelrådet har heller inte kunnat utläsa hur konkurrensförhållandena för berörda företag påverkas. Svensk Handel är positiv till förslaget för att det leder till en sundare konkurrens och för att det försvårar för kriminell verksamhet inom tobaksbranschen. Företagarna och Svenskt Näringsliv anser att de föreslagna ändringarna är acceptabla för att skapa neutralitet, stävja illojal konkurrens och försvåra för kriminell verksamhet. Som nämns ovan i avsnitt 7.1 innebär skattefri övrig tobak att det finns incitament till skatteundandragande, exempelvis genom att marknadsaktörer medvetet felklassificerar sina tobaksprodukter. Bedömningen är således att de föreslagna ändringarna förbättrar konkurrensen i den utsträckning den motverkar skatteundandragande. Företagarna påpekar att de ökade krav som föreslås på säkerhet, anmälan och registrering liksom ökade kontroller innebär en ökad regelbörda för berörda. Regeringen delar den bilden. Företagarna anser också att konsekvensanalysen är bristfällig i sin redovisning av effekterna detta kommer att ha i synnerhet för små aktörer. Det saknas uppgifter om storleken på de företag som får en ökad regelbörda och det är därför inte möjligt att beräkna dessa effekter varken för små eller stora företag. Vid införandet av en punktskatt ökar den administrativa bördan. Den som är registrerad för punktskatt, dvs godkända lagerhållare och registrerade distansförsäljare, ska lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod även om det inte finns skatt att redovisa. Den som inte är godkänd som lagerhållare eller registrerad distansförsäljare ska redovisa skatt vid varje händelse som utlöser skattskyldighet. Vid införande av en ny punktskatt är de administrativa kostnaderna generellt sett störst under det första året, för att sedan minska nästkommande år. De allra flesta aktörer som blir skattskyldiga för föreslagen skatt på övrig tobak bedöms redan i dag betala tobaksskatt på andra tobaksvaror. Det innebär att de redan har upparbetade rutiner för hantering och inbetalning av punktskatt vilket bör underlätta inbetalning av skatt på ytterligare en tobaksvara. Den ökade administrativa bördan bör därför bli förhållandevis låg. Det finns dock inte tillräckligt underlag, t.ex. i form av statistik, för att kunna kvantifiera den administrativa bördan av förslaget. Någon uppskattning av storleken har därför inte kunnat göras. Regelrådet efterfrågar en närmare redogörelse av de administrativa konsekvenserna, gärna en siffra på den ökade administrativa kostnaden. De bestämmelser som föreslås i avsnitt 6.7 och som syftar till att förbättra förutsättningarna för myndigheternas kontroll av att skatt betalas för snus, tuggtobak och övrig tobak bedöms omfatta få aktörer och ett begränsat antal varuflyttningar. I det fall någon bedriver verksamhet i större omfattning kan denne välja att i stället ansöka om godkännande som lagerhållare eller registrerad distansförsäljare. Den ökade administrativa bördan bedöms även bli förhållandevis låg och kan även bedömas vara något lägre än den som gäller på det harmoniserade tobaksskatteområdet, eftersom det inte uppställs krav på skatterepresentanter vid distansförsäljning eller ledsagardokument vid annan införsel från andra EU-länder. Det finns dock inte tillräckligt underlag för att kunna kvantifiera den administrativa bördan av dessa förslag. Någon uppskattning av storleken har därför inte kunnat göras. Regeringen kan konstatera att en beskrivning av de administrativa konsekvenserna av bestämmelserna i avsnitt 6.6 om avdragsrätt och skattskyldighet vid yrkesmässig tillverkning saknades i promemorian. I huvudsak syftar bestämmelserna i avsnitt 6.6 till att undvika en dubbelbeskattning för de företag som tillverkar snus. De företag som hanterar snus, tuggtobak och övrig tobak på sådant sätt att undantaget från skattskyldighet enligt bestämmelsen i den nya 39 a § LTS är tillämpligt behöver inte redovisa någon tobaksskatt för den övriga tobak de använder för tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. Däremot har de en skyldighet att behålla underlag för den undantagna beskattningen på motsvarande vis som de har en skyldighet att behålla underlag vid redovisning av skatt. I huvudsak är det företag som tillverkar snus och köper in övrig tobak för tillverkningen som kommer tillämpa detta undantag. Den ökade administrativa bördan för dessa företag består i att de behöver behålla underlag för den undantagna beskattningen. De företag som hanterar tobaksvaror på sådant sätt att de har rätt till avdrag för tobaksskatt enligt den nya bestämmelsen i 40 § fjärde stycket behöver ta upp avdraget i deklarationen. Den ökade administrativa bördan består således av att fylla i en ytterligare uppgift i deklarationen. Bedömningen är att det är få företag som kommer göra dessa avdrag. Vad gäller Regelrådets synpunkt att redovisa en siffra för den ökade administrativa kostnaden kan regeringen, som nämns ovan, konstatera att det saknas uppgifter för att kunna beräkna den ökade administrativa kostnaden av förslaget. Vad som kan konstateras är att antalet företag som var registrerade som lagerhållare, varumottagare och upplagshavare vid årsskiftet 2019/2020 uppgick till 68. Det är dessa företag som får ökade administrativa kostnader av förslaget. Utifrån de få företag som får ökad administration är bedömningen att de ökade administrativa kostnaderna totalt sett blir låga. Skatteregler ska i största möjliga mån vara generella och påverka små och stora företag på samma sätt. I vissa fall kan förenklingar för att främja företagandet övervägas, men det bedöms i detta fall inte finnas behov av särreglering. Därutöver bedöms en särreglering motverka syftet med förslagen. Slutligen innebär förslaget även att osäkerheten för företagen minskar. Efter kammarrättens dom i juni 2018 mellan Tullverket och bolaget Prillan Concept AB där bolagets produkter av tobaksspill bedömdes vara rökbar tobak och inte skattefri tobak, har det under en period rått osäkerhet på marknaden om vad som ska bedömas vara övrig tobak och vad som ska bedömas vara röktobak (jfr. avsnitt 4.1 samt 7.2 om att HFD sedermera har fastställt domen). Denna osäkerhet kan vara en förklaring till varför konsumtionen av övrig tobak sjunkit avsevärt mellan åren 2017 och 2018. Vid ett införande av en skatt på övrig tobak som motsvarar skatten på röktobak kommer den ekonomiska effekten för företagen av denna osäkerhet att minska betydligt, eftersom skatten blir samma oavsett om tobaken bedöms vara röktobak eller övrig tobak. Regelrådet har inte kunnat utläsa om företagen påverkas i andra avseenden. Bedömningen är att företagen inte bör påverkas nämnvärt i andra avseenden än som har redogjorts för ovan. 7.6 Konsekvenser för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna Skatteverket föreslås bli beskattningsmyndighet i samtliga fall förutom i de fall de skattskyldiga inte är godkända lagerhållare och importerar skattepliktiga varor till Sverige från tredjeland. Tullverket föreslås bli beskattningsmyndighet i dessa fall. Införandet av den nya skatten innebär ökad arbetsbelastning för både Skatteverket och Tullverket. För Skatteverket tillkommer kostnader för bl.a. informationsinsatser och för att kontrollera efterlevnaden av de nya reglerna. Skatteverket bedömer att förslagen kommer att medföra engångskostnader på sammanlagt 800 000 kronor. Detta belopp består av 400 000 kronor för framtagande och anpassning av information, blanketter, deklarationer och rutiner, samt 400 000 kronor avseende systemutveckling. Förslagen bedöms medföra endast smärre förändringar avseende löpande kostnader. En skatt på övrig tobak undanröjer i sig inte de oklarheter som tidigare funnits kring bedömningen av vad som är övrig tobak respektive röktobak. Skatten minskar dock effekterna som uppstår om en vara hänförs till övrig tobak i stället för till röktobak. Eftersom HFD numera har tydliggjort rättsläget i Sverige har även oklarheterna kring bedömningen minskat. Sammantaget borde det förtydligade rättsläget och de kraftigt minskade ekonomiska incitamenten för aktörer att medvetet försöka hänföra röktobak till kategorin övrig tobak innebära att arbetsbördan för Skatteverket och Tullverket kring bedömningen av vad som är röktobak respektive övrig tobak och antalet domstolsprocesser minska kraftigt. Om den oregistrerade konsumtionen ökar vid ett införande av en skatt på tobak som tidigare inte omfattats av skatteplikt för tobaksskatt kan detta leda till en ytterligare ökad arbetsbelastning för Skatteverket och Tullverket. I denna del har dock både Skatteverket och Tullverket redan upparbetade rutiner och strukturer som bör underlätta den ökade arbetsbördan. De förslag som lämnas i avsnitt 6.7 och som syftar till att förbättra förutsättningarna för myndigheternas kontroll av att skatt betalas för snus, tuggtobak och övrig tobak innebär att Skatteverket får vissa tillkommande arbetsuppgifter för hantering av anmälningar, säkerheter och godkännanden. Eftersom vissa flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak föreslås omfattas av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, LPK kommer Tullverkets kontrollverksamhet under den lagen att utvidgas till nya varor. Bedömningen är dock att det är få aktörer och få flyttningar som kommer att omfattas av de nya bestämmelserna. Sammantaget gör regeringen bedömningen att tillkommande kostnader för Skatteverket, Tullverket och domstolarna till följd av förslagen blir marginella, och dessa ska därmed rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. 7.7 Övriga effekter Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma eventuella fördelningseffekter av förslaget. Det kan dock noteras att en dagligrökare som röker omkring 11 cigaretter per dag får ökade kostnader med omkring 7 800 kronor per år till följd av förslaget, om denne fortsätter att tillverka sina egna cigaretter av övrig tobak eller övergår till att konsumera röktobak eller cigaretter. I den mån dagligrökaren övergår till snus eller minskar sin konsumtion blir kostnadsökningen mindre. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför årligen en enkätstudie över tobaksvanor i Sverige. Den senaste rapporten visar att under 2018 hade 33 procent av männen använt tobak under den senaste månaden jämfört med 18 procent av kvinnorna. CAN studerar inte tobaksvanorna för övrig tobak, men om könsfördelningen är densamma för övrig tobak som för andra tobaksslag kan det konstateras att förslaget påverkar män i högre grad än kvinnor. Sammantaget bedöms förslaget ha en begränsad påverkan på den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslaget bedöms inte ha några effekter på sysselsättning, miljö, integration eller den kommunala självstyrelsen. 7.8 Förslagets förenlighet med EU-rätten Övrig tobak omfattas inte av någon EU-reglering i fråga om beskattning. Medlemsstaterna har därför möjlighet att införa och utforma regler om en skatt på övrig tobak under förutsättning att reglerna inte leder till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstaterna. I övrigt gäller att de krav som ställs inte får påverka den fria rörligheten samt ska följa de allmänna unionsrättsliga principerna om proportionalitet och likabehandling. Regeringen bedömer att den föreslagna skatten uppfyller dessa krav. Skatten kommer inte att leda till några gränsformaliteter. Den kontrollmöjligheter som föreslås för Tullverket har en koppling till själva flyttningen av en vara och inte till det faktum att varan korsar en svensk gräns. De formaliteter som föreslås i fråga om flyttning av en tobaksvara har ett samband med förvärvet av varan och inte till själva gränsöverskridandet. Slutligen motsvarar de föreslagna åtgärderna de skyldigheter som uppställs i punktskattedirektivet vad gäller harmoniserade tobaksvaror. När det gäller förenligheten med EU:s dataskyddsförordning hänvisas till avsnitt 6.8. Utformningen av skatten bedöms även i övrigt uppfylla EU-rättens krav. Kommerskollegium har inga synpunkter på den EU-rättsliga analysen. Kommerskollegium har rekommenderat att såväl förslaget om ändringar i LTS som ändringar i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. bör anmälas till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. Skälet är att förslagen innehåller bestämmelser som kan ses som tekniska specifikationer för vad som avses med övrig tobak. Regeringen instämmer i bedömningen att de föreslagna ändringarna vad avser ändringar i LTS kan anses utgöra sådana tekniska föreskrifter som ska anmälas till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. Däremot, vad avser ändringarna i lagen om frihet från skatt vid import, m.m., är det fråga om en följdändring avseende schablonbelopp som kan användas i vissa fall. Regeringen anser inte att det är fråga om en teknisk föreskrift i anmälningsdirektivets mening. Regeringen avser därför göra en sådan anmälan vad avser ändringarna i LTS men inte vad avser lagen om frihet från skatt vid import, m.m. 7.9 Ikraftträdande och informationsinsatser Ändringarna i förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 i fråga om bestämmelser i LTS om godkända lagerhållare och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak samt kompletteringar i SFL. Övriga ändringar ska träda i kraft den 1 augusti 2021. Förslaget innehåller även övergångsbestämmelser (se ovan avsnitt 6.9). Datumet för ikraftträdandet har valts med tanke på den tid för anpassning och förberedelser som kan krävas för berörda aktörer såsom Skatteverket, Tullverket och berörda företag från det att riksdagen fattar beslut om förslaget. Både administrativa rutiner och olika informationssystem kan behöva anpassas till de nya reglerna. Då det är fråga om nya regler för, i en del fall nya aktörer, antas det finnas behov av att berörda myndigheter genomför speciella informationsinsatser (jfr ovan avsnitt 7.6). Sådana insatser kan ske exempelvis genom riktade kampanjer och genom att uppdatera befintliga och eventuellt ta fram nya vägledningar hos respektive myndighet. 