Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:93 Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter Skr. 2020/21:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 februari 2021 Stefan Löfven Åsa Lindhagen (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i sin rapport Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (RiR 2020:18) redovisat granskningen av Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter inom myndigheten. Riksrevisionens granskning visar att Finansinspektionen har ett omfattande personalutbyte med finansbranschen och anför att detta kan undergräva såväl allmänhetens som branschens förtroende för myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag. Riksrevisionen konstaterar att Finansinspektionen sammantaget har ändamålsenliga regler, riktlinjer och arbetsprocesser för att motverka intressekonflikter. Riksrevisionens granskning visar att det finns vissa brister i hur arbetet i myndighetens processer kring hantering av intressekonflikter dokumenteras och att Finansinspektionen bör utveckla sin kontroll och uppföljning av insatserna mot intressekonflikter. Regeringen instämmer i Riksrevisionens konstaterande att personalflöden till och från den privata sektorn kan leda till intressekonflikter som myndigheten behöver hantera och följa upp. Regeringen instämmer i att välfungerande processer har en strategisk betydelse för myndighetsutövningen och att det finns anledning att noggrant följa frågan. Regeringen vill i frågan även lyfta fram vikten av att värna den enskildes integritet samt att statens arbetsgivarperspektiv spelar en viktig roll i sammanhanget. Regeringen ser positivt på den åtgärdsplan som myndigheten presenterar och avser följa upp denna inom ramen för myndighetsstyrningen. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens rapport 4 2.1 Riksrevisionens iakttagelser 4 2.2 Riksrevisionens rekommendationer 7 3 Finansinspektionens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer 8 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 10 Bilaga 1 Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2020:18) 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 2021 95 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har i sin rapport Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter (RiR 2020:18), se bilaga, redovisat granskningen av Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter inom myndigheten. Riksdagen överlämnade den 15 oktober 2020 Riksrevisionens granskningsrapport till regeringen. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Finansinspektionen har lämnat synpunkter på granskningsrapporten. 2 Riksrevisionens rapport 2.1 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning har resulterat i följande slutsatser och iakttagelser. Det omfattande personalutbytet med finanssektorn innebär risker Riksrevisionen konstaterar att ett omfattande personalutbyte mellan en myndighet och en resursstark sektor enligt OECD och omfattande internationell forskning medför betydande risker för intressekonflikter. Detta då ett omfattande personalutbyte kan undergräva såväl allmänhetens som branschens förtroende för myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag effektivt och utan att ta otillbörliga hänsyn. Riksrevisionens granskning visar att Finansinspektionen har ett omfattande personalutbyte med finansbranschen och innehåller en kartläggning över medarbetares anställningar före och efter sin anställning på Finansinspektionen. Riksrevisionen konstaterar att Finansinspektionen genom sina regler och arbetsprocesser anser sig ha hanterat risken för bristande objektivitet och otillbörligt hänsynstagande. Dessutom framhåller Riksrevisionen att myndigheten även rekryterar andra yrkeskategorier och från andra sektorer än finansbranschen. Riksrevisionen anser emellertid att Finansinspektionen i ökad utsträckning bör beakta de risker som följer av ett omfattande personalutbyte med finansbranschen. Finansinspektionens personalutbyte med den sektor som myndigheten har tillsyn över är hög och myndighetens uppföljning ger inte tillräckligt underlag för en säker bedömning av hur de egna insatserna mot intressekonflikter fungerar. Enligt Riksrevisionens mening skulle Finansinspektionen bland annat kunna överväga att i viss mån bredda sin rekrytering för att på så sätt få in andra perspektiv i sina berednings- och beslutsprocesser. Avgörande för ett sådant ställningstagande bör dock vara verksamhetens behov. Finansinspektionen har uppdaterade regler och tydliga processer Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att Finansinspektionen sammantaget har ändamålsenliga regler, riktlinjer och arbetsprocesser