Post 7143 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:72 ·
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås riksdagen godkänna ett
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela och
anta en lag om avtalet. Avtalet har tagits in i lagen som en
bilaga. Det avses bli tillämpligt på inkomst som förvärvas
efter utgången av det år då avtalet träder i kraft.
Sverige har för närvarande inget
dubbelbeskattningsavtal med Venezuela.
Förslag till
Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Venezuela
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt
och skattebrott som Sverige och Venezuela undertecknade
den 8 september 1993 skall, tillsammans med det protokoll
som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla
som lag här i landet.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas
endast i den mån dessa medför inskränkning av den
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en person som är bosatt i Sverige
förvärvar inkomst som enligt bestämmelse i avtalet
beskattas endast i Venezuela skall sådan inkomst inte tas
med vid taxeringen i Sverige.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop.
1993/94
72
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14
oktober 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och
statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble,
Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Venezuela
1 Inledning
Svenska företag har under lång tid varit verksamma i
Venezuela. Framställning om inledande av förhandlingar
om dubbelbeskattningsavtal gjordes från svensk sida redan
år 1961. En första överläggning i avtalsfrågan ägde rum
1972. Regelrätta förhandlingar kom i gång först i juni 1990
och avslutades genom att ett utkast till avtal paraferades i
Caracas den 23 november samma år. Det paraferade
utkastet var upprättat på spanska. En svensk översättning
har därefter upprättats och remitterats till
Kammarrätterna i Göteborg och Jönköping
samt till Riksskatteverket. Förutom önskemål om
vissa klarlägganden i propositionen från remissinstanserna
har dessa inte haft något att erinra.
Avtalet undertecknades den 8 september 1993. Ett
förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Venezuela har upprättats inom Finansdepartementet.
Närmast under avsnitt 2 redovisas lagförslaget. Avsnitt 3
behandlar översiktligt skattesystemet i Venezuela. Avtalets
innehåll presenteras i avsnitt 4.
2 Lagen om dubbelbeskattningsavtal
Lagförslaget består dels av paragraferna 1--3, dels av en
bilaga som innehåller avtalets text och en svensk
översättning.
I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag
här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om
förhållandet mellan de regler i avtalet som föreskriver att
beskattning skall ske och annan skattelag (2 §).
Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske på
grund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag
såsom kommunalskattelagen (1928:370), KL, lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, etc. föreskrivits en
skattskyldighet kan beskattning komma i fråga. I 3 § i
förslaget föreskrivs att då en här bosatt person uppbär
inkomst som enligt avtalet endast skall beskattas i
Venezuela skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen
här, dvs. någon progressionsuppräkning skall då inte ske.
Sverige har genom progressionsregeln i art. 23 punkt 2 f
i där angivet fall rätt att höja skatteuttaget på en persons
övriga inkomster. Sverige avstår emellertid numera
regelmässigt från att utnyttja den rätt till
progressionsuppräkning som ges i
dubbelbeskattningsavtalen. Skälen härtill är bl.a. den
minskade arbetsbördan för skattemyndigheterna och den
förenkling av regelsystemet som ett slopande av
progressionsuppräkningen innebär. Dessa skäl motiverar
ett avstående från progressionsuppräkning även i
förhållande till Venezuela. Vidare är det i förevarande avtal
endast ett fåtal inkomster som Sverige tillämpar
exemptmetoden på. Detta innebär att det bortfall av skatt
som blir följden av ett avstående från
progressionsuppräkning torde vara helt försumbart från
statsfinansiell synpunkt.
Enligt art. 29 träder avtalet i kraft när de avtalsslutande
staterna underrättat varandra att de åtgärder vidtagits som
enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna
träda i kraft. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid
vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget
till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Venezuela har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den
dag regeringen bestämmer.
3 Översiktligt om skattesystemet i Venezuela
Enligt venezolansk lag skiljer man inte mellan olika
inkomstslag. Nästan alla inkomster beskattas enligt samma
regler och skattesatser. Man skiljer dock mellan inkomster
för fysiska personer resp. bolag och olje- och gruvindustri.
Särskilda regler och skattesatser gäller också för inkomster
från utvinning av kolväteförekomster.
Venezolanska medborgare och de som är
hemmahörande i Venezuela beskattas för inkomst som har
källa i Venezuela. Utlänningar som inte är hemmahörande
i Venezuela beskattas också endast för inkomst som har
källa i Venezuela.
Bolagsbeskattningen
Såsom hemmahörande ''resident'' i Venezuela anses ett
bolag ''legal entity'' som är bildat enligt venezolansk lag
eller som är registrerat enligt ''the Commercial Code of
Venezuela''. Med inkomst från källa i Venezuela avses i
första hand inkomst från aktiviteter utförda i Venezuela.
Venezuela beskattar inte enbart inkomst från källor utan
även realisationsvinster och liknande som representerar en
ökning av förmögenheten. Alla slags inkomster och vinster
är i princip skattepliktiga utom sådana som är särskilt
undantagna.
Bolag beskattas med 20 % på inkomst under 2 miljoner
Bolivars (Bs) och med 30 % däröver. Skatten för oljebolag
är en proportionell skatt på 67,7 %. Venezolanska bolag
och bolag hemmahörande i Venezuela beskattas endast för
inkomst som har källa i Venezuela. Utländsk skatt är vare
sig avräkningsbar eller avdragsgill. Förluster som inte kan
utnyttjas ett år får utnyttjas under de tre följande åren
''carry forward''. Ingen ''carry back'' är tillåten.
Bolag som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas
med en bolagsskatt på 20-30 %. Det finns ingen skatt på
övervinster ''excessive profits'' för sådana bolag.
I Venezuela beskattas där inte hemmahörande företag
som bedriver internationell trafik och som utför transporter
till eller från Venezuela. Hälften av sådana fraktintäkter
anses utgöra bruttoinkomst och 10 % av den uppskattade
bruttoinkomsten anses utgöra beskattningsbar
nettoinkomst.
Utdelning, ränta, royalty m.m.
Efter den 1 april 1991 är utdelning från Venezuela till
bolag, förutom till oljebolag, hemmahörande i Venezuela
skattefri. Även utdelning till bolag som inte är
hemmahörande i Venezuela är skattefri. Detta betyder att
vinster endast beskattas på bolagsnivå och inte hos
mottagarna av utdelning. Utdelning för tiden före den 1
september 1991 beskattades inte när den utdelades till bolag
och inräknades i bruttoinkomsten när den utdelades till
fysiska personer. Utdelning från bolag som inte är
hemmahörande i Venezuela är också skattefri. Dessa regler
är tillämpliga på utdelning från dotterbolag i utlandet till
moderbolag i Venezuela. (Dock föreligger särskilda regler
för länderna i ''the Andean Group''.) Venezolanska bolag
som erhåller utdelning från utlandet kan utdela denna utan
inkomstbeskattning om de först utdelat all inkomst från
venezolansk källa.
Ränta som utbetalas till fysiska personer och bolag
hemmahörande i Venezuela inkluderas i mottagarens
bruttoinkomst och beskattas enligt vanliga regler. Ränta
som betalas till bank och annan finansiell institution eller ett
moderbolag som inte är hemmahörande i Venezuela
beskattas med en fem-procentig definitiv källskatt.
Royalty som betalas till fysiska personer och bolag
hemmahörande i Venezuela inkluderas i mottagarens
bruttoinkomst och beskattas enligt vanliga regler. Royalty
som är hänförlig till gruvdrift och kolväteutvinning
beskattas med 60 %. Nettoinkomsten från royalty som
betalas till personer som inte är hemmahörande i Venezuela
beskattas enligt vanliga regler.
Beskattningen av betalningar till i Venezuela icke
hemmahörande personer kan sammanfattas enligt
följande.
- utdelning, skattefri.
- ränta, 5 % skatt om räntan betalas till finansiell institution
eller ett moderbolag, en progressiv skatt som utgår på 95 % av
bruttoräntan om den betalas till andra än de förut nämnda.
- royalty, vanliga skattesatser, 60 % för gruvroyalty.
- inkomst från fast egendom, progressiv skatt.
- realisationsvinst på aktier, vanliga skattesatser.
- filialinkomster, 20-30 % bolagsskatt. Ingen skatt på vinst efter
skatt (after-tax profits).
Speciella schablonregler tillämpas för att bestämma den
beskattningsbara nettoinkomsten.
Venezuela har viss lagstiftning som syftar till att främja
investeringar (tax incentives). Lättnader ges bl.a. i form av
skattereduktioner. Sådana kan erhållas för investeringar
inom vissa branscher liksom för investeringar i form av
forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla ny
teknologi eller nya produkter eller för att förbättra miljön.
Vidare finns möjlighet att enligt en särskild lag från 1991
etablera vissa områden som frizoner, inom vilka vissa
skattelättnader kan erbjudas företag som etablerar sig där.
Halvön Paraguaná och ön Margarita har etablerats som
sådana frizoner.
Fysiska personer
Fysiska personer som är bosatta i Venezuela är
skattskyldiga där endast för inkomst som härrör från
Venezuela. Fysiska personer som inte är bosatta i
Venezuela beskattas också endast för inkomst som härrör
från Venezuela. Med bosatt i skattehänseende avses
personer som vistas i Venezuela mer än 180 dagar under ett
beskattningsår, eller som gjorde detta under näst
föregående år.
En fysisk persons inkomst från rörelse inräknas i den
personens totala beskattningsbara inkomst och beskattas
enligt vanliga skattesatser. Inkomst från handelsbolag och
kommanditbolag beskattas hos delägarna.
Skattesatsen på den totala inkomsten är progressiv från
10 % till 30 %. Inkomster upp till 300 000 Bs är skattefria.
Utländsk skatt är inte avdragsgill.
Realisationsvinstbeskattningen
Det finns ingen särskild skatt på realisationsvinster.
Förutom vid försäljning av privatbostäder inräknas
realisationsvinster i den totala inkomsten och beskattas
enligt vanliga regler. Realisationsvinster från försäljning av
fast egendom beskattas också som vanlig inkomst. Om vissa
villkor är uppfyllda är försäljning av privatbostäder
skattefri. Även realisationsvinst från aktieförsäljning
beskattas enligt vanliga regler. Realisationsförluster vid
aktieförsäljning är avdragsgilla endast under vissa
förhållanden.
Realisationsvinster som erhålls av bolag som inte är
hemmahörande i Venezuela beskattas enligt vanliga
skatteregler för bolag. För fysiska personer som inte är
hemmahörande i Venezuela är realisationsvinstskatten
20 %. Vinster vid försäljning av aktier i venezolanska bolag
anses ha källa i Venezuela och beskattas även om aktierna
säljs utomlands.
Övrigt
Stämpelskatt och fastighetsskatt
Vid överlåtelse av fast egendom samt viss övrig
egendom, uttas, förutom inkomstskatt, också en progressiv
skatt på 0,25 % till 0,75 % av egendomens värde. Vid
överlåtelse av aktier utgår inte denna skatt. En skatt på fast
egendom (fastighetsskatt) tas ut och varierar mellan land
och stad. Ingen skatt tas ut på nettoförmögenheten, varken
för bolag eller fysiska personer.
Arvs- och gåvoskatt
Skatt tas ut på arv och gåva. Den är progressiv från 1 %
till 55 %.
Vissa punktskatter m.m.
Indirekta skatter saknar större betydelse i Venezuela.
Ingen mervärdesskatt tas ut i Venezuela. Punktskatter tas
ut på bl.a. alkohol och cigarretter. Tullavgifter vid import
kan uppgå till 20 %. Inga avgifter förekommer på export.
Olika skatter påförs oljeindustri och närstående
verksamhet, vilka står för en stor del av statsinkomsterna.
Internationella skatteöverenskommelser
Venezuela är medlem i Latin American Integration
Association (LAIA) och the Andean Group. Ett
multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan länderna i the
Andean Group (Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru och
Venezuela) föreligger. Dubbelbeskattningsavtal har
undertecknats med Italien och Nederländerna men dessa
har ännu inte trätt i kraft. Förhandlingar har inletts med
bl.a. Belgien, Frankrike, Malaysia, Polen, Tyskland,
Storbritannien och USA.
4 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll
4.1 Bakgrund
Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal,
men det är också präglat av att Venezuela är mindre
utvecklat än Sverige i industriellt hänseende. Således har
Sverige godtagit regler i avtalet om s.k. matching credit och
matching exempt (art. 23 punkt 2 c och d). Detta betyder
att Sverige i vissa fall godtar avräkning för fiktiv skatt resp.
medger skattefrihet för mottagen utdelning trots att det
normala kravet för skattefrihet i sådant fall -- en beskattning
på minst 15 % beräknat på ett svenskt underlag -- inte har
uppfyllts.
4.2 Avtalets tillämpningsområde
Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet.
I enlighet med denna artikel, som överensstämmer med
OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på personer
som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda
avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt
krävs dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3
punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med
bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en
avtalsslutande stat, dvs. enligt den interna lagstiftningen i
en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av
domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan
liknande omständighet.
Avtalet är inte tillämpligt på person som är skattskyldig
endast för inkomst från källa i en avtalsslutande stat, se art.
4 punkt 1. Uttrycket ''person med hemvist i en
avtalsslutande stat'' inbegriper sålunda i princip endast
person som är oinskränkt skattskyldig i staten i fråga.
Såsom framgått av redogörelsen för skattesystemet i
Venezuela beskattas även person som är bosatt där endast
för inkomst som anses ha källa där. Därför har särskilt
angivits i art. 4 punkt 1 a att uttrycket inbegriper person som
enligt lagstiftningen i Venezuela anses vara bosatt där. En
särskild bestämmelse om handelsbolag och dödsbon har
intagits i art. 4 punkt 1 b. Ett handelsbolag i en av de
avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna
bestämmelsen berättigad att erhålla nedsättning av t.ex.
källskatt på utdelning i enlighet med reglerna i art. 10 i den
mån handelsbolagets inkomst är skattepliktig i denna stat
på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har
hemvist där. Det spelar därvid ingen roll om det är
handelsbolaget eller dess delägare som är skattesubjekt.
Har ett handelsbolag hemmahörande i en av de
avtalsslutande staterna t.ex. tre delägare varav endast två
har skatterättslig hemvist i staten i fråga medan den tredje
har hemvist i en tredje stat, har handelsbolaget -- om dess
inkomster beskattas hos delägarna -- rätt att erhålla de
nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler
beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs
från den andra avtalsslutande staten. Det bör dock i detta
sammanhang framhållas att de förmåner som följer av
bestämmelserna i art. 6--21 i vissa fall begränsas genom
bestämmelserna i art. 22.
Art. 2 upptar de skatter på vilka avtalet är
tillämpligt. Av punkt 4 framgår att avtalet tillämpas även på
skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som i
framtiden påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som
anges i punkt 3. Utan hinder av art. 2 tillämpas
bestämmelserna om förbud mot diskriminering (art. 24)
även på andra skatter än de som anges i art. 2, exempelvis
på mervärdesskatt.
4.3 Definitioner m.m.
Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som
förekommer i avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer
i huvudsak med OECD:s modellavtal. Definitioner
förekommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och 12,
där den inkomst som behandlas i resp. artikel definieras.
När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och
då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får jag
hänvisa till vad som anförts i propositionen om
dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna
(prop. 1989/90:33 s. 42 f.).
Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var
en person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av
avtalet.
Hemvistreglerna i avtalet har således inte någon
betydelse för var en person skall anses vara bosatt enligt
intern skattelagstiftning, utan reglerar endast frågan om
hemvist vid tillämpning av avtalet. Det angivna innebär
t.ex. att avtalets hemvistregler saknar relevans bl.a. då det
gäller att avgöra huruvida utdelning från svenska bolag skall
beläggas med kupongskatt. Utdelning från svenskt bolag till
en fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i
Sverige enligt intern svensk skattelagstiftning, men som har
hemvist i ett annat land enligt ett dubbelbeskattningsavtal,
skall således inte beläggas med kupongskatt.
Punkterna 2 och 3 reglerar fall av dubbel bosättning,
dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska
beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt reglerna
för beskattning i Venezuela anses bosatt i Venezuela. Vid
tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige
anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han
har hemvist enligt avtalet. En person som anses bosatt i
såväl Sverige som Venezuela enligt resp. stats interna
lagstiftning, men som vid tillämpningen av avtalet anses ha
hemvist i Venezuela skall således i fråga om de inkomster
till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet, vid
taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för
här bosatta, vilket medför rätt till t.ex. grundavdrag och
allmänna avdrag.
Art. 5 definierar ''fast driftställe''.
Uttrycket har i förevarande avtal fått ett innehåll som i
huvudsak överensstämmer med det i OECD:s modellavtal.
Punkt 2 innehåller endast en uppräkning -- på intet sätt
uttömmande -- av exempel, som vart och ett kan utgöra fast
driftställe. Dessa exempel bör läsas mot bakgrund av den
allmänna definitionen i punkt 1. De uttryck som räknas upp
i punkt 2 ''plats för företagsledning'', ''filial'', ''kontor'' osv.
bör därför tolkas på sådant sätt att dessa platser för
affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de
uppfyller villkoren i punkt 1. I punkt 2 g har angivits att
plats för byggnads-, anläggnings- eller
installationsverksamhet endast kan innefattas i uttrycket
fast driftställe om verksamheten pågår under en tidrymd
som överstiger tolv månader från tidpunkten då
verksamheten inleddes. Orden ''från tidpunkten då
verksamheten inleddes'' har valts för att här särskilt
markera att även planering omfattas i begreppet
''byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet'',
om byggnadsentreprenören bedriver denna verksamhet (jfr
p. 17 i kommentaren till art. 5 i OECD:s modellavtal). I
punkt 3 anges vissa aktiviteter som trots att de bedrivs från
en stadigvarande plats för affärsverksamhet ändå inte skall
anses bedrivna från fast driftställe.
Bestämmelserna om ''fast driftställe'' i svensk
lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För
att ett företag i Venezuela skall kunna beskattas för inkomst
av rörelse från fast driftställe i Sverige i enlighet med art. 7
i avtalet krävs att sådant driftställe föreligger enligt
bestämmelserna i avtalet. Givetvis förutsätter detta att
skattskyldighet föreligger även enligt svensk
skattelagstiftning (jfr 2 § i den föreslagna lagen om
dubbelbeskattningsavtal med Venezuela). I de flesta fall
torde fast driftställe i den angivna situationen föreligga även
enligt bestämmelserna i KL.
4.4 Avtalets beskattningsregler
Art. 6--21 innehåller avtalets regler om fördelning av
beskattningsrätten till olika inkomster. Avtalets uppdelning
i olika inkomster har endast betydelse vid tillämpningen av
avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket
inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall
hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. När
beskattningsrätten väl fördelats enligt avtalet sker
beskattning i Sverige enligt svensk lagstiftning. Har rätten
att beskatta viss inkomst i Sverige enligt svensk
skattelagstiftning inskränkts genom avtal måste denna
begränsning iakttas.
I de fall en inkomst ''får beskattas'' i en avtalsslutande
stat enligt bestämmelserna i art. 6--21, innebär detta inte att
den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten.
Beskattning får i sådana fall ske även i den andra staten, om
det är möjligt enligt dess interna skattelagstiftning, men den
dubbelbeskattning som uppkommer måste i sådana fall
undanröjas. Hur undanröjande av dubbelbeskattning sker i
detta avtal framgår av art. 23.
Inkomst av fast egendom får enligt
art. 6 beskattas i den stat där egendomen är
belägen. Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som
härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av
näringsverksamhet. Vid tillämpning av avtalet bestäms
dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med
utgångspunkt från art. 6, dvs. den stat i vilken fastigheten
är belägen får beskatta inkomsten. Detta hindrar dock inte
Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av
näringsverksamhet vid taxeringen här. Royalty från fast
egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja
mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång
behandlas också som inkomst av fast egendom vid
tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattas enligt
art. 12.
Art. 7 innehåller regler om beskattning av
rörelseinkomst. Sådan inkomst beskattas
enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där företaget
är hemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast
driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är
hänförlig till driftstället beskattas i denna stat.
Vid bestämmandet av fördelningen av inkomster mellan
fast driftställe och huvudkontor skall armslängdsprincipen
användas, dvs. till det fasta driftstället skall hänföras den
inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det --
i stället för att avsluta affärer med huvudkontoret -- hade
avslutat affärer med ett helt fristående företag som bedrivit
verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller
liknande villkor och avslutat affärer på normala
marknadsmässiga villkor (punkt 2).
Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som
uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Därvid
klargörs att t.ex. allmänna förvaltningskostnader som
uppkommit hos företagets huvudkontor för ett fast
driftställe är en utgift som får dras av hos det fasta
driftstället.
Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas
särskilt i andra artiklar i detta avtal regleras
beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskilda
artiklarna (punkt 7).
Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av
näringsverksamhet i form av sjö- och luftfart i
internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt
punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver
angiven verksamhet har sin verkliga ledning. Av protokollet
framgår dock att i vissa fall skall sådan inkomst beskattas
endast i hemviststaten (jfr art. 13 punkt 5). Punkt 4 har
tillkommit på initiativ av Venezuela. Bestämmelsen anger
tillämpningsområdet för punkt 1. De särskilda reglerna för
SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerar
beskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig
till den svenske delägaren.
Art. 9 innehåller sedvanliga regler om
omräkning av inkomst vid obehörig
vinstöverföring mellan företag med
intressegemenskap. De i punkt 1 angivna reglerna innebär
naturligtvis inte någon begränsning av en avtalsslutande
stats rätt att enligt intern lagstiftning vidta omräkning av ett
företags resultat utan anger endast i vilka fall den i punkt 2
angivna justeringen är avsedd att göras.
Art. 10 behandlar beskattningen av
utdelningsinkomster. Definitionen av
uttrycket ''utdelning'', som återfinns i punkt 3,
överensstämmer med den i OECD:s modellavtal.
Definitionen gäller som brukligt endast vid tillämpning av
art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det
ha en annan betydelse. För att utdelning från bolag i
Venezuela skall vara skattefri i Sverige, krävs exempelvis
att fråga är om utdelning enligt svensk skattelagstiftning.
Art. 10 eller motsvarande bestämmelser i OECD:s
modellavtal kan således inte användas för att avgöra
innebörden av uttrycket i andra sammanhang. Anledningen
till att uttrycket definierats i art. 10 är att de betalningar
beträffande vilka rätt föreligger att ta ut en skatt enligt de i
artikeln angivna skattesatserna måste kunna avgränsas från
andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta och
royalty (se art. 11 och 12).
Enligt punkt 2 får utdelning från bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, beskattas även i den stat där bolaget
som betalar utdelningen har hemvist (källstaten). Skatten
får dock enligt punkt 2 a inte överstiga 5 % av utdelningens
bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett
venezolanskt bolag (med undantag för handelsbolag) som
direkt innehar minst 25 % av det utbetalande svenska
bolagets kapital. I övriga fall får skatten inte överstiga 10 %
av utdelningens bruttobelopp (punkt 2 b). Av
bestämmelserna i punkt 7 framgår emellertid att källskatt
inte alls skall tas ut i Venezuela eller begränsas till 5 % i fall
då ett bolag i Sverige erhåller utdelning som härrör från
ekonomisk verksamhet i Venezuela och då överföringen av
medlen från Venezuela sker först efter fyra resp. två år efter
det utdelningen blev tillgänglig för lyftning. För närvarande
utgår inte någon skatt på utdelning i Venezuela. Enligt
punkt 6 har en avtalsslutande stat rätt att ta ut en ytterligare
skatt utöver den normala bolagsskatten på fast driftställes
inkomst. Någon sådan ytterligare skatt utgår för närvarande
inte heller i Venezuela.
De nu redovisade begränsningarna i källstatens
beskattningsrätt beträffande utdelning gäller endast då
''mottagaren har rätt till utdelningen''. Av detta villkor,
vilket även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2), och
royalty (art. 12 punkt 2), följer att de angivna
begränsningarna av skatten i källstaten inte gäller när en
mellanhand, exempelvis en representant eller en
ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och
utbetalaren. Villkoret avser att förhindra att skattelättnad
ges när den som har rätt till utdelningen inte har hemvist i
den andra avtalsslutande staten.
I vissa fall skall rätten att beskatta utdelning fördelas
med tillämpning av avtalets regler för beskattning av
inkomst av rörelse eller av självständig yrkesutövning.
Dessa fall anges i punkt 4.
Punkt 5 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell
beskattning av utdelning (beträffande detta slag av
beskattning se punkterna 33--39 i kommentaren till art. 10
punkt 5 i OECD:s modellavtal).
I avsnitt 4.5.2 redogörs för de bestämmelser i art. 23 som
anger i vilka fall svenska bolag är befriade från skatt för
mottagen utdelning från bolag i Venezuela.
Art. 11 behandlar ränta.
Enligt punkt 1 får ränta beskattas i den stat där mottagaren
har hemvist. Vad som här menas med ränta framgår av
punkt 4 (jfr vad som angetts beträffande utdelning under
art. 10). Även källstaten får enligt punkt 2 beskatta räntan,
men skatten får i sådant fall inte överstiga 10 % av räntans
bruttobelopp. I vissa fall avstår källstaten från att ta ut
skatt. Dessa fall anges i punkt 3 och avser bl.a. när räntan
betalas av regering eller centralbank i en avtalsslutande stat.
Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte i de
fall som avses i punkt 5, dvs. då räntan är hänförlig till
fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller
stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan
har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall
beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med
tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av
rörelse resp. självständig yrkesutövning. Enligt svensk
intern skattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som
inkomst av självständig yrkesutövning i allmänhet inkomst
av näringsverksamhet. Den här beskrivna
beskattningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i
Sverige -- i de fall bosättning i Sverige enligt interna
beskattningsregler inte föreligger -- endast om räntan skall
hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras
att fast driftställe föreligger enligt intern svensk rätt eller att
inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom.
a KL och 6 § 1 mom. SIL).
Royalty som avses i art. 12 punkt
3 och som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten)
och betalas till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, får enligt punkt 1 beskattas i denna
andra stat. Definitionen av uttrycket ''royalty'' (jfr vad som
angetts beträffande utdelning under art. 10) omfattar
liksom motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal
från 1977 leasingavgifter. Av protokollet framgår emellertid
att inkomst av uthyrningsverksamhet i förevarande avtal
skall omfattas av begreppet ''royalty'' endast om
uthyrningen innefattar ett moment av överföring av
tekniskt kunnande. Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut
skatt på royaltybetalningar men denna skatt får inte
överstiga 7 resp. 10 % av royaltyns bruttobelopp om
mottagaren har rätt till royaltyn. Royalty som utbetalas från
Sverige till person med hemvist i Venezuela får således
beskattas här, men skatten får inte överstiga 7 resp. 10 %
av royaltyns bruttobelopp.
Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1 och 2
görs i punkt 4 undantag för sådana fall då den rättighet eller
egendom för vilken royaltyn betalas, har verkligt samband
med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den
som har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande
staten. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn
mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7
resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp.
självständig yrkesutövning.
I protokollet har intagits en ''mest gynnad
nationsklausul'' av innebörd att om Venezuela med annan
medlemsstat i OECD överenskommer om lägre skattesats
beträffande utdelning, ränta eller royalty än i förevarande
avtal, skall denna lägre skattesats automatiskt tillämpas
även på betalningar till person med hemvist i Sverige.
Art. 13 behandlar beskattning av
realisationsvinst. Bestämmelserna skiljer sig
något från motsvarande bestämmelser i OECD:s
modellavtal. Vinst vid överlåtelse av skepp eller luftfartyg
som används i internationell trafik eller lös egendom som är
hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg
beskattas normalt endast i den stat där företaget har verklig
ledning (punkt 3). Av protokollet framgår dock att
beskattningsrätten i vissa fall övergår till hemviststaten (jfr
art. 8 punkt 1). Bestämmelsen i punkt 6 möjliggör för
Sverige att beskatta fysisk person för realisationsvinster
som härrör från överlåtelse av andelar m.m. i svenska bolag
om överlåtelsen sker under de tio år som följer närmast
efter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i
Sverige.
Enligt art. 14 beskattas inkomst av
självständig yrkesutövning i regel endast där
yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en
stadigvarande anordning i den andra staten som
regelmässigt står till hans förfogande får dock inkomsten
även beskattas i verksamhetsstaten. Den del av inkomsten
som i sådana fall får beskattas i verksamhetsstaten är dock
begränsad till vad som är hänförligt till den stadigvarande
anordningen.
Innebörden av uttrycket ''fritt yrke'' belyses i punkt 2
med några typiska exempel. Denna uppräkning är endast
förklarande och inte uttömmande. Det bör observeras att
denna artikel behandlar ''fritt yrke eller annan självständig
verksamhet''. Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga
är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd
tjänsteläkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom
ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på sådan
självständig verksamhet som artister eller idrottsmän
utövar. Sådan verksamhet omfattas av art. 17.
Art. 15 behandlar beskattning av
enskild tjänst. Punkt 1 innebär att sådan
inkomst i regel får beskattas i den stat där arbetet utförs.
Undantag från denna regel gäller vid viss
korttidsanställning under de förutsättningar som anges i
punkt 2. I sådana fall sker beskattning endast i
inkomsttagarens hemviststat. I punkt 3 har intagits särskilda
regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller
luftfartyg i internationell trafik.
Styrelsearvoden och annan liknande
ersättning får enligt art. 16 beskattas i
den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen
har hemvist.
Beskattning av inkomst som artister och
idrottsmän uppbär genom sin verksamhet
regleras i art. 17. Sådan inkomst får beskattas
i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller
oavsett om inkomsten förvärvats under utövande av fritt
yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten
beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utövar
verksamheten, även om ersättningen utbetalas till en annan
person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller
idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen
själv.
Art. 18 behandlar beskattning av
pension, livränta och
liknande ersättningar. Sådan ersättning
beskattas endast i utbetalarstaten. Beträffande pension
gäller detta alla pensioner oavsett om pensionen härrör från
pensionsförsäkring som den förmånsberättigade själv har
tecknat eller från privat eller offentlig tjänst.
Inkomst av offentlig tjänst -- med undantag
för pension -- beskattas enligt art. 19 i regel
endast i den stat som betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1
a). Under vissa i punkt 1 b angivna förutsättningar beskattas
dock sådan ersättning endast i inkomsttagarens hemviststat.
Enligt punkt 2 beskattas i vissa fall ersättning av offentlig
tjänst enligt reglerna i art. 15 (Enskild tjänst) resp. art. 16
(Styrelsearvoden etc.).
Art. 20 innehåller regler för
studerande och
affärspraktikanter.
Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6--20 får
enligt art. 21 (Annan inkomst)
beskattas i båda staterna.
Art. 22 innehåller en bestämmelse enligt
vilken de förmåner som följer av avtalet begränsas.
Bestämmelsen har tillkommit med anledning av att endast
inkomst som anses ha sin källa i Venezuela beskattas där.
Den angivna bestämmelsen tar sikte på fall då en person
uppbär inkomst från källa i en annan stat än Venezuela och
sådan inkomst är undantagen från beskattning i Sverige
enligt någon annan bestämmelse i detta avtal. Sverige får
i sådant fall ändå beskatta inkomsten enligt intern svensk
lagstiftning om inkomsten är undantagen från beskattning i
Venezuela därför att den enligt venezolansk lag anses ha
källa i utlandet.
4.5 Metoder för att undanröja dubbelbeskattning
4.5.1 Allmänt
Bestämmelserna som anger metoderna för att undanröja
dubbelbeskattning finns i art. 23. Sverige
tillämpar enligt punkt 2 a avräkningsmetoden (''credit of
tax'') som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning.
Venezuela använder i stället undantagandemetoden
(''exempt'') för att undvika dubbelbeskattning (punkt 1).
Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med
hemvist i Sverige taxeras här även för sådan inkomst som
enligt avtalet får beskattas i Venezuela. Den uträknade
svenska skatten minskas därefter i princip med den skatt
som enligt avtalet har tagits ut i Venezuela. Vid avräkningen
tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på
inkomsten på vanligt sätt.
I likhet med de flesta andra avtal med utvecklingsländer
innehåller detta avtal regler om avräkning i vissa fall i
Sverige av högre skattebelopp än som faktiskt erlagts i den
andra staten. I avtalet medger sålunda Sverige avräkning
för venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte
tidsbegränsad befrielse från eller nedsättning av skatt
medgivits enligt venezolansk lagstiftning. Observera att
lättnaden måste ha givits enligt en lagstiftning avsedd att
främja ekonomisk utveckling som var i kraft vid
undertecknandet av detta avtal och som därefter inte
ändrats till att avse verksamheter av annat slag än de som
omfattades vid denna tidpunkt. Avtalet innehåller även
regler om att mottagen utdelning i vissa fall är skattefri trots
att normala krav för att erhålla skattefrihet inte har
uppfyllts. Bestämmelserna återfinns i punkt 2 c resp. d.
Reglerna gäller t.o.m. den 31 december år 2000. Denna
period kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse
mellan de behöriga myndigheterna (punkt e). Förslag om
förlängning kommer, om sådan överenskommelse träffas,
att i överensstämmelse med vad riksdagen med anledning
av motion 1988/89:Sk35 givit regeringen till känna (SkU25),
föreläggas riksdagen för godkännande.
4.5.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Venezuela
till svenskt bolag
Art. 23 punkt 2 b innehåller bestämmelser
om skattefrihet i Sverige för utdelning från bolag i
Venezuela till svenskt bolag. Inledningsvis kan erinras om
bestämmelserna om skattefrihet för utdelning från
utländska dotterbolag i 7 § 8 mom. SIL. Skulle en
tillämpning av SIL:s bestämmelser vara mer gynnsam,
hindrar givetvis inte bestämmelserna i punkt 2 b att SIL:s
bestämmelser tillämpas.
Skattefrihet enligt punkt 2 b förutsätter att vissa villkor
är uppfyllda. Först och främst gäller att utdelningen enligt
svensk skattelagstiftning skulle ha varit undantagen från
skatt om båda bolagen hade varit svenska. Vidare krävs att
den vinst (vilken helt eller delvis kan bestå av utdelning) av
vilken utdelningen betalas underkastats antingen den
normala bolagsskatten i Venezuela eller en inkomstskatt
jämförlig med denna. Enligt punkt d inbegrips t.o.m. den
31 december år 2000 i det i punkt b använda uttrycket ''den
normala bolagsskatten i Venezuela'', skatt som skulle ha
erlagts i Venezuela om inte skattebefrielse eller
skattenedsättning medgivits enligt viss intern lagstiftning.
Beträffande den närmare innebörden av de alternativa
villkoren i punkt b för att utdelning skall vara undantagen
från beskattning i Sverige vill jag göra följande
förtydligande. Det i punkt b 1 uppställda alternativa
villkoret, att utdelning skall vara undantagen från
beskattning i Sverige om den bakomliggande vinsten
underkastats den normala bolagsskatten i Venezuela eller
en därmed jämförlig inkomstskatt, kan belysas med
följande exempel.
Ett bolag hemmahörande i Venezuela har under ett visst
år haft en sammanlagd vinst på 1 000 000. Av denna vinst
har 500 000 i någon stat underkastats en enligt avtalet
godtagbar beskattning medan resterande 500 000 är
obeskattade. Under angivna förhållanden kan 500 000 tas
hem till Sverige i form av skattefri utdelning, eftersom de
första 500 000 som delas ut anses ha underkastats en
godtagbar beskattning. Skulle hela årsvinsten tas hem till
Sverige innebär detta att hälften enligt avtalet är att anse
som skattefri utdelning och att hälften i princip skall
beläggas med svensk inkomstskatt. Jag vill i detta
sammanhang framhålla att då det i punkt b 1 talas om den
normala bolagsskatten i Venezuela så skall denna
jämförelse regelmässigt göras med utgångspunkt i det fall
då Venezuela tar ut full bolagsskatt och självfallet inte med
de fall då skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits
enligt investeringsfrämjande eller andra motsvarande
bestämmelser i den interna lagstiftningen i Venezuela (jag
bortser nu från det undantag som tidigare behandlats och
som gäller t.o.m. den 31 december år 2000). Villkoret att
en därmed jämförlig inkomstskatt skall ha uttagits på den
bakomliggande vinsten, tar sikte på inkomstbeskattning
som skett i såväl stater med vilka Sverige har
dubbelbeskattningsavtal som stater med vilka Sverige inte
har något sådant avtal.
Beträffande det i punkt b 2 uppställda villkoret för att
utdelning skall undantas från svensk inkomstbeskattning
kan inledningsvis konstateras att detta villkor är helt
fristående från det i punkt b 1. För att skattefrihet för
mottagen utdelning skall föreligga i Sverige uppställs
således vid tillämpning av punkt b 2 inget krav på att den
bakomliggande vinsten skall ha underkastats den normala
bolagsskatten i Venezuela eller en därmed jämförlig skatt.
För att villkoret skall vara uppfyllt krävs däremot att den
utdelning som bolaget i Venezuela utbetalar, betalas av
inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade
förvärvats direkt av bolag med hemvist i Sverige.
Bestämmelsen tar sikte på inkomst, t.ex utdelningar, som
härrör från tredje stat och som skulle ha varit undantagen
från svensk beskattning, exempelvis genom bestämmelser i
ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och denna
tredje stat, om de hade förvärvats direkt av det svenska
bolaget. Villkor motsvarande de nu behandlade finns i en
rad andra svenska dubbelbeskattningsavtal.
4.6 Särskilda bestämmelser
I art. 24 återfinns bestämmelser om förbud
i vissa fall mot diskriminering vid
beskattningen. Förfarandet vid ömsesidig
överenskommelse regleras i art. 25 och
bestämmelserna om utbyte av upplysningar
finns i art. 26. Som angetts i min redovisning
av artikel 2 omfattar art. 24 även andra skatter än sådana
som anges i art. 2.
I art. 27 finns vissa föreskrifter beträffande
diplomatiska företrädare och konsulära
tjänstemän. Art. 28 innehåller föreskrifter om
återbetalning av skatt i fall då skatteuttaget är
begränsat på grund av bestämmelse i avtalet.
4.7 Slutbestämmelser
Art. 29 och 30 innehåller
bestämmelser om avtalets ikraftträdande och
upphörande. Avtalet träder i kraft den dag då
de avtalsslutande staterna underrättat varandra att de
åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för
att avtalet skall kunna träda i kraft. Avtalet är avsett att
tillämpas fr.o.m. 1 januari året närmast efter
ikraftträdandet. Avtalet kan sägas upp först sedan fem år
förflutit efter ikraftträdandet.
5 Lagrådets hörande
Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets
beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför
inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars
skulle föreligga. Jag anser på grund härav och på grund av
förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
6 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
1. att godkänna avtalet mellan Sverige och Venezuela för
att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott,
2. anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Venezuela.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå
riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Självständig yrkesutövning
1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en
avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller
annan självständig verksamhet, får beskattas i denna stat.
Sådan inkomst får också beskattas i den andra
avtalsslutande staten om den fysiska personen i denna andra
stat har en stadigvarande anordning som regelmässigt står
till hans förfogande för att utöva verksamheten, men endast
så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande
anordning.
2. Uttrycket ''fritt yrke'' inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet,
uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan
självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,
arkitekt, tandläkare och revisor utövar.
Artikel 15
Prop.
1993/94
Enskild tjänst
1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19
föranleder annat, beskattas lön och annan liknande
ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida
inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om
arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs
för arbetet beskattas där.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande
staten, endast i den förstnämnda staten,
om a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd
eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar
under en tolvmånadersperiod, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har
hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller
stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra
staten.
3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna
artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på
skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik
beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin
verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär
inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg
som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet
Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten
endast i Sverige.
Om person med hemvist i Venezuela uppbär inkomst av
arbete, vilket utförs ombord på ett venezolanskt luftfartyg
som används i internationell trafik, beskattas inkomsten
endast i Venezuela.
Artikel 16
Styrelsearvode
Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i
egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den
andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra
stat.
Artikel 17
Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15
får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra
avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller
filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker,
eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.
2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som
artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller
artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får
denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna
7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten
eller idrottsmannen utövar verksamheten.
Artikel 18
Pension, livränta och liknande ersättningar
1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning
enligt socialförsäkringslagstiftningen och livränta, vilka
härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med
hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast
i den förstnämnda staten.
2. Med uttrycket ''livränta'' förstås ett fastställt belopp,
som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en
persons livstid eller under angiven eller fastställbar
tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att
verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot
fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.
Artikel 19
Offentlig tjänst
1. a) Ersättning (med undantag för pension), som
betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska
underavdelningar eller dess lokala myndigheter till fysisk
person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess
politiska underavdelningars eller lokala myndigheters
tjänst, beskattas endast i denna stat.
b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den
andra
avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat
och personen i fråga har hemvist i denna stat och
1) är medborgare i denna stat, eller
2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att
utföra arbetet.
2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på
ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i
samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat,
dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.
Artikel 20
Studerande
Studerande eller affärspraktikant, som har eller
omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade
hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i
den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning
eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som
han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller
utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från
källa utanför denna stat.
Artikel 21
Annan inkomst
Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av
detta avtal, får beskattas i båda avtalsslutande staterna.
Artikel 22
Begränsningar av förmåner
I fall då enligt bestämmelse i detta avtal inkomst skall
undantas från beskattning i Sverige, och denna inkomst
enligt gällande venezolansk lag anses ha källa i utlandet och
av detta skäl är undantagen från beskattning i Venezuela,
får Sverige beskatta sådan inkomst som om detta avtal inte
gällt.
KAPITEL IV
Metoder för att undanröja dubbelbeskattning
Artikel 23
Prop.
1993/94
Undanröjande av dubbelbeskattning
1. Beträffande Venezuela skall dubbelbeskattning
undvikas på följande sätt:
Då en person med hemvist i Venezuela förvärvar inkomst
som enligt bestämmelse i detta avtal får beskattas i Sverige,
skall denna inkomst undantas från inkomstbeskattning i
Venezuela.
2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning
undvikas på följande sätt:
a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst
som enligt Venezuelas lagstiftning och i enlighet med
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Venezuela, skall
Sverige -- med beaktande av bestämmelserna i svensk
lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i
den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att
den allmänna princip som anges här ändras) -- från den
svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp
motsvarande den skatt som erlagts i Venezuela för
inkomsten.
b) Utan hinder av bestämmelserna i a) ovan är
utdelning från bolag med hemvist i Venezuela till bolag med
hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den mån
utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning
enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit
svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om
1) den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats
den normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed
jämförlig inkomstskatt, eller
2) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i
Venezuela uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av
utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller
tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget
innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken
utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om
de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade
innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.
c) Vid tillämpningen av punkt a) anses ''skatt som
erlagts i Venezuela'' innefatta venezolansk skatt som skulle
ha erlagts om inte en tidsbegränsad befrielse från eller
nedsättning av skatt medgivits enligt venezolansk
lagstiftning om skattelättnader avsedda att främja
ekonomisk utveckling i den mån dessa bestämmelser var i
kraft vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och
därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre
betydelsefulla hänseenden utan att deras allmänna
innebörd påverkats.
d) Vid tillämpningen av punkt b) anses uttrycket ''den
normala bolagsskatten i Venezuela'' innefatta venezolansk
skatt som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller
nedsättning av skatt medgivits enligt bestämmelser i
venezolansk lagstiftning om att främja ekonomisk
utveckling som anges i punkt c).
e) Bestämmelserna i punkterna c) och d) gäller till och
med den 31 december år 2000. De behöriga myndigheterna
skall överlägga med varandra för att bestämma om dessa
bestämmelser skall tillämpas efter denna tidrymd.
f) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar
inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas
endast i Venezuela, får Sverige vid fastställandet av
skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst
som skall beskattas endast i Venezuela.
KAPITEL V
Särskilda bestämmelser
Artikel 24
Förbud mot diskriminering
1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den
andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller
därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller
mer tyngande än den beskattning och därmed
sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat
under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna
bestämmelse även på person som inte har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten,
skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än
beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver
verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte
medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten
sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan
skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av
civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges
person med hemvist i den egna staten.
3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1,
artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta,
royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande
stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten avdragsgilla vid bestämmandet av den
beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma
villkor som betalning till person med hemvist i den
förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en
avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av
sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma
villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda
staten.
4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller
delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller
flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av
annat slag eller mer tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande krav som annat liknande företag
i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.
5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas
bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje
slag och beskaffenhet.
Artikel 25
Prop.
1993/94
Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller
båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för
honom medför eller kommer att medföra beskattning som
strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att
detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel
som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga
saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande
stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning
av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är
medborgare. Saken skall framläggas inom två år från den
tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som
givit upphov till beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet.
2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen
grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande
lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom
ömsesidig överenskommelse med den behöriga
myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att
undvika beskattning som strider mot avtalet.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka
avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga
om tolkningen eller tillämpningen av avtalet.
4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte
att träffa överenskommelse i de fall som angivits i
föregående punkter. Om personliga överläggningar anses
underlätta en överenskommelse, kan sådana
överläggningar äga rum inom en kommission som består av
representanter för de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna.
Artikel 26
Prop.
1993/94
Utbyte av upplysningar
1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall utbyta sådana upplysningar som är
nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal
eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning, i syfte
att förhindra eller upptäcka skatteflykt,
skatteundandragande eller skattebrott, i fråga om skatter
som omfattas av avtalet i den mån beskattningen enligt
denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av
upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som
en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom
hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits
enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas
endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet
domstolar och administrativa myndigheter) som fastställer,
uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet
eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter.
Dessa personer eller myndigheter skall använda
upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa
upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i
domstolsavgöranden.
2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra
skyldighet fören avtalsslutande stat att a) vidta
förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och
administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den
andra avtalsslutande staten,
b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt
lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna
avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet,
industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i
näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar,
vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn
(ordre public).
Artikel 27
Prop.
1993/94
Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän
Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt Wienkonventionerna om
diplomatiska förbindelser och om konsulära förbindelser,
som undertecknades i Wien den 18 april 1961 respektive
den 24 april 1963, eller som enligt bestämmelser i särskilda
överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare
eller konsulära tjänstemän.
Artikel 28
Återbetalning av skatt
1. Skatter som uttagits i en avtalsslutande stat genom
avdrag vid källan skall, i fall då sådan beskattning är
begränsad genom bestämmelse i detta avtal, återbetalas på
begäran av den skattskyldige eller av den stat där den
skattskyldige har hemvist.
2. En begäran om återbetalning av skatt, vilken skall
inges senast fyra år efter det att skattskyldigheten inträtt,
skall åtföljas av ett officiellt intyg utfärdat av
skattemyndigheten i den avtalsslutande stat där den
skattskyldige har hemvist, som utvisar att den skattskyldige
har hemvist där i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna kan träffa ömsesidig överenskommelse om sättet
att genomföra bestämmelserna i denna artikel i
överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 25.
KAPITEL VI
Avslutande bestämmelser
Artikel 29
Ikraftträdande
1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg
underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder
vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att
detta avtal skall träda i kraft.
2. Avtalet träder i kraft den dag då den sista av dessa
underrättelser tas emot och dess bestämmelser tillämpas
a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på
belopp som betalas eller överförs den 1 januari det år som
följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller
senare;
b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om
beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer
närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare.
Artikel 30
Upphörande
Detta avtal förblir i kraft till dess att det uppsägs av en
avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på
diplomatisk väg, skriftligen uppsäga avtalet genom
underrättelse härom minst sex månader före utgången av
något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från
den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan
uppsägning upphör avtalet att gälla
a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på
belopp som betalas eller överförs efter den 31 december det
kalenderår då uppsägningen skedde;
dock skall, såvitt avser utdelning som delats ut innan
avtalet upphört att gälla, bestämmelserna i denna artikel
inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 10
punkt 7;
b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om
beskattningsår som börjar efter den 31 december det
kalenderår då uppsägningen skedde.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två
exemplar på spanska språket.
För Konungariket Sverige
För Republiken Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
Statsråd med ansvar för Ambassadör
skatter och finansiella
frågor
Ambasadör
PROTOKOLL
Vid undertecknandet av avtalet mellan Republiken
Venezuela och Konungariket Sverige för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt
förhindra skatteflykt och skattebrott har undertecknade
kommit överens om att följande bestämmelser skall utgöra
en integrerad del av avtalet.
a) Till artiklarna 8 och 13
Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar inkomst som i enlighet med bestämmelserna i
artiklarna 8 eller 13 skall beskattas endast i den andra
avtalsslutande staten och om denna andra stat enligt sin
lagstiftning är förhindrad att i dess helhet beskatta sådan
inkomst, skall sådan inkomst beskattas endast i den
avtalsslutande stat där den skattskyldige äger hemvist.
b) Till artiklarna 10, 11 och 12
Om Venezuela kommer överens med någon annan
medlemsstat i organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) om att ta ut en lägre skattesats i
förhållande till denna stat, skall en sådan lägre skattesats
automatiskt tillämpas även gentemot Sverige.
c) Till artikel 12
De avtalsslutande staterna är överens om att inkomst
från vanlig uthyrningsverksamhet skall anses falla inom
uttrycket ''varje slags betalning som tas emot såsom
ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja
industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning''
endast om uthyrningen innefattar ett moment av överföring
av tekniskt kunnande.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.
Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två
exemplar på spanska språket.
För Konungariket Sverige
För Republiken Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
Statsråd med ansvar för skatter och finansiellafrågor
j1010hf
j1011h f
j1002hf
j1003hf
j1004hf
j1005hf
f1004Bilaga
(Översättning)
f1003hAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE
OCH REPUBLIKEN VENEZUELA FÖR ATT
UNDVIKA DUBBELBESKATTNING
BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST SAMT
FÖRHINDRA SKATTEFLYKT OCH SKATTEBROTT
Konungariket Sverige och Republiken Venezuela, som
önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt
och skattebrott, har kommit överens om följande:
f1003KAPITEL I
f1004Avtalets tillämpningsområde
f1003Artikel 1
f1004Personer på vilka avtalet tillämpas
Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.
f1003Artikel 2
f1004Skatter som omfattas av avtalet
1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs
för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars
eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på
vilket skatterna tas ut.
2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter, som utgår på
inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri
inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös
eller fast egendom samt skatter på värdestegring.
3. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är
a) i Venezuela:
inkomstskatten,
även i fall då denna tas ut genom avdrag vid källan;
(i det följande benämnd ''venezolansk skatt'');
b) i Sverige:
f2001)
den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och
kupongskatten däri inbegripna,
f2002)
den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,
f2003)
den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta
artister m.fl.,
f2004)
den kommunala inkomstskatten och
f2005)
den statliga fastighetsskatten; även i fall då dessa tas ut
genom avdrag vid källan;
(i det följande benämnda ''svensk skatt'').
4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i
huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av detta
avtal påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som
anges i punkt 3. De behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna skall meddela varandra de
väsentliga ändringar som vidtagits i respektive
skattelagstiftning.
f1003KAPITEL II
f1004Definitioner
f1003Artikel 3
f1004Allmänna definitioner
1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid
tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven
betydelse:
a) ''Venezuela'' åsyftar Republiken Venezuela;
b) ''Sverige'' åsyftar Konungariket Sverige;
c) ''en avtalsslutande stat'' och ''den andra avtalsslutande
staten'' åsyftar Venezuela eller Sverige, beroende på
sammanhanget;
d) ''person'' inbegriper fysisk person, bolag och annan
sammanslutning;
e) ''bolag'' åsyftar juridisk person eller annan som vid
beskattningen behandlas såsom juridisk person;
f) ''företag i en avtalsslutande stat'' och ''företag i den
andra avtalsslutande staten'' åsyftar företag som bedrivs av
person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive
företag som bedrivs av person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten;
g) ''internationell trafik'' åsyftar transport med skepp
eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga
ledning i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller
luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra
avtalsslutande staten;
h) ''medborgare'' åsyftar:
f2001)
en fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande
stat,
f2002)
juridisk person, handelsbolag och annan
sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som
gäller i en avtalsslutande stat;
i) ''behörig myndighet'' åsyftar:
f2001)
i Venezuela, ''Dirección General Sectorial de Rentas
del Ministerio de Hacienda'', dess befullmäktigade ombud
eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig
myndighet vid tillämpningen av detta avtal;
f2002)
i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade
ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara
behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses,
såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck
som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket
har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter
på vilka avtalet tillämpas.
f1003Artikel 4
f1004Hemvist
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket
''person med hemvist i en avtalsslutande stat'' person som
enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund
av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan
liknande omständighet. Därvid iakttas emellertid att
a) uttrycket inte inbegriper person som är skattskyldig i
denna stat endast för inkomst från källa i denna stat, dock
skall uttrycket inbegripa en person som enligt lagstiftningen
i Venezuela anses vara bosatt där, och
b) beträffande handelsbolag och dödsbon, uttrycket
inbegriper sådan person endast i den mån dess inkomst är
skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som
förvärvas av person med hemvist där, antingen hos
handelsbolaget eller dödsboet eller hos dess delägare.
2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person
har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans
hemvist på följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en
sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat
med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är
starkast (centrum för levnadsintressena);
b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum
för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera
staten har en bostad som stadigvarande står till hans
förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han
stadigvarande vistas;
c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om
han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha
hemvist i den stat där han är medborgare;
d) om han är medborgare i båda staterna eller om han
inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom
ömsesidig överenskommelse.
3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person
än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna,
anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin
verkliga ledning.
f1003Artikel 5
f1004Fast driftställe
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ''fast
driftställe'' en stadigvarande plats för affärsverksamhet,
från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycket ''fast driftställe'' innefattar särskilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad,
f) gruva, stenbrott eller annan plats för utvinning av
naturtillgångar, och
g) plats för byggnads-, anläggnings- eller
installationsverksamhet men endast om verksamheten
pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader från
tidpunkten då verksamheten inleddes.
3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
anses uttrycket ''fast driftställe'' inte innefatta:
a) användningen av anordningar uteslutande för lagring,
utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager
uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager
uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat
företags försorg,
d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av
upplysningar för företaget,
e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att ombesörja reklam, meddela
upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller bedriva
annan liknande verksamhet som är av förberedande eller
biträdande art för företaget.
4. Om en person (som inte är sådan oberoende representant
på vilken punkt 5 tillämpas) är verksam i en avtalsslutande
stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses
detta företag ha fast driftställe i den förstnämnda
avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som
denna person bedriver för företaget om han har och i denna
stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i
företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till
inköp av varor för företagets räkning.
5. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast
driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den
grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat
genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan
oberoende representant, under förutsättning att sådan
person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.
6. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en
avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett
bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller
ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat
(antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför
inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe
för det andra.
f1003KAPITEL III
f1004Beskattning av inkomst
f1003Artikel 6
f1004Inkomst av fast egendom
1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar av fast egendom (inbegripet inkomst av
lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
2. Uttrycket ''fast egendom'' har den betydelse som
uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat
där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid
tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i
lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka
bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas,
byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till
föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller
rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan
naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara
fast egendom.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som
förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning
eller annan användning av fast egendom.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på
inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst
av fast egendom som används vid självständig
yrkesutövning.
f1003Artikel 7
f1004Inkomst av rörelse
1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat
förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte
företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten
från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver
rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas
i den andra staten, men endast så stor del därav som är
hänförlig till det fasta driftstället.
2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den
andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe,
hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder
annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta
driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället
skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som
bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under
samma eller liknande villkor och självständigt avslutat
affärer med det företag till vilket driftstället hör.
3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges
avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället,
härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och
allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i
den stat där det fasta driftstället är beläget eller
annorstädes.
4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i
en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en
fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av
företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna
avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms
genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som
används skall dock vara sådan att resultatet
överensstämmer med principerna i denna artikel.
5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den
anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets
försorg för företaget.
6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms
inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom
samma förfarande år från år, såvida inte goda och
tillräckliga skäl föranleder annat.
7. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas
särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs
bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i
förevarande artikel.
f1003 Artikel 8
f1004Sjöfart och luftfart
1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande
stat där företaget har sin verkliga ledning.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst
som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som
motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB
Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i
Scandinavian Airlines System (SAS).
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst
som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt
företag eller en internationell driftsorganisation.
4. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst
som förvärvas genom användning i internationell trafik av
skepp eller luftfartyg som chartras i sin helhet för viss tid
eller resa. Bestämmelserna tillämpas även på inkomst som
förvärvas genom uthyrning av obemannade skepp och
luftfartyg som används i internationell transport, inkomst
som förvärvas genom uthyrning av containers och därmed
sammanhängande egendom som används i internationell
transport samt vinst som förvärvas på grund av överlåtelse
av skepp, luftfartyg eller containers som används i
internationell transport, under förutsättning att sådan
uthyrning eller överlåtelse är av underordnad betydelse i
förhållande till användningen av skepp eller luftfartyg i
internationell trafik.
f1003Artikel 9
f1004Företag med intressegemenskap
1. I fall då
a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt
deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra
avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital,
eller
b) samma personer direkt eller indirekt deltar i
ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en
avtalsslutande stat som ett företag i den andra
avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags
kapital, iakttas följande.
Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som
avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor
skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av
villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i
detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse
därmed.
2. I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande
stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för
ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i
överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den
sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha
tillkommit företaget i denna andra stat om de villkor som
avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha
avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den
förstnämnda staten genomföra vederbörlig justering av det
skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid
sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och
de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
överlägger vid behov med varandra.
f1003Artikel 10
f1004Utdelning
1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten får beskattas i denna andra stat.
2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den
avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har
hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om
mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte
överstiga:
a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som
har rätt till utdelningen är ett venezolanskt bolag (med
undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25
procent av det utbetalande svenska bolagets kapital,
b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa
begränsningar.
Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av
vilken utdelningen betalas.
3. Med uttrycket ''utdelning'' förstås i denna artikel
inkomst av aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis
med rätt till andel i vinst, gruvaktier, stiftarandelar eller
andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel
i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag som enligt
lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har
hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som
inkomst av aktier.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om
den som har rätt till utdelningen har hemvist i en
avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra
avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen
har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar
självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där
belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund
av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med
det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I
sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14.
5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna
andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom
i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i
denna andra stat eller i den mån den andel på grund av
vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast
driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat,
och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om
utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis
utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra
avtalsslutande stat.
6. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat har fast
driftställe i den andra avtalsslutande staten, får det fasta
driftställets inkomst -- utan hinder av övriga bestämmelser
i detta avtal -- i denna andra stat beskattas med ytterligare
skatt enligt lagstiftningen i denna stat, men denna
ytterligare skatt får inte överstiga 10 procent av inkomsten
efter att avdrag gjorts från inkomsten för inkomstskatt och
andra skatter som utgått på inkomst i denna andra stat.
7. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 får, då ett
bolag med hemvist i Sverige erhåller utdelning under ett
visst beskattningsår som härrör från ekonomiska aktiviteter
som bedrivits i Venezuela, skatten på sådan utdelning i
Venezuela inte överstiga 5 procent av utdelningens
bruttobelopp om utdelningen överförs från Venezuela först
efter det att utdelningen varit tillgänglig för lyftning i två år
som följer efter det att utdelningen blev tillgänglig för
lyftning för bolaget. Om överföringen från Venezuela sker
först efter fyra år efter det att utdelningen blev tillgänglig
för lyftning för bolaget skall utdelningen vara undantagen
från beskattning i Venezuela.
f1003Artikel 11
f1004Ränta
1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, får beskattas i denna andra stat.
2. Räntan får emellertid beskattas även i den
avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt
lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till
räntan får skatten inte överstiga 10 procent av räntans
bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om
sättet att genomföra denna begränsning.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 är ränta som
härrör från en avtalsslutande stat undantagen från
beskattning i denna stat om
a) betalaren av räntan är regeringen själv eller en lokal
myndighet i denna avtalsslutande stat,
b) räntan betalas till regeringen i den andra
avtalsslutande staten eller till lokal myndighet i denna andra
stat eller till en institution eller organisation (inbegripet
finansiella institutioner) som i sin helhet ägs av denna
avtalsslutande stat eller av en lokal myndighet i denna stat,
c) räntan betalas till annan institution eller organisation
(inbegripet finansiella institutioner) på grund av en
finansiell överenskommelse som slutits mellan regeringarna
i de två avtalsslutande staterna, samt
d) beträffande Sverige också då räntan betalas till
f2001)
Swedfund, och
f2002)
AB Svensk Exportkredit, i fall då lån beviljats under det
statsstödda systemet.
4. Med uttrycket ''ränta'' förstås i denna artikel inkomst av
varje slags fordran, antingen den säkerställts genom
inteckning i fast egendom eller inte och antingen den
medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte.
Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som
utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller
debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som
hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller
debentures. Uttrycket inbegriper även annan inkomst som
enligt lagstiftningen i den stat från vilken räntan härrör vid
beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av
fordran. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte
som ränta vid tillämpningen av denna artikel.
5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om
den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande
stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten,
från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe
eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat
från där belägen stadigvarande anordning, samt den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med
det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I
sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14.
6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om
utbetalaren är den staten själv, en politisk underavdelning,
lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om
emellertid den person som betalar räntan, antingen han har
hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande
stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i
samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan
betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den
stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande
anordningen finns.
7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och
annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran
för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle
ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till
räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas
bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda
belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med
iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.
f1003Artikel 12
f1004Royalty
1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, får beskattas i denna andra stat.
2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den
avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt
lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till
royaltyn, får skatten inte överstiga
a) 10 procent av royaltyns bruttobelopp om den
mottagna royaltyn utgörs av ersättning för nyttjandet av
eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt,
konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet
biograffilm och film eller band för radio- eller
televisionsutsändning;
b) 7 procent av royaltyns bruttobelopp i alla andra fall.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa
begränsningar.
3. Med uttrycket ''royalty'' förstås i denna artikel varje
slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet
av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt,
konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet
biograffilm och film eller band för radio- eller
televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller
modell, ritning, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att
nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning
eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell,
kommersiell eller vetenskaplig natur.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om
den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande
stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten,
från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe
eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat
från där belägen stadigvarande anordning, samt den
rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas
äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om
utbetalaren är staten själv, en politisk underavdelning, lokal
myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om
emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han
har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en
avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i samband varmed skyldigheten att betala
royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses
royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.
6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och
annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det
nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn
betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana
förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i
denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall
beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i
vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga
bestämmelser i detta avtal.
f1003Artikel 13
f1004Realisationsvinst
1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom
som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör
del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag
i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande
staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande
anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast
driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller
av sådan stadigvarande anordning.
3. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg
som används i internationell trafik eller lös egendom som är
hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg,
beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har
sin verkliga ledning.
Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande
vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian
Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av
vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innahas
av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i
Scandinavian Airlines System (SAS).
4. Vinst på grund av avyttring av andelar i en juridisk
person som äger, direkt eller indirekt, egendom som
huvudsakligen består av fast egendom belägen i en
avtalsslutande stat, får beskattas i denna stat.
5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än
sådan som avses i punkterna 1-4 beskattas endast i den
avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.
6. I det fall då en fysisk person har haft hemvist i en
avtalsslutande stat och fått hemvist i den andra
avtalsslutande staten får, utan hinder av bestämmelserna i
punkt 5, den förstnämnda staten beskatta vinst på grund av
överlåtelse av andelar eller andra liknande rättigheter i ett
bolag med hemvist i den förstnämnda staten som uppbärs
av sådan fysisk person vid något tillfälle under de tio år som
följer närmast efter det att personen upphört att ha hemvist
i den förstnämnda staten.
j1010hf
j1011h f
j1002hf
j1003hf
j1004hf
j1005hf
f1003Artikel 14
f1004Självständig yrkesutövning
1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan
självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat.
Sådan inkomst får emellertid också beskattas i den andra
avtalsslutande staten om den fysiska personen i denna andra
stat har en stadigvarande anordning som regelmässigt står
till hans förfogande för att utöva verksamheten, men endast
så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande
anordning.
2. Uttrycket ''fritt yrke'' inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet,
uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan
självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör,
arkitekt, tandläkare och revisor utövar.
f1003Artikel 15
f1004Enskild tjänst
1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19
föranleder annat, beskattas lön och annan liknande
ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida
inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om
arbetet utförs i denna andra avtalsslutande stat, får
ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande
staten, endast i den förstnämnda staten, om
a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd
eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar
under en tolvmånadersperiod, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har
hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller
stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra
staten.
3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller
luftfartyg som används i internationell trafik beskattas i den
avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.
Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av
arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i
internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian
Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i
Sverige.
Om person med hemvist i Venezuela uppbär inkomst av
arbete, vilket utförs ombord på ett venezolanskt luftfartyg
som används i internationell trafik, beskattas inkomsten
endast i Venezuela.
f1003Artikel 16
f1004Styrelsearvode och liknande ersättning
Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person
med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av
medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
f1003Artikel 17
f1004Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får
inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra
avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller
filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker,
eller av idrottsman, beskattas i denna andra avtalsslutande
stat.
2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist
eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller
artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får
denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna
7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten
eller idrottsmannen utövar verksamheten.
f1003Artikel 18
f1004Pension och livränta
1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning
enligt socialförsäkringslagstift- ningen och livränta, vilka
härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med
hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast
i den förstnämnda staten.
2. Med uttrycket ''livränta'' förstås ett fastställt belopp,
som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en
persons livstid eller under angiven eller fastställbar
tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att
verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot
fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.
f1003Artikel 19
f1004Offentlig tjänst
1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas
av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar
eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av
arbete som utförs i denna stats, dess politiska
underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst,
beskattas endast i denna stat.
b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den
andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra
stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och
f2001)
är medborgare i denna stat, eller
f2002)
inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra
arbetet.
2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på
ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i
samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat,
dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.
f1003Artikel 20
f1004Studerande
Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart
före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den
andra avtalsslutande staten och som vistas i den
förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller
utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han
erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning,
under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför
denna stat.
f1003Artikel 21
f1004Annan inkomst
Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av
detta avtal, får beskattas i båda avtalsslutande staterna.
f1003Artikel 22
f1004Begränsningar av förmåner
I fall då enligt bestämmelse i detta avtal inkomst skall
undantas från beskattning i Sverige, och denna inkomst
enligt gällande venezolansk lag anses ha källa i utlandet och
av detta skäl är undantagen från beskattning i Venezuela,
får Sverige beskatta sådan inkomst som om detta avtal inte
gällt.
f1003KAPITEL IV
f1004Metoder för att undanröja dubbelbeskattning
f1003Artikel 23
f1004Undanröjande av dubbelbeskattning
1. Beträffande Venezuela skall dubbelbeskattning
undvikas på följande sätt:
a) Då en person med hemvist i Venezuela förvärvar
inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får
beskattas i Sverige, skall denna inkomst undantas från
inkomstbeskattning i Venezuela.
2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas
på följande sätt:
a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst
som enligt Venezuelas lagstiftning och i enlighet med
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Venezuela, skall
Sverige -- med beaktande av bestämmelserna i svensk
lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i
den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att
den allmänna princip som anges här ändras) -- från den
svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp
motsvarande den venezolanska skatt som erlagts för
inkomsten.
b) Utan hinder av bestämmelserna i a) ovan är utdelning
från bolag med hemvist i Venezuela till bolag med hemvist i
Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen
skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk
lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan
skattebefrielse medges dock endast om
f2001)
den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den
normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed
jämförlig inkomstskatt, eller
f2002)
den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i
Venezuela uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av
utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller
tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget
innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken
utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om
de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade
innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.
c) Vid tillämpningen av punkt a) anses ''den
venezolanska skatt som erlagts'' innefatta venezolansk skatt
som skulle ha erlagts om inte en tidsbegränsad befrielse från
eller nedsättning av skatt medgivits enligt venezolansk
lagstiftning om skattelättnader avsedda att främja
ekonomisk utveckling i den mån dessa bestämmelser var i
kraft vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och
därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre
betydelsefulla hänseenden utan att deras allmänna
innebörd påverkats.
d) Vid tillämpningen av punkt b) anses uttrycket ''den
normala bolagsskatten i Venezuela'' innefatta venezolansk
skatt som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller
nedsättning av skatt medgivits enligt bestämmelser i
venezolansk lagstiftning om att främja ekonomisk
utveckling som anges i punkt c).
e) Bestämmelserna i punkterna c) och d) gäller till och
med den 31 december år 2000. De behöriga myndigheterna
skall överlägga med varandra för att bestämma om dessa
bestämmelser skall tillämpas efter denna tidrymd.
f) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar
inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas
endast i Venezuela, får Sverige vid fastställandet av
skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst
som skall beskattas endast i Venezuela.
f1003KAPITEL V
f1004Särskilda bestämmelser
f1003Artikel 24
f1004Förbud mot diskriminering
1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller
därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller
mer tyngande än den beskattning och därmed
sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat
under samma förhållanden är eller kan bli underkastad.
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna
bestämmelse även på person som inte har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten,
skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än
beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver
verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte
medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten
sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan
skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av
civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges
person med hemvist i den egna staten.
3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1,
artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta,
royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande
stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten avdragsgilla vid bestämmandet av den
beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma
villkor som betalning till person med hemvist i den
förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en
avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av
sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma
villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda
staten.
4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller
delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller
flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande
staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för
beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av
annat slag eller mer tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande krav som annat liknande företag
i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat.
5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas
bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje
slag och beskaffenhet.
f1003Artikel 25
f1004Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda
avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom
medför eller kommer att medföra beskattning som strider
mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta
påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som
finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken
för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där
han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel
24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare.
Saken skall framläggas inom två år från den tidpunkt då
personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit
upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i
avtalet.
2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen
grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande
lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom
ömsesidig överenskommelse med den behöriga
myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att
undvika beskattning som strider mot avtalet.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra
svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om
tolkningen eller tillämpningen av avtalet.
4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa
överenskommelse i de fall som angivits i föregående
punkter. Om personliga överläggningar anses underlätta en
överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum
inom en kommission som består av representanter för de
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.
f1003Artikel 26
f1004Utbyte av upplysningar
1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att
tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de
avtalsslutande staternas interna lagstiftning, i syfte att
förhindra eller upptäcka skatteflykt, skatteundandragande
eller skattebrott, i fråga om skatter som omfattas av avtalet i
den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider
mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av
artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit
skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som
upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen
i denna stat och får yppas endast för personer eller
myndigheter (däri inbegripet domstolar och administrativa
myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver de
skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller
besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller
myndigheter skall använda upplysningarna endast för
sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentliga
rättegångar eller i domstolsavgöranden.
2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet
för en avtalsslutande stat att
a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från
lagstiftning eller administrativ praxis i denna avtalsslutande
stat eller i den andra avtalsslutande staten,
b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt
lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna
avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,
c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet,
industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i
näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar,
vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn
(ordre public).
f1003Artikel 27
f1004Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän
Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt Wienkonventionerna om
diplomatiska förbindelser och om konsulära förbindelser,
som undertecknades i Wien den 18 april 1961 respektive
den 24 april 1963, eller som enligt bestämmelser i särskilda
överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare
eller konsulära tjänstemän.
f1003Artikel 28
f1004Återbetalning av skatt
1. Skatter som uttagits i en avtalsslutande stat genom
avdrag vid källan skall, i fall då sådan beskattning är
begränsad genom bestämmelse i detta avtal, återbetalas på
begäran av den skattskyldige eller av den stat där den
skattskyldige har hemvist.
2. En begäran om återbetalning av skatt, vilken skall inges
senast fyra år efter det att skyldigheten att betala skatt
inträtt, skall åtföljas av ett officiellt intyg utfärdat av
skattemyndigheten i den avtalsslutande stat där den
skattskyldige har hemvist, som utvisar att den skattskyldige
har hemvist där i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
kan träffa ömsesidig överenskommelse om sättet att
genomföra bestämmelserna i denna artikel i
överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 25 i detta
avtal.
f1003KAPITEL VI
f1004Avslutande bestämmelser
f1003Artikel 29
f1004Ikraftträdande
1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg
underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder
vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att
detta avtal skall träda i kraft.
2. Avtalet träder i kraft den dag då den sista av dessa
underrättelser tas emot och dess bestämmelser tillämpas
a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp
som betalas eller överförs den 1 januari det år som följer
närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare;
b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om
beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer
närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare.
f1003Artikel 30
f1004Upphörande
Detta avtal förblir i kraft till dess att det uppsägs av en
avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på
diplomatisk väg, skriftligen uppsäga avtalet genom
underrättelse härom minst sex månader före utgången av
något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från
den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan
uppsägning upphör avtalet att gälla
a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp
som betalas eller överförs efter den 31 december det
kalenderår då uppsägningen skedde;
dock skall, såvitt avser utdelning som delats ut innan
avtalet upphört att gälla, bestämmelserna i denna artikel
inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 10
punkt 7;
b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om
beskattningsår som börjar efter den 31 december det
kalenderår då uppsägningen skedde. I det fall den
skattskyldige har ett beskattningsår som inte sammanfaller
med kalenderåret tillämpas avtalet även efter det angivna
datumet till det senare datum då det pågående
beskattningsåret upphör.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två
exemplar på spanska språket.
tFör Konungariket
Sverige
För Republiken
Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
tStatsråd med ansvar
för skatter och
finansiella frågor
Ambassadör
f1003PROTOKOLL
Vid undertecknandet av avtalet mellan Konungariket
Sverige och Republiken Venezuela för att undvika
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt
förhindra skatteflykt och skattebrott har undertecknade
kommit överens om att följande bestämmelser skall utgöra
en integrerad del av avtalet.
a) Till artiklarna 8 och 13
Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat
förvärvar inkomst som i enlighet med bestämmelserna i
artikel 8 eller i artikel 13 punkt 3 skall beskattas endast i den
andra avtalsslutande staten och om denna andra stat enligt
sin lagstiftning är förhindrad att i dess helhet beskatta sådan
inkomst, skall sådan inkomst beskattas endast i den
avtalsslutande stat där den skattskyldige äger hemvist.
b) Till artiklarna 10, 11 och 12
Om Venezuela kommer överens med någon annan
medlemsstat i organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) om att tillämpa en lägre skattesats
på utdelning, ränta eller royalty i förhållande till denna stat,
skall en sådan lägre skattesats automatiskt tillämpas även
gentemot Sverige.
c) Till artikel 12
De avtalsslutande staterna är överens om att inkomst från
vanlig uthyrningsverksamhet skall anses falla inom
uttrycket ''varje slags betalning som tas emot såsom
ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja
industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning''
endast om uthyrningen innefattar ett moment av överföring
av tekniskt kunnande.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.
Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två
exemplar på spanska språket.
tFör Konungariket
Sverige
För Republiken
Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
tStatsråd med ansvar
för skatter och
finansiella frågor
Ambassadör
j1010hf
j1011h f
j1002hf
j1003hf
j1004hf
j1005hf
f1003hCONVENIO ENTRE EL REINO DE SUECIA Y LA
REPUBLICA DE VENEZUELA CON EL OBJETO DE
EVITAR LA DOBLE TRIBUTACION EN MATERIA
DE IMPUESTO SOBRE LA RENTA Y PREVENIR LA
ELUSION Y EVASION Y EL FRAUDE FISCAL
El Reino de Suecia y la República de Venezuela, deseosos
de concluir un Convenio con el objeto de evitar la doble
tributación en materia de impuesto sobre la renta y
prevenir la elusión y la evasión y el fraude fiscal han
convenido en las disposiciones siguientes:
f1003CAPITULO I
f1004Campo de aplicación
del Convenio
f1003Art ƒculo 1
f1004Personas previstas
El presente Convenio se aplica a las personas que sean
residentes de uno de los Estados Contratantes o de ambos
Estados Contratantes.
f1003Art ƒculo 2
f1004Impuestos comprendidos
1. El presente Convenio se aplica a los impuestos sobre la
renta exigibles por cada uno de los Estados Contratantes,
sus subdivisiones pol ƒticas o autoridades locales, cualquiera
que sea el sistema de recaudación.
2. Se considerarán impuestos sobre la renta los que gravan
la totalidad de la renta o cualquier parte de los mismos,
incluidos los impuestos sobre las ganancias derivadas de la
enajenación de bienes muebles e inmuebles, as ƒ como los
impuestos sobre las plusval ƒas.
3. Los impuestos actuales a los que se aplica este Convenio
son:
a) en el caso de Venezuela:
el Impuesto sobre la Renta;
aun en el caso en el cual tal impuesto se perciba mediante
retención en la fuente;
(en lo sucesivo denominado ''impuesto venezolano'')
b) en el caso de Suecia:
f200i.
El Impuesto sobre la Renta Estatal, incluye el impuesto
a los marineros y el impuesto de tenedores de cupones;
f200ii.
El Impuesto sobre la Renta Especial para no residentes;
f200iii.
El Impuesto sobre la Renta Especial para los
Profesionales del Espectáculo y Artistas no residentes;
f200iv.
El Impuesto sobre la Renta Comunal; y
f200v.
El Impuesto sobre los Bienes Ra ƒces; aun cuando estos
impuestos se reanuden mediante retención en la fuente;
(en lo sucesivo denominados ''impuestos suecos'').