8 Följdändringar med anledning av införandet av en återbetalningsmöjlighet vid deponiåtervinning 8.1 Bakgrund och gällande rätt Enligt lagen (1999:673) om skatt på avfall, LSA, ska avfallsskatt betalas för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Avfallsskatt ska även betalas för det avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Avfallsskatten tas ut efter en så kallad nettodeponimetod. Det innebär att skatt tas ut för i princip allt avfall som förs in till en avfallsanläggning. För avfall som uppkommer på en industrianläggning inträder skattskyldigheten när avfallet uppkommer. För vissa behandlingsmetoder och avfallsslag föreligger undantag från skatteplikt. Bestämmelser om redovisning av avfallsskatt och andra förfarandefrågor finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Den 1 januari i år infördes en bestämmelse som innebär att återbetalning för tidigare betald skatt ska kunna medges för avfall som förs ut från en anläggning som inte längre är skattepliktig enligt LSA. Det innebär en möjlighet till återbetalning för deponiåtervinning vid anläggningar som inte längre är skattepliktiga. Återbetalningsmöjligheten infördes för att avsaknaden av en sådan inte ska utgöra ett onödigt hinder för deponiåtervinning. I samband med detta infördes inga ändringar i SFL som ger Skatteverket möjlighet att utfärda förelägganden för att kontrollera återbetalningarna. 8.2 Följdändringar i skatteförfarandelagen Regeringens förslag: Skatteverket ges möjlighet att utfärda förelägganden för att kontrollera att riktiga och fullständiga uppgifter har lämnats i en ansökan om återbetalning av avfallsskatten. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021. Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall och Förvaltningsrätten i Falun har haft synpunkter på bestämmelsernas utformning. Skälen för regeringens förslag: Genom införandet av möjligheten till återbetalning i 12 § LSA krävs att vissa följdändringar görs för att Skatteverket ska ha samma möjligheter att kontrollera att reglerna om återbetalning av avfallsskatt följs som när det gäller andra delar av avfallsskatten. Skatteverket bör få möjlighet att förelägga den som har beviljats återbetalning av avfallsskatt att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i ansökan om återbetalning av skatt på avfall. Skatteverket ska även få möjlighet att förelägga den som är bokföringsskyldig eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo att lämna uppgift om en rättshandling avseende förhållande som är av betydelse för kontroll av att riktiga och fullständiga uppgifter har lämnats i en ansökan om återbetalning av avfallsskatt. De föreslagna ändringarna ger Skatteverket samma möjligheter att kontrollera återbetalningar som sker enligt LSA som för övriga återbetalningar av punktskatter. Kammarrätten i Sundsvall har anfört att hänvisningen i 37 kap. 7 a och 9 a §§ SFL bör justeras till 53 kap. 5 § 1 b-f i stället för 53 kap. 5 § 1 b-e. Regeringen instämmer i den bedömningen. Det är lämpligt att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 37 kap. 7 a och 9 a §§ SFL. 8.3 Konsekvensanalys I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det sker mot bakgrund av tillgängliga uppgifter och i den omfattning som är möjlig. 8.3.1 Syfte och alternativa lösningar Syftet med förslaget om ändring i SFL är att Skatteverket ska få samma möjligheter att kontrollera att reglerna för den återbetalning som föreslås i propositionen Vissa ändringar i avfallsskattelagen följs som när det gäller återbetalning av andra punktskatter. För det fall dessa ändringar inte skulle införas skulle Skatteverket sakna möjlighet att förelägga företag för att kontrollera att återbetalningar skett på rätt sätt. Konsekvenserna av förslaget att införa en möjlighet till återbetalning för tidigare betald skatt för avfall som förts ut från en anläggning som inte längre är skattepliktigt enligt LSA är analyserade och beskrivna i propositionen Vissa ändringar i avfallsskattelagen. Denna konsekvensanalys beskriver därför endast effekterna av förslaget om ändring i SFL. 8.3.2 Offentligfinansiella effekter Förslaget bedöms inte få någon offentligfinansiell effekt. 8.3.3 Effekter för företag Förslaget innebär att företag som begär återbetalning för tidigare betald skatt för avfall som förts ut från en anläggning som inte längre är skattepliktigt enligt LSA kan kontrolleras av Skatteverket. Hur många företag som kan komma att beröras är inte möjligt att uppskatta då det beror på hur lönsamheten av deponiåtervinning för denna typ av anläggningar utvecklar sig, men sannolikt rör det sig om ett mindre antal företag. Den som begär återbetalning måste också med underlag kunna styrka att avfallet, för vilket man söker återbetalning, ska ha tagits emot på en skattepliktig avfallsanläggning eller på en plats där avfallet är avsett att förbrännas eller behandlas för återvinning. Villkoret om viss mottagningsplats är direkt förknippat med syftet med återbetalningsbestämmelserna och är avsett att underlätta för företagen att visa sin rätt till återbetalning. Att presentera detta underlag vid en kontroll av Skatteverket torde inte innebära någon större arbetsinsats. Om avfall förts till en avfallsanläggning som drivs av någon annan än den som lämnar avfallet där är avfallslämnandet förknippat med en mottagningskostnad. Dokumentationen av denna, t.ex. i form av fakturor och invägningskvitton, finns då redan hos företaget och kan användas som underlag för en ansökan om återbetalning av skatten. Om avfallet istället förts till en egen avfallsanläggning ska skatt redovisas när avfallet förs in till anläggningen. Underlagen för denna skatteredovisning, som följer av skyldigheterna enligt SFL, kan då även utgöra underlag för ansökan om återbetalning av skatt. Även när avfallet tas emot på andra platser torde avfallslämnandet i de flesta fall vara förknippat med en ekonomisk uppgörelse mellan avfallslämnaren och avfallsmottagaren. Dokumentationen av den uppgörelsen, t.ex. fakturor och invägningskvitton, kan då utgöra en del av underlaget för att visa rätten till återbetalning. Då dokumentation redan finns tillgänglig bedöms förslaget om ändring i SFL inte leda till några större administrativa kostnader för företagen. 8.3.4 Effekter för miljön Förslaget om ändring i SFL är endast av administrativ karaktär och bedöms inte få någon påverkan på miljön. 8.3.5 Effekter för myndigheter och domstolar Förslaget innebär att Skatteverket ges möjlighet att besluta om föreläggande för att kontrollera att riktiga och fullständiga uppgifter har lämnats i en ansökan om återbetalning av skatt på avfall. Eventuellt tillkommande kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter. 8.3.6 Övriga effekter Förslaget bedöms inte få några sysselsättningseffekter eller effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män samt bedöms vara förenligt med EU-rätten. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt 1 § I paragrafen regleras lagens tillämpningsområde. Tredje stycket kompletteras med en upplysning om att skatt även ska betalas för övrig tobak. I ett nytt fjärde stycke anges innebörden av begreppet tobaksvara i lagen. Begreppet innefattar dels de harmoniserade varorna cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak, dels de icke-harmoniserade varorna snus, tuggtobak och övrig tobak. Begreppet övrig tobak definieras i den nya 35 a §. Det ska noteras att begreppet tobaksvara i andra författningar utanför skatterätten kan ha en delvis annan innebörd. När begreppet används i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter har det den betydelse som följer av artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (tobaksproduktdirektivet). I femte och sjätte styckena görs en språklig uppdatering. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.1 och 6.2. 2 § I paragrafens första stycke anges skatten på cigaretter. Skatten består dels av ett styckebelopp, dels av ett värderelaterat belopp som i dag är en procent av detaljhandelspriset. En ändring görs av styckebeloppet så att det uttrycker 2021 års skattesats om 1 kr och 62 öre per styck. I tredje stycket anges att styckeskattesatsen ska räknas om enligt bestämmelserna i 42 §. Då den nya skatten på övrig tobak införs ändras även det år från och med vilket skattebeloppen för samtliga tobaksvaror ska räknas om. Det innebär att det året anges till 2022. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.3. 8 § I paragrafens första stycke anges skatten på cigarrer och cigariller samt på röktobak. En ändring görs av styckebeloppet så att det uttrycker 2021 års skattesats om 1 kr och 42 öre per styck respektive 1 971 kr per kg. I andra stycket anges att skattebeloppen ska räknas om enligt bestämmelserna i 42 §. Då den nya skatten på övrig tobak införs samordnas även det år från och med vilket skattebeloppen för samtliga tobaksvaror ska räknas om. Det innebär att det året anges till 2022. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.3. 21 § I paragrafen finns bestämmelser för upplagshavare om undantag från skatteplikt för varor som återanvänts vid tillverkning samt för varor som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet i skatteupplaget. I första punkten läggs orden "av skattepliktiga tobaksvaror" till för att tydliggöra att tillverkningen kan avse såväl harmoniserade tobaksvaror som nationella tobaksvaror inklusive övrig tobak. Det har således ingen betydelse om upplagshavaren tillverkar varor som kan lagras i skatteupplaget eller inte. Om en upplagshavare har röktobak i sitt skatteupplag och använder den för att tillverka cigaretter skulle skattskyldighet normalt uppkomma enligt 20 § 1 c, eftersom röktobaken tas i anspråk i skatteupplaget. På grund av undantaget i 21 § 1 uppkommer dock ingen skattskyldighet vid den tidpunkten. De med röktobaken tillverkade cigaretterna kommer i stället att beskattas om de tas ut ur skatteupplaget eller om någon av de andra förutsättningarna i 20 § 1 är uppfyllda. Om upplagshavaren i stället använder röktobaken för att tillverka snus inträder inte heller någon skattskyldighet för att röktobaken tas i anspråk, precis som i exemplet ovan. Däremot kommer tillverkningen av snuset att beskattats enligt 36 § 2 om upplagshavaren inte även är godkänd lagerhållare. Detta eftersom snus inte omfattas av reglerna för skatteupplag. Om upplagshavaren är godkänd lagerhållare kommer själva tillverkningen inte att beskattas, utan beskattningen sker vid ett senare tillfälle (39 § 1 jämförd med 39 § 2). Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.6. 32 § I paragrafen regleras när upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor. Paragrafen kompletteras med en ny femte punkt där det anges att en godkänd upplagshavare får göra avdrag för skatt på varor som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet utanför skatteupplaget, exempelvis vid ett externt laboratorium. För att kunna få avdrag krävs att det är fråga om provtagning och analys av tobaksvaror, antingen när de håller på att tillverkas eller när de är färdiga. Provtagningen ska inskränka sig till att avse exempelvis stickprov i syfte att kontrollera att varor inte är defekta eller nödvändiga produktionsprov eller nödvändiga analysprov av nya varor. Provtagning eller tester som sker i syfte att avgöra vad konsumenter eller andra kan tänkas ha för åsikter eller preferenser i fråga om smak, doft, utseende eller liknande ger inte en rätt till skatteavdrag. För att beviljas rätt till avdrag bör krävas någon form av bevis i form av uppgifter i bokföring, analysprotokoll eller liknande. För den som är lagerhållare i motsvarande situation gäller i stället ett undantag från skattskyldighet enligt 39 a § 3. I punkterna 3, 4 och i andra stycket görs i övrigt mindre redaktionella ändringar. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.6. 33 § Paragrafen är ny och reglerar upplagshavares rätt att göra avdrag vid tillverkning av tobaksvaror. Bestämmelsen innebär att en upplagshavare får göra avdrag med ett belopp som motsvarar skatten på det snus, den tuggtobak eller den övriga tobak som upplagshavaren har återanvänt vid tillverkningen av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak. På detta sätt undviks dubbelbeskattning vid sådan tillverkning. Upplagshavarsystemet omfattar inte snus, tuggtobak och övrig tobak och en upplagshavare kan därför inte göra avdrag för själva skatten på sådana varor. Bestämmelsen har därför utformats så att upplagshavare får göra avdrag med ett belopp som motsvarar skatten på snuset, tuggtobaken eller den övriga tobaken. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.6. 35 § I paragrafen anges skattebeloppen för snus och tuggtobak samt en omräkningsregel. En ändring görs av skattebeloppen i första stycket så att de uttrycker 2021 års skattesats. I andra stycket anges att skattebeloppen ska räknas om enligt bestämmelserna i 42 §. Då den nya skatten på övrig tobak införs samordnas även det år från och med vilket skattebeloppen för samtliga tobaksvaror ska räknas om. Det innebär att det året anges till 2022. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.3. 35 a § Paragrafen är ny och anger skattesatsen för övrig tobak i första stycket. I andra stycket ges en definition av övrig tobak. Om övrig tobak ingår i en annan vara sker beskattningen utifrån varans totala vikt. Vara i detta sammanhang ska förstås som ett vidare begrepp än enbart tobaksvaror. I tredje stycket anges att skattebeloppen ska räknas om enligt bestämmelserna i 42 §. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.2 och 6.3. 36 § I paragrafen regleras vem som är skattskyldig för icke-harmoniserade tobaksvaror. En ändring görs i punkterna 2-4 genom tillägget av orden "övrig tobak". En ny punkt 5 införs om att den som säljer snus, tuggtobak eller övrig tobak till Sverige genom distansförsäljning enligt de nya bestämmelserna i 38 b och 38 c §§ är skattskyldig. I den nya punkten 6 anges skattskyldigheten för den som tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt nya 38 d §. I en ny punkt 7 regleras skattskyldigheten för den som i andra fall än i de tidigare punkterna i paragrafen yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatten har redovisats här. Skattskyldigheten enligt punkten förutsätter att dessa varor inte ägs av en lagerhållare, eftersom varor som ägs av lagerhållare omfattas av skattskyldighet enligt punkt 1. Beskattade varor som, efter införsel till Sverige eller som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande, ägs av en lagerhållare omfattas således inte av bestämmelsen. Däremot omfattar bestämmelsen varor som överhuvudtaget inte har beskattats tidigare. Exempel på när bestämmelsen kan bli tillämplig är t.ex. varor som smugglats in från tredjeland. Det kan också vara beskattade varor, som har förts in från ett annat EU-land och som här påträffas hos någon annan än den som fört in eller tagit emot varorna under sådana förhållanden att skatt avseende varorna ska betalas i Sverige. För tobak som innehas av lagerhållare vid lagens ikraftträdande gäller de vanliga reglerna om skattskyldighetens inträde. Det innebär att lagerhållare måste skatta för övrig tobak när den levereras till köpare som inte är lagerhållare eller på annat sätt tas i anspråk efter ikraftträdandet. För den som inte är lagerhållare men som yrkesmässigt innehar tobaksvaror inträder inte någon skattskyldighet i samband med lagens ikraftträdande. Den tidpunkt när skattskyldigheten skulle ha inträtt (jfr nya 39 § 6) ligger i detta fall före lagens ikraftträdande (eftersom det är den tidpunkt när varorna "kom att innehas"). Någon skattskyldighet kommer därmed inte att uppkomma för sådana varor vid tidpunkten för lagens ikraftträdande. Tillämpning av bestämmelsen blir därmed aktuell enbart för tobaksvaror som kommit att innehas efter lagens ikraftträdande. I detta sammanhang ska noteras att om den som är skattskyldig enligt någon av punkterna 1-6, i en deklaration till Skatteverket inkommer med redovisning av skatten för de aktuella varorna efter det att beskattning skett av innehavaren med stöd av punkt 7, bör den förstnämnde beskattas i stället. Det ankommer i ett sådant fall på Skatteverket att med stöd av 66 kap. 19 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ompröva och undanröja beskattning avseende den som blivit beskattad enligt punkt 7. Varor ska beläggas med svensk tobaksskatt endast en gång. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.4, 6.5 och 6.7. 37 § I paragrafen regleras skattskyldighet vid import av snus eller tuggtobak från tredjeland. Genom ett tillägg av orden "övrig tobak" i första stycket gäller bestämmelserna om skattskyldighet vid import från tredjeland även denna tobakskategori. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.4. 38 § I paragrafen regleras vem som får godkännas som lagerhållare. I första stycket läggs orden "övrig tobak" till i punkterna som får en annan indelning med vissa redaktionella ändringar. En ny punkt d läggs till, som innebär att den som från en godkänd lagerhållare köper skattepliktiga tobaksvaror för återförsäljning till näringsidkare kan godkännas som lagerhållare. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.4. 38 b § Genom paragrafen, som är ny, införs bestämmelser om distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak. Bestämmelsens första stycke bygger på den befintliga bestämmelsen om distansförsäljning i fråga om harmoniserade varor i 16 §. För att tydliggöra att den nya paragrafen inte omfattar harmoniserade varor används orden "distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak" i bestämmelsen. Bestämmelsen är inte tillämplig vid försäljning till näringsidkare. Om en näringsidkare som är lagerhållare köper snus, tuggtobak eller övrig tobak från ett annat EU-land gäller reglerna i 36 § 1. Om näringsidkaren inte skulle vara lagerhållare gäller i stället tredje punkten i samma paragraf. Enligt bestämmelserna i andra stycket ska en säljare som bedriver eller avser att bedriva distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak anmäla detta till Skatteverket och ställa säkerhet för skatten på varorna. Den säkerhet som en sådan distansförsäljare ställer avser endast den aktuella flyttningen och ska därmed motsvara skatten på de varor som ska flyttas. Vad gäller tuggtobak och övrig tobak omfattar bestämmelsen i andra stycket endast den som inte är godkänd som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c §. Vad gäller distansförsäljning av snus blir däremot alltid denna bestämmelse tillämplig, eftersom något godkännande enligt 38 c § inte är möjligt. Även om en aktör är godkänd som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska således vid en eventuell försäljning av snus, anmälan och säkerhet för snuset ställas vid varje flyttning. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.5 och 6.7. 38 c § Genom paragrafen, som är ny, införs en möjlighet för den som bedriver eller avser att bedriva distansförsäljning vid mer än ett enstaka tillfälle av tuggtobak eller övrig tobak att ansöka om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. Av första stycket följer att godkännande får ges om säljaren med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak. En registrerad distansförsäljare ska enligt bestämmelserna i andra stycket ställa säkerhet för betalning av skatten på den tobak som sänds från det andra EU-landet. Bestämmelserna om säkerhet motsvarar vad som gäller för distansförsäljare av harmoniserade varor enligt 16 §. Enligt tredje stycket ska ett godkännande som registrerad distansförsäljare återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den registrerade distansförsäljaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. I fjärde stycket regleras vad som händer om en registrerad distansförsäljare försätts i konkurs. Godkännandet övergår till konkursboet, som även blir skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet inträder efter konkursbeslutet. Det krävs inte att konkursen sker enligt svensk lagstiftning. Bestämmelserna ska även tillämpas på motsvarande förfaranden enligt andra länders lagstiftning. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.5 och 6.7. 38 d § I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att mottagaren av snus, tuggtobak eller övrig tobak som avsänts till Sverige vid distansförsäljning ska vara skattskyldig i stället för säljaren, om säljaren inte har ställt säkerhet för skatten i Sverige. Mottagaren kommer därmed att ha ett intresse av att förvissa sig om att säljaren fullgör sina skyldigheter. Bestämmelsen motsvarar 16 c §. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.5. 38 e § I paragrafen, som är ny, anges att den som inte är godkänd lagerhållare och som från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak på annat sätt än genom distansförsäljning ska anmäla varorna till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på tobaken Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.7. 39 § I paragrafen anges när skattskyldigheten inträder för icke-harmoniserade tobaksvaror. Punkterna 1-4 ändras genom tillägg av orden "övrig tobak". En ny punkt 5 införs varigenom det föreskrivs att skattskyldigheten för säljare eller mottagare vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak inträder när tobaken förs in till Sverige. I en ny punkt 6 anges när skattskyldigheten inträder för den som innehar varor som är skattepliktiga i Sverige, utan att skatten har redovisats här trots att den borde ha gjort det. Skattskyldigheten inträder när varorna kom att innehas och det saknar betydelse att de eventuellt har konsumerats innan beskattning skett. Punkt 7 om skattskyldighetens inträde vid import av tobak från tredjeland motsvarar nuvarande punkt 5. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitten 6.4 och 6.7. 39 a § I paragrafen, som är ny, regleras tre undantag från skattskyldigheten för lagerhållare när sådana enligt 39 § 1 b tar snus, tuggtobak eller övrig tobak i anspråk för annat ändamål än försäljning. Av första punkten följer att från skattskyldighet undantas snus, tuggtobak eller övrig tobak som har blivit fullständigt förstörd under tillsyn av Skatteverket. Denna punkt motsvarar 18 § första stycket 2. I andra punkten införs ett undantag för en lagerhållare som återanvänder snus, tuggtobak eller övrig tobak vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. Bestämmelsen motsvarar vad som i 21 § föreskrivs om upplagshavare. I tredje punkten införs ett undantag från skattskyldighet för godkända lagerhållare vid provning av kvaliteten hos snus, tuggtobak och övrig tobak. Sådan provning kan ske exempelvis vid ett laboratorium. För att ett undantag ska vara tillämpligt krävs att det är fråga om provtagning och analys av tobaksvaror, antingen när de håller på att tillverkas eller när de är färdiga. Provtagningen ska inskränka sig till att avse exempelvis stickprov i syfte att kontrollera att varor inte är defekta eller nödvändiga produktionsprov eller nödvändiga analysprov av nya varor. Provtagning eller tester som sker i syfte att avgöra vad konsumenter eller andra kan tänkas ha för åsikter eller preferenser i fråga om smak, doft, utseende eller liknande ger inte en rätt till undantag från skattskyldighet. För att kunna styrka en rätt till undantag krävs någon form av bevis i form av uppgifter i bokföring, analysprotokoll eller liknande. För upplagshavare gäller i motsvarande situation i vissa fall en rätt till avdrag enligt 32 § 5. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.6. 40 § I paragrafen föreskrivs dels att Tullverket beslutar om tobaksskatt vid import av icke-harmoniserade tobaksvaror, dels att vissa bestämmelser i fråga om återbetalning av skatt och avdrag som gäller för harmoniserade varor även ska tillämpas på icke-harmoniserad tobak. Ändringar görs i andra och tredje styckena genom tillägg av orden "och övrig tobak". I andra stycket införs även en hänvisning till 31 § enligt vilken återbetalning medges i vissa situationer där Tullverket har fattat beslut enligt 2 kap. 16 eller 16 a § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Ett nytt fjärde stycke införs i vilket föreskrivs att en godkänd lagerhållare får göra avdrag med en summa som motsvarar skatten på de cigaretter, de cigarrer, de cigariller eller den röktobak som lagerhållaren har återanvänt vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak. På detta sätt undviks dubbelbeskattning vid sådan tillverkning. Bestämmelsen motsvarar vad som föreskrivs i 33 § om upplagshavare. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.6. 40 a § I paragrafens första stycke läggs orden "eller övrig tobak" till. I bestämmelsen föreskrivs att den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak eller övrig tobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land, efter ansökan ska medges återbetalning av skatt, om övriga förutsättningar enligt andra stycket är uppfyllda. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.4. 42 § I paragrafen finns bestämmelser om den årliga skatteomräkningen. Ändringen i paragrafens första stycke innebär att det år från och med vilket skattebeloppen ska räknas om justeras till 2022. Vidare läggs den nya bestämmelsen i 35 a § till och det s.k. basåret flyttas fram från 2014 till 2020. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.3. 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m 3 kap. 2 § Till paragrafen, som är ny, har flyttats de definitioner som tidigare låg i 4 § tredje stycket. Ändringen är föranledd av redaktionella skäl då begreppen används i flera paragrafer. Därutöver har listan kompletterats med en ny definition av begreppet tobaksvara. Begreppet tobaksvara innefattar dels de harmoniserade varorna cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak, dels de icke-harmoniserade varorna snus, tuggtobak och övrig tobak. De begrepp som ingår i definitionen har samma betydelse som i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Begreppet tobaksvara har därmed samma innebörd som i 1 § fjärde stycket lagen om tobaksskatt. Det ska noteras att begreppet tobaksvara i andra författningar kan ha en delvis annan innebörd. Se även kommentaren till 3 §. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 3 § Till paragrafen, som är ny, har flyttats den upplysning som tidigare låg i 4 § andra stycket och 7 § andra stycket om att det i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622) och 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter finns bestämmelser om att alkoholvaror och tobaksvaror i vissa fall inte får föras in. Ändringen är föranledd av redaktionella skäl då upplysningen har betydelse vid tillämpning av flera bestämmelser. I bestämmelsen preciseras att upplysningen avser varor som utgör tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt lagen om tobak och liknande produkter. Begreppet tobaksvaror har i lagen om tobak och liknande produkter den innebörd som följer av artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. Se även avsnitt 6.2. 