Regeringskansliets rättsdatabaser

Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll mellan Sverige och Irland om ändring i dubbelbeskattningsavtalet den 8 oktober 1986. Ändringarna, som tillkommit på svenskt initiativ, avser främst bestämmelserna i art. 24 om undvikande av dubbelbeskattning. Således föreslås att metoden för att undvika dubbelbeskattning på inkomst av rörelse och självständig yrkesutövning ändras från undantagandemetoden till avräkningsmetoden. Vidare föreslås ändrade villkor för att mottagen utdelning från bolag i Irland skall vara skattefri för ett svenskt bolag. Krav på att utdelningen underkastats normal bolagsskatt i Irland eller skatt som är jämförlig med svensk bolagsskatt införs. Även avräkningsbestämmelserna ändras. Särskilda regler införs för utdelning från bolag i Irland som bedriver finansiell verksamhet. Som huvudregel föreslås att sådan verksamhet undantas från bestämmelserna om skattefrihet. I stället införs en möjlighet att genom ett speciellt prövningsförfarande erhålla skattefrihet för sådan utdelning. Protokollet avses träda i kraft och bli tillämpligt efter utgången av trettio dagar från den dag då de avtalsslutande staterna underrättat varandra om att de åtgärder vidtagits som behövs för att sätta protokollet i kraft. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland dels att 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse, dels att 4 § skall upphöra att gälla, dels att bilagan till lagen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Det avtal för att undvika Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt förhindra skatteflykt beträffande skatter på beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst inkomst och realisationsvinst som Sverige och Irland som Sverige och Irland undertecknade den 8 oktober undertecknade den 8 oktober 1986 skall gälla för 1986, i den lydelse detta Sveriges del. Avtalets erhållit genom det innehåll framgår av protokoll om ändring i bilaga till denna lag. avtalet som undertecknades den 1 juli 1993, skall gälla som lag här i landet. Avtalet i dess genom protokollet ändrade lydelse är intaget som bilaga till denna lag. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i avtalet skall beskattas endast i Irland, skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Genom lagen upphävs förordningen (1988:988) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland. have agreed as follows:1 stämmelser:1 b)2 in Sweden: (i) the State income tax (den statliga inkomstskatten), including the sailors' tax (sjömansskatten) and the coupon tax (kupongskatten); (ii) the special income tax on non-resident (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta); (iii) the special income tax on non-resident artistes and athletes (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.); and (iv) the communal income tax (den kommunala inkomstskatten); (hereinafter referred to as ''Swedish tax''). b)2 i Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna; 2) särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; 3) särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl; och 4) den kommunala inkomstskatten (i det följande benämnda ''svensk skatt''). 1 Avtalet är i sin ursprungliga lydelse intaget i SFS 1987:103. I den nu återgivna avtalstexten har iakttagits de ändringar som skett genom protokollet den 1 juli 1993. 2 Artikel 2 punkt 1 b) har erhållit denna lydelse genom protokollet den 1 juli 1993. (3)3 Notwithstanding the provisions of paragraph (2) of this Article, dividends paid by a company which is a resident of Ireland to a company which is a resident of Sweden shall be exempt from Swedish tax to the extent that the dividends would have been exempt from Swedish tax if both companies had been Swedish companies. This provision however is only applicable if: (a) the profits out of which the dividends are paid have been subjected to the normal corporate tax in Ireland or a tax comparable to the Swedish corporate tax in Ireland or elsewhere; or (b) the dividends paid by the company which is a resident of Ireland consist wholly or almost wholly of dividends which that company has received in respect of shares held by it in a company which is a resident in a third State and which would have been exempt from Swedish tax if the shares in respect of which they are paid had been held directly by the company which is a resident of Sweden. 3.3 Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall utdelning från ett bolag med hemvist i Irland till ett bolag med hemvist i Sverige vara undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle varit undantagen från svensk skatt om båda bolagen varit svenska. Denna bestämmelse är dock tillämplig endast om: a) den vinst av vilken utdelningen betalas har underkastats normal bolagsskatt i Irland eller en skatt jämförlig med svensk bolagsskatt i Irland eller någon annanstans; eller b) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Irland består uteslutande eller så gott som uteslutande av utdelning som detta bolag har erhållit på grund av innehav av aktier i ett bolag med hemvist i tredje stat och som skulle ha varit undantagen från svensk skatt om aktierna på grund av vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. (4) Where a resident of Sweden derives income which shall be taxable only in Ireland in accordance with the provisions of paragraph (1) or (2) of Article 20 Sweden shall exempt such income from tax but may, in calculating tax on the remaining income or capital gains of that person, apply the rate of tax which would have been applicable if the exempted income had not been so exempted. (5) (6) (7) Where income is a dividend paid by a company which is a resident of Ireland to a person who is a resident of Sweden, not being a company which is exempt from Swedish tax according to the provisions of paragraph (3) of this Article, the Swedish tax shall be charged on the aggregate of the amount or value of the dividend and the amount of the tax credit in respect of it to which the resident of Sweden is entitled under paragraph (2) of Article 11 and the amount of the Irish tax charged on that aggregate under paragraph (1) of the said Article 11 shall be allowed as a deduction in accordance with paragraph (2) of this Article from the Swedish tax payable in respect of that income. 4. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 20 punkt 1 eller 2 beskattas endast i Irland skall Sverige undanta sådan inkomst från skatt men får vid bestämmandet av skattesatsen på övrig inkomst eller skattepliktig realisationsvinst använda den skattesats som skulle ha varit tillämplig om den undantagna inkomsten inte hade undantagits. 5. 6. 7. I fall då inkomst utgörs av utdelning som betalas av bolag med hemvist i Irland till person med hemvist i Sverige, vilken inte är ett bolag som är befriat från svensk skatt enligt bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel, skall den svenska skatten utgå på summan av beloppet eller värdet av utdelningen och det därtill knutna skattetillgodohavande som den som har hemvist i Sverige är berättigad till enligt artikel 11 punkt 2. Från den sålunda beräknade svenska skatten avräknas enligt punkt 2 i denna artikel beloppet av den sammanlagda irländska skatt som utgår enligt artikel 11 punkt 1. 3 Artikel 24 punkterna 3--8 har erhållit denna lydelse genom protokollet den 1 juli 1993. (8) (a) Where under the provisions of Chapter VI of Part I of the Finance Act, 1980, (as those provisions may be amended from time to time without changing the general principle thereof) the profits of a company were relieved from Irish tax, then -- (i) for the purposes of paragraph (2), in the case of income which may be taxed in Ireland in accordance with the provisions of Article 8, the reference in that paragraph to ''an amount equal to the Irish tax paid in respect of such income'' shall have effect as if the Irish tax paid were an amount equal to one half of the Swedish tax payable on that income, (ii) for the purposes of paragraph (3), the reference to ''the normal corporate tax in Ireland'' shall be deemed to include the tax chargeable under those provisions, (iii) for the purposes of paragraph (7), if the recipient of a dividend out of those profits, if he were a resident of Ireland, would be entitled to a reduced tax credit in respect of the dividend, the amount to be allowed as a deduction under that paragraph shall be deemed to be an amount arrived at by applying to the gross aggregate amount referred to in that paragraph a rate per cent equal to three- fifths of the Swedish tax rate applicable to that gross aggregate amount. (b) Notwithstanding anything in sub-paragraph (a), where the profits of a company relieved from Irish tax under the provisions referred to in that sub-paragraph are profits from the carrying on by that company of financial services activities, this paragraph shall not apply to such profits, or to any dividends paid out of such profits, unless the competent authorities, having consulted each other, agree that the activities are such that this paragraph shall apply to profits from those activities and to any dividends paid out of those profits. (c) This paragraph shall not have effect in relation to profits arising after 31 December, 2000, or to dividends paid out of such profits. Provided that the competent authorities may, at the request of either competent authority (made not later than 30 June, 1997), review the scope and application of this paragraph and, if it appears to either or both of them -- (i) that the paragraph should be renegotiated, such renegotiation shall be entered into immediately, or (ii) that the date (31 December, 2000) should be changed, the date shall be changed to such date (not being earlier than 31 December, 1997) as may be agreed by the exchange of written notice through diplomatic channels. 8. a) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindras i Irland enligt bestämmelserna i kapitel VI av del I i ''Finance Act'', 1980, (så som de kan komma att ändras från tid till annan utan att de allmänna principerna i bestämmelserna ändras), skall 1) vid tillämpningen av punkt 2, beträffande inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 8 får beskattas i Irland, hänvisningen i denna punkt till ''ett belopp motsvarande den irländska skatt som erlagts för inkomsten'' tillämpas som om den irländska skatt som erlagts uppgått till ett belopp motsvarande hälften av den svenska skatt som belöper på denna inkomst, 2) vid tillämpningen av punkt 3, hänvisningen till ''normal bolagsskatt i Irland'' anses omfatta skatt som tas ut enligt dessa bestämmelser, 3) vid tillämpningen av punkt 7, under förutsättning att mottagaren av utdelning från sådan vinst skulle vara berättigad till ett reducerat skattetillgodohavande på grund av denna utdelning om han hade hemvist i Irland, det belopp som skall avräknas enligt denna punkt anses utgöra ett belopp som erhålls genom att på det sammanlagda bruttobeloppet som anges i denna punkt tillämpa en procentsats motsvarande tre femtedelar av den svenska skattesats som tillämpas på samma belopp. b) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindrats i Irland enligt i punkt 8 a angivna bestämmelser och vinsten härrör från bolag som bedriver finansiell verksamhet är punkt 8 a inte tillämplig på sådan vinst eller utdelning som betalas av sådan vinst, om inte de behöriga myndigheterna efter att ha konsulterat varandra överenskommit att verksamheten är sådan att punkt 8 a ändock skall tillämpas på vinsten från verksamheten och på utdelning som betalas av vinsten. c) Denna punkt gäller inte i fråga om vinst som uppkommit efter den 31 december år 2000, eller på utdelning som består av sådan vinst. På begäran framställd senast den 30 juni 1997 av en av de behöriga myndigheterna skall dessa ompröva denna punkts tillämpning och om en eller båda av de behöriga myndigheterna anser 1) att denna punkt bör omförhandlas, skall sådana förhandlingar inledas omedelbart, eller 2) att angivet datum (31 december 2000) bör ändras, skall detta datum ändras till ett annat datum (inte tidigare än 31 december 1997) som de avtalsslutande staterna kommer överens om genom skriftlig överenskommelse på diplomatisk väg. 12 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Lundgren Proposition om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Irland 1 Inledning Den 8 oktober 1986 undertecknades det nu gällande avtalet mellan Sverige och Irland för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1986/87:77, bet. SKU 1986/87:24, rskr. 1986/87:117, SFS 1987:103 och 1988:988) och tillämpades första gången vid 1990 års taxering. Genom ändringar i skattelagstiftningarna kom vissa bestämmelser i avtalet att få en annan innebörd än den avsedda. Vidare uppmärksammades att vissa svenska bolag gjort investeringar i Irland genom där upprättade dotterbolag som ur strikt affärsmässig synpunkt tedde sig som meningslösa. Avsikten med investeringarna torde endast ha varit att tillgodogöra sig ränteavdrag och sedan få kompensation för den erlagda räntan genom att erhålla skattebefriad utdelning från Irland. Motsvarande problem har uppmärksammats också av Danmark och Tyskland som haft dubbelbeskattningsavtal med Irland med liknande bestämmelser. På svenskt initiativ har förhandlingar om ändringar av avtalet ägt rum sedan 1990. Ändringarna avser i huvudsak bestämmelserna om undvikande av dubbelbeskattning i art. 24, bl.a. förutsättningarna för att ett svenskt bolag skattefritt skall kunna motta utdelning från ett irländskt bolag (se närmare under avsnitt 3.2). Ett protokoll om ändring i det nu gällande avtalet paraferades ursprungligen i Dublin den 25 april 1991. Förslaget var upprättat på engelska. Förslaget remitterades till Kammarrätten i Jönköping och Riksskatteverket. Kammarrätten uttryckte önskemål om att en klargörande redogörelse av konsekvenserna av att byta metod för undvikande av dubbelbeskattning av inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning skulle lämnas i propositionen samt att vissa bestämmelser skulle förklaras närmare. Riksskatteverket, som gjort en omfattande kartläggning av de svenska bolag som har dotterbolag i Irland, uppmärksammade i sitt remissvar det sätt på vilket de nuvarande reglerna i vissa fall har använts. Detta föranledde ytterligare förhandlingar mellan parterna innan protokollet i april i år fick sin slutliga utformning. Protokollet undertecknades den 1 juli 1993. Härefter har ett förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland upprättats inom Finansdepartementet. 2 Lagen om ändring i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland Lagförslaget består av två nya paragrafer som avses ersätta nuvarande 1 och 3 §§. 4 § föreslås bli upphävd medan nuvarande 2 § föreslås kvarstå utan ändring. I förslaget föreskrivs att avtalet i den lydelse detta erhållit genom protokollet den 1 juli 1993 skall gälla som lag här i landet (1 §). Den nuvarande 3 § innehåller sådana ''anvisningar'' för avtalets tillämpning som numera inte tas in i författning och föreslås därför bli upphävd. I den föreslagna 3 § föreskrivs att i fall då en här bosatt person uppbär inkomst som enligt avtalet skall undantas från svensk skatt skall inkomsten inte tas med vid taxeringen i Sverige. Nuvarande 4 § föreslås bli upphävd då den uppgiftsskyldighet till ledning för taxering som föreskrivs i denna paragraf numera regleras i 2 kap. 4 § andra stycket och 8 § andra stycket lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 3 Protokollets innehåll Protokollet jämte en svensk översättning bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende. 3.1 Skatter som omfattas av avtalet Med anledning av att ersättningsskatten, utskiftningsskatten och bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar slopats och att särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och för utomlands bosatta artister m.fl. tillkommit har art. 2 punkt 1 b justerats. 3.2 Undvikande av dubbelbeskattning 3.2.1 Ändrad metod för rörelseinkomst och inkomst av självständig yrkesutövning Art. 24 punkt 3 i avtalet utgår. Detta innebär att dubbelbeskattning av rörelseinkomst och inkomst av självständig yrkesutövning fortsättningsvis skall undvikas med tillämpning av avräkningsmetoden. Härigenom möjliggörs direkt resultatutjämning för t.ex. det fall att ett svenskt aktiebolag bedriver verksamhet i Irland från där beläget fast driftställe. Förlustbringande verksamhet i Irland kan i detta fall direkt utnyttjas mot vinstgivande verksamhet i Sverige. Detta gäller också för det fall en fysisk person med hemvist i Sverige bedriver näringsverksamhet i Irland från där beläget fast driftställe eller från där belägen stadigvarande anordning och verksamheten är att anse som aktiv näringsverksamhet som har en naturlig anknytning till näringsverksamhet som personen bedriver i Sverige. En annan fördel med avräkningsmetoden är att den medför en bättre garanti för att skatt erläggs i någon av staterna. 3.2.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Irland till svenskt bolag I det nuvarande avtalet är enda villkoret för att utdelning från ett irländskt bolag till ett svenskt bolag skall vara skattefri i Sverige, att utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt om båda bolagen varit svenska (art. 24 punkt 4). För att anpassa avtalet till vad som redan gäller enligt andra avtal som Sverige ingått (se exempelvis avtalen med de nordiska länderna, prop. 1989/90:33 och med Nederländerna, prop. 1991/92:62 samt med Barbados, prop. 1991/92:11 och Mauritius, prop. 1992/93:24) föreslås att två ytterligare alternativa villkor införs för att mottagen utdelning skall vara skattefri. Bestämmelserna avses ersätta nuvarande art. 24 punkt 4 och betecknas art. 24 punkt 3 a och 3 b. Bortsett från huvudvillkoret att utdelningen för att vara skattefri skulle ha varit det om båda bolagen varit svenska, föreskrivs att den vinst av vilken utdelningen betalas antingen skall ha underkastats en normal bolagsskatt i Irland eller en skatt jämförlig med svensk bolagsskatt (art. 24 punkt 3 a). Bestämmelsen kan belysas med följande exempel. Ett bolag hemmahörande i Irland har under ett visst år haft en sammanlagd vinst på IR £ 1 000 000. Av denna vinst har IR £ 500 000 i någon stat underkastats en enligt avtalet godtagbar beskattning medan resterande IR £ 500 000 är obeskattade. Under angivna förhållanden kan IR £ 500 000 tas hem till Sverige i form av skattefri utdelning, eftersom de första 500 000 som delas ut anses ha underkastats en godtagbar beskattning. Skulle hela årsvinsten tas hem till Sverige innebär detta att hälften enligt avtalet är att anse som skattefri utdelning och att hälften i princip skall beläggas med svensk inkomstskatt. I detta sammanhang skall framhållas att då det talas om den normala bolagsskatten i Irland så skall denna jämförelse regelmässigt göras med utgångspunkt från det fall då Irland tar ut full bolagsskatt och inte med de fall då skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits enligt investeringsfrämjande eller andra motsvarande bestämmelser i den interna lagstiftningen i Irland. Villkoret att en därmed jämförlig inkomstskatt skall ha uttagits på den bakomliggande vinsten, gäller även inkomstbeskattning som skett i sådana stater med vilka Sverige inte har ingått dubbelbeskattningsavtal. Om inte något av i punkt 3 a angivna villkor är uppfyllt är mottagen utdelning ändå skattefri om den betalas av ett irländskt bolag och består av utdelning från bolag i tredje stat, vilken skulle ha varit skattefri i Sverige om aktierna innehafts direkt av det svenska bolaget (art. 24 punkt 3 b). Bestämmelsen är helt fristående från punkt 3 a. Den uppställer således inget krav på att den bakomliggande vinsten skall ha underkastats den normala bolagsskatten i Irland eller, i Irland eller annan stat, en med svensk inkomstskatt jämförlig skatt. För att villkoret skall vara uppfyllt krävs däremot att den utdelning som bolaget i Irland utbetalar, betalas av inkomst som hade varit skattefri i Sverige om den hade förvärvats direkt av ett bolag med hemvist i Sverige. Bestämmelsen tar sikte på inkomst, t.ex. utdelningar, som härrör från tredje stat och som skulle ha varit undantagen från svensk beskattning, exempelvis genom bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och denna tredje stat, om inkomsten hade förvärvats direkt av det svenska bolaget. Villkor motsvarande de nu behandlade återfinns i en rad andra svenska dubbelbeskattningsavtal. Givetvis finns inte något hinder mot att utdelning för att vara skattefri är ''blandad'', dvs. vid ett och samma utdelningstillfälle består av såväl utdelning enligt punkt 3 a som 3 b. 3.2.3 Ändrade regler för matching credit och utdelning från bolag som bedriver finansiell verksamhet i Irland Svenska dubbelbeskattningsavtal med utvecklingsländer innehåller ofta regler om s.k. matching credit. Dessa regler innebär att ett i Sverige hemmahörande skattesubjekt som förvärvar inkomst från ett sådant land kan erhålla avräkning från svensk skatt på inkomsten med ett belopp som överstiger den faktiskt erlagda utländska skatten. Den föreslagna punkt 8 i artikel 24 tar sikte på de bestämmelser i irländsk intern lagstiftning som ursprungligen tillkommit för att stimulera viss industriell verksamhet. Skattesatsen för bolag som bedriver sådan verksamhet uppgår till endast 10 %. Sedan 1987 har de verksamheter som omfattas av den lindrigare beskattningen utökats. I den föreslagna avtalsbestämmelsen anges inledningsvis (punkt 8 a 1) att vid tillämpningen av avräkningsbestämmelsen i punkt 2 av art. 24, så skall ''ett belopp motsvarande den irländska skatt som erlagts för inkomsten'' anses motsvara hälften av den svenska skatt som belöper på denna inkomst. Hänvisningen till svensk skatt beror på att Irland tillämpar ett annat beskattningsår än Sverige och dessutom beräknas skatten på ett annat underlag än i Sverige. För att underlätta för såväl tillämpande myndigheter som skattskyldiga föreslås därför att avräkning skall få ske med hälften av den svenska skatt som belöper på inkomsten. Detta betyder att oberoende av hur hög den irländska skatten faktiskt är skall den svenska skatten på inkomsten i detta fall halveras. Den valda andelen (''hälften'') har valts med avsikt att inte motverka den irländska lagstiftningen som syftar till att dra till sig utländska investeringar och för att ändock medge Sverige rätt att i skälig omfattning beskatta sådan inkomst. Av den föreslagna punkt 8 a 2 framgår att vid bedömning av huruvida utdelning från ett irländskt bolag till ett svenskt bolag skall vara skattefri, uttrycket ''normal bolagsskatt i Irland'' skall anses omfatta sådan skatt som tas ut enligt de interna irländska bestämmelser som anges inledningsvis i denna punkt. Det angivna betyder att skattefrihet medges i Sverige trots att beskattning i Irland i detta fall skett med endast 10 % (matching exempt). Det sagda gäller dock inte inkomst av finansiell verksamhet. Avräkningsreglerna avseende utdelning i art. 24 punkt 8 b i nu gällande avtal tillkom mot bakgrund av dåvarande bolagsskattesats i Sverige, dvs. ca 52 %. Reglerna, som är tillämpliga när irländsk skatt satts ned enligt bestämmelserna i angiven irländsk lagstiftning, beskriver hur det belopp som skall avräknas i Sverige skall beräknas och syftade till att medge avräkning med cirka tre femtedelar av den svenska skatten. Efter den svenska skattereformen medför reglerna dock inte längre avräkning med ursprungligen avsedd andel av den svenska skatten. Därför föreslås att denna andel nu explicit anges i avtalet (punkt 8 a 3). Ändringen har således tillkommit endast för att återställa det dåvarande förhandlingsresultatet mellan parterna. Två exempel får belysa det angivna. 