för att motverka intressekonflikter. Myndigheten har regler om mutor, jäv, bisysslor, finansiellt innehav, lån hos företag under tillsyn samt en rutin för karantän när personal slutar. Därutöver har myndigheten som ambition att personal inte ska medverka i ärenden som rör företag där de nyligen varit anställda. Reglerna är uppdaterade och hänvisar tydligt till bakomliggande lagstiftning. De är emellertid sällan mer detaljerade än lagregeln, vilket ställer krav på att myndigheten exemplifierar och förtydligar i annan ordning. Granskningen visar att de flesta handläggare säger sig känna till Finansinspektionens bestämmelser om intressekonflikter och många tar upp sådana frågor med sin närmaste chef. De flesta anser också att myndighetens insatser för att motverka intressekonflikter fungerar bra, och att det har blivit bättre under senare år. Samtidigt anser en tredjedel av handläggarna att myndigheten inte ger några tydliga exempel på vad som kan vara jävs- och intressekonflikter i arbetet. Riksrevisionen framhåller att Finansinspektionen generellt lyckas relativt väl med att undvika situationer där handläggare har myndighetsuppgifter mot företag där de nyligen har arbetat. För viss verksamhet kan detta dock vara en betydande utmaning på grund av den omfattande rekryteringen från sektorn. Finansinspektionen har också etablerat berednings- och beslutsprocesser som, om de följs, bidrar till att säkerställa ett objektivt beslutsfattande och att enskilda tjänstemän inte kan utöva otillbörligt inflytande. Processerna omfattar stora delar av kärnverksamheten och finns huvudsakligen där risken för intressekonflikter kan förväntas vara som störst. När det är förenat med svårigheter att införa standardiserade processer har myndigheten vidtagit andra åtgärder för att minska riskerna för otillbörligt hänsynstagande. Viktigt med välfungerande processer och att ledningen föregår med gott exempel Riksrevisionens granskning visar att Finansinspektionens besluts- och beredningsprocesser i allt väsentligt följer de påbjudna stegen och att de flesta handläggare och chefer tycker att de fungerar bra. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att en inte oväsentlig andel av handläggarna inte anser att myndighetens beslut präglas av objektivitet och saklighet och att det även finns handläggare som anser att de har blivit överkörda i beslutsprocessen på osakliga grunder. Riksrevisionen anser att dessa signaler utgör skäl att noggrant följa frågan om välfungerande processer. Riksrevisionen redogör för Finansinspektionens processer för tillsynsundersökningar och för sanktionsprövningar och konstaterar att det finns två centrala beslutsfattare för vilka det är särskilt viktigt att dessa beslutsfattare är höjda över alla misstankar om jäv och intressekonflikter. Negativ publicitet när det gäller centrala beslutsfattare riskerar, enligt Riksrevisionen, att undergräva såväl förtroendet för myndigheten som medarbetarnas benägenhet att följa myndighetens interna regler och riktlinjer. Riksrevisionen anser att Finansinspektionen tydligt bör uppmärksamma sina anställda på att de kan hamna i en jävssituation eller intressekonflikt när de söker arbete hos en annan organisation. Myndigheten bör också följa upp och kontrollera hur personalen efterlever jävsreglerna i detta avseende. Det behövs mer utbildning, information och erfarenhetsutbyte Riksrevisionen konstaterar att återkommande utbildning och lättillgänglig information är av stor betydelse för att Finansinspektionens regler och riktlinjer ska tillämpas på ett enhetligt och korrekt sätt. Det handlar dels om vilka regler och förhållningssätt som gäller för intressekonflikter, dels om den statliga värdegrunden och statstjänstemannarollen. Det finns ett behov hos både chefer och medarbetare av att sinsemellan diskutera vad som kan vara en intressekonflikt och hur man ska bete sig i olika situationer. Riksrevisionen anser att den höga personalomsättningen i kombination med att många rekryteras från privat sektor innebär större krav på Finansinspektionen än på många andra myndigheter i detta avseende. Riksrevisionens granskning visar att 60 procent av handläggarna anser att Finansinspektionens interna introduktionsutbildning för alla nyanställda har varit värdefull för frågor om statstjänstemannarollen samt regler och förhållningssätt för intressekonflikter, medan drygt 20 procent inte anser att så är fallet. Utöver introduktionsutbildningen finns sedan en tid viss utbildning och visst erfarenhetsutbyte om intressekonflikter på ett av myndighetens verksamhetsområden. Såväl chefer som handläggare efterlyser mer utbildning om statlig värdegrund och intressekonflikter. Var