Post 764 av 7189 träffar
Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning Prop. 2020/21:127
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 127
Regeringens proposition
2020/21:127
Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning
Prop.
2020/21:127
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 11 mars 2021
Stefan Löfven
Åsa Lindhagen
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner värdlandsavtalet mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS).
För att avtalet ska införlivas i svensk rätt föreslås också att avtalet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
I propositionen föreslås också att vissa föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 4
2 Lagtext 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 5
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor 6
2.3 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor 7
2.4 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor 8
2.5 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor 9
2.6 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor 10
2.7 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor 11
2.8 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor 12
2.9 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866 13
2.10 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor 14
2.11 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor 15
2.12 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor 16
2.13 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor 17
2.14 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor 18
2.15 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor 19
2.16 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor 20
2.17 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor 21
2.18 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor 22
2.19 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor 23
3 Ärendet och dess beredning 24
4 Värdlandsavtal med BIS 24
4.1 BIS och dess innovationscentrum 24
4.2 Avtalet och dess innehåll 25
4.3 Godkännande av avtalet 26
4.4 Ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall 26
5 Föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt 27
6 Konsekvensanalys 29
7 Författningskommentar 30
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall 30
7.2 Förslagen till lagar om upphävande av författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt 30
Bilaga 1 Host Country Agreement between The Government of Sweden and The Bank for International Settlements relating to the status and the activities of the Bank for International Settlements in Sweden 31
Bilaga 2 Värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning om Banken för internationell betalningsutjämnings ställning och verksamhet i Sverige 40
Bilaga 3 Sammanfattning av promemorian Ny associationsrätt för sparbanker 49
Bilaga 4 Lagförslagen i promemorian Ny associationsrätt för sparbanker såvitt avser upphävande av föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt 50
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Ny associationsrätt för sparbanker 68
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 69
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner värdlandsavtalet mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor.
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866.
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor.
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor.
13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor.
14. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor.
15. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor.
16. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor.
17. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor.
18. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor.
19. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor.
20. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska ha följande lydelse.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Nuvarande lydelse
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier gäller för följande
Tillämplig internationell överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Föreslagen lydelse
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier gäller för följande
Tillämplig internationell överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
80. Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)
Styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör, medlemmarnas representanter i banken, bankens personal och ovan angivna personers familjemedlemmar samt av banken utsedda experter
Avtal undertecknat den 3 februari 2021 och den 5 februari 2021 mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning
2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.3 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.4 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.5 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.6 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.7 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.8 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.9 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866 ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.10 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.11 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.12 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.13 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.14 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.15 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.16 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.17 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.18 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
2.19 Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
3 Ärendet och dess beredning
Värdlandsavtal
Riksdagen beslutade den 23 september 2020 att tillkännage för regeringen att den ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (Bank for International Settlements, BIS) och att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ändring av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 punkt 3 och 4, rskr. 2020/21:4 och 2020/21:5).
Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att värdlandsavtalet med BIS skulle undertecknas med förbehåll för riksdagens godkännande. Avtalet undertecknades av Sverige den 3 februari 2021 och av BIS den 5 februari 2021. Avtalet finns i bilaga 1.
Ett utkast till proposition har beretts under hand med Riksbanken.
Riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat i och med de förslag som lämnas i denna proposition.
Föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt
Inom Finansdepartementet har promemorian Ny associationsrätt för sparbanker tagits fram (Fi2020/00910). I den föreslås bl.a. att vissa föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska upphöra att gälla.
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag om upphävande av föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt finns i bilaga 4.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2020/00910).
I propositionen behandlas promemorians lagförslag om upphävande av föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt.
Lagrådet
Lagförslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
4 Värdlandsavtal med BIS
4.1 BIS och dess innovationscentrum
BIS är en internationell organisation och ett samarbetsorgan för centralbanker som bildades år 1930. BIS drivs i aktiebolagsform med säte i Schweiz och ägs av omkring 60 centralbanker, däribland Sveriges riksbank. BIS främsta uppgift är att främja internationellt monetärt och finansiellt samarbete mellan de deltagande centralbankerna och att biträda dessa i internationella finansiella frågor.
