Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 7094 av 7159 träffar
Propositionsnummer · 1993/94:68 ·
Lagändringar på djurhälsoområdet
Ansvarig myndighet: Jordbruksdepartementet
Dokument: Prop. 68
Regeringens proposition 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 oktober 1993 Carl Bildt Karl Erik Olsson (Jordbruksdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, djurskyddslagen (1988:534), lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m., lagen (1992:1683) om provtagning på djur och livsmedelslagen (1971:511). Ändringarna i lagen om bekämpande av salmonella hos djur innebär att Statens jordbruksverk bemyndigas delegera till veterinär att besluta om bekämpningsåtgärder enligt lagen. För att på ett effektivare sätt än vad som gäller i dag kunna förhindra att salmonella via ägg överförs till människa införs en obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Mot bakgrund av att det förekommer brott mot djurskyddslagens bestämmelser om förprövning av djurstallar införs en särskild sanktionsavgift för den som inte iakttar skyldigheten att låta förpröva sådana stallar. För att ge hästägare möjlighet att anlita en hovslagare med dokumenterat goda kunskaper införs ett system för godkännande av hovslagare. År 1991 påvisades tuberkulos i hjorthägn i Sverige för första gången. För att hindra att sjukdomen sprids skall regeringen, om det finns en hälsokontroll anordnad för hjortdjur, kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Köttbesiktningstvånget skall omfatta också slakt av sådana hjortar för husbehov. I lagen om kontroll av husdjur bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om ägg för avelsändamål. Vidare föreslås i lagen om provtagning på djur bemyndiganden som gör det möjligt att meddela föreskrifter om märkning och registrering av djur m.m. och föreskrifter om djurhållning, djurhälsa och hygien i mjölkproduktionen. Ändringarna är i huvudsak föranledda av EES-avtalet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 utom såvitt avser ändringen som rör avelsverksamhet i lagen om kontroll av husdjur m.m. Den sistnämnda ändringen skall träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut .................5 2 Lagtext .....................................5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur ........6 2.2 Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534)......................... 7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om kon- troll av husdjur m.m......................9 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om prov- tagning på djur...........................11 2.5 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) ...............................14 3 Ärendet och dess beredning ...................15 4 Bekämpande av salmonella hos djur ............17 4.1 Allmänna utgångspunkter ..................17 4.2 Obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesätt- ningar ...................................20 4.3 Delegation av beslut om bekämpningsåtgärder till veterinär.................................22 5 Vissa djurskyddsfrågor .......................23 5.1 Prövning av djurstallar ..................23 5.2 Godkännande av hovslagare ................26 6 Bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur .......29 7 Vissa ändringar på djurområdet som föranleds av EES- avtalet ......................................33 7.1 Bakgrund .................................33 7.2 Den lagtekniska lösningen ................35 7.3 Handel med djur m.m. .....................36 7.4 Märkning och registrering av djur ........39 7.5 Mjölkproduktion ..........................41 7.6 Tillsyn ..................................43 7.7 Avelskontroll ............................44 7.8 Omhändertagande av djuravfall ............48 8 Specialmotivering ............................49 8.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:738) ombekämpande av salmonella hos djur...49 8.2 Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) ...............................50 8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. .................51 8.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) omprovtagning på djur ...............51 8.5 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) ...............................54 2 Bilaga 1Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den 30 januari 1992 till ändringar i lagen (1983:738) ombekämpande av salmonella hos djur...55 Bilaga 2Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den 27 januari 1993 till ändringar i lagen (1983:738) ombekämpande av salmonella hos djur...56 Bilaga 3 Statens jordbruksverks förslag till ändring i djur- skyddslagen (1988:534)....................58 Bilaga 4Statens jordbruksverks förslag till lag om förebyg- gande och bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur........................................59 Bilaga 5Statens jordbruksverks förslag till lag om kontroll,märkning och registrering av djur m.m...63 Bilaga 6Lagrådsremissens lagförslag..............67 Bilaga 7Lagrådets yttrande ......................71 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993...............................74 Rättsdatablad....................................75 3 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till - lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, - lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534), - lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m., - lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, - lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 5 2.1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur Härigenom föreskrivs att 2, 5 och 7 §§ lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Den som yrkesmässigt Den som yrkesmässigt driver verksamhet för håller fjäderfä för uppfödning av fjäderfä uppfödning till slakt till slakt skall låta eller för produktion av utföra och bekosta ägg skall låta utföra undersökning av djuren i och bekosta undersökning fråga om salmonella av djuren i fråga om enligt föreskrifter som salmonella enligt meddelas av regeringen föreskrifter som eller myndighet som meddelas av regeringen regeringen bestämmer. eller den myndighet som Den som yrkesmässigt regeringen bestämmer. driver verksamhet för Den som yrkesmässigt kläckning av ägg är driver verksamhet för skyldig att föra kläckning av ägg eller anteckningar och lämna yrkesmässigt håller uppgifter om fjäderfä för produktion verksamheten enligt av ägg är skyldig att föreskrifter som föra anteckningar och meddelas av regeringen lämna uppgifter om eller myndighet som verksamheten enligt regeringen bestämmer. föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 5 §[1] Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt 1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis skall an- komma på länsstyrelsen. Jordbruksverket får också besluta att befogenhet som ankommer på ver- ket enligt 1 § helt eller delvis skall ankomma på den veterinär som verket bestämmer. 7 §[2] Länsstyrelsens Beslut av beslut får länsstyrelsen överklagas hos eller av Jordbruksverket. veterinär får överklagas hos Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten. Beslut som har meddelats enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. 6 2.2 Förslag till Lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534) dels att 3 och 37 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 3 §[3] Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela ytterligare föreskrifter om 1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur, 2. skyldighet att låta förpröva sådana utrymmen, och 3. skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen. Regeringen får föreskriva att den som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften skall tas ut av den som var ägare av stallet eller förvaringsutrymmet när byggnadsåtgärden vidtogs. Den särskilda avgiften skall bestämmas till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som skulle ha betalats om förprövning skett, om det inte finns särskilda skäl att bestämma avgiften till ett lägre belopp. 12 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om godkännande av hovslagare. I föreskrifterna får bestämmas att en avgift skall tas ut för ansökan. 37 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt 36 § för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse Den som har ålagts att betala en särskild avgift enligt 3 § fjärde stycket för att han inte låtit förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur döms inte till ansvar enligt 36 §. 2.3 Förslag Denna lag träder till i kraft den 1 Lag om ändring i januari 1994. lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. dels att 2, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 2 § Regeringen får i det syfte som anges i 1 § första stycket meddela föreskrifter om seminverksamhet och för överföring av befruktade ägg mellan hondjur.Regeringen får i det syfte som anges i 1 § första stycket meddela föreskrifter om seminverksamhet, överföring av befruktade ägg mellan hondjur och om ägg för avelsändamål. Regeringen får meddela föreskrifter om att hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats. 5 a § Om det finns hälsokontroll anordnad för kronhjort och dovhjort, får regeringen meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Föreskrifterna får avse också andra djurslag som hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort. 6 §[4] Regeringen får överlämna åt Statens jordbruksverk att 1. meddela föreskrifter som avses i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket,Regeringen får överlämna åt Statens jordbruksverk att 1. meddela föreskrifter som avses i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§, 5 § första stycket samt 5 a §, 2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra samman- slutningar rätt att anordna sådan kontroll som avses i 1 §, 3. besluta om sådant överlämnande som avses i 5 § andra stycket. 7 § Den som med Den som med uppsåt eller av uppsåt eller av grov oaktsamhet grov oaktsamhet bryter mot en bryter mot en föreskrift som föreskrift som har meddelats har meddelats med stöd av med stöd av 7 Nuvarande Föreslagen lydelse lydelse 2 eller 4 § döms 2, 4 eller 5 a § till böter, om döms till böter, inte ansvar för om inte ansvar gärningen kan för gärningen ådömas enligt kan ådömas en- brottsbalken. ligt brottsbalken. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § den dag som regeringen bestämmer, och i övrigt den 1 januari 1994. 8 2.4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på djur dels att nuvarande 5 § skall betecknas 9 §, nuvarande 6 § skall betecknas 8 § och nuvarande 7 och 8 §§ skall betecknas 10 och 11 §§, dels att rubriken till lagen samt 1 § och de nya 8 och 9-11 §§ lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya bestämmelser, 5-7 §§, samt närmast före 1, 5, 6, 7, 9 och 10 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det i lagen närmast före 2 och 4 §§ skall införas nya rubriker som skall lyda *Provtagning eller undersökning* respektive *Hälsoövervakning och villkor för livdjursförsäljning*, dels att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande lydelse. Lag om provtagning på djur, m.m. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse Tillämpningsområde 1 § Denna lag avser kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar samt kontroll av användningen av läkemedel vid uppfödningen av djur.Denna lag avser 1. kartläggning och kontroll av smittsamma djursjukdomar, 2. kontroll av användningen av läke- medel vid uppfödningen av djur, 3. märkning och registrering av djur. Märkning m.m. 5 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om 1. märkning, journalföring och reg- istrering av djur, 2. djurhälsa, flyttningsdokument för djur och hygien vid transport av djur, 3. registrering av djurhållare. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kontroll av mjölkproduktion 9 6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om djurhälsa i besättningar för mjölkproduktion samt om djurhållning, hantering av mjölk och krav på hygien i samband med sådan produktion. Tillsyn 7 § Statens jordbruksverk utövar tillsynen över att föreskrifter medde- lade med stöd av 4-6 §§ följs. Jordbruksverket får överlåta åt läns- styrelsen att utöva viss tillsyn inom länet. Verket får också överlåta åt en kommun att inom kommunen kontrollera att föreskrifter meddelade med stöd av 6 § följs. En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd av 4-6 §§ skall följas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas. 8 § För provtagning eller undersökning enligt denna lag har den som utför provtagningen eller undersökningen rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djurkroppar, mjölk eller annat material förvaras. Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp som behövs för att provtagningen eller undersökningen skall kunna genomföras.För tillsyn, provtagning eller undersökning enligt denna lag har den som utövar tillsynen, utför provtagningen eller undersökningen rätt att få tillträde till områden, anlägg- ningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls eller där djurkroppar, mjölk eller annat material förvaras. Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som behövs för tillsynen och för att provtagningen eller undersökningen skall kunna genomföras. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Avgifter 9 § Regeringen eller den Regeringen eller den myndighet som regeringen myndighet som regeringen bestämmer får meddela bestämmer får meddela föreskrifter om föreskrifter om skyldighet för djurägare skyldighet att betala att betala ersättning ersättning för för provtagning och provtagning, under- undersökning enligt sökning eller kontroll denna lag. enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen. Ansvar och överklagande 10 § Till böter döms den Till böter döms den djurägare som inte djurägare som inte fullgör skyldigheten fullgör skyldigheten enligt 6 § andra enligt 8 § andra stycket. stycket. 11 § Beslut som annan statlig Beslut av en kommunal myndighet än regeringen nämnd enligt denna lag i enskilda fall meddelat eller enligt enligt denna lag får föreskrifter som överklagas hos meddelats med stöd av kammarrätten. lagen får överklagas hos länsstyrelsen. Beslut som annan statlig myndighet än regeringen i enskilda fall meddelat enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten. Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft den dag regeringen den 1 januari 1994. bestämmer. 10 2.5 Förslag till Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) Härigenom föreskrivs att 3 § livsmedelslagen (1971:511)[1]skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 3 § Lagen gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller delvis skall gälla hantering av vatten i enskilt hushåll, om vattnet är avsett att drickas eller att användas vid hantering av livsmedel.Lagen gäller inte hantering av livsmedel i enskilt hushåll. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva att lagen helt eller delvis skall gälla hantering av livsmedel i enskilt hushåll i fråga om 1. vatten som är avsett att drickas eller att användas vid hantering av livsmedel, 2. kött från kronhjort och dovhjort som har hållits i hägn. Lagen gäller inte heller 3 Ärendet och dess hantering av livsmedel i beredning kök i förskola och Våren 1988 antog fritidshem med högst två riksdagen ett förslag avdelningar om inte från regeringen om en ny regeringen eller den djurskyddslag (prop. myndighet som regeringen 1987/88:93, bet. bestämmer föreskriver 1987/88:JoU22, rskr. något annat. 1987/88:327) som trädde i kraft den 1 juli 1988. Denna lag träder i kraft Enligt 2 § den 1 januari 1994. djurskyddslagen (1988:534) skall djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djurskyddslagen tar följaktligen bl.a. sikte på att genom en rad krav som gäller skötsel och miljö så långt möjligt skona djuren från sjukdomar. Annan lagstiftning har delvis samma syfte men är dessutom inriktad på att förhindra att sjukdomar förs över från djur till människa. Dit hör epizootilagen (1980:369) och lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur. Det finns också lagstiftning som tar sikte på att förebygga sjukdomar hos djur och ge möjlighet till kontroll av hälsoläget hos djur. Bl.a. dessa syften har lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. resp. lagen (1992:1683) om provtagning på djur. I framställningar till regeringen den 30 januari 1992 och den 27 januari 1993 har Statens jordbruksverk lämnat förslag till ändringar i lagen om bekämpande av salmonella hos djur. I framställningarna föreslår Jordbruksverket bl.a. att verket bemyndigas delegera till veterinär att besluta om bekämpningsåtgärder enligt lagen. Vidare föreslår verket att det införs en obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Förslagen har remissbehandlats. Jordbruksverkets lagförslag finns i bilaga 1 resp. bilaga 2. Sammanställningar av remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet, dnr 224/92 resp. dnr 197/93. I en framställning till regeringen den 25 november 1992 har Jordbruksverket lämnat förslag till ändring i djurskyddslagen i fråga om förprövning av djurstallar. Förslaget har remissbehandlats. Jordbruksverkets lagförslag finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jordbruks- departementet, dnr 2311/92. I en framställning till regeringen den 24 april 1992 har institutionen för husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslagit att en auktorisation av hovslagare införs. Förslaget har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet, dnr 969/92. I en framställning till regeringen den 12 november 1992 har Jordbruksverket föreslagit att en särskild lagstiftning om tuberkulos hos hjortdjur införs. Förslaget har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet, dnr 2182/92. Mot bakgrund av remissutfallet i ärendet uppdrog regeringen den 1 april 1993 åt Jordbruksverket att efter samråd med Statens livsmedelsverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och berörda näringsorganisationer göra en bedömning av remissinstansernas synpunkter och förslag. Jordbruksverket har redovisat uppdraget den 17 maj 1993 och därvid föreslagit vissa ändringar i sitt ursprungliga förslag till lagstiftning. Jordbruksverkets lagförslag finns i bilaga 4. I en framställning till regeringen den 26 maj 1993 har Jordbruksverket lämnat förslag till en bemyndigandelag på djurområdet. Förslaget, som i huvudsak är nuvarande 6 § är rena föranlett av EES-avtalet följdändringar som och ett eventuellt föranleds av den nya svenskt medlemskap i EG, tillsynsbestämmelsen. innebär att lagen skall Ändringarna består dels ge stöd för föreskrifter i att den rätt till om bl.a. in- och tillträde som bl.a. utförsel av djur, handel provtagare har till med djur, märkning och djurstallar och andra registrering av djur, anläggningar vidgas till kontroll av att gälla också en mjölkproduktion, tillsynsmyndighet, dels gentekniskt modifierade i att det införs en djur, klassificering av skyldighet för kött och omhändertagande djurägaren att lämna de av djuravfall. Förslaget upplysningar som behövs innebär att lagen för tillsynen. I 7 § (1985:342) om kontroll ändras endast en av husdjur m.m., lagen paragrafhänvisning. (1992:1683) om Ändringarna i nuvarande provtagning på djur, 8 §, slutligen, har veterinära in- också karaktär av förselkungörelsen följdändringar (1958:551), veterinära föranledda av utförselkungörelsen tillsynsregeln och två (1958:552) och Kungl. nyinförda bemyndiganden. Maj:ts förordning Sammanfattningsvis gör (1956:413) om regeringen den klassificering av kött bedömningen att upphävs. ändringarna är av sådan Förslaget har beskaffenhet att remissbehandlats. Lagrådets hörande skulle Jordbruksverkets sakna betydelse. lagförslag finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns 4 Bekämpande av tillgängliga i salmonella hos djur Jordbruksdepartementet, 4.1 Allmänna dnr 990/93. utgångspunkter Salmonella är benämningen på en grupp Lagrådet bakterier som kan Regeringen beslutade den angripa djur och 10 juni 1993 att inhämta människor. För Lagrådets yttrande över närvarande känner man de lagförslag som finns till ca 2 000 olika s.k. i bilaga 6. serotyper av salmonella. Lagrådets yttrande finns Av särskild betydelse i i bilaga 7. det här sammanhanget är Lagrådet föreslår att Salmonella enteritidis det föreslagna som är en s.k. invasiv bemyndigandet i 5 § salmonellatyp, en tredje stycket lagen egenskap som medför att (1983:738) om bekämpande salmonellabakterier hos av salmonella hos djur värphöns kan förekomma i utgår och anför vidare hönans äggledare och synpunkter på äggstockar och därifrån utformningen av det överföras till ägget. bemyndigande som Vissa salmonellatyper föreslås i 3 § tredje kan ge besvärliga stycket djurskyddslagen infektioner hos djur. (1988:534). Det är emellertid Regeringen har i bakteriens spridning propositionen i huvudsak från djur till människa följt Lagrådets förslag. och dess Dessutom har vissa sjukdomsframkallande redaktionella ändringar egenskaper hos människan gjorts i lagtexten. Vi som i huvudsak föranlett återkommer till ingripanden med Lagrådets synpunkter i kontroll- och avsnittet om delegation bekämpandeåtgärder. av bekämpningsåtgärder Salmonellainfektion, till veterinär och i oavsett serotyp, hos avsnittet om prövning av människa är djurstallar. anmälningspliktig enligt Utöver de förslag till smittskyddslagen lagändringar som (1988:1472) och remitterats till rubriceras som en Lagrådet föreslås i samhällsfarlig sjukdom. propositionen Det innebär bl.a. att ytterligare en ändring i när salmonellabakterier lagen (1985:342) om påvisas i livsmedel får kontroll av husdjur m.m. detta livsmedel inte Dessutom föreslås vissa säljas för konsumtion. ändringar i lagen Sverige har en lång (1992:1683) om tradition när det gäller provtagning på djur och att vidta åtgärder för en ändring i att kontrollera livsmedelslagen salmonellaförekomsten (1971:511). bland Förslagen till ändring i animalieproducerande lagen om kontroll av djur. Dessa åtgärder har husdjur m.m. och i medfört att Sverige livsmedelslagen faller internationellt sett har utanför Lagrådets få inhemska fall av granskningsområde. Vissa salmonellainfektion hos ändringar i lagen om människa. Som inhemska provtagning på djur hör fall räknas människor däremot till detta smittade i Sverige område. Dit hör oberoende av om ändringen i 1 § som smittkällan är ett gäller lagens importerat eller svenskt tillämpningsområde och livsmedel. Även s.k. ändringen i nuvarande 6 sekundärfall till § om rätt till tillträde personer som smittats i samband med tillsyn. utomlands rapporteras Dit kan också anses höra som inhemsk smitta. den nya 7 § som är en Sverige rapporterar tillsynsbestämmelse och trots få inhemska fall ändringen i nuvarande 8 en av de högsta § om överklagande. incidenserna, dvs. det Den nya relativa antalet fall av tillsynsbestämmelsen har en sjukdom under en viss karaktär av period, av standardbestämmelse som salmonellainfektion hos är vanligt förekommande människa i Europa. Ett i offentligrättslig skäl till detta är att i lagstiftning, inte minst Sverige är, som nyss i lagstiftningen på nämnts, jordbrukets område. salmonellainfektion hos Bestämmelsen har människa en följaktligen utformats i anmälningspliktig överensstämmelse med sjukdom. Vidare tas prov motsvarande bestämmelse på många människor. i andra lagar. Det Exempelvis måste enligt saknas därför anledning livsmedelslagstiftningen att förutsätta annat än en person som arbetar att bestämmelsen har med oförpackade fått en lämplig livsmedel och som varit utformning och är utanför Norden mer än ändamålsenlig för sitt fem dagar lämna syfte. Med hänsyn till avföringsprov för vad nu sagts skulle undersökning med Lagrådets hörande över avseende på bl.a. bestämmelsen sakna salmonella. betydelse. I Sverige har under de Lagrådets hörande kan senaste åren inte heller anses rapporterats ca 6 000 nödvändigt i fråga om de fall av ändringar som föreslås salmonellainfektion per av bestämmelser som år, vilket innebär att redan finns i lagen. antalet fall har Ändringarna är av enkel fördubblats jämfört med beskaffenhet. Ändringen början av 1980-talet. i 1 § innebär endast en Ökningen har till stor upplysning om att lagen del berott på skall avse också hemvändande turister som märkning och smittats med S. registrering av djur. De enteritidis i Europa. ändringar som föreslås i Antalet årligen rapporterade inhemska också den som har en fall av slaktkyckling- eller salmonellainfektion har slaktkalkonbesättning sedan år 1980, med som inte är ansluten undantag för ett år, till det frivilliga varierat mellan 242 och kontrollprogrammet skall 863. År 1991 rappor- låta utföra terades 1 206 inhemska bakteriologiska fall beroende på undersökningar med S. enteritidis i ägg avseende på salmonella från infekterade en till två veckor före värphönsbesättningar. slakt av djuren. I lagen Mindre än 20 % av anges vidare bl.a. att salmonellafallen hos Jordbruksverket får människa i Sverige är besluta om olika åt- således inhemskt gärder för att bekämpa smittade, övriga är och hindra spridning av smittade i samband med uppkommen utlandsresor. I många salmonellainfektion hos europeiska länder är husdjur och andra djur förhållandet det som hålls i fångenskap. motsatta. I t.ex. Verket får sålunda England och Wales är ca besluta om slakt eller 85 % av fallen inhemskt annan avlivning av djur smittade. eller oskadliggörande av Sverige har sedan lång ägg, isolering av djur tid tillbaka bekämpat eller andra salmonella hos djur. begränsningar i Ursprungligen var hanteringen av djur epizootilagen tillämplig eller varor som kan vara på salmonellainfektioner infekterade samt om hos djur. Med hänsyn smittrening av lokaler till erfarenheter från eller föremål som kan stora salmonellautbrott vara infekterade och i Sverige i början på andra åtgärder som är 1950-talet undantogs nödvändiga från emellertid år 1955 bekämpningssynpunkt. salmonella från Besluten kan bl.a. gälla epizootilagens tillämp- transport av djur eller ning. Epizootilagen varor, provtagning eller ansågs nämligen inte vaccination. medge den rörlighet och Inom anpassning vid slaktkycklingnäringen är bekämpningen som krävs i dag drygt 95 % av vid ett utbrott av bruksbesättningarna och salmonella. Dåvarande samtliga Veterinärstyrelsen hade avelsbesättningar och dock vissa bemyndiganden kläckerier anslutna till att ingripa vid den frivilliga salmonellainfektioner salmonellakontrollen. hos djur. Möjligheten Kontrollen har varit till sådana ingripanden framgångsrik i sitt hade huvudsakligen syfte att förebygga tillkommit för att salmonellainfektion i hindra smittöverföring anslutna besättningar. till människor. Vetenskapligt upplagda Ingripandena förutsatte undersökningar har visat dock djurägarens att andelen frivilliga medverkan. salmonellainfekterade För att höja beredskapen slaktkycklingar vid och möjliggöra en mer slakt är mindre än 1 %. effektiv bekämpning av Den omfattande salmonella infördes år provtagning som utförs i 1961 en särskild den frivilliga och den förordning om obligatoriska salmonellabekämpande hos salmonellakontrollen djur. I förordningen innebär också att föreskrevs att salmonellasituationen regeringen, dåvarande inom Veterinärstyrelsen eller slaktkycklingproduktionen i vissa fall veterinär, är väl klarlagd sedan fick besluta om åtgärder lång tid tillbaka. för att förhindra Anslutningen av smittspridning vid värphönsbesättningar misstänkt eller till den frivilliga konstaterad kontrollen är däremot salmonellainfektion hos liten. djur. Besluten kunde Branschorganisationen bl.a. avse förbud att Svensk fågel införde den föra djur och produkter 1 februari 1991 krav på från smittstället, att samtliga avlivning av djur och värphönsgrupper som oskadliggörande av ägg. slaktas vid ett slakteri En frivillig, tillhörande förebyggande organisationen skall salmonellakontroll i genomgå en fjäderfäbesättningar salmonellaprovtagning infördes år 1970. tre till åtta veckor Jordbruksverket är före slakt. Någon huvudman för denna salmonellaprovtagning kontroll. För anslutna sker dock inte om hönsen besättningar ställs slaktas vid ett slakteri bl.a. krav på att som inte är anslutet besättningsveterinären till organisationen skall vara statligt eller om hönsen avlivas. förordnad, djurutrymmena Enligt Jordbruksverket skall vara hygieniskt är det tveksamt om denna utformade, det skall salmonellakontroll på finnas förrum till ett effektivt sätt djurutrymmena, förmår hindra att uppfödningen skall ske i salmonella via ägg omgångar, fodret skall överförs till människa. värmebehandlas och En kontroll innan slakt skadedjursbekämpning är av betydelse för att skall genomföras. undvika smittspridning Programmet kräver vidare från hönan som att ansluten besättning livsmedel, men mindre endast tillförs djur lämplig som från smittskyddsåtgärd då det salmonellakontrollerade gäller ägget som avelsbesättningar. livsmedel. Verket har Den 1 januari 1984 därför i en skrivelse ersattes förordningen till (1961:309) om bekämpande Jordbruksdepartementet av salmonellainfektion den 27 januari 1993 hos djur m.m. med den nu föreslagit att en gällande lagen obligatorisk (1983:738) om bekämpande salmonellaprovtagning i av salmonella hos djur värphönsbesättningar (prop. 1982/83:172, bet. införs enligt samma 1982/83: JoU37, rskr. system som i dag gäller 1982/83:404). Den mest för slaktkycklingar. väsentliga förändringen mot den tidigare gällande förordningen var att det i lagen infördes en bestämmelse om att den som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä till slakt skall låta utföra och bekosta undersökningar av djuren i fråga om salmonella. Skälet till att bestämmelsen infördes var att uppfödare vid den tidpunkten hade börjat ställa sig utanför den frivilliga kontrollen. Risken bedömdes vara stor att denna utveckling skulle fortsätta och att salmonellasituationen då med all sannolikhet snabbt skulle försämras. Den obligatoriska kontrollen innebär att **FOOTNOTES** [1] Lagen omtryckt 1989:461. 11 4.2 Obligatorisk ägg för konsumtion salmonellaprovtagning i omfattas av den värphönsbesättningar obligatoriska Regeringens förslag: En salmonellaprovtagningen. obligatorisk Besättningar under en salmonellaprovtagning viss storlek skall dock införs för kunna undantas från värphönsbesättningar. kravet på provtagning. Enligt verkets bedömning Jordbruksverkets förslag bör besättningar med överensstämmer i mindre än 200 djur kunna huvudsak med regeringens undantas. Skälet som förslag. verket anför är att med Remissinstanserna: den besättningsstruktur Samtliga remissinstanser som äggnäringen har i tillstyrker förslaget om dag kommer, trots att en obligatorisk enbart 7 % av antalet salmonellaprovtagning i besättningar har mer än värphönsbesättningar. 200 värphöns, mer än 95 Statens livsmedelsverk % av antalet värphöns anser att från med den föreslagna livsmedelshygienisk ordningen att omfattas synpunkt bör av den obligatoriska obligatoriet gälla när kontrollen. Verket ägg säljs i större bedömer att detta ger en omfattning. Vidare bör tillfredsställande begreppet yrkesmässighet säkerhet från preciseras till att folkhälsosynpunkt utan omfatta försäljning till att kraven på butiker, storhushåll och kontrollsystem eller liknande. Enligt verket kostnaderna för de bör direkt försäljning mindre besättningarna enbart till enskilda blir oproportionerligt konsumenter kunna höga. undantas. Lantbrukarnas Flera remissinstanser riksförbund anser att anser att begreppet föreskrifterna inte bör yrkesmässig verksamhet begränsas till att är oklart i detta omfatta besättningar av sammanhang. Statens en viss storlek. livsmedelsverk vill Provtagning bör ske i begränsa den besättningar varifrån obligatoriska kontrollen ägg levereras för till besättningar från försäljning till vilka ägg säljs i större detaljhandeln eller omfattning. Enligt storkökssektorn. verket bör begreppet Liknande synpunkter yrkesmässighet framförs av föreningen preciseras och omfatta Svensk fjäderfäskötsel. försäljning till Skälen för regeringens butiker, storhushåll och förslag: liknande och undantag Salmonellainfektion är göras för direkt en allvarlig sjukdom försäljning enbart till sett från enskilda konsumenter. folkhälsosynpunkt. Lantbrukarnas Internationellt sett är riksförbund anser att salmonellainfektion hos föreskrifterna inte bör människa orsakad av S. begränsas till enteritidis en epidemisk besättningar av en viss sjukdom. För att belysa storlek. Provtagning bör förhållandena kan nämnas ske i besättningar Tyskland där antalet varifrån ägg levereras fall av S. för försäljning till enteritidis-infektion detaljhandeln eller hos människa fördubblats storkökssektorn. på tre år och där Liknande synpunkter antalet rapporterade framförs av föreningen fall år 1992 var ca Svensk fjäderfäskötsel. 180 000. Trots att vi i Regeringen anser att det Sverige internationellt är viktigt att sett har en mycket god kontrollen kommer att salmonellasituation har omfatta besättningar antalet fall av från vilka ägg saluförs S. enteritidis-infektion till en bredare krets ökat också här, från ca konsumenter. En 350 fall per år i början avgränsning som innebär på 1980-talet till 2 842 att kontrollen bara anmälda fall år 1991. kommer att gälla Råa äggprodukter bedöms leverantörer till som den vanligaste butiker och storkök är smittkällan vid mindre lämplig eftersom infektion med denna det skulle innebära att salmonellatyp. På grund t.ex. en försäljning i av bakteriens gårdsbutik, oavsett temperaturtålighet kan omfattning, skulle falla även kokta ägg utgöra en utanför. Regeringen smittkälla. anser därför att den Enligt regeringens avgränsning som uppfattning är det Jordbruksverket har viktigt att kontrollen föreslagit är att av salmonella utformas föredra. på ett sådant sätt att Enligt regeringens riskerna för salmonella mening är det också i livsmedel minimeras. viktigt att insatser Som Jordbruksverket görs för att underlätta anför är anslutningen av för den småskaliga värphönsbesättningar livsmedelsproduktionen till den frivilliga, samtidigt som samhällets förebyggande krav på en god salmonellakontrollen livsmedelskontroll mycket liten. upprätthålls. Det Branschorganisationens övervägande antalet Svensk fågel krav på att värphöns, 81 %, finns i värphönsgrupper skall besättningar med mer än genomgå 5 000 höns. Som nyss salmonellakontroll tre nämnts föreslår till åtta veckor före Jordbruksverket att slakt omfattar enbart besättningar med mindre värphönsgrupper som än 200 djur undantas slaktas vid ett slakteri från den obligatoriska tillhörande kontrollen. Det innebär organisationen. att drygt 95 % av Provtagningen sker värphönsen då kommer att dessutom i ett skede när omfattas av kontrollen. värpperioden nästan är Enligt verkets bedömning slut. Kontrollen före innebär det en slakt är av betydelse tillfredsställande för att hindra smitta säkerhet från från hönan som livsmedel folkhälsosynpunkt men ger däremot inte samtidigt som samma skydd när det kostnaderna för de gäller äggen. mindre besättningarna Regeringen delar inte blir Jordbruksverkets och oproportionerligt stora. remissinstansernas Det bör ankomma på uppfattning att det är Jordbruksverket att mot angeläget att en bakgrund av vad vi nu obligatorisk anfört bestämma vilka salmonellakontroll besättningsstorlekar som införs inom den obligatoriska äggproduktionen. Vårt kontrollen skall gälla. förslag innebär således Mot bakgrund av den att den bakteriologiska struktur som provtagning som ingår i äggproduktionen har i den frivilliga dag finner regeringen salmonellakontrollen dock att den av blir obligatorisk. Jordbruksverket Därmed kommer föreslagna gränsen synes salmonellainfektion i väl avvägd. värphönsbesättningar att I lagen om bekämpande av kunna upptäckas på ett salmonella hos djur bör tidigt stadium och det således föras in ett möjligheterna att bemyndigande som gör det förhindra att möjligt att meddela salmonellainfekterade föreskrifter om att den ägg når handeln ökar som yrkesmässigt håller betydligt. fjäderfä för produktion Enligt Jordbruksverkets av ägg skall låta utföra förslag skall den som och bekosta yrkesmässigt producerar salmonellakontroll av djuren. Föreskrifterna och tillträde till med stöd av lagen bör stallarna för andra än utformas så att den personal som behövs kontrollkravet bara för djurens skötsel och kommer att gälla gårdens drift i övrigt. besättningar över en Syftet med en sådan viss storlek. Det i spärr är att i största lagen angivna kravet på möjliga utsträckning yrkesmässighet kan vid hindra att smittan ett sådant förhållande sprids till andra inte förutsättas leda besättningar. till några Utfärdandet av en avgränsningsproblem. Av spärrförklaring kräver föreskrifterna bör kännedom om vidare framgå att förhållandena på kontrollen inte gäller platsen. Bästa kunskapen annan äggproduktion än om dessa förhållanden den som sker för har den förordnade konsumtion. veterinären. Med den föreslagna Förutsättningarna för modellen kommer således ett snabbt ingripande inte alla med adekvata värphönsbesättningar att bekämpningsåtgärder ökar omfattas av den därför om obligatoriska Jordbruksverket ges kontrollen. Det bör dock möjlighet att delegera även för de undantagna befogenheten att besluta besättningarna föras om spärrförklaring och anteckningar om annan bekämpning till verksamheten, såsom när den veterinär som verket det gäller den leverans finner lämplig. Ett av ägg som sker. sådant förordnande bör Regeringen föreslår vara personligt. Det är därför att alla som fråga om att fatta yrkesmässigt producerar beslut av kvalificerad ägg skall vara skyldiga natur som kräver att föra anteckningar noggranna överväganden och lämna uppgifter om och hög kompetens hos sin verksamhet, dvs. veterinären. Besluten även innehavare av kan dessutom vara i mindre besättningar som betydande grad inte omfattas av den ingripande och tyngande obligatoriska för den enskilde. Enligt salmonellakontrollen. regeringens mening bör Motsvarande skyldighet lagen om bekämpande av gäller redan i dag för salmonella hos djur den som yrkesmässigt ändras så att den nu driver verksamhet för beskrivna delegationen kläckning av ägg. Det blir möjlig. innebär att I lagrådsremissen smittskyddsutredningar föreslogs i vid misstanke om förtydligande syfte ett salmonellasmitta från bemyndigande som avsåg ägg underlättas och att föreskrifter om hur också ägg från mindre provtagning och besättningar som inte undersökning skall omfattas av kontrollen genomföras. Lagrådet har kan spåras och eventuell bl.a. påpekat att den salmonellainfektion föreslagna bekämpas. I den mån det bemyndiganderegeln är i det här sammanhanget onödig med hänsyn till krävs någon definition det bemyndigande som av begreppet redan finns i 2 § och yrkesmässighet bör en regeringens behörighet sådan precisering kunna att meddela ske i föreskrifter verkställighetsföreskrifter. meddelade av Regeringen ansluter sig Jordbruksverket. till Lagrådets Enligt regeringens uppfattning och lägger bedömning bör de därför inte fram något föreslagna motsvarande förslag i bestämmelserna propositionen. väsentligt effektivisera salmonellakontrollen samtidigt som 5 Vissa förutsättningarna för djurskyddsfrågor den småskaliga 5.1 Prövning av livsmedelsproduktionen djurstallar underlättas. Regeringens förslag: En särskild avgift skall kunna tas ut om 4.3 Delegation av föreskriven förprövning beslut om av stall eller andra bekämpningsåtgärder till förvaringsutrymmen för veterinär djur underlåts. Regeringens förslag: Jordbruksverket får Jordbruksverkets delegera till en förslag: En möjlighet veterinär att besluta om till efterprövning av bekämpningsåtgärder stall och andra enligt lagen om förvaringsutrymmen för bekämpande av salmonella djur införs. hos djur. Remissinstanserna är i allmänhet positiva till Jordbruksverkets förslag att det införs en överensstämmer i möjlighet att i huvudsak med regeringens efterhand ingripa mot förslag. byggnadsåtgärder som Remissinstanserna är i inte förprövats. allmänhet positiva till Sveriges att den förordnade lantbruksuniversitet, veterinären ges Länsstyrelserna i befogenhet att fatta de Skaraborgs och Värmlands beslut som är nödvändiga län, Nordiska samfundet för att förhindra mot plågsamma smittspridning. Några djurförsök, Sveriges remissinstanser har djurskyddsföreningars påpekat att det är riksförbund och Sveriges väsentligt att samråd veterinärförbund anser förekommer mellan att det redan av lagen förordnad veterinär, bör framgå att länsstyrelsen och prövningen gäller sådana Jordbruksverket samt att förhållanden som avser förordnandet för djurskyddet och veterinären bör vara djurhälsan. Sveriges personligt. lantbruksuniversitet, Skälen för regeringens Länsstyrelserna i förslag: Enligt nu Göteborgs och Bohus, gällande regler fattar Skaraborgs och Jordbruksverket i Västerbottens län och princip alla beslut om Svenska bekämpningsåtgärder vid lantarbetareförbundet salmonellainfektioner. har påpekat att det är Besluten kan gälla slakt nödvändigt att göra en eller annan avlivning, helhetsgranskning från begränsningar i djurhälso- och djurflödet till eller djurskyddssynpunkt och från en smittad att alla former av djurenhet, rening av inhysningssystem bör bli lokaler eller föremål föremål för förprövning. och andra från Skälen för regeringens bekämpningssynpunkt förslag: Som ett led i nödvändiga åtgärder. strävandena att ge Jordbruksverket kan husdjuren en god miljö överlåta vissa av dessa infördes år 1973 befogenheter på bestämmelser om länsstyrelsen. Tillsynen förprövning av av efterlevnaden av djurstallar. Av besluten utövas av en grundläggande betydelse veterinär som förordnas har ansetts vara att av Jordbruksverket. djurstallar utformas med En del av beaktande av bekämpningsåtgärderna djurskyddsaspekterna består i att meddela eftersom husdjurens beslut om s.k. spärrf- hälsa är så starkt örklaring, vilket bl.a. beroende av närmiljön. innebär begränsningar i Även ekonomiska och fråga om in- eller produktionstekniska utförsel av djur till faktorer måste eller från besättningen emellertid beaktas. Samtidigt har synpunkter på det framhållits att ett föreslagna bemyndigandet större hänsynstagande som innebär rätt för till regeringen eller, efter djurskyddssynpunkter vid regeringens utformningen av bemyndigande, Statens djurstallar ofta leder jordbruksverk att till ekonomiska fördelar meddela föreskrifter om för djurägaren eftersom avgiftsskyldigheten. ett bättre djurskydd Enligt Lagrådet får en leder till en bättre sanktionsavgift av djurhälsa som i sin tur ifrågavarande slag anses ger ökat ha en sådan karaktär att produktionsresultat det står bäst i (prop. 1973:31 s. 21). I överensstämmelse med prop. 1987/88:93 om motiven till djurskyddslag m.m. regeringsformen att framhölls att åtminstone ramarna för djurstallar även i regleringen preciseras fortsättningen bör av riksdagen. Så har förprövas från också enligt Lagrådet i djurskyddssynpunkt och regel skett vad gäller att prövningen liksom de sanktionsavgifter som hittills bör vara ett hittills införts. uttryck för en strävan Lagrådet vill i första att med god stallmiljö hand förorda att en och lämpliga lagreglering görs efter skötselmetoder öka förebild av förutsättningarna för avgiftsbestämmelserna i ett gott hälsotillstånd plan- och bygglagen. Det hos djuren. Prövningen innebär att bör omfatta alla avgiftsbestämmelserna i faktorer i miljö och huvudsak anges i lagen. skötsel som har I andra hand anser betydelse för djurhälsa Lagrådet att åtminstone och djurbeteenden och vissa ramar bör anges därmed för djurskyddet. för bemyndigandet. Det Även en uppföljning bör kan enligt Lagrådet inte ske dels för att anses lämpligt att kontrollera att tillåta regeringen att tillståndet och de delegera befogenheten villkor som kan ha att meddela föreskrifter förenats med detta har i ämnet vidare till följts, dels för att Jordbruksverket. studera hur anläggningen Enligt regeringens fungerar i praktiken. mening bör bestämmelsen Frågor om godkännande av få formen av ett stallar och anläggningar bemyndigande för prövas av länsstyrelsen. regeringen att meddela Länsstyrelsen skall föreskrifter om också besikta stallar avgiften. För att och anläggningar innan uppfylla de krav som de tas i bruk. För Lagrådet hänvisat till prövningen skall en bör bemyndigandet avgift betalas enligt preciseras på sätt som föreskrifter som skett i lagen med meddelas av bemyndigande att meddela Jordbruksverket. För föreskrifter om in- närvarande tas det vid eller utförsel av varor. en enklare handläggning, Följaktligen bör i t.ex. prövning av ett bemyndigandet anges vem mindre stall, ut en som skall vara avgift på 2 000 kr och avgiftsskyldig och med vid en normal vilket belopp avgiften handläggning 4 000 kr. I skall kunna tas ut. särskilt komplicerade Ytterligare bestämmelser ärenden tillämpas en om den särskilda timtaxa varierande från avgiften bör tas in i 285-365 kr per timme. djurskyddsförordningen. Brott mot reglerna om Givetvis kan reglerna om förprövning kan leda föreläggande att ändra till åtal. Böter som den utförda byggnaden utdöms uppgår vanligtvis för att tillgodose inte till det belopp som djurskyddslagstiftningens en förprövning hade krav komma till kostat. användning också i Vid bl.a. miljö- och sådana fall då den hälsoskyddsnämndernas särskilda avgiften skall inspektioner i samband betalas. Ett med tillsynen enligt föreläggande kan förenas djurskyddslagen har det med vite. Om ett kommit fram att stallar föreläggande inte följs uppförts eller byggts om kan det till sist bli utan att någon fråga om att byggnaden förprövning har skett. ändras eller rivs på den Det har visat sig svårt försumliges bekostnad. att komma till rätta med Tillsynen inom kommunen den olovliga byggnation av djurskyddsreglernas som sker. Som en efterlevnad utövas av bidragande orsak till den kommunala nämnd som problemen har angetts har hand om miljö- och att bötesstraffet oftast hälsoskyddsfrågor. För är en mindre ekonomisk tillsynen har påfrestning än kostnaden tillsynsmyndigheten rätt för en förprövning. att få tillträde till Tillsynsmyndigheternas områden, byggnader, befogenhet enligt lokaler och andra djurskyddslagen att utrymmen där djur hålls besluta om förelägganden och att där besikta för att i efterhand djuren, göra komma till rätta med en undersökningar och ta byggnads fel och brister prover. Det är rimligt har inte varit ett till- att anta att det är i räckligt verksamt medel första hand vid sådan för att åstadkomma en tillsyn som bättre efterlevnad av byggnadsåtgärder som reglerna om förprövning. inte förprövats kommer För att komma till rätta att upptäckas. Nämnden med problemet föreslår bör då underrätta regeringen att det i länsstyrelsen om att djurskyddslagen införs förprövning inte har ett bemyndigande till skett och länsstyrelsen stöd för föreskrifter om får då ta upp frågan om en sanktionsavgift för en särskild avgift skall den som inte iakttar tas ut. Även vid besök skyldigheten att låta av t.ex förpröva ett stall eller distriktsveterinären kan annat förvaringsutrymme underlåten förprövning för djur. uppdagas och rapporteras Skyldigheten att låta till länsstyrelsen. När förpröva stallar m.m. det upptäcks att en behålls följaktligen byggnad inte har oförändrad. I de fall då förprövats bör nämnden i föreskrifterna om samverkan med förprövning inte har länsstyrelsen ta följts, skall det vara ställning till om det är möjligt att ta ut en nödvändigt att bygga om särskild avgift i eller ändra byggnaden efterhand. Avgiften bör för att den skall kunna i likhet med godkännas från byggnadsavgift enligt djurskydds- och plan- och bygglagen djurhälsosynpunkt. Som (1987:10) vid olovligt underlag för denna byggande bestämmas till prövning behövs i fyra gånger den avgift allmänhet ritningar över som annars skulle ha byggnaden. Ritningar kan betalats. Eftersom det alltså behöva upprättas är länsstyrelsen som i efterhand och detta prövar frågan om får då ses som en åtgärd godkännande av stallar som behövs för att och anläggningar bör lagstiftningen skall länsstyrelsen även efterlevas. besluta om den särskilda Tillsynsmyndigheten kan avgiften. Avgiften bör därför med stöd av 26 § tas ut av den som var djurskyddslagen ägare av stallet eller förelägga den som förvaringsutrymmet när uppfört byggnaden att byggnadsåtgärden tillhandahålla vidtogs. nödvändiga ritningar. Lagrådet har haft I djurskyddslagen bemyndigas regeringen som inte skos av ägare, eller, efter regeringens tränare eller skötare bemyndigande, till mellan 700 och 800. Jordbruksverket att Hästutredningen påpekar meddela föreskrifter om att svårigheterna att bl.a. stall och andra täcka behovet förvaringsutrymmen för accentueras av att många djur samt om skyldighet av de arméutbildade att låta förpröva sådana yrkesverksamma utrymmen. I hovslagarna närmar sig djurskyddsförordningen eller har nått föreskrivs att pensionsåldern. Bland de godkännande av djurstal- nyutbildade förekommer lar skall ske från dessutom ofta en alltför djurskydds- och tidig avgång beroende på djurhälsosynpunkt. belastningsskador m.m. Regeringen anser mot den Tills nyligen anordnades bakgrunden att det inte hovslagarutbildning skall behöva råda någon enbart på en plats i tvekan om vad landet, nämligen av förprövningen skall hovslagarskolan i Skara avse. Enligt regeringens med Sveriges mening kan det inte lantbruksuniversitet som anses nödvändigt att i huvudman. Numera det här avseendet göra anordnas det några förtydliganden i hovslagarutbildning på djurskyddslagen. flera ställen, bl.a. Redan i prop. 1987/88:93 inom AMU och framhålls att prövningen gymnasieskolan. bör omfatta alla Institutionen för faktorer i miljön som husdjurshygien vid har betydelse för Sveriges djurhälsa och lantbruksuniversitet har djurbeteende och därmed i en skrivelse den 24 även för djurskyddet. april 1992 föreslagit Detta har hela tiden att en auktorisation av varit och skall alltjämt hovslagare införs. vara utgångspunkten vid Förslaget har utarbetats den förprövning som av en arbetsgrupp med görs. Någon ytterligare representanter för precisering av institutionen och prövningens omfattning Svenska utöver den som görs i hovslagareföreningen. djurskyddsförordningen Som skäl anför är därför inte arbetsgruppen bl.a. att nödvändig. i dag kan vem som helst oavsett utbildning och erfarenhet kalla sig 5.2 Godkännande av hovslagare och att det hovslagare därmed är svårt för Regeringens förslag: Ett hästägare att avgöra om system för godkännande en hovslagare har av hovslagare införs. tillräcklig utbildning och erfarenhet i fråga Sveriges om hovvård och lantbruksuniversitets hovslageri. förslag (Institutionen Arbetsgruppen anför för husdjurshygien): Ett vidare att det vid flera auktorisationssystem för tillfällen inträffat att hovslagare införs. personer som uppgett sig Remissinstanserna: vara hovslagare utfört Samtliga remissinstanser ingrepp och på grund av utom Lantbrukarnas okunnighet orsakat riksförbund tillstyrker djuren lidande och förslaget. Lantbrukarnas skada. riksförbund anser att Det har också i andra problemet med en sammanhang framförts bristande tillgång på önskemål om någon form kvalificerade hovslagare av auktorisation av och klövvårdare inte hovslagare. Dåvarande avhjälps genom en Lantbruksstyrelsen auktorisation. anförde i sin rapport Djurägarna bör enligt Hästutredningen bl.a. förbundet skaffa sig en att en stor del av uppfattning om hovslageriverksamheten kompetensen hos en sköts av personer som hovslagare genom har verksamheten som referenser eller bisyssla, vilket gör att uppgifter om utbildning. branschens omfattning Jordbruksverket anser och omsättning är svår det naturligt att verket att kartlägga. Den stora anförtros uppgiften som efterfrågan på hovslaga- auktoriserande re i kombination med myndighet. djurägarnas ofta Allmänna utgångspunkter: bristande kunskaper i En god hov- och klövvård ämnet har i vissa fall är viktig för husdjurens lett till att välbefinnande. De djur hovslageriarbete av låg som främst är i behov av kvalitet har utförts sådan vård är nötkreatur vilket är en betydande och hästar. riskfaktor för hästhälsa I Sverige har hästen och djurskydd. haft sin största Lantbruksstyrelsen betydelse inom jord- och föreslog därför att skogsbruket, försvaret frågan om auktorisation och transportsektorn. av hovslagare skulle Det största antalet utredas. hästar registrerades i Skälen för regeringens början på 1920-talet. förslag: I Sverige Antalet hästar var då lägger vi stor vikt vid 700 000. I och med djurskyddsintresset och *avhästningen* inom en av de grundläggande försvaret och inom jord- bestämmelserna i och skogsbruket efter djurskyddslagen är att andra världskriget djur skall skyddas mot minskade antalet hästar onödigt lidande och och var endast ca 82 000 sjukdom. i början av 1970-talet. Hästintresset har ökat Dagens hästhållning har under de senaste en annan inriktning än årtiondena och tidigare. Antalet hästhållningen har som travhästar har ökat nämnts i det föregående kraftigt, men främst har en annan struktur än det stora antalet tidigare. Antalet ridintresserade barn och fritids- och sporthästar ungdomar medfört att har ökat och därmed antalet hästar åter antalet hästägare med ökat. Det finns ingen liten eller ingen officiell statistik över erfarenhet av antalet hästar i landet. hästskötsel. Enligt I Lantbruksstyrelsens Hästutredningen är det rapport (1991:4) Hästut- största enskilda redningen uppskattas djurskyddsproblemet inom antalet hästar till 160 hästhållningen 000-180 000. hästägarnas låga Alla hästar är i behov kunskapsnivå i fråga om av regelbunden hovvård. hästens skötsel och Inom travsporten sköts vård. hovvården av tradition Enligt regeringens till stor del av tränare mening är det eller skötare. I övrigt betydelsefullt att anlitas vanligen hovslageriverksamheten praktiserande bedrivs på ett hovslagare. Enligt djurskyddsmässigt uppgift från Svenska godtagbart sätt. Trots hovslagareföreningen att de ingrepp som en finns det i dag ca 500 hovslagare utför inte är verksamma hovslagare i att betrakta som landet. Hälften av dessa operativa, görs de i beräknas ha hov- och levande vävnad. Om klövvård som huvudsaklig ingreppen inte utförs på försörjningskälla. ett riktigt sätt kan de Efterfrågan på medföra skada och hovslagartjänster är lidande för djuren. Det mycket stor och det är därför viktigt att råder brist på den som utför dessa hovslagare. I den nyss ingrepp har goda nämnda Hästutredningen kunskaper och praktisk uppskattas behovet av färdighet. Det kan vara hovslagare till hästar svårt för en hästägare att bedöma om en skyldig att betala en hovslagare har utfört avgift för prövningen i ett riktigt arbete. samband med att ansökan Skadan kan då redan vara om godkännande görs hos skedd. Det är bl.a. av Jordbruksverket. det skälet viktigt att Avgiften som skall ge djurägarna när de vill full kostnadstäckning anlita en professionell för verkets prövning bör hovslagare har möjlighet tas ut oavsett vilket att välja en hovslagare resultat ansökan leder som har dokumenterat till. goda kunskaper. Därför bör bestämmelser om godkännande av 6 Bekämpning av hovslagare införas. tuberkulos hos hjortdjur Flera remissinstanser Regeringens förslag: betonar att bristen på Regeringen skall, med hovslagare är ett stort stöd av ett bemyndigande problem. Som tidigare som förs in i lagen nämnts har det dock (1985:342) om kontroll under den senaste tiden av husdjur m.m. kunna på flera platser meddela föreskrifter om anordnats utbildningar i vad som skall gälla för hovslageri. Svenska att kronhjortar och hovslagareföreningen dovhjortar som inte påpekar i sitt yttrande omfattas av en att dessa utbildningar hälsokontroll skall få är av varierande längd flyttas från ett hägn. och synes vara av Föreskrifterna får också skiftande kvalitet. avse andra djurslag som Enligt vår mening är det hålls i sambete med mot bakgrund av bristen kronhjort eller på hovslagare positivt dovhjort. Regeringen att fler utbildningar i skall kunna delegera hovslageri har satts till Jordbruksverket att igång. Ett system med meddela föreskrifterna. godkännande av Livsmedelslagen hovslagare bör medföra (1971:511) ändras så att en kvalitetshöjning av föreskrifter får utbildningarna. meddelas som innebär att Regeringen delar den kött från hägnad hjort uppfattning som flera som hanteras i enskilt remissinstanser har att hushåll skall omfattas ett system för av godkännande av köttbesiktningstvånget. hovslagare inte skall innebära att all Jordbruksverkets hovslageriverksamhet förslag: Tuberkulos hos måste utföras av hjortdjur bör inte som godkända hovslagare. Ett hittills bekämpas med system för godkännande stöd av av hovslagare kommer epizootilagstiftningen således inte att utgöra utan med stöd av en någon konkurrensbegräns- särskild lagstiftning om ning eller något ingrepp förebyggande och i näringsfriheten. Det bekämpande av tuberkulos ger däremot djurägarna hos hjortdjur. Det en möjlighet att välja grundläggande syftet med en hovslagare med den föreslagna lagen är dokumenterat goda att utrota sjukdomen i kunskaper och praktisk landet. I lagen som färdighet. avser hjortar av arterna I enlighet med vad kronhjort och dovhjort Jordbruksverket anför i som hålls i hägn finns sitt yttrande bör verket bestämmelser som vara godkännande möjliggör en kontroll myndighet. över vilka hägn som Jordbruksverket bör finns i landet. Vidare också få befogenhet att finns bestämmelser som meddela föreskrifter om reglerar flyttningar av vad som skall krävas för djur mellan hägn och godkännande. Detta bör bestämmelser om vilka ske efter samråd med djur som får hållas i Svenska hägn. Bestämmelser om hovslagareföreningen, sjukdomskontroll såväl Hästhållningens yrkes- av djur som slaktas, nämnd och avlivas eller självdör, utbildningsanordnare. som av levande djur Kunskapskraven bör föreslås. formuleras på så sätt Jordbruksverket föreslår att garantier kan skapas att bestämmelser skall för en god införas om kontroll av minimistandard på de hägnade djur genom godkända hovslagarna. obligatorisk I landet finns för tuberkulintestning. Om närvarande flera skolor särskilda skäl finns som bedriver hovslageri- skall dock enligt utbildning. Även Jordbruksverkets förslag traditionell utbildning undantag från kravet på i form av lärlingssystem tuberkulintestning kunna förekommer. Båda dessa medges. Vidare föreslås utbildningsformer bör bestämmelser om märk- betraktas som godtagbara nings-, rapporterings- vägar för att uppnå ett och formellt godkännande som journalföringsskyldighet. hovslagare. En Slutligen föreslås förutsättning för föreskrifter om godkännande bör vara att anmälningsplikt för den sökande har hägnägaren eller tillfredsställande brukaren vid misstanke kunskaper både vad om tuberkulos i hägn gäller hovvård och liksom föreskrifter om klövvård. I det här obligatorisk sammanhanget har veterinärkontroll. särskilt understrukits Ansvaret för behovet av hovslagare på bekämpningen av grund av det ökande tuberkulos skall enligt antalet hästar i landet. förslaget åvila Jord- Det är emellertid bruksverket. Detsamma viktigt att också påpeka gäller tillsynen över behovet hos de efterlevnaden av den klövbärande husdjuren av föreslagna en god klövvård. lagstiftningen. För att underlätta för Remissinstanserna: allmänheten att bedöma Riksförbundet för Svensk kvaliteten hos en hjortavel och Sällskapet anlitad hovslagare bör Frisk kronhjort har hovslagaren efter avstyrkt förslaget och godkännande kunna visa lämnat egna förslag till upp någon form av intyg ett frivilligt program som utvisar att han för bekämpning av eller hon har godkänts tuberkulos hos hjort. av Jordbruksverket. Hos Förslaget har avstyrkts Jordbruksverket bör det också av flera enskilda föras en förteckning personer. över godkända Glesbygdsmyndigheten har hovslagare. avstått från att yttra Ett system som innebär sig i ärendet. Flertalet att en statlig myndighet remissinstanser, meddelar ett godkännande däribland Statens förutsätter kontroll av livsmedelsverk, Statens att standarden hos naturvårdsverk, Statens godkända hovslagare veterinärmedicinska upprätthålls. Jord- anstalt, Statens bruksverket bör därför bakteriologiska kunna upphäva laboratorium och godkännandet för den Lantbrukarnas hovslagare som i sin riksförbund har yrkesutövning visar grov tillstyrkt de föreslagna oskicklighet eller åtgärderna. annars visar sig Skälen för regeringens uppenbart olämplig. Om förslag: Ända till i maj någon obehörigen skulle 1991 då utge sig för att vara nötkreaturstuberkulos godkänd hovslagare bör påvisades på hjort i ett ingripande kunna ske med hägn i Stockholms län stöd av betraktades denna marknadsföringslagen. infektionssjukdom som Den som vill bli godkänd utrotad i Sverige. I hovslagare bör vara dagsläget har ytterligare sju intresse för en kontroll tuberkulosinfekterade finns hos hjortägare som hjorthägn påvisats. Den säljer livdjur. mest sannolika Emellertid får det smittkällan är dovhjor- förutsättas att också tar som importerades hjortägare som håller till landet år 1987. hjortar för Dessa djur samt djur som köttproduktion har ett har haft direkt eller starkt intresse av att indirekt kontakt med de ansluta sig till en importerade djuren och frivillig kontroll. Vi därför kan vara vet inte med säkerhet i smittade, bedöms vara dag hur utbredd spridda på olika hägn i sjukdomen är bland landet. I Sverige finns hjortar. Det är därför i dag omkring 750 angeläget att den hjorthägn. Antalet frivilliga kontrollen hjortar i hägnen är börjar så snabbt som okänt men kan uppskattas möjligt och att till ungefär 50 000. anslutningen till Tuberkulos är en