4. El Convenio se aplicará igualmente a los impuestos
futuros de naturaleza idéntica o análoga que se establezcan
después de la fecha de la firma del presente Convenio, y que
se anˆadan a los actuales o sustituyan los impuestos a los
cuales se refiere el párrafo 3. Las autoridades competentes
de los Estados Contratantes se comunicarán las
modificaciones sustanciales que se hayan introducido en sus
respectivas legislaciones fiscales.
f1003CAPITULO II
f1004Definiciones
f1003Art ƒculo 3
f1004Definiciónes generales
1. A los efectos del presente Convenio, a menos que el
contexto exija una interpretación diferente:
a) el término ''Venezuela'' significa la República de
Venezuela;
b) el término ''Suecia'' significa el Reino de Suecia;
c) los términos ''un Estado Contratante'' y ''el otro Estado
Contratante'' significan según el contexto Venezuela y
Suecia;
d) el término ''persona'' abarca a las personas f ƒsicas, las
sociedades y cualquier otra asociación de personas;
e) el término ''sociedad'' significa cualquier persona
jur ƒdica o cualquier entidad que se considere persona
jur ƒdica a efectos impositivos;
f) los términos ''empresa de un Estado Contratante'' y
''empresa de otro Estado Contratante'' significan,
respectivamente, una empresa explotada por un residente
de un Estado Contratante y una empresa explotada por un
residente del otro Estado Contratante;
g) el término ''tráfico internacional'' significa todo
transporte efectuado por un buque o aeronave explotado
por una empresa cuya sede de dirección efectiva esté
situada en un Estado Contratante, salvo cuando el buque o
aeronave no sea objeto de explotación más que entre dos
puntos situados en el otro Estado Contratante;
h) el término ''nacionales'' significa:
f200i.
toda persona natural que posea la nacionalidad de un
Estado Contratante;
f200ii.
toda persona jur ƒdica, sociedad de personas o
asociaciones constituida de acuerdo con la legislación
vigente en un Estado Contratante;
i) el término ''autoridad competente'' significa:
f200i.
en el caso de Venezuela, la ''Dirección General
Sectorial de Rentas del Ministerio de Hacienda'' o sus
representantes autorizados o la autoridad que sea designada
como autoridad competente para los fines de este
Convenio;
f200ii.
en el caso de Suecia, el Ministerio de Finanzas o su
representante autorizado o la autoridad que sea designada
como autoridad competente para los fines de este
Convenio.
2. Para la aplicación del presente Convenio por un Estado
Contratante, cualquier término no definido en el mismo
tendrá, a menos que de su contexto se infiera una
interpretación diferente, el significado que se le atribuya
por la legislación de este Estado relativa a los impuestos
que son objeto del Convenio.
Art ƒculo 4
Residente
1. A los efectos de este Convenio, la expresión ''residente
de un Estado Contratante'' significa toda persona que en
virtud de la legislación de ese Estado esté sujeta a
imposición en él por razón de su domicilio, residencia,
sede de dirección o cualquier otro criterio de naturaleza
análoga. Sin embargo,
a) este término no incluye a ninguna persona que esté
sujeta a imposición en ese Estado sólo por lo que respecta
a ingresos procedentes de ese Estado; sin embargo, esta
expresión incluye cualquier persona residente en
Venezuela de acuerdo con las leyes de Venezuela;
b) en el caso de una sociedad de personas o comunidad
sucesoral este término se aplica sólo mientras el ingreso
derivado de tal sociedad o comunidad esté sujeta a impuesto
en ese Estado, como ingreso de un residente, bien sea en
sus propias manos o en aquellas de su socio.
2. Cuando en virtud de las disposiciones del párrafo 1, una
persona f ƒsica sea residente de ambos Estados
Contratantes, su situación se resolverá de la siguiente
manera:
a) esta persona será considerada residente del Estado
donde tenga una vivienda permanente a su disposición; si
tuviera una vivienda permanente a su disposición en ambos
Estados, se le considerará residente del Estado con el que
mantenga relaciones personales y económicas más
estrechas (centro de intereses vitales);
b) si no pudiera determinarse el Estado en que dicha
persona tiene el centro de sus intereses vitales o si no tuviera
una vivienda permanente a su disposición en ninguno de
los Estados, se considerará residente del Estado donde viva
habitualmente;
c) si viviera habitualmente en ambos Estados o no lo
hiciera en ninguno de ellos, se considerará residente del
Estado del cual sea nacional;
d) si fuera nacional de ambos Estados o de ninguno de
ellos, las autoridades competentes de los Estados
Contratantes resolverán el caso de común acuerdo.
3. Cuando en virtud de las disposiciones del párrafo 1 una
persona que no sea persona f ƒsica sea residente de ambos
Estados Contratantes, se considerará residente del Estado
en que se encuentre su sede de dirección efectiva.
f1003Art ƒculo 5
f1004Establecimiento permanente
1. Para los fines del presente Convenio, el término
''establecimiento permanente'' significa un lugar fijo de
negocios en el cual una empresa realiza toda o parte de su
actividad.
2. El término ''establecimiento permanente'' comprende, en
especial:
a) una sede de dirección;
b) una sucursal;
c) una oficina;
d) una fábrica;
e) un taller;
f) una mina, una cantera o cualquier otro sitio de
extracción de recursos naturales; y
g) una planta de construcción o montaje cuya duración
exceda de doce (12) meses a partir del momento que
empiecen efectivamente los trabajos.
3. No obstante las disposiciones precedentes del presente
art ƒculo, se considera que el término ''establecimiento
permanente'' no incluye:
a) la utilización de instalación con el único fin de
almacenar, exhibir o entregar bienes o mercanc ƒas
pertenecientes a la empresa;
b) el mantenimiento de un depósito de mercanc ƒas
pertenecientes a la empresa con el único fin de
almacenarlas, exponerlas o entregarlas;
c) el mantenimiento de un depósito de bienes o
mercanc ƒas pertenecientes a la empresa con el único fin de
que sean transformadas por otra empresa;
d) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el
único fin de comprar mercanc ƒas o de recoger información
para la empresa;
e) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el
único fin de hacer publicidad, suministrar información,
realizar investigaciones cient ƒficas o desarrollar actividades
análogas que tengan un carácter preparatorio o auxiliar para
la empresa.
4. Cuando una persona actúe en un Estado Contratante por
cuenta de una empresa del otro Estado Contratante --
distinta de un agente que disfrute un estatuto independiente
previsto en el párrafo 5 -- será considerada como
establecimiento permanente en el primer Estado si ella
dispone en ese Estado de poderes que ejerza habitualmente
permitiéndole concluir contratos a nombre de la Empresa, a
menos que la actividad de esta persona esté limitada a la
compra de mercanc ƒas para la empresa.
5. No se considerará que una empresa de un Estado
Contratante tiene un establecimiento permanente en el otro
Estado Contratante por el mero hecho de que realice sus
actividades en ese otro Estado por medio de un corredor,
un comisionista general o cualquier otro agente que goce de
una condición independiente, siempre que estas personas
actúen dentro del marco ordinario de su actividad.
6. El hecho de que una sociedad residente de un Estado
Contratante controle o sea controlada por una companˆ ƒa
residente del otro Estado Contratante, o que realice
actividades en este otro Estado (ya sea por medio de un
establecimiento permanente o de otra manera), no
convierte, por s ƒ solo, a cualquiera de estas sociedades en
establecimiento permanente de la otra.
f1003CAPITULO III
f1004Tributación de las rentas
f1003Art ƒculo 6
f1004Rentas inmobiliarias
1. Las rentas que un residente de un Estado Contratante
obtenga de bienes inmuebles (incluidas las rentas de
explotaciones agr ƒcolas o forestales), situadas en el otro
Estado Contratante, pueden someterse a imposición en
este otro Estado.
2. El término ''bienes inmuebles'' tendrá el significado que
le atribuya el derecho del Estado Contratante en que los
bienes en cuestión estén situados. Dicho término
comprende, en todo caso, los accesorios de la propiedad
inmobiliaria, el ganado y equipo utilizado en las
explotaciones agr ƒcolas y forestales, as ƒ como los derechos
a los que se apliquen las disposiciones de derecho privado
relativas a los bienes ra ƒces. Se consideran además como
''bienes inmuebles'', los edificios, el usufructo de bienes
inmuebles y los derechos a percibir pagos variables o fijos
por la explotación o la concesión de la explotación de
yacimientos minerales, las fuentes y otros recursos
naturales. Los buques, barcos y aeronaves no se consideran
bienes inmuebles.
3. Las disposiciones del párrafo 1 se aplican a las rentas
derivadas de la utilización directa, del arrendamiento o
aparcer ƒa, as ƒ como de cualquier otra forma de explotación
de los bienes inmuebles.
4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 3 se aplican
igualmente a las rentas derivadas de los bienes inmuebles
de una empresa y de los bienes inmuebles utilizados para el
ejercicio de trabajos independientes.
Art ƒculo 7
Beneficios empresariales
1. Los beneficios de una empresa de un Estado Contratante
solamente podrán someterse a imposición en este Estado,
a no ser que la empresa realice actividades en el otro Estado
Contratante por medio de un establecimiento permanente
situado en él. Si la empresa realiza su actividad de dicha
manera, los beneficios de la empresa pueden someterse a
imposición en el otro Estado pero sólo en la medida en
que puedan atribuirse a este establecimiento permanente.
2. Sin perjuicio de lo previsto en el párrafo 3, cuando una
empresa de un Estado Contratante realice su actividad en
el otro Estado Contratante por medio de un establecimiento
permanente situado en él, en cada uno de los Estados
Contratantes se atribuirán a dicho establecimiento
permanente los beneficios que éste hubiera podido obtener
de ser una empresa distinta y separada, que realizase las
mismas o similares actividades, en las mismas o similares
condiciones, y tratándose con total independencia con la
empresa de la que es establecimiento permanente.
3. Para la determinación del beneficio del establecimiento
permanente, se permitirá la deducción de los gastos en que
se haya incurrido para la realización de los fines del
establecimiento permanente, comprendidos los gastos de
dirección y generales de administración para los mismos
fines, tanto si se efectúan en el Estado en que se encuentra
el establecimiento permanente como en otra parte.
4. Mientras sea usual en un Estado Contratante determinar
los beneficios imputables a los establecimientos
permanentes sobre la base de un reparto de los beneficios
totales de la empresa entre sus diversas partes, lo
establecido en el párrafo 2 no impedirá que este Estado
Contratante determine de esta manera los beneficios
imponibles; sin embargo, el método de reparto adoptado
habrá de ser tal que el resultado obtenido esté de acuerdo
con los principios contenidos en este Art ƒculo.
5. No se atribuirá ningún beneficio a un establecimiento
permanente por el mero hecho de que éste compre bienes o
mercanc ƒas para la empresa.
6. A efectos de los párrafos anteriores, los beneficios
imputables al establecimiento permanente se calcularán
cada anˆo por el mismo método, a no ser que existan motivos
válidos y suficientes para proceder de otra forma.
7. Cuando los beneficios comprendan rentas partidas de
rentas reguladas separadamente en otros art ƒculos del
presente Convenio, las disposiciones de aquellos Art ƒculos
no quedarán afectadas por las disposiciones de este
Art ƒculo.
Art ƒculo 8
Navegación mar ƒtima y aérea
1. Los beneficios de una empresa de un Estado Contratante
derivados de la explotación de naves o aeronaves en tráfico
internacional, sólo podrán someterse a imposición en el
Estado Contratante en el que esté situada la sede de
dirección efectiva de la empresa.
2. Con respecto a los beneficios obtenidos por el consorcio
de transporte aéreo Scandinavian Airlines System (SAS), las
previsiones del párrafo 1 se aplicarán sólo a aquella parte
de los beneficios que correspondan a la participación
mantenida en tal consorcio por AB Aerotransport (ABA),
socio sueco de Scandinavian Airlines System (SAS).
3. Las disposiciones del párrafo 1 también se aplicarán a los
beneficios de la participación en un pool, en un negocio
conjunto internacional de operaciones.
4. El párrafo 1 tambien se aplicará a los beneficios derivados
de la operación internacional de naves o aeronaves,
incluyendo el ingreso proveniente del alquiler de naves o
aeronaves con carácter exclusivo (tiempo o viaje). También
incluye el ingreso proveniente del alquiler sobre la base ''en
seco'' de naves y aeronaves usados en el transporte
internacional y el ingreso proveniente del alquiler de
contenedores y equipo relacionado utilizado en el
transporte internacional y las ganancias por concepto de
enajenación de naves, aeronaves o contenedores operados
en transporte internacional, quedando entendido que tal
actividad de alquiler o enajenación sea ocasional respecto
de la operación internacional de naves o aeronaves.
Art ƒculo 9
Empresas asociadas
1. Cuando:
a) una empresa de un Estado Contratante participe
directa o indirectamente en la dirección, el control o el
capital de una empresa del otro Estado Contratante, o
b) unas mismas personas participen directa o
indirectamente en la dirección, el control o el capital de
una empresa de un Estado Contratante y de una empresa
del otro Estado Contratante,
y en uno y en otro caso, en sus relaciones comerciales o
financieras, unidas por condiciones convenidas o aceptadas
por empresas independientes, los beneficios que una de las
empresas habr ƒa obtenido de no existir estas condiciones y
que, de hecho no se han producido a causa de las mismas,
pueden ser incluidos en los beneficios de esta empresa y
sometidos a imposición en consecuencia.
2. Cuando los beneficios de una empresa de un Estado
Contratante que han sido sometidos a imposición en ese
Estado se incluyen también en los beneficios de una empresa
del otro Estado Contratante y se someten a imposición en
consecuencia, y los beneficios as ƒ incluidos son beneficios
que se habr ƒan agregado a aquella empresa del otro Estado
si las condiciones convenidas entre las dos empresas
hubieran sido aquellas que se hubiesen convenido entre dos
empresas independientes, el primer Estado procederá al
ajuste correspondiente de la cuant ƒa del impuesto que ha
percibido sobre esos beneficios. Para determinar este ajuste
se tendrán en cuenta las demás disposiciones del presente
Convenio y las autoridades competentes de los Estados
Contratantes se consultarán mutuamente si lo estimaran
necesario.
Art ƒculo 10
Dividendos
1. Los dividendos pagados por una sociedad residente de un
Estado Contratante a un residente del otro Estado
Contratante pueden someterse a imposición en ese otro
Estado.
2. Sin embargo, estos dividendos pueden someterse a
imposición en el Estado Contratante en que resida la
sociedad que pague los dividendos y según la legislación de
este Estado; pero si el perceptor de los dividendos es el
beneficiario efectivo, el impuesto as ƒ exigido no podrá
exceder del:
a) 5 por ciento del importe bruto de los dividendos, si el
beneficiario efectivo es una sociedad venezolana (excluidas
las sociedades de personas) que posea directamente por lo
menos el 25 por ciento del capital de la sociedad sueca que
paga los dividendos,
b) 10 por ciento del importe bruto de los dividendos en
todos los demás casos.
Las autoridades competentes de los Estados Contratantes
establecerán de mutuo acuerdo la forma de aplicar estos
l ƒmites.
Este párrafo no afectará la imposición de la companˆ ƒa
con respecto de los beneficios con cargo a los que se paguen
los dividendos.
3. El término ''dividendos'' empleado en este Art ƒculo
significa los rendimientos de las acciones o bonos de
disfrute, las participaciones en minas, las participaciones de
fundador y otros derechos, excepto los de crédito, que
permitan participar en los beneficios, as ƒ como los
rendimientos de otras participaciones sociales sujetas al
mismo régimen fiscal que los rendimientos de las acciones
por la legislación del Estado en que resida la companˆ ƒa que
las distribuya.
4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el
beneficiario efectivo de los dividendos, residente de un
Estado Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante
del que es residente la sociedad que paga los dividendos,
una actividad industrial o comercial a través de un
establecimiento permanente all ƒ situado o presta unos
trabajos independientes por medio de una base fija all ƒ
situada con los que la participación que genera los
dividendos esté vinculada efectivamente. En estos casos se
aplican las disposiciones del Art ƒculo 7 ó del Art ƒculo 14,
según proceda.
5. Cuando una companˆ ƒa residente de un Estado
Contratante obtenga beneficios o rentas procedentes del
otro Estado Contratante, este otro Estado no puede
someter a ninguna imposición a los dividendos que la
sociedad pague a personas que no sean residentes en este
otro Estado Contratante, salvo en la medida en que estos
dividendos sean pagados a un residente de este otro Estado
o la participación que generan los dividendos esté vinculada
efectivamente a un establecimiento permanente o a una
base fija situada en este otro Estado, ni someter los
beneficios no distribuidos de la sociedad al impuesto sobre
los mismos, incluso si los dividendos pagados a los
beneficios no distribuidos consistan, total o parcialmente,
en beneficios o rentas procedentes de este otro Estado
Contratante.