BIS huvudkontor finns i Schweiz. Under år 2019 beslutade BIS att etablera flera innovationscentrum på olika platser i världen. Dessas uppgift är att främja internationellt samarbete kring innovativ finansiell teknik som är relevant för centralbanker. BIS innovationscentrum har till uppdrag att strukturerat och systematiskt identifiera kritiska trender och utveckla djupgående analyser och insikter på området. Innovationscentrumen har också till uppdrag att utveckla offentliga kollektiva nyttigheter utifrån teknologiska förändringar inriktat på att förbättra funktionen i det globala finansiella systemet och att vara samlingspunkt för ett nätverk av centralbanksexperter på innovation, med regelbundna evenemang för att främja åsiktsutbyte och kunskapsdelning.
Innovationscentrumet i Stockholm ska bedrivas i samarbete med Sveriges riksbank och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Vilka arbetsuppgifter som innovationscentrumet i Stockholm ska ha bestäms av BIS.
4.2 Avtalet och dess innehåll
Sverige har inte tillträtt den internationella konvention som BIS bildades genom. I stället avgav Sverige år 1938 en förklaring om medgivande av vissa förmåner åt BIS (SÖ 1938:29). Med anledning av att BIS avser att etablera ett innovationscentrum här har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och BIS förhandlats.
I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för BIS, innovationscentrumet i Sverige och personal med koppling till centrumet.
När det gäller BIS erkänns BIS rättskapacitet och ställning som juridisk person (artikel 1). Regeringen åtar sig bl.a. att garantera BIS och dess innovationscentrum i Sverige det självbestämmande och handlingsfrihet som den har rätt till i egenskap av en internationell organisation (artikel 2). Vidare finns i avtalet bl.a. bestämmelser om hur BIS lokaler och dess officiella kommunikation ska behandlas och om immunitet från olika typer av rättsliga åtgärder i Sverige för BIS egendom och tillgångar (artiklarna 4-6). Avtalet reglerar också frågor om hur BIS ska beskattas i Sverige (artikel 8). Det innebär att avtalet innehåller bestämmelser om hur BIS ska behandlas både vad gäller direkt och indirekt beskattning. Avtalet innehåller dessutom bestämmelser om hur BIS ska behandlas i tullhänseende (artikel 9). Vidare reglerar avtalet frågor om hur BIS ska behandlas i socialförsäkringshänseende (artikel 11).
I avtalet regleras också immunitet och privilegier för BIS personal och familjemedlemmar.
Avtalet innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för bl.a. styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör och medlemmarnas representanter i banken (artikel 12). Sådan reglering finns också för BIS personal och familjemedlemmar samt av banken utsedda experter (artiklarna 13-16). Det finns också bestämmelser om hur ersättning ska behandlas i skatte- och socialavgiftshänseende (artiklarna 14 och 16). Vidare finns bestämmelser om hur personalen ska behandlas med avseende på den svenska socialförsäkringslagstiftningen (artikel 11).
I avtalet finns slutligen bestämmelser om bl.a. tvistlösning, uppsägning och ändring samt ikraftträdande av avtalet (artiklarna 21 och 23-25).
4.3 Godkännande av avtalet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner värdlandsavtalet mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning (BIS).
Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagens tillkännagivande har regeringen förhandlat ett värdlandsavtal med BIS. Regeringen beslutade den 28 januari 2021 att värdlandsavtalet med BIS skulle undertecknas med förbehåll för riksdagens godkännande. Avtalet undertecknades av Sverige den 3 februari 2021 och av BIS den 5 februari 2021.
Den immunitet och de privilegier som BIS och dess personal får enligt värdlandsavtalet motsvarar i huvudsak vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär.
Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande överenskommelse som bl.a. förutsätter att en lag ändras. Som framgår av avsnitt 4.4 kräver värdlandsavtalet med BIS en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Riksdagen behöver därför godkänna avtalet mellan Sveriges regering och BIS för att regeringen ska kunna ingå det.
