Post 7084 av 7186 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 10 till budgetpropositionen 1994
Jordbruksdepartementet
(nionde huvudtiteln)
Inledning
1 Allmänt
Jordbruket skall producera livsmedel av hög kvalitet och av rena råvaror. De
areella näringarna spelar en viktig roll som en resurs i miljöarbetet. Det öppna
och varierade kulturlandskapet liksom det mångskiftande skogslandskapet är
Bilaga 10 till budgetpropositionen 1994
Jordbruksdepartementet
(nionde huvudtiteln)
Inledning
1 Allmänt
Jordbruket skall producera livsmedel av hög kvalitet och av rena råvaror. De
areella näringarna spelar en viktig roll som en resurs i miljöarbetet. Det öppna
och varierade kulturlandskapet liksom det mångskiftande skogslandskapet är
beroende av det personliga engagemang som visas av de som verkar inom dessa
näringar.
Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma
jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem i EU. Ambitionen är att inga
övergångsåtgärder skall behöva tillämpas. Sveriges avsikt är också att delta i
den gemensamma fiskepolitiken från medlemskapets första dag.
I de pågående medlemskapsförhandlingarna med EU utgör jordbruks- och
fiskefrågorna en betydande del. Viktiga mål i förhandlingarna är bl.a. att slå
vakt om det goda svenska miljö-, djurhälso- och djurskyddsläget och att skapa
ett tillräckligt produktionsutrymme för det svenska jordbruket genom de kvoter
m.m. som finns inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
På det regionalpolitiska området är det väsentligt att kunna behålla
möjligheterna att ge norrlandsjordbruket stöd på nuvarande nivå och att kunna ge
stöd till södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt till Öland och Gotland.
Dessa stöd bör i största möjliga omfattning finansieras genom EG:s fonder.
På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara de
traditionella fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation från medlemskapets
första dag samt upprätthålla och utveckla de regionalpolitiska åtgärderna.
Sveriges ansökan om medlemskap i EU förändrade förutsättningarna som låg till
grund för det jordbrukspolitiska beslutet i riksdagen år 1990. Den svenska
politiken måste därför stämmas av mot EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Rege-
ringen har således lämnat förslag till justeringar av 1990 års livsme-
delspolitiska beslut. Riksdagen har nyligen beslutat i dessa frågor. I huvudsak
går politiken ut på att sänka kostnaderna inom produktionen, sänka priser och
minska det ekonomiska stödet. Sänkningar av produktionskostnaderna skall kunna
leda till lägre livsmedelspriser för konsumenterna. Deprecieringen av den
svenska kronan har gjort att en del av de skillnader som tidigare fanns mellan
Sverige och närliggande länder har utjämnats.
Ett kommande svenskt medlemskap i EU stimulerar en ökad handel mellan Sverige
och EU-länderna. För att förbereda livsmedelsindustrin på den nya situationen
som det innebär att agera på en mera konkurrensutsatt marknad, har riksdagen
under det gångna året anslagit medel till stöd av export av förädlade livsmedel.
Sedan tidigare finns också ett stöd till marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet.
Konsumentpriserna inom livsmedelssektorn steg från december 1992 till oktober
1993 med 2,0 %, medan KPI totalt steg med 4,4 %. För jordbruksprisreglerade
varor sjönk priserna med 0,3 %. Den momshöjning på livsmedel som skedde den
1 januari 1993 motsvarar en prisökning på 2,5 %. Om momshöjningen räknas bort
har alltså livsmedelspriserna totalt sett sjunkit med 0,5 % och priserna för
jordbruksprisreglerade varor sjunkit med 2,8 %. Det innebär att det trendbrott i
prisutvecklingen för jordbruksreglerade och övriga livsmedel som skedde under år
1992 består. En viktig orsak till detta är att den livsmedelspolitiska reformen
har brutit automatiken i prisökningarna. Prisutvecklingen i olika led följer
inte samma mönster som tidigare. Marknadskrafterna har fått större betydelse i
konsumentledet. Konkurrensen har ökat och nya försäljningskanaler i form av
lågprisbutiker har tillkommit. För konsumenterna har reformen medfört relativt
sett lägre livsmedelspriser.
Regeringen har även vidtagit olika åtgärder för att sänka kostnaderna i
produktionen. Så t.ex. har proteinfoderregleringen tagits bort. Som en följd av
dessa kostnadssänkande åtgärder har också gränsskyddet sänkts för flera
jordbruksprodukter. Detta skall kunna leda till kostnadssänkningar i
konsumentledet. De led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade
ledet har dock ett stort ansvar för att åtgärder som vidtagits i
prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Regeringen har
bedömt att det finns behov av att följa livsmedelskedjans olika led.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har därför fått i uppdrag att
redovisa prisutvecklingen i olika led och bedöma vilka faktorer som kan ha
påverkat denna. LES har även fått i uppdrag att se över gränsskyddets funktion.
Bl.a. skall översynen innehålla en analys av om tillämpningen av gränsskyddet
medför att också syftet med skyddet uppnås.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om stödet till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige under våren 1994.
Det ekologiska lantbruket är en spjutspets i arbetet med att utveckla lantbruket
i en miljövänlig riktning. Genom den forskning och utveckling som bedrivs inom
denna odlingsform tillförs hela jordbruket nya viktiga kunskaper. För budgetåren
1993/94 och 1994/95 har anvisats 10 miljoner kronor årligen för tillämpad
forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Den utredning
(dir. 1993:129) som skall utreda ett svenskt kompletterande miljöstöd inom ramen
för EG:s gemensamma jordbrukspolitik har också till uppgift att lämna förslag om
stöd till omläggning till ekologisk produktion. För budgetåret 1994/95 bör
stödet till ekologisk odling förstärkas ytterligare. Regeringen bereder för
närvarande frågan om hur ett ökat stöd bör utformas.
Jordbruket har en avgörande roll för bevarandet av ett öppet och varierat
kulturlandskap. De goda möjligheter som finns att använda åkermark till
produktion av miljövänliga råvaror för energi- och industriproduktion skall tas
tillvara. En utredning har tillsatts för att se över förutsättningarna för en
ökad produktion och användning av biologiska råvaror (dir. 1993:124). Den skall
redovisa sina förslag senast i juni 1994.
En minskad användning av fossila bränslen är positiv för miljön och motverkar
växthuseffekten. De skador som fossila bränslen ger upphov till måste speglas i
deras pris. Ekonomiska styrmedel bör utnyttjas för att tillgodose detta.
Regeringen föreslår att det under budgetåret anvisas närmare 75 miljoner kronor
till forskning och utveckling av miljövänlig bioenergi. Till investeringsstöd
avsätts 200 miljoner kronor. Åkermark som inte används för produktion av
livsmedel kan utnyttjas för produktion av andra miljövänliga råvaror för energi-
och industriändamål.
Statens jordbruksverk har presenterat ett förslag om en ny organisation av den
veterinära verksamheten. Förslaget bygger på att behålla den statliga
distriktsveterinärorganisationen och att göra besparingar i denna. För
närvarande handläggs ansvarsfrågor rörande veterinärer bl.a. i en särskild nämnd
inom Jordbruksverket. Ett förslag rörande en ny behörighetslagstiftning för
veterinärer samt inrättande av en fristående nämnd för veterinära ansvarsfrågor
bereds för närvarande. Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga
riksdagen ett förslag på dessa områden.
Den nya skogspolitiken ger skogsägaren en ökad frihet och ett ökat ansvar. Ett
miljömål har formulerats med samma tyngd som produktionsmålet. Sektorsansvaret
för naturvården har utvecklats och förstärkts.
Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har presenterat sitt
slutbetänkande (SOU 1993:103) Svenskt fiske under hösten 1993. Förslagen remiss-
behandlas för närvarande. Regeringen avser att presentera förslag under våren
1994.
En utredning har tillsatts som skall kartlägga förutsättningarna för en levande
skärgård (dir. 1993:62). Utredningen skall bedöma behovet av och föreslå de
förändringar som är angelägna för att underlätta bosättning och företagande i
skärgårdsområdena.
Det förslag till utgiftsram för Jordbruksdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1994/95 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar 6 252 miljoner
kronor. De ökningar av anslag som föreslås är finaniserade genom
omprioriteringar inom huvudtiteln samt överföringar från andra huvudtitlar.
Anslaget till direktbidrag till jordbruket för budgetåret 1994/95 reduceras med
500 miljoner kronor. Sammanlagt kommer därmed budgetmedlen till direktbidragen
att uppgå till 1 050 miljoner kronor. Minskningen möjliggörs genom att det
generella bidraget till mjölkkor tas bort budgetåret 1994/95 samt att
tillgängliga regleringsmedel tas i anspråk för att täcka kostnaderna för
direktstöden till jordbruket. Vidare föreslås minskningar av beredskapslagringen
av livsmedel m.m. samt ett genomförande av de förslag som lämnats av utredningen
om sociala åtgärder inom jordbruket. Sammanlagt blir besparingseffekten av dessa
åtgärder ca 300 miljoner kronor. Det sistnämnda förslaget ger besparingseffekt
fullt ut först budgetåret 1996/97.
Sammanställning m.m.
Anslagsförändringar totalt inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde i
förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1993/94 framgår av följande
sammanställning uttryckt i miljoner kronor.
Anvisat Förslag Föränd-
enligt regle-1994/95 ring
ringsbrev
1993/94
A.Internationellt samarbete 1 36,0 36,0 -
B.Jordbruk och trädgårds-
näring 3 850,7 3 169,5 - 681,2
C.Skogsbruk 469,9 438,4 - 31,5
D. Fiske 89,393,4 +4,1
E.Rennäring m.m. 61,3 77,6 + 16,3
F.Djurskydd och djurhälsovård 230,4 252,6 + 22,2
G.Växtskydd och jordbrukets
miljöfrågor 41,0 47,8 + 6,8
H. Livsmedel623,5556,3 -67,2
I.Utbildning och forskning 1 264,7 1 305,9 + 41,2
J.Biobränslen 276,4 274,7 - 1,7
Totalt för Jordbruks-
departementet 6 943,3 6 252,0 - 691,3
1 Exkl. anslagen Jordbruksdepartementet, Lantbruksråd och Utredningar m.m.
2 Den internationella utvecklingen
2.1 Svenskt jordbruk och fiske i ett europasamarbete
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) beräknas träda i kraft
den 1 januari 1994. För jordbruket innebär EES att t.ex. livsmedelsbestämmelser
samt veterinär-, fodermedels- och växtskyddsregler med vissa undantag blir
gemensamma. Möjligheterna till handel med bearbetade jordbruksprodukter för-
bättras. Den svenska jordbrukspolitiken och fiskepolitiken berörs dock inte av
EES-avtalet.
Ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och EG trädde i kraft den 15 april
1993. Det ger möjligheter till tullfri handel med bl.a. nötkött, ost och frysta
grönsaker inom vissa begränsade kvoter. Andra bilaterala avtal om vissa lätt-
nader i handeln med jordbruks- och trädgårdsprodukter har ingåtts med Estland,
Lettland, Litauen, Finland, Tjeckien, Slovakien, Israel och Turkiet. Liknande
avtal har också slutits med Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Vid ett EU-medlemskap skall Sverige delta i EG:s gemensamma jordbrukspolitik som
inkluderar trädgårdssektorn och EG:s gemensamma fiskeripolitik.
Medlemskapsförhandlingarna för jordbruk och fiske är omfattande och utgör för
närvarande den viktigaste arbetsuppgiften för Jordbruksdepartementet.
Mer än hälften av EG:s gemensamma budgetmedel används för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Stödet är i produktomfång och former mer omfattande än
Sveriges. Den sammanvägda stödnivån har dock legat något högre i Sverige, en
skillnad som bl.a genom deprecieringen av svenska kronan tenderar att utjämnas.
Detta underlättar anpassningen av det svenska jordbruket. I förhandlingarna med
EU är ett viktigt krav att Sverige tilldelas kvoter och basareal som tar hänsyn
till svenska förhållanden. Centrala frågor för förhandlingarna är också
möjligheterna att bevara vårt stöd till jordbruket i norra Sverige samt att
upprätthålla hög svensk standard på områdena livsmedelskontroll,
livsmedelskvalitet och djurhälsa. I samband med EG:s senaste reform av den
gemensamma jordbrukspolitiken infördes s.k. kompletterande stöd som bl.a. syftar
till ett miljövänligt jordbruk och till att bevara landskapet. Regeringen har
tillsatt en utredning med uppgift att utforma ett svenskt program för sådant
stöd. Behovet och utformningen av insatserna skall analyseras mot bakgrund av
konsekvenserna av ett svenskt EU-medlemskap, särskilt med hänsyn till den
gemensamma jordbrukspolitikens effekter på de svenska miljömålen. I
utredningsuppdraget ingår också att ta fram förslag till stöd för omläggning
till ekologiskt jordbruk.
På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara de
traditionella svenska fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation för fiske
och vattenbruk från och med anslutningsdagen och inom ramen för EG:s politik
upprätthålla och utveckla regionalpolitiska åtgärder. Sverige har presenterat
förhandlingspositioner för EG-kommissionen som omfattar bl.a. svenska krav på
fasta andelar av fiskeresurserna, avskaffande av tullar och bibehållande av det
betydelsefulla svenska foderfisket.
2.2 Samarbetet med länder i Central- och Östeuropa
Sverige har vidareutvecklat och fördjupat kontakterna och samarbetet med de
central- och östeuropeiska staterna på jordbruks-, skogs- och fiskeområdena
under det senaste året. Det har främst skett med de baltiska staterna men också
med andra länder i Central- och Östeuropa. Önskemål om ett närmare samarbete med
Sverige har också framförts från länder som inte tillhör vårt närområde, t.ex.
Vitryssland och Ukraina.
Regeringen har sålunda på olika sätt under det gångna året stött såväl de bal-
tiska staterna som andra länder i närområdet i anpassningen av jordbruks-,
skogs- och fiskesektorerna till ett marknadsekonomiskt system. Liksom under
tidigare år har detta skett genom de bilaterala handelsavtalen, besöksutbyte,
utbildningsprogram och stöd till reformeringen och uppbyggnaden av en effektiv
förvaltning. Kontakterna och erfarenhetsutbytet mellan myndigheter, utbildnings-
institutioner, organisationer och företag i Sverige och grannländerna har ökat i
omfattning under året. Det väntas intensifieras under det kommande året. Bl.a.
är Skogsvårdsorganisationen engagerad i arbetet med utformningen av en ny
skogspolitik för flera länder liksom i arbetet med att införa nya metoder för
skogsbruket. Ett samarbete har också etablerats med den ryska skogsförvalt-
ningen.
Utbildnings- och forskarkontakterna har utvecklats ytterligare. Sveriges
lantbruksuniversitet har fått särskilda medel för miljöinsatser på
jordbruksområdet i de baltiska staterna inom ramen för programmet för Östersjöns
miljö.
Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa sker också via mellanstatliga
organisationer som OECD, FN:s ekonomiska kommission för Europa och FAO.
Verksamheten planeras fortsätta i liknande former under det kommande budgetåret.
2.3 Kontakter med utomeuropeiska länder
Även om den internationella verksamheten på jordbruksområdet under året i hög
grad dominerats av EU-medlemskapsförhandlingarna, har de bilaterala kontakterna
med länder utanför närområdeskretsen och Europa vidmakthållits och befästs.
På skogsområdet har kontakterna intensifierats både med länder med boreala
skogstillgångar och med länder i Asien, Afrika och Latinamerika med andra typer
av skogar. Det har delvis skett som ett led i uppföljningen av de skogsprinciper
som antogs vid FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED). Dessa kontakter
planeras fortsätta under det kommande verksamhetsåret.
2.4 FAO
FAO fick en ny generaldirektör i november 1993. FAO väntas fortsätta sitt
operativa och normativa arbete utan någon markant kursförändring, åtminstone
inte på kort sikt. Jordbrukskommittén kommer att följa upp besluten som togs vid
UNCED. Fiskerikommittén kommer bl.a. att diskutera en uppförandekod för
ansvarsfullt fiske. Ett första steg var avtalet mot utflaggning av fiskefartyg.
Skogskommittén skall förstärkas och kommer bl.a. att intensifiera uppföljningen
av UNCED:s skogsprinciper. Likaså intensifieras förberedelserna för 1995 års
konferens om växtgenetiska resurser. Vidare skall FAO följa upp den deklaration
och det handlingsprogram för ett förbättrat näringstillstånd hos världens
befolkning som antogs vid FAO:s och WHO:s gemensamma nutritionskonferens (ICN).
2.5 OECD
Tre områden ges ökat utrymme inom OECD:s jordbrukskommitté, nämligen jordbruks-
problemen i Öst- och Centraleuropa och deras effekter på OECD-länderna, varaktig
jordbruksutveckling och jordbruksproduktionens miljöeffekter samt
landsbygdsutveckling.
Den centrala uppgiften för jordbrukskommittén är dock att övervaka och
underlätta jordbrukspolitiska reformer i medlemsländerna i enlighet med 1987 års
åtaganden. Således fortsätter ansträngningarna att förbättra metoderna för att
mäta jordbruksstödets storlek, att ytterligare belysa strukturanpassnings- och
sysselsättningseffekterna och att studera alternativ användning av jordbruksmark
och varor producerade i jordbruket. Ett högnivåmöte äger rum i början av år
1994. Senare under året skall en studie av strukturomvandlingen i Sverige
behandlas av jordbrukskommittén.
I OECD:s fiskerikommitté koncentreras arbetet kring en förvaltningsstudie, vars
övergripande mål blir utbyte av information, erfarenhet och forskningsresultat
vid förvaltning av levande marina resurser.
2.6 GATT
Jordbruket har varit ett nyckelområde i GATT:s nyligen i allt väsentligt
avslutade multilaterala handelsförhandling, den s.k. Uruguay-rundan. Det främsta
syftet med förhandlingarna på jordbruksområdet har varit att liberalisera
handeln och stärka konkurrensen. Internstöd, gränsskydd och exportsubventioner
för jordbruksprodukter skall därför reduceras. Alla gränsskydd omvandlas till
vanliga tullar och sänks med i genomsnitt 36 %. Internstödet sänks med 20 % och
exportsubventionerna med 36 % i värde och 21 % i kvantitet. Reformperioden är
sex år. Visst stöd med begränsad effekt på produktionen undantas från
neddragningsförpliktelserna. Överenskommelsen avses träda i kraft med början år
1995.
3 Miljöfrågor
Miljömålet inom 1990 års beslut om livsmedelspolitiken innebär bl.a. att vi
skall slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara landskapets
natur- och kulturmiljövärden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på grund
av växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Riksdagen beslutade år
1988 att målet skulle vara att halvera kväveutlakningen från jordbruket till år
2000. Till följd av internationella överenskommelser har detta mål
tidigarelagts. Halveringen skall sålunda omfatta alla utsläpp till haven längs
med hela väst- och sydkusten upp t.o.m. Stockholms skärgård till år 1995.
Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpningsmedel skulle halveras
till år 1990. Denna halvering uppnåddes. Riksdagen lade år 1990 fast målet att
ytterligare en gång halvera användningen av bekämpningsmedel till strax efter
mitten av 1990-talet. Statens jordbruksverk gör bedömningen att de uppsatta
målen kommer att nås inom ramen för de olika åtgärdsprogrammen.
På statsbudgeten anvisades 32,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93 för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under budgetåren 1992/93-1993/94.
Genomförandet av dessa åtgärder fortskrider som planerat. Det stöd till
landskapsvård som infördes i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut
redovisas i Miljö- och naturresursdepartementets bilaga till budgetpro-
positionen. Det uppgår till 250 miljoner kronor budgetåret 1994/95
Riksdagen har år 1993 beslutat om riktlinjer för en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling som för jord- och skogsbrukets del bl.a. innebär en inriktning
på ett resurssnålt kretslopp, vidareutveckling av industriråvaror med biologiskt
ursprung och övergång till biobränslen. Regeringen har, som tidigare nämnts,
tillsatt en utredning som skall se över hur produktion och användning av
biologiska råvaror kan öka.
Det ekologiska jordbruket bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska och
sociala sidorna av jordbruksproduktionen. Det ekologiska jordbruket är därför en
spjutspets i utvecklingen mot ett framtida, mer miljövänligt jordbruk i balans
med naturen.
För att minska miljö- och hälsoproblem till följd av ökade halter av
tungmetallen kadmium har riksdagen, efter regeringens förslag, tagit beslut om
att införa en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel den 1 januari 1994. En
utvärdering bör ske för att bl.a. bedöma avgiftens effektivitet. I detta
sammanhang bör även behovet av ytterligare åtgärder för att styra kadmium-
halterna mot ännu lägre nivåer övervägas.
Ett arbete pågår i OECD och GATT om handelns effekter på miljöområdet. Inom OECD
har en gemensam arbetsgrupp för jordbruk och miljö inrättats där bl.a. frågor
rörande ett uthålligt jordbruk skall behandlas. Ytterligare intensifiering av
detta arbete väntas.
De beslut som togs vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro
berör i hög grad de areella näringarna. Det gäller dels konventionerna om klimat
och biologisk mångfald, dels åtgärdsprogram i Agenda 21 och de s.k.
skogsprinciperna. Regeringen har lagt fram en proposition om en strategi för
biologisk mångfald som lägger fast vissa grundläggande principer för bevarande
och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. En informationsinsats om biologisk
mångfald bör genomföras inom jordbruksområdet. Jordbruksdepartementet medverkar
i uppföljningsåtgärderna både på nationell och internationell nivå genom bl.a.
berörda myndigheter och Sveriges lantbruksuniversitet. När det gäller de s.k.
skogsprinciperna planeras olika insatser i aktivt samarbete med flera
internationella organisationer med ansvar för skogliga frågor, bl.a. FAO, ECE,
ITTO för att förankra och genomföra principerna på nationell och internationell
nivå. Jordbruksdepartementet organiserade hösten 1993 ett skogsseminarium i
Sverige för deltagare från länder med tropiska skogstillgångar.
4 Jordbrukspolitiken
4.1 Det jordbruks- och livsmedelspolitiska beslutet år 1990
Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny jordbruks- och livsmedelspolitik
(prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Innebörden av detta
beslut är att jordbruksnäringen i princip skall vara underkastad samma villkor
som andra näringar. Producenterna skall endast ersättas för varor och tjänster
som efterfrågas på marknaden eller av samhället i form av kollektiva nyttighe-
ter. Denna målsättning innebär att produktionen måste anpassas till vad som
efterfrågas inom landet och lönsam export. I de fall efterfrågan gäller kollek-
tiva varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskapsvård och regionalpolitik är
offentliga ingripanden befogade och dessa betalas därför med offentliga medel.
Marknadsanpassningen av jordbruket skall enligt 1990 års jordbruks- och
livsmedelspolitiska beslut ske successivt. Vissa marknadsregleringar avskaffades
redan år 1991 medan andra regleringsinslag sträcker sig fram t.o.m. den 30 juni
1996. Övergångsreglerna innebär att anpassningsperioden är kortare för animalier
än för vegetabilier.
Vidare innebär den nya livsmedelpolitiken att de riktade åtgärderna på bered-
skaps-, miljö- och regionalområdena förstärks. Beredskapslagringen av in-
satsvaror ökar för att motsvara beredskapskraven avseende omställningen av
livsmedelproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda prisstödet till
jordbruket i norra Sverige behålls men knyts närmare till lönsamhetsutvecklingen
i dessa delar av landet. Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet
infördes ett nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierande
kulturlandskap. Övergången till en avreglerad marknad skall enligt
riksdagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Därför vidtas vissa
övergångsåtgärder under en femårig övergångsperiod.
4.2 Effekter av den livsmedelspolitiska reformen
Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk,
Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES), Kon-
sumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i uppdrag att följa den
livsmedelspolitiska reformens effekter inom sina resp. ansvarsområden. Riks-
revisionsverket har granskat omställningsstödet och överlämnat en rapport med
synpunkter till regeringen inför utformningen av framtida bidrag.
Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har lämnats till
Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1993. I det följande redovisas några
sammanfattande bedömningar baserade i huvudsak på LES uppföljningsrapport.
Antalet mjölkkor uppgick år 1989 till knappt 570 000. Därefter har antalet
minskat till 525 000 år 1993. I norra Sverige har minskningen varit något större
än i riket som genomsnitt och i skogsbygderna har antalet mjölkkor minskat något
mer än i slättbygderna. Som en följd av det särskilda omställningsprogrammet för
mjölkföretag minskade antalet företag med mjölkkor kraftigt mellan åren 1990 och
1991. Det totala antalet mjölkföretag uppgick år 1992 till 21 500.
Medelkoantalet har ökat från 21 till närmare 25 djur under perioden 1989 till
1992. Mjölkinvägningen ökade med ca 5 % budgetåret 1992/93. Den senaste
prognosen (september 1993) pekar mot en ytterligare ökning budgetåret 1993/94.
Ökningen är större i södra Sverige än i norra. Detta innebär att det åter
produceras ett överskott av mjölk. Det finns dessutom tecken på att många
producenter investerar för att kunna öka antalet mjölkkor.
Det fanns 64 000 kor för köttproduktion år 1989. För år 1993 redovisas
preliminärt 157 000 kor, vilket innebär en ökning med 145 % på fyra år.
Anpassningsproblemen har inom kött-, ägg- och fjäderfäköttproduktionen varit
relativt små beroende på att djuren har en relativt kort uppfödningstid. För
nötkött, griskött och fjäderfäkött råder på årsbasis i stort sett
marknadsbalans. För ägg har under slutet av år 1992 och början av år 1993 ett
visst överskott förekommit. Inom mjölkproduktionen har problemen med överskott
varit relativt små åren 1991 och 1992. Under år 1993 har produktionen på nytt
börjat att öka.
Med nuvarande spannmålsareal kan spannmålsöverskottet under ett normalår
beräknas uppgå till ca 1 miljon ton. Obalansen på spannmålssidan är enligt LES
bl.a. kopplad till åkerarealens storlek. En minskning av produktionen inom
vegetabiliesektorn tar längre tid än inom animaliesektorn och minskningen är
beroende av att det finns lönsamma alternativ för användningen av åkermarken.
Arealen spannmål har sjunkit från 1 335 000 ha år 1990 till ca 1 155 000 ha år
1993. Grovfoderarealen har under samma period ökat från 940 000 ha till ca
1 070 000 ha.
Intresset för att ställa om till annan produktion än livsmedelsproduktion har
minskat, vilket framgår av bl.a. anslutningen till omställningsprogrammet och
jordbrukarnas tveksamhet till andra alternativ än spannmålsodling. Nettoanslut-
ningen till omställningsprogrammet var enligt Jordbruksverket ca 345 000 ha år
1991, 21 000 ha år 1992 och 5 000 ha år 1993. Omställningsarealen uppgår då till
ca 371 000 ha, vilket medför en väsentlig reducering av spannmålsöverskottet.
Enligt preliminära uppgifter avseende förhållandena den 10 juni 1993 anger Jord-
bruksverket i sin rapport att drygt hälften av omställningsarealerna (ca 55 %)
var omställda, medan resten låg i s.k. vänteläge. Av de omställda arealerna
utgjorde 71 % extensivt bete, 13 % var omställd till skog, energiskog och
våtmark och 16 % till nischgrödor m.m. samt industri- och energigrödor.
Under odlingssäsongen 1993 har ca 2 400 företag eller ca 10 % av företagen med
beviljat eller sökt omställningsstöd kontrollerats på fältet. Utöver dessa
ordinarie kontroller har ca 300 gårdar kontrollerats så att dessa inte skördar
grovfoder på omställningsareal. Det vanligaste felet har varit att jordbrukarna
har odlat mer av s.k. prisreglerade grödor (spannmål, sockerbetor, potatis etc.)
än vad som varit tillåtet. Det har varit ovanligt att omställningsarealen varit
lägre än för vad man erhållit stöd eller att arealen inte godkänts som
omställningsareal.
Ett anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid anläggning av energiskog,
lövskog och våtmarker. Den 30 juni 1993 hade ca 4 350 företag beviljats
anläggningsstöd för ca 32 400 ha till ett belopp om ca 415 miljoner kronor.
Under samma period har 182 miljoner kronor betalats ut. Totalt tillgängligt
belopp är 500 miljoner kronor.
Jordbruksföretagens ekonomiska situation påverkas förutom av den
livsmedelspolitiska reformen av andra faktorer såsom torkan år 1992, lågkon-
junkturen. Resultatet från typjordbruksberäkningarna visar för mjölkföretagen på
en försämrad lönsamhet efter år 1989 för företagen i södra och mellersta
Sveriges slättbygder. I skogsbygderna är lönsamheten enligt beräkningarna
ungefär oförändrad.
Den information som beräkningarna ger bör enligt LES mening vägas samman med
annan information om utvecklingen. LES konstaterar att trots att
typjordbruksberäkningarna visar på försämrad lönsamhet i de södra och mellersta
slättbygderna är intresset för investeringar i mjölkproduktionen stort i denna
typ av bygder.
Konkursstatistik, som kan vara en indikation på större förändringar av de eko-
nomiska förutsättningarna i en bransch tyder inte på några allvarliga ekonomiska
effekter. Antalet konkurser inom jordbruket är fortfarande relativt litet. Det
ekonomiska stödet till högt skuldsatta jordbrukare, som infördes i samband med
reformen, har efterfrågats i mycket liten omfattning. Jordbruksverket har inte
erfarit att det under de senaste månaderna skett någon påtaglig ökning av
antalet företag som är på väg in i en obeståndssituation. Förlusterna på statens
kreditgarantier har minskat under 1992/93 jämfört med föregående år. För många
av de potentiella obeståndsföretagen, företag som ofta har en hög skuldsättning
och lån med rörliga räntor, har den sjunkande räntenivån underlättat
situationen. Den förbättrade skördesituationen år 1993 har också haft stor
betydelse.
Tillgänglig statistik över fastighetsförvärv tyder enligt Jordbruksverket på en
sänkning av de löpande priserna på lantbruksfastigheter med i genomsnitt drygt
10 % från år 1991 till år 1992. Prissänkningen är större ju större jordbruks-
andelen är jämfört med andelen skogsmark.
LES har konstaterat att investeringarna i maskiner och redskap har fortsatt att
falla. Minskade investeringar är dels en följd av omställningsprogrammet som
medfört en minskad produktion, dels ett sätt att anpassa kostnaderna till ett
nytt kostnadsläge. Minskade investeringar torde också vara ett uttryck för
osäkerhet inför framtiden. Investeringar i inomgårdsutrustning för mjölk-
produktion har dock ökat under år 1992.
Det trendbrott i prisutvecklingen för både jordbruksreglerade livsmedel och
övriga livsmedel som kunde konstateras vid 1992 års avrapportering synes bestå.
Avregleringen har dessutom medfört att prisutvecklingen i olika led inte längre
följer samma mönster som tidigare. Även om enskilda faktorers betydelse för
utvecklingen inte kan mätas finns det dock anledning att peka på några faktorer
som hittills kan haft stor betydelse.
Den påbörjade övergången till en fri marknad inom landet var en klar signal att
produktionen måste anpassas till vad som kan avsättas inom landet. En
neddragning av kapaciteten inom såväl förädlingsföretagen som
insatsvaruföretagen har skett. Detta har lett till effektiviseringar och kommer
att medföra ytterligare effektiviseringar.
Att kvantifiera de ekonomiska effekterna av reformen för producenter resp.
konsumenter går knappast att göra med någon större säkerhet. En viktig effekt av
reformen är att automatiken i prisökningarna har brutits liksom producenternas
förväntningar om kommande prisökningar.
För konsumenterna har reformen medfört relativt sett lägre livsmedelspriser.
Marknadskrafterna har fått större betydelse i konsumentledet. Konkurrensen har
utvecklats och nya försäljningskanaler i form av lågprisbutiker har tillkommit.
Denna utveckling är inte enbart en följd av den livsmedelspolitiska reformen,
men den kan ha bidragit till denna utveckling.
Även om det är möjligt att peka på ett antal faktorer som under det senaste året
har påverkat jordbrukets långsiktiga förutsättningar i positiv riktning har osä-
kerheten om framtiden också ökat. Vad ett kommande EU-medlemskap innebär för
villkoren för jordbruket i form av kvoter, basareal, regionalpolitiskt stöd etc.
är ovisst. Jordbrukarnas och förädlingsföretagens medvetenhet om Sveriges ökade
beroende av den internationella utvecklingen samt beroendet av den
allmänekonomiska utvecklingen i Sverige har ökat. Tillgängligt material tyder på
att osäkerhet inför framtiden lättare leder till pessimism och passivitet i
skogsbygder än i slättbygder. En bestående osäkerhet kan därför på sikt bidra
till att produktionen minskar i skogsbygder och ökar i slättbygder.
Deprecieringen av kronan och fallande ränta har stärkt jordbrukets konkurrens-
kraft inför ett EU-inträde. Detta har medfört att behovet av anpassningsåtgärder
har minskat. LES understryker dock behovet av fortsatt effektivisering inom
såväl primärproduktionen som i efterföljande led.
En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken har
lämnats gemensamt av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riks-
antikvarieämbetet.
4.3 EG-anpassning av den livsmedelspolitiska reformen
Förutsättningarna för jordbrukspolitiken har på flera punkter ändrats sedan det
livsmedelspolitiska beslutet togs. Främsta orsaken till detta är den svenska
ansökan om medlemskap i EU liksom de åtgärder som vidtagits för att anpassa den
svenska politiken. Förhållandena i jordbruket har också i hög grad påverkats av
utvecklingen när det gäller valutakurser, räntor, den allmänna lågkonjunkturen
m.m. Härtill kommer att jordbrukssektorn påverkats starkt av torkan sommaren
1992.
De förändringar som ägt rum sedan det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 både
i fråga om jordbrukspolitiken och genom den allmänna ekonomiska utvecklingen,
har enligt både Jordbruksverkets och LES bedömning försvårat möjligheterna att
utvärdera de direkta effekterna av den livsmedelspolitiska reformen.
Regeringens mål har varit att anpassa svenskt jordbruk så att Sverige vid
integrationen med EG skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter
som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Sverige
siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från
den dag Sverige blir medlem. I det följande redovisas de förändringar som
riksdagen beslutat om med anledning av 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231), propositionen om
vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen (prop.1992/93:183, bet.
1992/93:JoU20, rskr. 1992/93:330) och propositionen om villkoren för vegeta-
bilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 (prop. 1993/94:3, bet. 1993/94:JoU6,
rskr. 1993/94:43).
- Inlösensystemet för spannmål behålls även för 1994/95. Inlösenpriserna för
1993 och 1994 års skörd är fastställt till 1,05 kr per kg.
- För budgetåret 1993/94 skall ett arealbidrag om 700 kr per ha lämnas och för
budgetåret 1994/95 ett arealbidrag med 900 kr per ha.
- Budgetåret 1994/95 skall även oljeväxterna omfattas av systemet med
inlösenpriser och arealbidrag i stället för ett anbudsförfarande. Relationen
mellan odlarpriset för oljeväxter och inlösenpriset för spannmål skall vara
2,5:1.
- Gränsskyddet för proteinfodermedel sänktes med 30 % den 1 januari 1993 och
avskaffades helt den 1 juli 1993. Tillsammans med en gränsskyddssänkning på
spannmål leder detta till lägre foderkostnader i animalieproduktionen.
- 10 miljoner kronor per år avsätts till ökat stöd för främjande av ekologisk
odling under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Stödet skall även kunna användas
inom trädgårdsnäringen.
- Producenter av grönmjöl får ett bidrag med 45 öre per kg levererad fodervara
för en maximal kvantitet om 15 000 ton inom en ram av 7 miljoner kronor
budgetåren 1993/94 och 1994/95.
- Referenspriserna på spannmål sänktes med 9 öre per kg den 1 juli 1993. För
griskött, ägg och fågelkött sänktes referenspriset med 80, 20 resp. 50 öre per
kg.
- Exportstöd infördes för förädlade livsmedel baserade på svenska råvaror, t.ex.
ost och förädlade köttprodukter, under tiden den 1 juli 1993-den 31 december
1994. Den totala kostnaden blir 150 miljoner kronor. Det temporära systemet
för export av nöt- och griskött förstärks med 100 miljoner kronor till totalt
550 miljoner kronor. Medlen får användas till utgången av år 1994.
- Direktstödet till mjölkproduktionen sänks till 1 200 kr per mjölkko budgetåret
1993/94 och avskaffas helt budgetåret 1994/95.
- Stödnivån till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige är oföränd-
rad under budgetåret 1993/94. Det ger en beräknad kostnad för stödet på
971 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor tillförs förädlingsindustrin.
- För att främja produktutveckling, utveckling av marknadsprognoser,
introduktion av ny teknik och insatser för att effektivisera marknadssidan
inom svensk trädgårdsnäring avsätts 25 miljoner kronor.
- Omställningsprogrammet ändrades så att odlingsbegränsningen av prisreglerade
grödor såsom spannmål, oljeväxter och potatis samt kvoteringen av
arealbidraget baserad på 1990 års odling upphör fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Ansökan om medlemskap i EU, vidtagna och aviserade jordbrukspolitiska åtgärder i
Sverige i syfte att anpassa svenskt jordbruk inför ett EU-inträde i kombination
med deprecieringen av kronan och fallande räntor har gjort att de
förutsättningar för en framtida jordbruksdrift, som förelåg år 1990 i dag är
radikalt förändrade. Jordbrukare i framför allt bättre jordbruksbygder ser nu en
möjlighet att utnyttja tillgängliga produktionsresurser i en lönsam jordbruks-
drift. Marknaden bedöms inte heller vara begränsad till vad som kan avsättas
inom landet. Inom framför allt mjölkproduktionen finns en betydande
investeringsvilja, som redan resulterat i en ökning av mjölkproduktionen. Ett
fortsatt inlösenåtagande för spannmål innebär, jämfört med 1990 års beslut, ett
ökat åtagande från statens sida. Kostnaderna för inlösen skulle ha blivit ännu
större om även omställningsarealen hade kunnat användas för spannmålsodling.
Även om programmet inte hittills medfört en varaktig omställning av 500 000 ha,
vilket bedömdes som sannolikt när beslutet fattades, kommer programmet ändå att
medföra att minskningen av exportkostnaderna överstiger kostnaderna för
omställningsbidragen sett över hela omställningsperioden.
5 Forskning och utbildning
Inom Jordbruksdepartementet har ett förslag till en högskoleutbildning inom
hästområdet utarbetats. Utbildningen bör enligt förslaget vara tvåårig med ett
grundläggande år och ett inriktningsår. Frågan bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Regeringen har i prop. 1993/94:30 föreslagit att det skapas ett centrum för
biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet. Centrumet skall arbeta med
forskning, informationsspridning samt samordning och planering av forskning och
kunskapsutbyte. Databanken för hotade arter skall ingå i detta centrum.
Särskilda medel föreslås nu för ändamålet.
EES-avtalet innebär att Sverige kommer att medverka på lika villkor som
medlemsländerna i EG:s forskningsprogram. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
har det svenska samordningsansvaret för det agroindustriella programmet AAIR.
6 Skogspolitik
Som en följd av riksdagens beslut våren 1993 ändras skogsvårdslagstiftningen den
1 januari 1994. Genom den nya politiken ges skogsägaren en större
handlingsfrihet samtidigt som ansvaret både för produktion och miljö är klart
uttalat. Skogsvårdsorganisationen får ett klart definierat planerings- och
tillsynsansvar för att miljöintressena blir tillgodosedda i skogsbruket i linje
med 1991 års miljöpolitiska beslut. En genomgripande rationalisering och
omorganisation har skett under året inom de regionala skogsvårdsstyrelserna. En
översyn av Skogsstyrelsens organisation pågår. Den statliga produktionen av
skogsfrö och skogsplantor bolagiseras inom kort.
7 Rennäringen
Sametinget har under hösten 1993 trätt i verksamhet. Det har bl.a. till uppgift
att bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen.
Sametinget har av regeringen fått flera utredningsuppdrag på rennäringens
område. Vid överläggningarna med staten om användningen av vissa medel för
främjande av rennäringen och prisstödet till rennäringen bör därför Sametinget i
fortsättningen företräda rennäringsintresset.
8 Bioenergi
Det är nödvändigt att ställa om samhället så att vi får en utveckling som är
långsiktigt hållbar. Biobränslen och bioråvaror från jordbruk och skogsbruk kan
ersätta fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser. Denna
utveckling främjas på flera sätt. Bioenergiforskning är en väsentlig del av
energiforskningsprogrammet. Den miljöinriktade energibeskattningen gynnar
biobränslen eftersom de inte ger något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären.
Inom ramen för 1991 års energipolitiska beslut avsattes betydande summor för att
främja utveckling av biobränslen, bl.a. 625 miljoner kronor till ny teknik för
elproduktion med biobränslen. Inom ramen för dessa medel kan Programstyrelsen
för främjande av biobränsleanvändningen i fortsättningen lämna stöd också till
demonstrationsanläggningar för framställning av etanol ur cellulosarika råvaror.
Industrins intresse för investeringar i biobränslebaserad elproduktion begränsas
i viss mån av den goda tillgången på elkraft på marknaden. Trots detta går
utvecklingen framåt inom främst förgasningsområdet och projektering av anlägg-
ningar med ny teknik pågår i några kommuner.
Det är nödvändigt att en fortsatt övergång från fossila bränseln till
biobränslen och bioråvaror sker på ett framsynt och kostnadseffektivt sätt och
med hänsyn tagen till olika miljöaspekter. Mot denna bakgrund har Jord-
bruksverket, Skogsstyrelsen och Närings- och teknikutvecklingsverket på
regeringens uppdrag redovisat hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan
bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Vidare har Närings- och
teknikutvecklingsverket och Naturvårdsverket gemensamt utrett förutsättningarna
för att minska utsläppen av kolväten vid eldning av biobränslen i mindre
eldstäder. Båda rapporterna remissbehandlas för närvarande.
1
A. Internationellt samarbete
A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
1992/93Utgift 44 303 466
1993/94Anslag 36 000 000
1994/95Förslag 36 000 000
Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organisationer och för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
För budgetåret 1994/95 har medelsbehovet beräknats enligt följande.
1994/95
1. FAO - Världslivsmedels-
rådet 29 500 000
2. Internationella råvaru-
organisationer 170 000
3. Internationella rådet för
havsforskning 1 400 000
4. Internationella organisa-
tioner och förhandlingar
på fiskets område 700 000
5. Unionen för skydd av växt-
förädlingsprodukter 400 000
6. Nordiskt samarbete 700 000
7. Bilateralt samarbete 920 000
8. Diverse internationella
organisationer och kon-
gresser 2 210 000
36 000 000
Med hänvisning till sammanställningen föreslår regeringen att riksdagen
till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr.
2
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1. Statens jordbruksverk
1992/93Utgift 121 643 313
1993/94Anslag 110 973 000
1994/95Förslag 112 250 000
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för
en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på
ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med
naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning
och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av
riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom
sitt område med anledning av denna.
Regeringen har satt upp följande mål för Jordbruksverkets verksamhet:
- att vidta åtgärder för att främja en marknadsanpassning och omställning av
jordbruksnäringen under socialt acceptabla former. I första hand skall detta
ske genom informations- och utbildningsinsatser samt genom övriga
omställnings- och övergångsåtgärder som beslutas.
- att följa och analysera utvecklingen i jordbrukssektorn och på marknaderna
för jordbrukets produkter.
- att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom
sitt verksamhetsområde.
- att medverka till att förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk i
norra Sverige.
- att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa växtskadegörare och
smittsamma husdjurssjukdomar.
- att säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett
gott hälsotillstånd bland husdjuren.
- att i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett rikt
och varierat odlingslandskap med en biologisk mångfald och enligt fast-
ställda program tillse att jordbrukets belastning på miljön blir så liten
som möjligt.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1992/93.
Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende denna.
Jordbruksverket har delat in målen för verksamheten i fem verksamhetsområden:
- omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom näringarna.
(Redovisas under anslagen B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. och B
10. Rådgivning och utbildning).
- god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. (Redovisas under
anslaget G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket).
- gott hälsotillstånd bland djuren och säkerställda djurskyddskrav. (Redovisas
under anslagen F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och F 8.
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar).
- beredskap. (Redovisas under anslaget H 4. Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring).
- EES/EG och övriga internationella frågor. (Redovisas under detta anslag).
Jordbruksverket föreslår inga förändringar av inriktningen på verksamheten för
perioden.
Verksamhetsområdena har i sin tur indelats i elva verksamhetsgrenar för vilka
utarbetats mer detaljerade mål. Verksamheten för att nå dessa mål redovisas
bl.a. i form av utförda prestationer. Jordbruksverket har i sin uppföljning av
omställningens effekter redovisat den omställning som pågår inom jordbruks-
sektorn dels generellt, dels med koppling till de olika åtgärdsprogram som
verket har att administrera. Detta redovisas i Jordbruksverkets årsredovisning
där resultaten kommenteras och värderas av verket.
Verksamhetens omslutning exkl. bidrag m.m. var under budgetåret 1992/ 93
1 856 miljoner kronor. I detta belopp ingår, utöver normal förvaltningsverk-
samhet, bl.a. inlösen av oljeväxter med 1 157 miljoner kronor och inlösen av
spannmål med ca 62 miljoner kronor.
Omslutningen av verksamheten har minskat med 1 536 miljoner kronor i förhållande
till verksamhetsåret 1991/92. Av förändringen sammanhänger 1 739 miljoner kronor
med en kraftigt minskad kvantitet spannmål på grund av den extrema torkan
sommaren 1992. Kostnaderna för inlösen av oljeväxtfrö har ökat med 219 miljoner
kronor. Under verksamhetsåret har arbetet med EG-frågor ökat i stor omfattning,
från 8 miljoner kronor 1991/92 till 25 miljoner kronor 1992/93. Denna ökning har
finansierats genom ökad tilldelning av anslag och tidigare sparade medel under
anslaget. Övrig verksamhet har minskat netto med 33 miljoner kronor.
Under verksamhetsåret 1992/93 har bidrag m.m. uppgått till 9 507 miljoner
kronor.
Totalbeloppet för bidrag m.m. har minskat med 3 390 miljoner kronor i för-
hållande till verksamhetsåret 1991/92. Förändringen sammanhänger med minskade
utbetalningar för omställningsstöd, 2 976 miljoner kronor och avbetalning på
kredit hos Riksgäldskontoret för 1990 års skörd, 930 miljoner kronor. Övriga
bidrag m.m. har ökat netto med 516 miljoner kronor.
Av de totala utgifterna på 11 363 miljoner kronor finansierades 5 823 miljoner
kronor med anslag och 5 540 miljoner kronor med avgifter m.m.
Antalet anställda vid verksamhetsårets utgång var 408 personer. Härutöver till-
kommer 330 fast anställda veterinärer och 100 årspersoner för vikariat och be-
redskap inom det veterinära området.
Verksamhetsområde - att medverka i arbetet med internationella frågor och
förhandlingar inom sitt verksamhetsområde
Jordbruksverket har följt utvecklingen inom EG och medverkat i arbetet med
förhandlingarna om medlemskap. Verket har också analyserat konsekvenser för
olika produktionsgrenar inom jordbrukets produktionsled och för livs-
medelsindustrin. Analyser av de administrativa konsekvenserna av ett EU-medlem-
skap har påbörjats. Anpassning till EES-avtalet har gjorts. Kunskapsuppbyggnaden
och analysarbetet har tagit stor del av verkets samlade resurser i anspråk.
Arbetet har bedrivits dels i projektform som redovisats i 13 rapporter under
året och dels genom ett aktivt deltagande i förhandlingsarbetet.
Genomgången av EG:s regelverk på jordbrukets område har gett underlag för ställ-
ningstagandena om svenska positioner inför förhandlingarna med EU. Verket deltog
även i Jordbruksdepartementets förhandlingsförberedelser och de tekniska
genomgångar med EG-kommissionen som genomförts under budgetåret. Sammanlagt
deltog verket vid 40 förhandlingsdagar i Bryssel under våren 1993.
I Sveriges internationella samarbete på jordbruksområdet har de bilaterala han-
delsavtalen fått en ökad betydelse. Verket har under perioden medverkat i ar-
betet med flertalet avtal bl.a. med tillämpningsfrågor och frågor om bevakning,
uppföljning m.m. Det bilaterala jordbruksavtalet med EG, som trädde i kraft den
15 april 1993, har på grund av sin konstruktion med import- och exportkvoter
medfört ett omfattande arbete med nya rutiner.
Den totala resursförbrukningen för arbetet med internationella frågor har mellan
budgetåren 1991/92-1992/93 ökat med 18,2 miljoner kronor till 25,4 miljoner
kronor.
Anslagssparande
Statens jordbruksverks anslagssparande uppgick för budgetåret 1992/93 till
42 739 000 kr. Verket har ej fullt kunnat utnyttja de anvisade medlen för
förvaltningskostnader för budgetåren 1991/92-1992/93. Det beror dels på att
rekryteringen till verket inte var helt genomförd förrän efter årsskiftet 1991/
92, dels på att rekryteringen av personal inför EG/EES-förberedelserna pågått
successivt under budgetåret 1992/93. Vidare föreligger en eftersläpning över
budgetår av utbetalningar inom området miljöinriktad växtodlingsrådgivning.
Anslagssparandet kommer under budgetåren 1993/94 och 1994/95 att användas till
ökade arbetsinsatser för EU-förberedelser såsom utformning av administrativa
system.
Skötsellagen
Jordbruksverket föreslår att de 3 miljoner kronor som budgetåret 1993/94
anvisats under anslaget Statens jordbruksverk och som är avsedda för tillsyn
enligt 6 a och 6 b lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark skall anvisas
under anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, foderkontroll, vattenhushållning,
införsel av djur till Sverige, inkomster till följd av försäljning av material
och avgift för köttklassificering uppgick budgetåret 1993/94 till 28,3 miljoner
kronor. Verket föreslår att verksamheten under budgetåret 1994/95 bör få be-
drivas i oförändrad omfattning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga
fast.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 112 250 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
112 250 000 kr 112 250 000 kr
Medel för tillsyn enligt 6 a och 6 b lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark bör även fortsättningsvis anvisas under detta anslag.
Resultatbedömning
Regeringen anser att årsredovisningen för budgetåret 1992/93 uppfyller de krav
som ställts. Verket har för avsikt att återkomma i nästa årsredovisning med en
redovisning av prestationernas kvalitet inom verksamheten vilket bör öka värdet
av årsredovisningen ytterligare.
3
Slutsatser
Jordbruksverket har i en väl sammanhållen och strukturerad årsredovisning pre-
senterat resultaten av sin verksamhet. De analyser som finns i årsredovisningen
kan förbättras ytterligare när verket kompletterar med kvalitetsredovisning och
fler styckkostnader som är relevanta för att beskriva effekterna av verksamheten
i nästa års redovisning. Verket har bedrivit ett konstruktivt arbete med att
uppfylla de verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort och
lång sikt.
Regeringen medger att Jordbruksverket får bedriva den avgiftsfinansierade
verksamheten i samma storleksordning som tidigare budgetår. Återstående amor-
teringsbelopp för den rörliga krediten för 1990 års spannmålsöverskott bör
finansieras med återbetalda etableringsstöd.
Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10 juni 1993
förlängts till att omfatta budgetåren 1993/94-1995/96. Skälet är att det i
nuläget inte går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets
verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. Regeringen har för att belysa detta i
beslut den 26 augusti 1993 gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera de
ekonomiska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för verket vid ett
svenskt EU-medlemskap. Verket lämnade den 16 december 1993 en delredovisning av
de administrativa konsekvenserna. En slutlig rapport lämnas den 1 april 1994.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
112 250 000 kr.
B 2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.
1992/93Utgift 12 151 266
1993/94Anslag 10 000 000
1994/95Förslag 10 000 000
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt för-
ordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999).
Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vissa
speciella ändamål.
Statens jordbruksverk
Bidragsram för inre rationalisering
Anslaget är i detta avseende aktuellt endast för utbetalning av redan tidigare
beviljade bidrag.
Bidragsram för yttre rationalisering
Den skogliga rationaliseringen är från allmän synpunkt mycket angelägen.
Bidraget utgör en viktig förutsättning för att större omarronderingsprojekt
skall komma i gång och kunna genomföras. I anslutning till ändringarna av jord-
förvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 1991 har ett antal omarronderings-
områden utpekats.
För budgetåret 1992/93 uppgick bidragsramen till yttre rationalisering till
5 miljoner kronor. För nya projekt får inga medel beviljas.
Jordbruksverket föreslår för budgetåret 1994/95 att bidragsramen för yttre
rationalisering uppgår till 5 miljoner kronor och att anslaget förs upp med
10 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 miljoner kronor. För när-
varande lämnas framför allt stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs
län. Stöd till dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt.
För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 10 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr,
2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
B 3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering
1992/93Utgift 1 000 Reservation -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas lantbruksverksamhets
kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering
på lantbrukets område.
Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från allmän
synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och träd-
gårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och
sysselsättning i glesbygd.
För budgetåret 1993/94 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor för
jordfondsändamål.
Statens jordbruksverk
Jordfonden är ett effektivt medel i arbetet med att åstadkomma bättre
arrondering i starkt ägosplittrade områden. Att stödja omarronderingsprojekt i
sådana områden ingår bland resultatmålen för Jordbruksverket. Fonden har också
betydelse i arbetet för glesbygdsutvecklingen och sysselsättningen på företagen
där. Fonden används även för inlösen av fastigheter enligt 10 a och 14
jordförvärvslagen (1979:230) samt för inlösen av vissa fastigheter vid hög
skuldsättning hos jordbrukare. Dessutom kommer fonden till användning för att
underlätta från samhällets synpunkt viktiga arbeten som väg- och järnvägsbyggen.
Ett uttalat mål är att omsättningshastigheten i jordfonden skall vara hög. För
att uppnå resultatkravet på en ökad omsättningshastighet på jordfonden har
Jordbruksverket under året kartlagt åldersstrukturen för fastighetsinnehavet.
Samtliga länsstyrelser har treårsplaner för avveckling av de fastigheter som
förvärvades före år 1987.
Jordfondsverksamheten har, genom avyttring av äldre fastighetsinnehav, en längre
tid genererat överskott. På kort sikt kommer verksamheten att fortsätta ge
betydande vinster, speciellt i samband med avslutning av omfattande
omarronderingsprojekt i Kopparbergs län. Därefter kan förluster komma att upp-
stå. Utvecklingen är främst beroende av dels vilka förluster som kan uppkomma
vid försäljningarna efter inlösen till följd av reglerna om stöd till skuldsatta
jordbrukare, dels i vilken utsträckning de fastigheter som köptes in till
1980-talets höga fastighetspriser inte kan säljas till samma höga pris.
Jämfört med föregående budgetår har likviditeten förbättrats. Den är för när-
varande tillfredsställande på grund av försäljning av äldre fastighetsinnehav.
Det föreligger dock en risk för att fondens likviditet kan komma att bli
ansträngd till följd av inlösen av fastigheter. Den rörliga krediten på
35 miljoner kronor bör därför vara kvar även budgetåret 1994/95.
Regeringens överväganden
Med tanke på osäkerheten om jordfondens likviditet bör en rörlig kredit på
35 miljoner kronor ställas till Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål
även under budgetåret 1994/95. Härigenom behålls en beredskap för inlösen av
fastigheter enligt jordförvärvslagen samt för inlösen av fastigheter från
skuldtyngda jordbrukare.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får
disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,
2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
B 4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
1992/93Utgift 41 651 337
1993/94Anslag 19 928 000
1994/95Förslag 40 000 000
Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Statens jordbruksverk
Anslag m.m.
Av de redovisade förlusterna budgetåret 1992/93 hänför sig 24 miljoner kronor
till jordbruksföretag och 16 miljoner kronor till trädgårdsföretag.
Förlusterna kommer troligen att fortsätta att öka under de närmaste åren till
följd av påfrestningar i samband med jordbrukets omställning. Därtill kommer
förluster på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen och
delar av det regionala stödet.
Jordbruksverket uppskattar därför medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till
totalt 40 miljoner kronor.
Kreditgarantiramar
Utestående kreditgarantier, miljoner kronor
1992/93 1993/94 1994/95
Ram Utfall Ram Beräknat utfallRam, förslag
3 791 2 043 3 771 2 000 3 730
Efterfrågan på lånegarantier har minskat under senare år främst beroende på låg
investeringsverksamhet i jordbruket och god tillgång på medel på kredit-
marknaden. Efter de senaste årens kreditförluster hos de svenska bankerna har
dessa stramat åt utlåningen. Det bör leda till ökad efterfrågan på lånega-
rantier.
Jordbruksverket bedömer att nuvarande engagemangsram kommer att vara tillräcklig
för efterfrågan under budgetåret 1994/95 under förutsättning att förhållandena
på kreditmarknaden inte förändras radikalt.
Regeringens överväganden
Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga kreditgarantier
uppgår till 41 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. I enlighet med riksdagens
tidigare ställningstagande skall garantiramen reduceras med motsvarande belopp.
Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771 miljoner kronor.
Enligt de bedömningar som gjorts kommer ramen att vara tillräcklig under nästa
budgetår. Anslaget bör föras upp med 40 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
B 5. Stöd till skuldsatta jordbrukare
1992/93Utgift 893 024
1993/94Anslag 10 000 000
1994/95Förslag 10 000 000
Från anslaget betalas stöd för räntebidrag och avvecklingsbidrag enligt
förordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.
Statens jordbruksverk
Stödformen har ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som
har lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i omfattning eller
upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka. Vidare har vissa
lättnader gjorts i villkoren för att få stöd.
Med hänsyn till osäkerheten om medelsbehovet föreslår Jordbruksverket oförändrat
anslag på 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med oförändrat
belopp.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 10 000 000 kr.
B 6. Startstöd till jordbrukare
1992/93Utgift 28 978 903
1993/94Anslag 38 000 000
1994/95Förslag 42 000 000
Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om startstöd till
jordbrukare.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till
42 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 42 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 42 000 000 kr.
B 7. Stöd till avbytarverksamhet m.m.
1992/93Utgift 435 000 000
1993/94Anslag 435 000 000
1994/95Förslag 535 000 000
Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för avbytarverksamhet, 30 miljoner
kronor för företagshälsovård, 120 miljoner kronor för ett socialförsäkringsskydd
och 75 miljoner kronor för produktionsanpassningsåtgärder.
4
Statens jordbruksverk
I avvaktan på behandlingen av utredningen av den framtida finansieringen av
vissa sociala åtgärder föreslår Jordbruksverket oförändrat belopp för budgetåret
1994/95.
Lantbrukarnas riksförbund har i skrivelse den 30 november 1993 föreslagit
följande preliminära fördelning för budgetåret 1994/95, nämligen för avbytar-
tjänst 200 miljoner kronor, företagshälsovård 30 miljoner kronor, social-
försäkringsskydd 135 miljoner kronor och produktionsanpassningsåtgärder 70 mil-
joner kronor.
Utredningen sociala åtgärder för jordbrukare
Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den framtida finan-
sieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen överlämnade
sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare våren 1993.
Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns
tillgänglig i Jordbruksdepartementet. Utredningen föreslår i korthet följande
vad gäller de olika verksamheter den hade att utreda.
Avbytartjänst
Staten bör även i fortsättningen lämna ett stöd så att förutsättningar ges för
att en rikstäckande avbytarverksamhet kan upprätthållas. Med hänsyn till dels
det statsfinansiella läget, dels behovet av EG-anpassning föreslår utredningen
dock att subventionsgraden minskas till 45 % av kostnaderna. Av konkurrensskäl
och för att främja effektiviteten bör det statliga stödet ges på ett sådant sätt
att konkurrensförutsättningarna för Lantbrukarnas Avbytartjänst AB och andra
företag blir likvärdiga. Detta innebär att anslaget av budgetmedel beräknas
minska till 200 miljoner kronor.
Företagshälsovård
Utredningen bedömer det som angeläget att Skogs- och Lantbrukshälsans verksamhet
som en branschhälsa för jordbrukare kan ges finansiella möjligheter att bestå
även på sikt. Möjligheten för detta kan bedömas bli starkt begränsad om både det
allmänna bidraget och det särskilda bidraget inom de sociala insatserna för
jordbrukare tas bort. Förutsättningar för fortsatt verksamhet torde dock i viss
mån kunna ges genom det särskilda småföretagsstöd som utredningen om
företagshälsovården föreslagit (SOU 1992:103). Utredningen föreslår, i avvaktan
på att nämnda stöd införs, att ett stöd om 25 miljoner kronor per år ges inom
ramen för de sociala åtgärderna för jordbrukare. Förslaget innebär en minskning
av anslagsposten med 5 miljoner kronor.
Socialförsäkringsskyddet
Socialförsäkringsskyddet har tillkommit efter modell från det försäkringsskydd
som löntagarna har i anslutning till kollektivavtalen. Lantbrukarnas
avtalsbundna socialförsäkringar infördes år 1978.
Utredningen föreslår att om det från jordbrukarnas sida bedöms att det i fort-
sättningen finns behov av ett socialförsäkringsskydd får det finansieras genom
individuella avgifter eller genom en kombination av individuella avgifter och
kollektiv finansiering genom lantbrukarnas organisationer. För att övergången
skall ske under socialt acceptabla former bör staten dock fortsätta att sub-
ventionera försäkringskostnaden för de lantbrukare som på grund av hälsostatus
inte kan erhålla en individuell försäkring. Det rör sig om ca 20 000 lantbrukare
eller 20 % av lantbrukarkollektivet och utredningen föreslår att en fondering på
motsvarande 520 miljoner kronor görs för att täcka försäkringskostnaden för
dessa.
Till skillnad från nu kommer ingen subventionering att ske av försäk-
ringskostnaden totalt för lantbrukarkollektivet utan således endast för den som
inte kan erhålla någon försäkring eller en försäkring mot en högre premie.
Utredningen föreslår att statens ansvar för verksamheten löses bort med ett
engångsbelopp om 260 miljoner kronor och att verksamheten därutöver tillförs de
ca 260 miljoner kronor som finns inom en särskild premieutjämningsfond inom
nuvarande skydd.
Besparingar
Besparing i årliga tillskott av budgetmedel när det gäller avbytarverksamheten
och socialförsäkringsskyddet föreslås av utredningen ske fr.o.m. budgetåret
1994/95. Besparingar i fråga om avvecklingsersättningar till mjölkproducenter
(produktionsanpassningsåtgärder) uppnås fr.o.m. budgetåret 1996/97. Totalt
beräknar utredningen besparingarna fr.o.m. 1996/97 till 210 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att de av utredningen föreslagna förändringarna bör genomföras.
Ett fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att ansvaret för
verksamheten tas över från staten. Överläggningar om ett sådant övertagande
pågår för närvarande med Lantbrukarnas riksförbund. Besparingen på statsbudgeten
bör därmed uppgå till 210 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1996/97. För att
möjliggöra förändringen inom socialförsäkringsskyddet bör 100 miljoner kronor
anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95.
5
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 535 000 000 kr.
B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
Regeringen gav den 2 september 1993 Statens jordbruksverk i uppdrag att beräkna
stödbehovet för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1994/95. Uppdraget
redovisades i november 1993 och remissbehandlas för närvarande.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om överväganden
om stödet och anslagsberäkning i särskild ordning. Anslaget bör därför tas upp
med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budget
året 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 971 000 000 kr.
B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
1992/93Utgift 3 479 842 331
1993/94Anslag 2 212 001 000
1994/95Förslag1 407 003 000
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som vidtas
inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom
vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk- och
köttproduktionen.
6
1993/94 Beräknad ändring
1994/95
Regeringen
Anslag
Omställningsstöd 100 000 000 - 99 999 000
Anläggningsstöd 200 000 000 - 199 999 000
Exportkostnad för
spannmål 1 000 + 99 999 000
Inlösen av oljeväxter 210 000 000 -
Köttexport 100 000 000 - 99 999 000
Avvecklingsersättning
till mjölkproducenter 30 000 000 - 5 000 000
Vallfröstöd, m.m. 22 000 000 -
Direktbidrag 1 550 000 000 - 500 000 000
Summa 2 212 001 000 - 804 998 000
Statens jordbruksverk
Under detta anslag förs två stycken tusenkronorsposter upp för omställningsstöd
och anläggningsstöd. Stödramen för anläggningsstödet är maximerad till
500 miljoner kronor och är fulltecknad. Villkor m.m. för stöden finns i
förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till
jordbrukare m.m. (omtryckt 1991:1177).
Inlösensystemet för spannmål skall enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik
behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I den utsträckning
det uppstår spannmålsöverskott under denna period och dessa inte kan finansieras
av de interna avgifter som också behålls övergångsvis skall kostnaderna belasta
statsbudgeten. En förslagsvis anslagspost på 1 000 kr bör tas upp för ändamålet.
Från denna anslagspost täcks kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna
i avvaktan på framtagande av en alternativ skördeuppskattningsmetod.
Den svenska oljeväxtodlingen skall enligt riksdagens beslut bibehållas på
oförändrad nivå. Staten skall under en övergångstid av fyra år fr.o.m.
budgetåret 1991/92 täcka kostnaderna för detta. Finansieringen av inlösen av den
svenska oljeväxtskörden sker delvis med intäkter från försäljning av och
fettvaruavgifter på inhemsk olja. Därutöver beräknas ett behov av ca
280 miljoner kronor som bör anvisas under en förslagsvis anslagspost.
Enligt riksdagsbeslut har tidigare beslut om ett tillfälligt köttexportåtagande
ändrats. För detta ändamål disponeras sammanlagt 550 miljoner kronor under
perioden den 1 juli 1991 till den 31 december 1994. Förslagsvis bör för
budgetåret 1994/95 anslagsposten föras upp med 100 miljoner kronor. Beroende på
marknadsförhållanden m.m. kan dock ett verkligt utfall komma att avvika för
aktuellt regleringsår. Detta belopp skall också täcka kostnaderna för galt- och
betäckningsstatistiken.
Avvecklingsersättning till mjölkproducenter beräknas för budgetåret 1994/ 95
till ca 100 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor skall belasta detta
anslag.
Anslutningen till systemet påverkas inte bara av ersättningens storlek utan
framför allt av produktionens lönsamhet. Det är därför svårt att bedöma den
framtida anslutningen och därmed kostnaden.
Från anslagsposten Vallfröstöd m.m. lämnas stöd till odling av konservärter som
fr.o.m. budgetåret 1991/92 erhåller stöd i form av exportbidrag, med 30 öre/kg,
dock högst 10 miljoner kronor. Jordbruksverket föreslår oförändrat belopp för
budgetåret 1994/95 under förutsättning att nuvarande regler för handeln med EU
är oförändrade.
Enligt förordningen (1990:941) lämnas stöd till odling av bruna bönor och
vallväxtfrö under perioden 1991/92-1993/94 med 2 resp. 10 miljoner kronor per
år. Enligt gällande beslut löper således stödperioden ut i och med utgången av
innevarande budgetår.
Om odlingen av vallväxtfrö och bruna bönor skall bevaras på nuvarande nivå fram
till ett eventuellt svenskt EU-inträde bedömer Jordbruksverket att stödperioden
behöver förlängas. Verket tar dock inte upp något belopp på dessa poster.
Direktbidrag
För budgetåret 1993/94 beräknas att arealbidrag betalas ut till ett belopp av ca
870 miljoner kronor för en areal om ca 1 250 000 ha till ca 55 000 jordbrukare.
För budgetåret 1994/95 har beslut fattats att arealbidrag skall utgå.
Djurbidrag föreslås i prop. 1993/94:3 om villkoren för vegetabilieproduktionen
efter budgetåret 1993/94 utgå för am- och dikor, köttdjur samt lamm på en
oförändrad nivå medan bidraget för mjölkkor föreslås försvinna. Totalt för
budgetåret 1994/95 beräknas kostnaden för djurbidragen till 369,2 miljoner
kronor.
Stöd till grönmjölsproduktionen utgår enligt prop. 1992/93:183 Vissa frågor
rörande jordbruket och trädgårdsnäringen med högst 7 miljoner kronor för
budgetåren 1993/94 och 1994/95.
För främjandet av ekologisk produktion skall enligt prop. 1992/93:100 bil. 10
anvisas 10 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 och 1994/95 utöver nuvarande
budgetmedel.
Från anslagsposten Omställningsstöd bör också täckas kostnaderna för att
upprätthålla lantbruksregistret med oförändrad omfattning.
Jordbruksverket disponerar under budgetåret 1993/94 en rörlig kredit på
700 miljoner kronor för inlösen av spannmål och oljeväxter. Verket beräknar att
denna kan sänkas till 500 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Möjlighet bör
finnas för regeringen att höja krediten om så krävs. För finanseringen av
underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd fick verket disponera en
rörlig kredit på 1 050 miljoner kronor som delvis amorterats. Jordbruksverket
beräknar att under budgetåret 1993/94 slutamortera huvuddelen av den kvarstående
krediten. Eventuell kvarstående kredit per den 30 juni 1994 bör rymmas inom
ramen för krediten avseende inlösen av oljeväxter och spannmål.
Verksamhetsområde - omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom
näringarna
När det gäller omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom
näringarna följer Jordbruksverket upp verksamheten enligt uppdrag från
regeringen och redovisar i rapporter och övriga utredningar/uppföljningar om
utvecklingen inom näringarna.
Sedan beslutet om ny jordbrukspolitik våren 1990 har förutsättningarna ändrats i
flera avseenden för jordbruksnäringen. Den främsta orsaken är den svenska
medlemsansökan till EG vilken har lett till ett antal åtgärder för att
harmonisera svensk jordbrukspolitik med den som bedrivs inom EG.
Den extrema torkan sommaren 1992 påverkade jordbruket och bidrog tillsammans med
det försämrade konjunkturläget till en låg inkomstnivå för delar av
jordbruksnäringen. Av verkets redovisning framgår att detta har lett till att
den produktionsnedgång som skedde på animaliesidan, under inledningsfasen av den
nya jordbrukspolitiken, åter igen börjat öka. Främst är det inom mjölk- och
fläsksektorn som produktionsökningarna äger rum. Detta leder i sin tur till att
om inte produktionsökningarna kan avsättas inom landet kommer detta att leda
till sjunkande producentpriser.
Jordbruksverket betalar ut stöd/bidrag till jordbruket inom
omställningsprogrammet m.m. En nedgång i antalet ärenden har ägt rum inom
områdena omställningsstöd och djurbidrag. Ett visst utökat arbete för kon-
trollverksamheten har riktats mot tilläggsbeloppet för Norrland och uppföljning
av alternativ markanvändning inom omställningsprogrammet.
Regeringens överväganden
Allmänt om utvecklingen 1993/94 och 1994/95
Övergångsåtgärderna enligt 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut
fasas i stort sett ut under budgetåren 1993/94-1994/95. Endast smärre program
och permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt sker en
avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt kraftiga
reduktioner av anslagen.
Perioden påverkas emellertid också av de beslut som fattats av regering och
riksdag i syfte att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlemskap med
utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995. De beslut som
fattats påverkar i viss utsträckning kostnaderna för det ursprungliga
omställningsprogrammet.
Kostnaderna för spannmålsexporten låg utanför den beräknade kostnadsramen för
1990 års beslut. På grund av omställningens omfattning och skördarnas storlek
åren 1991 och 1992 belastades statsbudgeten endast med 22 miljoner kronor dessa
år.
De uteblivna exportkostnaderna till följd av omställningsprogrammet beräknas för
hela perioden 1991/92-1994/95 (vid normal skörd år 1994) till ca 3 700 miljoner
kronor.
Osäkerheten i kalkylerna över de ekonomiska balanserna för budgetåren 1993/94
och 1994/95 ökade i samband med de förändringar som vidtogs av riksdagen under
våren 1993. Höjningen av inlösenpriset med 15 öre per kg i förhållande till
regeringens förslag innebar ett större beroende av årsmånsvariationer.
Särskilt om budgetåret 1993/94
Spannmålsexporten
Nuvarande prognoser över skörd och världsmarknadspriser kommer sannolikt
innebära att inflytande förmalningsavgifter inte kommer att täcka kostnaderna
för spannmålsexporten. Nuvarande anslagskonstruktion innebär att en särskild
förslagsvis anslagspost på 1 000 kr tagits upp för exportkostnader. Till
skillnad från de tidigare två budgetåren kan således statsbudgeten komma att
belastas med exportkostnader under budgetåret 1993/94.
Direktbidrag
Direktbidragens omfattning och användning har beslutats i samband med regle-
ringsbrev för budgetåret 1993/94. I förhållande till anvisat belopp om
1 550 miljoner kronor har en viss underbudgetering skett. Anslagsposten är
emellertid obetecknad och får således inte överskridas. Underskottet skall
enligt planen tas av det överskott av regleringsmedel som finns under anslaget
från tidigare budgetår.
Sedan underskottet vad gäller direktbidragen för budgetåret 1993/94 täckts av
tillgängliga regleringsmedel under anslaget skall resterande regleringsmedel i
sin helhet disponeras för att täcka kostnader för spannmålsexport. Anslagsposten
för spannmålsexport bör således inte få disponeras förrän samtliga reglerings-
medel tagits i anspråk.
7
Särskilt om budgetåret 1994/95
Spannmålsexporten
Kostnaderna för spannmålsexporten har i tidigare kalkyler vid normala skörde-
förhållanden och en exportkostnad av 50-60 öre per kg beräknats till
610-732 miljoner kronor. Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer
detta troligen att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för
export. Sammantaget bedöms emellertid de olika åtgärderna som vidtagits inte
leda till ökade kostnader för omställningen.
Direktbidrag
Anslagsposten för direktbidrag bör minskas med 500 miljoner kronor till
1 050 miljoner kronor.
I prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
föreslogs ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt aviserades
nivån på övriga direktbidrag. Riksdagen har beslutat om arealbidraget i enlighet
med förslaget (bet. 1993/94:JoU6, rskr. 1993/94:43)
Som anfördes i prop. 1993/94:3 bör direktbidragskostnaderna finansieras inom
ramen för anvisade direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl.
inflytande förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.
Direktbidrag bör fördelas enligt följande:
Mkr
Arealbidrag 900 kr/ha 1 350
Am- och dikobidrag 1 000 kr/djur 180
Ungnötsbidrag 155 kr/djur 180
Får och lamm 90 kr/djur 20
Bekämpning av djursjukdomar 20
Ekologisk odling 10
Grönmjölsproduktion 7
1 767
Regeringens förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till
mjölkproduktionen tas bort. Riksdagens jordbruksutskott har vid sin behandling
av prop. 1993/94:3 anfört att utskottet inte utesluter att det kan finnas ett
behov av att ompröva nivån på det nuvarande gränsskyddet när hela kobidraget
avskaffas från den 1 juli 1994 (bet. 1993/94:JoU6).
Som regeringen anförde i 1993 års budgetproposition (bil. 10 s. 25) skall
justeringen av direktstöd och gränsskydd kunna vidtas i syfte att anpassa pris-,
stöd- och kostnadsnivåer inom animalieproduktionen till EG:s nivåer. Det
framhölls i detta sammanhang att åtgärdernas omfattning till viss del är
beroende av valutakursförändringar men också av behovet av strukturella
förändringar inom livsmedelssektorn. Regeringen kommer således att följa
utvecklingen på området och i mån av behov vidta de åtgärder som kan bidra till
målsättningen att Sverige vid ett EU-inträde skall ha en konkurrenskraftig
jordbruks- och livsmedelssektor.
I betänkandet (SOU 1992:119) Svensk trädgårdsnäring framhålls att medan
långsiktiga förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk
trädgårdsnäring så föreligger ett betydande anpassningsproblem under de år som
närmast följer efter ett EU-inträde.
Problemet för svensk odling är, enligt utredningen, att anpassningen till EG:s
lägre producentpriser vid ett EU-inträde kommer att ske snabbare än utjämningen
för de dominerande kostnaderna, dvs. kapital, arbetskraft och energi. Mot
bakgrund av utredningens förslag föreslog regeringen att 25 miljoner kronor
skulle anvisas för perioden fram t.o.m. den 31 december 1994 för vissa
anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för produktutveckling. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag (prop. 1992/93:183, bet. 1992/93:JoU20, rskr.
1992/93:330). Samtidigt uppdrog riksdagen åt regeringen att utreda vissa
ytterligare frågor rörande trädgårdsnäringen.
Mot bakgrund av riksdagsbeslutet uppdrog chefen för Jordbruksdepartementet åt en
särskild arbetsgrupp att utreda förutsättningarna för ytterligare
skattelättnader på energiområdet för trädgårdsföretag. Arbetsgruppen skall också
utreda omfattningen av fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå lämpliga
åtgärder. Vidare skall gruppen överväga behovet av insatser för att underlätta
den svenska trädgårdsnäringens anpassning till EG-förhållanden.
Arbetsgruppen överlämnade den 1 oktober rapporten (Ds 1993:73) Växthusnäringens
energibeskattning.
De övriga delarna av utredningsuppdraget redovisas inom kort.
Regeringen avser att vid sin behandling av redovisade förslag ta ställning till
lämpliga former för ytterligare stöd till trädgårdsnäringen.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning vars uppgift är att lämna förslag
till ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga
jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Regeringen angav i direktiven att
det inom ramen för dessa program bör ingå ett förslag till stöd för omläggning
till ekologisk produktion. Ytterligare medel för stöd till den ekologiska
odlingen bör emellertid anvisas redan budgetåret 1994/95, bl.a. genom en
förstärkning av resurserna för information och marknadsföring. Regeringen
återkommer till denna fråga inom kort.
För anslagsposten Export av kött har av Jordbruksverket tagits upp en post på
100 miljoner kronor motsvarande den ramökning som beslutades våren 1993. Det
mesta tyder emellertid på att belastningen för denna åtgärd i huvudsak kommer
att uppstå budgetåret 1993/94. I konsekvens med fattade beslut och vad som
anförts i det föregående är det en rimligare budgetering att anvisa motsvarande
belopp under anslagsposten för spannmålsexport. Kostnaderna för de objektiva
skördeuppskattningarna bör liksom hittills täckas från anslagsposten. I linje
med övriga åtgärder på vegetabilieområdet bör inte bidragen till bruna bönor och
vallfrö tas bort. Av lantbruksregistrets kostnader bör 3 miljoner kronor
motsvarande kostnaderna för det extra behov av uppgifter som krävs för
administration av bl.a. omställningsåtgärder täckas från anslagsposten
Omställningsbidrag.
Belastningen på anslagsposterna styrs antingen genom fastställda ramar eller
beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara svår att
uppskatta.
För att amortera den rörliga kredit som ställts till Jordbruksverkets förfogande
för att finansiera exportkostnader för 1990 års spannmålsöverskott får verket i
mån av behov liksom budgetåret 1993/94 disponera återbetalda medel avseende
etableringsstöd. Den rörliga kredit som Jordbruksverket föreslagit bör ställas
till verkets förfogande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösenav
oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet ispannmåls-
regleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1994/95får disponera en rörlig
kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
2. bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter somStatens
jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
3. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 1 407 003 000 kr.
B 10. Rådgivning och utbildning
1992/93Utgift 36 478 454 Reservation 24 305 647
1993/94Anslag 29 785 000
1994/95Förslag 29 785 000
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och
utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för
landskapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
Statens jordbruksverk
Rådgivning
Rådgivningen inriktas mot att sprida information om konsekvenserna av det livs-
medelspolitiska beslutet och möjligheterna för en EG-anpassning av jordbruket
inför ett medlemskap.
Utvecklingsprojekt
Ett antal projekt prioriteras. Med de erfarenheter som finns i dag av pågående
projektverksamhet är bl.a. ytterligare satsningar inom bioenergiproduktion, små-
skalig livsmedelsproduktion och landsbygdsturism angelägna.
Verksamhetsuppföljning
Verket har fortsatt utvecklingsarbetet med framtagande av längre utbildningar
under det gemensamma namnet "Företagsutveckling på landsbygden". Ytterligare fem
utbildningar har färdigställts under året. Det pågår också ett antal
utvecklingsprojekt både på riksnivå och länsnivå som syftar till att erfaren-
heter och resultat från projekten kan utnyttjas i rådgivnings- och utbildnings-
verksamheten.
Antalet jordbrukare som har deltagit i längre utbildningar har ökat. Ökningen är
dock mindre än väntat. Orsaken är i första hand svårigheten att rekrytera
deltagare och i viss mån beroende av personalbrist på länsstyrelserna. Under
kommande verksamhetsår kommer ytterligare resurser läggas på marknadsföring och
rekrytering.
Antal jordbrukare som erhållit individuell rådgivning har minskat kraftigt men
tidsåtgången per företag har ökat från i genomsnitt två till fem timmar per
företag.
Behovet av individuella insatser till högt skuldsatta jordbrukare har ökat under
året men efterfrågan är fortfarande relativt låg.
Antalet informationsdagar har minskat dels på grund av ett minskat behov, dels
på grund av satsningarna på längre utbildningar.
Ökade resurser kommer att läggas på uppföljning av utbildningar och utveck-
lingsprojekt samt en successivt ökad utgivning av informationsblad och rappor-
ter.
Programmet för rådgivning och utbildning bör fullföljas men inriktas mer på
EG-frågor som berör jordbruket.
Naturbruks/lantbruksskolor
För att ytterligare utveckla skolorna bör, utöver de medel som riksdagen
beslutade om för budgetåret 1993/94, ytterligare 5 miljoner kronor tillföras
naturbruks/lantbruksskolorna av tillgängliga prisregleringsmedel för budgetåret
1994/95.
Regeringens överväganden
De utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det livsmedels-
politiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket
angelägna. Det är också viktigt att utbildning i och information om EU-frågorna
lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör dock inte tillföras verksamheten.
Anslaget bör föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 29 785 000 kr.
B 11. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
1992/93Utgift 124 500 000
1993/94Anslag 12 500 000
1994/95Förslag 12 500 000
1 Anslaget Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m.
Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på Öland och Gotland.
Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas under en övergångsperiod. Mörbylånga
sockerbruk har lagts ned. Det statliga stödet till Roma sockerbruk lämnas längst
t.o.m. 1995 års betkampanj.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att 12,5 miljoner kronor tas upp för budgetåret 1994/95
under förutsättning att Roma sockerbruk är i drift.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i likhet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 12,5 miljoner
kronor som stöd för driften av Roma sockerbruk.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.
8
C. Skogsbruk
C 1. Skogsvårdsorganisationen
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårdsor-
ganisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksamhet vid
Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen
Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisationen
1,3 miljarder kronor under budgetåret 1992/93. Det är en minskning med 6 %
jämfört med föregående år. Det ekonomiska utfallet för den samlade verksamheten
var negativt och sämre än föregående år. Orsaken härtill var främst att för-
säljningen av skogsfrö och skogsplantor minskade som en följd av låg-
konjunkturen. Vidare påverkas resultatet av att försäljningen av skogsplantor
inom ramen för jordbrukets omställningsprogram blev väsentligt mindre än
beräknat. Den övriga verksamhetens resultat belastas, till följd av ändrade
redovisningsprinciper, av att Skogsstyrelsen på revisorernas inrådan fört upp en
ackumulerad semesterlöneskuld.
Enligt Skogsstyrelsen har osäkerheten om organisationens framtida uppgift och
dimensionering påverkat arbetet negativt. Insatserna inom såväl
uppdragsverksamheten som i myndighetsverksamheten har minskat i volym samtidigt
som inriktningen har förändrats. Medan uppdragen åt skogsbruket har minskat har
uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna ökat. Det statliga stödet till
skogsbruket minskade med ca 75 % under perioden 1989/90-1992/93. Lagtillsynens
omfattning har minskat. Verksamheten har i stället inriktats mer på uppföljning
av miljöhänsyn. Verksamheten med rådgivning och information har ändrat
inriktning mot mer naturvård och ekologi. Genom kampanjen Rikare Skog har ca
85 000 skogsägare utbildats. Skogsstyrelsen avser att utvärdera effekterna av
kampanjen. Den översiktliga skogsinventeringen som startades år 1980 avslutas
under innevarande budgetåret. Totalt har 90 % av landets privatskogar
inventerats. Antalet skogsbruksplaner som framställts i samband med
inventeringen har successivt minskat. Inventeringen av nyckelbiotoper övergick
under året från metodutveckling till storskalig försöksinventering i samtliga
län. 1992/93 års återväxttaxering visar att den areal som föryngras genom
plantering har minskat kraftigt medan arealen naturlig föryngring har ökat,
främst inom privatskogsbruket.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.
Skogsstyrelsen har lämnat en enkel anslagsframställning för budgetåret 1994/95
som tar sin utgångspunkt i riksdagsbeslutet för perioden 1993/94- 1995/96 om en
ny skogspolitik. Skogsstyrelsen har kompletterat sin anslagsframställning med en
rapport om resultaten från försöksverksamheten med skogsmarkskalkning.
Skogsstyrelsens bedömning är att den verksamheten behöver öka i omfattning
successivt och att ytterligare medel härför behövs under innevarande
treårsperiod.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet, som lades fast
i den skogspolitiska propositionen 1993, är att verka för att landets skogar
vårdas och brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade målen för
skogspolitiken kan uppnås.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 278 952 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
278 952 000 kr 278 952 000 kr
Resultatbedömning
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet.
1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352).
Skogsstyrelsen har för första gången lämnat en årsredovisning. Verksamheten
under det redovisade budgetåret, 1992/93, präglades av översynen av
skogspolitiken och myndighetens organisation.
Regeringen bedömer att resultatredovisningen är i huvudsak god men ännu inte av
sådan kvalitet att det enbart med utgångspunkt i årsredovisningen går att göra
de avvägningar som resultatstyrningen kräver. En fördjupad prövning av verksam-
heten gjordes emellertid i anslutning till propositionen om den nya skogs-
politiken.
Slutsatser
Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksamhet för
treårsperioden 1993/94-1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för
verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande
målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är att verka för ett ansvarsfullt
nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet med de av statsmakterna
beslutade målen för skogsbruket.
Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare
inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med
myndighetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter
som följer direkt härav kommer behovet av rådgivning, information och utbildning
att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Därtill kommer den vik-
tiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska
målen uppfylls. En förändring av organisationen pågår till följd av minskade
resurser inom den allmänna verksamheten. Organisationen påverkas vidare av att
den statliga frö- och plantverksamheten bolagiseras inom kort.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 1 000 kr.
C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
1992/93Utgift 321 577 354
1993/94Anslag 274 906 000
1994/95Förslag 278 952 000
Myndighetsanslaget till Skogsvårdsorganisationen är anpassat till de förändrade
arbetsuppgifter som den nya skogspolitiken innebär.
I enlighet med det principbeslut som riksdagen har fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 1 104 000 kr
beräknats under detta anslag för statistik inom skogsområdet i stället för under
sjunde huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan
Statistiska centralbyrån och andra myndigheter finns i bil. 8 under nämnda
anslag.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr. Medelsbehovet har
beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret1994/95
anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr.
C 3. Bidrag till skogsvård m.m.
1992/93Utgift 188 045 096
1993/94Anslag 90 000 000
1994/95Förslag 60 000 000
Från anslaget täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats
före den 1 juli 1993 och kostnaderna för avsyning av aktuella projekt före
utbetalning av de beslutade bidragen.
Skogsstyrelsen
Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 30 miljoner kronor i
förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 60 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljoner
kronor nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 60 000 000 kr.
C 4. Stöd till byggande av skogsvägar
1992/93Utgift 9 871 349
1993/94Anslag 6 000 000
1994/95Förslag 400 000
Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli 1992.
Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och avsyning av
dessa projekt.
Skogsstyrelsen
Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 5,6 miljoner kronor i
förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 400 000 kr.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 400 000 kr
nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 400 000 kr.
C 5. Insatser för skogsbruket
1993/94Anslag 99 000 000
1994/95Förslag 99 000 000
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbruket.
Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåtgärder,
bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsom-
rådet, intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsernas beslut samt
projektmedel för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen har i en rapport om skogsmarkskalkning föreslagit att det
nuvarande programmet successivt utvidgas. I avvaktan på att styrelsens uppdrag
att närmare utreda skogsskadorna har färdigställts sommaren 1994 föreslår
styrelsen efter samråd med Statens naturvårdsverk en fortsatt försöksverksamhet.
Medelsbehovet beräknas öka med 11 miljoner kronor i förhållande till innevarande
budgetår. Hela anslaget bör uppgå till 110 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Försöksverksamheten med skogsmarkskalkning bör i avvaktan på ställningstagandena
till Skogsstyrelsens slutrapport fortsätta på oförändrad nivå. Skogsstyrelsen
bör bemyndigas att disponera reserverade medel under nionde huvudtitelns äldre
anslag Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare och Särskilda
skogsvårdsinsatser i norra Sverige för insatser som syftar till att minska
antalet olycksfall i privatskogsbruket resp. för att täcka kostnader för
fördjupade verksamhetsplaner i fjällnära skogar. Beloppen uppgår till 2,8 resp.
1,1 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 99 000 000 kr.
9
D. Fiske
D 1. Fiskeriverket
1992/93Utgift 57 147 656
1993/94Anslag 49 221 000
1994/95Förslag 53 272 000
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäringen,
fritidsfisket och fiskevården. Verket skall bl.a. leda de statliga åtgärderna
för att främja fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeriverkets
organisation m.m. framgår av förordningen (1991:827) med instruktion för
Fiskeriverket.
Fiskeriverket
I sin enkla anslagsframställning finner Fiskeriverket ingen anledning att
föreslå avvikelser från den inriktning av verksamheten och den budgetram för
budgetåren 1993/94-1995/96 som har fastställts av riksdagen (prop. 1992/ 93:100
bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231). Verket påpekar dock bl.a. att
ett medlemskap i EU kan komma att innebära omfattande förändringar i
förutsättningarna för verkets arbete under planeringsperioden.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 53 272 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
53 272 000 kr 53 272 000 kr
Fiskeriverket redovisar innan årsskiftet till Jordbruksdepartementet de
ekonomiska och administrativa konsekvenserna för verket till följd av ett
EU-medlemskap.
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122) har 3 828 000 kr beräknats
under anslaget för fiskestatistik i stället för som hittills under sjunde huvud-
titelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Re-
geringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska cen-
tralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på53 272 000
kr.
D 2. Främjande av fiskerinäringen
D 3. Särskilda insatser för fisket
D 4. Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland
D 6. Bidrag till fiskevård
Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor som har behandlats av Utred-
ningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter. Beståndsvariationer för den
naturreproducerade laxen i Östersjön är en av frågorna. Arbetet bedrivs med
sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under våren
1994.
I avvaktan på att beredningen slutförs bör ifrågavarande anslag föras upp med
oförändrade belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
1. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 beräknar ett
reservationsanslag på 4 084 000 kr,
2. till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1994/95 beräknar ett för
slagsanslag på 26 391 000 kr,
3. till Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland förbudgetåret
1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr,
4. till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 beräknar ett reservations
anslag på 3 612 000 kr.
10
D 5. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.
1992/93Utgift 13 583 622
1993/94Anslag 1 000 000
1994/95Förslag 1 000 000
Från anslaget täcks kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139) om
ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen
(1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.
Fiskeriverket
Fiskeriverket föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Regeringens överväganden
Fiskeriverket överlämnade i januari 1992 på regeringens uppdrag en utvärdering
av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket. Ytterligare underlag behövs
innan regeringen kan ta ställning i frågan. Den bereds bl.a. inom ramen för
Utredningen om förutsättningarna för en levande skärgård. Utredningen skall vara
klar den 1 april 1994.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen förslår att riksdagen
till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
11
E. Rennäring m.m.
E 1. Främjande av rennäringen
1992/93Utgift 10 556 480 Reservation 4 517 753
1993/94Anslag 11 017 000
1994/95Förslag 11 017 000
En del av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av
Jordbruksverket efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för
rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av
rennäringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra
renbetesförhållanden, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund,
inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för
samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget
används också för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års
svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar
samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och
markanvändningsplanering.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att anslaget förs upp med 11 017 000 kr och anför bl.a.
följande.
Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning
m.m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa
stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla riksgränsstängsel i
Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande
och underhåll av dessa stängsel. Stängslen utsätts för stora skador främst i
samband med snösmältningen. Vissa sträckningar bör byggas om. Mot bakgrund av
konventionen bör staten fortlöpande betala de verkliga kostnaderna för att hålla
stängslen.
Framtagandet av underlag för renbetesinventeringar fortsätter. Arbetet sker i
samarbete med forskare och företrädare för berörda intressen. Den rådgivning
till rennäringen som bedrivs av länsstyrelserna i samverkan med Jordbruksverket
håller på att utvecklas genom samarbete med såväl svenska som norska forskare.
Rådgivningen är huvudsakligen inriktad på att uppnå en bättre
hjordsammansättning genom individmärkning och strategiskt slaktuttag. Inom många
samebyar har nu intresset för individmärkning ökat kraftigt. Genom individuell
vägning av djur får samebyarna bättre förutsättningar att inrikta näringen på
hög köttproduktion och samtidigt begränsa renantalet till vad markerna tål. För
den långsiktiga hushållningen och rennäringens ekonomiska avkastning är det
väsentligt att denna rådgivning kan fortsätta i samma omfattning som för
närvarande.
Kostnaderna för såväl konsulentverksamheten vid Svenska samernas riksförbund som
trygghetsförsäkringen ökar. Omfattningen av försäkringen har förändrats för att
begränsa premiehöjningarna.
Regeringens överväganden
Det är angeläget att underlaget för renbetesinventering fortlöpande kommer till
utnyttjande i praktiska inventeringar så att renantalet kan anpassas till vad
betesmarkerna tål långsiktigt.
Vid de årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen om
användningen av de medel under detta anslag som inte disponeras för underhåll av
stängsel och för vissa andra av statens kostnader har rennäringen hittills
företrätts av Svenska samernas riksförbund. Sametinget har numera trätt i
verksamhet. Sametinget har bl.a. till uppgift att bevaka att rennäringens behov
beaktas. Med hänsyn till detta och då alla samebyar inte är medlemmar i Svenska
samernas riksförbund bör Sametinget i fortsättningen företräda rennäringen vid
överläggningarna med staten.
Sammanlagt bör anslaget föras upp med 11 017 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Främjande av rennäringen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations
anslag på 11 017 000 kr.
E 2. Prisstöd till rennäringen
1992/93Utgift 28 639 950
1993/94Anslag 38 000 000
1994/95Förslag 38 000 000
Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet finns i
förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Enligt riksdagens beslut
skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare för rennäringen
om nivån på prisstödet (bet. 1989/90:JoU14, rskr. 1989/90:194).
Statens jordbruksverk
Antalet slaktade renar under budgetåret 1992/93 var ca 84 100. Av dessa
godkändes ca 76 200 vid köttbesiktning. Kassationen uppgick således till knappt
8 000 renar. Budgetåret 1991/92 uppgick kassationen till ca 22 000 djur. Den
minskade kassationen förklaras bl.a. av ökad utfodring av slaktren.
Utbetalningarna av prisstöd har ökat på grund av den kraftigt minskade
kassationen av renar med för hög cesiumhalt.
Mot bakgrund av att renantalet är allför högt i vissa områden och att
avräkningspriset på renkött fallit under de senaste åren har Jordbruksverket
efter överläggningar med Svenska samernas riksförbund beslutat att 50 öre per
kilo av pristillägget för såväl vuxen ren som renkalv skall avsättas för
marknadsföringsåtgärder. Det är angeläget att dessa marknadsföringsinsatser kan
fortsätta även budgetåret 1994/95.
Prisstödets differentiering, där prisstödet är 6 kr högre för renkalv än för
vuxen ren, bör tills vidare behållas. På så sätt uppnås en samverkan med de
rådgivningsinsatser som görs och som skall leda till att begränsa renantalet
till vad renbetesmarkerna tål. Samtidigt stimuleras en ökad köttproduktion.
En stor del av renskötselföretagens kostnader utgörs av transportkostnader. Ett
renskötselföretag har ett litet behov av insatsvaror som t.ex. foder. Såväl
kostnader för inköp av transportmedel som drivmedelskostnader har ökat kraftigt
genom växelkursförändringar och höjd bensinskatt. Renskötselföretagens
produktionskostnader bedöms därför ha ökat mer än inom t.ex. jordbruket.
Jordbruksverket föreslår mot denna bakgrund och efter överläggningar med Svenska
samernas riksförbund att prisstödet till rennäringen kostnadsuppräknas med 1 kr
per kilo till 11 kr per kilo för vuxen ren och till 17 kr per kilo för renkalv.
Regeringens överväganden
Prisstödet till rennäringen lämnades tidigare som ett fast belopp per slaktad
ren. Den 1 juli 1993 övergick prisstödet till att vara ett kilorelaterat stöd
(prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115). Pristillägget beräknas
på slaktkroppens vikt och lämnas med 10 kr per kilo för vuxen ren och med 16 kr
per kilo för kalv. Pristillägget får användas till de stödformer som
Jordbruksverket beslutar efter överläggningar med Svenska samernas riksförbund.
Jordbruksverket har efter sådan överläggning beslutat att av pristillägget skall
50 öre per kilo slaktad vikt avsättas för ett kollektivt marknadsstöd.
Prisstödet är ett medel i rationaliseringen av renskötseln. Regeringen föreslog
därför i prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. att prisstöd vid
slakt av ren endast borde lämnas till renägare som har renskötsel som sta-
digvarande yrke. Något prisstöd borde enligt propositionen därför inte lämnas
till de som närmast bedriver renskötsel som hobbyverksamhet. Mot denna bakgrund
föreslogs att prisstöd inte skulle lämnas till renägare som har färre än 50
renar.
Riksdagen fann vid behandlingen av propositionen att det borde övervägas att i
fortsättningen ge prisstöd endast till renägare för vilka reninnehavet utgör ett
väsentligt inslag i försörjningen. I de fall renägandet endast är att betrakta
som något av en hobby eller ett sätt att förse det egna hushållet med renkött
bör enligt riksdagens beslut något prisstöd inte lämnas. Systemet skall vara
administrativt enkelt. Regeringen borde göra de närmare överväganden som
erfordras (bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115).
Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Jordbruksverket att
redovisa förslag till den närmare utformningen av villkoren för att aktuella
renägare skall erhålla prisstöd vid slakt. Verket konstaterar i sin redovisning
av uppdraget att det är svårt att ur den grupp renägare som har under 50 renar
särskilja dem som bedriver renskötseln som ett väsentligt inslag i försörjningen
och att det i vart fall inte kan förenas med kravet på att systemet skall vara
administrativt enkelt. Att särskilja vilka renägare med lågt reninnehav som
skulle bli prisstödsberättigade skulle kräva utredning i varje enskilt fall. In-
täkterna från rennäringen skulle då behöva sättas i relation till renägarens
eller familjens totala intäkter under ett visst år. Verket bedömer att ett
sådant förfarande från såväl administrativ synpunkt som kostnadssynpunkt är
mindre lämpligt. De renägare som inte blir berättigade till prisstöd torde komma
att anpassa sig till ett förändrat system. De kan strax före slakt sälja slakt-
djuren till någon anhörig eller vän som tillhör gruppen stödberättigade. Priset
på renen kan sedan bestämmas när avräkning från slakteriet nått den nya
renägaren. Jordbruksverket anser att det inte går att finna en lösning som
förenar kravet på att särskilja renägare vars reninnehav utgör ett väsentligt
inslag i försörjningen med kravet om att systemet skall vara administrativt
enkelt. Verkets slutsats är därför att förslaget att särskilja de renägare som
har renskötseln som hobby från de som bedriver den som ett väsentligt inslag i
försörjningen inte är praktiskt genomförbart.
Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har yttrat sig
över förslaget. De delar Jordbruksverkets uppfattning. Också regeringen delar
Jordbruksverkets bedömning. Det torde vara närmast ogörligt att åstadkomma ett
fungerande administrativt system för att pröva om reninnehavet utgör ett väsent-
ligt inslag i försörjningen. Prisstöd bör tills vidare därför lämnas enligt sam-
ma grunder som tidigare. Vid ett EU-medlemskap kommer dock frågan om prisstödet
och dess utformning att behöva prövas på nytt.
Regeringen har för avsikt att, under förutsättning att riksdagen anvisar medel
under detta anslag, fastställa prisstödet i annat sammanhang.
Sametinget bör i fortsättningen företräda rennäringen vid överläggningarna med
Jordbruksverket om vilka stödformer pristillägget skall användas till.
Anslaget bör föras upp med 38 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 38 000 000 kr.
12
E 3. Ersättningar för viltskador m.m.
1992/93Utgift 37 693 569
1993/94Anslag 12 320 000
1994/95Förslag 27 000 000
Från anslaget betalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av an-
grepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om
ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur. Från anslaget lämnas vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från an-
slaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.
Genom Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:13 NV 56) med föreskrifter
om kontroll vid anmälan om rovdjursriven ren infördes en bestämmelse om att
ersättning för rovdjursriven ren får lämnas endast om funnen sådan ren anmäls
till länsstyrelsen senast dagen efter det renägaren eller sameby fått kännedom
om fyndet. Länsstyrelsen skall enligt kungörelsen genom stickprov kontrollera de
uppgifter som lämnats i ansökningen om ersättning. De nya bestämmelserna, som
trädde i kraft den 1 november 1992, resulterade i en kraftig ökning av antalet
anmälda rovdjursrivna renar före detta datum. Antalet ersatta rovdjursrivna
renar uppgick till ca 12 500 under budgetåret 1992/93 mot drygt 8 100 renar
budgetåret 1991/92.
Anslaget bör föras upp med 27 miljoner kronor för att bättre anpassas till den
väntade belastningen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 27 000 000 kr.
E 4. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall
1992/93Utgift 38 336 773
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Från detta anslag täcks kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt
förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och ren-
skötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan och
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen inträffade i april 1986.
Kort tid efter olyckan stod det klart att nedfallet av radioaktiva ämnen i
Sverige var mer omfattande än i de flesta länder i Västeuropa. Många jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag drabbades hårt som en följd av de bestämmelser
som beslutades om förbud mot saluförande av livsmedelsprodukter med hög halt av
radioaktiva ämnen. Beslutet innebar till en början att inget livsmedel med mer
än 300 Bq/kg fick saluhållas. Den 1 juni 1987 höjdes gränsvärdet till 1 500
Bq/kg med undantag för kött av tamboskap, spannmålsprodukter, frukt, bär,
köksväxter, mejeriprodukter, barnmat och havsfisk. Bestämmelserna innebar bl.a.
att den tillåtna cesiumhalten i kött av ren, vilt och insjöfisk höjdes. Den
1 juli 1988 höjdes gränsvärdet även för bär till 1 500 Bq/kg. Företagen
drabbades av merkostnader och inkomstförluster på grund av saluförbudet och
genom de åtgärder som vidtogs i syfte att tillförsäkra konsumenterna livsmedel
av god kvalitet.
I syfte att minska skadeverkningarna av olyckan lämnar staten i vissa fall
ersättning för inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan (prop.
1986/87:100 bil. 11, bet. 1986/87:JoU16, rskr. 1986/87:184). Enligt förordningen
(1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt
till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan får ersättning lämnas till
de aktuella företagarna för att dessa såvitt möjligt skall hållas skadelösa för
merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på grund av olyckan. Enligt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning kan också ersättning erhållas till följd
av olyckan.
Från detta anslag betalas ersättningar enligt de nämnda förordningarna. Enligt
förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av
radioaktivitet lämnades under 1986 års älgjakt även ersättning för fällda älgar
som hade för hög halt av cesium.
Bestämmelserna om ersättning innebär i korthet följande. Enligt förordningen
(1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt
till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan får ersättning av stats-
medel, i mån av tillgång på medel, lämnas till de nämnda företagen för mer-
kostnader och inkomstförluster till följd av åtgärder som har vidtagits i syfte
att förebygga hälsorisker från livsmedel. Ersättningsmöjligheten för fiskare
avser endast de som har licens för yrkesfiske. Frågor om ersättning till
jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag prövas av Statens jordbruksverk
medan frågor om ersättning till fiskare prövas av Fiskeriverket. Myndigheterna
får meddela ytterligare föreskrifter om ersättning och bemyndiga länsstyrelsen
att pröva frågor om ersättning. Enligt förordningen (1987:64) om ersättning för
merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för
sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning får
ersättning av statsmedel, i mån av tillgång på medel, lämnas för merkostnader
och inkomstförluster till den som fiskar eller jagar till husbehov eller för
försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning, säljer fiskekort eller
odlar sättfisk för försäljning. Som villkor för att ersättning skall lämnas
gäller att det skall finnas ett direkt och påtagligt samband med
Tjernobylolyckan.
Under de närmare åtta år som har gått sedan olyckan har omfattande åtgärder
vidtagits för att förhindra att livsmedel med för höga halter av radioaktivt
cesium når konsumenterna. Åtskilliga åtgärder har haft till syfte att före slakt
få ned cesiumhalten till en godtagbar nivå. Åtgärderna, som i första hand avser
rennäringen, är emellertid administrativt och ekonomiskt betungande.
Nedfallet av radioaktivt cesium från Tjernobyl kommer att påverka i första hand
rennäringen men även produktionen av nötkött och fårkött i vissa delar av norra
Sverige under lång tid framåt. Problemen med för höga halter av radioaktivt
cesium i det naturliga fodret för ren, nötdjur och får kan, med nuvarande
gränsvärde för cesium i livsmedel, beräknas kvarstå i ytterligare 10-20 år. Det
är enligt regeringens uppfattning därför angeläget att ersättning kan lämnas
till berörda företag och personer även i fortsättningen för merkostnader och
inkomstförluster till följd av det radioaktiva nedfallet.
Regeringen anmälde mot den nu angivna bakgrunden i budgetpropositionen 1993 att
Jordbruksverket skulle ges i uppdrag att göra en översyn av utformningen av de
bestämmelser som reglerar ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan och
hemställde att riksdagen skulle godkänna vad regeringen förordat om utformningen
av ersättningarna (prop. 1992/93:100 bil. 10). Riksdagen ansåg att ett
godkännande av regeringsförslaget i den delen bör anstå i avvaktan på
Jordbruksverkets översyn och regeringens fortsatta beredning av frågan.
