Post 7105 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:100 ·
Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100
Bilaga 5 till budgetpropositionen 1994
Försvarsdepartementet
(fjärde huvudtiteln)Prop.
1993/94:100
Bilaga 5
INLEDNING
I denna proposition redovisas i första hand åtgärder som vidtagits respektive
planeras för att förverkliga 1992 års totalförsvarsbeslut
(FB 92).
Det skall återigen, liksom skedde i föregående års budgetproposition, erinras om
att FB 92 utgjorde ett viktigt vägval i svensk försvarspolitik. Beslutet
kännetecknades av en strävan att återställa en varaktig och realistisk balans
mellan uppgifter och resurser samt mellan kvalitet och kvantitet i det svenska
totalförsvaret, en nödvändighet med hänsyn till den obalans i dessa avseenden
som uppstått till följd av en serie omständigheter under åren dessförinnan.
En viktig utgångspunkt för strävan att skapa balans mellan uppgifter och
resurser var självfallet de omfattande säkerhetspolitiska förändringar som
skett under senare år, förändringar som gjorde det möjligt och naturligt att i
viss grad omformulera totalförsvarets uppgifter och som även hade en inverkan på
bedömningen av rimliga ekonomiska försvarssatsningar. Målet att återställa
balans mellan kvalitet och kvantitet, å andra sidan, sattes mot bakgrund av ett
under lång tid ackumulerat behov av modernisering och kvalitativ förnyelse, inte
minst inom armén. Särskilt Gulf-kriget år 1991 hade tydligt visat det
oundgängliga i en adekvat materiell och utbildningsmässig kvalitet och
modernitet.
För att kunna nå dessa balansmål tillfördes totalförsvaret i FB 92 en viss
ekonomisk förstärkning, varav det viktigaste inslaget utgjordes av en viss
procentuell årlig uppräkning, utöver generell priskompensation, av det militära
försvarets materielanslag i syfte att kunna bl.a. följa prisutvecklingen på
försvarsmateriel och härigenom kunna leva upp till kravet på säkerhet i
planeringen. Utöver de ekonomiska tillskotten krävdes dock - för att kunna
realisera de nämnda balansmålen - även en betydande serie av
strukturanpassningar och reduktioner i försvarets organisation. Genomförandet av
FB 92 handlar inte minst om det successiva förverkligandet av dessa
strukturförändringar, såsom förutsättning - tillsammans med de ekonomiska
förstärkningsåtgärderna - för att under de närmaste åren kunna realisera
eftersträvad materiell och utbildningsmässig kvalitetshöjning i den kvarvarande
organisationen.
Försvarsbeslutet gav således upphov till en omfattande omställningsprocess i det
svenska försvaret: beslutet omfattade förändringar i hela kedjan från
formuleringen av totalförsvarets uppgifter via krigs- och grundorganisationerna
till antalet anställda och värnpliktssystemets utformning. Det hade, och har,
även betydelse som grund för en fortsatt omstrukturering av den svenska
försvarsindustrin. På grundval och med ledning av den allmänna färdriktning som
utstakades i försvarsbeslutet har under tiden därefter ett antal utredningar
utarbetat förslag som rör totalförsvarets pliktsystem, dess frivilligrörelse,
ledningsorganisation, materielförsörjning, m.m. Flera av dessa förslag har
sedermera förelagts riksdagen för slutligt ställningstagande. I andra fall pågår
beredning i regeringskansliet.
Försvarsbeslutets övergripande syfte är följaktligen att åstadkomma ett
totalförsvar som åläggs rimliga och realistiska uppgifter i den
säkerhetspolitiska miljö som uppstått efter det kalla krigets sammanbrott - och
ges realistiska möjligheter att faktiskt kunna fullgöra dessa uppgifter.
Samtidigt som ytterligare steg och åtgärder i den av FB 92 igångsatta
omställningsprocessen nu redovisas måste arbetet sättas igång på allvar med att
förbereda nästa långsiktiga parlamentariska försvarsbeslut. Den s.k.
perspektivplanering som nu inletts inför detta beslut har att beakta och söka
inrymma betydande osäkerheter och torde med hänsyn till dessa behöva röra sig
inom ett påtagligt brett säkerhetspolitiskt och ekonomiskt spektrum. Bilden av
föränderlighet och bedömnings-osäkerhet förstärks inte minst av det faktum att
Sverige under nästkommande budgetår har att avgöra frågan om sitt medlemskap i
Europeiska unionen (EU).
Nödvändigheten att börja tänka på olika utgångspunkter för ett nytt långsiktigt
försvarsbeslut minskar dock inte kravet på att fullfölja genomförandet av
riksdagsbeslutet 1992, med dess förutsättningar och dess inriktning.
Det har under loppet av år 1993 successivt klarnat att marinens ekonomiska
situation, trots försvarsbeslutets strävan att ange uppgifter och resurser i
balans, är sådan att akuta insatser blivit nödvändiga för att avhjälpa
konstaterade brister, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Regeringen har i flera
på varandra följande ändringar i 1993 års regleringsbrev lämnat instruktioner
till Chefen för marinen beträffande nödvändiga åtgärder för att återskapa
långsiktig balans i marinens ekonomi, med bibehållande av försvarsbeslutets
övergripande målsättning.
Inom det militära försvarets område redovisas i propositionen fortsatta steg i
processen mot en ny myndighetsstruktur. Statsmakterna har tidigare beslutat, på
grundval av förslag av Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för
försvaret (LEMO), ett antal förändringar i organisations- och
ansvarsförhållandena för myndigheterna inom totalförsvarets militära del.
Sålunda bildas myndigheterna Försvarsmakten och Fortifikationsverket den 1 juli
1994. Samtidigt läggs nuvarande myndigheterna inom huvudprogram 1-4 samt
Fortifikationsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets
civilförvaltning ner. Försvarets materielverk föreslås övergå till att bli
avgiftsfinansierad och styras med uppdrag främst från Försvarsmakten.
LEMO har även lagt fram förslag rörande de högre skolorna inom det militära
försvaret och totalförsvaret. Med utgångspunkt i utredningens överväganden
föreslås här att Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola slås
samman till en gemensam högskola, vars utbildning bör ges ökad akademisk status
varför den föreslås ligga utanför Försvarsmakten. Försvarshögskolan föreslås
kvarstå som en särskild högre utbildningsresurs inom totalförsvaret.
I 1993 års forskningsproposition anmälde regeringen sin avsikt att inför
budgetåret 1994/95 göra vissa förändringar i styrningen av försvars-forskningen.
Nu föreslås en ändrad finansierings- och anslagsstruktur, i syfte att genomföra
förändringarna. Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap ges ett
ökat ansvar för att styra försvarsforskningen. Ett nytt anslag för strategisk
försvarsforskning föreslås.
I propositionen redovisas beträffande den svenska försvarsindustrin den
fortsatta processen av anpassning till delvis nya villkor, inte minst när det
gäller behovet av att finna nya former för samarbete med utländsk
försvarsindustri.
FB 92 innebar beträffande totalförsvarets civila del främst en prioriterad
satsning på s.k. vitala funktioner - el, tele, transporter - av betydelse både
med avseende på betoningen av strategiskt överfall som dimensionerande
planeringsgrund och som konsekvens av det militära försvarets behov av stöd från
det civila försvaret.
I försvarsbeslutet fastslogs vidare en grundsyn för regionala mål- och
riskanalyser samt beslutades om vissa nya principer för befolkningens skydd i
krig.
I planeringen inom totalförsvarets civila del har nu preciseringar kunnat göras
när det gäller de krav på förmåga inom olika funktioner som blir följden av de i
FB 92 ändrade planeringsförutsättningarna. Regeringen bedömer i likhet med
Överstyrelsen för civil beredskap att den samlade förmågan hos totalförsvarets
civila del med nu aktuell planeringsinriktning kan anses vara något bättre än
vad som tidigare bedömts.
Härutöver redovisas i propositionen ytterligare steg i riktning mot ett
förverkligande av kommunernas övertagande av statliga beredskaps-uppgifter.
Pliktutredningen (SOU 1992:139) redovisade sitt betänkande Totalförsvarsplikt
den 16 december 1992. Betänkandet behandlar främst principer för
personalförsörjningen inom totalförsvaret. Utredningen föreslår bl.a. en
tjänstgöringsplikt som omfattar alla svenska medborgare och alla som är bosatta
inom Sverige.
Utredningen om författningsreglering av totalförsvarsplikten (UFT) lämnade i
april 1993 delbetänkandet (SOU 1993:36) Lag om totalförsvarsplikt. Utredningen
har dessutom i november 1993 i slutbetänkandet (SOU 1993:101) Lag om
totalförsvarsplikt Följdändringarna lämnat ytterligare förslag till
följdförfattningar.
Pliktutredningens betänkande och UFT:s delbetänkande har remissbehandlats.
Remissinstanserna har över lag varit positiva till de båda förslagen. UFT:s
slutbetänkande remissbehandlas för närvarande. Betänkandena bereds inom
regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att i en särskild proposition i
januari 1994 föreslå vissa riktlinjer för inrättandet av en ny myndighet för
pliktpersonal. Senare under våren 1994 avser regeringen att, efter att ha hört
Lagrådet, förelägga riksdagen en proposition om en ny lagstiftning om
totalförsvarsplikt. Lagstiftningen kan beräknas träda i kraft den 1 juli 1995.
En ny myndighet för pliktpersonal föreslås i så fall bli inrättad vid samma
tidpunkt.
LEMO:s betänkande (SOU 1993:95) Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila
försvaret kommer att behandlas bl.a. i en särproposition senare under
innevarande budgetår.
De ytterligare besparingar som beslutats inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde kommer att tas ut inom anslagen A 1. Försvarsmakten och D 2.
Skyddsrum m.m.
Ekonomisk sammanfattning; litteravis
Anslagsförteckningen nedan är uppställd efter den anslagsstruktur som föreslås
gälla för budgetåret 1994/95.
Anslagen för totalförsvaret under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1994/95
omfattar 39 721 506 000 kr. Medlen fördelar sig på följande sätt.
Anslagslittera Kr
Littera A 36 512 037 000
Försvarsmakten m.m.
Littera B Vissa försvarsmakten 708 384 000
närstående myndigheter
Littera C 216 803 000
Funktionen Civil ledning och
samordning
Littera D 1 339 456 000
Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst
Littera E 112 482 000
Funktionen Psykologiskt försvar
Littera F 271 856 000
Försörjning med industrivaror
Littera G 560 488 000
Övrig verksamhet
S:a fjärde huvudtiteln 39 721 506 000
Inom andra huvudtitlar föreslås anslag för verksamhet inom totalförsvarets
civila del till ett belopp om sammanlagt
1 498 962 000 kr. Den sammanlagda nivån för anslagen till totalförsvaret
föreslås därmed uppgå till 41 220 468 000 kr för budgetåret 1994/95.
1 Utgångspunkter och inriktning
1.1 Det säkerhetspolitiska läget
De senaste årens utveckling har i stora drag bekräftat de långsiktiga
bedömningar som gjordes inför 1992 års totalförsvarsbeslut. Den följande
redovisningen inriktas främst mot de faktorer som har särskild betydelse för
Sveriges säkerhetspolitiska situation.
Krigen i det tidigare Jugoslavien och i södra Kaukasus har trots omfattande
internationella fredsfrämjande ansträngningar alltmer kastat en skugga över den
europeiska säkerhetspolitiska utvecklingen. De utgör samtidigt en påminnelse om
behovet av stärkta säkerhets- och samarbetsstrukturer för att övervinna
svårigheterna att förverkliga de samarbetsvisioner som kom till uttryck i
Parisstadgan i samband med det kalla krigets slut. I krigens spår har följt
allvarliga humanitära problem och omfattande flyktingsströmmar till länderna i
Västeuropa.
Trots svårigheter och bakslag för de europeiska strävandena mot en gemensam
utrikes- och säkerhetspolitik finns en brett förankrad politisk uppfattning att
Europas intressen och förutsättningar för en fredlig utveckling bäst främjas av
fortgående ekonomisk, social, kulturell och politisk samverkan mellan länderna.
Den europeiska unionen utgör det starkaste av de fundament på vilka det fram-
tidsinriktade europeiska säkerhetsbygget kan vidareutvecklas och har, i ett i
övrigt i stora delar instabilt Europa, en stark politisk attraktionskraft.
Samtidigt visar de senaste årens utveckling att det alltjämt krävs en lång
process, innan den europeiska unionens mål inom det säkerhets- och
försvarspolitiska området kan förverkligas.
NATO framstår under överskådlig tid som en central pelare i det europeiska och
transatlantiska säkerhetssamarbetet. Omvandlingen av NATO fortsätter och innebär
bl.a. att NATO:s samarbete med de icke NATO-anslutna staterna i Europa utvecklas
på sikt både inom det nordatlantiska samarbetsrådets (NACC) ram och genom
individuellt anpassade bilaterala band mellan NATO och enskilda stater. I detta
senare avseende kan utvecklingen av det av USA nyligen föreslagna s.k.
"Partnerskap för fred" bli särskild betydelse. Flertalet av de öst- och
centraleuropeiska staterna ger hög prioritet åt närmast möjliga knytning till
NATO. De ser NATO som den ende aktören med reella möjligheter att garantera
stabilitet och säkerhet i Europa.
En utvidgning av NATO synes dock ha avförts som ett omedelbart
handlingsalternativ inom NATO. Både med hänsyn till att man i dag vill undvika
att skapa nya skiljelinjer i östra Europa, och av hänsyn till en stark strävan
att i dagens politiskt instabila Europa undvika att försvaga NATO:s
kärnstruktur, förefaller sålunda en utvidgning under de närmaste åren inte bli
aktuell. Huvudinriktningen under den närmaste tiden blir således en utvidgning
av det samarbete kring fredsfrämjande operationer, gemensamma
utbildningsaktiviteter och övningar som inletts inom NACC:s ram, liksom en
fördjupad politisk konsultationsprocess. Denna process kan successivt komma att
skapa förutsättningar för att vidga medlemskretsen utan att samtidigt försvaga
kärnfunktionerna i NATO.
Parallellt med denna process förändras också fortlöpande rollfördelningen
mellan den amerikanska och den europeiska delen av NATO. Det finns nu en
framväxande uppfattning inom NATO om att den europeiska delen successivt kommer
att få ta på sig ett större ansvar både politiskt och militärt. Den
västeuropeiska unionen, VEU, utvecklas mot att bli ramen för en ökad europeisk
samordning inom NATO. Tidigare amerikanska farhågor för att VEU hotade att
beröva USA nödvändigt inflytande synes nu väsentligen ha försvunnit. Inom VEU
pågår även en parallell process i syfte att integrera de östeuropeiska länderna
i ett säkerhetspolitiskt samarbete.
Som regionalt säkerhetsorgan under FN omfattar ESK - den europeiska
säkerhetskonferensen - alla stater i Europa och de centralasiatiska länderna
från det tidigare Sovjetunionen. Detta breda deltagande erbjuder ständigt öppna
kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av världen, men kan också utgöra
en svaghet, eftersom beslut inom ESK måste fattas i konsensus. Under svenskt
ordförandeskap har ESK under 1993 utvecklat sina konflikt förebyggande
instrument, bl.a. genom aktiva insatser av högkommissarien för nationella
minoriteter. Förmågan till gemensamma fredsbevarande aktioner utvecklas
succesivt. Ett av ESK:s viktigaste instrument för att skapa säkerhet är den
ömsesidiga insynen medlemstaterna emellan beträffande militära förhållanden.
Mycket talar för att ESK även fortsättningsvis kommer att ha stor betydelse för
att utveckla öppenhet och militär transparens mellan medlemstaterna.
Omställningen till demokrati och marknadsekonomi i Öst- och Centraleuropa är
förenad med utomordentliga politiska och ekonomiska påfrestningar och problem.
Dessa problem blir särskilt påtagliga beträffande Ryssland. De är till betydande
del av mycket långsiktig art.
I de öst- och centraleuropeiska staterna har övergången inledningsvis lett
till en påtaglig ekonomisk tillbakagång. Vissa tecken till en ekonomisk
konsolidering börjar nu skönjas i några länder. I bl.a. Tyskland har
återföreningen mellan Öst- och Västtyskland visat sig vara förenad med långt
större problem och påfrestningar än vad man inledningsvis bedömde.
Inom det tidigare Sovjetunionens område fortgår på många håll det politiska
och ekonomiska sönderfallet. Detta gäller särskilt i Kaukasus och Centralasien
där det på flera håll utbrutit öppna stridigheter. I Ryssland står president
Jeltsin alltjämt för en ambitiös reformpolitik. Oförutsägbarheten och osäker-
heten om den fortsatta utvecklingen är emellertid även på kort sikt stor.
Oförutsägbarheten i den ryska inrikespolitiken visas bl.a. av utfallet i de
nyligen hållna parlamentsvalen.
Vad som sker i Ryssland är av avgörande betydelse för hela det internationella
samarbetet. Ett Ryssland i ekonomisk tillbakagång, med ökande sociala spänningar
och inre konflikter, skulle därför kunna utgöra en källa till oro och osäkerhet
i den internationella politiken. Den dramatiska konfrontationen i Moskva hösten
1993 visar på vilken bräcklig grund det ryska samhällsstyret vilar. Förut-
sättningarna för en stabil demokratisk utveckling i Ryssland torde komma att
förbli osäkra under lång tid. En återgång till en hårdare centralstyrning och
intern politisk repression kan dessvärre inte helt uteslutas. I en sådan
situation skulle det militära systemet med all sannolikhet åter komma att spela
en aktivare roll.
Situationen i det tidigare Sovjetunionen försvåras av att gränserna mellan de
nya statsbildningarna i stor utsträckning saknar förankring i geografiska,
kulturella eller etniska förhållanden. Till de stora påfrestningar som den
ekonomiska och politiska omvandlingen medför skall sålunda läggas en lång rad
nationella och etniska spänningar mellan och inom staterna i det tidigare
Sovjetunionen.
Hemtagningen av de tidigare sovjetiska förbanden från de tidigare
Warszawapaktstaterna sker i stor utsträckning till Ryssland och är förenad med
stora sociala problem. Läget inom stora delar av den ryska krigsmakten präglas i
dag generellt av låg beredskap och t.o.m. av upplösning. Upplösningstendenserna
förefaller dock ha mattats under senare tid. I den nya militärdoktrinen har de
långsiktiga målen för den ryska krigsmakten definierats. Den inriktning som
givits pekar mot en framtida styrkestruktur med en väsentligt reducerad numerär.
Kärnan avses utgöras av strategiskt rörliga styrkor med hög kvalitet.
Tidsförhållandena för införandet av den nya strukturen ter sig ännu osäker.
Avtalet om minskning av de konventionella styrkorna i Europa (CFE) har nu
varit i kraft under drygt ett år. Avtalet representerar en milstolpe i
avvecklingen av det kalla krigets arv i Europa och spelar fortsatt en nyckelroll
när det gäller att etablera en ny samarbetsbaserad europeisk säkerhetsstruktur.
Genom avtalets omfattande åtaganden vad gäller både öppenhet och minskning av
tung materiel är det fortsatta genomförandet av avtalet av genomgripande
betydelse för den säkerhetspolitiska situtationen i Europa. Om avtalets
minskningsåtaganden i november 1995 har uppfyllts, kommer den tunga
armématerielen inom framför allt det tidigare Sovjetunionens europeiska del att
ha minskat mycket kraftigt. Ryssland förblir dock den i kvantitativ mening
militärt starkaste staten i Europa, även om man bortser från dess stora
stridskrafter i den asiatiska delen av Ryssland.
De senaste årens utveckling innebär dock att de militära styrkeförhållandena i
Europa har förändrats i grunden. Genom Warszawapaktens upplösning, det förenade
Tyskland, Sovjetunionens upplösning och det militära tillbakadragandet från Öst-
och Centraleuropa kommer det samlade NATO att med alla mått mätt vara
konventionellt starkare än Ryssland i Europa. De framtida styrkeförhållandena
torde komma att styras av bl.a. den ekonomiska utvecklingen i Ryssland och det
förhållande att väst genom en överlägsen ekonomisk och industriell bas kommer
att - förutsatt politisk vilja - ha goda möjligheter att möta en rysk långsiktig
upprustning.
CFE-avtalets ursprungliga huvudsyfte var främst knutet till den militära
situationen i Centraleuropa. Genom avtalets särskilda begränsningar av den tunga
armématerielen inom den s.k. flankzonen är dock avtalet även av stor positiv
betydelse för den militära situationen i norra Europa. Flanktaken sätter sålunda
förhållandevis snäva gränser för den mängd stridsvagnar, pansarskyttefordon och
artilleri som Ryssland får placera i sina båda flankzoner, dvs. Leningrads och
Nordkaukasus militärområden.
Det bör dock framhållas att dessa begränsningar inträder först när avtalets
minskningsfas avslutats i november 1995. Nettoeffekten av hittillsvarande
omdispositioner av de ryska stridskrafterna i samband med trupptillbakadragandet
från det tidigare Östtyskland och övriga tidigare Warszawapaktsstater är för
Leningrads militärområde en omfattande kvalitativ upprustning som ännu inte
åtföljts av någon kvantitativ minskning. Vad gäller stridsvagnar innebär den
kvalitativa upprustningen att praktiskt taget hela det tidigare
stridsvagnsbeståndet ersatts av den mest moderna stridsvagnen (T-80). Den
nuvarande kvantitativa nivån ligger därvid ungefär dubbelt så högt som den
långsiktigt tillåtna nivån. Det bör också framhållas att det skett en omfattande
tillförsel av stridshelikoptrar till området. Avtalet innehåller dock därvid
inga särskilda begränsningar för flankområdet.
Ryssland har under senare tid, genom att åberopa behov i Kaukasusområdet, fört
fram starka önskemål om att få till stånd en justering av CFE-avtalets
flankbegränsningar. I ljuset av vad som nyss sagts om det nuvarande militära
läget i Leningrads militärområde framstår det från nordiska utgångspunkter som
utomordentligt viktigt att avtalets begränsningar upprätthålls. Begränsningarna
har en grund-läggande betydelse för framtiden för den fredstida militära
stabiliteten i det nordiska och baltiska området.
Det ryska militära tillbakadragandet från de baltiska staterna fortsätter.
Hemtagningen av stridskrafter från Litauen är fullbordad. I Estland och Lettland
har väsentliga minskningar skett. Verksamheten vid de kvarvarande förbanden
ligger på en låg nivå. Detta gäller även marina stridskrafter och flygstrids-
krafter. En stor del av de kvalificerade förbanden har dragits tillbaka.
Den förändrade internationella situationen har möjliggjort mer långtgående
överenskommelser om rustningsbegränsning och nedrustning också vad gäller
kärnvapen och kemiska vapen.
Ryssland och USA har genom unilaterala men samordnade beslut dragit tillbaka
samtliga taktiska kärnvapen från Centraleuropa. Alla tidigare sovjetiska
taktiska kärnvapen finns i dag enligt ryska försäkringar i Ryssland.
Vad gäller strategiska kärnvapen innebär det i början av år 1993 ingångna, men
ännu ej ratificerade, START-II avtalet, att USA och Ryssland fram till år 2003
kommer att avveckla ungefär två tredjedelar av sina nuvarande strategiska
kärnvapen (stridsspetsar). Avtalet före-skriver också en fullständig avveckling
av landbaserde robotar med flera individuellt styrbara stridsspetsar (MIRV).
För rysk del medför avtalet en långtgående minskning av antalet stridsspetsar
på landbaserade robotar. Även de ubåtsbaserade kärnvapnen minskar i absoluta
termer. Samtidigt kan dock konstateras att kärnvapenubåtarnas andel av det
sammanlagda antalet stridsspetsar kommer att öka från cirka 25 % till mer än 50
%. Av allt att döma kommer den ryska kärnvapenbärande ubåtsflottan i framtiden i
sin helhet att baseras på Kolahalvön.
Utvecklingen befäster därmed bedömningen att Kolahalvön med angränsande havs-
och landområden från rysk horisont kommer att bibehålla, och relativt sett öka,
sin strategiska betydelse.
Den internationella konventionen som förbjuder utveckling, innehav och
användning av kemiska stridmedel har nu undertecknats av cirka 150 stater.
Förhoppningen är att konventionen skall kunna träda i kraft år 1995.
Avtalet innehåller en lång genomförandeperiod under vilken nuvarande
C-vapenarsenaler skall förstöras. Först efter tio år skall alla C-stridsmedel
vara förstörda. Den långa tiden för avveckling av nu existerande arsenaler,
liksom den potential för snabb nyproduktion som modern civil kemisk industri
oundvikligen ger, gör att avtalet för svensk del under överskådlig tid inte
eliminerar det svenska totalförsvarets behov av skyddsåtgärder mot
C-stridsmedel.
Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående bör de säkerhets-
politiska målen, såsom de formulerades i 1992 års försvarsbeslut, ligga fast,
liksom de mål och uppgifter för totalförsvaret som fastställdes i 1992 års
försvarsbeslut (med de kompletterande preciseringar som framgår av regeringens
prop. 1992/93:100, bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333).
1.2 Utveckling av den finansiella styrningen
1.2.1Anslagsstrukturen m.m.
Anslagsstrukturen
I samband med att myndigheten Försvarsmakten inrättas den
1 juli 1994 bör som en konsekvens av detta anslagsstrukturen inom fjärde
huvudtiteln anpassas till de ändrade förhållandena. En översikt i tabellform
över de föreslagna förändringarna lämnas i avsnitt 7.4 Anslagsförteckning.
Det som under innevarande budgetår utgör anslagen under littera B, C, D och E
föreslås sammanföras under ett nytt littera A. Försvarsmakten m.m. Inom detta
littera bör finnas två anslag: ramanslaget A 1. Försvarsmakten och
förslagsanslaget A 2. Ersättningar för kroppsskador. Till anslaget A 1.
Försvarsmakten föreslås även föras de medel som i dag anvisas under anslaget F
1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Orsaken till detta är att denna myndighet
upphör i och med utgången av innevarande budgetår och uppgifterna övertas av
Försvarsmakten. Därmed skall anslaget på statsbudgeten för myndigheten utgå. Som
en följd av att Försvarets materielverk föreslås övergå till avgiftsfinansiering
från den 1 juli 1994 har de medel som för närvarande återfinns under anslaget F
3. Försvarets materielverk budgeterats under det nya anslaget A 1.
Försvarsmakten.
Regeringen avser att i regleringsbrevet indela anslaget A 1. Försvarsmakten i
anslagsposter vilka motsvarar programmen inom Försvarsmakten. Programmen är:
Operativa lednings- och underhållsförband
Fördelningsförband
Försvarsområdesförband
Armébrigadförband
Marina lednings- och underhållsförband
Marina flyg- och helikopterförband
Stridsfartygsförband
Kustförsvarsförband
Flygvapnets lednings- och underhållsförband
JAS 39-förband
Övriga stridsflygförband
Transportflygförband
För krigsorganisationen gemensamma resurser
För grundorganisationen gemensamma resurser
Regeringen föreslår att nuvarande littera F. Gemensamma myndigheter ges
beteckningen B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter. Nuvarande anslaget
F 2. Fortifikationsförvaltningen bör benämnas B 1. Fortifikationsverket och
föras upp på statsbudgeten med 1000 kr. Nuvarande anslaget F 3. Försvarets
materielverk bör benämnas B 2. Försvarets materielverk och föras upp på
statsbudgeten med 1 000 kr. Anslagen Värnpliktsverket och Försvarets
radioanstalt föreslås behålla sina ramanslag och erhålla litterabenämningarna B
3., respektive B 5. Nuvarande anslaget F 6. Militärhögskolan föreslås upphöra
den 1 juli 1994 och medlen föras till det nya anslaget Militärhögskolan som
erhåller litterabenämningen B 4. Verksamheten inom det nya anslaget B 4.
Militärhögskolan omfattar även den verksamhet och de medel som för närvarande
budgeteras under anslaget K 9. Försvarets förvaltningshögskola, som föreslås
upphöra den 1 juli 1994.
För anslagsstrukturen inom Försvarsdepartementets anslag till det civila
försvaret föreslås endast den förändring som blir en följd av vad som beskrivs i
avsnittet 2.3. Frivilligverksamhet. Det innebär att ett nytt anslag, E 2. Stöd
till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, tillkommer. Som en
konsekvens av de ovan beskrivna förändringarna av litteraindelningen inom
totalförsvarets militära del förändras bokstavsbeteckningarna för anslagen till
den civila delen av totalförsvaret.
Nuvarande littera K. Övrig verksamhet får litterabeteckningen G. och behåller
sitt namn. Inom litterat föreslås följande förändringar.
Nuvarande anslaget K 1. Försvarets civilförvaltning upphör den 1 juli 1994.
Anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning föreslås upphöra och medlen, som
efter pris- och löneomräkning för budgetåret 1994/95 uppgår till 480 459 000 kr,
fördelas på följande sätt:
- 331 376 000 kr till anslaget A 1. Försvarsmakten
- 24 730 000 kr till anslaget C 1. Civil ledning och samordning
- 109 516 000 kr till ett nytt anslag G 5. Försvarsforskning:Hänsynstagande till
A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
- 14 837 000 kr till ett nytt anslag G 6. Strategisk försvarsforskningm.m.
Vidare föreslås att nuvarande anslaget K 3. Försvarets forskningsanstalt:
avgiftsfinansierad verksamhet benämns G 4. Försvarets forskningsanstalt och förs
upp på statsbudgeten med 1 000 kr.
Det nuvarande anslaget K 5. Anskaffning av materiel till Kustbevakningen
föreslås upphöra fr.o.m. budgetåret 1994/95. Förändringen föranleds av att
myndigheten för finansiering av sin materielanskaffning övergår till lån i
Riksgäldskontoret den 1 juli 1994.
Anslaget K 9. Försvarets förvaltningshögskola upphör den 1 juli 1994 och medlen
föreslås överföras till det nya anslaget Militärhögskolan under littera B. Vissa
Försvarsmakten närstående myndigheter.
Anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. är ett förslagsanslag och innehåller för
närvarande nio anslagsposter varav fyra avser nämnder. Med anledning av det
varierande slag av verksamhet som återfinns under respektive anslagspost anser
regeringen att anslaget bör delas upp. Regeringens förslag innebär följande:
Nuvarande anslagsposterna 1. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd och 2.
Försvarets personalnämnd tilldelas var sitt ramanslag som erhåller
litterabenämningen G 13. respektive G 8. Den nuvarande anslagsposten 3. Övriga
nämnder blir ett anslag med benämningen G 12. Vissa mindre nämnder. Anslagspost
4. Totalförsvarets chefsnämnd föreslås bli ett förslagsanslag med
litterabenämningen G 14. Totalförsvarets chefsnämnd. Medel för nuvarande
Militärledningens rådgivande nämnd och Försvarets personalvårdsnämnd har
överförts till anslaget A 1. Försvarsmakten.
Anslagsposterna 5. Delegationen för planering av efterforsknings-byråns
verksamhet och 6. Svenska Röda korset föreslås slås samman till ett nytt
förslagsanslag G 15. Delegationen för planering av efter-forskningsbyråns
verksamhet. Regeringen avser att i regleringsbrev lämna närmare föreskrifter för
hur utbetalningen till Svenska Röda Korset skall handhas.
Nuvarande anslagspost K 13:7 Delegationen för icke-militärt motstånd föreslås
upphöra i och med att delegationen avvecklas den
30 juni 1994. Delegationens uppgifter och medel föreslås överföras till
Styrelsen för psykologiskt försvar.
Medel under nuvarande anslagspost K 13:8 Civil övningsledning samt anslagen
under nuvarande littera A. Försvarsdepartenentet m.m. föreslås överföras till
anslaget Regeringskansliet m.m. under första huvudtiteln.
Resurser för det ändamål som upptas under nuvarande anslagspost
K 13:9 Centralförbundet Folk och Försvar bör föras upp under anslaget E 1.
Styrelsen för psykologiskt försvar. Regeringen avser att i regleringsbrev lämna
närmare föreskrifter om hur utbetalningen till Centralförbundet Folk och försvar
skall handhas.
Under littera G. Övrig verksamhet bör även att ett anslag Myndigheten för
avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret föras upp.
Utgifts- och planeringsramar
Beteckningen "den militära utgiftsramen" har tidigare haft två funktioner: dels
att utgöra ett samlingsnamn för de anslag som till följd av verksamhetens
inriktning bör hållas samman hanteringsmässigt, dels utgöra grund för den årliga
pris- och löneuppräkningen enligt försvarsprisindex samt vid de s.k.
prisregleringstillfällena.
Den förändring av priskompensationssystemet som riksdagen beslutade om i 1992
års försvarsbeslut innebär att endast den första funktionen ägt giltighet under
budgetåren 1992/93 och 1993/94. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens
förslag beträffande anslagsstrukturen, upphör även den första funktionen den 1
juli 1994. Det föreslagna nya anslaget A 1. Försvarsmakten omfattar i huvudsak
den verksamhet som för närvarande ingår i den militära utgiftsramen. Regeringen
lämnar mot denna bakgrund inte något förslag till riksdagen om en militär
utgiftsram för budgetåret 1994/95. I denna bilaga till 1994 års
budgetproposition används begreppet "militär utgiftsram" endast beträffande
budgetåret 1993/94 eller tidigare budgetår.
Vad som här anförts om begreppet militär utgiftsram hindrar inte att
regeringen vid utfärdande av t. ex. planeringsanvisningar använder sig av en
planeringsram som omfattar flera verksamheter (anslag) än anslaget A 1.
Försvarsmakten. Vilka verksamheter som skall ingå i en sådan planeringsram
kommer att anges i det aktuella dokumentet.
För det civila försvaret kvarstår att anslagen som enligt 1992 års
försvarsbeslut ingår i den ekonomiska planeringsramen är fördelade på flera
huvudtitlar och littera. Regeringen anser det därför motiverat att i fråga om
det civila försvaret även fortsättningsvis tala om en ekonomisk planeringsram.
Vissa begrepp och definitioner
Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har
nyligen till Försvarsdepartementet lämnat över en promemoria om begreppen
försvarsmakten, det militära försvaret och militära myndigheter.
Promemorian refereras i det följande. Därefter följer regeringens
ställningstagande till begreppsfrågorna.
LEMO konstaterar i promemorian att begreppet försvarsmakten för närvarande
används i författningar m.m. som ett samlingsnamn på ett stort antal
myndigheter. Definitionen av "försvarsmakten" utgörs av de myndigheter som finns
förtecknade i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Dessa
är de myndigheter som ingår i de nuvarande huvudprogrammen 1-5. Enligt gällande
bestämmelser skall dessutom Försvarets forskningsanstalt tillhöra försvarsmakten
när anstalten är krigsorganiserad. På motsvarande sätt skall Kustbevakningen i
krig ingå i försvarsmakten.
Den beskrivna definitionen av "försvarsmakten" är inte användbar efter den 1
juli 1994. LEMO konstaterar samtidigt att det inte finns något behov av ett
organisatoriskt samlingsbegrepp för flera myndigheter motsvarande det nuvarande
begreppet "försvarsmakten". Om ett sådant behov skulle uppstå i enstaka fall, är
antalet myndigheter så få att de i varje särskilt fall kan anges.
LEMO slår fast att "totalförsvaret" inte är en myndighet eller organisation
utan omfattar i krig samhällets totala ansträngningar för att försvara landet. I
fred omfattar totalförsvaret den verksamhet som är nödvändig för att förbereda
landet inför krig och krigsfara. LEMO berör definitionsfrågorna i delbetänkandet
Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret (SOU 1993:95). I
betänkandet anförs att inte heller "det civila försvaret" är en myndighet eller
en organisation utan en verksamhet. Det är därför enligt LEMO fel att använda
uttryck som "myndigheten XX ingår i det civila försvaret". Det bör i stället
heta att "myndigheten XX har uppgifter inom det civila försvaret" eller
"verksamheten vid myndigheten XX är en del av det civila försvaret".
Eftersom sålunda varken "totalförsvaret" eller "det civila försvaret" bör
användas i organisatorisk mening utan utgör samlingsbenämningar på en
verksamhet, bör enligt LEMO inte heller benämningen "det militära försvaret" ges
en organisatorisk innebörd utan beteckna en verksamhet, nämligen:
- i krig det väpnade försvaret av landet,
- i fred de beredskapsförberedelser som är nödvändiga för att medvapenmakt kunna
möta angrepp.
LEMO utgår från att det främst är den nya myndigheten Försvarsmakten som skall
fullgöra denna uppgift, men det sker med stöd av flera civila myndigheter,
organisationer och enskilda som har uppgifter inom det militära försvaret. LEMO
rekommenderar uttrycken "myndigheten XX har uppgifter inom det militära
försvaret" eller "verksamheten vid myndigheten XX är en del av det militära
försvaret" helt i överensstämmelse med vad som sagts om totalförsvaret och det
civila försvaret. Däremot avråder LEMO från uttrycket "myndigheten XX tillhör
det militära försvaret".
Regeringen delar LEMO:s uppfattning att det inte erfordras en ersättning för
begreppet försvarsmakten i nuvarande utformning. Regeringen anser det även
angeläget att slå fast att varken begreppen totalförsvaret, det civila försvaret
eller det militära försvaret är benämningar på myndigheter eller organisationer,
utan avser verksamheter. Regeringen kommer i det pågående arbetet med ändringar
av olika författningar att låta detta vara en av utgångspunkterna.
Regeringen avser att för tiden efter den 1 juli 1994 använda begreppet
Försvarsmakten endast såsom benämning på den nya myndighet som då inrättas.
LEMO behandlar även vissa verksamhetsfrågor i anslutning till
krigsorganisering vid Försvarsmakten och närstående myndigheter. Det ankommer på
regeringen att lämna närmare föreskrifter i dessa frågor.
1.2.2Övergång till genomförandeprisbudgetering
Genomförandeprisbudgetering för den militära utgiftsramen infördes fr.o.m.
budgetåret 1992/93. I enlighet med vad som angavs i prop. 1991/92:102, s. 138.
bet. 1991/92:FöU12, rskr.1991/1992:337 har omläggningen till detta
budgeteringssystem nu följts upp. Syftet med uppföljningen är att klarlägga att
omläggningen inte medfört att resurserna förändrats. Avsikten är att berörda
anslag ska justeras för budgetåren 1992/93 och 1993/94.
När genomförandeprisbudgetering infördes gjordes en omräkning av den dåvarande
militära utgiftsramen, från ett februariprisläge 1991 till ett prognostiserat
genomförandeprisläge för budgetåret 1992/93, med hjälp av ett prognostiserat
försvarsprisindex (FPI).
Sammantaget visar uppföljningen att den militära utgiftsramen har
överkompenserats med 163 676 000 kr, eller knappt 0,5 % av den militära
utgiftsramen. I uppföljningen jämfördes det prognostiserade försvarsprisindex
med faktisk indexutveckling under perioden.
Vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1994/95 har hänsyn tagits till detta.
För budgetåren 1992/93 och 1993/94 har regeringen i beslut den 16 december 1993
justerat innevarande års regleringsbrev med ett engångsbelopp motsvarande ovan
redovisade differens.
1.2.3Övergång till kapitalkostnader
Regeringen har i prop. 1990/91:102 och i prop. 1991/92:102 redovisat hur de
allmänna riktlinjerna för den statliga fastighetsförvaltningen och
lokalförsörjningen bör tillämpas inom Försvarsdepartementets område samt
föreslagit att kapitalkostnader införs för fast egendom.
Riksdagen (bet. 1990/91:FöU8, rskr. 1990/91:285 och bet. 1991/92:FöU12, rskr.
1991/92:337) har godtagit regeringens förslag att införa kapitalkostnader.
I prop. 1992/93:37 bil. 2 bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123. föreslås att
kapitalkostnader skall tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95 inom
Försvarsdepartementets område. Vidare framgår det att undantag från ett system
med kapitalkostnader bör göras för anläggningar som är konstruktions- och
byggnadsmässigt starkt integrerad med teknisk utrustning av olika slag bl.a.
befästningar och krigsflygbaser.
Regeringen har den 19 maj 1993 beslutat att investeringar i befästningar och
andra anläggningar som anskaffats primärt för krigsorganisationen skall
anslagsfinansieras.
Regeringen har i beslut den 18 november 1993 preciserat vilka befästningar och
andra anläggningar som skall anslagsfinansieras av Försvarsmakten och undantas
från ett system med kapitalkostnader. Resterande nyinvesteringar i lokaler,
övriga anläggningar och mark kommer fr.o.m. den 1 juli 1994 att finansieras av
Fortifikationsverket genom lån i Riksgäldskontoret. En låneram kommer därför att
ges till Fortifikationsverket.
För att kunna införa ett system med kapitalkostnader måste fastighetsbeståndet
invärderas. Invärderingen har genomförts med hjälp av en schablonmässig
invärdering till bokfört värde. Det invärderade beloppet skall motsvaras av
avkastningspliktigt statskapital. Statskapitalet skall amorteras av i takt med
avskrivningarna. Amorteringar och avkastningskrav skall redovisas mot
inkomsttitel. Vissa delar av fastighetsbeståndet är ännu inte invärderat, bl.a.
flygflottiljer. Dessa delar av fastighetsbeståndet kommer att invärderas och
redovisas i 1994 års kompletteringsproposition enligt samma principer som
redovisats ovan. En uppföljning av det invärderade beståndet kommer att ske och
de eventuella korrigeringar som blir nödvändiga kommer att göras inför
budgetåret 1995/96.
De utgifter som bortfaller för Försvarsmakten är nuvarande investeringar i
ny-, till- och ombyggnader av anläggningar och lokaler samt anskaffning av mark.
De kostnader som tillkommer för Försvarsmakten är bokföringsmässiga
avskrivningar, räntor och avkastning på statskapital. För att det skall bli
budgettekniskt neutralt föreslås att investeringsmedel för ny-, till- och
ombyggnad tas bort från Försvarsmaktens anslag. Försvarsmaktens anslag föreslås
kompenseras för kostnader för bokföringsmässiga avskrivningar, räntor och
avkastning på statskapital. De budgettekniska konsekvenserna redovisas under
Försvarsmaktens program; För grundorganisationen gemensamma resurser. En
motsvarande justering för övriga myndigheter som berörs av införandet av
kapitalkostnader kommer att redovisas i 1994 års kompletteringsproposition.
Från och med den 1 juli 1994 kommer Försvarsmakten och vissa andra myndigheter
under Försvarsdepartementet att betala hyra för mark, vissa anläggningar och
lokaler till Fortifikationsverket. Hyran skall täcka Fortifikationsverkets egna
administrationskostnader, bokföringsmässiga avskrivningar, räntor på lån i
Riksgäldskontoret samt avkastning på statskapital m.m. Fortifikationsverket och
Försvarsmakten kommer att träffa avtal avseende den årliga ersättningen för de
arbetsuppgifter som Fortifikationsverket i egenskap av ägarföreträdare och
fastighetsförvaltande myndighet skall svara för.
I och med att kapitalkostnader för lokaler m.m. införs kommer även nuvarande
konstruktion av försvarsprisindex (FPI) att behöva förändras.
I nuvarande FPI ingår en delfaktor för byggnader. Denna delfaktor bör delas
upp på en delfaktor för lokalkostnader och en delfaktor för investeringar i
befästningar m.m.
Regeringen har därför uppdragit åt Statens lokalförsörjningsverk att lämna
förslag till utformning av dessa delfaktorer.
Regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av den nya
konstruktionen av detta delindex, som kommer att användas vid uppräkning av
anslagen inför budgetåret 1995/96 i samband med 1995 års budgetproposition.
1.2.4Revision av verksamheten budgetåret 1992/93
Alla myndigheter under Försvarsdepartementet har lämnat års-redovisning för
budgetåret 1992/93.
Riksrevisionsverket har granskat samtliga 24 myndigheters årsredovisningar. En
årsredovisningen består av dels balansräkning, resultaträkning,
anslagsredovisning och finansieringsanalys, dels resultatredovisning. Vid
bedömningen av en myndighets resultat-redovisning använder inte
Riksrevisionsverket begreppet rättvisande. Skälen härför är främst att
Riksrevisionsverket från såväl teoretiska som praktiska utgångspunkter har svårt
att utfärda en sådan kvalitetsgaranti för en resultatredovisning.
Inom Försvarsdepartementets område har tre myndigheter fått
revisionsanmärkningar för budgetåret 1992/93. Dessa myndigheter är Försvarets
materielverk, Förvarshögskolan och Försvarets mediecenter.
De invändningar som Riksrevisionsverket framför föranleds bl.a. av att
Försvarets materielverk har överskridit materielanslaget för marinförband, att
Försvarshögskolan inte har uppfyllt åter-rapporteringskrav till regeringen och
att Försvarets mediecenter borde haft en bättre förankring av
investeringsbeslut.
Regeringen kommer att ta ställning till eventuella beslut om åtgärder efter
det att myndigheterna redovisat för Riksrevisionsverket vilka åtgärder
myndigheten vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen. I
sammanhanget kan noteras att regeringen har påbörjat ett arbete som skall bidra
till att förbättra uppföljningen och kontrollen av likviditeten inom
Försvarsdepartementets myndigheter.
Den förändrade finansiella styrningen inom statsförvaltningen ställer ökade
krav på den ekonomiadministrativa kompetensen. Det är därför nödvändigt att
myndigheterna ägnar detta område stor uppmärksamhet så att myndigheterna kan
tillgodose såväl statsmakternas som egna krav på verksamhetsuppföljning.
1.2.5Besparingsåtgärder
De ytterligare besparingar som regeringen beslutat att genomföra inom den
statliga konsumtionen skall till viss del tas ut inom Försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Regeringen avser att ta ut ytterligare besparingar inom
anslagen A 1. Försvarsmakten och D 2. Skyddsrum m.m. Inom Försvarsmakten avses
besparingarna tas ut på armé- och flygvapenprogrammen.
2 Organisationsfrågor
Som framgått av bilaga 1 pågår f.n. den största omstruktureringen av försvaret
och statsförvaltningen i modern tid. Nedan redovisas nuläget i genomförandet,
vilka utvecklingsaktiviteter som pågår samt regeringens ställningstagande i
vissa frågor.
2.1 Utredningen om lednings- och myndighets-organisationen i försvaret (LEMO)
Försvarsmakten
I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 5 s.21) redovisades i
vissa frågor i samband med inrättandet av den nya myndigheten Försvarsmakten
samt hur myndighetens centrala nivå, högkvarteret, skall vara organiserad. Den
nya organisationen träder i kraft den 1 juli 1994. Vidare redovisade regeringen
hur Försvarets sjukvårdsstyrelse skall integreras med Försvarsmakten. Även hur
Försvarets civilförvaltnings arbetsuppgifter fördelas på andra myndigheter
redovisades.
Bildandet av Försvarsmakten och den förändrade styrningen, både
verksamhetsmässigt och finansiellt, medför att regeringens redovisning till
riksdagen utvecklas och förändras.
Riksdagen beslöt redan i 1992 års försvarsbeslut om en ny ledningsstruktur för
Försvarsmakten. Inför riksdagsbehandlingen av 1993 års budgetproposition
konstaterade Försvarsutskottet (bet. 1992/93:FöU9, s. 31) att den nya
ledningsorganisationen även påverkar utformningen av anslagsstrukturen.
Utskottet hade informerats om att regeringen avser att föreslå riksdagen att
medel för Försvarsmakten skall anvisas under ett anslag. Detta anslag avser
regeringen dela in i anslagsposter, ett per program. Förutsatt att det underlag
som presenteras för riksdagen ger god insyn i frågor av särskilt intresse hade
utskottet inget att erinra mot regeringens inriktning. Riksdagen delade
utskottets uppfattning (rskr. 1992/93:333).
Regeringen har i 1993 års planeringsanvisningar, inför budgetåret 1994/95,
till Försvarsmaktens organisationsmyndighet utvecklat och konkretiserat hur mål-
och resultatstyrningen av Försvarsmakten skall formuleras.
De förslag som Försvarsmaktens organisationsmyndighet lämnade i programplan
och anslagsframställning inför budgetåret 1994/95 är både till innehåll och form
anpassat till de krav regeringen ställt. I denna proposition redovisas därför
myndigheten Försvarsmakten i enlighet med den struktur och med de principer för
verksamhetsmässig och finansiell styrning som avses gälla fr.o.m. budgetåret
1994/95. Regeringen anser att denna struktur svarar mot de krav som uttalades av
Försvarsutskottet vid beredningen av föregående års budgetproposition.
Lekamannainflytande i Försvarsmakten
Lekmannainflytandet i statliga myndigheters verksamhet kan bedrivas i främst
följande former
* rådgivande organ
* insynsorgan
* kontrollorgan
När det gäller behovet av och formerna för lekmannainflytande i den nya
myndigheten Försvarsmakten så behandlade LEMO-utredningen frågan dels i
betänkandet (SOU 1991:112) Försvarsmaktens ledning, dels i skrivelse till
regeringen den 1 december 1992 om Styrning, kontroll och ledning i
Försvarsmakten. LEMO ansåg för sin del att det inte var ändamålsenligt att
inrätta en lekmannastyrelse för den nya Försvarsmakten. En sådan skulle närmast
ytterligare stärka Försvarsmaktens ställning i förhållande till regeringen.
Frågan om insyn i Försvarsmakten har tidigare behandlats i 1992 och 1993 års
budgetpropositioner. Regeringen var då inte beredd att ta slutlig ställning till
hur statsmakternas insyn i Försvarsmaktens verksamhet borde utformas utan ville
avvakta utredningen som såg över förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.
En viktig utgångspunkt för en prövning av behovet av lekmannainflytande i
Försvarsmakten är dels vilka uppgifter denna skall ha, dels om statsmakternas
befintliga kontroll- och insynsfunktioner redan kan anses vara tillgodosedda. I
1993 års budgetproposition anförde regeringen att det inte var ändamålsenligt
att inrätta en traditionell förvaltningsstyrelse i Försvarsmakten, eftersom en
sådan enligt regeringens uppfattning mer skulle kommma att utgöra en stödjande
funktion till myndighetsledningen än ett kontroll- och insynsorgan.
Vad gäller insynen i myndigheternas verksamhet har statsmakterna i dag stora
möjligheter att utöva kontroll av den statliga verksamheten genom bl.a.
Riksrevisionsverket, JO, JK, och riksdagens revisorer. I riksdagen finns också
särskilda former för insyn i statsförvaltningen, vilka regleras i
regeringsformen och riksdagsordningen.
För närvarande finns det ett antal organ som helt eller delvis fyller
funktionen att utöva statsmakternas insyn och kontroll inom delar av försvarets
verksamhetsområde; Utrikesnämnden, Försvarsrådet, Underrättelsenämnden,
Totalförsvarets chefsnämnd och 1992 års Försvarsberedning.
När det gäller den tredje formen av lekmannainflytande, rådgivande organ,
finns f.n. ett organ knutet till myndigheten Överbefälhavaren, nämligen
Militärledningens rådgivande nämnd. Nämnden inrättades 1979 i samband med
statsmakternas beslut om nya ledningsformer. Nämndens främsta uppgift är att
utgöra en rådgivande funktion. I nämnden ingår försvarsgrenscheferna och
parlamentariker. Nämnden skall behandla avvägnings- och planeringsfrågor samt
frågor som rör personal, utbildning och organisation.
Den nuvarande sammansättningen av Militärledningens rådgivande nämnd kommer
med anledning av Försvarsmaktens bildande med nödvändighet att behöva förändras.
I samband härmed har regeringen för avsikt att - mot bakgrund av vad som
redovisats ovan - pröva såväl sammansättning som uppgifter för den nämnd som
kommer att knytas till Försvarsmakten. Regeringen återkommer till denna fråga i
den kommande propositionen om förvaltningsmyndigheternas ledning.
En särskild form av lekmannainflytande inom försvarets område utövas av
Försvarets personalvårdsnämnd. Enligt sin instruktion (FFS 1988:34) har nämnden
till uppgift att bl.a. genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom
egna initiativ främja försvarets personalvård.
Nämnden besöker årligen 4 - 6 myndigheter inom försvarsmakten och
sammanträffar därvid med förbandschefer, personalhandläggare, de värnpliktigas
förtroendevalda, skyddskommitté och fackliga representanter. En granskning av de
protokoll som upprättas efter dessa besök visar att många av de frågor som tas
upp ofta även behandlar sådant som normalt inte hör till nämndens uppgifter.
Försvarets personalvårdsnämnd har därmed mer en funktion av allmänt forum i
frågor som anställda och värnpliktiga uppfattar som väsentliga. Den funktionen
täcks för närvarande inom varje myndighet av förbandsnämnder m.m.
Det kan noteras att nämndens uppgifter beträffande personalvården successivt
kommit att minska delvis som ett resultat av att myndigheterna tagit ett ökat
ansvar för dessa frågor och uppgifterna därför alltmer kommit att ingå i
myndighetens ordinarie verksamhet.
I och med att Försvarsmakten kommer att inrättas den 1 juli 1994 finns i
högkvarterets personalledning en naturlig funktion för personalvården inom
försvaret. I likhet med övriga myndigheters ansvar för hithörande frågor inom
statsförvaltningen bör därför Försvarsmakten ansvara för personalvården inom
försvaret. Försvarets personal-vårdsnämnd kan därmed ombildas den 1 juli 1994 så
att den framgent behandlar frågor enbart rörande värnpliktiga.
Ombildningen av Försvarets personalvårdsnämnd ligger också i linje med de
målsättningar som regeringen uttalar i bilaga 8 om förnyelsen av den statliga
förvaltningen. Inom personalpolitiken har inriktningen varit en
verksamhetsanpassning för att öka effektiviteten i myndigheterna. Någon enhetlig
centralstyrd personalpolitik finns inte längre. Personalpolitiken bör
fortlöpande anpassas efter myndigheternas skilda verksamheter och behov.
Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att till regeringen redovisa
vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av de ökade
uppgifterna inom personalvården som följer av ombildningen av Försvarets
personalvårdsnämnd.
Försvarets högskolor
I maj 1993 lämnade LEMO ett delbetänkande (SOU 1993:42) om Försvarets högskolor.
I betänkandet föreslås bl.a. att Militärhögskolan, Försvarets
förvaltningshögskola och Försvarshögskolan slås samman till en självständig
myndighet som inte skall ingå i Försvarsmakten. Regeringen återkommer i avsnitt
2.6 med förslag med anledning härav.
Försvarets verkstäder
LEMO har genomgående i sitt utredningsarbete övervägt vilka verksamheter, som i
dag genomförs av myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, som
framgent bör ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten eller bör finnas utanför
denna. LEMO har härvid även granskat Försvarets verkstäder och lämnat förslag
till regeringen (skrivelse 1993-06-02).
Underhåll och reparation av försvarets materiel sker på tre nivåer,
A-, B- och C-nivåerna. I fred finns A-nivån på utbildningsförbanden för
underhåll och enklare reparationer utförs på kompaninivå eller motsvarande.
Underhåll på B-nivån kräver särskild kunskap och utrustning och utförs vid
lokala verkstäder såsom flottiljverkstäder, vissa mindre marinverkstäder och
militärområdesverkstäder. Det mest kvalificerade underhållet utförs på C-nivån.
Främst större verkstäder men också några militärområdesverkstäder, Muskövarvet
och olika försvarsindustrier utför sådant underhåll.
I krig motsvaras A-nivån av stridsfältsnivån, B-nivån av förstärknings- och
återhämtningsnivån samt C-nivån av reorganisations- och bakre
förstärkningsnivån.
I försvarsmaktens grundorganisation finns inemot 50 verkstäder som till helt
övervägande del arbetar på uppdrag av försvarsmaktens myndigheter. Dessa finns i
anslutning till arméförband, på flygflottiljer och i marina basområden t ex.
Muskö, Karlskrona och Härnösand.
Försvarsmakten köper främst tyngre underhållstjänster (C-nivå) från aktuella
tillverkningsindustrier, särskilt avseende flygmateriel.
Verkstadsdriften är helt avgiftsfinansierad och betalas av dem som lämnar
uppdrag till verkstäderna.
Försvarets materielverk har fackuppgifter inom sakområdet Verkstadsdrift och
uppgifter i fråga om ekonomisk redovisning för förbandsbundna verkstäder. Dessa
uppgifter utförs inom enheten FMV:Verkstad i Karlstad som även lämnar stöd till
de centrala staberna.
De flesta av försvarets verkstäder utgör kader för underhålls- och
verkstadsförband i krigsorganisationen. Utöver dessa finns det
reparationsenheter i markstridsförbanden på brigad- och bataljonsnivå. Vissa
företag ingår som K-företag eller på annat sätt i krigsorganisationen som
underhållsresurser.
LEMO föreslår att Försvarsmakten bör vara huvudman för försvarets verkstäder.
Dessa behöver under 1990-talet genomgå en volym- och strukturanpassning. Allt
eftersom förutsättningarna förändras bör prövas om någon eller några av de
större miloverkstäderna och resurserna för markteleunderhåll bör överlåtas till
av staten eller enskilda ägda aktiebolag.
Verkstadsrörelsen bör, enligt LEMO, i sin helhet definieras som ett samlat
ansvars- och resultatområde inom Försvarsmakten. Ett verkstadsadministrativt
centrum inrättas för att ge Högkvarteret stöd. Denna enhet lokaliseras till
Karlstad och benämns Verkstads-administrativt centrum (VAC).
LEMO:s skrivelse har remitterats till berörda myndigheter och
remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Regeringen avser därför att den 1
juli 1994 överföra ansvaret för verkstadsdriften och motorreparationstjänsten
från Försvarets materielverk till Försvarsmakten. Samtidigt inrättas inom
Försvarsmakten ett verkstadsadministrativt centrum med lokalisering i Karlstad.
Nuvarande verksamheter inom Försvarets materielverk, FMV:Verkstad samt FMV:s
uppgifter i fråga om motorreparationstjänsten avvecklas från samma tidpunkt.
Försvarets materielförsörjning
LEMO har den 10 oktober 1993 överlämnat en skrivelse, Vissa frågor om försvarets
materielförsörjning. I skrivelsen lämnar LEMO förslag om hur en klar roll- och
ansvarsfördelning kan nås mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets
materielverk vad avser försvarets materielsförsörjning. Försvarets materielverks
huvuduppgift är att på uppdrag av Försvarsmakten utföra olika uppdrag som led i
försvarets materielförsörjning. Även civila myndigheter kan lämna uppdrag till
Försvarets materielverk. Därutöver kan naturligtvis regeringen i instruktion
eller genom annat beslut ålägga Materielverket uppgifter. Huvuddelen av
verksamheten vid Materielverket kommer dock att vara uppdragsstyrd och
avgiftsfinansierad varför LEMO föreslår att Materielverket knyts till
statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr.
Försvarets materielverk har bl.a. i uppgift att anskaffa och lagerhålla
drivmedel för försvaret. Dessutom har Materielverket i uppgift att återanskaffa,
lagerhålla och distribuera reservmateriel för försvarets förband och verkstäder
samt underhållsindustrin. LEMO föreslår att Försvarsmakten den 1 juli 1994
övertar ansvaret för verksamheterna men att Försvarets materielverk på uppdrag
av Försvarsmakten skall utföra de administrativa uppgifterna.
LEMO:s skrivelse bereds för närvarande. Regeringen har för avsikt att fatta
beslut om ansvars- och rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets
materielverk i samband med regleringsbrevet för budgetåret 1994/95. De
anslagskonsekvenser som avgiftsfinansieringen av Materielverket innebär
redovisas under anslaget B 2. Försvarets materielverk.
Det civila försvaret
LEMO överlämnade i oktober 1993 delbetänkandet (SOU 1993:95) Ansvars- och
uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. De övergripande principerna, bl.a.
vad gäller ledning och funktionsindelning, kommer att behandlas senare, bl.a. i
en särproposition. I övriga delar kommer förslagen att behandlas inom ramen för
nästa års budgetarbete.
I ett avseende har dock regeringen tagit ställning till LEMO:s förslag. LEMO
föreslår att de utbildningsledare som Statens räddningsverk i dag ställer till
länsstyrelsernas förfogande för planerings-, genomförande- och
utvärderingsuppgifter inom utbildnings- och övningsområdet, förs över från
Statens räddningsverk och anställs direkt av länsstyrelserna. Regeringen avser
att genomföra förändringen enligt LEMO:s förslag redan den 1 juli 1994.
2.2 Frivilligverksamhet
Regeringen föreslår att medel tilldelas för stöd till
de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet
såsom bl.a. försvarsupp-lysning och rekrytering
genom ett nytt anslag, benämnt E 2. Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret.
Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk
och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och
fördelar medlen till de frivilliga
försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av
statsbidrag.
Utredningens förslag
Utredningen om frivillig medverkan i totalförsvaret föreslår i sitt betänkande
(SOU 1992:132) Frivilligverksamhet för totalförsvaret att ett mål- och
resultattänkande förs in i de frivilliga försvars-organisationernas verksamhet.
De myndigheter som disponerar medel för ändamålet blir uppdragsgivare till de
utbildande och rekryterande frivilliga försvarsorganisationerna.
Organisationerna blir uppdragstagare gentemot myndigheterna. För uppgiften att
sprida kunskap och informera om totalförsvaret föreslås att respektive
organisation får ansöka särskilt om medel hos Styrelsen för psykologiskt
försvar.
Utbildningen genomförs enligt givna mål från riksdag och regering. Myndigheten
formulerar rekryterings- respektive utbildningsuppdrag och tecknar
tjänstgöringsavtal med den enskilde medlemmen.
De frivilliga försvarsorganisationerna lämnar anbud på uppdragen till
myndigheterna.
Nuvarande informationsråd inom Styrelsen för psykologiskt försvar omvandlas
till ett försvarsupplysningsråd med representation från de frivilliga
försvarsorganisationerna.
Anslagsframställning görs av respektive myndighet.
Remissinstanserna
Betänkandet har remissbehandlats.
De flesta remissinstanserna, däribland ett stort antal av de frivilliga
försvarsorganisationerna, biträder inte utredningens förslag.
Förslaget anses främmande för en ideell verksamhet, och oro finns för att
systemet skulle kunna medföra ett ökat beroende från organisationernas sida
gentemot myndigheterna. Man befarar att organisationerna blir en s.k.
budgetregulator i den övriga budgetprocessen. Det uttrycks även farhågor för att
långsiktigheten i verksamheten skall försvinna och att organisationerna genom
utredningens förslag berövas möjligheterna att ta egna initiativ i verksamheten.
Skälen för regeringens förslag
Frivilligverksamheten regleras idag i kungörelsen (1970:301) om frivillig
försvarsverksamhet. De i kungörelsen uppräknade organisationerna är frivilliga
försvarsorganisationer och är därmed berättigade till statsbidrag eller annat
statligt stöd. Organisationernas verksamhet finansieras huvudsakligen genom
statsbidrag. Det tilldelas organisationerna över två anslag, ett som gäller de
frivilliga försvarsorganisationerna inom den civila delen av totalförsvaret och
ett som gäller de frivilliga försvarsorganisationerna inom den militära delen av
totalförsvaret.
Statsbidraget avses täcka organisationernas kostnader för dels utbildning,
dels övrig verksamhet, såsom rekrytering och försvars-upplysning.
Medlen disponeras och fördelas av Överbefälhavaren respektive
Arbetsmarknadsstyrelsen och Statens räddningsverk.
Statsbidrag lämnas även över ett anslag under femte huvudtiteln som disponeras
och fördelas av Socialstyrelsen.
Berörda myndigheter är ålagda att avge yttrande över de frivilliga
försvarsorganisationernas förslag till framställning om statsbidrag.
Ett nytt system behövs som ger staten bättre möjligheter att följa upp
verksamheten än för närvarande. Krigsorganisationens behov av utbildad personal
bör i högre grad styra de statliga myndigheternas efterfrågan hos de frivilliga
försvarsorganisationerna om dessas möjlighet att bidra med personal till
krigsorganisationen, samtidigt som frivilligorganisationernas förmåga att svara
upp mot detta behov måste göras tydligare.
Regeringen vill stödja de frivilliga försvarsorganisationerna och deras
medlemmar som både under fred och under beredskap är en av de främsta bärarna av
ett stort engagemang och en stark vilja att värna om vårt land.
För att skapa ytterligare möjligheter för frivilligorganisationerna att verka
på ett för totalförsvaret och medlemmarna tillfredsställande sätt är det av stor
vikt med ett finansieringssystem som tillgodoser organisationernas behov av
trygghet.
Regeringen föreslår därför en delvis förändrad finansieringsform som på ett
tydligare sätt ger uttryck för att regeringen vill stödja frivilligverksamheten
som sådan och främja de frivilliga försvarsorganisationernas behov av ekonomisk
trygghet och stabilitet samt skapa förutsättningar för att en mer ändamålsenlig
planering möjliggörs för dem. Härigenom förbättras dessutom statsmakternas
möjligheter till mål- och resultatstyrning.
Den förändrade styrningen av de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet delas in i två verksamhetsområden. Den ena delen utgör stöd till de
frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet vad gäller bl.a. rekrytering och
försvarsupplysning och den andra delen avser utbildningsverksamheten.
För frivilligorganisationernas utbildningsverksamhet föreslår regeringen ingen
större förändring jämfört med det system som i dag gäller. I förslaget ingår
dock att berörda totalförsvarsmyndigheter, efter fördjupad dialog mellan
myndigheten och den frivilliga försvarsorganisationen begär medel för
verksamheten.
De medel myndigheterna erhåller för utbildningsverksamhet fördelas, liksom
idag, till organisationerna av respektive myndighet. Medlen föreslås ingå som
del i anslaget A 1. Försvarsmakten respektive anslaget D 1. Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Den föreslagna finansieringsstrukturen avser att tillförsäkra de frivilliga
försvarsorganisationerna trygghet i verksamheten bl.a. genom att de medel som på
detta sätt tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuella
fluktuationer i utbildningsvolymen. Samtidigt tydliggörs de frivilliga
försvarsorganisationernas roll som just enskilda frivilliga sammanslutningar.
Regeringen föreslår att den nya styrningen av frivilligverksamheten tillämpas
fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Regeringen avser att utfärda en ny förordning om frivillig försvarsverksamhet.
I denna förordning kommer att definieras vad som avses med frivillig
försvarsverksamhet. I förordningen kommer även att anges vilka organisationer
som är frivilliga försvarsorganisationer.
2.3 Delegationen för icke-militärt motstånd
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att Delegationen för
icke-militärt motstånd läggs ned den 30 juni 1994.
Regeringen bedömer att delar av Delegationens
verksamhet kan överföras till annat statligt organ.
Skälen för regeringens förslag
I propositionen 1992/93:100, bil. 5 meddelade regeringen sin avsikt att pröva om
Delegationens för icke-militärt motstånd verksamhet alltjämt är ändamålsenlig.
Åtgärden motiverades av senare års säkerhetspolitiska förändringar och
erfarenheter av väpnade konflikter samt av att Delegationens verksamhet
aktualiserade vissa grundläggande frågor bl.a. av folkrättslig natur; risk finns
att oklara gränser skapas mellan kombattanter och civilbefolkning, som enligt
folkrätten skall ges maximalt skydd genom internationella konventioner.
Försvarsutskottet konstaterade (bet. 1992/93:FöU9) att Delegationen har verkat i
snart sex år och såg inget hinder för att dess verksamhet prövades.
Delegationen för icke-militärt motstånd inrättades år 1987 på förslag av
chefen fär försvarsdepartementet (prop. 1985/86:100 bil. 6). Förslaget grundade
sig på ett betänkande av Motståndsutredningen vars uppdrag var att överväga och
lämna förslag om uppgifter m.m. för civilmotstånd och andra former av motstånd
då organiserat militärt motstånd inte längre kan genomföras.
Utredningens uppdrag redovisades i betänkandet (SOU 1984:10) Kompletterande
motståndsformer. Enligt utredningen skulle icke-militära motståndsåtgärder
betraktas som ett komplement till det militära försvaret och totalförsvaret i
övrigt. Härav följde, menade utredningen, att den som överväger att angripa vårt
land skall veta att det inte räcker med att nedkämpa ett militärt motstånd utan
att försvaret fortsätter med andra medel i syfte att förhindra eller försvåra
angriparens verksamhet. Utredningen valde att inte precisera vilka åtgärder som
kan komma ifråga för ett svenskt icke-militärt motstånd men betonade att det
icke-militära motståndet måste utformas inom ramen för folkrättens regler.
Vidare påpekade utredningen att ansvaret för vissa icke-militära
motståndsåtgärder redan ålåg totalförsvarsmyndigheterna, t.ex. planering för
undanförsel och förstöring, varför någon ny organisation inte skulle behöva
byggas upp. Utredningen föreslog dock att en särskild delegation för
icke-militärt motstånd skulle inrättas under regeringen. Delegationens
viktigaste uppgift skulle vara att hålla tanken på det icke-militära motståndet
levande inom totalförsvarsplaneringen och att främja dess utveckling.
Delegationen skulle inte fatta några för myndigheterna bindande beslut utan
skulle vara ett diskussionsforum för frågor rörande det icke-militära
motståndet. I propositionen anslöt sig regeringen i dessa delar till
utredningens betänkande.
När Delegationen för icke-militärt motstånd inrättades genom beslut av
regeringen den 23 april 1987 definierades icke-militärt motstånd som "allt
motstånd som inte utförs av reguljära militära förband eller delar av sådana".
Begreppet icke-militärt motstånd innefattar dels våldsaktioner mot
ockupationsmaktens personal och funktioner, dels sabotageaktioner utan
våldsinslag, dels passivt motstånd. Motståndsmän som utför våldshandlingar är
vid tillfångatagande folkrättsligt skyddade enbart om de tillhör en organiserad
motståndsrörelse. Den som utan att tillhöra en sådan motståndsrörelse utför
våldshandlingar får räkna med att stå utan ett folkrättsligt skydd. Civila som
tar del i passivt civilmotstånd är folkrättsligt skyddade i sin egenskap av
civila enligt den IV. Genèvekonventionens och det första tilläggsprotokollets
bestämmelser. Den som utför sabotage utan våldsinslag befinner sig i en rättslig
osäkerhetssfär som ockupanten kan förväntas fylla ut med egna straffdekret och
där sabotörer får agera på egen risk. Dödsstraff kan inte uteslutas. En
folkrättslig regeländring av detta förhållande är svår att uppnå eftersom den
skulle förändra balansen mellan ockupantens skyldigheter å ena sidan och
civilbefolkningens förväntade icke-deltagande i konflikten å den andra.
Det är inte folkrättsstridigt att till viss del låta det svenska
totalförsvaret omfatta motståndsformer som inte är folkrättsligt skyddade,
däremot står det i strid med svensk humanitärrättslig politik alltsedan
Rödakorskonferensen i Stockholm år 1948 att förespråka lösningar som minimerar
det folkrättsliga skyddet för vissa persongrupper. Kardinaltanken bakom krigets
lagar vid internationella konflikter är att ett lands reguljära trupper och
organiserade motståndsrörelse står för det väpnade motståndet med rätt till
krigsfångestatus, medan befolkningen i övrigt inte skall delta i de aktiva
stridshandlingarna och i gengäld åtnjuta ett omfattande folkrättsligt skydd.
En analys av Delegationens verksamhet och mandat i relation till gällande
humanitär folkrätt och till traditionell svensk folkrättspolitik på området
krigets lagar visar att begreppet icke-militärt motstånd medför en urholkning av
det folkrättsliga och humanitära skydd för civilbefolkningen som den är
berättigad till enligt internationella konventioner på området. Det är inte bara
den enskilde aktive motståndsmannen som får ett bristfälligt folkrättsligt
skydd. En risk som man särskilt måste ha i åtanke är de repressalier som
ockupanten kan tänkas vidta mot samhället i övrigt efter sabotage- eller andra
våldshandlingar från civilbefolkningen. Det står vidare i strid med svensk
folkrättspolitik att bortse från den humanitära dimensionen vid tolkning,
tillämpning och vidareutveckling av krigets lagar. Det är även av vikt med
hänsyn till Sveriges internationella trovärdighet på det folkrättsliga området
att man från statens sida inte driver en linje som innebär att vissa personer
uppmanas till agerande som medför att de faller utanför existerande
folkrättsliga skyddsregler.
Upplysning om civilbefolkningens möjligheter till motstånd och villkoren för
ett sådant motstånd bör däremot ingå som en naturlig del i det etablerade
begreppet försvarsinformation. Ett ansvar för att sådan information ges måste
åvila staten. Det är emellertid viktigt att denna upplysningsverksamhet äger rum
i nära samarbete med de folkrörelser och andra organ som på olika sätt är
engagerade i eller intresserade av frågor som rör totalförsvaret. Härigenom
säkerställs att den information som lämnas är folkligt förankrad och når ut i
vida kretsar.
Inom regeringskansliet finns folkrättslig kompetens genom det år 1991
inrättade Totalförsvarets folkrättsråd, som har till uppgift att följa
utvecklingen inom den internationella humanitära rätten, svara för samordning
och utveckling inom totalförsvarets myndigheter med särskild betoning på
undervisnings- och informationsfrågor samt att ta initiativ för att främja
utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret.
I Folkrättsrådet finns representation från myndigheter med uppgifter inom
totalförsvaret - såsom Socialstyrelsen, Överstyrelsen för civil beredskap,
Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar - men också från
Svenska röda korset.
Kompetens att sprida information finns hos Styrelsen för psykologiskt försvar,
som har till uppgift bl.a. att sprida kunskap om säkerhetspolitik och
totalförsvar samt att under höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av
regeringen bevara och stärka befolkningens motståndsanda. Vid Styrelsen finns
även andra kompetensområden företrädda, såsom utbildning och forskning, vilka är
av betydelse för utvecklingen av civilmotstånd som ett kunskapsområde.
Styrelsens uppdrag omfattar således redan civilmotståndets område. Styrelsen har
dessutom redan i dag ett etablerat samarbete med folkrörelser och andra som är
engagerade i totalförsvaret.
Den försvarspolitiska utgångspunkt som låg till grund för tillkomsten av
Delegationen för icke-militärt motstånd, nämligen att svenska folket även
utanför det organiserade totalförsvaret kommer att värna om sin frihet är
alltjämt giltig. Detta kan också uttryckas så att i ett demokratiskt uppbyggt
samhälle som omfattas av humanitära värderingar sätter sig människorna till
motvärn när samhällets värden hotas eller förtrycks. Detta utgör en del av
befolkningens psykologiska försvarsberedskap.
Med den syn som nu redovisats på vilken verksamhet som från statens sida bör
bedrivas när det gäller civilmotstånd finns det inte skäl att ha kvar en
särskild delegation med uppgift att bedriva denna verksamhet. I stället bör det
ankomma på Styrelsen för psykologiskt försvar att hålla frågan om det motstånd
som civilbefolkningen kan bjuda en ockupant levande och att bedriva information
om civilmotstånd. Som framgått av det föregående bedriver Styrelsen redan i dag
sitt arbete i samarbete med bl.a. folkrörelserna. Självfallet bör myndigheten
också i arbetet med frågorna om civilmotstånd ha nära kontakter såväl med
Totalförsvarets folkrättsråd som med olika folkrörelser och andra organ med
intresse för totalförsvarsfrågor. Det får ankomma på myndigheten att tillsammans
med berörda organ finna formerna för ett sådant samarbete.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen därför att Delegationen
för icke-militärt motstånd läggs ned den 30 juni 1994.
2.4 Hot- och riskutredningen
Kommittén (dir. 1993:4) med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det
fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och
riskutredningen) lämnade i september 1993 delbetänkandet (SOU 1993:89) Massflykt
till Sverige. Mot bakgrund av ett scenario innebärande en massflykt från de
baltiska länderna och Ryssland lämnas i betänkandet förslag till åtgärder som
skall förbättra möjligheterna för olika berörda myndigheter att lösa sina
uppgifter vid en mycket stor anströmning av flyktingar. Betänkandet
remissbehandlas f.n.
Kommittén kommer i det fortsatta arbetet att behandla fredstida påfrestningar
och risker avseende sex andra scenarion samt vissa frågor rörande
totalförsvarets civila del. Kommittén kommer också att pröva möjligheterna att
inom skilda områden i ökad utsträckning i ett sammanhang vidta åtgärder för att
möta påfrestningar och risker i det fredstida samhället och åtgärder mot
säkerhetspolitiska kriser och krig.
2.5 Kommunreformen
Enligt inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut skall vissa uppgifter inom
det civila försvaret överföras från staten till kommunerna så att dessa får ett
samlat ansvar för genomförandet av befolkningsskyddet och räddningstjänsten på
den lokala nivån. Staten skall ge kommunerna full kostnadstäckning för de nya
uppgifterna.
Överföringen av uppgifter och ansvar skall föregås av överläggningar med
kommunerna om den statliga ersättningen och om tidpunkten för överföringen.
Chefen för Försvarsdepartementet tillsatte i september 1992 en arbetsgrupp om
kommunal beredskap, AG Kommun, som skulle bedöma lämpliga tidpunkter och
adekvata kostnadsramar för överföringen av uppgifter. Gruppen skulle också bistå
Försvarsdepartementet med synpunkter i beredningen av en lagrådsremiss om det
civila försvaret samt behandla frågan om tillsyn av det civila försvaret på den
lokala nivån. Arbetsgruppen, som redovisade sitt arbete till chefen för
Försvarsdepartementet den
1 november 1993, har utarbetat en modell för överföringen av uppgifter inom det
civila försvaret till kommunerna. Modellen inkluderar ett förslag till
ersättningssystem och till former för statens stöd, uppföljning och utvärdering
av det civila försvaret på den lokala nivån.
Ärendet bereds nu inom regeringskansliet.
2.6 Försvarets högskolor
Förslag:
- Militärhögskolan (MHS) och Försvarets
förvaltningshögskola(FörvHS) läggs ned den 30 juni 1994 och den nya
myndighetenMilitärhögskolan inrättas den 1 juli 1994.
- Militärhögskolan organiseras i stort med
styrelse, skolchef ellerrektor, institutioner samt enheter för
kursverksamhet. Vissaforskningsresurser ur Försvarets
forskningsanstalt överförs tillhögskolan.
Utredningens förslag
LEMO lämnade i maj 1993 delbetänkandet (SOU 1993:42) Försvarets högskolor till
regeringen. Utredningen föreslår att verksamheten vid de tre myndigheterna
Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan den 1
juli 1994 läggs samman och bildar en ny myndighet utanför Försvarsmakten men
inom Försvarsdepartementets ansvarsområde. Den sålunda bildade högskolan bör
vidare, enligt utredningen, ges väsentlig forskningsanknytning.
Remissinstanserna
Organisation, mål och ställning
Huvuddelen av remissinstanserna ansluter sig mer eller mindre uttalat till
betänkandets förslag.
Från förslaget avviker två instanser, nämligen Försvarsmaktens
organisationsmyndighet och Försvarshögskolan. Dessa förordar i stället att
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola - med viss
forskningsanknytning - samlas i en högskola inom Försvarsmakten, medan
Försvarshögskolan kvarligger utanför. Skälet härtill anges vara de båda
förstnämnda skolornas nära knytning till Försvarsmakten, medan Försvarshögskolan
är en totalförsvarsresurs.
Civila myndigheter förordar en ställning för den nya högskolan som egen
myndighet för att underlätta kontakterna med universitet och högskolor i övrigt.
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola har samma uppfattning.
Överstyrelsen för civil beredskap anser med flera andra myndigheter med
verksamhet inom totalförsvarets civila del att Försvarshögskolan bör ges "en
egen identitet och särställning" inom den föreslagna organisationen.
Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola anser att
målformuleringen i betänkandet är otillräcklig.
Flera remissinstanser anser att betänkandet behöver fördjupas vad avser
avsnitten
* ledning
* organisation
* forskningsanknytning.
Ett stort antal remissinstanser påpekar att betänkandets förslag till
organisation är hierarkiskt och byråkratiskt, och att en struktur mer lik den
vid civila universitet och högskolor bör eftersträvas.
Forskningsanknytning
Behovet av knytning mellan forskning och utbildning påtalas av flertalet
instanser.
Enligt Försvarsmaktens organisationsmyndighets uppfattning bör vissa delar av
nuvarande Försvarets forskningsanstalt ingå i högskolan.
Lokalisering
I betänkandet föreslås att den nya högskolan lokaliseras till Stockholm och
Östersund. Frågan har behandlats av flera remissinstanser. Huvuddelen av
remissinstanserna anser att tyngdpunkten i skolans verksamhet bör förläggas till
Stockholm. Däremot finns olika uppfattningar beträffande vilken verksamhet som
bör förläggas till Östersund respektive Karlstad.
Skälen till regeringens förslag
Organisation, mål och ställning
Enligt regeringens uppfattning måste det beaktas, att det finns en principiell
skillnad i inriktningen mellan å ena sidan Militärhögskolan och Försvarets
förvaltningshögskola, som i huvudsak tillgodoser Försvarsmaktens
utbildningsbehov, och å andra sidan Försvars-högskolan, som tillgodoser vissa
utbildningsbehov för totalförsvaret i sin helhet. Behovet av samverkan mellan
Försvarshögskolan och de andra skolorna i vissa delar av forskning och
utbildning kan tillgodoses utan att Försvarshögskolans organisatoriska ställning
förändras.
Övervägande skäl talar således för att Försvarshögskolan bibehålls som en
gemensam totalförsvarsresurs med självständig ställning. I enlighet med
betänkandets förslag bör åtgärder vidtas för att ytterligare stärka skolans
ställning som kompetensuppbyggare vad gäller den mest kvalificerade
totalförsvarsutbildningen.
Vad gäller de nuvarande skolorna Militärhögskolan och Försvarets
förvaltningshögskola bör deras verksamhet läggas samman i en ny högskola.
Övervägande skäl talar enligt regeringens uppfattning för att denna ges en
ställning som självständig myndighet, och att Försvarsmaktens inflytande får
säkerställas på annat sätt.
Regeringens uppfattning är således att Militärhögskolan och Försvarets
förvaltningshögskola bör läggas ned den 30 juni 1994 och att det den 1 juli 1994
bör inrättas en högskola omfattande de nuvarande skolorna Militärhögskolan och
Försvarets förvaltningshögskola. Denna högskola bör ges forskningsanknytning
genom att vissa resurser från Försvarets forskningsanstalt överförs till skolan.
Skolans namn bör vara Militärhögskolan.
Militärhögskolans huvuduppgift blir att genom utbildning och forskning stödja
Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad av såväl militär som civil
personal.
Militärhögskolans resurser bör även kunna utnyttjas för motsvarande ändamål
för myndigheter med anknytning till totalförsvaret och för samhället i övrigt.
Militärhögskolan bör bland annat organiseras med institutioner och enheter för
kursverksamhet. Det ankommer på regeringen att närmare reglera skolans
organisation och verksamhetsformer.
Lokalisering
Ledning, centraladministration och huvuddelen av skolans verksamhet bör enligt
regeringens uppfattning lokaliseras till Stockholm. Omfattningen av verksamheten
i Östersund och Karlstad bör prövas i särskild ordning.
Genomförande
Den vidare utformningen av den nya myndigheten Militärhögskolan bör uppdras åt
en organisationskommitté, som enligt regeringens närmare direktiv utformar
verksamhetsformer och organisation. I organisationskommitténs uppgifter bör ingå
att lämna förslag till vilka resurser ur Försvarets forskningsanstalt som bör
överföras till den nya högskolan. Regeringen avser återkomma till riksdagen i
denna del. Organisationskommittén bör vidare lämna förslag till principer för
vidare samverkan med civila universitet och högskolor.
2.7 Traditionsfrågor
Regeringens förslag:
Lagen (1982:269) om Sveriges flagga ändras så att
inte bara den nya myndigheten Försvarsmakten utan
också andra myndigheter med militär verksamhet får
använda örlogsflagga.
I samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten organiseras är det
väsentligt att tidigare traditioner beaktas.
Av denna anledning har till exempel de traditionella regementsbenämningarna
inom armén bibehållits och knutits till försvarsområdena. Detta återknyter till
det ursprungliga regementsbegreppet, där regementet var en samlande symbol för
landskapets eller länets mobilisering och försvarsansträngning.
Arméns kaderorganiserade brigader ges namn som anknyter till äldre traditioner
och till förankring i respektive bygd. De kaderorganiserade enheterna inom
artilleriet bibehåller sina traditionella regementsnamn.
För specialtruppslagen återinförs begreppet kår på utbildnings-förbanden, och
ersätter därvid de tidigare använda begreppen regemente och bataljon.
Inom marinen benämns flottans enheter enligt tidigare principer.
Marinkommando- och marindistriktsbegreppen bibehålls, och för vissa av de
kaderorganiserade kustförsvarsförbanden införs begrepp som klart utvisar den
integrerade funktionen: marinbrigad och maringrupp; för övriga bibehålls
begreppet kustartilleribrigad.
De traditionella regementsbenämningarna inom kustartilleriet bibehålls och
knyts till respektive brigad.
Flygvapnets flottilj- och skolorganisation bibehåller i princip sina tidigare
namn.
Enligt lagen (1982:269) om Sveriges flagga används inom försvarsmakten den
tretungade flaggan som örlogsflagga. Försvarsmakten är i dag uppdelad i ett
stort antal myndigheter, vilka ingår i huvudprogrammen 1-5. Den nya myndigheten
Försvarsmakten kommer att bildas den 1 juli 1994. Vissa av de myndigheter som i
dag ingår i huvudprogram 5 skall i fortsättningen vara självständiga myndigheter
direkt under regeringen. Dessa myndigheter kommer att ha till uppgift att i
olika hänseenden stödja Försvarsmakten. Såsom exempel på myndigheter som i dag
ingår i försvarsmakten men som fr.o.m. den 1 juli 1994 kommer att ligga utanför
denna kan nämnas Militärhögskolan, Värnpliktsverket och Försvarets materielverk.
Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter som bedriver militär verksamhet
bör även i fortsättningen använda örlogsflagga. I 4 lagen om Sveriges flagga
bör därför en ändring göras av innebörd att den tretungade flaggan i
fortsättningen skall användas som örlogsflagga av Försvarsmakten och av vissa
myndigheter med tydlig anknytning till Försvarsmakten. I lagen bör rätten att
använda örlogsflagga begränsas till - förutom Försvarsmakten - myndigheter som
bedriver militär verksamhet. För att undvika en uppräkning av myndigheter i
lagen bör det däremot överlämnas till regeringen att bestämma vilka dessa
myndigheter skall vara.
Förslag till lag om ändring i ifrågavarande lag bör fogas till protokollet som
bilaga 5.1.
2.8 Utnyttjande av totalförsvarets resurser för civilaändamål m.m.
Riksdagen (bet. 1991/92:FöU12 mom. 129, rskr. 1991/92:337) har som sin mening
gett regeringen till känna vad utskottet har anfört om en särskild utredning om
utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m.
De frågor som den särskilda utredningen avses behandla hör till dem som bör
belysas inför nästa totalförsvarsbeslut. Regeringen kommer att inom kort besluta
om anvisningar till berörda myndigheter om fortsatta förberedelser inför nästa
totalförsvarsbeslut. Därvid klarläggs rollfördelningen vad gäller
förberedelsearbetet, och förutsättningar skapas för att närmare precisera
uppgiften för den särskilda utredningen.
Regeringen avser att under våren 1994 besluta om direktiv för utredningen.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen(1982:269)om Sveriges
flagga (avsnitt 2.7),
2. godkänner förslaget om förändrad finansieringsform av defrivilliga
försvarsorganisationernas verksamhet (avsnitt 2.2),
3. godkänner förslaget om att Delegationen för icke-militärtmotstånd läggs ned
den 30 juni 1994 och vad som i övrigt harangetts i anslutning härtill (avsnitt
2.3),
4. godkänner förslaget om att lägga ned Militärhögskolan ochFörsvarets
förvaltningshögskola och att inrätta den nyamyndighetenMilitärhögskolan den 1
juli 1994 (avsnitt 2.6).
3 Försvarsmakten m.m.
3.1 Försvarsmakten
En av grundprinciperna för utvecklingen av styrningen av Försvarsmakten har
varit att, så långt möjligt, tillämpa samma styrprinciper som för
statsförvaltningen i övrigt. Riksdagen och regeringen styr genom att besluta
övergripande mål och verksamhetsmål för myndigheternas verksamhet samt tilldela
resurser för verksamhetens genomförande. Myndigheterna, å sin sida, skall
återrapportera verksamhetens resultat i en, många gånger, mer detaljerad
struktur. Detta synsätt på tillämpningen av mål- och resultatstyrning präglar
följande avsnitt, Försvarsmakten. Regeringen redovisar i budget-propositioner
avsnittet om Försvarsmakten enligt följande struktur.
Övergripande redovisning
Läget inom Försvarsmakten (övergripande mål, verksamhetsmål i operativa termer)
-recit från anslagsframställning och årsredovsining,
-regeringens bedömning av resultatet samt eventuella förslag tillkorrigeringar
av målen.
Programvis redovisning
* Operativa lednings- och underhållsförband
Recit: Viktigare delar av årsredovisningen inklusive nu gällande
verksamhetsmål samt Försvarsmaktens uppdragsförslag.
Resultatbedömning: Regeringens bedömning av resultatet och effektiviteten i
verksamheten.
Slutsatser: Verksamhetsmål inför kommande budgetår, prioriteringar, motiv och
beräknat resursbehov för programmet inklusive större materielobjekt.
* Fördelningsförband osv.
Medelsberäkning
- utfallsprognos för anslaget föregående budgetår,
- anslagsutveckling för anslaget innevarande budgetår,
- anslagsbehov för kommande budgetår (tabell med programmensummerade till
anslaget).
Beställningsbemyndiganden
- nya bemyndiganden (regeringsobjekt, övriga större objekt, övrigt),
- bemyndigandeskuldens utveckling.
Övriga frågor
Avsnittet kommer att innehålla de vid propositionstillfället aktuella frågorna,
exempelvis
- JAS-39 projektet
- personal
- försvarsindustri
Förslag till riksdagsbeslut
- eventuella korrigeringar av målen,
- eventuella programvisa förändringar av verksamheten,
- anslaget för kommande budgetår,
- nya bemyndiganden,
- eventuella riksdagsbeslut med anledning av redovisade övriga frågor.
I föreliggande proposition har dock inte denna struktur följts helt. Detta
beror på att föregående års verksamhet genomfördes, och nuvarande års verksamhet
genomförs, i nu gällande myndighetsstruktur. Det har inte varit praktiskt
möjligt att helt konvertera detta till den programstruktur som skall gälla för
Försvarsmakten. Regeringen har dock vinnlagt sig om att återrapportera
verksamhetens resultat och nuvarande läge på ett tydligt sätt. Regeringen
bedömer att 1992 års försvarsbeslut kan ligga fast varför en förändrad
verksamhetsinriktning bara föreslås för ett program, programmet Flygvapnets
lednings- och underhållsförband. I övrigt bör tidigare riksdagsbeslut ligga
fast.
A 1. Försvarsmakten
1992/93Utgift 34 377 007 6501)
1993/94Anslag2)35 466 878 0001)3)
1994/95Förslag 36 437 839 000
1) Se III Medelsberäkning
2) Omfattar anslagen
B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet,
B2. Arméförband: Anskaffning av materiel,
B3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar,
C1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet,
C2. Marinförband: Anskaffning av materiel,
C3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar,
D1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet,
D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel,
D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar,
D4. Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar (avser1992/93),
E1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet,
E2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel,
E3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar,
E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling,
F1. Försvarets sjukvårdsstyrelse.
F3. Försvarets materielverk
3) Omfattar även delar av anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationerinom
den militära delen av totalförsvaret m.m., K 2. Gemensamförsvarsforskning och K
13. Vissa nämnder m.m. inomFörsvarsdepartementets område.
Myndigheten Försvarsmakten kommer att inrättas den 1 juli 1994 och skall då
omfatta den verksamhet som för närvarande bedrivs vid de myndigheter som hör
till huvudprogrammen 1-4 - Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och
Operativ ledning m.m. - samt vissa verksamheter vid myndigheter inom
huvudprogram 5 - Gemensamma myndigheter. Av de myndigheter, som ingår i
huvudprogram 5 och vars verksamhet kommer att ingå i Försvarsmakten, läggs
Försvarets sjukvårdsstyrelse ned den 30 juni 1994. Samtidigt föreslås Försvarets
materielverk bli avgiftsfinansierat varför anslagsmedel överförs huvudsakligen
till Försvarsmakten. Huvudprogrammen som begrepp upphör den 30 juni 1994. Medel
har även tillförts detta anslag för nuvarande Militärledningens rådgivande nämnd
och Försvarets personalvårdsnämnd.
Det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade
angrepp utifrån. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta
sådana angrepp. I fred skall Försvarsmakten inrikta verksamheten på att bygga
upp krigsförband och att förbereda förbandens användning för landets försvar.
Försvarsmakten skall i fred också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar
av svenskt territorium.
I Övergripande redovisning
I.1 Myndigheterna
Årsredovisningar
Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och
Överbefälhavaren, såvitt avser huvudprogrammet Operativ ledning m.m., har lämnat
årsredovisningar för respektive myndighet för budgetåret 1992/93 till
regeringen. Dessa årsredovisningar omfattar resultatredovisningar för hela
verksamheten samt resultat- och balansräkningar, finansieringsanalyser och
anslagsredovisningar för samtliga anslag utom för anslagen för anskaffning av
materiel samt forskning och utveckling. För dessa anslag lämnar Försvarets
materielverk resultat- och balansräkningar, finansieringsanalyser och
anslagsredovisningar. I det följande kommer samtliga lämnade
årsredovisningsuppgifter att redovisas samlat. Dessutom redovisas här
årsredovisningen från Försvarets sjukvårdsstyrelse.
Chefen för armén anmäler i sin årsredovisning att verksamheten har genomförts
enligt givna uppdrag och att den pågående omstruktureringen av armén i allt
väsentligt följer uppgjorda planer. Krigsförbandsvärderingen visar en viss
nedgång i krigsdugligheten jämfört med föregående år. Repetitionsutbildningen
har ökat jämfört med föregående år men i något mindre omfattning än planerat.
På personalsidan har behovet att anpassa arméns personalstruktur till framtida
krigsorganisationsbehov inneburit att ett stort antal yrkesofficerare och
civilanställda avvecklats under året. För att höja den personella kvaliteten har
arbetet med bl.a. det s.k. projektet arméofficer 2000 påbörjats.
Arméns materiella kvalitetshöjning genomförs planenligt. Leveranser av
stridsfordon 90 har inletts.
Inom fördelningsförbanden vidmakthålls bl.a. sex fördelningsstaber.
Luftvärnsförbandens mörkerförmåga och fördelningsstabernas ledningsförmåga har
förbättrats. Utvecklingsarbetet av artilleri-lokaliseringsradar, ARTHUR, och
måldetekterande artillerigranat, BONUS, fortsätter. Under året beslutades att
luftvärnsrobotsystem 23, BAMSE, skall utvecklas.
Inom högre regionala lednings- och underhållsförband har fem
sjuktransporthelikoptrar beställts under året. Dessa skall utnyttjas även för
sjuktransporter i fred.
Inom hemvärnsförbanden är det långsiktiga resultatkravet att personalstyrkan
successivt skall byggas upp och vid sekelskiftet omfatta 125 000 man. På grund
av att avgångarna varit större än rekryteringen har hemvärnets krigsorganisation
minskat med ca 3 000 personer och uppgår nu till ca 90 000. Härtill kommer ca 14
000 extra hemvärnsmän.
Byggnadsverksamheten har i huvudsak genomförts utom där investeringar med
anledning av omstrukturering enligt 1992 års försvarsbeslut inte har behövt
genomföras så tidigt som ursprungligen var planerat. Härutöver medförde
neddragningar i samband med 1992 års stabiliseringsproposition förseningar och
senareläggning av flera planerade byggstarter.
Under året har verksamhet syftande till internationella insatser genomförts i
ökad omfattning.
Anslagssparandet på anslaget B 1. Ledning och förbandsverksamhet var 57
miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget B 2. Materiel-anskaffning var 124
miljoner kr. På anslaget B 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående
reservation om 172 miljoner kr.
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Chefen för marinen anmäler att marinen inte fullt upp nått de mål som angetts
i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 trots att tilldelade ekonomiska
resurser sammantaget har överskridits. Orsaken till detta är enligt Chefens för
marinen uppfattning att de ekonomiska resurser som har avdelats till
huvudprogram 2, Marinförband beräknats för lågt.
Bland de avvikelser från ställda krav som Chefen för marinen redovisar kan
följande nämnas.
Krigsförbandsutbildningen för helikopterförbanden har inte kunnat genomföras
som planerat på grund av deltagande i flera ubåtsskyddsinsatser än beräknat samt
omfattande medverkan i skogsbrandbekämpning. Omfattande beredskapsinsatser i
kombination med av Överbefälhavaren beordrad ubåtsskyddsverksamhet har inverkat
menligt på utbildningen i ubåtsförbandens huvuduppgifter. Inom de områdesbundna
kustförsvarsförbanden har såväl grund- och repetitions-utbildning som materiel-
och fastighetsunderhåll genomförts på en lägre nivå än vad som fordras för att
innehålla operativa krav. Tolv spärrbataljoner har vidmakthållits men på en
lägre krigsduglighetsnivå än vad ställda krav anger.
På anslaget C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet har
anslagskrediten utnyttjats med 190,9 miljoner kr. På anslaget C 2. Marinförband:
Anskaffning av materiel har hela anslagskrediten om 51,7 miljoner kr utnyttjats
och därutöver har ett överskridande skett om 176,8 miljoner kr. På anslaget C 3.
Marinförband: Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation på 20,7
miljoner kr.
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Däremot har Riksrevisionsverket riktat invändning mot den av Försvarets
materielverk lämnade redovisningen såvitt avser anslaget
C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel. Marinens ekonomiska problem
kommenteras under avsnittet V.11. Särskilda åtgärder rörande marinförband.
Chefen för flygvapnet anmäler i sin årsredovisning att verksamheten har
genomförts enligt givna uppdrag och att den pågående omstruktureringen i allt
väsentligt följer uppgjorda planer. Överlag bedöms krigsförbandens förmåga vara
god. Förberedelser har vidtagits för att den 1 juli 1993 kunna omorganisera de
fyra luftförsvarssektorförbanden till tre flygkommandoförband.
Repetitionsutbildningen har ökat jämfört med föregående år och har gett goda
resultat. På personalsidan har läget förbättrats. Antalet yrkesofficerare har
ökat. Antalet civilanställda har minskat till följd av rationaliseringar och den
pågående nedläggningen av Bråvalla flygflottilj. Materielunderhållet visar efter
ett antal år med stigande kostnader nu en viss kostnadsminskning.
Materielanskaffningen har i huvudsak genomförts enligt plan och de beslut
regeringen fattat beträffande vissa objekt. Byggnadsverksamheten har genomförts
i något reducerad omfattning jämfört med de givna uppdragen.
I fråga om enskilda förband redovisar Chefen för flygvapnet härutöver bl.a.
följande. Avvecklingen av den optiska luftbevakningen har inletts. Personalläget
inom bas- och verkstadsförbanden har förbättrats. Planeringen för att införa
JAS-39 i krigsorganisationen fortsätter. I krigsorganisationen finns nu inte
längre reservofficerare kvar som flygförare inom 35- och 37-systemen.
Bemanningsläget inom transportflygförbanden förbättras långsamt.
Anslagssparandet på anslaget D 1. Ledning och förbandsverksamhet var 14,1
miljoner kr. På anslaget D 2. Materielanskaffning har anslagskrediten utnyttjats
med 94,2 miljoner kr. På anslaget D 3. Anskaffning av anläggningar finns en
utgående reservation på 38,7 miljoner kr. Anslaget D 4. Flygvapenförband:
JAS-systemet, betalningsförskjutningar (1 000 kronors anslag) har inte
utnyttjats under budgetåret 1992/93 och är från och med budgetåret 1993/94 inte
längre upptaget på statsbudgeten.
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Överbefälhavaren anger att verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning
m.m. i huvudsak har genomförts enligt givna uppdrag och att de av regeringen
angivna resultatmålen och resultatkraven har uppnåtts. Insats- och
incidentberedskapen har upprätthållts enligt ställda krav.
Inom telekrigföringsområdet samt inom områdena för informationsteknologi och
krigsspelscentrum föreligger dock stora förseningar. Den planerade kraftiga
ambitionsökningen har inte kunnat genomföras, bland annat beroende på att
beredningskapaciteten varit otillräcklig.
Anslagssparandet på anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet var 14,8
miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget E 2. Anskaffning av materiel var 17,4
miljoner kr. På anslaget E 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående
reservation på 2,8 miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget E 4. Forskning och
utveckling var 106,6 miljoner kr.
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Försvarets sjukvårdsstyrelses årsredovisning innehåller en resultatredovisning
för anslaget F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Sjukvårdsstyrelsen anmäler att
verksamheten i allt väsentligt har bedrivits enligt plan.
Stora arbetsinsatser har under budgetåret 1992/93 lagts ned på rekrytering av
hälso- och sjukvårdspersonal till fältsjukhuset i Somalia och till
sjukvårdstjänsten i den svenska bataljonen i Bosnien.
Anslagssparandet på anslaget F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse var
3,2 miljoner kr.
Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
I.2 Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Det av riksdagen år 1992 fattade femåriga
försvarsbeslutet skall i allt väsentligt fullföljas.
De korrigeringar som föranleds av riksdagens
beslut i anledning av 1992 års
stabiliseringsproposition och den ytterligare
ramreduktion om 50 miljoner kr som föreslås i
besparingssyfte för den militära delen av
totalförsvaret påverkar inte inriktningen av 1992
års försvarsbeslut.
Gällande verksamhetsmål för försvarsbeslutsperioden 1992 - 1997
Arméförband
Inom fördelningsförbanden skall bl.a. fyra fördelningshaubitsbataljoner 15,5 F
avvecklas. I övrigt skall i huvudsak organisationen bibehållas.
Fördelningsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner bl.a.
ledning i främst telestörd miljö samt eldkraft vad avser både indirekt och
direkt pansarvärnseld.
Inom territorialförsvarsförbanden skall bl.a. omorganisationen fortsätta,
vilket i huvudsak innebär att territorialförsvaret reduceras till en volym som
kan erhållas genom avkastning från fältförbanden. Territorialförsvaret skall
omfatta omkring 165 000 man. Territorialförsvarsförbandens förmåga skall
förbättras inom ett antal funktioner bl.a. eldkraften vad avser direkt
pansarvärnseld.
Vidare skall omorganisation och utveckling av hemvärnet fortsätta, vilket
innebär att hemvärnet omkring sekelskiftet utökas till ca 125 000 man.
Hemvärnsförbandens eldkraft skall förbättras bl.a. vad avser strid mot marktrupp
och direkt pansarvärnseld. Arméns brigader skall utvecklas och moderniseras
genom att deras skydd, rörlighet och mörkerstridsförmåga förbättras. Detta
innebär bl.a. att sex infanteri-brigader skall organiseras så att bl.a. fyra
skyttebataljoner kommer att ingå i varje brigad.
Omorganisation av norrlandsbrigaderna skall fortsätta, viket innebär att fyra
norrlandsbrigader bibehålls och en omorganiseras till mekaniserad brigad Övre
Norrland. Omorganisation av pansar-brigaderna skall fortsätta, viket innebär att
två pansarbrigader bibehålls och två omorganiseras till mekaniserade brigader.
Omorganisation och utveckling av mekaniserade brigader skall fortsätta, vilket
innebär att totalt fyra mekaniserade brigader organiseras. Samtliga brigader
skall ges högre kvalitet både personellt och materiellt. Bl.a. skall eldkraften
vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld förbättras.
Marinförband
Ledningsorganisationens omstrukturering skall fullföljas.
Helikopterorganisationen i marinen skall vidmakthållas.
Ytstridförbanden skall organiseras i tre ytstridflottiljer. Fyra kustkorvetter
av typ Göteborg skall krigsorganiseras. Tolv robotbåtar av typ Norrköping skall
vidmakthållas, varvid sex robotbåtar skall ges livstidsförlängning. Åtta
patrullbåtar av typ Hugin skall modifieras och livstidsförlängas medan fyra
skall vidmakthållas med nuvarande uppgifter. Resterande fyra patrullbåtar skall
utgå ur organisationen senast den 30 juni 1994. Utvecklingen av ett nytt
ytstridsfartyg skall fortsätta. Prov och försök med testrigg Smyge skall
fortsätta som ett led i detta utvecklingsarbete. Beslut om seriebeställning
fattas tidigast under budgetåret 1994/95 under förutsättning att planeringen för
marinen visar att ekonomiskt utrymme finns för detta ändamål.
Tolv ubåtar skall vidmakthållas. Tre ubåtar av typ Sjöormen skall successivt
ersättas före år 2000 av ubåt typ Gotland, som förses med tillsatsmaskineri
TILLMA. Studier och projektering av ubåt 2000 skall fortsätta.
