Post 7272 av 7285 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:16 ·
om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 16
Regeringens proposition
1993/94:16
om ändring i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik
Prop.
1993/94:16
Regeringen föreslår riksdagen att anta de
förslag som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 9
september 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Reidunn Laurén
Propositionens huvudsakliga innehåll
Genom lagen (1985:193) om internationell
järnvägstrafik har vissa delar av 1980
års fördrag om internationell
järnvägstrafik (COTIF) och dess bihang
införlivats med svensk rätt. Lagen trädde
i kraft den 1 maj 1985 och tillämpas på
internationell järnvägsbefordran. Vid
samma tidpunkt blev fördraget gällande
för Sverige. Samma dag trädde
järnvägstrafiklagen (1985:192) i kraft.
Denna lag tillämpas huvudsakligen på
järnvägstrafik i Sverige.
Mellanstatliga organisationen för
internationell järnvägstrafik (OTIF) höll
sitt andra möte med generalförsamlingen
den 17-20 december 1990 i Bern. Under
detta möte beslöts vissa ändringar i
COTIF och dess bihang. Ändringarna träder
i kraft ett år efter det att de har
godkänts av mer än två tredjedelar av
medlemsstaterna. Bestämmelserna i
bihangen upphör att gälla för trafik med
och mellan de medlemsstater som inte
godkänner de beslutade ändringarna.
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner de av generalförsamlingen
beslutade ändringarna och att dessa
införlivas med svensk rätt genom
ändringar i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik
Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen
(1985:193) om internationell järn-
vägstrafik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag Denna lag tillämpas
tillämpas på sådan på sådan
internationell internationell järn-
järnvägsbefordran vägsbefordran som
som avses i det i avses i det i
bilaga 1 intagna bilaga 1 intagna
fördraget d. 9 maj fördraget den 9 maj
1980 om 1980 om interna-
internationell tionell
järnvägstrafik järnvägstrafik
(COTIF). (COTIF) efter de
ändringar som har
beslutats av gene-
ralförsamlingen inom
den Mellanstatliga
organisationen för
internationell järn-
vägstrafik (OTIF)
enligt pro-tokoll
den 20 december
1990. Protokollet är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
2 §
I fråga om sådan
internationell
järnvägsbefordran
av resande som
avses i bihang A
till för-draget
gäller som svensk
lag bihanget i dess
franska lydelse
efter den ändring
som har an-tagits
av
revisionsutskottet
inom den
Mellanstatliga
organisationen för
internationell
järnvägstrafik
(OTIF) enligt
beslutsprotokoll d.
21 dec.1989.
Proto-kollet är
intaget i bilaga 2
till denna lag.
Beträffande
ansvarig-heten för
skada vid befordran
av resande gäller
dock 1 och 2 kap.
järnvägstrafiklagen
(1985:192) i
stället för
motsvarande
bestäm-melser i
bihang A.
I fråga om sådan
internationell
järnvägsbefordran
av resande som
avses i bihang A
till fördraget
gäller som svensk
lag bihanget i dess
franska lydelse
efter dels den
ändring som har
antagits av
revisionsutskottet
inom OTIF enligt
beslutsproto-koll
den 21 december
1989 vilket pro-
tokoll är intaget i
bilaga 2 till
denna lag, dels de
ändringar som har
beslutats av gene-
ralförsamlingen
inom OTIF enligt
protokoll den 20
december 1990,
vilket protokoll är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
Be-träffande
ansvarigheten för
skada vid befordran
av resande gäller
dock 1 och 2 kap.
järnvägstra-fik-
lagen (1985:192) i
stället för
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
motsvarande
bestämmelser i bihang A.
3 §
I fråga om sådan I fråga om sådan
internationell internationell
järnvägsbefordran järnvägsbefordran av
av gods som avses i gods som avses i
bihang B till för- bihang B till
draget gäller som fördraget gäller som
svensk lag svensk lag bihanget,
bihanget, med med undantag av
undantag av bestämmelserna i
be-stämmelserna i bilaga I (RID), i
bilaga I (RID), i dess franska lydelse
dess franska efter dels ändring
lydelse efter dels enligt det be-
ändring enligt det slutsprotokoll som
beslutsprotokoll nämns i 2 §, dels
som nämns i 2 §, den ändring som har
dels den ändring antagits av
som har antagits av revisionsutskottet
revisionsutskottet inom OTIF enligt
inom OTIF enligt beslutsprotokoll den
beslutsprotokoll d. 31 maj 1990, vilket
31 maj 1990. Sist- protokoll är intaget
nämnda protokoll är i bilaga 3 till
intaget i bilaga 3 denna lag, dels de
till denna lag. ändringar som har
beslutats av
generalförsamlingen
inom OTIF enligt
protokoll den 20
december 1990,
vilket protokoll är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
__________
Denna lag träder i kraft den dag
regeringen bestämmer.
2
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 9 september
1993.
Närvarande: statsministern Bildt,
ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund,
Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,
Föredragande: statsrådet Laurén
__________
Proposition om ändring i lagen (1985:193)
om internationell järnvägstrafik
1 Inledning
Internationell järnvägsbefordran regleras
i 1980 års fördrag om internationell
järnvägstrafik (Convention relative aux
transports internationaux ferroviaires,
COTIF), som trädde i kraft den 1 maj
1985. Genom detta fördrag bildades en ny
organisation, Mellanstatliga organisa-
tionen för internationell järnvägstrafik
(l'Organisation intergouvernementale pour
les transports internationaux ferro-
viaires, OTIF) med säte i Bern. Till
COTIF hör ett protokoll om privilegier
och immunitet för OTIF samt två bilagor,
bihang A med enhetliga rättsregler för
avtal om internationell järnvägsbefordran
av resande och resgods (CIV) och bihang B
med enhetliga rättsregler för avtal om
internationell järnvägsbefordran av gods
(CIM). Ett trettiotal stater, däribland
Sverige, har tillträtt fördraget.
Genom lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik har de
delar av fördraget som innehåller
bestämmelser om järnvägstransporter
införlivats med svensk rätt genom
inkorporation. Detta har skett genom
föreskrifter om att bihang A och bihang B
i deras franska lydelse skall tillämpas
som svensk lag. Beträffande ansvarigheten
för skada vid befordran av resande gäller
dock 1 och 2 kap. järnvägstrafiklagen
(1985:192) i stället för motsvarande
bestämmelser i bihang A. Vidare har vid
införlivandet av bihang B undantagits
dess bilaga I, reglementet om
internationell järnvägsbefordran av
farligt gods (RID). Den nu nämnda
lagstiftningen trädde i kraft den 1 maj
1985.
Ändringar i fördraget kan beslutas på
olika sätt. Viktigare ändringar kräver
beslut av organisationens
generalförsamling medan beslut om
ändringar i mindre centrala bestämmelser
kan fattas av två särskilda utskott inom
OTIF, nämligen revisionsutskottet och
fackutskottet för befordran av farligt
gods.
Efter beslut av revisionsutskottet har
bihangen till COTIF ändrats vid två
tillfällen (prop. 1990/91:43, bet.
1990/91:LU14, rskr. 1990/91:54 och
SFS 1990:1167, prop. 1990/91:70, bet.
1990/91: LU20, rskr. 1990/91:193 och
SFS 1991:167).
OTIF höll sitt andra möte med
generalförsamlingen den 17-20 december
1990 i Bern. Under detta möte beslöts
vissa ändringar i COTIF och dess bihang.
Protokollet med de sålunda beslutade änd-
ringarna antogs enhälligt och under-
tecknades av samtliga stater som var
företrädda av delegater med denna
behörighet, däribland Sverige.
Ändringarna träder i kraft första dagen i
den tolfte månaden efter det att mer än
två tredjedelar av medlemsstaterna har
ratificerat, godtagit eller godkänt det
protokoll som innehåller de beslutade
ändringarna. I slutet av november 1992
hade cirka 10 länder (dvs. ungefär en
tredjedel av medlemsstaterna) godkänt
ändringarna. Ändringsprotokollet bör
fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga 1.
Ändringsprotokollet har
remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i ärendet
(Justitiedepartementet dnr 89-1734). Till
protokollet i förevarande ärende bör
fogas en förteckning över remiss-
instanserna som bilaga 2.
I det följande redogör jag närmare för
de viktigare ändringarna i COTIF och dess
bihang.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 7 april 1993 att
inhämta Lagrådets yttrande över det
förslag till ändringar i lagen (1985:193)
om internationell järnvägstrafik som hade
upprättats inom Justitiedepartementet.
Det till Lagrådet remitterade förslaget
fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 3.
Lagrådet har lämnat förslaget utan
erinran. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 4.
2 Allmän motivering
2.1 Ändringar rörande själva fördraget
Enligt artikel 2 i fördraget har OTIF som
främsta ändamål att upprätta en enhetlig
rättsordning för befordran av resande,
resgods och gods i genomgående
internationell järnvägstrafik mellan med-
lemsstaterna som utförs på järnvägslinjer
samt att underlätta genomförandet och
utvecklingen av en sådan rättsordning.
Denna rättsordning kan enligt artikelns
§ 2 tillämpas även på genomgående
internationell befordran som utförs,
förutom på järnvägslinjer, på andra
linjer till lands, sjöss eller på inre
vattenvägar.
