Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2020/21:189 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning Prop. 2020/21:189 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2021 Stefan Löfven Anna Hallberg (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen föreslår anpassningar av bestämmelser om marknadskontroll i flera lagar som genomför och kompletterar bestämmelser i EU:s produktlagstiftning. Anpassningarna innebär att marknadskontrollmyndigheterna får befogenheter för att kontrollera produkter som i huvudsak motsvarar de befogenheter de har i dag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 16 juli 2021. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagtext 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning 9 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar 11 2.4 Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) 14 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning 16 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning 19 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning 21 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning 23 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar 25 3 Ärendet och dess beredning 27 4 Marknadskontrollen i EU och Sverige 28 4.1 Vad är marknadskontroll? 28 4.2 Nuvarande reglering av marknadskontroll 29 5 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning 33 5.1 Marknadskontrollmyndigheter ska ha befogenheter som motsvarar de befogenheter de har i dag 33 5.2 Ändringar till följd av att marknadskontrollmyndigheternas befogenheter framgår i de nio sektorslagarna 42 5.3 Ändringar till följd av att förordning (EG) nr 765/2008 ändras 45 5.4 Definitionen av begreppet harmoniserad standard ändras i lagen om leksakers säkerhet 47 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 48 7 Konsekvenser 49 8 Författningskommentar 50 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet 50 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning 53 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar 56 8.4 Förslaget till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) 59 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning 62 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning 65 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning 68 8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning 71 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar 74 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 78 Bilaga 2 Utdrag ur sammanfattning av betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49) 122 Bilaga 3 Utdrag ur lagförslagen i betänkandet (SOU 2020:49) 124 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:49) 135 Bilaga 5 Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss 137 Bilaga 6 Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss 138 Bilaga 7 Förteckning över remissinstanserna (utkastet till lagrådsremiss) 158 Bilaga 8 Lagrådets yttrande 159 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 2021 160 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning. 3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar. 4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392). 5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning. 6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. 7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning. 8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning. 9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet dels att 4, 24, 25, 28, 29 och 33 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 24 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § I denna lag betyder 1. leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med, 2. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis, 3. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en leksak på unionsmarknaden, 4. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna leksak, i eget namn eller under eget varumärke, 5. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, 6. importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden, 7. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden, 8. ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant och distributören, 9. harmoniserad standard: en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet, 9. harmoniserad standard: en sådan europeisk standard som avses i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 11. bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts, 12. återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren, 13. tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden, 14. marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering, och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och 15. CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning. 24 § Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 24 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 25 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 24 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 28 § Ett föreläggande eller förbud enligt 27 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 24 a eller 27 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 29 § En marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut enligt 27 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart. En marknadskontrollmyndighet får, när den fattar beslut enligt 24 a eller 27 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 33 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 27 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av en marknadskontrollmyndighet får inte överklagas. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 24 a eller 27 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av en marknadskontrollmyndighet får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning dels att 2, 4, 5 och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s textilmärkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s textilmärkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 4 § Ett föreläggande eller förbud enligt 3 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 3 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 5 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att beslut enligt 3 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 3 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 8 § Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 3 och 6 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 2 a, 3 eller 6 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar dels att 8, 26-29 och 31 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § En produkt som omfattas av denna lag ska vara CE-märkt när den tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk. Bestämmelser om CE-märkning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Bestämmelser om CE-märkning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om CE-märkning av produkter som omfattas av denna lag. 26 § Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 26 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 27 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 26 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 28 § Marknadskontrollmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska efterlevas. Marknadskontrollmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska följas. Ett föreläggande eller förbud enligt första stycket eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt första stycket eller enligt 26 a § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att dess beslut enligt första stycket och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt första stycket eller enligt 26 a §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen. 31 § Marknadskontrollmyndighetens beslut om förelägganden och förbud enligt 28 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av marknadskontrollmyndigheten får inte överklagas. Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 26 a eller 28 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av marknadskontrollmyndigheten får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.4 Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) Härigenom föreskrivs i fråga om radioutrustningslagen (2016:392) dels att 11, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontrollmyndigheter) ska utöva marknadskontroll av radioutrustning som omfattas av denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 11 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung-liga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 13 § Ett beslut enligt 12 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 11 a eller 12 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 12 § eller enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 11 a eller 12 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 14 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 11 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:768) om marin utrustning dels att 11, 17, 18 och 20-22 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Om bedömningen av överensstämmelse visar att den marina utrustningen uppfyller kraven enligt 4 § ska tillverkaren förse utrustningen med ett märke (rattmärke), om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av 12 §. Endast marin utrustning som uppfyller kraven får förses med rattmärke. Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3-5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket. Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3-30.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket. 17 § Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll av marin utrustning och i övrigt utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om marknadskontroll och övrig tillsyn. 17 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung-liga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 18 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 17 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 20 § Ett föreläggande eller förbud enligt 19 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 17 a eller 19 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 21 § Den myndighet som utför marknadskontroll och övrig tillsyn får bestämma att dess beslut enligt 19 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Den myndighet som utför marknadskontroll och övrig tillsyn får, när den fattar beslut enligt 17 a eller 19 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning, marknadskontroll och övrig tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning, marknadskontroll och övrig tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om personlig skyddsutrustning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, (EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll). Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung-liga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 3 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 2 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 5 § Ett föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 10 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 4 och 7 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning dels att 2, 3 och 5-7 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag betyder EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s energimärkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag. marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s energimärkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag. 3 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s energimärkningsförordning och i artiklarna 16-29 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s energimärkningsförordning och i EU:s marknadskontrollförordning. 3 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 5 § Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll får förenas med vite. Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 7 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 3 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning dels att 2, 3 och 5-7 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag betyder EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s däckmärkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag. marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s däckmärkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag. 3 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. 3 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 5 § Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll får förenas med vite. Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 7 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 3 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om gasanordningar och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen (EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll). Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprung-liga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 3 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19.1 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 2 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 5 § Ett föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut om åtgärd enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 10 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 3 Ärendet och dess beredning Den 20 juni 2019 beslutade Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 (EU:s marknadskontrollförordning). Förordningen trädde i kraft den 15 juli 2019 och ska tillämpas i sin helhet från och med den 16 juli 2021. Förordningen finns i bilaga 1. Regeringen beslutade den 13 juni 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen, som tog namnet 2019 års marknadskontrollutredning (UD 2019:01), överlämnade den 31 augusti 2020 betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49). En sammanfattning av betänkandet respektive lagförslagen i relevanta delar finns i bilaga 2 och 3. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-instanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Utrikes-departementet (UD2020/11744). I denna proposition behandlas endast vissa förslag i betänkandet. Det gäller förslagen som rör befogenheter för några marknadskontrollmyndigheter att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel samt införskaffa, inspektera och demontera varuprover (artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning). I betänkandet föreslås att samtliga marknadskontrollmyndigheter ska tilldelas alla befogenheter i artikel 14.4, det vill säga även befogenheterna i artikel 14.4 c, d, f, g, h och k i EU:s marknadskontrollförordning. I betänkandet föreslås även andra bestämmelser, bland annat sanktionsbestämmelser för överträdelser av EU:s marknadskontrollförordning. Detta lagstiftningsärende innehåller endast förslag till de lagändringar som krävs för att de marknadskontrollmyndigheter som har befogenheter som följer av hänvisningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 huvudsakligen ska ha motsvarande befogenheter när EU:s marknadskontrollförordning ska tillämpas i sin helhet den 16 juli 2021. Förslagen i betänkandet om ytterligare befogenheter som ska gälla för samtliga marknadskontrollmyndigheter och övriga kompletteringar av EU:s marknadskontrollförordning bereds vidare inom Regeringskansliet. För att komplettera beredningsunderlaget har ett utkast till lagrådsremissen Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning tagits fram inom Utrikesdepartementet (UD2021/02695). En sammanfattning av utkastet finns i bilaga 5. Utkastets lagförslag finns i bilaga 6. Utkastet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Remissynpunkter på utkastet till lagrådsremiss har hämtats in på ett möte den 30 mars 2021. Därtill har skriftliga synpunkter kommit in. Minnesanteckningar från remissmötet och de skriftliga synpunkterna finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2021/02695). Under den fortsatta beredningen har förslaget till 4 § 9 lagen (2011:579) om leksakers säkerhet (avsnitt 2.1) beretts under hand med Kommerskollegium, som har tillstyrkt förslaget. Kommerskollegiums yttrande finns tillgängligt i Utrikesdepartementet (UD2021/02695). Förslaget som lämnas i denna proposition överensstämmer med det förslag som har beretts under hand. Lagrådet Regeringen beslutade den 15 april 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. 4 Marknadskontrollen i EU och Sverige 4.1 Vad är marknadskontroll? En av hörnstenarna inom EU är principen om den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Principen innebär att varor ska kunna cirkulera fritt mellan EU:s medlemsländer och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. För att uppnå fri rörlighet för varor har EU bland annat beslutat ett stort antal gemensamma regler med produktkrav som gäller i alla medlemsstater. Reglerna bygger oftast på tillämpning av gemensamma standarder. Sådana enhetliga regler finns för bland annat radioutrustning, leksaker och personlig skyddsutrustning. Reglerna är tänkta att underlätta för till exempel tillverkare som bara behöver förhålla sig till gemensamma produktstandarder för att kunna sälja sin produkt på hela den inre marknaden. Detta kan i sin tur gynna konsumenter som får tillgång till ett större utbud av produkter, vilket även ökar konkurrensen. Det är som huvudregel tillverkarens ansvar att en produkt uppfyller gällande krav och det krävs inte någon förhandskontroll av produkten från en myndighet innan den får släppas ut på marknaden. För att säkerställa att produkter på marknaden överensstämmer med gällande krav används i stället marknadskontroll. Med marknadskontroll avses enligt svensk rätt myndigheters kontroll av produkter efter att de har släppts ut på marknaden. Marknadskontroll syftar inte bara till att upptäcka och undvika farliga produkter och produkter som inte uppfyller vissa funktionskrav, utan även till att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Genom att tillverkare vars produkter inte uppfyller gällande krav kan hindras från att sälja sina produkter, motverkas osund konkurrens samtidigt som slutanvändare skyddas från farliga produkter. För att upprätthålla en hög skyddsnivå för produkter och förhindra en snedvriden konkurrens är det nödvändigt att marknadskontroll sker likvärdigt inom hela EU. 4.2 Nuvarande reglering av marknadskontroll EU:s förordning om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter Sedan år 2010 är marknadskontroll reglerat på en sektorsövergripande nivå genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, nedan kallad förordning (EG) nr 765/2008. Syftet med de gemensamma reglerna om marknadskontroll är att se till att kontrollen bedrivs på ett likvärdigt sätt i samtliga medlemsstater och för samtliga reglerade produktområden. Artiklarna 15-29 i förordningen skapar en ram för marknadskontroll och kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden. Artiklarna 15 och 16 i förordning (EG) nr 765/2008 innehåller allmänna bestämmelser och bestämmelser om tillämpningsområdet för artiklarna 15-29. I artikel 15.3 anges att tillämpningen av förordningen inte ska hindra marknadskontrollmyndigheterna att vidta mer specifika åtgärder som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EU:s allmänna produktsäkerhetsdirektiv). Artiklarna 17 och 18 innehåller bestämmelser om hur medlemsstaterna ska organisera sin marknadskontroll och skyldigheter för medlemsstaterna att informera bland annat Europeiska kommissionen om vilka myndigheter som bedriver marknadskontroll. Artikel 19 innehåller bestämmelser om åtgärder för marknadskontroll. Enligt artikel 19.1 första stycket ska marknadskontrollmyndigheterna göra lämpliga kontroller i tillräcklig omfattning av produkters egenskaper. Detta ska ske genom dokumentkontroll och, där så är lämpligt, genom fysisk kontroll eller kontroll i laboratorium av ett ändamålsenligt urval. I samband med detta ska de beakta etablerade riskbedömningsprinciper samt klagomål och annan information. I artikel 19.1 andra stycket finns konkreta kontrollbefogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Enligt andra stycket får marknadskontrollmyndigheterna kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som myndigheterna anser sig behöva för att utföra sin verksamhet, inbegripet, när detta är nödvändigt och motiverat, att ha tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna. Marknadskontrollmyndigheterna får förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk obrukbara, om de anser det vara en nödvändig åtgärd. I artikel 19.1 tredje stycket anges att om de ekonomiska aktörerna uppvisar provningsrapporter eller intyg som intygar överensstämmelse vilka har utfärdats av ett ackrediterat organ för bedömning av överensstämmelse ska marknadskontrollmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till dessa rapporter och intyg. Enligt artikel 19.2 ska marknadskontrollmyndigheterna inom rimlig tid vidta lämpliga åtgärder för att informera användarna på sitt territorium om faror som de upptäckt i samband med produkter och de ska samarbeta med de ekonomiska aktörerna beträffande åtgärder som kan förhindra eller minska risker orsakade av produkter som dessa aktörer tillhandahållit. Om marknadskontrollmyndigheterna i en medlemsstat beslutar att dra tillbaka en produkt som har tillverkats i en annan medlemsstat ska de enligt artikel 19.3 underrätta den berörda ekonomiska aktören på den adress som har angivits på produkten i fråga eller i de dokument som åtföljer produkten. Enligt artikel 19.4 och 19.5 ska marknadskontrollmyndigheterna utföra sina uppgifter självständigt, objektivt och opartiskt samt iaktta konfidentialitet när det är nödvändigt för att skydda affärshemligheter eller personuppgifter enligt nationell lagstiftning. Enligt artikel 20 ska medlemsstaterna säkerställa att produkter som utgör en allvarlig risk och som kräver snabbt ingripande återkallas, dras tillbaka eller att tillhandahållandet på marknaden förbjuds. Artiklarna 21-26 innehåller administrativa bestämmelser, bestämmelser om informationsutbyte och informationssystem samt bestämmelser om samarbete. I artiklarna 27-29 regleras tullmyndigheternas kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden och deras samarbete med marknadskontrollmyndigheterna. Annan reglering av kontroll av produkter Förordning (EG) nr 765/2008 kompletteras i svensk rätt av förordningen (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om marknadskontrollrådet och bestämmelser om informationsutbyte mellan marknadskontrollmyndigheter och Europeiska kommissionen. Regler om krav på varor på unionsnivå finns även i EU:s allmänna produktsäkerhetsdirektiv. Det övergripande syftet med direktivet är att säkerställa att alla varor avsedda för konsumenter är säkra. Direktivet ställer ett övergripande krav på att endast säkra varor får släppas ut på marknaden. Direktivet innehåller inte några mer specifika säkerhetskrav. När det gäller förhållandet till förordning (EG) nr 765/2008 så kan det konstateras att produktsäkerhetsdirektivet inte utgör harmoniserad unionslagstiftning av sådant slag som innebär att bestämmelserna om marknadskontroll i (EG) nr 765/2008 ska tillämpas. Produktsäkerhetsdirektivet har i svensk rätt genomförts genom produktsäkerhetslagen (2004:451), produktsäkerhetsförordningen (2004:469) och förordningen (1993:1322) om informationsutbyte inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i fråga om farliga konsumentvaror. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i svenska lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som avser specifika produkter, så kallad sektorslagstiftning. Ett sådant exempel är lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Ett annat exempel är lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar. Bestämmelser om marknadskontroll finns både för produkter inom det harmoniserade området och för produkter som enbart regleras i svensk rätt. EU:s marknadskontrollförordning Från och med den 16 juli 2021 tas artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008 bort och ersätts med bestämmelser i EU:s marknadskontrollförordning. I fråga om kontrollen av produkter som förs in på unionsmarknaden medför de nya bestämmelserna endast små förändringar. I övriga delar medför de nya bestämmelserna bland annat utökade befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Förutom bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och om kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden innehåller EU:s marknadskontrollförordning även bestämmelser om bland annat sanktioner och samarbete mellan medlemsstater. Artikel 2 anger tillämpningsområdet för EU:s marknadskontrollförordning. Förordningen ska tillämpas på produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som förtecknas i bilaga I (harmoniserad unionslagstiftning) i den mån det inte finns några särskilda bestämmelser med samma syfte i harmoniserad unionslagstiftning som på ett mer specifikt sätt reglerar särskilda aspekter av marknadskontroll och tillsyn. Bilaga I rymmer 70 förordningar och direktiv på produktområdet som EU har beslutat. I artikel 3.3 definieras marknadskontroll. Marknadskontroll är den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadskontrollmyndigheterna för att säkerställa att produkterna överensstämmer med de krav som fastställs i relevant harmoniserad unionslagstiftning samt säkerställa skydd av det allmänintresse som omfattas av den lagstiftningen. Begreppet marknadskontrollmyndighet definieras i artikel 3.4. En marknadskontrollmyndighet är en myndighet som av en medlemsstat enligt artikel 10 utses som ansvarig för att utföra marknadskontroll inom den medlemsstatens territorium. I artikel 3.13 definieras ekonomisk aktör. En ekonomisk aktör är tillverkaren, tillverkarens representant, importören eller distributören, leverantören av distributionstjänster eller en annan fysisk eller juridisk person som omfattas av skyldigheter avseende tillverkning av produkter, tillhandahållande av dem på marknaden eller ibruktagande av dem på marknaden eller ibruktagande av dem i enlighet med relevant harmoniserad unionslagstiftning. I artikel 10.2 anges att varje medlemsstat ska utse en eller flera marknadskontrollmyndigheter och underrätta Europeiska kommissionen och övriga medlemsstater om sina marknadskontrollmyndigheter och behörighetsområdena för var och en av dessa myndigheter. Av artikel 34.3 a följer att det ankommer på det centrala samordningskontoret i respektive medlemsstat att ombesörja att dessa uppgifter förs in i det informations- och kommunikationssystem som anges i artikel 34.1. I artikel 39.2 i EU:s marknadskontrollförordning anges att hänvisningar till de bestämmelser i förordning (EG) nr 765/2008 som har utgått ska anses som hänvisningar till bestämmelserna i EU:s marknadskontrollförordning och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III till förordningen. I bilagan framgår bland annat att hänvisningar till artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 ska anses som hänvisningar till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.1 i EU:s marknadskontrollförordning anges att medlemsstaterna ska tilldela sina marknadskontrollmyndigheter de befogenheter för marknadskontroll, utredning och tillsyn som behövs för att tillämpa förordningen och harmoniserad unionslagstiftning. I artikel 14.2 anges bland annat att marknadskontrollmyndigheterna ska utöva de befogenheter som anges i artikel 14 i enlighet med proportionalitetsprincipen och i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, inbegripet principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i enlighet med principerna i nationell rätt i fråga om yttrandefrihet och mediernas frihet och mångfald. När medlemsstaterna tilldelar befogenheter får de, enligt artikel 14.3, utifrån vad som är lämpligt föreskriva att befogenheten ska kunna utövas direkt av marknadskontrollmyndigheterna inom ramen för deras egen myndighetsutövning, med hjälp av andra myndigheter, eller via ansökningar till domstolar som är behöriga att godkänna utövandet av befogenheten. I artikel 14.4 anges ett antal minimibefogenheter. Dessa befogenheter är medlemsstaterna skyldiga att tilldela sina marknadskontrollmyndigheter. Minimibefogenheterna anges i artikel 14.4 a-k. I artikel 14.4 a anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter, däribland tillgång till programvara, i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen, i alla former och format och oberoende av lagringsmedium eller var handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter lagras, och att göra eller erhålla kopior av dessa. I artikel 14.4 b anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. I artikel 14.4 e anges att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke, i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. I artikel 14.4 j anges, i lydelsen efter den rättelse som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 10 februari 2020, att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, inbegripet under fingerad identitet, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. 5 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning 5.1 Marknadskontrollmyndigheter ska ha befogenheter som motsvarar de befogenheter de har i dag Regeringens förslag: Marknadskontrollmyndigheterna ska fortsätta att ha huvudsakligen samma befogenheter som gäller enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ska ersättas med en hänvisning till befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontroll-förordning, i den ursprungliga lydelsen. Befogenheterna ska framgå i följande produktlagstiftning: * lagen om leksakers säkerhet, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, * lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, * radioutrustningslagen, * lagen om marin utrustning, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning, och * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. En marknadskontrollmyndighet ska få införskaffa varuprover under dold identitet enligt artikel 14.4 j endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Myndigheten ska underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden så snart det går utan att den förlorar i betydelse. Regeringens bedömning: Det bör inte anges i lagarna att befogenheten att få tillträde till lokaler även omfattar bostäder. Beteckningen anonymt köp bör inte användas. Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att befogenheterna för marknadskontrollmyndigheterna ska framgå i en sektorsövergripande lag, att det i lagen ska anges att befogenheten att få tillträde till lokaler även omfattar bostäder samt att en marknadskontrollmyndighets införskaffande av varuprover under dold eller fingerad identitet ska betecknas anonymt köp. Utredningen föreslår en dynamisk hänvisning till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot en sektorsövergripande lag eller utredningens förslag i fråga om befogenheterna att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller handlingar, specifikationer, data eller uppgifter. Konsumentverket anser att marknadskontrollmyndigheterna bör ges möjlighet att inhämta information och handlingar från var och en, det vill säga även från andra än ekonomiska aktörer. Detta för att öka marknadskontrollmyndigheternas möjligheter att identifiera ekonomiska aktörer. Vad gäller befogenheten att få tillträde till lokaler, inklusive bostäder, stödjer Sveriges Konsumenter att inspektioner ska kunna utföras även i bostäder då det är allt vanligare att näringsverksamhet sker i eller i anslutning till hemmiljön. Folkhälsomyndigheten understryker avseende tobak och liknande produkter behovet av att kunna göra inspektioner i bostäder. Småföretagarnas Riksförbund anser att förslaget går längre än EU:s marknadskontrollförordning som inte nämner möjligheten till intrång i privatliv, och efterfrågar vad som ligger bakom skärpningen. Svensk Handel anser att förslaget att inkludera bostäder är alltför långtgående. Om det genomförs bör villkoren noga specificeras och det bör definieras vad som utgör en bostad. Teknikföretagen kan se behov av att i vissa fall kunna utföra inspektioner i hemmet men anser att det bör ställas höga krav på skälen för en sådan inspektion och ifrågasätter om inte beslut om intrång i människors privatliv först bör prövas i någon rådgivande funktion. Näringslivets regelnämnd anser att det bör säkerställas att befogenheten att utföra inspektioner i bostäder inte missbrukas. Sveriges advokatsamfund delar uppfattningen att inspektioner i bostäder utgör ett intrång i den enskildes privatliv och betonar att grundlagsskyddet mot husrannsakan och liknande intrång även omfattar ekonomiska aktörer. För att säkerställa de enskildas rättsliga garantier bör inspektioner få ske först efter beslut av domstol. I fråga om utredningens förslag vad gäller införskaffande av varuprover efterfrågar Läkemedelsverket ytterligare vägledande exempel på hur varuprover kan införskaffas anonymt utan att använda fingerad identitet. Post- och telestyrelsen anser inte att den ekonomiska aktören ska underrättas i efterhand om ett anonymt köp. Underrättelser i efterhand kan leda till att ekonomiska aktörer försvårar anonyma köp. Folkhälsomyndigheten tillstyrker anonyma köp men påpekar att anonyma köp av tobaksprodukter i webbutiker försvåras av att 18-års ålder måste styrkas. Sveriges advokatsamfund och Sveriges Konsumenter betonar vikten av att dolda köp görs med stor restriktivitet. Sveriges Konsumenter påpekar att det är ganska vanligt att personnummer behöver anges vid köpet och det finns en risk att en väsentlig del av marknaden undslipper kontroll om köp inte kan genomföras i dessa fall. Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer huvudsakligen med regeringens. I utkastet föreslås att införskaffande av varuprover ska kunna ske under fingerad identitet. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget och bedömningen. Kemikalieinspektionen konstaterar att de föreslagna befogenheterna i lagen om leksakers säkerhet inte omfattar samtliga befogenheter som ska tilldelas marknadskontrollmyndigheterna enligt artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning. Det innebär att lagen senare kommer att behöva kompletteras med ytterligare befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll har inga invändningar mot förslaget och bedömningen i sig, men anser att det är olyckligt att lagstiftningsärendet inte hanteras samlat i form av en sektorsövergripande lag. Genom att endast föreslå ändringar i de nio sektorslagarna bibehålls dagens svåröverskådliga reglering. Sveriges Konsumenter vidhåller att inspektioner ska kunna utföras även i bostäder i de fall näringsverksamhet bedrivs där. Arbetsmiljöverket anser att även befogenheten i artikel 14.4 d bör tilldelas marknadskontrollmyndigheterna. Myndigheten har tolkat förordning (EG) nr 765/2008 som att myndigheten i dag har befogenhet att utföra oanmälda besök, även om detta inte anges uttryckligen i förordningen. Artikel 14.4 d får således ses som ett förtydligande av en befogenhet som marknadskontrollmyndigheterna redan har. Arbetsmiljöverket efterfrågar även att det i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning klargörs om det, utöver vad som följer av förvaltningslagen (2017:900), finns några formella krav på de beslut om tillträde till en ekonomisk aktörs lokaler som marknadskontroll-myndigheterna fattar. Detta gäller i fråga om sådana tillträdesbeslut som är överklagbara. Arbetsmiljöverket önskar även att lagstiftaren förtydligar vilka möjligheter marknadskontrollmyndigheterna har att i marknadskontrollärenden använda material som myndigheten får in via andra delar av sin verksamhet. För Arbetsmiljöverkets del är frågan relevant eftersom verkets verksamhet med arbetsmiljöinspektioner organisatoriskt tillhör en del av marknadskontrollmyndigheten. Skälen för regeringens förslag och bedömning I bland annat följande lagar på produktområdet finns det bestämmelser om marknadskontroll: * lagen (2011:579) om leksakers säkerhet * lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning * lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar * radioutrustningslagen (2016:392) * lagen (2016:768) om marin utrustning * lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning * lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning * lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning * lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Dessa lagar, härefter kallade de nio sektorslagarna, skiljer sig från andra svenska lagar som genomför eller kompletterar den harmoniserade unionslagstiftning som förtecknas i bilaga I till EU:s marknadskontrollförordning. Bilaga I rymmer 70 förordningar och direktiv på produktområdet som EU har beslutat. De nio sektorslagarna skiljer sig från de övriga lagarna på så sätt att de inte innehåller några självständiga bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter. I stället framgår kontrollbefogenheterna genom hänvisning till förordning (EG) nr 765/2008. I fyra av lagarna finns det en bestämmelse som anger att bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. I fyra av lagarna finns det en bestämmelse som anger att bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29. I en lag hänvisas det till artiklarna 16-29. Som framgår finns det inga hänvisningar som endast avser marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter i artikel 19.1 andra stycket. Enligt den bestämmelsen får marknadskontrollmyndigheterna kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller sådan dokumentation och information som myndigheterna anser sig behöva för att utföra sin verksamhet, inbegripet, när detta är nödvändigt och motiverat, att ha tillträde till de ekonomiska aktörernas lokaler och ha rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkterna. Marknadskontrollmyndigheterna får förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk obrukbara, om de anser det vara en nödvändig åtgärd. I de nio sektorslagarna anges det antingen att regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll eller att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet. På förordningsnivå regleras sedan ansvarsområdet för respektive myndighet. Ett exempel är radioutrustningslagen. I 11 § första stycket anges det att den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontrollmyndigheter) ska utöva marknadskontroll av radioutrustning som omfattas av lagen. I andra stycket anges det att bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i förordning (EG) nr 765/2008. I radioutrustningsförordningen (2016:394) anges det i 9 § första stycket att Post- och telestyrelsen utövar marknadskontroll enligt radioutrustningslagen och är marknadskontrollmyndighet enligt förordning (EG) nr 765/2008 i fråga om radioutrustning som omfattas av radioutrustningslagen, med undantag för radioutrustnings egenskaper när det gäller elsäkerhet. I 9 § andra stycket samma förordning anges det att Elsäkerhetsverket är marknadskontrollmyndighet enligt radioutrustningslagen och utövar marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008 i fråga om radioutrustnings egenskaper när det gäller elsäkerhet. När EU:s marknadskontrollförordning börjar tillämpas i sin helhet den 16 juli 2021 tas artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008 bort. De marknadskontrollmyndigheter som ansvarar för marknadskontroll av de produkter som omfattas av den harmoniserade unionslagstiftning som de nio sektorslagarna genomför eller kompletterar kommer då att sakna de befogenheter för den faktiska kontrollverksamheten som de i dag har med stöd av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Det finns därför enligt regeringens mening behov av att tilldela marknadskontrollmyndigheterna verktyg för kontrollen som motsvarar dessa befogenheter. Som framgår i avsnitt 4.2 följer det av jämförelsetabellen i bilaga III till EU:s marknadskontrollförordning att hänvisningar till artikel 19.1 andra stycket ska anses som hänvisningar till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j motsvarar i stort de befogenheter för kontroll som i dag ryms inom artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Det finns dock vissa skillnader. En skillnad är att artikel 14.4 a och 14.4 b, till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, innehåller en uppräkning av de handlingar, specifikationer, data och uppgifter som en marknadskontrollmyndighet får kräva av en ekonomisk aktör. I artikel 14.4 a anges vidare, till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att göra eller erhålla kopior. I fråga om tillträde till lokaler är artikel 14.4 e mer utförlig än artikel 19.1 andra stycket och anger att befogenheten att få tillträde gäller för såväl lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. När det gäller befogenheten att införskaffa varuprover finns det större skillnader jämfört med vad som gäller i dag. Till skillnad från artikel 19.1 andra stycket, som endast anger att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att ta nödvändiga provexemplar, anges det i artikel 14.4 j att marknadskontrollmyndigheternas befogenhet att införskaffa varuprover får ske under fingerad identitet och att myndigheterna ska ha befogenhet att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. I skäl 40 i EU:s marknadskontrollförordning anges det att marknadskontrollmyndigheterna bör ha befogenhet att införskaffa produkter och, när bevis inte kan inhämtas på annat sätt, köpa in produkter under fingerad identitet. Av skälet framgår det således att marknadskontrollmyndigheterna ska använda fingerad identitet med försiktighet och endast när bevis inte kan inhämtas genom någon annan åtgärd. Artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 har vad gäller befogenheten att förstöra eller på annat sätt göra produkter som utgör en allvarlig risk obrukbara ingen motsvarighet i artikel 14.4 a, b, e eller j. Däremot anges det i artikel 16 i EU:s marknadskontrollförordning att marknadskontrollmyndigheterna får kräva att en ekonomisk aktör förstör eller på annat sätt gör obrukbar en produkt som kan äventyra användarnas hälsa eller säkerhet, eller inte stämmer överens med tillämplig harmoniserad unionslagstiftning. Därutöver framgår av artikel 28.4 i EU:s marknadskontrollförordning att den eller de myndigheter som ansvarar för kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden får destruera eller på annat sätt göra en produkt obrukbar om den utgör en risk för slutanvändarnas hälsa och säkerhet om detta bedöms vara nödvändigt och proportionerligt. Marknadskontrollmyndigheterna bör tilldelas befogenheter för den faktiska kontrollen av produkter För att de marknadskontrollmyndigheter som tillämpar de nio sektorslagarna ska kunna fortsätta med kontrollverksamheten är det nödvändigt att tilldela dem befogenheter som har annat rättsligt stöd än artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Som nämnts framgår det av artikel 39.2 och jämförelsetabellen i bilaga III till EU:s marknadskontrollförordning att hänvisningar till artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 ska anses som hänvisningar till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter bör därför framgå genom att det i lag anges att en marknadskontrollmyndighet har de befogenheter att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel samt införskaffa, inspektera och demontera varuprover som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Genom detta tillgodoses det att marknadskontrollmyndigheterna från och med den 16 juli 2021 kommer att ha befogenheter för den faktiska kontrollen av produkter som motsvarar dagens befogenheter. Utredningen föreslår att marknadskontrollmyndigheternas samtliga befogenheter enligt artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning ska regleras i en sektorsövergripande lag som ska gälla för alla marknadskontrollmyndigheter. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll anser att dagens reglering av marknadskontroll är svåröverskådlig och efterfrågar därför en sektorsövergripande lag. Eftersom det här är fråga om att tilldela endast vissa av befogenheterna i artikel 14.4 som dessutom bara kommer att gälla för de marknadskontrollmyndigheter som ansvarar för kontroll enligt de nio sektorslagarna, gör sig inte skälen för en sektorsövergripande lag gällande på samma sätt som om det hade varit fråga om att tilldela alla kontrollbefogenheter till samtliga marknadskontrollmyndigheter. Kontrollbefogenheterna bör enligt regeringens mening därför tilldelas marknadskontrollmyndigheterna i de nio sektorslagarna. Som Kemikalieinspektionen påpekar har Sverige en skyldighet att tilldela marknadskontrollmyndigheterna samtliga befogenheter i artikel 14.4. Regeringen kommer att återkomma kring hur samtliga befogenheter ska tilldelas. Arbetsmiljöverket har framfört önskemål om att även tilldela marknadskontrollmyndigheterna befogenheterna i artikel 14.4 d. Det finns inte anledning att nu frångå jämförelsetabellen i bilaga III till EU:s marknadskontrollförordning. Förslaget hindrar dock inte Arbetsmiljö-verket att utföra inspektioner inom ramen för befogenheterna i artikel 14.4 e eller att fortsättningsvis göra oanmälda besök som myndigheten bedömer ryms inom sitt mandat. Arbetsmiljöverket efterfrågar vidare att det tydliggörs om det, utöver förvaltningslagens bestämmelser, finns ytterligare formella krav på marknadskontrollmyndigheternas beslut om att utöva befogenheterna i artikel 14.4 e. Regeringen föreslår i detta lagstiftningsärende inte några sådana ytterligare krav. Marknadskontrollmyndigheterna ska således fortsätta tillämpa nu gällande bestämmelser om beslut. Hänvisningar till unionsrättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser unionsrättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser unionsrättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I de nio sektorslagarna förekommer både statiska och dynamiska hänvisningar till befogenheterna i artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. I de flesta lagarna används en statisk hänvisning. För att åstadkomma en enhetlig reglering bör hänvisningarna till befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning i de nio sektorslagarna vara statiska. Det innebär att lagstiftaren vid framtida ändringar av EU:s marknadskontrollförordning behöver överväga om det finns behov av att ändra den nationella lagtexten. Befogenheten att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter av ekonomiska aktörer I likhet med artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 gäller befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter i artikel 14.4 a och 14.4 b i EU:s marknadskontrollförordning endast gentemot ekonomiska aktörer. En marknadskontrollmyndighet kan således inte med stöd av artikel 14 a och 14.4 b begära att till exempel en konsument tillhandahåller handlingar. Utredningen har inte sett något behov av att utvidga befogenheterna som anges i artikel 14.4 a och 14.4 b. Konsumentverket anser att befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter bör utökas så att en marknadskontrollmyndighet kan inhämta information och handlingar även från andra än ekonomiska aktörer. Detta för att öka marknadskontrollmyndigheternas möjligheter att identifiera ekonomiska aktörer. Definitionen av ekonomiska aktörer i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning omfattar många olika aktörer som har skyldigheter avseende tillverkning, tillhandahållande eller ibruktagande av produkter på marknaden enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har därigenom möjlighet att vända sig till en vid krets av aktörer för att begära in den information som myndigheten anser behövs. Befogenhet att ålägga andra aktörer än ekonomiska aktörer, som saknar förpliktelser i förhållande till den produkt som ska kontrolleras, skyldighet att tillhandahålla information och handlingar bör endast införas efter noga överväganden. I nuläget finns det enligt regeringens mening inte tillräckligt underlag för att frångå utredningens förslag och bedömning att befogenheterna att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter endast ska gälla i förhållande till ekonomiska aktörer. Enligt artikel 14.2 i EU:s marknadskontrollförordning ska marknadskontrollmyndigheternas befogenheter utövas i överensstämmelse med nationell rätt. Marknadskontrollmyndigheterna är därmed skyldiga att i utövandet av befogenheterna i artikel 14.4 a och 14.4 b i EU:s marknadskontrollförordning följa bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om bland annat anonymitetsskydd och efterforskningsförbud. Arbetsmiljöverket önskar att lagstiftaren förtydligar vilka möjligheter marknadskontrollmyndigheterna har att i marknadskontrollärenden använda material som myndigheten får in via andra delar av sin verksamhet. Detta är inte en fråga som tydligt regleras i EU:s marknadskontrollförordning. Det finns i detta lagstiftningsärende inte underlag för att föreslå någon sådan reglering som Arbetsmiljöverket efterfrågar. Tillträde till bostäder Enligt artikel 14.4 e i EU:s marknadskontrollförordning ska en marknadskontrollmyndighet tilldelas befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den ekonomiska aktören använder i sin verksamhet. Varken i artikeln eller något tillhörande skäl anges tydligt huruvida befogenheten omfattar tillträde till bostäder som används i den ekonomiska aktörens verksamhet. Utredningen redogör för att fler och fler produkter släpps ut på marknaden på andra sätt än genom traditionell butiksförsäljning. Det handlar bland annat om en ökad handel via internet. Förändringarna i handelsmönster innebär att bostäder i större utsträckning än tidigare används i leveranskedjan. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att det i lag ska anges att befogenheten för marknadskontrollmyndigheterna att få tillträde till lokaler även ska omfatta bostäder som den ekonomiska aktören använder för verksamheten. Även flera remissinstanser förespråkar att kontroll av produkter ska kunna ske i bostäder. Befogenhet att få tillträde till bostäder följer inte av de faktiska kontrollbefogenheter som anges i artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Som framgår av remissinstansernas synpunkter i denna del finns det många aspekter att ta hänsyn till innan det i svensk lag införs en uttrycklig befogenhet för marknadskontrollmyndigheter att få tillträde även till bostäder. Det finns därför anledning att inom Regeringskansliet fortsätta bereda frågan om tillträde till bostäder. Därför bör det inte i de nio sektorslagarna i nuläget anges att befogenheten att få tillträde enligt artikel 14.4 e i EU:s marknadskontrollförordning även ska omfatta bostäder. Införskaffande av varuprover Som framgått i avsnitt 4.2 skiljer sig artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning från artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Artikel 14.4 j anger i den svenska språkversionen att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover under fingerad identitet medan artikel 19.1 andra stycket anger att marknadskontrollmyndigheterna har rätt att ta nödvändiga provexemplar av produkter. Utredningen har valt att benämna ett köp där marknadskontrollmyndigheten inte uppger sin identitet som ett dolt köp samtidigt som ett köp där myndigheten inte uppger sin rätta identitet kategoriseras som ett köp där myndigheten använder fingerade uppgifter. Utredningen föreslår att det i lag ska anges att köp under dold eller fingerad identitet ska betecknas som ett anonymt köp. Som nämnts ovan anges i artikel 14.4 j i den svenska språkversionen att marknadskontrollmyndigheterna ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, inbegripet under fingerad identitet. Artikeln åtföljs inte av någon definition eller något tillhörande skäl som ger närmare stöd i tolkningen av artikeln. Det kan konstateras att artikel 14.4 j översätts på flera olika sätt. I de tyska, nederländska och franska språkversionerna används begreppen "falscher identität", "valse identiteit" respektive "fausse identité". I den engelska språkversionen används "cover identity", i den italienska "forma anonima" och i den danska "skjult identitet". I svensk rätt förekommer sedan tidigare begreppet dold identitet. En möjlighet att göra inköp under dold identitet har nyligen beslutats på konsumentskyddsområdet (prop. 2019/20:120 Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet). I bland annat marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och läkemedelslagen (2015:315) har det införts bestämmelser som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att, om det är nödvändigt för tillsynen, köpa produkter under dold identitet. I lagarna benämns köp under dold identitet som testköp. Även på livsmedelsområdet har det nyligen beslutats en möjlighet att inom ramen för kontroll av produkter göra inköp under dold identitet (prop. 2020/21:43 En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning). I livsmedelslagen (2006:804), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter och lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel har det införts bestämmelser som möjliggör inköp av produkter under dold identitet. I dessa lagar används inte begreppet testköp. Med tanke på de olikheter som finns i översättningarna av artikel 14.4 j anser regeringen att det lämpligaste är att i de nio sektorslagarna använda begreppet dold identitet, och inte fingerad identitet. Det förstnämnda begreppet är etablerat i svensk rätt, särskilt i bestämmelser som rör tillsyn. Det ska därför i sektorslagarna anges att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att införskaffa varuprover under dold identitet. Det saknas därmed skäl att införa den av utredningen föreslagna terminologin anonymt köp. Regeringen avser att hos Europeiska unionens råd begära rättelse i den svenska språkversionen av EU:s marknadskontrollförordning och begära att det i artikel 14.4 j anges dold identitet. Eftersom artikel 14.4 j som nämnts inte åtföljs av någon definition eller något tillhörande skäl som kan ge närmare stöd i tolkningen av artikeln är det svårt att redan nu, innan förordningen har börjat tillämpas fullt ut, göra någon mer säker bedömning av vilka typer av införskaffanden som artikeln ger rättsligt stöd för. Det är dock rimligt att anta att marknadskontroll-myndigheter med stöd av artikel 14.4 j kan införskaffa varuprover på flera olika sätt. Artikeln får förstås som att införskaffanden kan ske öppet, det vill säga i myndighetens eget namn, och dolt, alltså att myndigheten inte ger sig till känna vid införskaffandet och därmed skymmer den bakomliggande myndighetsutövningen. Omfattningen av befogenheten att införskaffa varuprover med stöd av artikeln får utvecklas vidare i praxis. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet bör vara tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Läkemedelsverket efterfrågar exempel på hur köp i praktiken kan genomföras. I en butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet gå till så att myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och inte talar om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid köp över internet eller vid annan distansförsäljning kan myndighetsföreträdaren använda sig av ett påhittat namn och påhittade kontaktuppgifter. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Större problem uppstår vid köp som kräver att personnummer anges, till exempel vid köp av tobaksprodukter som Folkhälso-myndigheten lyfter fram. Det är i realiteten inte möjligt för marknadskontrollmyndigheter att konstruera ett påhittat personnummer som kan användas vid ett köp. I stället skulle det krävas att myndigheten använder ett på särskilt sätt framtaget fingerat personnummer. Det är, som Sveriges Konsumenter anför, viktigt att marknadskontroll kan ske även i de fall personnummer behöver anges vid köpet. Det finns dock i nuläget inte någon lagstadgad möjlighet för marknadskontrollmyndigheter att använda fingerade personnummer för att införskaffa varuprover. Det finns inte heller tillräckligt underlag att i detta lagstiftningsärende införa någon sådan lagstadgad möjlighet. EU:s marknadskontrollförordning ställer inte upp några rekvisit för att marknadskontrollmyndigheterna ska få använda sig av dold identitet för att införskaffa varuprover. Eftersom en myndighet så långt som det är möjligt bör bedriva sin verksamhet i öppna former är det lämpligt att, som utredningen föreslår och i likhet med vad Sveriges advokatsamfund och Sveriges Konsumenter framhåller, begränsa möjligheten att använda dold identitet. I artikel 14.2 i EU:s marknadskontrollförordning anges att de befogenheter som tilldelas marknadskontrollmyndigheterna ska utövas i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. Det finns som regeringen ser på saken därmed stöd i förordningen för att i viss mån begränsa befogenheten att använda dold identitet. Det bör därför anges i de nio sektorslagarna att en marknadskontrollmyndighet får införskaffa varuprover under dold identitet endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. En marknadskontrollmyndighet som ska införskaffa ett varuprov bör därmed först överväga om det är möjligt att genomföra ett öppet köp där myndigheten anges som köpare. Först om det inte bedöms möjligt att nå det avsedda resultatet genom ett öppet köp, alltså till exempel att myndigheten inte får den produkt som har efterfrågats eller beställts, bör dold identitet användas för att införskaffa ett eller flera varuprov. Eftersom marknadskontrollmyndigheternas verksamhet så långt det är möjligt bör bedrivas i öppna former bör en marknadskontrollmyndighet som har införskaffat ett varuprov med användande av dold identitet vara skyldig att underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden när den har ägt rum, oavsett om varuprovet har uppvisat brister i överensstämmelse eller inte (jämför prop. 2019/20:120 s. 63-64 och 108). En ekonomisk aktör bör underrättas så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. Genom att underrätta den ekonomiska aktören om åtgärden i efterhand blir, som utredningen påpekar, marknadskontrollmyndighetens dolda agerande mindre påtagligt. Post- och telestyrelsen för fram att det finns en risk att underrättelser i efterhand kan leda till att ekonomiska aktörer försvårar framtida införskaffande av varuprover under dold identitet. Fördelarna med att underrätta den ekonomiska aktören får dock anses väga över. 5.2 Ändringar till följd av att marknadskontrollmyndigheternas befogenheter framgår i de nio sektorslagarna Regeringens förslag: De möjligheter en marknadskontrollmyndighet i dag har att ta hjälp av Polismyndigheten, förena beslut med vite och bestämma att beslut ska gälla omedelbart, ska gälla vid utövandet av befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning, i den ursprungliga lydelsen. Beslut som en marknadskontrollmyndighet fattar med stöd av befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning, i den ursprungliga lydelsen, ska få överklagas. Det ska anges uttryckligen i * lagen om leksakers säkerhet, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, * lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, och * lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att marknadskontrollmyndigheter ska få ta hjälp av Polismyndigheten vid tillträde för inspektioner, förena beslut med vite och bestämma att förelägganden och förbud ska gälla omedelbart. Utredningen föreslår dock att bestämmelserna ska framgå i en sektorsövergripande lag och att motsvarande bestämmelser i de nio sektorslagarna ska upphävas. I utredningens förslag regleras även möjligheten att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut i en sektorsövergripande lag i stället för i de nio sektorslagarna. Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot utredningens förslag. De flesta remissinstanser har varit positiva till förslaget om reglering i en sektorsövergripande lag. Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Arbetsmiljöverket anser att en marknadskontroll-myndighets besök i lokaler dit allmänheten har tillträde inte är en sådan ingripande åtgärd att den går att överklaga. Skälen för regeringens förslag: När de nio sektorslagarna kompletteras med bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter (se avsnitt 5.1) finns det behov av följdändringar kopplade till utövandet av befogenheterna. Som föreslås i avsnitt 5.1 ersätts marknadskontrollmyndigheternas befogenheter enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 med en ny bestämmelse i de nio sektorslagarna som anger att en marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning, i den ursprungliga lydelsen. I de nio sektorslagarna finns ytterligare bestämmelser som hör samman med utövandet av befogenheterna i artikel 19. Det gäller möjligheterna för en marknadskontrollmyndighet att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart. Dessa möjligheter följer inte av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008, utan det är fråga om nationella bestämmelser som har tillkommit för att marknadskontrollmyndigheterna på ett effektivt sätt ska kunna tillämpa befogenheterna i artikel 19.1 andra stycket. Möjligheterna att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart bör enligt regeringens mening finnas även när marknadskontrollmyndigheterna utövar de befogenheter som följer av artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. I de aktuella bestämmelserna i de nio sektorslagarna bör därför hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersättas med en hänvisning till den nya bestämmelsen i respektive sektorslag som anger marknadskontrollmyndigheternas faktiska kontrollbefogenheter. En följd av att hänvisningen till artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning i de nio sektorslagarna är statisk är att även möjligheten att ta hjälp av Polismyndigheten, förena ett beslut med vite samt bestämma att ett beslut ska gälla omedelbart gäller i förhållande till befogenheterna så som de framgår i artikeln i den ursprungliga lydelsen. I några av de nio sektorslagarna finns det i dag en begränsning avseende vilka av marknadskontrollmyndigheternas beslut som går att överklaga. Det gäller lagen om leksakers säkerhet, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. I respektive förarbeten till dessa lagar anges att möjligheten att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut även omfattar beslut enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008. Det anges vidare att möjligheten att överklaga sådana beslut följer av förvaltningslagens regler om överklagande (se till exempel prop. 2010/11:65 Ny lag om leksakers säkerhet, s. 84 och prop. 2017/18:178 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar, s. 35 f.). Arbetsmiljöverket anser att en marknadskontrollmyndighets besök i lokaler dit allmänheten har tillträde inte är en sådan ingripande åtgärd att den går att överklaga. I förarbetena till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning anges att överklagande kan ske av en marknadskontrollmyndighets beslut som grundar sig på befogenheter som anges i förordning (EG) nr 765/2008 och som innebär förpliktelser för ekonomiska aktörer (prop. 2017/18:51 s. 47). Det anges att sådana besluts överklagbarhet följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer och förvaltningslagens allmänna regler om överklagande. Regeringen har således tidigare gjort bedömningen att dessa beslut är överklagbara och det finns inte skäl att göra någon annan bedömning nu. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighets beslut att utöva befogenheten i artikel 14.4 e bör få överklagas. Eftersom beslut enligt artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 får överklagas bör således detsamma gälla beslut som en marknadskontrollmyndighet fattar med stöd av befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Detta bör av tydlighetsskäl anges uttryckligen i sektorslagarna, så att inte överklagandebestämmelsen motsatsvis kan läsas som att sådana beslut inte går att överklaga. Även en marknadskontrollmyndighets beslut att införskaffa varuprover under dold identitet bör kunna överklagas. Det bör då vara möjligt att begära domstolens prövning av om det funnits förutsättningar för marknadskontrollmyndigheten att göra ett sådant införskaffande. Härutöver görs vissa rent språkliga och redaktionella ändringar i de aktuella bestämmelserna. 5.3 Ändringar till följd av att förordning (EG) nr 765/2008 ändras Regeringens förslag: Hänvisningar i de nio sektorslagarna till bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 ska ändras så att hänvisningarna i stället avser EU:s marknadskontrollförordning. Förordning (EG) nr 765/2008 ska anges med dess nya titel i hänvisningar till bestämmelser om ackreditering eller CE-märkning. Därför ändras * lagen om leksakers säkerhet, * lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar, och * lagen om marin utrustning. Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att bestämmelser om marknadskontroll i bland annat de nio sektorslagarna ska upphävas och ersättas av bestämmelser om marknadskontroll i en sektorsövergripande lag. Utredningen föreslår därför inte följdändringar i de nio sektorslagarna som följer av att hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts av hänvisningar till EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen föreslår en ändring av titeln på förordning (EG) nr 765/2008 i lagen leksakers säkerhet men föreslår inte någon ändring av titeln på förordningen i lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar eller i lagen om marin utrustning. Remissinstanserna har inte några invändningar mot att titeln på förordning (EG) nr 765/2008 justeras i lagen om leksakers säkerhet men har inte haft anledning att yttra sig angående övriga följdändringar i de nio sektorslagarna med anledning av att förordning (EG) nr 765/2008 upphävs. Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget. Konsumentverket anser att hänvisningen i 27 § tredje stycket produktsäkerhetslagen till förordning (EG) nr 765/2008 bör ändras eftersom de aktuella bestämmelserna i förordningen flyttas över till EU:s marknadskontrollförordning. Skälen för regeringens förslag: I de nio sektorslagarna hänvisas det till förordning (EG) nr 765/2008 och anges att det i den förordningen finns bestämmelser om marknadskontroll. Dessa bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 kommer den 16 juli 2021 att tas bort och ersättas av bestämmelser i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningarna i de nio sektorslagarna till bestämmelser om marknadskontroll i förordning (EG) nr 765/2008 bör därför justeras och det bör i stället anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Eftersom det är fråga om upplysningsbestämmelser som inte tillför lagarna något materiellt innehåll bör hänvisningarna till EU:s marknadskontrollförordning enligt regeringens mening vara dynamiska, det vill säga avse den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen. Lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning innehåller en definition av förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Definitionen av förordningen används i lagarna bland annat i bestämmelser om marknadskontrollmyndigheternas befogenheter. Definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 bör i lagarna ersättas med en definition av EU:s marknadskontrollförordning. Eftersom definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 är statisk bör även definitionen av EU:s marknadskontrollförordning vara det. Även andra hänvisningar i de nio sektorslagarna till förordning (EG) nr 765/2008 som avser bestämmelser om marknadskontroll bör enligt regeringens mening justeras till att i stället avse EU:s marknadskontrollförordning. Som ett exempel kan nämnas 29 § lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar som innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för bland annat marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008. Det bör i 29 § anges att bemyndigandet gäller avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontroll-förordning. En liknande justering behövs även i 22 § lagen om marin utrustning. I lagen om leksakers säkerhet, lagen om fritidsbåtar och vattenskotrar samt lagen om marin utrustning finns det hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 som avser bestämmelser om ackreditering och CE-märkning i förordningen. Dessa bestämmelser upphävs inte genom EU:s marknadskontrollförordning och hänvisningarna i dessa lagar bör därför endast ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Härutöver görs vissa redaktionella ändringar i de aktuella bestämmelserna. Det finns även i annan produktlagstiftning hänvisningar till förordning (EG) nr 765/2008 som behöver ändras med anledning av EU:s marknadskontrollförordning. Konsumentverket anser exempelvis att 27 § tredje stycket produktsäkerhetslagen behöver ändras. Bestämmelsen är en upplysningsbestämmelse och saknar rättslig betydelse (se prop. 2003/04:121 Ny produktsäkerhetslag, s. 196). Det finns därmed inget brådskande behov av ändring i bestämmelsen. Regeringen kommer att återkomma med förslag till ändringar i annan produktlagstiftning än de nio sektorslagarna och det finns då möjlighet att föreslå ändringar i bland annat produktsäkerhetslagen. 5.4 Definitionen av begreppet harmoniserad standard ändras i lagen om leksakers säkerhet Regeringens förslag: I lagen om leksakers säkerhet ska begreppet harmoniserad standard definieras som en sådan europeisk standard som avses i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG. Utredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon ändring av definitionen av harmoniserad standard. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig i frågan. Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: I utkastet föreslås inte någon ändring av definitionen av harmoniserad standard. Remissinstanserna: Kemikalieinspektionen påpekar att definitionen av harmoniserad standard i 4 § 9 lagen om leksakers säkerhet bör ändras eftersom definitionen hänvisar till ett direktiv som numera är upphävt. Skälen för regeringens förslag: Lagen om leksakers säkerhet genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet. Lagen innehåller i 4 § definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen. I punkten 9 definieras harmoniserad standard som en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet. Definitionen av harmoniserad standard motsvarar den definition som ges i direktiv 2009/48/EG. I direktivet anges i artikel 13 att leksaker som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med de krav som omfattas av dessa standarder eller delar av dem i artikel 10 och bilaga II i direktivet. Direktiv 98/34/EG ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG. Genom ändringen upphävdes bilaga I till direktivet. Bilaga I till direktivet motsvaras nu av bilaga I till förordning 1025/2012. I artikel 28 i förordningen i dess nu gällande lydelse anges att i unionsakter som föreskriver en presumtion om överensstämmelse med väsentliga krav genom tillämpningen av harmoniserade standarder som antagits i enlighet med direktiv 98/34/EG, ska hänvisningar till direktiv 98/34/EG tolkas som hänvisningar till förordning 1025/2012. Förordningen innehåller vissa definitioner. I artikel 2.1 c definieras begreppet harmoniserad standard. En harmoniserad standard är enligt definitionen en europeisk standard som antagits på grundval av Europeiska kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning. Efter ändringen av direktiv 98/34/EG bör, som Kemikalieinspektionen föreslår, definitionen av harmoniserad standard i 4 § 9 lagen om leksakers säkerhet ändras. Begreppet harmoniserad standard bör i lagen definieras som en sådan europeisk standard som avses i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012. Hänvisningen i lagen bör vara dynamisk så att framtida ändringar i förordningen kan få direkt genomslag i lagen. 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 16 juli 2021. Regeringens bedömning: Det finns inte behov av några övergångsbestämmelser. Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår en sektorsövergripande lag som ska ersätta bestämmelser om marknadskontroll och sanktionsbestämmelser i bland annat de nio sektorslagarna. Utredningen föreslår att den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 16 juli 2021. Utredningen föreslår vidare att det ska införas övergångsbestämmelser i vissa av de nio sektorslagarna för överträdelser som har skett före ikraftträdandet. Utredningen bedömer att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser i övrigt. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och bedömningen. Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget och bedömningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning: De lagändringar som föreslås är huvudsakligen anpassningar och följdändringar med anledning av att bland annat artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 upphör att gälla den 16 juli 2021. De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samma datum. Till skillnad från utredningens förslag innehåller propositionen inte några bestämmelser som påverkar befintliga bestämmelser om sanktioner för överträdelser av den unionslagstiftning som de nio sektorslagarna genomför eller kompletterar. Beslut om åtgärder som har fattats med stöd av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008 gäller även efter att de föreslagna lagändringarna träder i kraft. Det finns inte behov av att ange detta särskilt eller att införa någon upplysning om detta i övergångsbestämmelserna. Det finns därför inget behov av övergångsbestämmelser i de nio sektorslagarna. 7 Konsekvenser Regeringens bedömning: De föreslagna lagändringarna innebär huvudsakligen att befogenheter för marknadskontroll som i dag framgår i nationell produktlagstiftning genom hänvisning till förordning (EG) nr 765/2008 ändras så att berörda marknadskontrollmyndigheter tilldelas motsvarande befogenheter genom hänvisning till befogenheterna i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Förslagen motsvarar till mycket stor del nu gällande bestämmelser och bedöms därför inte medföra några nämnvärda ekonomiska eller andra konsekvenser för myndigheter eller ekonomiska aktörer. Utredningens bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Enligt utredningens förslag ska alla marknadskontrollmyndigheter tilldelas samtliga befogenheter i artikel 14.4 i EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen redogör mot den bakgrunden för konsekvenser av att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter jämfört med nu gällande reglering. Utredningen bedömer inte att de befogenheter som marknadskontrollmyndigheterna tilldelas i regeringens förslag medför några konsekvenser för marknadskontrollmyndigheter eller ekonomiska aktörer. Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt angående konsekvenserna av de ändringar som föreslås i detta lagstiftningsärende. Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga invändningar mot regeringens bedömning. Skälen för regeringens bedömning: De förslag som lämnas innebär att de berörda marknadskontrollmyndigheterna kommer att ha huvudsakligen samma befogenheter för den faktiska kontrollverksamheten som de har i dag. Marknadskontrollmyndigheterna ges genom förslagen utökade befogenheter att införskaffa varuprover. Det kan leda till ökad effektivitet i myndigheternas kontroller och att fler produkter som brister i överensstämmelse med gällande krav upptäcks. Förslagen bedöms inte medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för marknadskontrollmyndigheterna och kan därmed finansieras inom befintliga ramar. Förslagen bedöms inte medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för ekonomiska aktörer. De lagändringar som berör Polismyndigheten och domstolarna utgör endast lagtekniska justeringar och medför inte några ändringar i sak. Den ändrade definitionen av harmoniserad standard i lagen om leksakers säkerhet medför inga konsekvenser. 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet 4 § Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen. Definitionen av harmoniserad standard i punkt 9 ändras och det anges att med harmoniserad standard avses en sådan europeisk standard som anges i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Paragrafens punkt 10, som innehåller en definition av ackreditering, ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Hänvisningen till förordningen är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4. 24 § Paragrafen ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 24 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en leksak uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är utformad så att den avser förordningen i en viss angiven lydelse, så kallad statisk hänvisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 25 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 Ny lag om leksakers säkerhet, s. 67-68 och 110-111). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 28 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 s. 69-73 och 112). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 29 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 24 a §. Bestämmelserna i 24 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 s. 69-73 och 112-113). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 33 § Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 24 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2010/11:65 s. 83-84 och 114-115). Det görs språkliga ändringar i första och andra styckena. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning 2 § Paragrafen ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 2 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1007/2011 av den 27 september 2011 om benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och 2008/121/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om ett klädesplagg uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 4 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 Märkning av textilprodukter, s. 12-13 och 22). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 5 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 s. 12-13 och 22). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 8 § Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2013/14:171 s. 18 och 24). Dessutom görs en redaktionell ändring. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar 8 § Paragrafen innehåller bestämmelser om CE-märkning. Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Hänvisningen till förordningen är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 26 § Paragrafens första och andra stycke byter plats. I andra stycket anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 26 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en fritidsbåt uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 27 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 26 a §. Bestämmelserna i 26 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:64 Lag om fritidsbåtar och vattenskotrar, s. 65-66 och 88). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 28 § Paragrafen innehåller bestämmelser om förelägganden, förbud, vite och omedelbar verkställighet. Paragrafens andra och tredje stycke ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 26 a §. Bestämmelserna i 26 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär dels att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt, dels att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:64 s. 66-70 och 88-89). Dessutom görs en språklig ändring i första stycket och redaktionella ändringar i andra och tredje styckena. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 29 § Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att det, i stället för att anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, anges att föreskrifter får meddelas om avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 31 § Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 26 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:64 s. 73-74 och 90). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.4 Förslaget till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) 11 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 11 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om radioutrustning uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 13 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite och vilka beslut som kan gälla omedelbart. Paragrafens första och andra stycke ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 11 a §. Bestämmelserna i 11 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär dels att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt, dels att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:93 Genomförande av radioutrustningsdirektivet, s. 43-45 och 64-65). Dessutom görs redaktionella ändringar i första och andra styckena. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 14 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 11 a §. Bestämmelserna i 11 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:93 s. 45-46 och 65). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning 11 § Paragrafen innehåller bestämmelser om märkning av marin utrustning med rattmärket. Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att förordning (EG) nr 765/2008 anges med dess nya titel. Hänvisningen till förordningen är dynamisk. Dessutom görs en redaktionell ändring. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 17 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 17 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/90/EU av den 23 juli 2014 om marin utrustning och om upphävande av rådets direktiv 96/98/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om livräddningsutrustning uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 18 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i 17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158 Genomförande av det nya direktivet om marin utrustning, s. 41-42 och 69). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 20 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i 17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158 s. 46 och 70). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 21 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 17 a §. Bestämmelserna i 17 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2015/16:158 s. 46 och 70). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 22 § Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter. Paragrafen ändras på så sätt att det, i stället för att anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, anges att föreskrifter får meddelas om avgifter för marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning 2 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 2 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en hjälm uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 3 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, s. 26-27 och 43-44). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 5 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 27-29 och 44). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 6 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 27-29 och 44-45). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 10 § Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:51 s. 38-39 och 46-47). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning 2 § Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen. Paragrafen ändras på så sätt att definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en definition av EU:s marknadskontrollförordning och definitionen av en marknadskontrollmyndighet ändras genom att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 3 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 3 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en tvättmaskin uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 5 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut får förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om energi- och däckmärkning, s. 16-18 och 31-32). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 6 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 16-18 och 32). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 7 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 19-20 och 32). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning 2 § Paragrafen innehåller definitioner av vissa centrala begrepp som används i lagen. Paragrafen ändras på så sätt att definitionen av förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en definition av EU:s marknadskontrollförordning och definitionen av en marknadskontrollmyndighet ändras genom att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 3 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 3 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 1222/2009 av den 25 november 2009 om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om ett däck uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 5 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut får förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om energi- och däckmärkning, s. 24 och 36). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 6 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 24 och 36). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 7 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontroll-myndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 3 a §. Bestämmelserna i 3 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:227 s. 25 och 36). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar 2 § Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det anges att bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är dynamisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. 2 a § Paragrafen är ny och reglerar vilka befogenheter en marknadskontrollmyndighet har vid kontroll av produkter. I första stycket anges att en marknadskontrollmyndighet i enlighet med artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning har befogenhet att besluta om att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter, att få tillträde till lokaler, mark och transportmedel samt att införskaffa, inspektera och demontera varuprover. Artikel 14.4 a omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta handlingar, tekniska specifikationer, data eller uppgifter om överensstämmelse och produktens tekniska aspekter i den mån sådan tillgång är nödvändig i syfte att bedöma produktens överensstämmelse med den tillämpliga harmoniserade unionslagstiftningen. Artikel 14.4 b omfattar befogenhet att kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller relevanta uppgifter om leveranskedjan, om distributionsnätets utformning, om antalet produkter på marknaden och om andra produktmodeller som har samma tekniska egenskaper som den berörda produkten, om detta är relevant för överensstämmelse med de gällande kraven enligt harmoniserad unionslagstiftning. En marknadskontrollmyndighet har inte befogenhet att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter från någon som inte är en ekonomisk aktör, till exempel en konsument. Ekonomisk aktör definieras i artikel 3.13 i EU:s marknadskontrollförordning. Harmoniserad unionslagstiftning omfattar bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG. Detta innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att kräva att en ekonomisk aktör tillhandahåller till exempel handlingar för att bedöma om en gasapparat uppfyller gällande krav. Befogenheten i artikel 14.4 e innebär att en marknadskontrollmyndighet har befogenhet att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel som den berörda ekonomiska aktören använder för ändamål som har samband med den ekonomiska aktörens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke. Enligt artikeln är en förutsättning för tillträde att utrymmet har samband med en ekonomisk aktörs verksamhet. Det kan till exempel handla om en butik, en kontorslokal eller ett lager. Ytterligare en förutsättning för tillträdesrätten är att tillträdet sker i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Med bristande överensstämmelse avses enligt definitionen i artikel 3.7 i EU:s marknadskontrollförordning en brist i överensstämmelsen med kraven i harmoniserad unionslagstiftning eller med kraven i EU:s marknadskontrollförordning. I artikel 14.4 j anges att en marknadskontrollmyndighet ska ha befogenhet att införskaffa varuprover, att inspektera varuproverna och att demontera dem i syfte att identifiera bristande överensstämmelse och erhålla bevis. Artikeln ger stöd för att ett införskaffande av varuprover även får göras under dold identitet. Andra stycket innehåller bestämmelser om i vilka fall en marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet. En marknadskontrollmyndighet får endast införskaffa ett varuprov under dold identitet om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Att införskaffa ett varuprov under dold identitet kan till exempel vara nödvändigt om marknadskontrollmyndigheten annars inte har möjlighet att få tillgång till ett varuprov, eller annars inte får tillgång till ett varuprov som är representativt för de produkter som den ekonomiska aktören tillhandahåller. Vidare anges i andra stycket att efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. I vissa situationer kan det finnas skäl att skjuta upp underrättelsen en tid för att syftet med införskaffandet under dold identitet inte ska gå förlorat. Det kan till exempel finnas anledning att vänta med att underrätta den ekonomiska aktören till dess att leverans av en produkt har skett och marknadskontrollmyndigheten har haft möjlighet att kontrollera produkten. Befogenheten att införskaffa varuprover under dold identitet är tillämplig både vid köp i fysiska butiker och vid digitala köp. Om myndigheten agerar i eget namn är det inte fråga om att den agerar med dold identitet. I en fysisk butik kan ett införskaffande av varuprover under dold identitet till exempel gå till så att myndighetsföreträdaren inte klargör att införskaffandet sker för marknadskontrollmyndighetens räkning. Myndighetsföreträdaren uppträder som en vanlig kund och talar inte om att införskaffandet görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Vid digitala köp kan en myndighetsföreträdare till exempel använda sig av påhittade namn och kontaktuppgifter för att införskaffa varuprover. En beställning kan exempelvis ske med leverans till en boxadress eller ett centrallager. I det senare fallet kan marknadskontrollmyndigheten sedan göra en separat beställning från centrallagret till myndighetens egen adress och på så sätt undvika att tillverkaren eller distributören får kännedom om vart produkten slutligen levereras. Hänvisningen till EU:s marknadskontrollförordning är statisk. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. 3 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en marknadskontrollmyndighet har möjlighet att begära hjälp av Polismyndigheten för att vidta åtgärder för marknadskontroll. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får begära hjälp av Polismyndigheten när den vidtar åtgärder enligt artikel 14.4 a, b, e och j. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar, s. 23-24 och 41). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 5 § Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar vissa beslut ska förenas med vite. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet ska förena ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 24-26 och 41-42). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 6 § Paragrafen anger vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som kan gälla omedelbart. Paragrafen ändras på så sätt att hänvisningen till beslut enligt förordning (EG) nr 765/2008 ersätts med en hänvisning till 2 a §. Bestämmelserna i 2 a § innehåller befogenheterna som anges i artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning. Dessa befogenheter motsvarar i huvudsak de befogenheter som i dag följer av artikel 19.1 andra stycket i förordning (EG) nr 765/2008. Ändringen innebär att en marknadskontrollmyndighet får bestämma att ett beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j ska gälla omedelbart. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 24-26 och 42). Dessutom görs redaktionella ändringar. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. 10 § Paragrafen reglerar vilka beslut av en marknadskontrollmyndighet som får överklagas samt anger att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Paragrafens första stycke ändras så att det framgår att en marknadskontrollmyndighets beslut om åtgärd enligt artikel 14.4 a, b, e och j i EU:s marknadskontrollförordning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Möjligheten att överklaga ett beslut omfattar även frågan om det funnits förutsättningar enligt 2 a § andra stycket för en marknadskontrollmyndighet att införskaffa ett varuprov under dold identitet. Bestämmelsen ska i övrigt tillämpas på samma sätt som tidigare (se prop. 2017/18:178 s. 35-36 och 44). Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Ikraftträdandebestämmelse Enligt ikraftträdandebestämmelsen träder lagen i kraft den 16 juli 2021. Några övergångsbestämmelser ges inte. Övervägandena finns i avsnitt 6. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 Utdrag ur sammanfattning av betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49) I betänkandet föreslås ändringar som syftar till att anpassa svensk lagstiftning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, här benämnd EU:s marknadskontrollförordning. I betänkandet föreslås en ny sektorsövergripande lag. I lagen ska allmänna bestämmelser om åtgärder för marknadskontroll framgå så som marknadskontrollmyndigheternas befogenheter och sanktionsmöjligheter. Bestämmelser som rör produktkrav ska alltjämt finnas i sektorslagstiftningen. Förslagen i betänkandet medför följdändringar i sektorslagstiftningen. Bland annat införs hänvisningar till den sektorsövergripande lagen. Vidare upphävs bestämmelser i sektorslagstiftningen som innebär dubbelreglering i förhållande till EU:s marknadskontrollförordning. Det föreslås i betänkandet att Sveriges marknadskontrollmyndigheter tilldelas de befogenheter som anges i artikel 14.4 a-14.4 k i EU:s marknadskontrollförordning. I fråga om tillträde till lokaler föreslås att befogenheten även ska omfatta bostäder. Befogenheten att kräva begränsningar eller varningsmeddelanden på onlinegränssnitt föreslås inte gälla för de onlinegränssnitt som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. Köp under dold eller fingerad identitet betecknas anonymt köp och föreslås endast få ske om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter att ett sådant köp har genomförts ska den ekonomiska aktören underrättas om det. Det föreslås vidare att en marknadskontrollmyndighet ska få förelägga en ekonomisk aktör att tillhandahålla varuprover kostnadsfritt. I den sektorsövergripande lagen föreslås bestämmelser som reglerar olika typer av inspektioner. Det föreslås bland annat att en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten endast ska få genomföras om det kan befaras att en produkt utgör en sådan allvarlig risk att det inte är möjligt att avvakta en anmäld inspektion eller att det kan befaras att inspektionen annars skulle förlora i betydelse. Det föreslås att en marknadskontrollmyndighet under vissa förutsättningar ska få omhänderta handlingar och varuprover vid en inspektion. Det föreslås vidare att en marknadskontrollmyndighet ska få meddela förelägganden och förbud i samband med marknadskontroll. Ett föreläggande eller förbud ska få förenas med vite. Om en ekonomisk aktör inte följer ett föreläggande eller förbud eller om aktören inte går att nå, föreslås att en marknadskontrollmyndighet själv får vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk. Det föreslås en bestämmelse i den sektorsövergripande lagen som anger att en marknadskontrollmyndighet ska få återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant ekonomisk aktör, om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning. I betänkandet föreslås att en marknadskontrollmyndighet ska ålägga en ekonomisk aktör att betala en sanktionsavgift om aktören har överträtt en bestämmelse i harmoniserad unionslagstiftning eller EU:s marknadskontrollförordning som ställer krav på den produkt som aktören tillhandahåller eller som medför skyldigheter för den ekonomiska aktören. Det föreslås även förfaranderegler för sanktionsavgifter. Enligt förslaget ska de beslut en marknadskontrollmyndighet fattar få överklagas till allmän förvaltningsdomstol eller, när besluten rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde, mark- och miljödomstol. I betänkandet anges att den föreslagna lagstiftningen bedöms ha positiva effekter för marknadskontrollmyndigheterna och för de ekonomiska aktörerna. Myndigheternas möjligheter att kontrollera produkter och ingripa mot överträdelser förbättras, vilket leder till säkrare produkter på marknaden och bättre förutsättningar för en rättvis konkurrens. EU:s marknadskontrollförordning bedöms medföra en höjd ambitionsnivå för marknadskontroll, vilket på sikt kan leda till behov av ökade anslag för marknadskontrollmyndigheterna. De eventuella kostnadsökningar som förslagen i betänkandet i sig medför beträffande myndigheternas verksamhet bedöms bli så begränsade att de ryms inom ramen för befintliga anslag. För en del ekonomiska aktörer bedöms förslagen kunna medföra ökade kostnader avseende exempelvis återkrav för utförd marknadskontroll och höjda sanktionsavgifter. Det drabbar dock endast aktörer som själva bryter mot eller hanterar produkter som brister i överensstämmelse med gällande krav. Utdrag ur lagförslagen i betänkandet (SOU 2020:49) 1.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, här benämnd EU:s marknadskontrollförordning. Termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i EU:s marknadskontrollförordning. Marknadskontrollmyndigheter 2 § Regeringen meddelar föreskrifter om vilka myndigheter som är marknadskontrollmyndigheter enligt EU:s marknadskontrollförordning. Undersökningar 3 § En marknadskontrollmyndighet har den befogenhet att inleda undersökningar som anges i artikel 14.4 f) i EU:s marknadskontrollförordning. Information och handlingar 4 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 a)-c) i EU:s marknadskontrollförordning. Inspektionsrätt 5 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 d) och e) i EU:s marknadskontrollförordning. Befogenheten i artikel 14.4 e) omfattar även bostäder. 6 § En oanmäld inspektion enligt artikel 14.4 d) i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten får endast genomföras om det kan befaras att 1. en produkt utgör en sådan allvarlig risk att det inte är möjligt att avvakta en anmäld inspektion, eller 2. inspektionen annars skulle förlora i betydelse. 