Riksdagen förutsatte att regeringen återkommer i ärendet, i den mån det därefter
kan anses erforderligt och önskvärt med ett godkännande av utformningen av
ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan (bet. 1992/ 93:BoU12, rskr.
1992/93:215).
Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket att göra den nämnda översynen. Översynen
vad gäller ersättning till vissa fiskare skulle ske i samråd med Fiskeriverket.
Eftersom ersättningarna till rennäringen står för den helt dominerande delen av
de totala kostnaderna skulle översynen i första hand inriktas på de åtgärder som
vidtas i fråga om rennäringen. Jordbruksverket skulle särskilt undersöka om det
är möjligt att minska de kostnader som, utöver förlorat avräkningspris och
pristillägg, uppkommer vid kassering av renkött. Det borde därför övervägas om
de förebyggande åtgärderna kan upphöra eller minska i omfattning.
Jordbruksverket har redovisat uppdraget till regeringen. Förslaget har remiss-
behandlats.
Ersättning till jordbruksföretag
Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om ersättning till
jordbruksföretag behålls. Det skall dock kunna ställas krav på att rimliga
skadeförebyggande åtgärder vidtas för att ersättning skall lämnas för kasserat
kött.
Jordbruksverkets förslag: Ersättningsnivån för djur som har kasserats som
livsmedel på grund av för höga halter av cesium bör sänkas till 80 % av av-
räkningspriset. Ersättning till djurägaren för skadeförebyggande åtgärder bör
inte lämnas med högre belopp än vad som skulle ha lämnats vid kassering av
slaktkroppen. Länsstyrelsen bör ges möjlighet att besluta om villkor om skade-
förebyggande åtgärder för att ersättning skall lämnas för kasserat kött.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Gävleborgs län delar Jordbruksverkets
uppfattning att kassationsersättningen bör sänkas till 80 % av avräkningspriset
men anser att full ersättning bör lämnas för skadeförebyggande åtgärder. Övriga
berörda länsstyrelser och Lantbrukarnas riksförbund anser att full ersättning
bör lämnas även i fortsättningen. Länsstyrelserna i Gävleborgs och Västerbottens
län delar Jordbruksverkets uppfattning att krav på skadeförebyggande åtgärder
skall kunna föreskrivas för att ersättning för kassation skall lämnas.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt Jordbruksverkets föreskrifter kan
ersättning till jordbruksföretag lämnas för produkter som kasserats som
livsmedel på grund av för hög halt av radioaktivitet, för utebliven eller
minskad produktion eller skörd, för sanering och andra kostnader och förluster
som företagare åsamkats för åtgärder som vidtagits för att förebygga hälsorisker
från livsmedel. För slaktkropp som har kasserats kan ersättning lämnas
motsvarande avräkningspriset för kroppen och för eventuell destruktionskostnad.
Har skadeförebyggande åtgärder vidtagits kan ersättning lämnas för att
slaktdjuret måste stå på stall viss tid eller om slakten skett på annan tid än
normalt samt för merkostnader, eget merarbete och eventuellt försämrat
ekonomiskt utbyte av slaktdjuret. Till getmjölksproducenter kan ersättning läm-
nas för inköp av ersättningsfoder, för eget merarbete och för produkter som
kasserats på grund av för hög halt av radioaktivitet. Jordbruksföretag kan även
få ersättning för foder som har kasserats, för plöjning av vall och för inköp av
handelsgödsel, om det sker i skadeförebyggande syfte. Ersättning lämnas även för
blodprovstagning och strålningsmätning av levande djur.
De åtgärder som har vidtagits med stöd av Jordbruksverkets föreskrifter är bl.a.
förlängning av uppfödningsperioden, utfodring med cesiumfritt foder och
mineraltillskott under betesperioden innehållande något cesiumbindande ämne,
t.ex. Giesesalt. Genom dessa skadeförebyggande åtgärder och åtgärder i form av
tillskottsarrenden, övergång till annan produktion än får, inhägnad av nya
betesmarker m.m. har antalet företag med problem minskats kraftigt. Företag som
har djur på betesmarker som kan plöjas har genom denna åtgärd kunnat hålla
cesiumhalten i betesväxterna på en låg nivå.
Endast ett tjugotal jordbruksföretag i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län har i dag problem med så höga cesiumhalter att åtgärder
behöver vidtas. Det gäller främst de får- och getföretag som i stor utsträckning
baserar sin köttproduktion på magra marker såsom fjäll- och skogsbete. Statens
kostnader för åtgärderna uppgick budgetåret 1992/93 till 492 000 kr. Kostnaden
och antalet företag varierar något mellan olika år beroende på cesiumhalterna i
svamp och betesväxter. De problem som dessa företag har kommer att bestå under
lång tid med nuvarande gränsvärde för cesium i livsmedel. Ytterligare ett
problem är att nya gårdar med höga cesiumhalter kan tillkomma vissa år. Det är
vanligen först i samband med stickprovsanalyserna på slakterierna som de höga
cesiumhalterna upptäcks. Möjligheterna att redan samma säsong vidta åtgärder är
då små och ersättning för kassationer blir följden. Hos de drabbade företag som
länsstyrelserna känner till sker i regel inga eller få kassationer.
Det begränsade antalet företag som kräver fortsatta insatser motiverar enligt
Jordbruksverkets uppfattning att de nuvarande ersättningsformerna i princip
behålls. Nuvarande ersättning för förebyggande åtgärder är ca 5 kr per dag och
lamm för foder, arbete, stallkostnad m.m. Ersättningstidens längd varierar
mellan 20 och 40 dagar. Ersättningarna för skadeförebyggande åtgärder har aldrig
överstigit avräkningspriset. Jordbruksverket anser att ersättningsnivån för
kasserade djur bör sänkas till 80 % av avräkningspriset för att stimulera
företagarna till att genom förebyggande åtgärder minska kassationerna. Vidare
bör enligt verket länsstyrelsen ges möjlighet att kunna föreskriva villkor för
att ersättning för kassation skall lämnas. Detta skall ske genom att avtal
upprättas med varje företag om vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra
kassation. En översyn av ersättningen till slakterierna bör också ske enligt
verket.
Regeringen gör följande bedömning. De skadeförebyggande åtgärder som har
vidtagits inom jordbruket har för en rimlig kostnad haft mycket god effekt.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har påpekat att åtgärder i form av plöjning och
omläggning av vallar har gett så goda resultat att det finns förutsättningar att
helt upphöra med skadeförebyggande åtgärder. Antalet jordbruksföretag som
fortfarande påverkas av Tjernobylolyckan är således litet. Det är emellertid
nödvändigt att ersättning även i fortsättningen kan lämnas till de
jordbruksföretag som fortfarande har problem med höga halter av cesium.
Åtgärderna bör inriktas på skadeförebyggande åtgärder. Kasseras köttet vid slakt
på grund av för hög cesiumhalt bör ersättning motsvarande avräkningspriset
betalas.
Det är vidare rimligt att som villkor för att ersättning skall lämnas för
kasserat kött företagaren har vidtagit lämpliga skadeförebyggande åtgärder.
Detta bör, som Jordbruksverket har föreslagit, avtalas med varje företagare
eller genom att föreskrifter ges om skadeförebyggande åtgärder. Det kan själv-
fallet inte bli fråga om så långtgående åtgärder som t.ex. att företagaren inte
får använda vissa marker för bete eller att företagarens arbetsinsats blir orim-
ligt stor. Kostnaderna för åtgärderna skall inte heller behöva överstiga det
beräknade avräkningspriset för slaktdjuren. Vidtar inte företaget de avtalade
eller föreskrivna åtgärderna bör ersättning inte lämnas. Ersättning skall givet-
vis lämnas till de företag där kassationer inte kunnat förutses, exempelvis för
nystartade företag.
13
Ersättning till trädgårdsföretag
Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersättning till
trädgårdsföretag upphävs.
Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket har inte behandlat trädgårdsföretagen
särskilt.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterar att trädgårds-
företagen i länet inte berörs av Tjernobylolyckan. Övriga remissinstanser har
inte tagit upp frågan om ersättning till trädgårdsföretag.
Skälen för regeringens bedömning: Ersättning till trädgårdsföretag kan enligt
Jordbruksverkets föreskrifter lämnas för produkter som kasserats på grund av för
hög halt av radioaktivitet. Ersättningen lämnas med det beräknade
försäljningsvärdet, minskat med inbesparade skördekostnader, samt för kostnader
för destruktion, provtagning och undersökning. Berörda länsstyrelser har uppgett
att någon ersättning inte har betalats ut till trädgårdsföretag under senare år.
Några nya ersättningsanspråk är inte att vänta. Det saknas därför skäl att
behålla den särskilda bestämmelsen om ersättning till trädgårdsföretag.
Ersättning till renskötselföretag
Regeringens bedömning: Ersättning till renskötselföretag lämnas enligt
Jordbruksverkets gällande föreskrifter om ersättning. Det skall dock kunna
ställas krav på att rimliga skadeförebyggande åtgärder i form av utfodring eller
tidigareläggning av slakt har vidtagits för att ersättning för kasserat kött
skall lämnas.
Jordbruksverkets förslag: För att stimulera renägarna att vidta
skadeförebyggande åtgärder bör ersättningen för kasserade renar sänkas till 80
procent av avräkningspriset. Detsamma bör gälla pristillägget. Ersättning för
utfodring bör inte lämnas med högre belopp än vad staten betalar till renägaren
vid kassation av renen. Ersättning bör inte längre lämnas för lavplockning eller
för tidigareläggning av renslakt. Ersättningen för slakteriernas kostnader och
kostnaderna för analyser m.m. bör ses över.
Remissinstanserna: Berörda länsstyrelser och Svenska samernas riksförbund anser
att nuvarande ersättningsbestämmelser bör behållas för kasserade renar och vid
utfodring av renar. De anser också att ersättningen för lavplockning kan slopas.
I de mest utsatta samebyarna bör dock enligt Länsstyrelsen i Norrbottens län
sådan ersättning kunna lämnas efter särskild prövning. Länsstyrelsen i Jämtlands
län och Svenska samernas riksförbund anser att möjligheten till ersättning vid
tidigareläggning av slakt bör behållas. Länsstyrelsen i Västerbottens län
däremot tillstyrker Jordbruksverkets förslag i den delen medan Länsstyrelsen i
Norrbottens län anser att ersättning för tidigareläggning av slakt bör kunna
lämnas efter särskild prövning. Förslaget att se över ersättningarna för
slakteriernas kostnader tillstyrks allmänt.
Skälen för regeringens bedömning: Det ersättningssystem som nu tillämpas tillkom
i sina huvuddrag i samband med att olyckan i Tjernobyl inträffade år 1986.
Systemet har efter hand kompletterats och ersättningsreglerna har blivit mycket
detaljerade. Utgångspunkt för ersättningarna har varit en fullständig ekonomisk
kompensation för intäktsbortfall och merkostnader. Ett ersättningssystem med
alltför detaljerade regler och där fullständig ekonomisk kompensation lämnas
under lång tid kan enligt Jordbruksverket medföra att näringens utövare
efterhand anpassar sig efter regelsystemet. Genom att renägarnas ekonomiska
utbyte påverkas i liten utsträckning av om renköttet kasseras eller inte blir
incitamenten att själv vidta åtgärder svaga. Enligt verkets uppfattning bör
utgångspunkten för en reformering av ersättningssystemet vara en minskad
detaljreglering. Det är vidare viktigt att förebyggande åtgärder ger ekonomiskt
utbyte. Samtidigt är det viktigt att företag i de områden där möjligheterna för
renägarna att själva vidta åtgärder är små inte drabbas i alltför hög
utsträckning. Enligt Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersättningarna till
renägarna sänkas för kasserade renar till 80 % av avräkningspriset exkl.
slaktkostnader m.m. Detta bör även gälla pristilllägget för renkött. Genom att
ersättningarna sänks kommer de renar som avsätts på marknaden att ge renägaren
en högre kompensation än renar som kasseras.
Cesiumhalten i renköttet kan sänkas genom utfodring. En slopad ersättning för
utfodring skulle medföra en kraftig ökning av antalet kasserade djur. Enligt
Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersättningen för utfodring finnas kvar.
Ersättning bör dock inte lämnas med högre belopp än vad som motsvarar kostnaden
för kassering.
Jordbruksverket anser att ersättning för lavplockning och tidigareläggning av
renslakt skall slopas. I den utsträckning samebyarna kan få slaktkropparna
godkända som livsmedel genom att tidigarelägga slakten kommer renägarna att
erhålla full betalning för kropparna och därmed undvika en nedsättning av
ersättningen till föreslagna 80 %.
Vid utfodring lämnades tidigare ersättning enligt schablon för foder, transpor-
ter, hantering på foderplatsen m.m. Utöver schablonen ersattes kostnader för
foderkrubbor, mätningar av cesiumhalt m.m. De verkliga kostnaderna för utfodring
av ren har minskat. De investeringar som behövs i foderkrubbor och andra
anläggningar är i stort sett redan gjorda. Ersättning för utfodring bör enligt
Jordbruksverket anpassas till den föreslagna ersättningsnivån för kasserade
renar och till djurens värde. En alltför låg ersättning skulle medföra att
antalet utfodrade djur minskar kraftigt och att kassationerna ökar.
Staten betalar bl.a. kostnaderna för slakt, fryslagring, analys, veterinär
service m.m. direkt till vederbörande slakteri, analyslaboratorium och
veterinär. Jordbruksverket har för avsikt att se över ersättningsnivåerna.
Kostnaderna för analyser kan hållas låga genom samordning. Ett laboratorium kan
i avtal med staten åta sig att utföra alla analyser.
Sveriges lantbruksuniversitet utvecklar i samråd med Livsmedelsverket effek-
tivare mät- och analysmetoder som skall göra det möjligt för personal att efter
kort utbildning mäta cesiumhalten direkt på slaktkropparna i slakterierna.
Härigenom kan kostnaderna hållas nere och antalet mätningar och analyser
begränsas. Med utgångspunkt i prognosverksamhet avseende cesium i renkött avgör
Livsmedelsverket vilka områden som efterhand kan friklassas och vilka områden
som kan omfattas av en begränsad provtagning.
Regeringen gör följande bedömning. Lantbruksuniversitetet har gjort vissa
beräkningar om cesiumhalterna i renar på längre sikt. Enligt dessa beräkningar
kommer ca 1 000 renar att behöva kasseras år 2007 om inga åtgärder vidtas och
gränsvärdet fortfarande är 1 500 Bq/kg. Problemet med höga halter av cesium i
renkött kommer således att finnas kvar under mycket lång tid. I stora delar av
renskötselområdet är det för rennäringens fortlevnad nödvändigt att staten även
i fortsättningen betalar ersättning för de inkomstförluster och merkostnader som
renägarna kan drabbas av till följd av att renar med hög halt av cesium inte
godkänns som livsmedel. Men det är också angeläget att renkött kan bjudas ut på
marknaden i den omfattning som efterfrågas. Det är därför nödvändigt att
utfodring sker så att tillräcklig mängd renkött med låg cesiumhalt produceras.
Den del av statens kostnader till följd av Tjernobylolyckan som avsåg
rennäringen uppgick budgetåret 1991/92 till 54,4 miljoner kronor. Budgetåret
1992/93 hade kostnaden sjunkit till 37,8 miljoner kronor. Antalet kasserade
renar minskade från ca 22 000 till knappt 8 000.
Vissa av de åtgärder som Jordbruksverket har redovisat har redan vidtagits genom
ändringar i verkets föreskrifter. Ersättningssystemet har förenklats och
ersättningsnivåerna har anpassats till de rådande marknadsförutsättningarna.
Kostnader för stängsel, krubbor och fodersilor ersätts inte längre. Staten
lämnar inte längre någon ersättning för lavplockning. Möjligheten att erhålla
ersättning för flyttning av renar till marker med låg cesiumhalt har slopats.
För att säkerställa renägarnas ekonomi och för att möjliggöra avsättning för den
nödvändiga årliga renslakten bör staten även i fortsättningen betala renägarnas
merkostnader för utfordringen liksom hela avräkningspriset vid eventuell
kassation av köttet. En utfodring och tidigareläggning av slakt i enlighet med
Jordbruksverkets föreskrifter medför lägre kostnader för staten än då köttet
kasseras. Utfodringen medför dessutom att tillgången på renkött förbättras.
Ersättning för kasserat renkött bör därför lämnas endast om renägaren har
vidtagit rimliga skadeförebyggande åtgärder i form av utfodring eller tidi-
gareläggning av slakt.
14
Ersättning till yrkesfiskare
Regeringens bedömning: Den särskilda bestämmelsen om ersättning till
yrkesfiskare upphävs.
Jordbruksverkets förslag: Det saknas skäl att införa nya regler om ersättning
till yrkesfiskare.
Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning.
Skälen för regeringens bedömning: Under de tre första åren betalades ersättning
till som mest tre yrkesfiskare om året. Sedan gränsvärdet för cesium i insjöfisk
höjdes år 1987 från 300 till 1 500 Bq/kg har någon ersättning inte betalats ut.
Några nya ersättningsanspråk väntas inte. Det saknas därför skäl att behålla den
särskilda bestämmelsen om ersättning till yrkesfiskare.
Ersättning till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- el-
ler svampplockning, säljer fiskekort eller odlar sättfisk för försäljning
Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersättning för
merkostnader och förluster till den som fiskar eller jagar till husbehov eller
för försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning, säljer fiskekort eller
odlar sättfisk för försäljning upphävs utom såvitt avser ersättning till den som
fiskar till husbehov eller för försäljning.
Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket anser att bestämmelserna bör gälla
tills vidare.
Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning. Fiskeriverket anser att
även fiskevårdsområden bör kunna få ersättning för merkostnader och förluster.
Regeringens bedömning: Ersättning lämnas numera i mycket liten omfattning enligt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning. Det gäller främst samer och innehavare
av fjällägenheter i Jämtlands och Västerbottens län som är beroende av fiske för
sin försörjning. De berörda länsstyrelserna har uppgett att ersättning inte har
lämnats för annat än fiske under senare år. De särskilda bestämmelserna om
ersättning för merkostnader och inkomstförluster för annat än fiske till
husbehov eller fiske för försörjningen kan därför upphävas. Cesiumhalten i
insjöfisk kan variera kraftigt även mellan närbelägna sjöar. Det är därför
angeläget att länsstyrelserna vid upplåtelse av rätt till fiske i statens vatten
till bl.a. fjällägenhetsinnehavare undersöker möjligheten att upplåta fiske i
vatten med låg cesiumhalt i fisken. Medlem i sameby har rätt att fiska i alla
vatten i samebyns betesområde inom renbetesfjällen och lappmarkerna. För
samebymedlem är det därför inte annat än undantagsvis aktuellt att lämna er-
sättning.
Fiskeriverket anför i sitt remissyttrande att många fiskevårdsområdesföreningar
har lidit ekonomisk skada då fiskekortsförsäljningen har minskat drastiskt till
följd av olyckan. Enligt verket bör sådan ersättning kunna lämnas.
Regeringen gör följande bedömning. Riksdagen har uttalat att de grupper vilkas
försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva nedfallet skall
vara berättigade till kompensation (prop. 1986/87:18, bet. 1986/87: NU12, rskr.
1986/87:97). Det saknas enligt regeringens uppfattning skäl att nu införa en
bestämmelse om att ersättning skall kunna lämnas till fiskeorganisationer som
säljer fiskekort.
Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare och Svenska jägareförbundet har i
skilda skrivelser hemställt att staten skall bekosta cesiumanalys av fällt vilt.
Enligt Jägareförbundet bör staten i alla fall betala kostnaderna för analys av
fällda älgar och rådjur.
Regeringen gör följande bedömning. Höga halter av cesium i viltkött förekommer
framför allt i delar av Gävleborgs och Västernorrlands län samt i mindre
omfattning i delar av Uppsala, Västmanlands, Jämtlands och Norrbottens län. De
högsta cesiumvärdena finns i rådjur, skogshare och gråfågel. Värdena är vanligen
högst under hösten. Under 1986 års älgjakt lämnades ersättning med 2 200 kr för
vuxen älg och 1 000 kr för älgkalv om cesiumhalten i älgköttet översteg det
gällande riktvärdet för cesium i livsmedel. Eftersom cesiumhalten i älgens föda
snabbt sjönk fann regeringen inte anledning att lämna ersättning för tiden
därefter. Cesiumhalterna i rådjur är vanligen låga under våren. För områden med
höga cesiumhalter har regeringen beslutat om allmän jakt på hornbärande rådjur
under våren. I flertalet av de drabbade kommunerna infördes efter
Tjernobylolyckan cesiumanalyser i kommunal regi. Analyserna, som inte enbart
avser viltkött, betalades till en början i allmänhet av kommunen. Kommunerna har
nu börjat ta betalt för analyserna. I Gävle kommun kostar analyserna uppemot 150
kr, i Hudiksvall bara 25 kr. Gävle kommun samarbetar med forskare vid Sveriges
lantbruksuniversitet om cesiumupptag i vilt.
Det finns alltså möjligheter för jägarna att få mätningar utförda till
väsentligt lägre kostnader än vad som gäller i Gävle kommun. Dessa låga
kostnader bör kunna bäras av jägarna själva. Om vissa forskningsprojekt kräver
dyrare mätmetoder får kostnaderna härför täckas med de medel som står till de
aktuella projektens förfogande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1994/95 an
visar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 5. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
1992/93Utgift 2 124 129 Reservation 1 726 191
1993/94Anslag 1 538 000
1994/95Förslag 1 538 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra
fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av
lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av
fjälllägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i
vissa fall.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket bedömer behovet av medel för budgetåret 1994/95 till
2,5 miljoner kronor. Därvid har hänsyn tagits till såväl beräknade utgifter för
inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca 200 000
kr på arrendeavgifter m.m. som redovisas under anslaget. Mot bakgrund av
reservationen på anslaget föreslår verket dock oförändrat anslag.
Regeringens överväganden
Regeringen uppdrog den 13 maj 1993 åt Jordbruksverket att göra en översyn av
dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som
har bebyggelse för permanent bruk. Uppdraget har redovisats och regeringen avser
att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina överväganden i frågan.
Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 1 538 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
15
F. Djurskydd och djurhälsovård
F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk och andra
myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att
bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA
skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss
rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i
djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall
SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.
SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:864) med instruktion för
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Verksamheten består av myndighetsuppgifter som finansieras med bidragsanslag
från staten samt uppdragsverksamhet som finansieras med avgiftsintäkter.
Statens veterinärmedicinska anstalt
SVA framhåller i sin enkla anslagsframställning att det under det senaste året
inte har inträffat något som föranleder SVA att föreslå några förändringar
beträffande verksamhetens inriktning eller resurstilldelning. SVA föreslår
därför att den verksamhetsinriktning och de planeringsramar som lades fast i
1993 års budgetproposition får ligga till grund för verksamheten budgetåret
1994/95.
SVA har för budgetåret 1992/93 uppfyllt avkastningskravet på statskapitalet.
16
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra den verksamhetsinriktning som gäller
för treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet 1994/95
1 000 kr
Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt 1994/95 67 834 000 kr
(förslagsanslag)
Planeringsram:
1994/95 1995/96
67 834 000 kr 67 834 000 kr
Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för budgetåret 1994/95 till
154 934 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten med
67 834 000 kr, dels med intäkter från uppdragsverksamheten med 87 100 000 kr.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition
för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens veterinärmedicinska anstalt : Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
F 2. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
1992/93Utgift 64 989 991 Reservation 303 009
1993/94Anslag 66 284 000
1994/95Förslag 67 834 000
Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m. vid
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad regeringen anfört under punkten F 1 beräknas bidraget
till 67 834 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr.
F 3. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet
F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor om distriktsveterinärorga-
nisationen bl.a. mot bakgrund av det förslag till ny organisation m.m. som
lämnades av Jordbruksverket till regeringen den 27 oktober 1993. Arbetet bedrivs
med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under
våren 1994.
I avvakten på att beredningen slutförs föreslår regeringen att ifrågavarande
anslag förs upp med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
1. till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
2. till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95an-
visar ett förslagsanslag på 75 055 000 kr.
3. till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr.
F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
1992/93Utgift 31 595 099 Reservation 7 905 030
1993/94Anslag 25 757 000
1994/95Förslag 25 911 000
Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskyddssynpunkt
av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m.m. och utbildning i
djurskyddstillsyn.
Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som tidigare
finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverkets verksamhet beträffande djurskyddsfrämjande åtgärder har under
budgetåret 1992/93 främst inriktats mot forskning, försök och utvecklingsarbete
för framtagning av alternativa inhysningssystem för värphöns. Dessutom har medel
gått till den vidareutbildning i djurskydd som Sveriges lantbruksuniversitet
anordnar för djurskyddsinspektörer samt till projekt för olika djurslag inom
animalieproduktionen.
För att täcka kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av djur-
hållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och kostnader för utbildning
i djurskyddstillsyn bör 5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95.
För den del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen bör anvisas 21 757 000 kronor, vilket är en ökning med
1 miljon kronor. Ökningen avser uppbyggandet av en organisation för registrering
och central ledning av hjorthälsovård. Övriga medel skall disponeras för arbetet
med djurhälsovård hos Svensk husdjursskötsel och hos Sveriges slakteriförbund
samt för djursjukdata, fårhälsovård och stöd till biodlingen.
Regeringens överväganden
Enligt verksamhetsmålen skall Jordbruksverket säkerställa genomförandet av de
skärpta djurskyddskraven och verka för ett gott hälsotillstånd bland husdjuren.
Regeringen anser att Jordbruksverkets insatser för att ta fram alternativa
inhysningssystem för höns är mycket viktiga mot bakgrund av att förbudet mot att
inhysa värphöns i bur träder i kraft den 1 januari 1999.
Det är enligt regeringens mening viktigt att så snart som möjligt bygga upp en
central organisation för hjorthälsovård. Denna uppbyggnad skall finansieras inom
ramen för befintliga resurser.
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1994/95 till 25 911 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 25 911 000 kr.
17
F 7. Centrala försöksdjursnämnden
1992/93Utgift 6 466 706
1993/94Anslag 5 585 000
1994/95Förslag 5 613 000
Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22, rskr.
1987/88:327) om Centrala försöksdjursnämndens (CFN) roll som myndighet. Nämndens
uppgifter framgår av förordningen (1988:541) med instruktion för Centrala
försöksdjursnämnden. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att
användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utvecklingen av
alternativa metoder samt svara för planeringen av försöksdjursverksamheten och
företa åtgärder för att förbättra situationen inom försöksdjursområdet, samman-
ställa statistik över försöksdjursförbrukningen samt följa de djurförsöksetiska
nämndernas arbete och bedömning av frågor om användning av försöksdjur.
Centrala försöksdjursnämnden
CFN har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redogjort för resultaten inom de tre områden i vilka verksamheten kan indelas.
I fråga om finansiellt stöd och initiering av forskning kring alternativa
metoder till djurförsök har insatserna inriktats främst mot sådana
forskningsområden som bedömts som särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi
och farmakologi. I september 1993 har CFN genomfört en internationell kongress
om immunotoxikologi bl.a. för att initiera forskning inom allergiområdet i syfte
att på sikt kunna ersätta djurtester. Vidare gjordes under hösten 1993 en
utvärdering av CFN:s forskningsinsatser av en utomstående expert.
Den djurförsöksetiska prövningen har under budgetåret utvärderats av nämnden.
Utvärderingen har som helhet gett ett positivt svar om synen på prövningen och
visar också att den etiska medvetenheten höjts inom forskarsamhället.
Den redovisade statistiken över försöksdjursanvändningen tyder på att
förbrukningen av fåglar ökat under perioden 1989-1992. Den övervägande delen av
dessa fåglar har använts för framställning av hyaluronsyra ur tuppkammar samt
för selektionsstudier och produktionsförsök vad gäller höns och kycklingar. För
tiden före år 1990 redovisades sådan användning av försöksdjur endast i liten
utsträckning. Användningen av övriga försöksdjur har varit relativt konstant
under tidsperioden.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.
Under den senaste treårsperioden har läkemedelsföretagen AB Astra och Kabi
Pharmacia AB enligt avtal bidragit med sammanlagt 3 miljoner kronor för
forskning i fråga om alternativa metoder till djurförsök. I förhandlingar med
CFN har läkemedelsföretagen förklarat sig inte vara beredda att ingå ett nytt
avtal om forskningsstöd. Om något nytt avtal inte träffas kommer CFN:s stöd till
alternativforskningen att lida ett allvarligt avbräck. Med undantag för vad som
tidigare sagts om forskningsstöd bedömer CFN att dess verksamhet för budgetåret
1994/95 i sin helhet behöver finansieras genom anslag. CFN föreslår i sin enkla
anslagsframställning att regeringen anvisar nämnden ett ramanslag enligt den
tidigare fastställda planeringsramen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1992/93-1994/95. Regeringen har den 4 november 1993 beslutat att
de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som gällt för perioden 1992/93-1994/95
samt att de övergripande mål och verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet för
budgetåret 1993/94 även skall gälla för budgetåret 1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 5 613 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
5 613 000 kr 5 613 000 kr
Resultatbedömning
CFN:s årsredovisning visar med tydlighet att verksamheten under budgetåret
1992/93 bedrivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande mål
och verksamhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Ett av de verksamhetsmål som
anges i regleringsbrevet är att nämnden skall verka för att minska
försöksdjursanvändningen bl.a. genom att främja utvecklingen av alternativa
metoder. Regeringen konstaterar att det vid bedömningen av hur
försöksdjursanvändningen förändrats under en följd av år är viktigt att hänsyn
tas till dels vilka kriterier som under olika år gällt för inrapporteringen av
försöksdjursanvändningen, dels hur omfattningen av den forskning inom vilken
djurförsök eller alternativa metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande
av detta bedömer regeringen att utvecklingen av försöksdjursanvändningen varit
tillfredsställande under senare år. Regeringen noterar med tillfredsställelse
att utvärderingen av den djurförsöksetiska prövningen, visat på ett positivt
gensvar liksom att CFN:s informationsverksamhet utökats ytterligare bl.a. genom
utgivningen av ett nyhetsbrev rörande alternativ till djurförsök inom den högre
utbildningen, avsett för utbildningsansvariga vid högskolorna.
Regeringen noterar att något fortsatt avtal med läkemedelsföretagen AB Astra och
Kabi Pharmacia AB, avseende forskningsstöd i fråga om alternativa metoder till
djurförsök, ännu inte kunnat slutas. Det slutliga utfallet av avtals-
förhandlingarna samt rapporten avseende utvärderingen av CFN:s tidigare
forskningssatsningar, som har presenterats under hösten 1993, får ligga till
grund för CFN:s ställningstagande i fråga om den framtida inriktningen på
forskningsstödet.
Slutsatser
Regeringen anser att resultaten av CFN:s verksamhet är positiva och bedömer
därför att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som lades fast i 1992 års
budgetproposition samt de övergripande mål och verksamhetsmål som senast
angivits i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 bör gälla även för budgetåret
1994/95. Regeringen beslutade också den 4 november 1993 att gällande riktlinjer
skall förlängas och omfatta även budgetåret 1995/96.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram
anslag på 5 613 000 kr.
F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
1992/93Utgift 61 054 202
1993/94Anslag 51 766 000
1994/95Förslag 72 150 000
Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av
eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också
ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av
bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget
medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.
Statens jordbruksverk
Budgetåret 1992/93 innebar ett omfattande arbete för att kontrollera och följa
upp eventuell spridning från det konstaterade fallet av tuberkulos hos hjort i
maj 1991. På salmonellaområdet har den fortsatta låga frekvensen av smitta i
husdjursproduktionen kunnat vidmakthållas. De pågående kontrollprogrammen
avseende leukos hos nötkreatur och Aujeszkys sjukdom hos svin följer de
uppgjorda tidsprogrammen. När det gäller den senare sjukdomen har anslut-
ningsfrekvensen till och med varit högre än förutsett.
Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 25 miljoner kronor. Jordbruksverket anpassar därmed
anslaget till utfallet av anslagsposten, vilken för budgetåret belastas med
kostnader till följd av tuberkulosbekämpningen hos hägnade hjortar.
Jordbruksverket har hemställt om att 4 750 000 kr anslås som bidrag till obduk-
tionsverksamhet, vilket innebär en ökning med 2,6 miljoner kronor. Bakgrunden
till detta är att verket för budgetåret 1994/95 beräknar att den ordinarie
obduktionsverksamheten ökar och att obduktionsverksamheten inom tuberkulos-
bekämpningsprogrammet kommer i gång i full skala.
Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdomskontroller som
krävs med anledning av ett EES-avtal till 10 miljoner kronor.
För bekämpande av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna hos får har Svensk
husdjursskötsel och Sveriges slakteriförbund, som är huvudmän för
bekämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för budgetåret 1994/95 till 40,0,
28,6 resp. 4,0 miljoner kronor.
Programmen för bekämpning av leukos och Aujeszkys sjukdom fortgår även under
budgetåret 1994/95. Kostnaderna för bekämpningsprogrammen förväntas dock att
minska under budgetåret 1995/96 allteftersom djurbesättningar kan friförklaras.
Jordbruksverket föreslår därför att 35 miljoner kronor anslås till
anslagsposten. Inom ramen för anslagsposten bör även bekämpningsprogrammen för
maedi-visna och bovin virusdiarré bekostas.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
till 25 miljoner kronor vilket innebär en anpassning till tidigare års utfall av
anslagsposten.
Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper under 5 resp. 10
år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om kontroll av husdjur
m.m. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförluster och förekomst av
sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner från andra länder.
Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen fullföljs. Under
förevarande anslag bör beräknas en oförändrad post på 35 miljoner kronor för
bekämpning av djursjukdomar.
Regeringen har liksom budgetåret 1992/93, inom ramen för anvisade direktbidrag
för budgetåret 1993/94, anvisat 40 miljoner kronor för bekämpningsprogrammen av
leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna. Medlen avser kostnader under
budgetåret 1994/95. Av direktbidragen för budgetåret 1994/95 har i det
föregående beräknats ytterligare 20 miljoner kronor för bekämpning av
djursjukdomar. Sammanlagt disponeras således 95 miljoner kronor för ändamålet.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om
antalet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett viktigt
medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen
föreslår därför att 2 150 000 kr avsätts som bidrag till obduktionsverksamheten.
Obduktionerna med avseende på tuberkulos hos hjortdjur får således rymmas inom
ramen för dessa medel.
Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av sjuk-
domskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för att
infria de krav som förväntas med anledning av EES-avtalet.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 72 150 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 72 150 000 kr.
18
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens utsädeskontroll (SUK).
SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift
att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och
certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöks-
verksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver
vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och
förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.
SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med instruktion för
Statens utsädeskontroll.
Statens utsädeskontroll
Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten
uppgå till 2 850 000 kr och kostnaderna för uppdragsverksamheten till 19 895 000
kr. Kostnaderna beräknas bli finansierade genom intäkter för
uppdragsverksamheten med 20 840 000 kr och genom ett bidrag över statsbudgeten
med 2 850 000 kr.
SUK redovisar en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1994/ 95-1996/97.
SUK utgår i anslagsframställningen från att inga förändringar sker i
verksamheten till följd av den översyn Statskontoret genomförde år 1992. I
stället bör nuvarande kontrollorganisation och kontrollformer bestå i avvaktan
på de förändringar som kan förutses inträffa inom EG.
SUK:s avgiftsbelagda verksamhet består av certifiering, analysering av frövaru-
kvalitet, sortprovning och sortkontroll och utgör ca 90 % av SUK:s verksamhet.
En fortsatt minskad spannmålsproduktion och en ökad användning av hemmarensat
utsäde och därmed en vikande efterfrågan på certifierat utsäde har resulterat i
ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten. Under perioden har SUK
vidtagit rationaliseringsåtgärder, främst i form av personalminskningar. Som en
effekt av vidtagna åtgärder konstateras i resultatanalysen att
kostnadstäckningsgraden har förbättrats under slutet av perioden för alla dessa
verksamhetsområden. I samtliga fall utom beträffande analyseringsområdet är
kostnadstäckningsgraden över 100 %. Således har underskottet i den avgiftsfinan-
sierade delen av SUK kunnat elimineras. Den positiva resultatutvecklingen har
åstadkommits utan menlig inverkan på kvalitet och utan omotiverade pris-
höjningar.
Den anslagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet omfattar deltagande i
internationella fora som Internationella frökontrollorganisationen (ISTA) och
OECD, tillsyn av lagar på området samt information. Under treårsperioden har en
större andel av informations- och uppföljningsverksamheten koncentrerats på
verksamhet inom certifieringssystemet och därmed avgiftsbelagts. Enligt SUK bör
även fortsättningsvis en ökad andel av den verksamhet som i dag finansieras via
anslag i stället finansieras via avgifter. Sammantaget innebär detta ett minskat
anslagsbehov med 1 585 000 kr.
I Framtids- och resursanalysen tar myndigheten utgångspunkt i den
internationella utvecklingen och den svenska utsädesmarknaden. Slutsatsen är att
såväl för den avgiftsbelagda som den anslagsfinansierade verksamheten bör den
nuvarande organisationen, med gjorda och planerade rationaliseringar, stå bra
rustad för att möta omvärldens krav på en effektiv organisation.
Enligt SUK innebär resultatet för budgetåret 1992/93 en förbättring med nästan
1,9 miljoner kronor i förhållande till föregående verksamhetsår och en
avkastning om 7 % på statskapitalet. SUK uppnådde således inte statens avkast-
ningskrav om 12,25 %. SUK räknar dock med att de ackumulerade förluster
myndigheten hittills har redovisat kommer att kunna tas igen till 1995/ 96 och
att det skall bli möjligt att även ta igen den uteblivna förräntningen av
statskapitalet.
Resultatkravet att öka andelen certifierat utsäde av stråsäd och potatis med 5 %
har inte kunnat nås. SUK menar att myndigheten endast har begränsad möjlighet
att påverka måluppfyllelsen i denna del. Priset är ofta utslagsgivande för
lantbrukarens val av utsäde. Kontrollkostnaden för certifierat utsäde, som
myndigheten direkt kan påverka, utgör endast en liten del av den totala
kostnaden för utsäde. SUK pekar dock på arbetet med fortlöpande effek-
tiviseringar av SUK för att därigenom minska styckkostnaderna. Under våren 1993
har SUK fattat ytterligare beslut i syfte att rationalisera verksamheten.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
För perioden 1994/95-1996/97 skall målet för Utsädeskontrollen vara att verka
för att fullgott utsäde används för att bl.a. minimera användningen av
bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv växtodling främjas.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 819 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96 1996/97
819 000 kr 819 000 kr 819 000 kr
Riksdagen har gett regeringen till känna att vissa frågor beträffande SUK bör
utredas (bet. 1991/92:JoU12, rskr. 1991/92:212). Regeringen har med anledning
härav uppdragit åt Statskontoret att med utgångspunkt i riksdagens beslut utreda
och föreslå en lämplig organisation för den officiella utsädeskontrollen.
Statskontoret har i november 1992 till regeringen överlämnat rapporten Utsä-
deskontroll i nya former - förslag till organisation. Rapporten har remiss-
behandlats.
Resultatbedömning
Av SUK:s årsredovisning framgår att resultatkraven inte har kunnat uppfyllas.
Även om kontrollkostnaden för certifierat utsäde är liten i förhållande till det
totala utsädespriset bör fortlöpande rationaliseringar på området göras vilket
också SUK har aviserat. Den nyligen beslutade förändringen av ut-
sädesförordningen ger möjligheter till kostnadsbesparingar och effektivise-
ringar. Som exempel kan nämnas att det certifierande organet kan använda sig av
de utsädesproducerande företagens egna analysresultat som ett underlag för
certifieringen. Detta förutsätter att företagen i fråga av Jordbruksverket har
bedömts ha en tillförlitlig produktionskontroll. Det faktum att de flesta
utsädesföretag i dag gör kontinuerliga kontrollanalyser under
produktionsprocessen i stället för att vänta på det officiella analysresultatet,
är ett tydligt exempel på hur myndigheten genom sitt informationsarbete har
kunnat påverka produktionskostnaden för certifierat utsäde. Arbetet för att nå
resultat- och verksamhetsmålen kan således ske på flera sätt. Regeringen bedömer
att det sätt som myndigheten har valt att närma sig verksamhetsmålet, med fort-
löpande rationaliseringar, förändringar i regelsystem, information och råd-
givning är en framkomlig väg.
Fördjupad prövning
Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verksam-
heten drivs på ett sådant sätt att målen för verksamheten bör kunna nås. Trots
en trendmässigt minskande volym inom i princip alla delområden inom den
avgiftsfinansierade delen av SUK:s verksamhet har myndigheten genom besparingar
och rationaliseringar lyckats vända resultatutvecklingen. Fortsatta
rationaliseringar kan bli nödvändiga för att klara avkastningskrav i framtiden.
Regeringen har erfarit att SUK har för avsikt att flytta verksamheten från Lund
och att man därigenom räknar med ytterligare besparingar. Inom den
anslagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet bör i likhet med vad SUK föreslår
dessa tjänster i ökad utsträckning avgiftsbeläggas.
19
Slutsatser
I Statskontorets rapport föreslås att SUK avvecklas som myndighet och att
näringen får ta ett ökat ansvar för provning, analysering och certifiering av
utsäde. Enligt rapporten bör Jordbruksverket ha tillsynsansvaret för att
certifieringen fungerar, de internationella uppgifterna samt föreskriftsarbetet
på området. Vidare bör områdesindelningen för certifiering avskaffas liksom den
enhetliga taxan.
Jordbruksutskottet har i sitt betänkande över statsbudgeten för budgetåret
1992/93 anfört att regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en lösning
av Utsädeskontrollens organisation som inte berövar de lokala frökontroll-
anstalterna deras certifieringsrätt. En sådan lösning torde enligt utskottet
förutsätta att nuvarande bestämmelser om taxesättning och områdesindelning för
certifiering upphör.
Mot bakgrund av Statskontorets rapport och den fördjupade prövning regeringen
har gjort av verksamheten gör regeringen bedömningen att SUK även
fortsättningsvis bör vara det centrala statliga organet på utsädesområdet.
Verksamheten inom Utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda
internationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Inte minst genom EES-avtalet
och de svenska positionerna på utsädesområdet inom ramen för EU-förhandlingarna
har Sverige accepterat den ordning som råder på detta område inom EU. Sverige är
vidare sedan ett antal år godkänt som s.k. tredje land gentemot EG beträffande
fröburna växtslag, vilket innebär att vi accepterar EU:s system för certifiering
av jordbruksutsäde. Sverige har således förbundit sig att tillse att allt
jordbruksutsäde som säljs i Sverige är officiellt certifierat i enlighet med de
regler som EU, ISTA och OECD anger. EU-medlemskap, liksom åtagande enligt
EES-avtalet, förutsätter för certifiering officiell sortkontroll samt officiell
analysering av teknisk renhet och grobarhet. Samma krav ställs också för
certifiering enligt OECD-systemet vid export.
Det faktum att Sverige har gjort dessa internationella åtaganden gör att Stats-
kontorets förslag att låta näringen själv stå för utsädescertifieringen genom
tillverkardeklaration, inte är genomförbart i dag.
Riksdagen har vid sin behandling av EES-propositionen (prop. 1991/92: 170, bet.
1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18) uttalat att provning och kontroll i princip skall
ske i system öppna för konkurrens. En följd av det är bl.a. att de statliga
monopol för provning och kontroll som finns på ett antal områden, det s.k.
riksprovplatssystemet, avskaffas. Alla kompetenta organ som så önskar kommer att
få möjlighet att prova produkter och att certifiera bl.a. produkter och
kvalitetssäkringssystem enligt EN 45 000-serien. En kompetensprövning av de
myndigheter och bolag som önskar få status som kompetent organ görs av Styrelsen
för teknisk ackreditering (SWEDAC).
Standarder enligt EN 45 000-serien är emellertid inte utvecklade för
certifiering av utsäde. Ett arbete har påbörjats inom EU för att få sådana till
stånd. Det är således inte möjligt att i dag införa ett sådant system på
utsädesområdet, vilket har föreslagits av vissa remissinstanser. Däremot är det
rimligt att de laboratorier som utför analyser som ligger till grund för den
certifiering som SUK och de lokala frökontrollanstalterna utför skall vara
ackrediterade enligt EN 45 000-serien. Därigenom skapas enhetliga kompetenskrav
för dessa laboratorier liksom klara spelregler för de laboratorier som vill
börja analysera utsäde. Förutsättningarna för konkurrens på lika villkor kommer
därmed att öka. Regeringen bedömer att ett sådant krav bör ställas. SWEDAC bör
svara för den erforderliga kompetensprövningen.
Det faktum att Sverige har internationella åtaganden beträffande utsädes-
certifiering och därmed bör kunna tillgodose vissa kontinuitetskrav är ett skäl
till varför SUK även fortsättningsvis bör handha utsädescertifieringen.
Den områdesindelning av marknaden för certifiering, som jordbruksutskottet haft
synpunkter på i sitt betänkande, har en rent historisk bakgrund och har i dag
ingen praktisk betydelse. Regeringen har erfarit att Jordbruksverket, som
utfärdar föreskrifter på området, har för avsikt att inför den kommande
certifieringssäsongen avskaffa uppdelningen. Den förändring av utsädeslagen som
regeringen föreslår i det följande innebär att det blir möjligt för fler organ
än de nu verksamma att få certifiera utsäde. Detta kommer att befrämja
konkurrensen och effektiviteten inom denna sektor.
Taxan för certifiering av utsäde sätts av SUK efter samråd med Riksrevisions-
verket (RRV). Beslut om taxa är ett beslut om föreskrift. Enligt regeringsformen
kan inte uppgiften delegeras till ett enskilt organ.
Även med beaktande av de rent nationella bevekelsegrunderna för en statlig
utsädeskontroll, bl.a. som ett led i arbetet att minimera bekämpningsmedels-
användningen och att uppnå ett kostnadseffektivt jordbruk, är det rationellt att
ansvaret för dessa frågor även fortsättningsvis ligger centralt på en myndighet.
Det är då naturligt att SUK som har den samlade kompetensen på området får
behålla sitt nuvarande ansvar.
Utsädeskontrollen skall under treårsperioden 1994/95-1996/97 verka för att ett
fullgott utsäde används i landet, med syfte att bl.a. få till stånd en minimerad
användning av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv växtodling.
Regeringen anser att en minskning av på bidraget till SUK, i enlighet med
myndighetens förslag, bör genomföras.
Regeringens förslag: I utsädeslagen (1976:298) införs en bestämmelse enligt
vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och därmed
fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 utsädeslagen (1976:298) får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om
att utsäde av visst slag får släppas ut på marknaden endast om certifiering av
utsädet har skett. Av 1 2 samma lag framgår vad som avses med certifiering av
utsäde. Därmed förstås förvaltningsuppgift som bl.a. innebär kvalitetskontroll
av utsäde. Uppgiften innebär myndighetsutövning.
Enligt utsädesförordningen får utsäde certifieras av Statens utsädeskontroll
eller av sådana frökontrollanstalter som Jordbruksverket har förklarat behöriga
att certifiera utsäde. En frökontrollanstalt kan få sådan behörighet om
anstalten har tillgång till lämplig lokal och utrustning och förbinder sig att
uppfylla vissa krav som framgår av utsädesförordningen. Jordbruksverket kan
återkalla en behörighetsförklaring om det finns särskilda skäl.
För närvarande finns i landet två frökontrollanstalter, en i Linköping och en i
Örebro. Frökontrollanstalterna är privata stiftelser som ägs av vederbörande
hushållningssällskap men utgör fristående ekonomiska enheter.
Den nuvarande ordningen med obligatorisk certifiering av utsäde eller, med den
hittillsvarande benämningen, statsplombering av utsäde har pågått sedan början
av 1960-talet. En central myndighet på området, Statens utsädeskontroll, har
under denna tid haft huvudansvaret för certifieringen. Parallellt med
Utsädeskontrollens verksamhet har certifiering utförts av lokala
frökontrollanstalter.
Frökontrollanstalternas verksamhet är inte reglerad i utsädeslagen. En möjlig
förklaring till att detta inte har skett kan vara att frökontrollanstalternas
certifiering inte har uppfattats som en i förhållande till Utsädeskontrollen
självständig verksamhet. Övervägande skäl talar dock för att anstalternas certi-
fiering bör betraktas som fristående i förhållande till Utsädeskontrollen. Det
är då fråga om en myndighetsutövning av ett enskilt organ som enligt
regeringsformen kräver lagstöd. Ett ytterligare skäl för en lagregel som ger
stöd för att överlämna certifiering till enskilda organ är den utveckling som
sker i Europa på kontrollområdet och som har berörts i det föregående.
Regeringen föreslår därför att det i utsädeslagen införs en bestämmelse enligt
vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och därmed
fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning (se underbilaga
10.1).
Bestämmelsen, som i och för sig faller inom Lagrådets granskningsområde, är av
sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen(1976:298),
2. godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontrollsom
regeringen har föreslagit i avsnittet Slutsatser,
3. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
G 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll
1992/93Utgift 2 758 300 Reservation 464 700
1993/94Anslag 2 385 000
1994/95Förslag 819 000
Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Statens
utsädeskontroll.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 1 beräknar regeringen
bidraget till 819 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real
minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 819 000 kr.
G 3. Statens växtsortnämnd
1992/93Utgift 478 253
1993/94Anslag 639 000
1994/95Förslag 647 000
Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt
växtförädlarrättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (1993:1375). Nämnden
fullgör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den 2 december
1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.
Växtsortnämndens inkomster härrör från den avgiftsbelagda registreringen av nya
växtsorter för växtförädlarrätt. Nämndens kostnader för godkännande av nya
växtsorter och för omprövning av godkända sorter för statsplombering finansieras
över statsbudgeten.
Under budgetåret 1993/94 beräknas förvaltningskostnaderna uppgå till 1 135 000
kr, varav 698 000 kr avser lönekostnader. Kostnaderna finansieras dels genom
beräknade avgifter med 489 000 kr, dels genom anslag över statsbudgeten med
646 000 kr. Växtsortnämnden har av regeringen undantagits från reglerna om
resultatredovisning i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.
I sin enkla anslagsframställning förutser inte nämnden nu några förändringar i
sin verksamhet som kan komma att påverka anslaget.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl att ändra på de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 647 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
647 000 kr 647 000 kr
Resultatbedömning
Den ekonomiska rapportering som upprättats bedömer regeringen vara
tillfredsställande. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte
haft några invändningar i revisionsberättelsen. Regeringen bedömer att målen för
verksamheten kan uppnås.
Slutsatser
Planeringsperioden för Växtsortnämnden bör omfatta treårsperioden 1993/
94-1995/96. Det har inte funnits skäl att ändra verksamhetsmålen för
Växtsortnämnden.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på647
000 kr.
G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens maskinprovningar.
Maskinprovningarna har till uppgift att åt allmänheten prova maskiner, fordon
och redskap för jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av
grönytor samt publicera resultaten. Maskinprovningarna skall vidare enligt
särskilda föreskrifter utföra kontroll som avses i lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på begäran av
myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att bistå allmänheten och
berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verk-
samhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.
Maskinprovningarnas organisation m.m. framgår av förordningen (1988:858) med
instruktion för Statens maskinprovningar.
Statens maskinprovningar
Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för provning och
myndighetsuppgifter m.m. uppgå till 11,8 miljoner kronor, för besiktning till
18,1 miljoner kronor och för certifiering till 3,4 miljoner kronor. Kostnaderna
beräknas bli finansierade med 15,2 miljoner kronor som flyter in som inkomster
från provning och certifiering m.m., 7 280 000 kr i bidrag över statsbudgeten
och 18,1 miljoner kronor i intäkter från besiktning.
Myndigheten har i sin årsredovisning redogjort för resultaten inom de två
verksamhetsgrenar som myndighetens arbete kan indelas i, nämligen Allmän
provning och Obligatorisk kontroll.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Inom verksamhetsgrenen Allmän provning redovisas en kraftig nedgång i antalet
uppdrag och en ökning av totalt arbetad tid under den senaste treårsperioden.
Samtidigt redovisas en ökning av den tid Maskinprovningarna kan ta betalt för
dvs. debiteringsgraden av verksamheten inom enheten. Detta skall ses mot
bakgrund av den kraftiga nedgången i försäljningen av lantbruksmaskiner som har
inträffat samtidigt som det omfattande Typ 93-projektet inneburit ökade
intäkter.
Den andra verksamhetsgrenen, Obligatorisk kontroll, består i huvudsak av
revisionsbesiktningar av grävmaskiner och typbesiktningar enligt föreskrifter
från Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. Beträffande arbetarskyddsbesiktningar
har volymen varit i stort sett konstant under den senaste fyraårsperioden medan
en tillbakagång kan noteras för trafiksäkerhetsbesiktningar. Inom denna
verksamhetsgren har andelen tid som myndigheten kan ta betalt för minskat.
Enligt SMP beror detta på att antal maskiner i arbete har minskat till följd av
lågkonjunkturen. Arbetskraftsproduktiviteten har dock ökat med 7 % under
perioden jämfört med resultatkravet på en 6-procentig ökning.
Statens maskinprovningar redovisar en fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1994/95-1996/97. Av resultatanalysen framgår att myndigheten de två
senaste åren inte uppnått statens avkastningskrav på statskapitalet vad avser
Obligatorisk kontroll.
En jämförelse mellan tysk och svensk olycksfallsstatistik visar att SMP:s arbete
med regelbunden återkommande opartisk teknisk kontroll av grävmaskiner och
grävlastare är ett effektivt sätt att minska arbetsskadorna på svenska
arbetsplatser där dessa typer av maskiner förekommer. Enligt SMP har arbetet med
obligatorisk provning av skyddsramar och traktorhytter och ett aktivt deltagande
i OECD:s arbete med att fastställa provningsmetoder för dessa maskindelar
påtagligt nedbringat olycksfrekvensen på området.
Även olika produktivitetsmått som Maskinprovningarna har tagit fram redovisas.
Maskinprovningarna anger att hela verksamheten kommer att konkurrensutsättas i
och med EES-avtalets ikraftträdande och riksprovplatsverksamhetens avskaffande.
Maskinprovningarna avser att även under kommande treårsperiod fokusera den
allmännyttiga verksamheten på områden som är föremål för ökade samhälleliga krav
såsom maskiners påverkan på natur- och arbetsmiljö. Information om EG:s krav på
olika internationella standarder i syfte att skapa förutsättningar för svensk
mekanisk verkstadsindustri att konkurrera på Europamarknaden lyfts också fram
som viktigt. Slutsatsen är att myndigheten står väl rustad för att möta
omvärldens krav på en effektiv organisation.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
De övergripande målen för verksamheten skall för budgetåret 1994/95 vara att
prova och redovisa maskinegenskaper som kan minska maskiners negativa effekter
på miljön, på arbetsmiljön för maskinförare samt på djurmiljön.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 5 165 000 kr
Planeringsram:
1994/95
5 165 000 kr
Övrigt:
I avvaktan på den översyn som regeringen senare föreslår bör verksamheten prövas
endast för ett år och genomföras enligt de mål som gäller för budgetåret
1993/94.
20
Resultatbedömning
Av Maskinprovningarnas årsredovisning framgår att resultatkraven har uppfyllts
liksom det återrapporteringskrav om hur de medel används som myndigheten
disponerar för genomförande av Typ 93-projektet. För att Typ 93-projektets
resultat skall kunna omsättas i standard för den svenska marknaden är det
nödvändigt att de får internationell acceptans. Så förefaller också bli fallet.
Det bortfall i provningsuppdrag som registrerats kan förklaras av det rådande
konjunkturläget. Med en återhämtning av ekonomin i sikte och EES-avtalet som
inom kort träder i kraft, finns förutsättningar för SMP att återta den tappade
volymen. Även för besiktnings- och certifieringsverksamheterna bör det finnas
möjligheter att under det kommande budgetåret öka den debiterbara arbetstiden så
att självfinansiering i dessa delar uppnås.
Fördjupad prövning
Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verksam-
heten drivs på ett sådant sätt att de verksamhetsmål som gällt bör kunna nås. De
konkreta exempel på SMP:s verksamheter som lämnats visar att det är möjligt att
med konsekvent provnings- och besiktningsverksamhet driva utvecklingen på miljö-
och arbetarskyddsområdena i den riktning som verksamhetsmålen ger uttryck för.
Det är emellertid inte alltid enkelt att utifrån det underlag som presenteras i
den fördjupade anslagsframställningen avgöra till vilken del det är SMP:s
insatser som har varit avgörande för ett visst resultat.
Vidare är det otillfredsställande att en förräntning av statskapitalet inte i
alla enskilda delar har uppnåtts under den tidigare treårsperioden.
Slutsatser
Mot bakgrund av den lämnade årsredovisningen och den fördjupade
anslagsframställningen gör regeringen sammantaget bedömningen att verksamheten
vid SMP har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Till följd av en ökad kon-
kurrensutsättning av myndighetens verksamhet är det dock naturligt att det
statliga engagemanget i SMP avtrappas. Därför bör det bidrag som utgår till SMP
reduceras med 2 miljoner kronor.
I finansplanen (prop. 1991/92:100 bil. 1) anför regeringen att "konkurrensutsatt
verksamhet bör om inte särskilda skäl talar för detta, inte bedrivas i
myndighetsform och i normalfallet ej av staten". Tidigare utredare har gjort
bedömningen att möjligheterna för en framtida privatisering av SMP är små och
att en bolagisering av SMP därför inte är aktuell. Med ett avskaffande av SMP:s
monopolställning beträffande besiktningsverksamheten och en ökad konkurrens även
till följd av EES-avtalet, är det dock angeläget att få en aktuell bild av
förutsättningarna för myndighetens verksamhet. Frågan om en förändring av SMP:s
verksamhetsform bör därför belysas ytterligare. Det gäller även storleken på det
statskapital som myndigheten disponerar. Även huvudmannaskapsfrågan bör
behandlas. Av det skälet är regeringen inte i dag beredd att föreslå en
treårsram för SMP. De nu redovisade frågeställningarna bör utredas skyndsamt.
Avsikten är att ett förslag skall kunna föreläggas riksdagen senare under våren
1994. De övergripande mål som riksdagen tidigare fastställt (prop. 1990/91:100
bet. 1990/91:JoU22, rskr. 1990/91:202) bör gälla för det kommande budgetåret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
G 5. Bidrag till Statens maskinprovningar
1992/93Utgift 6 914 140 Reservation 173 976
1993/94Anslag 7 280 000
1994/95Förslag 5 165 000
Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Statens
maskinprovningar.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 4 beräknar regeringen
anslaget till 5 165 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en
real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 5 165 000 kr.
G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
1992/93Utgift 42 807 351 Reservation 64 413 393
1993/94Anslag 28 315 000
1994/95Förslag 38 513 000
Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, informations-
och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket mot minskat
växtnäringsläckage samt säkrare och minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel och till åtgärder för att bevara biologisk mångfald samt natur-
och kulturmiljövärden i odlingslandskap.
För budgetåret 1993/94 har anvisats 28,3 miljoner kronor, varav 5,4 miljoner
kronor för minskat växtnäringsläckage, 15,2 miljoner kronor för minskade risker
vid användning av bekämpningsmedel samt 7,7 miljoner kronor för ekologisk
produktion. Därutöver används medel som anvisats under tidigare budgetår för
bl.a. tillsyn och information enligt skötsellagen.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverkets arbete för en god miljö och långsiktig hushållning med
naturresurser styrs av långsiktiga program med inriktning på minskat
växtnäringsläckage, säkrare och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel,
ökad ekologisk produktion samt bevarad biologisk mångfald och bevarade natur-
och kulturvärden i odlingslandskapet. Verksamheten utgörs av dels utrednings-
och utbildningsinsatser, dels försöks- och utvecklingsinsatser för att finna
t.ex. mer miljövänliga odlingsmetoder. Via länsstyrelserna förmedlas rådgivning
om bl.a. reducerade doser vid bekämpningsinsatser, bättre teknik vid spridning
samt hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Många av
dessa verksamheter är av en sådan karaktär att det är svårt att dra säkra
slutsatser om hur effektiva insatserna är på kort sikt. I fråga om programmet
för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel visar statistiken dock
att användningen fortsätter att minska och nu ligger på 35 % av den totala
användningen åren 1981-1985.
Jordbruksverket bedömer att den nuvarande omfattningen av verksamheten är
tillräcklig för att uppnå de av riksdagen beslutade miljömålen för jordbruket.
Särskilda resurser för denna verksamhet har anvisats vid flera tillfällen under
de senaste åren. Jordbruksverket bedömer att vid oförändrad ambitionsnivå
behöver anslaget höjas med 12,8 miljoner kronor jämte pris- och löneomräkning.
Medlen är avsedda att användas huvudsakligen inom ramen för programmet för
minskade risker vid användning av bekämpningsmedel samt för information och
utbildning om biologisk mångfald i odlingslandskapet. Av anslagsökningen avser
3 miljoner kronor en överföring av medel för tillsyn och information enligt
skötsellagen från anslaget Statens jordbruksverk till förevarande anslag.
Jordbruksverket föreslår vidare att 0,6 miljoner kronor tillförs för verkets
deltagande i det arbete med standardisering av spridningsutrustning för bekämp-
ningsmedel och gödselmedel som pågår inom ramen för den europeiska
standardiseringsorganisationen (CEN).
21
Regeringens överväganden
Riksdagen beslutade år 1988 att målet skall vara att halvera kväveutlakningen
från jordbruket till år 2000. Till följd av internationella överenskommelser har
detta mål tidigarelagts och riksdagen beslöt år 1990 att en halvering skall
omfatta alla utsläpp till haven längs hela väst- och sydkusten upp till
Stockholms skärgård till år 1995.
Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpningsmedel skulle halveras
till år 1990 räknat på mängden försålda medel åren 1981- 1985. Riksdagen lade år
1990 fast målet att ytterligare en gång halvera användningen av bekämpningsmedel
till strax efter mitten av 1990-talet räknat i aktiv substans. Dessutom skall
ammoniakavgången från jordbruket minska med 25 % till år 1995 i södra och västra
Götaland. Den ökade insikt om de natur- och kulturmiljövärden, såsom öppna
landskap och biologisk mångfald, som jordbruket i vårt land bidrar med ser
regeringen som mycket positiv. Det är väsentligt att dessa värden och de mål som
har satts upp värnas.
Under anslaget Statens jordbruksverk har sedan budgetåret 1988/89 anvisats medel
för miljöinriktad växtodlingsrådgivning. Jordbruksverket har bedömt att anslaget
behöver höjas för att bibehålla den nuvarande ambitionsnivån i pågående program.
Vidare föreslås ytterligare resurser som skall tillföras för det europeiska
standardiseringsarbetet. Regeringen anser att åtgärderna är mycket angelägna men
att det med hänsyn till det statsfinansiella läget är nödvändigt att bedriva
verksamheten inom ramen för befintliga resurser. Regeringen är således inte
beredd att föreslå utökade resurser för detta ändamål.
Regeringen har i proposition (1993/94:30) om en strategi för biologisk mångfald
gjort den bedömningen att en informationskampanj om biologisk mångfald bör
genomföras inom jordbruksområdet. Information och utbildning är bland de
viktigaste insatserna i en samlad strategi för bevarande av biologisk mångfald.
Inom skogsområdet har kampanjen Rikare skog, som genomförts i studiecirkelform
och i samarbete med bl.a. skogsägarorganisationerna, inneburit en betydande
förstärkning av skogsbrukarnas kunskaper på det ekologiska området och ökat
förståelsen för betydelsen av bl.a. en bevarad biologisk mångfald i
skogsekosystemet. Med tanke på den centrala betydelse som jordbruket har för den
biologiska mångfalden är det motiverat att genomföra en liknande insats på
jordbruksområdet. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas som ett
engångsanslag under här ifrågavarande anslag för en informationskampanj som
skall genomföras av Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket och
företrädare för näringen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisarett
reservationsanslag på 38 513 000 kr.
G 7. Bekämpande av växtsjukdomar
1992/93Utgift 1 940 085
1993/94Anslag 2 429 000
1994/95Förslag 2 629 000
Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot
växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till
följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karan-
tänsskadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostnader för
undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas för laboratorie-
mässig diagnostisering.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att verket bemyndigas att använda högst 600 000 kr för
brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget tas upp med 2 629 000 kr. Regeringen har därvid
räknat med högst 600 000 kr för brådskande undersökningar i samband med växtin-
spektion. Detta innebär en ökning med 200 000 kr jämfört med innevarande
budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 2 629 000 kr.
22
H. Livsmedel
H 1. Statens livsmedelsverk
1992/93Utgift 76 543 693
1993/94Anslag 91 635 000
1994/95Förslag 91 420 000
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att hand-
lägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av
någon annan myndighet. Verket är chefsmyndighet för besiktnings-
veterinärorganisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av
förordningen (1988:857) med instruktion för Statens livsmedelsverk.
De huvudsakliga uppgifterna för verket är att bevaka konsumentintresset inom
livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och
samordna livsmedelskontrollen, verkställa utredningar och praktiskt
vetenskapliga undersökningar om livsmedel och kostvanor, medverka till att
statsmakternas riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, informera om
sådana förhållanden på livsmedelsområdet som är viktiga för konsumenterna samt
godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar.
Statens livsmedelsverk
Livsmedelsverkets inkomster består bl.a. av avgifter för köttbesiktning m.m.,
kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester i animaliska och
vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central tillsyn som överförs till
verket från kommunerna, avgifter för provtagning och undersökning vid större
livsmedelsanläggningar samt avgifter för tillstånd m.m. Dessutom erhålls
inkomster för uppdragsverksamhet, publikationer och kursverksamhet. Inkomsterna
utgör ca 65 % av verkets finansiering.
I årsredovisningen redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen i verk-
samhetsområdena tillsyn och kontroll, information och påverkan, normgivning,
kunskapsuppbyggnad samt övrigt. För dessa har följande mål lagts fast. Verket
skall:
- samordna den offentliga livsmedelskontrollen, samtidigt som kontrollen i högre
grad skall bygga på företagens egentillsyn,
- bedriva tillsyn av större livsmedelsanläggningar,
- utveckla nya metoder för kontroll och analys,
- förenkla reglerna och harmonisera dem med främst EG:s regelsystem så långt
detta är möjligt med hänsyn till våra egna säkerhetskrav. Normer och nya
föreskrifter skall endast fastställas om det finns tungt vägande konsumentskäl
eller om det krävs med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser,
- stärka informationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedelskontroll,
företag som producerar och hanterar livsmedel etc.
Livsmedelsverket understryker att arbetet med att anpassa den svenska
livsmedelslagstiftningen till EG:s regler har varit mycket arbetskrävande. Så
gott som samtliga av verkets nu gällande föreskrifter har setts över och
reviderats och ett flertal nya kungörelser har beslutats. Verkets mål att
förenkla regelverket har mot bakgrund av anpassningen till EG:s regler inte
kunnat uppnås.
Av resultatredovisningen framgår bl.a. att Livsmedelsverket har utarbetat ett
trettiotal nya kungörelser som kan träda i kraft när EES-avtalet träder i kraft,
att egenkontrollprogram har fastställts för samtliga anläggningar som verket har
tillsynsansvar för samt att ett rapporteringssystem för uppföljning av den
kommunala och regionala livsmedelskontrollen har utarbetats. Vidare har bl.a. en
omprioritering av verksamheten gjorts och den besparingsplan som verket
fastställt har fullföljts.
Inom besiktningsveterinärorganisationen har genomgripande rationaliserings-
åtgärder vidtagits som innebär rationellare besiktning till lägre kostnader.
Dessa effekter har enligt verket ännu inte fullt uppnåtts och verksamheten som
är avgiftsfinansierad har ännu inte uppnått full kostnadstäckning.
Livsmedelsverkets anslagssparande uppgår till 13 772 947 kr, vilket utgör drygt
15 % av det tilldelade ramanslaget.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Livsmedelsverket konstaterar i sin förenklade anslagsframställning att
verksamheten bedrivs enligt den beslutade inriktningen och mot de fastlagda
målen. I avvaktan på verkets fördjupade anslagsframställning år 1994 tar dock
verket upp vissa förändringar som verket förutser inom ramen för EES-avtalet och
inför ett eventuellt medlemskap i EU. Förändringarna rör dels att ökade krav
kommer att ställas på verket att under en övergångstid stödja slakteriers och
styckningsanläggningars anpassning till de nya EES-anpassade föreskrifterna om
köttkontroll som verket utarbetat, dels utformningen och finansieringen av
kontrollen av importerade vegetabilier och animalier från EG-länder vid ett
svenskt medlemskap i EU.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
perioden 1991/92-1994/95.
Resurser:
Statens livsmedelsverk 1994/95 91 420 000 kr (ramanslag)
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning 1994/95 1 000 kr
Planeringsram:
1994/95
91 420 000 kr
Resultatbedömning
Livsmedelsverkets årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att
verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Regeringen noterar dock att mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden
har en förenkling av reglerna på livsmedelsområdet inte varit möjlig.
Regeringen beslöt den 1 juli 1993 om särskilda direktiv inför verkets fördjupade
anslagsframställning år 1994. Enligt direktiven skall verket bl.a. i sin
resultatanalys särskilt belysa områdena livsmedelstillsyn och kontroll samt
redovisa sina erfarenheter av samarbetet med andra myndigheter. I direktiven
anges att det är viktigt att den statliga verksamheten på det konsumentpolitiska
området bedrivs effektivt och att berörda myndigheter inte utför något
dubbelarbete. Livsmedelsverket bör därför samordna bevakningen av
konsumentfrågorna på livsmedelsområdet med andra myndigheter i syfte att få till
stånd effektiviseringsvinster. I omvärldsanalysen skall verket särskilt belysa
arbetet med harmoniseringen med EG:s regelverk på livsmedelsområdet samt
konsekvenserna av ett EES-avtal och ett medlemskap i EU.
Den bedömning regeringen nu gör av Livsmedelsverkets årsredovisning innebär att
dessa direktiv kan stå oförändrade.
Besiktningsveterinärorganisationen redovisar ett underskott i verksamheten med
1 731 189 kr. Det ekonomiska målet full kostnadstäckning har således inte
uppnåtts. Verket har infört en ny bemanningsstruktur som bl.a. innebär att
veterinärvikarier rekryteras lokalt. Vidare har verket haft som avsikt att
avbytare för ordinarie besiktningsassistenter skall utgöras av särskilt utbildad
slakteripersonal som deltidsanställs av verket. Huvudarbetsgivare skall dock
slakteriföretagen vara. Justitiekanslern har efter anmälan av Statstjänsteman-
naförbundet yttrat sig i frågan. Justitiekanslern anför i sitt beslut i maj 1993
efter att ha analyserat frågan från jävs- och bisysslesynpunkt att han inte
anser att Livsmedelsverket bör genomföra den tilltänkta ordningen på egen hand.
Vidare att problemet bör, om verket i någon form vill söka fullfölja sina
avsikter, underställas regeringen. Livsmedelsverket har därför kommit in med en
framställning till regeringen och anför bl.a. att om anställningarna för
avbytarna inte kan lösas på föreslaget sätt kommer personalkostnaderna att öka
med nödvändiga höjningar av avgifterna som följd. Framställningen har remiss-
behandlats. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.
Slutsatser
De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets anslagsframställning
beräknar regeringen anslaget för budgetåret 1994/95 till 91 420 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
91 420 000 kr.
H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.
1992/93 Utgift -
1993/94 Anslag 1 000
1994/95 Förslag 1 000
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid
kontrollslakterierna m.m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000
kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a.
slakteriföretagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
1992/93Utgift 2 516 176
1993/94Anslag 3 733 000
1994/95Förslag 3 825 000
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler och
utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket och de senare
leden i livsmedelskedjan.
Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:862) med
instruktion för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har i sin årsredovisning i de delar
som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i olika huvudområden.
Dessa avser utvecklingen inom det egentliga jordbruket, prisutvecklingen för
jordbrukets produkter och insatsvaror samt produkter i förädlingskedjans olika
led, utvecklingen i de senare leden i livsmedelskedjan samt analys av den livs-
medelspolitiska reformen. Redovisningen av prestationernas kvalitet avser LES
att återkomma till i nästa års resultatredovisning.
I sin enkla anslagsframställning begär Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ett
ramanslag för budgetåret 1994/95 i enlighet med den fastställda planeringsramen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1992/93-1994/95. Gällande riktlinjer förlängs till att omfatta
även budgetåret 1995/96. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens planeringsperiod
omfattar därmed treårsperioden 1993/94- 1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 3 825 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
3 825 000 kr 3 825 000 kr
Resultatbedömning
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de
uppgifter som åligger LES genom dess instruktion kan fullgöras. Emellertid finns
det inte underlag för att göra en bedömning av kvaliteten och effektiviteten för
något av verksamhetsområdena.
Slutsatser
Regeringens bedömning innebär att de riktlinjer som lades fast i 1992 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Riktlinjerna bör även
omfatta budgetåret 1995/96. Skälet är att det i nuläget inte går att förutse
behovet av förändringar inom samarbetsnämndens verksamhetsområde vid ett
EU-medlemskap.
Samarbetsnämndens årsredovisning visar ett anslagssparande på 1 177 000 kr.
Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksamhetsområde
inför ett EU-medlemskap. Regeringen bedömer att de kostnader som detta ökade
utredningsbehov medför bör kunna rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet
samt sparade medel.
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 100 000 kr beräknats
under detta anslag för kostnader för gratisdistribution m.m. i enlighet med
SOS-ansvaret i stället för som hittills under sjunde huvudtitelns anslag
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens
överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och
andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt
i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 3 825 000 kr.
H 4. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring
1992/93Utgift 71 173 281 Reservation 24 832 000
1993/94Anslag 87 398 000
1994/95Förslag 64 725 000
Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av
livsmedel, insatsvaror till jordbruket m.m. Vidare anvisas medel för
produktionsförberedelser.
Statens jordbruksverk
Med anledning av de nya planeringsförutsättningarna har Jordbruksverket
reviderat sin lageruppbyggnadsplan fr.o.m. budgetåret 1994/95. Lagringsmålet för
kvävegödselmedel har kunnat sättas lägre. Lagringsmålet för kvävegödselmedel var
i juni 1993 uppfyllt till 55 % och bedöms, med nuvarande lageruppbyggnadstakt,
vara uppnått budgetåret 1995/96. För proteinfoder är lagringsmålet uppfyllt till
80 % och bedöms vara helt uppnått budgetåret 1996/ 97. Lagringsmålet för
veterinära läkemedel bedöms vara uppnått budgetåret 1998/99. Lagringsmålen för
övriga insatsvaror är redan uppnådda. Lagren av livsmedel är tillräckliga mätt i
varuvärde. Statens jordbruksverk föreslår därför inga medel för investeringar
under anslaget. För att uppnå lagringsmålen finns dock ett fortsatt behov av att
omstrukturera (förändra varusammansättningen) livsmedelslagren.
Omstruktureringen finansieras under anslaget Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. Omstruktureringsarbetet kommer att vara slutfört budgetåret
1997/98.
För beredskapslagring av insatsvaror har Statens jordbruksverk beräknat ett me-
delsbehov om 77 325 000 kr under budgetåret 1994/95.
Jordbruksverket föreslår att 70 325 000 kr tilldelas verket för lageruppbyggnad
av kvävegödsel- och proteinfodermedel samt 7 miljoner för investeringar i
veterinära läkemedel.
Jordbruksverket anvisades 20 256 000 kr för budgetåret 1992/93 till lagerupp-
byggnad av kemikalier för dricksvattenberedning (prop. 1991/92:102, bet.
1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Dessa medel har ännu inte tagits i anspråk.
De ändrade planeringsförutsättningarna och studier inom Livsmedelsverket har
resulterat i ett lägre lagringsbehov. Jordbruksverket föreslår därför bl.a., i
samråd med Livsmedelsverket, att av dessa medel 5 miljoner kronor får användas
för andra beredskapsåtgärder inom vattenområdet, 5 256 000 kr för lagring av
veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom ABC-området. Inga
ytterligare medel för ABC-åtgärder föreslås.
Vissa s.k. nytillkommande åtgärder (åtgärder inom vattenområdet, lagring av
veterinära läkemedel och ABC-skydd) har sedan år 1990 finansierats inom den
ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Detta har utgjort
endast en mindre del av anslaget. Då de nya planeringsförutsättningarna medför
ett lägre medelsbehov än väntat anser Jordbruksverket och Överstyrelsen för
civil beredskap att utrymme finns att finansiera dessa verksamheter utanför
planeringsramen. För budgetåret 1994/95 berör detta 7 miljoner kronor för
lagring av veterinära läkemedel.
Regeringens överväganden
Målet för livsmedelsberedskapen är att trygga landets livsmedelsförsörjning i
kriser och i krig. Beredskapen skall grundas på de fredstida resurserna inom
livsmedelssektorn och dess förmåga till omställning, kompletterad med särskilda
beredskapsåtgärder. Med utgångspunkt från situationen på livsmedelsområdet och
från regeringens planeringsförutsättningar skall Jordbruksverket som
funktionsansvarig myndighet inom funktionen Livsmedelsförsörjning vidta åtgärder
för att uppnå det övergripande målet. Ett antal andra myndigheter har
deluppgifter inom funktionen. Beredskapsåtgärderna kan delas in i
planläggningsåtgärder, åtgärder för att skapa flexibilitet (t.ex. ransonerings-
och regleringssystem) samt åtgärder som kompletterar livsmedelssektorns
resurser, dvs. lagring. Beredskapslagringen av livsmedel och insatsvaror utgör
en av de mer kostnadskrävande åtgärderna. Jordbruksverket har utarbetat en plan
över lagringsmål och lageruppbyggnadstakt för beredskapslagringen.
Regeringen bedömer lagringsmålen som rimliga. När samtliga lagringsmål uppnåtts,
kommer det att finnas en godtagbar förmåga att trygga livsmedelsförsörjningen
med utgångspunkt från de planeringsförutsättningar som råder. Lageruppbyggnaden
bör emellertid inte ske i enlighet med verkets förslag. Regeringen anser i
motsats till Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil beredskap att de s.k.
nytillkommande åtgärderna inom livsmedelsfunktionen också fortsättningsvis bör
ingå i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 64 725 000 kr. Därav utgör
6 288 000 kr medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.
Dessa medel bör användas för beredskapslagring av veterinära läkemedel. Av de
reserverade medlen bör 5 miljoner kronor användas för andra beredskapsåtgärder
än lagring, 5 256 000 kr för lagring av veterinära läkemedel och 1 miljon kronor
för ABC-åtgärder.
Regeringens förslag innebär en minskning av anslaget med 52 673 000 kr för bud-
getåret 1994/95 jämfört med de kostnader för lageruppbyggnad som förutsattes i
det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Den totala besparingen, inkl. pris-
och löneomräkning, kan därmed beräknas till 54 701 000 kr. Regeringen kommer
senare, i perspektivet av ett medlemskap i EU och gällande
planeringsförutsättningar, att låta genomföra en översyn av beredskapen på
livsmedelsområdet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr.
H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
1992/93Utgift 220 345 000
1993/94Anslag 247 280 000
1994/95Förslag 216 500 000
Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m.m.
samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m.m.
Under anslaget Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för
viss personal.
Statens jordbruksverk
Enligt Statens jordbruksverk föreligger ett fortsatt behov av att omstrukturera
livsmedelslagren. Verket har beräknat kostnaderna för beredskapslagring till
217 900 000 kr. Räntekostnaderna beräknar verket till 127 miljoner kronor.
Vidare beräknas kostnaderna för ersättning för beredskapslagring till 85 960 000
kr och för övergripande planering m.m. till 4 940 000 kr.
Regeringens överväganden
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 216 500 000 kr, varav 2 000 000 kr avser
medel inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Vårt förslag
innebär en minskning med 30 780 000 kr för budgetåret 1994/95 jämfört med
innevarande budgetår. Den totala besparingen, inkl. pris- och löneomräkning,
beräknas till 36 517 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr.
H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.
1992/93Utgift 166 337 877
1993/94Anslag 172 001 000
1994/95Förslag 156 001 000
Från anslaget täcks dels delar av kostnaderna för industrins rå-
varukostnadsutjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatteringssystemet för
svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk.
Statens jordbruksverk
Enligt nu aktuella planer skall EES-avtalets protokoll 3 träda i kraft den
1 januari 1994. Förhandlingarna om prisutjämningsförfarandet är dock inte helt
avslutade. Anslagsberäkningarna har dock baserats på antagandet att
RÅK-protokollet träder i kraft den 1 januari 1994. För RÅK torde avtalet komma
att innebära betydande förändringar i form av nettokompensation (prisutjämning
till lägsta EES-pris i stället för till världsmarknadspris) och utvidgad
varuomfattning. Det är för närvarande svårt att bedöma de finansiella effekterna
av dessa förändringar eftersom de nya utjämningsbeloppen kommer att fastställas
först sedan samtliga EES-parter anmält sina hemmamarknadspriser och
EES-kommittén fastställt lägsta EES-priser.
Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för industrins råvarukostnadsutjämning
m.m. till 125 miljoner kronor, en sänkning med 10 miljoner kronor. Kostnaderna
för rabatteringssystemet för stärkelse beräknas till 38 miljoner kronor, en
höjning med 1 miljon kronor.
Sammanlagt föreslår Jordbruksverket att anslaget förs upp med totalt 163 001 000
kr.
Regeringens överväganden
Inom ramen för EES-förhandlingarna har de deltagande länderna arbetat med att
utforma ett gemensamt system för utjämning av industrins kostnader för
jordbruksråvaror. Den slutgiltiga utformningen av ett sådant system påverkas
emellertid också av de pågående GATT-förhandlingarna. Ett gemensamt system
kommer, förutom att det påverkar själva utformningen av det svenska systemet för
råvarukostnadsutjämning, också sannolikt att påverka kostnaderna för detsamma.
Regeringen beräknar kostnaderna för industrins råvarukostnadsutjämning m.m. till
118 miljoner kronor. Huvuddelen av sänkningen är automatiska
kostnadsförändringar. En del är dock effekter av regelförändringar och därmed en
besparing. Denna besparing har beräknats till 3 miljoner kronor.
Vad gäller kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse
för tekniskt bruk beräknar regeringen dessa, i likhet med Jordbruksverket, till
38 miljoner kronor.
Den till RÅK-systemet knutna utjämningskassans behållning uppgår för närvarande
till ca 230 miljoner kronor. Av dessa bör 100 miljoner kronor föras till stats-
budgetens inkomstsida.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i
råvarukostnadsutjämningskassan,
2. medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning underbud-
getåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000kr i
Riksgäldskontoret,
3. till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 156 001 000 kr.
H 7. Livsmedelsstatistik
1992/93Utgift 16 966 000
1993/94Anslag 21 434 000
1994/95Förslag 23 790 000
Genom riksdagsbeslut våren 1993 gavs Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
beställaransvaret för statistik på jordbruksområdet och viss livsmedelsstatistik
(prop. 1992/93:182, bet. 1992/93:FiU22, rskr. 1992/93:304). Medel för jordbruks-
och livsmedelsstatistik finns i dag anvisade på anslagen Livsmedelsstatistik,
Utredningar m.m. samt Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Som en konsekvens av att LES getts beställaransvaret för jordbruks- och viss
livsmedelsstatistik bör anslagen som avser statistik inom området sammanföras
till ett anslag. För att uppnå bästa ekonomi och effektivitet över tiden bör
anslaget anvisas som ett ramanslag.
I riksdagsbeslut (prop. 1991/92:96, bet. 1991/92:JoU15, rskr. 1991/92: 253) har
vissa besparingar på statistiken inom verksamhetsområdet beslutats.
Nedskärningen avseende lantbruksregistret har dock ännu inte genomförts fullt ut
beroende på behovet av fullständiga registeruppgifter för utbetalning av bidrag.
De potentiella besparingar beträffande de objektiva skördeuppskattningarna som
bedömdes möjliga att genomföra har inte kunnat göras med hänsyn till behovet av
ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete. SCB har fått i uppdrag att utreda
frågan och arbetet skall redovisas senast i december 1994.
Med hänsyn till den betydande osäkerhet som råder beträffande behov och
kostnader för statistik vid ett EU-medlemskap samt de förändringar som genom-
förts fr.o.m. den 1 juli 1993 om beställaransvar för statistik har LES i dags-
läget inget annat underlag för bedömningen av resursbehovet än det som
fastställdes av riksdagen 1992. LES föreslår därför att ett anslag på
39,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95, varav 15,2 miljoner kronor
avser täckande av kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna. LES har
därvid utgått från att eventuella kostnader för komplettering av statistiken som
kan behövas för administrativa ändamål belastar de anslag för vilka uppgifterna
krävs.
Regeringens överväganden
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har getts beställaransvaret för jordbruks-
och viss livsmedelsstatistik. Regeringen anser att anslagen som avser statistik
inom området, i så stor utsträckning som möjligt, bör sammanföras till ett
anslag. Medel under anslaget Utredningar m.m. föreslås därför föras över till
anslaget Livsmedelsstatistik. Medlen täcker kostnaderna för den
jordbruksekonomiska undersökningen samt ett livsmedelsstatistiskt program. Kost-
naderna för de objektiva skördeuppskattningarna bör dock även fortsättningsvis
finansieras från anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Sammantaget
innebär förslaget en besparing på 1,9 miljoner kronor.
Regeringen anser att anslaget, liksom under innevarande budgetår, bör vara ett
förslagsanslag.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
23 790 000 kr.
23
I. Utbildning och forskning
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1992/93Utgift 573 402 351 Reservation 65 608 481
1993/94Anslag 980 933 000
1994/95Förslag1 014 964 000
Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djur-
sjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och information
öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk
produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.
Sveriges lantbruksuniversitet
SLU har i sin anslagsframställning redogjort för vissa kostnader som uppkommit i
samband med förändringar av anslagskonstruktionen och för kostnader som har
samband med förändringar i fastighetsförvaltningen. Vidare har SLU redovisat
behov av en utökad låneram för investeringsbehovet vid universitetet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits något skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för perioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 1 014 964 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
1 014 964 000 kr 1 014 964 000 kr
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Under hösten 1993 presenterade en arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet
promemorian (Ds 1993:60) En högskoleutbildning inom hästområdet. Förslaget
innebär bl.a. att det inrättas en tvåårig högskoleutbildning inom hästområdet.
SLU föreslås bli huvudman för utbildningen som föreslås starta höstterminen
1994. I ärendet har det till regeringen kommit in skrivelser från Jämtlands läns
landsting, Krokoms kommun, Uppsala universitet, Stiftelsen Wången, Föreningen
Nordsvenska Hästen och Föreningen Skogshästen.
För att den föreslagna utbildningen skall kunna genomföras krävs att både staten
och branschen ställer resurser till förfogande. Frågan bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i ärendet under våren
1994.
Regeringen har i proposition 1993/94:30 förordat att det vid SLU skapas ett
centrum för forskning om biologisk mångfald. Centrumet, som skall vara gemensamt
för SLU och Uppsala universitet, skall arbeta med forskning,
informationsspridning samt samordning och planering av forskning och
kunskapsutbyte. Regeringen beräknar för detta ändamål 6 miljoner kronor, varav
2 miljoner kronor anvisas via anslag till Uppsala universitet på åttonde
huvudtiteln. SLU bör dessutom tillföras ett engångsbelopp på 800 000 kr för
vissa investeringskostnader i samband med bildandet av detta centrum.
Verksamheten vid databanken för hotade arter kommer att ingå som en del av
centrumbildningen och de medel, 3 miljoner kronor, för databanken som hittills
anvisats via anslaget Statens naturvårdsverk på fjortonde huvudtiteln bör nu
anvisas över SLU:s anslag.
Våren 1993 beslutade riksdagen att professurerna vid forskningsråden skall
flyttas över till universiteten (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU13, rskr.
1992/93:389). I enlighet härmed bör 1 865 000 kr överföras från Skogs- och
jordbrukets forskningsråd till SLU.
Under anslaget har beräknats 1 680 000 kr för att täcka kapitalkostnaderna för
tidigare beslutade ombyggnader (prop. 1989/90:90, bet. JoU 1989/90:17, rskr.
1989/90:336), 256 000 kr för Studenthälsan och 2 772 000 kr för elkostnader för
biotronen i Alnarp och fytotronen i Uppsala. SLU har i sin anslagsframställning
påtalat att konstruktionen med utbetalning av anslaget med 1/12 den 20:e dagen i
varje månad medför en merkostnad för universitetet. Regeringen avvaktar i den
frågan Riksrevisionsverkets redovisning av uppdrag avseende genomförandet av
räntebeläggning av statliga medelsflöden.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att rikdagen
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram
anslag på 1 014 964 000 kr.
24
I 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
1992/93Utgift 1 177 806 775 Reservation1 41 219 394
1993/94Anslag 181 123 000
1994/95Förslag 183 960 000
1 Anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja
och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett
hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de
areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och
forskningsresultat sprids.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd har i sin anslagsframställning i enlighet
med statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 13, rskr.
1992/93:389) beräknat kostnaderna för överföring av rådets professurer till
Sveriges lantbruksuniversitet. Beloppet uppgår till 1 865 000 kr.
Rådet har vidare hemställt att 9,8 miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig
utrustning överförs från aktuella anslag under Utbildningsdepartementets
ansvarsområde till SJFR:s anslag. SJFR har också pekat på de ökade kostnaderna
för forskningssamarbetet med EU i samband med ett ikraftträdande av EES-avtalet.
I en särskild skrivelse har SJFR redovisat fortsättningen av sitt
livsmedelsforskningsprogram t.o.m. budgetåret 1995/96.
SJFR har den 26 november 1993 redovisat en lägesrapport rörande det
träfiberforskningsprogram som aviserades i 1993 års forskningspolitiska
proposition. Rapporten kommer att ligga till grund för rådets slutliga
forskningsprogram inom området.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Reservationsanslag 1994/95 183 960 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
183 960 000 kr 183 960 000 kr
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Enligt vad som redovisats under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet bör
medel för de professurer som har inrättats vid SJFR överföras till SLU. Vidare
bör 421 000 kr överföras till anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen förslår att riksdagen
till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr.
I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
1993/94Anslag 6 092 000
1994/95Förslag18 097 000
Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
SJFR har i sin anslagsframställning pekat på att moderniseringen av statens
redovisningssystem medfört att frågan om bokföringen av rådets och kansliets
kostnader blivit aktuella. Rådet föreslår därför att det överförs ett belopp på
421 000 kr till detta anslag från anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 18 097 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
18 097 000 kr 18 097 000 kr
Genom omfördelning från SJFR:s anslag till forskning bör detta anslag tillföras
421 000 kr för att täcka kostnader för utvärderingar och information. Vidare bör
anslaget genom omfördelningar räknas upp med 11,5 miljoner kronor för att täcka
kostnaderna för Sveriges medverkan i EG:s tredje ramprogram för forskning
avseende agroindustriella forskningsprogrammet AAIR.
Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats med utgångspunkt i
en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr.
I 4. Stöd till kollektiv forskning
1992/93Utgift100 327 014 Reservation 1 816 135
1993/94Anslag 88 000 000
1994/95Förslag88 000 000
Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning
samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsk-
nings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena.
Kollektiva program
1993/94 1994/95
Jordbruksteknik 3 700 000 3 700 000
Skogsforskning 24 300 000 24 300 000
Trädgårdsforskning 11 000 000 11 000 000
Växtförädling 7 000 000 7 000 000
Stiftelsen Lantbruksforskning42 000 000 42 000 000
Summa program 88 000 000 88 000 000
SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om gemensam
finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska
området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet
medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att under avtalsperioden
bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor under budgetåret
1994/95. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande
belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i form av direkt bidrag.
Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genomförandet av det avtalade
programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kompetensuppbyggnad vid
institutet.
SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om
gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avser tiden den 1 juli
1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av
verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 72,9 miljoner kronor,
varav 24,3 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Stiftelsen åtar sig att
under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag.
För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl. verksamheten
inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp,
har beräknats 11 miljoner kronor.
Vidare har det beräknats 7 miljoner kronor för insatser för förädling av speci-
fika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning.
Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år anvisas
över detta anslag. Beloppet beräknar regeringen till 42 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 88 000 000 kr.
I 5. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1992/93Utgift 772 000
1993/94Anslag 811 000
1994/95Förslag 832 000
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk
erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten
verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän,
ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader
för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.
Skogs- och lantbruksakademien
Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrågor
vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete inom och
rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien har under året
satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medverka till den
kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För budgetåret 1994/95
hemställs om ett anslag på 990 000 kr för bidrag till lönekostnader. I en
särskild skrivelse har akademien anmält behovet av FoU om landskapsvård med
betesdjur med akademiens tidigare arbete på området som förebild.
Regeringens överväganden
Anslaget bör räknas upp med 21 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 832 000 kr.
25
J. Biobränslen
J 1. Bioenergiforskning
1992/93Utgift 43 029 051 Reservation 14 098 181
1993/94Anslag 76 377 000
1994/95Förslag 74 697 000
Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och dess
miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel,
Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småska-
lig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till
stånd genom att riksdagen våren 1993 anslog 25 miljoner kronor för ändamålet
(prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Det är avsikten att
motsvarande summa skall anvisas ytterligare två år.
NUTEK föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag för budgetåret
1994/95.
Programrådet vid Studsvik
Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsk-
ningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen om
förgasning och förbränning genomförs i bolaget TPS Termiska Processer AB. De
forskningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda basforskningen
är fritt tillgängliga.
Programrådet föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95. Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad på
områdena Miljökemi, Strömningsteknik/modellering, Förbrännings-/förgasningskemi
och Metodikstudier. Den föreslagna inriktningen överensstämmer i sina huvuddrag
med NUTEK:s motsvarande energiforskning. Programrådet anför att en samordning av
de konkreta forskningsinsatserna kommer att ske så att anslagen utnyttjas
optimalt.
Regeringens överväganden
Viktigt i arbetet för en hållbar utveckling är en övergång från användning av
knappa råvaror till att använda förnybara råvaror från skogsbruket och
jordbruket, både som industriråvara och bränsle. Ett mål bör därför vara att i
de samhällssektorer som är tänkbara användare av biobränslen stimulera till en
fortsatt övergång från fossila bränslen till biobränslen. Det måste ske på ett
kostnadseffektivt sätt. Kostnaderna måste minskas bl.a. för produktions- och
transportledet, framställning av drivmedel och omvandling till värme och
elkraft. Den strategiska, långsiktiga forskningen som detta anslag finansierar
är viktig bl.a. för att stimulera framväxten av nya teknologier och för att
tidigt belysa miljöaspekter.
Anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor för delfinansiering av Sveriges
deltagande i EG:s forskningsprogram AAIR.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det
beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för bud-
getåret 1994/95 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energi-
forskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig in-
riktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning. Regeringen
beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren
1995/96-2000/01 till 60, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riksdagen bör
bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta påsig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som innebär åtaganden om 60 000 000kr för budgetåret 1995/96,
30 000 000 kr för budgetåret 1996/97,25 000 000 kr för budgetåret 1997/98,
20 000 000 kr för budgetåret1998/99, 15 000 000 kr för budgetåret 1999/2000 samt
10 000 000 kr för budgetåret 2000/01.
2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations
anslag på 74 697 000 kr.
J 2. Bidrag för ny energiteknik
1992/93Utgift 237 976 900 Reservation 156 023 100
1993/94Anslag 200 000 000
1994/95Förslag 200 000 000
Från anslaget finansieras bidrag för att främja investeringar i anläggningar för
kraftvärmeproduktion med biobränsle och för att förbättra konkurrenskraften för
befintlig biobränslebaserad kraftvärme. Stödet är en del av 1991 års energi-
politiska beslut.
Stödet som administreras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kan
lämnas under en sexårsperiod fr.o.m den 1 juli 1991. För stödet har avsatts 1
miljard kronor. Medlen anvisas med 200 miljoner kronor om året i fem år.
Regeringens överväganden
I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter är rimligt
med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av
de utsläpp förbränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin
används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i den
svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Det betonades att i
avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp måste
andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara
energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund förordades ett stöd till
investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk.
NUTEK har i uppdrag att årligen utvärdera programmen för omställning och
utveckling av energisystemet, m.m. samt att årligen redovisa resultatet av
utvärderingen till regeringen. I årets redovisning, Energirapport 1993, kriti-
serar NUTEK stödet för att inte bidra till den tekniska utvecklingen. Det finns,
enligt NUTEK, en risk att det blir svårare att förmå energibolag att satsa på
nya tekniska lösningar när de samtidigt får stöd för att investera i kon-
ventionell teknik. NUTEK föreslår att kvarvarande medel förs över till i första
hand energiforskningsprogrammet, i andra hand energiteknikfonden.
Energirapport 1993 har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tillstyrker
NUTEK:s förslag. Regeringens överväganden avseende de energipolitiska programmen
redovisas i bil. 13.
I början av december 1993 var 695 miljoner kronor av den totala ramen på
1 000 miljoner kronor tagna i anspråk. Dessutom är ett antal ärenden bordlagda.
Deras samlade anspråk överstiger återstoden av tillgängliga medel. Någon ändrad
disposition av anslaget är sålunda inte aktuell.
I sammanhanget vill vi anmäla följande. Som en följd av 1991 års energipolitiska
beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1992/93 för en femårsperiod 625 miljoner
kronor för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle. Medlen
fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen. Regeringen
beslutade den 2 december 1993 att ge Programstyrelsen bemyndigande att disponera
medlen också för demonstrationsanläggningar för tillverkning av etanol ur
cellulosarika råvaror.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 200 000 000 kr.
26
Förslag till
Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)
Härigenom föreskrivs att det i utsädeslagen skall införas en ny bestämmelse,
5 , av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5
Sådan myndighetsutövning som
avses i 1 2 får av
regeringen överlämnas till en
juridisk person som
regeringen har godkänt för
uppgiften. Regeringen får
överlåta åt en
förvaltningsmyndighet att
besluta om sådant överlämnande
eller godkännande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
27
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, bakomliggande
upphäver eller EG-regler
upprepar ett
norm-
givningsbemyndigande
Lag om ändring i 5
utsädeslagen
(1976:298)
28
Register
Sid.
1 Inledning
A. Internationellt samarbete
17 1 Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m., förslagsanslag 36 000 000
36 000 000
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
18 1 Statens jordbruksverk, ramanslag 112 250 000
22 2 Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m., förslagsanslag 10 000 000
23 3 Markförvärv för jordbrukets rationalisering,
reservationsanslag 1 000
25 4 Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti, förslagsanslag 40 000 000
26 5 Stöd till skuldsatta jordbrukare,
förslagsanslag 10 000 000
27 6 Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag42 000 000
27 7 Stöd till avbytarverksamhet m.m.,
förslagsanslag 535 000 000
30 8 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige, förslagsanslag *971 000 000
30 9 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,
förslagsanslag 1 407 003 000
37 10 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag29 785 000
39 11 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.,
förslagsanslag 12 500 000
3 169 539 000
C. Skogsbruk
40 1 Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag 1 000
42 2 Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter, ramanslag 278 952 000
43 3 Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag60 000 000
43 4 Stöd till byggande av skogsvägar,
förslagsanslag 400 000
44 5 Insatser för skogsbruket,
reservationsanslag 99 000 000
438 353 000
* Beräknat belopp.
29
D. Fiske
45 1 Fiskeriverket, ramanslag 53 272 000
46 2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag*4 084 000
46 3 Särskilda insatser för fisket, förslagsanslag*26 391 000
46 4 Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och
på Gotland, förslagsanslag *5 000 000
47 5 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.,
förslagsanslag 1 000 000
46 6 Bidrag till fiskevård, reservationsanslag*3 612 000
93 359 000
E. Rennäring m.m.
48 1 Främjande av rennäringen, reservationsanslag11 017 000
49 2 Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag38 000 000
52 3 Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag27 000 000
52 4 Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall,
förslagsanslag 1 000
62 5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.,
reservationsanslag 1 538 000
77 556 000
F. Djurskydd och djurhälsovård
63 1 Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet 1 000
64 2 Bidrag till Statens veterinärmedicinska
anstalt, förslagsanslag 67 834 000
65 3 Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet *1 000
65 4 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen,
förslagsanslag *75 055 000
65 5 Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård, förslagsanslag *6 000 000
65 6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
reservationsanslag 25 911 000
67 7 Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag 5 613 000
69 8 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
förslagsanslag 72 150 000
252 565 000
* Beräknat belopp.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
72 1 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet 1 000
78 2 Bidrag till Statens utsädeskontroll,
förslagsanslag 819 000
78 3 Statens växtsortnämnd, ramanslag647 000
79 4 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet1 000
83 5 Bidrag till Statens maskinprovningar,
förslagsanslag 5 165 000
83 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,
reservationsanslag 38 513 000
86 7 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag2 629 000
47 775 000
H. Livsmedel
87 1 Statens livsmedelsverk, ramanslag91 420 000
90 2 Täckande av vissa kostnader för
köttbesiktning m.m. 1 000
90 3 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,
ramanslag 3 825 000
92 4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring,
reservationsanslag 64 725 000
94 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m.m., förslagsanslag 216 500 000
95 6 Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.,
förslagsanslag 156 001 000
96 7 Livsmedelsstatistik, förslagsanslag23 790 000
556 262 000
I. Utbildning och forskning
98 1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag1 014 964 000
100 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning, reservationsanslag 183 960 000
101 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader, ramanslag18 097 000
102 4 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag88 000 000
103 5 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,
förslagsanslag 832 000
1 305 853 000
* Beräknat belopp.
J. Biobränslen
105 1 Bioenergiforskning, reservationsanslag 74 697 000
106 2 Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag200 000 000
274 697 000
Summa kr 6 251 959 000
108 Underbilaga 10.1
Förslag till Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)
109 Underbilaga 10.2
Rättsdatablad
beroende av det personliga engagemang som visas av de som verkar inom dessa
näringar.
Sverige siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma
jordbrukspolitik från den dag Sverige blir medlem i EU. Ambitionen är att inga
övergångsåtgärder skall behöva tillämpas. Sveriges avsikt är också att delta i
den gemensamma fiskepolitiken från medlemskapets första dag.
I de pågående medlemskapsförhandlingarna med EU utgör jordbruks- och
fiskefrågorna en betydande del. Viktiga mål i förhandlingarna är bl.a. att slå
vakt om det goda svenska miljö-, djurhälso- och djurskyddsläget och att skapa
ett tillräckligt produktionsutrymme för det svenska jordbruket genom de kvoter
m.m. som finns inom den gemensamma jordbrukspolitiken.
På det regionalpolitiska området är det väsentligt att kunna behålla
möjligheterna att ge norrlandsjordbruket stöd på nuvarande nivå och att kunna ge
stöd till södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt till Öland och Gotland.
Dessa stöd bör i största möjliga omfattning finansieras genom EG:s fonder.
På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara de
traditionella fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation från medlemskapets
första dag samt upprätthålla och utveckla de regionalpolitiska åtgärderna.
Sveriges ansökan om medlemskap i EU förändrade förutsättningarna som låg till
grund för det jordbrukspolitiska beslutet i riksdagen år 1990. Den svenska
politiken måste därför stämmas av mot EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Rege-
ringen har således lämnat förslag till justeringar av 1990 års livsme-
delspolitiska beslut. Riksdagen har nyligen beslutat i dessa frågor. I huvudsak
går politiken ut på att sänka kostnaderna inom produktionen, sänka priser och
minska det ekonomiska stödet. Sänkningar av produktionskostnaderna skall kunna
leda till lägre livsmedelspriser för konsumenterna. Deprecieringen av den
svenska kronan har gjort att en del av de skillnader som tidigare fanns mellan
Sverige och närliggande länder har utjämnats.
Ett kommande svenskt medlemskap i EU stimulerar en ökad handel mellan Sverige
och EU-länderna. För att förbereda livsmedelsindustrin på den nya situationen
som det innebär att agera på en mera konkurrensutsatt marknad, har riksdagen
under det gångna året anslagit medel till stöd av export av förädlade livsmedel.
Sedan tidigare finns också ett stöd till marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet.
Konsumentpriserna inom livsmedelssektorn steg från december 1992 till oktober
1993 med 2,0 %, medan KPI totalt steg med 4,4 %. För jordbruksprisreglerade
varor sjönk priserna med 0,3 %. Den momshöjning på livsmedel som skedde den
1 januari 1993 motsvarar en prisökning på 2,5 %. Om momshöjningen räknas bort
har alltså livsmedelspriserna totalt sett sjunkit med 0,5 % och priserna för
jordbruksprisreglerade varor sjunkit med 2,8 %. Det innebär att det trendbrott i
prisutvecklingen för jordbruksreglerade och övriga livsmedel som skedde under år
1992 består. En viktig orsak till detta är att den livsmedelspolitiska reformen
har brutit automatiken i prisökningarna. Prisutvecklingen i olika led följer
inte samma mönster som tidigare. Marknadskrafterna har fått större betydelse i
konsumentledet. Konkurrensen har ökat och nya försäljningskanaler i form av
lågprisbutiker har tillkommit. För konsumenterna har reformen medfört relativt
sett lägre livsmedelspriser.
Regeringen har även vidtagit olika åtgärder för att sänka kostnaderna i
produktionen. Så t.ex. har proteinfoderregleringen tagits bort. Som en följd av
dessa kostnadssänkande åtgärder har också gränsskyddet sänkts för flera
jordbruksprodukter. Detta skall kunna leda till kostnadssänkningar i
konsumentledet. De led i livsmedelskedjan som ligger efter det prisreglerade
ledet har dock ett stort ansvar för att åtgärder som vidtagits i
prisregleringsledet faktiskt kommer konsumenterna till del. Regeringen har
bedömt att det finns behov av att följa livsmedelskedjans olika led.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har därför fått i uppdrag att
redovisa prisutvecklingen i olika led och bedöma vilka faktorer som kan ha
påverkat denna. LES har även fått i uppdrag att se över gränsskyddets funktion.
Bl.a. skall översynen innehålla en analys av om tillämpningen av gränsskyddet
medför att också syftet med skyddet uppnås.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om stödet till
jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige under våren 1994.
Det ekologiska lantbruket är en spjutspets i arbetet med att utveckla lantbruket
i en miljövänlig riktning. Genom den forskning och utveckling som bedrivs inom
denna odlingsform tillförs hela jordbruket nya viktiga kunskaper. För budgetåren
1993/94 och 1994/95 har anvisats 10 miljoner kronor årligen för tillämpad
forskning och utveckling, marknadsföringsinsatser och kontroll. Den utredning
(dir. 1993:129) som skall utreda ett svenskt kompletterande miljöstöd inom ramen
för EG:s gemensamma jordbrukspolitik har också till uppgift att lämna förslag om
stöd till omläggning till ekologisk produktion. För budgetåret 1994/95 bör
stödet till ekologisk odling förstärkas ytterligare. Regeringen bereder för
närvarande frågan om hur ett ökat stöd bör utformas.
Jordbruket har en avgörande roll för bevarandet av ett öppet och varierat
kulturlandskap. De goda möjligheter som finns att använda åkermark till
produktion av miljövänliga råvaror för energi- och industriproduktion skall tas
tillvara. En utredning har tillsatts för att se över förutsättningarna för en
ökad produktion och användning av biologiska råvaror (dir. 1993:124). Den skall
redovisa sina förslag senast i juni 1994.
En minskad användning av fossila bränslen är positiv för miljön och motverkar
växthuseffekten. De skador som fossila bränslen ger upphov till måste speglas i
deras pris. Ekonomiska styrmedel bör utnyttjas för att tillgodose detta.
Regeringen föreslår att det under budgetåret anvisas närmare 75 miljoner kronor
till forskning och utveckling av miljövänlig bioenergi. Till investeringsstöd
avsätts 200 miljoner kronor. Åkermark som inte används för produktion av
livsmedel kan utnyttjas för produktion av andra miljövänliga råvaror för energi-
och industriändamål.
Statens jordbruksverk har presenterat ett förslag om en ny organisation av den
veterinära verksamheten. Förslaget bygger på att behålla den statliga
distriktsveterinärorganisationen och att göra besparingar i denna. För
närvarande handläggs ansvarsfrågor rörande veterinärer bl.a. i en särskild nämnd
inom Jordbruksverket. Ett förslag rörande en ny behörighetslagstiftning för
veterinärer samt inrättande av en fristående nämnd för veterinära ansvarsfrågor
bereds för närvarande. Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga
riksdagen ett förslag på dessa områden.
Den nya skogspolitiken ger skogsägaren en ökad frihet och ett ökat ansvar. Ett
miljömål har formulerats med samma tyngd som produktionsmålet. Sektorsansvaret
för naturvården har utvecklats och förstärkts.
Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter har presenterat sitt
slutbetänkande (SOU 1993:103) Svenskt fiske under hösten 1993. Förslagen remiss-
behandlas för närvarande. Regeringen avser att presentera förslag under våren
1994.
En utredning har tillsatts som skall kartlägga förutsättningarna för en levande
skärgård (dir. 1993:62). Utredningen skall bedöma behovet av och föreslå de
förändringar som är angelägna för att underlätta bosättning och företagande i
skärgårdsområdena.
Det förslag till utgiftsram för Jordbruksdepartementets verksamhetsområde för
budgetåret 1994/95 som läggs fram i budgetpropositionen omfattar 6 252 miljoner
kronor. De ökningar av anslag som föreslås är finaniserade genom
omprioriteringar inom huvudtiteln samt överföringar från andra huvudtitlar.
Anslaget till direktbidrag till jordbruket för budgetåret 1994/95 reduceras med
500 miljoner kronor. Sammanlagt kommer därmed budgetmedlen till direktbidragen
att uppgå till 1 050 miljoner kronor. Minskningen möjliggörs genom att det
generella bidraget till mjölkkor tas bort budgetåret 1994/95 samt att
tillgängliga regleringsmedel tas i anspråk för att täcka kostnaderna för
direktstöden till jordbruket. Vidare föreslås minskningar av beredskapslagringen
av livsmedel m.m. samt ett genomförande av de förslag som lämnats av utredningen
om sociala åtgärder inom jordbruket. Sammanlagt blir besparingseffekten av dessa
åtgärder ca 300 miljoner kronor. Det sistnämnda förslaget ger besparingseffekt
fullt ut först budgetåret 1996/97.
Sammanställning m.m.
Anslagsförändringar totalt inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde i
förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1993/94 framgår av följande
sammanställning uttryckt i miljoner kronor.
Anvisat Förslag Föränd-
enligt regle-1994/95 ring
ringsbrev
1993/94
A.Internationellt samarbete 1 36,0 36,0 -
B.Jordbruk och trädgårds-
näring 3 850,7 3 169,5 - 681,2
C.Skogsbruk 469,9 438,4 - 31,5
D. Fiske 89,393,4 +4,1
E.Rennäring m.m. 61,3 77,6 + 16,3
F.Djurskydd och djurhälsovård 230,4 252,6 + 22,2
G.Växtskydd och jordbrukets
miljöfrågor 41,0 47,8 + 6,8
H. Livsmedel623,5556,3 -67,2
I.Utbildning och forskning 1 264,7 1 305,9 + 41,2
J.Biobränslen 276,4 274,7 - 1,7
Totalt för Jordbruks-
departementet 6 943,3 6 252,0 - 691,3
1 Exkl. anslagen Jordbruksdepartementet, Lantbruksråd och Utredningar m.m.
2 Den internationella utvecklingen
2.1 Svenskt jordbruk och fiske i ett europasamarbete
Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) beräknas träda i kraft
den 1 januari 1994. För jordbruket innebär EES att t.ex. livsmedelsbestämmelser
samt veterinär-, fodermedels- och växtskyddsregler med vissa undantag blir
gemensamma. Möjligheterna till handel med bearbetade jordbruksprodukter för-
bättras. Den svenska jordbrukspolitiken och fiskepolitiken berörs dock inte av
EES-avtalet.
Ett bilateralt jordbruksavtal mellan Sverige och EG trädde i kraft den 15 april
1993. Det ger möjligheter till tullfri handel med bl.a. nötkött, ost och frysta
grönsaker inom vissa begränsade kvoter. Andra bilaterala avtal om vissa lätt-
nader i handeln med jordbruks- och trädgårdsprodukter har ingåtts med Estland,
Lettland, Litauen, Finland, Tjeckien, Slovakien, Israel och Turkiet. Liknande
avtal har också slutits med Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Vid ett EU-medlemskap skall Sverige delta i EG:s gemensamma jordbrukspolitik som
inkluderar trädgårdssektorn och EG:s gemensamma fiskeripolitik.
Medlemskapsförhandlingarna för jordbruk och fiske är omfattande och utgör för
närvarande den viktigaste arbetsuppgiften för Jordbruksdepartementet.
Mer än hälften av EG:s gemensamma budgetmedel används för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Stödet är i produktomfång och former mer omfattande än
Sveriges. Den sammanvägda stödnivån har dock legat något högre i Sverige, en
skillnad som bl.a genom deprecieringen av svenska kronan tenderar att utjämnas.
Detta underlättar anpassningen av det svenska jordbruket. I förhandlingarna med
EU är ett viktigt krav att Sverige tilldelas kvoter och basareal som tar hänsyn
till svenska förhållanden. Centrala frågor för förhandlingarna är också
möjligheterna att bevara vårt stöd till jordbruket i norra Sverige samt att
upprätthålla hög svensk standard på områdena livsmedelskontroll,
livsmedelskvalitet och djurhälsa. I samband med EG:s senaste reform av den
gemensamma jordbrukspolitiken infördes s.k. kompletterande stöd som bl.a. syftar
till ett miljövänligt jordbruk och till att bevara landskapet. Regeringen har
tillsatt en utredning med uppgift att utforma ett svenskt program för sådant
stöd. Behovet och utformningen av insatserna skall analyseras mot bakgrund av
konsekvenserna av ett svenskt EU-medlemskap, särskilt med hänsyn till den
gemensamma jordbrukspolitikens effekter på de svenska miljömålen. I
utredningsuppdraget ingår också att ta fram förslag till stöd för omläggning
till ekologiskt jordbruk.
På fiskets område är det av särskilt intresse för Sverige att fullt ut bevara de
traditionella svenska fiskemönstren, införa EG:s marknadsorganisation för fiske
och vattenbruk från och med anslutningsdagen och inom ramen för EG:s politik
upprätthålla och utveckla regionalpolitiska åtgärder. Sverige har presenterat
förhandlingspositioner för EG-kommissionen som omfattar bl.a. svenska krav på
fasta andelar av fiskeresurserna, avskaffande av tullar och bibehållande av det
betydelsefulla svenska foderfisket.
2.2 Samarbetet med länder i Central- och Östeuropa
Sverige har vidareutvecklat och fördjupat kontakterna och samarbetet med de
central- och östeuropeiska staterna på jordbruks-, skogs- och fiskeområdena
under det senaste året. Det har främst skett med de baltiska staterna men också
med andra länder i Central- och Östeuropa. Önskemål om ett närmare samarbete med
Sverige har också framförts från länder som inte tillhör vårt närområde, t.ex.
Vitryssland och Ukraina.
Regeringen har sålunda på olika sätt under det gångna året stött såväl de bal-
tiska staterna som andra länder i närområdet i anpassningen av jordbruks-,
skogs- och fiskesektorerna till ett marknadsekonomiskt system. Liksom under
tidigare år har detta skett genom de bilaterala handelsavtalen, besöksutbyte,
utbildningsprogram och stöd till reformeringen och uppbyggnaden av en effektiv
förvaltning. Kontakterna och erfarenhetsutbytet mellan myndigheter, utbildnings-
institutioner, organisationer och företag i Sverige och grannländerna har ökat i
omfattning under året. Det väntas intensifieras under det kommande året. Bl.a.
är Skogsvårdsorganisationen engagerad i arbetet med utformningen av en ny
skogspolitik för flera länder liksom i arbetet med att införa nya metoder för
skogsbruket. Ett samarbete har också etablerats med den ryska skogsförvalt-
ningen.
Utbildnings- och forskarkontakterna har utvecklats ytterligare. Sveriges
lantbruksuniversitet har fått särskilda medel för miljöinsatser på
jordbruksområdet i de baltiska staterna inom ramen för programmet för Östersjöns
miljö.
Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa sker också via mellanstatliga
organisationer som OECD, FN:s ekonomiska kommission för Europa och FAO.
Verksamheten planeras fortsätta i liknande former under det kommande budgetåret.
2.3 Kontakter med utomeuropeiska länder
Även om den internationella verksamheten på jordbruksområdet under året i hög
grad dominerats av EU-medlemskapsförhandlingarna, har de bilaterala kontakterna
med länder utanför närområdeskretsen och Europa vidmakthållits och befästs.
På skogsområdet har kontakterna intensifierats både med länder med boreala
skogstillgångar och med länder i Asien, Afrika och Latinamerika med andra typer
av skogar. Det har delvis skett som ett led i uppföljningen av de skogsprinciper
som antogs vid FN-konferensen om miljö och utveckling (UNCED). Dessa kontakter
planeras fortsätta under det kommande verksamhetsåret.
2.4 FAO
FAO fick en ny generaldirektör i november 1993. FAO väntas fortsätta sitt
operativa och normativa arbete utan någon markant kursförändring, åtminstone
inte på kort sikt. Jordbrukskommittén kommer att följa upp besluten som togs vid
UNCED. Fiskerikommittén kommer bl.a. att diskutera en uppförandekod för
ansvarsfullt fiske. Ett första steg var avtalet mot utflaggning av fiskefartyg.
Skogskommittén skall förstärkas och kommer bl.a. att intensifiera uppföljningen
av UNCED:s skogsprinciper. Likaså intensifieras förberedelserna för 1995 års
konferens om växtgenetiska resurser. Vidare skall FAO följa upp den deklaration
och det handlingsprogram för ett förbättrat näringstillstånd hos världens
befolkning som antogs vid FAO:s och WHO:s gemensamma nutritionskonferens (ICN).
2.5 OECD
Tre områden ges ökat utrymme inom OECD:s jordbrukskommitté, nämligen jordbruks-
problemen i Öst- och Centraleuropa och deras effekter på OECD-länderna, varaktig
jordbruksutveckling och jordbruksproduktionens miljöeffekter samt
landsbygdsutveckling.
Den centrala uppgiften för jordbrukskommittén är dock att övervaka och
underlätta jordbrukspolitiska reformer i medlemsländerna i enlighet med 1987 års
åtaganden. Således fortsätter ansträngningarna att förbättra metoderna för att
mäta jordbruksstödets storlek, att ytterligare belysa strukturanpassnings- och
sysselsättningseffekterna och att studera alternativ användning av jordbruksmark
och varor producerade i jordbruket. Ett högnivåmöte äger rum i början av år
1994. Senare under året skall en studie av strukturomvandlingen i Sverige
behandlas av jordbrukskommittén.
I OECD:s fiskerikommitté koncentreras arbetet kring en förvaltningsstudie, vars
övergripande mål blir utbyte av information, erfarenhet och forskningsresultat
vid förvaltning av levande marina resurser.
2.6 GATT
Jordbruket har varit ett nyckelområde i GATT:s nyligen i allt väsentligt
avslutade multilaterala handelsförhandling, den s.k. Uruguay-rundan. Det främsta
syftet med förhandlingarna på jordbruksområdet har varit att liberalisera
handeln och stärka konkurrensen. Internstöd, gränsskydd och exportsubventioner
för jordbruksprodukter skall därför reduceras. Alla gränsskydd omvandlas till
vanliga tullar och sänks med i genomsnitt 36 %. Internstödet sänks med 20 % och
exportsubventionerna med 36 % i värde och 21 % i kvantitet. Reformperioden är
sex år. Visst stöd med begränsad effekt på produktionen undantas från
neddragningsförpliktelserna. Överenskommelsen avses träda i kraft med början år
1995.
3 Miljöfrågor
Miljömålet inom 1990 års beslut om livsmedelspolitiken innebär bl.a. att vi
skall slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara landskapets
natur- och kulturmiljövärden samt minimera jordbrukets miljöbelastning på grund
av växtnäringsläckage och användning av bekämpningsmedel. Riksdagen beslutade år
1988 att målet skulle vara att halvera kväveutlakningen från jordbruket till år
2000. Till följd av internationella överenskommelser har detta mål
tidigarelagts. Halveringen skall sålunda omfatta alla utsläpp till haven längs
med hela väst- och sydkusten upp t.o.m. Stockholms skärgård till år 1995.
Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpningsmedel skulle halveras
till år 1990. Denna halvering uppnåddes. Riksdagen lade år 1990 fast målet att
ytterligare en gång halvera användningen av bekämpningsmedel till strax efter
mitten av 1990-talet. Statens jordbruksverk gör bedömningen att de uppsatta
målen kommer att nås inom ramen för de olika åtgärdsprogrammen.
På statsbudgeten anvisades 32,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93 för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket under budgetåren 1992/93-1993/94.
Genomförandet av dessa åtgärder fortskrider som planerat. Det stöd till
landskapsvård som infördes i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut
redovisas i Miljö- och naturresursdepartementets bilaga till budgetpro-
positionen. Det uppgår till 250 miljoner kronor budgetåret 1994/95
Riksdagen har år 1993 beslutat om riktlinjer för en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling som för jord- och skogsbrukets del bl.a. innebär en inriktning
på ett resurssnålt kretslopp, vidareutveckling av industriråvaror med biologiskt
ursprung och övergång till biobränslen. Regeringen har, som tidigare nämnts,
tillsatt en utredning som skall se över hur produktion och användning av
biologiska råvaror kan öka.
Det ekologiska jordbruket bygger på en helhetssyn som omfattar de ekologiska och
sociala sidorna av jordbruksproduktionen. Det ekologiska jordbruket är därför en
spjutspets i utvecklingen mot ett framtida, mer miljövänligt jordbruk i balans
med naturen.
För att minska miljö- och hälsoproblem till följd av ökade halter av
tungmetallen kadmium har riksdagen, efter regeringens förslag, tagit beslut om
att införa en miljöavgift på kadmium i handelsgödsel den 1 januari 1994. En
utvärdering bör ske för att bl.a. bedöma avgiftens effektivitet. I detta
sammanhang bör även behovet av ytterligare åtgärder för att styra kadmium-
halterna mot ännu lägre nivåer övervägas.
Ett arbete pågår i OECD och GATT om handelns effekter på miljöområdet. Inom OECD
har en gemensam arbetsgrupp för jordbruk och miljö inrättats där bl.a. frågor
rörande ett uthålligt jordbruk skall behandlas. Ytterligare intensifiering av
detta arbete väntas.
De beslut som togs vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro
berör i hög grad de areella näringarna. Det gäller dels konventionerna om klimat
och biologisk mångfald, dels åtgärdsprogram i Agenda 21 och de s.k.
skogsprinciperna. Regeringen har lagt fram en proposition om en strategi för
biologisk mångfald som lägger fast vissa grundläggande principer för bevarande
och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. En informationsinsats om biologisk
mångfald bör genomföras inom jordbruksområdet. Jordbruksdepartementet medverkar
i uppföljningsåtgärderna både på nationell och internationell nivå genom bl.a.
berörda myndigheter och Sveriges lantbruksuniversitet. När det gäller de s.k.
skogsprinciperna planeras olika insatser i aktivt samarbete med flera
internationella organisationer med ansvar för skogliga frågor, bl.a. FAO, ECE,
ITTO för att förankra och genomföra principerna på nationell och internationell
nivå. Jordbruksdepartementet organiserade hösten 1993 ett skogsseminarium i
Sverige för deltagare från länder med tropiska skogstillgångar.
4 Jordbrukspolitiken
4.1 Det jordbruks- och livsmedelspolitiska beslutet år 1990
Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny jordbruks- och livsmedelspolitik
(prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Innebörden av detta
beslut är att jordbruksnäringen i princip skall vara underkastad samma villkor
som andra näringar. Producenterna skall endast ersättas för varor och tjänster
som efterfrågas på marknaden eller av samhället i form av kollektiva nyttighe-
ter. Denna målsättning innebär att produktionen måste anpassas till vad som
efterfrågas inom landet och lönsam export. I de fall efterfrågan gäller kollek-
tiva varor och tjänster, t.ex. beredskap, landskapsvård och regionalpolitik är
offentliga ingripanden befogade och dessa betalas därför med offentliga medel.
Marknadsanpassningen av jordbruket skall enligt 1990 års jordbruks- och
livsmedelspolitiska beslut ske successivt. Vissa marknadsregleringar avskaffades
redan år 1991 medan andra regleringsinslag sträcker sig fram t.o.m. den 30 juni
1996. Övergångsreglerna innebär att anpassningsperioden är kortare för animalier
än för vegetabilier.
Vidare innebär den nya livsmedelpolitiken att de riktade åtgärderna på bered-
skaps-, miljö- och regionalområdena förstärks. Beredskapslagringen av in-
satsvaror ökar för att motsvara beredskapskraven avseende omställningen av
livsmedelproduktionen i kris och krigstid. Det särskilda prisstödet till
jordbruket i norra Sverige behålls men knyts närmare till lönsamhetsutvecklingen
i dessa delar av landet. Stödet har också höjts avsevärt. På miljöområdet
infördes ett nytt stöd för att bevara ett öppet och rikt varierande
kulturlandskap. Övergången till en avreglerad marknad skall enligt
riksdagsbeslutet ske under socialt acceptabla former. Därför vidtas vissa
övergångsåtgärder under en femårig övergångsperiod.
4.2 Effekter av den livsmedelspolitiska reformen
Genom olika regeringsbeslut har Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk,
Konkurrensverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES), Kon-
sumentberedningen och Statens naturvårdsverk fått i uppdrag att följa den
livsmedelspolitiska reformens effekter inom sina resp. ansvarsområden. Riks-
revisionsverket har granskat omställningsstödet och överlämnat en rapport med
synpunkter till regeringen inför utformningen av framtida bidrag.
Uppföljningsrapporter från bl.a. Jordbruksverket och LES har lämnats till
Jordbruksdepartementet den 1 oktober 1993. I det följande redovisas några
sammanfattande bedömningar baserade i huvudsak på LES uppföljningsrapport.
Antalet mjölkkor uppgick år 1989 till knappt 570 000. Därefter har antalet
minskat till 525 000 år 1993. I norra Sverige har minskningen varit något större
än i riket som genomsnitt och i skogsbygderna har antalet mjölkkor minskat något
mer än i slättbygderna. Som en följd av det särskilda omställningsprogrammet för
mjölkföretag minskade antalet företag med mjölkkor kraftigt mellan åren 1990 och
1991. Det totala antalet mjölkföretag uppgick år 1992 till 21 500.
Medelkoantalet har ökat från 21 till närmare 25 djur under perioden 1989 till
1992. Mjölkinvägningen ökade med ca 5 % budgetåret 1992/93. Den senaste
prognosen (september 1993) pekar mot en ytterligare ökning budgetåret 1993/94.
Ökningen är större i södra Sverige än i norra. Detta innebär att det åter
produceras ett överskott av mjölk. Det finns dessutom tecken på att många
producenter investerar för att kunna öka antalet mjölkkor.
Det fanns 64 000 kor för köttproduktion år 1989. För år 1993 redovisas
preliminärt 157 000 kor, vilket innebär en ökning med 145 % på fyra år.
Anpassningsproblemen har inom kött-, ägg- och fjäderfäköttproduktionen varit
relativt små beroende på att djuren har en relativt kort uppfödningstid. För
nötkött, griskött och fjäderfäkött råder på årsbasis i stort sett
marknadsbalans. För ägg har under slutet av år 1992 och början av år 1993 ett
visst överskott förekommit. Inom mjölkproduktionen har problemen med överskott
varit relativt små åren 1991 och 1992. Under år 1993 har produktionen på nytt
börjat att öka.
Med nuvarande spannmålsareal kan spannmålsöverskottet under ett normalår
beräknas uppgå till ca 1 miljon ton. Obalansen på spannmålssidan är enligt LES
bl.a. kopplad till åkerarealens storlek. En minskning av produktionen inom
vegetabiliesektorn tar längre tid än inom animaliesektorn och minskningen är
beroende av att det finns lönsamma alternativ för användningen av åkermarken.
Arealen spannmål har sjunkit från 1 335 000 ha år 1990 till ca 1 155 000 ha år
1993. Grovfoderarealen har under samma period ökat från 940 000 ha till ca
1 070 000 ha.
Intresset för att ställa om till annan produktion än livsmedelsproduktion har
minskat, vilket framgår av bl.a. anslutningen till omställningsprogrammet och
jordbrukarnas tveksamhet till andra alternativ än spannmålsodling. Nettoanslut-
ningen till omställningsprogrammet var enligt Jordbruksverket ca 345 000 ha år
1991, 21 000 ha år 1992 och 5 000 ha år 1993. Omställningsarealen uppgår då till
ca 371 000 ha, vilket medför en väsentlig reducering av spannmålsöverskottet.
Enligt preliminära uppgifter avseende förhållandena den 10 juni 1993 anger Jord-
bruksverket i sin rapport att drygt hälften av omställningsarealerna (ca 55 %)
var omställda, medan resten låg i s.k. vänteläge. Av de omställda arealerna
utgjorde 71 % extensivt bete, 13 % var omställd till skog, energiskog och
våtmark och 16 % till nischgrödor m.m. samt industri- och energigrödor.
Under odlingssäsongen 1993 har ca 2 400 företag eller ca 10 % av företagen med
beviljat eller sökt omställningsstöd kontrollerats på fältet. Utöver dessa
ordinarie kontroller har ca 300 gårdar kontrollerats så att dessa inte skördar
grovfoder på omställningsareal. Det vanligaste felet har varit att jordbrukarna
har odlat mer av s.k. prisreglerade grödor (spannmål, sockerbetor, potatis etc.)
än vad som varit tillåtet. Det har varit ovanligt att omställningsarealen varit
lägre än för vad man erhållit stöd eller att arealen inte godkänts som
omställningsareal.
Ett anläggningsstöd lämnas utöver omställningsstöd vid anläggning av energiskog,
lövskog och våtmarker. Den 30 juni 1993 hade ca 4 350 företag beviljats
anläggningsstöd för ca 32 400 ha till ett belopp om ca 415 miljoner kronor.
Under samma period har 182 miljoner kronor betalats ut. Totalt tillgängligt
belopp är 500 miljoner kronor.
Jordbruksföretagens ekonomiska situation påverkas förutom av den
livsmedelspolitiska reformen av andra faktorer såsom torkan år 1992, lågkon-
junkturen. Resultatet från typjordbruksberäkningarna visar för mjölkföretagen på
en försämrad lönsamhet efter år 1989 för företagen i södra och mellersta
Sveriges slättbygder. I skogsbygderna är lönsamheten enligt beräkningarna
ungefär oförändrad.
Den information som beräkningarna ger bör enligt LES mening vägas samman med
annan information om utvecklingen. LES konstaterar att trots att
typjordbruksberäkningarna visar på försämrad lönsamhet i de södra och mellersta
slättbygderna är intresset för investeringar i mjölkproduktionen stort i denna
typ av bygder.
Konkursstatistik, som kan vara en indikation på större förändringar av de eko-
nomiska förutsättningarna i en bransch tyder inte på några allvarliga ekonomiska
effekter. Antalet konkurser inom jordbruket är fortfarande relativt litet. Det
ekonomiska stödet till högt skuldsatta jordbrukare, som infördes i samband med
reformen, har efterfrågats i mycket liten omfattning. Jordbruksverket har inte
erfarit att det under de senaste månaderna skett någon påtaglig ökning av
antalet företag som är på väg in i en obeståndssituation. Förlusterna på statens
kreditgarantier har minskat under 1992/93 jämfört med föregående år. För många
av de potentiella obeståndsföretagen, företag som ofta har en hög skuldsättning
och lån med rörliga räntor, har den sjunkande räntenivån underlättat
situationen. Den förbättrade skördesituationen år 1993 har också haft stor
betydelse.
Tillgänglig statistik över fastighetsförvärv tyder enligt Jordbruksverket på en
sänkning av de löpande priserna på lantbruksfastigheter med i genomsnitt drygt
10 % från år 1991 till år 1992. Prissänkningen är större ju större jordbruks-
andelen är jämfört med andelen skogsmark.
LES har konstaterat att investeringarna i maskiner och redskap har fortsatt att
falla. Minskade investeringar är dels en följd av omställningsprogrammet som
medfört en minskad produktion, dels ett sätt att anpassa kostnaderna till ett
nytt kostnadsläge. Minskade investeringar torde också vara ett uttryck för
osäkerhet inför framtiden. Investeringar i inomgårdsutrustning för mjölk-
produktion har dock ökat under år 1992.
Det trendbrott i prisutvecklingen för både jordbruksreglerade livsmedel och
övriga livsmedel som kunde konstateras vid 1992 års avrapportering synes bestå.
Avregleringen har dessutom medfört att prisutvecklingen i olika led inte längre
följer samma mönster som tidigare. Även om enskilda faktorers betydelse för
utvecklingen inte kan mätas finns det dock anledning att peka på några faktorer
som hittills kan haft stor betydelse.
Den påbörjade övergången till en fri marknad inom landet var en klar signal att
produktionen måste anpassas till vad som kan avsättas inom landet. En
neddragning av kapaciteten inom såväl förädlingsföretagen som
insatsvaruföretagen har skett. Detta har lett till effektiviseringar och kommer
att medföra ytterligare effektiviseringar.
Att kvantifiera de ekonomiska effekterna av reformen för producenter resp.
konsumenter går knappast att göra med någon större säkerhet. En viktig effekt av
reformen är att automatiken i prisökningarna har brutits liksom producenternas
förväntningar om kommande prisökningar.
För konsumenterna har reformen medfört relativt sett lägre livsmedelspriser.
Marknadskrafterna har fått större betydelse i konsumentledet. Konkurrensen har
utvecklats och nya försäljningskanaler i form av lågprisbutiker har tillkommit.
Denna utveckling är inte enbart en följd av den livsmedelspolitiska reformen,
men den kan ha bidragit till denna utveckling.
Även om det är möjligt att peka på ett antal faktorer som under det senaste året
har påverkat jordbrukets långsiktiga förutsättningar i positiv riktning har osä-
kerheten om framtiden också ökat. Vad ett kommande EU-medlemskap innebär för
villkoren för jordbruket i form av kvoter, basareal, regionalpolitiskt stöd etc.
är ovisst. Jordbrukarnas och förädlingsföretagens medvetenhet om Sveriges ökade
beroende av den internationella utvecklingen samt beroendet av den
allmänekonomiska utvecklingen i Sverige har ökat. Tillgängligt material tyder på
att osäkerhet inför framtiden lättare leder till pessimism och passivitet i
skogsbygder än i slättbygder. En bestående osäkerhet kan därför på sikt bidra
till att produktionen minskar i skogsbygder och ökar i slättbygder.
Deprecieringen av kronan och fallande ränta har stärkt jordbrukets konkurrens-
kraft inför ett EU-inträde. Detta har medfört att behovet av anpassningsåtgärder
har minskat. LES understryker dock behovet av fortsatt effektivisering inom
såväl primärproduktionen som i efterföljande led.
En uppföljningsrapport av miljöeffekterna av den nya livsmedelspolitiken har
lämnats gemensamt av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riks-
antikvarieämbetet.
4.3 EG-anpassning av den livsmedelspolitiska reformen
Förutsättningarna för jordbrukspolitiken har på flera punkter ändrats sedan det
livsmedelspolitiska beslutet togs. Främsta orsaken till detta är den svenska
ansökan om medlemskap i EU liksom de åtgärder som vidtagits för att anpassa den
svenska politiken. Förhållandena i jordbruket har också i hög grad påverkats av
utvecklingen när det gäller valutakurser, räntor, den allmänna lågkonjunkturen
m.m. Härtill kommer att jordbrukssektorn påverkats starkt av torkan sommaren
1992.
De förändringar som ägt rum sedan det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 både
i fråga om jordbrukspolitiken och genom den allmänna ekonomiska utvecklingen,
har enligt både Jordbruksverkets och LES bedömning försvårat möjligheterna att
utvärdera de direkta effekterna av den livsmedelspolitiska reformen.
Regeringens mål har varit att anpassa svenskt jordbruk så att Sverige vid
integrationen med EG skall uppnå så stora positiva samhällsekonomiska effekter
som möjligt med hänsyn tagen till både behovet av en stark och konkurrenskraftig
jordbruksnäring och till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Sverige
siktar på en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik från
den dag Sverige blir medlem. I det följande redovisas de förändringar som
riksdagen beslutat om med anledning av 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231), propositionen om
vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen (prop.1992/93:183, bet.
1992/93:JoU20, rskr. 1992/93:330) och propositionen om villkoren för vegeta-
bilieproduktionen efter budgetåret 1993/94 (prop. 1993/94:3, bet. 1993/94:JoU6,
rskr. 1993/94:43).
- Inlösensystemet för spannmål behålls även för 1994/95. Inlösenpriserna för
1993 och 1994 års skörd är fastställt till 1,05 kr per kg.
- För budgetåret 1993/94 skall ett arealbidrag om 700 kr per ha lämnas och för
budgetåret 1994/95 ett arealbidrag med 900 kr per ha.
- Budgetåret 1994/95 skall även oljeväxterna omfattas av systemet med
inlösenpriser och arealbidrag i stället för ett anbudsförfarande. Relationen
mellan odlarpriset för oljeväxter och inlösenpriset för spannmål skall vara
2,5:1.
- Gränsskyddet för proteinfodermedel sänktes med 30 % den 1 januari 1993 och
avskaffades helt den 1 juli 1993. Tillsammans med en gränsskyddssänkning på
spannmål leder detta till lägre foderkostnader i animalieproduktionen.
- 10 miljoner kronor per år avsätts till ökat stöd för främjande av ekologisk
odling under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Stödet skall även kunna användas
inom trädgårdsnäringen.
- Producenter av grönmjöl får ett bidrag med 45 öre per kg levererad fodervara
för en maximal kvantitet om 15 000 ton inom en ram av 7 miljoner kronor
budgetåren 1993/94 och 1994/95.
- Referenspriserna på spannmål sänktes med 9 öre per kg den 1 juli 1993. För
griskött, ägg och fågelkött sänktes referenspriset med 80, 20 resp. 50 öre per
kg.
- Exportstöd infördes för förädlade livsmedel baserade på svenska råvaror, t.ex.
ost och förädlade köttprodukter, under tiden den 1 juli 1993-den 31 december
1994. Den totala kostnaden blir 150 miljoner kronor. Det temporära systemet
för export av nöt- och griskött förstärks med 100 miljoner kronor till totalt
550 miljoner kronor. Medlen får användas till utgången av år 1994.
- Direktstödet till mjölkproduktionen sänks till 1 200 kr per mjölkko budgetåret
1993/94 och avskaffas helt budgetåret 1994/95.
- Stödnivån till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige är oföränd-
rad under budgetåret 1993/94. Det ger en beräknad kostnad för stödet på
971 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor tillförs förädlingsindustrin.
- För att främja produktutveckling, utveckling av marknadsprognoser,
introduktion av ny teknik och insatser för att effektivisera marknadssidan
inom svensk trädgårdsnäring avsätts 25 miljoner kronor.
- Omställningsprogrammet ändrades så att odlingsbegränsningen av prisreglerade
grödor såsom spannmål, oljeväxter och potatis samt kvoteringen av
arealbidraget baserad på 1990 års odling upphör fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Ansökan om medlemskap i EU, vidtagna och aviserade jordbrukspolitiska åtgärder i
Sverige i syfte att anpassa svenskt jordbruk inför ett EU-inträde i kombination
med deprecieringen av kronan och fallande räntor har gjort att de
förutsättningar för en framtida jordbruksdrift, som förelåg år 1990 i dag är
radikalt förändrade. Jordbrukare i framför allt bättre jordbruksbygder ser nu en
möjlighet att utnyttja tillgängliga produktionsresurser i en lönsam jordbruks-
drift. Marknaden bedöms inte heller vara begränsad till vad som kan avsättas
inom landet. Inom framför allt mjölkproduktionen finns en betydande
investeringsvilja, som redan resulterat i en ökning av mjölkproduktionen. Ett
fortsatt inlösenåtagande för spannmål innebär, jämfört med 1990 års beslut, ett
ökat åtagande från statens sida. Kostnaderna för inlösen skulle ha blivit ännu
större om även omställningsarealen hade kunnat användas för spannmålsodling.
Även om programmet inte hittills medfört en varaktig omställning av 500 000 ha,
vilket bedömdes som sannolikt när beslutet fattades, kommer programmet ändå att
medföra att minskningen av exportkostnaderna överstiger kostnaderna för
omställningsbidragen sett över hela omställningsperioden.
5 Forskning och utbildning
Inom Jordbruksdepartementet har ett förslag till en högskoleutbildning inom
hästområdet utarbetats. Utbildningen bör enligt förslaget vara tvåårig med ett
grundläggande år och ett inriktningsår. Frågan bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Regeringen har i prop. 1993/94:30 föreslagit att det skapas ett centrum för
biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet. Centrumet skall arbeta med
forskning, informationsspridning samt samordning och planering av forskning och
kunskapsutbyte. Databanken för hotade arter skall ingå i detta centrum.
Särskilda medel föreslås nu för ändamålet.
EES-avtalet innebär att Sverige kommer att medverka på lika villkor som
medlemsländerna i EG:s forskningsprogram. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
har det svenska samordningsansvaret för det agroindustriella programmet AAIR.
6 Skogspolitik
Som en följd av riksdagens beslut våren 1993 ändras skogsvårdslagstiftningen den
1 januari 1994. Genom den nya politiken ges skogsägaren en större
handlingsfrihet samtidigt som ansvaret både för produktion och miljö är klart
uttalat. Skogsvårdsorganisationen får ett klart definierat planerings- och
tillsynsansvar för att miljöintressena blir tillgodosedda i skogsbruket i linje
med 1991 års miljöpolitiska beslut. En genomgripande rationalisering och
omorganisation har skett under året inom de regionala skogsvårdsstyrelserna. En
översyn av Skogsstyrelsens organisation pågår. Den statliga produktionen av
skogsfrö och skogsplantor bolagiseras inom kort.
7 Rennäringen
Sametinget har under hösten 1993 trätt i verksamhet. Det har bl.a. till uppgift
att bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen.
Sametinget har av regeringen fått flera utredningsuppdrag på rennäringens
område. Vid överläggningarna med staten om användningen av vissa medel för
främjande av rennäringen och prisstödet till rennäringen bör därför Sametinget i
fortsättningen företräda rennäringsintresset.
8 Bioenergi
Det är nödvändigt att ställa om samhället så att vi får en utveckling som är
långsiktigt hållbar. Biobränslen och bioråvaror från jordbruk och skogsbruk kan
ersätta fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser. Denna
utveckling främjas på flera sätt. Bioenergiforskning är en väsentlig del av
energiforskningsprogrammet. Den miljöinriktade energibeskattningen gynnar
biobränslen eftersom de inte ger något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären.
Inom ramen för 1991 års energipolitiska beslut avsattes betydande summor för att
främja utveckling av biobränslen, bl.a. 625 miljoner kronor till ny teknik för
elproduktion med biobränslen. Inom ramen för dessa medel kan Programstyrelsen
för främjande av biobränsleanvändningen i fortsättningen lämna stöd också till
demonstrationsanläggningar för framställning av etanol ur cellulosarika råvaror.
Industrins intresse för investeringar i biobränslebaserad elproduktion begränsas
i viss mån av den goda tillgången på elkraft på marknaden. Trots detta går
utvecklingen framåt inom främst förgasningsområdet och projektering av anlägg-
ningar med ny teknik pågår i några kommuner.
Det är nödvändigt att en fortsatt övergång från fossila bränseln till
biobränslen och bioråvaror sker på ett framsynt och kostnadseffektivt sätt och
med hänsyn tagen till olika miljöaspekter. Mot denna bakgrund har Jord-
bruksverket, Skogsstyrelsen och Närings- och teknikutvecklingsverket på
regeringens uppdrag redovisat hur jordbruket och skogsbruket mest effektivt kan
bidra till ett minskat nettoutsläpp av koldioxid. Vidare har Närings- och
teknikutvecklingsverket och Naturvårdsverket gemensamt utrett förutsättningarna
för att minska utsläppen av kolväten vid eldning av biobränslen i mindre
eldstäder. Båda rapporterna remissbehandlas för närvarande.
30
A. Internationellt samarbete
A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
1992/93Utgift 44 303 466
1993/94Anslag 36 000 000
1994/95Förslag 36 000 000
Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organisationer och för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde.
För budgetåret 1994/95 har medelsbehovet beräknats enligt följande.
1994/95
1. FAO - Världslivsmedels-
rådet 29 500 000
2. Internationella råvaru-
organisationer 170 000
3. Internationella rådet för
havsforskning 1 400 000
4. Internationella organisa-
tioner och förhandlingar
på fiskets område 700 000
5. Unionen för skydd av växt-
förädlingsprodukter 400 000
6. Nordiskt samarbete 700 000
7. Bilateralt samarbete 920 000
8. Diverse internationella
organisationer och kon-
gresser 2 210 000
36 000 000
Med hänvisning till sammanställningen föreslår regeringen att riksdagen
till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 36 000 000 kr.
31
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1. Statens jordbruksverk
1992/93Utgift 121 643 313
1993/94Anslag 110 973 000
1994/95Förslag 112 250 000
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för
en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på
ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med
naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning
och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av
riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom
sitt område med anledning av denna.
Regeringen har satt upp följande mål för Jordbruksverkets verksamhet:
- att vidta åtgärder för att främja en marknadsanpassning och omställning av
jordbruksnäringen under socialt acceptabla former. I första hand skall detta
ske genom informations- och utbildningsinsatser samt genom övriga
omställnings- och övergångsåtgärder som beslutas.
- att följa och analysera utvecklingen i jordbrukssektorn och på marknaderna
för jordbrukets produkter.
- att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom
sitt verksamhetsområde.
- att medverka till att förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk i
norra Sverige.
- att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa växtskadegörare och
smittsamma husdjurssjukdomar.
- att säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett
gott hälsotillstånd bland husdjuren.
- att i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för ett rikt
och varierat odlingslandskap med en biologisk mångfald och enligt fast-
ställda program tillse att jordbrukets belastning på miljön blir så liten
som möjligt.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1992/93.
Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende denna.
Jordbruksverket har delat in målen för verksamheten i fem verksamhetsområden:
- omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom näringarna.
(Redovisas under anslagen B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. och B
10. Rådgivning och utbildning).
- god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. (Redovisas under
anslaget G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket).
- gott hälsotillstånd bland djuren och säkerställda djurskyddskrav. (Redovisas
under anslagen F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och F 8.
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar).
- beredskap. (Redovisas under anslaget H 4. Inköp av livsmedel m.m. för
beredskapslagring).
- EES/EG och övriga internationella frågor. (Redovisas under detta anslag).
Jordbruksverket föreslår inga förändringar av inriktningen på verksamheten för
perioden.
Verksamhetsområdena har i sin tur indelats i elva verksamhetsgrenar för vilka
utarbetats mer detaljerade mål. Verksamheten för att nå dessa mål redovisas
bl.a. i form av utförda prestationer. Jordbruksverket har i sin uppföljning av
omställningens effekter redovisat den omställning som pågår inom jordbruks-
sektorn dels generellt, dels med koppling till de olika åtgärdsprogram som
verket har att administrera. Detta redovisas i Jordbruksverkets årsredovisning
där resultaten kommenteras och värderas av verket.
Verksamhetens omslutning exkl. bidrag m.m. var under budgetåret 1992/ 93
1 856 miljoner kronor. I detta belopp ingår, utöver normal förvaltningsverk-
samhet, bl.a. inlösen av oljeväxter med 1 157 miljoner kronor och inlösen av
spannmål med ca 62 miljoner kronor.
Omslutningen av verksamheten har minskat med 1 536 miljoner kronor i förhållande
till verksamhetsåret 1991/92. Av förändringen sammanhänger 1 739 miljoner kronor
med en kraftigt minskad kvantitet spannmål på grund av den extrema torkan
sommaren 1992. Kostnaderna för inlösen av oljeväxtfrö har ökat med 219 miljoner
kronor. Under verksamhetsåret har arbetet med EG-frågor ökat i stor omfattning,
från 8 miljoner kronor 1991/92 till 25 miljoner kronor 1992/93. Denna ökning har
finansierats genom ökad tilldelning av anslag och tidigare sparade medel under
anslaget. Övrig verksamhet har minskat netto med 33 miljoner kronor.
Under verksamhetsåret 1992/93 har bidrag m.m. uppgått till 9 507 miljoner
kronor.
Totalbeloppet för bidrag m.m. har minskat med 3 390 miljoner kronor i för-
hållande till verksamhetsåret 1991/92. Förändringen sammanhänger med minskade
utbetalningar för omställningsstöd, 2 976 miljoner kronor och avbetalning på
kredit hos Riksgäldskontoret för 1990 års skörd, 930 miljoner kronor. Övriga
bidrag m.m. har ökat netto med 516 miljoner kronor.
Av de totala utgifterna på 11 363 miljoner kronor finansierades 5 823 miljoner
kronor med anslag och 5 540 miljoner kronor med avgifter m.m.
Antalet anställda vid verksamhetsårets utgång var 408 personer. Härutöver till-
kommer 330 fast anställda veterinärer och 100 årspersoner för vikariat och be-
redskap inom det veterinära området.
Verksamhetsområde - att medverka i arbetet med internationella frågor och
förhandlingar inom sitt verksamhetsområde
Jordbruksverket har följt utvecklingen inom EG och medverkat i arbetet med
förhandlingarna om medlemskap. Verket har också analyserat konsekvenser för
olika produktionsgrenar inom jordbrukets produktionsled och för livs-
medelsindustrin. Analyser av de administrativa konsekvenserna av ett EU-medlem-
skap har påbörjats. Anpassning till EES-avtalet har gjorts. Kunskapsuppbyggnaden
och analysarbetet har tagit stor del av verkets samlade resurser i anspråk.
Arbetet har bedrivits dels i projektform som redovisats i 13 rapporter under
året och dels genom ett aktivt deltagande i förhandlingsarbetet.
Genomgången av EG:s regelverk på jordbrukets område har gett underlag för ställ-
ningstagandena om svenska positioner inför förhandlingarna med EU. Verket deltog
även i Jordbruksdepartementets förhandlingsförberedelser och de tekniska
genomgångar med EG-kommissionen som genomförts under budgetåret. Sammanlagt
deltog verket vid 40 förhandlingsdagar i Bryssel under våren 1993.
I Sveriges internationella samarbete på jordbruksområdet har de bilaterala han-
delsavtalen fått en ökad betydelse. Verket har under perioden medverkat i ar-
betet med flertalet avtal bl.a. med tillämpningsfrågor och frågor om bevakning,
uppföljning m.m. Det bilaterala jordbruksavtalet med EG, som trädde i kraft den
15 april 1993, har på grund av sin konstruktion med import- och exportkvoter
medfört ett omfattande arbete med nya rutiner.
Den totala resursförbrukningen för arbetet med internationella frågor har mellan
budgetåren 1991/92-1992/93 ökat med 18,2 miljoner kronor till 25,4 miljoner
kronor.
Anslagssparande
Statens jordbruksverks anslagssparande uppgick för budgetåret 1992/93 till
42 739 000 kr. Verket har ej fullt kunnat utnyttja de anvisade medlen för
förvaltningskostnader för budgetåren 1991/92-1992/93. Det beror dels på att
rekryteringen till verket inte var helt genomförd förrän efter årsskiftet 1991/
92, dels på att rekryteringen av personal inför EG/EES-förberedelserna pågått
successivt under budgetåret 1992/93. Vidare föreligger en eftersläpning över
budgetår av utbetalningar inom området miljöinriktad växtodlingsrådgivning.
Anslagssparandet kommer under budgetåren 1993/94 och 1994/95 att användas till
ökade arbetsinsatser för EU-förberedelser såsom utformning av administrativa
system.
Skötsellagen
Jordbruksverket föreslår att de 3 miljoner kronor som budgetåret 1993/94
anvisats under anslaget Statens jordbruksverk och som är avsedda för tillsyn
enligt 6 a och 6 b lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark skall anvisas
under anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, foderkontroll, vattenhushållning,
införsel av djur till Sverige, inkomster till följd av försäljning av material
och avgift för köttklassificering uppgick budgetåret 1993/94 till 28,3 miljoner
kronor. Verket föreslår att verksamheten under budgetåret 1994/95 bör få be-
drivas i oförändrad omfattning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga
fast.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 112 250 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
112 250 000 kr 112 250 000 kr
Medel för tillsyn enligt 6 a och 6 b lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark bör även fortsättningsvis anvisas under detta anslag.
Resultatbedömning
Regeringen anser att årsredovisningen för budgetåret 1992/93 uppfyller de krav
som ställts. Verket har för avsikt att återkomma i nästa årsredovisning med en
redovisning av prestationernas kvalitet inom verksamheten vilket bör öka värdet
av årsredovisningen ytterligare.
32
Slutsatser
Jordbruksverket har i en väl sammanhållen och strukturerad årsredovisning pre-
senterat resultaten av sin verksamhet. De analyser som finns i årsredovisningen
kan förbättras ytterligare när verket kompletterar med kvalitetsredovisning och
fler styckkostnader som är relevanta för att beskriva effekterna av verksamheten
i nästa års redovisning. Verket har bedrivit ett konstruktivt arbete med att
uppfylla de verksamhetsmål som regeringen satt för verksamheten både på kort och
lång sikt.
Regeringen medger att Jordbruksverket får bedriva den avgiftsfinansierade
verksamheten i samma storleksordning som tidigare budgetår. Återstående amor-
teringsbelopp för den rörliga krediten för 1990 års spannmålsöverskott bör
finansieras med återbetalda etableringsstöd.
Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10 juni 1993
förlängts till att omfatta budgetåren 1993/94-1995/96. Skälet är att det i
nuläget inte går att förutse behovet av förändringar inom Jordbruksverkets
verksamhetsområde vid ett EU-medlemskap. Regeringen har för att belysa detta i
beslut den 26 augusti 1993 gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera de
ekonomiska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för verket vid ett
svenskt EU-medlemskap. Verket lämnade den 16 december 1993 en delredovisning av
de administrativa konsekvenserna. En slutlig rapport lämnas den 1 april 1994.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens jordbruksverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
112 250 000 kr.
B 2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.
1992/93Utgift 12 151 266
1993/94Anslag 10 000 000
1994/95Förslag 10 000 000
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt för-
ordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999).
Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vissa
speciella ändamål.
Statens jordbruksverk
Bidragsram för inre rationalisering
Anslaget är i detta avseende aktuellt endast för utbetalning av redan tidigare
beviljade bidrag.
Bidragsram för yttre rationalisering
Den skogliga rationaliseringen är från allmän synpunkt mycket angelägen.
Bidraget utgör en viktig förutsättning för att större omarronderingsprojekt
skall komma i gång och kunna genomföras. I anslutning till ändringarna av jord-
förvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 1991 har ett antal omarronderings-
områden utpekats.
För budgetåret 1992/93 uppgick bidragsramen till yttre rationalisering till
5 miljoner kronor. För nya projekt får inga medel beviljas.
Jordbruksverket föreslår för budgetåret 1994/95 att bidragsramen för yttre
rationalisering uppgår till 5 miljoner kronor och att anslaget förs upp med
10 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 miljoner kronor. För när-
varande lämnas framför allt stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs
län. Stöd till dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt.
För budgetåret 1994/95 bör anslaget föras upp med 10 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att under budgetåret 1994/95 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr,
2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
B 3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering
1992/93Utgift 1 000 Reservation -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas lantbruksverksamhets
kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering
på lantbrukets område.
Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från allmän
synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och träd-
gårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och
sysselsättning i glesbygd.
För budgetåret 1993/94 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor för
jordfondsändamål.
Statens jordbruksverk
Jordfonden är ett effektivt medel i arbetet med att åstadkomma bättre
arrondering i starkt ägosplittrade områden. Att stödja omarronderingsprojekt i
sådana områden ingår bland resultatmålen för Jordbruksverket. Fonden har också
betydelse i arbetet för glesbygdsutvecklingen och sysselsättningen på företagen
där. Fonden används även för inlösen av fastigheter enligt 10 a och 14
jordförvärvslagen (1979:230) samt för inlösen av vissa fastigheter vid hög
skuldsättning hos jordbrukare. Dessutom kommer fonden till användning för att
underlätta från samhällets synpunkt viktiga arbeten som väg- och järnvägsbyggen.
Ett uttalat mål är att omsättningshastigheten i jordfonden skall vara hög. För
att uppnå resultatkravet på en ökad omsättningshastighet på jordfonden har
Jordbruksverket under året kartlagt åldersstrukturen för fastighetsinnehavet.
Samtliga länsstyrelser har treårsplaner för avveckling av de fastigheter som
förvärvades före år 1987.
Jordfondsverksamheten har, genom avyttring av äldre fastighetsinnehav, en längre
tid genererat överskott. På kort sikt kommer verksamheten att fortsätta ge
betydande vinster, speciellt i samband med avslutning av omfattande
omarronderingsprojekt i Kopparbergs län. Därefter kan förluster komma att upp-
stå. Utvecklingen är främst beroende av dels vilka förluster som kan uppkomma
vid försäljningarna efter inlösen till följd av reglerna om stöd till skuldsatta
jordbrukare, dels i vilken utsträckning de fastigheter som köptes in till
1980-talets höga fastighetspriser inte kan säljas till samma höga pris.
Jämfört med föregående budgetår har likviditeten förbättrats. Den är för när-
varande tillfredsställande på grund av försäljning av äldre fastighetsinnehav.
Det föreligger dock en risk för att fondens likviditet kan komma att bli
ansträngd till följd av inlösen av fastigheter. Den rörliga krediten på
35 miljoner kronor bör därför vara kvar även budgetåret 1994/95.
Regeringens överväganden
Med tanke på osäkerheten om jordfondens likviditet bör en rörlig kredit på
35 miljoner kronor ställas till Jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål
även under budgetåret 1994/95. Härigenom behålls en beredskap för inlösen av
fastigheter enligt jordförvärvslagen samt för inlösen av fastigheter från
skuldtyngda jordbrukare.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr i Riksgäldskontoret får
disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1994/95,
2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
B 4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
1992/93Utgift 41 651 337
1993/94Anslag 19 928 000
1994/95Förslag 40 000 000
Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd
till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Statens jordbruksverk
Anslag m.m.