4 § I paragrafen finns regler om skattefrihet för resande vid import samt vissa definitioner som används i lagen. Ändringen innebär att uppräkningen i första punkten kompletteras med en uppgift om kvantitet om 250 gram för övrig tobak som motsvarar det som redan gäller för röktobak. Begreppet övrig tobak ingår i begreppet tobaksvaror som definieras i 3 kap. 2 §. Begreppet övrig tobak definieras i lagen om tobaksskatt. Andra och tredje styckena har flyttats till 3 respektive 2 §§. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 7 § I paragrafen finns regler om skattefrihet för besättningsman på fartyg eller luftfartyg som kommer från tredjeland. Ändringarna innebär att uppgifterna i första stycket om den kvantitet tobaksvaror som får föras in kompletteras med en uppgift om kvantitet om 100 gram för övrig tobak som motsvarar det som redan gäller för röktobak. Vidare tas bestämmelsen i tidigare andra stycket bort. I den bestämmelsen upplystes om att det i 5 kap. 20 § lagen om tobak och liknande produkter finns bestämmelser om att tobaksvaror i vissa fall inte får föras in. Upplysningen finns i stället i den nya 3 §. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 4 kap. 3 § I paragrafen finns en tabell med schablonbelopp för tull och skatt som kan användas i stället för den tull och skatt som annars skulle ha tagits ut om de förutsättningar som anges i 4 kap. 1 § är uppfyllda. Tabellen kompletteras med belopp för övrig tobak som motsvarar det som redan gäller för röktobak. Begreppet övrig tobak definieras i 3 kap. 2 §. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 1 kap. 1 § Paragrafen innehåller en beskrivning av lagen. Genom att lägga till ordet "delvis" framför hänvisningen till rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG upplyses om att lagen även kommer att tillämpas på vissa flyttningar av varor som inte omfattas av det harmoniserade förfarandet. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.7 2 § I paragrafen anges vad som i lagen avses med begreppen punktskattepliktig vara, tobaksvara, alkoholvara och energiprodukt. I andra stycket ändras hänvisningen till nya fjärde stycket i 1 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt enligt vilken tobaksvara omfattar såväl cigaretter, cigariller och röktobak som snus, tuggtobak och övrig tobak. Se vidare avsnitten 6.2 och 6.7. 4 § I paragrafen anges vad som i lagen avses med skattskyldig. Genom hänvisningen i första punkten till den som är skattskyldig enligt 36 § 3, 5 eller 6 lagen om tobaksskatt omfattar begreppet skattskyldig även den som utan att vara godkänd lagerhållare yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak från ett annat EU-land och den som kan vara skattskyldig vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 b - 38 d §§ lagen om tobaksskatt. Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.7. 2 kap. 13 a § I paragrafen finns bestämmelser om att skatt som har beslutats av Tullverket ska efterges i vissa fall. De situationer som omfattas av paragrafen motsvarar de situationer som enligt 16 § och 16 a § ska föranleda att ett beslut om att inte lämna ut en vara om ett omhändertagande upphävs. Den andra punkten avser en situation där den som kan antas göra anspråk på varan om ett omhändertagande ska upphävas är under 18 år. Genom ändringen motsvarar tillämpningsområdet för bestämmelsen tillämpningsområdet för det förbud att föra in varor som följer av 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Eftersom snus, tuggtobak och övrig tobak inte är sådana beskattade tobaksvaror som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt läggs det vidare i bestämmelsen till en hänvisning till snus, tuggtobak och övrig tobak. Den tredje punkten avser en situation där det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen om tobak och liknande produkter. På samma sätt som i andra punkten läggs en hänvisning till snus, tuggtobak och övrig tobak till i bestämmelsen. Lagrådet har förordat att punkterna 2 och 3 kan inledas med begreppet "tobaksvara", eftersom den nya definitionen av tobaksvara omfattar samtliga de varor som avses i punkt 2 och 3, dvs såväl harmoniserade som icke-harmoniserade produkter. Det finns därför enligt Lagrådet inga skäl att göra åtskillnad mellan dessa två produktkategorier i punkterna. Regeringen konstaterar dock att i bestämmelserna används begreppet "beskattad tobaksvara" med hänvisning till den definition av det begreppet som finns i 8 a § lagen om tobaksskatt. Den bestämmelsen gäller även efter införandet av den nya definitionen av tobaksvaror endast tobaksvaror inom det harmoniserade förfarandet. Regeringen bedömer att det är lämpligt att även fortsättningsvis använda begreppet "beskattad tobaksvara som avses i 8 a §" vad gäller de harmoniserade tobaksvarorna. Därigenom speglas användandet av begreppet "beskattad alkoholvara som avses i 7 a §" i första punkten och det är tydligt att det inte avses någon skillnad i sak mot idag och mellan alkoholvaror och tobaksvaror inom det harmoniserade förfarandet. Eftersom de nationella tobaksvarorna inte ryms inom det uttrycket bör dessa räknas upp särskilt. Det bör noteras att i lagen om tobak och liknande produkter har begreppet tobaksvaror en något annan innebörd som följer av artikel 2.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG. Se vidare avsnitten 6.2 och 6.7. 16 § I paragrafen finns bestämmelser om att Tullverket i vissa fall får besluta om att vägra lämna ut en omhändertagen punktskattepliktig vara. För det fall ett omhändertagande av en tobaksvara upphävs ska enligt andra stycket beslut fattas om att inte lämna ut denna om den som gör anspråk på varan är under 18 år. Genom ändringen motsvarar tillämpningsområdet för bestämmelsen tillämpningsområdet för det förbud att föra in varor som följer av 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Se vidare avsnitten 6.2 och 6.7. 3 kap. 5 a § I paragrafen finns vissa särskilda skattebelopp som ska användas om det vid ett beslut om skatt enligt 5 § första stycket saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten. Paragrafen utgör en undantagsbestämmelse från huvudregeln i 5 § enligt vilken skatt ska tas ut enligt de skattesatser som anges i bl.a. lagen om tobaksskatt. Tabellen med schablonbeloppen ändras så att vissa poster såsom cigariller och cigarrer samt röktobak tas bort från uppräkningen då skattebeloppen framgår redan av lagen om tobaksskatt. Därmed tas även definitionen av cigarill bort från bestämmelsen. I övrigt justeras befintliga poster så att schablonbeloppen bättre överensstämmer med aktuella skattenivåer enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen om tobaksskatt. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.7. 4 kap. 1 § I paragrafen finns bestämmelser om att en särskild avgift, transporttillägg, ska påföras i vissa fall då föreskrivna skyldigheter inte har iakttagits. Genom ändringen i andra stycket första punkten ska transporttillägg påföras en skattskyldig om den anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet för betalning av skatt som följer av 38 e § lagen om tobaksskatt inte har iakttagits. Det är således fråga om den som inte är godkänd som lagerhållare och som yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak på annat sätt än genom distansförsäljning. Genom en ny tredje punkt i andra stycket ska transporttillägg påföras en säljare som vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. Detta motsvarar vad som gäller för säljare vid distansförsäljning av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak. Bestämmelsen omfattar såväl sådan säljare som omfattas av 38 b § lagen om tobaksskatt som registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c § lagen om tobaksskatt. Bestämmelserna i tredje och fjärde styckena blir inte tillämpliga vid flyttning av snus, tuggtobak eller övrig tobak, eftersom några krav på ledsagardokument vid flyttning av sådana varor inte följer av lagen om tobaksskatt. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.7. 9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker 4 § I paragrafen regleras försäljning av obeskattade unionsvaror i exportbutiker på flygplatser. Genom en ändring i andra stycket första punkten läggs övrig tobak till i uppräkningen över varor som får säljas. Detta begrepp definieras i fjärde stycket med en hänvisning till 35 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Se vidare kommentaren till 3 kap. 4 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 5 § I paragrafen anges de krav som ställs på den som driver en exportbutik om vissa varor ska säljas i butiken. Genom en ändring i första stycket läggs orden "övrig tobak" till den uppräkning av varor vars försäljning kräver en godkänd lagerhållare. Vidare görs en redaktionell ändring i första meningen genom att de harmoniserade tobaksvarorna som avses i bestämmelsen räknas upp. Härigenom undviker man att begreppet "övrig tobak" ska missförstås. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 2 kap. 5 § I paragrafen finns bestämmelser om vilka uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas som får lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. I andra stycket läggs till en ny punkt 10 som innebär att det - under förutsättning att övriga krav i paragrafen är uppfyllda - är möjligt att lämna ut uppgifter från beskattningsdatabasen till enskilda om huruvida en distansförsäljare har ställt säkerhet för betalning av skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. Bestämmelsen är tillämplig dels i fråga om distansförsäljning av harmoniserade och icke-harmoniserade tobaksvaror i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, dels i fråga om distansförsäljning i lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi. I det fall en enskild kontaktar Skatteverket och det visar sig att den efterfrågade fysiska eller juridiska personen inte har ställt säkerhet för de varor som omfattas av flyttningen, finns det således inte någon egentlig uppgift att lämna ut utan svaret bör vara att någon säkerhet för de varor som frågan gäller inte har ställts. I övrigt görs smärre redaktionella ändringar i punkterna 8 och 9. Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 12 § I paragrafen regleras vissa undantag från huvudregeln i 2 kap. 11 § om när Skatteverket ska gallra uppgifter och handlingar som behandlas i beskattningsdatabasen. Av tredje stycket följer att uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt bl.a. lagen (1994:1563) om tobaksskatt ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Ändringen innebär att även registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt omfattas av bestämmelsen. Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 9.6 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 7 kap. 1 § Genom tillägget i punkt 10 c kommer även den som godkänts som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt att registreras av Skatteverket. Detta innebär bland annat att de enligt 26 kap. 6 § skatteförfarandelagen ska lämna en punktskattedeklaration för varje redovisningsperiod vid försäljning av sådana varor. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. 37 kap. 7 a § I paragrafen regleras Skatteverkets möjligheter att förelägga den som har beviljats återbetalning av eller kompensation för punktskatt enligt vissa punktskattelagar att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denna har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till 53 kap. 5 § 1 f, vilket innebär att Skatteverket får förelägga även den som har beviljats återbetalning av skatt enligt lagen om skatt på avfall. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 8.2. 9 a § I paragrafen anges att Skatteverket i vissa fall får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan, ett s.k. tredjemansföreläggande. Paragrafen kompletteras med en hänvisning till 53 kap. 5 § 1 f, vilket innebär att ett föreläggande även kan avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av om uppgifter i en ansökan om återbetalning av skatt enligt lagen om skatt på avfall är riktiga och fullständiga. Ändringarna föranleds av förslagen i avsnitt 8.2. 41 kap. 3 § I paragrafen anges hos vem revision får göras. I paragrafen införs en ny trettonde punkt enligt vilken revision får göras hos den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt. Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 6.8. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt dels att 1, 2, 8, 21, 35-38, 39-40 a och 42 §§ och rubriken närmast före 35 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 33 §, 35 a §, 38 b-e §§ och 39 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Tobaksskatt ska betalas till staten enligt denna lag. Skatt ska betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. För beskattningen gäller 1 a-34 §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. För beskattningen av snus och tuggtobak gäller 35-40 a §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan samt för övrig tobak. För beskattningen av snus, tuggtobak och övrig tobak gäller 35-40 a §§. Med tobaksvara avses i denna lag cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredjeland från Sverige eller via ett annat EU-land. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredjeland förstås länder och områden utanför detta skatteområde. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredje land förstås länder och områden utanför detta skatteområde. 2 § Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 51 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 60 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredjeland, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. 8 § Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram. Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 41 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 957 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 21 § Från skattskyldighet för upplagshavare enligt 20 § första stycket 1 undantas varor som 1. har återanvänts vid tillverkning, eller 1. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror, eller 2. uteslutande använts för provning av varornas kvalitet i skatteupplaget. 33 § Om en upplagshavare som avses i 10 § vid tillverkningen av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak har återanvänt snus, tuggtobak eller övrig tobak för vilka skattskyldigheten har inträtt, får upplagshavaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på snuset, tuggtobaken eller den övriga tobaken. Skattskyldighet m.m. för snus och tuggtobak Skattskyldighet m.m. för snus, tuggtobak och övrig tobak 35 § Skatt på snus tas ut med 432 kronor per kilogram och på tuggtobak med 476 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 459 kronor per kilogram och på tuggtobak med 506 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 35 a § Skatt på övrig tobak tas ut med 1 957 kr per kilogram. Med övrig tobak avses tobak som inte är en del av en levande planta och som inte är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Om sådan tobak ingår i en vara sker beskattningen utifrån varans totala vikt. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska det i första stycket angivna skattebeloppet räknas om enligt 42 §. 36 § Skattskyldig är den som 1. har godkänts som lagerhållare enligt 38 §, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus, tuggtobak eller övrig tobak, 3. i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller tuggtobak, eller 3. i annat fall än som avses i 1 eller 5, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, 4. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten. 4. använder snus, tuggtobak eller övrig tobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten, 5. säljer snus, tuggtobak eller övrig tobak till Sverige genom distansförsäljning enligt 38 b eller 38 c §, 6. tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 d §, eller 7. i annat fall än som avses i 1-6, yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatten för varorna har redovisats här. 37 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus eller tuggtobak från tredjeland är, Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland är, 1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen, 2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd. Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen. Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §. 38 § Som lagerhållare får godkännas den som avser att Som lagerhållare får godkännas den som 1. yrkesmässigt tillverka snus eller tuggtobak, 2. från ett annat EU-land yrkesmässigt föra in eller ta emot snus eller tuggtobak, 3. importera snus eller tuggtobak från tredje land, eller 4. sälja snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. 1. avser att yrkesmässigt a) tillverka snus, tuggtobak eller övrig tobak, b) från ett annat EU-land föra in eller ta emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, c) importera snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland, eller d) sälja snus, tuggtobak eller övrig tobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, och 2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 38 b § Om någon som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet förvärvar snus, tuggtobak eller övrig tobak som transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning (distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak), är säljaren skattskyldig. Den som säljer snus enligt första stycket eller som säljer tuggtobak eller övrig tobak enligt första stycket och inte är godkänd som registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c §, ska innan varorna avsänds från det andra EU-landet anmäla sig till Skatteverket och ställa säkerhet för skatten på varorna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i tid. 38 c § En säljare som bedriver eller avser att bedriva distansförsäljning av tuggtobak eller övrig tobak vid mer än enstaka tillfälle får godkännas som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som registrerad distansförsäljare. En registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska ställa säkerhet för betalning av skatten på den tobak som sänds från det andra EU-landet. Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den registrerade distansförsäljaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Om en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 39 § 5 inträder efter konkursbeslutet. 38 d § Den som tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak som avsänts till Sverige enligt 38 b eller av en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c § ska vara skattskyldig i stället för säljaren, om säljaren inte har ställt säkerhet för skatten i Sverige. 38 e § Den som inte är godkänd som lagerhållare och som yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak på annat sätt än genom distansförsäljning ska, innan sådan tobak flyttas från det andra EU-landet, anmäla sådan tobak till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på tobaken. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. 39 § Skattskyldigheten inträder för 1. den som är godkänd lagerhållare när a) snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus eller tuggtobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus eller tuggtobak som då ingår i hans lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus eller tuggtobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus eller tuggtobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus eller tuggtobak används för annat än avsett ändamål, a) snus, tuggtobak eller övrig tobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus, tuggtobak eller övrig tobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus, tuggtobak eller övrig tobak som då ingår i dennes lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus, tuggtobak eller övrig tobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus, tuggtobak eller övrig tobak används för annat än avsett ändamål, 5. säljare eller mottagare vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak som är skattskyldig enligt 36 § 5 respektive 6, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 6. den som är skattskyldig enligt 36 § 7, när varorna kom att innehas av denne, 5. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 7. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 39 a § Från skattskyldighet för lagerhållare enligt 39 § 1 b undantas snus, tuggtobak eller övrig tobak som 1. fullständigt har förstörts under tillsyn av Skatteverket, eller 2. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror. 40 § Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. Bestämmelserna i 30, 31, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus, tuggtobak och övrig tobak. Det som sägs om upplagshavare ska då i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på 1. tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 1. tuggtobak och övrig tobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 2. tuggtobak och snus 2. tuggtobak, snus och övrig tobak a) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare, b) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet, c) som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure, d) som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där, eller e) som har levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 c § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet från tobaksskatt gäller i det EU-landet. Om en godkänd lagerhållare vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak har återanvänt cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak för vilka skattskyldigheten har inträtt får lagerhållaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på cigaretterna, cigarrerna, cigarillerna eller röktobaken. 40 a § Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak eller övrig tobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten. Ansökan ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1 500 kronor. En ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden. 42 § För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8, 35 och 35 a §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2020. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2021 i fråga om 38 § och 38 c § och i övrigt den 1 juli 2021. 2. Bestämmelsen i den nya 38 e § tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. dels att 3 kap. 4 och 7 §§ och 4 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 2 och 3 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, tobaksvaror: cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak i den mening som avses med dessa begrepp i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 3 § Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in varor som utgör tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter, i landet finns i 5 kap. 20 § den lagen. 4 § Frihet från skatt ska under de förutsättningar som anges i 1 § samt med de begränsningar som framgår av 7 och 8 §§ medges en resande för import av 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, 3. fyra liter vin, och 4. sexton liter starköl. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 7 § Frihet från skatt enligt detta kapitel ska medges en besättningsman på ett fartyg eller ett luftfartyg som kommer från tredjeland endast för besättningsmannens personliga bagage, när detta tillfälligt förs in eller återinförs efter en tillfällig utförsel, samt för 100 cigaretter eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, om bagaget och varorna förs in när besättningsmannen reser i samband med sitt arbete. En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller inte om besättningsmannen 1. inför varorna i samband med att han slutar sin anställning hos rederiet eller flygföretaget eller hos annan som driver rörelse ombord, eller 2. gör ett uppehåll i tjänstgöringen ombord för semester eller annan ledighet och ledigheten avses vara minst 15 dagar, eller 3. är bosatt i Sverige och har vistats utomlands minst 15 dagar. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller endast personal som utför arbete som sammanhänger med transportmedlets gång eller med servicen ombord. Till service ombord på transportmedlet hänförs förutom sedvanliga tjänster som servering, uppassning och städning även sådana tjänster som lämnas av frisörer, butikspersonal, underhållningsartister och andra jämförbara personalgrupper. Nuvarande lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg övrig tobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 13 a och 16§§, 3 kap. 5 a § och 4 kap. 1 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet. Bestämmelserna har sin grund i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Bestämmelserna har sin grund, dels i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, dels i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 2 § Med punktskattepliktig vara avses tobaksvara, alkoholvara och energiprodukt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § fjärde stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med alkoholvara förstås vara som avses i 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4 § Med skattskyldig avses den som är skattskyldig enligt 1. 9 § första stycket 1-6, 27 § eller 28 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 1. 9 § första stycket 1-6, 27 §, 28 §, 36 § 3, 5 eller 6 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 2. 8 § första stycket 1-6, 26 § eller 27 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och, 3. 4 kap. 1 § första stycket 1-6 eller 8, 2 § eller 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2 kap. 13 a § Skatten på varan ska efterges om Tullverket har beslutat om skatt på 1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, 2. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § är under 18 år, eller 2. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, eller 3. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 3. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 16 § Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan är under 18 år, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. 3 kap. 5 a § Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 202 kronor/liter för spritdryck, 54 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 10 kronor/liter för starköl, Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 207 kronor/liter för spritdryck, 55 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 11 kronor/liter för starköl, 106 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 63 öre/styck för cigaretter. 68 öre/styck för cigariller och cigarrer och 752 kronor/kg för röktobak. I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent. 4 kap. 1 § En särskild avgift (transporttillägg) ska påföras en avsändande upplagshavare eller registrerad avsändare om 1. administrativ referenskod eller ersättningsdokument inte följer med transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §, eller 2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §. Transporttillägg ska påföras en 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 eller 38 e § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi eller distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 b eller 38 c § lagen om tobaksskatt inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. Transporttillägg ska påföras en förare eller en passagerare som transporterar varor enligt 2 kap. 6 § andra stycket som inte har med sig föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land. Om det finns grund för att påföra såväl en förare som en passagerare transporttillägg för samma varor, får transporttillägg bara påföras passageraren. Transporttillägg ska påföras den som äger eller, om en sådan lokal är upplåten till någon annan, den som innehar nyttjanderätt till lokal där punktskattepliktiga varor förvaras för på-, av- eller omlastning under en pågående flyttning, om föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land inte tillhandahålls vid transportkontrollen. Transporttillägget är fyrtio procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna i första, andra, tredje eller fjärde stycket inte iakttagits. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1999:445) om exportbutiker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § I en exportbutik får obeskattade unionsvaror säljas till flygpassagerare som reser till en plats utanför EU:s skatteområde. Försäljning av varor enligt första stycket får endast avse i denna bestämmelse angivna varor och i särskilt angivna fall följande kvantiteter till varje enskild resande: 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller 250 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter starköl, och 3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat, choklad- och konfektyrvaror, nikotinprodukter och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan. Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet. Vid tillämpning av andra stycket förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck, övrig tobak: övrig tobak enligt 35 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, nikotinprodukter: e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 5 § Om andra tobaksvaror än snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus, tuggtobak eller övrig tobak ska säljas i en exportbutik ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om alkoholvaror ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Exportbutiken ska då vara ett godkänt skatteupplag enligt respektive lag. Om nikotinprodukter enligt 4 § fjärde stycket ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 12 § Uppgifter och handlingar som avser 1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och 2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till. Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 §, 37 kap. 7 a och 9 a §§ och 41 kap. 2 och 3 §§ i skatteförfarandelagen (2011:1244) att ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2020:37 Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b-13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1 eller 2 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller n) 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4-6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 37 kap. 7 a § Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-d eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. Skatteverket får förelägga den som har beviljats återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-e eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 att lämna uppgift som verket behöver för att kunna kontrollera att denne har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt. 9 a § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan. Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-d eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2. Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i en ansökan om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 b-e eller återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2. 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, och 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, och 13. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2021 i fråga om 7 kap. 1 § och 41 kap. 3 § och i övrigt den 1 januari 2021. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över promemorian Ny punktskatt på övrig tobak lämnats av British American Tobacco Sweden AB, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Datainspektionen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, European Leaf Tobacco Interbranch - ELTI, Folkhälsomyndigheten, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, JTI Sweden AB, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö kommun, Regelrådet, Skatteverket, Swedish Match AB, Svensk Handel, Svenska Tobaksleverantörsföreningen, Svenskt Näringsliv, Tobacco Europe, Tobaksfakta, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: A Non Smoking Generation, Näringslivets regelnämnd, Philip Morris AB, SMD Logistics AB, Svensk dagligvaruhandel och Svensk digital handel. Dessutom har yttranden inkommit från privatpersoner. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt dels att 1, 2, 8, 21, 32, 35-38, 39-40 a och 42 §§ och rubriken närmast före 35 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 33, 35 a, 38 b-38 e och 39 a §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Tobaksskatt ska betalas till staten enligt denna lag. Skatt ska betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. För beskattningen gäller 1 a-34 §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. För beskattningen av snus och tuggtobak gäller 35-40 a §§. Skatt ska betalas även för snus och tuggtobak som hänförs till nr 2403 i Kombinerade nomenklaturen enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan samt för övrig tobak. För beskattningen av snus, tuggtobak och övrig tobak gäller 35-40 a §§. Med tobaksvara avses i denna lag cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredje land under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredje land från Sverige eller via ett annat EU-land. Med import avses att en tobaksvara förs in till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Med import avses även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang. Med export avses att en tobaksvara förs ut till tredjeland från Sverige eller via ett annat EU-land. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredjeland förstås länder och områden utanför detta skatteområde. Med EU eller ett EU-land förstås de områden som tillhör Europeiska unionens punktskatteområde. Med tredje land förstås länder och områden utanför detta skatteområde. 2 § Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 51 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredje land, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Skatt på cigaretter tas ut med 1 krona och 62 öre per styck och 1 procent av detaljhandelspriset. Tillverkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredjeland, importören ska senast den 31 januari varje år till Skatteverket lämna uppgifter om försäljningen av cigaretter i de olika priskategorierna för det föregående kalenderåret. Senast den 15 februari samma år som Skatteverket mottagit uppgifterna ska verket lämna dessa till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska den i första stycket angivna styckeskatten räknas om enligt 42 §. 8 § Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 33 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 841 kronor per kilogram. Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1 krona och 42 öre per styck. Skatt på röktobak tas ut med 1 971 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 21 § Från skattskyldighet för upplagshavare enligt 20 § första stycket 1 undantas varor som 1. har återanvänts vid tillverkning, eller 1. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror, eller 2. uteslutande använts för provning av varornas kvalitet i skatteupplaget. 32 § En upplagshavare som avses i 10 § får göra avdrag för skatt på varor 1. för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare inträtt och som förts in i upplagshavarens skatteupplag, 2. som har tagits emot för förbrukning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till utländsk ort av någon som har tillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, 3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredje land av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg, eller 3. som har tagits emot för försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg på resa till tredjeland av någon som har tillstånd enligt lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg, 4. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 27 § under förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat. 4. som har beskattats i ett annat EU-land i sådana fall som avses i 27 § under förutsättning att det andra EU-landets skatteanspråk är befogat, eller 5. som uteslutande använts för provning av varornas kvalitet utanför skatteupplaget. Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en färdhandling för resa till tredje land. Avdrag medges dock högst med vad som enligt 4 § lagen om exportbutiker får säljas till varje resande. Upplagshavare, som bedriver verksamhet i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, får utöver vad som anges i första stycket göra avdrag för skatt på varor som levererats till resande som kan uppvisa en färdhandling för resa till tredjeland. Avdrag medges dock högst med vad som enligt 4 § lagen om exportbutiker får säljas till varje resande. 33 § Om en upplagshavare som avses i 10 § vid tillverkningen av cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak har återanvänt snus, tuggtobak eller övrig tobak som skattskyldigheten har inträtt för, får upplagshavaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på snuset, tuggtobaken eller den övriga tobaken. Skattskyldighet m.m. för snus och tuggtobak Skattskyldighet m.m. för snus, tuggtobak och övrig tobak 35 § Skatt på snus tas ut med 432 kronor per kilogram och på tuggtobak med 476 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 462 kronor per kilogram och på tuggtobak med 510 kronor per kilogram. För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 42 §. 35 a § Skatt på övrig tobak tas ut med 1 971 kr per kilogram. Med övrig tobak avses tobak som inte är en del av en levande planta och som inte är skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. Om sådan tobak ingår i en annan vara sker beskattningen utifrån varans totala vikt. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska det i första stycket angivna skattebeloppet räknas om enligt 42 §. 36 § Skattskyldig är den som 1. har godkänts som lagerhållare enligt 38 §, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus eller tuggtobak, 2. i annat fall än som avses i 1, yrkesmässigt tillverkar snus, tuggtobak eller övrig tobak, 3. i annat fall än som avses i 1, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus eller tuggtobak, eller 3. i annat fall än som avses i 1 eller 5, från ett annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, 4. använder snus eller tuggtobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten. 4. använder snus, tuggtobak eller övrig tobak som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten, 5. säljer snus, tuggtobak eller övrig tobak till Sverige genom distansförsäljning enligt 38 b eller 38 c §, 6. tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak enligt 38 d §, eller 7. i annat fall än som avses i 1-6, yrkesmässigt innehar snus, tuggtobak eller övrig tobak utan att skatten för dessa varor har redovisats här. 37 § Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus eller tuggtobak från tredjeland är, Skyldig att betala skatt (skattskyldig) för import av snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland är, 1. om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen, 2. om importen avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd. Med tullskuld och unionsvara förstås detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen. Från skattskyldighet enligt första stycket undantas varor som, vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, ägs av en godkänd lagerhållare enligt 38 §. 38 § Som lagerhållare får godkännas den som avser att Som lagerhållare får godkännas den som 1. yrkesmässigt tillverka snus eller tuggtobak, 2. från ett annat EU-land yrkesmässigt föra in eller ta emot snus eller tuggtobak, 3. importera snus eller tuggtobak från tredje land, eller 4. sälja snus eller tuggtobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, om han med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. 1. avser att yrkesmässigt a) tillverka snus, tuggtobak eller övrig tobak, b) från ett annat EU-land föra in eller ta emot snus, tuggtobak eller övrig tobak, c) importera snus, tuggtobak eller övrig tobak från tredjeland, d) från godkänd lagerhållare köpa skattepliktiga varor för återförsäljning till näringsidkare, eller e) sälja snus, tuggtobak eller övrig tobak i exportbutik enligt lagen (1999:445) om exportbutiker, och 2. med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som lagerhållare. Godkännande av lagerhållare ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om lagerhållaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 38 b § Om någon som inte bedriver självständig ekonomisk verksamhet förvärvar snus, tuggtobak eller övrig tobak som transporteras hit från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning (distansförsäljning av snus, tuggtobak och övrig tobak), är säljaren skattskyldig. Den som säljer snus enligt första stycket ska, innan varorna avsänds från det andra EU-landet, anmäla sig till Skatteverket och ställa säkerhet för skatten på varorna. Detsamma gäller den som säljer tuggtobak eller övrig tobak enligt första stycket och inte är godkänd som registrerad distansförsäljare för tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c §. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. 