Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2020/21:116 Riksrevisionens rapport om gransknings-nämndens granskning av public service Skr. 2020/21:116 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2021 Stefan Löfven Amanda Lind (Kulturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten För förtroendets skull - granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26). Riksrevisionens övergripande slutsats är att granskningen av public service fungerar bra, även om det finns delar av verksamheten som behöver utvecklas. Riksrevisionen konstaterar att granskningen lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos programföretagen. I rapporten visar Riksrevisionen dock att granskningsnämndens verksamhet har vissa brister när det gäller uppföljningen av handläggningstider och att det finns ett visst behov att utveckla motiveringarna i en del av besluten. Tre rekommendationer lämnas till Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Rekommendationerna syftar till att korta handläggningstiderna och att göra det lättare att förstå nämndens beslut. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats och avser att följa MPRT:s arbete med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga 1 För förtroendets skull - granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26) 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 58 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten För förtroendets skull - granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 10 december 2020. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av programföretagen SR, SVT och UR. Som motiv för granskningen framhåller Riksrevisionen att public service-företagens sändningsverksamhet bedrivs på uppdrag av riksdag och regering och finansieras av allmänheten. En grundbult i det svenska public service-systemet är att programföretagens verksamhet ska präglas av oberoende och integritet. Den ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen i samhället. Samtidigt finns det en omfattande reglering av företagens verksamhet. Företagen ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som är tillgängligt för alla, speglar mångfalden i hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans. Innehållet i företagens sändningar ska också följa de programrelaterade regler som finns i radio- och tv-lagen (2010:696) och i sändningstillstånden. För att allmänheten ska kunna känna förtroende för public service-företagens verksamhet behöver det finnas en granskning av att företagen följer de villkor som gäller för sändningarna och därmed uppfyller sina uppdrag. Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) fyller därmed enligt Riksrevisionen en viktig funktion i det svenska public service-systemet. Den övergripande revisionsfrågan är om granskningsnämndens granskning av public service fungerar på ett ändamålsenligt sätt. För att granskningen ska fungera ändamålsenligt behöver den enligt Riksrevisionen leva upp till höga krav på effektivitet och öppenhet och bidra till god regelefterlevnad hos programföretagen. Granskningen avser tillståndsperioden 2014-2019 och omfattar MPRT, där granskningsnämnden för radio och tv utgör ett särskilt beslutande organ, regeringen och Regeringskansliet. Granskningen har begränsats till granskningen av public service, vilket alltså omfattar de tre programföretagen SR, SVT och UR. Granskningsnämndens granskning av andra programföretags sändningsverksamhet omfattas därmed inte. Riksrevisionens övergripande slutsats är att granskningen av public service fungerar bra, även om det finns delar av verksamheten som kan utvecklas. Det finns en, i stort sett, fungerande balans mellan effektivitet och öppenhet i granskningsnämndens ärendehantering och nämndens granskning av programinnehållet bidrar till god regelefterlevnad hos programföretagen. En viktig förklaring till att granskningen får effekt är enligt Riksrevisionen att systemet med programrelaterade tillståndsvillkor och en särskild granskningsnämnd har hög legitimitet hos programföretagen. Riksrevisionens granskning visar också på vissa brister i verksamheten, dels när det gäller uppföljning av handläggningstider, dels motiveringen av vissa av de friande beslut som fattas av ordföranden utan sammanträde i nämnden. Riksrevisionen konstaterar att en förklaring till bristerna kan vara att nämnden har blivit allt hårdare belastad de senaste åren. Det handlar både om en ökad ärendemängd och fler uppdrag. Riksrevisionen lämnar tre rekommendationer till MPRT: * Ta fram en plan med en tydlig beskrivning av mål och medel för att korta granskningsnämndens handläggningstider. * Utveckla motiveringarna i de beslut som fattas av en ordförande, utan nämndsammanträde, för att öka förståelsen för nämndens beslut hos anmälare och allmänhet. * Uppdatera praxissamlingarna oftare, för att göra det lättare för programföretagen att göra rätt. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen delar Riksrevisionens utgångspunkt att granskningsnämnden för radio och tv vid MPRT fyller en viktig funktion i det svenska public service-systemet och att det därför är av stor betydelse att verksamheten fungerar ändamålsenligt. Genom granskningsnämnden kan public service-verksamheten granskas och följas upp samtidigt som programföretagens oberoende upprätthålls. Regeringen vill särskilt understryka betydelsen av såväl granskningsnämndens årliga bedömningar av programföretagens public service-redovisningar som de prövningar som sker i efterhand av om innehållet i sändningarna uppfyller villkoren för verksamheten. De olika typerna av granskning fyller delvis olika syften och bidrar gemensamt till att upprätthålla förtroendet för public service-företagens verksamhet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att granskningen av public service fungerar bra, även om det finns delar av verksamheten som kan utvecklas. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens konstaterande att granskningen lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet. Mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelse att det inte fullt ut går att förstå skälen bakom den ökning i handläggningstid som skett under senare år instämmer regeringen i att MPRT löpande bör analysera detta och att en plan för att korta handläggningstiderna bör tas fram. Som Riksrevisionen framhåller är det viktigt för allmänhetens förtroende för nämnden, och i förlängningen för public service-systemet som helhet, att det inte går för lång tid från anmälan till beslut. Regeringen konstaterar samtidigt att granskningen delvis är tidskrävande och att det kraftigt ökande antalet granskningsärenden har inneburit en allt högre belastning på nämnden. Vidare noterar regeringen att många anmälningar till nämnden rör sådana frågor som nämnden inte ska granska och att det enligt Riksrevisionen finns överdrivna eller felaktiga förväntningar från allmänheten på granskningsnämndens uppdrag och befogenheter. Riksrevisionen rekommenderar även att nämnden, i syfte att öka förståelsen för nämndens beslut hos anmälare och allmänhet, bör utveckla motiveringen i de friande beslut som fattas av en ordförande utan nämndsammanträde. Regeringen noterar att Riksrevisionen funnit att granskningen präglas av öppenhet, men att nämnden med enkla medel, genom att dokumentera den bedömning som görs i samband med att besluten fattas, skulle kunna öka transparensen även i dessa beslut. Regeringen vill understryka att alla myndigheter bör sträva efter att redovisa de omständigheter som är avgörande för myndighetens beslut på ett så logiskt och lättillgängligt sätt som möjligt. Motiveringarna ska vara klargörande, jfr 32 § förvaltningslagen (2017:900). Ett beslutsfattande som präglas av tydlighet och där myndigheten klargör såväl den rättsliga grunden för sina beslut som hur den kommit till sina slutsatser i det enskilda fallet bidrar till att stärka tilltron till myndighets kompetens och objektivitet. Regeringen vill samtidigt framhålla intresset av att handläggningen sker så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt. När det gäller rekommendationen som avser behovet av uppdaterade praxissamlingar noterar regeringen att myndigheten nyligen gjort en sådan uppdatering. Samtidigt vill regeringen framhålla att Riksrevisionen konstaterar att granskningsnämndens granskning av programinnehållet bidrar till god regelefterlevnad hos programföretagen. Programföretagen uttrycker enligt Riksrevisionen stor respekt för nämndens arbete och beslut och arbetar aktivt för att sprida kunskap om nämndens beslut i sina organisationer. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen avser att följa MPRT:s arbete med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnat. Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen och regeringen avser därför inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. För förtroendets skull - granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26) Kulturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 mars 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Baylan, Hultqvist, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Lind Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om granskningsnämndens granskning av public service