tredje handläggare anser inte att myndigheten har tillräckligt med utbildning om dessa frågor. Myndigheten har dokument på sitt intranät med frågor och svar kring mutor, bisysslor samt jäv och andra intressekonflikter. Än så länge finns det dock få förtydligande kommentarer och exempel och därmed blir det svårt för chefer och medarbetare att göra en enhetlig tolkning av bestämmelserna. Riksrevisionens granskning återger att Finansinspektionens ledning betonar vikten av en levande diskussion om statstjänstemannarollen och riskerna för intressekonflikter. Intervjuade chefer anser att sådana diskussioner är vanligt förekommande och att de anställda bland annat därför är medvetna om vilka regler och etiska förhållningssätt som gäller. Två av tre handläggare anser att sådana frågor diskuteras tillräckligt medan var fjärde anser att de inte gör det. Enligt var tredje handläggare tar inte den närmsta chefen initiativ till diskussioner om jäv och intressekonflikter. Riksrevisionen bedömer att myndigheten behöver satsa mer på att utbilda och informera personalen om såväl intressekonflikter som vad det innebär att vara statstjänsteman. Finansinspektionen har under granskningen aviserat sina avsikter att genomföra så kallade dilemmadiskussioner under Statskontorets ledning. Det finns också planer på att tillhandahålla kurser om intressekonflikter med hjälp av e-lärande. Riksrevisionen ser positivt på sådana insatser. Bristande dokumentation försvårar insyn och uppföljning Riksrevisionen konstaterar att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen är av central betydelse för att uppfylla allmänhetens, press och berörda företags rätt till insyn i hur myndigheter utövar sitt uppdrag. Myndigheten ska diarieföra allmänna handlingar för att offentlighetsprincipen ska fungera som avsett. God dokumentation är också av betydelse för myndigheternas inre effektivitet. Det ökar möjligheterna till uppföljning och lärande om hur viss verksamhet bedrivs och ärenden hanteras. Riksrevisionens granskning visar att det finns vissa brister i hur arbetet i myndighetens processer kring hantering av intressekonflikter dokumenteras. Riksrevisionen anser därför att Finansinspektionen bör utveckla sin kontroll och uppföljning av insatserna mot intressekonflikter inom myndigheten. Riksrevisionen bedömer att Finansinspektionen har regler, riktlinjer och processer som i allt väsentligt är ändamålsenliga för att motverka risken för intressekonflikter. Vid sidan av att utbilda, informera och föra diskussioner om hur dessa ska tillämpas, behöver myndigheten också skaffa sig en uppfattning om huruvida de faktiskt tillämpas och fungerar så som det är tänkt. Det räcker inte att förutsätta att så är fallet. Riksrevisionen noterar att kunskap om hur insatserna fungerar i praktiken kan användas för att öka deras effektivitet. Vetskapen om att det förekommer uppföljning och kontroll torde också enligt Riksrevisionen öka personalens benägenhet att efterleva reglerna. Uppföljning och kontroll samt därpå baserat lärande av hur frågor om intressekonflikter hanteras förutsätter dock att myndigheten i ökad utsträckning dokumenterar sådana ärenden. Dokumentationskraven ska emellertid inte ställas undantagslöst utan ta hänsyn till integritetsaspekter. Det kan exempelvis handla om att man söker ett nytt jobb eller att det finns personliga förhållanden som man inte vill röja för sin arbetsgivare. I sådana fall bör det finnas en möjlighet att inte delta i handläggningen av ett ärende utan att ange skäl. 2.2 Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen ger följande rekommendationer till Finansinspektionen. 1 Öka utbildnings- och informationsinsatserna om intressekonflikter och statstjänstemannarollen. Det bör finnas utbildningsmoment som all operativ personal ska genomgå med viss regelbundenhet och myndigheten bör underlätta för personalen att tolka bestämmelserna om intressekonflikter. 2 Utveckla kontroll och uppföljning av hur myndighetens regler och insatser för att motverka intressekonflikter tillämpas och fungerar i praktiken. I detta bör ingå att noggrant följa arbetet inom ramen för myndighetens berednings- och beslutsprocesser. 3 Dokumentera anmälningar och beslut i ökad utsträckning när det gäller frågor om jäv, bisysslor och andra intressekonflikter. 3 Finansinspektionens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Finansinspektionen har lämnat synpunkter på Riksrevisionens rapport. Finansinspektionen har framfört i huvudsak följande. Inledning Finansinspektionen välkomnar inledningsvis Riksrevisionens rapport och framhåller att myndigheten är medveten om de utmaningar som ett högt personalutbyte med finansbranschen innebär. Det är ett viktigt skäl till att Finansinspektionen bedriver ett kontinuerligt arbete för att motverka jäv och intressekonflikter. Finansinspektionen konstaterar att det är av största vikt att hantera frågor om jäv och intressekonflikter på ett oklanderligt sätt och att förtroendet för myndighetens förmåga att utföra sitt uppdrag opartiskt och effektivt inte kan ifrågasättas. Därför kommer ett antal åtgärder att vidtas för att tillgodose de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat. Utbildningsinsatser Finansinspektionen anger att myndigheten har ökat sina utbildningsinsatser och under våren 2020 uppdaterat det utbildningspass som hålls för nyanställda under den för dem obligatoriska introduktionsveckan. Uppdateringen innebär att utbildningen utökats med fler exempel på vad som kan innebära en jävssituation och hur man som anställd kan tänka kring att ha bisysslor. Med anledning av Riksrevisionens rekommendation att utbildningsinsatser bör återkomma regelbundet och upprätthållas över tid, kommer Finansinspektionen att ta fram en fördjupad utbildning om bisysslor, jäv och andra intressekonflikter som ska hållas för myndighetens samtliga medarbetare. Utbildningen bygger på det pass som genomförs för nyanställda men kommer att innehålla ytterligare fördjupning och problemdiskussion. Eftersom utbildningen kommer att hållas fristående från andra utbildningsmoment innebär den ett tydligt fokus på intressekonflikter. Finansinspektionen avser att kunna erbjuda utbildningen från februari 2021. När det gäller den statliga värdegrunden och statstjänstemannarollen så framhåller Finansinspektionen att myndighetens anställda i samband med introduktionsutbildningen genomgår e-utbildningen "Jag i staten". Innehållet i denna utbildning har till stor del tagits fram av Statskontoret och berör rollen som statsanställd, god förvaltningskultur och den statliga värdegrunden. Finansinspektionen påpekar även att e-utbildningen har erbjudits samtliga medarbetare under våren 2020. Som ett led att ytterligare fokusera på den statliga värdegrunden hade Finansinspektionen planerat att samtliga medarbetare skulle genomföra dilemmaövningar i ämnet under våren 2020. Under övningarna, som sker under ledning av Statskontoret, presenteras ett antal dilemman som berör rollen som statsanställd och den statliga värdegrunden. Utbildningen har senarelagts med anledning av pandemin, men ska enligt Finansinspektionen genomföras under våren 2021. Kontroll och uppföljning Finansinspektionen framhåller att myndigheten kommer att se över hur frågan om intressekonflikter utvärderas inom ramen för myndighetens processer (exempelvis undersökningsprocessen och sanktionsprocessen). Samtliga processer bör innehålla ett avslutande utvärderingsmoment och Finansinspektionen anser att det kan vara lämpligt att där införa kontrollfrågor om hur frågor om jäv och andra intressekonflikter har hanterats i den process som utvärderas. För att ytterligare utveckla kontroll och uppföljning avser Finansinspektionen att utreda om det är lämpligt att i egen regi genomföra återkommande enkätundersökningar motsvarande den Riksrevisionen gjorde vid sin granskning. En sådan undersökning kan enligt Finansinspektionen ge ett gott underlag för uppföljning. Resultatet är värdefullt för att identifiera riskområden och för överväganden om hur arbetet lämpligast ska bedrivas vidare. Dokumentation Finansinspektionen har med anledning av Riksrevisionens rekommendationer om ökad dokumentation sett över rutinerna vid nyanställning för att möjliggöra dialog om bisysslor och jäv. Myndigheten avser även att genomföra en översyn av de mest lämpliga formerna för att årligen behandla frågor och information om bisysslor och jäv för befintliga medarbetare. Finansinspektionen instämmer i Riksrevisionens slutsats att det finns utrymme för förbättringar kring hur Finansinspektionen dokumenterar de anställdas anmälningar om jäv och bisysslor. Myndigheten har därför inlett en analys av olika alternativ för att dokumentera jäv, bisysslor och andra intressekonflikter. Analysen kommer att mynna ut i förslag på hur dokumentation ska ske i olika situationer, exempelvis i samband med nyanställning, ändrade familjeförhållanden, vid handläggning av ett enskilt ärende eller när frågan om jäv uppstår vid ett möte. I detta arbete anger Finansinspektionen att man särskilt behöver analysera hur förslagen förhåller sig till skyddet för medarbetarnas integritet, dataskyddsregelverket och möjligheterna till uppföljning och kontroll. Finansinspektionen håller med Riksrevisionen om att det finns skäl att ta fram information om vad en anställd bör tänka på om han eller hon deltar i en pågående rekryteringsprocess hos ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och om vilken funktion inom myndigheten som då kan bistå den anställde med rådgivning och stöd. Denna information kommer att behandlas särskilt av myndighetens etikråd. 4 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Personalutbytet med finanssektorn I sin granskning framhåller Riksrevisionen personalutbytet mellan myndigheten och finansbranschen och kartlägger även medarbetares anställningar före och efter sin anställning på Finansinspektionen. I linje med internationella studier som Riksrevisionen hänvisar till konstateras även att detta kan medföra risker. Regeringen instämmer i Riksrevisionens konstaterande att personalflöden till och från den privata sektorn kan leda till intressekonflikter som myndigheten behöver hantera och följa upp. Som anges i rapporten har Finansinspektionen för sin verksamhet ett behov av att rekrytera medarbetare med kompetens och yrkeserfarenhet från finansbranschen. Det handlar om personer som har ingående kunskap och erfarenhet om arbetsformer, styrning och affärsmodeller för finansiella institut och bolag. Regeringen vill tillägga att det är en särskild utmaning för en statlig myndighet att kunna konkurrera om sådan högkvalificerad arbetskraft bl.a. gällande löner och andra villkor för anställningen. Med instämmande i Riksrevisionens syn på risker vid personalrörlighet från Finansinspektionen till finansbranschen vill regeringen ändå lyfta fram att kunskaper och erfarenheter om t.ex. regelefterlevnad och tillsynsarbete som de anställda har fått på Finansinspektionen i det större perspektivet kan ha en långsiktigt positiv effekt för branschens förmåga att internt förbättra regelefterlevnad och ta till sig kritik från bl.a. Finansinspektionens tillsynsverksamhet. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Finansinspektionens personalomsättning är hög jämfört med andra statliga myndigheter, men att situationen behöver ses utifrån flera perspektiv än vad som framgår av Riksrevisionens granskning. Finansinspektionen har under de senaste åren haft en stadig anslagsutveckling vilket möjliggjort att myndigheten kunnat växa. Samtidigt har regelutvecklingen på finansmarknadsområdet varit hög vilket gjort att kompetensbehovet varit starkt, både i myndigheten och i den privata sektorn. Den förhållandevis stora finansiella sektorn, sett till antal företag och värderade tillgångar, i kombination med att Sverige är ett förhållandevis litet land, sett till antal invånare, gör att arbetskraft och kompetens kan utgöra en trång sektor. Att personalutbytet mellan myndigheten och finansbranschen är förhållandevis högt är således inte överraskande, och bidrar därtill till att värdefull kompetens tas tillvara på båda sidor. Regeringen instämmer i slutsatsen att Finansinspektionen skulle kunna överväga att i viss mån bredda sin rekrytering för att på så sätt få in andra perspektiv i sina berednings- och beslutsprocesser men att verksamhetens behov samt befintliga anslagsramar är avgörande för ett sådant ställningstagande. Regler och tydliga processer för att motverka intressekonflikter Riksrevisionen konstaterar att Finansinspektionens regler, riktlinjer och arbetsprocesser för att motverka intressekonflikter är ändamålsenliga, vilket regeringen instämmer i. Av granskningen framkommer att det dock saknas uttalade bestämmelser om hur en anställd ska agera vid förhandling om anställning som kan innebära intressekonflikter med utförandet av myndighetsuppgifter. I sammanhanget behöver man dock nämna att det i sådana situationer vilar ett stort ansvar på den enskilde att göra en bedömning av den aktuella situationen och hur den eventuellt påverkar myndighetsutövningen. Det är svårt att i rutinbeskrivningar eller riktlinjer ge mer specifik vägledning om hur man bör agera i olika situationer, då förutsättningar i enskilda fall skiljer sig åt. Regeringen instämmer dock i att det kan finnas en risk att en fråga om jäv eller intressekonflikt inte anmäls i en sådan situation och att myndigheten bör fortsätta att arbeta för att minska risken. Välfungerande processer för myndighetsutövningen och centrala beslutsfattare Riksrevisionen slår fast att Finansinspektionens besluts- och beredningsprocesser i allt väsentligt följer de påbjudna stegen och att en majoritet av handläggare och chefer tycker att de fungerar bra. Riksrevisionen kan dock samtidigt konstatera att det finns en andel av myndighetens medarbetare som inte anser att myndighetens beslut präglas av objektivitet och saklighet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att välfungerande processer har en strategisk betydelse för myndighetsutövningen och att det finns anledning att noggrant följa frågan. När det gäller vilka som ytterst beslutar i tillsynsundersökningar och sanktionsprövningar så identifierar Riksrevisionen två centrala beslutsfattare, områdeschefen och chefsjuristen. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att det är särskilt viktigt att dessa beslutsfattare är höjda över alla misstankar om jäv och intressekonflikter. Regeringen instämmer även i att negativ publicitet som ifrågasätter beslutsfattarnas objektivitet och saklighet riskerar att skada myndighetens förtroende. Regeringen vill dock även lyfta vikten av att värna den enskildes integritet samt att statens arbetsgivarperspektiv spelar en viktig roll i sammanhanget, särskilt när det gäller situationen när en medarbetare befinner sig i en process med en möjlig ny arbetsgivare. För hårda karantänsbestämmelser eller krav på att anmäla sondering med ny potentiell arbetsgivare även i tidiga skeden riskerar att skada anseendet för staten som arbetsgivare. Detta kan ha indirekta konsekvenser som skadar myndigheten och dess verksamhet på längre sikt. Riksrevisionen antyder inte att sådana krav behöver tas fram, men i följden av den mediala debatten vill regeringen betona att det i denna fråga behöver föras en nyanserad diskussion som tillvaratar myndighetens uppdrag i stort. Med detta sagt, instämmer regeringen i Riksrevisionens slutsats att Finansinspektionen tydligt bör uppmärksamma sina anställda på att de kan hamna i en jävssituation eller intressekonflikt när de söker annat arbete, men att krav på anmälan behöver avgöras i varje enskilt fall. Myndigheten bör också följa upp och kontrollera hur personalen följer regler och riktlinjer i detta avseende. Utbildning, information och erfarenhetsutbyte i fråga om statstjänstemannarollen och statlig värdegrund I Finansinspektionens uppdrag ingår att arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och präglas av ett högt förtroende. För att kunna uppfylla detta krävs att även myndigheten har högt förtroende hos både allmänheten och de företag som lyder under myndighetens tillsyn. Regeringen instämmer därför i Riksrevisionens slutsats att Finansinspektionen behöver satsa mer på att utbilda och informera personalen om såväl intressekonflikter, statlig värdegrund och statstjänstemannarollen. En sådan satsning ska rymmas inom befintliga anslagsramar. Regeringen ser liksom Riksrevisionen positivt på de planer som Finansinspektionen har aviserat när det gäller olika initiativ på området. Behovet av att se över hur statsanställda introduceras i sin roll som statstjänsteman är dock inte unikt för Finansinspektionen. Med anledning av Riksdagens tillkännagivande om en introduktionsutbildning för statsanställda (bet. 2017/18:KU37 punkt 9, rskr. 2017/18:230) utvidgades Tillitsdelegationens uppdrag till att lämna förslag till hur och när en gemensam obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas. Som resultat av detta föreslår Tillitsdelegationen en gemensam utbildning och konstaterar i sitt betänkande (SOU 2020:40) att en sådan bör ses som en viktig investering för alla som arbetar i statsförvaltningen och i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner bör den bidra till att öka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen och ytterst till förtroendet för demokratin. Dokumentation och uppföljning Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats att myndigheten bör följa upp hur de interna reglerna och riktlinjerna följs. Regeringen instämmer även i att det finns situationer där krav på dokumentation är av särskild vikt för att kunna se vilka överväganden som har gjorts. För att upprätthålla och värna det förtroende för myndigheten som behövs i syfte att tillfullo kunna uppfylla sitt uppdrag är det en nödvändighet att risken för ifrågasättande av den egna regelefterlevnaden minimeras. Regeringen ser därför positivt på den åtgärdsplan myndigheten presenterar. Det gäller särskilt den information som myndigheten kommer att ta fram om vad en anställd bör tänka på om han eller hon deltar i en pågående rekryteringsprocess hos ett företag som står under Finansinspektionens tillsyn och om vilken funktion inom myndigheten som då kan bistå den anställde med rådgivning och stöd. Regeringen avser följa upp myndighetens arbete för att tillmötesgå Riksrevisionens rekommendationer. Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2020:18) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Damberg, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Lindhagen Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Finansinspektionens arbete för att motverka intressekonflikter