7 § Ett beslut om en inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten ska innehålla uppgifter om 1. föremålet för inspektionen, 2. tidpunkten när inspektionen ska börja, 3. marknadskontrollmyndighetens befogenheter enligt 4, 5, 9 och 12 §§, och 4. möjligheten att överklaga beslutet enligt 28 §. 8 § När en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten inleds, ska en marknadskontrollmyndighet överlämna ett exemplar av beslutet om inspektion till den som inspektionen ska genomföras hos, eller om det inte är möjligt underrätta den ekonomiska aktören om beslutet så snart det kan ske i efterhand. 9 § En marknadskontrollmyndighet får vid en inspektion på plats omhänderta sådana handlingar och liknande som avses i artikel 14.4 a)-c) samt sådana varuprover som avses i artikel 14.4 j) i EU:s marknadskontrollförordning om det kan befaras att 1. en produkt utgör en allvarlig risk och den ekonomiska aktören inte följer ett föreläggande om att omedelbart lämna ut handlingen eller varuprovet, eller 2. den ekonomiska aktören kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra handlingar eller varuprover. 10 § En marknadskontrollmyndighet får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som anges i 9 § samt för att tillträde vid en oanmäld inspektion i ett utrymme som inte är tillgängligt för allmänheten ska kunna ske. Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet eller avhysning. Kronofogdemyndigheten ska dock inte underrätta den som inspektionen ska genomföras hos innan verkställighet sker. 11 § En marknadskontrollmyndighet får begära att Polismyndigheten lämnar den hjälp som behövs för att tillträde i samband med en inspektion ska kunna ske. Varuprover 12 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 j) i EU:s marknadskontrollförordning. Köp under dold eller fingerad identitet (anonymt köp) enligt artikel 14.4 j) i EU:s marknadskontrollförordning får endast ske om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter att en marknadskontrollmyndighet har genomfört ett anonymt köp enligt andra stycket, ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det kan ske utan att åtgärden förlorar i betydelse. 13 § En marknadskontrollmyndighet får förelägga en ekonomisk aktör att tillhandahålla kostnadsfria varuprover. Begränsning av onlinegränssnitt 14 § En marknadskontrollmyndighet har de befogenheter som anges i artikel 14.4 k) i EU:s marknadskontrollförordning. Befogenheterna enligt första stycket gäller inte för de onlinegränssnitt som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd. När ändrade förhållanden föranleder det ska en marknadskontrollmyndighet besluta att en skyldighet att vidta en åtgärd enligt artikel 14.4 k) i EU:s marknadskontrollförordning inte längre ska gälla. Förelägganden och förbud 15 § En marknadskontrollmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att harmoniserad produktlagstiftning, EU:s marknadskontrollförordning, denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen ska följas. Ett sådant föreläggande eller förbud kan riktas mot en eller flera berörda aktörer. Om en ekonomisk aktör underlåter att följa ett föreläggande eller förbud enligt första stycket, eller om den relevanta ekonomiska aktören inte går att nå, får en marknadskontrollmyndighet själv vidta lämpliga åtgärder för att få en bristande överensstämmelse att upphöra eller att eliminera en risk. Omedelbar verkställighet 16 § En marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut enligt 15 § ska gälla omedelbart. Ersättning för kostnader 17 § En marknadskontrollmyndighet får återkräva alla kostnader för utförd marknadskontroll av en relevant ekonomisk aktör, om det vid kontrollen visar sig att produkten inte överensstämmer med gällande krav enligt tillämplig harmoniserad unionslagstiftning. Regeringen eller den marknadskontrollmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning för kostnader enligt första stycket. Tystnadsplikt 18 § Den som utför marknadskontroll får inte obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon har fått kännedom om under det att uppgifterna utfördes. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för första stycket. Vite 19 § Ett föreläggande eller förbud enligt 15 § får förenas med vite. Frågor om utdömande av vite i förelägganden och förbud som meddelats enligt första stycket och som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde prövas av mark- och miljödomstol. Sanktionsavgift 20 § En marknadskontrollmyndighet ska ålägga en ekonomisk aktör att betala en sanktionsavgift om aktören har överträtt en bestämmelse i harmoniserad produktlagstiftning eller i EU:s marknadskontrollförordning som ställer krav på den produkt som aktören tillhandahåller eller som medför skyldigheter för den ekonomiska aktören. Sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. I ringa fall ska någon sanktionsavgift inte beslutas. Sanktionsavgiften får sättas ned helt eller delvis om det finns särskilda skäl eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften. 21 § Regeringen eller den marknadskontrollmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sanktionsavgiftens storlek. Sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 15 000 kronor och högst 15 000 000 kronor. När sanktionsavgiftens storlek bestäms ska hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är, betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser och om samma ekonomiska aktör tidigare har ålagts en sanktionsavgift enligt denna lag. Sanktionsavgiften ska tillfalla staten. 22 § Innan en marknadskontrollmyndighet beslutar om sanktionsavgift ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig. En sanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år från det att överträdelsen upphörde. 23 § Ett beslut om att ta ut en sanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige. En sanktionsavgift ska betalas inom 30 dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige, eller inom den längre tid som anges i beslutet. Beslutet om sanktionsavgift får efter sista betalningsdag verkställas enligt utsökningsbalken som ett beslut som vunnit laga kraft. 24 § Om ett beslut om sanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från det att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas. 25 § En marknadskontrollmyndighet får inte besluta om sanktionsavgift för en överträdelse som har föranlett straff eller som omfattas av ett föreläggande eller förbud vid vite och samma överträdelse ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet. Straffbestämmelser 26 § Om ansvar för den som överträder 18 § finns bestämmelser i 20 kap. 3 § brottsbalken. 27 § För överträdelser av unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde gäller straffbestämmelser i 29 kap. miljöbalken. Överklagande 28 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Beslut som fattas med stöd av lagen och som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde får överklagas till mark- och miljödomstol. 29 § En miljöorganisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har rätt att överklaga en marknadskontrollmyndighets beslut enligt denna lag som rör unionslagstiftning inom miljöbalkens tillämpningsområde. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet dels att 24, 25 och 27-33 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 24, 25, 27, 29-33 §§ ska utgå, dels att 4 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, och närmast före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Marknadskontroll 3 a § Bestämmelser om marknadskontroll finns i lagen (2021:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Detsamma gäller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av krav på produkter eller skyldigheter för en ekonomisk aktör som regleras i den harmoniserade produktlagstiftning som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) 305/2011. 4 § I denna lag betyder 1. leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med, 2. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis, 3. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en leksak på unionsmarknaden, 4. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna leksak, i eget namn eller under eget varumärke, 5. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, 6. importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden, 7. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden, 8. ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant och distributören, 9. harmoniserad standard: en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 11. bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts, 12. återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren, 13. tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden, 14. marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering, och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och 14. marknadskontroll: den betydelse som anges i förordning (EU) 2019/1020, och 15. CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning. 1. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2. I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 32 § fortfarande. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.22 Förslag till lag om upphävande av lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning Härigenom föreskrivs att lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021. 1.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar dels att 27-31 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 26 § och rubrikerna närmast före 27-31 §§ ska utgå, dels att 26 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 § Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i lagen (2021:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Detsamma gäller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av krav på produkter eller skyldigheter för en ekonomisk aktör som regleras i den harmoniserade produktlagstiftning som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 1. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2. I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 30 § fortfarande. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.25 Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) Härigenom föreskrivs i fråga om radioutrustningslagen (2016:392) dels att 12-17 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 14-17 §§ ska utgå, dels att 11 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontrollmyndigheter) ska utöva marknadskontroll av radioutrustning som omfattas av denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns i lagen (2021:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Detsamma gäller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av krav på produkter eller skyldigheter för en ekonomisk aktör som regleras i den harmoniserade produktlagstiftning som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/ 2008 och (EU) nr 305/2011. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2. I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 16 § fortfarande. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:768) om marin utrustning dels att 18-21 och 23 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 17 § och rubrikerna närmast före 18, 19 och 23 §§ ska utgå, dels att 17, 22 och 24 §§ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 § Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll av marin utrustning och i övrigt utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Bestämmelser om marknadskontroll finns i lagen (2021:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Detsamma gäller bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av krav på produkter eller skyldigheter för en ekonomisk aktör som regleras i den harmoniserade produktlagstiftning som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om marknadskontroll och övrig tillsyn. 22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning, marknadskontroll och övrig tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning och tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 24 § Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller marknadskontroll eller övrig tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftsförhållanden. Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftsförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för första stycket. 1. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 2. I fråga om överträdelser som har skett före de nya bestämmelsernas ikraftträdande gäller den upphävda bestämmelsen i 23 § fortfarande. 1.28 Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning Härigenom föreskrivs att lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för överträdelser som har skett före den 16 juli 2021. 1.29 Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning Härigenom föreskrivs att lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021. 1.30 Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning Härigenom föreskrivs att lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning ska upphöra att gälla den 16 juli 2021. 1.31 Förslag till lag om upphävande av lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar Härigenom föreskrivs att lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar ska upphöra att gälla den 16 juli 2021. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för överträdelser som har skett före den 16 juli 2021. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Förteckning över remissinstanserna (SOU 2020:49) Efter remiss har yttranden över betänkandet kommit in från Statskontoret, Boverket, Göteborg stad, Post- och telestyrelsen, Patent- och registreringsverket, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Myndigheten för press, radio och tv, Transportstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Sveriges konsumenter, Läkemedelsverket, Svenskt näringsliv, Folkhälsomyndigheten, Örebro kommun, Teknikföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Innovations och kemiindustrierna (IKEM), Svensk handel, Regelrådet, Kronofogdemyndigheten, Skellefteå kommun, Stiftelsen för internetinfrastruktur, IT & Telekomföretagen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skatteverket, Kommerskollegium, Landsorganisationen i Sverige (LO), Domstolsverket, Tullverket, Justitiekanslern, Elsäkerhetsverket, Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, Småföretagarnas Riksförbund, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Nacka Tingsrätt, Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner och Regioner, Kemikalieinspektionen, Sveriges advokatsamfund, Malmö stad och Stockholms stad. Därutöver har yttranden inkommit från Svenska Institutet för Standarder, MaskinLeverantörerna, Sveriges Verktygsmaskinaffärers förening, AppLiA, Statens jordbruksverk, Svensk Torv och Juridiska fakulteten (SU). Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Helsingborg kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Karlstad kommun, Katrineholm kommun, Lunds kommun, Luleå kommun, Kammarrätten i Stockholm, Linköpings kommun, Skogsstyrelsen, Växjö kommun, Spelinspektionen, Förvaltningsrätten i Malmö, Lunds universitet, Socialstyrelsen, Ånge kommun, IF Metall, Lantmäteriet, Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Piteå kommun, Arbetsgivarverket, Konkurrensverket, Försvarets materielverk, Haparanda tingsrätt, SACO, Kustbevakningen, Drivkraft Sverige, Polismyndigheten, Malung-Sälen kommun, Kammarkollegiet, Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm, Arboga kommun, Arvika kommun, Botkyrka kommun, Business Sweden, Byggföretagen, Byggmaterialindustrierna, Danderyds kommun, Eskilstuna kommun, Falu kommun, Föreningen för generiska läkemedel och biosimilarer (FGL), Företagarna, Försvarsmakten, Gnosjö kommun, Gotlands kommun, Gävle kommun, Handelsanställdas förbund, Innovationsföretagen, Inspektionens för vård och omsorg, Installationsföretagen, International Chamber of Commerce Sverige, Karlskrona kommun, Kemisk Tekniska Företagen (KTF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Livsmedelsföretagen, Läkemedelsindustriföretagen, Mjölby kommun, Naturskyddsföreningen, Näringspunkten, Riksdagens ombudsmän - JO, RISE Research Institutions of Sweden AB, Sotenäs kommun, Standardiseringens konsument- och arbetstagarråd, Statens energimyndighet, Stockholms Handelskammare, Sundsvall kommun, Svensk bensinhandel, Svensk Digital Handel, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Elektrikerförbundet Sveriges standardiseringsförbund (SSF), Sweboat, båtbranschens riksförbund, Swedish Medtech, TCO, Tierps kommun, Unionen, Uppsala kommun, Vansbro kommun, Vetlanda kommun och Östersunds kommun Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss I utkastet föreslås anpassningar av bestämmelser om marknadskontroll i flera lagar som genomför och kompletterar bestämmelser i EU:s produktlagstiftning. Anpassningarna innebär att marknadskontrollmyndigheterna får befogenheter för att kontrollera produkter som huvudsakligen motsvarar de befogenheter de har i dag. Ändringar föreslås i följande lagar: * lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet * lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning * lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar, * lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) * lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning * lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning * lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning * lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning * lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:579) om leksakers säkerhet dels att 4, 24, 25, 28, 29 och 33 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 24 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § I denna lag betyder 1. leksak: en vara som helt eller delvis är utformad eller avsedd för barn under 14 år att leka med, 2. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en leksak för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis, 3. utsläppande på marknaden: tillhandahållande för första gången av en leksak på unionsmarknaden, 4. tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en leksak eller som låter konstruera eller tillverka en leksak och saluför denna leksak, i eget namn eller under eget varumärke, 5. tillverkarens representant: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, 6. importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och släpper ut en leksak från ett tredjeland på unionsmarknaden, 7. distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utöver tillverkaren eller importören som tillhandahåller en leksak på marknaden, 8. ekonomisk aktör: tillverkaren, importören, tillverkarens representant och distributören, 9. harmoniserad standard: en standard som, på grundval av en begäran från Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan som upptas i bilaga I till det direktivet, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 10. ackreditering: den betydelse som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 11. bedömning av överensstämmelse: en process där det visas huruvida specificerade krav avseende en leksak har uppfyllts, 12. återkallelse: varje åtgärd för att dra tillbaka en leksak som redan tillhandahålls slutanvändaren, 13. tillbakadragande: varje åtgärd för att förhindra att en leksak i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden, 14. marknadskontroll: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av myndigheterna för att se till att leksakerna överensstämmer med de tillämpliga krav som fastställs i relevant unionslagstiftning om harmonisering, och inte hotar hälsan, säkerheten eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, och 15. CE-märkning: en märkning genom vilken tillverkaren visar att leksaken överensstämmer med tillämpliga krav som fastställs i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver om märkning. 24 § Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Marknadskontrollen ska utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 24 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 25 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 24 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 28 § Ett föreläggande eller förbud enligt 27 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 24 a eller 27 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 29 § En marknadskontrollmyndighet får bestämma att dess beslut enligt 27 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart. En marknadskontrollmyndighet får, när den fattar beslut enligt 24 a eller 27 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 33 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 27 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av en marknadskontrollmyndighet får inte överklagas. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 24 a eller 27 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av en marknadskontrollmyndighet får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning dels att 2, 4, 5 och 8 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s textilmärkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s textilmärkningsförordning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 4 § Ett föreläggande eller förbud enligt 3 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 3 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 5 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att beslut enligt 3 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008 ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 3 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 8 § Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 3 och 6 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 2 a, 3 eller 6 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar dels att 8, 26-29 och 31 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § En produkt som omfattas av denna lag ska vara CE-märkt när den tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk. Bestämmelser om CE-märkning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Bestämmelser om CE-märkning finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om CE-märkning av produkter som omfattas av denna lag. 26 § Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Marknadskontroll ska utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 26 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 27 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 26 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 28 § Marknadskontrollmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska efterlevas. Marknadskontrollmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen samt direkt tillämpliga rättsakter som har meddelats med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG ska följas. Ett föreläggande eller förbud enligt första stycket eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 26 a § eller enligt första stycket ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att dess beslut enligt första stycket och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 26 a § eller enligt första stycket, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 29 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för marknadskontroll enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen. 31 § Marknadskontrollmyndighetens beslut om förelägganden och förbud enligt 28 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av marknadskontrollmyndigheten får inte överklagas. Marknadskontrollmyndighetens beslut enligt 26 a eller 28 § första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag av marknadskontrollmyndigheten får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.4 Förslag till lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392) Härigenom föreskrivs i fråga om radioutrustningslagen (2016:392) dels att 11, 13 och 14 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 11 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer (marknadskontrollmyndigheter) ska utöva marknadskontroll av radioutrustning som omfattas av denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 11 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 13 § Ett beslut enligt 12 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 11 a eller 12 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 12 § eller enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 11 a eller 12 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 14 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 11 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2016:768) om marin utrustning dels att 11, 17, 18 och 20-22 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Om bedömningen av överensstämmelse visar att den marina utrustningen uppfyller kraven enligt 4 § ska tillverkaren förse utrustningen med ett märke (rattmärke), om inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av 12 §. Endast marin utrustning som uppfyller kraven får förses med rattmärke. Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3-5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket. Bestämmelserna i artikel 30.1 och 30.3-30.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 ska tillämpas på rattmärket. Varje hänvisning till CE-märkningen i den artikeln ska betraktas som en hänvisning till rattmärket. 17 § Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som ska utöva marknadskontroll av marin utrustning och i övrigt utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i förordning (EG) nr 765/2008. Bestämmelser om marknadskontroll finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om marknadskontroll och övrig tillsyn. 17 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 18 § På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, om På begäran av en marknadskontrollmyndighet ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 17 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 20 § Ett föreläggande eller förbud enligt 19 § eller ett beslut om åtgärd enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 17 a eller 19 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 21 § Den myndighet som utför marknadskontroll och övrig tillsyn får bestämma att dess beslut enligt 19 § och enligt artikel 19 i förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen, ska gälla omedelbart. Den myndighet som utför marknadskontroll och övrig tillsyn får, när den fattar beslut enligt 17 a eller 19 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning, marknadskontroll och övrig tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EG) nr 765/2008, i den ursprungliga lydelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för ärendehandläggning, marknadskontroll och övrig tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt om avgifter för marknadskontroll enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om personlig skyddsutrustning och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, (EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll). Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 3 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 2 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 5 § Ett föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 10 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 4 och 7 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning dels att 2, 3 och 5-7 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag betyder EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s energimärkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag. marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s energimärkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag. 3 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s energimärkningsförordning och i artiklarna 16-29 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s energimärkningsförordning och i EU:s marknadskontrollförordning. 3 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 5 § Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll får förenas med vite. Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 7 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 3 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning dels att 2, 3 och 5-7 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag betyder EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen, och EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s däckmärkningsförordning, EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll och denna lag. marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s däckmärkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag. 3 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15-29 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll. Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s marknadskontrollförordning. 3 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 5 § Ett beslut om föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll får förenas med vite. Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 7 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 3 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. 1.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar dels att 2, 3, 5, 6 och 10 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer ska utöva marknadskontroll enligt EU:s förordning om gasanordningar och denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns även i artiklarna 15.3 och 16-29 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, i den ursprungliga lydelsen (EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll). Bestämmelser om marknadskontroll finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 2 a § En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen: 1. att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b, 2. att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och 3. att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j. En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under fingerad identitet enligt artikel 14.4 j i förordning (EU) 2019/1020, i den ursprungliga lydelsen, endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse. 3 § På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt artikel 19.1 i EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll, om På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs när myndigheten vidtar åtgärder enligt 2 a §, om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan vidtas utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. 5 § Ett föreläggande eller förbud enligt 4 § eller ett beslut om åtgärd enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Ett beslut enligt 2 a eller 4 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. 6 § Marknadskontrollmyndigheten får bestämma att ett beslut enligt 4 § eller enligt EU:s förordning om ackreditering och marknadskontroll ska gälla omedelbart. Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 2 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart. 10 § En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. En marknadskontrollmyndighets beslut enligt 2 a, 4 eller 7 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 16 juli 2021. Förteckning över remissinstanserna (utkastet till lagrådsremiss) Efter remiss har yttranden över utkastet till lagrådsremiss kommit in från Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kemikalieinspektionen, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Skatteverket, Statens energimyndighet, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Konsumenter, Teknikföretagen och Transportstyrelsen. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Miljömärkning Sverige aktiebolag, Riksdagens ombudsmän - JO, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-04-20 Närvarande: F.d. justitieråden Ella Nyström och Lennart Hamberg samt justitierådet Per Classon Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning Enligt en lagrådsremiss den 15 april 2021 har regeringen (Utrikesdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, 2. lag om ändring i lagen (2014:534) med kompletterande bestämmelser till EU:s textilmärkningsförordning, 3. lag om ändring i lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar, 4. lag om ändring i radioutrustningslagen (2016:392), 5. lag om ändring i lagen (2016:768) om marin utrustning, 6. lag om ändring i lagen (2018:125) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning, 7. lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning, 8. lag om ändring i lagen (2018:551) med kompletterande bestämmelser till EU:s däckmärkningsförordning, 9. lag om ändring i lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Christian Finnerman, biträdd av departementssekreteraren Amina Makboul. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 2021 Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hultqvist, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh Föredragande: statsrådet Hallberg Regeringen beslutar proposition Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning