Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 oktober 1993 Carl Bildt Bo Könberg (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att bl.a. sjuk- penning skall beräknas på en sjukpen- ninggrundande inkomst (SGI) i vilken värdet av skattepliktiga anställningsför- måner i vissa fall inte medräknas. Vidare föreslås att den försäkrade endast i samband med ett ersättnings- ärende skall vara skyldig att anmäla ändrade inkomstförhållanden till försäkringskassan. Ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten skall därvid gälla fr.o.m. den första dagen med sjukersättning. Möjligheten för en försäkrad att få sin sjukpenninggrundande inkomst prövad även i annat fall behålls dock. I propositionen läggs också fram förslag att försäkringskassan skall beräkna årsarbetstid för en försäkrad endast när detta är av betydelse för ett ersättningsärende. Slutligen föreslås att regeringen skall få föreskriva att ersättningen från försäkringskassan till arbetsgivare för sjömän skall beräknas på utgiven lön m.m. under sjukdomstid i stället för på SGI. Det föreslås också att allmän sjuk- försäkringsavgift inte skall tas ut av den som har en förvärvsinkomst som under- stiger 25 % av det basbelopp som gällde vid årets ingång. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 utom ändringen som avser möjlighet att föreskriva att ersättning till arbetsgivare för sjömän skall beräknas på lön m.m. under sjukdomstid och ändringen rörande allmän sjuk- försäkringsavgift. Dessa ändringar före- slås träda i kraft den 1 januari 1994. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut.........3 2 Lagtext.............................3 3 Ärendet och dess beredning.........13 4 Skattepliktiga anställningsförmåner14 5 Anmälningsskyldighet för inkomständringar.......................16 6 Årsarbetstid.......................19 7 Den allmänna sjukförsäkringsavgiften 20 8 Ikraftträdande, kostnader och administration.........................20 Bilaga 1Förteckning över remissinstanser 21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 199322 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och 3. lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäk- ringsavgift. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1 dels att 3 kap. 2 b, 5, 5 a, 6, 12, 12 a och 16 a §§, 4 kap. 6 och 18 §§, 13 kap. 2 § samt 22 kap. 12 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 12 b §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 b §2 Årsarbetstid Årsarbetstid fastställs av för- beräknas av försäk- säkringskassan för ringskassan för försäkrade som har försäkrade som har en sjukpenninggrun- en sjukpenninggrun- dande inkomst som dande inkomst som helt eller delvis är helt eller delvis att hänföra till an- är att hänföra till ställning. Års- anställning när arbetstiden är det detta är av be- antal timmar för år tydelse för beräk- som en försäkrad kan ning av ersättning. antas komma att Årsarbetstiden är tills vidare ha i det antal timmar ifrågavarande för- per år som en för- värvsarbete som säkrad kan antas ordinarie arbetstid komma att ha tills eller däremot vidare i ifråga- svarande normal varande förvärvs- arbetstid. Vid be- arbete som ordi- räkningen av narie arbetstid årsarbetstiden eller motsvarande inräknas även normal arbetstid. ledighet enligt 10 § Vid beräkningen av tredje stycket. årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 § tredje stycket. Årsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan 1 Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1987:223. inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare. Regeringen eller, efter regeringens be- myndigande, Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid. 5 §3 Den allmänna Den allmänna försäkringskassan försäkringskassan skall i samband med skall i samband med inskrivning av en inskrivning av en försäkrad besluta om försäkrad besluta den försäkrades om den försäkrades tillhörighet till tillhörighet till sjukpenningförsäk- sjukpenningförsäk- ringen. I fråga om ringen. I fråga om en försäkrad som en försäkrad som avses i 1 § första avses i 1 § första stycket skall kassan stycket skall samtidigt fastställa kassan samtidigt den försäkrades fastställa den sjukpenninggrundande försäkrades sjuk- inkomst, och om penninggrundande inkomsten helt eller inkomst. Sådan delvis är att fastställelse skall hänföra till också ske för anställning, dennes försäkrad som avses årsarbetstid. Sådan i 1 § andra stycket fastställelse skall så snart anmälan om också ske för för- hans inkomst- säkrad som avses i 1 förhållanden gjorts § andra stycket så hos kassan. Av snart anmälan om beslutet skall hans inkomstförhåll- framgå i vad mån anden gjorts hos den sjukpen- kassan. Av beslutet ninggrundande skall framgå i vad inkomsten är att mån den hänföra till sjukpenninggrundande anställning eller inkomsten är att till annat för- hänföra till värvsarbete. Sjuk- anställning eller penningförsäkringen till annat för- skall omprövas värvsarbete. Sjuk- penningförsäkringen skall omprövas a) när kassan fått a) när kassan kännedom om att den fått kännedom om försäkrades inkomst- att den försäkrades förhållanden, inkomstförhållanden arbetstid eller eller andra om- andra omständigheter ständigheter har har undergått undergått ändring ändring av betydelse av betydelse för för rätten till rätten till sjukpenning eller sjukpenning eller för sjukpenningens för sjukpenningens storlek, storlek, b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt d) när tjänstepension beviljas den försäkrade. Ändring som avses Ändring som avses i första stycket a) i första stycket a skall ske från och skall gälla från med den dag då och med den dag då försäkringskassan försäkringskassan fått kännedom om de fått kännedom om de ändrade omstän- ändrade omstän- 3 Senaste lydelse 1993:732. digheterna. Om digheterna. Ändring anmälan om ändrade skall i fall som omständigheter görs avses i 8 § fjärde i anslutning till stycket andra en period med sjuk- meningen och 12 a § penning eller annan gälla från och med ersättning som den första dagen med beräknas per dag sjukpenning. Ändring och betalas ut av skall i annat fall försäkringskassan, än som avses i skall ändringen i första stycket a) stället gälla från ske så snart och med första anledning till änd- dagen med ringen uppkommit. ersättningen. Ändring får dock inte gälla från och med en tidigare dag än den då de om- ständigheter som föranlett ändringen inträffade. Ändring skall i annat fall Den fastställda än som avses i sjukpenninggrundande första stycket a inkomsten får ej i gälla från och med annat fall än som den dag då anled- avses i första ning till ändringen stycket b), c) eller uppkommit. d) sänkas under tid Under tid som då den försäkrade anges under 1 * 6 får, om inte första stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrun- dande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dess- förinnan om försäk- ringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade 1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander, 2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna, 3. är inskriven vid arbetsmarknads- institut eller genomgår arbetsmarknads- utbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet, 4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför, 5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård, 6. fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor. För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbildnings- tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden. För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första * tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket. Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitionsutbildning. 5 a §4 För en försäkrad, För en försäkrad, till vilken till vilken tjänstepension utges tjänstepension i form av utges i form av ålderspension eller ålderspension eller annan därmed annan därmed jämställd pension jämställd pension före utgången av den före utgången av månad under vilken den månad under han fyller 65 år, vilken han fyller skall sjukpenning- 65 år, skall grundande inkomst sjukpenning- och, om inkomsten grundande inkomst helt eller delvis är fastställas om han att hänföra till har ett anställning, förvärvsarbete som årsarbetstid beräknas pågå under fastställas om han minst sex månader i har ett följd. Den sjukpen- förvärvsarbete som ninggrundande beräknas pågå under inkomsten beräknas minst sex månader i därvid enligt 2 §. följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 § och årsarbetstiden enligt 2 b §. Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensionsavgången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket. 4 Senaste lydelse 1987:223. 6 §5 En försäkrad är En försäkrad skyldig att så snart skall, när han gör det kan ske och anspråk på senast inom två sjukpenning, till veckor till den den allmänna allmänna för- försäkringskassan säkringskassan anmäla sådan anmäla sådan ändring ändring i sina in- i sina komstförhållanden inkomstförhållanden eller andra eller av sin omständigheter, som arbetstid eller påverkar rätten andra till sjukpenning omständigheter, som eller sjuk- påverkar rätten till penningens storlek. sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäk- ringen. 12 §6 Vårdar en Vårdar en försäkrad annans försäkrad annans barn under arton år barn under arton år i hemmet som i hemmet som fosterbarn eller fosterbarn eller under därmed under därmed jämförliga jämförliga förhållanden och förhållanden och lämnas ersättning lämnas ersättning för vården för tid för vården för tid då sjukpenning då sjukpenning kommer i fråga, kommer i fråga, bedöms rätten till bedöms rätten till sjukpenning med sjukpenning med bortseende från bortseende från ersättningen. ersättningen. Sjukpenningens Sjukpenningens storlek och års- storlek och års- arbetstiden arbetstiden fastställs därvid på beräknas därvid på grundval av en grundval av en sjukpenninggrundande sjukpenninggrun- inkomst respektive dande inkomst beräknat antal respektive beräknat timmar i förvärvs- antal timmar i arbete som inte förvärvsarbete som omfattar sådan inte omfattar sådan ersättning. ersättning. 12 a §7 Om en arbetsgivare Om en skall svara för arbetsgivare skall sjuklön enligt lagen svara för sjuklön (1991:1047) om enligt lagen sjuklön för samma (1991:1047) om dag som sjukpenning sjuklön för samma kommer ifråga, fast- dag som sjukpenning ställs kommer ifråga, be- sjukpenningens räknas storlek på grundval sjukpenningens av en sjukpenning- storlek på grundval grundande inkomst av en sjukpenning- som inte omfattar grundande inkomst anställningsförmåner som inte omfattar från den anställ- arbetsgivaren. ningsförmåner från Årsarbetstiden den arbetsgivaren. fastställs i fall Årsarbetstiden som avses i första beräknas i fall som stycket på grundval avses i första av beräknat antal stycket på grundval timmar i förvärvs- av beräknat antal arbete hos timmar i förvärvs- arbetsgivare som arbete hos inte skall svara för arbetsgivare som sjuklön. inte skall svara för sjuklön. 5 Senaste lydelse 1987:223. 6 Senaste lydelse 1991:1974. 7 Senaste lydelse 1991:1977. 3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 b § Om en arbetstagare för eget arbete får skattepliktiga förmåner i annan form än pengar, beräknas sjuk- penningens storlek för tid som för- månen kvarstår på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar sådana förmåner. 16 a §8 Regeringen kan Regeringen får föreskriva undantag föreskriva att från bestämmelserna ersättning som en i 4 § första styck- arbetsgivare för et, 10 a §, 10 b § sjömän som avses i och 16 § sjätte sjömanslagen stycket när lön (1973:282) har rätt under sjukdom utges till enligt 16 § enligt lag. skall utges för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbetsgivaren haft för den anställde. 4 kap. 6 §9 Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå). Föräldrapenning Föräldrapenning för de första 180 för de första 180 dagarna utges med dagarna utges med belopp motsvarande belopp motsvarande förälderns sjukpen- förälderns sjukpen- ning, beräknad ning, beräknad enligt femte enligt femte stycket, om stycket, om föräldern under föräldern under minst 240 dagar i minst 240 dagar i följd före barnets följd före barnets födelse eller den födelse eller den beräknade tidpunkten beräknade tid- härför har varit punkten härför har försäkrad för en varit försäkrad för sjukpenning över en sjukpenning över garantinivån. garantinivån och skulle ha varit det om försäkrings- kassan känt till samtliga förhållan- den. Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. När föräldrapenning enligt andra * fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde * sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda sjukpenning- grundande inkomsten, delad med 365, och även utges för den första dagen. 8 Senaste lydelse 1990:1516. 9 Senaste lydelse 1993:355. 4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Utan hinder av vad som föreskrivs i andra * fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt. 18 §10 Bestämmelserna i 3 Bestämmelserna i kap. 13 § första 3 kap. 6 och 12 b stycket, 16 § första §§, 13 § första * femte styckena och stycket, 16 § 17 § första stycket första * femte a) och c) samt andra styckena och 17 § stycket tillämpas första stycket a även i fråga om för- och c samt andra äldrapenning- stycket tillämpas förmåner. Bestäm- även i fråga om melserna i 3 kap. föräldra- 15 § och 17 § första penningförmåner. stycket b) tillämpas Bestämmelserna i 3 även i fråga om kap. 15 § och 17 § tillfällig första stycket b föräldrapenning. tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapenning. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag. Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta. Är en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvin- nans och barnets nytta. 13 kap. 2 § Uppgår den Har pensionspoäng försäkrades sjukpen- tillgodoräknats den ninggrundande försäkrade för inkomst vid tid- minst två år av de punkten för fyra år som närmast pensionsfallet lägst föregått det år då till ett belopp som pensionsfallet motsvarar det vid inträffar, skall årets ingång förtidspension gällande basbe- utges med loppet, eller har tillämpning av pensionspoäng bestämmelserna i tillgodoräknats den andra stycket. Det- försäkrade för minst samma skall gälla två år av de fyra år då vid tidpunkten som närmast föregått för pensionsfallet det år då pen- den försäkrades sionsfallet sjuk- inträffar, skall penninggrundande förtids- in- 10 Senaste lydelse 1990:1516. komst eller den pension utgå med inkomst som då tillämpning av skulle ha utgjort bestämmelserna i hans sjukpen- andra stycket. ninggrundande Detsamma skall gälla inkomst om för- då vid tidpunkten säkringskassan hade för pensionsfallet känt till samtliga den sjukpenning- förhållanden, grundande inkomsten uppgår till lägst inte har fastställts ett belopp som till ett sådant motsvarar det vid belopp, men så årets ingång skulle ha skett, om gällande basbelop- den allmänna försäkringskassan pet. haft kännedom om samtliga de för- hållanden som skall ligga till grund för fastställandet. Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspension, som skulle tillkomma den försäkrade, om sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst. Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder inte kan bli berättigad till ålderspension enligt 12 kap. 22 kap. 12 §11 Bestämmelserna i 3 Bestämmelserna i kap. 12 § och 16 § 3 kap. 12 och 12 b första * femte §§ samt 16 § första styckena tillämpas * femte styckena även i fråga om tillämpas även i rehabilite- fråga om ringspenning. rehabiliteringspenning. Denna lag träder i kraft såvitt gäller 3 kap. 16 a § den 1 januari 1994 och i övrigt den 1 juli 1994. Den nya be- stämmelsen i 3 kap. 12 b § tillämpas inte i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet. 11 Senaste lydelse 1991:1976. 5 2.2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § Föreskrifterna i Föreskrifterna i 3 kap. 15 § första 3 kap. 6 § samt 15 stycket a) * d) och § första stycket a tredje stycket lagen * d och tredje (1962:381) om allmän stycket lagen försäkring skall (1962:381) om all- tillämpas även i män försäkring fråga om ersättning skall tillämpas enligt denna lag. även i fråga om ersättning enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 6 2.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:1745) om allmän sjukför- säkringsavgift skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Avgift betalas inte av den som vid årets ingång fyllt 65 år. Avgift betalas Avgift betalas inte heller av den inte heller av den som har sådana som har sådana inkomster som avses inkomster som avses i 2 § om dessa i 2 § om dessa understiger 32 understiger 25 procent av det vid procent av det vid årets ingång årets ingång gällande basbeloppet gällande enligt lagen basbeloppet enligt (1962:381) om allmän lagen (1962:381) om försäkring. allmän försäkring. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 7 3 Ärendet och dess beredning Sjuklönereformen och de förändringar som under senare tid genomförts rörande inkomstbeskattningen har aktualiserat behov av en förändring av reglerna för beräkning och fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Riksförsäkringsverket har i en rapport (RFV ANSER 1992:4) Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) föreslagit ändrade regler om såväl kvalifikationsvillkoren inom sjukförsäkringen som beräkningen av bl.a. sjukpenninggrundande inkomst. Riksförsäkringsverkets rapport har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter i de delar propositionen omfattar redovisas under respektive avsnitt i propositionen. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En remissammanställning har upprättats och finns tillgänglig i ärendet hos Socialdepartementet (dnr 92/4550/F). I enlighet med vad som anfördes i prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin har regeringen den 15 april 1993 beslutat direktiv (Dir. 1993:44) för en beredning (S 1993:07) med uppdrag att lämna förslag till en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. Beredningen skall därvid överväga olika alternativ beträffande försäkringssystemet. För- säkringen skall liksom hittills vara generell och de grundläggande villkoren skall garanteras i lag. De olika alternativen bör analyseras och värderas med hänsyn till såväl den enskildes behov av en väl fungerande försäkring som kravet på en samhällsekonomi i balans. Vidare pågår en utredning om socialförsäkringen och EG (S 1991:07, Dir. 1991:2). När Sverige kommer att ingå i det planerade Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) måste regelsystemet vara anpassat så att personer som arbetar i Sverige utan att vara bosatta här får rätt till sjukvårdsförmåner och vissa förvärvsanknutna förmåner under den tid arbetet i Sverige pågår. Utredningen har därvid bl.a. att utreda behovet av författningsändringar inom den allmänna försäkringen och därmed sammanhängande förmånssystem inför en eventuell utvidg- ning av den skyddade personkretsen i enlighet med EG-reglerna. Reglerna för sjukpenninggrundande inkomst utgör grunden för de ersättningar som utges inom sjukförsäkringen. Det är av stor vikt att reglerna utvecklas så att ersättningen varken ger över- eller underkompensation och att sambandet mellan avgifter och förmåner upp- rätthålls. Reglerna måste dessutom uppfylla den enskildes behov av en väl fungerande försäkring där var och en kan tillförsäkra sig kunskaper om både rättigheter och skyldigheter. Det är även viktigt att administrationen av försäkringen är anpassad till aktuella försäkringsvillkor. RFV:s rapport har pekat på det komplicerade regelsystem som SGI innebär. Vi finner att vissa frågor behöver beredas ytterligare för att tas upp i ett senare sammanhang. I denna proposition föreslås mot bakgrund härav dels en regelförändring för att skapa förbättrad anpassning mellan inkomstbortfall och sjukersättning i vissa situationer, dels vissa administrativa förenklingar inom den allmänna försäkringen. 4 Skattepliktiga anställningsförmåner Regeringens förslag: Under en period med sjukersättning bortses vid beräkning av sjukpenningens storlek från sådana skattepliktiga förmåner som kvarstår under ersättningsperioden. Om den skatte- pliktiga förmånen inte längre kvarstår skall dock sjukpenningen liksom tidigare beräknas på grundval av en sjukpenning- grundande inkomst (SGI) som omfattar värdet av förmånen. Riksförsäkringsverkets förslag: Skattepliktiga förmåner och skatteplik- tiga kostnadsersättningar skall inte ingå i underlaget för SGI. Remissinstanserna: Remissinstansernas uppfattningar varierar. Lands- organisationen i Sverige (LO) tillstyrker i princip förslaget att reglerna om sjuk- penninggrundande inkomst skall över- enstämma med de regler som gäller för sjuklön. LO anser dock att löneförmåner som ersätts utöver vad som är skattefritt skall vara SGI-grundande eftersom sådana inte kan anses vara en kostnadsersättning utan en löneförmån. Försäkringsanställdas Förbund (FF) instämmer i synsättet att löneförmåner som fri bil inte bör vara SGI-grundande då den anställde inte mister sådana vid sjukdom. De löneförmå- ner som ersätts utöver de belopp som anges i kommunalskattelagen bör dock även fortsättningsvis vara SGI-grundande enligt FF. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att skattepliktiga naturaförmåner som bil och subventionerad lunch skall vara SGI-grundande eftersom de definitions- mässigt utgör lön och inte kostnadser- sättning. TCO anför vidare att olika avtalskonstruktioner uppstod efter skatteomläggningen på arbetsmarknaden. I vissa fall har skattepliktiga förmåner avlösts av ordinarie månadslön. I andra fall ligger de kvar som en rörlig må- nadslön. Statens arbetsgivarverk och Statskontoret tillstyrker Riksförsäk- ringsverkets förslag avseende skatte- pliktiga förmåner. Riksskatteverket tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag men understryker samtidigt att förslaget inte bör föranleda någon ändring i gällande regler för uttag av arbetsgivaravgifter eftersom detta skulle medföra betydande administrativa komplikationer för såväl uppgiftslämnare (arbetsgivare) som myndighet. Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är sjukpenninggrundande inkomst den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall dessa tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 § första * fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Nuvarande regelsystem innebär att försäkrade vars sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner får 8 en högre kompensation än den avsedda i de fall förmånerna bibehålles under sjukdomstiden. I förarbetena (prop. 1990/91:181) till lagen (1991:1047) om sjuklön uttalades att en löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, inte skall räknas in i be- räkningsunderlaget för sjuklön. Vidare angavs att ersättning som avser att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han utför sitt arbete inte heller borde räknas in i detta. Således gavs reglerna om sjuklön en utformning som innebär ett bättre samband mellan in- komstbortfallet och sjukersättningen än vad som hittills gällt rörande sjuk- penning. Vi anser det inte rimligt att generellt begränsa försäkringsskyddet till sådant inkomstbortfall som avser kontant lön utan såväl förmåner som kostnadsersättningar bör påverka SGI och därmed sjukpenningen. Sjukpenningen bör dock inte avse förmåner som kvarstår under sjukfallet. Härigenom uppnås en bättre överensstämmelse mellan ersättningsreglerna i lagen om sjuklön och lagen om allmän försäkring. Sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls också eftersom rätt till sjukersättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen faktiskt bortfaller. Kostnadsersättningar som är skattepliktiga och som en försäkrad går miste om i samband med frånvaro från arbetet på grund av sjukdom bör såvitt avser de skattepliktiga delarna, alltid medräknas vid beräkning av sjukpenning eftersom dessa delar i avgifts- och skattehänseende betraktas som lön. Ett viktigt skäl för att sådana kostnadser- sättningar skall beaktas är att sambandet mellan avgifter och förmåner annars ytterligare skulle urholkas. Bestämmelserna om beräkning av sjukpenning för försäkrad som har skattepliktiga förmåner bör tas in i en ny 12 b § i 3 kap. AFL. De försäkrade bör i sin försäkran för sjukpenning få intyga om de har skattepliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet. Vad som nu sagts om beräkning av sjukpenning bör även gälla för rehabiliteringspenning, havande- skapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Detta