Ändringen innebär att § 2 kompletteras
med ett nytt andra stycke. Genom detta
likställs nationell befordran som utförs
på järnvägens ansvar som komplettering
till järnvägstransport med sådan övrig
befordran som anges i 1 § i artikeln.
Detta innebär att konventionens be-
stämmelser skall tillämpas även på
inrikes kompletteringstransporter till
internationella transporter trots att
kompletteringstransporterna inte är
linjebundna.
Till följd av ändringen i artikel 2 har
även artikel 3 ändrats. Artikeln, som har
rubriken "Enhetliga rättsregler CIV och
CIM", föreskriver i § 2 att de linjer som
avses i artikel 2 skall anges i två
listor, en för CIV-linjer och en för
CIM-linjer. Ändringen innebär att hänvis-
ning inte görs till det nya andra stycket
i artikel 2, § 2. Artikel 3 omfattar
således inte inrikes
kompletteringstransporter och dessa skall
följaktligen inte anges i listan för
CIV-linjer eller listan för CIM-linjer.
Som en konsekvens av att
generalförsamlingen beslutat anta ett
tillläggsmandat för granskning av
räkenskaperna (jfr nedan under artik-
el 19) har artikel 4 ändrats. Ändringen
innebär att även tilläggsmandatet
omfattas av artikelns definition av
begreppet fördrag.
Artikel 7 innehåller bestämmelser om
den administrativa kommittén. Ändringen
innebär att antalet medlemmar i den
administrativa kommittén utökats från
elva till tolv. Vidare har regeln om att
Schweiz alltid skall vara ordförande
upphävts. Slutligen har mandattiden för
generaldirektören och vice
generaldirektören som tidigare har varit
obestämd nu satts till fem år med
möjlighet till förnyelse.
Artikel 11 behandlar organisationens
finanser. Ändringen innebär att den
schweiziska regeringen, som har att
granska OTIF:s räkenskaper, ges
detaljerade anvisningar om hur denna
granskning skall gå till.
I syfte att skapa fasta regler för
revisionen har till COTIF fogats ett
tilläggsmandat angående granskning av
bokföring. Motsvarande regler för andra
internationella organ har stått som en
förebild. Ändringen i artikel 19 innebär
att revisionsutskottet får besluta i
fråga om ändringsförslag som rör
tilläggsmandatet. Den bilaga som innehål-
ler texten till tilläggsmandatet har
förts in efter protokollet om privilegier
och immunitet i OTIF.
2.2 Ändringar rörande de enhetliga
rättsreglerna för avtal om internationell
järnvägsbefordran av resande och resgods
(CIV)
Artikel 1, som anger CIV:s
tillämpningsområde, har kompletterats med
en hänvisning till det nya andra stycket
till § 2 i artikel 2 i själva fördraget.
Ändringen medför att järnvägens ansvar
för skador på resande, resgods och
motorfordon nu även omfattar skador som
inträffar under icke linjebundna
kompletteringstransporter vilka omfattas
av den internationella
befordringshandlingen.
Artikel 14 innehåller regler om
markering, anvisning, förbeställning och
utnyttjande av platser i tåg. Ändringen
innebär att järnvägen kan låta resande
bli kvar i motorfordon under transport.
Ändringen kan få betydelse vid färd med
s.k. biltåg.
Artikel 17 innehåller bestämmelser om
vilka föremål som befordras som inskrivet
resgods. Bestämmelserna avser i regel
endast föremål som är "avsedda för
reseändamål". Genom föreskrifter i de
internationella tarifferna kan det dock
vara tillåtet att som inskrivet resgods
befordra också föremål som den resande
inte medför för "reseändamål". Ändringen
innebär bl.a. en precisering av vilka
krav som kan ställas när motorfordon
medges befordran som inskrivet resgods.
Artikel 41 innehåller regler om
järnvägens ansvar vid transport av
motorfordon, t.ex. på biltåg. Järnvägens
ersättningsskyldighet är begränsad till
vissa belopp när det gäller transport av
motorfordon. Dessa ansvarsgränser är
8 000 särskilda dragningsrätter (SDR)
såvitt avser själva fordonet och 1
000 SDR såvitt avser egendom inuti fordo-
net. Ändringen innebär att den tidigare
möjligheten till total friskrivning för
skador på egendom som har lämnats utanpå
fordonet har ersatts med en möjlighet
till friskrivning för förlust och skada
som järnvägen inte vållat uppsåtligen.
Vidare har vissa redaktionella ändringar
gjorts i artikeln.
Det kan anmärkas att en SDR i december
1992 motsvarade cirka 9 kr och 40 öre.
Enligt artikel 42 gäller inte de till
visst belopp angivna ersättnings-
begränsningarna i fråga om skador som har
orsakats genom uppsåt från järnvägens
sida. Skadan skall då ersättas fullt ut.
Om skadan har vållats genom grov vårds-
löshet är järnvägens ansvar begränsat
till det dubbla maximibeloppet om
inskrivet resgods har gått förlorat,
skadats eller lämnats ut för sent medan i
fråga om personskador och skador på
egendom som den resande bär på sig eller
för med sig som handbagage gäller
obegränsad ansvarighet.
Ändringen innebär att järnvägen
generellt förlorar rätten att åberopa
ansvarsbegränsning om en skada har
vållats hänsynslöst och med insikt att en
sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Denna snävare möjlighet till
ansvarsbegränsning ligger i linje med vad
som gäller enligt 1974 års Aténkonvention
om befordran till sjöss av passagerare
och deras resgods (jfr artikel 13) och
1978 års FN-konvention om sjötransport av
gods, de s.k. Hamburgreglerna (jfr
artikel 8).
Sverige har i samband med
ratificeringen av COTIF gjort ett förbe-
håll som innebär bl.a. att i fråga om an-
svarigheten för skada vid befordran av
resande gäller 1 och 2 kap.
järnvägstrafiklagen (1985: 192) i stället
för motsvarande bestämmelser i COTIF.
Järnvägstrafiklagens regler innebär
bl.a. att om en resande skadas till följd
av järnvägsdrift medan han uppehåller sig
i eller stiger på eller av ett
järnvägsfordon, skall järnvägen ersätta
skadan. Järnvägen är dock fri från
ansvar, om skadan har orsakats av
omständigheter som inte kan hänföras till
själva järnvägsdriften och som järnvägen
inte hade kunnat undgå eller förebygga
även om den hade vidtagit alla åtgärder
som rimligen hade kunnat krävas av den (2
kap. 1 §). Vid bestämmande av
ersättningens storlek m.m. skall reglerna
i skadeståndslagen (1972:607) tillämpas
(2 kap. 4 §).
Artikel 43 handlar om omräkning och
ränta på ersättning. Ändringen innebär
att en ny § 1 tillförs artikeln. När
beräkning av skadestånd medför omräkning
av belopp som anges i utländska valutor
skall omräkningen ske efter den kurs som
gäller den dag och på den ort där
betalning av skadeståndet äger rum.
Ändringen är av redaktionell karaktär och
torde vara betingad av att det tidigare
har saknats enhetliga regler för vilka
kurser som är tillämpliga när skadestånd
skall utbetalas. Om t.ex. en dansk
resenär drabbas av skada utomlands och om
ersättningen skall betalas i Sverige, är
det således de i Sverige på dagen för
utbetalningen gällande kurserna som är
tillämpliga vid skadeståndets
utbetalande.
Artikel 53 innehåller regler om
reklamation vid personskadefall. Rätten
att föra talan i fall då resande dödas
eller skadas går i regel förlorad, om den
som har rätt till ersättningen inte
anmäler skadefallet till någon av de
järnvägar hos vilka ett utomprocessuellt
krav får framställas inom tre månader
från det att han fick kännedom om skadan.
Genom ändringen förlängs
reklamationsfristen vid dödsfall och
personskada från tre till sex månader.
För sådana skadefall som omfattas av
det nyssnämnda förbehållet gäller enligt
2 kap. 10 § järnvägstrafiklagen en
reklamationsfrist om tre månader.
För fordringar på ersättning gäller
tämligen korta preskriptionsfrister
enligt artikel 55. Om fordringen grundas
på järnvägens ansvarighet i fall då
resande skadas eller dödas, är
preskriptionstiden i princip tre år.
Andra fordringar på grund av befordrings-
avtal preskriberas efter ett år. Om
fordringen avser en skada som har
framkallats uppsåtligen från järnvägens
sida eller om fordringen grundas på
svikligt förfarande, är dock
preskriptionstiden två år.
Ändringen innebär att i fråga om den
tvååriga preskriptionstiden uttrycket
uppsåt eller svikligt förfarande har
ersatts med samma lokution som införts i
artikel 42, dvs. att skadan har vållats
hänsynslöst och med insikt att en skada
sannolikt skulle uppkomma.
Vid personskador som till följd av det
ovan berörda förbehållet är undantagna
fördraget är preskriptionsfristen enligt
1 kap. 5 § järnvägstrafiklagen tre år.