s.k. kontrollen blir stor. zoonos. Det innebär att Därmed skapas möjlighet sjukdomen inte bara att utrota tuberkulos smittar mellan djur och hos hjortdjur i Sverige. mellan människor utan En spridning av tuberku- också från djur till losen bland de hägn där människa och vice versa. hjortar hålls för Tuberkulos hos däggdjur köttproduktion skulle ger upphov till en hota hela hjortnäringen allvarlig kronisk i Sverige och på sikt sjukdom. innebära hälsorisker för Inkubationstiden kan befolkningen. vara mycket lång, från Det viktigaste inslaget några månader till många i ett sådant år. Sjukdomen är svår kontrollprogram bör vara att diagnostisera. Det ett åtagande från finns ingen fungerande deltagarna i programmet behandling för djur som att inte föra levande har smittats med djur från ett hägn om tuberkulos. Om en inte samtliga djur i infektion med tuberkulos detta tuberkulintestats diagnostiseras hos ett vid minst tre tillfällen djur måste detta avlivas under minst ett år med och kroppen negativt resultat och totalkasseras. hägnet därvid har Tuberkulos är en förklarats fritt från epizootisk sjukdom och tuberkulos. bekämpningen sker med Med hänsyn till de stöd av allvarliga konsekvenser epizootilagstiftningen. som en spridning av Epizootilagen (1980:369) tuberkulos kan få inte gäller bl.a. för bara för den enskilde tuberkulos av bovin och djurägaren, human typ hos jordbruksnäringen och klövbärande djur och staten utan också för häst. Lagen reglerar djur och människor i allmänfarliga allmänhet är det djursjukdomar som kan emellertid inte spridas genom smitta tillräckligt med enbart bland djur eller från en frivillig djur till människor. hälsokontroll. Från Syftet med lagen är att ungefär 200 av de möjliggöra en snabb och svenska hjorthägnen effektiv utrotning av säljs livdjur. Det epizootiska sjukdomar innebär att ett antal som introduceras i levande djur flyttas landet. Epizootilagen inom landet och kanske ger samhället omfattande också exporteras. Det är befogenheter att vidta stor risk för åtgärder. Den innefattar smittspridning när djur också långtgående flyttas. För att skyldigheter att ersätta bekämpningen skall bli djurägare för t.ex. heltäckande och effektiv förlust av djur som måste det därför finnas måste slaktas, kostnader möjligheter att med stöd för rengöring och av lag förbjuda ägare desinfektion samt för till sådana besättningar driftsavbrott eller som står utanför störningar i driften. kontrollen att flytta Eftersom Sverige har levande djur från ett varit förskonat från hägn, om inte detta har större utbrott av förklarats fritt från epizootiska sjukdomar tuberkulos. under många år finns En sådan reglering kan inte några aktuella kanske i det korta beräkningar av hur perspektivet uppfattas mycket sådana utbrott som mycket ingripande kan kosta. för den enskilde Efter ett mödosamt hjortägaren. Det får bekämpningsarbete främst emellertid anses vara av under 1900-talets första lika stort intresse för hälft förklarades näringen som för staten Sverige år 1958 som ett att sjukdomen så snabbt av få länder i världen som möjligt bekämpas och fritt från på nytt utrotas. För den nötkreaturstuberkulos. enskilde producenten är Det är ett allvarligt det av stort ekonomiskt problem att vi nu åter, intresse att återvinna efter så många år, har de fördelar vid fått in sjukdomen i internationell handel landet. För att komma som Sverige som till rätta med tuberkulosfritt land situationen måste sedan länge har haft. beredskapen mot Det har i ärendet sjukdomen höjas. I upplysts att ett motsats till tjugotal hjortägare Jordbruksverket anser efter regeringen emellertid tuberkulosutbrottet år att det för närvarande 1991 har byggt inte finns skäl för att specialanläggningar för utmönstra tuberkulos ur att kunna testa sina epizootilagstiftningen. hjortar. Några av dessa Tuberkulos bör därför hjortägare har på eget även i fortsättningen initiativ påbörjat bekämpas med stöd av testning av sina djur. denna lagstiftning. För att kunna hindra en Det finns flera hjortägare som står frivilliga utanför det frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram hälsokontrollprogrammet i Sverige, t.ex. för från att flytta djur leukos hos nötkreatur från hägn som inte är och för Aujeszkys förklarade fria från sjukdom hos svin. tuberkulos krävs det Programmen har stor lagstöd. Lagtekniskt bör anslutning. På detta stöd åstadkommas motsvarande sätt bör en genom att lagen om frivillig hälsokontroll kontroll av husdjur som är inriktad på att kompletteras med ett bekämpa tuberkulos hos bemyndigande som innebär hjort anordnas. En sådan att regeringen skall hälsokontroll kan i kunna meddela likhet med de nämnda föreskrifter om vad som programmen utformas inom skall gälla för att ramen för bestämmelserna kronhjortar och i lagen (1985:342) om dovhjortar som inte kontroll av husdjur m.m. omfattas av kontrollen Med hänsyn till vad som skall få flyttas från framkommit under ett hägn. Föreskrifterna beredningen av bör avse också andra lagstiftningsärendet djurslag som hålls i finns det goda förut- sambete med kronhjort sättningar för att en eller dovhjort. frivillig hälsokontroll Om det skulle visa sig för hjortdjur skall att anslutningen till komma till stånd. Enligt den frivilliga vad regeringen erfarit kontrollen inte blir är en sådan tillräckligt stor för hälsokontroll nu under att utrota sjukdomen utarbetande. Det är måste ett mera naturligt att störst vidsträckt obligatoriskt system övervägas. fortsättningen följande Regeringen har för att gälla. Hjortar i avsikt att ge hägn som är anslutna Jordbruksverket i till kontrollprogrammet uppdrag att efter två år skall tuberkulintestas redovisa en utvärdering och inga djur får av kontrollprogrammet. flyttas från ett hägn Veterinärbesiktning av innan hägnet förklarats slaktkroppar är den fritt från tuberkulos. ojämförligt säkraste Inga levande hjortar får metoden att flyttas från hägn som diagnostisera inte är anslutna till tuberkulos. Besiktningen kontrollprogrammet. Mer är också en detaljerade villkor för livsmedelshygienisk sådana hägn skall kontroll med syfte att meddelas i föreskrifter förhindra att infekterat av regeringen eller kött når ut till efter regeringens konsumenten. Ett av de i bemyndigande Sverige konstaterade Jordbruksverket. Sådana tuberkulosfallen föreskrifter får också upptäcktes just vid avse andra djur som kontroll av kött från en hålls i hägn tillsammans till synes helt frisk med hjortar. hjort. Med hänsyn till Således kommer inga att hjortslakten ett levande hjortar att få ordinärt år omfattar föras från ett hägn om 25-30 % av hjortstammen hägnet inte är är köttbesiktningen ett friförklarat från mycket viktigt led i tuberkulos. Vidare skall kampen mot tuberkulosen. allt kött från hägnade Det är därför angeläget hjortar besiktas och att hjortägarna iakttar alla självdöda eller på bestämmelserna om grund av sjukdom köttbesiktningstvång och avlivade hjortar att kontrollen av obduceras. Vid misstanke efterlevnaden av dessa om eller vid konstaterad föreskrifter är tuberkulos skall effektiv. sjukdomen även i Enligt Livsmedelsverkets fortsättningen bekämpas kungörelse om med stöd av köttkontroll (SLV FS epizootilagstiftningen. 1990:6) undantas för Det är enligt närvarande regeringens mening husbehovsslakt av hjort viktigt att från epizootilagen även i köttbesiktningstvånget. fortsättningen gäller För att bättre kunna vid misstanke om övervaka sjukdomen och tuberkulos eftersom förhindra smittspridning ersättningsreglerna till människa bör även enligt den husbehovsslakt av hjort lagstiftningen är vara underkastad gynnsamma för köttbesiktningstvång. djurägaren. Därmed Livsmedelslagen bör saknas ekonomiska skäl ändras så att för en djurägare att föreskrifter om sådan underlåta att anmäla besiktning kan meddelas. misstanke om sjukdomen Vid misstanke om till berörda tuberkulos hos ett myndigheter. självdött djur skall obduktion ske enligt epizootilagstiftningens 7 Vissa ändringar på bestämmelser. När i djurområdet som andra fall självdöda föranleds av EES-avtalet djur påträffas, kan det 7.1 Bakgrund i dagsläget i allmänhet EES-avtalet innebär krav inte förutsättas att på införlivande av ett någon obduktion sker. mycket stort antal Obduktioner av djur är rättsakter som rör djur ett viktigt medel för och djurhälsa samt att kontrollera och livsmedelshygien. dokumentera sjukdomar. I prop. 1991/92:170 om Enligt regeringens Europeiska ekonomiska mening bör alla samarbetsområdet (EES) självdöda eller på grund redovisades i vilka av sjukdom avlivade avseeenden EES-avtalet hjortar äldre än sex rör månader obduceras med Jordbruksdepartementets avseende på tuberkulos. verksamhetsområde. I Som tidigare nämnts kan anslutning till en smittade djur finnas beskrivning av spridda på olika hägn i EES-avtalets landet. Obduktioner av bestämmelser och samtliga hjortar som motsvarande svenska självdött eller som regler redovisade avlivats på grund av regeringen sin bedömning sjukdom ökar därför av i vilka avseenden möjligheterna att snabbt avtalet skulle komma att upptäcka hägn med föranleda smittade djur. författningsändringar. Obduktionerna bör i Till den del EES-avtalet förekommande fall kräver lagändringar har beslutas med stöd av riksdagen på grundval av epizootilagen. två särskilda Obduktioner för att propositioner fattat verifiera sjukdomar som beslut om ny och ändrad omfattas av lagstiftning på epizootilagen är djurområdet. Sålunda har kostnadsfria för beslutats två nya lagar, djurägaren. Om lagen (1992:1683) om djurägarna själva måste provtagning på djur och bekosta obduktionerna lagen (1993:649) om finns det risk för att marknadsreglering på vissa djurägare avstår fiskets område. Vidare från att låta obducera har beslut fattats om djuret. I de fall ändringar i lagen epizootilagen inte är (1985:295) om foder. tillämplig bör därför Redan i kostnaderna för EES-propositionen obduktionerna bekostas förutskickade regeringen av allmänna medel. att lagen (1985:342) om Särskilda medel för kontroll av husdjur obduktionsverksamhet skulle behöva ändras som finns avsatta under en följd av EES-avtalet. nionde huvudtitelns Emellertid förutsågs då anslag Bekämpande av inte det smittsamma lagstiftningsbehov som husdjurssjukdomar. För nu föranleder regeringen budgetåret 1993/94 att föreslå vissa uppgår dessa medel till ändringar i såväl lagen 2 150 000 kr. om kontroll av husdjur Obduktionerna med m.m. som lagen om avseende på tuberkulos provtagning på djur. bör rymmas inom ramen Jordbruksverket har, som för dessa medel. framgår av avsnittet om Inom EG ges ärendet och dess medlemsländerna beredning, i en möjlighet att ansöka om framställning till s.k. tilläggsgarantier i regeringen lämnat fråga om sjukdomar som förslag till en ny lag medlemsländerna är fria om kontroll, märkning från eller för sjukdomar och registrering av djur som landet har ett m.m. Lagen som är en bekämpningsprogram för. renodlad ramlag Vid ett eventuellt innehåller förslag till svenskt medlemskap i EG bemyndiganden på en rad krävs således att områden. Regeringen Sverige har pågående eller den myndighet som kontrollprogram avseende regeringen bestämmer tuberkulos för att skall enligt förslaget Sverige vid införsel av få meddela föreskrifter djur från andra länder om seminverksamhet, skall kunna ges gentekniskt modifierade möjlighet att ställa djur, märkning och krav på att de djur som registrering av djur, förs in är fria från uppfödning av och handel tuberkulos. med djur, in- och Enligt regeringens utförsel av djur, förslag kommer således i mjölkproduktion, djuravfall, innehåller den köttklassificering, föreslagna lagen provtagning och bestämmelser om undersökning på djur och avgifter, tillsyn, slutligen också om ansvar och överklagande. avels- och hälsokontroll. Huvuddelen av 7.2 Den lagtekniska bemyndigandena är lösningen avsedda att ersätta Regeringens bedömning: bestämmelser som redan Det införlivande av EG:s finns i annan rättsakter som nu bör lagstiftning. Förslaget ske begränsas i huvudsak innebär att man med en till vad som krävs för enda lag ersätter att uppfylla bestämmelser som i dag EES-avtalet. finns i förordningen Införlivandet bör ske (1956:413) om inom ramen för befintlig klassificering av kött, lagstiftning. lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela Jordbruksverkets förslag bestämmelser om in- innebär en ny samlande eller utförsel av varor, lag som tar hänsyn också lagen (1985:342) om till den anpassning till kontroll av husdjur m.m. EG:s regler som kan och lagen (1992:1683) om komma att krävas vid ett provtagning på djur. medlemskap. Bemyndigandena i den Remissinstanserna: Av de föreslagna lagen har remissinstanser som har till stor del sin uttalat sig om den motsvarighet i de lagtekniska lösningen nyssnämnda lagarna. tillstyrker flertalet Bemyndigandet om Jordbruksverkets seminverksamhet förslag. Några motsvarar i allt remissinstanser, väsentligt 2 § första däribland Statskontoret, stycket lagen om ifrågasätter det kontroll av husdjur m.m. lämpliga i att redan nu För att uppnå lagstifta för att överensstämmelse med möjliggöra ett EES-avtalet har införlivande av bemyndigandet utvidgats rättsakter som inte till att omfatta också klart omfattas av ägg för avelsändamål. EES-avtalet. Bestämmelsen om Skälen för regeringens gentekniskt modifierade förslag: Jordbruksverket djur har föranletts av har i sin framställning genteknikberedningens anfört att den betänkande Genteknik - föreslagna lagen skulle en utmaning (SOU underlätta överblicken 1992:82). I betänkandet över regelsystemet och föreslås att regleringen följaktligen också av bl.a. hållande av tillämpningen av detta. gentekniskt modifierade Regeringen kan i viss djur bör ske i lagen om utsträckning instämma i kontroll av husdjur m.m. den bedömningen. Det kan Vad beträffar det vara rationellt att föreslagna bemyndigandet samla ett antal om märkning och författningar i en registrering av djur gemensam lag. gäller följande. EG:s Den föreslagna ordningen direktiv 92/102/EEG om att i en lag sammanföra märkning kan komma att ett antal ämnesområden omfattas av EES-avtalet. som bara delvis har ett Därtill kommer att flera sakligt samband utöver handelsdirektiv som det förhållandet att omfattas av EES-avtalet reglerna rör djur kan kräver att djur som är emellertid ifrågasättas. föremål för handel är Regeringen delar inte märkta och registrerade. heller Jordbruksverkets Bemyndigandena om uppfattning när det uppfödning av och handel gäller behovet av att nu med djur motsvarar reglera vissa delvis 4 § första ämnesområden. stycket lagen om Det föreslagna provtagning på djur. Det bemyndigandet om tillägg som gjorts gentekniskt modifierade innebär stöd för att djur bygger på införliva ett Genteknikberedningens EG-direktiv som reglerar förslag. Detta ärende handeln även inom ett bereds för närvarande land (direktiv inom regeringskansliet 91/67/EEG). Direktivet och regeringen har för omfattas av EES-avtalet. avsikt att i ett annat Bestämmelsen om in- och sammanhang återkomma utförsel av djur är till riksdagen i denna avsedd att ge stöd för fråga. föreskrifter om in- Förslaget att i lagen eller utförsel av djur reglera frågan om in- och produkter av animalt och utförsel av djur ursprung. genom ett särskilt Bemyndigandet som gäller bemyndigande har mjölkproduktion är motiverats med avsett att ge lagstöd hänvisning till de för föreskrifter om förpliktelser ett bl.a. djurhälsa, medlemskap i EG kan djurhållning och hygien komma att innebära. i besättningar där mjölk Enligt regeringens produceras. mening saknas det Föreskrifterna behövs emellertid skäl att på för att uppfylla ett det här området göra en direktiv som kan komma sådan anpassning redan att omfattas av nu. EES-avtalet. Under alla Till den del den förhållanden måste föreslagna lagen Sverige uppfylla reglerar omhändertagande direktivet senast den 1 av djuravfall gör januari 1994 för att som regeringen en annan tredje land kunna bedömning än exportera mjölkprodukter Jordbruksverket när det till EG. gäller behovet av en Det föreslagna anpassning till EG:s bemyndigandet som rör regler. Som kommer att djuravfall avser att utvecklas närmare i det möjliggöra ett följande anser införlivande av regeringen att redan direktivet 90/667/EEG om befintlig lagstiftning bl.a. omhändertagande av tillgodoser de krav som animaliskt avfall. följer av EES-avtalet. Direktivet omfattas av Lagförslaget upptar EES-avtalet. också bestämmelser om Bemyndigandet om köttklassificering. Som köttklassificering skall redan har nämnts ingår utgöra stöd för inte frågan om föreskrifter om sådan köttklassificering i klassificering. EES-avtalet. I likhet Föreskrifterna avses med vad som har anförts ersätta förordningen i frågan om in- och (1956:413) om utförsel av djur saknas klassificering av kött. det skäl för att redan Frågan om nu överväga en köttklassificering ingår anpassning till EG:s inte i EES-avtalet. regler. Först vid ett medlemskap Det regleringsbehov som i EG kan det bli återstår kan enligt aktuellt att anpassa de regeringens bedömning svenska reglerna. tillgodoses genom Bestämmelserna om begränsade ändringar i provtagning och befintlig lagstiftning. undersökning på djur Huvuddelen av de motsvarar 2 och 3 §§ återstående lagen om provtagning på bemyndigandena i djur. Jordbruksverkets förslag Bemyndigandena om avels- har sin motsvarighet i och hälsokontroll lagen om kontroll av motsvarar 1 § andra husdjur, lagen om stycket och 3 § lagen om provtagning på djur och kontroll av husdjur. lagen med bemyndigande Förutom de nu nämnda att meddela föreskrifter bemyndigandena om in- eller utförsel av varor. Det som härutöver zoner. Direktivet behöver regleras är uppställer krav för frågan om märkning och flyttning av levande registrering av djur, djur och produkter från frågan om vattenbruk mellan mjölkproduktion och godkända och icke frågan om handel med godkända zoner och djur inom landet. Detta anläggningar och för ändringsbehov kan leverans för direkt tillgodoses genom vissa konsumtion som kompletteringar i lagen livsmedel. Direktivet om provtagning på djur. uppställer krav på att Dessutom behövs en flyttningsdokument i mindre ändring i vissa fall skall åtfölja reglerna om avel i lagen transporter av fisk samt om kontroll av husdjur. att transport av fisk Regeringen förordar skall ske på visst sätt. därför en lagteknisk Viltfångad fisk avsedd lösning som innebär att för konsumtion omfattas regleringsbehovet inte av direktivet. tillgodoses genom Provtagningslagen ger ändringar i lagen om bemyndigande att meddela provtagning på djur och föreskrifter om, eller i i lagen om kontroll av det enskilda fallet husdjur. Vid den besluta, att djur får bedömningen har också säljas till annat än beaktats det slakt eller flyttas från förhållandet att en ett område till ett lösning med en helt ny annat, endast om djuren samlande lag skulle är fria från viss förutsätta att den av sjukdom. Regeringen riksdagen nyligen delar Jordbruksverkets beslutade uppfattning att provtagningslagen, som provtagningslagen inte ännu inte har trätt i ger tillräckligt stöd kraft, upphävdes. för att i svensk lagstiftning införliva samtliga delar av 7.3 Handel med djur direktiv 91/67/EEG om m.m. djurhälsovillkor för Regeringens förslag: utsläppande på marknaden Lagen om provtagning på av djur och produkter djur kompletteras med från vattenbruk. Syftet ett bemyndigande som med provtagningslagen är innebär att föreskrifter som tidigare angivits skall kunna meddelas om inte heller att ge djurhälsa, lagstöd för flyttningsdokument för införlivandet av djur och hygien vid EES-avtalets transport av djur. handelsbestämmelser. Lagen bör således ändras Jordbruksverkets för att handeln med djur förslag: Med undantag inom landet skall kunna från den valda regleras den dag lagtekniska lösningen EES-avtalet träder i överensstämmer kraft. Regeringen Jordbruksverkets förslag föreslår därför att det i huvudsak med rege- i lagen om provtagning ringens förslag. på djur införs ett Remissinstanserna: De bemyndigande för remissinstanser som har regeringen eller den uttalat sig i frågan är myndighet som regeringen i huvudsak positiva till bestämmer att meddela förslaget. Fiskeriverket föreskrifter om och Fiskhälsan FH AB djurhälsa, pekar på behovet av en flyttningsdokument för samordning mellan djur och om hygien vid fiskelagstiftningens transport av djur. bestämmelser om Enligt utsättning, odling och fiskelagstiftningen flyttning av fisk och de krävs tillstånd av bestämmelser som kan länsstyrelsen för komma att utfärdas med utsättning av fisk eller stöd av det föreslagna flyttning av fisk från bemyndigandet. ett vatten till ett Skälen för regeringens annat. Länsstyrelsens förslag: Riksdagen tillstånd krävs också beslutade i december för att anlägga och 1992 efter förslag från driva en fiskodling. Den regeringen om en ny lag samordning som kan om provtagning på djur behövas mellan (prop. 1992/93:119, bet. fiskelagstiftningens 1992/93:JoU6, rskr. regler och de 1992/93:243). Lagen föreskrifter som kommer avser kartläggning och att meddelas för att kontroll av smittsamma uppfylla det aktuella djursjukdomar samt direktivet får kontroll av användningen åstadkommas genom samråd av läkemedel vid mellan Jordbruksverket uppfödning av djur. och Fiskeriverket. Lagen tillkom bl.a. i I EES-avtalet ingår även syfte att kunna flera andra direktiv som genomföra undersökningar rör handeln inom EG och som behövs dels för att med tredje land och som dokumentera att vissa föranleder ett visst allvarliga smittsamma ändringsbehov. sjukdomar över huvud Direktivens bestämmelser taget inte förekommer i för handeln med tredje Sverige eller i en land omfattas inte av region inom landet, dels EES-avtalet. Enligt för att dokumentera avtalet skall dock den förekomsten av vissa principen gälla att de sjukdomar som är föremål avtalsslutande parterna för bekämpning eller inte får tillämpa omfattas av ett gynnsammare regler för kontrollprogram, dels import från tredje land för att organisera en än för den import som obligatorisk omfattas av avtalet. hälsoövervakning. Direktiv finns bl.a. för Provtagningslagen reglering av föreslogs träda i kraft djurhälsovillkor vid samtidigt med handeln med nötkreatur, EES-avtalet och har svin, hästar, fjäderfä, således ännu inte trätt kläckägg samt får och i kraft. getter inom gemenskapen Ett viktigt ändamål med och med tredje land lagen var att Sverige (64/432/EEG, 90/426/EEG, skulle kunna få 90/539/EEG och tilläggsgarantier för 91/68/EEG). Direktiven vissa sjukdomar vid innebär en omfattande import från länder som reglering av exporten omfattas av EES-avtalet. och detta medför bl.a. Förekomst av krav på hälsokontroller kontrollprogram för en av djur, utfärdande av viss smittsam hälsointyg, märkning av djursjukdom eller djur samt godkännande av dokumenterad frihet från försäljningsplatser och en sådan sjukdom innebär hygienkrav för dessa. att Sverige kan kräva EES-avtalet innehåller att djur som förs in också vissa direktiv som från EES-området är fria avser djurhälsokrav vid från den aktuella handel med embryon från sjukdomen. Detta leder nötkreatur, nötsperma till ökade krav på och svinsperma inom dokumentation och gemenskapen och med kontroll när det gäller tredje land (89/556/EEG, den inhemska sjuk- 88/407/EEG och domssituationen. 90/429/EEG). Direktiven I EES-avtalet ingår medför t.ex. krav på bl.a. direktiv 91/67/EEG utformningen av om djurhälsovillkor för tjurstationer och utsläppande på marknaden hygienbestämmelser för av djur och produkter sådana stationer samt från vattenbruk. krav på tillsyn av dessa Direktivet gäller även anläggningar. Vidare handeln inom resp. land krävs t.ex. att embryon och medför krav på bl.a. skall samlas inom smittskyddsklassificering officiellt godkända av zoner och grupper bestående av anläggningar inom dessa tekniker med särskild kompetens. Dessa och getter märkas och embryosamlingsgrupper djurhållare av dessa skall stå under särskild djurslag registreras. tillsyn. Den centrala myndigheten I EES-avtalet ingår även skall enligt direktivet direktiv 72/461/EEG och föra register över alla 80/215/EEG som gäller som håller djur i landet hälsoproblem vid handel med uppgifter om inom gemenskapen med djurslag samt vissa färskt kött och uppgifter om köttvaror, samt direktiv identifiering av dessa 91/494/EEG som gäller djur. djurhälsovillkor för Medlemsstaterna kan handel inom gemenskapen medge undantag från och med tredje land av märkningskravet för dem färskt fjäderfäkött. som håller högst tre får Även dessa rättsakter eller getter under medför krav på förutsättning att bidrag exportreglering. inte söks för djuren. Regeringen delar Undantag kan även i Jordbruksverkets vissa fall beviljas för bedömning att lagen dem som håller endast (1975:85) med ett svin. Undantagen bemyndigande att meddela gäller så länge djuren föreskrifter om in- och inte lämnar utförsel av varor ger ursprungsbesättningen. tillräckligt stöd för I Sverige finns på att meddela de husdjurssidan frivilliga föreskrifter som hälso- och erfordras med anledning avelskontroller som av EES-avtalet. Lagen djurhållare kan anmäla bemyndigar regeringen sina djur till. Djur som att meddela föreskrifter ingår i kontrollen om in- och utförsel av registreras och märks varor om det är påkallat med antingen ett av bl.a. öronmärke eller en handelspolitiska skäl tatuering. Sådana eller av hänsyn till kontroller anordnas i skyddet mot dag bl.a. av Svensk djursjukdomar. husdjursskötsel och av Regeringen får i sin tur Slakteriförbundet. överlåta åt Svensk husdjursskötsel förvaltningsmyndighet anordnar kontrollsystem att meddela för mjölkkor, föreskrifterna. köttboskap, svin och Regeringen har för getter. Djur som är avsikt att senare göra anslutna till Svensk erforderliga ändringar i husdjursskötsels veterinära kontrollsystem och som införselkungörelsen och är födda före den 1 i veterinära januari 1992 skall utförselkungörelsen med antingen vara märkta med anledning av de nämnda klipp i öronen eller handelsdirektiven i vara försedda med EES-avtalet. Bl.a. förpräglade plastmärken. följer av avtalet att de Djur födda efter den 1 nuvarande kraven för januari 1992 skall vara tillstånd till införsel märkta med öronbricka. av djur och Samtliga djur är djurprodukter från andra registrerade i ett EES-länder inte längre centralt dataregister. kan behållas i sin Öronbrickan innehåller nuvarande form. ett individnummer samt Bestämmelserna härom i uppgifter om veterinära besättningstillhörighet införselkungörelsen och i vilken del av måste därför ändras. landet besättningen finns. Uppgifter om djurets identitet, 7.4 Märkning och ursprungsbesättning och registrering av djur eventuella ägarbyten Regeringens förslag: finns lagrade i en Lagen om provtagning på central databas under djur kompletteras med djurets hela livstid. ett bemyndigande för Djurhållaren för själv regeringen eller den journaler över alla myndighet regeringen be- förändringar som sker i stämmer att meddela besättningen. Enligt föreskrifter om märkning uppgift från Svensk av djur, journalföring husdjursskötsel är i dag och om registrering av 93 % av hondjuren i de djur och djurhållare. mjölkproducerande besättningarna märkta Jordbruksverkets förslag och registrerade. överensstämmer med Slakteriförbundets undantag för den valda hälsokontroll utförs av lagtekniska lösningen i Svenska djurhälsovården. huvudsak med regeringens Kontrollen omfattar alla förslag. smågrisar som förmedlas Remissinstanserna: samt viss del av Flertalet slaktsvinsproduktionen, remissinstanser som har en lägre tillstyrker anslutningsgrad. Jordbruksverkets förslag Uppgifter om anslutna om ett obligatoriskt besättningar och antal system för märkning och djur i resp. besättning registrering av djur. vid Flera remissinstanser inspektionstillfällena anser att det är lagras i dels lokala re- angeläget att de gister, dels i ett identitets- och centralt register. registreringssystem som Smågrisar som ingår i finns utvecklade inom hälsokontrollen märks avelsorganisationen kan med ett särskilt utnyttjas som bas för öronmärke eller genom ett obligatoriskt tatuering där märknings- och besättningsnumret ingår. registreringssystem. Avelsdjur märks så att Genom att utnyttja även djurets identitet befintliga system skulle framgår. Skillnaden är kostnaderna begränsas. således att smågrisar Skälen för regeringens bara kan identifieras förslag: EG:s regler om med besättningsnumret märkning och medan avelsdjur kan registrering av djur identifieras som diskuteras inom ramen enskilda djur. Enligt för nytillkomna uppgift är samtliga EG-rättsakter som kan suggor som är avelsdjur komma att omfattas av identitetsmärkta och EES-avtalet. Ett system registrerade. för identifiering och Det finns även ett registrering av enskilda officiellt djur är en viktig företagsbaserat förutsättning för att register, Lantbrukets smittskyddskontroller företagsregister, som skall kunna utföras vid omfattar företag med mer handel med djur. än 2,0 ha åkermark eller Direktiv 92/102/EEG om företag med större märkning och djurbesättningar. registrering av djur, Registret hålls av det s.k. Statistiska centralbyrån märkningsdirektivet, och uppgiftslämnandet reglerar hur till detta register är medlemsländerna skall obligatoriskt enligt märka och registrera lagen (1992:888) om nötkreatur, svin, får uppgiftsskyldighet på och getter. Syftet med jordbrukets och fiskets direktivet är, förutom områden och den till att möjliggöra en väl lagen hörande fungerande handel med förordningen. Registret djur inom EG, även att omfattar djurslagen kontrollera aveln. nötkreatur, svin, får Märknings- och och getter och registreringssystemet innehåller uppgifter om skall vidare utgöra ett djurantal vid ett underlag för kontroll av fastställt datum på utbetalning av olika året. former av stöd. Enligt EG:s närmare regler om direktivet skall märkning och nötkreatur, svin, får registrering av djur diskuteras för detaljerade kraven på närvarande inom ramen hygien där mjölk för EES-avtalet. Det är produceras och som har fråga om rättsakter som ett system för kontroll kan komma att omfattas av att reglerna följs. av avtalet. Ett system Denna egenkontroll för identifiering och bygger således på registrering av enskilda frivillighet. djur är en viktig EES-avtalet innehåller förutsättning för att två direktiv som avser smittskyddskontroller produktion och handel skall kunna utföras vid med mjölk. handel med djur. Enligt Direktiv 89/362/EEG om EG:s regelverk gäller allmänna hygieniska bl.a. att djur vid villkor vid transport måste åtföljas mjölkproducerande av ett hälsointyg av anläggningar innebär vilket det skall framgå bl.a. att att djuret uppfyller de medlemsländerna skall se i direktiven ställda till att hälsokraven. Det är mjölkproducenterna därför nödvändigt att följer de allmänna djur kan identifieras hygienkrav som både snabbt och korrekt. fastställs i direktivet. I EES-avtalet ingår Direktiv 85/397/EEG om flera s.k. handels- frågor om direktiv (64/432/EEG, livsmedelshygien och 90/425/EEG, 91/68/EEG) djurhälsa som påverkar som kräver att djur handel inom gemenskapen identifieras och med värmebehandlad mjölk registreras på ett ställer krav på sådant sätt att den hälsoskydd och djurhälsa ursprungliga eller för handel med tidigare värmebehandlad mjölk uppställningsplatsen kan mellan staterna inom härledas. gemenskapen. Detta Regeringen anser därför direktiv ersätts den 1 att det är angeläget att januari 1994 av direktiv Sverige snarast inför 92/46/EEG om regler om ett sådant hygienregler för märknings- och produktion och handel registreringssystem. med obehandlad mjölk, Kunskap och kompetens pastöriserad mjölk samt finns redan i Sverige mjölkbaserade produkter. inom ramen för Direktivet innehåller befintliga kon- mycket detaljerade krav trollsystem. Det är på hygien, alltifrån angeläget att de ladugården där korna märknings- och mjölkas, transporten registreringssystem som till mejeriet och redan används i Sverige hanteringen vid mejeriet kan utnyttjas i så stor till den utsträckning som konsumtionsfärdiga möjligt. Det bör mjölken och emellertid ankomma på mjölkprodukterna. Den Jordbruksverket att konsumtionsfärdiga föreskriva hur djur mjölken och mjölk- skall vara märkta, vilka produkterna skall enligt uppgifter som skall direktivet märkas med journalföras och vilket ett särskilt s.k. system som skall ligga hälsomärke. till grund för ett Fr.o.m. den 1 januari obligatoriskt märknings- 1994 kommer direktivets och registreringssystem. hygienregler att gälla Regeringen föreslår att även för länder utanför det i lagen om EG vid export av mjölk provtagning på djur och mjölkbaserade införs ett bemyndigande produkter till EG. Mjölk som innebär rätt för och mjölkbaserade regeringen eller den produkter som importeras myndighet som regeringen till EG måste åtföljas bestämmer att meddela av ett intyg i vilket föreskrifter om behörig myndighet i det märkning, journalföring exporterande landet och om registrering av intygar att produkterna djur och djurhållare. uppfyller de i direktivet ställda kraven. Detta innebär 7.5 Mjölkproduktion att direktivets Regeringens förslag: bestämmelser även är Lagen om provtagning på tillämpliga på produkter djur kompletteras med som exporteras från ett bemyndigande för Sverige till EG när regeringen eller den Sverige är att anse som myndighet som regeringen tredje land, dvs. kraven bestämmer att meddela gäller för handel med EG föreskrifter om oberoende av ett djurhälsa i besättningar EES-avtal. för mjölkproduktion samt I en skrivelse till om djurhållning, Jordbruksdepartementet hantering av mjölk och påtalar Svenska krav på hygien i samband mejeriernas riksförening med sådan produktion. att mjölk och mjölkbaserade produkter Jordbruksverkets förslag måste kunna godkännas av överensstämmer med svenska myndigheter för undantag för den lagtek- att möjliggöra export niska lösningen i till EG efter den 1 huvudsak med regeringens januari 1994. förslag. Det är enligt Remissinstanserna: De regeringens uppfattning remissinstanser som har viktigt att Sverige kan yttrat sig i frågan är i uppfylla de formella huvudsak positiva till krav som ställs av EG förslaget. för handel med dessa Skälen för regeringens produkter. Det svenska förslag: I Sverige finns regelverket bör därför bara i begränsad ändras så att svenska utsträckning myndigheter har bestämmelser med krav på bemyndigande att intyga djurhälsa, djurhållning, att mjölk och djurutrymme och hygien i mjölkprodukter som djurbesättningar där exporteras till EG är mjölk produceras. Vissa producerade på ett sätt av dessa frågor regleras som uppfyller de i Livsmedelsverkets hygienbestämmelser som kungörelse (SLV FS ställs i de nämnda 1984:7) med föreskrifter direktiven. om mjölk m.m. och i Regeringen eller den djurskyddslagstiftningen. myndighet som regeringen Enligt Livsmedelsverkets bestämmer bör därför i kungörelse får mjölk lagen om provtagning på inte saluföras om den djur bemyndigas att kommer från djur som har meddela föreskrifter om eller kan misstänkas ha djurhälsa i besättningar sådan sjukdom som kan för mjölkproduktion samt göra livsmedlet om djurhållning, otjänligt som hantering och krav på människoföda. I hygien i samband med Livsmedelsverkets sådan produktion. De kungörelse (SLV FS föreskrifter som 1992:8) med föreskrifter meddelas med stöd av och allmänna råd om bemyndigandet skall ge karenstider vid myndigheten möjlighet hantering av livsmedel att ställa krav på den från djur som behandlats hygieniska utformningen med läkemedel finns av djurutrymmen och regler som förbjuder att mjölkrum, på de rutiner bl.a. mjölk tas till som används vid vara under en viss tid mjölkning samt på efter sista mjölkens förvaring och behandlingstidpunkten. kylning. Vidare innehåller Enligt regeringens djurskyddslagen vissa uppfattning är det grundläggande ändamålsenligt att bestämmelser om hur djur Jordbruksverket får skall hållas och skötas. ansvaret för att meddela I Sverige är det i närmare föreskrifter om huvudsak mejeriindustrin djurhållning, som ställer de mer djurutrymmen och hygien på besättningsnivå fram 7.6 Tillsyn till dess mjölken pumpas Regeringens förslag: över i en mjölkbil. Jordbruksverket skall Därefter blir utöva tillsyn över livsmedelslagstiftningen efterlevnaden av tillämplig och ansvaret bestämmelserna om övergår då på hälsoövervakning och Livsmedelsverket. villkor för livdjursförsäljning, handel med djur, märkning och registrering av djur samt kontroll av mjölkproduktionen på besättningsnivå. Jordbruksverket får överlåta åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet. Verket får också överlåta åt kommun att utöva viss tillsyn i fråga om kontroll av mjölkproduktion. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas. Jordbruksverkets förslag innebär att verket ges ett centralt tillsynsansvar för alla de områden som omfattas av den föreslagna lagen. Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan anser att övervägande skäl talar för att Jordbruksverket får ett centralt tillsynsansvar för den av verket föreslagna lagen. Skälen för regeringens förslag: Lagen om provtagning på djur saknar bestämmelser om central tillsynsmyndighet. De myndigheter som kan kom- ma i fråga att meddela föreskrifter med stöd av lagen och att bestämma vem som skall utföra provtagningen eller undersökning enligt 3 § samma lag är Jordbruksverket och Livsmedelsverket. I förarbetena till lagen om provtagning på djur (prop. 1992/93:119) anförde departementschefen bl.a. att något behov av en överordnad tillsynsmyndighet inte kunde förutsättas. Regeringen har i det föregående föreslagit bemyndiganden som gör det möjligt att meddela föreskrifter i frågor om handel med djur och produkter av animaliskt ursprung, märkning och registrering av djur samt kontroll av mjölk- produktion. En anpassning till EG:s regelverk med anledning av EES-avtalet fordrar att det finns en kontrollorganisation som övervakar att alla berörda föreskrifterna iakttas. Frågor om handel med djur och djurprodukter hör till Jordbruksverkets verksamhetsområde. Dit hör naturligen också frågor om märkning av djur. Det är därför lämpligt att Jordbruksverket utövar den tillsyn som krävs för att kontrollera efterlevnaden av dessa föreskrifter. När det gäller kontroll av mjölkproduktionen är frågan om ansvarig myndighet inte lika självklar. I det föregående har redovisats direktivet om hygien för produktion och handel med obehandlad mjölk, pastöriserad mjölk samt mjölkbaserade produkter. Direktivet innehåller bestämmelser som omfattar allt ifrån djurhållningen i mjölkproduktionen till den konsumtionsfärdiga mjölken och mjölkprodukten. Verksamheten rör således både Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets ansvarsområden. Svenska mejeriernas riksförening och Lantbrukarnas riksförbund har i sina yttranden anfört att myndighetsansvaret för hygien i mjölkproduktionen bör ligga hos den myndighet som har ansvaret för de konsumtionsfärdiga produkterna. Dessa instanser anser därför att veterinärmedicinska frågor bör ligga hos Jordbruksverket medan hygienfrågorna på besättningsnivå bör ligga hos Livsmedelsverket. Enligt regeringens förslag i avsnittet om mjölkproduktion bör det svenska hästaveln skall ankomma på upprätthållas. Sveriges Jordbruksverket att veterinärförbund anför meddela de föreskrifter att det svenska kravet som krävs i fråga om på avelsvärdering även djurhållning, har ett djurutrymmen och hygien veterinärmedicinskt på besättningsnivå fram värde genom att till dess att mjölken möjliggöra förebyggande pumpas över i en av sjukdomar med mjölkbil. Det är enligt avelsmässiga åtgärder. regeringens mening Skälen för regeringens ändamålsenligt att förslag: Jordbruksverket även Husdjursförädling utövar tillsynen i denna innebär att man genom del. Mjölkbedömning och olika avels- och restsubstanskontroll bör urvalsmetoder söker få det dock ankomma på fram de bästa husdjuren. Livsmedelsverket att Avelsarbetet innebär meddela föreskrifter om. bl.a. att data om Det bör följaktligen djurens identitet, ankomma på härstamning, Jordbruksverket att se prestationer och till att kraven på produktionsegenskaper djurhälsa och hygien i samlas in och bearbetas. direktivet uppfylls Resultaten ligger till genom att låta besikta grund för värdering och och registrera samtliga urval av djuren. Arbetet mjölklevererande bedrivs djurslagsvis besättningar. eller rasvis inom av Besiktningen skall avelsorganisationer enligt direktivet eller avelsföreningar utföras av en veterinär, organiserade kontroller. vilket för svensk del Inom EG har särskilda kan vara regler på avelsområdet distriktsveterinären, fastställts för djurhälsoveterinären nötkreatur, svin, får, eller någon annan getter och hästdjur. Ett veterinär. flertal av EG:s Den kontroll som rättsakter på detta direktivet i övrigt område omfattas av förutsätter, t.ex. EES-avtalet. hygienkontroll, kan Rättsakterna finns lämpligen utföras av de upptagna i bilaga I till kommunala nämnder som EES-avtalet. har ansvaret för Bestämmelserna, som djurskyddstillsynen. syftar till att Kontrollen av bl.a. harmonisera kraven på hygien och märkning bör registrering och så långt möjligt kunna värdering av avelsdjur, ske genom att befintliga reglerar bl.a. metoder system utnyttjas. för prövning och avels- De intyg som skall visa värdering av djur, att mjölk och villkor för godkännande mjölkbaserade produkter av avelsorganisationer som exporteras till EG och avelsföreningar, uppfyller de krav som utformning av anges i direktivet bör härstamningsbevis och enligt regeringens identitetshandlingar mening utfärdas av samt villkor för Livsmedelsverket efter stambokföring. En samråd med stambok utgörs av en Jordbruksverket. förteckning över Som nämnts inledningsvis avelsdjur som uppfyller kunde vid tillkomsten av vissa ställda krav. lagen om provtagning på Enligt de grundläggande djur något behov av en direktiven på området överordnad gäller att tillsynsmyndighet inte medlemsstaterna inte på förutsättas. När nu avelsmässiga grunder får Jordbruksverket föreslås förbjuda, begränsa eller få tillsynsansvaret för hindra föreskrifter om bl.a. - handel med renrasiga märkning och kontroll av avelsdjur eller med mjölkproduktion är det sperma, ägg och embryon emellertid från sådana djur, ändamålsenligt att detta - upprättande av ansvar också får gälla stamböcker, eller föreskrifter om - officiellt godkännande hälsoövervakning och av avelsorganisationer villkor för livdjurs- och avelsföreningar. försäljning. För att tillsyn skall För nötkreatur finns de kunna bedrivas så grundläggande effektivt som möjligt bestämmelserna i bör föreskrifter kunna direktiv 77/504/EEG om meddelas om hur renrasiga avelsdjur av tillsynen mer konkret nötkreatur. Med stöd av skall utformas och om direktivet har vilken inriktning kommissionen i skilda tillsynen skall ha. Ett beslut fastställt bemyndigande för sådana villkor för godkännande föreskrifter bör föras av avelsorganisationer in i lagen. och avelsföreningar som upprättar eller för stamböcker för renrasiga 7.7 Avelskontroll avelsdjur av nötkreatur, Regeringens förslag: villkor för Bemyndigandet i 2 § stambokföring av lagen om kontroll av nötkreatur, metoder för husdjur m.m. att meddela individprövning och föreskrifter om beräkning av avelsvärde seminverksamhet och samt utformning och överföring av befruktade innehåll i härstamnings- ägg mellan hondjur bevis (besluten vidgas till att gälla 84/247/EEG, 84/419/EEG, även ägg för 86/130/EEG, 86/404/EEG avelsändamål. och 88/124/EEG). I EES-avtalet ingår också Jordbruksverkets förslag direktiv 87/328/EEG om överensstämmer med godkännande för avel av regeringens. Verket har renrasiga avelsdjur av dessutom föreslagit en nötkreatur. vidgning av lagens Liknande bestämmelser tillämpningsområde samt för avelsvin finns i ett upphävande av direktiv 88/661/EEG om bemyndigandet att avelsmässiga normer för meddela föreskrifter om avelssvin, i besluten att hingstar får 89/501/EEG-89/507/EEG användas till avel samt i direktiven endast om de har 90/118/EEG och avelsvärderats. Enligt 90/119/EEG. För verkets bedömning renrasiga avelsfår och strider den sistnämnda avelsgetter finns bestämmelsen mot bestämmelser i direktiv direktiv 90/427/EEG som 89/361/EEG och i ingår i EES-avtalet. besluten 90/254/EEG- Remissinstanserna: 90/258/EEG. Avels- och Sveriges härstamningsmässiga lantbruksuniversitet, villkor för handeln med Lantbrukarnas riksför- hästdjur finns i bund, Svenska direktiv 90/427/EEG. Med travsportens hästdjur avses husdjur centralförbund, Svenska av häst- eller åsneras galoppsportens eller korsningar mellan centralförbund, Svenska dessa. fullblodsavelsföreningen, Utöver de nämnda Svenska rättsakterna i vilka hästavelsförbundet och aveln reglerats Avelsföreningen för djurslagsvis finns i svenska varmblodiga direktiv 91/174/EEG travhästen anser att bestämmelser om kravet på avelsvärdering marknadsföringen av av hingstar inte strider renrasiga djur. Med mot direktiv 90/427/EEG. renrasiga djur avses Flera remissinstanser sådana avelsdjur som, i betonar att kravet på fråga om handel, ännu avelsvärdering är en inte varit föremål för viktig förutsättning för särskild att kvaliteten i den gemenskapslagstiftning på avelsområdet och som stöd av 1 § förordningen är införda eller om kontroll av husdjur registrerade i en m.m. i sina föreskrifter stambok eller ett (SJV FS 1991:127) om register som förs av en avelsvärdering av hingst godkänd och officiell kontroll avelsorganisation eller av hästar föreskrivit avelsförening. I att hingst får användas direktivet anges bl.a. till avel endast om den att medlemsstaterna har avelsvärderats. skall säkerställa att Kravet gäller dock inte marknadsföringen av betäckningar av ston som renrasiga djur och deras tillhör hingstägaren. sperma, ägg eller Enligt Jordbruksverkets embryon inte förbjuds, bedömning strider begränsas eller hindras bestämmelsen mot EG:s av skäl som grundar sig direktiv (90/427/EEG) om på avel eller avels- och härstamning. Villkoren härstamningsmässiga för godkännande av villkor för handeln med avelsorganisationer hästdjur inom eller avelsföreningar, gemenskapen. Verket införande eller föreslår därför att registrering i bemyndigandet i 2 § stamböcker eller lagen om kontroll av register, godkännande husdjur m.m. att meddela för avel av renrasiga föreskrifter om att djur och för hingstar får användas användningen av deras till avel endast om de sperma, ägg och embryon har avelsvärderats samt det intyg som upphävs. fordras för att Sveriges marknadsföra dem skall lantbruksuniversitet fastställas på ett anser att kravet på icke-diskriminerande avelsvärdering av sätt. hingstar inte strider De svenska mot det nyss nämnda bestämmelserna på direktivet. Samma avelsområdet finns i bedömning har Svenska lagen (1985:342) om travsportens kontroll av husdjur centralförbund, Svenska m.m., förordningen galoppsportens (1985:343) om kontroll centralförbund, Svenska av husdjur m.m. och i fullblodsavelsföreningen, föreskrifter meddelade Svenska av Jordbruksverket. hästavelsförbundet och Enligt 1 § lagen om Avelsföreningen för kontroll av husdjur m.m. svenska varmblodiga får regeringen i syfte travhästen gjort. att främja Organisationerna animalieproduktionen och hänvisar i ett gemensamt djurs lämplighet för yttrande bl.a. till avel i näringsverksamhet direktivets ingress i samt att förebygga vilken finns angivet att sjukdomar hos djur handeln med registrerade meddela föreskrifter om hästdjur inom kontroll av husdjur och gemenskapen gradvis bör andra djur som människan liberaliseras. Vidare har i sin vård, samt ge anges i ingressen att en organisationer på fullständig jordbruksnäringens liberalisering av område eller andra handeln kräver en sammanslutningar rätt ytterligare att anordna sådan harmonisering, särskilt kontroll. I 2 § lagen då det gäller bemyndigas regeringen i godkännande för avel av det nyss nämnda syftet hingstar som används att meddela föreskrifter till andra ston än om seminverksamhet och ägarens samt för överföring av be- användningen av sperma fruktade ägg mellan och ägg enligt reglerna hondjur. Vidare anges i varje stambok. Vidare att regeringen får hänvisar organisatio- meddela föreskrifter om nerna till direktivets att hingstar får artikel 7. I artikeln användas till avel anges bl.a. att endast om de har kommissionen i den avelsvärderats. Enligt utsträckning som det 6 § får regeringen visar sig vara överlämna åt nödvändigt för att Jordbruksverket att säkerställa en enhetlig meddela sådana tillämpning av föreskrifter. Regeringen bestämmelserna i har i 1 och 2 §§ direktivet får förordningen om kontroll fastställa metoder för av husdjur m.m. individprövning och bemyndigat avelsvärdering av Jordbruksverket att avelsdjur samt på meddela sådana grundval av dessa föreskrifter. metoder allmänna villkor De nuvarande för godkännande av bestämmelserna innebär handjur och, om det är att Jordbruksverket lämpligt, av hondjur för ställer upp vissa regler avelsändamål och för för och övervakar användning av deras verksamheter som sköts sperma, ägg eller em- av organisationer på bryon. Mot bakgrund av jordbruksnäringens detta anför område eller andra organisationerna att sammanslutningar. Verket direktivet synes för- utser huvudman för utsätta att det finns en kontrollen och meddelar avelsvärdering och att föreskrifter om kommissionen t.o.m. huvudmannens uppgifter skall kunna ställa vissa och om kontrollens kvalitetskrav på genomförande. På hingstar som skall avelsområdet kan de tillåtas för allmän sistnämnda avel. Därutöver hänvisar föreskrifterna organisationerna till exempelvis avse att flertalet av de avelsvärderingsmetoder, större hästavelsländerna stambokföring, i Europa såsom Tyskland, registerföring samt Frankrike och Holland härstamnings- och har lagreglerade krav på identitetskontroller. avelsvärdering av Som inledningsvis hingstar. Sveriges redovisats omfattar EG:s veterinärförbund anför i regelverk förutom sitt yttrande att det avelsdjur, sperma och svenska kravet på embryon även ägg för avelsvärdering även har avelsändamål. ett veterinärmedicinskt Regeringens bemyndigande värde genom att i 2 § lagen om kontroll möjliggöra förebyggande av husdjur m.m. att av sjukdomar med meddela föreskrifter om avelsmässiga åtgärder. seminverksamhet och Regeringen delar i denna överföring av befruktade fråga den bedömning som ägg mellan hondjur bör remissinstanserna gjort. således vidgas till att Det finns således inget omfatta även ägg för hinder mot att behålla avelsändamål. kravet på avelsvärdering EES-avtalet innebär att av hingstar. Som flera Jordbruksverket inom remissinstanser betonat ramen för sitt är kravet på bemyndigande i större avelsvärdering en viktig utsträckning bör meddela förutsättning för att mer detaljerade kvaliteten i den svenska föreskrifter på avelsom- hästaveln skall rådet. Detta gäller upprätthållas. bl.a. i fråga om vilka villkor som skall gälla för stambokföringen av 7.8 Omhändertagande av renrasiga djur. Enligt djuravfall vad regeringen har fått Regeringens bedömning: veta har dock de olika Omhändertagande av avelsorganisationerna i djurkadaver och avfall stor utsträckning redan från djur regleras anpassat sina tillfredsställande av bestämmelser till EG:s. nuvarande lagstiftning i Jordbruksverket har med förhållande till de åtaganden som Sverige enskilda fall. Dessutom gjort i samband med gäller att en kommunal undertecknandet av nämnd kan meddela de EES-avtalet. förelägganden och förbud som behövs för att Jordbruksverkets hälsoskyddslagen eller förslag: Regeringen bestämmelser som eller den myndighet som meddelats med stöd av regeringen bestämmer får lagen skall efterlevas. meddela föreskrifter om Enligt renhållningslagen omhändertagande, är kommuneras skyldighet hantering och att svara för bearbetning av bortforsling av avfall djurkadaver och avfall för närvarande begränsad från djur. till hushållsavfall. Remissinstanserna: Flera Lagen innehåller remissinstanser är emellertid en allmän positiva till att frågan aktsamhetsregel som om omhändertagande av innebär att avfall skall kadaver regleras i lag. hanteras på ett sådant Svenska kommunförbundet sätt att det inte anför att frågan om uppkommer olägenhet från omhändertagande av hälso- och kadaver bör regleras via miljövårdssynpunkt. renhållningsförordningen När det gäller avfall med rätt för kommunerna som enligt EG-direktivet att själva besluta i betecknas som frågan. Förbundet anser högriskavfall finns inom också att råd bör Jordbruksdepartementets utarbetas av område lagstiftning som Jordbruksverket tillgodoser kraven i tillsammans med Statens direktivet. Bestämmelser naturvårdsverk och att av sådant slag finns länsveterinärerna skall både i epizootilagen utgöra remissinstanser (1980:369) och i lagen till renhållnings- (1983:738) om bekämpande förordningen. av salmonella hos djur. Lantbrukarnas Medan hälsoskyddslagen riksförbund anför att och renhållningslagen långa transportsträckor innehåller bestämmelser och höga kostnader måste om hur avfall i medföra att Sverige får allmänhet skall hanteras rätt att finna andra för att olägenheter ur former än ett centralt hälso- och omhändertagande. miljövårdssynpunkt inte Skälen för regeringens skall uppkomma, ger bedömning: I EES-avtalet bestämmelserna i ingår rådsdirektiv epizootilagen regeringen 90/667/EEG om eller, efter regeringens fastställande av bemyndigande, veterinära bestämmelser Jordbruksverket rätt att för bl.a. meddela föreskrifter om omhändertagande av bl.a. avlivning av djur animaliskt avfall. Med som är eller misstänks animaliskt avfall avses vara smittade och om i direktivet oskadliggörande av döda djurkroppar, delar av djur för att bekämpa djur eller produkter av epizootiska sjukdomar. animaliskt ursprung som Lagen om bekämpande av inte är avsedda att salmonella hos djur konsumeras av människor. anger att Undantaget från Jordbruksverket får avfallsbegreppet är besluta om åtgärder som endast exkrementer från är nödvändiga för djur och matavfall. Med bekämpande av denna djur avses i direktivet sjukdom. Bland även fisk. I direktivet åtgärderna kan uppdelas animaliskt inbegripas avfall i två typer, omhändertagande av döda högriskavfall och djur och djuravfall, som lågriskavfall. Till i detta fall är att anse kategorin högriskavfall som högriskavfall. hör animaliskt avfall Regeringens bedömning är som kan misstänkas med- att bestämmelserna om föra allvarliga omhändertagande av hälsorisker för djur djuravfall i eller människor och som rådsdirektivet härstammar från bl.a. 90/667/EEG täcks av den självdöda djur som fötts svenska lagstiftningen upp för och det saknas därför animalieproduktion, från behov av särskild skämda livsmedel eller lagstiftning på området. från vissa delar av djur som inte genomgått besiktning efter slakt 8 Specialmotivering eller som vid slakt 8.1 Förslag till lag om uppvisat sjukliga ändring i lagen förändringar. Allt (1983:738) om bekämpande högriskavfall skall i av salmonella hos djur princip insamlas och 2 § transporteras direkt I paragrafens första till en för ändamålet stycke görs ett tillägg godkänd som innebär att bearbetningsanläggning. salmonellaprovtagning Behörig myndighet kan i blir obligatorisk i vissa fall besluta om värphönsbesättningar att högriskavfall i enligt samma system som stället skall brännas nu gäller för eller grävas ned. slaktkycklingsbesättningar. Lågriskavfall är I lagtexten har detta animaliskt avfall som kommit till uttryck inte innebär allvarlig genom att det anges att risk för överföring av obligatoriet skall smittsamma sjukdomar omfatta också den som till djur eller yrkesmässigt håller människor. Också allt fjäderfä för produktion lågriskavfall skall i av ägg. För att princip insamlas och tillgodose de transporteras till en livsmedelshygieniska för detta ändamål kraven har det ansetts godkänd tillräckligt att genom bearbetningsanläggning. föreskrifter låta den Behörig myndighet kan obligatoriska dock besluta om bränning provtagningen omfatta eller nedgrävning av besättningar över en avfallet. viss storlek. Som Jordbruksverket Även skyldigheten i påpekar saknas i svensk andra stycket att föra lagstiftning anteckningar och lämna bestämmelser som uppgifter om specifikt tar sikte på verksamheten skall gälla omhändertagande av också den som animaliskt avfall. yrkesmässigt håller Bestämmelser av fjäderfä för produktion betydelse för av ägg. Därigenom avfallshantering i underlättas allmänhet finns smittskyddsutredningar emellertid i vid misstanke om renhållningslagen livsmedelsinfektion som (1979:596) och härrör från ägg. hälsoskyddslagen (1982:1080). Den senare 5 § lagen kan ha viss I ett nytt andra stycke betydelse när det gäller införs en bestämmelse omhändertagande av som innebär att sådant avfall som i Jordbruksverket ges direktiv 90/667/EEG möjlighet att delegera betecknas som sin befogenhet enligt 1 lågriskavfall. Enligt § till en veterinär i den lagen föreskrivs en den omfattning som skyldighet att vidta de verket bestämmer. åtgärder som skäligen Ändringen har kan krävas för att kommenterats i avsnittet hindra uppkomsten av om delegation av sanitär olägenhet och bekämpningsåtgärder till för att undanröja sådan veterinär. olägenhet. Skyldigheten kan preciseras antingen 7 § i generella föreskrifter Ändringen är en eller i beslut i konsekvens av att veterinär i framtiden kommer att fatta beslut som får överklagas av enskilda. 8.2 Förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) 3 § I paragrafen införs ett nytt stycke med ett bemyndigande för regeringen att före- skriva att den som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur skall åläggas att betala en särskild avgift. Bestämmelsen har utformats i huvudsak efter mönster av 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor. Avgiftsbeloppet skall motsvara fyra gånger förprövningsavgiften. Paragrafen har kommenterats i avsnittet om prövning av djurstallar. 12 a § Paragrafen som är ny innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om godkännande av hovslagare. Föreskrifterna kommer bl.a. att innehålla krav på utbildning och kunskaper för ett godkännande. Bestämmelsen har kommenterats i avsnittet om godkännande av hovslagare. 37 § I paragrafen införs ett nytt andra stycke som innebär att den som inte iakttar skyldigheten att låta förpröva stall och andra förvaringsutrymmen för djur undantas från straff, om den nya särskilda avgiften tas ut. Detta görs eftersom dubbla sanktioner i princip inte bör förekomma. 12 8.3 Förslag till lag om av djur och produkter ändring i lagen från vattenbruk. (1985:342) om kontroll Föreskrifterna får av husdjur m.m. följaktligen bara 2 § aktualitet när det Paragrafen innehåller gäller odling av fisk, ett bemyndigande för skaldjur och blötdjur regeringen att meddela och åtgärder som föreskrifter i två sammanhänger med sådan avseenden, dels om odling. seminverksamhet, dels om överföring av befruktade 6 § ägg mellan hondjur. För Bestämmelsen, som är ny, att uppnå innehåller ett överensstämmelse med bemyndigande för EG:s regler som omfattas regeringen eller den av EES-avtalet har myndighet som regeringen bemyndigandet vidgats bestämmer att meddela till att omfatta också föreskrifter som tar föreskrifter om ägg för sikte på både djurens avelsändamål. hälsa i besättningar för mjölkproduktion och 5 a § hygienen när mjölk Paragrafen som är ny hanteras före leverans förutsätter att det till mejeri. Behovet av anordnas en frivillig bestämmelsen har hälsokontroll för kommenterats i avsnittet kronhjort och dovhjort. om mjölkproduktion. Under den förutsättningen får 7 § regeringen meddela före- Paragrafen är ny. Enligt skrifter om vad som paragrafens första skall gälla för att stycke skall kronhjortar och Jordbruksverket ha dovhjortar som inte tillsyn över omfattas av kontrollen efterlevnaden av skall få flyttas från föreskrifterna som rör ett hägn. Föreskrifterna bl.a. hälsoövervakning skall kunna avse också och villkor för andra djurslag som hålls livdjursförsäljning, i sambete med kronhjort märkning av djur och eller dovhjort. hygienkrav och andra Paragrafen liknar till krav vid sin uppbyggnad 5 § mjölkproduktion. lagen. Gränsdragningen mot Med stöd av Livsmedelsverkets bemyndigandet skall tillsynsansvar har regeringen kunna meddela kommenterats i avsnittet föreskrifter om den om tillsyn. provtagning som skall Av första stycket följer gälla som villkor för också att att hjortar skall få Jordbruksverket får föras levande från hägn. överlåta viss tillsyn Sådana föreskrifter kan till länsstyrelserna och förutsättas innebära till kommunerna. krav på märkning av I paragrafens andra djuren. Med hänsyn till stycke finns en att det förekommer att bestämmelse om att en hjortar hålls i hägn tillsynsmyndighet får tillsammans med andra meddela de förelägganden djur, t.ex. nötkreatur, som behövs för att skall de krav som ställs föreskrifter som i fråga om hjortarna meddelats med stöd av kunna gälla också dessa lagen skall följas. Av djur. den avgränsning som gjorts i fråga om 6 § tillsynen följer att Förslaget innebär att förelägganden kan bli punkt 1 i paragrafen aktuella endast för att ändras så att regeringen säkerställa kan överlåta åt efterlevnaden av lagens Jordbruksverket att föreskrifter om meddela också sådana hälsoövervakning och föreskrifter som avses i villkor för 5 a §. livdjursförsäljning enligt 4 §, märkning 7 § m.m. enligt 5 § och Genom ändringen har ett mjölkproduktion enligt tillägg gjorts som 6 §. innebär att även Förelägganden skall överträdelser av kunna förenas med vite. föreskrifter som har Regeringen kommer senare meddelats med stöd av att besluta om en sådan 5 a § skall kunna bestämmelse i straffas. förordningen till lagen. I ett tredje stycke finns ett bemyndigande 8.4 Förslag till lag om som gör det möjligt att ändring i lagen meddela föreskrifter om (1992:1683) om hur tillsynen skall provtagning på djur bedrivas. 1 § I paragrafen anges att 8 § syftena med lagen är Paragrafen, som tidigare dels att kartlägga och betecknades 6 §, har kontrollera smittsamma ändrats som en följd av djursjukdomar, dels att att en kontrollera användningen tillsynsbestämmelse har av läkemedel vid förts in i lagen. uppfödningen av djur. Den rätt som nu Ändringen innebär att tillkommer den som utför tillämpningsområdet för provtagning eller lagen vidgas till att undersökning att få omfatta också märkning tillträde till bl.a. och registrering av djurstallar vidgas i djur. paragrafens första stycke till att gälla 5 § också Paragrafen är ny. tillsynsmyndigheterna. Paragrafen innehåller I paragrafens andra ett bemyndigande för stycke har förts in en regeringen eller den skyldighet för myndighet som regeringen djurägaren att lämna de bestämmer att meddela upplysningar som behövs föreskrifter i två för tillsynen. avseenden. Av punkterna 1 och 3 9 § följer att föreskrifter Paragrafen, som tidigare skall kunna meddelas om betecknades 5 §, märkning och innehåller ett registrering av djur bemyndigande för rege- samt om förande av ringen att meddela journal över djur och om föreskrifter om registrering av avgiftsskyldighet. djurhållare. Det Bestämmelserna har förhållandet att kompletterats för att föreskrifter får ersättning skall kunna meddelas om märkning av tas ut även för kontroll djur innefattar också en enligt lagen eller befogenhet att enligt föreskrifter föreskriva förbud mot meddelade med stöd av att flytta omärkta djur lagen. från ursprungsbesättningen. 10 § Det bör ankomma på rege- Paragrafen betecknades ringen att föreskriva tidigare 7 §. Till följd vilka djurslag som skall av omnumreringen i lagen omfattas av har hänvisningen i märkningsskyldigheten. paragrafen ändrats. Av punkten 2 följer att föreskrifter skall kunna 11 § meddelas om djurhälsa, Paragrafen, som tidigare flyttningsdokument för betecknades 8 §, har djur och om hygien vid genom ett första stycke transport av djur. anpassats till den nya Bemyndigandet skall ge tillsynsbestämmelsen. stöd för införlivande av Andra stycket har direktiv 91/67/EEG om utformats med hänsyn djurhälsovillkor vid till att lagen har utsläppande på marknaden tillförts nya bemyndiganden. kött från kronhjort och Beslut kan sålunda dovhjort som har hållits meddelas både enligt i hägn. lagen och enligt föreskrifter utfärdade med stöd av lagen. Ikraftträdandebestämmelsen Lagen, som bl.a. syftar till att möjliggöra en provtagning och kontroll som föranleds av EES-avtalet, var tänkt att träda i kraft samtidigt med detta avtal. Därför föreskrevs att lagen skall träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Sverige har ett mycket gott hälsoläge när det gäller de allvarliga smittsamma djursjukdomarna. Det är i hög grad angeläget att Sverige kan behålla den nuvarande sjukdomsfriheten. Vid ett EG-medlemskap är detta möjligt om Sverige kan erhålla s.k. tilläggsgarantier. Sådana garantier innebär att Sverige kan kräva att djur som förs in i landet är fria från vissa sjukdomar. Sverige har i förhandlingarna om EG-medlemskap ansökt om att få sådana garantier för ett antal sjukdomar redan från tidpunkten från ett medlemskap. En förutsättning för att Sverige skall kunna få garantier är att vi antingen kan visa att vi är fria från dessa sjukdomar eller att vi har kontrollprogram för sjukdomarna. För de flesta av de aktuella sjukdomarna saknar vi kontrollprogram. För att kunna kartlägga och styrka vår sjukdomsfrihet behövs provtagning med stöd av den beslutade lagen. Lagen behövs följaktligen i det här avseendet oberoende av EES-avtalet och det är angeläget att lagen träder i kraft utan dröjsmål. För att säkerställa ett så tidigt ikraftträdande som möjligt bör nu en bestämd ikraftträdandedag anges, den 1 januari 1994. Ett ikraftträdande den dagen är också angeläget med hänsyn till bestämmelserna om mjölkkontroll. En sådan kontroll är nämligen, oberoende av ett EES-avtal, en förutsättning för att Sverige skall kunna exportera mjölk- och mjölkprodukter till EG efter den 1 januari 1994. Ikraftträdandebestämmelsen har därför ändrats till att avse den 1 januari 1994. 8.5 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511) 3 § I paragrafens första stycke undantas hanteringen av livsmedel i enskilt hushåll från livsmedelslagens tillämpningsområde. Med stöd av ett bemyndigande i samma stycke kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att lagen skall vara tillämplig också i enskilt hushåll såvitt gäller hantering av dricksvatten och vatten som skall användas för hantering av livsmedel. Skyldigheten att besikta kött följer av föreskrifter meddelade med stöd av livsmedelslagen. Det förhållandet att hantering av livsmedel i enskilt hushåll faller utanför lagens tillämpningsområde innebär att husbehovsslakt inte omfattas av köttbesiktningstvånget. Som framgår av vad som anförts i avsnittet om bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur föreslås att besiktning i fortsättningen skall ske också av hägnad kronhjort och dovhjort som slaktas för husbehov. För att möjliggöra föreskrifter om sådan besiktning har bemyndigandet i paragrafens första stycke vidgats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall kunna föreskriva att lagen helt eller delvis skall kunna gälla hantering i enskilt hushåll också av 13 Statens jordbruksverks Statens jordbruksverks förslag i skrivelse den förslag i skrivelse den 30 januari 1992 till 27 januari 1993 till ändringar i lagen ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur av salmonella hos djur 5 § Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt 1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis skall ankomma på länsstyrelsen. Jordbruksverket får vidare besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt 1 § helt eller delvis skall ankomma på den veterinär verket bestämmer. 7 § Beslut av länsstyrelse eller veterinärs beslut enligt 1 § får överklagas hos Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos kammarrätten. Beslut som har meddelats enligt denna lag gäller omedelbart, om inte något annat bestäms. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 2 § Den som yrkesmässigt 2 § Den som yrkesmässigt driver verksamhet för driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä uppfödning av fjäderfä till slakt skall låta till slakt, eller utföra och bekosta yrkesmässigt producerar undersökning av djuren i ägg för konsumtion, fråga om salmonella skall låta utföra och enligt föreskrifter som bekosta undersökning av meddelas av regeringen djuren i fråga om eller myndighet som salmonella enligt regeringen bestämmer. föreskrifter som Den som yrkesmässigt meddelas av regeringen driver verksamhet för eller myndighet som kläckning av ägg är regeringen bestämmer. skyldig att föra Beträffande undersökning anteckningar och lämna av fjäderfä för ägg- uppgifter om produktion får sådana verksamheten enligt föreskrifter begränsas föreskrifter som till att omfatta meddelas av regeringen besättningar över viss eller myndighet som storlek. regeringen bestämmer. För sådan undersökning som avses i första stycket får regeringen, eller den myndighet som regeringen föreskriver, meddela föreskrifter om vilka laboratorier som skall anlitas och om rapportering från anlitat laboratorium. Den som yrkesmässigt driver verksamhet för kläckning av ägg, eller yrkesmässigt producerar ägg för konsumtion, är skyldig att föra anteckningar och lämna uppgifter om verksamheten enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. 6 § Till böter döms den 6 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av som uppsåtligen eller av oaktsamhet oaktsamhet 1. bryter mot beslut 1. bryter mot beslut enligt 1 §, enligt 1 §, 2. underlåter att 2. underlåter att fullgöra vad som åligger fullgöra vad som åligger honom enligt föreskrift honom enligt föreskrift som meddelats med stöd som meddelats med stöd av 2 §, av 2 §, 3. vid fullgörande av 3. vid fullgörande av uppgiftsskyldighet uppgiftsskyldighet enligt 2 § andra stycket enligt 2 § tredje lämnar oriktigt uppgift stycket lämnar oriktigt rörande något uppgift rörande något förhållande av förhållande av betydelse, om inte betydelse, om inte gärningen är belagd med gärningen är belagd med straff i brottsbalken. straff i brottsbalken. Den som har överträtt ett vitesföreläggande enligt 4 § döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet. Innefattar brott som avses i första stycket 1 olovlig transport av djur eller 14 varor, skall sådan egendom förklaras förverkad, om det inte är uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat. 15 Statens jordbruksverks förslag till ändring i djurskyddslagen (1988:534) Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela kytterligare föreskrifter om 1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur, 2. skydlighet att låta förpröva sådana ut- rymmen, och2. prövning av sådana utrymmen, och 3. skyldighet att låta Statens jordbruksverks förpröva ny teknik inom förslag till lag om djurhållningen. förebyggande och bekämpande av tuberkulos hos hjortdjur 1 § Bestämmelserna i denna lag har till syfte att förebygga och bekämpa tuberkulos hos hjortdjur. Med tuberkulos avses i denna lag tuberkulos av bovin och human typ och med hjortdjur arterna kronhjort och dovhjort. Hägn med hjortdjur inom zoologisk trädgård, djurpark eller liknande anläggning för vilka krävs tillstånd enligt djurskyddsförordningen (1988:539) omfattas inte av denna lag. 2 § I hägn med hjortdjur får, med nedan angivna undantag i andra och tredje styckena, hållas djur av andra arter endast under förutsättning att de befinner sig i hägnet vid ikraftträdandet av denna lag. Hästdjur får inte hållas i hägn som ej förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde stycket. I hägn med hjortdjur som förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde stycket får, utöver hjortdjur, endast hållas nötkreatur, tamfår, tamget, häst, mufflonfår och vildsvin. Om andra djur än hjortdjur hålls i hägn med hjortdjur skall, om inte annat stadgas, bestämmelserna i denna lag tillämpas på samtliga djur som hålls i hägnet. 3 § Ägaren till eller brukaren av ett hägn med hjortdjur skall hos länsstyrelsen anmäla hägnet till registrering enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket. 4 § Hägn med hjortdjur skall vara försett med anordning för insamling av djuren enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket. 5 § Hjortdjur i hägn skall vara märkta i den utsträckning regeringen eller efter regeringens bemyndigande Jordbruksverket föreskriver. Andra djur som hålls i hägn med hjortdjur som ej förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde stycket behöver inte vara märkta enligt vad som stadgas i första stycket. 6 § Hjortdjur får föras ut ur hägn endast för slakt, köttbesiktning, obduktion, destruktion eller export. Hjortdjur från hägn som förklarats fritt från tuberkulos enligt 8 § fjärde stycket får föras ut ur hägn i andra fall än de som anges i första stycket. Från andra hägn än som avses i 8 § fjärde stycket och för andra ändamål än som avses i första stycket får nötkreatur, tamfår, tamget, mufflonfår och vildsvin föras ut ur hägn med hjortdjur enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket. För utförande av andra djur från sådana hägn krävs tillstånd av Jordbruksverket i varje enskilt fall. De närmare villkoren för utförandet skall anges i tillståndet. Föreskrifter om villkor för tillstånd enligt tredje stycket får meddelas av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket. Utrustning och inventarier i annat hägn än som avses i andra stycket får inte föras till annat hägn med djur utan att de föreskrifter som meddelats av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av Jordbruksverket, iakttas. ett hägn att se till att djur insamlas för 7 § avlivning eller Till hägn med hjortdjur undersökning och att vid får endast föras behov uppföra anläggning - hjortdjur från hägn som medger individuell som avses i 8 § fjärde hantering av djuren, stycket, 7) andra åtgärder som är - importerat hjortdjur nödvändiga från som efter den förebyggande - eller be- ...................... kämpningssynpunkt såsom genomgått enligt i fråga om transport av införseltillstånd djur eller varor. föreskriven sjukdomskontroll och 13 § befunnits fritt från Jordbruksverket får tuberkulos. besluta att den Till hägn med hjortdjur befogenhet som ankommer som avses i 8 § fjärde på verket enligt 12 § stycket får dessutom att besluta om i föras nötkreatur, stadgandet angivna tamfår, tamget och häst. åtgärder helt eller Därjämte får mufflonfår delvis skall ankomma på och vildsvin föras till länsstyrelsen. sådant hägn under förutsättning att de 14 § kommer från hägn av Den centrala tillsynen samma slag. över efterlevnaden av Till andra hägn än som denna lag och med stöd avses i 8 § fjärde av lagen meddelade stycket får, utan hinder föreskrifter utövas av av vad som stadgas i 2 § Jordbruksverket. första stycket, föras Länsstyrelsen utövar djur av andra arter än tillsynen inom länet. hjortdjur efter Tillsynsmyndigheten har tillstånd av rätt att för tillsynen Jordbruksverket i varje få tillträde till enskilt fall. För områden, anläggningar, erhållande av sådant byggnader, lokaler och tillstånd krävs att andra utrymmen där synnerliga skäl djuren hålls, för att föreligger. De närmare där göra undersökningar villkoren för införandet och ta prover. skall anges i Tillsynsmyndigheten får tillståndet. meddela föreläggande 8 § eller förbud som Hjortdjur i hägn skall uppenbart behövs för att genomgå sjukdomskontroll denna lag eller avseende tuberkulos föreskrifter som har enligt de föreskrifter meddelats med stöd av som meddelas av lagen skall efterlevas. regeringen eller efter I beslut om föreläggande regeringens bemyndigande får tillsynsmyndigheten av Jordbruksverket. sätta ut vite. Om särskilda skäl Underlåter någon att föreligger får fullgöra vad som åligger Jordbruksverket medge honom enligt denna lag undantag från eller föreskrifter som sjukdomskontroll av har meddelats med stöd levande hjortdjur i av lagen eller enligt hägn. föreläggande kan Regeringen eller efter tillsynsmyndigheten regeringens bemyndigande förordna om rättelse på Jordbruksverket får hans bekostnad. meddela föreskrifter om undantag från 15 § sjukdomskontroll enligt Ersättning av statsmedel första stycket av andra lämnas till den som på levande djur än grund av beslut om hjortdjur i hägn med avlivning enligt denna sådana djur. lag eller med stöd av Hägn med hjortdjur kan lagen meddelade förklaras fritt från föreskrifter om tuberkulos enligt avlivning orsakas föreskrifter som kostnad eller förlust. meddelas av regeringen Ersättning lämnas i den eller efter regeringens utsträckning regeringen bemyndigande av föreskriver. Jordbruksverket. Ersättning kan jämkas om den 9 § ersättningsberättigade Journalföring och själv uppsåtligen eller rapportering avseende genom grov vårdslöshet hjortdjur i hägn skall har medverkat till ske enligt de kostnaden eller föreskrifter som förlusten. meddelas av regeringen eller efter regeringens 16 § bemyndigande av Ersättning enligt 15 § Jordbruksverket. fastställs av Jordbruksverket. Ansökan 10 § om ersättning skall Vid misstanke om göras hos förekomst av tuberkulos Jordbruksverket inom sex i hägn med hjortdjur månader från den dag skall ägaren till eller anspråket uppkom. Görs brukaren av hägnet inte ansökan inom den omedelbart anmäla detta angivna tiden är rätten till till ersättning distriktsveterinären. förlorad, om inte särskilda skäl 11 § föreligger. Har veterinär anledning misstänka att hjortdjur 17 § i hägn drabbats av Ersättning av statsmedel tuberkulos, skall han för uppkomna kostnader omedelbart göra en för sjukdomskontroll undersökning för att enligt 8 § utgår enligt fastställa om något djur de föreskrifter som visar tecken att vara meddelas av regeringen smittat av sjukdomen. Om eller efter regeringens det är nödvändigt för bemyndigande av undersökningen får djur Jordbruksverket. som insjuknat avlivas 18 § utan hägnägarens eller Till böter döms den som brukarens samtycke. uppsåtligen eller av Regeringen eller, efter oaktsamhet regeringens 1. bryter mot 2, 5-7 bemyndigande, eller 10 §§, Jordbruksverket får 2. bryter mot en meddela föreskrifter om föreskrift som har undersökning enligt meddelats med stöd av första stycket. denna lag, 3. bryter mot beslut 12 § enligt 12 §. För att bekämpa eller Innefattar brott som förebygga tuberkulos hos avses i första stycket hjortdjur i hägn får olovlig transport eller Jordbruksverket besluta förflyttning av djur om eller efter eller vara, skall sådan regeringens bemyndigande egendom förklaras meddela föreskrifter om förverkad om det ej är 1) avlivning av uppenbart obilligt. I hjortdjur som är eller stället för egendomen misstänks vara smittade kan dess värde förklaras med tuberkulos eller kan förverkat. sprida sådan smitta, 2) oskadliggörande av 19 § dött hjortdjur, Polismyndigheten skall 3) undersökning av lämna den handräckning hjortdjur i som behövs för att denna kontrollsyfte, lag skall efterlevas. 4) smittrening, 5) isolering av 20 § hjortdjur eller andra Ett beslut av begränsningar i länsstyrelsen får hanteringen av sådana överklagas hos djur, Jordbruksverket. 6) åläggande för ägaren Jordbruksverkets beslut till eller brukaren av i särskilt fall får överklagas hos Statens jordbruksverks kammarrätten. förslag till lag om Andra beslut av kontroll, märkning och Jordbruksverket får registrering av djur överklagas hos m.m. regeringen. 1 § Denna lag avser Beslut som avses i kontroll, märkning och första och andra registrering av djur styckena gäller med m.m. i följande syften: omedelbar verkan om inte 1. Att främja annat förordnas. animalieproduktionen. 2. Att möjliggöra handeln med djur och produkter med animaliskt ursprung. 3. Att möjliggöra handel med djursperma, embryon 1. Denna lag träder i och ägg för kraft den avelsändamål. 2. Sjukdomskontroll 4. Att möjliggöra handel enligt 8 § av levande med slaktkroppar. hjortdjur skall ha 5. Att främja det påbörjats inom två år nationella avelsarbetet. från ikraftträdandet. 6. Att förebygga 3. Hästdjur får hållas i uppkomst och spridning hägn med hjortdjur av sjukdomar hos djur. längst tre månader från 7. Att kartlägga ikraftträdandet och får förekomst av, fastställa föras ut ur hägnet utan frihet från och några restriktioner. kontrollera smittsamma Så länge sådana djur sjukdomar hos djur. hålls i hägn med 8. Att kontrollera hjortdjur skall användningen av bestämmelserna i denna läkemedel och andra lag i övrigt gälla. ämnen eller beredningar Jordbruksverket äger, om med liknande verkan vid särskilda skäl uppfödning av djur. föreligger, förlänga den 9. Att skydda människors i första stycket angivna hälsa och miljön. tidpunkten. 10. Att utgöra underlag 4. Om misstanke om för samt underlätta tuberkulos hos hjortdjur kontroll av utbetalning i hägn anmälts till av stöd till djurägare. distriktsveterinär eller annan veterinär före ikraftträdandet eller Seminverksamhet m.m. har veterinär före 2 § Regeringen eller den ikraftträdandet inlett myndighet regeringen undersökning med bestämmer får i de anledning av sådan syften som anges i 1 § misstanke och misstanken 1, 3, 5 och 6 meddela kvarstår därefter skall föreskrifter om bestämmelserna i seminverksamhet, epizootilagen (l980:369) hantering av djursperma tillämpas. och ägg för avelsändamål samt överföring av embryon mellan hondjur. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare i de syften som anges i första stycket meddela föreskrifter om utsläppande på marknaden av ägg för avelsändamål, djursperma och embryon. Gentekniskt modifierade djur 3 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det syfte som anges i 1 § 9 meddela föreskrifter om uppfödning, hållande av samt utsläppande på marknaden av djur som har fått sitt genetiska material ändrat på ett sätt som går utöver det naturliga genutbytet. Märkning och registrering m.m. av djur 4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 2, 5, 6 och 10 meddela föreskrifter om märkning, journalföring och registrering av djur samt förbud att flytta omärkta djur från ursprungsbesättningen. 16 Uppfödning av och handel med djur 5 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 2, 6, 7, 8 och 9 meddela föreskrifter om vad som den som föder upp djur skall iaktta i fråga om 1. skyldighet att anmäla verksamheten till en myndighet och att föra anteckningar om verksamheten, 2. skyldighet att anmäla misstanke om djursjukdom till veterinär, och 3. krav på hygien i djurhållningen. 6 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 2, 6, 7, 8 och 9 meddelade föreskrifter om hälsotillstånd på och identitetshandlingar för djur samt hygien vid försäljning och transport av djur som släpps ut på marknaden. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare föreskriva eller i ett enskilt fall besluta att djur får säljas till annat än slakt eller flyttas från ett område till ett annat inom landet, endast om djuren är fria från viss sjukdom. In- och utförsel av djur m.m. 7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 2, 3, 6 och 9 meddela föreskrifter om in- och utförsel av djur, embryon, ägg och djursperma samt andra produkter av animaliskt ursprung. Sådana föreskrifter får omfatta även emballage, redskap och annat material som kommit i kontakt med djur och produkter av animaliskt ursprung. Mjölkproduktion 8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 6 och 9 meddela föreskrifter om djurhälsa, djurhållning, djurutrymmen och hygien i djurbesättningar där mjölk produceras. Djuravfall m.m. 9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i de syften som anges i 1 § 6, 7 och 9 meddela föreskrifter om omhändertagande, hantering och bearbetning av djurkadaver samt avfall från djur. Köttklassificering 10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det syfte som anges i 1 § 4 meddela föreskrifter om klassificering av slaktkroppar. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare föreskriva att klassificering enligt första stycket endast får ske vid vissa slakterier. 17 Provtagning och eller annat material undersökning förvaras eller där mjölk 11 § Regeringen eller hanteras. den myndighet regeringen Djurägaren skall bestämmer får i det tillhandahålla den hjälp syfte som anges i 1 § 2, och lämna de 3, 4, 6, 7, 8 och 9 upplysningar som behövs föreskriva eller i det för tillsynen. särskilda fallet besluta Polismyndigheten skall om provtagning eller lämna det biträde som undersökning enligt behövs för tillsynen. denna lag. 20 § Den myndighet som 12 § Provtagning eller utövar tillsyn får undersökning enligt 11 § meddela de förelägganden får utföras av veterinär som behövs för att denna eller annan person som lag eller föreskrifter utses av regeringen som meddelats med stöd eller den myndighet av denna lag skall regeringen bestämmer. efterlevas. Provtagning får utföras I beslut om föreläggande på kan tillsynsmyndigheten 1. djur och djurkroppar, sätta ut vite. 2. mjölk som levereras till mejeri, och 3. annat material som Ansvar och överklagande regeringen eller den 21 § Till böter eller myndighet regeringen fängelse i högst ett år bestämmer föreskriver. döms Vid provtagning eller 1. den som med uppsåt undersökning gäller även eller av oaktsamhet bestämmelserna i 19 §. bryter mot en föreskrift Provtagningen eller som har meddelats med undersökningen får stöd av 2-10 §§, eller utföras utan samtycke av 2. djurägare som inte ägare eller annan uppfyller sin skyldighet rättsinnehavare och enligt 12 § andra skall genomföras på ett stycket eller 19 § andra sätt som innebär så små stycket. olägenheter som möjligt I ringa fall skall inte för denne. dömas till ansvar. Den som överträtt vitesföreläggande döms Avels- och hälsokontroll inte till ansvar enligt 13 § Regeringen eller denna lag för gärning den myndighet regeringen som omfattas av bestämmer får i de föreläggandet. syften som anges i 1 § Ansvar enligt första första stycket 1, 2, 3 stycket inträder inte om och 5 meddela ansvar för gärningen kan föreskrifter om avels- utdömas enligt och hälsokontroll med brottsbalken eller lagen frivillig anslutning (1960:418) om straff för samt ge organisationer varusmuggling. eller andra 22 § Beslut av en sådan sammanslutningar rätt sammanslutning som avses att anordna sådan i 13 § eller av ett kontroll. sådant slakteri som 14 § Den som innehar avses i 16 § andra djur av sådant slag och stycket samt beslut av inom sådant område för länsstyrelse eller vilken kontroll enligt kommun överklagas hos 13 § har anordnats har Jordbruksverket. rätt att få djuren Beslut av anslutna till Jordbruksverket i kontrollen. Fortsatt enskilda fall överklagas anslutning får vägras, hos kammarrätten. om innehavaren inte följer de föreskrifter som gäller för kontrollen. Avgifter Denna lag träder i kraft 15 § Regeringen eller den dag regeringen den myndighet regeringen bestämmer. bestämmer får meddela Genom lagen upphävs föreskrifter om Kungl. Maj:ts förordning skyldighet att betala (1956:413) om ersättning för klassificering av kött. tillstånd, kontroll, Veterinära provtagning och införselkungörelsen undersökning enligt (1958:551). denna lag eller Veterinära föreskrifter meddelade utförselkungörelsen med stöd av lagen. (1958:552). 16 § Om det finns Lagen (1985:342) om frivillig hälsokontroll kontroll av husdjur m.m. enligt 13 § för visst Lagen (1992:1683) om djurslag får regeringen provtagning på djur. eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva att en avgift får tas ut från sådana besättningar som inte omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad förekommer. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får överlämna åt innehavare av slakteri att uppbära avgift av den som lämnar djur till slakt. Tillsyn 17 § Statens jordbruksverk utövar tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Jordbruksverket får överlåta åt länsstyrelsen att utöva viss tillsyn inom länet. Jordbruksverket får överlåta tillsyn över efterlevnaden av 8 och 9 §§ och föreskrifter meddelade med stöd av dessa på kommun. Tullmyndighet eller sådan myndighet, som enligt 75 § andra stycket tullförordningen (1987:1114) utövar tullkontroll över varor, skall övervaka att in- eller utförsel inte sker i strid mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 18 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur tillsyn enligt denna lag skall bedrivas. 19 § För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där djur hålls, där djurkroppar 18 1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur att 2, 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 2 § Den som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä till slakt skall låta utföra och bekosta undersökning av djuren i fråga om salmonella enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Den som yrkesmässigt driver verksamhet för kläckning av ägg är skyldig att föra anteckningar och lämna uppgifter om verksamheten enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.Den som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä till slakt eller yrkesmässigt håller fjäderfä för produktion av ägg skall låta utföra och bekosta undersökning av djuren i fråga om salmonella enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som yrkesmässigt driver verksamhet för kläckning av ägg eller yrkesmässigt håller fjäderfä för produktion av ägg är skyldig att föra anteckningar och lämna uppgifter om verksamheten enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 5 §[5] Jordbruksverket får besluta att befogenhet som ankommer på verket enligt 1 §, 3 § första stycket och 4 § första och andra styckena helt eller delvis skall ankomma på länsstyrelsen. Jordbruksverket får Nuvarande också besluta att lydelseFöreslagen befogenhet som ankommer lydelse på verket enligt 1 § helt eller delvis skall ankomma på den veterinär som verket bestämmer. Föreskrifter om hur sådan provtagning eller undersökning som föreskrivs i 2 § eller beslutas med stöd av 1 § skall genomföras meddelas av Jordbruksverket. 7 §[6] Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Jordbruksverket.Beslut av länsstyrelsen eller av veterinär får överklagas hos Jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut 2 Förslag till i ett särskilt fall får Lag om ändring i överklagas hos djurskyddslagen kammarrätten. (1988:534) Beslut som har meddelats Härigenom föreskrivs i enligt denna lag gäller fråga om djurskyddslagen omedelbart, om inte (1988:534) något annat bestäms. dels att 3 och 37 §§ skall ha följande Denna lag träder i kraft lydelse, den 1 januari 1994. dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a § , av följande lydelse. Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 3 §[7] Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall ge djuren tillräckligt utrymme och skydd samt hållas rena. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får meddela ytterligare föreskrifter om 1. stall och andra förvaringsutrymmen för djur, 2. skyldighet att låta förpröva sådana utrymmen, och 3. skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen.2. skyldighet att låta förpröva sådana utrymmen, 3. skyldighet att låta förpröva ny teknik inom djurhållningen, och 4. skyldighet att betala en särskild avgift för den som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur. 12 a § Regeringen eller, den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om godkännande av hovslagare. I föreskrifterna får bestämmas att en avgift skall tas ut för ansökan. 37 § Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar enligt 36 § för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. Den som inte låtit förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur och som har ålagts att betala en särskild avgift enligt 3 § 4 döms inte till ansvar enligt 36 §. 3 Förslag till Lag om ändring i lagen Denna lag träder i kraft (1985:342) om kontroll den 1 januari 1994. av husdjur m.m. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. dels att 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse. 19 Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 5 a § Om det finns hälsokontroll anordnad för kronhjort och dovhjort, får regeringen meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Föreskrifterna får avse också andra djurslag som hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort. 6 §[2] Regeringen får överlämna åt Statens jordbruksverk att 1. meddela föreskrifter som avses i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket,Regeringen får överlämna åt Statens jordbruksverk att 1. meddela föreskrifter som avses i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§, 5 § första stycket samt 5 a §, 2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rätt att anordna sådan kontroll som avses i 1 §, 3. besluta om sådant överlämnande som avses i 5 § andra stycket. 7 § **FOOTNOTES** [2] Senaste lydelse 1991:402. 20 Den som med uppsåt eller Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet av grov oaktsamhet bryter mot en föreskrift bryter mot en föreskrift som har meddelats med som har meddelats med stöd av 2 eller 4 § döms stöd av 2, 4 eller 5 a § till böter, om inte döms till böter, om inte ansvar för gärningen kan ansvar för gärningen kan ådömas enligt ådömas enligt brottsbalken. brottsbalken. Denna lag träder i kraft Lagrådet den 1 januari 1994. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-16 Närvarande: hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold. Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1993 har regeringen på hemställan av statsrådet Olsson beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, m.m. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lena Ingvarsson. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur 5 § I det föreslagna tredje stycket sägs att föreskrifter om hur sådan provtagning eller undersökning som föreskrivs i 2 § eller beslutas med stöd av 1 § skall genomföras meddelas av Jordbruksverket. Redan bemyndigandet enligt 2 § gör det möjligt för regeringen att uppdra åt Jordbruksverket att meddela föreskrifter om hur pundersökning enligt lagrummet skall genomföras. Motsvarande befogenhet beträffande åtgärd som beslutas med stöd av 1 § kan verket erhålla genom att regeringen utnyttjar sin behörighet att meddela verkställighetsföreskrifter till lag. Någon särskild bemyndiganderegel behövs därför inte. Det torde för övrigt inte gå för sig att i lag delegera normgivningskompetens till en myndighet under regeringen med förbigående av regeringen. Det föreslagna tredje stycket bör alltså utgå. Förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) 3 § I paragrafens tredje stycke föreskrivs för närvarande att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk, får meddela föreskrifter om bl.a. stall och andra förvaringsutrymmen för djur och om skyldighet att låta förpröva sådana utrymmen. I djurskyddsförordningen (1988:539) finns närmare föreskrifter om förprövning. I 5 § förordningen anges sålunda i vilka fall förprövning av stall skall ske och i 57 § anges att i ärenden om sådan förprövning avgift skall betalas enligt föreskrifter som meddelas av Jordbruksverket. Enligt 36 § djurskyddslagen döms den som med uppsåt eller oaktsamhet bryter mot 3 § till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt förslaget till ändringar av 3 § skall delegationen av föreskriftsrätten utvidgas till att omfatta även *skyldighet att betala en särskild avgift för den som inte låter förpröva stall eller andra förvaringsutrymmen för djur*. Som motiv till förslaget anförs bl.a. att det visat sig svårt att komma till rätta med den olovliga byggnation som sker. En bidragande orsak till problemen anges vara att det bötesstraff som riskeras oftast innebär en mindre ekonomisk påfrestning än kostnaden för en förprövning. Det sägs vidare att avgiften i likhet med byggnadsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) vid olovligt byggande bör bestämmas till fyra gånger den avgift som normalt skall betalas. Närmare bestämmelser om den särskilda avgiften bör enligt föredraganden tas in i djurskyddsförordningen. Förslaget till ändring ledamot ansåg att av 3 § aktualiserar delegationsrätt förelåg, först och främst frågan eftersom sanktions- om det är möjligt att på avgiften framstod som en angivet sätt delegera påföljd som var att föreskriftsrätten jämställa med böter. beträffande en avgift av Föredragande statsrådet förevarande slag till fann att övervägande regeringen och skäl talade för att underlydande myndighet. sanktionsavgiften inte Den ifrågavarande skulle betraktas som avgiften hör till det vare sig en slag av avgifter som brottspåföljd eller brukar betecknas som annan rättsverkan av sanktionsavgifter, dvs. brott, varför som utgör påföljder för undantagsreglerna i en regelöverträdelse. andra stycket inte blev Exempel på andra sådana tillämpliga. Rätten att avgifter är besluta föreskrifter om skattetillägg enligt sanktionsavgifter kunde taxeringslagen därför enligt hans (1990:324), mening överlämnas till överlastavgift enligt regeringen med stöd av lagen (1972:435) om paragrafens första överlastavgift, stycke. Han anförde felparkeringsavgift vidare att, även om man enligt lagen (1976:206) skulle anse att om felparkeringsavgift, sanktionsavgifterna byggnadsavgift, särskild företedde så stora avgift och likheter med tilläggsavgift enligt brottspåföljder att plan- och bygglagen samt reglerna i andra stycket särskild avgift enligt 3 analogiskt borde § lagen (1975:85) med tillämpas på dem, bemyndigande att meddela slutresultatet blev föreskrifter om in- detsamma, eftersom eller utförsel av varor. sanktionsavgifterna I olika borde jämställas med lagstiftningssammanhang böter. Vid och i doktrinen har riksdagsbehandlingen diskuterats möjlighe- anslöt sig terna att delegera Konstitutionsutskottets föreskriftsrätten majoritet i huvudsak beträffande till föredragandens sanktionsavgifterna (se ståndpunkter. bl.a. prop. 1983/84:192 Av det anförda framgår s. 28-44, G. Wahlgren, att frågan om delegation Förvaltningsrättslig av föreskriftsrätt tidskrift, 1984, s. rörande 352-361, W. sanktionsavgifter är Warnling-Nerep, komplicerad och delvis Sanktionsavgifter - kontroversiell. Lagrådet särskilt vid olovligt finner inte anledning byggande, 1987, s. 61-91 att i detta sammanhang och H. Strömberg, ytterligare gå in på Normgivningsmakten frågan utan nöjer sig enligt 1974 års med att konstatera att regeringsform, 1989, s. det mot bakgrund av vad 77). Man har därvid som redovisats i det varit överens om att föregående inte kan sanktionsavgifterna anses föreligga något omfattas av 8 kap. 3 § hinder mot att delegera regeringsformen (RF), en föreskriftsrätt dvs. föreskrifterna beträffande den härom kräver i princip ifrågavarande lagform. Man har också sanktionsavgiften. diskuterat huruvida Lagrådet finner sanktionsavgifterna emellertid att en omfattas av generell delegation av delegationsrätten i 8 det slag som föreslås i kap. 9 § andra stycket. remissen inte är Enligt lagrummet kan godtagbar med hänsyn regeringen eller kommun till bl.a. vad som efter riksdagens uttalades i förarbetena bemyndigande meddela till RF. Föredragande sådana föreskrifter om statsrådet berörde avgifter, som på grund sålunda bl.a. frågan hur av 3 § annars skall detaljerat ett meddelas av riksdagen. bemyndigande borde vara. Sanktionsavgifterna har Enligt hans mening fick emellertid inte ansetts detta avgöras från fall utgöra sådana avgifter till fall. I fråga om som avses i lagrummet. mindre ingripande Däremot har olika föreskrifter borde man meningar redovisats när kunna ge tämligen det gäller frågan om vidsträckta delegationsreglerna i 8 bemyndiganden. När det kap. 7 § RF kan åter gällde tillämpas med avseende föreskrifter, t.ex. på på sanktionsavgifterna. näringsrättens område, Enligt paragrafens där mer väsentliga första stycke kan medborgarintressen kunde regeringen utan hinder komma att beröras av av bl.a. 3 §, efter regleringen, borde bemyndigande i lag genom riksdagen mer preciserat förordning meddela ange de ramar inom vilka föreskrifter om annat än regeringen skulle få skatt om föreskrifterna röra sig (prop. 1993:90 avser något av de ämnen s. 209). som räknas upp i En sanktionsavgift av lagrummet. Till dessa ifrågavarande slag får ämnen hör såvitt nu är anses ha en sådan av intresse bl.a. karaktär att det står i djurskydd. Enligt andra bäst överensstämmelse stycket medför med motivuttalandena att bemyndigandet som avses åtminstone ramarna för i första stycket inte regleringen preciseras rätt att meddela av riksdagen (jfr prop. föreskrifter om annan 1983/84:192 s. 11 och rättsverkan av brott än 39). Så har också i böter. regel skett vad gäller Frågan om tillämpningen de sanktionsavgifter som av 8 kap. 7 § var hittills införts. Lag- föremål för en ingående rådet vill i första hand diskussion i förarbetena förorda att en vid införandet av den lagreglering görs efter särskilda avgiften vid förebild av överträdelser av vissa avgiftsbestämmelserna i föreskrifter enligt plan- och bygglagen. Det lagen om in- eller innebär att utförsel av varor (prop. avgiftsreglerna i 1983/84: 192, SkU46). huvudsak anges i lagen. Lagrådets ledamöter var I andra hand anser ense om att en rätt till Lagrådet att det i lagen delegering inte kunde bör anges åtminstone anses föreligga enbart vissa ramar för med tillämpning av bemyndigandet så att de bestämmelserna i 8 kap. viktigaste grunderna för 7 § första stycket om avgiftskonstruktionen delegering av läggs fast. Det kan inte föreskrifter rörande in- anses lämpligt att och utförsel av varor. tillåta regeringen att Delade meningar förelåg delegera befogenheten däremot hos Lagrådet att meddela föreskrifter rörande tillämpningen av i ämnet vidare till paragrafens andra Jordbruksverket. stycke. Två ledamöter ansåg att sanktionsavgiften, i den mån den var avsedd att träffa överträdelser som redan var belagda med straff, utgjorde annan rättsverkan av brott än böter och att rätten att meddela föreskrifter om avgiften därför inte kunde delegeras på grund av bestämmelserna i andra stycket. En Jordbruksdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Olsson Regeringen beslutar proposition 1993/94:68 Lagändringar på djurhälsoområdet. 21 Rättsdatablad FörfattningsrubrikBestämmelser Celexnummer för som inför, bakomliggande ändrar, EG-regler upphäver eller upprepar ett norm- givningsbemyndigande Lag om ändring 2, 5 §§ i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur 3, 12 a §§ Lag om ändring i djurskyddslagen 2 § 377L0504 (1988:534) 387L0328 388L0661 Lag om ändring 390L0118 i 390L0119 lagen 389L0361 (1985:342) om 390L0427 kontroll av 391L0174 husdjur m.m. 5 a § Lag om ändring 5 § 364L0432 i lagen 389L0153 (1992:1683) om 390L0425 provtagning på 391L0067 djur 391L0068 392L0102 6 § 385L0397 389L0362 392L0046 **ENDNOTES** [1] Senaste lydelse 1991:398. [2] Senaste lydelse 1991:398. [3] Senaste lydelse 1991:404. [4] Senaste lydelse 1991:402. [5] Senaste lydelse 1991:398. [6] Senaste lydelse 1991:398. [7] Senaste lydelse 1991:404. 22