1. Före skattereformen Om bolagets vinst är 100 blev bolagsskatten enligt irländsk lagstiftning 10. Om återstoden antas ha blivit utdelad, dvs. 90, uppgick skattetillgodohavandet till 5, varför underlaget för skatteberäkningen i Sverige uppgick till (90+5=)95. Om aktieägaren i Sverige var ett aktiebolag som var skattskyldigt för utdelningen och som ägde mindre än 10 % av aktierna i det irländska bolaget blev skatten i Sverige 52 % av 95, dvs. 49,4. Avräkningsbeloppet utgjordes av ett enligt punkt 8 b uträknat belopp. Det lagrum som omnämns i punkt 8 b 1 angav en skattesats av 35 % vilken alltså skulle tillämpas på 95 för att få fram beloppet enligt punkt 8 b 1, dvs. 33,25. Något överskjutande belopp (skattetillgodohavande) som skulle erläggas enligt art. 11 punkt 2 var inte aktuellt i detta fall, varför reducering som annars skulle göras enligt punkt 8 b 2 inte skulle ske i detta fall. Avräkningsbeloppet blev således 33,25 och skatten i Sverige uppgick till (49,4-33,25=)16,15. 2. Efter skattereformen I förhållande till föregående exempel blir skatten nu 30 % (svensk bolagsskatt) av 95, dvs. 28,50. Den skattesats som tillämpas när avräkningsbeloppet fastställs uppgår 1991/92 enligt i bestämmelsen angiven irländsk lagstiftning till 28 %. 28 % av 95 är 26,60, vilket betyder en svensk skatt på 1,9 och en sammanlagd skatt på 11,9. Exemplet visar att den andel av den svenska skatten som avräknas efter skattereformen uppgår till mer än 90 %. För att avräkning skall erhållas med ungefärligen samma andel av den svenska skatten som före skattereformen föreslås således som tidigare angetts under punkt 8 a att avräkningsbeloppet skall anses uppgå till en procentsats motsvarande tre femtedelar (= 60 %) av den svenska skattesats som tillämpas på samma belopp (för närvarande 30 %). Det angivna innebär följande i siffror. Den svenska skatten uppgår till 30 % av 95, dvs. 28,50. Avräkning för irländsk skatt sker därmed enligt de föreslagna ändringarna med 18 % (30 % x 3/5) av 95 = 17,1. Svensk skatt uppgår därmed till 11,40 (28,50 -- 17,1) och den sammanlagda skatten till 21,40 (10 + 11,40). I artikel 24 punkt 8 b föreslås att särskilda regler införs för bolag som bedriver finansiell verksamhet (''financial services activities'') i Irland. I bestämmelsen föreskrivs som huvudregel att punkt 8 inte är tillämplig på vinster från finansiell verksamhet och inte heller på utdelning som betalas av vinster från sådan verksamhet. Detta betyder bl.a. att utdelning från ett irländskt bolag som bedriver finansiell verksamhet fortsättningsvis som huvudregel kommer att beskattas i Sverige. Om en s.k. ömsesidig överenskommelse träffas mellan de behöriga myndigheterna i de båda länderna kan dock punkt 8 a 2 undantagsvis bli tillämplig. Bestämmelsen har föranletts av att den interna irländska beskattningen av bolag med en skattesats på 10 % och svensk lagstiftning i förening med det nu gällande avtalet i vissa fall har utnyttjats på ett sätt som inte varit avsett (beträffande tolkning av dubbelbeskattningsavtal i allmänhet, se exempelvis prop. 1989/90:33 om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna s. 42 ff.). Kortfattat innebär den interna irländska lagstiftningen följande. Tillverkande företag som uppfyller vissa speciella krav erlägger sedan 1981 en reducerad bolagsskatt på 10 % mot den normala bolagsskattesatsen på ca 43 %. För att erhålla denna reducerade bolagsskatt krävs att ansökan görs och tillstånd erhålls. Sådant tillstånd kan sedan 1987 ges även till företag som bedriver finansverksamhet. En förutsättning i detta fall för erhållande av den låga skattesatsen är att verksamheten är inriktad på internationella finanstransaktioner som endast riktar sig mot i Irland icke bosatta personer och icke hemmahörande bolag, s.k. offshore-verksamhet. Transaktionerna får endast äga rum i utländsk valuta. Vissa svenska bolag har använt irländska dotterbolag för ''finansiell verksamhet'' av ett sådant slag att utdelning från dessa irländska bolag inte bör vara skattefri i Sverige. Affärsvillkoren har fastställts så att det ekonomiska utfallet i princip fastställts på förhand. Normala affärsrisker har i huvudsak eliminerats. Ibland har detta skett så att ett svenskt bolag lånat upp pengar. Lånat belopp -- som inte sällan varit mycket stort, i vissa fall miljardbelopp -- har tillskjutits som aktiekapital i ett irländskt bolag. Det irländska bolaget har i sin tur lånat ut pengarna till en irländsk bank mot en ränta som understigit den ränta moderbolaget fått erlägga. Den ränta som det irländska bolaget erhållit har därefter delats ut till det svenska moderbolaget som åberopat reglerna om skattefrihet för erhållen utdelning. Transaktionen har blivit ''vinstgivande'' endast på grund av det ränteavdrag det svenska moderbolaget erhållit. Bortsett från erhållna skattefördelar har transaktionen således varit meningslös, jfr departementschefens uttalande i prop. 1982/83:84 s. 21 med förslag till ändring i lagen mot skatteflykt m.m. Eftersom syftet med matching credit/exempt- bestämmelser är att främja svenska investeringar i syfte att skapa arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i den andra avtalsslutande staten innebär svensk avtalspolicy att offshoreverksamhet normalt sett inte alls skall omfattas av och därmed ges förmåner genom dubbelbeskattningsavtal. Förhandlarna har enats om att i detta fall bibehålla möjligheten för bolag som bedriver finansiell verksamhet att erhålla förmåner enligt avtalet och för svenska bolag att skattefritt erhålla utdelning från sådana bolag. Eftersom en mycket noggrann prövning erfordras i varje enskilt fall har man enats om ett förfarande enligt vilket de behöriga myndigheterna gemensamt efter ansökan prövar om skattefrihet för utdelning skall medges. Därvid har diskuterats vilka fall som kan bli föremål för en sådan ömsesidig överenskommelse. Enighet råder om att ett minimikrav för att utdelningsskattefrihet skall medges är att verksamheten är affärsmässigt betingad för det svenska moderbolaget, även bortsett från erhållna skattefördelar. En överenskommelse med riktlinjer för hur förfarandet skall ske och enligt vilka principer ansökningar skall prövas har ingåtts. Denna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. 3.3 Protokollets ikraftträdande Enligt art. 3 i protokollet om ändring av avtalet skall de avtalsslutande staterna underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som krävs enligt resp. stats lagstiftning för att sätta protokollet i kraft. Protokollet träder i kraft efter utgången av 30 dagar från den dag då den sista av dessa underrättelser lämnades. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt protokollet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Enligt art. 4 i protokollet skall avtalets ursprungliga regler dock t.o.m. den 31 december 1994 alltjämt tillämpas beträffande inkomst och utdelning från vinst erhållen före protokollets ikraftträdande. Detta gäller dock inte vinst av finansiell verksamhet med mindre särskild överenskommelse om detta ingåtts i det enskilda fallet. En bestämmelse om detta får tas in i den förordning i vilken regeringen föreskriver att lagen skall träda i kraft. 4 Progressionsuppräkning I fråga om inkomst som skall undantas från svensk skatt har Sverige enligt en progressionsregel i avtalet (art. 24 punkt 4, tidigare punkt 5) rätt att höja skatteuttaget på denna persons övriga inkomster. Sverige avstår numera av olika skäl, bl.a. förenklingsskäl, regelmässigt från att utnyttja den rätt till progressionsuppräkning som ges i dubbelbeskattningsavtalen. Därför har ingen bestämmelse om att sådan uppräkning skall ske intagits i den föreslagna lagen. 5 Lagrådets hörande De bestämmelser som föreslagits bli införda i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland är utformade på samma sätt som bestämmelserna i andra jämförbara lagar om dubbelbeskattningsavtal. Dubbelbeskattningsavtalens regler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund av det angivna att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 6 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna protokollet om ändring i avtalet den 8 oktober 1986 mellan Konungariket Sverige och Irland för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst, 2. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland. 7 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. j1010hfj111h fj1212hfj1001fj2002hfj2222hfj222hfj333hfj1000ht fj2000ht f PROTOCOL AMENDING THE CONVENTION BETWEEN SWEDEN AND IRELAND FOR THE AVOIDANCE OF DOUBLE TAXATION AND THE PREVENTION OF FISCAL EVASION WITH RESPECT TO TAXES ON INCOME AND CAPITAL GAINS SIGNED IN STOCKHOLM ON 8 OCTOBER 1986 The Government of Sweden and the Government of Ireland; Desiring to conclude a Protocol to amend the Convention between Sweden and Ireland for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and capital gains signed in Stockholm on 8 October 1986 (hereinafter referred to as ''the Convention''); Have agreed as follows: Article 1 Sub-paragraph (b) of paragraph (1) of Article 2 of the Convention shall be deleted and replaced by the following: ''(b) in Sweden: (i) the State income tax (den statliga inkomstskatten), including the sailors' tax (sjömansskatten) and the coupon tax (kupongskatten); (ii) the special income tax on non-residents (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta); (iii) the special income tax on non-resident artistes and athletes (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.); and (iv) the communal income tax (den kommunala inkomstskatten); (hereinafter referred to as ''Swedish tax'').'' Article 2 (1) Paragraph (3) of Article 24 of the Convention shall be deleted. (2) Paragraph (4) of Article 24 of the Convention shall be deleted and replaced by the following: ''(3) Notwithstanding the provisions of paragraph (2) of this Article, dividends paid by a company which is a resident of Ireland to a company which is a resident of Sweden shall be exempt from Swedish tax to the extent that the dividends would have been exempt from Swedish tax if both companies had been Swedish companies. This provision however is only applicable if: (a) the profits out of which the dividends are paid have been subjected to the normal corporate tax in Ireland or a tax comparable to the Swedish corporate tax in Ireland or elsewhere; or (b) the dividends paid by the company which is a resident of Ireland consist wholly or almost wholly of dividends which that company has received in respect of shares held by it in a company which is a resident in a third State and which would have been exempt from Swedish tax if the shares in respect of which they are paid had been held directly by the company which is a resident of Sweden.'' (3) Paragraph (5) of Article 24 shall be re-numbered paragraph (4) and amended by the deletion of the following: ''or shall be exempt from Swedish tax in accordance with paragraph (3) of this Article''. (4) Paragraphs (6) and (7) of Article 24 shall be re- numbered paragraphs (5) and (6), respectively. (5) Sub-paragraph (a) of paragraph (8) of Article 24 shall be re-numbered paragraph (7), the reference to paragraph (4) in that sub-paragraph shall be amended to paragraph (3) and sub-paragraphs (b) and (c) of paragraph (8) shall be deleted. (6) The following paragraph shall be inserted after paragraph 7: ''(8)(a) Where under the provisions of Chapter VI of Part I of the Finance Act, 1980, (as those provisions may be amended from time to time without changing the general principle thereof) the profits of a company were relieved from Irish tax, then -- (i) for the purposes of paragraph (2), in the case of income which may be taxed in Ireland in accordance with the provisions of Article 8, the reference in that paragraph to ''an amount equal to the Irish tax paid in respect of such income'' shall have effect as if the Irish tax paid were an amount equal to one half of the Swedish tax payable on that income, (ii) for the purposes of paragraph (3), the reference to ''the normal corporate tax in Ireland'' shall be deemed to include the tax chargeable under those provisions, (iii) for the purposes of paragraph (7), if the recipient of a dividend out of those profits, if he were a resident of Ireland, would be entitled to a reduced tax credit in respect of the dividend, the amount to be allowed as a deduction under that paragraph shall be deemed to be an amount arrived at by applying to the gross aggregate amount referred to in that paragraph a rate per cent equal to three- fifths of the Swedish tax rate applicable to that gross aggregate amount. (b) Notwithstanding anything in sub-paragraph (a), where the profits of a company relieved from Irish tax under the provisions referred to in that sub-paragraph are profits from the carrying on by that company of financial services activities, this paragraph shall not apply to such profits, or to any dividends paid out of such profits, unless the competent authorities, having consulted each other, agree that the activities are such that this paragraph shall apply to profits from those activities and to any dividends paid out of those profits. (c) This paragraph shall not have effect in relation to profits arising after 31 December, 2000, or to dividends paid out of such profits. Provided that the competent authorities may, at the request of either competent authority (made not later than 30 June, 1997), review the scope and application of this paragraph and, if it appears to either or both of them -- (i) that the paragraph should be renegotiated, such renegotiation shall be entered into immediately, or (ii) that the date (31 December, 2000) should be changed, the date shall be changed to such date (not being earlier than 31 December, 1997) as may be agreed by the exchange of written notice through diplomatic channels.'' Article 3 (1) Each of the Contracting States shall notify to the other the completion of the procedure required by its law for the bringing into force of this Protocol. (2) This Protocol shall enter into force immediately after the expiration of thirty days following the date of the later of these notifications and shall thereupon have effect. Article 4 Notwithstanding the preceding Articles of this Protocol, income and dividends accruing to a resident of Sweden out of profits which are derived before the entry into force of this Protocol by a company resident in Ireland or by a permanent establishment in Ireland of that resident of Sweden will, up to and including 31 December, 1994, be entitled to the same exemptions and reliefs to which they would have been entitled under the Convention between Ireland and Sweden for the avoidance of double taxation and the prevention of fiscal evasion with respect to taxes on income and capital gains signed in Stockholm on 8 October, 1986, if this Protocol had not entered into force. However, the provisions of this Article shall not apply where the profits of the company resident in Ireland or of the permanent establishment in Ireland are profits from the carrying on by that company or permanent establishment of a financial services activity in Ireland, unless the Competent Authorities agree that sub-paragraph (a) of paragraph 8 of Article 24 of the said Convention, as amended by this Protocol, would, whether or not the company or the permanent establishment has stopped trading, apply if the activities have been carried out after the entry into force of this Protocol to profits from that activity or to dividends paid out of them. Article 5 This Protocol shall cease to have effect at such time as the Convention ceases to have effect in accordance with Article 31 of the Convention. In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto by their respective Governments, have signed this Protocol. Done at Dublin this 1st day of July 1993 in duplicate in the English language. For the Government For the Government of Sweden: of Ireland: Margareta Hegardt Dick Spring Bilaga 1 (Översättning) PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN SVERIGE OCH IRLAND FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRA SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH REALISATIONSVINST SOM UNDERTECKNADES I STOCKHOLM DEN 8 OKTOBER 1986 Sveriges regering och Irlands regering; som önskar ingå ett protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Irland för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst som undertecknades i Stockholm den 8 oktober 1986 (i det följande benämnt ''avtalet''); har kommit överens om följande bestämmelser: Artikel 1 Punkt 1 b i artikel 2 i avtalet utgår och ersätts av följande bestämmelse: '' b) i Sverige: 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna; 2) särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; 3) särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.; och 4) den kommunala inkomstskatten; (i det följande benämnda 'svensk skatt').'' Artikel 2 1. Artikel 24 punkt 3 i avtalet utgår. 2. Artikel 24 punkt 4 i avtalet utgår och ersätts med följande bestämmelser: ''3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall utdelning från bolag med hemvist i Irland till bolag med hemvist i Sverige vara undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk skatt om båda bolagen hade varit svenska. Denna bestämmelse är dock tillämplig endast om: a) den vinst av vilken utdelningen betalas har underkastats normal bolagsskatt i Irland eller en skatt jämförbar med svensk bolagsskatt i Irland eller någon annanstans, eller b) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Irland består uteslutande eller så gott som uteslutande av utdelning som detta bolag har erhållit på grund av innehav av aktier i ett bolag med hemvist i tredje stat och som skulle ha varit undantagen från svensk skatt om aktierna på grund av vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.'' 3. Artikel 24 punkt 5 skall betecknas punkt 4 och ändras genom att följande ord utgår: ''eller enligt bestämmelserna i punkt 3 i denna artikel skall undantas från svensk skatt''. 4. Artikel 24 punkterna 6 och 7 skall betecknas punkterna 5 respektive 6. 5. Artikel 24 punkt 8 a skall betecknas punkt 7, hänvisningen till punkt 4 i den nya punkten 7 skall ändras till punkt 3 och punkterna 8 b och c skall utgå. 6. Följande punkt skall införas efter punkt 7: ''8. a) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindras i Irland enligt bestämmelserna i kapitel VI av del I i 'Finance Act', 1980 (så som de kan komma att ändras från tid till annan utan att de allmänna principerna i bestämmelserna ändras) skall 1) vid tillämpningen av punkt 2, beträffande inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 8 får beskattas i Irland, hänvisningen i denna punkt till 'ett belopp motsvarande den irländska skatt som erlagts för inkomsten' tillämpas som om den irländska skatt som erlagts uppgått till ett belopp motsvarande hälften av den svenska skatt som belöper på denna inkomst, 2) vid tillämpningen av punkt 3, hänvisningen till 'normal bolagsskatt i Irland' anses omfatta sådan skatt som tas ut enligt dessa bestämmelser, 3) vid tillämpningen av punkt 7 under förutsättning att mottagaren av utdelning från sådan vinst skulle vara berättigad till ett reducerat skattetillgodohavande på grund av denna utdelning om han hade hemvist i Irland, det belopp som skall avräknas enligt denna punkt anses utgöra ett belopp som erhålls genom att på det sammanlagda bruttobeloppet som anges i denna punkt tillämpa en procentsats motsvarande tre femtedelar av den svenska skattesats som tillämpas på samma belopp. b) I det fall beskattningen av ett bolags vinst lindrats i Irland enligt i punkt 8 a angivna bestämmelser och vinsten härrör från bolag som bedriver finansiell verksamhet är punkt 8 a inte tillämplig på sådan vinst eller utdelning som betalas av sådan vinst, om inte de behöriga myndigheterna efter att ha konsulterat varandra överenskommit att verksamheten är sådan att punkt 8 a ändock skall tillämpas på vinsten från verksamheten och på utdelning som betalas av vinsten. c) Denna punkt gäller inte i fråga om vinst som uppkommit efter den 31 december år 2000, eller på utdelning som består av sådan vinst. På begäran framställd senast den 30 juni 1997 av en av de behöriga myndigheterna skall dessa ompröva denna punkts tillämpning och om en eller båda av de behöriga myndigheterna anser 1) att denna punkt bör omförhandlas, skall sådana förhandlingar inledas omedelbart, eller 2) att angivet datum (31 december 2000) bör ändras, skall detta datum ändras till ett annat datum (inte tidigare än 31 december 1997) som de avtalsslutande staterna kommer överens om genom skriftlig överenskommelse på diplomatisk väg.'' Artikel 3 1. Vardera avtalsslutande staten skall meddela den andra staten när enligt den statens lagstiftning erforderliga åtgärder vidtagits för att detta protokoll skall kunna träda i kraft. 2. Detta protokoll träder i kraft omedelbart efter utgången av trettio dagar efter det senare av dessa två meddelanden och protokollets bestämmelser tillämpas därefter. Artikel 4 Utan hinder av föregående artiklar i detta protokoll, skall en person med hemvist i Sverige t.o.m. den 31 december 1994 beträffande inkomster och utdelning från vinster erhållna före ikraftträdandet av detta protokoll av ett bolag med hemvist i Irland eller av ett fast driftställe som personen har i Irland, vara berättigad till samma undantag och lättnader i beskattningen som han skulle ha varit berättigad till enligt det i Stockholm den 8 oktober 1986 undertecknade avtalet mellan Sverige och Irland för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och realisationsvinst om inte detta protokoll hade trätt i kraft. Emellertid skall bestämmelserna i denna artikel inte tillämpas i fall då vinsten som erhållits av ett bolag med hemvist i Irland eller av ett där beläget fast driftställe härrör från finansiell verksamhet som bolaget eller det fasta driftstället bedrivit i Irland om inte de behöriga myndigheterna överenskommer om att punkt 8 a i artikel 24 i avtalet, i den lydelse detta fått genom detta protokoll, skulle ha tillämpats på vinsten från verksamheten eller på utdelning som betalats av denna vinst, oavsett om bolagets eller det fasta driftställets verksamhet då upphört, om verksamheten bedrivits efter ikraftträdandet av detta protokoll. Artikel 5 Detta protokoll skall upphöra att gälla vid den tidpunkt då avtalet upphör att gälla enligt artikel 31 i avtalet. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade av respektive regering, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Dublin den 1 juli 1993 i två exemplar på engelska språket. För Sveriges regering: För Irlands regering: Margareta Hegardt Dick Spring j1010h fj111h fj1212hfj1001fj2002hfj2222hfj222hfj333hfj1000ht fj2000ht f MEMORANDUM OF UNDERSTANDING As respects sub-paragraph b) of paragraph 8 of Article 24, at the time of entering into force of this Protocol the competent authorities, having consulted each other, have agreed -- that the purpose of the consultation process referred to in that sub-paragraph in relation to financial services is to prevent financial services based schemes whose sole or chief purpose is the general avoidance of taxation from gaining access to the benefits of paragraph 3 and paragraph 8 and both competent authorities avow and affirm that there is no desire or intent to prevent genuine commercially based financial services projects from gaining access to those benefits and it is avowed and affirmed that such projects will gain such access, -- to devise a set of procedures to ensure that the consultation process shall be carried out without undue delay, Annex ''A'', so that the acceptance or rejection of a project will be communicated to the promoters as quickly as possible. A resident of either country may seek the assistance of either of the competent authorities if the resident is of the opinion that the other competent authority is causing undue delay in carrying out its part of the consultation process, -- to devise a set of principles for the determining that a financial services project is genuine within the terms of the consultation process, Annex ''B'', and -- that the competent authorities may enter into agreement from time to time that certain clearly defined types of financial services are acceptable to both competent authorities and may agree that such financial services shall be entitled to the aforementioned benefits without the need to go through the consultation process. It is further agreed that the substance of such agreements may be made public by either or both competent authorities. CONSULTATION PROCESS FOR THE APPROVAL OF PROJECTS FOR THE PURPOSES OF THE SWEDEN/IRELAND PROTOCOL 1. Proposals for a project may be submitted to either competent authority (hereinafter referred to as the ''first mentioned authority''). 