Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:88 Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen Skr. 2020/21:88 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 25 februari 2021 Stefan Löfven Anders Ygeman (Infrastrukturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen - effektivt, men kontroll och uppföljning brister (RiR 2020:22). Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 5 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen 83 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 2021 83 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen - effektivt, men kontroll och uppföljning brister (RiR 2020:22), se bilagan. Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 19 november 2020. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer till regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om statliga myndigheters automatiserade beslutsfattande är effektivt, utan att rättssäkerheten i beslutsfattandet eftersätts. Granskningen har omfattat föräldrapenning vid Försäkringskassan, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner vid Skatteverket och körkortstillstånd vid Transportstyrelsen. De frågeställningar som besvarats i granskningen är: * Har automatiserat beslutsfattande inneburit ökad effektivitet för myndigheter? * Har myndigheter ändamålsenliga strukturer för att säkerställa att beslut som fattas automatiserat är korrekta? * Har myndigheter säkerställt att det automatiserade beslutsfattandet uppfyller grundläggande rättssäkerhetsaspekter? Riksrevisionen konstaterar att automatiserat beslutsfattande har resulterat i att privatpersoner får beslut snabbare jämfört med före automatisering. Av den enkät som Riksrevisionen har genomfört framgår enligt Riksrevisionen att de flesta myndigheter som har infört automatiserat beslutsfattande har minskat sina förvaltningskostnader och den personalstyrka som arbetar med de beslutsprocesser som blivit automatiserade. Riksrevisionen noterar att automatisering av beslutsfattande har möjliggjort en omfördelning av resurser till annan verksamhet för samtliga myndigheter som svarat på Riksrevisionens enkät. Riksrevisionen menar att resultatet av den genomförda enkäten visar att nästan alla myndigheter gör nyttokalkyler inför automatisering av beslutsprocesser och följer upp utfallet. Av resultatet från enkäten konstaterar Riksrevisionen att de flesta av de svarande myndigheterna uppgett att de uppnått nyttohemtagning i de automatiserade processerna. Riksrevisionen bedömer dock att det finns brister i dokumentationen av nyttohemtagningen. Riksrevisionen konstaterar att de främsta hindren för automatiserat beslutsfattande är som framgår av enkäten att de regelverk som styr myndighetens beslutsfattande är för komplexa för att automatisera och att regelverken inte stöder en utökad automatisering. Riksrevisionen noterar att andra hinder som flera av de tillfrågade myndigheterna upplever är föråldrade it-system, bristande resurser och för små ärendevolymer för att det ska vara effektivt att automatisera beslutsprocesser. Riksrevisionen konstaterar att myndigheterna arbetar systematiskt med att säkerställa att it-systemen i de automatiserade beslutsprocesserna fungerar korrekt. Riksrevisionen noterar att myndigheterna arbetar med riskanalyser och med att hantera identifierade risker, men enligt Riksrevisionen finns brister i arbetet med manuell kontroll av ärenden som har hög risk för fusk och fel och de helt automatiserade besluten följs upp i begränsad omfattning. Till följd av den bristande kontrollen och uppföljningen har myndigheterna enligt Riksrevisionen inte tillräckligt goda förutsättningar att upptäcka och åtgärda felaktiga beslut. Sammantaget visar granskningen enligt Riksrevisionen att automatiserat beslutsfattande till viss del har förbättrat grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Som exempel anger Riksrevisionen att alla ärenden går igenom samma automatiska kontroller och hanteras manuellt utifrån samma urvalsgrunder. Riksrevisionen menar att också den manuella hanteringen därigenom har blivit mer enhetlig, vilket enligt Riksrevisionen bidrar till en ökad likabehandling. Enligt Riksrevisionen finns det dock vissa rättssäkerhetsaspekter som inte är fullt ut omhändertagna på de tre myndigheterna. Det handlar som Riksrevisionen ser det om att det i vissa fall saknas tydlig och läsbar dokumentation av automatiserade beslut och att det finns en risk att lika fall inte alltid hanteras på lika sätt i det manuella kontrollarbetet. Riksrevisionen noterar att myndigheterna även har identifierat att kompetens för att kunna översätta lagstiftning till programkod är en kritisk faktor för att kunna säkerställa korrekta och rättssäkra automatiserade beslut. Riksrevisionen bedömer att det finns behov av att ta fram kunskapsunderlag och stöd till myndigheter för att statsförvaltningens automatiserade beslutsfattande ska få bättre förutsättningar för att vara effektivt, rättssäkert och korrekt. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ger Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag för hur arbete med automatiserade beslutsprocesser kan struktureras för att ge bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut. Vidare framför Riksrevisionen att Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen bör följa upp sina automatiserade beslut i syfte att säkerställa att de varit korrekta. Därutöver bör enligt Riksrevisionen: Försäkringskassan * fortsätta arbetet med att införa kontroller baserat på riskprofiler i föräldrapenningen för att motverka felaktiga utbetalningar, * fortsätta arbetet med att säkerställa tydlig dokumentation av den automatiserade handläggningen, Skatteverket * se över hanteringen och omfattningen av de manuella kontroller som baseras på riskurval och som syftar till att motverka fusk och fel och systematiskt följa upp utfallet av dessa, * tydliggöra ansvaret för automatiserade beslut, Transportstyrelsen * överväga att öka automatiseringsgraden i körkortstillståndsärenden för att uppnå ökad effektivitet. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den utgör ett viktigt bidrag i det kontinuerliga förbättringsarbetet av statsförvaltningen. Riksrevisionens granskning ger en värdefull överblick av utvecklingen av automatiserat beslutsfattande i den offentliga förvaltningen, särskilt vad gäller de granskade myndigheterna. Regeringen noterar att Riksrevisionen funnit att automatiserat beslutsfattande hos de statliga myndigheterna har lett till ökad effektivitet och att grundläggande rättssäkerhetsaspekter till viss del har förbättrats. Regeringen noterar dessutom att Riksrevisionen konstaterar att automatiskt beslutsfattande har lett till minskade kostnader för myndigheterna och kortare väntetider för medborgarna. Regeringen konstaterar att för flertalet av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen gör avseende de granskade myndigheternas kontrollarbete, kvalitetsuppföljning och dokumentation så pågår utvecklingsarbete inom myndigheterna. Regeringen förutsätter att myndigheterna fortsätter detta arbete och kommer att följa upp det inom ramen för den sedvanliga styrningen av myndigheterna. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning av behovet av att ta fram kunskapsunderlag och stöd till myndigheter för att statsförvaltningens automatiserade beslutsfattande ska få bättre förutsättningar för att vara effektivt, rättssäkert och korrekt. Regeringen anser att den verksamhetsnära kunskap och erfarenhet som myndigheterna besitter till stor del innebär att myndigheterna utifrån sina respektive uppgifter självständigt kan och bör utveckla arbetet med automatiserade beslutsprocesser. Samtidigt finns det ett behov av en samverkande förvaltning för att de bästa lösningarna ska kunna spridas och användas, och det är viktigt att granskningar och erfarenhetsutbyten sker. Myndigheterna har också kommit olika långt i sitt arbete med automatiserade processer. Förvaltningsgemensamma underlag och förvaltningsgemensamt stöd kan därför bidra till att fler myndigheter kan använda automatiserade beslutsprocesser på ett effektivt och rättssäkert sätt. Myndigheten för digital förvaltning har enligt 1§ förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Vilket stöd och när och på vilket sätt det ska ges är myndigheten bäst lämpad att bedöma. Därmed saknas det ett behov av ett särskilt uppdrag i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser De iakttagelser och rekommendationer som riktar sig till enskilda myndigheter tar regeringen upp i dialog med myndigheterna för att säkerställa att myndigheterna vid behov vidtar lämpliga åtgärder. Regeringens redogörelse i detta avsnitt tar därför sikte på de mer övergripande åtgärder som vidtagits i förhållande till de statliga myndigheterna. Riksrevisionens rekommendation till regeringen är att ge Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag för hur arbete med automatiserade beslutsprocesser kan struktureras för att ge bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut. Genom inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning 2018 har regeringen förbättrat de långsiktiga förutsättningarna för en effektiv styrning och samordning av offentliga digitala system och insatser. Myndigheten har i uppgift att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Frågor som gäller ny teknik och automatiserade beslut och processer är ett område som regeringen har noterat som relevant att utveckla. Regeringen uppdrog den 5 december 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning och Lantmäteriet att undersöka om det är möjligt att använda ny teknik, exempelvis artificiell intelligens och blockkedjor, för att i högre grad automatisera rutiner och processer för ärendehantering och beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen. Uppdraget slutredovisades den 15 december 2020. I slutrapporten presenterade myndigheterna en modell som aktörer inom offentlig förvaltning kan använda sig av om de vill införa automatiserat beslutsfattande i sin verksamhet. Genom att använda modellen kan aktören gå igenom ett antal steg för att säkerställa att besluten har belysts utifrån bl.a. rättsliga och säkerhetsmässiga perspektiv. Slutrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Att förbättra de rättsliga förutsättningarna för att till fullo nyttja digitaliseringens möjligheter är viktigt. Regeringen uppdrog därför den 28 januari 2021 åt Myndigheten för digital förvaltning att tillhandahålla rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen när det gäller förvaltningsgemensamma digitaliseringsfrågor. I uppdraget ingår att etablera former för att på ett lättillgängligt sätt kommunicera och sprida kunskap till den offentliga förvaltningen om de råd, vägledningar, eller liknande som ges. Myndigheten ska vidare identifiera och analysera behov av eventuella författningsändringar för att främja den fortsatta digitaliseringen. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 maj 2021 med slutredovisning senast den 30 september 2021. Sammantaget bedömer regeringen att de planerade och genomförda åtgärder som redovisats innebär förbättrade förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut i statsförvaltningen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 februari 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Nordmark, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Ygeman Regeringen beslutar skrivelse 2020/21:88 Riksrevisionens rapport om automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen