Regeringskansliets rättsdatabaser

Prop. 1993/94:29Regeringens proposition 1993/94:29 Vissa ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 september 1993 Carl Bildt Anne Wibble Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag om ändring av den i samband med kompletteringspropositionen beslutade ekonomiska reglering som skall göras år 1994 mellan staten och kommunerna respektive landstingen till följd av vissa ändringar i skatte- och transfereringssystemen. Den föreslagna ändringen innebär en återreglering med anledning av att ett regeringsförslag om ändrad pensioneringstidpunkt inte ledde till något riksdagsbeslut. Vidare föreslås att det med vissa justeringar skall räknas av ett belopp från den slutavräkning av skattemedel för kommuner och landsting som avser år 1992 och som enligt det förutvarande regelsystemet skall betalas ut år 1994. Beloppet skall motsvara dels de ökade utbetalningar för staten som följer av att utbetalningssystemet lagts om, dels de minskade statsinkomster som år 1994 följer av att avräkningsskatten slopats fr.o.m. år 1993. Avdragen görs kollektivt för kommunerna och individuellt för landstingen. Dessutom föreslås att det för vissa landsting skall göras korrigeringar av den tidigare beslutade ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.... 3 2 Lagtext......................... 3 2.1 Förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992 3 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994..................... 6 3 Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn.................... 7 4 Slutavräkning av kommunalskattemedel för år 199210 5 Lagrådet......................... 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993........... 15 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till - lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992, - lag om ändring i lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser omutbetalning av skattemedel år 1994. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992 Härigenom föreskrivs följande. 1  Från summan av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut till kommuner för år 1992 med stöd av lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall efter avräkning enligt 4  tredje stycket den lagen ytterligare avräkningar göras enligt följande: 1. med de preliminära skattemedel som kommunerna får enligt 4  andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse från och med den 1 januari 1993, minskade dels med de medel som kommunerna skulle ha uppburit i förskott inklusive tillägget för befolkningsökning enligt 4  tredje och fjärde styckena den lagen, i dess lydelse före den 1 januari 1993, dels med 2 196 miljoner kronor, 2. för kommuner som inte ingår i ett landsting med 0,85 kronor per skattekrona och för övriga kommuner med 0,50 kronor per skattekrona, beräknat på antalet skattekronor som fastställts vid 1993 års taxering enligt 4 kap. 2  taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor som skulle ha tillskjutits för år 1994 om lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag hade gällt, varvid de garanterade skattekrafter skall användas som har fastställts för år 1992. Om ett negativt avräkningsbelopp beräknats för en viss kommun med stöd av 4  tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall bestämmelserna i första stycket inte tillämpas, utan i stället beloppet återbetalas av kommunen i fråga. Vid återbetalning skall skattemyndigheterna tillämpa 3  andra stycket på motsvarande sätt som vid utbetalning av skattemedel. 2  Från de skattemedel som skall betalas ut till respektive landsting för år 1992 med stöd av lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993, skall efter avräkning enligt 4  tredje stycket den lagen ytterligare avräkningar göras enligt följande: 1. med de preliminära skattemedel som landstingen får enligt 4  andra stycket lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse från och med den 1 januari 1993, minskade dels med de medel som landstingen skulle ha uppburit i förskott inklusive tillägget för befolkningsökning enligt 4  tredje och fjärde styckena den lagen, i dess lydelse före den 1 januari 1993, dels med följande belopp för respektive landsting, Landsting kronor Stockholms län 284 800 000 Uppsala län 47 600 000 Södermanlands län 43 900 000 Östergötlands län 69 500 000 Jönköpings län 52 700 000 Kronobergs län 30 400 000 Kalmar län 41 100 000 Blekinge län 25 700 000 Kristianstads län 49 800 000 Malmöhus län 95 000 000 Hallands län 44 700 000 Göteborgs och Bohus län 53 600 000 Älvsborgs län 75 900 000 Skaraborgs län 47 400 000 Värmlands län 48 400 000 Örebro län 46 600 000 Västmanlands län 44 200 000 Kopparbergs län 49 300 000 Gävleborgs län 49 100 000 Västernorrlands län 44 200 000 Jämtlands län 23 100 000 Västerbottens län 43 600 000 Norrbottens län 45 300 000, och 2. med 0,35 kronor per skattekrona, beräknat på antalet skattekronor som fastställts vid 1993 års taxering enligt 4 kap. 2  taxeringslagen och det antal skattekronor som skall tillskjutas för år 1994 enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting. 3  Efter avräkning enligt 1 eller 2  skall beloppen betalas ut. Dessförinnan skall emellertid det sammanlagda beloppet för utbetalning till kommuner fördelas till dessa som om avräkning enligt 1  inte hade skett. Skattemyndigheterna skall betala ut en tolftedel av beloppet den tredje vardagen räknat från den 17 i var och en av månaderna januari-december år 1994, varvid dag som enligt 2  lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte skall medräknas. Är kommunens eller landstingets fordringar inte uträknade vid utbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, får skattemyndigheten förordna att utbetalningarna skall grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetalningarna i månaderna januari och februari grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens eller landstingets respektive fordran, skall den jämkning som föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i mars månad. 4  Innan skattemyndigheterna betalar ut belopp enligt 3  skall beloppen för vissa landsting också ökas eller minskas enligt följande. Beloppen skall ökas för följande landsting: Landsting kronor Östergötlands län 1 831 000 Kronobergs län 3 735 000 Kristianstads län 1 323 000 Älvsborgs län 5 033 000 Norrbottens län 437 000 Beloppen skall minskas för följande landsting: Landsting kronor Stockholms län 25 460 000 Jönköpings län 1 017 000 Hallands län 1 151 000 Västmanlands län 12 190 000 Västernorrlands län 2 847 000 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 3 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 Härigenom föreskrivs att 1 och 2  lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1  Vid utbetalning av Vid utbetalning av kommunal- eller kommunal- eller landstingsskattemedel landstingsskattemedel enligt 4  lagen enligt 4  lagen (1965:269) med (1965:269) med särskilda bestämmelsersärskilda om kommuns och annan bestämmelser om menighets kommuns och annan utdebitering av menighets skatt, m. m., skall utdebitering av för inkomståret 1994 skatt, m. m., skall kommunalskattemedlen för inkomståret 1994 minskas med 771 kommunalskattemedlen kronor per invånare i minskas med 760 kommunen den 1 kronor per invånare november 1993 och i kommunen den 1 landstingsskattemedlennovember 1993 och med 396 kronor per landstingsskattemedlen invånare i lands- med 389 kronor per tinget den 1 invånare i lands- november 1993. tinget den 1 För en kommun som november 1993. inte ingår i ett För en kommun som landsting skall inte ingår i ett kommunalskatte-med- landsting skall len minskas med 1 kommunalskatte-med- 167 kronor per len minskas med 1 invånare i kommunen 149 kronor per den 1 november 1993. invånare i kommunen den 1 november 1993. 2  Har för en kommun, Har för en kommun, ett landsting eller ett landsting eller en kommun som inte en kommun som inte ingår i landsting för ingår i landsting för år 1994 fastställt en år 1994 fastställt en högre skattesats än högre skattesats än den som gällt för år den som gällt för år 1993 skall den 1993 skall den minskning av minskning av kommunal- eller kommunal- eller landstingsskattemedel landstingsskattemedel som avses i 1  i som avses i 1  i stället göras med 1 stället göras med 1 065 kronor, 054 kronor, 577 kro-nor 571 kro-nor respektive 1 642 respektive 1 625 kronor. Detta gäller kronor. Detta gäller dock inte om dock inte om höjningen av höjningen av skattesatsen avser skattesatsen avser att täcka ökade att täcka ökade kostnader som kostnader som uppkommit på grund av uppkommit på grund en omfördelning av av en omfördelning uppgifter mellan av uppgifter mellan landsting och landsting och kommunerna inom kommunerna inom landstinget. landstinget. 4 3 Ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn Regeringens förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för inkomståret 1994 skall kommunalskattemedlen för kommunerna minskas med 760 kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1993. För de kommuner som för år 1994 höjer sin utdebitering skall minskningen uppgå till 1 054 kronor. Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1994 skall landstingsskattemedlen för landstingen minskas med 389 kronor per invånare i landstinget den 1 november år 1993. För de landsting som för år 1994 höjer sin utdebitering skall minskningen uppgå till 571 kronor. För de landstingsfria kommunerna skall kommunalskattemedlen för inkomståret 1994 vid utbetalningen minskas med 1 149 kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1993. För de landstingsfria kommuner som för år 1994 höjer sin utdebitering skall minskningen uppgå till 1 625 kronor. Skälen för regeringens förslag: I samband med 1992 års kompletteringsproposi- tion föreslogs att en s.k. kommunal finansieringsprincip fortsättningsvis borde tillämpas i förhållandet mellan staten och kommunsektorn. Riksdagen biträdde förslaget (bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Finansieringsprincipen innebär att kommuner och landsting inte bör åläggas nya uppgifter utan att samtidigt få möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. På liknande sätt bör hänsyn också tas till statliga åtgärder som inte direkt tar sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. I princip bör den ekonomiska regleringen ske i form av en ändring av stats- bidragsramen. Med nuvarande bidragskonstruktion används denna regleringsmetod endast för ändringar av kommunernas verksamhet. Regleringen till följd av ändringar i skatte- och transfereringssystemen görs övergångsvis genom att kommunalskattemedlen justeras genom ett tillägg eller ett avdrag per invånare. Huvuddelen av de ändringar som regleras år 1993 är av permanent karaktär och skall således regleras även år 1994. De ekonomiska effekterna för kommunsektorn för år 1994 som beror på ändringar fr.o.m. år 1993 beräknas till samma belopp som för år 1993. 5 Redan beslutade regleringar för år 1994 Regleringen som avser år 1994 sker för kommuner och landsting genom att kommunalskattemedlen för inkomståret 1994 vid utbetalningen skall minskas med ett belopp per invånare som fastställts enligt lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994. Dessa belopp har för kommuner fastställts till 771 kronor per invånare, för landsting till 396 kronor per invånare och för kommun som inte ingår i ett landsting till 1 167 kronor per invånare. Beslutade regleringar framgår av sammanställningen på nästa sida. För de kommuner och landsting som höjer utdebiteringen för år 1994 tillkommer ett avdrag med 294 kronor per invånare för kommuner, 181 kronor per invånare för landsting och 577 kronor per invånare för landstingsfria kommuner. Tillkommande regleringar för år 1994 Efter fastställandet av regleringsbeloppet för år 1994 har förutsättningarna förändrats vilket gör vissa återregleringar nödvändiga mellan staten och kommunsektorn. I prop. 1992/93:123 föreslogs reglering om ändrad pensioneringstidpunkt med anledning av förslag i prop. 1992/93:155 om höjd pensionsålder. Den sistnämnda propositionen ledde inte till något riksdagsbeslut om ändrad pensioneringstid- punkt. Av detta skäl bör staten för år 1993 återreglera 30 miljoner kronor till kommunerna och 18 miljoner kronor till landstingen. För år 1994 bör staten åter- reglera 73 miljoner kronor till kommunerna och 45 miljoner kronor till landstingen. För de kyrkliga kommunerna får de ändringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget genomslag först år 1995, eftersom utbetalningssystemet för kommunalskattemedel till dessa kommuner inte har ändrats. Det innebär att skattemedelsfordran för de kyrkliga kommunerna vid ingången av år 1994 bör minskas med oförändrade 1,7% enligt lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994. Ytterligare regleringar kan bli aktuella fr.o.m. 1 juli 1994. Om detta skulle bli fallet avser regeringen att återkomma med detta till riksdagen. 6 Sammanfattning av underlag för ekonomiska regleringar för år 1994 Sammanställning av beräknade ekonomiska effekter för kommunsektorn år 1994 av beslutade och föreslagna ändringar (miljoner kronor) Tidigare beslutade regleringar för år 1994: Schablonavdrag + 5 683 Allmän sjukförsäkringsavgift - 1 897 Sjukförsäkringsförmåner - 1 435 Pensionsnivå - 906 Pensioneringstidpunkt + 118 Arbetgivaravgift + 7 330 Särskild löneskatt + 170 Avgifter för vård i sjukhem m.m. + 816 Särskilt grundavdrag - 209 Bostadsbidrag + 500 Automatiken i skatteutjämn.systemet + 175 Tillkommande regleringar år 1994: Återreglering av pensioneringstidpunkt (1993)- 48 Återreglering av pensioneringstidpunkt (1994)- 118 Summa att reglera 10 179 varav från kommuner 6 625 landsting 3 387 kyrkliga kommuner 167 I förslaget till ändring av lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994 har beloppen kronor per invånare för kommuner respektive landsting beräknats utifrån de senast kända befolkningstalen (SCB 1993-06-30). 7 4 Slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1992 Regeringens förslag: Från den slutavräkning för kommuner och landsting som avser år 1992 och som enligt det förutvarande regelsystemet skall betalas ut år 1994, skall med vissa justeringar ett belopp räknas av som motsvarar dels de ökade utbetalningar som följer av att utbetalningssystemet lagts om (nivåförändringen), dels de minskade statsinkomster som år 1994 följer av att avräkningsskatten slopats fr.o.m. år 1993. Avdragen skall göras kollektivt för kommunerna och individuellt för landstingen. För kommunerna skall det återstående beloppet fördelas till de enskilda kommunerna i förhållande till den slutavräkning var och en annars skulle ha fått. Dessutom skall i slutavräkningen för vissa landsting regleringar göras med anledning av korrigeringar i förhållande till den tidigare beslutade ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen. Utbetalningarna skall göras månadsvis under år 1994 och fördelas med ett lika stort belopp varje månad. Skälen för regeringens förslag: Vid riksdagsbehandlingen av 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) godkände riksdagen vad finansutskottet anfört beträffande ikraftträdandet av ett nytt system för utbetalning av kommunalskattemedel. Det nya utbetalningssystemet innebär att den tidigare tvååriga eftersläpningen av utbetalningen av kommunalskattemedel från staten till kommuner och landsting i princip upphör. Finansutskottet uttalade därvid bl.a. att det är av grund- läggande betydelse att omläggningen av utbetalningssystemet ger ett i förhållandet mellan staten och kommunsektorn neutralt utfall. Av samhällsekonomiska och statsfinansiella skäl får övergången inte innebära en budget- och likviditetsmässig merbelastning för staten. Riksdagen har därefter beslutat (prop. 1992/93:36 och 1992/93:123, bet. 1992/93:FiU2, rskr. 1992/93:119) hur övergången till ett nytt utbetalningssystem för kommunalskattemedel skall regleras under år 1993. Regeringen har nu att föreslå de motsvarande regleringar som bör genomföras under år 1994 och som avser avräkningen för år 1992. För kommunerna innebär regeringens förslag inga principiella avsteg jämfört med vad som gäller avräkningen för år 1991. Det innebär att även avräkningen för år 1992 föreslås ske genom att de avdrag som bör verkställas görs kollektivt, dvs. med samma procentuella andel för samtliga kommuner. För landstingen föreslås däremot att respektive avdrag beräknas individuellt och görs från varje enskilt landstings avräkningsfordran. Bakgrunden är att Landstingsförbundets styrelse i en skrivelse av den 13 maj 1993 till Finansdepartementet (dnr Fi 2588/93) framfört som sin "... bestämda uppfattning att en individuell reducering (avräkning) skall tillämpas avseende 1992 års slutavräkningslikvid." Regeringen har inget att erinra emot att så görs. Liksom för kommunerna måste dock vissa schabloniseringar tillämpas. Slutavräkningen för kommuner och landsting för år 1992 beräknas, enligt de prognoser som nu finns, före avdrag uppgå till sammanlagt ca 13 445 miljoner kronor respektive ca 7 401 miljoner kronor. I enlighet med vad som tillämpas vid avräkningen för år 1991 skall minskningar göras motsvarande dels ökningen av utbetalade preliminära kommunalskattemedel till följd av det nya utbetalnings- systemet (nivåförändringen), dels effekten av att avräkningsskatten helt har slopats fr.o.m. år 1993. Däremot skall inte som under år 1993 avdrag göras för den periodiseringseffekt som uppkom på grund av omläggningen av statsbidragssystemet eftersom denna effekt i sin helhet regleras under år 1993. Sammantaget beräknas ca 5 105 miljoner kronor återstå av slutavräkningen för kommunerna och ca 2 817 miljoner kronor för landstingen. Regeringen vill betona att de underliggande prognoserna för skatteunderlaget är osäkra och att det verkliga utfallet kan komma att avvika i betydande utsträckning. Som nämnts föreslås att minskningarna görs kollektivt för kommunerna. Om minskningarna skulle göras individuellt för kommunerna skulle resultatet, enligt nuvarande prognoser, bli att flera kommuner till följd av dessa minskningar skulle få en negativ slutavräkning. Regeringen anser det därför vara rimligt att minskningarna görs kollektivt för kommunerna. Det för kommunkollektivet återstående beloppet av slutavräkningen bör i likhet med vad som gäller slutavräkningen för år 1991 fördelas till de enskilda kommunerna i förhållande till den slutavräkning var och en annars skulle ha fått. I det fall en kommun skulle fått en negativ slutavräkning redan enligt tidigare gällande ordning, dvs. om förskottet (inklusive uppräkning på grund av befolkningsökning) för år 1992 varit högre än utfallet av den slutliga taxeringen, bör dock motsvarande belopp räknas av mot de övriga skattemedel som skall betalas ut enligt 4  lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-hets utdebitering av skatt, m.m. En sådan kommun ingår inte i underlaget för den kommunkollektiva avräkningen. För landstingen föreslås däremot att beräkningarna görs individuellt för varje landsting. Såvitt nu går att bedöma kommer inget landsting att få en negativ slutavräkning. Den slutliga regleringen kan inte fastställas förrän 1993 års taxering är klar och de slutliga skatteunderlagen är kända. En annan förutsättning för regleringen är att uppräkningsfaktorerna för åren 1993 och 1994 har fastställts av Riksrevisionsverket. Utifrån dessa uppgifter kan sedan de minskningar som skall göras från slutavräkningen beräknas. 8 Nivåförändringen Minskningen på grund av nivåförändringen beräknas som skillnaden mellan preliminära kommunalskattemedel för år 1994 enligt det nya utbetalningssystemet och motsvarande kommunalskattemedel enligt det gamla systemet (förskott inklusive uppräkning på grund av befolkningsökning). Skillnaden skall sedan minskas med den för år 1994 beräknade nettoökningen av de preliminära kommunalskattemedlen till följd av de skatteunderlagspåverkande ändringar som redovisades i föregående avsnitt eftersom dessa regleras i särskild ordning. Skillnaden skall därvid minskas med ett belopp motsvarande de ändringar som ökar det kommunala skatteunderlaget. Dessa ändringar är slopat schablonavdrag m.m. och sänkt grundavdrag. Skillnaden skall ökas med ett belopp motsvarande de ändringar som minskar det kommunala skatteunderlaget. Dessa är införandet av allmän sjukförsäkringsavgift, ändrade sjukförsäkringsförmåner (karensdag och sänkta ersättningsnivåer), sänkt ersättningsnivå i pensionssystemet och höjt särskilt grundavdrag. Effekterna på skatteunderlaget av de uppräknade ändringarna nettoregleras i särskild ordning, enligt lagen (1993:778) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1994, genom ett visst avdrag per invånare från kommunernas och landstingens skatteinkomster och skall därför exkluderas från nivåförändringen. Skillnaden bör också ökas motsvarande de fr.o.m. år 1993 höjda bilavdragen från 12 till 13 kronor samt ändrade förmåner i arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet (fem karensdagar och sänkt ersättningsnivå) eftersom dessa ändringar inte bedöms falla inom ramen för finansieringsprincipen eller motsvarande tillämpningar. Sammantaget bör nivåförändringen netto minskas med 2 196 miljoner kronor för kommunerna och 1 356 miljoner kronor för landstingen. De uppräkningsfaktorer som fastställs av Riksrevisionsverket skall användas vid beräkning av varje landstings preliminära skattemedel för år 1994. Vad gäller de korrigeringar som nämnts ovan har en beräkning gjorts för landstingskollektivet som helhet. Det framräknade