4.4 Ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall
Regeringens förslag: Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska omfatta Banken för internationell betalningsutjämning och dess styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör, medlemmarnas representanter i banken, bankens personal och ovan angivna personers familjemedlemmar samt av banken utsedda experter i enlighet med värdlandsavtalet mellan BIS och Sverige.
Lagändringen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Skälen för regeringens förslag: Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ regleras i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt den åtnjuter de internationella organ och personer med anknytning till sådana organ, som anges i bilaga till lagen, immunitet och privilegier enligt vad som bestäms i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige (4 §).
Avtalet innehåller bl.a. bestämmelser som innebär förpliktelser som Sverige åtar sig i och med avtalet. För att dessa bestämmelser ska bli gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste de införlivas i svensk rätt. I enlighet med riksdagens tillkännagivande behöver därför bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändras på så sätt att värdlandsavtalet mellan Sverige och BIS läggs till.
Enligt värdlandsavtalet ska avtalet godkännas av parterna i enlighet med deras respektive procedurer och det ska träda i kraft när parterna har underrättat varandra om att procedurerna har avslutats (artikel 25). Med hänsyn till att det i nuläget inte säkert kan anges när avtalet blir bindande för Sverige bör den föreslagna lagändringen träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
5 Föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt
Regeringens förslag: Föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2021.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag
Författningar om tillverkning av mynt
Sedan den 1 juli 1986 är det Sveriges riksbank som ger ut mynt i Sverige, inbegripet s.k. minnes- och jubileumsmynt (minnesmynt). Mynt får ges ut med valörerna en krona, två kronor, fem kronor och tio kronor. Minnesmynt får dessutom ges ut med andra valörer.
Bestämmelserna om mynt finns i 5 kap. lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen), som trädde i kraft den 1 januari 1989. De bestämmelserna i riksbankslagen ersatte lagen (1970:1028) om rikets mynt, som trädde i kraft den 1 januari 1972.
Under perioden den 1 juli 1986 t.o.m. den 31 december 1988 skulle föreskrifter om tillverkning av minnesmynt meddelas på lagnivå (dåvarande 4 § i 1970 års myntlag i dess lydelse enligt SFS 1986:90). Sådana föreskrifter finns i lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor.
Fram till den 30 juni 1986 var det regeringen (konungen) - genom dåvarande Myntverket, en central förvaltningsmyndighet för myntväsendet - som gav ut mynt i Sverige och föreskrifter om tillverkning av mynt meddelades på förordningsnivå (dåvarande 1 § första meningen och 4 § i 1970 års myntlag, dåvarande kungörelsen [1971:105] om metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt och dåvarande förordningen [1984:334] om prägel på rikets mynt).
Också föreskrifter om tillverkning av minnesmynt meddelades på förordningsnivå. Sådana föreskrifter finns i
- kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor,
- förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor,
- förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor,
- förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor,
- förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor,
- förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor,
- förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor,
- förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor,
- förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor, och
- förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor.
Också före den 1 januari 1972 meddelades föreskrifter om tillverkning av minnesmynt på förordningsnivå (se dåvarande 79 § 2 mom. i 1809 års regeringsform och 11 § lagen [1873:31] om rikets mynt).
Sådana föreskrifter finns i
- kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor,
- kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor,
- kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor,
- kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor,
- kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor,
- kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor, och
- kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866.
En grundförfattning gäller till dess att den har upphävts, om inte tillämpningsområdet uttryckligen har begränsats i tiden. För att regeringen ska kunna upphäva en förordning som har meddelats med stöd av ett bemyndigande i lag krävs att regeringen har kvar bemyndigandet.
Lagliga betalningsmedel
Mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel i Sverige (5 kap. 1 § andra stycket riksbankslagen). Att mynt har rättslig status som lagliga betalningsmedel innebär som huvudregel att enskilda med befriande verkan kan göra sina betalningar i mynt. Från huvudregeln får göras undantag i författning eller i civilrättsliga förhållanden eller offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär (se t.ex. HFD 2015 ref. 49).
Enligt 1970 års myntlag gällde att mynt som ges ut av regeringen (konungen) är lagliga betalningsmedel (1 § andra meningen). Motsvarande gällde enligt 1873 års myntlag (12 §).
Genom 1970 års myntlag - som trädde i kraft den 1 januari 1972 - upphävdes 1873 års myntlag. Enligt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 1970 års myntlag gällde att "[a]ndra med stöd av [1873 års myntlag] präglade mynt [än ettöresmynt, tvåöresmynt och femöresmynt som präglats med stöd av 1873 års myntlag] alltjämt [är] lagligt betalningsmedel" (punkt 6). När rätten att ge ut mynt överfördes från regeringen till Riksbanken den 1 juli 1986 (SFS 1986:90) föreskrevs inga övergångsbestämmelser i fråga om mynt som getts ut av regeringen. Att mynt som getts ut av regeringen också fortsättningsvis skulle vara lagliga betalningsmedel förutsattes också i förarbetena till den nya ordningen (se prop. 1985/86:94 avsnitt 2.2).
Genom riksbankslagen - som trädde i kraft den 1 januari 1989 - upphävdes 1970 års myntlag. Enligt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till riksbankslagen gäller "punkterna 3-6 [i 1970 års myntlag] fortfarande" (punkt 6). Med utgångspunkt i att mynt som har getts ut av regeringen fortfarande är lagliga betalningsmedel, oavsett om det skett med stöd av 1873 eller 1970 års myntlag, kan ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till riksbankslagen inte ges den innebörden att vissa av dessa mynt - mynt som getts ut med stöd av 1970 års myntlag - inte längre skulle vara lagligt betalningsmedel (se t.ex. lagen [2004:863] om äldre femtioöresmynts upphörande som lagligt betalningsmedel och lagen [2014:1031] om vissa mynts upphörande som lagliga betalningsmedel; jfr också prop. 1986/87:143 s. 65 och 86 f.).
Det innebär sammanfattningsvis att de minnesmynt som har tillverkats med stöd av de 18 författningarna om tillverkning av minnesmynt är lagliga betalningsmedel.
De föråldrade författningarna bör upphävas genom lag
De 18 författningarna om tillverkning av minnesmynt innehåller föreskrifter om att olika slag av mynt ska tillverkas i syfte att uppmärksamma vissa företeelser, t.ex. för att fira 350-årsminnet av grundandet av kolonien Nya Sverige Delaware (se lagen om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor).
Författningarna har spelat ut sin roll och är föråldrade. Eftersom tillämpningsområdet för författningarna inte uttryckligen har begränsats i tiden, gäller de emellertid till dess att de har upphävts. Författningarna bör upphävas vid utgången av juni 2021.
Alla författningar utom en har meddelats på förordningsnivå men regeringen har inte kvar något bemyndigande att meddela föreskrifter om minnesmynt. Samtliga författningar bör därför upphävas genom lag.
Frågan om dessa mynt är lagliga betalningsmedel regleras inte i dessa författningar. Det innebär att ett upphävande av de aktuella författningarna inte påverkar bedömningen av om mynten utgör lagliga betalningsmedel eller inte.
6 Konsekvensanalys
Förslagen i denna proposition bedöms inte få några offentligfinansiella effekter. De bedöms heller inte medföra några ökade kostnader för företag, myndigheter eller domstolar.
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier gäller för följande
Tillämplig internationell överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
80. Banken för internationell betalningsutjämning (BIS)
Styrelseledamöter, verkställande direktör, vice verkställande direktör, medlemmarnas representanter i banken, bankens personal och ovan angivna personers familjemedlemmar samt av banken utsedda experter
Avtal undertecknat den 3 februari 2021 och den 5 februari 2021 mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning
Bilagan innehåller bestämmelser om vilka internationella organ och personer med anknytning till sådana organ som har immunitet och privilegier enligt avtal. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.
Punkt 80, som är ny, innebär att värdlandsavtalet mellan Sverige och BIS införlivas i svensk rätt.
Med begreppet styrelseledamöter avses också styrelsesuppleanter.
Med begreppet familjemedlemmar avses de som pekas ut i artiklarna 12 f och 14 i värdlandsavtalet.
7.2 Förslagen till lagar om upphävande av författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt
Övervägandena finns i avsnitt 5.