38 c § En säljare som bedriver eller avser att bedriva distansförsäljning av tuggtobak eller övrig tobak vid mer än enstaka tillfällen får godkännas som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak om denne med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som registrerad distansförsäljare. En registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska ställa säkerhet för betalning av skatten på den tobak som sänds från det andra EU-landet. Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak ska återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns eller om den registrerade distansförsäljaren begär det. Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Om en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak försätts i konkurs, övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 39 § 5 inträder efter konkursbeslutet. 38 d § Den som tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak som avsänts till Sverige enligt 38 b § eller av en registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt 38 c § ska vara skattskyldig i stället för säljaren, om säljaren inte har ställt säkerhet för skatten i Sverige. 38 e § Den som inte är godkänd som lagerhållare och yrkesmässigt för in eller tar emot snus, tuggtobak eller övrig tobak på annat sätt än genom distansförsäljning ska, innan sådan tobak flyttas från det andra EU-landet, anmäla tobaken till Skatteverket och ställa säkerhet för betalning av skatten på tobaken. Ställd säkerhet får tas i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. 39 § Skattskyldigheten inträder för 1. den som är godkänd lagerhållare när a) snus eller tuggtobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus eller tuggtobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus eller tuggtobak som då ingår i hans lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus eller tuggtobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus eller tuggtobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus eller tuggtobak används för annat än avsett ändamål, a) snus, tuggtobak eller övrig tobak levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare, b) snus, tuggtobak eller övrig tobak tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, c) godkännandet som lagerhållare återkallas, varvid skattskyldigheten omfattar snus, tuggtobak eller övrig tobak som då ingår i dennes lager, 2. den som är skattskyldig enligt 36 § 2, när snus, tuggtobak eller övrig tobak tillverkas, 3. den som är skattskyldig enligt 36 § 3, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 4. den som är skattskyldig enligt 36 § 4, när snus, tuggtobak eller övrig tobak används för annat än avsett ändamål, 5. säljare eller mottagare vid distansförsäljning av snus, tuggtobak eller övrig tobak som är skattskyldig enligt 36 § 5 respektive 6, när snus, tuggtobak eller övrig tobak förs in till Sverige, 6. den som är skattskyldig enligt 36 § 7, när varorna kom att innehas av denne, 5. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 7. den som är skattskyldig enligt 37 § när skyldighet att betala tull enligt tullagstiftningen inträder eller skulle ha inträtt om skyldighet att betala tull förelegat. 39 a § Från skattskyldighet för lagerhållare enligt 39 § 1 b undantas snus, tuggtobak eller övrig tobak som 1. fullständigt har förstörts under tillsyn av Skatteverket, 2. har återanvänts vid tillverkning av skattepliktiga tobaksvaror, eller 3. uteslutande använts för provning av varornas kvalitet. 40 § Tullverket beslutar om tobaksskatt för den som enligt 37 § är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. Bestämmelserna i 30, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus och tuggtobak. Därvid ska vad som gäller om upplagshavare i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. Bestämmelserna i 30, 31, 31 d och 31 e §§, 32 § första stycket 2 och 3 och andra stycket och 34 § ska tillämpas även i fråga om snus, tuggtobak och övrig tobak. Det som sägs om upplagshavare ska då i stället gälla den som är godkänd lagerhållare. En godkänd lagerhållare får göra avdrag för skatt på 1. tuggtobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 2. tuggtobak och snus 1. tuggtobak och övrig tobak som har levererats till en köpare i ett annat EU-land, och 2. tuggtobak, snus och övrig tobak a) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som förvärvats från någon som inte är godkänd lagerhållare, b) för vilka skattskyldighet enligt denna lag tidigare har inträtt och som innehas av lagerhållaren vid tidpunkten för godkännandet, c) som har förstörts genom oförutsedda händelser eller force majeure, d) som exporterats till tredjeland eller förts till frizon för annat ändamål än att förbrukas där, eller e) som har levererats till en sådan köpare som avses i 3 kap. 30 c § första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), i den omfattning som frihet från tobaksskatt gäller i det EU-landet. Om en godkänd lagerhållare vid tillverkningen av snus, tuggtobak eller övrig tobak har återanvänt cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak för vilka skattskyldigheten har inträtt, får lagerhållaren göra avdrag för skatt med ett belopp som motsvarar skatten på cigaretterna, cigarrerna, cigarillerna eller röktobaken. 40 a § Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Den som i Sverige betalat skatt för tuggtobak eller övrig tobak som sedan levererats till en köpare i ett annat EU-land ska efter ansökan medges återbetalning av skatt, om inte annat följer av andra stycket. Den som begär återbetalning ska visa att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige samt att varorna förts ut ur landet. Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten. Ansökan ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ges in till beskattningsmyndigheten inom tre år efter kvartalets utgång. Återbetalning medges inte för skattebelopp som för kalenderkvartalet understiger 1 500 kronor. En ansökan om återbetalning ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden. En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden. 42 § För kalenderåret 2016 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8 och 35 §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. För kalenderåret 2022 och efterföljande kalenderår ska skatten för de tobaksvaror som anges i 2, 8, 35 och 35 a §§ tas ut med belopp som efter en årlig omräkning motsvarar de i paragraferna angivna skattebeloppen multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2020. När det gäller skatt på cigaretter enligt 2 § ska omräkningen endast avse styckeskatten. Beloppen avrundas till hela kronor och ören. Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2021 i fråga om 38 och 38 c §§ och i övrigt den 1 juli 2021. 2. Bestämmelsen i den nya 38 e § tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. dels att 3 kap. 4 och 7 §§ och 4 kap. 3 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 2 och 3 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 § I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, tobaksvaror: cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak samt snus, tuggtobak och övrig tobak i den mening som avses med dessa begrepp i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, högkoncentrerade e-vätskor: högkoncentrerade e-vätskor enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 3 § Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in varor i landet som enligt lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter utgör tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare finns i 5 kap. 20 § den lagen. 4 § Frihet från skatt ska under de förutsättningar som anges i 1 § samt med de begränsningar som framgår av 7 och 8 §§ medges en resande för import av 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller 250 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, 3. fyra liter vin, och 4. sexton liter starköl. Bestämmelser om hinder för den som inte fyllt 20 år att föra in spritdrycker, vin och starköl i landet finns i 4 kap. 4 § alkohollagen (2010:1622). En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. I denna lag förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 volymprocent men inte 22 volymprocent samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, e-vätskor: e-vätskor enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, högkoncentrerade e-vätskor: högkoncentrerade e-vätskor enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, andra nikotinhaltiga produkter: andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 7 § Frihet från skatt enligt detta kapitel ska medges en besättningsman på ett fartyg eller ett luftfartyg som kommer från tredjeland endast för besättningsmannens personliga bagage, när detta tillfälligt förs in eller återinförs efter en tillfällig utförsel, samt för 100 cigaretter eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, om bagaget och varorna förs in när besättningsmannen reser i samband med sitt arbete. Frihet från skatt enligt detta kapitel ska medges en besättningsman på ett fartyg eller ett luftfartyg som kommer från tredjeland endast för besättningsmannens personliga bagage, när detta tillfälligt förs in eller återinförs efter en tillfällig utförsel, samt för 100 cigaretter eller 20 cigarrer eller 20 cigariller eller 100 gram röktobak eller 100 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, om bagaget och varorna förs in när besättningsmannen reser i samband med sitt arbete. En bestämmelse om förbud för den som inte fyllt 18 år att föra in tobaksvaror i landet finns i 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller inte om besättningsmannen 1. inför varorna i samband med att han slutar sin anställning hos rederiet eller flygföretaget eller hos annan som driver rörelse ombord, eller 2. gör ett uppehåll i tjänstgöringen ombord för semester eller annan ledighet och ledigheten avses vara minst 15 dagar, eller 3. är bosatt i Sverige och har vistats utomlands minst 15 dagar. Begränsningen av rätten till frihet från skatt enligt första stycket gäller endast personal som utför arbete som sammanhänger med transportmedlets gång eller med servicen ombord. Till service ombord på transportmedlet hänförs förutom sedvanliga tjänster som servering, uppassning och städning även sådana tjänster som lämnas av frisörer, butikspersonal, underhållningsartister och andra jämförbara personalgrupper. Nuvarande lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg högkoncentrerade e-vätskor 320 kr/liter 6 600 kr/liter övriga e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg Föreslagen lydelse 4 kap. 3 § Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp. tull skatt spritdryck 4 kr/liter 262 kr/liter starkvin 2 kr/liter 81 kr/liter vin 1 kr/liter 36 kr/liter starköl 3 kr/liter 20 kr/liter cigaretter 34 öre/styck 196 öre/styck cigarrer 86 öre/styck 219 öre/styck röktobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg övrig tobak 428 kr/kg 2 422 kr/kg snus 104 kr/kg 762 kr/kg högkoncentrerade e-vätskor 320 kr/liter 6 600 kr/liter övriga e-vätskor 320 kr/liter 3 300 kr/liter andra nikotinhaltiga produkter 390 kr/kg 1 225 kr/kg 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 13 a och 16 §§, 3 kap. 5 a § och 4 kap. 1 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 § I denna lag finns bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet. Bestämmelserna har sin grund i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. I denna lag finns bestämmelser om flyttning av punktskattepliktiga varor samt om kontroll avseende punktskattepliktiga varor vid vägtransporter och vid försändelser med post. I denna lag finns även bestämmelser om kontroll av upplagshavare inom uppskovsförfarandet. Bestämmelserna har sin grund dels i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, dels i lagen (1994:1563) om tobaksskatt. 2 § Med punktskattepliktig vara avses tobaksvara, alkoholvara och energiprodukt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med tobaksvara förstås vara som avses i 1 § fjärde stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Med alkoholvara förstås vara som avses i 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Med energiprodukt förstås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4 § Med skattskyldig avses den som är skattskyldig enligt 1. 9 § första stycket 1-6, 27 § eller 28 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 1. 9 § första stycket 1-6, 27 §, 28 §, 36 § 3, 5 eller 6 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 2. 8 § första stycket 1-6, 26 § eller 27 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och, 3. 4 kap. 1 § första stycket 1-6 eller 8, 2 § eller 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2 kap. 13 a § Skatten på varan ska efterges om Tullverket har beslutat om skatt på 1. en sådan beskattad alkoholvara som avses i 7 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, 2. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § är under 18 år, eller 2. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, och den som kan antas göra anspråk på varan om omhändertagandet skulle upphävas enligt 15 § saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, eller 3. en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 3. snus, tuggtobak, övrig tobak eller en sådan beskattad tobaksvara som avses i 8 a § lagen om tobaksskatt och det är sannolikt att varan är avsedd att bjudas ut till försäljning i Sverige och en sådan försäljning uppenbart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje stycket lagen om tobak och liknande produkter eller 4 § lagen om tobaksskatt. 16 § Om omhändertagandet av en alkoholvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alkohollagen (2010:1622) att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan är under 18 år, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. Om omhändertagandet av en tobaksvara upphävs men den som gör anspråk på varan saknar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak eller liknande produkter att föra in varan, ska beslut fattas om att varan inte ska lämnas ut till denne. 3 kap. 5 a § Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 202 kronor/liter för spritdryck, 54 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 10 kronor/liter för starköl, Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med 207 kronor/liter för spritdryck, 55 kronor/liter för starkvin, 27 kronor/liter för vin, 11 kronor/liter för starköl, 106 öre/styck för cigaretter, 1 krona och 63 öre/styck för cigaretter. 68 öre/styck för cigariller och cigarrer och 752 kronor/kg för röktobak. I denna bestämmelse förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, och cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck. starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent. 4 kap. 1 § En särskild avgift (transporttillägg) ska påföras en avsändande upplagshavare eller registrerad avsändare om 1. administrativ referenskod eller ersättningsdokument inte följer med transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §, eller 2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §. Transporttillägg ska påföras en 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 1. skattskyldig om anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet som följer av 17 eller 38 e § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 16 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om skatt på energi inte iakttagits, eller 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. 2. säljare som vid distansförsäljning enligt 16 eller 16 b § lagen om tobaksskatt, 15 eller 15 b § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 eller 9 b § lagen om skatt på energi inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt, eller 3. säljare som vid distansförsäljning av snus, tobak eller övrig tobak enligt 38 b eller 38 c § lagen om tobaksskatt inte ställt säkerhet på föreskrivet sätt. Transporttillägg ska påföras en förare eller en passagerare som transporterar varor enligt 2 kap. 6 § andra stycket som inte har med sig föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land. Om det finns grund för att påföra såväl en förare som en passagerare transporttillägg för samma varor, får transporttillägg bara påföras passageraren. Transporttillägg ska påföras den som äger eller, om en sådan lokal är upplåten till någon annan, den som innehar nyttjanderätt till lokal där punktskattepliktiga varor förvaras för på-, av- eller omlastning under en pågående flyttning, om föreskrivet förenklat ledsagardokument vid flyttning av punktskattepliktiga varor som beskattats i ett annat EU-land inte tillhandahålls vid transportkontrollen. Transporttillägget är fyrtio procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna i första, andra, tredje eller fjärde stycket inte iakttagits. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Lagen tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1999:445) om exportbutiker ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § I en exportbutik får obeskattade unionsvaror säljas till flygpassagerare som reser till en plats utanför EU:s skatteområde. Försäljning av varor enligt första stycket får endast avse i denna bestämmelse angivna varor och i särskilt angivna fall följande kvantiteter till varje enskild resande: 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram röktobak eller 250 gram övrig tobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror, 2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter starköl, och 3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat, choklad- och konfektyrvaror, nikotinprodukter och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan. Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet. Vid tillämpning av andra stycket förstås med spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volymprocent, starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent, samt mousserande vin, vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl, starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent, cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck, övrig tobak: övrig tobak enligt 35 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, nikotinprodukter: e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 5 § Om andra tobaksvaror än snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus eller tuggtobak ska säljas i en exportbutik ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om cigaretter, cigarrer, cigariller eller röktobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt. Om snus, tuggtobak eller övrig tobak ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt samma lag. Om alkoholvaror ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd upplagshavare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Exportbutiken ska då vara ett godkänt skatteupplag enligt respektive lag. Om nikotinprodukter enligt 4 § fjärde stycket ska säljas i en exportbutik, ska verksamheten i exportbutiken bedrivas av en godkänd lagerhållare enligt lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 och 12 §§ lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 § Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Uppgifter får lämnas ut om 1. namn och personnummer, 2. organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244), 3. registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer, 4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person, 5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter, 6. slag av näringsverksamhet, 7. beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs, 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt. 8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, 9. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt, och 10. huruvida en distansförsäljare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet. 12 § Uppgifter och handlingar som avser 1. revision ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då revisionen avslutades, och 2. fastighetstaxering ska gallras tolv år efter utgången av det taxeringsår som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till. Uppgifter och handlingar om godkända upplagshavare, registrerade varumottagare, tillfälligt registrerade varumottagare, registrerade avsändare eller godkända skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt samt lagen (1994:1776) om skatt på energi ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då aktören avregistrerades. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare och registrerade EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar om godkända lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar samt uppgifter och handlingar om registrerade mottagare och registrerade EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik och registrerade distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt ska gallras sju år efter utgången av det kalenderår då godkännandet blev återkallat. Uppgifter och handlingar som avses i 4 a § ska gallras tio år efter utgången av det kalenderår då de meddelanden som är kopplade till den administrativa referenskoden enligt 22 b § andra stycket lagen om tobaksskatt, 21 b § andra stycket lagen om alkoholskatt eller 6 kap. 4 § andra stycket lagen om skatt på energi eller annan sammanhållande identifikationsuppgift senast ändrades. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § och 41 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) att ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 § Skatteverket ska registrera 1. den som är skyldig att göra skatteavdrag, 2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag, 4. den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b-13 §§ samma lag, 5. den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen, 6. en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5, 7. en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, 8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen, 9. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 10. den som är skattskyldig enligt a) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, b) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt, c) 10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 36 § 1 eller 38 c § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, d) 9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt, e) 4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1, 2 eller 3 lagen (1994:1776) om skatt på energi, f) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, g) lagen (1999:673) om skatt på avfall, h) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., i) 8 § 1, 2 eller 3 lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, j) lagen (2017:1200) om skatt på flygresor, k) 6 § 1 eller 2 b lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter, l) lagen (2018:1139) om skatt på spel, m) lagen (2019:1274) om skatt på avfall som förbränns, eller n) 4 § 1 lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4-6 §§, 12. den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats, och 13. den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället. 41 kap. 3 § Revision får göras hos 1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), 2. någon annan juridisk person än ett dödsbo, 3. den som har anmält sig för registrering, 4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt, 5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §, 6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, och 11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar, 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik. 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU-handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, och 13. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2021. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-02-16 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Per Classon och Stefan Johansson En heltäckande tobaksbeskattning Enligt en lagrådsremiss den 4 februari 2021 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 3. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, 4. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker, 5. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Christophe Kellner. Förslagen föranleder följande yttrande. Allmänt I remissen föreslås en reglering med huvudsakligt syfte att skapa en heltäckande beskattning av tobaksprodukter, ge ökad tydlighet och motverka skatteundandragande. Enligt vad som upplysts vid föredragningen pågår parallellt ett lagstiftningsärende med syfte att genomföra EU:s nya punktskattedirektiv (EU) 2020/262. Genomförandet kommer att medföra stora förändringar i flera lagar på punktskatteområdet; bl.a. kommer den nuvarande lagen om tobaksskatt att ersättas med en helt ny lag om tobaksskatt som avses träda i kraft i början av 2023. Lagstiftningstekniken, t.ex. vad gäller struktur och placering av nya bestämmelser, som används i förevarande ärende, lämnar en del i övrigt att önska men får ses i ljuset av de omfattande lagändringar som det nya punktskattedirektivet medför och som ska träda ikraft inom en relativt snar framtid. Förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt 1 § Nuvarande fjärde och femte styckena föreslås läggas samman till ett nytt femte stycke, vilket innebär att två artskilda definitionsområden - definitioner av import och export å ena sidan och definition av EU eller EU-land å den andra - läggs samman i ett enda stycke. Enligt Lagrådets mening leder detta till att paragrafen blir svårläst och svåröverblickbar. Nuvarande uppdelning bör därför bestå. 35 a § I paragrafen definieras övrig tobak som tobak som inte är en del av en levande planta. Ett kompletterande rekvisit föreskriver att tobaken inte heller ska vara skattepliktig som cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, snus eller tuggtobak. De fyra första tobaksvarorna definieras i lagen. Snus och tuggtobak saknar emellertid definitioner. Gränsdragningen mellan snus och tuggtobak och den övriga tobak som avses omfattas av den nya definitionen kommer därmed även fortsättningsvis att vara otydlig. Konsekvenserna av denna otydlighet bör uppmärksammas under den fortsatta beredningen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna Punkt 2 I bestämmelsen föreskrivs att 38 e § ska tillämpas första gången på flyttningar av snus, tuggtobak och övrig tobak som påbörjas efter ikraftträdandet. Vid föredragningen har uppkommit frågan om inte övergångsbestämmelsen även borde gälla 38 b-38 d §§ på motsvarande sätt. Frågan bör övervägas under den fortsatta beredningen. Förslaget till lag om ändring i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 1 kap. 1 § Lagrådet förordar att det föreslagna tillägget i sista meningen utgår och att meningen i stället inleds med " Bestämmelserna har sin grund delvis...". Detta för att markera att lagen även innehåller bestämmelser som inte har sin grund i direktiv 2008/118/EG. 2 kap. 13 a § Lagrådet anser att punkterna 2 och 3 kan formuleras på ett enklare sätt eftersom definitionen av tobaksvara i 1 kap. 2 § andra stycket nu föreslås följa den nya definitionen i 1 § fjärde stycket lagen om tobaksskatt. Den nya definitionen i den lagen omfattar samtliga de varor som avses i punkt 2 och 3, dvs såväl harmoniserade som icke-harmoniserade produkter. Något skäl att fortsättningsvis göra åtskillnad mellan dessa två produktkategorier i punkterna finns därför inte. Båda punkterna kan därför inledas med "tobaksvara...". Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Lindhagen Regeringen beslutar proposition En heltäckande tobaksbeskattning - för ökad tydlighet och enhetlighet