beloppet har därefter fördelats på de enskilda landstingen utifrån de senast kända befolkningstalen (SCB 1993-06-30). Avräkningsskatten Slutavräkningen skall också minskas med en del av den avräkningsskatt som kommunerna och landstingen skulle ha betalat under år 1994 enligt lagen (1990:609) om avräkningsskatt. För kommunerna uppgår denna minskning till 0,50 kr per skattekrona och för landstingen till 0,35 kr per skattekrona. För de kommuner som inte ingår i ett landsting är minskningen 0,85 kr per skattekrona. Beräkningen skall för landstingen göras på det skatteunderlag som fastställts vid 1993 års taxering jämte tillskott av skatteunderlag enligt lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting. För kommunerna skall beräkningarna göras på skatteunderlaget enligt 1993 års taxering med tillägg av det tillskott av skatteunderlag som skulle blivit fallet om den fr.o.m. år 1993 upphävda lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag fortfarande hade gällt. Eftersom det inte har fastställts någon garanterad skattekraft för kommunerna avseende år 1994 enligt denna lag skall de skattekraftsgarantier som gällde för år 1992 användas vid beräkningarna. Denna princip skall även tillämpas för de kommuner som inte ingår i ett landsting. För de sistnämnda kommunerna skall vid beräkningen, på samma sätt som gäller under år 1993, alla skatteintäkter och alla minskningar regleras i den kommunkollektiva avräkningen. Dessa kommuner skall alltså vid avräkningen behandlas på samma sätt som övriga kommuner. Äldrereformen Riksdagen fattade i juni 1991 beslut om den ekonomiska regleringen till följd av äldrereformen (prop. 1990/91:150 bil. I:3, bet. 1990/91:SoU25, rskr. 1990/91:384). Riksdagen har därefter beslutat om vissa korrigeringar av denna ekonomiska reglering (prop. 1992/93:36, bet. 1992/93:FiU2, rskr. 1992/93:119). Beslutet innebär att netto 31,5 miljoner kronor per år skall överföras från kommun- till landstingskollektivet. För de berörda kommunernas del har en permanent reglering åstadkommits inom ramen för det statliga utjämningsbidraget. För de 11 landsting som berörs görs regleringarna avseende åren 1992 och 1993 i slutavräkningen för år 1991. I prop. 1992/93:36 anmälde regeringen avsikten att återkomma till frågan om hur regleringarna för landstingen skall göras fr.o.m. år 1994. Regeringen föreslår nu att även år 1994 regleras genom att de berörda landstingen får tillägg eller avdrag i slutavräkningen. Således föreslås avseende år 1994 att de på nästa sida redovisade regleringarna görs i slutavräk- ningen för år 1992. Landsting Belopp (tkr) Stockholm -25 460 Östergötland +1 831 Jönköping -1 017 Kronoberg +3 735 Kristianstad +1 323 Halland -1 151 Älvsborg +5 033 Västmanland -12 190 Gävleborg -(1 195)* Västernorrland -2 847 Norrbotten +437 Summa -30 306 * Enligt lagen (1992:1586) om slutavräkning av kommunalskattemedel för år 1991 skall skattemedlen för Gävleborgs läns landsting minskas med 2 390 000 kr, vilket i likhet med andra berörda landsting avser reglering för åren 1992 och 1993. Eftersom reglering för Gävleborgs läns landsting skulle ha gjorts först för tiden fr.o.m. år 1993 föreslås att inget avdrag görs i slutavräkningen för år 1992. Utbetalning Den återstående delen av slutavräkningen för kommunerna respektive landstingen skall betalas ut av skattemyndigheten månadsvis under år 1994 tillsammans med övriga skattemedel enligt 4  lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebi-tering av skatt, m.m. och fördelas med ett lika stort belopp varje månad. Om kommunernas respektive landstingens skattemedelsfordringar inte är uträknade vid utbetalningstillfällena i januari och februari får skattemyndigheten betala ut preliminära belopp. Till den del dessa utbetalningar inte motsvarar en tolftedel av kommunernas respektive landstingens fordran skall den jämkning som föranleds av detta ske vid utbetalningen i mars månad. 5 Lagrådet Regeringens förslag under avsnitt 2.1 avser en sådan fråga där Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas. Regeringens förslag under avsnitt 2.2 är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 9 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Wibble Regeringen beslutar proposition 1993/94:29 Vissa ekonomiska regleringar år 1994 mellan staten och kommunsektorn. 10