innebär att vissa ändringar bör göras i 4 och 22 kap. AFL. Däremot behöver ingen ändring i denna del göras i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare eller lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. Förmåner enligt värnplikts- förmånsförordningen (1976:1008) och för- ordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga bör av administrativa skäl inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning av sjukpenning. I förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän anges att om en arbetsgivare haft kost- nader enligt sjömanslagen (1973:282) för en anställd till följd av sjukdom eller skada, skall försäkringskassan lämna ersättning till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 § AFL. Ersättningen skall därvid beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomsten. 9 Beräkningen av ersättningen till sjömännens arbetsgivare medför redan idag vissa handläggningsproblem. Med anledning av det förslag om beräkning av sjukpen- ning på skattepliktiga förmåner som rege- ringen lägger fram i denna proposition kommer problemen att öka. Med hänsyn till att regeringen i följande avsnitt även begränsar en försäkrads skyldighet att anmäla inkomständringar anser vi att den ersättning som försäkringskassan skall utge till arbetsgivaren bör utgöra en viss procentuell andel av den anställdes lön och vissa andra kostnader arbets- givaren haft för den anställde under sjukdomstiden i stället för den sjuk- penninggrundande inkomsten. Detta bör gälla såväl när lön utges under sjuk- domstid enligt sjömanslagen som när sådan lön utges enligt kollektivavtal. Då de närmare bestämmelserna om ersättning till berörda arbetsgivare liksom tidigare bör meddelas av regeringen behöver en ändring ske av 3 kap. 16 a § AFL om regeringens möjligheter att meddela vissa före- skrifter. Regeringen avser också att senare ändra den tidigare nämnda förord- ningen om vissa försäkringsersättningar för sjömän på sätt som nu anförts. 5 Anmälningsskyldighet för inkomständringar Regeringens förslag: Skyldigheten för försäkrade att anmäla ändrade inkomst- förhållanden m.m. till försäkringskassan skall vara kopplad till ett ersättnings- ärende. Möjligheten för en försäkrad att få sin sjukpenninggrundande inkomst prövad utan samband med ett ersätt- ningsärende kvarstår. Riksförsäkringsverkets förslag: Förhandsregistrering av sjukpenning- grundande inkomst bör upphöra. Sjukpenninggrundande inkomst fastställs i samband med varje nytt ersättningsärende. Remissinstanserna: Remissinstanserna är i allmänhet positiva eller anför inga erinringar mot ett slopande av förhandsregistreringen. Försäkringsan- ställdas Förbund (FF) är dock tveksamt med hänsyn till konsekvenserna för hand- läggningen av inkomstprövade förmåner och kravverksamhet. FF pekar också på socialtjänstens och kronofogdemyndig- heternas behov av uppgifter. Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 5 § AFL skall försäkringskassan i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Försäk- ringskassan fastställer en sjuk- penninggrundande inkomst för varje inskriven person som förvärvsarbetar och som har en årsinkomst på minst 6 000 kronor. Sjukpenningförsäkringen skall om- prövas under vissa förutsättningar, bl.a. när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Ändring av sjukpenningförsäkringen skall ske från och med den dag försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. I samband med att sjukpenning utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för samma dag som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock ändringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning. Enligt 3 kap. 6 § AFL är en försäkrad skyldig att så snart det kan ske och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I samband med införandet av sänkta kompensationsnivåer inom sjuk- penningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 gav riksdagen regeringen till känna att möjligheten att slopa förhandsregistre- ringen av SGI och på så sätt frigöra resurser hos försäkringskassorna närmare skulle övervägas (bet. 1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104). Införandet av sjuklön fr.o.m. 1 januari 1992 har inneburit att försäkringskassan betalar ut sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare eftersom flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin arbetsgivare. Ca 80% av samtliga sjukfall avslutas före sjuklöneperiodens utgång. Enligt statistik från Riksförsäkringsverket har antalet beslut om SGI minskat med ca 40 % mellan januari 1991 och januari 1992. För tiden juni 1992 * maj 1993 har ca 570 000 ärenden om SGI avgjorts utan att något ersättningsärende varit aktuellt för berörda försäkrade under denna tid. Att helt slopa förhandsregistreringen av sjukpenninggrundande inkomst stöter på vissa problem. Även fortsättningsvis bör försäkrade ha möjlighet