6. No obstante cualquier otra previsión de este Convenio,
cuando una companˆ ƒa que sea residente de un Estado
Contratante tenga un establecimiento permanente en el
otro Estado Contratante, los beneficios del establecimiento
permanente pueden ser sujetos a un impuesto adicional en
este otro Estado de acuerdo con su Ley, pero el impuesto as ƒ
exigido no excederá del 10% del monto de tales beneficios,
después de deducir de los mismos el impuesto sobre la renta
y otros impuestos sobre el ingreso que pesen sobre el mismo
en ese otro Estado.
7. No obstante las previsiones del párrafo 2, cuando una
sociedad que sea residente de Suecia obtenga dividendos en
un determinado anˆo fiscal de actividades económicas
llevadas a cabo en Venezuela, esos dividendos serán
gravados en Venezuela a una tasa no mayor del cinco por
ciento (5%) del monto bruto si los dividendos fueran
remitidos desde Venezuela después del segundo anˆo los
dividendos hubieran estado disponibles para la sociedad y
no serán gravados en Venezuela si la remisión ocurre
después de cuatro anˆos.
Art ƒculo 11
Intereses
1. Los intereses procedentes de un Estado Contratante y
pagados a un residente del otro Estado Contratante pueden
someterse a imposición del otro Estado.
2. Sin embargo, esos intereses también pueden someterse en
el Estado Contratante del que procedan y de acuerdo con
la legislación de ese Estado, pero si el perceptor de los
intereses es el beneficiario efectivo, el impuesto as ƒ exigido
no puede exceder del 10 por ciento del importe bruto de los
intereses. Las autoridades competentes de los Estados
Contratantes establecerán de mutuo acuerdo la forma de
aplicar este l ƒmite.
3. No obstante las disposiciones del párrafo 2, el interés
proveniente de un Estado Contratante estará exento de
impuestos en dicho Estado si:
a) El pagador del interés es el Gobierno de dicho Estado
Contratante o una de sus autoridades locales,
b) El interés es pagado al Gobierno del otro Estado
Contratante o a las autoridades locales del mismo o a
instituciones u organismos (comprendidas las instituciones
financieras) pertenecientes enteramente a este Estado
Contratante o a una autoridad local del mismo,
c) El interés es pagado a otras instituciones u organismos
(comprendidas las instituciones financieras) en razón de
financiamientos acordados por ellos en el marco de
acuerdos conclu ƒdos entre los Gobiernos de los Estados
Contratantes; y
d) En el caso de Suecia también si el interés es pagado a:
f200i.
El Fondo Sueco de Cooperación Industrial con los
pa ƒses en Desarrollo (''Swedfund'').
f200ii.
La Corporación Sueca de créditos de exportación en el
caso de préstamos para exportaciones bajo el Sistema
Estatal de Apoyo.
4. El término ''intereses'', empleado en el presente Art ƒculo,
significa los rendimientos de créditos de cualquier
naturaleza, con o sin garant ƒas hipotecarias o cláusula de
participación en los beneficios del deudor y especialmente
las rentas de fondos públicos y bonos u obligaciones, as ƒ
como todos los otros productos asimilados a los
rendimientos de sumas prestadas por la legislación fiscal
del Estado de donde provienen los rendimientos. Las
penalizaciones por mora en el pago no se consideran como
intereses a efectos del presente Art ƒculo.
5. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el
beneficiario efectivo de los intereses, residente de un
Estado Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante
del que proceden los intereses, una actividad industrial o
comercial por medio de un establecimiento permanente
situado en este otro Estado o presta unos servicios
profesionales por medio de una base fija situada en él, con
los que el crédito que genera los intereses esté vinculado
efectivamente. En este caso, se aplican las disposiciones del
Art ƒculo 7 ó del Art ƒculo 14, según proceda.
6. Los intereses se consideran procedentes de un Estado
Contratante cuando el deudor es el propio Estado, una
subdivisión pol ƒtica, autoridad local o un residente de este
Estado Contratante. Sin embargo, cuando el deudor de los
intereses, sea o no residente de un Estado Contratante,
tenga en un Estado Contratante un establecimiento
permanente o una base fija en relación con los cuales se
haya contra ƒdo la deuda que da origen a los intereses y
soporten el pago de los mismos, los intereses se
considerarán como procedentes del Estado Contratante
donde estén situados el establecimiento permanente o la
base fija.
7. Cuando, por razón de las relaciones especiales
existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo de los
intereses o de las que uno y otro mantengan con terceros,
el importe de los intereses pagados, habida cuenta del
crédito por el que se paguen, exceda del importe que
hubieran convenido el deudor y el acreedor en ausencia de
tales relaciones, las disposiciones de este Art ƒculo no se
aplican mas que a este último importe. En este caso, el
exceso podrá someterse a imposición de acuerdo con la
legislación de cada Estado Contratante, teniendo en
cuenta las demás disposiciones del presente Convenio.
Art ƒculo 12
Regal ƒas
1. Las regal ƒas provenientes de un Estado Contratante y
pagadas a un residente del otro Estado Contratante son
imponibles en este otro Estado.
2. Sin embargo, estas regal ƒas son también imponibles en el
Estado Contratante de donde provienen y de acuerdo con
la legislación interna de este Estado Contratante, siempre
que la persona que percibe las regal ƒas sea el beneficiario
efectivo. El impuesto as ƒ establecido no podrá exceder:
a) 10% del monto bruto de las regal ƒas pagadas por el uso
o la concesión del uso de derechos de autor sobre obras
literarias, art ƒsticas o cient ƒficas, incluyendo las pel ƒculas
cinematográficas y las obras grabadas para la radiodifusión
y la televisión;
b) 7% del monto bruto de las regal ƒas en todos los demás
casos.
Las autoridades competentes de los Estados Contratantes
establecerán de común acuerdo las modalidades de
aplicación de estas limitaciones.
3. El término ''regal ƒas'', empleado en el presente Art ƒculo,
significa las cantidades de cualquier clase pagadas en
compensación por el uso o la concesión de uso de derecho
de autor sobre una obra literaria, art ƒstica o cient ƒfica,
incluidas las pel ƒculas cinematográficas y las grabaciones
por transmisiones radiofónicas y televisadas, de una
patente, marca de fábrica o de comercio, dibujo o modelo
plano, fórmula o procedimiento secreto, as ƒ como el uso o
la concesión de uso de un equipo industrial, comercial o
cient ƒfico, y por las informaciones relativas a experiencias
industriales, comerciales o cient ƒficas.
4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el
beneficiario efectivo de las regal ƒas, residente de un Estado
Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante de donde
procedan las regal ƒas, una actividad industrial o comercial
por medio de un establecimiento permanente situado en
este otro Estado o presta unos servicios profesionales por
medio de una base fija situada en él, con los que el derecho o
propiedad por los que se pagan las regal ƒas estén vinculados
efectivamente. En este caso se aplicarán las disposiciones de
los Art ƒculos 7 ó 14, según proceda.
5. Las regal ƒas se considerarán procedentes de un Estado
Contratante cuando el deudor es el propio Estado, una
subdivisión pol ƒtica, una autoridad local o un residente de
este Estado. Sin embargo, cuando el deudor de las regal ƒas,
sea o no residente de un Estado Contratante, tenga en un
Estado Contratante un establecimiento permanente o una
base fija, para cuyas necesidades se concluye el contrato
que dió lugar al pago de las regal ƒas y que soporta el
gravamen, las regal ƒas mismas se consideran procedentes
del Estado Contratante en el cual está situado el
establecimiento permanente o la base fija.
6. Cuando, por razón de las relaciones especiales
existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo de las
regal ƒas o de las que uno u otro mantengan con terceros, el
importe de las regal ƒas pagadas, habida cuenta del uso,
derecho o información por la que se pagan, exceda del
importe que habr ƒan convenido el deudor y el beneficiario
efectivo en ausencia de tales relaciones, las disposiciones de
este Art ƒculo no se aplican más que a este último importe.
En este caso el exceso podrá someterse a imposición de
acuerdo con la legislación de cada Estado Contratante,
teniendo en cuenta las demás disposiciones del presente
Convenio.
j1010hf
j1011h f
j1002hf
j1003hf
j1004hf
j1005hf
Art ƒculo 13
Ganancias de capital
1. Las ganancias que un residente de un Estado Contratante
obtenga de la enajenación de bienes inmuebles, conforme
se definen en el Art ƒculo 6, situados en el otro Estado
Contratante pueden someterse a imposición en este otro
Estado.
2. Las ganancias derivadas de la enajenación de bienes
muebles que formen parte del activo de un establecimiento
permanente que una empresa de un Estado Contratante
tenga en el otro Estado Contratante, o de bienes muebles
que pertenezcan a una base fija que un residente de un
Estado Contratante posea en el otro Estado Contratante
para la prestación de trabajos independientes,
comprendidas las ganancias derivadas de la enajenación de
este establecimiento permanente (sólo o con el conjunto
de la empresa) o de esta base fija, pueden someterse a
imposición en este otro Estado.
3. Las ganancias obtenidas por un residente de un Estado
Contratante de la enajenación de buques o aeronaves
utilizados en tráfico internacional y de bienes muebles
relacionados a la explotación de estos buques o aeronaves
sólo pueden someterse a imposición en el Estado
Contratante donde esté situada la sede de dirección efectiva
de la empresa.
Con respecto a las ganancias obtenidas por el consorcio
de transporte aéreo Scandinavian Airlines System (SAS) las
previsiones de este párrafo se aplicarán sólo hasta las
porciones de las ganancias de los beneficios que
correspondan a la participación tenida en ese Consorcio
por AB Aerotransport (ABA), socio sueco de Scandinavian
Airlines System (SAS).
4. Las ganancias provenientes de la enajenación de
acciones de capital de una sociedad cuyos bienes consisten
a t ƒtulo principal, directa o indirectamente, en bienes
inmuebles situados en un Estado Contratante son
imponibles en este Estado.
5. Las ganancias procedentes de la enajenación de bienes
que no sean los enumerados en los párrafos 1, 2, 3 y 4, sólo
serán imponibles en el Estado Contratante donde el
enajenante sea residente.
6. No obstante las previsiones del párrafo 5 en el caso de
una persona que haya sido un residente de un Estado
Contratante y que se haya hecho residente del otro Estado
Contratante, el primer Estado mencionado puede gravar las
ganancias de la enajenación de acciones u otros derechos
similares en una companˆ ƒa residente en el Estado
mencionado en primer lugar, derivado por tal persona
natural en cualquier momento durante los diez anˆos
siguientes a la fecha a partir de la cual la persona natural
haya cesado de ser un residente del Estado mencionado en
primer lugar.
Art ƒculo 14
Servicios personales independientes
1. Las rentas obtenidas por un residente de un Estado
Contratante por la prestación de servicios profesionales u
otras actividades de naturaleza independiente sólo pueden
someterse a imposición en este Estado, a no ser que este
residente disponga de manera habitual en el otro Estado
Contratante de una base fija para el ejercicio de sus
actividades. Si dispone de dicha base fija, las rentas pueden
someterse a imposición en el otro Estado, pero sólo en la
medida en que sean imputables a esta base fija.
2. El término ''servicios profesionales'' comprende
especialmente las actividades independientes de carácter
cient ƒfico, literario, art ƒstico, educativo o pedagógico, as ƒ
como las actividades independientes de médicos, abogados,
ingenieros, arquitectos, odontólogos y contadores.
Art ƒculo 15
Servicios personales dependientes
1. Sin perjuicio de lo dispuesto en los Art ƒculos 16, 18 y 19,
los sueldos, salarios y remuneraciones similares obtenidos
por un residente de un Estado Contratante por razón de
un empleo, sólo pueden someterse a imposición en este
Estado, a no ser que el empleo se ejerza en el otro Estado
Contratante. Si el empleo se ejerce en este último Estado
Contratante, las remuneraciones percibidas por este
concepto pueden someterse a imposición en este Estado.
2. No obstante lo dispuesto en el párrafo 1, las
remuneraciones obtenidas por un residente de un Estado
Contratante por razón de un empleo ejercido en el otro
Estado Contratante, sólo pueden someterse a imposición
en el primer Estado si:
a) el beneficiario permanece en ese otro Estado por un
per ƒodo o per ƒodos que no excedan en total de ciento
ochenta y tres d ƒas en cualquier per ƒodo de doce meses; y
b) las remuneraciones se pagan por o en nombre de una
persona empleadora que no es residente del otro Estado; y
c) las remuneraciones no son pagadas por un
establecimiento permanente o una base fija que la persona
empleadora tiene en el otro Estado.
3. No obstante las disposiciones anteriores precedentes del
presente Art ƒculo, las remuneraciones obtenidas por razón
de un empleo ejercido a bordo de un buque o aeronave
explotado en tráfico internacional pueden someterse a
imposición en el Estado Contratante en el cual esté situada
la sede de dirección efectiva de la empresa. Cuando un
residente de Suecia obtenga remuneración respecto de un
empleo ejercido en una aeronave explotada en tráfico
internacional por el Consorcio de transporte aéreo
Scandinavian Airlines System (SAS), tal remuneración
será imponible sólo en Suecia.
Cuando un residente de Venezuela obtenga
remuneración respecto de un empleo ejercido en una
aeronave venezolana explotada en tráfico internacional, tal
remuneración será imponible sólo en Venezuela.
Art ƒculo 16
Participaciones y otras remuneraciones
Las participaciones, dietas de asistencia y otras
retribuciones similares que un residente de un Estado
Contratante obtenga como miembro de un consejo de
administración o de vigilancia de una sociedad residente
del otro Estado Contratante, pueden someterse, a
imposición en este otro Estado.
Art ƒculo 17
Artistas y deportistas
1. No obstante lo dispuesto en los Art ƒculos 14 y 15, las
rentas que un residente de un Estado Contratante obtenga
del ejercicio de su actividad personal en el otro Estado
Contratante, en calidad de artista del espectáculo, actor de
teatro, cine, radio y televisión, o músico, o como
deportista, pueden someterse a imposición en este otro
Estado Contratante.
2. Cuando las rentas derivadas de actividades ejercidas por
un artista o deportista personalmente y en calidad de tal se
atribuyan, no al propio artista o deportista, sino a otra
persona, estas rentas pueden, no obstante lo dispuesto en
los Art ƒculos 7, 14 y 15, someterse a imposición en el
Estado Contratante en que se realicen las actividades del
artista o deportista.
Art ƒculo 18
Pensiones y anualidades
1. Las pensiones y otras remuneraciones similares, los
desembolsos bajo la legislación de seguridad social y las
anualidades que provengan de un Estado Contratante
pagadas a un residente del otro Estado Contratante serán
gravables sólo en el Estado Contratante mencionado en
primer lugar.
2. El término ''anualidad'' significa una suma pagadera
periódicamente en épocas establecidas a lo largo de la vida
de una persona o durante un per ƒodo de tiempo
determinado o determinable a cambio del pago de una
cantidad adecuada de dinero o valorable en dinero.
Art ƒculo 19
Funciones públicas
1. a) Las remuneraciones, excluidas las pensiones, pagadas
por un Estado Contratante, o una de sus subdivisiones
pol ƒticas o autoridades locales a una persona f ƒsica, por
razón de servicios prestados a ese Estado, subdivisión o
autoridad local, sólo pueden someterse a imposición en
ese Estado.
b) Sin embargo, estas remuneraciones sólo pueden
someterse a imposición en el otro Estado Contratante, si
los servicios se prestan en ese Estado y la persona f ƒsica es
un residente de ese Estado que:
f200i.
posea la nacionalidad de este Estado, o
f200ii.
no haya adquirido la condición de residente de ese
Estado solamente para prestar esos servicios.
2. Lo dispuesto en los Art ƒculos 15 y 16 se aplica a las
remuneraciones pagadas por razón de servicios prestados
dentro del marco de una actividad industrial o comercial,
realizada por un Estado Contratante o una de sus
subdivisiones pol ƒticas o autoridades locales.
Art ƒculo 20
Estudiantes
Las cantidades que reciba para cubrir sus gastos de
mantenimiento, estudios o formación un estudiante,
pasante o aprendiz, que sea o haya sido inmediatamente
antes de llegar a un Estado Contratante residente del otro
Estado Contratante y que se encuentre en el primer Estado
con el único fin de proseguir sus estudios o formación, no
pueden someterse a imposición en este Estado siempre que
tales pagos procedan de fuentes situadas fuera de este
Estado.
Art ƒculo 21
Otras rentas
Las rentas de un residente de un Estado Contratante,
cualquiera que fuese su procedencia, no mencionadas en los
anteriores Art ƒculos del presente Convenio pueden ser
gravadas en ambos Estados Contratantes.
Art ƒculo 22
Limitación de los beneficios
Cuando bajo las previsiones de este Convenio, el ingreso
esté exento del impuesto sueco y bajo la ley vigente en
Venezuela sea considerado ingreso de fuente extranjera y
por dicha razón esté exento de impuesto en Venezuela,
Suecia puede gravar tal ingreso como si el Convenio no
tuviese efecto.
f1003CAPITULO IV
f1004Métodos para la eliminación de la doble imposición
Art ƒculo 23
Eliminación de la doble imposición
1. En el caso de Venezuela, la doble imposición será
evitada as ƒ:
a) Cuando un residente de Venezuela reciba ingreso que
de acuerdo con las previsiones de este Convenio sea
imponible en Suecia, este ingreso estará extento del
impuesto sobre la renta en Venezuela.
2. En el caso de Suecia, la doble imposición será evitada
as ƒ:
a) Cuando un residente de Suecia obtenga ingresos que
bajo las leyes de Venezuela y de acuerdo con las previsiones
de este Convenio puedan ser gravables en Venezuela,
Suecia permitirá -- sujeta a las previsiones de la ley sueca
concerniente al crédito por impuestos extranjeros (y como
esta pueda ser enmendada de tiempo en tiempo sin alterar
el principio general del mismo) -- una deducción del
impuesto sobre tal ingreso en un monto igual al impuesto
venezolano pagado respecto de tal ingreso.
b) No obstante las previsiones del sub-párrafo a), los
dividendos pagados por una companˆ ƒa que sea residente de
Venezuela a una companˆ ƒa que sea residente de Suecia
estarán exentos del impuesto sueco en la cuant ƒa en que los
dividendos habr ƒan estado exentos bajo la ley sueca, si
ambas companˆ ƒas fuesen suecas. Esta exención sólo se
aplicará si:
f200i.
Los beneficios por los cuales son pagados los dividendos
han estado sujetos al impuesto normal a las personas
jur ƒdicas en Venezuela o a un impuesto sobre la renta
comparable al mismo, o
f200ii.
Los dividendos pagados por la companˆ ƒa que sea
residente de Venezuela, consistentes del total o casi total de
los dividendos que sea companˆ ƒa haya recibido, en el anˆo o
anˆos precedentes, respecto de acciones detentadas por ella
en una companˆ ƒa residente en un Tercer Estado y que
pudieren estar exentos del impuesto sueco, si las acciones
respecto de las cuales son pagados los dividendos, hubieran
sido detentadas por la companˆ ƒa que sea residente de
Suecia.
c) A los efectos del sub-párrafo a) ''el impuesto
venezolano pagado'' se considerará que incluye el impuesto
sobre la renta que hubiera debido pagarse de no ser por una
exención (o exoneración) limitada en el tiempo de
reducción del impuesto otorgado bajo la legislación
venezolana de incentivos disenˆada para promover el
desarrollo económico, siempre que estuviere en vigencia y
no haya sido modificada desde, la fecha de la firma de este
Convenio, o hubiera sido modificada en aspectos menores
que no afecten su carácter general.
d) A los efectos del sub-párrafo b) la expresión ''el
impuesto normal a las personas jur ƒdicas en Venezuela'' se
considerará que incluye el impuesto sobre la renta que
hubiera sido pagado de no ser por la exención
(exoneración) o reducción de impuesto concedida bajo la
legislación de incentivos referida en el sub-párrafo c).
e) Las previsiones de los sub-párrafos c) y d) se aplicarán
hasta el 31 de diciembre del anˆo 2000. Las autoridades
competentes se consultarán si las previsiones de estos sub-
párrafos serán aplicables después de dicha fecha.
f) Cuando un residente de Suecia obtenga ingreso que,
de acuerdo a las previsiones de este Convenio sea gravable
sólo en Venezuela, Suecia podrá, al determinar la rata
graduada del impuesto Sueco, tomar en cuenta el ingreso
que será gravable sólo en Venezuela.
f1003CAPITULO V
f1004Disposiciones especiales
f1003Art ƒculo 24
f1004No discriminación
1. Los nacionales de un Estado Contratante no serán
sometidos en el otro Estado Contratante, a ningún
impuesto ni obligación relativa al mismo, que no exijan o
que sean más gravosos que aquellos a los que estén o puedan
estar sometidos los nacionales de este otro Estado que se
encuentren en las mismas condiciones. No obstante lo
dispuesto en el Art ƒculo 1, la presente disposición se aplica
también a los nacionales de cualquiera de los Estados
Contratantes aunque no sean residentes de ninguno de
ellos.
2. Un establecimiento permanente que una empresa de un
Estado Contratante tenga en el otro Estado Contratante, no
será sometido a imposición en ese otro Estado de manera
menos favorable que las empresas de ese otro Estado que
realicen las mismas actividades. Esta disposición no puede
interpretarse en el sentido de obligar a un Estado
Contratante a conceder a los residentes del otro Estado
Contratante las deducciones personales, desgravámenes y
rebajas impositivas que otorgue a sus propios residentes en
consideración a su estado civil o cargas familiares.
3. A menos que se apliquen las disposiciones del párrafo 1
del Art ƒculo 9, párrafo 7 del Art ƒculo 11, ó párrafo 6 del
Art ƒculo 12, los intereses, las regal ƒas y démas desembolsos
pagados por una empresa de un Estado Contratante a un
residente del otro Estado Contratante son deducibles, para
determinar los beneficios sujetos a imposición de esta
empresa, en las mismas condiciones que si hubieran sido
pagados a un residente del primer Estado. Asimismo,
cualquier deuda de una empresa de un Estado Contratante,
podrá deducirse, cuando se trate de determinar el capital
sometido a imposición de dicha empresa, como si se
hubiera contra ƒdo con un residente del primer Estado.
4. Las empresas de un Estado Contratante, cuyo capital esté
total o parcialmente, detentado o controlado, directa o
indirectamente, por uno o varios residentes del otro Estado
Contratante, no están sometidas en el primer Estado a
ningún impuesto ni obligación relativa al mismo que no se
exijan o que sean más gravosos que aquellos a los que estén o
pueden estar sometidas otras empresas similares del primer
Estado.
5. No obstante las disposiciones del Art ƒculo 2, lo dispuesto
en el presente Art ƒculo se aplica a todos los impuestos,
cualquiera que sea su naturaleza o denominación.
Art ƒculo 25
Procedimiento amistoso
1. Cuando una persona considere que las medidas
adoptadas por uno o ambos Estados Contratantes implican
o pueden implicar para ella una imposición que no esté
conforme con las disposiciones del presente Convenio, con
independencia de los recursos previstos por el derecho
interno de estos Estados, podrá someter su caso a la
autoridad competente del Estado Contratante del que es
residente o, si a su caso fuera aplicable el párrafo 1 del
Art ƒculo 24, a la del Estado Contratante del que es nacional.
El caso deberá ser planteado dentro de los dos anˆos
subsiguientes a la primera notificación de la medida que
implique una imposición no conforme a las disposiciones
del Convenio.
2. La autoridad competente, si la reclamación le parece
fundada y si ella misma no está en condiciones de adoptar
una solución satisfactoria, hará lo posible por resolver la
cuestión mediante un acuerdo amistoso con la autoridad
competente del otro Estado Contratante, a fin de evitar una
imposición que no se ajuste a este Convenio.
3. Las autoridades competentes de los Estados
Contratantes harán lo posible por resolver mediante un
acuerdo amistoso las dificultades o dudas que plantee la
interpretación o aplicación del presente Convenio.
4. Las autoridades competentes de los Estados
Contratantes pueden comunicarse directamente entre s ƒ a
fin de lograr los acuerdos a que se refieren los párrafos
anteriores. Cuando se considere que estos acuerdos pueden
facilitarse mediante contactos personales, el intercambio de
puntos de vista puede tener lugar en el seno de una
comisión compuesta por representantes de las autoridades
competentes de los Estados Contratantes.
Art ƒculo 26
Intercambio de información
1. Las autoridades competentes de los Estados
Contratantes intercambiarán las informaciones necesarias
para aplicar lo dispuesto en el presente Convenio, o en el
derecho interno de los Estados Contratantes relativo a los
impuestos comprendidos en el Convenio, en la medida en
que la imposición exigida por aquél no fuera contraria al
Convenio, as ƒ como para prevenir la elusión, la evasión
y el fraude fiscal. El intercambio de información no está
limitado por el Art ƒculo 1. Las informaciones recibidas por
un Estado Contratante serán mantenidas secretas en igual
forma que las informaciones obtenidas en base al derecho
interno de este Estado y sólo se comunicarán a las personas
o autoridades (incluidos los tribunales y órganos
administrativos) encargados de la gestión o recaudación
de los impuestos comprendidos en el Convenio, de los
procedimientos declarativos o ejecutivos relativos a estos
impuestos o de la resolución de los recursos en relación
con estos impuestos. Estas personas o autoridades sólo
utilizarán estos informes para estos fines. Podrán revelar
estas informaciones en las audiencias públicas de los
tribunales o en las sentencias judiciales.
2. En ningún caso las disposiciones del párrafo 1 pueden
interpretarse en el sentido de obligar a un Estado
Contratante a:
a) adoptar medidas administrativas contrarias a su
legislación o práctica administrativa, o a las del otro Estado
Contratante;
b) suministrar información que no se pueda obtener
sobre la base de su propia legislación o en el ejercicio de
su práctica administrativa normal o de las del otro Estado
Contratante; y
c) suministrar informaciones que revelen un secreto
comercial, industrial, profesional, o de procedimiento
comercial, o informaciones cuya comunicación sea
contraria al orden público.
Art ƒculo 27
Agentes diplomáticos y funcionarios consulares
Las disposiciones del presente Convenio no afectan a los
privilegios fiscales de que disfruten los agentes diplomáticos
o funcionarios consulares, de acuerdo con las Convenciones
de Viena sobre las Relaciones Diplomáticas y Relaciones
Consulares firmadas en Viena el 18 de abril de 1961 y el 24
abril de 1963, respectivamente, o bajo las previsiones de
acuerdos especiales.
Art ƒculo 28
Repetición de pago
1. Los impuestos recaudados en un Estado Contratante por
medio de retenciones en la fuente, serán reintegrados por
solicitud del interesado o del Estado del cual es residente
cuando el derecho de percibir lo impuestos está limitado por
las disposiciones del presente Convenio.
2. La solicitud de reintegro que tiene que ser presentada a
más tardar cuatro anˆos después de surgir la obligación
tributaria, será acompanˆada por un certificado oficial
emitido por las autoridades tributarias del Estado
Contratante, del cual el contribuyente sea un residente,
estableciendo que él es un residente de acuerdo a las
previsiones del Art ƒculo 4 del presente Convenio.
3. Las autoridades competentes de los Estados
Contratantes establecerán de común acuerdo, conforme a
las disposiciones del Art ƒculo 25 del presente Convenio, las
modalidades de aplicación del presente Art ƒculo.
f1003CAPITULO VI
f1004Disposiciones finales
f1003Art ƒculo 29
f1004Entrada en vigor
1. Cada uno de los Estados Contratantes notificará al otro
a través de los canales diplomáticos, acerca de la conclusión
del procedimiento constitucional requerido por su Ley para
poner en vigencia este Convenio.
2. El Convenio entrará en vigor en la fecha de la última de
estas notifiaciones y sus disposiciones serán aplicables:
a) en lo que se refiere a los impuestos percibidos por
medio de la retención en la fuente, a las sumas pagadas o
acreditadas a partir del 1. de enero del anˆo siguiente en que
el Convenio entre en vigencia;
b) en lo que se refiere a los otros impuestos sobre las
rentas, a los per ƒodos imponibles que comiencen a partir
del, o posteriormente al 1. de enero del anˆo siguiente en que
el Convenio entre en vigencia.
Art ƒculo 30
Denuncia
El presente Convenio permanecerá en vigor mientras no sea
denunciado por un Estado Contratante. Cada uno de los
Estados Contratantes podrá denunciar el Convenio por via
diplomática con un preaviso de seis (6) meses antes del fin
de cada anˆo calendario del quinto anˆo siguiente de aquél de
su entrada en vigor. En tal caso el Convenio dejará de tener
efecto:
a) en lo que se refiere a los impuestos percibidos por
medio de la retención en la fuente, sobre los montos
remitidos después del 31 de diciembre en el cual sea hecha
la notificación de la denuncia.
Sin embargo, respecto de los dividendos distribuidos
antes de que el Convenio haya cesado en sus efectos, las
previsiones de este Art ƒculo no afectarán la aplicación de
lo dispuesto en el párrafo 7 del Art ƒculo 10;
b) en lo que se refiere a los impuestos sobre la renta y a
los per ƒodos imponibles que comiencen a partir del 31 de
diciembre del mismo anˆo, a menos que el contribuyente
tenga un ejercicio fiscal distinto de un anˆo calendario en
cuyo caso, el Convenio se aplicará hasta la fecha posterior
cuando concluya el anˆo fiscal.
En fe de lo cual los suscritos debidamente autorizados
para tal fin, firman el presente Convenio.
Hecho en Estocolmo, el 8 de septiembre de 1993 en dos
ejemplares originales en idioma castellano.
tPor el Reino de
Suecia
Por la República de
Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
tMinistro para asuntos
fiscales y financieros
Embajador
f1003PROTOCOLO
En el momento de firmar este Convenio entre el Reino de
Suecia y la República de Venezuela para evitar la doble
tributación en materia de impuesto sobre la renta y para
prevenir la elusión y evasión y el fraude fiscal, las partes
han convenido las siguientes disposiciones que constituyen
parte integrante del presente Convenio.
a) Art ƒculos 8 y 13
Si un residente de un Estado Contratante recibe ingreso
de acuerdo a las previsiones de los Art ƒculos 8 y 13, párrafo
3, el mismo será gravable únicamente en el otro Estado
Contratante y ese otro Estado Contratante no puede de
acuerdo con sus leyes gravar tal ingreso en su totalidad,
dicho ingreso será gravable sólo en el Estado contratante
en el cual la persona en cuestión sea residente.
b) Art ƒculos 10, 11 y 12
Si Venezuela acordare aplicar una tasa inferior de
impuesto a los dividendos, intereses y regal ƒas, en relación
con cualquier otro Estado miembro de la Organización de
Cooperación y Desarrollo Económico (O.C.D.E.), tal
tasa inferior será automáticamente aplicable a Suecia.
c) Art ƒculo 12
Se entiende que el ingreso derivado del arrendamiento
ordinario debe ser interpretado como comprendido dentro
del ámbito de la frase siguiente; ''las cantidades de cualquier
clase pagadas en compensación por el uso o la concesión
de uso de un equipo industrial, comercial o cient ƒfico'', sólo
si el arrendamiento incluye una transferencia de
conocimiento tecnológico.
En fe de lo cual los suscritos debidamente autorizados
para tal fin, firman el presente Protocolo.
Hecho en Estocolmo, el 8 de septiembre de 1993 en dos
ejemplares originales en idioma castellano.
tPor el Reino de
Suecia
Por la República de
Venezuela
Bo Lundgren
Nelson Valera Parra
tMinistro para asuntos
fiscales y financieros
Embajador