Minkrigsförbanden skall vidmakthållas. Tre minkrigsavdelningar skall
organiseras. Anskaffning av fartyg av typ YSB skall påbörjas. Minsvepare av typ
Arkö skall utgå. Ett stamminfartyg skall utgå senast den 30 juni 1994.
Utveckling och anskaffning av undervattensvapen skall fullföljas.
Områdesförsvaret i marinen skall även fortsättningsvis samordnas inom
kustartilleribrigader i främst Stockholms, Blekinge och Göteborgs skärgårdar
samt på Gotland. En brigadledning skall ges rörlighet.
Tolv av de nuvarande 19 spärrbataljonerna skall bibehållas inom prioriterade
områden och anpassas till en framtida krigsmiljö. Övriga bataljoner skall utgå
ur krigsorganisationen med beaktande av att gjorda investeringar skall
tillvaratas på bästa sätt så länge de är kostnadseffektiva.
Studier och projektering av förband för ersättning av bl.a. äldre fasta
kustartilleriförband inom de prioriterade områdena skall genomföras. Främst
skall rörliga alternativ prövas.
Organiserandet av de sex amfibiebataljonerna skall fortsätta. Tre av
amfibiebataljonerna skall före den 1 juli 1997 utrustas med båtmateriel så att
full taktisk och operativ rörlighet uppnås.
Flygvapenförband
Omsättningen av stridsledningscentralerna till StriC 90 skall fullföljas.
Radiosystemet RAS 90 skall anskaffas i en utformning anpassad till en framtida
krigsmiljö. Flygburen spaningsradar skall anskaffas med inriktningen att två
grupper om vardera två till tre radarsystem skall vara organiserade vid
sekelskiftet. Det nuvarande systemet med optisk luftbevakning skall vara
avvecklat senast den 30 juni 1994.
Planeringen för att införa JAS 39 i krigsorganisationen skall fortsätta.
Senast den 30 juni 1997 skall två JAS 39-divisioner vara operativa. Studier och
utveckling av spaningskapsel skall fortsätta. Anskaffningen av bombkapsel skall
fullföljas. Utveckling och anskaffning av motmedel för JAS 39 skall fortsätta.
Anskaffningen av motmedel för JA 37 skall fullföljas liksom
bombkapselanskaffningen. Övningsverksamheten vid krigsbaser skall utökas. Två JA
37 divisioner skall organiseras vid Blekinge flygflottilj (F 17). Sex
flygdivisioner S, AJ/S och AJS 37 skall organiseras.
Transportflygförbandens utbildning och övning i krigsuppgiften skall
genomföras i enlighet med uppgjord plan. Ersättningsflygplan för
signalspaningsförbanden skall vara anskaffade senast den 30 juni 1997. Ett
signalspaningsförband skall vara operativt med nytt flygplan senast den 30 juni
1996.
Verksamheten vid basbataljonerna skall organiseras så att eventuella brister
inte påverkar flygstridskrafternas samlade möjligheter att fullgöra sina
uppgifter. Antalet basbataljoner skall reduceras till 24. Senast den 30 juni
1997 skall ytterligare en Bas 90 ha färdigställts. Utvecklingen och
förbättringen av olika stödsystem inom lednings- och sambands-förbanden skall
fortsätta.
Operativ ledning m.m.
Ett högkvarter skall organiseras i den nya myndigheten Försvarsmakten, som
kommer att inrättas den 1 juli 1994. Högkvarterets framtida krigsorganisation
skall förberedas. Den centrala ledningens krigs-organisation skall minskas.
Uppbyggnaden av en rörlig milo-förstärkningsstab skall slutföras. Det materiella
innehållet vid stabs-platserna skall vidmakthållas och efterhand anpassas till
den tekniska utvecklingen. Överbefälhavarens operativa planer skall omsättas
till operativa planer för respektive militärområde.
Underhållsorganisationen skall vidareutvecklas för att med ökad
överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och fred säkerställa ett tidigt
understöd. Ett underhållsregemente skall organiseras i vart och ett av de
nybildade militärområdena senast den 1 juli 1994.
Insats- och incidentberedskapen skall upprätthållas.
Resultatbedömning av verksamheten budgetåret 1992/93
För huvudprogrammet Arméförband konstatererar regeringen att verksamheten under
budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har bedrivits enligt plan och därmed mot de
mål som har ställts upp i regleringsbrevet.
En analys av genomförda krigsförbandsvärderingar visar en viss ned-gång i
krigsdugligheten jämfört med föregående år.
Anbefalld insatsberedskap har upprätthållits.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna
genomföras med givna uppdrag.
För huvudprogrammet Marinförband konstaterar regeringen att vissa förband
under budgetåret 1992/93 inte helt nått upp till de krav som regeringen har
ställt. Beredskap har upprätthållits enligt ställda krav. Marinens anslag har
överskridits med cirka 400 miljoner kr. Även för budgetåret 1993/94 tydde
prognoser på att de samlade anslagen skulle komma att överskridas. Detta
förhållande var inte acceptabelt. Regeringen redovisar under avsnittet V.11
Särskilda frågor rörande marinförband vilka åtgärder som regeringen har vidtagit
och kommer att vidta med anledning av marinens ekonomiska problem.
För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten
under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som
har angetts i regleringsbrevet. Förbanden har en god förmåga att lösa sina
uppgifter.
Anbefalld insats- och incidentberedskap har upprätthållits.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna
genomföras i enlighet med givna uppdrag.
För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. konstaterar regeringen att
verksamheten under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har genomförts i
enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna
genomföras i enlighet med givna uppdrag.
Försvarets sjukvårdsstyrelse upphör som myndighet den 30 juni 1994. En
sjukvårdsfunktion skall finnas i Försvarsmaktens högkvarter och tillsynen över
efterlevnaden av lagar och andra författningar avseende hälso- och sjukvård m.m.
utövas av generalläkaren som i detta avseende inte skall vara underställd
Försvarsmaktens chef. Försvarets sjukvårdscentrum bildas den 1 juli 1994 inom
Försvarsmakten och avsikten är för närvarande att lokalisering skall ske till
landstingets vårdlokal Sätter i Karlstadsområdet.
Slutsatser
Regeringen bedömer försvarsmaktens förmåga att i nuläget motstå ett strategiskt
överfall som godtagbar. I denna bedömning har då hänsyn tagits även till den
bedömda förmågan i nuläget hos presumtiva angripare. Försvarsmaktens förmåga
bedöms kunna bibehållas även vid en ogynnsam omvärldsutveckling under de
närmaste åren, förutsatt att produktion och materiell förnyelse i enlighet med
1992 års förvarsbeslut fullföljs. En viss osäkerhet föreligger dock, främst
beträffande de marina förbandens förmåga, där kraven av ekonomiska skäl medgetts
sänkas temporärt.
Sammantaget anser regeringen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års
försvarsbeslut och i riksdagens beslut i anledning av 1992 års
stabiliseringsproposition i huvudsak alltjämt kan gälla.
II Programvis redovisning av verksamhetsmål förbudgetåret 1994/95
II.1 Operativa lednings- och underhållsförband
II.1.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* De operativa lednings- och underhållsförbanden vidmakthålls.Härvid anpassas
miloverkstadsorganisationen till arménsomstrukturering. Underhållsförbandens
hanteringskapacitetreduceras,
* Stabsarbetsmetoder och hjälpmedel liksom den operativaledningsförmågan
utvecklas,
* Insats- och incidentberedskap upprätthålls.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 1 593 miljoner kr.
II.1.2 Regeringens överväganden
Verksamheten inom den operativa ledningsfunktionen har präglats av förberedelser
för den omorganisation som förestår genom inrättandet av myndigheten
Försvarsmakten, omorganisation av de centrala staberna till Försvarsmaktens
högkvarter samt av genomförandet av den nya militärområdesindelningen.
Förberedelser för omstruktureringen av den operativa underhållsfunktionen har
skett samtidigt. En tillfällig myndighet, Försvarsmaktens
organisationsmyndighet, finns inrättad sedan hösten 1992 för att sköta
genomförandet av försvarsmaktens omorganisation.
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1
650 055 kr.
II.2 Fördelningsförband
II.2.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Fördelningsförbandens krigsorganisation vidmakthålls vilket bl.a.innebär att
fördelnings- och artilleriregementstaber medbetjäningsförband vidmakthålls,
* Utveckling av måldetekterande artillerigranaten BONUS och
luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE fortsätter,
* Grundutbildning omfattande 7 000 värnpliktiga och enrepetitions-utbildning
omfattande 9 500 värnpliktiga genomförs.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under
budgetåret 1994/95 får disponeras 2 803 miljoner kr.
II.2.2 Regeringens överväganden
En del av besparingen inom arméprogrammen bör
belasta detta program.
Resultatbedömning
Redovisade brister inom främst krigsdugligheten kommer enligt regeringens
uppfattning successivt att minska genom den av Försvarsmaktens
organisationsmyndighet föreslagna program-utvecklingen.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid
medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom fördelningsförbanden och
därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den
planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande en förbättring av eldkraften
vad avser indirekt och direkt pansarvärnseld, kan säkerställas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2
950 284 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angivna
besparing bör belasta programmet.
II.3 Försvarsområdesförband
II.3.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Organisering och vidmakthållande av gränsbataljoner fullföljs,
* Stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthålls,
* Försvarsområdesstaber med betjäningsförband vidmakthålls,
* Organisering av mobiliserings- och förplägnadsförband fortsätter,
* Hemvärnsförbanden vidmakthålls och utvecklas,
* Utgående delar av territorialförsvaret avvecklas,
* En grundutbildning omfattande 4 500 värnpliktiga och enrepetitionsutbildning
omfattande 10 900 värnpliktiga genomförs.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under
budgetåret 1994/95 får disponeras 1 467 miljoner kr.
II.3.2 Regeringens överväganden
En del av besparingen inom arméprogrammen bör
belasta detta program.
Resultatbedömning
Redovisade brister avseende de långsiktiga målen kommer enligt regeringens
uppfattning successivt att minska genom den av Försvarsmaktens
organisationsmyndighet föreslagna program-utvecklingen.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid
medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom försvarsområdesförbanden
och därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den
planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande en förbättring av eldkraften
vad avser indirekt och direkt pansarvärnseld, kan säkerställas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1
518 114 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angivna
besparing bör belasta programmet.
II.4 Armébrigadförband
II.4.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Sex infanteribrigader utvecklas och vidmakthålls,
* Förbättring av skydd och rörlighet påbörjas genom tillförsel bl.a.av de från
Tyskland inköpta begagnade pansarfordonen MT-LB,
* Omorganisation till en ny infanteribrigadorganisation IB 2000påbörjas,
* Fem norrlandsbrigader och två pansarbrigader utvecklas ochvidmakthålls varvid
en norrlandsbrigad omorganiseras tillmekaniserad brigad,
* Omorganisation av en pansarbrigad till mekaniserad brigadslutförs,
* Tre mekaniserade brigader föreslås utvecklas och bibehålls inomramen för
dagens stridsfordonsbestånd,
* Avvecklingen av utgående infanteribrigad 77 slutförs,
* Anskaffning av stridsfordon 90 föreslås fortsätta till eninfanteribrigad,
* De splitterskyddade pansarfordonen MT-LB anskaffas till övriga
infanteribrigader,
* Anskaffning av ny stridsvagn till pansarbrigaderna fortsätter,
* Anskaffning av ny stridsvagn och stridsfordon 90 till enmekaniserad brigad i
Övre Norrland fortsätter,
* Renovering och modifiering av stridsvagn 102/104 ellerdirektanskaffning av
begagnade stridsvagnar till övrigamekaniserade brigader genomförs,
* Utveckling av artillerigranat BONUS fortsätter,
* Anskaffning av brigadsystem telesystem 9000 tillnorrlands-brigaderna och en
mekaniserad brigad i Övre Norrland föreslåsfortsätta,
* En grundutbildning omfattande 11 050 värnpliktiga och enrepetitionsutbildning
omfattande 18 100 värnpliktiga genomförs.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under
budgetåret 1994/95 får disponeras 4 480 miljoner kr.
II.4.2 Regeringens överväganden
En del av besparingen inom arméprogrammen bör
belasta detta program.
Resultatbedömning
Redovisade brister i krigsdugligheten kommer enligt regeringens uppfattning
successivt att minska genom den av Försvarsmaktens organisationsmyndighet
föreslagna programutvecklingen.
Regeringen delar Chefen för arméns bedömning att erfarenheterna hittills av
Sveriges ökade engagemang i internationella insatser understryker behovet av att
förbättra krigsförbandens skydd, rörlighet och eldkraft.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid
medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom armébrigadförband och
därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den
planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande fortsatt mekanisering av
stridsfordonen och en förbättrad eldkraft vad avser indirekt och direkt
pansarvärnseld, kan säkerställas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 4
704 784 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angiven
besparing bör belasta programmet.
II.5 Marina lednings- och underhållsförband
II.5.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* En fortsatt reducering och rationalisering inom nuvarande marina
ledningsstruktur genomförs i avvaktan på slutligt ställningstagande tillden
framtida lednings- och underhållsorganisationen,
* Bas- och underhållsförbanden vidmakthålls och erforderligmodernisering och
ersättningsanskaffning genomförs,
* Ett nytt lednings- och informationssystem utvecklas.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 728 miljoner kr.
II.5.2 Regeringens överväganden
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Det är väsentligt att den påbörjade reduktionen av lednings- och
underhållsorganisationen fullföljs för att skapa utrymme för den angelägna
materiella förnyelsen.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till
778 611 000 kr.
II.6 Marina flyg- och helikopterförband
II.6.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande
* Nuvarande organisation skall vidmakthållas och modernisering och
ersättningsanskaffning skall genomföras.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 236 miljoner kr.
II.6.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de förband
som kommer att ingå i programmet inte helt har genomförts i enlighet med vad som
har angetts i regleringsbrevet, vilket negativt påverkat förbandens förmåga.
Slutsatser
Regeringen anser att verksamheten skall bedrivas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Regeringen förutsätter därvid
att Försvarsmakten åtgärdar de brister i utbildningen inom programmet som har
redovisats i årsredovisningen.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till
251 815 000 kr.
II.7 Stridsfartygsförband
II.7.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Stridsfartygsförbanden vidmakthålls inom nuvarandekrigs-organisation och
erforderlig modernisering, livstidsförlängningochomsättning genomförs,
* Ytstridsförband 2000 med YS 2000, serie 1, utvecklas;
projektering och konstruktion av serie 1 fullföljs,
* Anskaffningen av kustkorvett typ Göteborg slutförs,
* Sex robotbåtar säkerställs till 2010 genom livstidsförlängning,
* Påbörjad modernisering av åtta patrullbåtar typ Hugin fullföljs,
* Anskaffning av minröjningsfartyg mindre serie 1 (YSB iminröjningsversion)
fullföljs,
* Anskaffning av tre ubåtar typ Gotland fullföljs,
* Studier avseende ubåt 2000 fortsätts,
* Utveckling och anskaffning av tung torped fullföljs,
* Halvtidsmodernisering av ubåt typ Näcken fullföljs.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 2 121 miljoner kr.
II.7.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de förband
som kommer att ingå i programmet inte helt har genomförts i enlighet med vad som
angetts i regleringsbrevet, vilket bl.a. har lett till att ubåtsförbandens
förmåga i viss mån har nedgått.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94, efter genomförda
ändringar i regleringsbrevet, i stort sett kommer att kunna genomföras i
enlighet med givna uppdrag. Regeringen avser att noga följa utvecklingen.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Beslut om beställning av
konstruktion av YS 2000 fattas först när rationaliseringar och
verksamhetsreduceringar i förbandsverksamheten genomförts.
Omfattningen av livstidsförlängningen av sex robotbåtar bör ses över.
Regeringen anser att utbildningen i ubåtsförbandens huvuduppgifter bör
bedrivas så att förmågan på sikt inte minskas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2
292 397 000 kr.
II.8 Kustförsvarsförband
II.8.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Rörliga kustartilleribrigadstaber skall utvecklas, varvid en organiserasden 1
juli 1996,
* Sex amfibiebataljoner skall organiseras. Tre skall ges full taktisk och
operativ rörlighet före den 1 juli 1997 och övriga tre före den 1 juli2002,
* Tre kustartilleribataljoner 12/80 skall vidmakthållas,
* Ett kustrobotbatteri (RBS 15 KA) skall organiseras före den 1 juli1995,
* Ett reducerat områdesförsvar skall bibehållas i Stockholms ochBlekinge
skärgårdar, inloppet till Göteborg samt på norra Gotland.En omstrukturering av
spärrbataljonerna inom dessa områden mot enrörlig struktur skall påbörjas så att
huvuddelen av de fasta förbandenkan utgå under perioden,
* Fasta förband utanför dessa områden skallutgå succesivt,
* Lednings- och sambandsmateriel för kustförsvarsförbanden skallanskaffas och
installeras.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 1 206 miljoner kr.
II.8.2 Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de
områdesbundna kustförsvarsförbanden inte helt har kunnat genomföras enligt
regleringsbrevets inriktning.
Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 efter genomförda
ändringar i regleringsbrevet, i stort sett kommer att kunna genomföras i
enlighet med givna uppdrag. Regeringen avser att noga följa utvecklingen.
Slutsatser
Regeringen anser att 1992 års försvarsbesluts inriktning - innebärande bl.a. att
tolv av nitton spärrbataljoner bibehålls inom prioriterade områden och anpassas
till en framtida krigsmiljö bl.a. genom förbättrad luftförsvarsförmåga - i allt
väsentligt bör ligga fast.
Modernisering av ett 7,5 cm batteri m/57 genomförs under perioden.
Regeringen förutsätter att verksamheten kan bedrivas så att förbanden vid
slutet av perioden uppnår en operativ förmåga som svarar mot 1992 års
försvarsbesluts inriktning.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1
291 228 000 kr.
II.9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband
II.9.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Tre flygkommandostaber, nio strilbataljoner och 24 basbataljonervidmakthålls,
* Ett nytt luft- och markobservationssystem organiseras,
* En översyn av flygverkstadsförbanden inleds,
* Avvecklingen av basbataljoner fortsätter och materielen frånavvecklade
bataljoner fördelas på de kvarvarande bataljonerna,
* Utbyggnaden av huvudbaser i Bas 90-systemet fortsätter,
* Utvecklingen och anskaffningen av RAS 90 för flygsystemenfortsätter, liksom
utvecklingen och anskaffningen av det flygburnaradarspaningssystemet,
* Anskaffningen av ett för flygstridskrafterna gemensamt lednings- och
informationssystem inleds,
* Utbyggnaden av försvarets telenät (FTN) fortsätter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 3 675 miljoner kr.
II.9.2 Regeringens överväganden
Sammanfattning
Verksamhetsmål:
Ett nytt system för luft- och markobservationer bör
organiseras. Repetitionsutbildningen bör genomföras
i normal omfattning.
Övrigt:
En del av besparingen inom flygvapenförbandens
driftskostnader bör belasta programmet.
Resultatbedömning
Förbanden, som kommer att ingå i programmet, har vidmakthållit en i huvudsak god
förmåga att lösa sina uppgifter. Vissa brister förekommer dock ännu inom bas-
och flygverkstadsförbanden. Dessa har främst sin grund i en brist på teknisk
personal och ett behov av kompetensuppbyggnad.
Personalläget har generellt förbättrats. Ännu förekommer dock brister; förutom
den nämnda bristen på teknisk personal förekommer lokalt brist på
markförsvarsofficerare. Det är enligt regeringens mening angeläget att
ansträngningarna att komma till rätta med dessa brister intensifieras.
Ökningen av repetitionsutbildningen har gett resultat. Regeringen noterar
också att detta har inneburit att basförbandens och stridsledningsförbandens
samträning med andra försvarsgrenar har kunnat förbättras.
Utbyggnaden av Bas 90-systemet har fortsatt i en långsam takt. Detta kan
godtas som inriktning även fortsättningsvis. Regeringen vill dock framhålla
betydelsen av att det råder balans mellan flygstridskrafternas olika delar.
Detta är särskilt viktigt när JAS 39 tillförs krigsorganisationen.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet har nu redovisat ett slutligt förslag
till ett nytt system för luft- och markobservationer. Regeringen noterar bl.a.
att huvuddelen av personalen i systemet kommer att utgöras av frivilligpersonal
och att materiel anskaffas i fred endast för att täcka utbildningsbehovet.
Den planerade och inledda materielanskaffningen inom programmet bör
fullföljas.
Under innevarande budgetår har åtgärder inletts för att ytterligare förbättra
personalsituationen. Omorganisering av flygverkstadsförbanden och
markteleförbanden kommer att inledas. Repetitionsutbildningen avses bli
genomförd i normal omfattning.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Det nya luft- och markobservationssystemet bör således och i enlighet med
myndighetens förslag organiseras med början den 1 juli 1994. Det nuvarande
systemet med optisk luftbevakning skall vara avvecklat senast den 30 juni 1994.
Försvarets telenät (FTN) har en stor betydelse - framförallt i krig - för
tillgången till säkra telekommunikationer. Regeringen förordar att telenätet
successivt utvecklas vidare.
Arbetet med att täcka förekommande personalbrister bör prioriteras. Detta
gäller särskilt bristerna inom Norra flygkommandot. I de fall vakanser och
minskad övningsverksamhet har påverkat verksamhetens inriktning är det angeläget
att åtgärder vidtas så att ambitionsnivåer kan återställas.
Det är enligt regeringens mening angeläget att repetitions-utbildningen nu
genomförs i en normal omfattning. Därigenom ges möjlighet att i olika avseenden
åtgärda kvardröjande brister.
Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 3
822 813 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende
flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet.
II.10 JAS-39 förband
II.10.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Anskaffningen av den ensitsiga JAS 39 samt utveckling ochanskaffning av JAS
39B och varnings- och motverkanssystem (VMS)fortsätter,
* Anskaffning av ny radarjaktrobot påbörjas ochlåghöjds-spaningskapsel
förbereds,
* Anskaffning av bombkapsel och simulatorer fortsätter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras dels 4 703 miljoner kr, dels en kredit om 1
024 miljoner kr i Riksgäldskontoret.
II.10.2 Regeringens överväganden
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 5
105 838 000 kr. Den kredit som Försvarsmaktens organisationsmyndighet anmält
behov av inryms i den kredit som följer av systemet med räntekonto.
II.11 Övriga stridsflygförband
II.11.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Åtta JA 37, två J 35J, sex AJ, S och AJ/S 37 samt fyra lättaattackdivisioner
SK 60 vidmakthålls,
* Flygplan SF 37 vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS39 blir
operativ,
* Systemutveckling och hotanpassning av samt motmedelsanskaffningför JA 37
fortsätter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 2 009 miljoner kr.
II.11.2 Regeringens överväganden
En del av besparingen inom flygvapenförbandens
driftskostnader bör belasta programmet.
Resultatbedömning
Förbanden, som kommer att ingå i programmet, har vidmakthållit en god förmåga
att lösa sina uppgifter.
Den planerade och inledda materielanskaffningen inom programmet bör
fullföljas.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2
138 188 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende
flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet.
II.12 Transportflygförband
II.12.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande.
* Fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner, fem tungaoch tre
medeltunga flygräddningsgrupper samt tvåsignalspanings-flygplan vidmakthålls,
* Omsättningen av äldre helikoptrar fortsätter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 499 miljoner kr.
II.12.2 Regeringens överväganden
En del av besparingen inom flygvapenförbandens
driftskostnader bör belasta programmet.
Resultatbedömning
Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter.
Personalläget har förbättrats. Regeringen noterar att Försvarsmaktens
organisationsmyndighet anmält att det ännu inte finns ett fullt antal
besättningar till det tunga transportflygsystemet Tp 84.
Det av regeringen ställda kravet på ökad utbildning och övning i
krigsuppgiften för transportflygförbanden har lett till förbättrade resultat.
Regeringen noterar vidare de värdefulla insatser som de tunga
transportflygförbanden har utfört i samband med Sveriges internationella
engagemang.
Slutsatser
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
För att vidmakthålla förbandens förmåga är det enligt regeringens mening
angeläget att den uppgjorda planeringen för utbildning och övning av de tunga
transportflygförbanden fullföljs. Arbetet med att täcka personalbristerna inom
dessa förband bör vidare prioriteras.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till
557 350 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende
flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet.
II. 13 För krigsorganisationen gemensamma resurser
Programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser, som är ett nytt
gemensamt program från budgetåret 1994/95, omfattar verksamheter inom alla
försvarsgrenar och inom nuvarande huvudprogram 4. Operativ ledning m.m. I
programmet ingår utbildningen av yrkesofficerare och reservofficerare vid
skolor, utbildningscentra m.m. Dessutom ingår verksamheter som stödjer eller är
en förutsättning för produktionen av krigsförband men som är svåra att hänföra
till en bestämd kategori av krigsförband.
II.13.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak
följande.
* Uppdragsstyrningen av stödmyndigheter utanför Försvarsmaktenutvecklas så att
anpassning sker till Försvarsmaktens angivna behovoch lämnade uppdrag,
* Utbildningen till och av yrkesofficerare och reservofficerare skallgöras så
att krigsorganisationens behov och kravsäkerställs,
* Den frivilliga försvarsverksamheten utvecklas och vidmakthålls på enoförändrad
nivå. Åtgärder vidtas för att öka antalet avtal medkvinnlig personal,
* Äldre förråd avvecklas i takt med att förband omorganiseras ellerutgår.
Förrådsdriften decentraliseras och rationaliseras,
* Målflygdivisionen vidmakthålls,
* Modifieringen av Sk 60:s avioniksystem liksom utbytet avflygplanstypens
motorer fortsätter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 6 066,4 miljoner kr.
II.13.2 Regeringens överväganden
Regeringen avser att i tilläggsbudget I för budgetåret 1993/94 lämna förslag
till riksdagen om fortsatt finansiering av Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed.
Regeringen anser att Trafikflygarhögskolan skall inrymmas i programmet För
krigsorganisationen gemensamma resurser.
Universitetet i Lund skall i januari 1994 redovisa regeringens uppdrag om att
eventuellt inordna den civila trafikflygarutbildningen i högskolan. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta inriktningen av
verksamheten vid Trafikflygarhögskolan.
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Verksamheter i programmet
bedöms efterhand kunna ingå i andra program.
Tills vidare bör verksamheten vid Trafikflygarhögskolan bedrivas i en
begränsad omfattning. Skolans kompetens bör vidmakthållas.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet har i programplanen översiktligt
redovisat ett system för territoriell ytövervakning. Regeringen tar inte
ställning till förslaget i detta sammanhang utan så kommer att ske när ett mer
konkret underlag redovisas.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 6
474 845 000 kr. Beloppet innefattar medel för verksamheten vid
Trafikflygarhögskolan. Vidare har regeringen beaktat att en del av besparingen
avseende flygvapnets driftskostnader bör belasta den del av programmet som avser
flygvapengemensamma resurser.
II.14För grundorganisationen gemensamma resurser
Programmet För grundorganisationen gemensamma resurser, som är ett nytt
gemensamt program från budgetåret 1994/95, omfattar verksamheter inom alla
försvarsgrenar och inom nuvarande huvudprogram 4. Operativ ledning m.m. I
programmet ingår sådana verksamheter som stödjer produktionen av krigsförband
men som är svåra att hänföra till en bestämd kategori av krigsförband. Sålunda
ingår exempelvis:
- Betalning av räntor och amorteringar på Försvarsmaktens lån,
- Administration och stöd för förbandsproduktion i armén och marinen,
- Åtgärder avseende mark, anläggningar och lokaler inom armén medanledning av
omlokaliseringar och nedläggningar av förband,
- Vissa gemensamma åtagande som exempelvis tävlingar och högvakt,
- Utveckling och anskaffning av viss gemensamutbildningsmaterielm.m.,
- Miljöarbetet inom Försvarsmakten.
II.14.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Uppdragsförslag, m.m.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak
följande.
* Grundorganisationen anpassas efter hand till förändringar ikrigs-
organisationen,
* Utveckla och anskaffa gemensam utbildnings- och övningsmateriel,
* Fördela huvuddelen av innehållet i programmet på övriga program.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet förslår att för programmet för
budgetåret 1994/95 får disponeras 2 267,8 miljoner kr.
II.14.2 Regeringens överväganden
Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med
Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag.
Enligt regeringens bedömning bör programmets huvuddel snarast fördelas på
övriga program.
Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2
901 517 000 kr. Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet tagit hänsyn
till de budgettekniska konsekvenser som införandet av kapitalkostnader för
försvarets fastigheter medför. I medelsbehovet för programmet ingår således hela
den kompensation som Försvarsmakten bör erhålla med anledning av
systemförändringen. Kompensationen kommer att korrigeras i samband med 1994 års
kompletteringsproposition, när hela fastighetsbeståndet blivit invärderat.
Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet även tagit hänsyn till de
ökade kostnader, 4 000 000 kr, som uppstår vid sam-lokaliseringen I5/A4 i
Östersund.
III Medelsberäkning
Anslagsfördelning m.m. för budgetåren 1992/93 och 1993/94
Anvisat Utfall 1992/93 Anvisat 1993/94
1992/93
Arméförband:
Ledning och
förbandsverksamhet 8 845 8 788 595 851 8 580 384 000
545 000
Anskaffning av 3 623 3 499 580 100 3 777 295 000
materiel 505 000
Anskaffning av
anläggningar 581 582 343 603 200 000
753 834 000
Marinförband:
Ledning och
förbandsverksamhet 2 893 3 084 031 891 2 726 927 000
087 000
Anskaffning av 2 245 2 473 685 064 2 920 355 000
materiel 179 000
Anskaffning av 197 177 005 494 166 000 000
anläggningar 671 000
Flygvapenförband:
Ledning och
förbandsverksamhet 5 114 5 100 126 430 5 324 855 000
244 000
Anskaffning av 7 711 7 805 488 898 7 547 941 000
materiel 287 000
Anskaffning av 398 360 099 484 423 600 000
anläggningar 780 000
JAS-systemet,
betalningsförskjutningar
1 000 - -
Operativ ledning
m.m.:
Ledning och
förbandsverksamhet 1 077 839 000 1 062 990 171 1 117 061 000
Anskaffning av 135 877 000 118 448 000 117 396 000
materiel
Anskaffning av 53 442 000 50 570 854 79 580 000
anläggningar
Forskning och 178 324 000 71 700 000 167 218 000
utveckling
Försvarets 44 700 000 43 252 070 45 685 000
sjukvårdsstyrelse
Försvarets 1 191 510 1 159 851 000 1 308 172 000
materielverk 000
Riksrevisionsverket har i sin prognos för anslagsutvecklingen på respektive
anslag angett förändringar från budget till prognos, som ligger inom ramen för
de anslagskrediter och övriga villkor som regeringen föreskrivit i 1993 års
regleringsbrev.
Anslagsbehov för budgetåret 1994/95
Sammanställning av Försvarsmaktens totala anslagsbehov för budgetåret 1994/95
framgår av nedanstående tabell (i anslaget ingår medel från Försvarets
sjukvårdsstyrelse, huvuddelen av Försvarets materielverk samt del av Försvarets
forskningsanstalt och del av Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära
delen av totalförsvaret m.m.):
Program Resurser
1. Operativa lednings- ochunderhållsförband 1 650 055 000
2. Fördelningsförband 2 950 284 000
3. Försvarsområdesförband 1 518 114 000
4. Armébrigadförband 4 704 784 000
5. Marina lednings- ochunderhållsförband 778 611 000
6. Marina flyg- ochhelikopterförband 251 815 000
7. Stridsfartygsförband 2 292 397 000
8. Kustförsvarsförband 1 291 228 000
9. Flygvapnets lednings- ochunderhållsförband 3 822 813 000
10. JAS 39-förband 5 105 838 000
11. Övriga stridsflygförband 2 138 188 000
12. Transportflygförband 557 350 000
13. För krigsorganisationengemensammaresurser 6 474 845 000
14. För grundorganisationengemensamma resurser 2 901 517 000
Summa: Förslag anslag för Försvarsmakten 36 437 839 000
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall
finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Investeringar i krigsmateriel och vissa
befästningar skall även fortsättningsvis finansieras över anslag. Vidare har
hänsyn tagits till införandet av kapitalkostnader för mark, anläggningar och
lokaler.
Vidare bör nämnas att medelsberäkningen innefattar en minskning med 4,8
miljoner kr. Minskningen beror på att kostnaderna för flygtransporter för hovet
i samband med den kungliga familjens officiella resor inom och utom landet
föreslås inte längre belasta anslag under fjärde huvudtiteln utan budgeteras
under första huvudtiteln. En motsvarande anslagsuppräkning sker där, (se bil.
2).
IV Beställningsbemyndiganden
Försvarsmakten kommer fr.o.m. budgetåret 1994/95 att disponera samtliga medel
för verksamhetens genomförande, även medel för anskaffning av materiel. Av detta
följer i sin tur att regeringen kommer att lämna beställningsbemyndiganden för
materielanskaffning m.m. till Försvarsmakten i stället för som nu till
Försvarets materielverk.
Behovet av beställningsbemyndiganden för materielanskaffning uppgår för
budgetåret 1994/95 till 7 893 000 000 kr. Bemyndigandena är bl.a. avsedda för
anskaffning av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR samt anskaffning av motmedel
till JAS 39 delserie 2 och
JA 37.
Bemyndigandeskulden, som den 30 juni 1993 uppgick till 64 104 miljoner kr,
beräknas därmed den 30 juni 1995 uppgå till 65 022 miljoner kr.
Behovet av beställningsbemyndiganden för investeringar i befästningar m.m.
uppgår till 600 miljoner kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka
anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för de bemyndiganden som riksdagen kan
komma att lämna.
Gentemot riksdagen innebär detta ingen förändring utan regeringen kommer även
framgent att begära beställningsbemyndiganden av riksdagen för beställningar som
har ett flerårigt betalningsutfall.
V Övriga frågor
V.1 JAS 39
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil 2, bet. 1981/82:FöU18,
rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av
JAS-systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS
39-projektet.
Grunden för JAS 39-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop.
1982/83:119, bet. 1982/83:FöU9, rskr. 1982/83:271) om riktlinjer för
JAS-projektet fram till år 2000. I detta försvarsbeslut fastställde riksdagen
JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/00 till 25,7 miljarder
kr i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen med nettoprisindex,
vilket under åren 1982-85 medförde att en skillnad uppstod mellan den uppräknade
ramen och de faktiska kontraktsvillkoren. 1985 infördes ett nytt
priskompensationssystem som tar hänsyn till valutafluktuationer. 1987
förenklades detta så att det endast tar hänsyn till US dollar.
I 1993 års budgetproposition redovisades senast läget inom JAS 39-projektet.
Riksdagen godkände (bet. 1992/93:FöU9, rskr. 333) regeringens förslag att
JAS-ramen skall omdefinieras från 50,0 miljarder kr i prisläget februari 1992
till 60,2 miljarder kr i samma prisläge. Detta för att ramen även skall
innehålla vad som anges i försvarsbesluten år 1987 (+0,8 miljarder kr) och 1992
(+9,3 miljarder kr) om JAS-projektet.
Överbefälhavaren, Chefen för flygvapnet och Försvarets materielverk lämnade
den 30 september 1993 till regeringen den årliga redovisningen för budgetåret
1992/93.
Av årsredovisningen framgår att förbrukade medel i löpande pris 1982-93 är
22,7 miljarder kr, varav utgifterna under 1992/93 uppgår till 3,7 miljarder kr.
Regeringen avser pröva formerna för uppräkningen av JAS-ramen mot bakgrund av
de förändringar som skett i budgetsystemet och återkommer till riksdagen med
eventuella förslag.
Försvarets materielverk redovisade den 19 oktober 1993
projektvärderingstillfälle 7 (PVT 7) av JAS-projektet tillsammans med
Överbefälhavarens och Chefen för flygvapnets planeringsmässiga, operativa och
taktiska kontroll av JAS 39-projektet.
Den 8 juni 1993 levererades det första serietillverkade flygplanet - JAS
39-102 - till Chefen för flygvapnet. Flygplanet tilldelades av Chefen för
flygvapnet Skaraborgs flygflottilj, F 7. Flygplanet ställdes därefter till
Försvarets materielverks förfogande för bl.a. flygutbildning.
Den 8 augusti 1993 havererade flygplan JAS 39-102. Statens haverikommission
har i en slutlig haverirapport som lämnades till Chefen för flygvapnet den 6
december 1993 angett att haveriet orsakades av en obalans i styrsystemet.
Obalansen tillät föraren att ge sådana styrkommandon att rodren inte hann ge
förväntat flygplansvar.
Överåklagaren vid Åklagarmyndigheten i Stockholm har den
1 september 1993 inlett förundersökning om huruvida något brott begåtts i
samband med haveriet.
Överbefälhavaren redovisade i september 1993 regeringens uppdrag om operativa
och ekonomiska konsekvenser av en eventuell försening av JAS-projektet. I
rapporten framhålls att projekt av det slag som JAS-projektet utgör planeras med
ekonomiska och tidsmässiga reserver i händelse av bl.a. haverier. Bedömningen
görs att försvarsmaktens operativa förmåga inte påverkas av haveriet.
Flygplanförlusten utgör en del av den haverireserv vilken ingår i de beställda
serierna. Någon ersättningsanskaffning för det havererade flygplanet kommer
därför inte att ske. Haverikostnaderna uppgår enligt Överbefälhavarens rapport
till 93 miljoner kr som fördelas mellan Industrigruppen JAS och försvarsmakten.
Statens del av kostnaderna ryms inom JAS-ramen.
Regeringen bemyndigade den 16 september 1993 chefen för Försvarsdepartementet
att tillkalla en särskild kommission för att granska JAS-projektet. I direktiven
för kommissionens arbete (dir. 1993:109) anges att kommissionen bör, med
utgångspunkt i bl.a. de projekt-värderingar som legat till grund för regeringens
årliga redovisningar för riksdagen, göra en bedömning av projektets utveckling
och därvid pröva huruvida JAS-programmet kan förväntas nå de mål som fastställts
av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen.
Speciell vikt bör i detta sammanhang läggas vid en granskning av rapporter och
utvärderingar efter det första haveriet år 1989. Enligt direktiven bör
kommissionen också granska de militära myndigheternas bedömningar och
ställningstaganden angående säkerheten i flygutprovningen, liksom tillämpade
metoder i leveranskontrollen. Likaså bör kommissionen granska de metoder som
använts och den ansvarsfördelning som tillämpats mellan myndigheterna för att
säkerställa JAS-flygplanets luftvärdighet.
Kommissionen kommer att redovisa sitt uppdrag till regeringen i början av
januari 1994.
Regeringen avser mot ovanstående bakgrund att återkomma till riksdagen med
redovisning av JAS 39-projektet i särskild ordning när kommissionens uppdrag har
redovisats.
V.2 Personal
V.2.1 Anställda
Den minskning av anställd personal som inletts inom försvarsmakten till följd av
1992 års försvarsbeslut beräknas vara avslutad vid utgången av år 1994. Antalet
anställda förutses därvid i stort svara mot behovet i den nya organisationen.
Regeringen har gett Försvarsmaktens organisationsmyndighet i uppdrag att
föreslå principer för försvarsmaktens framtida personalstruktur och
personalförsörjning. Organisationsmyndigheten skall redovisa uppdraget senast
den 1 juni 1994. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen i
frågan.
Inom Försvarsdepartementet pågår en översyn av regelsystemet på
personalområdet. Det ankommer på regeringen att genom förordning reglera dessa
frågor i förhållande till den nya myndigheten Försvarsmakten. Riksdagens beslut
om en ny befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10, rskr. 1977/78:179)
ligger dock i allt väsentligt till grund för översynen. De nya bestämmelserna
avses träda i kraft den 1 juli 1994.
V.2.2 Värnpliktiga
Regeringen beräknar att ca 54 miljoner kr kan avsättas för höjning av förmåner
till värnpliktiga för budgetåret 1994/95 inom ramen för anslaget A 1.
Dagersättningen bör höjas med 2 kr till 40 kr. Vidare bör utryckningsbidraget
höjas med 1 000 kr till 4 000 kr. Vidare bör den behovsprövade familjepenningens
maximibelopp höjas med 715 kr per månad för hustru och med 358 kr per månad för
barn till 4 000 respektive 2 000 kr. Kostnaderna för bostadsbidrag bedöms i
stort oförändrade, främst därför att de allmänna hyreshöjningarna beräknas bli
små.
I tillämpliga delar bör nämnda förändringar också gälla andra som uppbär
ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t.ex. vapenfria
tjänstepliktiga.
Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs.
Marinen har sedan år 1991 ett utbildningssystem som - i vissa fall - sträcker
sig över tre högskoleterminer. Chefen för marinen har hemställt hos regeringen
att av ekonomiska skäl få avkorta grundutbildningstiden för åren 1992 och 1993
för värnpliktiga inom främst kustartilleriet.
Regeringen har begärt in en redovisning av erfarenheterna av marinens
utbildningssystem. Chefen för marinen har i skrivelse redovisat dessa och
föreslår att en förnyad prövning och modifiering av utbildningssytemet genomförs
under budgetåret 1994/95.
Regeringen anser att utbildningssystemet för kustartilleriförbanden av
värnpliktssociala skäl bör ändras så att endast två högskoleterminer berörs.
Ändringen bör genomföras snarast och senast under år 1995.
V.2.3 Åtgärder för jämställdhet
Regeringen har vid ett antal tillfällen redovisat erfarenheter och åtgärder med
anledning av kvinnors utbildning och anställning som yrkesofficerare. Regeringen
vill i detta sammanhang kort beröra utvecklingen under det senaste året.
Antalet kvinnliga yrkesofficerare inom försvarsmakten ökar varje år. I
november 1993 var 240 kvinnor anställda som yrkesofficerare, vilket innebär att
1-2 % av officerskåren är kvinnor. Antalet kvinnliga reservofficerare var vid
samma tidpunkt 60 stycken och antalet kvinnor som genomgick militär
grundutbildning var 106 stycken.
Inom försvarsmakten pågår ett långsiktigt arbete med syfte att påverka
attityder till olika slag av kulturella olikheter, framförallt manligt/kvinnligt
men även militärt/civilt. Regeringen ser detta arbete som positivt och avser
även fortsättningsvis uppmuntra den utveckling som sker inom
jämställdhetsområdet.
Pliktutredningen och Utredningen om författningsreglering av
totalförsvarsplikten har lagt förslag om att svenska kvinnor, efter frivillig
mönstring, skall kunna antas för tjänstgöring i samma befattningar som svenska
män som har genomgått mönstring.
En kvinna som har genomgått nämnda tjänstgöring skall enligt förslagen vara
skyldig att, vid straffansvar, fullgöra repetitions-utbildning och tjänstgöra
under höjd beredskap.
V.3 Mark, anläggningar och lokaler
Förvaltning av försvarsfastigheter
Riksdagen har beslutat (bet. 1992/93:FiU8, rskr. 123) att
Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994 och en ny
avgiftsfinansierad myndighet, Fortifikationsverket, inrättas den 1 juli 1994.
Den nya myndighetens huvuduppgift blir att förvalta Försvarsmaktens fastigheter
samt att utöva byggherrefunktionen.
Syftet med ombildningen är bl.a att renodla ansvars- och rollfördelningen inom
den statliga fastighetsförvaltningen.
Försvarsmakten kommer liksom övriga myndigheter inom statsförvaltningen att
vara lokalbrukare med eget ansvar för lokalförsörjningsplanering och
lokalhållning.
Fortifikationsverket får ett renodlat ansvar som ägarföreträdare och
förvaltare av försvarets fastigheter.
Fortifikationsförvaltningens projekteringsverksamhet och delar av den
regionala byggadministrationen skall bolagiseras och därmed konkurrensutsättas.
Ett system med kapitalkostnader införs för försvarets fastigheter. Nya
investeringar i fast egendom lånefinansieras med undantag för vissa befästningar
m.m. Systemförändringen beskrivs särskilt i avsnitt 1.2.3.
En särskild utredare, Utredningen avseende förvaltning av försvarsfastigheter,
har tillsatts av regeringen. Utredaren har till uppgift att förbereda och
genomföra förändringarna (dir.1992:113).
Regeringen konstaterar därvid att förändringsarbetet bedrivs enligt en av
regeringen godkänd tidsplan.
Den fortifikatoriska forskningen vid Fortifikationsförvaltningen har den 1
januari 1994 överförts till Försvarets Forskningsanstalt.
Projekteringsverksamheten och delar av den verksamhet som bedrivs inom
Fortifikationsförvaltningens regionala byggnadsområden kommer att från och med
den 1 januari 1994 bedrivas i bolagsform inom Confortia AB, ett dotterbolag till
Vasakronan AB.
Övertalig personal vid Fortifikationsförvaltningen, 234 personer, har den 1
november 1993 sagts upp vid Fortifikationsförvaltningen samt ingår från och med
den 1 januari 1994 i Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret.
Uppbygganden av Fortifikationsverkets verksamhet pågår.
Regeringen har vid beräkning av programmet För grund-organisationen gemensamma
resurser tagit hänsyn till den kompensation som Försvarsmakten skall erhålla i
anledning av systemförändringen. Kompensationen kommer att korrigeras i 1994 års
kompletterings-proposition när hela fastighetsbeståndet blivit invärderat.
Avveckling av fastigheter i anledning av försvarsmaktens omstrukturering.
Riksdagen har som ett led i pågående omstrukturering av försvaret, beslutat
att avveckla ett antal militära etablissement senast den 30 juni 1994 (prop.
1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr.1991/92:337).
Regeringen har i beslut den 18 mars 1993 uppdragit åt
Fortifikationsförvaltningen att i samråd med Statens Lokalförsörjningsverk
utreda förutsättningarna för avyttring av hela eller delar av de aktuella
etablissementen. De båda myndigheterna har i enlighet med beslutet utsett en
kontaktman som skall leda och samordna utrednings- och förhandlingsarbetet. De
etablissement som omfattas av uppdraget är I 2 karlstad, I 12 Eksjö, I 14 Gävle,
P6 Kristianstad, Lv6 Göteborg, A3 Kristianstad, F13 Norrköping, F6 Karlsborg,
F18 Tullinge, F8 Barkarby, MKO Vaxön samt A4 Östersund.
Kontaktmannen informerar kontinuerligt regeringen om det pågående arbetet.
V.4 Miljöfrågor
Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Försvarsmaktens organisationsmyndighet har i programplanen redovisat resultatet
av regeringens uppdrag i 1993 års planeringsanvisningar.
I fråga om hur militärt bistånd vid miljökatastrofer skall kunna förbättras
anför Försvarsmaktens organisationsmyndighet sammanfattningsvis följande.
Försvaret disponerar både personella och materiella resurser som kan vara
lämpliga vid miljöolyckor och andra allvarliga olyckor. Eftersom försvarsmakten
inte har någon särskild beredskap för att kunna bistå det civila samhället vid
inträffade olyckor kan en snabb hjälp i allmänhet lämnas endast inom ramen för
den av statsmakterna anbefallda grundberedskapen.
Skall möjligheterna att hjälpa det civila samhället vid olyckor förbättras
kräver detta planering, förberedelser, samverkan och övning. En förbättring kan
också åstadkommas genom en ökad samverkan med länsstyrelserna och kommunerna.
Genom att kartlägga behov och möjligheter skapas en viss handlingsberedskap.
Försvarsmakten har inte några resurser för att utöka sin beredskapshållning
m.m. och därmed skapa vidare möjligheter att lämna militärt bistånd. Däremot kan
en viss utökning göras om medel förs över från de ansvariga civila
myndigheterna. Försvarsmaktens organisationsmyndighet pekar i sammanhanget också
på att strukturomvandlingen inom försvarsmakten, med en krympande
grundorganisation, kan komma att minska möjligheterna till militär hjälp vid
olyckor.
När det gäller miljöarbetet i förhållande till de nationella miljömålen anför
Försvarsmaktens organisationsmyndighet bl.a. följande. Redovisningen utgår från
de verksamheter inom försvarsmakten som bedöms ge upphov till de största
miljöstörningarna. Förbrukning av ämnen och utsläpp av bl.a. kväveoxider,
kolväten, koloxid och koldioxid redovisas. Försvarsmaktens utsläpp av de nämnda
ämnena utgör 0,4 - 1,2 % av de totala utsläppen i Sverige.
Härutöver redovisas åtgärder för att minska dessa utsläpp ytterligare.
Åtgärderna är kopplade till materielens och anläggningarnas ålder och livslängd
och de är beroende av tillgången på ekonomiska resurser. Vid förnyelse av
fordonsparken bör t.ex. övergång till s.k. miljödiesel ske liksom att
bensindrivna fordon med katalysator anskaffas.
En förstudie har påbörjats med syfte att upprätta ett försvarsgemensamt
register över miljöfarliga ämnen. Framförallt för den lokala nivån kommer ett
sådant register att underlätta arbetet med att ersätta miljöfarliga ämnen och
verksamheter med mindre miljöfarliga sådana.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet lämnar i programplanen också en
lägesredovisning över miljöarbetet inom försvarsmakten. Viktigare punkter är
bl.a. följande. I högkvarteret har organiserats en särskild miljösektion som
skall leda verksamheten. Försvarets miljöberedning - i vilken ingår en ledamot
även från Statens naturvårdsverk - biträder försvarsmakten med samordning och
styrning.
Sedan tidigare kartläggs i samverkan med Statens naturvårdsverk miljöskadade
områden. Behovet av saneringsåtgärder beräknas kunna bli redovisat i en samlad
saneringsplan för Försvarsmakten senast den
30 juni 1995.
En övergång från ozonnedbrytande ämnen för kylning vid försvarets fasta
anläggningar till mer miljövänliga ämnen uppskattas i programplanen föranleda
merkostnader om totalt 500 miljoner kr. För drivmedelsområdet konstateras att en
övergång till blyfritt bränsle kräver modifieringar av försvarsmaktens fordon
till en uppskattad kostnad av minst 300 miljoner kr. I båda fallen pågår
utredningar för att hitta lämpliga lösningar ur såväl miljö- som ekonomisk
synvinkel.
Som ett första steg i försvarets miljöpolicy att öka miljökunnandet inom
organisationen har försvarsmakten redan under hösten 1993 inlett en
militärområdesvis miljöutbildning. Denna är riktad till den personal vid
förbanden som arbetar med fysisk planering och frågor om yttre miljö.
Alla försvarsmaktens verksamhetsutövare som bedriver en enligt
miljöskyddslagen tillståndspliktig verksamhet, lämnar från och med år 1993 en
miljörapport till länsstyrelsen.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet sammanfattar sin inriktning av
miljöarbetet till i huvudsak följande. De nationella miljömålen skall brytas ned
till mål för Försvarsmakten. Miljökompetensen på regional och lokal nivå skall
breddas och fördjupas. Miljöhänsyn skall beaktas i all planering och verksamhet.
För att Försvarsmakten skall kunna utbilda krigsdugliga och samövade förband
krävs dock, enligt Försvarsmaktens organisationsmyndighet, att viss hänsyn tas
till Försvarsmaktens speciella karaktär och uppgifter.
Regeringens överväganden
När det gäller militärt bistånd med personal och materiel vid miljökatastrofer
anser regeringen att den hjälp som Försvarsmakten kan lämna är mycket värdefull.
Försvarsmakten disponerar resurser som i olika sammanhang har en stor betydelse
vid räddningstjänstinsatser efter olyckor som hotar miljön. Det är enligt
regeringens mening angeläget att Försvarsmakten och de ansvariga civila
myndigheterna aktivt söker de lämpligaste formerna för att möjliggöra
effektivaste hjälp vid olyckor.
I fråga om miljöarbetet i förhållande till de nationella miljömålen kan
regeringen konstatera att försvarets utsläpp av farliga ämnen m.m. utgör en
mindre del av de totala utsläppen i landet. Det är angeläget att Försvarsmakten
- i enlighet med sin miljöpolicy - fortsätter arbetet med att begränsa dessa
utsläpp. Regeringen vill här peka på att Försvarets forskningsanstalt nyligen
har initierats att utarbeta ett underlag för en statsmakternas övergripande
miljöpolicy för försvarsmakten. I denna miljöpolicy skall avvägningar i
miljöhänsende m.m. göras mellan försvarsmakten och andra samhällssektorer.
Regeringen erinrar om att frågor om försvaret och miljön har behandlats även i
prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling (Förslag till riktlinjer och
åtgärder för fortsatt uppföljning av besluten vid UNCED - FN:s konferens om
miljö och utveckling). Regeringen har där behandlat och tagit ställning till
bl.a. frågor om avvägningen mellan totalförsvarets verksamhet i fred och
eventuella motstående miljöintressen.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att miljöarbetet inom försvarsmakten
bedrivs över ett brett spektrum och i enlighet med den antagna miljöpolicyn.
Arbetet bör fortsätta med den inriktning Försvarsmaktens organisationsmyndighet
har redovisat. Av särskild betydelse är, enligt regeringens mening, frågan om
att genom utbildning och andra insatser fördjupa miljömedvetandet i hela
organisationen.
V. 5 Sjuktransporter med försvarets helikoptrar
I prop. 1992/93:100 bil. 5 framhålls att regeringen avser att återkomma med en
redovisning av försvarets sjuktransporthelikopterverksamhet i krig och fred.
Regeringen fattade i april 1993 beslut om att anskaffning av
sjuktransporthelikoptrar skulle få ske inom en kostnadsram av 200 miljoner kr.
Försvaret har därefter tecknat kontrakt för köp av fem helikoptrar av typen
Augusta Bell 412 HP.
Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 och i särskilt
regeringsbeslut i november 1993 fastställt hur avgiftssättningen för
helikoptrarna skall ske. Av föreskrifterna framgår bl.a. att avgiftssättningen
skall vara rimlig samtidigt som konkurrens-förutsättningarna inte får snedvridas
för konkurrerande företag på marknaden. Avgifterna skall beräknas så att
samtliga kostnader täcks utom sådana som är specifika för det militära
försvaret.
Utbildning av piloter och tekniker har påbörjats under hösten 1993.
Sjukvårdshuvudmännen har fortlöpande orienterats av Chefen för armén om
arbetsläget vad avser införandet av ambulanshelikoptrarna. Anbud har lämnats
till och diskussioner har genomförts under hösten 1993 med de sjukvårdshuvudmän
som inkommit med anbudsförfrågan till armén.
Armén kommer att kunna erbjuda sjukvårdshuvudmännen tre
ambulanshelikopterstationer under år 1994.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare redovisning i
denna fråga.
V.6 Försvarsindustri
Regeringens sammanfattande bedömning
* Den europeiska försvarsindustrin genomgår på
grund avöverkapacitet en omstrukturering och
koncentration med ökatsamarbete över gränserna.
* Den svenska försvarsindustrins förmåga att
tillgodoseFörsvarsmaktens behov av högvärdig materiel är ensäkerhetspolitiskt
värdefull tillgång.
* Svensk industri har i kraft av egen kompetens
goda möjligheteratt deltaga i det internationella samarbetet,
vilket är önskvärt förbevarande av kompetens och för säkrare
överlevnad.
* Försvaret har hosdelar av den svenska
försvarsindustrinbegränsad möjlighet att enbart genom sinabeställningar
behållakompetens och produktionsresurser. En
prioritering bör därförgöras av de teknikområden, som
behöver
säkerställas. Den
skallutgå från säkerhetspolitiska motiv och försvaretsbehov.
* Möjlighet att vidmakthålla och underhålla
försvarets operativamateriel i kris och krig skall säkerställas.
* Det är önskvärt att försvarsindustrins
strukturering föranpassning till försvarets behov och för att
behållakonkurrensförmåga fortsätter.
* Kompetensbevarande internationellt samarbete
och exportkommer att stödjas. Det internordiska
samarbetet fullföljs.
V.6.1 Allmänt
Försvarsindustrin genomgår globalt en förändring i tre olika avseenden, nämligen
dels en omstrukturering mot koncentration och kapacitetsminskning, dels en
gränsöverskridande samverkan genom avtal och ägande och dels pågår i enstaka
länder uppbyggnad av en egen nationell försvarsindustriell kompetens.
Den europeiska försvarsindustrin kännetecknas sedan slutet av 1980-talet av en
överkapacitet, som lett till fortgående samarbete och internationalisering för
att säkerställa konkurrenskraft och överlevnad. Men utvecklingen har också
medfört att viktiga teknikområden kommit att domineras av ett fåtal eller t.o.m.
enstaka företag, och marknaden kan för respektive försvarsmyndigheter te sig
monopolbetonad i avsaknad av mångfald och konkurrens. Likriktning och
standardisering av komponenter och delsystem kan ge fördelar vad avser
tillgänglighet och ekonomi, men det kan också försvåra utveckling av för egna,
nationella behov anpassade vapensystem.
Sedan år 1975 har de europeiska NATO-länderna haft försvarsmateriellt
samarbete genom en europeisk programgrupp (IEPG). Efter EG-mötet i Maastricht
år 1991 beslöts att även samarbete om försvarsmaterielfrågor skulle inlemmas i
Västeuropeiska Unionen (VEU). För detta ändamål bildades under VEU Western
European Armaments Group (WEAG), i vilken ingår de tidigare medlemmarna i IEPG.
NATO-alliansens Transatlantiska materielsamarbete leds av CNAD (Conference of
National Armaments Directors), som har ansvaret för samordning, standardisering
och harmonisering av NATO:s operativa materielsystem.
Sverige, som står utanför både NATO och Europeiska unionen, har dock i kraft
av egen kompetens goda möjligheter att deltaga i det internationella samarbetet
på teknologi- och materielområdena. Ett betydande försvarsindustriellt samarbete
pågår inom ramen för bilaterala avtal - i enlighet med av statsmakterna
beslutade regler för export av krigsmateriel - såväl mellan myndigheter som
mellan industrier. En utvidgning av sådant samarbete inom Norden pågår och
behandlas i avsnitt V.6.3 och V.6.4 nedan.
FN:s på senare tid starkt ökade multinationella insatser i fredsbevarande
syfte, i vilka Sverige deltar med personal och materiel ur försvarsmakten,
ställer för Sverige nya krav på samordning av operativ försvarsmateriel. Hur
dessa nya krav på standardiserad materiel kan komma att påverka svensk
försvarsindustri kan ännu inte bedömas.
V.6.2 Svensk försvarsindustri
Vad som anfördes om den svenska försvarsindustrin i 1993 års budgetproposition
(1992/93:100 bil. 5) äger i allt väsentligt fortfarande giltighet och ges
följande komplettering.
Den i propositionen nämnda strukturomvandlingen har fortsatt och bl.a. lett
till ytterligare koncentration av försvarsteknologiska resurser inom
Celsiuskoncernen, som härigenom samlat och breddat den systemtekniska
kompetensen.
Planeringen enligt Försvarsmaktsplan 94 sätter gränser för möjligheten att
enbart genom försvarets beställningar behålla kompetens och produktionsresurser
hos ett antal industrier. Det är därför nödvändigt att avgöra vilken kompetens
och vilka resurser som av säkerhetspolitiska skäl och utifrån försvarsmaktens
behov i första hand behöver säkerställas. Bedömningen bör baseras på försvarets
långsiktiga planering och utgå från försvarsmaktens försörjningsbehov vid kris
och i krig.
En viss prioritering av säkerhetspolitiskt viktiga försvarsindustriella
områden har gjorts under senare år, men - med en allmänt vikande marknad - får
den ökad betydelse för att bevara de strategiskt viktigaste delarna av
försvarsteknisk kompetens.
Även vid anskaffning från utlandet bör industriell samverkan förläggas till
prioriterad industri. I anslutning till pågående upphandling av utländska
stridsvagnar har från svensk sida ställts krav på sådan industriell samverkan.
Avsikten är att detta skall leda till ett långsiktigt samarbete som gynnar
svensk försvarsindustri. Valet av utländsk leverantör avgör vilka delar av
svensk försvarsindustri som berörs. Även för övriga större anskaffningar från
utlandet avses samma princip tillämpas.
V.6.3 Svenskt-norskt försvarsmaterielsamarbete
Svenskt-norskt samarbete på försvarsmaterielområdet baseras på ett avtal mellan
de båda ländernas regeringar av år 1983 enligt vilket de båda ländernas
försvarsmyndigheter och försvarsindustrier skall sträva efter ett ökat samarbete
om försvarsmateriel. Handlingsprogram för samarbetet har utarbetats av en
gemensam arbetsgrupp och ett antal möjliga samarbetsprojekt har förtecknats.
Enligt det handlingsprogram, som har undertecknats av de båda ländernas
försvarsministrar den
8 september 1993, utreds möjligheterna för en gemensam svensk-norsk utveckling
och anskaffning av några av nästa generations vapensystem och anges områden som
bedöms lämpliga för samarbete mellan svenska och norska försvarsindustrier.
Avsikten är att genom att utnyttja den samlade försvarsindustriella kompetensen
bevara konkurrenskraft och att undvika dubblerad resursuppbyggnad. Enighet råder
om att de båda länderna skall ses som en gemensam marknad för försvarsmateriel.
V.6.4 Nordiskt försvarsmaterielsamarbete
Vid ett möte mellan de svenska, finska, norska och danska försvarsministrarna i
Viborg i Danmark i november 1992 beslutades att de fyra länderna skulle
tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna för ett utvidgat nordiskt
samarbete på försvarsmateriel-området. Resultatet redovisades vid
försvarsministermöte i Karlskrona den 3 maj 1993. Förutsättningar bedömdes
finnas för att bättre utnyttja de gemensamma resurser som finns för utveckling,
anskaffning och underhåll av försvarsmateriel, om ett ökat samarbete kunde
etableras. Trots vissa skiljaktigheter i policyfrågor finns sammanfallande
intressen beträffande materielplanering, och förutsättningarna för industriellt
sam-arbete bedöms goda. Ministermötet bestämde därför att arbetet fortsätter mot
en konkretisering av försvarsmaterielsamarbetet.
V.6.5 Prioritering av kompetensområden
På grund av en för låg beläggning riskerar delar av försvarsindustrin att
förlora sin höga kompetens. Om så sker, måste Försvarsmakten i framtiden vara
beredd att tillgodose väsentliga behov genom direktanskaffning från utlandet.
För att säkerställa de för försvaret värdefullaste kompetenserna måste i
samband med försvarets materielanskaffning satsas på prioriterade teknikområden.
Generellt är utvecklingskompetens värdefullare än tillverkningsresurser, även om
dessa är väsentliga för lönsamheten.
Försvarsmakten utarbetar tillsammans med Försvarets materielverk och
Försvarets forskningsanstalt en teknologiförsörjningsstrategi avseende
försvarets långsiktiga behov av teknologisk och industriell kompetens.
Resultatet avses utnyttjas för prioritering av kompetensområden.
I avvaktan på slutlig bedömning redovisas i försvarsmaktsplanen en preliminär
prioritering.
De mest angelägna kompetenserna är enligt denna
* De som behövs för att vidmakthålla anskaffade system vid kris ochkrig utan att
vara beroende av stöd utifrån.
* De som behövs för att säkra försörjningen i ett avspärrnings- ellerkrisläge
och i krig.
* De som säkerställer egen förmåga inom prioriterade områden, ochsom andra
länder omger med särskild sekretess.
Varje prioritering innehåller minst två dimensioner. En utgöres av områdets
teknologiska bredd. En annan av nivån, dvs. förmågan till nyutveckling,
vidareutveckling, vidmakthållande och underhåll.
De framtida behov som är mest angelägna att tillgodose finns inom området
"Ledning och telekrigföring". Berörda teknikområden är i första hand:
* sensorteknik (bl.a. spaning, målinmätning, måldatabearbetning ochpenetration)
* programvaruteknik
* kommunikations- och informationsteknik
* signaturanpassningsteknik (medel mot upptäckt och identifiering)
* materialteknik.
I vidmakthållandefasen är de angelägnaste behoven inom flygområdet, pjäs- och
stridsfordonsområdena, fartygs- och robot-områdena.
V.6.6 Konsekvensbedömning
Läget inom olika delområden
V.6.6.1Underhåll
Väsentliga delar av underhållsindustrin förändras från att vara statliga
militära underhållsresurser till att vara en del av det privata näringslivet.
Styrning och samarbetsformer påverkas härav. Försvarsmaktens modernisering och
minskade omfattning minskar även underhållsvolymerna, vilket aktualiserar en
anpassning och omstrukturering. Genom hela 1990-talet förutses
underhållsindustrin finnas kvar med tillräcklig kompetens.
V.6.6.2Försvarselektronik
För att kunna behålla långsiktig nyutvecklingsförmåga inom radar-sensorområdet
behöver i dag befintliga resurser koncentreras, vilket också ökar svensk
radarindustris möjligheter till internationellt samarbete. Ett samgående mellan
företag på sensor- och telekrigområdena som har likartade kompetenser, skulle
ge effektivare utnyttjande av befintliga resurser och säkrare överlevnad för
denna för försvaret värdefulla och sekretessomgärdade industri.
Utvecklingsförmågan inom optronikområdet bedöms kunna bibehållas på nuvarande
nivå, men förutsättningarna på sikt ökar med en koncentration av resurserna.
På flygradioområdet skulle en samordning mellan respektive industriers teknik-
och systemkompetenser behövas för att säkerställa nyutvecklingsförmåga och
vidmakthållande av arvet.
V.6.6.3Robotsystem
Systemkunnandet inom jakt- och attackrobotområdet kommer successivt att förloras
utan nya inhemska eller deltagande i internationella utvecklingsprojekt. Svensk
kompetens ger förutsättningar för ett ökat internationellt samarbete, vilket
skulle öka möjligheterna att bibehålla konkurrenskraftig system- och
utvecklingskompetens. Försvarsmakts-planeringen ger inte förutsättningar att med
enbart svenska beställningar behålla två inhemska robotindustrier med
utvecklingsförmåga.
V.6.6.4Flygplansystem
Förutsättningar finns att behålla vidareutvecklingsförmågan under större delen
av 1990-talet.
V.6.6.5Stridsfordon
Förutsättningar finns att under huvuddelen av 1990-talet behålla viss
vidareutvecklingsförmåga om särskilda satsningar inom området görs.
V.6.6.6Stridsfartyg och marina vapen
Regeringen har påbörjat en översyn av marinens planering och ekonomi för att
skapa förutsättningar för beläggning vid varvsindustrin under år 1994. Avgörande
är dock hur marinen genomför sina rationaliseringar. Läget kan annars leda till
senareläggningar och reduceringar av varvsindustrins beläggning.
På torpedområdet beräknas nyutvecklingsförmågan bibehållas under hela
1990-talet. Utlandssamarbete om torpeder förekommer.
För sjöminor bedöms nyutvecklingsförmågan säkerställd över sekelskiftet.
Utlandssamarbete om sjöminor förekommer.
V.6.6.7Pjäser, lätta vapen och explosivämnen
För vissa pjäser och lätta vapen bedöms vidmakthållandeförmåga kunna behållas
till slutet av 1990-talet enligt nuvarande planering. Ett bibehållande av en
svensk industriresurs bedöms nödvändig för renovering och modifiering av
befintligt stort bestånd av pjäser.
Förutsättningarna för att på längre sikt bedriva explosivämnes-verksamhet inom
landet är osäkra. Inplanerad produktion i svenska anläggningar är begränsad.
Fortsatt utveckling och produktion måste baseras på samverkan med utländska
företag.
V.6.6.8Övrigt
Goda industriella resurser finns inom landet för utveckling och produktion av
kvalificerad militär utbildnings- och övningsmateriel. God exportpotential
bedöms säkerställa kompetens och överlevnad.
Utvecklingsförmågan på området maskeringsmateriel bedöms säkerställd under
större delen av 1990-talet.
V.7 Samlokalisering av I 2/Fo 52 - A 9 i Kristinehamn
Försvarsutskottet har i sitt betänkande 1992/93:FöU9 anfört att de farhågor som
gjorde att utskottet i 1992 års försvarsbeslut inte tog ställning till
fusioneringsort alltjämt råder. Utskottet anförde vidare bl.a. att man såg med
oro på förutsättningarna för att genomföra samlokaliseringen av Värmlands
regemente I 2/Fo 52 och Bergslagens artilleriregemente A 9 i Kristinehamn.
Länsstyrelsen i Värmlands län har nu genomfört miljöprövning av fusionen I
2/Fo 52 - A 9 i Kristinehamn. Den 12 november 1993 fattade länsstyrelsen beslut
att tillåta verksamheten med vissa villkor enl. 5 miljöskyddslagen (1969:387).
De villkor beslutet inehåller kommer enligt Chefen för armén inte att menligt
inverka på I 2 - A 9 utnyttjande av övningsfältet. Vidare har länsstyrelsen
beslutat att viss övningsverksamhet ges en prövotid innan frågan slutgiltigt
avgörs. Slutligen skall mätning av bullerbild vid skjutning med 12,7 mm
ammunition genomföras. Inget av dessa villkor är dock avgörande för fältets
utnyttjande.
Regeringen bedömer att länsstyrelsens beslut i miljöprövningsfrågan medger
att de samlokaliserade förbanden kommer att ha goda möjligheter att uppnå både
rationella och långsiktigt bra övningsbetingelser i Kristinehamn.
Hela eller delar av beslutet kan dock komma att överklagas. Detta kan medföra
vissa tidsmässiga fördröjningar. Överklagas tillståndsbeslutet avgör
Koncessionsnämnden för miljöskydd frågan.
Kommunfullmäktige i Kristinehamns kommun fattade den 28 oktober 1993 beslut om
den fördjupade översiktsplan som är en förutsättning för att hela det nya
närövningsfältet skall kunna tas i bruk.
Byggnation av militärrestaurang m.m. har påbörjats under hösten 1993.
Fortifikationsförvaltningen har påbörjat nödvändig markanskaffning. Regeringen
godkände genom ett beslut den 23 september 1993 ett kontrakt om anskaffning av
mark från Domänverket. Förhandlingar för kvarvarande enskilda markägare pågår
tillsammans med Kristinehamns kommun.
Sammantaget bedömer regeringen att fusionen mellan I 2/Fo 52 och
A 9 i avgörande delar bör kunna vara genomförd före den 1 juli 1994 i enlighet
med riksdagens beslut.
V.8 Samordning Östersund
Chefen för armén fick i 1993 års regleringsbrev, mot bakgrund av riksdagens
beslut (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) i
uppdrag att redovisa hur arméns lokaler i Östersund skall utnyttjas samt inkomma
med en bedömning av huruvida besparingsmålet kan innehållas.
Utgångspunkt för uppdraget var att produktionen i Östersund ytterligare skall
samordnas och rationaliseras. Därvid skall nuvarande anläggningar för Jämtlands
fältjägarregemente (I 5), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Arméns
materielunderhållscentrum (ATC) i huvudsak behållas och försvarsmyndigheter som
hyr lokaler i Östersund flytta till och inrätta sig på befintliga kasernområden.
De civila högskolorna erbjuds lokaler i och utbyggnadsmöjligheter vid ATC:s och
Försvarets förvaltningshögskolas skolhus.
Chefen för armén har till regeringen redovisat hur lokalerna skall utnyttjas
och fullföljer uppdraget att ytterligare samordna och rationalisera verksamheten
i Östersund enligt 1993 års regleringsbrev och erbjuder därmed den civila
högskolan - Mitthögskolan - lokaler. Förberedelser vidtas för att flytta
försvarsmyndigheter som hyr lokaler i Östersund till befintliga kasernområden
senast 1996/97.
Då besparingen för armén inte uppnås helt med denna lösning anmäler Chefen för
armén att den nya myndigheten Försvarsmakten därför ur "samhällsnyttan" bör
kompenseras så att sparmålet kan innehållas. Regeringen har vid beräknandet av
medel för anslaget A 1. Försvarsmakten beaktat detta.
V.9 Verksamhet i Karlsborg respektive Almnäs
Försvarsmaktens organisationsmyndighet har till regeringen redovisat ett uppdrag
att lämna förslag, inklusive kostnader, på verksamhet som är lämplig att
lokalisera till Karlsborg respektive Almnäs.
Av redovisningen framgår att, oavsett finansieringsform, ett överförande av
verksamhet i form av produktion av arméförband till Karlsborg eller Almnäs,
skulle innebära sämre rationalitet vid de förband varifrån verksamheten förs,
och skulle i flertalet fall innebära ett avsteg från den övergripande principen
"likhet i krig och fred".
Någon verksamhet ur marin- eller flygvapenprogrammen vilken är möjlig eller
lämplig att förlägga till dessa orter har inte kunnat identifieras. Detsamma
gäller Försvarets materielverk. Beträffande Försvarets materielverks nuvarande
verksamhet i Karlsborg bör dessutom uppmärksammas att denna berörs av pågående
organisations-översyn inom Försvarets materielverk.
Lokalisering av ett underhållsregemente till Karlsborg har berörts i bl.a.
Försvarsutskottets betänkande 1992/93:FöU9. Om ett sådant alternativ skulle
övervägas måste det beaktas att ett underhålls-regemente, till skillnad från
vanliga regementen, verkar i krig och fred inom ett helt militärområde med stort
beroende av redan befintliga anläggningar. Försvarsmaktens
organisationsmyndighet anser därför att det är olämpligt att lokalisera ett
underhållsregemente till Karlsborg. Dock är försvarsmaktens inriktning att en
underhållsgruppstabskader ur militärområdesunderhållsregemente Syd lokaliseras
till Karlsborg.
I Almnäs kommer identifiering av de lokaler m.m. som ej kommer att utnyttjas
av försvarsmakten att ske. Därefter bör en avveckling av ledigt utrymme
eftersträvas.
Enligt regeringens mening bör inte någon ytterligare verksamhet inom det
militära försvarets nuvarande myndigheter lokaliseras till någon av dessa orter.
Regeringen planerar dock att ge Statskontoret i uppdrag att utreda
förutsättningarna för ett Försvarstekniskt museum i Karlsborg.
V.10 Mobiliserings- och förplägnadsförband
Av riksdagens beslut den (prop. 1992/93:228, bet. 1992/93:FöU11, rskr.
1992/93:386) avseende värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst m.m.
framgår att riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redovisning
till riksdagen vad avser utvecklingen av värnpliktsvolymerna under de närmaste
utbildningsåren.
De volymer som ligger till grund för 1994/95 års produktionsuppdrag till de
regionala produktionsledarna inom armén omfattar ett årligt
grundutbildningsbehov på ca 1 600 värnpliktiga fördelat på ca 1 150
mobiliserings- respektive 450 förplägnadsvärnpliktiga. Dessutom skall från samma
tidpunkt ca 800 kockar i fältförbanden ges utbildning i storkökstjänst del av
tiden för sin utbildning.
De i 1993 års regleringsbrev givna riktlinjerna anger att uppsättningstiden av
berörda förband skall ske under 15 i stället för 12 år. Detta innebär att det
årliga grundutbildningsbehovet av denna orsak från och med 1995/96 minskas med
totalt 270 värnpliktiga fördelat på 190 mobiliserings- respektive 80
förplägnadsvärnpliktiga.
Genom att utnyttja inom marinen merbehovsutbildade kockar för krigsplacering i
förplägnadsförband bedöms den årliga värnplikts-volymen kunna minskas
ytterligare något. Detsamma gäller där den del av den civila personalen som
skall avvecklas genom naturlig avgång och som intill avvecklingstidpunkten kan
utnyttjas för krigsplacering i mobiliserings- eller förplägnadsförband. Dock
måste kravet på krigsorganisationens uppfyllnad vara styrande för den
värnpliktsvolym som årligen tas ut för grundutbildning.
V. 11 Särskilda åtgärder rörande marinförband
Regeringen har med anledning av de ekonomiska problemen i marinen under hösten
1993 ändrat gällande regleringsbrev för marinförbanden två gånger.
Den första ändringen, som beslutades den 23 september 1993, innebar i huvudsak
följande förändringar.
Besparingar på 70 miljoner kr skulle göras på anslaget C 1. Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhet, i första hand genom en minskning av
investeringarna. Vidare skulle 30 miljoner kr sparas på anslaget C 3.
Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Dessa medel skulle användas för att
minska det prognosticerade överskridandet på anslaget C 2. Marinförband:
Anskaffning av materiel. Regeringen uppdrog också åt Försvarets materielverk att
genom förhandlingar med berörda industrier försöka åstadkomma en senareläggning
av vissa betalningar. Avvecklingen av vissa fartyg och förband tidigarelades och
krigsduglighetskraven sänktes med ett steg för vissa förband.
För att skapa förutsättningar för att lösa likviditetsproblemet för budgetåret
1993/94 och även säkerställa marinens operativa förmåga och materiella förnyelse
för resten av försvarsbeslutsperioden beslutade regeringen den 16 december om
ytterligare en ändring av 1993 års regleringsbrev för marinen. Denna ändring
innebär att överskridandena från budgetåret 1992/93 om sammanlagt 400 miljoner
kr skrivs av mot intäkter av försäljning från statliga oljelager.
Chefen för marinen har den 29 november 1993 inkommit med ett underlag med
förslag till förändrad planering för marinförbanden under resten av
försvarsbeslutsperioden.
Chefen för marinen anger där bl.a. att han har identifierat ytterligare
rationaliseringar och verksamhetsreduceringar inom förbandsverk-samheten.
Chefens för marinen förslag till planering av förbands-verksamheten innebär
reduceringar av den ekonomiska ramen under försvarsbeslutsperioden om cirka 500
miljoner kr jämfört med kostnadsnivån 1992/93. Härutöver har Chefen för marinen
föreslagit att vissa resurser skall överföras från planerad materielanskaffning
till förbandsverksamheten. Denna överföring leder till viss senareläggning av
tidigare planerad materielanskaffning.
Vidare har Chefen för marinen enligt Försvarsmaktens organisations-myndighets
planeringsanvisningar föreslagit en tillfällig reducering av krigsdugligheten
för vissa marina förband.
Regeringen anser att detta underlag i huvudsak kan läggas till grund för den
fortsatta planeringen för marinförbanden. Regeringen bedömer att sådana
rationaliseringar och verksamhetsreduceringar som Chefen för marinen har
föreslagit är en förutsättning för att nytt ytstridsfartyg
(YS 2000) skall kunna projekteras under budgetåret 1994/95.
Regeringen avser att ge Försvarsmaktens organisationsmyndighet direktiv att
ytterligare utreda vissa frågor bl.a. rörande stridsfartygsförband och
kustförsvarsförband.
3.2 Ersättningar för kroppsskador
A 2. Ersättningar för kroppsskador
1992/93Utfall70 266 000
1993/94Anslag70 463 000
1994/95Förslag74 198 000
Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring
och statligt personskadeskydd.
Riksförsäkringsverket disponerar anslaget.
Regeringens överväganden
Regeringen gör den bedömningen att anslaget även fortsättningsvis skall utgöra
ett eget anslag. Verksamheten under anslaget är regelstyrd och medel föreslås
därför tilldelas i form av förslagsanslag på 74 198 000.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.godkänner verksamhetsinriktningen av programmetFlygvapnetslednings- och
underhållsförband (avsnitt II.9),
2. till Försvarsmakten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 36 437
839 000 kr,
3. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m.och
utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsramav 7 893 000 000 kr,
4. bemyndigar regeringen att medge beställning av investeringar ibefästningar
m.m. för Försvarsmakten inom en kostnadsram om600 000 000 kr,
5. till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1994/95 anvisarett
förslagsanslag på 74 198 000 kr.
4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter
4.1 Fortifikationsverket
B 1. Fortifikationsverket
1992/93Utgift 1 000 *
1993/94Anslag 1 000 *
1994/95Förslag1 000
* Avser Fortifikationsförvaltningen (FortF).
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr.
123) inrättas den 1 juli 1994 myndigheten Fortifikationsverket (Fortv).
Huvuduppgiften för Fortifikationsverket blir att förvalta Försvarsmaktens
ändamålsfastigheter och annan fast egendom som regeringen bestämmer.
Den nya myndigheten får ett renodlat ansvar som ägarföreträdare och förvaltare
av fastigheterna. Därmed avses ansvar såväl för den juridiska och ekonomiska som
för den tekniska fastighetsförvaltningen.
Myndigheten kommer att ha ca 135 anställda vartill tillkommer resurser för
kontorsservicestöd samt för att fullfölja utländskt samarbetsavtal. Myndigheten
organiseras i en planerings- och stabsavdelning, finans- och ekonomiavdelning,
förvaltningsavdelning samt projektavdelning.
Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994.
Fortifikationsförvaltningens nuvarande projekteringsverksamhet och del av den
regionala byggnadsadministrationen kommer att bedrivas i bolagsform inom
Confortia AB, dotterbolag till Vasakronan AB.
Forskningsavdelningen inom Fortifikationsförvaltningen överförs den
1 januari 1994 till Försvarets forskningsanstalt.
Fortifikationsverket
Utredningen om förvaltning av försvarsfastigheter har inlämnat en
anslagsframställning för Fortifikationsverket och därvid redovisat myndighetens
kommande verksamhet i verksamhetsgrenarna fastighets-förvaltning och
uppdragsverksamhet.
För respektive verksamhetsgren anges mål, resultatkrav samt avkastningskrav.
Verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning har indelats i
- vidmakthållande. Verksamheter som syftar till att bibehållafastigheternas
tekniska funktion och värde,
- investering. Verksamheter som utmynnar i ett köp eller uppförandeav ny- till-
eller ombyggnad,
- avyttring. Verksamheter för avyttring av uppsagda fastigheter.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse avseende
Fortifikationsförvaltningen att årsredovisningen är rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Den av riksdagen beslutade inriktningen för
verksamheten (prop. 1992/93:37, bet.
1992/93:FiU8, rskr.1992/93:123) skall gälla.
Resurser:
B 1. Fortifikationsverket, anslag 1
000 kr
Som tidigare nämnts i avsnitt 1.2.3 skall finansiering av anskaffning och
vidmakthållande av mark, anläggningar och lokaler för Försvarsmakten ske genom
att Fortifikationsverket tar upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen återkommer
i kompletterings-propositionen vad avser låneramens storlek. Regeringen har i
särskilt beslut den 18 november 1993 avgränsat de befästningar m.m. som inte
skall belastas med kapitalkostnader. Finansieringen av dessa särskilda objekt
sker inom ramen för Försvarsmaktens anslag.
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att Fortifikationsförvaltningens verksamhet under
budgetåret 1992/93 i allt väsentligt genomförts enligt regleringsbrevets
anvisningar.
Resultatredovisningen har utvecklats jämfört med föregående år men har
fortfarande mer karaktär av verksamhetsberättelse än en uppföljning av
verksamheten i produktivitets- och effektivitetstermer.
Arbetet med att utveckla specifika resultat och mätmetoder för denna
uppföljning har under året inriktats mot den nya myndigheten
Fortifikationsverket som får delvis ny inriktning för sin verksamhet.
4.2 Försvarets materielverk
B 2. Försvarets materielverk
1992/93Utgift1 159 851 900
1993/94Anslag1 308 172 000
1994/95Förslag 1 000
Försvarets materielverk har f.n. följande uppgifter; programansvar för
delprogrammet Försvarets materielverk; produktion för del-programmet Försvarets
materielverk inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet;
produktion för försvarsmakten inom huvudproduktionsområdena Materielanskaffning
samt Forskning och utveckling; fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad,
Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift; vissa uppgifter som
patentorgan för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet.
Verket har som övergripande mål att inom sitt verksamhetsområde bidra till att
lösa de uppgifter som angetts för försvarsmakten.
Försvarets materielverk
Verket har under budgetåret 1992/93 disponerat följande anslag:
B2. Arméförband: Anskaffning av materiel
C2. Marinförband: Anskaffning av materiel
D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel
E2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel
E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling
F3. Försvarets materielverk
K2. Gemensam försvarsforskning (del)
K5. Anskaffning av materiel för kustbevakningen
Verket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: materielanskaffning m.m.;
drivmedelsförsörjning; förvaltningsservice för myndigheter i Karlstad;
verkstadsdrift; reservmaterielförsörjning.
Resultatredovisningen pekar på att verksamhetsmålen för de olika
verksamhetsgrenarna i huvudsak har nåtts. Verket anger dock att metoderna för
resultatredovisning och uppföljning är under utveckling.
Anslagssparande, ianspråktagen anslagskredit och - i förekommande fall -
överskridande utöver medgiven anslagskredit framgår för de olika anslagen av
följande tabell (miljoner kr och % av tilldelat ramanslag).
Anslag Sparande Kredit Överskridande
mkr mkr mkr
% % %
B 2. 124
3,4
C 2. 52 177
2,3 7,9
D 2. 94
1,2
E 2. 17
12,5
E 4. 112
62,9
F 3. 32
2,7
K 2. 1)
K 5. 15
30,6
1) Se anslaget G 4. Försvarets forskningsanstalt
I sin anslagsframställning utgår verket från den omstruktureringen av
försvarsmakten som görs den 1 juli 1994. De resurser som f.n. disponeras av
verket förutsätts i allt väsentligt komma att disponeras av den nya myndigheten
Försvarsmakten. Verksamheten föreslås bli avgiftsfinansierad.
I en kompletterande anslagsframställning lämnar verket förslag om hur
kapitalförsörjningen skall ske vid övergång till avgiftsfinansierad verksamhet,
begär investeringslån för anskaffning av anläggningstillgångar och lämnar
synpunkter på hur styrning och redovisning skall ske för drivmedels- och
reservmaterielförsörjning.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller en invändning, mot
överskridandet av anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel. Enligt
verket har överskridandet orsakats av bristfällig uppföljning och styrning av
likviditetsläget inom huvudprogrammet Marinförband.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets materielverk skall inom sitt
verksamhetsområde bidra till att lösa de uppgifter
som har angetts för Försvarsmakten.
Resurser:
B 2. Försvarets materielverk, anslag 1 000 kr
Övrigt:
Försvarets materielverks verksamhet bör
avgiftsfinansieras fr.o.m. budgetåret 1994/95.
Resultatbedömning
Materielverkets årsredovisning indikerar att verksamheten bedrivits så att de
uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak bedöms ha nåtts. Årsredovisningen medger
inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelsen.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändning mot
Materielverkets årsredovisning. I avsnitt V.11 Särskilda åtgärder rörande
marinförband redovisas vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av
de ekonomiska problemen inom marinen.
Slutsatser
Inom regeringenskansliet bereds, som nämnts i avsnitt 2.1, LEMO:s skrivelse
Vissa frågor om försvarets materielförsörjning. Samtidigt bereds Materielverkets
kompletterande anslagsframställning. Redan nu bedömer regeringen att
Materielverkets verksamhet bör avgiftsfinansieras, och föreslår således en
avgiftsfinansiering fr.o.m. budgetåret 1994/95. Det ankommer på regeringen att
besluta i de övriga frågor som behandlas i LEMO:s skrivelse och Materielverkets
kompletterande anslagsframställning.
4.3 Värnpliktsverket
B 3. Värnpliktsverket
1992/93Utgift187 158 000
1993/94Anslag209 473 000
1994/95Förslag189 821 000
Värnpliktsverket skall ge stöd och service åt Försvarsmaktens
krigsförbandschefer samt samverka med krigsplacerande chefer i bemanningsfrågor.
Värnpliktsverket
Värnpliktsverket har i sin årsredovisning redovisat vilka åtgärder som vidtagits
för fullgörande av de verksamhetsmål som angetts för myndigheten.
Värnpliktsverket har enligt årsredovisningen ökat stödet och servicen åt lokala
myndighetschefer och krigsförbandschefer inom ramen för VPV/LOKAL (ingår i
Värnpliktsverkets informations-system). Vid 1992/93 budgetårs utgång var
systemet tillgängligt för 81 myndigheter, en ökning med tio jämfört med
föregående år. Värnpliktsverket har vidare gjort vissa förberedelser för en
omlokalisering av Mellersta värnpliktskontoret från Solna till Näsby Park i Täby
kommun.
För att minska antalet värnpliktsavgångar har enligt årsredovisningen en
gemensam arbetsgrupp för värnpliktsfrågor bildats med företrädare för
Värnpliktsverket, Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna m.fl. Arbetsgruppens
rapport har överlämnats till samtliga förband, skolor och andra myndigheter inom
försvarsmakten. Enligt årsredovisningen har Värnpliktsverket inlett en dialog
med Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och militära servicekontorets
reseavdelning i avsikt att minska kostnaderna för värnpliktsresorna.
Värnpliktsverket har fortsatt utvecklingen av verkets informationssystem, det
s.k. VIS-projektet. Verket har också genomfört ett arbete som syftar till ett
införande av en ny typ av krigsplaceringsorder som leder till portobesparingar.
Värnpliktsverket har ett anslagssparande för budgetåret 1992/93 på ca 20
miljoner kr. Detta beror bl.a. på att verkets portokostnader har minskat genom
att krigsplaceringsorder inte sänts ut. Denna besparing är dock inte permanent
utan en del av kostnaderna förskjuts till innevarande budgetår. En del av
anslagssparandet förklaras av att vissa planerade kostnader inom VIS-projektet
faller ut först under budgetåret 1993/94. Verket har redovisat en plan för
utnyttjande av anslagssparandet under budgetåret 1993/94, som bl.a. inbegriper
medel till VIS-projektet.
Riksrevisionsverket bedömer att Värnpliktsverkets årsredovisning är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Inriktningen enligt 1992 års försvarsbeslut ligger
fast.
Resurser:
B 3. Värnpliktsverket, ramanslag 189 821
000 kr
Resultatbedömning
Värnpliktsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med sådan
inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Vidare anser regeringen att
vad Värnpliktsverket anfört om sitt anslagssparande är rimligt.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Värnpliktsverket har i sin anslagsframställning hemställt om
183 miljoner kr. Värnpliktsverket och Försvarsmaktens organisationsmyndighet har
träffat en överenskommelse som innebär att den nya myndigheten Försvarsmakten
kommer att uppdra åt Värnpliktsverket att utföra vissa uppdrag mot ersättning.
Mot denna bakgrund beräknar regeringen medelsbehovet till
189 821 000 kr.
Det bör i detta sammanhang nämnas att Värnpliktsverkets verksamhet kommer att
påverkas av ett genomförande av Pliktutredningens förslag om en ny myndighet för
pliktpersonal. Som nämnts tidigare kommer regeringen i annat sammanhang att
redovisa sina ställningstaganden till Pliktutredningens förslag.
4.4 Militärhögskolan
B 4. Militärhögskolan
1992/93Utgift 82 482 200*
1992/93Utgift 17 170 300**
1993/94Anslag 102 384 000*
1993/94Anslag 16 895 000**
1994/95Förslag 126 069 000
* Avser Militärhögskolan (MHS)
** Avser Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS)
I avsnitt 2.6 föreslår regeringen att en ny myndighet, Militär-högskolan,
inrättas den 1 juli 1994. Myndighetens huvuduppgift föreslås bli att genom
utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad
av såväl militär som civil personal.
Den nya Militärhögskolan föreslås bl.a. överta den verksamhet, som nu bedrivs
av Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. Båda dessa myndigheter
har lämnat årsredovisning för 1992/93 och anslagsframställning för 1994/95.
Militärhögskolan
Militärhögskolan har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande
verksamhetsområden:
- chefskurser
- tekniska chefskurser
- stabskurser
- taktiska kurser
- korta kurser
- metodik och militärhistoria
- särskilda uppdrag.
Av årsredovisningen framgår att målen inom dessa verksamhetsområden i allt
väsentligt uppnåtts. Ett arbete med att finna relevanta mätmetoder och
resultatmått inom resultatredovisningen har inletts och kommer att redovisas för
Försvarsdepartementet senast den
1 februari 1994.
Riksrevisionsverket bedömer att Militärhögskolans årsredovisning är
rättvisande.
Militärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt om medel för ökade
utgifter med 4 101 500 kr. Utgifterna hänför sig huvudsakligen till uppgifter
där kostnadsansvaret enligt skolan bör övertas från Försvarsmakten.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet anser att kostnadsansvaret för
närvarande ej bör ändras och avstyrker en sådan förändring.
Försvarets förvaltningshögskola har i sin årsredovisning redovisat
verksamheten i följande verksamhetsområden:
- utbildning vid högskoleenheten
- utbildning vid organisationsutvecklingsenheten
- forskning, utveckling och övriga uppdrag
Av årsredovisningen framgår, att målen inom dessa verksamhetsområden i allt
väsentligt uppnåtts. Ett uppdrag till högskolan att redovisa utveckling och
konsekvenser av ökad distansundervisning har redovisats för
Försvarsdepartementet den
1 december 1993.
Riksrevisionsverket bedömer att Försvarets förvaltningsskolas årsredovisning
är rättvisande.
Försvarets förvaltningshögskola har i sin anslagsframställning hemställt om
medel för ökade utgifter med 2 935 000 kr. Utgifterna hänför sig huvudsakligen
till utveckling av distansundervisning och vissa forskningsresurser.
Särskilt underlag i denna fråga har infordrats från Försvarsmaktens
organisationsmyndighet, som tillstyrkt högskolans hemställan.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Militärhögskolan skall genom utbildning och
forskning stödja Försvarsmaktens personella
kompetensuppbyggnad av såväl militär som civil
personal.
Resurser:
B 4. Militärhögskolan, Ramanslag126 069 000 kr
Resultatbedömning
Nuvarande Militärhögskolan:
Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta
mål i allt väsentligt nås. Skolans organisation anpassas fortlöpande efter
verksamhetens krav genom att indelningen i linjer och ämnesområden ses över.
Utveckling av mätmetoder och resultatmått för verksamheten pågår. Samverkan
bedrivs och vidareutvecklas med Försvarets förvaltningshögskola och med civila
universitet och högskolor främst i fråga om utbildning samt med Försvarets
forskningsanstalt vad gäller viss forskning.
Nuvarande Försvarets förvaltningshögskola:
Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta
mål i allt väsentligt nås. Skolans organisation anpassas fortlöpande efter
verksamhetens krav bl.a. genom en ändamålsenlig enhetsindelning. Utveckling av
distansutbildning och forskningsresurser pågår. Samverkan bedrivs och
vidareutvecklas med Militärhögskolan och civila högskolor i fråga om forskning
och utbildning.
Slutsatser
Regeringen har inte tillgodosett Militärhögskolans hemställan om ytterligare
medel.
Enligt regeringens uppfattning bör verksamheten vid nuvarande
Förvaltningshögskolan tillföras 1 645 000 kr främst för forskning och utveckling
samt för vidareutveckling inom distansundervisningsområdet.
Mot bakgrund av de överväganden m.m., som ovan redovisats med anledning av
anslagsframställningarna från de båda nuvarande myndigheterna Militärhögskolan
och Försvarets förvaltningshögskola, bör den nya Militärhögskolan tilldelas ett
ramanslag på 126 069 000 kr.
4.5 Försvarets radioanstalt
B 5. Försvarets radioanstalt
1992/93Utgift 362 873 6201)
1993/94Anslag 386 221 000
1994/95Förslag392 492 000
1) Tidigare F 4. Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av
underrättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning.
Denna verksamhet sker enligt den inriktning som regeringen och övriga
uppdragsgivare anger. Vidare skall Radioanstalten utveckla teknisk materiel och
metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet.
Verksamheten är av sådan natur att en närmare redogörelse för den inte bör
lämnas här. Ytterligare information kommer att ges till riksdagens
försvarsutskott i särskild ordning.
Försvarets radioanstalt
Radioanstalten anmäler i sin årsredovisning att verksamheten i allt väsentligt
har bedrivits enligt plan.
Resultatredovisningen är indelad i delprogram. En redogörelse för verksamheten
inom de tre delprogrammen under budgetåret 1992/93 lämnas.
På anslaget F 4. har anslagskrediten utnyttjats med 2 miljoner kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Radioanstalten hemställer att medel för verksamhetens genomförande anvisas med
370 000 000 kr, varav 19 miljoner kr avser viss materielanskaffning.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet avstyrker Radioanstaltens framställning
om extra medel för materielanskaffning.
Försvarets underrättelsenämnd har i sitt yttrande över anslagsframställningen
tillstyrkt behovet av särskilda materielsatsningar.
Regeringens överväganden
Resultatbedömning
Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 bedrivits med
en sådan inriktning att målen för 1992 års försvarsbeslut kan nås.
Slutsats
I likhet med Radioanstalten och Försvarets underrättelsenämnd bedömer regeringen
att medel behöver tillföras för särskild materielanskaffning. Regeringen har
därför vid sitt ställningstagande beräknat medel för att tillgodose ett behov av
förstärkningar inom materielområdet. Regeringen beräknar medelsbehovet under
anslaget till 392 492 000 kr.
Anslaget har budgeterats med hänsyn till övergången till lån i
Riksgäldskontoret.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Fortifikationsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslagpå 1 000
kr,
2 till Försvarets materielverk för budgetåret 1994/95 anvisar ettanslagpå 1
000 kr,
3. till Värnpliktsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 189
821 000 kr,
4. till Militärhögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 126
069 000 kr,
5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på
392 492 000 kr.
5 Totalförsvarets civila del
Inledning
Regeringen beslutade i januari 1993 om anvisningar för det operativa
försvarsförberedelsearbetet inom totalförsvaret. Beslutet, som innebar en
konkretisering av de säkerhetspolitiska och operativa grunderna för 1992 års
totalförsvarsbeslut, har utgjort en viktig utgångspunkt för den programplan för
det civila försvaret som Överstyrelsen för civil beredskap lämnade till
regeringen i september 1993.
I programplanen har, i enlighet med regeringens planerings-anvisningar,
väsentliga preciseringar gjorts när det gäller att bedöma förmågan inom det
civila försvarets funktioner under kriser och i krig. Regeringen anser att det
är angeläget med ett fortsatt arbete på detta område. På sikt kan detta komma
att medföra vissa tyngdpunkts-förskjutningar i beredskapsåtgärdernas inriktning.
Regeringen bedömer i likhet med Överstyrelsen för civil beredskap att
hänsynstagandet till de ändrade planeringsförutsättningarna och preciseringen
ifråga om det civila försvarets förmåga har inneburit att den samlade förmågan
för det civila försvaret kan anses vara något bättre än vad som tidigare har
bedömts. Regeringen vill emellertid betona den osäkerhet som ännu råder om
omfattningen av det militära försvarets behov av stöd från det civila försvaret.
Mot bakgrund av det underlag som redovisas i programplanen anser regeringen
att det förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen för
totalförsvarets civila del som Överstyrelsen för civil beredskap lämnar i
huvudsak är rimligt. Som regeringen har framhållit i avsnitt 1 bör emellertid av
statsfinansiella skäl en minskning göras av resurserna till skyddsrumsbyggandet
med 40 miljoner kr. Den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila
del bör minskas med motsvarande belopp. Regeringen återkommer i det följande med
förslag till medelstilldelning på olika områden.
I anvisningarna för programplaneringen våren 1992 angav regeringen de mål för
funktioner inom totalförsvarets civila del som skulle ligga till grund för
planeringen. Regeringen hade dessförinnan i 1992 års totalförsvarsproposition
informerat riksdagen om de mål som regeringen avsåg att fastställa.
På regeringens uppdrag har Överstyrelsen för civil beredskap i programplanen
lämnat förslag till en revidering av målen. Syftet är att målen - inom ramen för
inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut - i större utsträckning dels skall
uttrycka funktionsförmåga under kriser och i krig, dels skall vara bättre
inbördes balanserade.
De funktionsvisa målen kommer att vara ett viktigt instrument när det gäller
regeringens inriktning av funktioner respektive myndigheter inom totalförsvarets
civila del. Regeringen kommer att besluta om de reviderade målen under våren
1994.
I enlighet med det förslag som lämnats av utredningen om lednings- och
myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) i betänkandet (SOU 1993:95)
Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret, kommer regeringen
senare att uppdra åt Överstyrelsen för civil beredskap att i samråd med de
funktionsansvariga myndigheterna lämna förslag till sammansättning av den
ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.
5.1 Funktionen Civil ledning och samordning
C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning ochsamordning
1992/93Utgift 53 875 1311)
1993/94Anslag 63 114 0001)
1994/95Förslag89 246 000
1) Dåvarande anslaget G 1.
Under anslaget finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt
stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning,
Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling, Kompetensutveckling inom
det civila försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras delar av
verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskyddsberedskap samt
Kommunal beredskap under anslaget.
C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder iledningssystemet
m.m.
1992/93Utgift 77 414 9141)Reservation 93 202 873
1993/94Anslag 87 692 0001)
1994/95Förslag92 007 000
1) Dåvarande anslaget G 2.
Under anslaget finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av
ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar samt statsbidrag
för verksamhetsgrenen Kommunal beredskap.
C 3. Civilbefälhavarna
1992/93Utgift 33 422 0001)
1993/94Anslag 34 831 000
1994/95Förslag35 550 000
1) Dåvarande anslaget G 3 och G 4.
Under anslaget finansieras kostnader för administration samt utbildnings- och
övningsverksamhet.
Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en
resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten
visar att målen har uppnåtts med följande undantag. Vad gäller utbildning och
övning på lokal nivå har inte dessa genomförts i den takt som länsstyrelserna
föranmält till Överstyrelsen. Vad gäller ledningssystemets utveckling har
planerad byggnation av ledningsplatser försenats. Leverans av
signalskyddsmateriel har också försenats.
Överstyrelsen och civilbefälhavarna bedömer att beredskapsläget för funktionen
vid försvarsbeslutsperiodens slut inte är helt godtagbart. Bl.a. är
förstärkningsåtgärder endast påbörjade vid hälften av länsstyrelsens
fredsuppehållsplatser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
På nuvarande anslaget G 1., blivande anslaget C 1. Civil ledning och
samordning, finns ett anslagssparande på 7 615 805 kr.
I samtliga årsredovisningar har eventuella avvikelser från resultatkraven
angetts; dock har anledningen till avvikelsen redovisats i varierande
omfattning. Utveckling av myndigheternas produktivitet redovisas och det görs en
kvalitetsmässig bedömning.
Civilbefälhavarna har i redovisningshänseende inte varit självständiga
myndigheter utan ingått i respektive länsstyrelses redovisning. Detta innebär
att de inte har varit bokföringsskyldiga enligt bokföringsförordningen
(1979:1212).
Av civilbefälhavarnas anslagsredovisningar framgår ett samlat anslagssparande
på 1,4 miljoner kr. Sparandet hänför sig i huvudsak till minskade
personalkostnader till följd av förestående omorganisationer och inställda
ledningsövningar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Sammantaget innebär regeringens bedömning att
nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även
för budgetåret 1994/95.
Resurser:
C 1. Överstyrelsen för civil beredskap:
Civil ledning och samordning,
ramanslag 89 246 000 kr
C 2. Överstyrelsen för civil beredskap:
Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m.,
reservationsanslag 92 007 000 kr
C 3. Civilbefälhavarna, ramanslag35 550 000 kr
I anslaget har beräknats medel för flyttning till
nya lokaler för Civilbefälhavaren i Mellersta
civilområdet med ett engångsbelopp om 320 000 kr.
Till anslaget C 1. har tillförts 24 730 000 kr från förutvarande anslaget K 2.
Gemensam försvarsforskning.
Överstyrelsen för civil beredskap är inte längre funktionsansvarig myndighet
för den kyrkliga beredskapen och funktionen Kyrklig beredskap finns inte längre
(prop. 1992/93:100, bil. 5, s. 139). Vid beräkningen av anslaget C 1. har tagits
hänsyn till att 200 000 kr förts över till trettonde huvudtitelns anslag C 1.
Stöd till trossamfund för att utgöra del av medel som avses utges till Svenska
Kyrkans Centralstyrelse i dess uppgift att leda och samordna den kyrkliga
beredskapen för de kyrkliga kommunerna, vissa frikyrkliga samfund och de
icke-kristna samfunden.
Enligt prop. 1990/91:150 (bil. 1.1. sid 69-73) skall myndigheterna budgetera
sina anslag exklusive mervärdesskatt. Beloppet på den beräknade mervärdesskatten
under anslaget C 2. har överskattats och korrigeras engångsvis med 4 833 026 kr.
Till anslaget C 3. har tillförts 650 000 kr från anslaget A 1. Länsstyrelserna
m.m. på trettonde huvudtiteln. Medlen har beräknats med hänsyn till att
civilbefälhavarna fr.o.m. budgetåret 1994/95 i sin helhet skall tillämpa
bokföringsförordningen (1979:1212).
Regeringen har efter riksdagens godkännande beslutat att fr.o.m. den 1 juli
1994 inrätta två nya myndigheter, benämnda Civilbefälhavaren i Södra respektive
Norra civilområdet. Kanslierna lokaliseras till Malmö respektive Luleå.
Samtidigt upphör myndigheterna Civilbefälhavaren i Södra, Västra, Nedre
Norrlands och Övre Norrlands civilområde.
Resultatbedömning
Resultaten visar att målen har uppnåtts, med vissa undantag. Dessa brister
åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap inom sitt ansvarsområde med början
under innevarande budgetår och föranleder därför inte några särskilda åtgärder
från regeringens sida.
Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran.
Civilbefälhavarnas årsredovisningar uppvisar skiftande kvalitet till
utformning och innehåll myndigheterna emellan. Kvantitativt har myndigheterna i
stort sett uppfyllt de i regleringsbrevet ställda resultatkraven. Svårigheter
att hitta bra effektbeskrivningar föreligger. Försök till effektbeskrivningar
har dock gjorts. Vissa brister finns, av skäl som tidigare nämnts, i den
ekonomiska delen. I och med att tre civilbefälhavarmyndigheter för budgetåret
1993/94 har fått egna myndighetskoder hos Riksrevisionsverket och således för
budgetåret 1994/95 blir bokföringspliktiga kan förväntas en mer
tillfredsställande redovisning. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 kommer samtliga
civil-befälhavare att ha egna myndighetskoder.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning ochsamordning för
budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på
89 246 000 kr,
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder iledningssystemet
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ettreservationsanslag på 92 007 000 kr,
3. till Civilbefälhavarna för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på35 550
000 kr.
5.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänstm.m.
5.2.1Statens räddningsverk
D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst
1992/93Utgift 680 125 000
1993/94Anslag 683 094 000
1994/95Förslag716 603 0001)
1) I beloppet har medel beräknats för de frivilliga försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet.
Anslaget omfattar kostnader för Statens räddningsverks uppdrag att bedriva
verksamhet inom bl.a. ledning och samordning, tillsyn och rådgivning,
information, utbildning och övning samt materielförsörjning.
Anslaget har beräknats med hänsyn till övergången till lån i
Riksgäldskontoret.
Medel för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildnings-verksamhet har,
för den civila delen av totalförsvaret, tidigare anvisats över förutvarande
anslaget H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av
totalförsvaret m.m.
D 2. Skyddsrum m.m.
1992/93Utgift541 942 000
1993/94Anslag495 613 000
1994/95Förslag453 731 000
Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning m.m. för
produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av ersättning m.m. för att
anordna skydd för befolkningen. Som regeringen har anfört i det föregående bör
anslaget minskas med 40 000 000 kr jämfört med det av Statens räddningsverk
begärda beloppet.
På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten
att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1993 totalt 1 390 365 kr.
För budgetåret 1994/95 bedöms behovet av nya bemyndiganden till 368 000 000 kr.
Av dessa avser 290 000 000 kr bemyndiganden för skyddsrum och 78 000 000 kr
bemyndiganden för ledningscentraler.
D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
1993/94Anslag25 000 000
1994/95Förslag25 000 000
Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års
kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29,
rskr. 1985/86:345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor.
D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.
1992/93Utgift47 042 877
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader
vid genomförda räddningstjänstinsatser, bekämpnings-operationer till sjöss,
hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor.
Statens räddningsverk
Resultatredovisningen utgörs i allt väsentligt av en beskrivning av genomförd
verksamhet under budgetåret 1992/93 utan redovisning av ekonomiskt resultat. I
de av myndigheten redovisade verksamhetsmålen har tyngdpunkten lagts på
prestationer (produktion) snarare än på de förändringar i samhället som
prestationerna givit upphov till (effekter).
Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 har i
huvudsak återredovisats.
På nuvarande anslaget H 1., blivande anslaget D 1. Befolkningsskydd och
räddningstjänst, finns ett anslagssparande på 4 899 000 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Statens räddningsverk har i sin anslagsframställning ett tilläggs-yrkande om
medel för att bedriva försöksverksamhet med att utbilda vapenfria
tjänstepliktiga till brandmän och befäl för krigsorganisationen.
Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1994/95 -
1998/99 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen har
krigsräddningstjänstens beredskap inför ett strategiskt överfall totalt sett
försämrats på grund av de besparingar i övningsverksamheten som gjorts till
följd av 1992 års stabiliseringsproposition för budgetåret 1993/94.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i
allt väsentligt fast.
Resurser:
D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst,
ramanslag 716 603 000 kr
D 2. Skyddsrum m.m.,
förslagsanslag 453 731 000 kr
D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskredoch andra
naturolyckor,
anslag 25 000 000 kr
D 4. Ersättning för verksamhet vidräddningstjänst m.m.,
förslagsanslag 1 000 kr
Till anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har överförts 49 314
000 kr från det förutvarande anslaget H 5. Frivilliga försvarsorganisationer
inom den civila delen av totalförsvaret m.m., för de frivilliga
försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet.
I syfte att skapa bättre förutsättningar för en ändamålsenlig ekonomihantering
mellan länsstyrelserna och Statens räddningsverk har 937 000 kr överförts från
anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst till anslaget A 1.
Länsstyrelserna m.m. på trettonde huvudtiteln.
För att kunna genomföra LEMO:s förslag i fråga om utbildningsledarnas
organisatoriska hemvist, enligt vad regeringen föreslagit i avsnitt 2, redan den
1 juli 1994 har 15 240 000 kr överförts från anslaget D 1. Befolkningsskydd och
räddningstjänst till anslaget
A 1. Länsstyrelserna m.m. på trettonde huvudtiteln.
Resultatbedömning
Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 har i
huvudsak återredovisats. Fortsatt arbete fordras dock när det gäller att utforma
resultatredovisningen efter den ekonomiska redovisningen.
För en samlad bedömning av de frivilliga försvarsorganisationernas
årsredovisning hänvisas till anslaget E 2. Stöd till frivilliga
försvars-organisationer inom totalförsvaret.
Slutsatser
Regeringen lämnar utan bifall det av Statens räddningsverk framförda
tilläggsyrkandet. Sammantaget ligger inriktningen för försvarsbesluts-perioden i
allt väsentligt fast.
5.2.2Vapenfristyrelsen
D 6. Vapenfristyrelsen
1992/93Utgift12 499 908
1993/94Anslag13 754 000
1994/95Förslag14 103 000
D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga
1992/93Utgift137 518 964
1993/94Anslag119 499 000
1994/95Förslag130 018 000
Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till
vapenfri tjänst, ombesörja uttagning till tjänstgöring, registrering och
redovisning av vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen har ansvaret för att
vapenfria tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Denna verksamhet
budgeteras under anslaget D 6. Vapenfristyrelsen. Till styrelsens uppgifter hör
även att administrera de förmåner som tillkommer de vapenfria under deras
utbildningstid. Förmåner och andra kostnader för de vapenfria budgeteras under
anslaget D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga.
Vapenfristyrelsen
Vapenfristyrelsen har i sin årsredovisning delat in sin verksamhet i prövning
samt grund- och repetitionsutbildning. Under verksamhets-grenen utbildning
redovisas särskilt försök med utbildning till räddningsman respektive
sjukvårdare. Vidare redovisas utvecklingen av antalet avgångar under
grundutbildningstiden. De särskilda resultat-kraven avseende antalet vapenfria
som skall genomföra grund- respektive repetitionsutbildning, redovisas. Vidare
redovisas vissa effektmått såsom t.ex. föryngringen inom funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 1 231 719 kr.
Styrelsens förklaring är uppkomna personalvakanser.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Vapenfristyrelsen har föreslagit en ändring i lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst med innebörden att gränsen för lägsta antal utbildningsdagar skall tas
bort för att utbildningen för vissa befattningar i krigsorganisationen på ett
bättre sätt skall svara mot befattningens behov.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Vapenfristyrelsen skall pröva ärenden om tillstånd
till vapenfri tjänst samt svara för uttagning till
tjänstgöring, registrering och redovisning av
vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen skall
vidare ha ansvaret för att vapenfria
tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras.
Resurser:
D 6. Vapenfristyrelsen,
ramanslag 14 103 000 kr
D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria
tjänstepliktiga,
förslagsanslag 130 018 000 kr
Resultatbedömning
Vapenfristyrelsens resultatredovisning visar att styrelsen i stort uppfyller de
verksamhetsmål och resultatkrav som regeringen angivit i regleringsbrevet. Dock
bör en vidareutveckling av resultat-redovisningen ske. Ett sådant arbete har
påbörjats.
Här bör nämnas att Vapenfristyrelsens verksamhet påverkas av ett genomförande
av Pliktutredningens förslag om en ny myndighet för pliktpersonal för
totalförsvaret. Som tidigare nämnts (avsnitt 2.2) kommer regeringen i annat
sammanhang att redovisa sina ställnings-taganden till Pliktutredningens
betänkande (SOU 1992:139) Totalförsvarsplikt. I detta sammanhang kommer även
Vapenfristyrelsens förslag om en ändring i lagen (1966:413) om vapenfritjänst
att behandlas.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1994/95anvisar ett
ramanslag på 716 603 000 kr,
2. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ettförslagsanslag på 453
731 000 kr,
3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1994/95 medge attersättning utgår
för beställningar av skyddsrum m.m. inom enkostnadsram på 368 000 000 kr,
4. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m.för budgetåret
1994/95 på grund av ett eventuelltunderutnyttjande av anslaget för budgetåret
1993/94,
5. till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andranaturolyckorför
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
25 000 000 kr,
6. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.förbudgetåret
1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
7. till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 14
103 000 kr,
8. till Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret1994/95
anvisar ett förslagsanslag på 130 018 000 kr.
5.3 Funktionen Psykologiskt försvar
5.3.1Styrelsen för psykologiskt försvar
E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar
1992/93Utgift 10 050 414
1993/94Anslag 10 439 000
1994/95Förslag14 631 000
Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag
att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning
samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. I anslaget ingår även
kostnader för vissa uppgifter som tidigare åvilat Delegationen för
icke-militärt motstånd samt bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.
Styrelsen för psykologiskt försvar
På nuvarande anslaget I 1., blivande anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt
försvar, har anslagskrediten utnyttjats med 197 099 kr, vilket ligger inom ramen
för tilldelad anslagskredit.
Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1994/95 -
1998/99 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen är
beredskapen inför ett strategiskt överfall god, medan de centrala myndigheternas
förmåga att omedelbart kunna samordna sin information är osäker. Förmågan att
tidigt avslöja och minska effekterna av en angripares psykologiska krigföring
bedöms som mycket god. Likaså är förmågan till samordning av
myndighetsinformation liksom förmågan att förmedla den via medier god.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i
allt väsentligt fast, även med beaktande av de nya
uppgifter som tillförts Styrelsen för psykologiskt
försvar.
Resurser:
E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar,
ramanslag 14 631 000 kr
Under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar beräknas
593 000 kr för tillkommande uppgifter inom området icke-militärt motstånd samt 3
395 000 kr i bidrag till Centralförbundets Folk och Försvar verksamhet. Medel
härför anvisas för närvarande under anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom
Försvarsdepartementets område.
Resultatbedömning
Verksamheten har under budgetåret 1992/93 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet
uppställda resultatkraven. Fortsatt arbete fordras dock när det gäller
beskrivning av effekter av verksamheten.
Slutsatser
Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast.
5.3.2Frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
1994/95Förslag97 851 000 1)
1) Anslaget var tidigare del av förutvarande anslagen F 7. Frivilliga
försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. och H 5.
Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m.
Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som bedrivs av de
frivilliga försvarsorganisationer som anges i kungörelsen (1970:301) om
frivillig försvarsverksamhet.
Frivilliga försvarsorganisationer tilldelas statsbidrag och omfattas inte av
den för myndigheter gällande förordningen (1993:134) om myndigheters
årsredovisningar och anslagsframställningar.
Statens räddningsverk har i enlighet med i regleringsbrevet för budgetåret
1992/93 ställda återrapporteringskrav redovisat antal rekrytarade och utbildade
hemskyddsombud samt antalet repititions-utbildade frivilliga.
Vid utgången av budgetåret 1992/93 hade 32 000 hemskyddsombud rekryterats. Av
dessa har 23 000 hemskyddsombud grundutbildats, vilket inte fullt ut uppfyller
de i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 ställda kravet på 30 000 utbildade
vid budgetårets utgång.
För frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av
totalförsvaret har de i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 ställda
resultatkrav och återrapporteringskraven uppfyllts.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i
allt väsentligt fast.
Resurser:
E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
inom
totalförsvaret,
anslag 97 851 000 kr
Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk
och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och
fördelar medlen till de frivilliga
försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av
statsbidrag.
Resultatbedömning
Verksamheten har under budgetåret 1992/93 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet
uppställda resultatkraven.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1994/95anvisar ett
ramanslag på 14 631 000 kr,
2. till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaretför
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 97 851 000 kr.
5.4 Funktionen Försörjning med industrivaror
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning medindustrivaror
1992/93Utfall 80 339 8671)
1993/94Anslag 81 665 0001)
1994/95Förslag80 809 000
1) Dåvarande anslaget J 1.
Under anslaget finansieras verksamhetsgrenarna Administrativt stöd,
Funktionsledning samt delar av Försörjning med industrivaror. Därutöver
redovisas kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten.
F 2.Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder
1992/93Utfall 143 450 7611) Reservation 192 261 776
1993/94Anslag 9 246 0001)
1994/95Förslag 23 096 000
1) Dåvarande anslaget J 2.
Under anslaget finansieras huvuddelen av verksamhetsgrenen Försörjning med
industrivaror.
F 3.Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader
1992/93Utfall167 939 9571)
1993/94Anslag167 950 0001)
1994/95Förslag167 950 000
1) Dåvarande anslaget J 3.
Under anslaget finansieras kapitalkostnader för funktionen.
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster tillföljd av
statliga beredskapsgarantier m.m.
1992/93Utfall -1)
1993/94Anslag 1 0001)
1994/95Förslag1 000
1) Dåvarande anslaget J 4.
Överstyrelsen för civil beredskap
Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en
resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar.
Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har återredovisats. Resultaten
visar att målen har uppnåtts med undantag för att omstrukturering av
beredskapslager inte genomförts i planerad omfattning.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
På nuvarande anslaget G 1. Försörjning med industrivaror, finns ett
överutnyttjande på 968 769 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad
anslagskredit.
Överstyrelsen rapporterar att beredskapsläget för funktionen vid
försvarsbeslutsperiodens slut, med vissa reservationer, är godtagbart vad gäller
förmågan vid strategiskt överfall men att förmågan vid angrepp efter, vad
Överstyrelsen anger som politisk förvarning, inte är godtagbar.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Sammantaget innebär regeringens bedömning att
nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även
för budgetåret 1994/95.
Resurser:
F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning
med industrivaror,
ramanslag 80 809 000 kr
F 2. Överstyrelsen för civil beredskap:
Industriella åtgärder,
reservationsanslag 23 096 000 kr
F 3. Överstyrelsen för civil beredskap:
Kapitalkostnader,förslagsanslag 167 950 000 kr
F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande
av förlustertill följd av statliga beredskapsgarantier
m.m.,
förslaganslag 1 000 kr
I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga
statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har
1 058 000 kr beräknats under anslaget F 1. för statistik om varor i stället för
under sjunde huvudtitelns anslag D 8.. Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen
mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8
anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.
Enligt prop. 1990/91:150 (bil. 1.1., sid 69-73) skall myndigheterna budgetera
sina anslag exklusive mervärdesskatt. Beloppet på den beräknade mervärdesskatten
under anslaget F 2. har överskattats och korrigeras engångsvis med 11 731 710
kr.
Resultatbedömning
Resultaten visar att målen har uppnåtts med undantag för omstruktureringstakten
vad gäller beredskapslagret. Beredskapsläget vad gäller angrepp med, vad
Överstyrelsen anger som politisk förvarning, bedöms inte bli godtagbart vid
slutet av försvarsbeslutsperioden.
Slutsatser
Åtgärder vad gäller omstrukturering av beredskapslagret vidtas under innevarande
budgetår. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning medindustrivaror för
budgetåret 1994/95 anvisarett ramanslag på
80 809 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 100 000 000kr godkänna
avtal om nya beredskapslån som medförutbetalningar under senare budgetår,
3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder förbudgetåret
1994/95 anvisarett reservationsanslag på
23 096 000 kr,
4. till anslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnaderför
budgetåret 1994/95 anvisarettförslagsanslag på
167 950 000 kr,
5. till anslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande avförluster till
följd av statliga beredskapsgarantier m.m.förbudgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
5.5 Funktioner hörande till andra departement
För vissa funktioner redogör regeringen i andra bilagor i budgetpropositionen. I
syfte att ge en bättre överblick för de samlade anslagen till totalförsvarets
civila del lämnas här en kort redogörelse för dels beredskapsläge (förmåga),
dels förslag för dessa funktioner.
5.5.1Hälso- och sjukvård
Överstyrelsen för civil beredskap anser i fråga om beredskapsläget att
kapaciteten är godtagbar även om det finns brister främst när det gäller akuta
sjuktransporter och akutsjukhusens driftsäkerhet samt vissa läkemedel och
sjukvårdsmateriel.
Regeringen föreslår i Socialdepartementets bilaga till propositionen att för
budgetåret 1994/95 167,916 miljoner kr anvisas inom funktionen Hälso- och
sjukvård m.m. inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila
del.
5.5.2Telekommunikationer
I fråga om beredskapsläget anger Överstyrelsen för civil beredskap att den
robusthet som av både freds- och krigssäkerhetsskäl efter hand byggs in i
telenätet utgör grunden för telekommunikationernas uthållighet.
Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett aktiebolag, Telia AB. Ansvaret
för funktionen Telekommunikationer överfördes vid samma tidpunkt till
Telestyrelsen.
Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till
budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 225,104 miljoner kr anvisas inom
funktionen Telekommunikationer från den ekonomiska planeringsramen för
totalförsvarets civila del.
5.5.3Transporter
Enligt Överstyrelsen för civil beredskap är beredskapsläget för de olika
delfunktionerna varierande.
Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till
budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 163,418 miljoner kr anvisas inom
funktionen Transporter inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets
civila del.
5.5.4Livsmedelsförsörjning
Enligt Överstyrelsens för civil beredskap kommer beredskapsläget för funktionen
att vara godtagbart vid försvarsbeslutsperiodens slut. Nya
planeringsförutsättningar har medfört att funktionens lagringsmål kunnat sänkas.
Av programplanen framgår samtidigt att förmågan när det gäller försörjning med
dricksvatten samt skyddet mot ABC-stridsmedel behöver förbättras.
Regeringen föreslår i Jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen
att för budgetåret 1994/95 64,725 miljoner kr anvisas för investeringar i och
driftskostnader för beredskapslagring av insatsvaror och livsmedel m.m. Av detta
belopp ingår 7,709 miljoner kr i den ekonomiska planeringsramen för
totalförsvarets civila del. Regeringen föreslår vidare att 216,5 miljoner kr
anvisas för drift av lager, varav 579 000 kr ingår i den ekonomiska
planeringsramen.
Regeringen kommer senare, i perspektivet av ett medlemskap i europeiska
unionen (EU) och gällande planeringsförutsättningar, att låta genomföra en
översyn av beredskapen inom livsmedelsområdet.
5.5.5Arbetskraft
I Överstyrelsens för civil beredskap programplan redovisas att
personalplanläggningsläget som helhet bedöms som godtagbart. För de frivilliga
försvarsorganisationerna redovisas fortfarande stora brister avseende antalet
frivillig personal i relation till nuvarande mål för rekryteringen.
Regeringen föreslår i Arbetsmarknadsdepartementets bilaga till
budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 1,548 miljoner kr anvisas från
den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del för
beredskapsåtgärder inom funktionen Arbetskraft.
Regeringen har i det föregående lämnat förslag beträffande Vapenfristyrelsens
verksamhetsområde och i fråga om de frivilliga försvarsorganisationerna.
5.5.6Energiförsörjning
1993 års oljelagringsutredning (dir. 1993:18) lämnade i september 1993
delbetänkandet (SOU 1993:87) Beredskapslagring av olja. Utredningen föreslår
bl.a. att beredskapslagringen av olja för neutralitets- och krigssituationen
skall minskas kraftigt. Förslaget bereds f.n. inom regeringskansliet.
I enlighet med sina direktiv överväger Ellagstiftningsutredningen
(dir. 1992:39) vissa frågor om organisationen av beredskapen på elområdet.
Överstyrelsen för civil beredskap anför i programplanen att det f.n. är svårt
att bedöma beredskapsläget för funktionen mot bakgrund av de oklarheter om
förutsättningarna för beredskapen som de ovan nämnda utredningarna medför.
Regeringen föreslår i Näringsdepartementets bilaga till budget-propositionen
att för budgetåret 1994/95 67,412 miljoner kr anvisas inom funktionen
Energiförsörjning inom den ekonomiska planerings-ramen för totalförsvarets
civila del.
5.5.7Övriga funktioner
I föregående avsnitt har behandlats de funktioner som tilldelas medel inom den
ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del.
Förutom dessa funktioner ingår i totalförsvarets civila del funktionerna
Domstolsväsende m.m., Ordning och säkerhet m.m., Kriminalvård, Utrikeshandel,
Socialförsäkring m.m., Postbefordran, Enskild försäkring m.m., Skatte- och
uppbördsväsende, Flyktingverksamhet samt Landskaps- och fastighetsinformation.
6 Övrig verksamhet
6.1 Krigsarkivet
G 1. Krigsarkivet
1992/93Utgift 11 558 557
1993/94Anslag 15 447 000
1994/95Förslag18 053 0001)
1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade
hyreskostnader.
Krigsarkivet är arkivmyndighet för de myndigheter som hör till
Försvarsdepartementets område.
Krigsarkivet
Krigsarkivet har i sin årsredovisning, avsnittet resultatredovisning, delat in
sin verksamhet i myndighetsstöd, depåtjänst och forskningsstöd. För varje
verksamhetsgren redovisas mål, ianspråktagna resurser, slutprestationer och
vissa enhetskostnader. Redovisningen indikerar att de uppställda målen nåtts.
Dock, framhåller myndigheten, kan kvaliteten på myndighetens tjänster för
närvarande inte belysas ur ett externt och oberoende perspektiv. Det av
regeringen angivna verksamhetsmålet, att ägna särskild uppmärksamhet åt den
pågående omstruktureringen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde,
bedömer myndigheten bör ligga fast till utgången av år 1995. Vidare framhålls
att verksamhetens fasta kostnader i princip är för höga för att ge tillräckligt
ekonomiskt utrymme för önskvärda och angelägna insatser. Målet är att skapa
detta utrymme genom att inom en femårsperiod sänka lokalkostnaderna för
arkivförvaring med 10 %.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande.
I sin anslagsframställning utgår Krigsarkivet från att nuvarande mål och
resursutrymme i princip kvarstår. Myndigheten framför att eftersom den har en
stor andel fasta kostnader för sin verksamhet skulle ett minskat resursutrymme
få tas ut på i och för sig angelägna, men tekniskt sett rörligare insatsområden,
såsom rådgivningsverksamheten, långsiktigare depåarbeten samt aktiva
forskningsfrämjande insatser.
Regeringen har bl.a. mot bakgrund av myndighetens redovisade resursbild
nyligen givit Statskontoret ett uppdrag rörande vissa frågor om Krigsarkivet.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Krigsarkivet skall verka för god arkivvård hos
myndigheterna, bevara och vårda arkiv i
Krigsarkivet samt göra arkiv tillgängliga för
kultur, forskning och offentlig insyn.
Resurser:
G 1. Krigsarkivet,
ramanslag 18 053 000 kr
Resultatbedömning
Krigsarkivets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
6.2 Statens försvarshistoriska museer
G 2. Statens försvarshistoriska museer
1992/93Utgift 24 327 408
1993/94Anslag 40 013 000
1994/95Förslag44 879 0001)
1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade
hyreskostnader.
Statens försvarshistoriska museer är museimyndighet inom
Försvarsdepartementets område. Museiverksamheten bedrivs i huvudsak i tre
etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och
Flygvapenmuseum i Linköping.
Statens försvarshistoriska museer
Av Statens försvarshistoriska museers årsredovisning framgår att
verksamhetsmålet enligt regleringsbrevet avseende byggnadsfrågor varit den
dominerande uppgiften för myndighetens centrala ledning samt att en betydande
del av armémuseiverksamheten knutits till regleringsbrevets verksamhetsmål
avseende åtgärder i samband med försvarets organisation.
Anslagsredovisningen visar ett sparande på 661 555 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att myndighetens
årsredovisning är rättvisande.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Statens försvarshistoriska museer skall samla och
bevara föremål av betydelse för kunskapen om det
svenska försvarets verksamhet, verka för att
kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt
främja och bedriva forskning i för verksamheten
relevanta ämnen.
Resurser:
G 2. Statens försvarshistoriska museer,
ramanslag 44 879 000 kr
Resultatbedömning
Statens försvarshistoriska museers årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort kan nås. Så som regeringen
också angett i regleringsbrevet för innevarande budgetår bör myndigheten
utveckla sin resultatredovisning särskilt vad avser prestationer inom de olika
verksamhetsgrenarna och deras kostnader.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Häri ingår det fortsatta
arbetet med projekteringen av ett nytt marinmuseum i Karlskrona.
6.3 Kustbevakningen
G 3. Kustbevakningen
1992/93Utgift301 578 016
1993/94Anslag291 481 000
1994/95Förslag312 853 000
Kustbevakningen har att i enlighet med särskilda föreskrifter bedriva
sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt
miljöräddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen
Kustbevakningen ökade budgetåret 1992/93 sin närvaro till sjöss och genomförde
ca 153 000 fartygstimmar. När det gäller miljö- och sjöräddningstjänst har
Kustbevakningen i samtliga genomförda bekämpningsoperationer påbörjat insatserna
inom de angivna tidskraven.
Kustbevakningen redovisade för budgetåret 1992/93 ett anslagssparande på 130
807 kr.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
I anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 begär Kustbevakningen ett ökat
anslag, eftersom myndigheten bedömer det svårt att i ett längre perspektiv
upprätthålla nuvarande förmåga med hänsyn till de ökade krav som ställs på
verksamheten. Enligt Kustbevakningen har myndighetens uppgifter utökats i och
med inrättande av en ekonomisk zon, Sveriges närmande till EG samt omställningen
i Central- och Östeuropa och i Ryssland. Om inte ytterligare medel tillförs,
kommer Kustbevakningen att få svårt att uppfylla de långsiktiga mål som satts
upp för myndigheten.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Kustbevakningen skall inom sitt ansvarsområde
åstadkomma en effektiv övervakning av svenskt
sjöterritorium och svensk ekonomisk zon samt hålla
en hög beredskap för miljöräddnings-tjänst till sjöss
och för sjöräddningstjänst.
Resurser:
G 3. Kustbevakningen,
ramanslag 312 853 000 kr
Regeringen föreslår att nuvarande anslaget K 5. Anskaffning av materiel för
Kustbevakningen upphör i och med utgången av budgetåret 1993/94. Kustbevakningen
skall fr.o.m. den 1 juli 1994 finansiera samtliga investeringar i
anläggningstillgångar med lån i Riksgäldskontoret. Anslaget G 3. Kustbevakningen
har för budgetåret 1994/95 beräknats med beaktande av denna förändring. Den
föreslagna förändringen i finansiering av Försvarets materielverk innebär att 3
miljoner kr av materielverkets förvaltningsanslag har överförts till
Kustbevakningens anslag.
Resultatbedömning
Regeringen kan konstatera att Kustbevakningen i allt väsentligt nått upp till de
mål, med avseende på verksamheten, som anges för myndigheten i regleringsbrevet.
Slutsatser
Kustbevakningens verksamhet måste för framtiden i större utsträckning än
hittills inriktas mot tydligare effektmål. Ett riktmärke för den långsiktiga
verksamhetsinriktningen skall vara att åstadkomma en påtagligt ökad närvaro till
sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och sjöräddningstjänst samt minst
bibehållen nivå för övrig serviceverksamhet.
Regeringen har nyligen beslutat att en parlamentarisk utredning skall
tillkallas för att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och
effektivisera den statliga maritima verksamheten. Utredningensarbetet kommer att
beröra bl.a. Kustbevakningens verksamhet. I avvaktan på resultatet av bl.a.
denna översyn skall den nuvarande inriktningen för verksamheten gälla.
Kustbevakningen bör inte nu tillföras ytterligare medel.
6.4 Försvarets forskningsanstalt
G 4. Försvarets forskningsanstalt
1992/93Utgift --1)
1993/94Anslag 1 0002)
1994/95Förslag1 000
1) Dåvarande anslagsbeteckning: K3. Försvarets forskningsanstalt:
Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet
2) Nuvarande anslagsbeteckning: K3. Försvarets forskningsanstalt:
Avgiftsfinansierad verksamhet
G 5. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
1992/93Utgift 478 631 9391)
1993/94Anslag 465 647 0001)
1994/95Förslag109 234 000
1) Nuvarande anslagsbeteckning: K2. Gemensam försvarsforskning
Försvarets forskningsanstalt är central myndighet med huvuduppgift att bedriva
forskning för totalförsvaret. Anstalten skall också utföra forsknings- och
utredningsuppgifter rörande rustningsbegränsning.
Försvarsforskningen skall fungera som en länk mellan vetenskapens och
teknikens möjligheter och totalförsvarssektorns behov. Den skall svara för de
insatser som krävs för att applicera vetenskapligt och tekniskt kunnande på
problem som totalförsvaret ställs inför och överbrygga avståndet mellan
grundforskning och sektorns tillämpningar. Försvarsforskningen skall till
övervägande del utgöras av tillämpad forskning. Den skall också kunna ha inslag
av grundforskning, om nödvändig sådan saknas eller bedöms otillräcklig vid
universitet och högskolor eller motsvarande organisationer.
Inriktningen av försvarsforskningen skall vara att bidra till totalförsvarets
utveckling och anpassning till förändrade villkor.
Försvarets forskningsanstalt
Anstalten har under budgetåret 1992/93 disponerat följande anslag:
- K2. Gemensam försvarsforskning (huvuddelen)
- K3. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdrags-verksamhet samt
- under tredje huvudtiteln - F5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning
och nedrustning
Anstalten har i sin årsredovisning - vad gäller den verksamhet som
finansierats över fjärde huvudtiteln - grupperat verksamheten mot uppgifterna i
regleringsbrevet, som i sin tur är härledda ur det övergripande målet för
försvarsforskningen.
Resultatredovisningen indikerar att uppgifterna i regleringsbrevet i huvudsak
har lösts.
Anslagssparandet på anslaget K2. uppgår till 2,5 miljoner kr, vilket utgör 0,5
% av det tilldelade ramanslaget.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
I sin anslagsframställning utgår anstalten - vad gäller verksamheten för
fjärde huvudtiteln - från den utvidgade uppdragsstyrning som regeringen
redovisade i 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 103-104). De
resurser som f.n. disponeras av anstalten under anslaget K2. Gemensam
försvarsforskning förutsätts till sin huvuddel disponeras av den nya myndigheten
Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap. Resurser för sådan
försvarsforskning som avser hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel m.m
förutsätts även i fortsättningen disponeras av anstalten under ett särskilt
anslag.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Försvarets forskningsanstalts huvuduppgift är att
bedriva forskning för totalförsvaret.
Resurser:
G 4. Försvarets forskningsanstalt,
anslag 1 000
kr
G 5. Försvarets forskningsanstalt: Hänsynstagande
till A-, B-och C-stridsmedel, m.m.
ramanslag 109 234 000 kr
Övrigt:
En utvidgad uppdragsstyrning av
försvarsforskningen bör tillämpas fr.o.m. budgetåret
1994/95.
Resultatbedömning
Resultatredovisningen visar att uppgifterna i regleringsbrevet i huvudsak har
lösts.
Slutsatser
Regeringen anser att den utvidgade uppdragsstyrning som redovisades i 1993 års
forskningsproposition bör tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95. Resurserna som
FOA för närvarande disponerar under anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning
delas upp i en del som förs till det nya anslaget A 1. Försvarsmakten, en del
som förs till anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och
samordning, en del som förs till anslaget G 5. Hänsynstagande till A-, B- och
C-stridsmedel, m.m. och en del som förs till det nya anslaget
G 6. Strategisk försvarsforskning. Till sistnämnda anslag förs också resurser
från de nuvarande materielanslagen för försvarsgrenarna.
6.5 Strategisk försvarsforskning
G 6. Strategisk försvarsforskning
Nytt anslag (förslag)30 000 000
Regeringen bedömde i 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s.
105-106) att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning bör inrättas under
fjärde huvudtiteln fr.o.m. budgetåret 1994/95, att anslaget bör disponeras av en
självständig nämnd under regeringen (Försvarsdepartementet) och att verksamheten
bör ha den inriktning mot ämnesområden i stort som regeringen anger.
Regeringen föreslår nu ett nytt reservationsanslag för detta ändamål. Till
anslaget förs resurser från nuvarande anslaget K2. Gemensam försvarsforskning
och från de nuvarande materielanslagen för försvarsgrenarna.
Regeringen avser att senare besluta om inrättande av en nämnd som skall
disponera anslaget och om ämnesområden i stort som verksamheten skall inriktas
mot.
6.6 Försvarshögskolan
G 7. Försvarshögskolan
1992/93Utgift 8 314 900
1993/94Anslag 8 553 000
1994/95Förslag8 970 0001)
1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade
hyreskostnader.
Försvarshögskolan bedriver utbildning för personer som innehar ledande
befattningar i totalförsvaret.
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan har i sin årsredovisning, avsnittet resultat-redovisning, valt
att redovisa hela sin verksamhet under en verksam-hetsgren, högskolans
kursverksamhet. Målet för verksamheten uttrycks i kvantitativa termer, såsom
planerat antal deltagare i skolans olika kurser och resultaten redovisas på
motsvarande sätt, såsom faktiskt antal kursdeltagare. Därutöver redovisas
resultat från utförda kursvärderingar samt en sammanställning av kursdeltagarnas
yrkeshemvist.
Resultatkravet i regleringsbrevet, att minska utbildningskostnaderna per
elevdag samtidigt som utbildningsmålet nås, redovisas inte; ej heller kravet att
redovisa utvecklingen av utbildningskostnaderna i de olika kurserna. Av
anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 665 600 kr.
Riksrevisionsverket riktar i revisionsberättelsen en invändning mot att
Försvarshögskolan inte har redovisat resultatkravet i regleringsbrevet. I övrigt
bedömer Riksrevisionsverket årsredovisningen vara rättvisande.
I sin anslagsframställning förutser myndigheten en oförändrad verksamhet vad
avser både volym och inriktning.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål
Försvarshögskolan skall bedriva utbildning av
personal från myndigheter, organisationer och
företag för ledande befattningar inom
totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte
att få underlag för undervisningen studera frågor
som rör totalförsvaret.
Resurser:
G 7. Försvarshögskolan,
ramanslag 8 970 000 kr
Resultatbedömning
Försvarshögskolans årsredovisning visar att planerad verksamhet i stort kunnat
genomföras.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändning mot
Försvarshögskolans årsredovisning. Detta är inte godtagbart och kommer att
åtgärdas.
Övrigt
Som nämnts ovan, avsnitt 2.7, är det regeringens avsikt att pröva vilka
eventuella åtgärder som kan vara befogade i syfte att stärka högskolans
ställning som förmedlare av högt kvalificerad totalförsvarsutbildning.