Av de redovisade förlusterna budgetåret 1992/93 hänför sig 24 miljoner kronor
till jordbruksföretag och 16 miljoner kronor till trädgårdsföretag.
Förlusterna kommer troligen att fortsätta att öka under de närmaste åren till
följd av påfrestningar i samband med jordbrukets omställning. Därtill kommer
förluster på statliga garantier för lån till trädgårdsföretag, rennäringen och
delar av det regionala stödet.
Jordbruksverket uppskattar därför medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till
totalt 40 miljoner kronor.
Kreditgarantiramar
Utestående kreditgarantier, miljoner kronor
1992/93 1993/94 1994/95
Ram Utfall Ram Beräknat utfallRam, förslag
3 791 2 043 3 771 2 000 3 730
Efterfrågan på lånegarantier har minskat under senare år främst beroende på låg
investeringsverksamhet i jordbruket och god tillgång på medel på kredit-
marknaden. Efter de senaste årens kreditförluster hos de svenska bankerna har
dessa stramat åt utlåningen. Det bör leda till ökad efterfrågan på lånega-
rantier.
Jordbruksverket bedömer att nuvarande engagemangsram kommer att vara tillräcklig
för efterfrågan under budgetåret 1994/95 under förutsättning att förhållandena
på kreditmarknaden inte förändras radikalt.
Regeringens överväganden
Utgifterna för att täcka förlusterna hos företag med statliga kreditgarantier
uppgår till 41 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. I enlighet med riksdagens
tidigare ställningstagande skall garantiramen reduceras med motsvarande belopp.
Engagemangsramen uppgår för budgetåret 1993/94 till 3 771 miljoner kronor.
Enligt de bedömningar som gjorts kommer ramen att vara tillräcklig under nästa
budgetår. Anslaget bör föras upp med 40 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
B 5. Stöd till skuldsatta jordbrukare
1992/93Utgift 893 024
1993/94Anslag 10 000 000
1994/95Förslag 10 000 000
Från anslaget betalas stöd för räntebidrag och avvecklingsbidrag enligt
förordningen (1990:1092) om stöd till vissa skuldsatta jordbrukare.
Statens jordbruksverk
Stödformen har ännu ringa omfattning, bl.a. beroende på de omställningsstöd som
har lämnats under de gångna budgetåren. När dessa minskar i omfattning eller
upphör kan behovet av det här aktuella stödet väntas öka. Vidare har vissa
lättnader gjorts i villkoren för att få stöd.
Med hänsyn till osäkerheten om medelsbehovet föreslår Jordbruksverket oförändrat
anslag på 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med oförändrat
belopp.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 10 000 000 kr.
B 6. Startstöd till jordbrukare
1992/93Utgift 28 978 903
1993/94Anslag 38 000 000
1994/95Förslag 42 000 000
Från anslaget utbetalas stöd enligt förordningen (1990:980) om startstöd till
jordbrukare.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1994/95 till
42 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i enlighet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 42 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 42 000 000 kr.
B 7. Stöd till avbytarverksamhet m.m.
1992/93Utgift 435 000 000
1993/94Anslag 435 000 000
1994/95Förslag 535 000 000
Anslaget disponeras med 210 miljoner kronor för avbytarverksamhet, 30 miljoner
kronor för företagshälsovård, 120 miljoner kronor för ett socialförsäkringsskydd
och 75 miljoner kronor för produktionsanpassningsåtgärder.
33
Statens jordbruksverk
I avvaktan på behandlingen av utredningen av den framtida finansieringen av
vissa sociala åtgärder föreslår Jordbruksverket oförändrat belopp för budgetåret
1994/95.
Lantbrukarnas riksförbund har i skrivelse den 30 november 1993 föreslagit
följande preliminära fördelning för budgetåret 1994/95, nämligen för avbytar-
tjänst 200 miljoner kronor, företagshälsovård 30 miljoner kronor, social-
försäkringsskydd 135 miljoner kronor och produktionsanpassningsåtgärder 70 mil-
joner kronor.
Utredningen sociala åtgärder för jordbrukare
Regeringen bemyndigade den 14 mars 1991 chefen för Jordbruksdepartementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den framtida finan-
sieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen överlämnade
sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare våren 1993.
Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns
tillgänglig i Jordbruksdepartementet. Utredningen föreslår i korthet följande
vad gäller de olika verksamheter den hade att utreda.
Avbytartjänst
Staten bör även i fortsättningen lämna ett stöd så att förutsättningar ges för
att en rikstäckande avbytarverksamhet kan upprätthållas. Med hänsyn till dels
det statsfinansiella läget, dels behovet av EG-anpassning föreslår utredningen
dock att subventionsgraden minskas till 45 % av kostnaderna. Av konkurrensskäl
och för att främja effektiviteten bör det statliga stödet ges på ett sådant sätt
att konkurrensförutsättningarna för Lantbrukarnas Avbytartjänst AB och andra
företag blir likvärdiga. Detta innebär att anslaget av budgetmedel beräknas
minska till 200 miljoner kronor.
Företagshälsovård
Utredningen bedömer det som angeläget att Skogs- och Lantbrukshälsans verksamhet
som en branschhälsa för jordbrukare kan ges finansiella möjligheter att bestå
även på sikt. Möjligheten för detta kan bedömas bli starkt begränsad om både det
allmänna bidraget och det särskilda bidraget inom de sociala insatserna för
jordbrukare tas bort. Förutsättningar för fortsatt verksamhet torde dock i viss
mån kunna ges genom det särskilda småföretagsstöd som utredningen om
företagshälsovården föreslagit (SOU 1992:103). Utredningen föreslår, i avvaktan
på att nämnda stöd införs, att ett stöd om 25 miljoner kronor per år ges inom
ramen för de sociala åtgärderna för jordbrukare. Förslaget innebär en minskning
av anslagsposten med 5 miljoner kronor.
Socialförsäkringsskyddet
Socialförsäkringsskyddet har tillkommit efter modell från det försäkringsskydd
som löntagarna har i anslutning till kollektivavtalen. Lantbrukarnas
avtalsbundna socialförsäkringar infördes år 1978.
Utredningen föreslår att om det från jordbrukarnas sida bedöms att det i fort-
sättningen finns behov av ett socialförsäkringsskydd får det finansieras genom
individuella avgifter eller genom en kombination av individuella avgifter och
kollektiv finansiering genom lantbrukarnas organisationer. För att övergången
skall ske under socialt acceptabla former bör staten dock fortsätta att sub-
ventionera försäkringskostnaden för de lantbrukare som på grund av hälsostatus
inte kan erhålla en individuell försäkring. Det rör sig om ca 20 000 lantbrukare
eller 20 % av lantbrukarkollektivet och utredningen föreslår att en fondering på
motsvarande 520 miljoner kronor görs för att täcka försäkringskostnaden för
dessa.
Till skillnad från nu kommer ingen subventionering att ske av försäk-
ringskostnaden totalt för lantbrukarkollektivet utan således endast för den som
inte kan erhålla någon försäkring eller en försäkring mot en högre premie.
Utredningen föreslår att statens ansvar för verksamheten löses bort med ett
engångsbelopp om 260 miljoner kronor och att verksamheten därutöver tillförs de
ca 260 miljoner kronor som finns inom en särskild premieutjämningsfond inom
nuvarande skydd.
Besparingar
Besparing i årliga tillskott av budgetmedel när det gäller avbytarverksamheten
och socialförsäkringsskyddet föreslås av utredningen ske fr.o.m. budgetåret
1994/95. Besparingar i fråga om avvecklingsersättningar till mjölkproducenter
(produktionsanpassningsåtgärder) uppnås fr.o.m. budgetåret 1996/97. Totalt
beräknar utredningen besparingarna fr.o.m. 1996/97 till 210 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Regeringen anser att de av utredningen föreslagna förändringarna bör genomföras.
Ett fortsatt socialförsäkringsskydd för jordbrukare förutsätter att ansvaret för
verksamheten tas över från staten. Överläggningar om ett sådant övertagande
pågår för närvarande med Lantbrukarnas riksförbund. Besparingen på statsbudgeten
bör därmed uppgå till 210 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1996/97. För att
möjliggöra förändringen inom socialförsäkringsskyddet bör 100 miljoner kronor
anvisas engångsvis för budgetåret 1994/95.
34
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 535 000 000 kr.
B 8. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
Regeringen gav den 2 september 1993 Statens jordbruksverk i uppdrag att beräkna
stödbehovet för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1994/95. Uppdraget
redovisades i november 1993 och remissbehandlas för närvarande.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i fråga om överväganden
om stödet och anslagsberäkning i särskild ordning. Anslaget bör därför tas upp
med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budget
året 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 971 000 000 kr.
B 9. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
1992/93Utgift 3 479 842 331
1993/94Anslag 2 212 001 000
1994/95Förslag1 407 003 000
Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som vidtas
inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd inom
vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk- och
köttproduktionen.
35
1993/94 Beräknad ändring
1994/95
Regeringen
Anslag
Omställningsstöd 100 000 000 - 99 999 000
Anläggningsstöd 200 000 000 - 199 999 000
Exportkostnad för
spannmål 1 000 + 99 999 000
Inlösen av oljeväxter 210 000 000 -
Köttexport 100 000 000 - 99 999 000
Avvecklingsersättning
till mjölkproducenter 30 000 000 - 5 000 000
Vallfröstöd, m.m. 22 000 000 -
Direktbidrag 1 550 000 000 - 500 000 000
Summa 2 212 001 000 - 804 998 000
Statens jordbruksverk
Under detta anslag förs två stycken tusenkronorsposter upp för omställningsstöd
och anläggningsstöd. Stödramen för anläggningsstödet är maximerad till
500 miljoner kronor och är fulltecknad. Villkor m.m. för stöden finns i
förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till
jordbrukare m.m. (omtryckt 1991:1177).
Inlösensystemet för spannmål skall enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik
behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I den utsträckning
det uppstår spannmålsöverskott under denna period och dessa inte kan finansieras
av de interna avgifter som också behålls övergångsvis skall kostnaderna belasta
statsbudgeten. En förslagsvis anslagspost på 1 000 kr bör tas upp för ändamålet.
Från denna anslagspost täcks kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna
i avvaktan på framtagande av en alternativ skördeuppskattningsmetod.
Den svenska oljeväxtodlingen skall enligt riksdagens beslut bibehållas på
oförändrad nivå. Staten skall under en övergångstid av fyra år fr.o.m.
budgetåret 1991/92 täcka kostnaderna för detta. Finansieringen av inlösen av den
svenska oljeväxtskörden sker delvis med intäkter från försäljning av och
fettvaruavgifter på inhemsk olja. Därutöver beräknas ett behov av ca
280 miljoner kronor som bör anvisas under en förslagsvis anslagspost.
Enligt riksdagsbeslut har tidigare beslut om ett tillfälligt köttexportåtagande
ändrats. För detta ändamål disponeras sammanlagt 550 miljoner kronor under
perioden den 1 juli 1991 till den 31 december 1994. Förslagsvis bör för
budgetåret 1994/95 anslagsposten föras upp med 100 miljoner kronor. Beroende på
marknadsförhållanden m.m. kan dock ett verkligt utfall komma att avvika för
aktuellt regleringsår. Detta belopp skall också täcka kostnaderna för galt- och
betäckningsstatistiken.
Avvecklingsersättning till mjölkproducenter beräknas för budgetåret 1994/ 95
till ca 100 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor skall belasta detta
anslag.
Anslutningen till systemet påverkas inte bara av ersättningens storlek utan
framför allt av produktionens lönsamhet. Det är därför svårt att bedöma den
framtida anslutningen och därmed kostnaden.
Från anslagsposten Vallfröstöd m.m. lämnas stöd till odling av konservärter som
fr.o.m. budgetåret 1991/92 erhåller stöd i form av exportbidrag, med 30 öre/kg,
dock högst 10 miljoner kronor. Jordbruksverket föreslår oförändrat belopp för
budgetåret 1994/95 under förutsättning att nuvarande regler för handeln med EU
är oförändrade.
Enligt förordningen (1990:941) lämnas stöd till odling av bruna bönor och
vallväxtfrö under perioden 1991/92-1993/94 med 2 resp. 10 miljoner kronor per
år. Enligt gällande beslut löper således stödperioden ut i och med utgången av
innevarande budgetår.
Om odlingen av vallväxtfrö och bruna bönor skall bevaras på nuvarande nivå fram
till ett eventuellt svenskt EU-inträde bedömer Jordbruksverket att stödperioden
behöver förlängas. Verket tar dock inte upp något belopp på dessa poster.
Direktbidrag
För budgetåret 1993/94 beräknas att arealbidrag betalas ut till ett belopp av ca
870 miljoner kronor för en areal om ca 1 250 000 ha till ca 55 000 jordbrukare.
För budgetåret 1994/95 har beslut fattats att arealbidrag skall utgå.
Djurbidrag föreslås i prop. 1993/94:3 om villkoren för vegetabilieproduktionen
efter budgetåret 1993/94 utgå för am- och dikor, köttdjur samt lamm på en
oförändrad nivå medan bidraget för mjölkkor föreslås försvinna. Totalt för
budgetåret 1994/95 beräknas kostnaden för djurbidragen till 369,2 miljoner
kronor.
Stöd till grönmjölsproduktionen utgår enligt prop. 1992/93:183 Vissa frågor
rörande jordbruket och trädgårdsnäringen med högst 7 miljoner kronor för
budgetåren 1993/94 och 1994/95.
För främjandet av ekologisk produktion skall enligt prop. 1992/93:100 bil. 10
anvisas 10 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 och 1994/95 utöver nuvarande
budgetmedel.
Från anslagsposten Omställningsstöd bör också täckas kostnaderna för att
upprätthålla lantbruksregistret med oförändrad omfattning.
Jordbruksverket disponerar under budgetåret 1993/94 en rörlig kredit på
700 miljoner kronor för inlösen av spannmål och oljeväxter. Verket beräknar att
denna kan sänkas till 500 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Möjlighet bör
finnas för regeringen att höja krediten om så krävs. För finanseringen av
underskottet i spannmålsregleringen för 1990 års skörd fick verket disponera en
rörlig kredit på 1 050 miljoner kronor som delvis amorterats. Jordbruksverket
beräknar att under budgetåret 1993/94 slutamortera huvuddelen av den kvarstående
krediten. Eventuell kvarstående kredit per den 30 juni 1994 bör rymmas inom
ramen för krediten avseende inlösen av oljeväxter och spannmål.
Verksamhetsområde - omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom
näringarna
När det gäller omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom
näringarna följer Jordbruksverket upp verksamheten enligt uppdrag från
regeringen och redovisar i rapporter och övriga utredningar/uppföljningar om
utvecklingen inom näringarna.
Sedan beslutet om ny jordbrukspolitik våren 1990 har förutsättningarna ändrats i
flera avseenden för jordbruksnäringen. Den främsta orsaken är den svenska
medlemsansökan till EG vilken har lett till ett antal åtgärder för att
harmonisera svensk jordbrukspolitik med den som bedrivs inom EG.
Den extrema torkan sommaren 1992 påverkade jordbruket och bidrog tillsammans med
det försämrade konjunkturläget till en låg inkomstnivå för delar av
jordbruksnäringen. Av verkets redovisning framgår att detta har lett till att
den produktionsnedgång som skedde på animaliesidan, under inledningsfasen av den
nya jordbrukspolitiken, åter igen börjat öka. Främst är det inom mjölk- och
fläsksektorn som produktionsökningarna äger rum. Detta leder i sin tur till att
om inte produktionsökningarna kan avsättas inom landet kommer detta att leda
till sjunkande producentpriser.
Jordbruksverket betalar ut stöd/bidrag till jordbruket inom
omställningsprogrammet m.m. En nedgång i antalet ärenden har ägt rum inom
områdena omställningsstöd och djurbidrag. Ett visst utökat arbete för kon-
trollverksamheten har riktats mot tilläggsbeloppet för Norrland och uppföljning
av alternativ markanvändning inom omställningsprogrammet.
Regeringens överväganden
Allmänt om utvecklingen 1993/94 och 1994/95
Övergångsåtgärderna enligt 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut
fasas i stort sett ut under budgetåren 1993/94-1994/95. Endast smärre program
och permanenta åtgärder kvarstår budgetåret 1994/95. Samtidigt sker en
avtrappning av direktbidragen. Sammantaget ger detta relativt kraftiga
reduktioner av anslagen.
Perioden påverkas emellertid också av de beslut som fattats av regering och
riksdag i syfte att gradvis överbrygga perioden fram till ett EU-medlemskap med
utgångspunkt i att ett sådant träder i kraft den 1 januari 1995. De beslut som
fattats påverkar i viss utsträckning kostnaderna för det ursprungliga
omställningsprogrammet.
Kostnaderna för spannmålsexporten låg utanför den beräknade kostnadsramen för
1990 års beslut. På grund av omställningens omfattning och skördarnas storlek
åren 1991 och 1992 belastades statsbudgeten endast med 22 miljoner kronor dessa
år.
De uteblivna exportkostnaderna till följd av omställningsprogrammet beräknas för
hela perioden 1991/92-1994/95 (vid normal skörd år 1994) till ca 3 700 miljoner
kronor.
Osäkerheten i kalkylerna över de ekonomiska balanserna för budgetåren 1993/94
och 1994/95 ökade i samband med de förändringar som vidtogs av riksdagen under
våren 1993. Höjningen av inlösenpriset med 15 öre per kg i förhållande till
regeringens förslag innebar ett större beroende av årsmånsvariationer.
Särskilt om budgetåret 1993/94
Spannmålsexporten
Nuvarande prognoser över skörd och världsmarknadspriser kommer sannolikt
innebära att inflytande förmalningsavgifter inte kommer att täcka kostnaderna
för spannmålsexporten. Nuvarande anslagskonstruktion innebär att en särskild
förslagsvis anslagspost på 1 000 kr tagits upp för exportkostnader. Till
skillnad från de tidigare två budgetåren kan således statsbudgeten komma att
belastas med exportkostnader under budgetåret 1993/94.
Direktbidrag
Direktbidragens omfattning och användning har beslutats i samband med regle-
ringsbrev för budgetåret 1993/94. I förhållande till anvisat belopp om
1 550 miljoner kronor har en viss underbudgetering skett. Anslagsposten är
emellertid obetecknad och får således inte överskridas. Underskottet skall
enligt planen tas av det överskott av regleringsmedel som finns under anslaget
från tidigare budgetår.
Sedan underskottet vad gäller direktbidragen för budgetåret 1993/94 täckts av
tillgängliga regleringsmedel under anslaget skall resterande regleringsmedel i
sin helhet disponeras för att täcka kostnader för spannmålsexport. Anslagsposten
för spannmålsexport bör således inte få disponeras förrän samtliga reglerings-
medel tagits i anspråk.
36
Särskilt om budgetåret 1994/95
Spannmålsexporten
Kostnaderna för spannmålsexporten har i tidigare kalkyler vid normala skörde-
förhållanden och en exportkostnad av 50-60 öre per kg beräknats till
610-732 miljoner kronor. Som en följd av det förlängda inlösenförfarandet kommer
detta troligen att leda till en belastning på den särskilda anslagsposten för
export. Sammantaget bedöms emellertid de olika åtgärderna som vidtagits inte
leda till ökade kostnader för omställningen.
Direktbidrag
Anslagsposten för direktbidrag bör minskas med 500 miljoner kronor till
1 050 miljoner kronor.
I prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
föreslogs ett arealbidrag på 900 kr/ha för budgetåret 1994/95 samt aviserades
nivån på övriga direktbidrag. Riksdagen har beslutat om arealbidraget i enlighet
med förslaget (bet. 1993/94:JoU6, rskr. 1993/94:43)
Som anfördes i prop. 1993/94:3 bör direktbidragskostnaderna finansieras inom
ramen för anvisade direktbidrag och tillgängliga regleringsmedel inkl.
inflytande förmalningsavgifter budgetåret 1994/95.
Direktbidrag bör fördelas enligt följande:
Mkr
Arealbidrag 900 kr/ha 1 350
Am- och dikobidrag 1 000 kr/djur 180
Ungnötsbidrag 155 kr/djur 180
Får och lamm 90 kr/djur 20
Bekämpning av djursjukdomar 20
Ekologisk odling 10
Grönmjölsproduktion 7
1 767
Regeringens förslag innebär som tidigare aviserats att direktbidraget till
mjölkproduktionen tas bort. Riksdagens jordbruksutskott har vid sin behandling
av prop. 1993/94:3 anfört att utskottet inte utesluter att det kan finnas ett
behov av att ompröva nivån på det nuvarande gränsskyddet när hela kobidraget
avskaffas från den 1 juli 1994 (bet. 1993/94:JoU6).
Som regeringen anförde i 1993 års budgetproposition (bil. 10 s. 25) skall
justeringen av direktstöd och gränsskydd kunna vidtas i syfte att anpassa pris-,
stöd- och kostnadsnivåer inom animalieproduktionen till EG:s nivåer. Det
framhölls i detta sammanhang att åtgärdernas omfattning till viss del är
beroende av valutakursförändringar men också av behovet av strukturella
förändringar inom livsmedelssektorn. Regeringen kommer således att följa
utvecklingen på området och i mån av behov vidta de åtgärder som kan bidra till
målsättningen att Sverige vid ett EU-inträde skall ha en konkurrenskraftig
jordbruks- och livsmedelssektor.
I betänkandet (SOU 1992:119) Svensk trädgårdsnäring framhålls att medan
långsiktiga förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk
trädgårdsnäring så föreligger ett betydande anpassningsproblem under de år som
närmast följer efter ett EU-inträde.
Problemet för svensk odling är, enligt utredningen, att anpassningen till EG:s
lägre producentpriser vid ett EU-inträde kommer att ske snabbare än utjämningen
för de dominerande kostnaderna, dvs. kapital, arbetskraft och energi. Mot
bakgrund av utredningens förslag föreslog regeringen att 25 miljoner kronor
skulle anvisas för perioden fram t.o.m. den 31 december 1994 för vissa
anpassningsåtgärder, som t.ex. stöd för produktutveckling. Riksdagen beslutade i
enlighet med regeringens förslag (prop. 1992/93:183, bet. 1992/93:JoU20, rskr.
1992/93:330). Samtidigt uppdrog riksdagen åt regeringen att utreda vissa
ytterligare frågor rörande trädgårdsnäringen.
Mot bakgrund av riksdagsbeslutet uppdrog chefen för Jordbruksdepartementet åt en
särskild arbetsgrupp att utreda förutsättningarna för ytterligare
skattelättnader på energiområdet för trädgårdsföretag. Arbetsgruppen skall också
utreda omfattningen av fruktodlingens ekonomiska problem och föreslå lämpliga
åtgärder. Vidare skall gruppen överväga behovet av insatser för att underlätta
den svenska trädgårdsnäringens anpassning till EG-förhållanden.
Arbetsgruppen överlämnade den 1 oktober rapporten (Ds 1993:73) Växthusnäringens
energibeskattning.
De övriga delarna av utredningsuppdraget redovisas inom kort.
Regeringen avser att vid sin behandling av redovisade förslag ta ställning till
lämpliga former för ytterligare stöd till trädgårdsnäringen.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning vars uppgift är att lämna förslag
till ett svenskt program för stöd enligt EG:s förordning om miljövänliga
jordbruksmetoder och bevarandet av landskapet. Regeringen angav i direktiven att
det inom ramen för dessa program bör ingå ett förslag till stöd för omläggning
till ekologisk produktion. Ytterligare medel för stöd till den ekologiska
odlingen bör emellertid anvisas redan budgetåret 1994/95, bl.a. genom en
förstärkning av resurserna för information och marknadsföring. Regeringen
återkommer till denna fråga inom kort.
För anslagsposten Export av kött har av Jordbruksverket tagits upp en post på
100 miljoner kronor motsvarande den ramökning som beslutades våren 1993. Det
mesta tyder emellertid på att belastningen för denna åtgärd i huvudsak kommer
att uppstå budgetåret 1993/94. I konsekvens med fattade beslut och vad som
anförts i det föregående är det en rimligare budgetering att anvisa motsvarande
belopp under anslagsposten för spannmålsexport. Kostnaderna för de objektiva
skördeuppskattningarna bör liksom hittills täckas från anslagsposten. I linje
med övriga åtgärder på vegetabilieområdet bör inte bidragen till bruna bönor och
vallfrö tas bort. Av lantbruksregistrets kostnader bör 3 miljoner kronor
motsvarande kostnaderna för det extra behov av uppgifter som krävs för
administration av bl.a. omställningsåtgärder täckas från anslagsposten
Omställningsbidrag.
Belastningen på anslagsposterna styrs antingen genom fastställda ramar eller
beslutade regelsystem. Belastningen för ett enskilt år kan därför vara svår att
uppskatta.
För att amortera den rörliga kredit som ställts till Jordbruksverkets förfogande
för att finansiera exportkostnader för 1990 års spannmålsöverskott får verket i
mån av behov liksom budgetåret 1993/94 disponera återbetalda medel avseende
etableringsstöd. Den rörliga kredit som Jordbruksverket föreslagit bör ställas
till verkets förfogande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att medge att Statens jordbruksverk för inlösenav
oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskottet ispannmåls-
regleringen för 1990 års skörd under budgetåret 1994/95får disponera en rörlig
kredit på 500 000 000 kr i Riksgäldskontoret,
2. bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter somStatens
jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
3. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 1 407 003 000 kr.
B 10. Rådgivning och utbildning
1992/93Utgift 36 478 454 Reservation 24 305 647
1993/94Anslag 29 785 000
1994/95Förslag 29 785 000
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och
utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för
landskapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
Statens jordbruksverk
Rådgivning
Rådgivningen inriktas mot att sprida information om konsekvenserna av det livs-
medelspolitiska beslutet och möjligheterna för en EG-anpassning av jordbruket
inför ett medlemskap.
Utvecklingsprojekt
Ett antal projekt prioriteras. Med de erfarenheter som finns i dag av pågående
projektverksamhet är bl.a. ytterligare satsningar inom bioenergiproduktion, små-
skalig livsmedelsproduktion och landsbygdsturism angelägna.
Verksamhetsuppföljning
Verket har fortsatt utvecklingsarbetet med framtagande av längre utbildningar
under det gemensamma namnet "Företagsutveckling på landsbygden". Ytterligare fem
utbildningar har färdigställts under året. Det pågår också ett antal
utvecklingsprojekt både på riksnivå och länsnivå som syftar till att erfaren-
heter och resultat från projekten kan utnyttjas i rådgivnings- och utbildnings-
verksamheten.
Antalet jordbrukare som har deltagit i längre utbildningar har ökat. Ökningen är
dock mindre än väntat. Orsaken är i första hand svårigheten att rekrytera
deltagare och i viss mån beroende av personalbrist på länsstyrelserna. Under
kommande verksamhetsår kommer ytterligare resurser läggas på marknadsföring och
rekrytering.
Antal jordbrukare som erhållit individuell rådgivning har minskat kraftigt men
tidsåtgången per företag har ökat från i genomsnitt två till fem timmar per
företag.
Behovet av individuella insatser till högt skuldsatta jordbrukare har ökat under
året men efterfrågan är fortfarande relativt låg.
Antalet informationsdagar har minskat dels på grund av ett minskat behov, dels
på grund av satsningarna på längre utbildningar.
Ökade resurser kommer att läggas på uppföljning av utbildningar och utveck-
lingsprojekt samt en successivt ökad utgivning av informationsblad och rappor-
ter.
Programmet för rådgivning och utbildning bör fullföljas men inriktas mer på
EG-frågor som berör jordbruket.
Naturbruks/lantbruksskolor
För att ytterligare utveckla skolorna bör, utöver de medel som riksdagen
beslutade om för budgetåret 1993/94, ytterligare 5 miljoner kronor tillföras
naturbruks/lantbruksskolorna av tillgängliga prisregleringsmedel för budgetåret
1994/95.
Regeringens överväganden
De utökade rådgivnings- och utbildningsinsatser som enligt det livsmedels-
politiska beslutet skall genomföras under omställningsperioden är mycket
angelägna. Det är också viktigt att utbildning i och information om EU-frågorna
lyfts fram i arbetet. Prisregleringsmedel bör dock inte tillföras verksamheten.
Anslaget bör föras upp med 29 785 000 kr för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 29 785 000 kr.
B 11. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
1992/93Utgift 124 500 000
1993/94Anslag 12 500 000
1994/95Förslag 12 500 000
1 Anslaget Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m.
Under detta anslag har anvisats stöd till sockerbruken på Öland och Gotland.
Enligt riksdagens beslut skall stöd lämnas under en övergångsperiod. Mörbylånga
sockerbruk har lagts ned. Det statliga stödet till Roma sockerbruk lämnas längst
t.o.m. 1995 års betkampanj.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att 12,5 miljoner kronor tas upp för budgetåret 1994/95
under förutsättning att Roma sockerbruk är i drift.
Regeringens överväganden
Anslaget bör i likhet med Jordbruksverkets förslag föras upp med 12,5 miljoner
kronor som stöd för driften av Roma sockerbruk.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.
37
C. Skogsbruk
C 1. Skogsvårdsorganisationen
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårdsor-
ganisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksamhet vid
Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen
Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisationen
1,3 miljarder kronor under budgetåret 1992/93. Det är en minskning med 6 %
jämfört med föregående år. Det ekonomiska utfallet för den samlade verksamheten
var negativt och sämre än föregående år. Orsaken härtill var främst att för-
säljningen av skogsfrö och skogsplantor minskade som en följd av låg-
konjunkturen. Vidare påverkas resultatet av att försäljningen av skogsplantor
inom ramen för jordbrukets omställningsprogram blev väsentligt mindre än
beräknat. Den övriga verksamhetens resultat belastas, till följd av ändrade
redovisningsprinciper, av att Skogsstyrelsen på revisorernas inrådan fört upp en
ackumulerad semesterlöneskuld.
Enligt Skogsstyrelsen har osäkerheten om organisationens framtida uppgift och
dimensionering påverkat arbetet negativt. Insatserna inom såväl
uppdragsverksamheten som i myndighetsverksamheten har minskat i volym samtidigt
som inriktningen har förändrats. Medan uppdragen åt skogsbruket har minskat har
uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna ökat. Det statliga stödet till
skogsbruket minskade med ca 75 % under perioden 1989/90-1992/93. Lagtillsynens
omfattning har minskat. Verksamheten har i stället inriktats mer på uppföljning
av miljöhänsyn. Verksamheten med rådgivning och information har ändrat
inriktning mot mer naturvård och ekologi. Genom kampanjen Rikare Skog har ca
85 000 skogsägare utbildats. Skogsstyrelsen avser att utvärdera effekterna av
kampanjen. Den översiktliga skogsinventeringen som startades år 1980 avslutas
under innevarande budgetåret. Totalt har 90 % av landets privatskogar
inventerats. Antalet skogsbruksplaner som framställts i samband med
inventeringen har successivt minskat. Inventeringen av nyckelbiotoper övergick
under året från metodutveckling till storskalig försöksinventering i samtliga
län. 1992/93 års återväxttaxering visar att den areal som föryngras genom
plantering har minskat kraftigt medan arealen naturlig föryngring har ökat,
främst inom privatskogsbruket.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.
Skogsstyrelsen har lämnat en enkel anslagsframställning för budgetåret 1994/95
som tar sin utgångspunkt i riksdagsbeslutet för perioden 1993/94- 1995/96 om en
ny skogspolitik. Skogsstyrelsen har kompletterat sin anslagsframställning med en
rapport om resultaten från försöksverksamheten med skogsmarkskalkning.
Skogsstyrelsens bedömning är att den verksamheten behöver öka i omfattning
successivt och att ytterligare medel härför behövs under innevarande
treårsperiod.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet, som lades fast
i den skogspolitiska propositionen 1993, är att verka för att landets skogar
vårdas och brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade målen för
skogspolitiken kan uppnås.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 278 952 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
278 952 000 kr 278 952 000 kr
Resultatbedömning
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, bet.
1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352).
Skogsstyrelsen har för första gången lämnat en årsredovisning. Verksamheten
under det redovisade budgetåret, 1992/93, präglades av översynen av
skogspolitiken och myndighetens organisation.
Regeringen bedömer att resultatredovisningen är i huvudsak god men ännu inte av
sådan kvalitet att det enbart med utgångspunkt i årsredovisningen går att göra
de avvägningar som resultatstyrningen kräver. En fördjupad prövning av verksam-
heten gjordes emellertid i anslutning till propositionen om den nya skogs-
politiken.
Slutsatser
Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksamhet för
treårsperioden 1993/94-1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för
verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande
målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är att verka för ett ansvarsfullt
nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet med de av statsmakterna
beslutade målen för skogsbruket.
Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare
inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med
myndighetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter
som följer direkt härav kommer behovet av rådgivning, information och utbildning
att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Därtill kommer den vik-
tiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska
målen uppfylls. En förändring av organisationen pågår till följd av minskade
resurser inom den allmänna verksamheten. Organisationen påverkas vidare av att
den statliga frö- och plantverksamheten bolagiseras inom kort.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 1 000 kr.
C 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
1992/93Utgift 321 577 354
1993/94Anslag 274 906 000
1994/95Förslag 278 952 000
Myndighetsanslaget till Skogsvårdsorganisationen är anpassat till de förändrade
arbetsuppgifter som den nya skogspolitiken innebär.
I enlighet med det principbeslut som riksdagen har fattat om ansvar för den
statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 1 104 000 kr
beräknats under detta anslag för statistik inom skogsområdet i stället för under
sjunde huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan
Statistiska centralbyrån och andra myndigheter finns i bil. 8 under nämnda
anslag.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 278 952 000 kr. Medelsbehovet har
beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret1994/95
anvisar ett ramanslag på 278 952 000 kr.
C 3. Bidrag till skogsvård m.m.
1992/93Utgift 188 045 096
1993/94Anslag 90 000 000
1994/95Förslag 60 000 000
Från anslaget täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats
före den 1 juli 1993 och kostnaderna för avsyning av aktuella projekt före
utbetalning av de beslutade bidragen.
Skogsstyrelsen
Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 30 miljoner kronor i
förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 60 miljoner
kronor.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljoner
kronor nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 60 000 000 kr.
C 4. Stöd till byggande av skogsvägar
1992/93Utgift 9 871 349
1993/94Anslag 6 000 000
1994/95Förslag 400 000
Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli 1992.
Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag och avsyning av
dessa projekt.
Skogsstyrelsen
Medelsbehovet för budgetåret 1994/95 beräknas minska med 5,6 miljoner kronor i
förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör uppgå till 400 000 kr.
Regeringens överväganden
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 400 000 kr
nästa budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 400 000 kr.
C 5. Insatser för skogsbruket
1993/94Anslag 99 000 000
1994/95Förslag 99 000 000
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbruket.
Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåtgärder,
bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsom-
rådet, intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsernas beslut samt
projektmedel för slutförande av inventeringarna av småbiotoper och sumpskogar.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen har i en rapport om skogsmarkskalkning föreslagit att det
nuvarande programmet successivt utvidgas. I avvaktan på att styrelsens uppdrag
att närmare utreda skogsskadorna har färdigställts sommaren 1994 föreslår
styrelsen efter samråd med Statens naturvårdsverk en fortsatt försöksverksamhet.
Medelsbehovet beräknas öka med 11 miljoner kronor i förhållande till innevarande
budgetår. Hela anslaget bör uppgå till 110 miljoner kronor.
Regeringens överväganden
Försöksverksamheten med skogsmarkskalkning bör i avvaktan på ställningstagandena
till Skogsstyrelsens slutrapport fortsätta på oförändrad nivå. Skogsstyrelsen
bör bemyndigas att disponera reserverade medel under nionde huvudtitelns äldre
anslag Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare och Särskilda
skogsvårdsinsatser i norra Sverige för insatser som syftar till att minska
antalet olycksfall i privatskogsbruket resp. för att täcka kostnader för
fördjupade verksamhetsplaner i fjällnära skogar. Beloppen uppgår till 2,8 resp.
1,1 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 99 000 000 kr.
38
D. Fiske
D 1. Fiskeriverket
1992/93Utgift 57 147 656
1993/94Anslag 49 221 000
1994/95Förslag 53 272 000
Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäringen,
fritidsfisket och fiskevården. Verket skall bl.a. leda de statliga åtgärderna
för att främja fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeriverkets
organisation m.m. framgår av förordningen (1991:827) med instruktion för
Fiskeriverket.
Fiskeriverket
I sin enkla anslagsframställning finner Fiskeriverket ingen anledning att
föreslå avvikelser från den inriktning av verksamheten och den budgetram för
budgetåren 1993/94-1995/96 som har fastställts av riksdagen (prop. 1992/ 93:100
bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231). Verket påpekar dock bl.a. att
ett medlemskap i EU kan komma att innebära omfattande förändringar i
förutsättningarna för verkets arbete under planeringsperioden.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 53 272 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
53 272 000 kr 53 272 000 kr
Fiskeriverket redovisar innan årsskiftet till Jordbruksdepartementet de
ekonomiska och administrativa konsekvenserna för verket till följd av ett
EU-medlemskap.
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93 FiU:7, rskr. 1992/93:122) har 3 828 000 kr beräknats
under anslaget för fiskestatistik i stället för som hittills under sjunde huvud-
titelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Re-
geringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska cen-
tralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Fiskeriverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på53 272 000
kr.
D 2. Främjande av fiskerinäringen
D 3. Särskilda insatser för fisket
D 4. Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland
D 6. Bidrag till fiskevård
Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor som har behandlats av Utred-
ningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter. Beståndsvariationer för den
naturreproducerade laxen i Östersjön är en av frågorna. Arbetet bedrivs med
sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under våren
1994.
I avvaktan på att beredningen slutförs bör ifrågavarande anslag föras upp med
oförändrade belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
1. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 beräknar ett
reservationsanslag på 4 084 000 kr,
2. till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1994/95 beräknar ett för
slagsanslag på 26 391 000 kr,
3. till Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland förbudgetåret
1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr,
4. till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 beräknar ett reservations
anslag på 3 612 000 kr.
39
D 5. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.
1992/93Utgift 13 583 622
1993/94Anslag 1 000 000
1994/95Förslag 1 000 000
Från anslaget täcks kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139) om
ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen
(1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden.
Fiskeriverket
Fiskeriverket föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Regeringens överväganden
Fiskeriverket överlämnade i januari 1992 på regeringens uppdrag en utvärdering
av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket. Ytterligare underlag behövs
innan regeringen kan ta ställning i frågan. Den bereds bl.a. inom ramen för
Utredningen om förutsättningarna för en levande skärgård. Utredningen skall vara
klar den 1 april 1994.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen förslår att riksdagen
till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
40
E. Rennäring m.m.
E 1. Främjande av rennäringen
1992/93Utgift 10 556 480 Reservation 4 517 753
1993/94Anslag 11 017 000
1994/95Förslag 11 017 000
En del av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av
Jordbruksverket efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för
rennäringsutövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av
rennäringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskadeskydd vid svåra
renbetesförhållanden, konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund,
inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram för
samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar renskötande samer. Anslaget
används också för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års
svensk-norska renbeteskonvention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar
samt för statens del av kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och
markanvändningsplanering.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att anslaget förs upp med 11 017 000 kr och anför bl.a.
följande.
Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om renbetning
m.m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa
stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att underhålla riksgränsstängsel i
Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppförande
och underhåll av dessa stängsel. Stängslen utsätts för stora skador främst i
samband med snösmältningen. Vissa sträckningar bör byggas om. Mot bakgrund av
konventionen bör staten fortlöpande betala de verkliga kostnaderna för att hålla
stängslen.
Framtagandet av underlag för renbetesinventeringar fortsätter. Arbetet sker i
samarbete med forskare och företrädare för berörda intressen. Den rådgivning
till rennäringen som bedrivs av länsstyrelserna i samverkan med Jordbruksverket
håller på att utvecklas genom samarbete med såväl svenska som norska forskare.
Rådgivningen är huvudsakligen inriktad på att uppnå en bättre
hjordsammansättning genom individmärkning och strategiskt slaktuttag. Inom många
samebyar har nu intresset för individmärkning ökat kraftigt. Genom individuell
vägning av djur får samebyarna bättre förutsättningar att inrikta näringen på
hög köttproduktion och samtidigt begränsa renantalet till vad markerna tål. För
den långsiktiga hushållningen och rennäringens ekonomiska avkastning är det
väsentligt att denna rådgivning kan fortsätta i samma omfattning som för
närvarande.
Kostnaderna för såväl konsulentverksamheten vid Svenska samernas riksförbund som
trygghetsförsäkringen ökar. Omfattningen av försäkringen har förändrats för att
begränsa premiehöjningarna.
Regeringens överväganden
Det är angeläget att underlaget för renbetesinventering fortlöpande kommer till
utnyttjande i praktiska inventeringar så att renantalet kan anpassas till vad
betesmarkerna tål långsiktigt.
Vid de årliga överläggningarna mellan staten och företrädare för rennäringen om
användningen av de medel under detta anslag som inte disponeras för underhåll av
stängsel och för vissa andra av statens kostnader har rennäringen hittills
företrätts av Svenska samernas riksförbund. Sametinget har numera trätt i
verksamhet. Sametinget har bl.a. till uppgift att bevaka att rennäringens behov
beaktas. Med hänsyn till detta och då alla samebyar inte är medlemmar i Svenska
samernas riksförbund bör Sametinget i fortsättningen företräda rennäringen vid
överläggningarna med staten.
Sammanlagt bör anslaget föras upp med 11 017 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Främjande av rennäringen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations
anslag på 11 017 000 kr.
E 2. Prisstöd till rennäringen
1992/93Utgift 28 639 950
1993/94Anslag 38 000 000
1994/95Förslag 38 000 000
Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet finns i
förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött. Enligt riksdagens beslut
skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare för rennäringen
om nivån på prisstödet (bet. 1989/90:JoU14, rskr. 1989/90:194).
Statens jordbruksverk
Antalet slaktade renar under budgetåret 1992/93 var ca 84 100. Av dessa
godkändes ca 76 200 vid köttbesiktning. Kassationen uppgick således till knappt
8 000 renar. Budgetåret 1991/92 uppgick kassationen till ca 22 000 djur. Den
minskade kassationen förklaras bl.a. av ökad utfodring av slaktren.
Utbetalningarna av prisstöd har ökat på grund av den kraftigt minskade
kassationen av renar med för hög cesiumhalt.
Mot bakgrund av att renantalet är allför högt i vissa områden och att
avräkningspriset på renkött fallit under de senaste åren har Jordbruksverket
efter överläggningar med Svenska samernas riksförbund beslutat att 50 öre per
kilo av pristillägget för såväl vuxen ren som renkalv skall avsättas för
marknadsföringsåtgärder. Det är angeläget att dessa marknadsföringsinsatser kan
fortsätta även budgetåret 1994/95.
Prisstödets differentiering, där prisstödet är 6 kr högre för renkalv än för
vuxen ren, bör tills vidare behållas. På så sätt uppnås en samverkan med de
rådgivningsinsatser som görs och som skall leda till att begränsa renantalet
till vad renbetesmarkerna tål. Samtidigt stimuleras en ökad köttproduktion.
En stor del av renskötselföretagens kostnader utgörs av transportkostnader. Ett
renskötselföretag har ett litet behov av insatsvaror som t.ex. foder. Såväl
kostnader för inköp av transportmedel som drivmedelskostnader har ökat kraftigt
genom växelkursförändringar och höjd bensinskatt. Renskötselföretagens
produktionskostnader bedöms därför ha ökat mer än inom t.ex. jordbruket.
Jordbruksverket föreslår mot denna bakgrund och efter överläggningar med Svenska
samernas riksförbund att prisstödet till rennäringen kostnadsuppräknas med 1 kr
per kilo till 11 kr per kilo för vuxen ren och till 17 kr per kilo för renkalv.
Regeringens överväganden
Prisstödet till rennäringen lämnades tidigare som ett fast belopp per slaktad
ren. Den 1 juli 1993 övergick prisstödet till att vara ett kilorelaterat stöd
(prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115). Pristillägget beräknas
på slaktkroppens vikt och lämnas med 10 kr per kilo för vuxen ren och med 16 kr
per kilo för kalv. Pristillägget får användas till de stödformer som
Jordbruksverket beslutar efter överläggningar med Svenska samernas riksförbund.
Jordbruksverket har efter sådan överläggning beslutat att av pristillägget skall
50 öre per kilo slaktad vikt avsättas för ett kollektivt marknadsstöd.
Prisstödet är ett medel i rationaliseringen av renskötseln. Regeringen föreslog
därför i prop. 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m. att prisstöd vid
slakt av ren endast borde lämnas till renägare som har renskötsel som sta-
digvarande yrke. Något prisstöd borde enligt propositionen därför inte lämnas
till de som närmast bedriver renskötsel som hobbyverksamhet. Mot denna bakgrund
föreslogs att prisstöd inte skulle lämnas till renägare som har färre än 50
renar.
Riksdagen fann vid behandlingen av propositionen att det borde övervägas att i
fortsättningen ge prisstöd endast till renägare för vilka reninnehavet utgör ett
väsentligt inslag i försörjningen. I de fall renägandet endast är att betrakta
som något av en hobby eller ett sätt att förse det egna hushållet med renkött
bör enligt riksdagens beslut något prisstöd inte lämnas. Systemet skall vara
administrativt enkelt. Regeringen borde göra de närmare överväganden som
erfordras (bet. 1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115).
Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Jordbruksverket att
redovisa förslag till den närmare utformningen av villkoren för att aktuella
renägare skall erhålla prisstöd vid slakt. Verket konstaterar i sin redovisning
av uppdraget att det är svårt att ur den grupp renägare som har under 50 renar
särskilja dem som bedriver renskötseln som ett väsentligt inslag i försörjningen
och att det i vart fall inte kan förenas med kravet på att systemet skall vara
administrativt enkelt. Att särskilja vilka renägare med lågt reninnehav som
skulle bli prisstödsberättigade skulle kräva utredning i varje enskilt fall. In-
täkterna från rennäringen skulle då behöva sättas i relation till renägarens
eller familjens totala intäkter under ett visst år. Verket bedömer att ett
sådant förfarande från såväl administrativ synpunkt som kostnadssynpunkt är
mindre lämpligt. De renägare som inte blir berättigade till prisstöd torde komma
att anpassa sig till ett förändrat system. De kan strax före slakt sälja slakt-
djuren till någon anhörig eller vän som tillhör gruppen stödberättigade. Priset
på renen kan sedan bestämmas när avräkning från slakteriet nått den nya
renägaren. Jordbruksverket anser att det inte går att finna en lösning som
förenar kravet på att särskilja renägare vars reninnehav utgör ett väsentligt
inslag i försörjningen med kravet om att systemet skall vara administrativt
enkelt. Verkets slutsats är därför att förslaget att särskilja de renägare som
har renskötseln som hobby från de som bedriver den som ett väsentligt inslag i
försörjningen inte är praktiskt genomförbart.
Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har yttrat sig
över förslaget. De delar Jordbruksverkets uppfattning. Också regeringen delar
Jordbruksverkets bedömning. Det torde vara närmast ogörligt att åstadkomma ett
fungerande administrativt system för att pröva om reninnehavet utgör ett väsent-
ligt inslag i försörjningen. Prisstöd bör tills vidare därför lämnas enligt sam-
ma grunder som tidigare. Vid ett EU-medlemskap kommer dock frågan om prisstödet
och dess utformning att behöva prövas på nytt.
Regeringen har för avsikt att, under förutsättning att riksdagen anvisar medel
under detta anslag, fastställa prisstödet i annat sammanhang.
Sametinget bör i fortsättningen företräda rennäringen vid överläggningarna med
Jordbruksverket om vilka stödformer pristillägget skall användas till.
Anslaget bör föras upp med 38 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslags
anslag på 38 000 000 kr.
41
E 3. Ersättningar för viltskador m.m.
1992/93Utgift 37 693 569
1993/94Anslag 12 320 000
1994/95Förslag 27 000 000
Från anslaget betalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av an-
grepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om
ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av
rovdjur. Från anslaget lämnas vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från an-
slaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.
Genom Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1992:13 NV 56) med föreskrifter
om kontroll vid anmälan om rovdjursriven ren infördes en bestämmelse om att
ersättning för rovdjursriven ren får lämnas endast om funnen sådan ren anmäls
till länsstyrelsen senast dagen efter det renägaren eller sameby fått kännedom
om fyndet. Länsstyrelsen skall enligt kungörelsen genom stickprov kontrollera de
uppgifter som lämnats i ansökningen om ersättning. De nya bestämmelserna, som
trädde i kraft den 1 november 1992, resulterade i en kraftig ökning av antalet
anmälda rovdjursrivna renar före detta datum. Antalet ersatta rovdjursrivna
renar uppgick till ca 12 500 under budgetåret 1992/93 mot drygt 8 100 renar
budgetåret 1991/92.
Anslaget bör föras upp med 27 miljoner kronor för att bättre anpassas till den
väntade belastningen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett för
slagsanslag på 27 000 000 kr.
E 4. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall
1992/93Utgift 38 336 773
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Från detta anslag täcks kostnader med anledning av beslut om ersättning enligt
förordningen (1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och ren-
skötselföretag samt till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan och
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen inträffade i april 1986.
Kort tid efter olyckan stod det klart att nedfallet av radioaktiva ämnen i
Sverige var mer omfattande än i de flesta länder i Västeuropa. Många jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag drabbades hårt som en följd av de bestämmelser
som beslutades om förbud mot saluförande av livsmedelsprodukter med hög halt av
radioaktiva ämnen. Beslutet innebar till en början att inget livsmedel med mer
än 300 Bq/kg fick saluhållas. Den 1 juni 1987 höjdes gränsvärdet till 1 500
Bq/kg med undantag för kött av tamboskap, spannmålsprodukter, frukt, bär,
köksväxter, mejeriprodukter, barnmat och havsfisk. Bestämmelserna innebar bl.a.
att den tillåtna cesiumhalten i kött av ren, vilt och insjöfisk höjdes. Den
1 juli 1988 höjdes gränsvärdet även för bär till 1 500 Bq/kg. Företagen
drabbades av merkostnader och inkomstförluster på grund av saluförbudet och
genom de åtgärder som vidtogs i syfte att tillförsäkra konsumenterna livsmedel
av god kvalitet.
I syfte att minska skadeverkningarna av olyckan lämnar staten i vissa fall
ersättning för inkomstbortfall och merkostnader till följd av olyckan (prop.
1986/87:100 bil. 11, bet. 1986/87:JoU16, rskr. 1986/87:184). Enligt förordningen
(1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt
till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan får ersättning lämnas till
de aktuella företagarna för att dessa såvitt möjligt skall hållas skadelösa för
merkostnader och inkomstbortfall som uppstått på grund av olyckan. Enligt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning kan också ersättning erhållas till följd
av olyckan.
Från detta anslag betalas ersättningar enligt de nämnda förordningarna. Enligt
förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av
radioaktivitet lämnades under 1986 års älgjakt även ersättning för fällda älgar
som hade för hög halt av cesium.
Bestämmelserna om ersättning innebär i korthet följande. Enligt förordningen
(1986:621) om ersättning till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag samt
till vissa fiskare med anledning av Tjernobylolyckan får ersättning av stats-
medel, i mån av tillgång på medel, lämnas till de nämnda företagen för mer-
kostnader och inkomstförluster till följd av åtgärder som har vidtagits i syfte
att förebygga hälsorisker från livsmedel. Ersättningsmöjligheten för fiskare
avser endast de som har licens för yrkesfiske. Frågor om ersättning till
jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag prövas av Statens jordbruksverk
medan frågor om ersättning till fiskare prövas av Fiskeriverket. Myndigheterna
får meddela ytterligare föreskrifter om ersättning och bemyndiga länsstyrelsen
att pröva frågor om ersättning. Enligt förordningen (1987:64) om ersättning för
merkostnader och förluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som för
sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- eller svampplockning får
ersättning av statsmedel, i mån av tillgång på medel, lämnas för merkostnader
och inkomstförluster till den som fiskar eller jagar till husbehov eller för
försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning, säljer fiskekort eller
odlar sättfisk för försäljning. Som villkor för att ersättning skall lämnas
gäller att det skall finnas ett direkt och påtagligt samband med
Tjernobylolyckan.
Under de närmare åtta år som har gått sedan olyckan har omfattande åtgärder
vidtagits för att förhindra att livsmedel med för höga halter av radioaktivt
cesium når konsumenterna. Åtskilliga åtgärder har haft till syfte att före slakt
få ned cesiumhalten till en godtagbar nivå. Åtgärderna, som i första hand avser
rennäringen, är emellertid administrativt och ekonomiskt betungande.
Nedfallet av radioaktivt cesium från Tjernobyl kommer att påverka i första hand
rennäringen men även produktionen av nötkött och fårkött i vissa delar av norra
Sverige under lång tid framåt. Problemen med för höga halter av radioaktivt
cesium i det naturliga fodret för ren, nötdjur och får kan, med nuvarande
gränsvärde för cesium i livsmedel, beräknas kvarstå i ytterligare 10-20 år. Det
är enligt regeringens uppfattning därför angeläget att ersättning kan lämnas
till berörda företag och personer även i fortsättningen för merkostnader och
inkomstförluster till följd av det radioaktiva nedfallet.
Regeringen anmälde mot den nu angivna bakgrunden i budgetpropositionen 1993 att
Jordbruksverket skulle ges i uppdrag att göra en översyn av utformningen av de
bestämmelser som reglerar ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan och
hemställde att riksdagen skulle godkänna vad regeringen förordat om utformningen
av ersättningarna (prop. 1992/93:100 bil. 10). Riksdagen ansåg att ett
godkännande av regeringsförslaget i den delen bör anstå i avvaktan på
Jordbruksverkets översyn och regeringens fortsatta beredning av frågan.
Riksdagen förutsatte att regeringen återkommer i ärendet, i den mån det därefter
kan anses erforderligt och önskvärt med ett godkännande av utformningen av
ersättningarna till följd av Tjernobylolyckan (bet. 1992/ 93:BoU12, rskr.
1992/93:215).
Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket att göra den nämnda översynen. Översynen
vad gäller ersättning till vissa fiskare skulle ske i samråd med Fiskeriverket.
Eftersom ersättningarna till rennäringen står för den helt dominerande delen av
de totala kostnaderna skulle översynen i första hand inriktas på de åtgärder som
vidtas i fråga om rennäringen. Jordbruksverket skulle särskilt undersöka om det
är möjligt att minska de kostnader som, utöver förlorat avräkningspris och
pristillägg, uppkommer vid kassering av renkött. Det borde därför övervägas om
de förebyggande åtgärderna kan upphöra eller minska i omfattning.
Jordbruksverket har redovisat uppdraget till regeringen. Förslaget har remiss-
behandlats.
Ersättning till jordbruksföretag
Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om ersättning till
jordbruksföretag behålls. Det skall dock kunna ställas krav på att rimliga
skadeförebyggande åtgärder vidtas för att ersättning skall lämnas för kasserat
kött.
Jordbruksverkets förslag: Ersättningsnivån för djur som har kasserats som
livsmedel på grund av för höga halter av cesium bör sänkas till 80 % av av-
räkningspriset. Ersättning till djurägaren för skadeförebyggande åtgärder bör
inte lämnas med högre belopp än vad som skulle ha lämnats vid kassering av
slaktkroppen. Länsstyrelsen bör ges möjlighet att besluta om villkor om skade-
förebyggande åtgärder för att ersättning skall lämnas för kasserat kött.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Gävleborgs län delar Jordbruksverkets
uppfattning att kassationsersättningen bör sänkas till 80 % av avräkningspriset
men anser att full ersättning bör lämnas för skadeförebyggande åtgärder. Övriga
berörda länsstyrelser och Lantbrukarnas riksförbund anser att full ersättning
bör lämnas även i fortsättningen. Länsstyrelserna i Gävleborgs och Västerbottens
län delar Jordbruksverkets uppfattning att krav på skadeförebyggande åtgärder
skall kunna föreskrivas för att ersättning för kassation skall lämnas.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt Jordbruksverkets föreskrifter kan
ersättning till jordbruksföretag lämnas för produkter som kasserats som
livsmedel på grund av för hög halt av radioaktivitet, för utebliven eller
minskad produktion eller skörd, för sanering och andra kostnader och förluster
som företagare åsamkats för åtgärder som vidtagits för att förebygga hälsorisker
från livsmedel. För slaktkropp som har kasserats kan ersättning lämnas
motsvarande avräkningspriset för kroppen och för eventuell destruktionskostnad.
Har skadeförebyggande åtgärder vidtagits kan ersättning lämnas för att
slaktdjuret måste stå på stall viss tid eller om slakten skett på annan tid än
normalt samt för merkostnader, eget merarbete och eventuellt försämrat
ekonomiskt utbyte av slaktdjuret. Till getmjölksproducenter kan ersättning läm-
nas för inköp av ersättningsfoder, för eget merarbete och för produkter som
kasserats på grund av för hög halt av radioaktivitet. Jordbruksföretag kan även
få ersättning för foder som har kasserats, för plöjning av vall och för inköp av
handelsgödsel, om det sker i skadeförebyggande syfte. Ersättning lämnas även för
blodprovstagning och strålningsmätning av levande djur.
De åtgärder som har vidtagits med stöd av Jordbruksverkets föreskrifter är bl.a.
förlängning av uppfödningsperioden, utfodring med cesiumfritt foder och
mineraltillskott under betesperioden innehållande något cesiumbindande ämne,
t.ex. Giesesalt. Genom dessa skadeförebyggande åtgärder och åtgärder i form av
tillskottsarrenden, övergång till annan produktion än får, inhägnad av nya
betesmarker m.m. har antalet företag med problem minskats kraftigt. Företag som
har djur på betesmarker som kan plöjas har genom denna åtgärd kunnat hålla
cesiumhalten i betesväxterna på en låg nivå.
Endast ett tjugotal jordbruksföretag i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands
och Västerbottens län har i dag problem med så höga cesiumhalter att åtgärder
behöver vidtas. Det gäller främst de får- och getföretag som i stor utsträckning
baserar sin köttproduktion på magra marker såsom fjäll- och skogsbete. Statens
kostnader för åtgärderna uppgick budgetåret 1992/93 till 492 000 kr. Kostnaden
och antalet företag varierar något mellan olika år beroende på cesiumhalterna i
svamp och betesväxter. De problem som dessa företag har kommer att bestå under
lång tid med nuvarande gränsvärde för cesium i livsmedel. Ytterligare ett
problem är att nya gårdar med höga cesiumhalter kan tillkomma vissa år. Det är
vanligen först i samband med stickprovsanalyserna på slakterierna som de höga
cesiumhalterna upptäcks. Möjligheterna att redan samma säsong vidta åtgärder är
då små och ersättning för kassationer blir följden. Hos de drabbade företag som
länsstyrelserna känner till sker i regel inga eller få kassationer.
Det begränsade antalet företag som kräver fortsatta insatser motiverar enligt
Jordbruksverkets uppfattning att de nuvarande ersättningsformerna i princip
behålls. Nuvarande ersättning för förebyggande åtgärder är ca 5 kr per dag och
lamm för foder, arbete, stallkostnad m.m. Ersättningstidens längd varierar
mellan 20 och 40 dagar. Ersättningarna för skadeförebyggande åtgärder har aldrig
överstigit avräkningspriset. Jordbruksverket anser att ersättningsnivån för
kasserade djur bör sänkas till 80 % av avräkningspriset för att stimulera
företagarna till att genom förebyggande åtgärder minska kassationerna. Vidare
bör enligt verket länsstyrelsen ges möjlighet att kunna föreskriva villkor för
att ersättning för kassation skall lämnas. Detta skall ske genom att avtal
upprättas med varje företag om vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra
kassation. En översyn av ersättningen till slakterierna bör också ske enligt
verket.
Regeringen gör följande bedömning. De skadeförebyggande åtgärder som har
vidtagits inom jordbruket har för en rimlig kostnad haft mycket god effekt.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har påpekat att åtgärder i form av plöjning och
omläggning av vallar har gett så goda resultat att det finns förutsättningar att
helt upphöra med skadeförebyggande åtgärder. Antalet jordbruksföretag som
fortfarande påverkas av Tjernobylolyckan är således litet. Det är emellertid
nödvändigt att ersättning även i fortsättningen kan lämnas till de
jordbruksföretag som fortfarande har problem med höga halter av cesium.
Åtgärderna bör inriktas på skadeförebyggande åtgärder. Kasseras köttet vid slakt
på grund av för hög cesiumhalt bör ersättning motsvarande avräkningspriset
betalas.
Det är vidare rimligt att som villkor för att ersättning skall lämnas för
kasserat kött företagaren har vidtagit lämpliga skadeförebyggande åtgärder.
Detta bör, som Jordbruksverket har föreslagit, avtalas med varje företagare
eller genom att föreskrifter ges om skadeförebyggande åtgärder. Det kan själv-
fallet inte bli fråga om så långtgående åtgärder som t.ex. att företagaren inte
får använda vissa marker för bete eller att företagarens arbetsinsats blir orim-
ligt stor. Kostnaderna för åtgärderna skall inte heller behöva överstiga det
beräknade avräkningspriset för slaktdjuren. Vidtar inte företaget de avtalade
eller föreskrivna åtgärderna bör ersättning inte lämnas. Ersättning skall givet-
vis lämnas till de företag där kassationer inte kunnat förutses, exempelvis för
nystartade företag.
42
Ersättning till trädgårdsföretag
Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersättning till
trädgårdsföretag upphävs.
Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket har inte behandlat trädgårdsföretagen
särskilt.
Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterar att trädgårds-
företagen i länet inte berörs av Tjernobylolyckan. Övriga remissinstanser har
inte tagit upp frågan om ersättning till trädgårdsföretag.
Skälen för regeringens bedömning: Ersättning till trädgårdsföretag kan enligt
Jordbruksverkets föreskrifter lämnas för produkter som kasserats på grund av för
hög halt av radioaktivitet. Ersättningen lämnas med det beräknade
försäljningsvärdet, minskat med inbesparade skördekostnader, samt för kostnader
för destruktion, provtagning och undersökning. Berörda länsstyrelser har uppgett
att någon ersättning inte har betalats ut till trädgårdsföretag under senare år.
Några nya ersättningsanspråk är inte att vänta. Det saknas därför skäl att
behålla den särskilda bestämmelsen om ersättning till trädgårdsföretag.
Ersättning till renskötselföretag
Regeringens bedömning: Ersättning till renskötselföretag lämnas enligt
Jordbruksverkets gällande föreskrifter om ersättning. Det skall dock kunna
ställas krav på att rimliga skadeförebyggande åtgärder i form av utfodring eller
tidigareläggning av slakt har vidtagits för att ersättning för kasserat kött
skall lämnas.
Jordbruksverkets förslag: För att stimulera renägarna att vidta
skadeförebyggande åtgärder bör ersättningen för kasserade renar sänkas till 80
procent av avräkningspriset. Detsamma bör gälla pristillägget. Ersättning för
utfodring bör inte lämnas med högre belopp än vad staten betalar till renägaren
vid kassation av renen. Ersättning bör inte längre lämnas för lavplockning eller
för tidigareläggning av renslakt. Ersättningen för slakteriernas kostnader och
kostnaderna för analyser m.m. bör ses över.
Remissinstanserna: Berörda länsstyrelser och Svenska samernas riksförbund anser
att nuvarande ersättningsbestämmelser bör behållas för kasserade renar och vid
utfodring av renar. De anser också att ersättningen för lavplockning kan slopas.
I de mest utsatta samebyarna bör dock enligt Länsstyrelsen i Norrbottens län
sådan ersättning kunna lämnas efter särskild prövning. Länsstyrelsen i Jämtlands
län och Svenska samernas riksförbund anser att möjligheten till ersättning vid
tidigareläggning av slakt bör behållas. Länsstyrelsen i Västerbottens län
däremot tillstyrker Jordbruksverkets förslag i den delen medan Länsstyrelsen i
Norrbottens län anser att ersättning för tidigareläggning av slakt bör kunna
lämnas efter särskild prövning. Förslaget att se över ersättningarna för
slakteriernas kostnader tillstyrks allmänt.
Skälen för regeringens bedömning: Det ersättningssystem som nu tillämpas tillkom
i sina huvuddrag i samband med att olyckan i Tjernobyl inträffade år 1986.
Systemet har efter hand kompletterats och ersättningsreglerna har blivit mycket
detaljerade. Utgångspunkt för ersättningarna har varit en fullständig ekonomisk
kompensation för intäktsbortfall och merkostnader. Ett ersättningssystem med
alltför detaljerade regler och där fullständig ekonomisk kompensation lämnas
under lång tid kan enligt Jordbruksverket medföra att näringens utövare
efterhand anpassar sig efter regelsystemet. Genom att renägarnas ekonomiska
utbyte påverkas i liten utsträckning av om renköttet kasseras eller inte blir
incitamenten att själv vidta åtgärder svaga. Enligt verkets uppfattning bör
utgångspunkten för en reformering av ersättningssystemet vara en minskad
detaljreglering. Det är vidare viktigt att förebyggande åtgärder ger ekonomiskt
utbyte. Samtidigt är det viktigt att företag i de områden där möjligheterna för
renägarna att själva vidta åtgärder är små inte drabbas i alltför hög
utsträckning. Enligt Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersättningarna till
renägarna sänkas för kasserade renar till 80 % av avräkningspriset exkl.
slaktkostnader m.m. Detta bör även gälla pristilllägget för renkött. Genom att
ersättningarna sänks kommer de renar som avsätts på marknaden att ge renägaren
en högre kompensation än renar som kasseras.
Cesiumhalten i renköttet kan sänkas genom utfodring. En slopad ersättning för
utfodring skulle medföra en kraftig ökning av antalet kasserade djur. Enligt
Jordbruksverkets uppfattning bör därför ersättningen för utfodring finnas kvar.
Ersättning bör dock inte lämnas med högre belopp än vad som motsvarar kostnaden
för kassering.
Jordbruksverket anser att ersättning för lavplockning och tidigareläggning av
renslakt skall slopas. I den utsträckning samebyarna kan få slaktkropparna
godkända som livsmedel genom att tidigarelägga slakten kommer renägarna att
erhålla full betalning för kropparna och därmed undvika en nedsättning av
ersättningen till föreslagna 80 %.
Vid utfodring lämnades tidigare ersättning enligt schablon för foder, transpor-
ter, hantering på foderplatsen m.m. Utöver schablonen ersattes kostnader för
foderkrubbor, mätningar av cesiumhalt m.m. De verkliga kostnaderna för utfodring
av ren har minskat. De investeringar som behövs i foderkrubbor och andra
anläggningar är i stort sett redan gjorda. Ersättning för utfodring bör enligt
Jordbruksverket anpassas till den föreslagna ersättningsnivån för kasserade
renar och till djurens värde. En alltför låg ersättning skulle medföra att
antalet utfodrade djur minskar kraftigt och att kassationerna ökar.
Staten betalar bl.a. kostnaderna för slakt, fryslagring, analys, veterinär
service m.m. direkt till vederbörande slakteri, analyslaboratorium och
veterinär. Jordbruksverket har för avsikt att se över ersättningsnivåerna.
Kostnaderna för analyser kan hållas låga genom samordning. Ett laboratorium kan
i avtal med staten åta sig att utföra alla analyser.
Sveriges lantbruksuniversitet utvecklar i samråd med Livsmedelsverket effek-
tivare mät- och analysmetoder som skall göra det möjligt för personal att efter
kort utbildning mäta cesiumhalten direkt på slaktkropparna i slakterierna.
Härigenom kan kostnaderna hållas nere och antalet mätningar och analyser
begränsas. Med utgångspunkt i prognosverksamhet avseende cesium i renkött avgör
Livsmedelsverket vilka områden som efterhand kan friklassas och vilka områden
som kan omfattas av en begränsad provtagning.
Regeringen gör följande bedömning. Lantbruksuniversitetet har gjort vissa
beräkningar om cesiumhalterna i renar på längre sikt. Enligt dessa beräkningar
kommer ca 1 000 renar att behöva kasseras år 2007 om inga åtgärder vidtas och
gränsvärdet fortfarande är 1 500 Bq/kg. Problemet med höga halter av cesium i
renkött kommer således att finnas kvar under mycket lång tid. I stora delar av
renskötselområdet är det för rennäringens fortlevnad nödvändigt att staten även
i fortsättningen betalar ersättning för de inkomstförluster och merkostnader som
renägarna kan drabbas av till följd av att renar med hög halt av cesium inte
godkänns som livsmedel. Men det är också angeläget att renkött kan bjudas ut på
marknaden i den omfattning som efterfrågas. Det är därför nödvändigt att
utfodring sker så att tillräcklig mängd renkött med låg cesiumhalt produceras.
Den del av statens kostnader till följd av Tjernobylolyckan som avsåg
rennäringen uppgick budgetåret 1991/92 till 54,4 miljoner kronor. Budgetåret
1992/93 hade kostnaden sjunkit till 37,8 miljoner kronor. Antalet kasserade
renar minskade från ca 22 000 till knappt 8 000.
Vissa av de åtgärder som Jordbruksverket har redovisat har redan vidtagits genom
ändringar i verkets föreskrifter. Ersättningssystemet har förenklats och
ersättningsnivåerna har anpassats till de rådande marknadsförutsättningarna.
Kostnader för stängsel, krubbor och fodersilor ersätts inte längre. Staten
lämnar inte längre någon ersättning för lavplockning. Möjligheten att erhålla
ersättning för flyttning av renar till marker med låg cesiumhalt har slopats.
För att säkerställa renägarnas ekonomi och för att möjliggöra avsättning för den
nödvändiga årliga renslakten bör staten även i fortsättningen betala renägarnas
merkostnader för utfordringen liksom hela avräkningspriset vid eventuell
kassation av köttet. En utfodring och tidigareläggning av slakt i enlighet med
Jordbruksverkets föreskrifter medför lägre kostnader för staten än då köttet
kasseras. Utfodringen medför dessutom att tillgången på renkött förbättras.
Ersättning för kasserat renkött bör därför lämnas endast om renägaren har
vidtagit rimliga skadeförebyggande åtgärder i form av utfodring eller tidi-
gareläggning av slakt.
43
Ersättning till yrkesfiskare
Regeringens bedömning: Den särskilda bestämmelsen om ersättning till
yrkesfiskare upphävs.
Jordbruksverkets förslag: Det saknas skäl att införa nya regler om ersättning
till yrkesfiskare.
Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning.
Skälen för regeringens bedömning: Under de tre första åren betalades ersättning
till som mest tre yrkesfiskare om året. Sedan gränsvärdet för cesium i insjöfisk
höjdes år 1987 från 300 till 1 500 Bq/kg har någon ersättning inte betalats ut.
Några nya ersättningsanspråk väntas inte. Det saknas därför skäl att behålla den
särskilda bestämmelsen om ersättning till yrkesfiskare.
Ersättning till dem som för sitt uppehälle är beroende av fiske, jakt, bär- el-
ler svampplockning, säljer fiskekort eller odlar sättfisk för försäljning
Regeringens bedömning: De särskilda bestämmelserna om ersättning för
merkostnader och förluster till den som fiskar eller jagar till husbehov eller
för försäljning, plockar bär eller svamp för försäljning, säljer fiskekort eller
odlar sättfisk för försäljning upphävs utom såvitt avser ersättning till den som
fiskar till husbehov eller för försäljning.
Jordbruksverkets förslag: Jordbruksverket anser att bestämmelserna bör gälla
tills vidare.
Remissinstanserna delar Jordbruksverkets uppfattning. Fiskeriverket anser att
även fiskevårdsområden bör kunna få ersättning för merkostnader och förluster.
Regeringens bedömning: Ersättning lämnas numera i mycket liten omfattning enligt
förordningen (1987:64) om ersättning för merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan till dem som för sitt uppehälle är beroende av
fiske, jakt, bär- eller svampplockning. Det gäller främst samer och innehavare
av fjällägenheter i Jämtlands och Västerbottens län som är beroende av fiske för
sin försörjning. De berörda länsstyrelserna har uppgett att ersättning inte har
lämnats för annat än fiske under senare år. De särskilda bestämmelserna om
ersättning för merkostnader och inkomstförluster för annat än fiske till
husbehov eller fiske för försörjningen kan därför upphävas. Cesiumhalten i
insjöfisk kan variera kraftigt även mellan närbelägna sjöar. Det är därför
angeläget att länsstyrelserna vid upplåtelse av rätt till fiske i statens vatten
till bl.a. fjällägenhetsinnehavare undersöker möjligheten att upplåta fiske i
vatten med låg cesiumhalt i fisken. Medlem i sameby har rätt att fiska i alla
vatten i samebyns betesområde inom renbetesfjällen och lappmarkerna. För
samebymedlem är det därför inte annat än undantagsvis aktuellt att lämna er-
sättning.
Fiskeriverket anför i sitt remissyttrande att många fiskevårdsområdesföreningar
har lidit ekonomisk skada då fiskekortsförsäljningen har minskat drastiskt till
följd av olyckan. Enligt verket bör sådan ersättning kunna lämnas.
Regeringen gör följande bedömning. Riksdagen har uttalat att de grupper vilkas
försörjningssituation lidit direkt skada genom det radioaktiva nedfallet skall
vara berättigade till kompensation (prop. 1986/87:18, bet. 1986/87: NU12, rskr.
1986/87:97). Det saknas enligt regeringens uppfattning skäl att nu införa en
bestämmelse om att ersättning skall kunna lämnas till fiskeorganisationer som
säljer fiskekort.
Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare och Svenska jägareförbundet har i
skilda skrivelser hemställt att staten skall bekosta cesiumanalys av fällt vilt.
Enligt Jägareförbundet bör staten i alla fall betala kostnaderna för analys av
fällda älgar och rådjur.
Regeringen gör följande bedömning. Höga halter av cesium i viltkött förekommer
framför allt i delar av Gävleborgs och Västernorrlands län samt i mindre
omfattning i delar av Uppsala, Västmanlands, Jämtlands och Norrbottens län. De
högsta cesiumvärdena finns i rådjur, skogshare och gråfågel. Värdena är vanligen
högst under hösten. Under 1986 års älgjakt lämnades ersättning med 2 200 kr för
vuxen älg och 1 000 kr för älgkalv om cesiumhalten i älgköttet översteg det
gällande riktvärdet för cesium i livsmedel. Eftersom cesiumhalten i älgens föda
snabbt sjönk fann regeringen inte anledning att lämna ersättning för tiden
därefter. Cesiumhalterna i rådjur är vanligen låga under våren. För områden med
höga cesiumhalter har regeringen beslutat om allmän jakt på hornbärande rådjur
under våren. I flertalet av de drabbade kommunerna infördes efter
Tjernobylolyckan cesiumanalyser i kommunal regi. Analyserna, som inte enbart
avser viltkött, betalades till en början i allmänhet av kommunen. Kommunerna har
nu börjat ta betalt för analyserna. I Gävle kommun kostar analyserna uppemot 150
kr, i Hudiksvall bara 25 kr. Gävle kommun samarbetar med forskare vid Sveriges
lantbruksuniversitet om cesiumupptag i vilt.
Det finns alltså möjligheter för jägarna att få mätningar utförda till
väsentligt lägre kostnader än vad som gäller i Gävle kommun. Dessa låga
kostnader bör kunna bäras av jägarna själva. Om vissa forskningsprojekt kräver
dyrare mätmetoder får kostnaderna härför täckas med de medel som står till de
aktuella projektens förfogande.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1994/95 an
visar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 5. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
1992/93Utgift 2 124 129 Reservation 1 726 191
1993/94Anslag 1 538 000
1994/95Förslag 1 538 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra
fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av
lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av
fjälllägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i
vissa fall.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket bedömer behovet av medel för budgetåret 1994/95 till
2,5 miljoner kronor. Därvid har hänsyn tagits till såväl beräknade utgifter för
inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca 200 000
kr på arrendeavgifter m.m. som redovisas under anslaget. Mot bakgrund av
reservationen på anslaget föreslår verket dock oförändrat anslag.
Regeringens överväganden
Regeringen uppdrog den 13 maj 1993 åt Jordbruksverket att göra en översyn av
dispositionen av statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen som
har bebyggelse för permanent bruk. Uppdraget har redovisats och regeringen avser
att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med sina överväganden i frågan.
Anslaget för budgetåret 1994/95 bör föras upp med 1 538 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
44
F. Djurskydd och djurhälsovård
F 1. Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
SVA är ett expert- och serviceorgan åt Statens jordbruksverk och andra
myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att
bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA
skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra viss
rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i
djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall
SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.
SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:864) med instruktion för
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Verksamheten består av myndighetsuppgifter som finansieras med bidragsanslag
från staten samt uppdragsverksamhet som finansieras med avgiftsintäkter.
Statens veterinärmedicinska anstalt
SVA framhåller i sin enkla anslagsframställning att det under det senaste året
inte har inträffat något som föranleder SVA att föreslå några förändringar
beträffande verksamhetens inriktning eller resurstilldelning. SVA föreslår
därför att den verksamhetsinriktning och de planeringsramar som lades fast i
1993 års budgetproposition får ligga till grund för verksamheten budgetåret
1994/95.
SVA har för budgetåret 1992/93 uppfyllt avkastningskravet på statskapitalet.
45
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra den verksamhetsinriktning som gäller
för treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet 1994/95
1 000 kr
Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt 1994/95 67 834 000 kr
(förslagsanslag)
Planeringsram:
1994/95 1995/96
67 834 000 kr 67 834 000 kr
Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för budgetåret 1994/95 till
154 934 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten med
67 834 000 kr, dels med intäkter från uppdragsverksamheten med 87 100 000 kr.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition
för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens veterinärmedicinska anstalt : Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
F 2. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
1992/93Utgift 64 989 991 Reservation 303 009
1993/94Anslag 66 284 000
1994/95Förslag 67 834 000
Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifter m.m. vid
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad regeringen anfört under punkten F 1 beräknas bidraget
till 67 834 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 67 834 000 kr.
F 3. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet
F 4. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
F 5. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor om distriktsveterinärorga-
nisationen bl.a. mot bakgrund av det förslag till ny organisation m.m. som
lämnades av Jordbruksverket till regeringen den 27 oktober 1993. Arbetet bedrivs
med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under
våren 1994.
I avvakten på att beredningen slutförs föreslår regeringen att ifrågavarande
anslag förs upp med oförändrat belopp.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,
1. till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
2. till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1994/95an-
visar ett förslagsanslag på 75 055 000 kr.
3. till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 000 kr.
F 6. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
1992/93Utgift 31 595 099 Reservation 7 905 030
1993/94Anslag 25 757 000
1994/95Förslag 25 911 000
Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskyddssynpunkt
av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m.m. och utbildning i
djurskyddstillsyn.
Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som tidigare
finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverkets verksamhet beträffande djurskyddsfrämjande åtgärder har under
budgetåret 1992/93 främst inriktats mot forskning, försök och utvecklingsarbete
för framtagning av alternativa inhysningssystem för värphöns. Dessutom har medel
gått till den vidareutbildning i djurskydd som Sveriges lantbruksuniversitet
anordnar för djurskyddsinspektörer samt till projekt för olika djurslag inom
animalieproduktionen.
För att täcka kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av djur-
hållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och kostnader för utbildning
i djurskyddstillsyn bör 5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95.
För den del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen bör anvisas 21 757 000 kronor, vilket är en ökning med
1 miljon kronor. Ökningen avser uppbyggandet av en organisation för registrering
och central ledning av hjorthälsovård. Övriga medel skall disponeras för arbetet
med djurhälsovård hos Svensk husdjursskötsel och hos Sveriges slakteriförbund
samt för djursjukdata, fårhälsovård och stöd till biodlingen.
Regeringens överväganden
Enligt verksamhetsmålen skall Jordbruksverket säkerställa genomförandet av de
skärpta djurskyddskraven och verka för ett gott hälsotillstånd bland husdjuren.
Regeringen anser att Jordbruksverkets insatser för att ta fram alternativa
inhysningssystem för höns är mycket viktiga mot bakgrund av att förbudet mot att
inhysa värphöns i bur träder i kraft den 1 januari 1999.
Det är enligt regeringens mening viktigt att så snart som möjligt bygga upp en
central organisation för hjorthälsovård. Denna uppbyggnad skall finansieras inom
ramen för befintliga resurser.
Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1994/95 till 25 911 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 25 911 000 kr.
46
F 7. Centrala försöksdjursnämnden
1992/93Utgift 6 466 706
1993/94Anslag 5 585 000
1994/95Förslag 5 613 000
Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22, rskr.
1987/88:327) om Centrala försöksdjursnämndens (CFN) roll som myndighet. Nämndens
uppgifter framgår av förordningen (1988:541) med instruktion för Centrala
försöksdjursnämnden. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att
användningen av försöksdjur begränsas genom att främja utvecklingen av
alternativa metoder samt svara för planeringen av försöksdjursverksamheten och
företa åtgärder för att förbättra situationen inom försöksdjursområdet, samman-
ställa statistik över försöksdjursförbrukningen samt följa de djurförsöksetiska
nämndernas arbete och bedömning av frågor om användning av försöksdjur.
Centrala försöksdjursnämnden
CFN har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redogjort för resultaten inom de tre områden i vilka verksamheten kan indelas.
I fråga om finansiellt stöd och initiering av forskning kring alternativa
metoder till djurförsök har insatserna inriktats främst mot sådana
forskningsområden som bedömts som särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi
och farmakologi. I september 1993 har CFN genomfört en internationell kongress
om immunotoxikologi bl.a. för att initiera forskning inom allergiområdet i syfte
att på sikt kunna ersätta djurtester. Vidare gjordes under hösten 1993 en
utvärdering av CFN:s forskningsinsatser av en utomstående expert.
Den djurförsöksetiska prövningen har under budgetåret utvärderats av nämnden.
Utvärderingen har som helhet gett ett positivt svar om synen på prövningen och
visar också att den etiska medvetenheten höjts inom forskarsamhället.
Den redovisade statistiken över försöksdjursanvändningen tyder på att
förbrukningen av fåglar ökat under perioden 1989-1992. Den övervägande delen av
dessa fåglar har använts för framställning av hyaluronsyra ur tuppkammar samt
för selektionsstudier och produktionsförsök vad gäller höns och kycklingar. För
tiden före år 1990 redovisades sådan användning av försöksdjur endast i liten
utsträckning. Användningen av övriga försöksdjur har varit relativt konstant
under tidsperioden.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.
Under den senaste treårsperioden har läkemedelsföretagen AB Astra och Kabi
Pharmacia AB enligt avtal bidragit med sammanlagt 3 miljoner kronor för
forskning i fråga om alternativa metoder till djurförsök. I förhandlingar med
CFN har läkemedelsföretagen förklarat sig inte vara beredda att ingå ett nytt
avtal om forskningsstöd. Om något nytt avtal inte träffas kommer CFN:s stöd till
alternativforskningen att lida ett allvarligt avbräck. Med undantag för vad som
tidigare sagts om forskningsstöd bedömer CFN att dess verksamhet för budgetåret
1994/95 i sin helhet behöver finansieras genom anslag. CFN föreslår i sin enkla
anslagsframställning att regeringen anvisar nämnden ett ramanslag enligt den
tidigare fastställda planeringsramen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1992/93-1994/95. Regeringen har den 4 november 1993 beslutat att
de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som gällt för perioden 1992/93-1994/95
samt att de övergripande mål och verksamhetsmål som anges i regleringsbrevet för
budgetåret 1993/94 även skall gälla för budgetåret 1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 5 613 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
5 613 000 kr 5 613 000 kr
Resultatbedömning
CFN:s årsredovisning visar med tydlighet att verksamheten under budgetåret
1992/93 bedrivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande mål
och verksamhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Ett av de verksamhetsmål som
anges i regleringsbrevet är att nämnden skall verka för att minska
försöksdjursanvändningen bl.a. genom att främja utvecklingen av alternativa
metoder. Regeringen konstaterar att det vid bedömningen av hur
försöksdjursanvändningen förändrats under en följd av år är viktigt att hänsyn
tas till dels vilka kriterier som under olika år gällt för inrapporteringen av
försöksdjursanvändningen, dels hur omfattningen av den forskning inom vilken
djurförsök eller alternativa metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande
av detta bedömer regeringen att utvecklingen av försöksdjursanvändningen varit
tillfredsställande under senare år. Regeringen noterar med tillfredsställelse
att utvärderingen av den djurförsöksetiska prövningen, visat på ett positivt
gensvar liksom att CFN:s informationsverksamhet utökats ytterligare bl.a. genom
utgivningen av ett nyhetsbrev rörande alternativ till djurförsök inom den högre
utbildningen, avsett för utbildningsansvariga vid högskolorna.
Regeringen noterar att något fortsatt avtal med läkemedelsföretagen AB Astra och
Kabi Pharmacia AB, avseende forskningsstöd i fråga om alternativa metoder till
djurförsök, ännu inte kunnat slutas. Det slutliga utfallet av avtals-
förhandlingarna samt rapporten avseende utvärderingen av CFN:s tidigare
forskningssatsningar, som har presenterats under hösten 1993, får ligga till
grund för CFN:s ställningstagande i fråga om den framtida inriktningen på
forskningsstödet.
Slutsatser
Regeringen anser att resultaten av CFN:s verksamhet är positiva och bedömer
därför att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som lades fast i 1992 års
budgetproposition samt de övergripande mål och verksamhetsmål som senast
angivits i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 bör gälla även för budgetåret
1994/95. Regeringen beslutade också den 4 november 1993 att gällande riktlinjer
skall förlängas och omfatta även budgetåret 1995/96.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram
anslag på 5 613 000 kr.
F 8. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
1992/93Utgift 61 054 202
1993/94Anslag 51 766 000
1994/95Förslag 72 150 000
Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av
eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också
ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av
bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget
medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.
Statens jordbruksverk
Budgetåret 1992/93 innebar ett omfattande arbete för att kontrollera och följa
upp eventuell spridning från det konstaterade fallet av tuberkulos hos hjort i
maj 1991. På salmonellaområdet har den fortsatta låga frekvensen av smitta i
husdjursproduktionen kunnat vidmakthållas. De pågående kontrollprogrammen
avseende leukos hos nötkreatur och Aujeszkys sjukdom hos svin följer de
uppgjorda tidsprogrammen. När det gäller den senare sjukdomen har anslut-
ningsfrekvensen till och med varit högre än förutsett.
Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 25 miljoner kronor. Jordbruksverket anpassar därmed
anslaget till utfallet av anslagsposten, vilken för budgetåret belastas med
kostnader till följd av tuberkulosbekämpningen hos hägnade hjortar.
Jordbruksverket har hemställt om att 4 750 000 kr anslås som bidrag till obduk-
tionsverksamhet, vilket innebär en ökning med 2,6 miljoner kronor. Bakgrunden
till detta är att verket för budgetåret 1994/95 beräknar att den ordinarie
obduktionsverksamheten ökar och att obduktionsverksamheten inom tuberkulos-
bekämpningsprogrammet kommer i gång i full skala.
Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdomskontroller som
krävs med anledning av ett EES-avtal till 10 miljoner kronor.
För bekämpande av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna hos får har Svensk
husdjursskötsel och Sveriges slakteriförbund, som är huvudmän för
bekämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för budgetåret 1994/95 till 40,0,
28,6 resp. 4,0 miljoner kronor.
Programmen för bekämpning av leukos och Aujeszkys sjukdom fortgår även under
budgetåret 1994/95. Kostnaderna för bekämpningsprogrammen förväntas dock att
minska under budgetåret 1995/96 allteftersom djurbesättningar kan friförklaras.
Jordbruksverket föreslår därför att 35 miljoner kronor anslås till
anslagsposten. Inom ramen för anslagsposten bör även bekämpningsprogrammen för
maedi-visna och bovin virusdiarré bekostas.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
till 25 miljoner kronor vilket innebär en anpassning till tidigare års utfall av
anslagsposten.
Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper under 5 resp. 10
år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om kontroll av husdjur
m.m. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförluster och förekomst av
sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner från andra länder.
Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen fullföljs. Under
förevarande anslag bör beräknas en oförändrad post på 35 miljoner kronor för
bekämpning av djursjukdomar.
Regeringen har liksom budgetåret 1992/93, inom ramen för anvisade direktbidrag
för budgetåret 1993/94, anvisat 40 miljoner kronor för bekämpningsprogrammen av
leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna. Medlen avser kostnader under
budgetåret 1994/95. Av direktbidragen för budgetåret 1994/95 har i det
föregående beräknats ytterligare 20 miljoner kronor för bekämpning av
djursjukdomar. Sammanlagt disponeras således 95 miljoner kronor för ändamålet.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om
antalet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett viktigt
medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen
föreslår därför att 2 150 000 kr avsätts som bidrag till obduktionsverksamheten.
Obduktionerna med avseende på tuberkulos hos hjortdjur får således rymmas inom
ramen för dessa medel.
Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av sjuk-
domskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för att
infria de krav som förväntas med anledning av EES-avtalet.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 72 150 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret1994/95 anvisar
ett förslagsanslag på 72 150 000 kr.
47
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
G 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens utsädeskontroll (SUK).
SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift
att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och
certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöks-
verksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver
vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och
förordningar på området samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten.
SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med instruktion för
Statens utsädeskontroll.
Statens utsädeskontroll
Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten
uppgå till 2 850 000 kr och kostnaderna för uppdragsverksamheten till 19 895 000
kr. Kostnaderna beräknas bli finansierade genom intäkter för
uppdragsverksamheten med 20 840 000 kr och genom ett bidrag över statsbudgeten
med 2 850 000 kr.
SUK redovisar en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1994/ 95-1996/97.
SUK utgår i anslagsframställningen från att inga förändringar sker i
verksamheten till följd av den översyn Statskontoret genomförde år 1992. I
stället bör nuvarande kontrollorganisation och kontrollformer bestå i avvaktan
på de förändringar som kan förutses inträffa inom EG.
SUK:s avgiftsbelagda verksamhet består av certifiering, analysering av frövaru-
kvalitet, sortprovning och sortkontroll och utgör ca 90 % av SUK:s verksamhet.
En fortsatt minskad spannmålsproduktion och en ökad användning av hemmarensat
utsäde och därmed en vikande efterfrågan på certifierat utsäde har resulterat i
ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten. Under perioden har SUK
vidtagit rationaliseringsåtgärder, främst i form av personalminskningar. Som en
effekt av vidtagna åtgärder konstateras i resultatanalysen att
kostnadstäckningsgraden har förbättrats under slutet av perioden för alla dessa
verksamhetsområden. I samtliga fall utom beträffande analyseringsområdet är
kostnadstäckningsgraden över 100 %. Således har underskottet i den avgiftsfinan-
sierade delen av SUK kunnat elimineras. Den positiva resultatutvecklingen har
åstadkommits utan menlig inverkan på kvalitet och utan omotiverade pris-
höjningar.
Den anslagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet omfattar deltagande i
internationella fora som Internationella frökontrollorganisationen (ISTA) och
OECD, tillsyn av lagar på området samt information. Under treårsperioden har en
större andel av informations- och uppföljningsverksamheten koncentrerats på
verksamhet inom certifieringssystemet och därmed avgiftsbelagts. Enligt SUK bör
även fortsättningsvis en ökad andel av den verksamhet som i dag finansieras via
anslag i stället finansieras via avgifter. Sammantaget innebär detta ett minskat
anslagsbehov med 1 585 000 kr.
I Framtids- och resursanalysen tar myndigheten utgångspunkt i den
internationella utvecklingen och den svenska utsädesmarknaden. Slutsatsen är att
såväl för den avgiftsbelagda som den anslagsfinansierade verksamheten bör den
nuvarande organisationen, med gjorda och planerade rationaliseringar, stå bra
rustad för att möta omvärldens krav på en effektiv organisation.
Enligt SUK innebär resultatet för budgetåret 1992/93 en förbättring med nästan
1,9 miljoner kronor i förhållande till föregående verksamhetsår och en
avkastning om 7 % på statskapitalet. SUK uppnådde således inte statens avkast-
ningskrav om 12,25 %. SUK räknar dock med att de ackumulerade förluster
myndigheten hittills har redovisat kommer att kunna tas igen till 1995/ 96 och
att det skall bli möjligt att även ta igen den uteblivna förräntningen av
statskapitalet.
Resultatkravet att öka andelen certifierat utsäde av stråsäd och potatis med 5 %
har inte kunnat nås. SUK menar att myndigheten endast har begränsad möjlighet
att påverka måluppfyllelsen i denna del. Priset är ofta utslagsgivande för
lantbrukarens val av utsäde. Kontrollkostnaden för certifierat utsäde, som
myndigheten direkt kan påverka, utgör endast en liten del av den totala
kostnaden för utsäde. SUK pekar dock på arbetet med fortlöpande effek-
tiviseringar av SUK för att därigenom minska styckkostnaderna. Under våren 1993
har SUK fattat ytterligare beslut i syfte att rationalisera verksamheten.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
För perioden 1994/95-1996/97 skall målet för Utsädeskontrollen vara att verka
för att fullgott utsäde används för att bl.a. minimera användningen av
bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv växtodling främjas.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 819 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96 1996/97
819 000 kr 819 000 kr 819 000 kr
Riksdagen har gett regeringen till känna att vissa frågor beträffande SUK bör
utredas (bet. 1991/92:JoU12, rskr. 1991/92:212). Regeringen har med anledning
härav uppdragit åt Statskontoret att med utgångspunkt i riksdagens beslut utreda
och föreslå en lämplig organisation för den officiella utsädeskontrollen.
Statskontoret har i november 1992 till regeringen överlämnat rapporten Utsä-
deskontroll i nya former - förslag till organisation. Rapporten har remiss-
behandlats.
Resultatbedömning
Av SUK:s årsredovisning framgår att resultatkraven inte har kunnat uppfyllas.
Även om kontrollkostnaden för certifierat utsäde är liten i förhållande till det
totala utsädespriset bör fortlöpande rationaliseringar på området göras vilket
också SUK har aviserat. Den nyligen beslutade förändringen av ut-
sädesförordningen ger möjligheter till kostnadsbesparingar och effektivise-
ringar. Som exempel kan nämnas att det certifierande organet kan använda sig av
de utsädesproducerande företagens egna analysresultat som ett underlag för
certifieringen. Detta förutsätter att företagen i fråga av Jordbruksverket har
bedömts ha en tillförlitlig produktionskontroll. Det faktum att de flesta
utsädesföretag i dag gör kontinuerliga kontrollanalyser under
produktionsprocessen i stället för att vänta på det officiella analysresultatet,
är ett tydligt exempel på hur myndigheten genom sitt informationsarbete har
kunnat påverka produktionskostnaden för certifierat utsäde. Arbetet för att nå
resultat- och verksamhetsmålen kan således ske på flera sätt. Regeringen bedömer
att det sätt som myndigheten har valt att närma sig verksamhetsmålet, med fort-
löpande rationaliseringar, förändringar i regelsystem, information och råd-
givning är en framkomlig väg.
Fördjupad prövning
Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verksam-
heten drivs på ett sådant sätt att målen för verksamheten bör kunna nås. Trots
en trendmässigt minskande volym inom i princip alla delområden inom den
avgiftsfinansierade delen av SUK:s verksamhet har myndigheten genom besparingar
och rationaliseringar lyckats vända resultatutvecklingen. Fortsatta
rationaliseringar kan bli nödvändiga för att klara avkastningskrav i framtiden.
Regeringen har erfarit att SUK har för avsikt att flytta verksamheten från Lund
och att man därigenom räknar med ytterligare besparingar. Inom den
anslagsfinansierade delen av SUK:s verksamhet bör i likhet med vad SUK föreslår
dessa tjänster i ökad utsträckning avgiftsbeläggas.
48
Slutsatser
I Statskontorets rapport föreslås att SUK avvecklas som myndighet och att
näringen får ta ett ökat ansvar för provning, analysering och certifiering av
utsäde. Enligt rapporten bör Jordbruksverket ha tillsynsansvaret för att
certifieringen fungerar, de internationella uppgifterna samt föreskriftsarbetet
på området. Vidare bör områdesindelningen för certifiering avskaffas liksom den
enhetliga taxan.
Jordbruksutskottet har i sitt betänkande över statsbudgeten för budgetåret
1992/93 anfört att regeringen bör låta utreda förutsättningarna för en lösning
av Utsädeskontrollens organisation som inte berövar de lokala frökontroll-
anstalterna deras certifieringsrätt. En sådan lösning torde enligt utskottet
förutsätta att nuvarande bestämmelser om taxesättning och områdesindelning för
certifiering upphör.
Mot bakgrund av Statskontorets rapport och den fördjupade prövning regeringen
har gjort av verksamheten gör regeringen bedömningen att SUK även
fortsättningsvis bör vara det centrala statliga organet på utsädesområdet.
Verksamheten inom Utsädeskontrollen betingas i stor utsträckning av gjorda
internationella åtaganden inom EU, ISTA och OECD. Inte minst genom EES-avtalet
och de svenska positionerna på utsädesområdet inom ramen för EU-förhandlingarna
har Sverige accepterat den ordning som råder på detta område inom EU. Sverige är
vidare sedan ett antal år godkänt som s.k. tredje land gentemot EG beträffande
fröburna växtslag, vilket innebär att vi accepterar EU:s system för certifiering
av jordbruksutsäde. Sverige har således förbundit sig att tillse att allt
jordbruksutsäde som säljs i Sverige är officiellt certifierat i enlighet med de
regler som EU, ISTA och OECD anger. EU-medlemskap, liksom åtagande enligt
EES-avtalet, förutsätter för certifiering officiell sortkontroll samt officiell
analysering av teknisk renhet och grobarhet. Samma krav ställs också för
certifiering enligt OECD-systemet vid export.
Det faktum att Sverige har gjort dessa internationella åtaganden gör att Stats-
kontorets förslag att låta näringen själv stå för utsädescertifieringen genom
tillverkardeklaration, inte är genomförbart i dag.
Riksdagen har vid sin behandling av EES-propositionen (prop. 1991/92: 170, bet.
1992/93:EU1, rskr. 1992/93:18) uttalat att provning och kontroll i princip skall
ske i system öppna för konkurrens. En följd av det är bl.a. att de statliga
monopol för provning och kontroll som finns på ett antal områden, det s.k.
riksprovplatssystemet, avskaffas. Alla kompetenta organ som så önskar kommer att
få möjlighet att prova produkter och att certifiera bl.a. produkter och
kvalitetssäkringssystem enligt EN 45 000-serien. En kompetensprövning av de
myndigheter och bolag som önskar få status som kompetent organ görs av Styrelsen
för teknisk ackreditering (SWEDAC).
Standarder enligt EN 45 000-serien är emellertid inte utvecklade för
certifiering av utsäde. Ett arbete har påbörjats inom EU för att få sådana till
stånd. Det är således inte möjligt att i dag införa ett sådant system på
utsädesområdet, vilket har föreslagits av vissa remissinstanser. Däremot är det
rimligt att de laboratorier som utför analyser som ligger till grund för den
certifiering som SUK och de lokala frökontrollanstalterna utför skall vara
ackrediterade enligt EN 45 000-serien. Därigenom skapas enhetliga kompetenskrav
för dessa laboratorier liksom klara spelregler för de laboratorier som vill
börja analysera utsäde. Förutsättningarna för konkurrens på lika villkor kommer
därmed att öka. Regeringen bedömer att ett sådant krav bör ställas. SWEDAC bör
svara för den erforderliga kompetensprövningen.
Det faktum att Sverige har internationella åtaganden beträffande utsädes-
certifiering och därmed bör kunna tillgodose vissa kontinuitetskrav är ett skäl
till varför SUK även fortsättningsvis bör handha utsädescertifieringen.
Den områdesindelning av marknaden för certifiering, som jordbruksutskottet haft
synpunkter på i sitt betänkande, har en rent historisk bakgrund och har i dag
ingen praktisk betydelse. Regeringen har erfarit att Jordbruksverket, som
utfärdar föreskrifter på området, har för avsikt att inför den kommande
certifieringssäsongen avskaffa uppdelningen. Den förändring av utsädeslagen som
regeringen föreslår i det följande innebär att det blir möjligt för fler organ
än de nu verksamma att få certifiera utsäde. Detta kommer att befrämja
konkurrensen och effektiviteten inom denna sektor.
Taxan för certifiering av utsäde sätts av SUK efter samråd med Riksrevisions-
verket (RRV). Beslut om taxa är ett beslut om föreskrift. Enligt regeringsformen
kan inte uppgiften delegeras till ett enskilt organ.
Även med beaktande av de rent nationella bevekelsegrunderna för en statlig
utsädeskontroll, bl.a. som ett led i arbetet att minimera bekämpningsmedels-
användningen och att uppnå ett kostnadseffektivt jordbruk, är det rationellt att
ansvaret för dessa frågor även fortsättningsvis ligger centralt på en myndighet.
Det är då naturligt att SUK som har den samlade kompetensen på området får
behålla sitt nuvarande ansvar.
Utsädeskontrollen skall under treårsperioden 1994/95-1996/97 verka för att ett
fullgott utsäde används i landet, med syfte att bl.a. få till stånd en minimerad
användning av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv växtodling.
Regeringen anser att en minskning av på bidraget till SUK, i enlighet med
myndighetens förslag, bör genomföras.
Regeringens förslag: I utsädeslagen (1976:298) införs en bestämmelse enligt
vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och därmed
fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 utsädeslagen (1976:298) får
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om
att utsäde av visst slag får släppas ut på marknaden endast om certifiering av
utsädet har skett. Av 1 2 samma lag framgår vad som avses med certifiering av
utsäde. Därmed förstås förvaltningsuppgift som bl.a. innebär kvalitetskontroll
av utsäde. Uppgiften innebär myndighetsutövning.
Enligt utsädesförordningen får utsäde certifieras av Statens utsädeskontroll
eller av sådana frökontrollanstalter som Jordbruksverket har förklarat behöriga
att certifiera utsäde. En frökontrollanstalt kan få sådan behörighet om
anstalten har tillgång till lämplig lokal och utrustning och förbinder sig att
uppfylla vissa krav som framgår av utsädesförordningen. Jordbruksverket kan
återkalla en behörighetsförklaring om det finns särskilda skäl.
För närvarande finns i landet två frökontrollanstalter, en i Linköping och en i
Örebro. Frökontrollanstalterna är privata stiftelser som ägs av vederbörande
hushållningssällskap men utgör fristående ekonomiska enheter.
Den nuvarande ordningen med obligatorisk certifiering av utsäde eller, med den
hittillsvarande benämningen, statsplombering av utsäde har pågått sedan början
av 1960-talet. En central myndighet på området, Statens utsädeskontroll, har
under denna tid haft huvudansvaret för certifieringen. Parallellt med
Utsädeskontrollens verksamhet har certifiering utförts av lokala
frökontrollanstalter.
Frökontrollanstalternas verksamhet är inte reglerad i utsädeslagen. En möjlig
förklaring till att detta inte har skett kan vara att frökontrollanstalternas
certifiering inte har uppfattats som en i förhållande till Utsädeskontrollen
självständig verksamhet. Övervägande skäl talar dock för att anstalternas certi-
fiering bör betraktas som fristående i förhållande till Utsädeskontrollen. Det
är då fråga om en myndighetsutövning av ett enskilt organ som enligt
regeringsformen kräver lagstöd. Ett ytterligare skäl för en lagregel som ger
stöd för att överlämna certifiering till enskilda organ är den utveckling som
sker i Europa på kontrollområdet och som har berörts i det föregående.
Regeringen föreslår därför att det i utsädeslagen införs en bestämmelse enligt
vilken en för uppgiften godkänd juridisk person får certifiera utsäde och därmed
fullgöra en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning (se underbilaga
10.1).
Bestämmelsen, som i och för sig faller inom Lagrådets granskningsområde, är av
sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen(1976:298),
2. godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Statens utsädeskontrollsom
regeringen har föreslagit i avsnittet Slutsatser,
3. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
G 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll
1992/93Utgift 2 758 300 Reservation 464 700
1993/94Anslag 2 385 000
1994/95Förslag 819 000
Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Statens
utsädeskontroll.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 1 beräknar regeringen
bidraget till 819 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real
minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 819 000 kr.
G 3. Statens växtsortnämnd
1992/93Utgift 478 253
1993/94Anslag 639 000
1994/95Förslag 647 000
Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt
växtförädlarrättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (1993:1375). Nämnden
fullgör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den 2 december
1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.
Växtsortnämndens inkomster härrör från den avgiftsbelagda registreringen av nya
växtsorter för växtförädlarrätt. Nämndens kostnader för godkännande av nya
växtsorter och för omprövning av godkända sorter för statsplombering finansieras
över statsbudgeten.
Under budgetåret 1993/94 beräknas förvaltningskostnaderna uppgå till 1 135 000
kr, varav 698 000 kr avser lönekostnader. Kostnaderna finansieras dels genom
beräknade avgifter med 489 000 kr, dels genom anslag över statsbudgeten med
646 000 kr. Växtsortnämnden har av regeringen undantagits från reglerna om
resultatredovisning i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.
I sin enkla anslagsframställning förutser inte nämnden nu några förändringar i
sin verksamhet som kan komma att påverka anslaget.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl att ändra på de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 647 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
647 000 kr 647 000 kr
Resultatbedömning
Den ekonomiska rapportering som upprättats bedömer regeringen vara
tillfredsställande. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte
haft några invändningar i revisionsberättelsen. Regeringen bedömer att målen för
verksamheten kan uppnås.
Slutsatser
Planeringsperioden för Växtsortnämnden bör omfatta treårsperioden 1993/
94-1995/96. Det har inte funnits skäl att ändra verksamhetsmålen för
Växtsortnämnden.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på647
000 kr.
G 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
1992/93Utgift -
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverksamhet
vid Statens maskinprovningar.
Maskinprovningarna har till uppgift att åt allmänheten prova maskiner, fordon
och redskap för jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen och för vården av
grönytor samt publicera resultaten. Maskinprovningarna skall vidare enligt
särskilda föreskrifter utföra kontroll som avses i lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll. Maskinprovningarna utför också uppdragsprovning på begäran av
myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har också att bistå allmänheten och
berörda myndigheter med råd och upplysningar inom maskinprovningarnas verk-
samhetsområde samt verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.
Maskinprovningarnas organisation m.m. framgår av förordningen (1988:858) med
instruktion för Statens maskinprovningar.
Statens maskinprovningar
Under budgetåret 1993/94 beräknas kostnaderna för provning och
myndighetsuppgifter m.m. uppgå till 11,8 miljoner kronor, för besiktning till
18,1 miljoner kronor och för certifiering till 3,4 miljoner kronor. Kostnaderna
beräknas bli finansierade med 15,2 miljoner kronor som flyter in som inkomster
från provning och certifiering m.m., 7 280 000 kr i bidrag över statsbudgeten
och 18,1 miljoner kronor i intäkter från besiktning.
Myndigheten har i sin årsredovisning redogjort för resultaten inom de två
verksamhetsgrenar som myndighetens arbete kan indelas i, nämligen Allmän
provning och Obligatorisk kontroll.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Inom verksamhetsgrenen Allmän provning redovisas en kraftig nedgång i antalet
uppdrag och en ökning av totalt arbetad tid under den senaste treårsperioden.
Samtidigt redovisas en ökning av den tid Maskinprovningarna kan ta betalt för
dvs. debiteringsgraden av verksamheten inom enheten. Detta skall ses mot
bakgrund av den kraftiga nedgången i försäljningen av lantbruksmaskiner som har
inträffat samtidigt som det omfattande Typ 93-projektet inneburit ökade
intäkter.
Den andra verksamhetsgrenen, Obligatorisk kontroll, består i huvudsak av
revisionsbesiktningar av grävmaskiner och typbesiktningar enligt föreskrifter
från Arbetarskyddsstyrelsen och Vägverket. Beträffande arbetarskyddsbesiktningar
har volymen varit i stort sett konstant under den senaste fyraårsperioden medan
en tillbakagång kan noteras för trafiksäkerhetsbesiktningar. Inom denna
verksamhetsgren har andelen tid som myndigheten kan ta betalt för minskat.
Enligt SMP beror detta på att antal maskiner i arbete har minskat till följd av
lågkonjunkturen. Arbetskraftsproduktiviteten har dock ökat med 7 % under
perioden jämfört med resultatkravet på en 6-procentig ökning.
Statens maskinprovningar redovisar en fördjupad anslagsframställning för
budgetåren 1994/95-1996/97. Av resultatanalysen framgår att myndigheten de två
senaste åren inte uppnått statens avkastningskrav på statskapitalet vad avser
Obligatorisk kontroll.
En jämförelse mellan tysk och svensk olycksfallsstatistik visar att SMP:s arbete
med regelbunden återkommande opartisk teknisk kontroll av grävmaskiner och
grävlastare är ett effektivt sätt att minska arbetsskadorna på svenska
arbetsplatser där dessa typer av maskiner förekommer. Enligt SMP har arbetet med
obligatorisk provning av skyddsramar och traktorhytter och ett aktivt deltagande
i OECD:s arbete med att fastställa provningsmetoder för dessa maskindelar
påtagligt nedbringat olycksfrekvensen på området.
Även olika produktivitetsmått som Maskinprovningarna har tagit fram redovisas.
Maskinprovningarna anger att hela verksamheten kommer att konkurrensutsättas i
och med EES-avtalets ikraftträdande och riksprovplatsverksamhetens avskaffande.
Maskinprovningarna avser att även under kommande treårsperiod fokusera den
allmännyttiga verksamheten på områden som är föremål för ökade samhälleliga krav
såsom maskiners påverkan på natur- och arbetsmiljö. Information om EG:s krav på
olika internationella standarder i syfte att skapa förutsättningar för svensk
mekanisk verkstadsindustri att konkurrera på Europamarknaden lyfts också fram
som viktigt. Slutsatsen är att myndigheten står väl rustad för att möta
omvärldens krav på en effektiv organisation.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
De övergripande målen för verksamheten skall för budgetåret 1994/95 vara att
prova och redovisa maskinegenskaper som kan minska maskiners negativa effekter
på miljön, på arbetsmiljön för maskinförare samt på djurmiljön.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 5 165 000 kr
Planeringsram:
1994/95
5 165 000 kr
Övrigt:
I avvaktan på den översyn som regeringen senare föreslår bör verksamheten prövas
endast för ett år och genomföras enligt de mål som gäller för budgetåret
1993/94.
49
Resultatbedömning
Av Maskinprovningarnas årsredovisning framgår att resultatkraven har uppfyllts
liksom det återrapporteringskrav om hur de medel används som myndigheten
disponerar för genomförande av Typ 93-projektet. För att Typ 93-projektets
resultat skall kunna omsättas i standard för den svenska marknaden är det
nödvändigt att de får internationell acceptans. Så förefaller också bli fallet.
Det bortfall i provningsuppdrag som registrerats kan förklaras av det rådande
konjunkturläget. Med en återhämtning av ekonomin i sikte och EES-avtalet som
inom kort träder i kraft, finns förutsättningar för SMP att återta den tappade
volymen. Även för besiktnings- och certifieringsverksamheterna bör det finnas
möjligheter att under det kommande budgetåret öka den debiterbara arbetstiden så
att självfinansiering i dessa delar uppnås.
Fördjupad prövning
Av den fördjupade anslagsframställningens resultatanalys framgår att verksam-
heten drivs på ett sådant sätt att de verksamhetsmål som gällt bör kunna nås. De
konkreta exempel på SMP:s verksamheter som lämnats visar att det är möjligt att
med konsekvent provnings- och besiktningsverksamhet driva utvecklingen på miljö-
och arbetarskyddsområdena i den riktning som verksamhetsmålen ger uttryck för.
Det är emellertid inte alltid enkelt att utifrån det underlag som presenteras i
den fördjupade anslagsframställningen avgöra till vilken del det är SMP:s
insatser som har varit avgörande för ett visst resultat.
Vidare är det otillfredsställande att en förräntning av statskapitalet inte i
alla enskilda delar har uppnåtts under den tidigare treårsperioden.
Slutsatser
Mot bakgrund av den lämnade årsredovisningen och den fördjupade
anslagsframställningen gör regeringen sammantaget bedömningen att verksamheten
vid SMP har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Till följd av en ökad kon-
kurrensutsättning av myndighetens verksamhet är det dock naturligt att det
statliga engagemanget i SMP avtrappas. Därför bör det bidrag som utgår till SMP
reduceras med 2 miljoner kronor.
I finansplanen (prop. 1991/92:100 bil. 1) anför regeringen att "konkurrensutsatt
verksamhet bör om inte särskilda skäl talar för detta, inte bedrivas i
myndighetsform och i normalfallet ej av staten". Tidigare utredare har gjort
bedömningen att möjligheterna för en framtida privatisering av SMP är små och
att en bolagisering av SMP därför inte är aktuell. Med ett avskaffande av SMP:s
monopolställning beträffande besiktningsverksamheten och en ökad konkurrens även
till följd av EES-avtalet, är det dock angeläget att få en aktuell bild av
förutsättningarna för myndighetens verksamhet. Frågan om en förändring av SMP:s
verksamhetsform bör därför belysas ytterligare. Det gäller även storleken på det
statskapital som myndigheten disponerar. Även huvudmannaskapsfrågan bör
behandlas. Av det skälet är regeringen inte i dag beredd att föreslå en
treårsram för SMP. De nu redovisade frågeställningarna bör utredas skyndsamt.
Avsikten är att ett förslag skall kunna föreläggas riksdagen senare under våren
1994. De övergripande mål som riksdagen tidigare fastställt (prop. 1990/91:100
bet. 1990/91:JoU22, rskr. 1990/91:202) bör gälla för det kommande budgetåret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
G 5. Bidrag till Statens maskinprovningar
1992/93Utgift 6 914 140 Reservation 173 976
1993/94Anslag 7 280 000
1994/95Förslag 5 165 000
Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid Statens
maskinprovningar.
Regeringens överväganden
Med hänvisning till vad som har anförts under punkten G 4 beräknar regeringen
anslaget till 5 165 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en
real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 5 165 000 kr.
G 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
1992/93Utgift 42 807 351 Reservation 64 413 393
1993/94Anslag 28 315 000
1994/95Förslag 38 513 000
Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, informations-
och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket mot minskat
växtnäringsläckage samt säkrare och minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel och till åtgärder för att bevara biologisk mångfald samt natur-
och kulturmiljövärden i odlingslandskap.
För budgetåret 1993/94 har anvisats 28,3 miljoner kronor, varav 5,4 miljoner
kronor för minskat växtnäringsläckage, 15,2 miljoner kronor för minskade risker
vid användning av bekämpningsmedel samt 7,7 miljoner kronor för ekologisk
produktion. Därutöver används medel som anvisats under tidigare budgetår för
bl.a. tillsyn och information enligt skötsellagen.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverkets arbete för en god miljö och långsiktig hushållning med
naturresurser styrs av långsiktiga program med inriktning på minskat
växtnäringsläckage, säkrare och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel,
ökad ekologisk produktion samt bevarad biologisk mångfald och bevarade natur-
och kulturvärden i odlingslandskapet. Verksamheten utgörs av dels utrednings-
och utbildningsinsatser, dels försöks- och utvecklingsinsatser för att finna
t.ex. mer miljövänliga odlingsmetoder. Via länsstyrelserna förmedlas rådgivning
om bl.a. reducerade doser vid bekämpningsinsatser, bättre teknik vid spridning
samt hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Många av
dessa verksamheter är av en sådan karaktär att det är svårt att dra säkra
slutsatser om hur effektiva insatserna är på kort sikt. I fråga om programmet
för minskade risker vid användning av bekämpningsmedel visar statistiken dock
att användningen fortsätter att minska och nu ligger på 35 % av den totala
användningen åren 1981-1985.
Jordbruksverket bedömer att den nuvarande omfattningen av verksamheten är
tillräcklig för att uppnå de av riksdagen beslutade miljömålen för jordbruket.
Särskilda resurser för denna verksamhet har anvisats vid flera tillfällen under
de senaste åren. Jordbruksverket bedömer att vid oförändrad ambitionsnivå
behöver anslaget höjas med 12,8 miljoner kronor jämte pris- och löneomräkning.
Medlen är avsedda att användas huvudsakligen inom ramen för programmet för
minskade risker vid användning av bekämpningsmedel samt för information och
utbildning om biologisk mångfald i odlingslandskapet. Av anslagsökningen avser
3 miljoner kronor en överföring av medel för tillsyn och information enligt
skötsellagen från anslaget Statens jordbruksverk till förevarande anslag.
Jordbruksverket föreslår vidare att 0,6 miljoner kronor tillförs för verkets
deltagande i det arbete med standardisering av spridningsutrustning för bekämp-
ningsmedel och gödselmedel som pågår inom ramen för den europeiska
standardiseringsorganisationen (CEN).
50
Regeringens överväganden
Riksdagen beslutade år 1988 att målet skall vara att halvera kväveutlakningen
från jordbruket till år 2000. Till följd av internationella överenskommelser har
detta mål tidigarelagts och riksdagen beslöt år 1990 att en halvering skall
omfatta alla utsläpp till haven längs hela väst- och sydkusten upp till
Stockholms skärgård till år 1995.
Riksdagen beslutade år 1988 att användningen av bekämpningsmedel skulle halveras
till år 1990 räknat på mängden försålda medel åren 1981- 1985. Riksdagen lade år
1990 fast målet att ytterligare en gång halvera användningen av bekämpningsmedel
till strax efter mitten av 1990-talet räknat i aktiv substans. Dessutom skall
ammoniakavgången från jordbruket minska med 25 % till år 1995 i södra och västra
Götaland. Den ökade insikt om de natur- och kulturmiljövärden, såsom öppna
landskap och biologisk mångfald, som jordbruket i vårt land bidrar med ser
regeringen som mycket positiv. Det är väsentligt att dessa värden och de mål som
har satts upp värnas.
Under anslaget Statens jordbruksverk har sedan budgetåret 1988/89 anvisats medel
för miljöinriktad växtodlingsrådgivning. Jordbruksverket har bedömt att anslaget
behöver höjas för att bibehålla den nuvarande ambitionsnivån i pågående program.
Vidare föreslås ytterligare resurser som skall tillföras för det europeiska
standardiseringsarbetet. Regeringen anser att åtgärderna är mycket angelägna men
att det med hänsyn till det statsfinansiella läget är nödvändigt att bedriva
verksamheten inom ramen för befintliga resurser. Regeringen är således inte
beredd att föreslå utökade resurser för detta ändamål.
Regeringen har i proposition (1993/94:30) om en strategi för biologisk mångfald
gjort den bedömningen att en informationskampanj om biologisk mångfald bör
genomföras inom jordbruksområdet. Information och utbildning är bland de
viktigaste insatserna i en samlad strategi för bevarande av biologisk mångfald.
Inom skogsområdet har kampanjen Rikare skog, som genomförts i studiecirkelform
och i samarbete med bl.a. skogsägarorganisationerna, inneburit en betydande
förstärkning av skogsbrukarnas kunskaper på det ekologiska området och ökat
förståelsen för betydelsen av bl.a. en bevarad biologisk mångfald i
skogsekosystemet. Med tanke på den centrala betydelse som jordbruket har för den
biologiska mångfalden är det motiverat att genomföra en liknande insats på
jordbruksområdet. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor anvisas som ett
engångsanslag under här ifrågavarande anslag för en informationskampanj som
skall genomföras av Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket och
företrädare för näringen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1994/95 anvisarett
reservationsanslag på 38 513 000 kr.
G 7. Bekämpande av växtsjukdomar
1992/93Utgift 1 940 085
1993/94Anslag 2 429 000
1994/95Förslag 2 629 000
Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot
växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster till
följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karan-
tänsskadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostnader för
undersökningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas för laboratorie-
mässig diagnostisering.
Statens jordbruksverk
Jordbruksverket föreslår att verket bemyndigas att använda högst 600 000 kr för
brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget tas upp med 2 629 000 kr. Regeringen har därvid
räknat med högst 600 000 kr för brådskande undersökningar i samband med växtin-
spektion. Detta innebär en ökning med 200 000 kr jämfört med innevarande
budgetår.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 2 629 000 kr.
51
H. Livsmedel
H 1. Statens livsmedelsverk
1992/93Utgift 76 543 693
1993/94Anslag 91 635 000
1994/95Förslag 91 420 000
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att hand-
lägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av
någon annan myndighet. Verket är chefsmyndighet för besiktnings-
veterinärorganisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av
förordningen (1988:857) med instruktion för Statens livsmedelsverk.
De huvudsakliga uppgifterna för verket är att bevaka konsumentintresset inom
livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och
samordna livsmedelskontrollen, verkställa utredningar och praktiskt
vetenskapliga undersökningar om livsmedel och kostvanor, medverka till att
statsmakternas riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, informera om
sådana förhållanden på livsmedelsområdet som är viktiga för konsumenterna samt
godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar.
Statens livsmedelsverk
Livsmedelsverkets inkomster består bl.a. av avgifter för köttbesiktning m.m.,
kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester i animaliska och
vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central tillsyn som överförs till
verket från kommunerna, avgifter för provtagning och undersökning vid större
livsmedelsanläggningar samt avgifter för tillstånd m.m. Dessutom erhålls
inkomster för uppdragsverksamhet, publikationer och kursverksamhet. Inkomsterna
utgör ca 65 % av verkets finansiering.
I årsredovisningen redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen i verk-
samhetsområdena tillsyn och kontroll, information och påverkan, normgivning,
kunskapsuppbyggnad samt övrigt. För dessa har följande mål lagts fast. Verket
skall:
- samordna den offentliga livsmedelskontrollen, samtidigt som kontrollen i högre
grad skall bygga på företagens egentillsyn,
- bedriva tillsyn av större livsmedelsanläggningar,
- utveckla nya metoder för kontroll och analys,
- förenkla reglerna och harmonisera dem med främst EG:s regelsystem så långt
detta är möjligt med hänsyn till våra egna säkerhetskrav. Normer och nya
föreskrifter skall endast fastställas om det finns tungt vägande konsumentskäl
eller om det krävs med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser,
- stärka informationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedelskontroll,
företag som producerar och hanterar livsmedel etc.
Livsmedelsverket understryker att arbetet med att anpassa den svenska
livsmedelslagstiftningen till EG:s regler har varit mycket arbetskrävande. Så
gott som samtliga av verkets nu gällande föreskrifter har setts över och
reviderats och ett flertal nya kungörelser har beslutats. Verkets mål att
förenkla regelverket har mot bakgrund av anpassningen till EG:s regler inte
kunnat uppnås.
Av resultatredovisningen framgår bl.a. att Livsmedelsverket har utarbetat ett
trettiotal nya kungörelser som kan träda i kraft när EES-avtalet träder i kraft,
att egenkontrollprogram har fastställts för samtliga anläggningar som verket har
tillsynsansvar för samt att ett rapporteringssystem för uppföljning av den
kommunala och regionala livsmedelskontrollen har utarbetats. Vidare har bl.a. en
omprioritering av verksamheten gjorts och den besparingsplan som verket
fastställt har fullföljts.
Inom besiktningsveterinärorganisationen har genomgripande rationaliserings-
åtgärder vidtagits som innebär rationellare besiktning till lägre kostnader.
Dessa effekter har enligt verket ännu inte fullt uppnåtts och verksamheten som
är avgiftsfinansierad har ännu inte uppnått full kostnadstäckning.
Livsmedelsverkets anslagssparande uppgår till 13 772 947 kr, vilket utgör drygt
15 % av det tilldelade ramanslaget.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Livsmedelsverket konstaterar i sin förenklade anslagsframställning att
verksamheten bedrivs enligt den beslutade inriktningen och mot de fastlagda
målen. I avvaktan på verkets fördjupade anslagsframställning år 1994 tar dock
verket upp vissa förändringar som verket förutser inom ramen för EES-avtalet och
inför ett eventuellt medlemskap i EU. Förändringarna rör dels att ökade krav
kommer att ställas på verket att under en övergångstid stödja slakteriers och
styckningsanläggningars anpassning till de nya EES-anpassade föreskrifterna om
köttkontroll som verket utarbetat, dels utformningen och finansieringen av
kontrollen av importerade vegetabilier och animalier från EG-länder vid ett
svenskt medlemskap i EU.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
perioden 1991/92-1994/95.
Resurser:
Statens livsmedelsverk 1994/95 91 420 000 kr (ramanslag)
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning 1994/95 1 000 kr
Planeringsram:
1994/95
91 420 000 kr
Resultatbedömning
Livsmedelsverkets årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att
verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Regeringen noterar dock att mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden
har en förenkling av reglerna på livsmedelsområdet inte varit möjlig.
Regeringen beslöt den 1 juli 1993 om särskilda direktiv inför verkets fördjupade
anslagsframställning år 1994. Enligt direktiven skall verket bl.a. i sin
resultatanalys särskilt belysa områdena livsmedelstillsyn och kontroll samt
redovisa sina erfarenheter av samarbetet med andra myndigheter. I direktiven
anges att det är viktigt att den statliga verksamheten på det konsumentpolitiska
området bedrivs effektivt och att berörda myndigheter inte utför något
dubbelarbete. Livsmedelsverket bör därför samordna bevakningen av
konsumentfrågorna på livsmedelsområdet med andra myndigheter i syfte att få till
stånd effektiviseringsvinster. I omvärldsanalysen skall verket särskilt belysa
arbetet med harmoniseringen med EG:s regelverk på livsmedelsområdet samt
konsekvenserna av ett EES-avtal och ett medlemskap i EU.
Den bedömning regeringen nu gör av Livsmedelsverkets årsredovisning innebär att
dessa direktiv kan stå oförändrade.
Besiktningsveterinärorganisationen redovisar ett underskott i verksamheten med
1 731 189 kr. Det ekonomiska målet full kostnadstäckning har således inte
uppnåtts. Verket har infört en ny bemanningsstruktur som bl.a. innebär att
veterinärvikarier rekryteras lokalt. Vidare har verket haft som avsikt att
avbytare för ordinarie besiktningsassistenter skall utgöras av särskilt utbildad
slakteripersonal som deltidsanställs av verket. Huvudarbetsgivare skall dock
slakteriföretagen vara. Justitiekanslern har efter anmälan av Statstjänsteman-
naförbundet yttrat sig i frågan. Justitiekanslern anför i sitt beslut i maj 1993
efter att ha analyserat frågan från jävs- och bisysslesynpunkt att han inte
anser att Livsmedelsverket bör genomföra den tilltänkta ordningen på egen hand.
Vidare att problemet bör, om verket i någon form vill söka fullfölja sina
avsikter, underställas regeringen. Livsmedelsverket har därför kommit in med en
framställning till regeringen och anför bl.a. att om anställningarna för
avbytarna inte kan lösas på föreslaget sätt kommer personalkostnaderna att öka
med nödvändiga höjningar av avgifterna som följd. Framställningen har remiss-
behandlats. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.
Slutsatser
De riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets anslagsframställning
beräknar regeringen anslaget för budgetåret 1994/95 till 91 420 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
91 420 000 kr.
H 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.
1992/93 Utgift -
1993/94 Anslag 1 000
1994/95 Förslag 1 000
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid
kontrollslakterierna m.m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000
kr. Statens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a.
slakteriföretagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett anslag på 1 000 kr.
H 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
1992/93Utgift 2 516 176
1993/94Anslag 3 733 000
1994/95Förslag 3 825 000
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler och
utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket och de senare
leden i livsmedelskedjan.
Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:862) med
instruktion för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har i sin årsredovisning i de delar
som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i olika huvudområden.
Dessa avser utvecklingen inom det egentliga jordbruket, prisutvecklingen för
jordbrukets produkter och insatsvaror samt produkter i förädlingskedjans olika
led, utvecklingen i de senare leden i livsmedelskedjan samt analys av den livs-
medelspolitiska reformen. Redovisningen av prestationernas kvalitet avser LES
att återkomma till i nästa års resultatredovisning.
I sin enkla anslagsframställning begär Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden ett
ramanslag för budgetåret 1994/95 i enlighet med den fastställda planeringsramen.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1992/93-1994/95. Gällande riktlinjer förlängs till att omfatta
även budgetåret 1995/96. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens planeringsperiod
omfattar därmed treårsperioden 1993/94- 1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 3 825 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
3 825 000 kr 3 825 000 kr
Resultatbedömning
Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de
uppgifter som åligger LES genom dess instruktion kan fullgöras. Emellertid finns
det inte underlag för att göra en bedömning av kvaliteten och effektiviteten för
något av verksamhetsområdena.
Slutsatser
Regeringens bedömning innebär att de riktlinjer som lades fast i 1992 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Riktlinjerna bör även
omfatta budgetåret 1995/96. Skälet är att det i nuläget inte går att förutse
behovet av förändringar inom samarbetsnämndens verksamhetsområde vid ett
EU-medlemskap.
Samarbetsnämndens årsredovisning visar ett anslagssparande på 1 177 000 kr.
Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksamhetsområde
inför ett EU-medlemskap. Regeringen bedömer att de kostnader som detta ökade
utredningsbehov medför bör kunna rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet
samt sparade medel.
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 100 000 kr beräknats
under detta anslag för kostnader för gratisdistribution m.m. i enlighet med
SOS-ansvaret i stället för som hittills under sjunde huvudtitelns anslag
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens
överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och
andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt
i en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1994/95 anvisar ett
ramanslag på 3 825 000 kr.
H 4. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring
1992/93Utgift 71 173 281 Reservation 24 832 000
1993/94Anslag 87 398 000
1994/95Förslag 64 725 000
Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av
livsmedel, insatsvaror till jordbruket m.m. Vidare anvisas medel för
produktionsförberedelser.
Statens jordbruksverk
Med anledning av de nya planeringsförutsättningarna har Jordbruksverket
reviderat sin lageruppbyggnadsplan fr.o.m. budgetåret 1994/95. Lagringsmålet för
kvävegödselmedel har kunnat sättas lägre. Lagringsmålet för kvävegödselmedel var
i juni 1993 uppfyllt till 55 % och bedöms, med nuvarande lageruppbyggnadstakt,
vara uppnått budgetåret 1995/96. För proteinfoder är lagringsmålet uppfyllt till
80 % och bedöms vara helt uppnått budgetåret 1996/ 97. Lagringsmålet för
veterinära läkemedel bedöms vara uppnått budgetåret 1998/99. Lagringsmålen för
övriga insatsvaror är redan uppnådda. Lagren av livsmedel är tillräckliga mätt i
varuvärde. Statens jordbruksverk föreslår därför inga medel för investeringar
under anslaget. För att uppnå lagringsmålen finns dock ett fortsatt behov av att
omstrukturera (förändra varusammansättningen) livsmedelslagren.
Omstruktureringen finansieras under anslaget Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m.m. Omstruktureringsarbetet kommer att vara slutfört budgetåret
1997/98.
För beredskapslagring av insatsvaror har Statens jordbruksverk beräknat ett me-
delsbehov om 77 325 000 kr under budgetåret 1994/95.
Jordbruksverket föreslår att 70 325 000 kr tilldelas verket för lageruppbyggnad
av kvävegödsel- och proteinfodermedel samt 7 miljoner för investeringar i
veterinära läkemedel.
Jordbruksverket anvisades 20 256 000 kr för budgetåret 1992/93 till lagerupp-
byggnad av kemikalier för dricksvattenberedning (prop. 1991/92:102, bet.
1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Dessa medel har ännu inte tagits i anspråk.
De ändrade planeringsförutsättningarna och studier inom Livsmedelsverket har
resulterat i ett lägre lagringsbehov. Jordbruksverket föreslår därför bl.a., i
samråd med Livsmedelsverket, att av dessa medel 5 miljoner kronor får användas
för andra beredskapsåtgärder inom vattenområdet, 5 256 000 kr för lagring av
veterinära läkemedel och 1 miljon kronor för åtgärder inom ABC-området. Inga
ytterligare medel för ABC-åtgärder föreslås.
Vissa s.k. nytillkommande åtgärder (åtgärder inom vattenområdet, lagring av
veterinära läkemedel och ABC-skydd) har sedan år 1990 finansierats inom den
ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Detta har utgjort
endast en mindre del av anslaget. Då de nya planeringsförutsättningarna medför
ett lägre medelsbehov än väntat anser Jordbruksverket och Överstyrelsen för
civil beredskap att utrymme finns att finansiera dessa verksamheter utanför
planeringsramen. För budgetåret 1994/95 berör detta 7 miljoner kronor för
lagring av veterinära läkemedel.
Regeringens överväganden
Målet för livsmedelsberedskapen är att trygga landets livsmedelsförsörjning i
kriser och i krig. Beredskapen skall grundas på de fredstida resurserna inom
livsmedelssektorn och dess förmåga till omställning, kompletterad med särskilda
beredskapsåtgärder. Med utgångspunkt från situationen på livsmedelsområdet och
från regeringens planeringsförutsättningar skall Jordbruksverket som
funktionsansvarig myndighet inom funktionen Livsmedelsförsörjning vidta åtgärder
för att uppnå det övergripande målet. Ett antal andra myndigheter har
deluppgifter inom funktionen. Beredskapsåtgärderna kan delas in i
planläggningsåtgärder, åtgärder för att skapa flexibilitet (t.ex. ransonerings-
och regleringssystem) samt åtgärder som kompletterar livsmedelssektorns
resurser, dvs. lagring. Beredskapslagringen av livsmedel och insatsvaror utgör
en av de mer kostnadskrävande åtgärderna. Jordbruksverket har utarbetat en plan
över lagringsmål och lageruppbyggnadstakt för beredskapslagringen.
Regeringen bedömer lagringsmålen som rimliga. När samtliga lagringsmål uppnåtts,
kommer det att finnas en godtagbar förmåga att trygga livsmedelsförsörjningen
med utgångspunkt från de planeringsförutsättningar som råder. Lageruppbyggnaden
bör emellertid inte ske i enlighet med verkets förslag. Regeringen anser i
motsats till Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil beredskap att de s.k.
nytillkommande åtgärderna inom livsmedelsfunktionen också fortsättningsvis bör
ingå i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 64 725 000 kr. Därav utgör
6 288 000 kr medel från den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del.
Dessa medel bör användas för beredskapslagring av veterinära läkemedel. Av de
reserverade medlen bör 5 miljoner kronor användas för andra beredskapsåtgärder
än lagring, 5 256 000 kr för lagring av veterinära läkemedel och 1 miljon kronor
för ABC-åtgärder.
Regeringens förslag innebär en minskning av anslaget med 52 673 000 kr för bud-
getåret 1994/95 jämfört med de kostnader för lageruppbyggnad som förutsattes i
det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Den totala besparingen, inkl. pris-
och löneomräkning, kan därmed beräknas till 54 701 000 kr. Regeringen kommer
senare, i perspektivet av ett medlemskap i EU och gällande
planeringsförutsättningar, att låta genomföra en översyn av beredskapen på
livsmedelsområdet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 64 725 000 kr.
H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.
1992/93Utgift 220 345 000
1993/94Anslag 247 280 000
1994/95Förslag 216 500 000
Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m.m.
samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m.m.
Under anslaget Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för
viss personal.
Statens jordbruksverk
Enligt Statens jordbruksverk föreligger ett fortsatt behov av att omstrukturera
livsmedelslagren. Verket har beräknat kostnaderna för beredskapslagring till
217 900 000 kr. Räntekostnaderna beräknar verket till 127 miljoner kronor.
Vidare beräknas kostnaderna för ersättning för beredskapslagring till 85 960 000
kr och för övergripande planering m.m. till 4 940 000 kr.
Regeringens överväganden
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 216 500 000 kr, varav 2 000 000 kr avser
medel inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del. Vårt förslag
innebär en minskning med 30 780 000 kr för budgetåret 1994/95 jämfört med
innevarande budgetår. Den totala besparingen, inkl. pris- och löneomräkning,
beräknas till 36 517 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 216 500 000 kr.
H 6. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.
1992/93Utgift 166 337 877
1993/94Anslag 172 001 000
1994/95Förslag 156 001 000
Från anslaget täcks dels delar av kostnaderna för industrins rå-
varukostnadsutjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatteringssystemet för
svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk.
Statens jordbruksverk
Enligt nu aktuella planer skall EES-avtalets protokoll 3 träda i kraft den
1 januari 1994. Förhandlingarna om prisutjämningsförfarandet är dock inte helt
avslutade. Anslagsberäkningarna har dock baserats på antagandet att
RÅK-protokollet träder i kraft den 1 januari 1994. För RÅK torde avtalet komma
att innebära betydande förändringar i form av nettokompensation (prisutjämning
till lägsta EES-pris i stället för till världsmarknadspris) och utvidgad
varuomfattning. Det är för närvarande svårt att bedöma de finansiella effekterna
av dessa förändringar eftersom de nya utjämningsbeloppen kommer att fastställas
först sedan samtliga EES-parter anmält sina hemmamarknadspriser och
EES-kommittén fastställt lägsta EES-priser.
Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för industrins råvarukostnadsutjämning
m.m. till 125 miljoner kronor, en sänkning med 10 miljoner kronor. Kostnaderna
för rabatteringssystemet för stärkelse beräknas till 38 miljoner kronor, en
höjning med 1 miljon kronor.
Sammanlagt föreslår Jordbruksverket att anslaget förs upp med totalt 163 001 000
kr.
Regeringens överväganden
Inom ramen för EES-förhandlingarna har de deltagande länderna arbetat med att
utforma ett gemensamt system för utjämning av industrins kostnader för
jordbruksråvaror. Den slutgiltiga utformningen av ett sådant system påverkas
emellertid också av de pågående GATT-förhandlingarna. Ett gemensamt system
kommer, förutom att det påverkar själva utformningen av det svenska systemet för
råvarukostnadsutjämning, också sannolikt att påverka kostnaderna för detsamma.
Regeringen beräknar kostnaderna för industrins råvarukostnadsutjämning m.m. till
118 miljoner kronor. Huvuddelen av sänkningen är automatiska
kostnadsförändringar. En del är dock effekter av regelförändringar och därmed en
besparing. Denna besparing har beräknats till 3 miljoner kronor.
Vad gäller kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse
för tekniskt bruk beräknar regeringen dessa, i likhet med Jordbruksverket, till
38 miljoner kronor.
Den till RÅK-systemet knutna utjämningskassans behållning uppgår för närvarande
till ca 230 miljoner kronor. Av dessa bör 100 miljoner kronor föras till stats-
budgetens inkomstsida.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner vad regeringen förordat om dispositionen av medel i
råvarukostnadsutjämningskassan,
2. medger att Statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning underbud-
getåret 1994/95 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000kr i
Riksgäldskontoret,
3. till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 156 001 000 kr.
H 7. Livsmedelsstatistik
1992/93Utgift 16 966 000
1993/94Anslag 21 434 000
1994/95Förslag 23 790 000
Genom riksdagsbeslut våren 1993 gavs Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
beställaransvaret för statistik på jordbruksområdet och viss livsmedelsstatistik
(prop. 1992/93:182, bet. 1992/93:FiU22, rskr. 1992/93:304). Medel för jordbruks-
och livsmedelsstatistik finns i dag anvisade på anslagen Livsmedelsstatistik,
Utredningar m.m. samt Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Som en konsekvens av att LES getts beställaransvaret för jordbruks- och viss
livsmedelsstatistik bör anslagen som avser statistik inom området sammanföras
till ett anslag. För att uppnå bästa ekonomi och effektivitet över tiden bör
anslaget anvisas som ett ramanslag.
I riksdagsbeslut (prop. 1991/92:96, bet. 1991/92:JoU15, rskr. 1991/92: 253) har
vissa besparingar på statistiken inom verksamhetsområdet beslutats.
Nedskärningen avseende lantbruksregistret har dock ännu inte genomförts fullt ut
beroende på behovet av fullständiga registeruppgifter för utbetalning av bidrag.
De potentiella besparingar beträffande de objektiva skördeuppskattningarna som
bedömdes möjliga att genomföra har inte kunnat göras med hänsyn till behovet av
ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete. SCB har fått i uppdrag att utreda
frågan och arbetet skall redovisas senast i december 1994.
Med hänsyn till den betydande osäkerhet som råder beträffande behov och
kostnader för statistik vid ett EU-medlemskap samt de förändringar som genom-
förts fr.o.m. den 1 juli 1993 om beställaransvar för statistik har LES i dags-
läget inget annat underlag för bedömningen av resursbehovet än det som
fastställdes av riksdagen 1992. LES föreslår därför att ett anslag på
39,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95, varav 15,2 miljoner kronor
avser täckande av kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna. LES har
därvid utgått från att eventuella kostnader för komplettering av statistiken som
kan behövas för administrativa ändamål belastar de anslag för vilka uppgifterna
krävs.
Regeringens överväganden
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har getts beställaransvaret för jordbruks-
och viss livsmedelsstatistik. Regeringen anser att anslagen som avser statistik
inom området, i så stor utsträckning som möjligt, bör sammanföras till ett
anslag. Medel under anslaget Utredningar m.m. föreslås därför föras över till
anslaget Livsmedelsstatistik. Medlen täcker kostnaderna för den
jordbruksekonomiska undersökningen samt ett livsmedelsstatistiskt program. Kost-
naderna för de objektiva skördeuppskattningarna bör dock även fortsättningsvis
finansieras från anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Sammantaget
innebär förslaget en besparing på 1,9 miljoner kronor.
Regeringen anser att anslaget, liksom under innevarande budgetår, bör vara ett
förslagsanslag.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på
23 790 000 kr.
52
I. Utbildning och forskning
I 1. Sveriges lantbruksuniversitet
1992/93Utgift 573 402 351 Reservation 65 608 481
1993/94Anslag 980 933 000
1994/95Förslag1 014 964 000
Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djur-
sjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och information
öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk
produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.
Sveriges lantbruksuniversitet
SLU har i sin anslagsframställning redogjort för vissa kostnader som uppkommit i
samband med förändringar av anslagskonstruktionen och för kostnader som har
samband med förändringar i fastighetsförvaltningen. Vidare har SLU redovisat
behov av en utökad låneram för investeringsbehovet vid universitetet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits något skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för perioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 1 014 964 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
1 014 964 000 kr 1 014 964 000 kr
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Under hösten 1993 presenterade en arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet
promemorian (Ds 1993:60) En högskoleutbildning inom hästområdet. Förslaget
innebär bl.a. att det inrättas en tvåårig högskoleutbildning inom hästområdet.
SLU föreslås bli huvudman för utbildningen som föreslås starta höstterminen
1994. I ärendet har det till regeringen kommit in skrivelser från Jämtlands läns
landsting, Krokoms kommun, Uppsala universitet, Stiftelsen Wången, Föreningen
Nordsvenska Hästen och Föreningen Skogshästen.
För att den föreslagna utbildningen skall kunna genomföras krävs att både staten
och branschen ställer resurser till förfogande. Frågan bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i ärendet under våren
1994.
Regeringen har i proposition 1993/94:30 förordat att det vid SLU skapas ett
centrum för forskning om biologisk mångfald. Centrumet, som skall vara gemensamt
för SLU och Uppsala universitet, skall arbeta med forskning,
informationsspridning samt samordning och planering av forskning och
kunskapsutbyte. Regeringen beräknar för detta ändamål 6 miljoner kronor, varav
2 miljoner kronor anvisas via anslag till Uppsala universitet på åttonde
huvudtiteln. SLU bör dessutom tillföras ett engångsbelopp på 800 000 kr för
vissa investeringskostnader i samband med bildandet av detta centrum.
Verksamheten vid databanken för hotade arter kommer att ingå som en del av
centrumbildningen och de medel, 3 miljoner kronor, för databanken som hittills
anvisats via anslaget Statens naturvårdsverk på fjortonde huvudtiteln bör nu
anvisas över SLU:s anslag.
Våren 1993 beslutade riksdagen att professurerna vid forskningsråden skall
flyttas över till universiteten (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU13, rskr.
1992/93:389). I enlighet härmed bör 1 865 000 kr överföras från Skogs- och
jordbrukets forskningsråd till SLU.
Under anslaget har beräknats 1 680 000 kr för att täcka kapitalkostnaderna för
tidigare beslutade ombyggnader (prop. 1989/90:90, bet. JoU 1989/90:17, rskr.
1989/90:336), 256 000 kr för Studenthälsan och 2 772 000 kr för elkostnader för
biotronen i Alnarp och fytotronen i Uppsala. SLU har i sin anslagsframställning
påtalat att konstruktionen med utbetalning av anslaget med 1/12 den 20:e dagen i
varje månad medför en merkostnad för universitetet. Regeringen avvaktar i den
frågan Riksrevisionsverkets redovisning av uppdrag avseende genomförandet av
räntebeläggning av statliga medelsflöden.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna
om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att rikdagen
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram
anslag på 1 014 964 000 kr.
53
I 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning
1992/93Utgift 1 177 806 775 Reservation1 41 219 394
1993/94Anslag 181 123 000
1994/95Förslag 183 960 000
1 Anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja
och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett
hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de
areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och
forskningsresultat sprids.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogs- och jordbrukets forskningsråd har i sin anslagsframställning i enlighet
med statsmakternas beslut (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU 13, rskr.
1992/93:389) beräknat kostnaderna för överföring av rådets professurer till
Sveriges lantbruksuniversitet. Beloppet uppgår till 1 865 000 kr.
Rådet har vidare hemställt att 9,8 miljoner kronor för dyrbar vetenskaplig
utrustning överförs från aktuella anslag under Utbildningsdepartementets
ansvarsområde till SJFR:s anslag. SJFR har också pekat på de ökade kostnaderna
för forskningssamarbetet med EU i samband med ett ikraftträdande av EES-avtalet.
I en särskild skrivelse har SJFR redovisat fortsättningen av sitt
livsmedelsforskningsprogram t.o.m. budgetåret 1995/96.
SJFR har den 26 november 1993 redovisat en lägesrapport rörande det
träfiberforskningsprogram som aviserades i 1993 års forskningspolitiska
proposition. Rapporten kommer att ligga till grund för rådets slutliga
forskningsprogram inom området.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Reservationsanslag 1994/95 183 960 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
183 960 000 kr 183 960 000 kr
Slutsatser
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Enligt vad som redovisats under anslaget Sveriges lantbruksuniversitet bör
medel för de professurer som har inrättats vid SJFR överföras till SLU. Vidare
bör 421 000 kr överföras till anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen förslår att riksdagen
till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret1994/95
anvisar ett reservationsanslag på 183 960 000 kr.
I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader
1993/94Anslag 6 092 000
1994/95Förslag18 097 000
Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader.
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
SJFR har i sin anslagsframställning pekat på att moderniseringen av statens
redovisningssystem medfört att frågan om bokföringen av rådets och kansliets
kostnader blivit aktuella. Rådet föreslår därför att det överförs ett belopp på
421 000 kr till detta anslag från anslaget Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för
treårsperioden 1993/94-1995/96.
Resurser:
Ramanslag 1994/95 18 097 000 kr
Planeringsram:
1994/95 1995/96
18 097 000 kr 18 097 000 kr
Genom omfördelning från SJFR:s anslag till forskning bör detta anslag tillföras
421 000 kr för att täcka kostnader för utvärderingar och information. Vidare bör
anslaget genom omfördelningar räknas upp med 11,5 miljoner kronor för att täcka
kostnaderna för Sveriges medverkan i EG:s tredje ramprogram för forskning
avseende agroindustriella forskningsprogrammet AAIR.
Medelsbehovet har vad avser förvaltningskostnaderna beräknats med utgångspunkt i
en real minskning av utgifterna om 1,9 %.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1994/95 anvisar ett ramanslag på 18 097 000 kr.
I 4. Stöd till kollektiv forskning
1992/93Utgift100 327 014 Reservation 1 816 135
1993/94Anslag 88 000 000
1994/95Förslag88 000 000
Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forskning
samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsk-
nings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsområdena.
Kollektiva program
1993/94 1994/95
Jordbruksteknik 3 700 000 3 700 000
Skogsforskning 24 300 000 24 300 000
Trädgårdsforskning 11 000 000 11 000 000
Växtförädling 7 000 000 7 000 000
Stiftelsen Lantbruksforskning42 000 000 42 000 000
Summa program 88 000 000 88 000 000
SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om gemensam
finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska
området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet
medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att under avtalsperioden
bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor under budgetåret
1994/95. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande
belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i form av direkt bidrag.
Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genomförandet av det avtalade
programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kompetensuppbyggnad vid
institutet.
SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om
gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avser tiden den 1 juli
1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av
verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 72,9 miljoner kronor,
varav 24,3 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Stiftelsen åtar sig att
under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag.
För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl. verksamheten
inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp,
har beräknats 11 miljoner kronor.
Vidare har det beräknats 7 miljoner kronor för insatser för förädling av speci-
fika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning.
Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år anvisas
över detta anslag. Beloppet beräknar regeringen till 42 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 88 000 000 kr.
I 5. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1992/93Utgift 772 000
1993/94Anslag 811 000
1994/95Förslag 832 000
Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk
erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt därtill knuten
verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän,
ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader
för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.
Skogs- och lantbruksakademien
Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrågor
vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete inom och
rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien har under året
satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medverka till den
kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För budgetåret 1994/95
hemställs om ett anslag på 990 000 kr för bidrag till lönekostnader. I en
särskild skrivelse har akademien anmält behovet av FoU om landskapsvård med
betesdjur med akademiens tidigare arbete på området som förebild.
Regeringens överväganden
Anslaget bör räknas upp med 21 000 kr.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1994/95anvisar
ett förslagsanslag på 832 000 kr.
54
J. Biobränslen
J 1. Bioenergiforskning
1992/93Utgift 43 029 051 Reservation 14 098 181
1993/94Anslag 76 377 000
1994/95Förslag 74 697 000
Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och dess
miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel,
Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småska-
lig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till
stånd genom att riksdagen våren 1993 anslog 25 miljoner kronor för ändamålet
(prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Det är avsikten att
motsvarande summa skall anvisas ytterligare två år.
NUTEK föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag för budgetåret
1994/95.
Programrådet vid Studsvik
Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsk-
ningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen om
förgasning och förbränning genomförs i bolaget TPS Termiska Processer AB. De
forskningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda basforskningen
är fritt tillgängliga.
Programrådet föreslår i sin enkla anslagsframställning oförändrat anslag för
budgetåret 1994/95. Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad på
områdena Miljökemi, Strömningsteknik/modellering, Förbrännings-/förgasningskemi
och Metodikstudier. Den föreslagna inriktningen överensstämmer i sina huvuddrag
med NUTEK:s motsvarande energiforskning. Programrådet anför att en samordning av
de konkreta forskningsinsatserna kommer att ske så att anslagen utnyttjas
optimalt.
Regeringens överväganden
Viktigt i arbetet för en hållbar utveckling är en övergång från användning av
knappa råvaror till att använda förnybara råvaror från skogsbruket och
jordbruket, både som industriråvara och bränsle. Ett mål bör därför vara att i
de samhällssektorer som är tänkbara användare av biobränslen stimulera till en
fortsatt övergång från fossila bränslen till biobränslen. Det måste ske på ett
kostnadseffektivt sätt. Kostnaderna måste minskas bl.a. för produktions- och
transportledet, framställning av drivmedel och omvandling till värme och
elkraft. Den strategiska, långsiktiga forskningen som detta anslag finansierar
är viktig bl.a. för att stimulera framväxten av nya teknologier och för att
tidigt belysa miljöaspekter.
Anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor för delfinansiering av Sveriges
deltagande i EG:s forskningsprogram AAIR.
Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till
energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det
beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för bud-
getåret 1994/95 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energi-
forskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig in-
riktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning. Regeringen
beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren
1995/96-2000/01 till 60, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riksdagen bör
bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta påsig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som innebär åtaganden om 60 000 000kr för budgetåret 1995/96,
30 000 000 kr för budgetåret 1996/97,25 000 000 kr för budgetåret 1997/98,
20 000 000 kr för budgetåret1998/99, 15 000 000 kr för budgetåret 1999/2000 samt
10 000 000 kr för budgetåret 2000/01.
2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservations
anslag på 74 697 000 kr.
J 2. Bidrag för ny energiteknik
1992/93Utgift 237 976 900 Reservation 156 023 100
1993/94Anslag 200 000 000
1994/95Förslag 200 000 000
Från anslaget finansieras bidrag för att främja investeringar i anläggningar för
kraftvärmeproduktion med biobränsle och för att förbättra konkurrenskraften för
befintlig biobränslebaserad kraftvärme. Stödet är en del av 1991 års energi-
politiska beslut.
Stödet som administreras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kan
lämnas under en sexårsperiod fr.o.m den 1 juli 1991. För stödet har avsatts 1
miljard kronor. Medlen anvisas med 200 miljoner kronor om året i fem år.
Regeringens överväganden
I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter är rimligt
med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av
de utsläpp förbränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin
används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i den
svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Det betonades att i
avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp måste
andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara
energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund förordades ett stöd till
investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk.
NUTEK har i uppdrag att årligen utvärdera programmen för omställning och
utveckling av energisystemet, m.m. samt att årligen redovisa resultatet av
utvärderingen till regeringen. I årets redovisning, Energirapport 1993, kriti-
serar NUTEK stödet för att inte bidra till den tekniska utvecklingen. Det finns,
enligt NUTEK, en risk att det blir svårare att förmå energibolag att satsa på
nya tekniska lösningar när de samtidigt får stöd för att investera i kon-
ventionell teknik. NUTEK föreslår att kvarvarande medel förs över till i första
hand energiforskningsprogrammet, i andra hand energiteknikfonden.
Energirapport 1993 har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser tillstyrker
NUTEK:s förslag. Regeringens överväganden avseende de energipolitiska programmen
redovisas i bil. 13.
I början av december 1993 var 695 miljoner kronor av den totala ramen på
1 000 miljoner kronor tagna i anspråk. Dessutom är ett antal ärenden bordlagda.
Deras samlade anspråk överstiger återstoden av tillgängliga medel. Någon ändrad
disposition av anslaget är sålunda inte aktuell.
I sammanhanget vill vi anmäla följande. Som en följd av 1991 års energipolitiska
beslut anvisades fr.o.m. budgetåret 1992/93 för en femårsperiod 625 miljoner
kronor för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle. Medlen
fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen. Regeringen
beslutade den 2 december 1993 att ge Programstyrelsen bemyndigande att disponera
medlen också för demonstrationsanläggningar för tillverkning av etanol ur
cellulosarika råvaror.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva
tionsanslag på 200 000 000 kr.
55
Förslag till
Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)
Härigenom föreskrivs att det i utsädeslagen skall införas en ny bestämmelse,
5 , av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5
Sådan myndighetsutövning som
avses i 1 2 får av
regeringen överlämnas till en
juridisk person som
regeringen har godkänt för
uppgiften. Regeringen får
överlåta åt en
förvaltningsmyndighet att
besluta om sådant överlämnande
eller godkännande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
56
Rättsdatablad
FörfattningsrubrikBestämmelserCelexnummer
som inför, för
ändrar, bakomliggande
upphäver EG-regler
eller
upprepar
ett norm-
givningsbemyndigande
Lag om ändring i 5
utsädeslagen
(1976:298)
57
Register
Sid.
1 Inledning
A. Internationellt samarbete
17 1 Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m., förslagsanslag 36 000 000
36 000 000
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
18 1 Statens jordbruksverk, ramanslag 112 250 000
22 2 Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m., förslagsanslag 10 000 000
23 3 Markförvärv för jordbrukets rationalisering,
reservationsanslag 1 000
25 4 Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti, förslagsanslag 40 000 000
26 5 Stöd till skuldsatta jordbrukare,
förslagsanslag 10 000 000
27 6 Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag42 000 000
27 7 Stöd till avbytarverksamhet m.m.,
förslagsanslag 535 000 000
30 8 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin
i norra Sverige, förslagsanslag *971 000 000
30 9 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.,
förslagsanslag 1 407 003 000
37 10 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag29 785 000
39 11 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.,
förslagsanslag 12 500 000
3 169 539 000
C. Skogsbruk
40 1 Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag 1 000
42 2 Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter, ramanslag 278 952 000
43 3 Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag60 000 000
43 4 Stöd till byggande av skogsvägar,
förslagsanslag 400 000
44 5 Insatser för skogsbruket,
reservationsanslag 99 000 000
438 353 000
* Beräknat belopp.
58
D. Fiske
45 1 Fiskeriverket, ramanslag 53 272 000
46 2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag*4 084 000
46 3 Särskilda insatser för fisket, förslagsanslag*26 391 000
46 4 Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och
på Gotland, förslagsanslag *5 000 000
47 5 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.,
förslagsanslag 1 000 000
46 6 Bidrag till fiskevård, reservationsanslag*3 612 000
93 359 000
E. Rennäring m.m.
48 1 Främjande av rennäringen, reservationsanslag11 017 000
49 2 Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag38 000 000
52 3 Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag27 000 000
52 4 Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall,
förslagsanslag 1 000
62 5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.,
reservationsanslag 1 538 000
77 556 000
F. Djurskydd och djurhälsovård
63 1 Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet 1 000
64 2 Bidrag till Statens veterinärmedicinska
anstalt, förslagsanslag 67 834 000
65 3 Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet *1 000
65 4 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen,
förslagsanslag *75 055 000
65 5 Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård, förslagsanslag *6 000 000
65 6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,
reservationsanslag 25 911 000
67 7 Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag 5 613 000
69 8 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
förslagsanslag 72 150 000
252 565 000
* Beräknat belopp.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
72 1 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet 1 000
78 2 Bidrag till Statens utsädeskontroll,
förslagsanslag 819 000
78 3 Statens växtsortnämnd, ramanslag647 000
79 4 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet1 000
83 5 Bidrag till Statens maskinprovningar,
förslagsanslag 5 165 000
83 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,
reservationsanslag 38 513 000
86 7 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag2 629 000
47 775 000
H. Livsmedel
87 1 Statens livsmedelsverk, ramanslag91 420 000
90 2 Täckande av vissa kostnader för
köttbesiktning m.m. 1 000
90 3 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden,
ramanslag 3 825 000
92 4 Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring,
reservationsanslag 64 725 000
94 5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m.m., förslagsanslag 216 500 000
95 6 Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.,
förslagsanslag 156 001 000
96 7 Livsmedelsstatistik, förslagsanslag23 790 000
556 262 000
I. Utbildning och forskning
98 1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag1 014 964 000
100 2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Forskning, reservationsanslag 183 960 000
101 3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:
Förvaltningskostnader, ramanslag18 097 000
102 4 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag88 000 000
103 5 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,
förslagsanslag 832 000
1 305 853 000
* Beräknat belopp.
J. Biobränslen
105 1 Bioenergiforskning, reservationsanslag 74 697 000
106 2 Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag200 000 000
274 697 000
Summa kr 6 251 959 000
108 Underbilaga 10.1
Förslag till Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)
109 Underbilaga 10.2
Rättsdatablad
59