att få beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. En sådan situation kan t.ex. föreligga när en försäkrad har för avsikt att börja studera och önskar besked om huruvida s.k. SGI-skyddad tid enligt 3 kap. 5 § tredje stycket punkt 1 gäller under dessa studier. Reglerna om SGI-skyddade tider har tillkommit för att försäkrade skall kunna behålla ett försäkringsskydd under vissa tidsperioder när förvärvsarbete inte utförs. Det är av stor betydelse för en försäkrad att vid sådana tillfällen kunna få ett beslut om sin sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. Även egenföretagare har intresse av att få beslut om sjukpen- ninggrundande inkomst trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. Vidare är möjligheten att teckna en frivillig sjukpenningförsäkring beroende av att en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas utan att något ersätt- ningsärende är aktuellt. Det är emellertid angeläget att nuva- rande regler ändras så att försäk- ringskassan inte i onödan belastas med ärenden om sjukpenninggrundande inkomst som ofta är inaktuella när ett ersättningsärende uppstår. Regeringen föreslår därför att möjligheten att anmäla ändrade förhåll- anden på förhand och därmed få den sjukpenninggrundande inkomsten prövad skall finnas kvar, men att skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden begränsas till tillfällen då ett ersättningsärende är aktuellt. Häri- 10 genom försämras inte servicen till de försäkrade samtidigt som administrationen av sjukpenningförsäkringen förenklas. Detta innebär att 3 kap. 6 § första stycket AFL måste ändras. Också 3 kap. 5 § andra stycket AFL måste ändras så att en ny sjukpenninggrundande inkomst kan komma att gälla från och med första dagen med sjukpenning. Naturligtvis bör inte en ändring i sjukpenningförsäkringen avse tid före det att förhållandena ändrats. Också detta bör införas i 3 kap. 5 § andra stycket AFL. Anmälningsskyldigheten bör kunna fullgöras genom att den försäkrade lämnar uppgift om ändrad inkomst på den blankett som sänds ut i samband med att anmälan om sjukdom gjorts. Det vi nu anfört om anmälningsskyldighet m.m. bör gälla även för havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, reha- biliteringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning. Detta förutsätter vissa ändringar i 4 kap. AFL liksom i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård. Vidare avser regeringen att senare ändra de förordningar som avser ersätt- ning till värnpliktiga och civilför- svarspliktiga. För dessa ersättningar är det av administrativa skäl nödvändigt att den ersättningsberättigade även i fortsättningen är skyldig att på förhand anmäla ändrade förhållanden. Föreslagen ändring får till följd att en sjukpenninggrundande inkomst som inte motsvarar inkomstförhållandena kan vara fastställd. Med anledning av detta måste kvalifikationsvillkoret för att föräldra- penning skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning under de första 180 dagarna ändras. Ändringen innebär att en försäkrad inte skall få föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen om han inte, om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, skulle ha varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under den tidsperiod som anges i 4 kap. 6 § andra stycket AFL. Ett tillägg om detta görs i nämnda stycke. Det fall då en försäkrad som inte har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under nämnda tid men borde ha varit det, regleras redan i 9 § andra stycket i samma kapitel. Att fastställd SGI kan vara inaktuell medför också att bestämmelserna i 3 kap. 5 § tredje stycket och 13 kap. 2 § första stycket AFL behöver ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid avgörande tidpunkter är de som avgör vilken SGI som skall kunna fastställas respektive vilken förtidspension som skall utges. Att skyldigheten att anmäla ändrade inkomstförhållanden eller andra omständigheter knyts till tidpunkten för ersättningsärendet innebär inte några förändringar såvitt avser skyldigheten att under ett ersättningsärende anmäla t.ex. ändring av arbetsoförmågans om- fattning eller att återgång i arbete har skett. 11 6 Årsarbetstid Regeringens förslag: Årsarbetstid beräknas endast i samband med ett ersätt- ningsärende i den mån detta behövs för att beräkna ersättningens storlek. Riksförsäkringsverkets förslag: Årsarbetstid fastställs endast när er- sättning skall tim/dagberäknas. Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet och Försäkringsanställdas Förbund tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag. I övrigt har inga remissinstanser berört förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 b § AFL fastställs årsarbetstid av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare arbeta i ifrågava- rande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Årsarbetstid fastställs antingen i timmar eller dagar. För sjukpenning och smittbärarpenning gäller reglerna om tim/dagberäknad ersättning för de första fjorton dagarna. Fr.o.m. den 15:e dagen gäller som regel kalenderdagberäkning. För havande- skapspenning och föräldrapenning tillämpas enbart kalenderdagberäkning. Tillfällig föräldrapenning och närståendepenning tim/dagberäknas på samma sätt som sjukpenning men utan tidsgräns, dvs. för alla ersättningsdagar. Kalenderdagberäkning görs dock vid byte av bl.a. havandeskapspenning eller föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning. Beräkning av årsarbetstid bör till följd av bl.a. sjuklönereformen kunna slopas för flertalet sjukpenningärenden eftersom utbetalning av sjukpenning från försäkringskassan i regel blir aktuell först fr.o.m. den 15:e dagen av ett sjukfall. Under avsnitt 5 har föreslagits regelförändringar vilka kommer att minska antalet SGI-beslut. I vissa fall kommer det dock även fortsättningsvis att vara av intresse för försäkrade att erhålla beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten trots att något ersättnings- ärende inte är aktuellt. Reglerna om årsarbetstid är däremot endast av betydelse som underlag för att det i ett ersättningsärende skall kunna göras en tim/dagberäkning. I de fall en sjuk- penninggrundande inkomst av anställning anmäls till försäkringskassan utan att ett ersättningsärende som skall tim/dagberäknas är aktuellt föreslår vi därför att någon årsarbetstid inte längre behöver fastställas i samband med beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten. I huvudsak innebär förslaget att årsarbetstid kommer att behöva beräknas i samband med tillfällig föräldrapenning och närståendepenning samt vid ersätt- ningsperioder under vilka den försäkrade genomgår utbildning eller värn- pliktstjänstgöring och därvid har rätt att erhålla tim/dagberäknad ersättning. 7 Den allmänna sjukförsäkringsavgiften Regeringens förslag: Allmän sjukförsäkringsavgift skall inte tas ut av den som har en förvärvsinkomst som understiger 25 % av det basbelopp som gällde vid årets ingång. Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 januari 1993 uttas en avgift om 0,95 % på förvärvsinkomster upp till 7,5 basbelopp (prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157, SFS 1992:1745). Avgift tas inte ut om förvärvsinkomsterna understiger 32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt AFL. Gränsen överensstämmer med den som gäller för deklarationsskyldighet för förvärvsinkomster. Enligt riksdagens beslut har gränsen för deklarationsskyldighet sänkts till 25 % av basbeloppet fr.o.m. år 1994 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1 och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158, SFS 1992:1484). I likhet med vad som anfördes i prop. 1992/93:136 anser vi att från samma tid även gränsen för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften bör sänkas till 25 % av basbeloppet. Vi lägger fram förslag till lag om ändring i 3 § lagen (1992:1745) om allmän sjukför- säkringsavgift i enlighet härmed. 8 Ikraftträdande, kostnader och administration Ändringen i lagen om allmän sjukförsäkringsavgift och ändringen av 3 kap. 16 a § AFL föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. Då övriga ändringar i AFL och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård kräver förändringar av nuvarande ADB-rutiner m.m. föreslås dessa ändringar träda i kraft den 1 juli 1994. Förslaget om att skattepliktiga förmåner inte skall ingå i SGI under vissa omständigheter kommer att innebära en viss reducering av försäkringsut- gifterna. Någon beräkning av besparingens omfattning har dock inte varit möjlig att göra. I administrativt avseende innebär förslaget viss kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid beräknas innebära administrativa be- sparingar motsvarande ca nio miljoner kronor. När det gäller besparingarna på administrationen sammantaget avser rege- ringen att återkomma till frågan i sam- band med budgetbehandlingen av socialförsäkringsadministrationens totala resursbehov. 12 Förteckning över remissinstanser Yttrande över Riksförsäkringsverkets rapport (RFV ANSER 1992:4) Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) har avgetts av Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens arbetsgivarverk, Statens löne- och pensionsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskasseförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kommun- förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisa- tionen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Försäkringsanställdas förbund, Lant- brukarnas riksförbund, Företagarnas Riksorganisation, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Handikappförbundens centralkommitté, Sveriges Riks- idrottsförbund och Sveriges förenade studentkårer. 13 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Könberg Regeringen beslutar proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor 14