2.3 Ändringar rörande de enhetliga
rättsreglerna för internationell
järnvägsbefordran av gods (CIM)
Artikel 1, som anger CIM:s
tillämpningsområde, har kompletterats med
en hänvisning till artikel 2, § 2 andra
stycket i själva fördraget (COTIF). Detta
innebär som tidigare nämnts att inrikes
kompletteringstransporter dras in under
konventionen.
I artikel 18 som reglerar ansvaret för
uppgifter som har förts in i en
fraktsedel har gjorts vissa redaktionella
justeringar i syfte att förenkla texten.
Artikel 40 behandlar ersättning vid
förlust av gods. Ändringarna är av
redaktionell karaktär. Hänvisningen till
den generella bestämmelsen om begränsning
av ersättning enligt vissa tariffer i
artikel 45 utgår. Denna senare artikel är
av generell natur och kan tillämpas så
snart transport sker på specialtariffer
som innebär att kostnaden för frakten är
nedsatt. Vidare utgår hela § 1 som
reglerar omräkningen av belopp i utländsk
valuta vid beräkning av ersättning. I
stället är nu detta förfarande reglerat i
en ny § 1 i artikel 47.
Artikel 43 behandlar järnvägens
ersättningsskyldighet när leveransfristen
överskrids. När järnvägen är ansvarig för
dröjsmål med utlämning av godset utgår
ersättning för dröjsmålet om det visas
att dröjsmålet har medfört skada.
Dröjsmålsersättningen var tidigare be-
gränsad till tre gånger
befordringsavgiften. Denna begränsning
har nu höjts till fyra gånger
befordringsavgiften. Orsaken till
ändringen är en önskan om att förbättra
järnvägens konkurrenskraft på transport-
marknaden.
I artikel 44 finns regler om järnvägens
ersättningsskyldighet motsvarande dem som
gäller enligt artikel 42 CIV. Som angetts
ovan har vissa ändringar gjorts i
sistnämnda artikel och samma ändringar
har gjorts i förevarande artikel.
I artikel 47 införs en ny § 1 som
innehåller en generellt tillämplig regel
om omräkning av valuta (jfr artikel 43
CIV ovan). Detta har medfört att
motsvarande bestämmelse i artikel 40 har
strukits.
Artikel 58 innehåller bestämmelser om
preskriptionsfrister. De ändringar som
har gjorts motsvarar dem som har
vidtagits i fråga om artikel 55 CIV.
2.4 Skall Sverige godkänna de av
generalförsamlingen beslutade
ändringarna?
Remissinstanserna: Ingen av
remissinstanserna har haft någon erinran
mot att Sverige godkänner de av
generalförsamlingen beslutade
ändringarna.
Skälen för mitt förslag: Sedan
ändringarna i COTIF har trätt i kraft
upphör de i fördragets bihang upptagna
bestämmelserna att gälla för trafik med
och mellan de medlemsstater som inte har
deponerat ratifikations-, godtagande-
eller godkännandeinstrument beträffande
ändringarna. En medlemsstat som inte vill
underkasta sig en ändring utesluts alltså
formellt inte ur organisationen men
kommer i praktiken att ställas utanför
samarbetet. Mycket starka skäl krävs
alltså för att Sverige inte skall
godkänna ändringarna. Ingen av
remissinstanserna har haft någon erinran
mot att Sverige godkänner de av
generalförsamlingen beslutade
ändringarna. För egen del kan jag inte
heller finna några skäl mot ett
godkännande. Jag förordar därför att
Sverige godkänner de av
generalförsamlingen beslutade
ändringarna.
2.5 Hur skall ändringarna i COTIF och
dess bihang införlivas med svensk rätt?
Remissinstanserna: Ingen av
remissinstanserna har haft någon erinran
mot att ändringarna införlivas med svensk
rätt genom ändringar i lagen (1985:193)
om internationell järnvägstrafik.
Skälen för mitt förslag: Som jag
tidigare anfört bör Sverige godkänna de
av generalförsamlingen beslutade
ändringarna. Dessa bör införlivas med
svensk rätt på samma sätt som i tidigare
lagstiftningsärenden, dvs. genom
ändringar i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik som innebär
att ändringsprotokollen inkorporeras och
kommer att gälla som svensk rätt i sin
franska lydelse.
En remissinstans, Sveriges
Försäkringsförbund, har ifrågasatt om man
inte i samband med en sådan ändring bör
göra en ändring i trafikskadelagen
(1975:1410). Förbundet har därvid anfört
att det kan uppkomma såväl sak- som
personskada när resande är kvar i motor-
fordon under transport med järnväg och
att järnvägen ansvarar för dessa skador
samtidigt som de ibland blir ersatta
genom den trafikförsäkring som gäller för
fordonet. Enligt förbundets mening bör
man överväga att införa ett system som
innebär att trafikförsäkringskollektivet
inte belastas av skador som naturligen
bör drabba järnvägen. Förbundet kan tänka
sig antingen att trafikförsäkringen
undantar ersättningsskyldighet i fall som
nu åsyftas eller att trafikförsäkrings-
bolagen medges rätt att återkräva utgiven
ersättning av järnvägen.
Trafikskadelagens regler om
återkravsrätt bygger på principen att
trafikskador så långt möjligt skall bäras
av trafikförsäkringskollektivet, dvs.
motorfordonsägarna. Riskfördelnings-
synpunkter och preventionssynpunkter har
dock motiverat vissa undantag från den
principen. Bl.a. finns i 20 § andra
stycket trafikskadelagen en bestämmelse
om rätt för trafikförsäkringsgivare att
rikta återkrav mot järnvägsföretag.
Återkravsrätten kan utövas i den
omfattning som är skälig med hänsyn till
grunden för ersättningsansvaret på ömse
sidor och omständigheterna i övrigt.
Det synes i första hand vara
riskfördelningssynpunkter som skall
beaktas vid hänsynstagandet till grunden
för ersättningsansvaret. I det enskilda
fallet blir det alltså fråga i vad mån
det inträffade skadefallet skall ses som
ett förverkligande av de specifika
"motortrafikskaderiskerna" eller av de
särskilda risker som är förenade med
järnvägstrafik (se Nordenson,
Trafikskadeersättning, 1977, s. 325).
Gällande regler ger således möjlighet
att fördela ersättningsansvaret efter
förhållandena i det enskilda fallet.
Inget hindrar därvid att den ena sidan
får bära hela ersättningsansvaret (se
Nordenson, a.a., s. 323).
Med hänvisning till det nu anförda
finner jag för min del inte skäl att i
detta sammanhang se över trafikskade-
regleringen.
2.6 Ikraftträdande
Ändringarna av COTIF och dess bihang
träder i kraft första dagen i den tolfte
månaden efter det att mer än två
tredjedelar av medlemsstaterna har
ratificerat, godtagit eller godkänt det
protokoll som innehåller de beslutade
ändringarna. Det är för närvarande
osäkert när de av generalförsamlingen
beslutade ändringarna kommer att träda i
kraft. Den förslagna ändringen av lagen
(1985:193) om internationell
järnvägstrafik bör därför träda i kraft
den dag regeringen bestämmer.
Ändringarna av COTIF och dess bihang
innehåller inte några övergångs-
bestämmelser.
2.7 Kostnader
De föreslagna ändringarna innebär att
lagen (1985:193) om internationell
järnvägstrafik får ett något vidare
tillämpningsområde än som för närvarande
är fallet eftersom reglerna om järnvägens
ansvarighet även kommer att omfatta
inrikes kompletteringstransporter. Enligt
vad som upplysts är det redan nu vanligt
att järnvägen på frivillig basis åtar sig
fullt ansvar även för inrikes
kompletteringstransporter. Det finns inte
skäl för att anta att förslaget i sin
helhet kommer att medföra några ökade
kostnader för vare sig det allmänna eller
näringslivet.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har inom
Justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik.
Lagrådet har granskat lagförslaget.
4 Specialmotivering
1 §
Denna lag tillämpas på sådan
internationell järnvägsbefordran som av-
ses i det i bilaga 1 intagna fördraget
den 9 maj 1980 om internationell
järnvägstrafik (COTIF) efter de ändringar
som har beslutats av generalförsamlingen
inom Mellanstatliga organisationen för
inter-nationell järnvägstrafik (OTIF)
enligt protokoll den 20 december 1990.
Protokollet är intaget i bilaga 4 till
denna lag.
Ändringen av paragrafen föranleds av
att ytterligare en bilaga, nämligen
protokollet från generalförsamlingen inom
OTIF:s möte den 17-20 december 1990 jämte
en svensk översättning av detta, fogas
till lagen.
2 §
I fråga om sådan internationell
järnvägsbefordran av resande som avses i
bihang A till fördraget gäller som svensk
lag bihanget i dess franska lydelse efter
dels den ändring som har antagits av
revisionsutskottet inom OTIF enligt
beslutsprotokoll den 21 december 1989
vilket protokoll är intaget i bilaga 2
till denna lag, dels de ändringar som har
beslutats av generalförsamlingen inom
OTIF enligt protokoll den 20 december
1990, vilket protokoll är intaget i
bilaga 4 till denna lag. Beträffande
ansvarigheten för skada vid befordran av
resande gäller dock 1 och 2 kap.
järnvägstrafiklagen (1985:192) i stället
för motsvarande bestämmelser i bihang A.
Genom denna paragraf har i gällande
rätt bihang A till COTIF, de enhetliga
rättsreglerna för avtal om internationell
befordran av resande och resgods (CIV),
införlivats med svensk rätt.
Genom de tillagda orden införlivas med
svensk rätt de ändringar i CIV som
generalförsamlingen inom OTIF har
beslutat vid sitt möte den 17-20 december
1990. En redogörelse för ändringarna har
lämnats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.2).
3 §
I fråga om sådan internationell
järnvägsbefordran av gods som avses i
bihang B till fördraget gäller som svensk
lag bihanget, med undantag av
bestämmelserna i bilaga I (RID), i dess
franska lydelse efter dels ändring enligt
det beslutsprotokoll som nämns i 2 §,
dels den ändring som har antagits av
revisionsutskottet inom OTIF enligt
be-slutsprotokoll den 31 maj 1990, vilket
protokoll är intaget i bilaga 3 till
denna lag, dels de ändringar som har be-
slutats av generalförsamlingen inom OTIF
enligt protokoll den 20 december 1990,
vilket protokoll är intaget i bilaga 4
till denna lag.
Genom denna paragraf har i gällande
rätt bihang B till COTIF, de enhetliga
rättsreglerna för avtal om internationell
järnvägsbefordran av gods (CIM),
införlivats med svensk rätt.
Genom de tillagda orden införlivas med
svensk rätt de ändringar i CIM som
generalförsamlingen inom OTIF har
beslutat vid sitt möte den 17-20 december
1990. En redogörelse för ändringarna har
lämnats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.3).
Ikraftträdandebestämmelsen
Bestämmelsen innebär att det är
regeringen som skall besluta om
ikraftträdande av ändringarna i lagen
(1985:193) om internationell
järnvägstrafik.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen att
dels anta förslaget till lag om ändring
i lagen (1985:193) om internationell
järnvägstrafik,
dels godkänna de av generalförsamlingen
inom Mellanstatliga organisationen för
internationell järnvägstrafik (OTIF)
beslutade ändringarna i fördraget den 9
maj 1980 om internationell järnvägstrafik
(COTIF) samt dess bihang.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till
föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen
att anta de förslag som föredraganden har
lagt fram.
4
_________________________________________________
PROTOCOLE 1990
Portant modification de la convention
relative aux Transports internationaux
ferroviaires (COTIF), du 9 mai 1980
________________________________________________________
En application des articles 6 et 19, § 2
de la Convention relative aux transports
internationaux ferroviaires (COTIF),
signée à Berne, le 9 mai 1980, la
deuxième Assemblée générale de
l'Organisation intergouvernementale pour
les transports internationaux
ferroviaires (OTIF) s'est tenue à Berne
du 17 au 20 décembre 1990.
Considérant la nécessité d'amender les
dispositions de la COTIF pour les adapter
aux besoins nouveaux de la communauté
internationale et des transports
internationaux ferroviaires,
les Parties contractantes sont
convenues de ce qui suit:
Modifications décidées par l'Assemblée
générale
Article I Modifications relatives à la
Convention proprement dite
1. Article 2 COTIF
Compléter le texte du § 2 par un nouvel
alinéa 2 de la teneur suivante:
"Sont assimilés aux transports
effectués sur une ligne, au sens de
l'alinéa précédent, les autres transports
internes, effectués sous la
responsabilité du chemin de fer, en
complément du transport ferroviaire."
2. Article 3 COTIF
Modifier le texte du § 2 comme suit:
"§ 2 Les lignes visées à l'article 2,
§ 1, et § 2, alinéa premier, sur les-
quelles...".
Préciser l'alinéa premier du § 3 de la
manière suivante:
"§ 3 Les entreprises dont relèvent les
lignes visées à l'article 2, § 2, alinéa
premier, inscrites sur...".
3. Article 4 COTIF
Compléter le texte comme suit:
"Dans les textes ci-après, l'expression
'Convention' couvre la Convention
proprement dite, le Protocole visé à
l'article premier, § 2, alinéa 2, le
Mandat additionnel pour la vérification
des comptes et les Appendices A et B, y
compris leurs Annexes, visés à l'ar-
ticle 3, §§ 1 et 4."
4. Article 7 COTIF
Modifier le texte du § 1, alinéa premier
comme suit:
"§ 1 Le Comité administratif se compose
des représentants de douze Etats
membres."
Supprimer dans la première phrase de
l'alinéa 2 du § 1, les mots:
"... et assume la présidence du Comité"
Compléter le texte du § 2, lettre a)
comme suit:
a) "établit son règlement intérieur et
désigne à la majorité des deux tiers
l'Etat membre qui en assume la présidence
pour chaque période quinquennale;"
Compléter le texte du § 2, lettre d)
par un nouvel alinéa 2 de la teneur
suivante;
"le directeur général et le
vice-directeur général sont nommés pour
une période de cinq ans, renouvelable;"
5. Article 11 COTIF
Remplacer le texte du § 7 par ce qui
suit:
"§ 7 La vérification des comptes est
effectuée par le Gouvernement suisse,
selon les règles fixées dans de le Mandat
additionnel annexé à la Convention
proprement dite et, sous réserve de
toutes directives spéciales du Comité
administratif, en conformité avec les
dispositions du Règlement financier et
comptable de l'Organisation."
6. Article 19 COTIF
Compléter le texte du § 3 par une
nouvelle lettre a) de la teneur suivante:
"a) Mandat additionnel pour la
vérification des comptes;"
Les lettres a) et b) deviennent
respectivement les lettres b) et c).
Après le Protocole sur les privilèges
et immunités de l'OTIF, est insérée
l'Annexe suivante:
"Mandat additionnel
pour la vérification des comptes
1. Le Vérificateur vérifie les comptes de
l'Organisation, y compris tous les fonds
fiduciaires et comptes spéciaux, comme il
le juge nécessaire pour s'assurer:
a) que les états financiers sont
conformes aux livres et écritures de
l'Organisation;
b) que les opérations financières dont
les états rendent compte ont été menées
en conformité avec les règles et les
règlements, les dispositions budgétaires
et les autres directives de
l'Organisation;
c) que les valeurs et le numéraire
déposés en banque ou en caisse ont été
soit vérifiés grâce à des certificats
directement reçus des dépositaires de
l'Organisation, soit effectivement
comptés;
d) que les contrôles intérieurs, y
compris la vérification intérieure des
comptes, sont adéquats;
e) que tous les éléments de l'actif et
du passif ainsi que tous les excédents et
déficits ont été comptabilisés selon des
procédures qu'il juge satisfaisantes.
2. Le Vérificateur est seul compétent
pour accepter en tout ou en partie les
attestations et justifications fournies
par le directeur général. S'il le juge
opportun, il peut procéder à l'examen et
à la vérification détaillée de toute
pièce comptable relative soit aux
opérations financières, soit aux
fournitures et au matériel.
3. Le Vérificateur a librement accès, à
tout moment, à tous les livres,
écritures, documents comptables et autres
informations dont il estime avoir besoin.
4. Le Vérificateur n'est pas compétent
pour rejeter telle ou telle rubrique des
comptes, mais il attire immédiatement
l'attention du directeur général sur
toute opération dont la régularité ou
l'opportunité lui paraît discutable, pour
que ce dernier prenne les mesures
voulues.
5. Le Vérificateur présente signe une
attestation sur les états financiers dans
les termes suivants: "J'ai examiné les
états financiers de l'Organisation pour
l'exercice financier qui s'est terminé le
31 décembre.....Mon examen a comporté une
analyse générale des méthodes comptables
et le contrôle des pièces comptables et
d'autres justificatifs qui m'a paru
nécessaire dans la circonstance." Cette
attestation indique, selon le cas, que
a) les états financiers reflètent de
façon satisfaisante la situation
financière à la date d'expiration de la
période considérée ainsi que les
résultats des opérations menées durant la
periode qui s'est achevée à cette date;
b) les états financiers ont été
établis conformément aux principes
comptables mentionnés;
c) les principes financiers ont été
appliqués selon des modalités qui
concordaient avec celles adoptées pendant
l'exercice financier précedent;
d) les opérations financières ont été
menées en conformité avec les règles et
les règlements, les dispositions
budgétaires et les autres directives de
l'Organisation.
6. Dans son rapport sur les opérations
financières, le Vérificateur mentionne:
a) la nature et l'étendue de la
vérification à laquelle il a procédé;
b) les éléments qui ont un lien avec le
caractère complet ou l'exactitude des
comptes, y compris le cas échéant:
1. les informations nécessaires à
l'interprétation et à l'appreciation
correctes des comptes;
2. toute somme qui aurait dû être
perçue mais qui n'a pas été passée en
compte;
3. toute somme qui a fait l'objet d'un
engagement de dépense régulier ou
conditionnel et qui n'a pas été
comptabilisée ou dont il n'a pas été tenu
compte dans les états financiers;
4. les dépenses à l'appui desquelles il
n'est pas produit de pièces
justificatives suffisantes;
5. le point de savoir s'il est tenu des
livres de comptes en bonne et due forme.
Il y a lieu de relever les cas où la
présentation matérielle des états
financiers s'écarte des principes
comptables généralement reconnus et
constamment appliqués;
c) les autres questions sur lesquelles
il y a lieu d'appeler l'attention du
Comité administratif, par example:
1. les cas de fraude ou de présomption
de fraude;
2. le gaspillage ou l'utilisation
irrégulière de fonds ou d'autres avoirs
de l'Organisation (quand bien même les
comptes relatifs à l'opération effectuée
seraient en règle);
3. les dépenses risquant d'entraîner
ultérieurement des frais considérables
pour l'Organisation;
4. tout vice, général ou particulier,
du système de contrôle des recettes et
des dépenses ou des fournitures et du
matériel;
5. les dépenses non conformes aux
intentions du Comité administratif,
compte tenu des virements dûment
autorisés à l'interieur du budget;
6. les dépassements de crédits, compte
tenu des modifications résultant de
virements dûment autorisés à l'intérieur
du budget;
7. les dépenses non conformes aux
autorisations qui les regissent;
d) l'exactitude ou l'inexactitude des
comptes relatifs aux fournitures et au
matériel, établie d'après l'inventaire et
l'examen des livres.
En outre, le rapport peut faire état
d'opérations qui ont été comptabilisées
au cours d'un exercice antérieur et au
sujet desquelles de nouvelles
informations ont été obtenues ou
d'opérations qui doivent être faites au
cours d'un exercice ultérieur et au sujet
desquelles il semble souhaitable
d'informer le Comité administratif par
avance.
7. Le Vérificateur ne doit en aucun cas
faire figurer de critiques dans son
rapport sans donner préalablement au
directeur général une possibilité
adéquate de s'expliquer.
8. Le Vérificateur communique au Comité
administratif et au directeur général les
constatations faites en raison de la
vérification. Il peut, en outre,
présenter tout commentaire qu'il juge
approprié au sujet du rapport financier
du directeur général.
9. Dans la mesure où le Vérificateur a
procédé à une vérification sommaire ou
n'a pu obtenir de justifications
suffisantes, il doit le mentionner dans
son attestation et son rapport, en
précisant les raisons de ses observations
ainsi que les conséquences qui en
résultent pour la situation financière et
les opérations financières
comptabilisées."
Article II Modifications relatives aux
Règles uniformes CIV
1. Article premier CIV
Modifier le texte du § 1 comme suit:
"§ 1 Sous réserve des exceptions
prévues aux articles 2, 3 et 33, les
Règles uniformes s'appliquent à tous les
transports de voyageurs et de bagages y
compris de véhicules automobiles,
effectués avec des titres de transport
internationaux établis pour un parcours
empruntant les territoires d'au moins
deux Etats et comprenant exclusivement
des lignes inscrites sur la liste prévue
aux articles 3 et 10 de la Convention,
ainsi que le cas échéant, aux transports
assimilés conformément à l'article 2,
§ 2, alinéa 2 de la Convention.
Les Règles uniformes s'appliquent
également, en ce qui concerne la
responsabilité du chemin de fer en cas de
mort et de blessures de voyageurs, aux
personnes qui accompagnent un envoi dont
le transport est effectué conformément
aux Règles uniformes concernant le
contrat de transport international
ferroviaire des marchandises (CIM)."
2. Article 14 CIV
Compléter le texte du § 1 par la phrase
suivante:
"§ 1 ....Pour le transport des
véhicules automobiles, le chemin de fer
peut prévoir que les voyageurs demeurent
dans le véhicule automobile durant le
transport."
3. Article 17 CIV
Modifier le texte actuel du § 2 et le
compléter par un nouvel alinéa 2 comme
suit:
"§ 2 Les tarifs internationaux peuvent
admettre sous certaines conditions, comme
bagages, des animaux et des objets non
visés au § 1, ainsi que des véhicules
automobiles remis au transport avec ou
sans remorque.
Les conditions de transport des
véhicules automobiles précisent en
particulier les conditions d'admission au
transport, d'enregistrement, de
chargement et de transport, la forme et
le contenu du document de transport qui
doit porter le sigle CIV, les conditions
de déchargement et de livraison, ainsi
que les obligation du conducteur en ce
qui concerne son véhicule, le chargement
et le déchargement."
4. Article 41 CIV
Modifier le titre: "Véhicules
automobiles"
Modifier le texte du § 1 comme suit:
"§ 1 En cas de retard dans le
chargement pour une cause imputable au
chemin de fer ou de retard à la livraison
d'un véhicule automobile, le chemin de
fer doit payer, lorsque l'ayant droit
prouve qu'un dommage en est résulté, une
indemnité dont le montant ne peut excéder
le prix de transport du véhicule."
Modifier le texte du § 3 comme suit:
"§ 3 En cas de perte totale ou
partielle du véhicule, l'indemnité à
payer à l'ayant droit pour le dommage
prouvé est calculée d'après la valeur
usuelle du véhicule et ne peut excéder
8 000 unités de compte."
Modifier le texte du § 4 comme suit:
"§ 4 En ce qui concerne les objets
placés dans le véhicule, le chemin de fer
n'est responsable que du dommage causé
par sa faute. L'indemnité totale à payer
ne peut excéder 1 000 unités de comptes.
Le chemin de fer ne répond des objets
placés à l'extérieur du véhicule qu'en
cas de dol."
Reprendre sous le § 5, la seconde
phrase du § 3 actuel:
"§ 5 Une remorque avec ou sans
chargement est considérée comme un
véhicule."
Reprendre sous un § 6 nouveau, le texte
du § 5 actuel, en le modifiant
légèrement:
"Les autres dispositions concernant la
responsabilité pour les bagages sont
applicables au transport des véhicules
automobiles."
5. Article 42 CIV
Modifier le titre comme suit:
"Déchéance du droit d'invoquer les
limites de responsabilité"
Modifier le texte de l'alinéa premier
comme suit:
"Les dispositions des articles 30, 31
et 38 à 41 des Règles uniformes ou celles
prévues par le droit national, qui
limitent les indemnités à un montant
déterminé ne s'appliquent pas, s'il est
prouvé que le dommage résulte d'un acte
ou d'une omission que le chemin de fer a
commis, soit avec l'intention de
provoquer un tel dommage, soit
témérairement et avec conscience qu'un
tel dommage en résultera probablement."
Supprimer le texte de l'alinéa 2.
6. Article 43 CIV
Compléter le titre comme suit:
"Conversion et intérêts de l'indemnité"
Ajouter un nouveau § premier de la
teneur suivante:
"§ 1 Lorsque le calcul de l'indemnité
implique la conversion des sommes
exprimées en unités monétaires
étrangères, celle-ci est faite d'après le
cours aux jour et lieu du paiement de
l'indemnité."
Les §§ 1, 2, 3 et 4 deviennent
respectivement les §§ 2, 3, 4 et 5.
14
7. Article 53 CIV
Modifier le texte de l'alinéa premier du
§ 1 comme suit:
"§ 1 Toute action de l'ayant droit
fondée sur la responsabilité du chemin de
fer en cas de mort ou de blessures de
voyageurs est éteinte s'il ne signale pas
l'accident survenu au voyageur, dans le
six mois à compter de la connaissance du
dommage, à l'un des chemins de fer
auxquels une réclamation peut être
présentée selon l'article 49, § 1."
8. Article 55 CIV
Compléter le texte du § 2, alinéa 2 comme
suit:
"Toutefois, la prescription est de deux
ans s'il s'agit d'une action fondée sur
un dommage résultant d'un acte ou d'une
omission commis, soit avec l'intention de
provoquer un tel dommage, soit
témérairement et avec conscience qu'un
tel dommage en résultera probablement."
Supprimer les lettres a) et b).
Article III Modifications relatives aux
Règles uniformes CIM
1. Article premier CIM
Compléter la fin du texte du § 1 comme
suit:
"§ 1 Sous réserve... de la Convention,
ainsi que, le cas échéant, aux transports
assimilés conformément à l'article 2,
§ 2, alinéa 2 de la Convention."
2. Article 18 CIM
Simplifier le texte de la manière
suivante:
"L'expéditeur est responsable de
l'exactitude des inscriptions portées par
ses soins sur la lettre de voiture. Il
supporte toutes les conséquences
résultant du fait que ces inscriptions
seraient irrégulières, inexactes,
incomplètes our portées ailleurs qu'à la
place réservée à chacune d'elles."
Supprimer la dernière phrase.
3. Article 40 CIM
Au § 2, supprimer les termes suivants:
", sous réserve de la limitation prévue
à l'article 45."
Supprimer le § 4.
4. Article 43 CIM
Modifier le texte du § 1 comme suit:
"§ 1 Si un dommage, y compris une
avarie, résulte du dépassement du délai
de livraison, le chemin de fer doit payer
une indemnité qui ne peut excéder le
quadruple du prix de transport."
5. Article 44 CIM
Modifier le titre comme suit:
"Déchéance du droit d'invoquer les
limites de responsabilité".
Modifier le texte de l'alinéa premier
comme suit:
"Les limites de responsabilités prévues
aux articles 25, 26, 30, 32, 33, 40, 42,
43, 45 et 46 ne s'appliquent pas, s'il
est prouvé que le dommage résulte d'un
acte our d'une omission que le chemin de
fer a commis, soit avec l'intention de
provoquer un tel dommage, soit
témérairement et avec conscience qu'un
tel dommage en résultera probablement."
Supprimer le texte de l'alinéa 2.
6. Article 47 CIM
Modifier le titre comme suit:
"Conversion et intérêts de l'indemnité"
Compléter l'article 47 par un nouveau §
premier libellé comme suit:
"§ 1 Lorsque le calcul de l'indemnité
implique la conversion des sommes
exprimées en unités monétaires
étrangères, celle-ci est faite d'après le
cours aux jour et lieu du paiement de
l'indemnité."
Les §§ 1, 2 et 3 deviennent les §§ 2, 3
et 4.
7. Article 58 CIM
Compléter le texte du § 1, lettre c)
comme suit:
"c) fondée sur un dommage résultant
d'un acte ou d'une omission commis, soit
avec l'intention de provoquer un tel
dommage, soit témérairement et avec
conscience qu'un tel dommage en résultera
probablement;"
Supprimer le texte du § 1, lettre d).
La lettre e) devient la lettre d).
Dispositions finales
Article IV Signature, ratification,
acceptation, approbation
§ 1 Le présent Protocole demeure ouvert à
Berne, auprès du Gouvernement suisse,
Gouvernement dépositaire, jusqu'au
30 juin 1991, à la signature des Etats
qui ont été invités à la deuxième
Assemblée générale de l'Organisation
intergouvernementale pour les transports
internationaux ferroviaires (OTIF).
§ 2 Conformément aux dispositions de
l'article 20, § 1 de la COTIF, le présent
Protocole est soumis à ratification,
acceptation ou approbation; les
instruments de ratification,
d'acceptation ou d'approbation sont
déposés le plus tôt possible auprès du
Gouvernement dépositaire.
15
Article V Entrée en vigueur
Les décisions contenues dans le présent
Protocole entrent en vigueur le premier
jour du douzième mois suivant celui au
cours duquel le Gouvernement dépositaire
aura notifié aux Etats membres le dépôt
de l'instrument par lequel sont remplies
les conditions de l'article 20, § 2 de la
COTIF.
Article VI Adhésion
Les Etats qui, invités à la deuxième
Assemblée générale de l'OTIF, n'ont pas
signé le présent Protocole dans le délai
prévu à l'article IV, § 1, peuvent y
adhérer en déposant un instrument
d'adhésion auprès du Gouvernement
dépositaire.
Article VII Rapport entre la COTIF et le
Protocole
Seuls les Etats parties à la COTIF
peuvent devenir Parties au présent
Protocole.
Article VIII Textes du Protocole
Le présent Protocole est conclu et signé
en langue française.
Au texte français sont jointes des
traductions officielles en langues
allemande, anglaise, arabe, italienne et
néerlandaise.
Seul le texte français fait foi.
En foi de quoi, les plénipotentiaires
soussignés dûment autorisés par leurs
Gouvernements respectifs ont signé le
présent Protocole.
Fait à Berne, le vingt décembre mil
neuf cent quatre-vingt dix, en un seul
exemplaire original en langue française,
qui reste déposé dans les Archives de la
Confédération suisse. Une copie certifiée
conforme en sera remise à chacun des
Etats parties.
(Suivent les signatures)
16
Annexe au Protocole des décisions
Liste des etats qui ont participé à
l'Assemblée générale:
Etats membres de l'OTIF
Allemagne
Autriche
Belgique
Bulgarie
Danemark
Espagne
Finlande
France
Grèce
Hongrie
Iran
Irlande
Italie
Liechtenstein
Luxembourg
Maroc
Monaco
Norvège
Pays-Bas
Pologne
Roumaine
Royaume-Uni
Suède
Suisse
Syrie
Tchécoslovaquie
Tunisie
Turquie
Yougoslavie
17
Översättning
_______________________________________________________
PROTOKOLL 1990
Med ändring av fördraget om
internationell järnvägstrafik (COTIF) den
9 maj 1980
_______________________________________________________
Med tillämpning av artiklarna 6 och
19 § 2 i Fördraget om internationell
järnvägstrafik (COTIF), undertecknat i
Bern den 9 maj 1980, hölls den andra
generalförsamlingen med Mellanstatliga
organisationen för internationell
järnvägstrafik (OTIF) i Bern den 17-20
december 1990.
Med beaktande av nödvändigheten att
ändra bestämmelserna i COTIF för att
anpassa dem till det internationella
samfundets och de internationella
järnvägstransporternas nya behov, har de
fördragsslutande parterna kommit överens
om följande.
Ändringar beslutade av
generalförsamlingen
Artikel I Ändringar rörande själva
fördraget
1. Artikel 2 COTIF
Texten i § 2 kompletteras med ett nytt
andra stycke med följande lydelse:
"Med befordran som utförs på en linje i
den betydelse som avses i föregående
stycke likställs övrig nationell
befordran, som utförs på järnvägens
ansvar som komplettering till
järnvägstransport."
2. Artikel 3 COTIF
Texten i § 2 ändras enligt följande:
"§ 2 De linjer som avses i artikel 2,
§ 1 och § 2 första stycket och
används..."
Första stycket i § 3 preciseras enligt
följande:
"§ 3 De företag som trafikerar sådana
linjer som avses i artikel 2, § 2 första
stycket och som är upptagna på...".
3. Artikel 4 COTIF
Texten kompletteras enligt följande:
"I det följande förstås med uttrycket
'fördrag' själva fördraget, det protokoll
som avses i artikel 1 § 2 andra stycket,
tilläggsmandatet för granskning av
räkenskaperna samt de bihang A och B som
anges i artikel 3 §§ 1 och 4, inbegripet
bilagorna till dessa bihang."
4. Artikel 7 COTIF
Texten i § 1 första stycket ändras enligt
följande:
"§ 1 Administrativa kommittén består av
företrädare för tolv medlemsstater."
I första meningen i § 1 andra stycket
stryks orden
"och innehar ordförandeskapet".
Texten i § 2 a) kompletteras enligt
följande:
"a) fastställer sin egen arbetsordning
och utser med två tredjedels majoritet
den medlemsstat som skall inneha
ordförandeskapet för varje femårsperiod".
Texten i § 2 d) kompletteras genom ett
nytt stycke 2 med följande lydelse:
"generaldirektören och vice
generaldirektören utnämns för en period
av fem år och kan väljas om;".
5. Artikel 11 COTIF
Texten i § 7 ersätts med följande:
"§ 7 Granskning av räkenskaperna utförs
av den schweiziska regeringen enligt
reglerna i tilläggsmandatet för
granskning av räkenskaperna fogat till
själva fördraget och, med förbehåll för
alla särskilda direktiv från
Administrativa kommittén, i enlighet med
bestämmelserna i organisationens finans-
och bokföringsreglemente".
6. Artikel 19 COTIF
Texten i § 3 kompletteras med en ny
bokstav a) med följande lydelse:
"a) tilläggsmandatet för granskning av
räkenskaperna"
Bokstäverna a) och b) blir bokstäverna
b) och c).
Efter protokollet om privilegier och
immunitet i OTIF förs följande bilaga in:
"Tilläggsmandat
angående granskning av räkenskaperna
1. Revisorn granskar organisationens
räkenskaper, inbegripet förvaltade
penningmedel och särskilda konton, i den
mån han anser så vara nödvändigt för att
försäkra sig om att
a) bokslutet stämmer överens med
organisationens bokföring och verifikat,
b) de transaktioner som upptas i
redovisningen har ägt rum i enlighet med
organisationens regler och föreskrifter
samt budgetbestäm-melser och övriga
riktlinjer,
c) värdepapper och kontanta medel
deponerade i bank eller i kassan antingen
har fastställts med ledning av certifikat
som erhållits direkt från organisationens
bank eller har räknats,
d) de interna kontrollerna, inbegripet
den interna granskningen av bokföringen,
är korrekt genomförda,
e) alla tillgångsposter och skuldposter
samt alla överskott och underskott har
redovisats i enlighet med normer som han
betraktar som gängse bokföringsnormer.
2. Revisorn är ensam behörig att helt
eller delvis godkänna de attester och
verifikat som lämnas av
generaldirektören. Om han anser så vara
lämpligt, kan han undersöka och ingående
granska varje verifikat som avser
affärstransaktioner eller leveranser och
material.
3. Revisorn har när som helst fri
tillgång till all bokföring och alla
handlingar, verifikat och andra uppgifter
som behövs.
4. Revisorn är inte behörig att
underkänna en bokföringstransaktion men
han skall omedelbart göra
generaldirektören uppmärksam på varje
transaktion vars riktighet eller
ändamålsenlighet förefaller betänklig, så
att denne kan vidta nödvändiga åtgärder.
5. Revisorn avger och undertecknar sin
revisionsberättelse samt attesterar den
enligt följande: "Jag har granskat
organisationens redovisning för det
räkenskapsår som löper ut den 31
december..... Min granskning har
innefattat en allmän genomgång av
bokföringsmetoderna samt den kontroll av
verifikat och övriga bevis som jag i
detta fall ansett vara påkallad."
Attesten utvisar i förekommande fall att
a) redovisningen på ett
tillfredsställande sätt återger det
ekonomiska läget den dag då den
ifrågavarande perioden löper ut samt
resultatet av den verksamhet som
genomförts under den period som avslutas
den dagen,
b) redovisningen har upprättats i
enlighet med de nämnda bokförings-
principerna,
c) samma ekonomiska principer har
tillämpats som under det föregående
räkenskapsåret,
d) transaktionerna har skett i enlighet
med organisationens regler och
föreskrifter samt budgetbestämmelser och
övriga riktlinjer.
6. I sin revisionsberättelse nämner
revisorn
a) arten och omfattningen av den
granskning som han har företagit,
b) de faktorer som avser bokföringens
fullständighet eller noggrannhet, vari
vid behov inkluderas
1. de uppgifter som behövs för en
korrekt tolkning och bedömning av
bokföringen,
2. alla belopp som borde ha
intäktsförts men inte tagits upp,
3. alla belopp som det åligger
organisationen att betala direkt eller
under vissa villkor men som inte
kostnadsförts eller beaktats i redo-
visningen,
4. de utgifter som inte redovisats
genom fullgoda verifikat,
5. en anmärkning om att räkenskaperna
förts i god vederbörlig ordning. Det är
lämpligt att nämna de punkter där
redovisningen avviker från allmänt
erkända och gängse bokföringsprinciper,
c) de övriga frågor angående vilka det
är lämpligt att påkalla Administrativa
kommitténs uppmärksamhet, till exempel
1. fall av bedrägeri eller möjligt
bedrägeri,
2. slöseri eller otillåten användning
av organisationens penningmedel eller
andra tillgångar (även när räkenskaperna
avseende sådana transaktioner är förda på
ett korrekt sätt),
3. utgifter som riskerar att senare
medföra avsevärda kostnader för
organisationen,
4. varje allmän eller särskild brist i
kontrollsystemet för inkomster och
utgifter eller leveranser och material,
5. utgifter som inte följer
Administrativa kommitténs intentioner,
med beaktande av tillåtna överföringar
inom ramen för budgeten,
6. kreditöverskridanden, med beaktande
av de ändringar som följer av tillåtna
överföringar inom ramen för budgeten,
7. utgifter som inte har stöd i
förefintliga bemyndiganden,
d) den noggrannhet eller brist på
noggrannhet i bokföringen av leveranser
och av material som fastställts efter
inventariebokföring och granskning av
redovisningen.
I revisionsberättelsen kan dessutom
hänvisas till transaktioner som har
bokförts under ett tidigare räkenskapsår
och för vilka nya uppgifter har erhållits
eller till transaktioner som skall ske
under ett senare räkenskapsår och om
vilka det förefaller önskvärt att Admini-
strativa kommittén underrättas på
förhand.
7. Revisorn får inte i något fall avge
kritiska omdömen i sin revisions-
berättelse utan att på förhand ha givit
generaldirektören en rimlig möjlighet att
ta ställning till dessa.
8. Revisorn meddelar Administrativa
kommittén och generaldirek-tören vad som
fastställts i samband med revisionen. Han
kan dessutom göra de anmärkningar som han
anser lämpliga vad avser general-
direktörens ekonomiska rapport.
9. Om revisorn har genomfört en summarisk
granskning eller inte fått tillräckliga
verifikat, skall han nämna detta i sin
attest och i sin revisionsberättelse och
därvid närmare ange skälen för sina an-
märkningar samt följderna för det
ekonomiska läget och de bokförda
transaktionerna."
Artikel II Ändringar rörande de
enhetliga rättsreglerna CIV
1. Artikel 1 CIV
Texten i § 1 ändras enligt följande:
"§ 1 Med förbehåll för de undantag som
anges i artiklaran 2, 3 och 33 är de
enhetliga rättsreglerna tillämpliga på
all befordran av resande och resgods,
inbegripet motorfordon, som sker med
internationella befordringshandlingar som
har utfärdats för en sträcka som berör
minst två staters områden och som
uteslutande omfattar linjer som är
upptagna på den lista som avses i
artiklarna 3 och 10 i fördraget samt, i
förekommande fall, likställda transporter
enligt artikel 2, § 2 andra stycket i
fördraget.
Såvitt gäller järnvägens ansvarighet i
fall då resande dödas eller skadas, är de
enhetliga rättsreglerna också tillämpliga
på personer som åtföljer sändningar som
befordras enligt de enhetliga rätts-
reglerna för avtal om internationell
järnvägsbefordran av gods (CIM)."
2. Artikel 14 CIV
Texten i § 1 kompletteras med följande
mening:
"§ 1 Vid befordran av motorfordon kan
järnvägen låta resandena bli kvar i
motorfordonet under transport."
3. Artikel 17 CIV
Den nuvarande texten i § 2 ändras och
kompletteras med ett nytt andra stycket
enligt följande:
"§ 2 I de internationella tarifferna
kan under särskilda villkor medges
befordran som inskrivet resgods av djur
och av föremål som inte avses under § 1
samt av motorfordon med eller utan
släpvagn.
Befordringsvillkoren för motorfordon
anger särskilt vilka villkor som gäller
för mottagande till befordran,
inskrivning, lastning och befordran, form
och innehåll i transportdokumentet, som
måste vara försett med förkortningen CIV,
lossnings- och leveransvillkor samt
förarens skyldigheter vad gäller hans
fordon, lastning och lossning."
4. Artikel 41 CIV
Titeln ändras: "Motorfordon"
Texten i § 1 ändras enligt följande:
"§ 1 Om lastningen av ett motorfordon
blir försenad till följd av en
omständighet för vilken järnvägen svarar
eller om utlämningen av fordonet blir
fördröjd, och om den berättigade visar
att det inträffade har medfört skada,
skall järnvägen ersätta skadan intill det
belopp som motsvarar befordringsavgiften
för fordonet."
Texten i § 3 ändras enligt följande:
"§ 3 Om fordonet går förlorat helt
eller delvis, skall ersättningen till den
berättigade för bevisad skada beräknas
efter fordonets bruksvärde men får inte
överstiga 8 000 beräkningsenheter."
Texten i § 4 ändras enligt följande:
"§ 4 I fråga om föremål som befinner
sig i fordonet är järnvägen ansvarig bara
för sådan skada som den har orsakat genom
fel eller försummelse. Den sammanlagda
skadeersättningen skall inte överstiga
1 000 beräkningsenheter.
Järnvägen ansvarar inte för föremål som
placerats utanpå fordonet mer än vid
uppsåtlig skadegörelse."
I § 5 läggs den andra meningen i
nuvarande § 3 in:
"§ 5 En släpvagn med eller utan last
betraktas som ett fordon."
I en ny § 6 läggs texten i nuvarande
§ 5 in, med en liten ändring:
"§ 6 I övrigt tillämpas bestämmelserna
om ansvarigheten för inskrivet resgods på
befordran av motorfordon."
5. Artikel 42 CIV
Rubriken ändras enligt följande:
"Förlust av rätten att åberopa
ansvarsbegränsning"
Texten i första stycket ändras enligt
följande:
"Bestämmelserna i artiklarna 30, 31 och
38-41 i de enhetliga rättsreglerna eller
i nationell rätt, vilka begränsar
ersättningen till ett visst belopp,
tillämpas inte om det visas att järnvägen
orsakat skadan genom handling eller
underlåtenhet antingen i avsikt att vålla
en sådan skada eller hänsynslöst och med
insikt att en sådan skada sannolikt
skulle uppkomma."
Andra stycket utgår.
6. Artikel 43 CIV
Rubriken kompletteras enligt följande:
"Omräkning och ränta på ersättning"
En ny § 1 med följande lydelse införs:
"§ 1 När beräkning av skadestånd medför
omräkning av belopp som anges i utländska
valutor, skall omräkningen ske efter den
kurs som gäller den dag och på den ort
där betalning av skadeståndet äger rum".
§§ 1, 2, 3 och 4 blir §§ 2, 3, 4 och 5.
7. Artikel 53 CIV
Texten i § 1 första stycket ändras enligt
följande:
"§ 1 Rätten till sådan talan som
grundas på järnvägens ansvarighet i fall
då resande dödas eller skadas går
förlorad, om inte den som har rätt till
ersättning inom sex månader från det han
fick kännedom om skadan lämnar meddelande
om skadefallet till någon av de järnvägar
hos vilka ett anspråk kan framställas
enligt artikel 49 § 1."
8. Artikel 55 CIV
Texten i § 2 andra stycket kompletteras
enligt följande:
"Preskriptionstiden är dock två år i
fråga om en fordran som avser skada som
järnvägen orsakat genom handling eller
underlåtenhet antingen i avsikt att vålla
en sådan skada eller hänsynslöst och med
insikt att en sådan skada sannolikt
skulle uppkomma."
Texten under a) och b) utgår.
24
Artikel III Ändringar rörande de
enhetliga rättsreglerna CIM
1. Artikel 1 CIM
Slutet av texten i § 1 kompletteras
enligt följande:
"§ 1 Med förbehåll... i fördraget samt,
i förekommande fall, på likställd
befordran enligt artikel 2, § 2 andra
stycket i fördraget."