Genom lagarna upphävs 18 författningar om tillverkning av minnesmynt. Det påverkar inte minnesmyntens rättsliga ställning som lagliga betalningsmedel i Sverige.
Host Country Agreement between The Government of Sweden and The Bank for International Settlements relating to the status and the activities of the Bank for International Settlements in Sweden
9 sidor
Värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Banken för internationell betalningsutjämning om Banken för internationell betalningsutjämnings ställning och verksamhet i Sverige
9 sidor
Sammanfattning av promemorian Ny associationsrätt för sparbanker
I promemorian föreslås en ny associationsrättslig reglering för sparbanker.
En sparbank är en särskild associationsform. Den är i grunden närmast en stiftelse som har samma organisation - stämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer - som ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Till skillnad från ett sådant företag, som har ägare eller medlemmar, utövas den bestämmande makten i en sparbank av s.k. huvudmän som representerar insättarna i banken. För sparbanker - som inte har något enskilt vinstintresse - gäller dessutom särskilda regler om hur bankens egendom får användas. Den associationsrättsliga regleringen för sparbanker finns i dag i sparbankslagen.
I promemorian föreslås att sparbankslagen ska upphävas och att sparbanker i stället ska tillämpa lagen om ekonomiska föreningar med de undantag som motiveras av associationsformen - bl.a. bestämmelser om huvudmän och användning av egendom - och av bankrörelsen. De undantagen ska tas in i ett nytt kapitel i lagen om bank- och finansieringsrörelse (10 b kap.). Förslaget syftar till att sparbanker ska omfattas av en modern och ändamålsenlig reglering.
I promemorian föreslås också att vissa föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt ska upphöra att gälla.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Lagförslagen i promemorian Ny associationsrätt för sparbanker såvitt avser upphävande av föråldrade författningar om tillverkning av minnes- och jubileumsmynt
Förslag till lag om upphävande av lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att lagen (1987:240) om minnesmynt på ettusen och etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1921:628) angående prägel å minnesmynt å två kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1932:452) angående prägel å minnesmynt å två kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1935:119) angående prägel å minnesmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1952:623) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1959:123) angående prägel på jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1959:123) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1962:216) angående prägel å jubileumsmynt å fem kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1965:470) om jubileumsmynt till etthundraårsminnet av representationsreformen år 1866 ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor
Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1972:421) om prägling av jubileumsmynt på tio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1975:827) om minnesmynt på femtio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1976:414) om minnesmynt på femtio kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1980:133) om minnesmynt på tvåhundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1983:138) om minnesmynt på tvåhundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1983:408) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1984:95) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:161) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:705) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förslag till lag om upphävande av förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor
Härigenom föreskrivs att förordningen (1985:706) om minnesmynt på etthundra kronor ska upphöra att gälla vid utgången av 2020.
Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Ny associationsrätt för sparbanker
Efter remiss har yttranden kommit in från Bolagsverket, Bromölla kommun, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs tingsrätt, Hultsfreds kommun, Laholms kommun, Nämnden för styrelserepresentationsfrågor, Orust kommun, Region Dalarna, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen och Sveriges riksbank.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Alvesta kommun, Arboga kommun, Arvika kommun, Avesta kommun, Falkenbergs kommun, Falu kommun, Förvaltningsrätten i Härnösand, Gotlands kommun, Hudiksvalls kommun, Hässleholms kommun, Karlshamns kommun, Katrineholms kommun, Kungl. Myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum, Lekebergs kommun, Leksands kommun, Melleruds kommun, Mönsterås kommun, Norrtälje kommun, Näringslivets Regelnämnd, Piteå kommun, Regelrådet, Region Kalmar län, Region Norrbotten, Region Skåne, Region Sörmland, Sala kommun, Smedjebackens kommun, Sparbanken Syd, Svenska Numismatiska Föreningen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sölvesborgs kommun, Tidaholms kommun, Tranemo kommun, Ulricehamns kommun, Vadstena kommun, Västra Götalandsregionen, Ystads kommun och Örnsköldsviks kommun.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Olsson Fridh
Föredragande: statsrådet Lindhagen
Regeringen beslutar proposition Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning