Post 7281 av 7285 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:5 ·
om kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 5
Prop.
1993/94:5Regeringens proposition
1993/94:5
om kommunala bostadstillägg till folkpension
år 1994
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 9 september 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa förändringar i reglerna för kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT). Förändringarna utgör ett steg i riktning
mot ett helt statligt system för bostadsstöd till pensionärer som avses att
genomföras fr.o.m. den 1 januari 1995. Vidare föreslås i propositionen att det
särskilda kommunala bostadstillägget (SKBT) förlängs till att gälla även under
år 1994.
I propositionen aviseras ändrade regler för statsbidrag för KBT. En kommun
måste från och med den 1 januari 1994 lämna KBT för bostadskostnad mellan 150
och 3 500 kronor med minst 85 %. Kommunen får statsbidrag med 70 % av sina
kostnader inom detta intervall. Statsbidrag lämnas inte för sådana kostnader som
täcker mer än 90 % av bostadskostnad inom intervallet.
1
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om
särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels
ändring i samma lag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension1, som gäller till utgången av år 1993,
dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1994,
dels att 2 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2
Det särskilda kommunala bostadstillägget utges om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger kommunens
socialbidragsnorm eller det högre belopp som följer av Socialstyrelsens allmänna
råd om vägledande socialbidragsnorm, allt räknat per månad. Tillägget utgör i
sådant fall skillnadsbeloppet.
Vid tillämpning av Vid tillämpning av
första stycket beaktas första stycket beaktas
följande inkomster, näm- följande inkomster, näm-
ligen ligen
a) folkpension enligt a) folkpension enligt
lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om
allmän försäkring, dock allmän försäkring, dock
inte han- inte handikappersättning,
dikappersättning, b) pensionstillskott
b) pensionstillskott enligt lagen (1969:205)
enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och
om pensionstillskott, tilläggspension enligt
dock minskat med 25 lagen om allmän försäkring
procent av basbeloppet till den del pensionen
när fråga är om pen- föranleder minskning av
sionstillskott till för- pensionstillskott, det
tidspension, sammanlagda beloppet
c) tilläggspension dock minskat med 25
enligt lagen om allmän procent av basbeloppet
försäkring till den del när det är fråga om
pensionen föranleder förtidspension,
minskning av pen- c) särskilt pensions-
sionstillskott, tillägg enligt lagen
d) särskilt pensions- (1990:773) om särskilt
tillägg enligt lagen pensionstillägg till
(1990:773) om särskilt folkpension för långvarig
pensionstillägg till vård av sjukt eller han-
folkpension för långvarigdikappat barn,
vård av sjukt eller han- d) kommunalt bostads-
dikappat barn, tillägg enligt lagen
e) kommunalt bostads- (1962:392) om hust-
tillägg enligt lagen rutillägg och kommunalt
(1962:392) om hust- bostadstillägg till
rutillägg och kommunalt folkpension,
bostadstillägg till e) hälften av den
folkpension, inkomst som medräknas vid
f) hälften av den bestämmande av årsinkomst
inkomst som medräknas enligt 5 sistnämnda lag.
vid bestämmande av
årsinkomst enligt 5
sistnämnda lag.
1 Lagen senast förlängd 1992:1742.
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Inkomsterna enligt Inkomsterna enligt
andra stycket a)-c) andra stycket a) och b)
skall sammanlagda skall sammanlagda alltid
alltid anses utgöra lägstanses utgöra lägst 1,515
1,5 gånger basbeloppet gånger basbeloppet
för den som är ogift och minskat med två procent
lägst 1,325 gånger basbe-för den som är ogift och
loppet för den som är lägst 1,34 gånger
gift. basbeloppet minskat med
två procent för den som är
gift.