2. Artikel 18 CIM
Texten förenklas enligt följande:
"Avsändaren är ansvarig för att de
uppgifter som genom hans försorg har
förts in i fraktsedeln är riktiga. Han är
ansvarig för alla följder av att dessa
uppgifter är oriktiga, otydliga,
ofullständiga eller införda på något
annat ställe än i det utrymme som är
avsett för varje uppgift."
Sista meningen utgår.
3. Artikel 40 CIM
I § 2 utgår följande:
", med förbehåll för den begränsning
som anges i artikel 45".
§ 4 utgår.
4. Artikel 43 CIM
Texten i § 1 ändras enligt följande:
"§ 1 Om skada, däri inbegripet skada på
godset, har uppstått till följd av att
leveransfristen har överskridits, skall
järnvägen betala skadestånd, som inte får
överskrida ett belopp som motsvarar fyra
gånger befordringsavgiften."
5. Artikel 44 CIM
Rubriken ändras enligt följande:
"Förlust av rätten att åberopa
ansvarsbegränsning"
Texten i första stycket ändras enligt
följande:
"Den ansvarsbegränsning som avses i
artiklarna 25, 26, 30, 32, 33, 40, 42,
43, 45 och 46 tillämpas inte om det visas
att järnvägen orsakat skadan genom
handling eller underlåtenhet antingen i
avsikt att vålla en sådan skada eller
hänsynslöst och med insikt att en sådan
skada sannolikt skulle uppkomma."
Texten i andra stycket utgår.
6. Artikel 47 CIM
Rubriken ändras enligt följande:
"Omräkning och ränta på ersättning"
Artikel 47 kompletteras med en ny § 1
med följande lydelse:
"§ 1 När beräkning av skadestånd medför
omräkning av belopp som anges i utländska
valutor, skall omräkningen ske efter den
kurs som gäller den dag och på den ort
där betalningen av skadeståndet äger
rum."
§§ 1, 2 och 3 blir §§ 2, 3 och 4.
7. Artikel 58 CIM
Texten i § 1 c) kompletteras enligt
följande:
"c) avser skada som järnvägen orsakat
genom handling eller underlåtenhet
antingen i avsikt att vålla en sådan
skada eller hänsynslöst och med insikt
att en sådan skada sannolikt skulle
uppkomma."
Texten i § 1 d) utgår.
Bokstaven e) blir bokstaven d).
Slutbestämmelser
Artikel IV Undertecknande, ratifikation,
godtagande, godkännande
§ 1 Fram till den 30 juni 1990 är
protokollet öppet för undertecknande i
Bern hos den schweiziska regeringen, som
är depositarie, av de stater som har
inbjudits till den andra
generalförsamlingen med Mellanstatliga
organisationen för internationell
järnvägstrafik (OTIF).
§ 2 I enlighet med bestämmelserna i
artikel 20, § 1 i COTIF skall detta
protokoll ratificeras, godtas eller
godkännas. Ratifikations-, godtagande-
eller godkännandeinstrument deponeras
snarast möjligt hos depositarien.
Artikel V Ikraftträdande
Besluten i detta protokoll träder i kraft
den första dagen i den tolfte månaden
efter den månad under vilken depositarien
har notifierat medlemsstaterna om
deponering av det instrument genom vilket
villkoren i artikel 20, § 2 i COTIF har
uppfyllts.
Artikel VI Anslutning
De stater som har inbjudits till OTIF:s
andra generalförsamling men inte har
undertecknat detta protokoll inom den
frist som anges i artikel IV § 1 kan
ansluta sig till detta genom att deponera
ett anslutningsinstrument hos
depositarien.
Artikel VII Förhållande mellan COTIF och
protokollet
Endast stater som är parter i COTIF kan
bli parter i detta protokoll.
25
Artikel VIII Protokollstexter
Detta protokoll har upprättats och
undertecknats på franska språket. Till
den franska texten har fogats officiella
översättningar till de arabiska,
engelska, italienska, nederländska och
tyska språken.
Endast den franska texten är giltig.
Till bekräftelse härav har
undertecknade, av sina regeringar
vederbörligen befullmäktigade ombud
undertecknat detta protokoll.
Som skedde i Bern den 20 december 1990
i ett enda originalexemplar på franska
språket, vilket exemplar skall förvaras i
Schweiziska Edsförbundets arkiv. En med
detta exemplar överensstämmande, be-
styrkts kopia skall överlämnas till varje
stat som är part.
26
Bilaga till beslutsprotokoll
Företeckning över de stater som varit
närvarande vid generalförsamlingens möte:
Medlemsstater i OTIF
Belgien
Bulgarien
Danmark
Finland
Frankrike
Förbundsrepubliken Tyskland
Grekland
Iran
Irland
Italien
Jugoslavien
Lichtenstein
Luxemburg
Marocko
Monaco
Norge
Nederländerna
Polen
Rumänien
Schweiz
Spanien
Storbritannien
Sverige
Syrien
Tjeckoslovakien
Tunisien
Turkiet
Ungern
Österrike
27
Förteckning över remissinstanserna
Yttranden över de nu aktuella ändringarna
i COTIF m.m. har till Justitie-
departementet avgetts av Statens
Järnvägar, Banverket, Statens
Räddningsverk, Konsumentverket, Sveriges
Försäkringsförbund, Folksam,
Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges
Speditörs-förbund, Sjöassuradörernas
förening
34
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik
Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen
(1985:193) om internationell järn-
vägstrafik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag Denna lag tillämpas
tillämpas på sådan på sådan
internationell internationell järn-
järnvägsbefordran vägsbefordran som
som avses i det i avses i det i
bilaga 1 intagna bilaga 1 intagna
fördraget d. 9 maj fördraget den 9 maj
1980 om 1980 om interna-
internationell tionell
järnvägstrafik järnvägstrafik
(COTIF). (COTIF) efter de
ändringar som har
beslutats av gene-
ralförsamlingen inom
den Mellanstatliga
organisationen för
internationell järn-
vägstrafik (OTIF)
enligt pro-tokoll
den 20 december
1990. Protokollet är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
2 §
I fråga om sådan
internationell
järnvägsbefordran
av resande som
avses i bihang A
till för-draget
gäller som svensk
lag bihanget i dess
franska lydelse
efter den ändring
som har an-tagits
av
revisionsutskottet
inom den
Mellanstatliga
organisationen för
internationell
järnvägstrafik
(OTIF) enligt
beslutsprotokoll d.
21 dec.1989.
Proto-kollet är
intaget i bilaga 2
till denna lag.
Beträffande
ansvarig-heten för
skada vid befordran
av resande gäller
dock 1 och 2 kap.
järnvägstrafiklagen
(1985:192) i
stället för
motsvarande
bestäm-melser i
bihang A.
I fråga om sådan
internationell
järnvägsbefordran
av resande som
avses i bihang A
till fördraget
gäller som svensk
lag bihanget i dess
franska lydelse
efter dels den
ändring som har
antagits av
revisionsutskottet
inom OTIF enligt
beslutsproto-koll
den 21 december
1989 vilket pro-
tokoll är intaget i
bilaga 2 till
denna lag, dels de
ändringar som har
beslutats av gene-
ralförsamlingen
inom OTIF enligt
protokoll den 20
december 1990,
vilket protokoll är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
Be-träffande
ansvarigheten för
skada vid befordran
av resande gäller
dock 1 och 2 kap.
järnvägstra-fik-
lagen (1985:192) i
stället för
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
motsvarande
bestämmelser i bihang A.
3 §
I fråga om sådan I fråga om sådan
internationell internationell
järnvägsbefordran järnvägsbefordran av
av gods som avses i gods som avses i
bihang B till för- bihang B till
draget gäller som fördraget gäller som
svensk lag svensk lag bihanget,
bihanget, med med undantag av
undantag av bestämmelserna i
be-stämmelserna i bilaga I (RID), i
bilaga I (RID), i dess franska lydelse
dess franska efter dels ändring
lydelse efter dels enligt det be-
ändring enligt det slutsprotokoll som
beslutsprotokoll nämns i 2 §, dels
som nämns i 2 §, den ändring som har
dels den ändring antagits av
som har antagits av revisionsutskottet
revisionsutskottet inom OTIF enligt
inom OTIF enligt beslutsprotokoll den
beslutsprotokoll d. 31 maj 1990, vilket
31 maj 1990. Sist- protokoll är intaget
nämnda protokoll är i bilaga 3 till
intaget i bilaga 3 denna lag, dels de
till denna lag. ändringar som har
beslutats av
generalförsamlingen
inom OTIF enligt
protokoll den 20
december 1990,
vilket protokoll är
intaget i bilaga 4
till denna lag.
__________
Denna lag träder i kraft den dag
regeringen bestämmer.
35
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1993-04-21
Närvarande: regeringsrådet Hamdahl,
justitierådet Solerud och regeringsrådet
Swartling.
Enligt protokoll vid
regeringssammanträde den 7 april 1993 har
regeringen på hemställan av statsrådet
Laurén beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1985:193) om
internationell järnvägstrafik,
2. beslutade ändringar i fördraget den 9
maj 1980 om internationell järnvägstrafik
(COTIF) samt dess bihang.
Förslagen har inför lagrådet föredragits
av hovrättsassessorn Christina Hagelberg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
37