Post 7006 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:179 ·
JAS-projektet
Ansvarig myndighet: Försvarsdepartementet
Dokument: Skr. 179
Regeringens skrivelse
1993/94:179
JAS-projektet
Skr.
1993/94:179
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Anders Björck
(Försvarsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning rörande JAS-projektet grundad på
JAS-kommissionens arbete.
Innehållsförteckning
1 Förord
2 Vissa frågor rörande JAS-projektet
2.1 Allmänt
2.2 Människan i flygsystemet
2.3 Luftvärdighet
2.4 Ekonomisk ram
2.5 Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper
Bilaga: JAS-Kommissionens sammanfattande bedömningar
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
1 Förord
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102, bil. 2, bet. 1981/82:FÖU18,
rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av
JAS-systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS
39-projektet. Sådana redovisningar har i regel lämnats i budgetpropositionerna.
Det första serietillverkade flygplanet, JAS 39-102, havererade den 8 augusti
1993 i samband med en flyguppvisning över Stockholm. Till följd av denna
händelse tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 16 september 1993, med
stöd av regeringens bemyndigande, en kommission med uppgift att granska
JAS-projektet.
Vid den senaste lägesredovisningen till riksdagen om JAS 39-projektet, som
lämnades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 5, s. 73 ff.),
anmälde regeringen sin avsikt att återkomma till riksdagen med redovisning av
projektet i särskild ordning när JAS-kommissionens uppdrag redovisats.
Kommissionen redovisade sitt uppdrag till regeringen den 11 januari 1994 med
betänkandet (SOU 1993:119) JAS 39 Gripen - en granskning av JAS-projektet.
Kommissionens egna sammanfattande bedömningar finns i bilaga.
Betänkandet har remissbehandlats och yttranden har avgetts av Försvarsmaktens
organisationsmyndighet, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt,
Flygtekniska försöksanstalten och Industrigruppen JAS.
Alla remissinstanser ansluter sig i allt väsentligt till kommissionens
bedömningar och slutsatser. Remissyttrandena återfinns i Försvarsdepartementets
akt i ärendet (dnr Fo94/44/MIL).
I det följande lämnar regeringen den redovisning av JAS-projektet som
förutskickats i årets budgetproposition.
2 Vissa frågor rörande JAS-projektet
2.1 Allmänt
JAS-projektet är den hittills största statliga satsningen på ett enskilt
projekt. Riksdagen och regeringen beslutar om projektets olika steg.
Statsmakternas ställningstaganden grundas främst på försvarspolitiska,
statsfinansiella och industripolitiska föruttsättningar. Bedömningar som rör
bl.a. mer tekniska aspekter måste i första hand överlåtas åt dem som är experter
på dessa områden. Utgångspunkten måste vara att regeringen kan förlita sig på
den expertis som anförtrotts uppgifter inom JAS-projektet.
Det sagda hindrar självfallet inte att det från tid till annan kan finnas
anledning att särskilt granska skilda aspekter av JAS-projektet.
I synnerhet haveriet med det första serietillverkade JAS-planet i augusti 1993
har bl.a. i den allmänna debatten väckt en rad frågor kring
JAS-projektets framtid. Inte minst mot den bakgrunden anser regeringen det
värdefullt med den allsidiga genomlysning av projektet som JAS-kommissionen har
gjort.
Även om det inte helt saknas kritiska synpunkter från kommissionen i några
enskildheter är dess samlade bedömning att JAS-programmet i allt väsentligt kan
förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.
Regeringen har för sin del inte anledning att göra andra bedömningar eller dra
andra slutsatser än dem som kommissionen redovisat. Enligt regeringens
uppfattning har JAS-projektet efter kommissionens arbete en fastare grund än
tidigare.
I det följande tar regeringen upp ett antal viktiga frågor som kommissionen
behandlat i sitt betänkande.
2.2 Människan i flygsystemet
JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden flygföraren
nära människans yttersta prestationsgränser.
JAS-kommissionen framhåller som sin uppfattning bl.a. att det finns anledning
att öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå större kunskap om män-
niskans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer i JAS-systemet.
Kommissionen föreslår ett samlat program för detta arbete.
Kommissionen anser vidare att det är av mycket stor betydelse att svensk
expertis på i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha en så hög
kompetens att den kan vidareutveckla samarbetet och utbytet med utländska
forskare m.fl., som möter likartade problem och frågeställningar. Utvecklingen
av flygstridsdräkten är ett område där detta varit möjligt i JAS-projektet.
Försvarets forskningsanstalt delar i sitt yttrande kommissionens uppfattning
att en ökad satsning på forskning och utveckling inom människa-maskinområdet är
önskvärd och framhåller att sådan forskning bedrivs vid olika institutioner vid
Forskninganstalten. Forskningsanstalten framför vidare att man efterstävar att
etablera ett samverkansnät för att få till stånd en svensk akademisk forskning
och utbildning på området.
Regeringen konstaterar att betydande belopp har använts för att utveckla
JAS-flygplanet och den teknik detta innehåller. Det finns enligt regeringens
uppfattning anledning att öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå
vidgad kunskap om människans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer
i bl.a. JAS-systemet.
Regeringens avsikt är att låta myndigheten Försvarsmakten svara för samordning
av den svenska forskningen på människa-maskinområdet genom uppdrag till
universitet, högskolor, industrin och Försvarets forskningsanstalt.
2.3 Luftvärdighet
JAS-kommissionen har närmare övervägt frågan hur man lämpligen bör lösa det
formella behörighetsproblem som finns när det gäller rätten att på
myndighetsnivå meddela föreskifter om luftvärdighet för militära luftfartyg.
Kommissionen anför härvid att övervägande skäl talar för att myndigheten
Försvarsmakten skall ha ett odelat ansvar för flygsäkerheten i fråga om militär
luftfart, oavsett om det gäller planering, genomförande, utbildning, organi-
sation, personal, flygplan eller markutrustning. Därav följer att kommissionen
anser att Försvarsmakten bör ansvara även för militära luftfartygs luftvärdig-
het. Ansvaret bör organisatoriskt förankras i myndighetens flygvapenledning.
Försvarmaktens organisationsmyndighet och Försvarets materielverk delar
JAS-kommissionens uppfattning.
Regeringen anser att det av flera skäl inte är ändamålsenligt att ansvaret för
flygsäkerhet och luftvärdighet i fråga om militära luftfartyg ligger på skilda
myndigheter. Den ordning, som motsvaras av vad som formellt gäller idag, bör
gälla även framdeles. Det innebär att ett odelat ansvar bör ligga på
Försvarsmakten. Försvarsmakten bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter på
detta område såvitt avser alla militärt registrerade luftfartyg.
2.4 Ekonomisk ram
JAS-kommissionen påpekar att i den redovisade JAS-ramen ingår under tio år
gjorda betalningar angivna i löpande priser. Kommissionen konstaterar att, om
gjorda utbetalningar överslagsvis räknades om till prisläge februari 1992, ramen
skulle öka med 4 à 5 miljarder kronor.
Skälet till att regeringen redovisar gjorda utbetalningar i löpande priser är
att det inte finns någon rättvisande teknik för omräkning av dessa. Härtill
kommer att det ju är den faktiska belastningen på statsbudgeten som skall redo-
visas. Då kan självfallet inte någon indexuppräkning av utbetalda medel göras.
I årets budgetproposition har angetts att regeringen avser att pröva formerna
för uppräkningen av JAS-ramen mot bakgrund av de förändringar som skett i
budgetsystemet. Försvarsdepartementet studerar tillsammans med Försvarsmaktens
organisationsmyndighet och Försvarets materielverk hur JAS-ramens tekniska
konstruktion skall kunna vidareutvecklas. En inriktning av det forsatta arbetet
är att redovisningen av ramen framledes bör göras i två delar. Den utbetalda
delen av ramen redovisas i löpande priser. Den ej utbetalda delen av ramen - som
utgörs av såväl kontrakterade som ännu inte kontrakterade medel - bör uttryckas
i aktuellt budgetårs prisläge. I sammanhanget bör man också överväga att i
framtiden räkna upp JAS-ramen med utgångspunkt i samma uppräkningsmetodik och
indexering som används i budgeten, men med hänsyn också till ingångna kontrakts
klausuler av olika slag. En sådan metodik kan innebära att den ej utbetalda
delen av ramen för JAS-projektet kan komma att öka eller minska i förhållande
till omräkningen med index. Målsättningen är att ramen på ett så rättvisande
sätt som möjligt skall redovisa de framtida kostnaderna för JAS-projektet.
Regeringen avser att återkomma med en redovisning till riksdagen i dessa
frågor i samband med nästa års budgetproposition.
2.5 Flygplanets uppgifter och tekniska egenskaper
JAS-kommissionen anser att regeringens redovisning av projektets tekniska
utveckling inte varit helt tillfredsställande under åren 1986-88. Det kan därför
finnas anledning att här lämna en fördjupad redogörelse för riksdagen för
främst de tekniska faktorer som påverkar styrsystemet.
Under förstudierna till JAS 39-projektet övervägdes flera skilda konfigura-
tioner. Studierna ledde slutligen fram till två huvudalternativ, nämligen ett
deltaflygplan med nosvinge och ett mer konventionellt stjärtflygplan. För båda
alternativen förutsattes ett elektriskt styrsystem och viss instabilitet i
underljudsfart.
Med hänsyn till den samlade kravbilden visade slutresultaten att nosvinge-
flygplanet var att föredra av såväl tekniska som ekonomiska skäl. Det bör dock
noteras att ingen speciell egenskap var avgörande för det slutliga valet. Det
var en sammanvägning av för- och nackdelarna som fällde utslaget.
Det är inte möjligt för en flygförare att själv kontrollera ett instabilt
flygplan. För kontrollen krävs ett datoriserat styrsystem där bl.a. ett antal
givare, sensorer och servoventiler ingår. För att samtidigt stabilisera flyg-
planet i luften och ändra flygbanan enligt förarens styrimpulser, krävs det att
styrdatorn har tillräckligt hög räkne- och minneskapacitet som möjliggör de
snabba beräkningar som är nödvändiga för flygning inom hela höjd- och
fartområdet. I de beräkningar som genomförs måste hänsyn tas till t.ex. de rent
fysiska begränsningar som finns i roderservona och som sätter gräns för
vinkelhastigheten i dessa.
I syfte att nå tillräckligt hög säkerhet i styrsystemet valdes för JAS 39 ett
digitalt elektriskt styrsystem med tre signalvägar med ett likaså trekanaligt
analogt system som reserv. Det senare valdes för att det vid fel i programvaran
skall vara möjligt för flygföraren att klara hemflygning även vid fel i samtliga
digitala kanaler. För flygning med det förhållandevis enkla analoga systemet
krävs dock att flygplanet är stabilt. Detta åstadkoms genom att nosvingen då
frikopplas och således inte påverkar lyftkraften.
Ett elektriskt styrsystem har stora fördelar jämfört med ett konventionellt
hydraul-mekaniskt styrsystem. Fördelarna är: lägre vikt, enklare fysisk
uppbyggnad, större tillförlitlighet och bättre utvecklingspotential. Systemet
kräver dock fler reservmöjligheter för bl.a. elförsörjning än ett konventionellt
styrsystem.
Fördelarna med ett elektriskt styrsystem är så stora att ett sådant sannolikt
skulle ha valts, även om man stannat för en konventionell konfiguration med ett
stabilt pilvingat flygplan med stjärtstyrverk i stället för den valda
konfigurationen för JAS 39.
När det gäller elektroniksystemet har detta utformats för att kunna användas
vid jakt-, attack- och spaningsuppdrag utan någon hårdvaruändring i flygplanet
vid växling mellan de skilda uppdragstyperna. Presentation och manövrering har
även utformats för att möjliggöra för en flygförare att genomföra jakt-, attack-
och spaningsuppdrag. Därigenom blir JAS 39 ett enhetsflygplan.
Bl.a. för att vikten skall begränsas, styrs många system med datorteknik.
Detta ger även lägre underhållskostnader jämfört med tidigare analoga och
mekaniska reglersystem. Genom standardisering av signalöverföring,
apparatuppbyggnad och datorsystemen kan totalkostnaderna för utveckling
nedbringas. Systemuppbyggnaden medger även goda förutsättningar för att i fram-
tiden införa nya funktioner och integrera nya vapen.
JAS-kommissionen skaffade sig under arbetet ett brett underlag rörande
flygplanets tekniska egenskaper. Bl.a. inhämtades synpunkter rörande instabila
flygplan från svensk och utländsk expertis.
Kommissionen inbjöd även två svenska sakkunniga som har annan uppfattning om
valet av konfiguration för JAS 39.
Av vad dessa anfört framgår att ett flygplan med annan konfiguration än den
som valts för JAS 39 i viktiga avseenden kan få lika goda prestanda som ett
instabilt nosvingeflygplan samt att instabila nosvingeflygplan erbjuder en hel
del aerodynamiska och andra flygtekniska utmaningar. De prestandamässiga
fördelarna med ett nosvingeflygplan är inte lika tydligt skönjbara. Till detta
kommer de i praktiken väl dokumenterade problemen med utvecklingen av ett från
flygsäkerhetssynpunkt acceptabelt styrsystem som också är användarvänligt.
De av kommissionen hörda amerikanska experterna anser att JAS 39 kan bli ett
effektivt stridsflygplan. De anser att JAS 39 numera har utmärkta
landnings-egenskaper. Några grundläggande tekniska problem finns inte i JAS 39.
Styrsystemet behöver dock förbättras. Någon genomgripande ändring är det inte
frågan om. Det räcker med ganska enkla ändringar i styrlagarna. De amerikanska
experterna betonar att Saab Military Aircraft (Saab MA) bör anlita utländsk
hjälp för att komma till rätta med återstående problem. Även förbättringar av
styrspaken bör övervägas.
Det amerikanska flygvapnet och amerikanska flygplanstillverkare har numera
avsevärd erfarenhet av instabila flygplan. Exempel på sådana flygplan är F-16,
F-15 STOL, YF-22, F-117, B-2, X-29 och X-31. Det är en svår uppgift att utveckla
ett instabilt stridsflygplan. Ändå har flera amerikanska flygplanstillverkare
framgångsrikt kunnat bygga sådana plan. Det verkliga problemet med sådana
flygplan är att på rätt sätt påverka roderytorna och att balansera funktionen
hos alla delar i styrsystemet. Utvecklingen av styrsystemet är en pågående
process och vanligen behöver många ändringar göras i styrsystemet under
utvecklingen och den första tiden i förbandstjänst. De fördelar som vinns med
instabila flygplan anges vara minskat luftmotstånd, lägre vikt, längre räckvidd
och bättre manöverförmåga. Dessutom kan ett flygplan med okonventionell aerody-
namisk form (stealth) ges konventionella flygegenskaper. De vinster som görs med
en instabil konfiguration anses uppväga de risker som finns.
De förseningar som uppkom i projektet före det första haveriet i februari 1989
hängde i särskilt stor utsträckning samman med svårigheter att utveckla
styrsystemet. I de båda haverier som inträffat med JAS 39 har också skilda
brister i styrsystemet bidragit.
Efter det första haveriet har samarbetsformerna mellan Försvarets
materielverik (FMV) och industrigruppen JAS (IG JAS) fördjupats. FMV har
deltagit i arbetsgrupper inom definierade problemområden. FMV har vidare ställt
resurser till förfogande inom typarbetet. Till FMV som beställare av JAS 39
kommer att knytas amerikansk expertis på flygegenskaper, utprovning av styrlagar
och validering av sådana. FMV avser vidare att för en längre tid anlita en
amerikansk expert som aktivt skall arbeta inom den del av JAS-projektet som
utvecklar styrsystemet.
FMV:Prov har för närvarande en grupp med experter från amerikanska myn-
digheter. Denna grupp, som är inriktad på flygegenskaper, provmetodik och
analys, kommer att aktivt delta i den fortsatta verksamheten. Utbildningen av
svenska provflygare vid utländska skolor fortsätter.
Samtliga provflygare och provingenjörer har nyligen också genomgått en
utbildning i principerna för styrlagarna i JAS 39. Detta har ökat förståelsen
för styrsystemets funktioner.
Vid Saab MA har bildats en referensgrupp för att vara ett stöd vid den
fortsatta utvecklingen styrsystemet för JAS. I gruppen ingår bl.a. experter från
amerikanska företag och myndigheter samt från ett brittiskt företag. Dessutom
kommer Saab MA att på konsultbasis anlita utländska experter inom
styrsystemområdet i den fortsatta utvecklingen av styrsystemet.
Efter det anförda bör framhållas att kommissionen som sin bedömning har
redovisat att det - mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG JAS vidtagit och
avser att vidta - bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande
styrsystemför JAS 39.
Regeringen har inte skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning på denna
punkt.
JAS-kommissionens sammanfattande bedömningar
JAS-kommissionens uppdrag var att pröva om JAS-programmet kan förväntas nå de
mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen. Vidare
skulle kommissionen granska huruvida till statsmakterna inlämnat beslutsunderlag
varit till fyllest. Kommissionen skulle också granska den ansvarsfördelning som
tillämpats mellan myndigheterna för att säkerställa JAS-flygplanets
luftvärdighet.
I det följande redovisas kommissionens sammanfattande bedömningar från den ge-
nomförda granskningen.
Rapportering om teknik
När det gäller rapporteringen av JAS-projektets tekniska utveckling, noterar
kommissionen att FMV före det första haveriet, med successivt allt skarpare
formuleringar, uttryckte oro för de allvarliga bristerna i utvecklingen av
flygplanets styrsystem.
Samtidigt kan dock konstateras att FMV:s samlade bedömning under samma tid -
med mindre nyanser i formuleringarna - har varit att projektspecifikationens
krav avseende egenskaper och prestanda i stort skulle kunna uppfyllas. Detta får
uppfattas så att FMV bedömde att problemen med styrsystemet skulle komma att
lösas på ett tillfredsställande sätt.
Kommissionen anser sammanfattningsvis att FMV:s rapportering av projektets
tekniska utveckling under dessa år varit tillfredsställande.
I regeringens redovisning till riksdagen av den tekniska utvecklingen
uttalades varje år att flygplanets specificerade tekniska prestanda i allt
väsentligt bedömdes kunna uppnås. Problemen med styrsystemet omnämndes som orsak
till förseningar i projektet.
Enligt kommissionens uppfattning borde regeringen i sin redovisning under år
1986, 1987 och 1988 tydligare ha orienterat riksdagen om de allvarliga problem
som enligt FMV:s uppfattning fanns när det gällde utvecklingen av styrsystemet.
Samtidigt bör, menar kommissionen, framhållas att myndigheterna bedömde att
specificerade prestanda skulle kunna nås, vilket kan ha medverkat till att
regeringen inte uppfattat problemen med just styrsystemet som särskilt
allvarliga och därför heller inte förmedlat dem till riksdagen.
Kommissionen anser emellertid sammanfattningsvis att regeringens redovisning
av projektets tekniska utveckling inte varit helt tillfredsställande under dessa
år.
Bortsett från vissa uppgifter som i efterhand närmast framstår som grundade på
felbedömningar, anser kommissionen att FMV:s och regeringens rapportering av
projektets tekniska utveckling efter det första haveriet har varit tillfreds-
ställande.
Rapportering om ekonomi
I fråga om ekonomi och kostnader har FMV, Chefen för flygvapnet och
Överbefälhavaren genomgående rapporterat utförligt. Redan från hösten 1985
bedömde FMV att utvecklingsarbetet för Industrigruppen JAS AB (IG JAS) blivit
dyrare än förkalkylerat. Detta upprepades med större tydlighet åren därefter.
Först i regeringens redovisning till riksdagen i januari 1988 anmälde dock
försvarsministern att IG JAS underskattat kostnaden. För delserie två och vissa
vapensystem anförde försvarsministern att priset ännu inte säkert kunde
fastställas. Eventuella prisökningar i framtida beställningar skulle dock enligt
försvarsministern täckas inom projektets ram.
Enligt kommisionens uppfattning har myndigheternas rapportering om ekonomi och
kostnader varit tillfredsställande.
Möjligen kan tyckas anför kommissionen, att regeringen något sent förde myn-
digheternas bedömningar av kostnadsstegringarna för projektet vidare till
riksdagen. IG JAS kontraktsmässiga åtagande gjorde det emellertid knappast
lämpligt för regeringen att tidigare offentligt förutskicka sannolika
kostnadsöverskridanden. I praktiken förelåg en förhandlings-situation mellan
staten och IG JAS.
Mot denna bakgrund får, enligt kommissionens uppfattning, regeringens
redovisning till riksdagen av projektets framtida kostnadsutveckling anses ha
varit tillfredsställande.
Utveckling av styrsystemet
Med JAS 39 tas ett antal utvecklingssteg som vart och ett representerar avsevärd
teknikhöjd. Viktiga steg utgörs av den instabila plattformen, den lilla styrs-
paken, det elektriska digitala styrsystemet, den rörliga nosvingen och de
komplexa styrlagarna. Härtill kommer behovet att utforma en avancerad
valideringsmetodik för styrsystemet. Det är därför inte överraskande att de två
inträffade haverierna kan föras tillbaka på brister i styrsystemet.
Enligt kommissionens uppfattning har IG JAS, som tidigare saknade erfarenhet
på området, underskattat de svårigheter som är förenade med att utveckla och
validera ett välfungerande datoriserat styrsystem för ett instabilt strids-
flygplan som JAS 39.
I andra länder har under senare år datoriserade styrsystem kunnat utvecklas
för instabila stridsflygplan. Det ligger således inom teknikens nuvarande
möjligheter att utforma välfungerande datoriserade styrsystem för sådana
flygplan.
Kommissionen ifrågasätter därför inte de tekniska möjligheterna att utforma
ett tillfredsställande styrsystem för ett flygplan med JAS 39:s konfiguration.
Erfarenheterna i vårt land och i andra länder talar emellertid för att det är en
mycket svår uppgift.
Enligt kommissionens uppfattning är det lämpligt att IG JAS i större
utsträckning än för närvarande samarbetar med och anlitar expertis i andra
länder i den fortsatta utvecklingen och valideringen av styrsystemet. Det är
även önskvärt att FMV som beställare och luftvärdighetsmyndighet stärker sin
kompetens på detta område genom att anlita utländsk expertis.
På begäran av kommissionen har FMV och IG JAS redovisat de åtgärder som
vidtagits och avses vidtas för att stärka kompetensen i fråga om utveckling av
styrsystem m.m. Under slutfasen av kommissionens arbete har sålunda FMV i detalj
informerat kommissionen om vilka internationella experter på styrsystem och
flygegenskaper som på olika sätt i ökad utsträckning i fortsättningen skall
biträda FMV dels som beställare av JAS 39, dels som luftvärdighetsmyndighet. IG
JAS har på motsvarande sätt informerat kommissionen om de åtgärder som vidtagits
för att i projektet i ökad utsträckning anlita internationell expertis med
erfarenhet i fråga om utveckling av styrsystem för avancerade stridsflygplan.
Mot bakgrund av de åtgärder som FMV och IG JAS vidtagit och avser vidta
bedömer kommissionen att det bör vara möjligt att utforma ett tillfredsställande
styrsystem för JAS 39.
Människan i flygsystemet
JAS-flygplanets egenskaper och prestanda ställer i vissa avseenden flygföraren
inför människans yttersta prestationsgränser.
Enligt kommissionens uppfattning finns det anledning att målmedvetet och
målinriktat öka forsknings- och utvecklingsarbetet för att nå ökad kunskap om
människans förmåga och hur denna påverkar hennes prestationer i JAS-systemet.
Ett samlat program för detta bör utformas.
Kommissionen anser att det är av mycket stor betydelse att svensk expertis på
i vart fall några s.k. människa-maskinområden kan ha en så hög kompetens att den
kan vidareutveckla samarbetet och utbytet med utländska forskare m.fl., som
möter likartade problem och frågeställningar. Utvecklingen av flygstridsdräkten
är ett område där detta varit möjligt i JAS-projektet.
Ansvarsfördelning i fråga om luftvärdighet
Kommissionen anser att övervägande skäl talar för att myndigheten Försvarsmakten
från den 1 juli 1994 skall ha ett odelat ansvar för flygsäkerheten i fråga om
militär luftfart, oavsett om det gäller planering, genomförande, utbildning,
personal, flygplan eller markutrustning. Därav följer att kommissionen anser att
Försvarsmakten bör ansvara även för militära luftfartygs luftvärdighet. Det
tekniska kunnandet i fråga om
flygplanens luftvärdighet bör emellertid även i fortsättningen finnas i FMV.
En ordning bör tillämpas där Försvarsmakten beslutar att användarföreskrifter
för flygmateriel utgivna av FMV skall följas av personalen i Försvarsmakten. Det
betyder att i detta avseende i princip samma metod skall användas som på det
civila området.
För att markera att Försvarsmakten är ansvarig för alla aspekter av flyg-
säkerheten i den militära luftfarten, förordar kommissionen vidare att chefen
för FMV:s luftvärdighetsinspektion förordnas att tillika vara föredragande
tjänsteman i Försvarsmakten och knuten till flygvapenledningen.
Möjligheter att nå målen för JAS-programmet
Vad först gäller flygplanets tekniska egenskaper och prestanda visar utförda
provflygningar att JAS 39 med god marginal når den fart och höjd och överträffar
den räckvidd som jakt-, attack- och spaningsuppgifterna förutsätter. Gjorda
mätningar visar att motorn uppnår specificerad dragkraft.
Provflygarna har uttalat att flygplanet är lättfluget och har goda
flygegenskaper. Manöverförmågan är god. Flygplanet kan vidare enligt gjorda
prov starta från och landa på så korta vägbaser som har förutsatts. Hanteringen
på marken går också så snabbt som krävts.
Mot denna bakgrund anser kommissionen att JAS 39 har goda förutsättningar att
i allt väsentligt nå de krav på egenskaper och prestanda som statsmakterna fast-
ställt.
Vad så gäller tidsförhållandena för projektet kan kommissionen konstatera att
utvecklingen och leverans av flygplan är omkring två år försenade i förhållande
till den ursprungliga tidsplanen. Statsmakterna har emellertid i 1992 års
försvarsbeslut accepterat en försening. Förseningen har i dagens
säkerhetspolitiska läge, enligt kommissionens uppfattning, ingen stor betydelse.
Försvarsmakten har gjort en översyn av hotbilden år 2000. Denna visar inte en
sådan förändring i stormakternas flygresurser m.m. att den ger anledning att
ändra kraven på JAS 39:s prestanda och beväpning m.m. Enligt kommissionens
bedömning är därför JAS-systemets operativa värde tillräckligt omkring år 2000.
Kommissionen noterar att förutsättningar finns att vid behov på olika sätt
vidareutveckla JAS 39, så att flygplanet och systemet kan behålla sitt operativa
värde också i en eventuellt hårdare hotmiljö långt in på 2000-talet.
För JAS-projektet gäller att det skall nå målen inom den ekonomiska ram som
statsmakterna beslutat. Enligt kommissionens bedömning får det tekniskt och
ekonomiskt mest riskfyllda skedet av utvecklingen och tillverkningen av JAS 39
nu anses vara passerat. Detta talar, enligt kommissionens uppfattning, för att
det bör vara ganska liten risk för att det i återstående utveckling och
produktion, skall uppstå kostnadsöverdrag som skall belasta staten.
Icke desto mindre finns det fortfarande ekonomiska risker i projektet. Dessa
gäller t.ex. konsekvenser av eventuellt nödvändiga byten av underleverantörer,
ännu inte gjorda beställningar av vapen- och motmedelssystem samt eventuella
följder av ytterligare haverier.
Kommissionen konstaterar att den ekonomiska ram för JAS-projektet som
regeringen årligen redovisar för riksdagen inte är en kostnadsram uttryckt i det
vid varje tillfälle uppgivna prisläget. Kommissionen förutsätter att
utformningen av den ram som redovisas för riksdagen genomgår en teknisk
vidareutveckling.
När statsmakterna år 1982 beslöt att anskaffa en svensk JAS i stället för att
förvärva ett utländskt flygplan genom direktköp eller slutmontering, ingick i
övervägandena också olika industri- och sysselsättningspolitiska mål.
Statsmakternas avsikt var att svensk flygindustri med JAS-projektet som grund
skulle få möjlighet att utveckla sin civila produktion. Enligt kommissionens
bedömning synes Saab Aircraft AB, Volvo Flygmotor AB och Ericsson Radar
Electronics AB ha lyckats väl med detta.
Genom samverkan med utländska företag och genom spridningen av avancerad
teknologi förefaller vidare åtskilliga svenska företag framgångsrikt kunna
utveckla sin produktion och sysselsättning.
Enligt kommissionens bedömning synes de mål i fråga om industriutveckling och
sysselsättning som knöts till JAS-projektet i väsentlig mån kunna infrias.
Kommissionens slutsats
Mot bakgrund av den granskning av JAS-projektet som kommissionen gjort är
kommissionens samlade bedömning att JAS-programmet i allt väsentligt kan
förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna.
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Björck
_____________
Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:179 JAS-projektet.