2. It will be the responsibility of the promoters of the project to ensure that all aspects of the project are made known to the competent authorities. This shall include not only the aspects of the project to be carried on in the Contracting State in which the project will be located but any matters which would be of concern to the Revenue authorities of the other Contracting State with regard to the intended activities of the promoters or their investors. Failure to disclose a material fact or any unapproved alteration of a material fact may result in any acceptance of a project being withdrawn, which might result in the loss of certain benefits of the Convention, from such date which may be a date retrospective to the date approval was given, or such later date as the competent authorities shall agree. 3. The first mentioned authority shall examine the project after obtaining such additional information, if any, from the promoters as it deems necessary. 4. The first mentioned authority having examined the project and made a decision as to its acceptability or otherwise shall pass the papers on the project to the other competent authority indicating its decision in relation to the project and the reasons for the decision. The other competent authority shall then examine the project and may request such additional information, if any, from the promoters as it deems necessary. If the other competent authority agrees with the decision of the first mentioned competent authority it shall so communicate that agreement to the first mentioned authority and, accordingly, the project shall be accepted or rejected as the case may be. The promoters shall be so informed by the first mentioned authority. In the case of a rejection the reasons for the rejection shall be communicated to the promoters who may, if they so wish, resubmit the project with the objectionable aspects removed or may make further representations with regard to any of the objectionable points raised by the competent authorities. 5. If there is not agreement, the other competent authority shall indicate to the first mentioned competent authority the reasons why it so disagrees. The first mentioned competent authority may, if it so deems appropriate, attempt to arrive at a reconciliation between the conflicting views of the competent authorities with such assistance from the promoters as shall be deemed appropriate. Alternatively they may refer the matter back to the promoters for amendment or further representation as at 4 above. 6. Both competent authorities pledge themselves to ensuring that the aforementioned consultation procedures shall be implemented with the maximum degree of dispatch consistent with the needs of ensuring that a correct decision is made. In general the competent authorities will strive to give a decision within 4 to 6 weeks. 7. On the basis of the information provided by the promoter of the project, the competent authorities, if requested, will give a non-binding advance indication as to whether the project is likely to be approved or rejected, always subject to confirmation following full investigation. 8. The substance of these consultation procedures may be made public by either or both competent authorities. PRINCIPLES FOR THE ACCEPTANCE THAT A FINANCIAL SERVICES PROJECT IS GENUINE WITHIN THE TERMS OF THE CONSULTATION PROCESS These principles are issued for illustrative purposes only. They do not purport to be exclusive or exhaustive or to have any legal standing and are not binding on either competent authority. Depending on the nature of the project the absence of one or more of the guidelines need not necessarily lead to a rejection of the project although some of the guidelines such as 1 and 2 for example are of greater importance than other and their contravention would lead to the rejection of a project. 1. A genuine commercially viable product package must be visible involving real trading in real assets or the carrying out of other genuine commercial financial services related activities by way of real trading or as an integral part of a larger trading operation. 2. Where the activity involves the raising of a body of funds for a profit making venture or insurance, there must be a clearly-demonstrated positive relationship and proportion between the level of funds raised for the project and the use of such funds for the specific venture or the risk to be covered. There must be a reasonable expectation of a commercial arm's length return on the funds. The venture must be carried on as a trade. 3. The method of sourcing of funds (i.e. borrowed or surplus) will be taken into account in assessing the acceptability of a project including cases arising under 1 or 2. 4. The enterprise must either stand alone as a genuine business operation complete with the badges of substance: personnel, offices and appropriate office equipment, marketing, accounts etc. or be carried on in association with another company which possesses those qualities in due measure in relation to the enterprise as would be present if the enterprise were to stand alone. In either case the project must be operating under a specific business plan (see below). 5. The project should have the capacity to be able to demonstrate through a reasonable business plan which contains specific information on the nature of the proposed activities that it has the ability and a specific expansion plan to generate enhanced activity. 6. A genuine business operation can have periods of passive investment in securities or deposits for genuine or exceptional reasons in the course of an active financial services business. 7. A project whose main activity is passive investment in securities or deposits will not be approved. 8. The contents of these principles may be made public by either or both competent authorities. f7 ÖVERENSKOMMELSE Vid tidpunkten för protokollets ikraftträdande har de behöriga myndigheterna beträffande artikel 24 punkt 8 b kommit överens om följande: -- att ändamålet med den i bestämmelsen angivna konsultationsproceduren beträffande finansiell verksamhet är att förhindra projekt baserade på finansiell verksamhet vars enda eller huvudsakliga syfte är att undvika beskattning från att erhålla förmåner enligt punkt 3 och punkt 8 samt att de behöriga myndigheterna försäkrar att det inte finns någon avsikt att förhindra projekt baserade på genuint affärsmässigt bedriven finansiell verksamhet från att få sådana förmåner, -- att tillskapa en ordning som medför att konsultationsproceduren skall genomföras utan onödig fördröjning, se bilaga A, så att bifall eller avslag kan meddelas initiativtagarna så snart detta är möjligt. En person med hemvist i en avtalsslutande stat kan göra framställning till endera av de behöriga myndigheterna om han anser att den andra behöriga myndigheten orsakar onödig fördröjning avseende dess del av proceduren, -- att ange ett antal principer för att avgöra om ett projekt avseende finansiell verksamhet är genuint affärsmässigt i den mening som avses här, se bilaga B, samt att -- de behöriga myndigheterna från tid till annan genom överenskommelser kan ange att vissa klart avgränsade typfall av finansiell verksamhet är acceptabla för de behöriga myndigheterna och skall åtnjuta tidigare angivna förmåner utan att behöva genomföra konsultationsproceduren. Sådana överenskommelser får offentliggöras av endera av de behöriga myndigheterna eller av båda. KONSULTATIONSPROCEDUREN FÖR ATT ERHÅLLA GODKÄNNANDE AV PROJEKT ENLIGT DET SVENSK--IRLÄNDSKA PROTOKOLLET 1. Förslag till projekt får inges till endera behöriga myndigheten (i det följande benämnd ''den förstnämnda myndigheten''). 2. Det är initiativtagarna till projektet som har ansvar för att projektets samtliga aspekter delges de behöriga myndigheterna. Detta omfattar inte bara den del av projektet som skall genomföras i den avtalsslutande stat i vilken projektet är lokaliserat utan alla fakta som den andra avtalsslutande statens skattemyndigheter har behov av beträffande initiativtagarnas eller finansiärernas planerade aktiviteter. Om fakta ej meddelas eller ändring vidtas beträffande något materiellt faktum utan att tillstånd härför medgivits kan detta medföra att tidigare meddelat bifall tas tillbaka, vilket kan medföra förlust av vissa avtalsförmåner med retroaktiv verkan från det datum då bifall meddelades eller från något senare datum som de behöriga myndigheterna överenskommit om. 3. Den förstnämnda myndigheten skall bedöma projektet efter att ha erhållit eventuell ytterligare information, om sådan bedöms nödvändig, från initiativtagarna. 4. Den förstnämnda myndigheten skall, efter att ha bedömt projektet och fattat beslut om det kan bifallas eller inte, översända handlingarna till den andra behöriga myndigheten med angivande av beslutet och skälen för detta. Den sistnämnda behöriga myndigheten skall därefter bedöma projektet och kan begära eventuell ytterligare information, om sådan bedöms nödvändig, från initiativtagarna. Om denna behöriga myndighet kommer till samma beslut som den förstnämnda myndigheten skall detta meddelas denna, och i enlighet härmed skall projektet antingen bifallas eller avslås. Den förstnämnda myndigheten skall informera initiativtagarna om beslutet. Om avslag meddelas skall skälen härför meddelas till initiativtagarna som, om de så önskar, åter kan begära prövning av projektet efter att ha tagit bort de aspekter som föranlett invändningar eller efter att ha bifogat ytterligare information angående någon av de punkter som föranlett invändningar från de behöriga myndigheterna. 5. Om enighet inte föreligger skall den andra behöriga myndigheten meddela den förstnämnda myndigheten skälen för dess avvikande mening. Den förstnämnda myndigheten kan, om denna bedömer detta som lämpligt, försöka överbrygga de behöriga myndigheternas konflikterande uppfattningar med den assistans från initiativtagarna som kan vara lämplig. Alternativt kan ärendet återförvisas till initiativtagarna för ändring eller ny framställning enligt punkt 4 ovan. 6. De behöriga myndigheterna utfäster sig att genomföra den angivna konsultationsproceduren med den största skyndsamhet som är möjlig med hänsyn till behovet av att försäkra sig om att rätt beslut fattas. I allmänhet kommer de behöriga myndigheterna att sträva efter att avge beslut inom fyra till sex veckor. 7. På basis av den information som en initiativtagare presenterar kommer de behöriga myndigheterna om så begärs att avge ett icke bindande besked huruvida ett projekt sannolikt kommer att bifallas eller avslås. I varje enskilt fall är beskedet endast tentativt i avvaktan på att en fullständig undersökning genomförts. 8. De angivna konsultationsprocedurerna får offentliggöras av endera av de behöriga myndigheterna eller av båda. PRINCIPER FÖR FASTSTÄLLANDE AV OM PROJEKT AVSEENDE FINANSIELL VERKSAMHET ÄR GENUINT AFFÄRSMÄSSIGT I DEN MENING SOM AVSES ENLIGT KONSULTATIONSPROCEDUREN Angivna principer har endast till syfte att vara beskrivande. De avses varken vara uteslutande, uttömmande eller ha rättslig betydelse eller vara bindande för någon av de behöriga myndigheterna. Den omständigheten att ett eller flera angivna villkor inte uppfylls, fastän vissa såsom de i punkterna 1 och 2 angivna är viktigare än andra, behöver inte, beroende på projektets natur, nödvändigtvis leda till att ett projekt avslås. 1. Projektet måste innefatta en genuint affärsmässigt betingad och genomförbar verksamhet innefattande verklig handel med reala tillgångar eller annan med finansiell verksamhet sammanhängande verksamhet med verklig handel eller utgöra en integrerad del av en större handelsverksamhet. 2. I det fall verksamheten omfattar finansierandet av en vinstgivande verksamhet eller av försäkringsrörelse måste det finnas ett klart positivt samband och ett rimligt förhållande mellan det kapital som uppbringats för projektet och användningen av detta kapital i verksamheten eller de risker detta är avsett att täcka. Det måste föreligga en tillräcklig grad av sannolikhet för erhållandet av en verklig affärsmässig avkastning på insatt kapital. Den vinstgivande verksamheten måste bedrivas i form av handel. 3. Finansieringsmetoden, dvs. användningen av lånat kapital eller av tillgängliga vinstmedel, tas i beaktande vid bedömningen av ett projekt innefattande sådana fall som omtalats i punkterna 1 och 2. 4. Företaget måste endera bedrivas ensamt som ett genuint, komplett affärsföretag med egna resurser i form av personal, kontor, lämplig kontorsutrustning, marknadsföring, räkenskaper etc. eller tillsammans med ett bolag som har dessa resurser i tillräcklig omfattning för att tillgodose företagets behov sådana som de skulle vara om företaget bedrevs ensamt. I båda fallen måste projektet bedrivas enligt en tydlig affärsplan (se nedan). 5. Projektet måste, genom en trovärdig affärsplan som innehåller tydlig information om den avsedda verksamheten, kunna visas ha förmågan och en särskild inriktning att generera ökad aktivitet. 6. Även genuint affärsmässig verksamhet kan av genuint affärsmässiga eller av exceptionella skäl omfatta perioder av passiva investeringar i värdepapper eller depositioner under en eljest aktiv finansiell verksamhet. 7. Ett projekt vars huvudsakliga verksamhet består i passiva investeringar i värdepapper eller depositioner kommer inte att bifallas. 8. Angivna principer får offentliggöras av endera behöriga myndigheterna eller av dem båda. tProp. 1993/94:12 Annex ''A'' Prop. 1993/94:12 Annex ''A'' Prop. 1993/94:12 Annex A Prop. 1993/94:12 Annex A Prop. 1993/94:12 Annex A tProp. 1993/94:12 Annex ''B'' Prop. 1993/94:12 Annex ''B'' Prop. 1993/94:12 Annex B Prop. 1993/94:12 Annex B Prop. 1993/94:12 Annex B tProp. 1993/94:12 Bilaga 2 (Översättning) tProp. 1993/94:12 Bilaga 2 (Översättning) tProp. 1993/94:12 Bilaga 2 (Översättning) Prop. 1993/94:12 Bilaga 2 Prop. 1993/94:12 Bilaga 2 Prop. 1993/94:12 Bilaga 2 Prop. 1993/94:12 Bilaga 2 tProp. 1993/94:12 Bilaga A Prop. 1993/94:12 Bilaga A Prop. 1993/94:12 Bilaga A Prop. 1993/94:12 Bilaga A Prop. 1993/94:12 Bilaga A tProp. 1993/94:12 Bilaga B Prop. 1993/94:12 Bilaga B Prop. 1993/94:12 Bilaga B Prop. 1993/94:12 Bilaga B Prop. 1993/94:12 Bilaga B Bilaga 2 (Översättning) Annex ''A'' Bilaga A Annex ''B'' Bilaga B tProp. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Prop. 1993/94:12 Förordning om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland; utfärdad den Regeringen föreskriver följande. 1 § Lagen ( ) om ändring i lagen (1987:103) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Irland skall träda i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas beträffande inkomst och realisationsvinst som förvärvas den 1 januari 1994 eller senare. Det protokoll om ändring i dubbelbeskattningsavtalet som undertecknades den 1 juli 1993 trädde i kraft den . 2 § Avtalet i dess lydelse före ikraftträdandet av protokollet skall dock t.o.m. den 31 december 1994 alltjämt tillämpas på utdelning och inkomst från vinst som ett i Irland hemmahörande bolag eller där beläget fast driftställe erhållit före ikraftträdandet av protokollet. Detta gäller inte beträffande vinst av finansiell verksamhet om inte sådan överenskommelse som anges i artikel 4 i protokollet träffats om detta. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. På regeringens vägnar