Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7127 av 7159 träffar
Propositionsnummer · 1993/94:36 ·
Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB Statens Hundskola
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 36
Prop. 1993/94:36Regeringens proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 oktober 1993 Carl Bildt Bengt Westerberg (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram förslag om ett visst medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola. Bakgrunden till nuvarande ekonomiska si- tuation, som medför behov av tillskott, är att marknadsförutsättningarna väsentligt förändrats. 1 Innehållsförteckning 1. Förslag till riksdagsbeslut.................3 2. Bakgrund och förutsättningar................3 3. Bolagets nuvarande verksamhet och ekonomiska situation........................4 4. Anslagsfråga för budgetåret 1993/94.........5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993..............................7 2 1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr. 2. Bakgrund och förutsättningar Riksdagen beslutade i december 1991 med anledning av förslagen i propositionen 1991/92:7 om ombildning av Statens hundskola till aktiebolag, att Statens hundskola skulle upphöra som myndighet och ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angavs i propositionen (bet. 1991/92:SoU9, rskr. 1991/92:82). Riksdagen beslutade samtidigt enligt förslagen i propositionen 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 bil. 4, att godkänna de föreslagna principerna för den ekonomiska regle- ringen och att bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövdes, dels i samband med avvecklingen av myndigheten Statens hundskola, dels för att ge- nomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag. Riksdagen beslutade slutligen att till medel för ombildning av Statens hundskola till aktiebolag anvisa ett förslagsanslag på 7 miljoner kronor. Regeringen beslutade i mars 1992 att bilda ett aktiebolag Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola med ett aktiekapital på 50 000 kronor. I juni 1992 godkände regeringen ett aktieägaravtal mellan staten och Sollefteå kommun enligt vilket aktiekapitalet i bolaget genom nyemission skulle öka till 2 500 000 kronor och kommunen skulle ingå som delägare i bolaget med en ägarandel motsva- rande 30 procent av aktiekapitalet. Beslut om ökning av bolagets aktiekapital togs på extra bolagsstämma den 25 juni 1992. I propositionen 1991/92:7 konstaterade regeringen att myndigheten Statens hundskola under en lång följd av år haft svårt att skapa ekonomisk balans i sin verksamhet och att uppfylla produktionsmålen. Det framhölls att med aktiebolags- formen kunde förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande. Vidare uttrycktes att bolagsformen också ger bättre förutsättningar att med lön- samhet driva en mångfacetterad verksamhet än vad som är fallet i en helt eller delvis anslagsfinansierad myndighet. Ombildningen från myndighet till aktiebolag förbereddes i en särskilt tillsatt organisationskommitté som lämnade sitt betänkande till regeringen i mars 1992 (SOU 1992:20 Statens hundskola - Ombildning från myndighet till aktiebolag). Av kommittérapporten framgår att hundskolan under senare år levererat ett hundratal tjänstehundar per år till Synskadades riksförbund, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Försvarets Hundtjänstenhet m.fl. Kommitténs analys av marknadsförutsättningarna och kontakter med avnämarna visade på ett behov av ca 200 utbildade tjänstehundar årligen. Med antagande om samma antal försålda hundar som tidigare år samt oförändrad prisnivå beräknades bolagets första rä- kenskapsår ge en intäkt på knappt 20 miljoner kronor. Inför bolagiseringen uppgick antalet anställda på myndigheten till 55 personer. För att uppnå ett balanserat resultat beräknades antalet anställda behöva reduceras med drygt 20 %. Inför genomförandet av bolagiseringen ändrades marknadsförutsättningarna väsentligt. Som exempel kan nämnas att Rikspolisstyrelsen, som under många år stått för mer än en tredjedel av intäkterna, aviserade kraftigt minskade anslag för hundinköp fr.o.m. budgetåret 1992/93. Mot bakgrund av dessa ändrade marknadsförutsättningar genomfördes bolagiseringen den 1 juli 1992 med en personalstyrka som totalt reducerats med 20 personer. 3. Bolagets nuvarande verksamhet och ekonomiska situation Bolaget är i nuläget organiserat i tre avdelningar. Skyddshundsavdelningen ut- bildar tjänstehundar för polis, försvar, väktarbolag m.m., ledarhundsavdelningen svarar för ledarhundar åt synskadade och avdelningen för sökhundar utbildar nar- kotikahundar till tullen och polisen, röthundar till Telia AB, mögelhundar till olika företag och sökhundar till bl.a. Räddningsverket. Ansträngningarna att utveckla det nya bolaget Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola i positiv riktning på en konkurrensutsatt marknad har varit stora. Förväntningarna på det nya bolaget har i många avseenden infriats. Bl.a. har bolaget genomfört mycket aktiva marknadsföringsinsatser både inom och Sverige. Nya produkter har utvecklats och goda kundrelationer har byggts upp. Det ekonomiska utfallet för bolaget har dock blivit betydligt sämre än väntat till största delen på grund av i stort sett uteblivna intäkter från produktion och försäljning av tjänstehundar till polisen och försvaret. Inför bolagise- ringen beräknades intäkterna från dessa kunder uppgå till 8,6 miljoner kronor vilket skulle utgjort drygt 40 % av beräknade totala intäkter under första verk- samhetsåret. Rikspolisstyrelsen har fr.o.m. budgetåret 1992/93 nästan helt av- stått från hundinköp. Även från försvaret sker mycket få inköp. Under bolagets första verksamhetsår har intensiva marknadsföringsåtgärder riktats mot den tidigare myndighetens stora avnämare polisen och försvaret. Rikspolisstyrelsen utreder f.n. förutsättningarna för en ny organisation av tjänstehundsutbildning för polisbruk. Ansvaret att samordna hundtjänsten inom försvaret har av Överbefälhavaren delegerats till Försvarets Hundtjänstenhet vid F 14 i Halmstad. Även inom försvaret förbereds en översyn av tjänste- hundsförsörjningen. Enligt bokslutet för verksamheten under första verksamhetsåret 1992, dvs. andra halvåret uppgick bolagets förlust till ca 1,2 miljoner kronor. Resultatet försämrades ytterligare under våren 1993. Utan ett ekonomiskt tillskott från ägarna skulle bolaget inte kunnat klara sin likviditetssituation. I aktieä- garavtalet mellan staten och Sollefteå kommun framgår att respektive part - dock längst t.o.m. år 1994 - förbinder sig att tillskjuta nödvändigt kapital i förhållande till sin andel av aktiekapitalet i det fall tillskott krävs för att säkerställa bolagets fortbestånd. Med anledning härav beslutade regeringen den 17 juni 1993 att från statens sida tillföra bolaget ett kontant aktieägar- tillskott om 3 miljoner kronor. Sollefteå kommuns ägartillskott utgör ca 1,3 miljoner kronor. Våren 1993 bedömdes de framtida möjligheterna att få intäkter från skydds- hundsverksamheten som mycket osäkra. Bolagets styrelse beslöt därför i maj 1993 att skyddshundsenhetens personal skulle varslas om uppsägning. Berörda de- partement och myndigheter hade i förväg underrättats om styrelsens planerade beslut att lägga ner skyddshundsproduktionen men inte inkommit med några syn- punkter eller invändningar. KMPG Bohlins AB fick i samband med den akuta ekonomiska situationen under våren 1993 i uppdrag av bolagets styrelse att göra en översyn av verksamheten och lämna underlag för regeringens beslut om aktieägartillskott. Översynen visade att resultatet för år 1994 sannolikt också blir negativt trots beslutad minskning av personal och kostnader som kan hänföras till skyddshundsproduktionen. Styrelsen beslöt med ledning av dessa nya fakta att ytterligare analys av alternativa organisations- och produktionsformer skulle ske för att utgöra underlag för ägarnas beslut om en mer långsiktig lösning. Även förutsättningarna för eventuellt ändrad ägarstruktur skulle belysas. 4. Anslagsfråga för budgetåret 1993/94 Femte huvudtiteln E. Omsorg om äldre och handikappade E 12. Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola. Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för inne- varande budgetår. Regeringens överväganden KMPG Bohlins ger i en första rapport till bolagets styrelse en beskrivning av den ekonomiska situationen och bedömer att resultatet för första halvåret 1994 innebär en förlust i storleksordningen 2-3 miljoner kronor. I detta belopp har ej hänsyn tagits till effekter av årsbokslutet för år 1993. Underskottet hänför sig i huvudsak till uteblivna intäkter från skyddshundsförsäljningen. I bedömningen har även beaktats övergångskostnader som hänför sig till bolagets beslut att omstrukturera verksamheten och avveckla skyddshundsproduktionen. Som tidigare redovisats skall staten svara för 70 % av uppkomna förluster. Med det underlag som nu föreligger bedöms statens andel av underskottet avseende första halvåret 1994 uppgå till ca 2 miljoner kronor. Riksdagen bör anvisa detta belopp. För ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på tilläggsbudget. Betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synskadade har understrukits av regering och riksdag i många sammanhang. Regeringen vill även i detta sammanhang betona vikten av en fortsatt utveckling av ledarhund- sproduktionen. Regeringen har på senare tid erfarit att situationen när det gäller tillgången till ledarhundar håller på att förändras i viktiga avseenden. Bl.a. finns det signaler om en ökad etablering av leverantörer av ledarhundar. Synskadades Riksförbund (SRF) har i sin anslagsframställan vad avser ledarhundsverksamheten för budgetåret 1994/95, angett att kontakter håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter utanför landets gränser. Enligt vad SRF framhåller ser man därför hoppfullt på möjligheten av ett betydande komplement till hundskolebolagets produktion. Regeringen ser en sådan utveckling som mycket positiv. Frågan om statens engagemang i producentledet bör kunna tas upp till förnyad diskussion mot bakgrund av denna nya situation. En sådan diskussion kan innebära att statens ägarandel överlåtes till annan part. Pågående analysarbete utsluter inte heller möjligheten att bolaget kan komma att avvecklas. 3 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet B. Westerberg Regeringen beslutar proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola. 4