Slutsatser
Sammantaget gäller att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för
budgetåret 1994/95. I denna inriktning ryms även att myndigheten i syfte att få
underlag för sin undervisning skall bedriva studier i frågor som rör
totalförsvaret.
6.7 Försvarets personalnämnd
G 8. Försvarets personalnämnd
1992/93Utgift 4 091 000
1993/94Anslag 5 031 000
1994/95Förslag5 156 000
Försvarets personalnämnd är en central myndighet för personalfrågor som har
samband med större organisationsändringar och rationaliseringar inom
Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Inom detta område är nämndens styrelse
även sista beslutsinstans för överklaganden av tjänstetillsättningar.
Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett
gemensamt förslagsanslag (K 13). Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett eget
ramanslag.
Försvarets personalnämnd har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95
begärt 6 000 000 kr. Regeringen beräknar anslaget till
5 156 000 kr. Anslaget bör vara ett ramanslag.
6.8 Flygtekniska försöksanstalten
G 9. Flygtekniska försöksanstalten
1992/93Utgift10 474 800
1993/94Anslag21 343 000
1994/95Förslag22 296 000
G 10. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet
1992/93Utgift ----1)
1993/94Anslag 1 000
1994/95Förslag 1 000
1) Dåvarande anslagsbeteckning: K 7. Flygtekniska försöksanstalten:
Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet.
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av
flygtekniken inom landet. Vidare är anstalten riksmätplats för tryck enligt
förordningen (1980:122) om utseende av riksmätplatser.
Anstalten skall särskilt
- mot ersättning bedriva flygteknisk forskning- och försöksverksamhet,
- följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder som haren ledande
ställning inom området,
- samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andrarön inom
sitt verksamhetsområde.
Flygtekniska försöksanstalten
Anstalten har under budgetåret 1992/93 disponerat anslagen K6. Flygtekniska
försöksanstalten och K7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet.
Anstalten har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i följande verksam-hetsgrenar: aerodynamik; struktur- och
materialteknik; flygsystem-teknik; akustik; vindenergi; riksmätplats för tryck.
Resultatredovisningen indikerar att verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts.
Ramanslaget K6. Flygtekniska försöksanstalten har tagits i anspråk med
tilldelat belopp.
Rikrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är
rättvisande.
Flygtekniska försöksanstalten har i sin anslagsframställning utgått från den
under budgetåret 1993/94 ökade anslagsnivån. Vidare har anstalten föreslagit ett
direktavskrivet bidrag om totalt 50 miljoner kr, varav 30 miljoner kr under
budgetåret 1994/95, till en investering i ett nytt drivsystem för sin
transsoniska vindtunnel T1500.
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Övergripande mål:
Flygtekniska försöksanstalten har som uppgift främja
utvecklingen av flygtekniken inom landet.
Resurser:
G 9. Flygtekniska försöksanstalten,
ramanslag 22 296 000 kr
G 10. Flygtekniska försöksanstalten:
Avgiftsfinansierad
verksamhet
anslag 1 000 kr
Övrigt:
Regeringen kommer senare att ta ställning till
förslaget om att investera i ett nytt drivsystem
för transsonisk vindtunnel.
Resultatbedömning
Flygtekniska försöksanstaltens årsredovisning indikerar att de uppsatta
verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts. Årsredovisningen medger inte en mera
noggrann bedömning av måluppfyllelsen.
Slutsatser
Den i anslagsframställningen föreslagna inriktning bör i huvudsak gälla under
budgetåret 1994/95, inom ramen för tillgängliga resurser.
Regeringen kommer senare att ta ställning till förslaget om investering i ett
nytt drivssytem för transsonisk vindtunnel. Om en sådan investering skall göras
så bör den finansieras med lån i Riksgäldskontoret. I anslagsberäkningen för
budgetåret 1994/95 har utgifter för ett sådant lån inte tagits upp.
Regeringen beräknar medelsbehovet för Flygtekniska försöks-anstaltens
ramanslag till 22 296 000 kr.
6.9 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheterinom totalförsvaret
G 11. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inomtotalförsvaret1
1994/95 Förslag 1 000
1Nytt anslag
Regeringen inrättade den 1 juli 1993 Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvaret. Myndigheten skall enligt sin instruktion
(1993:663) efter särskilt beslut av regeringen ha hand om uppgifter som
föranleds av att myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs
ned.
De myndigheter som hittills berörts är Försvarets datacenter och Försvarets
mediecenter. Regeringen har beslutat att Myndigheten för avveckling av vissa
verksamheter inom totalförsvaret även skall ha hand om delar av avvecklingen av
Fortifikationsförvaltningen, Försvarets civilförvaltning och Försvarets
sjukvårdsstyrelse.
Kostnaderna för myndighetens verksamhet finansieras under innevarande budgetår
inom den militära utgiftsramen genom att myndigheten fakturerar Försvarsmaktens
organisationsmyndighet och Fortifikationsförvaltningen. I samband med att
Försvarsmakten och Fortifikationsverket inrättas den 1 juli 1994 kommer
kostnaderna att faktureras dessa myndigheter. Som anslag till Myndigheten för
avveckling av vissa verksamheter behöver därför endast ett formellt belopp om 1
000 kr föras upp på statsbudgeten.
6.10Vissa mindre nämnder
G 12. Vissa mindre nämnder
1992/93Utgift 550 100
1993/94Anslag 645 000
1994/95Förslag 494 000
Anslaget disponeras av Kammarkollegiet.
Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett
gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder.
Försvarets personalvårdsnämnd och Militärledningens rådgivande nämnd ombildas
den 30 juni 1994. Se vidare avsnitt 2.1.
Försvarets civilförvaltning har i anslagsframställningen för budgetåret
1994/95 begärt 689 000 kr. Regeringen beräknar med beaktande av ovan nämnda
nedläggningar anslaget till 439 000 kr. Anslaget föreslås även fortsättningsvis
vara ett förslagsanslag.
6.11Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
G 13. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
1992/93Utgift 4 079 617
1992/94Anslag 3 991 000
1994/95Förslag4 065 000
Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd har till uppgift att pröva överklaganden i
vissa ärenden som rör pliktpersonal.
Regeringens överväganden
Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett
gemensamt förslagsanslag (K 13). Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett eget
ramanslag.
Tjänstepliktsnämnden har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95
begärt 4 010 000 kr. Regeringen beräknar anslaget till
4 065 000 kr.
6.12Totalförsvarets chefsnämnd
G 14. Totalförsvarets chefsnämnd
1992/93Utgift 655 000
1993/94Anslag 720 000
1994/95Förslag 736 000
Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare 8 anslagsposter i ett
gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets
område.
Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala
myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret.
Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 en
verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående
budgetår.
Regeringen anser att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 736 000 kr och att det
även fortsättningsvis bör vara ett förslagsanslag.
6.13Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet
G 15. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet
1992/93Utgift 165 500
1993/94Anslag 200 000
1994/95Förslag2 858 0001)
1) I beloppet ingår medel för ersättning till Svenska röda korsets
efterforskningsverksamhet m.m. enligt avtal med regeringen.
Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare 8 anslagsposter i ett
gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets
område.
Delegationens uppgift är att planlägga Efterforskningsbyråns för krigsfångar
och civilinternerade verksamhet.
Delegationen begär i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 en viss
resursförstärkning för att kunna genomföra en större övning med
Efterforskningsbyråns personal.
Regeringen anser att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för
budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till
2 858 000 kr. Anslaget föreslås även fortsättningsvis vara ett förslagsanslag.
Under anslaget beräknas 2 653 000 kr för ersättning till Svenska röda korsets
verksamhet enligt avtal.
6.14Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor
G 16. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor
1992/93Utgift 782 786
1993/94Anslag 870 000
1994/95Förslag 890 000
Statens haverikommission har ansvaret att från säkerhetssynpunkt undersöka
alla slags olyckor och tillbud till olyckor, oavsett om olyckan inträffar till
sjöss, på land eller någon annanstans.
Statens haverikommissions kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader
för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket,
Sjöfartsverket, Banverket och Chefen för flygvapnet betalar de fasta kostnaderna
med undantag för de fasta kostnader som hänför sig till andra olyckor än
luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor. Dessa kostnader,
som beräknas utgöra 15 % av de totala fasta kostnaderna, skall täckas med medel
från Försvarsdepartementets huvudtitel.
Regeringens överväganden
I sin anslagsframställan för budgetåret 1994/95 anför Statens haverikommission
att fördelningen av de fasta kostnaderna mellan de olika intressenterna bör vara
densamma som föregående budgetår. Regeringen delar denna uppfattning och har
beräknat anslaget till
890 000 kr.
6.15Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m.
G 17. Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m.
1992/93Utgift 302 682 000
1993/94Anslag 1 000*
1994/95Förslag 1 000**
* under tredje huvudtiteln (anslaget B 9) budgeteras 396 141 000 kr.
** förslag 1994/95 (anslaget B 9) 836 294 000 kr.
Verksamheten under anslaget omfattar rekrytering, organisation, utbildning och
rotation av personal till Försvarsmaktens utlandsstyrka. Verksamheten uppdelas
huvudsakligen mellan verksamheten i Sverige och deltagandet i operationer
utomlands. I det följande kommenteras huvudsakligen den verksamhet under
anslaget som bedrivs i Sverige (Swedint). I tredje huvudtitelns bilaga behandlas
huvudsakligen verksamheten utomlands.
Utlandstyrkan omfattar för närvarande svenskt deltagande i FN:s och ESK:s
fredsfrämjande verksamhet utomlands samt Sveriges delegation vid NNSC (Neutral
Nations Supervisory Commission) i Korea. I sin helhet finansieras verksamheten
över tredje huvudtitelns anslag B 9. Fredsbevarande verksamhet, C 1. Bidrag till
internationella bistånds-program, och i förekommande fall B 10. Konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa.
Under budgetåret 1994/95 beräknas Sverige delta i 12 olika operationer.
Närmare redovisning lämnas under tredje huvudtiteln anslagen, B 9 och C 1.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet
Chefen för armén har lämnat årsredovisning för budgetåret 1992/93. Myndigheten
har i allt väsentligt genomfört verksamheten i enlighet med vad som angetts i
regleringsbrevet. Myndigheten anmäler dock att verksamheten i Sverige undergått
en inte helt obetydlig kvalitetsnedgång på grund av en otillräckling
personalvolym. Orsaken till detta är främst den förändrade karaktären på våra
utomlandsengagemang samt problem i samband med omlokaliseringen av myndigheten.
Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är
rättvisande men tillägger att en översyn av den ekonomiska redovisningen, främst
i form av en tydlig kostnadsredovisning av det svenska deltagandet i FN:s
fredfrämjande insatser bör ske. Ansvarsförhållanden bl.a. avseende finansiering
och redovisning med den föreslagna uppgiftsfördelningen inom Försvarsmaktens
organisationsmyndighet är enligt RRV:s uppfattning inte tillräckligt belysta.
Regeringens övervägande
Sammanfattning
Övergripande mål:
Inriktningen beskriven under tredje huvudtiteln
anslaget B 9. skall i allt väsentligt ligga fast.
Vidare skall verksamheten ha en beredskap för
oförutsedda uppgifter och därmed justerad
målsättning.
Övrigt:
Verksamhetens art är inte av det slaget att den i
detalj kan planeras utan måste väsentligen anpassas
till utvecklingen i omvärlden.
Resultatbedömning
Regeringen har från Riksrevisionsverket fått en prognos som pekar på att
verksamheten under 1993/94 i stort kommer att genomföras inom givna ekonomiska
ramar.
Regeringen anser att det är angeläget att utveckla den ekonomiadministrativa
kompetensen inom myndigheten, för att bättre kunna leva upp till ställda krav på
uppföljning och återredovisning. I syfte att skapa bättre förutsättningar för
myndigheten att komma till rätta med de problem avseende kostnadsredovisningen
som RRV pekar på tillför regeringen redan under budgetåret 1993/94 medel för
rekrytering av ekonomiadministrativ personal. I övrigt kommer en översyn av de
av RRV redovisade bristerna i redovisningen att genomföras.
Slutsatser
Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av
verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Krigsarkivet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på18 053 000
kr,
2. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1994/95anvisar ett
ramanslag på 44 879 000 kr,
3. till Kustbevakningen för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 312 853
000 kr,
4. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1994/95 anvisarett anslag
på 1 000 kr,
5. till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m.
för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 109 234 000 kr,
6. till Strategisk försvarsforskning för budgetåret 1994/95 anvisarett
reservationsanslag på 30 000 000 kr,
7. till Försvarshögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 8 970
000 kr,
8. till Försvarets personalnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag
på 5 156 000 kr,
9. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1994/95 anvisarett
ramanslag på 22 296 000 kr,
10.till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhetför
budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
11.till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inomtotalförsvaret
för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på
1 000 kr,
12.till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1994/95anvisar ettförslagsanslag
på 494 000 kr,
13.till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd för budgetåret 1994/95anvisar ett
ramanslag på 4 065 000 kr,
14.till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1994/95 anvisarett
förslagsanslag på 736 000 kr,
15.till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet för
budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på2 858 000 kr
16.till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1994/95anvisar ett
förslagsanslag på 890 000 kr,
17.till Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. för budgetåret 1994/95anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
7 Ekonomiska ramar
I följande avsnitt 7.1 redovisas det ekonomiska utfallet för totalförsvarets
militära och civila delar. Utfallet för littera G Övrig verksamhet, redovisas
under respektive anslag. Avsnitt 7.2 behandlar utfallsprognos för budgetåret
1993/94, avsnitt 7.3 ekonomiska ramar och avsnitt 7.4 lån i riksgäldskontoret. I
en tabell, under avsnitt 7.5, jämförs anslagsstrukturen mellan budgetåren
1993/94 och 1994/95.
7.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1992/93
7.1.1Totalförsvarets militära del
Den militära utgiftsramen exklusive anslagskrediter fastställdes till
34 604,8 miljoner kr för budgetåret 1992/93 i genomförandeprisläge. Budgetåret
1992/93 är det första år som budgeterats enligt systemet med
genomförandeprisbudgetering (se även avsnitt 1.2.2). Enligt Riksrevisionsverkets
redovisning blev utfallet 35 232,3 miljoner kr. Differensen täcks av givna
anslagskrediter.
7.1.2Totalförsvarets civila del
Den ekonomiska planeringsramen inom totalförsvarets civila del faställdes till 2
079,8 miljoner kr för budgetåret 1992/93. Ramen innehöll, förutom ramanslag,
såväl förslags- som reservationsanslag och beräknades i genomförandeprisläge
1992/93. Enligt Riksrevisionsverkets redovisning blev utfallet 2 179,9 miljoner
kr.
7.2 Utfallsprognos för budgetåret 1993/94
För budgetåret 1993/94 visar Riksrevisionsverkets prognos att utfallet för
anslagen inom fjärde huvudtiteln inte bedöms avvika anmärkningsvärt från
budgeterade belopp.
7.3 Ekonomiska ramar för budgetåret 1994/95
Vid beräkning av de ekonomiska ramarna har hänsyn tagits till att samtliga
myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde nu finansierar
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret, se
vidare avsnitt 7.4. Dessutom har tekniska justeringar av anslag gjorts dels till
följd av att Statens arbetsgivarverk får 1000-kr-anslag, dels förändringen
beträffande avsättning till trygghetsstiftelsen samt att arbetsgivarinträdet
från och med den 15:de sjukdagen har upphört se även budgetpropositionen bilaga
1 avsnitt 7.
7.3.1Totalförsvarets militära del
Totalförsvarets militära del omfattar verksamheter inom littera A Försvarsmakten
m.m. samt littera B Vissa försvarsmakten närstående myndigheter.
Det sammanlagda medelsbehovet för totalförsvarets militära del är beräknat
till 37 220 421 000 kr för budgetåret 1994/95. Beräkningen av anslaget A 1.
Försvarsmakten m.m. har skett med utgångspunkt i de delfaktorer som ingår i det
försvarsprisindex som beslutades i 1992 års försvarsbeslut. I beräkningen ingår
också en särskild kompensation om 1,5 %, utöver försvarsprisindex, för att
säkerställa planerad materielanskaffning. I beräkningen har hänsyn tagits till
besparingsåtgärder för budgetåret 1994/95. I enlighet med vad som framgått under
avsnitt 1.2.2 och 1.2.3 har justeringar gjorts dels med anledning av införandet
av kapitalkostnader för fast egendom dels uppföljningen av omläggningen till
genomförandeprisbudgetering. I beräkningarna har också beaktats att medel förts
från Försvarsdepartementets verksamhetsområde till andra huvudtitlar bl.a.
avvseende flygtransporter för hovet till första huvudtiteln, likaså att medel
tillförts exempelvis för Trafikflygarhögskolan från sjätte huvudtiteln.
Då fastighetsförvaltningen för vissa försvarsfastigheter överfördes till
Byggnadsstyrelsen under 1992 ökades hyreskostnaden för vissa myndigheter. Därför
tillfördes medel för kostnadsökningen till berörda myndigheter. En uppföljning
och justering av detta genomförs, inför budgetåret 1994/95, i samband med
regleringsbrevet för budgetåret 1994/95.
7.3.2Totalförsvarets civila del
I statens totala kostnader för totalförsvarets civila del ingår, förutom anslag
som ingår i den civila planeringsramen, även anslag inom andra huvudtitlar och
anslag för kapitalkostnader. Totalförsvarets civila del finansierar
beredskapsåtgärder inom följande funktioner:
- Civil ledning och samordning
- Befolkningsskydd och räddningstjänst
- Psykologiskt försvar
- Socialförsäkringar m.m.
- Hälso- och sjukvård m.m.
- Transporter
- Arbetskraft
- Livsmedelförsörjning m.m.
- Energiförsörjning
- Försörjning med industrivaror
- Telekommunikation
Medelsbehovet för totalförsvarets civila del har beräknats till
2 381 378 000 kr för budgetåret 1994/95. En sammanställning av de anslag som
utgör totalförsvarets civila del redovisas nedan avseende budgetåret 1994/95.
Förslag budgetåret 1994/95 (1000-tal kr )
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
Ju B 2. Polisverksamheten 400 400
rörande brott mot
rikets säkerhet m.m.
D Domstolarna (del) 200 200
1.
E Kriminalvårdsstyrelsen 350 350
1.
UD E 1. Kommerskollegium 147 147
(del)
Fö C 1. Överstyrelsen för 89 89 246
civil beredskap: 246
Civil ledning och
samordning
C Överstyrelsen för 92 92 007
2. civil beredskap: 007
Tekniska åtgärder i
ledningssystemet
m.m.
C Civilbefälhavarna 35 35 550
3. 550
D 1. Befolkningsskydd och 716 603 716 603
räddningstjänst
D Skyddsrum m.m. 453 731 453 731
2.
D Förebyggande åtgärder 25 000 25 000
3. mot jordskred och
andra naturolyckor
D Ersättning för 1 1
4. verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
D Vapenfristyrelsen 14 14 103
5. 103
D Vapenfristyrelsen, 130 018 130 018
6. vapenfria
tjänstepliktiga
E Styrelsen för 14 14 631
1. psykologiskt försvar 631
E Stöd till Frivilliga 97 97 851
2. försvarsorganisationer 851
inom totalförsvaret
S:a 1 643 740 26 098 1 669 838
Transp.
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
F 1. Överstyrelsen för 80 809 80 809
civil beredskap:
Försörjning med
industrivaror
F 2. Överstyrelsen för 23 096 23 096
civil beredskap:
Industriella åtgärder
F Överstyrelsen för 167 950 167 950
3. civil bereskap:
Kapitalkostnader
F Täckande av förluster 1 1
4. till följd av
statliga
beredskapsgarantier
m.m.
S C Funktionen Hälso- och 167 916 167 916
3. sjukvård m.m. i krig
F Socialstyrelsen 8 890 8 890
3. (del)
F Smittskyddsinstitutet 5 080 5 080
5. (del)
K A Vägverket: 42 079 42 079
6. Försvarsuppgifter
A Banverket: 43 535 43 535
14. Försvarsuppgifter
B Ersättning för 1 331 1 331
1. fritidsbåtsändamål m.m.
Delpost för
beredskapsåtgärder
inom totalförsvaret
C Luftfartsverket: 71 443 71 443
1. Beredskap för civil
luftfart
D Telestyrelsen 225 104 225 104
2. upphandling av
särskillda
samhällsåtaganden
( del )
E ÖCB: Åtgärder inom den 5 077 5 077
4. civila delen av
totalförsvaret
S:a 660 390 167 950 13 971 842 311
Transp.
Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt
Littera inom ram kostnader kostnader
Fi A 1. Riksskatteverket 550 550
(del)
D Tullverket: 60 60
1. Förvaltningskostnader
(del)
D Finansinspektionen 850 850
3. (del)
I 3. Statens 65 65
krigsförsäkringsnämnd
m.m. (del)
I Statens 40 40
3. krigsskadenämnd (del)
Jo H 4. Inköp av livsmedel 6 288 58 437 64 725
m.m. för
beredskapslagring
H Kostnader för 2 000 214 500 216 500
5. beredskapslagring av
livsmedel m.m.
A A Arbetsmarknadsverket 1 43 000 44 548
1. (del) 548
Ku D1. Statens 900 900
invandrarverk
N A Näringsdepartementet 500 500
1. m.m.
B Närings- och teknik 11 000 11 000
1. utvecklingsverket
(del)
E Drift av 262 118 68 000 330 118
1. beredskapslager
E Beredskapslagring 9 154 9 154
2. och industriella
åtgärder
E Särskilda kostnader 1 1
3. för lagring av olja,
motorbensin m.m.
E Åtgärder inom 58 258 58 258
4. delfunktionen
Elkraft
C A Länsstyrelserna m.m. 185 000 185 000
1. (del)
M E Förvaltningskostnader 4 400 4 400
2. för Lantmäteret (del)
S:a 2 381 378 644 568 412 872 3 438 818
TOTAL
7.4 Lån i Riksgäldskontoret
I 1993 års budgetproposition (prop.1992/93:100, bil.5, sid.19) meddelade
regeringen sin bedömning att undanta vissa av huvudtitelns myndigheter från de
generella reglerna att fr.o.m den 1 juli 1993 finansiera investeringar i
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret. Det
främsta skälet till undantagen var den omfattande organisatoriska förändring som
inrättandet av myndigheten Försvarsmakten innebära även för närstående
myndigheter. Ett annat skäl var svårigheten att definiera begreppet
"anläggningstillgångar för förvaltningsändamål" dels för myndigheter med
betydande andel krigsmateriel dels för myndigheter med beredskapslager eller
motsvarande.
Under höstens budgetarbete har ett arbete genomförts i samarbete med berörda
myndigheter för att avgränsa och definiera begreppet "anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål". Från och med budgetåret 1994/95 kommer samtliga
myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde att finansiera
anläggnings-tillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret.
De myndigheter som fr.o.m budgetåret 1994/95 tillämpar lånefinansiering är
Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets
radioanstalt och Statens räddningsverk. Kustbevakningens särskilda
investeringsanslag upphör och investeringarna lånefinansieras. Räntor och
amorteringar med anledning härav belastar myndighetsanslaget.
7.5 Anslagsförteckning
I följande tabell görs en jämförelse av anslagsstrukturen mellan budgetåren
1993/94 och 1994/95 inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp
Tilldelat
(1 1994/95 1994/95 (1 1993/94
1993/94 (tkr)
(tkr)
A. Försvarsmakten m.m.
A 1. FörsvarsmaktenA 36 437 839 B1, B2, B3, C1, C2, C3, D1, 35
466 878
D2, D3, E1, E2, E3, E4, F1,
del av F3, F7, K2 och K 13.
(2
A 2. Ersättning för kroppskador 74 198 F 9. Ersättning för kroppskador
70 463
F F
SUMMA A. 36 512 037
B. Vissa Försvarsmakten
närstående myndigheter
B 1. FortifikationsverketO 1 F 2.
1
Fortifikationsförvaltningen
O
B 2. Försvarets materielverkO 1 F 3. Försvarets materielverk 1
318 841
A
B 3. VärnpliktsverketA 189 821 F 5. Värnpliktsverket
213 772
A
B 4. MilitärhögskolanA 126 069 F 6. Militärhögskolan,
122 629
A
K 9. Försvarets
förvaltningshögskola
B 5. Försvarets radioanstaltA 392 492 F 4. Försvarets radioanstalt
389 195
A
SUMMA B. 708 384
C. Funktionen Civil ledning G. Civil ledning och
och samordning samordning
C 1. ÖCB: Civil ledning ochA 89 246 G 1. ÖCB: Civil ledning och
88 378
samordning A samordning och K 2. (del
av)
C 2. ÖCB: Tekniska åtgärder iR 92 007 G 2. ÖCB: Tekniska åtgärder i
87 692
ledningssystemet m.m. R ledningssystemet m.m.
C 3. CivilbefälhavarnaA 35 550 G 3. Civilbefälhavarna
35 246
A
SUMMA C. 216 803
D. Funktionen H. Befolkningsskydd och
Befolkningsskydd och räddningstjänst
räddningstjänst
D 1. Befolkningsskydd ochA 716 603 H 1. Befolkningsskydd och
731 531
räddningstjänst A räddningstjänst H 5. (del av)
O
D 2. Skyddsrum m.m.F 453 731 H 2. Skyddsrum m.m.
495 613
F
D 3. Förebyggnade åtgärderO 25 000 H 3. Förebyggnade åtgärder
25 000
mot jordskred och andra O
naturolyckor mot jordskred och andra
naturolyckor
D 4. Ersättning för verksamhet 1 H 4. Ersättning för verksamhet
1
F F
vid räddningstjänst m.m. vid räddningstjänst m.m.
D 5. VapenfristyrelsenA 14 103 H 6. Vapenfristyrelsen
13 827
A
D 6. Vapenfristyrelsen:F 130 018 H 7. Vapenfristyrelsen:
119 499
Vapenfria tjänstepliktiga F
Vapenfria tjänstepliktiga
SUMMA D. 1 339 456
Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp
Tilldelat
(1 1994/95 1994/95 (1 1993/94
1993/94 (tkr)
(tkr)
E. Funktionen Styrelsen för I. Psykologiskt försvar
psykologiskt försvar
E 1. Styrelsen förA 14 631 I 1. Styrelsen för psykologiskt
14 522
psykologiskt försvar A
försvar och K 13. (del av)
E 2. Stöd till frivilligaO 97 851 H 5. Frivilliga försvars-
94 200
försvarsorganisationer inom O
totalförsvaret organisationer inom den civila
delen av totalförsvaret (del
av) och
F7 (del av)
SUMMA E. 112 482
F. Funktionen Försörjning med J. Funktionen Försörjning med
industrivaror industrivaror
F 1. ÖCB: Försörjning medA 80 809 J 1. ÖCB: Försörjning med
82 371
industrivaror A industrivaror
F 2. ÖCB: Industriella åtgärder 23 096 J 2. ÖCB: Industriella åtgärder
9 246
R R
F 3. ÖCB: KapitalkostnaderF 167 950 J 3. ÖCB: Kapitalkostnader
167 950
F
F 4. ÖCB: Täckande avF 1 J 4. ÖCB: Täckande av
1
förluster till följd av F
statliga beredskapsgarantier förluster till följd av statliga
m.m. beredskapsgarantier m.m.
SUMMA F. 271 856
G. Övrig verksamhet K. Övrig verksamhet
G 1. KrigsarkivetA 18 053 K 11. Krigsarkivet
15 710
A
G 2. Statens 44 879 K 12. Statens
40 604
försvarshistoriska A museer försvarshistoriska A museer
G 3. KustbevakningenA 312 853 K 4. Kustbevakningen,
363 481
A
K 5. Anskaffning av materiel
för R Kustbevakningen
G 4. Försvarets forsknings-O 1 K 3. Försvarets forsknings-
1
anstalt O
anstalt: avgiftsfinansierad
verksamhet
G 5. Försvarsforskning:A 109 234 K 2. Gemensam försvars-
106 140
Hänsynstagande till A-, B- och A
C-stridsmedel m.m. forskning (del av)
G 6. Strategisk försvars-R 30 000 K 2. Gemensam försvars-
30 000
forskning A
forskning (del av). Del av B2,
C2, D2,E2 och E4
G 7. FörsvarshögskolanA 8 970 K 10. Försvarshögskolan
8 786
A
G 8. Försvarets personal-A 5 156 K 13. Vissa nämnder m.m.
5 111
nämnd F
inom Försvarsdepartementets
område (del av)
G 9. Flygtekniska försöks-A 22 296 K 6. Flygtekniska försöks-
20 993
anstalten A
anstalten
Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp
Tilldelat
(1 1994/95 1994/95 (1 1993/94
1993/94 (tkr)
(tkr)
G 10. FlygtekniskaO 1 K 7. Flygtekniska försöks-
1
försöksanstalten: O
Avgiftsfinansierad verksamhet anstalten: Avgiftsfinansierad
verksamhet
G 11. Myndigheten förO 1 Nytt anslag 94/95
avveckling av vissa
verksamheter inom
totalförsvaret
G 12. Vissa mindre nämnderF 494 K 13. Vissa nämnder m.m.
450
F
inom Försvarsdepartementets
område, (del av)
G 13. TotalförsvaretsA 4 065 K 13. Vissa nämnder m.m.
4 071
tjänstepliktsnämnd F
inom Försvarsdepartementets
område, (del av)
G 14. TotalförsvaretsF 736 K 13. Vissa nämnder m.m.
720
chefsnämnd F
inom Försvarsdepartementets
område, (del av)
G 15. Delegationen förF 2 858 K 13. Vissa nämnder m.m.
2 858
planläggning av F
efterforskningsbyråns inom Försvarsdepartementets
verksamhet område, (del av)
G 16. Utredning avF 890 K 14. Utredning av
870
allvarliga olyckor F
allvarliga olyckor
G 17. FörsvarsmaktensO 1 K 15. Försvarsmaktens
1
utlandsstyrka m.m. O
utlandsstyrka
SUMMA G 560 488
SUMMA FJÄRDE HUVUDTITELN 39 721 506
1) Förkortningar för anslagstyper:
Ramanslag : A, Reservationsanslag: R, Förslagsanslag: F, Obetecknat anslag:
O
2) De anslag från budgetåret 1993/94 som fr.o.m. 1 juli 1994 finns samlade under
anslaget B 1. Försvarsmakten är följande:
B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel
B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel
C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar
D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel
D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet
E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel
E 3. Operativ ledning m.m.. Anskaffning av anläggningar
E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling
F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse
F 3. Försvarets materielverk (del av)
F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av
totalförsvaret m.m. (del av)
K 2. Gemensam försvarsforskning ( del av )
K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiskaramen för
totalförsvarets civila del för budgetåret 1994/95 till
2 381 378 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att räkna om lämnade bemyndigandenmed hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,
3. bemyndigar regeringen att, om det behövs av beredskapsskäl,under budgetåret
1994/95 medge merutgifter samtöverskridanden av anslagen inom littera A och B
samt anslageninom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samtav
lämnade beställningsbemyndiganden.
Förslag till lag om ändring
i lagen (1982:269) om Sveriges flagga
Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1982:269) om Sveriges flagga skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4
Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det kungliga huset får
använda tretungad flagga med eller utan stora eller lilla riksvapnet på ett vitt
fält i korsets mitt.
Inom försvarsmakten Den tretungade flaggan
används den tretungade används som örlogsflagga
flaggan som av Försvarsmakten och
örlogsflagga. När en sådanenligt föreskrifter som
flagga är befälstecken, regeringen bestämmer av
markeras detta genom en andra myndigheter som
särskild beteckning i bedriver militär
övre inre fältet. verksamhet. När en sådan
flagga är befälstecken,
markeras detta genom en
särskild beteckning i övre
inre fältet.
I övrigt används den tvärskurna flaggan.
Flaggan får inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena förses
med märken, bokstäver eller andra tecken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Innehållsförteckning
1 Utgångspunkter och inriktning............ 6
1.1 Det säkerhetspolitiska läget......... 6
1.2 Utveckling av den finansiella styrningen 11
1.2.1Anslagsstrukturen m.m........... 11
1.2.2Övergång till genomförandeprisbudgetering 16
1.2.3Övergång till kapitalkostnader.. 17
1.2.4Revision av verksamheten budgetåret 1992/93 18
1.2.5Besparingsåtgärder.............. 19
2 Organisationsfrågor...................... 20
2.1 Utredningen om lednings- och myndighets- organisationen i
försvaret (LEMO)..................... 20
2.2 Frivilligverksamhet.................. 26
2.3 Delegationen för icke-militärt motstånd 29
2.4 Hot- och riskutredningen............. 32
2.5 Kommunreformen....................... 33
2.6 Försvarets högskolor................. 33
2.7 Traditionsfrågor..................... 37
2.8 Utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m. 38
3 Försvarsmakten m.m....................... 40
3.1 Försvarsmakten ...................... 40
3.2 Ersättningar för kroppsskador........ 94
4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter 95
4.1 Fortifikationsverket................. 95
4.2 Försvarets materielverk.............. 97
4.3 Värnpliktsverket.....................100
4.4 Militärhögskolan.....................102
4.5 Försvarets radioanstalt..............105
5 Totalförsvarets civila del...............107
5.1 Funktionen Civil ledning och samordning108
5.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänstm.m.113
5.2.1Statens räddningsverk...........113
5.2.2Vapenfristyrelsen...............116
5.3 Funktionen Psykologiskt försvar......120
5.3.1Styrelsen för psykologiskt försvar120
5.3.2Frivilliga försvarsorganisationer inom total-försvaret122
5.4 Funktionen Försörjning med industrivaror124
5.5 Funktioner hörande till andra departement128
5.5.1Hälso- och sjukvård.............128
5.5.2Telekommunikationer.............128
5.5.3Transporter.....................128
5.5.4Livsmedelsförsörjning...........129
5.5.5Arbetskraft.....................129
5.5.6Energiförsörjning...............130
5.5.7Övriga funktioner...............130
6 Övrig verksamhet.........................131
6.1 Krigsarkivet.........................131
6.2 Statens försvarshistoriska museer....133
6.3 Kustbevakningen......................135
6.4 Försvarets forskningsanstalt.........137
6.5 Strategisk försvarsforskning.........140
6.6 Försvarshögskolan....................140
6.7 Försvarets personalnämnd.............142
6.8 Flygtekniska försöksanstalten........143
6.9 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret.......................145
6.10Vissa mindre nämnder.................146
6.11Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd...146
6.12Totalförsvarets chefsnämnd...........147
6.13Delegationen för planläggning av efterforsknings-byråns verksamhet
147
6.14Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor148
6.15Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m...149
7 Ekonomiska ramar.........................153
7.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1992/93153
7.1.1Totalförsvarets militära del....153
7.1.2Totalförsvarets civila del......153
7.2 Utfallsprognos för budgetåret 1993/94153
7.3 Ekonomiska ramar för budgetåret 1994/95154
7.3.1Totalförsvarets militära del....154
7.3.2Totalförsvarets civila del......155
7.4 Lån i Riksgäldskontoret..............159
7.5 Anslagsförteckning...................159
Förslag till lag om ändring
i lagen (1982:269) om Sveriges flagga.........164