Bostadskostnaden skall anses skälig om den inte överstiger den högsta
godtagbara kostnad som följer av den norm Socialstyrelsen och Riks-
försäkringsverket rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av
underhållsbidrag eller det högre belopp som följer av kommunens social-
bidragsnorm.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om bostadsstöd som avser tid före ikraftträdandet.
3
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,
Proposition om kommunala bostadstillägg till
folkpension år 1994
1 Inledning
Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som kan lämnas till
den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension,
omställningspension eller särskild efterlevandepension och som är folkbokförd i
kommunen eller till där folkbokförd hustru som har hustrutillägg.
Det kommunala bostadstillägget betalas ut enligt grunder som kommunen
bestämmer. Tilläggen varierar därför storleksmässigt kommunerna emellan.
Inkomstprövningen sker dock enligt regler som är fastställda i lag och är lika
över hela landet. Vidare krävs att KBT lämnas med lägst det belopp som uppfyller
kriterierna för statsbidrag.
I förordningen (1979:830) om statsbidrag till KBT föreskrivs fr.o.m. den 1
mars 1993 att statsbidrag lämnas under förutsättning att KBT, före inkomstpröv-
ning och oberoende av bostadens storlek, täcker minst 85 % av den del av den
månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 150 och 3 000 kronor per månad.
Kommunen får statsbidrag med 70 % av sina kostnader för KBT inom de nämnda
kostnadsgränserna. Statsbidrag lämnas dock endast för KBT som täcker högst 95 %
av bostadskostnaden. Kommunerna har möjlighet att betala KBT även för
bostadskostnader som ligger utanför statsbidragsförordningens gränser och för
kostnader som inte är knutna till bostadskostnaden. Merkostnaderna för detta
måste dock i sin helhet bekostas av kommunen. Statsbidrag kan också lämnas för
KBT till personer som bor på t.ex. ålderdomshem eller sjukhem under
förutsättning att bostadstillägget inte täcker bostadskostnader som utgör en del
av en avgift för vars bestämmande endast pensionärens inkomst får läggas till
grund.
Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med en viss andel av
den försäkrades årsinkomster vid sidan av folkpension och pensionstillskott.
Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Om den årliga sidoinkomsten
överstiger 1 000 kronor för en ensamstående pensionär resp. 1 500 kronor för ett
pensionärspar minskas bostadstillägget med 35 % av den del av sidoinkomsten upp
till 1,5 basbelopp som överstiger nämnda fribelopp. För sidoinkomst som
överstiger 1,5 basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av sidoinkomsten.
Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan antas
komma att få under den närmaste tiden. Som inkomst räknas dock inte allmänt
barnbidrag, folkpension eller ATP till den del pensionen föranlett minskning av
pensionstillskottet. För en pensionär som har folkpension i form av
ålderspension beaktas vid inkomstprövningen inte heller inkomster av anställning
eller intäkt av aktiv näringsverksamhet.
Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt föreskrifter som
utfärdas av Riksförsäkringsverket (se RFFS 1979:5). Enligt dessa föreskrifter
beaktas vid beräkning av avkastning av förmögenhet tillgångar som aktier,
obligationer, banktillgodohavanden, kontanter utöver sådana avsedda för hushåll
och löpande utgifter, fordringar, andelar i ekonomiska föreningar och
näringsfastigheter. Avkastningen på förmögenheten beräknas till 5 % av det
beräknade värdet. Till förmögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp
varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor och för den
som är ogift 75 000 kronor. Vid inkomstprövningen tas inte hänsyn till för-
mögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av privatbostadsfastighet eller
privatbostad.
För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften av
makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet hälften av deras
sammanlagda förmögenhet.
I augusti 1993 utbetalades KBT till 578 599 pensionärer med i genomsnitt 1 442
kronor per månad.
Den 1 januari 1991 infördes särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) som
komplement till KBT. SKBT kompenserar de pensionärer som har låg eller ingen ATP
för höga boendekostnader upp till i vart fall Socialstyrelsens norm för skälig
högsta boendekostnad. SKBT fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den
pensionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna för
beräkning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan
socialbidragsnormen i den pensionsberättigades kommun eller det högre belopp som
följer av Socialstyrelsens allmänna råd om vägledande socialbidragsnorm. SKBT
utges av kommunen med statsbidrag för 100 % av kostnaderna.
I augusti 1993 utbetalades SKBT till 18 320 pensionärer med i genomsnitt 312
kronor per månad.
2 Utvecklingen av systemet med bostadsstöd till
pensionärer
Ett ofta ifrågasatt förhållande vad gäller KBT är de stora skillnader i
ersättningsnivåer som finns mellan olika kommuner. I KBT-utredningens betänkande
Bostadsstöd till pensionärer (SOU 1992:21) som lades fram våren 1992 föreslogs
grundläggande förändringar av regelsystemet. Det centrala i utredningens förslag
var att bostadsstödet skulle förstatligas, vilket skulle åstadkomma ett
enhetligt bostadstillägg för pensionärer över hela landet.
Som anfördes i proposition 1992/93:134 om förändringar i de kommunala bo-
stadstilläggen för år 1993 m.m. är avsikten att ett förstatligande av bo-
stadsstödet till pensionärer skall ske den 1 januari 1995. I nämnda proposition
föreslogs, som en förberedelse för ett förstatligande vissa förändringar i syfte
att reducera skillnaderna mellan kommunernas ersättningsnivåer. Dessa
förändringar har genomförts den 1 mars 1993. Jag kommer nu att redovisa
förändringar som jag anser bör genomföras fr.o.m. den 1 januari 1994.
Förändringarna innebär ett ytterligare steg mot mer enhetliga ersättningsregler
och mot ett bostadstillägg som i större utsträckning fungerar som högkostnads-
skydd.
Jag avser senare att föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med ett
samlat förslag till ett nytt system för bostadstillägg till pensionärer som
skall träda i kraft den 1 januari 1995.
Regelsystemet för KBT innehåller speciella regler för förtidspensionärer.
Inkomstberäkningen för KBT för en förtidspensionär skiljer sig från den
inkomstberäkning som görs för övriga pensionärer. Enligt nuvarande inkomstregler
för KBT betraktas inte folkpension, pensionstillskott och den del av ATP som
reducerat pensionstillskott som inkomst. Eftersom förtidspensionärer har rätt
till högre pensionstillskott än övriga pensionärer kan dessa således ha högre
inkomst innan bostadstillägget reduceras. Med dagens regler och basbelopp kan en
förtidspensionär ha 16 856 kronor mer i inkomst än en ålderspensionär innan
bostadstillägget reduceras och kan därmed erhålla 5 900 kronor mer per år i KBT
än en ålderspensionär med samma inkomst.
Som jag nyss nämnde bör regeringen återkomma med förslag till nya regler för
KBT som skall gälla från den 1 januari 1995. I det sammanhanget bör även
inkomstberäkningen för förtidspensionärer övervägas. I 1993 års
budgetproposition aviserades mot bakgrund av de ökande försäkringsutgifterna för
förtidspension en översyn av de ekonomiska villkoren för förtidspensionärer och
att det därvid borde prövas olika åtgärder för att begränsa försäkringens
utgifter för förtidspension. Frågan om inkomstberäkningen för förtidspensionärer
övervägs inom ramen för denna översyn.
Behovet av det särskilda kommunala bostadstillägget (SKBT) har minskat
betydligt i och med förändringarna av ersättningsreglerna den 1 mars 1993.
Antalet pensionärer som behöver SKBT har minskat från 42 000 i februari 1993
till ca 18 000 i augusti 1993. Med de nya regler som jag anser bör gälla från
den 1 januari 1994 beräknas antalet SKBT-tagare minska ytterligare. Fortfarande
skulle dock ett antal pensionärer hamna under socialbidragsnormen om SKBT inte
betalas ut, varför lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till
folkpension bör förlängas till att gälla även under år 1994.
Riksdagen beslutade i december 1992 om avgifter inom äldre- och han-
dikappomsorgen (prop. 1992/93:129, bet. 1992/93:SoU12, rskr. 1992/93:132, SFS
1993:47). Beslutet innebär bl.a. att särregleringen enligt 35 socialtjänst-
lagen av avgifter som avser helinackordering i särskilda boendeformer för
service och omvårdnad upphör. Sjukhemmen ingår i begreppet särskild boendeform
för service och omvårdnad enligt 20 socialtjänstlagen och är därmed likställda
med övriga kommunala boendeformer som ålderdomshem, servicehus och
gruppbostäder. Kommunerna får genom riksdagsbeslutet bestämma skäliga avgifter
för boende enligt grunder som kommunerna själva bestämmer. Om kommunen väljer
att fastställa en boendekostnad på t.ex. sjukhem eller ålderdomshem, som inte är
inkomstrelaterad eller utgör en del av avgiften för t.ex. service och vård, är
denna boendekostnad KBT-grundande. KBT-kostnaderna för denna nya grupp
pensionärer kommer att bli beroende av vilken nivå för boendekostnader som kom-
munerna fastställer.
Antalet pensionärer som får KBT för boende i särskilda boendeformer har
successivt ökat sedan den 1 mars 1993. I augusti 1993 betalades KBT ut till
närmare 18 000 pensionärer på ålderdomshem och sjukhem med i genomsnitt 1 227
kronor per månad.
Det nya systemet innebär att den bostadskostnad som ligger till grund för
bostadstillägget och därmed statsbidraget, bestäms av samma instans som uppbär
statsbidraget. Konstruktionen innehåller i sig inga kostnadsdämpande moment
varför erfarenheter av detta system får ägnas uppmärksamhet. Regeringen har
uppdragit åt Socialstyrelsen att noga följa utveckling och utformning av
kommunernas avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen. I uppdraget ingår
bl.a. att redovisa hur bostadskostnader i särskilda boendeformer fastställs och
nivån på dem i förhållande till bostadsstorlek och standard. En lägesrapport har
lämnats den 1 juni 1993 och slutrapport skall lämnas till regeringen den
1 december 1993. Om Socialstyrelsens rapport skulle utvisa att nuvarande form
för fastställande av dessa bostadskostnader fungerar kostnadsdrivande kan det
bli nödvändigt att införa särskilda regler med syfte att begränsa statens
KBT-kostnader för de särskilda boendeformerna.
3 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till
folkpension för år 1994
Min bedömning: En kommun bör få statsbidrag med 70 % av sina kostnader för KBT
mellan en nedre bostadskostnadsgräns på 150 kronor och en övre gräns på 3 500
kronor per månad. Som förutsättning gäller att minst 85 % av bostadskostnaden
ersätts med KBT. Statsbidrag lämnas dock inte för kostnader som täcker mer än
90 % av bostadskostnaden.
Skälen för min bedömning: Storleken av de kommunala bostadstilläggen bestäms
av respektive kommun. För kommunens kostnader för KBT ges under vissa villkor
statsbidrag med 70 %. Enligt förordningen (1979:830) om statsbidrag till
kommunalt bostadstillägg till folkpension måste sedan den 1 mars 1993
bostadskostnad mellan 150 kronor och 3 000 kronor per månad ersättas med minst
85 % för att statsbidrag skall betalas ut. Statsbidrag betalas dock inte för KBT
som ersätter mer än 95 % av bostadskostnaden.
Som tidigare anförts är avsikten att fr.o.m. den 1 januari 1995 förstatliga
bostadsstödet till pensionärer och därvid åstadkomma ett bostadsstöd som är lika
över hela landet. Då skillnaderna mellan kommunernas regler tidigare varit
betydande bör en utjämning ske stegvis. Ett första steg mot enhetliga regler
togs den 1 mars 1993 då villkoren för statsbidrag ändrades enligt vad jag nyss
redovisat. De nya reglerna innebar bl.a. att de övre bostadskostnadsgränserna
för KBT höjdes väsentligt.
Till följd av de nya reglerna är kommunernas regler nu avsevärt mer enhetliga
samtidigt som mer KBT totalt betalas ut. Antalet pensionärer som uppbär KBT har
ökat med ca 34 000 sedan i mars 1993. Samtidigt har behovet av det särskilda
bostadstillägget minskat.
För att kunna genomföra ett förstatligande med helt enhetliga regler utan
kraftiga omställningar den 1 januari 1995 bör nu ett ytterligare steg mot större
enhetlighet tas. Med anledning av detta anser jag att villkoren för statsbidrag
bör ändras den 1 januari 1994 så att KBT under 1994 måste utges med minst 85 %
av bostadskostnad mellan 150 kronor och 3 500 kronor per månad för att
statsbidrag skall betalas ut. Statsbidrag bör samtidigt inte betalas ut för
bostadskostnad utanför detta intervall och inte heller för KBT som täcker mer än
90 % av bostadskostnaden.
För att pensionärer inte skall få minskat KBT till följd av att ersättnings-
graden sänks till en lägre ersättningsgrad än 90 % bör det i likhet med
nuvarande statsbidragsförordning finnas en bestämmelse som begränsar kommunernas
möjligheter att sänka ersättningsgraden. En kommun som i dag ersätter mer än 90
% av bostadskostnaden inom nuvarande intervall får sänka kompensationsgraden
till lägst 90 %. En kommun som i dag ersätter mindre än 90 % av bostadskostnaden
får däremot inte sänka ersättningsgraden alls.
Endast ett mindre antal kommuner ersätter för närvarande högre bostadskostnad
än 3 500 kronor. Samtidigt har ca 70 % av kommunerna en ersättningsgrad inom det
intervall som f.n. berättigar till statsbidrag (85 - 95 %). Med utgångspunkt i
detta torde de flesta pensionärer under 1994 komma att omfattas av regler som
ger KBT med 85 - 90 % av bostadskostnad mellan 150 och 3 500 kronor per månad.
Detta ger goda förutsättningar för att genomföra helt enhetliga regler den 1
januari 1995.
Det totala anslaget för de kommunala bostadstilläggen beräknas med anledning
av de nya statsbidragsreglerna bli oförändrat. Höjningen av den övre gränsen
bekostas av den sänkta procentsatsen. Förändringen innebär samtidigt en
omfördelning mellan KBT-tagarna. Pensionärer med höga bostadskostnader får högre
KBT medan pensionärer med en bostadskostnad upp till ca 3 000 kronor får minskat
KBT. Minskningarna blir som mest 143 kronor per månad. Störst minskning får en
pensionär som har en bostadskostnad på 3 000 kronor per månad. Pensionärer med
en bostadskostnad på 3 500 kronor per månad eller mer får med förslaget en
ökning med 307 kronor per månad.
Därmed kommer bostadstillägget att ges en ökad karaktär av högkostnadsskydd så
att medlen för KBT i större utsträckning fördelas till pensionärer med höga
bostadskostnader, som i dag får betala en relativt stor andel av
bostadskostnaden själva. Samtidigt får pensionärer med låg eller medelhög
bostadskostnad betala en något större andel av bostadskostnaden själva.
Omfördelningen innebär således en mer jämnt fördelad egenavgift.
Sänkningen av ersättningsgraden till 90 % medför en ökad egenavgift inom varje
del av bostadskostnadsintervallet - egenavgiften stiger med ökande
bostadskostnad. Därmed får systemet med bostadstillägg en mer kostnadsdämpande
konstruktion.
Högkostnadsinriktningen leder således till att pensionärer med hög bo-
stadskostnad får höjt KBT. Därmed ökar det belopp som dessa pensionärer får över
när hyran är betald och även marginalen gentemot socialbidragsnormen. Detta
innebär samtidigt att nästan alla pensionärer med särskilt kommunalt
bostadstillägg (SKBT) får höjt KBT, vilket kommer att minska antalet
SKBT-tagare.
4 Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)
Mitt förslag: Lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till
folkpension förlängs till att gälla även under år 1994. Den lägsta inkomst som
påförs en pensionär anpassas till nuvarande pensionsnivåer och till att
pensionen beräknas efter 98 % av basbeloppet.
Skälen för mitt förslag: Lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg
till folkpension tidsbegränsades till en början i avvaktan på förslag från
KBT-utredningen. Efter förslag från denna gavs lagen förlängd giltighetstid till
den 31 december 1992. Den förlängdes senare till den 31 december 1993.
Behovet av SKBT minskade betydligt i och med förändringarna den 1 mars 1993
och kommer att minska ytterligare år 1994 med det förslag som jag tidigare
redovisat. Även under år 1994 kommer emellertid en grupp pensionärer att vara
beroende av SKBT för att inte befinna sig under socialbidragsnormen även om de
utbetalade beloppen som regel kommer att vara låga.
Jag föreslår därför att SKBT förlängs till att gälla även under 1994 och
beräknar kostnaderna för detta till 35 miljoner kronor, varav den del som
belöper på första halvåret 1994 bedöms rymmas inom ramen för anslaget till KBT
för budgetåret 1993/94. Behovet av ett särskilt bostadstillägg efter ett
förstatligande av det kommunala bostadstillägget får övervägas i samband med
kommande förslag till nytt bostadstillägg för pensionärer.
I samband med att lagen förlängs bör 2 lagen (1991:162) om särskilt
kommunalt bostadstillägg till folkpension justeras. Av tredje stycket i andra
paragrafen framgår att det sammanlagda beloppet av folkpension,
pensionstillskott samt tilläggspension till den del tilläggspensionen föranlett
minskning av pensionstillskottet minst skall vara 1,5 basbelopp för ogift och
1,325 basbelopp för den som är gift. Dessa minimibelopp motsvarade vid lagens
tillkomst ett folkpensionsbelopp (0,96 resp. 0,785 basbelopp) och ett
pensionstillskott (0,54 basbelopp).
Den 1 januari 1993 har pensionstillskottet höjts till 0,555 basbelopp.
Samtidigt beräknas pensionen utifrån 98 % av basbeloppet. Sammantaget medför
detta att en pensionär får något lägre pension än de 1,5 resp. 1,325 av ett
oreducerat basbelopp som förutsätts i lagen om SKBT.
Visserligen är SKBT-beräkningen till viss del schabloniserad men jag föreslår
ändå att beräkningssättet för den minsta inkomst som skall användas vid beräk-
ning av SKBT justeras och att minimiinkomsten under år 1994 beräknas till 1,515
basbelopp minskat med 2 % för den som är ogift och 1,34 basbelopp minskat med 2
% för den som är gift. I och med ändringen blir den fastställda SKBT-inkomsten
något lägre än tidigare för flertalet SKBT-tagare, vilket medför att SKBT höjs i
motsvarande grad.
I paragrafens andra stycke bör vidare en redaktionell ändring göras på så sätt
att punkterna b) och c) slås samman.
5 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upprättats
förslag till
lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension, dels ändring i samma lag.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.
4
Innehållsförteckning
Proposition 1
Propositionens huvudsakliga innehåll............1
Propositionens lagförslag.......................2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 19934
1 Inledning...................................4
2 Utveckling av systemet med bostadsstöd till pensionärer5
3 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension
för år 1994.................................7
4 Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)....9
5 Upprättade lagförslag......................10
6 Hemställan.................................10
7 Beslut.....................................10
5