Regeringskansliets rättsdatabaser

Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås riksdagen godkänna ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela och anta en lag om avtalet. Avtalet har tagits in i lagen som en bilaga. Det avses bli tillämpligt på inkomst som förvärvas efter utgången av det år då avtalet träder i kraft. Sverige har för närvarande inget dubbelbeskattningsavtal med Venezuela. Förslag till Lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela Härigenom föreskrivs följande. 1 § Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott som Sverige och Venezuela undertecknade den 8 september 1993 skall, tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gälla som lag här i landet. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag. 2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. 3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelse i avtalet beskattas endast i Venezuela skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen i Sverige. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Prop. 1993/94 72 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask Föredragande: statsrådet Lundgren Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela 1 Inledning Svenska företag har under lång tid varit verksamma i Venezuela. Framställning om inledande av förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal gjordes från svensk sida redan år 1961. En första överläggning i avtalsfrågan ägde rum 1972. Regelrätta förhandlingar kom i gång först i juni 1990 och avslutades genom att ett utkast till avtal paraferades i Caracas den 23 november samma år. Det paraferade utkastet var upprättat på spanska. En svensk översättning har därefter upprättats och remitterats till Kammarrätterna i Göteborg och Jönköping samt till Riksskatteverket. Förutom önskemål om vissa klarlägganden i propositionen från remissinstanserna har dessa inte haft något att erinra. Avtalet undertecknades den 8 september 1993. Ett förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela har upprättats inom Finansdepartementet. Närmast under avsnitt 2 redovisas lagförslaget. Avsnitt 3 behandlar översiktligt skattesystemet i Venezuela. Avtalets innehåll presenteras i avsnitt 4. 2 Lagen om dubbelbeskattningsavtal Lagförslaget består dels av paragraferna 1--3, dels av en bilaga som innehåller avtalets text och en svensk översättning. I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där frågan om förhållandet mellan de regler i avtalet som föreskriver att beskattning skall ske och annan skattelag (2 §). Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske på grund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag såsom kommunalskattelagen (1928:370), KL, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, etc. föreskrivits en skattskyldighet kan beskattning komma i fråga. I 3 § i förslaget föreskrivs att då en här bosatt person uppbär inkomst som enligt avtalet endast skall beskattas i Venezuela skall sådan inkomst inte tas med vid taxeringen här, dvs. någon progressionsuppräkning skall då inte ske. Sverige har genom progressionsregeln i art. 23 punkt 2 f i där angivet fall rätt att höja skatteuttaget på en persons övriga inkomster. Sverige avstår emellertid numera regelmässigt från att utnyttja den rätt till progressionsuppräkning som ges i dubbelbeskattningsavtalen. Skälen härtill är bl.a. den minskade arbetsbördan för skattemyndigheterna och den förenkling av regelsystemet som ett slopande av progressionsuppräkningen innebär. Dessa skäl motiverar ett avstående från progressionsuppräkning även i förhållande till Venezuela. Vidare är det i förevarande avtal endast ett fåtal inkomster som Sverige tillämpar exemptmetoden på. Detta innebär att det bortfall av skatt som blir följden av ett avstående från progressionsuppräkning torde vara helt försumbart från statsfinansiell synpunkt. Enligt art. 29 träder avtalet i kraft när de avtalsslutande staterna underrättat varandra att de åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna träda i kraft. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 3 Översiktligt om skattesystemet i Venezuela Enligt venezolansk lag skiljer man inte mellan olika inkomstslag. Nästan alla inkomster beskattas enligt samma regler och skattesatser. Man skiljer dock mellan inkomster för fysiska personer resp. bolag och olje- och gruvindustri. Särskilda regler och skattesatser gäller också för inkomster från utvinning av kolväteförekomster. Venezolanska medborgare och de som är hemmahörande i Venezuela beskattas för inkomst som har källa i Venezuela. Utlänningar som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas också endast för inkomst som har källa i Venezuela. Bolagsbeskattningen Såsom hemmahörande ''resident'' i Venezuela anses ett bolag ''legal entity'' som är bildat enligt venezolansk lag eller som är registrerat enligt ''the Commercial Code of Venezuela''. Med inkomst från källa i Venezuela avses i första hand inkomst från aktiviteter utförda i Venezuela. Venezuela beskattar inte enbart inkomst från källor utan även realisationsvinster och liknande som representerar en ökning av förmögenheten. Alla slags inkomster och vinster är i princip skattepliktiga utom sådana som är särskilt undantagna. Bolag beskattas med 20 % på inkomst under 2 miljoner Bolivars (Bs) och med 30 % däröver. Skatten för oljebolag är en proportionell skatt på 67,7 %. Venezolanska bolag och bolag hemmahörande i Venezuela beskattas endast för inkomst som har källa i Venezuela. Utländsk skatt är vare sig avräkningsbar eller avdragsgill. Förluster som inte kan utnyttjas ett år får utnyttjas under de tre följande åren ''carry forward''. Ingen ''carry back'' är tillåten. Bolag som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas med en bolagsskatt på 20-30 %. Det finns ingen skatt på övervinster ''excessive profits'' för sådana bolag. I Venezuela beskattas där inte hemmahörande företag som bedriver internationell trafik och som utför transporter till eller från Venezuela. Hälften av sådana fraktintäkter anses utgöra bruttoinkomst och 10 % av den uppskattade bruttoinkomsten anses utgöra beskattningsbar nettoinkomst. Utdelning, ränta, royalty m.m. Efter den 1 april 1991 är utdelning från Venezuela till bolag, förutom till oljebolag, hemmahörande i Venezuela skattefri. Även utdelning till bolag som inte är hemmahörande i Venezuela är skattefri. Detta betyder att vinster endast beskattas på bolagsnivå och inte hos mottagarna av utdelning. Utdelning för tiden före den 1 september 1991 beskattades inte när den utdelades till bolag och inräknades i bruttoinkomsten när den utdelades till fysiska personer. Utdelning från bolag som inte är hemmahörande i Venezuela är också skattefri. Dessa regler är tillämpliga på utdelning från dotterbolag i utlandet till moderbolag i Venezuela. (Dock föreligger särskilda regler för länderna i ''the Andean Group''.) Venezolanska bolag som erhåller utdelning från utlandet kan utdela denna utan inkomstbeskattning om de först utdelat all inkomst från venezolansk källa. Ränta som utbetalas till fysiska personer och bolag hemmahörande i Venezuela inkluderas i mottagarens bruttoinkomst och beskattas enligt vanliga regler. Ränta som betalas till bank och annan finansiell institution eller ett moderbolag som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas med en fem-procentig definitiv källskatt. Royalty som betalas till fysiska personer och bolag hemmahörande i Venezuela inkluderas i mottagarens bruttoinkomst och beskattas enligt vanliga regler. Royalty som är hänförlig till gruvdrift och kolväteutvinning beskattas med 60 %. Nettoinkomsten från royalty som betalas till personer som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas enligt vanliga regler. Beskattningen av betalningar till i Venezuela icke hemmahörande personer kan sammanfattas enligt följande. - utdelning, skattefri. - ränta, 5 % skatt om räntan betalas till finansiell institution eller ett moderbolag, en progressiv skatt som utgår på 95 % av bruttoräntan om den betalas till andra än de förut nämnda. - royalty, vanliga skattesatser, 60 % för gruvroyalty. - inkomst från fast egendom, progressiv skatt. - realisationsvinst på aktier, vanliga skattesatser. - filialinkomster, 20-30 % bolagsskatt. Ingen skatt på vinst efter skatt (after-tax profits). Speciella schablonregler tillämpas för att bestämma den beskattningsbara nettoinkomsten. Venezuela har viss lagstiftning som syftar till att främja investeringar (tax incentives). Lättnader ges bl.a. i form av skattereduktioner. Sådana kan erhållas för investeringar inom vissa branscher liksom för investeringar i form av forsknings- och utvecklingsarbete för att utveckla ny teknologi eller nya produkter eller för att förbättra miljön. Vidare finns möjlighet att enligt en särskild lag från 1991 etablera vissa områden som frizoner, inom vilka vissa skattelättnader kan erbjudas företag som etablerar sig där. Halvön Paraguaná och ön Margarita har etablerats som sådana frizoner. Fysiska personer Fysiska personer som är bosatta i Venezuela är skattskyldiga där endast för inkomst som härrör från Venezuela. Fysiska personer som inte är bosatta i Venezuela beskattas också endast för inkomst som härrör från Venezuela. Med bosatt i skattehänseende avses personer som vistas i Venezuela mer än 180 dagar under ett beskattningsår, eller som gjorde detta under näst föregående år. En fysisk persons inkomst från rörelse inräknas i den personens totala beskattningsbara inkomst och beskattas enligt vanliga skattesatser. Inkomst från handelsbolag och kommanditbolag beskattas hos delägarna. Skattesatsen på den totala inkomsten är progressiv från 10 % till 30 %. Inkomster upp till 300 000 Bs är skattefria. Utländsk skatt är inte avdragsgill. Realisationsvinstbeskattningen Det finns ingen särskild skatt på realisationsvinster. Förutom vid försäljning av privatbostäder inräknas realisationsvinster i den totala inkomsten och beskattas enligt vanliga regler. Realisationsvinster från försäljning av fast egendom beskattas också som vanlig inkomst. Om vissa villkor är uppfyllda är försäljning av privatbostäder skattefri. Även realisationsvinst från aktieförsäljning beskattas enligt vanliga regler. Realisationsförluster vid aktieförsäljning är avdragsgilla endast under vissa förhållanden. Realisationsvinster som erhålls av bolag som inte är hemmahörande i Venezuela beskattas enligt vanliga skatteregler för bolag. För fysiska personer som inte är hemmahörande i Venezuela är realisationsvinstskatten 20 %. Vinster vid försäljning av aktier i venezolanska bolag anses ha källa i Venezuela och beskattas även om aktierna säljs utomlands. Övrigt Stämpelskatt och fastighetsskatt Vid överlåtelse av fast egendom samt viss övrig egendom, uttas, förutom inkomstskatt, också en progressiv skatt på 0,25 % till 0,75 % av egendomens värde. Vid överlåtelse av aktier utgår inte denna skatt. En skatt på fast egendom (fastighetsskatt) tas ut och varierar mellan land och stad. Ingen skatt tas ut på nettoförmögenheten, varken för bolag eller fysiska personer. Arvs- och gåvoskatt Skatt tas ut på arv och gåva. Den är progressiv från 1 % till 55 %. Vissa punktskatter m.m. Indirekta skatter saknar större betydelse i Venezuela. Ingen mervärdesskatt tas ut i Venezuela. Punktskatter tas ut på bl.a. alkohol och cigarretter. Tullavgifter vid import kan uppgå till 20 %. Inga avgifter förekommer på export. Olika skatter påförs oljeindustri och närstående verksamhet, vilka står för en stor del av statsinkomsterna. Internationella skatteöverenskommelser Venezuela är medlem i Latin American Integration Association (LAIA) och the Andean Group. Ett multilateralt dubbelbeskattningsavtal mellan länderna i the Andean Group (Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela) föreligger. Dubbelbeskattningsavtal har undertecknats med Italien och Nederländerna men dessa har ännu inte trätt i kraft. Förhandlingar har inletts med bl.a. Belgien, Frankrike, Malaysia, Polen, Tyskland, Storbritannien och USA. 4 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll 4.1 Bakgrund Avtalet ansluter nära till den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal, men det är också präglat av att Venezuela är mindre utvecklat än Sverige i industriellt hänseende. Således har Sverige godtagit regler i avtalet om s.k. matching credit och matching exempt (art. 23 punkt 2 c och d). Detta betyder att Sverige i vissa fall godtar avräkning för fiktiv skatt resp. medger skattefrihet för mottagen utdelning trots att det normala kravet för skattefrihet i sådant fall -- en beskattning på minst 15 % beräknat på ett svenskt underlag -- inte har uppfyllts. 4.2 Avtalets tillämpningsområde Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. I enlighet med denna artikel, som överensstämmer med OECD:s modellavtal, skall avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. För att avtalet skall vara tillämpligt krävs dels att fråga är om sådan person som avses i art. 3 punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med bestämmelserna i art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat, dvs. enligt den interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Avtalet är inte tillämpligt på person som är skattskyldig endast för inkomst från källa i en avtalsslutande stat, se art. 4 punkt 1. Uttrycket ''person med hemvist i en avtalsslutande stat'' inbegriper sålunda i princip endast person som är oinskränkt skattskyldig i staten i fråga. Såsom framgått av redogörelsen för skattesystemet i Venezuela beskattas även person som är bosatt där endast för inkomst som anses ha källa där. Därför har särskilt angivits i art. 4 punkt 1 a att uttrycket inbegriper person som enligt lagstiftningen i Venezuela anses vara bosatt där. En särskild bestämmelse om handelsbolag och dödsbon har intagits i art. 4 punkt 1 b. Ett handelsbolag i en av de avtalsslutande staterna är med tillämpning av den angivna bestämmelsen berättigad att erhålla nedsättning av t.ex. källskatt på utdelning i enlighet med reglerna i art. 10 i den mån handelsbolagets inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som tillfaller en person som har hemvist där. Det spelar därvid ingen roll om det är handelsbolaget eller dess delägare som är skattesubjekt. Har ett handelsbolag hemmahörande i en av de avtalsslutande staterna t.ex. tre delägare varav endast två har skatterättslig hemvist i staten i fråga medan den tredje har hemvist i en tredje stat, har handelsbolaget -- om dess inkomster beskattas hos delägarna -- rätt att erhålla de nedsättningar av källskatt som följer av avtalets regler beträffande två tredjedelar av den inkomst som uppbärs från den andra avtalsslutande staten. Det bör dock i detta sammanhang framhållas att de förmåner som följer av bestämmelserna i art. 6--21 i vissa fall begränsas genom bestämmelserna i art. 22. Art. 2 upptar de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. Av punkt 4 framgår att avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som i framtiden påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. Utan hinder av art. 2 tillämpas bestämmelserna om förbud mot diskriminering (art. 24) även på andra skatter än de som anges i art. 2, exempelvis på mervärdesskatt. 4.3 Definitioner m.m. Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet. Innehållet i artikeln överensstämmer i huvudsak med OECD:s modellavtal. Definitioner förekommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och 12, där den inkomst som behandlas i resp. artikel definieras. När det gäller tolkning av dubbelbeskattningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får jag hänvisa till vad som anförts i propositionen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 f.). Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person skall anses ha hemvist vid tillämpningen av avtalet. Hemvistreglerna i avtalet har således inte någon betydelse för var en person skall anses vara bosatt enligt intern skattelagstiftning, utan reglerar endast frågan om hemvist vid tillämpning av avtalet. Det angivna innebär t.ex. att avtalets hemvistregler saknar relevans bl.a. då det gäller att avgöra huruvida utdelning från svenska bolag skall beläggas med kupongskatt. Utdelning från svenskt bolag till en fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i Sverige enligt intern svensk skattelagstiftning, men som har hemvist i ett annat land enligt ett dubbelbeskattningsavtal, skall således inte beläggas med kupongskatt. Punkterna 2 och 3 reglerar fall av dubbel bosättning, dvs. fall där den skattskyldige enligt svenska beskattningsregler anses bosatt i Sverige och enligt reglerna för beskattning i Venezuela anses bosatt i Venezuela. Vid tillämpningen av avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i den avtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt avtalet. En person som anses bosatt i såväl Sverige som Venezuela enligt resp. stats interna lagstiftning, men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i Venezuela skall således i fråga om de inkomster till vilka Sverige har beskattningsrätten enligt avtalet, vid taxeringen i Sverige beskattas enligt de regler som gäller för här bosatta, vilket medför rätt till t.ex. grundavdrag och allmänna avdrag. Art. 5 definierar ''fast driftställe''. Uttrycket har i förevarande avtal fått ett innehåll som i huvudsak överensstämmer med det i OECD:s modellavtal. Punkt 2 innehåller endast en uppräkning -- på intet sätt uttömmande -- av exempel, som vart och ett kan utgöra fast driftställe. Dessa exempel bör läsas mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. De uttryck som räknas upp i punkt 2 ''plats för företagsledning'', ''filial'', ''kontor'' osv. bör därför tolkas på sådant sätt att dessa platser för affärsverksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1. I punkt 2 g har angivits att plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet endast kan innefattas i uttrycket fast driftställe om verksamheten pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader från tidpunkten då verksamheten inleddes. Orden ''från tidpunkten då verksamheten inleddes'' har valts för att här särskilt markera att även planering omfattas i begreppet ''byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet'', om byggnadsentreprenören bedriver denna verksamhet (jfr p. 17 i kommentaren till art. 5 i OECD:s modellavtal). I punkt 3 anges vissa aktiviteter som trots att de bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet ändå inte skall anses bedrivna från fast driftställe. Bestämmelserna om ''fast driftställe'' i svensk lagstiftning finns i punkt 3 av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Venezuela skall kunna beskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige i enlighet med art. 7 i avtalet krävs att sådant driftställe föreligger enligt bestämmelserna i avtalet. Givetvis förutsätter detta att skattskyldighet föreligger även enligt svensk skattelagstiftning (jfr 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtal med Venezuela). I de flesta fall torde fast driftställe i den angivna situationen föreligga även enligt bestämmelserna i KL. 4.4 Avtalets beskattningsregler Art. 6--21 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten till olika inkomster. Avtalets uppdelning i olika inkomster har endast betydelse vid tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet av till vilket inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall hänföras enligt svensk intern skattelagstiftning. När beskattningsrätten väl fördelats enligt avtalet sker beskattning i Sverige enligt svensk lagstiftning. Har rätten att beskatta viss inkomst i Sverige enligt svensk skattelagstiftning inskränkts genom avtal måste denna begränsning iakttas. I de fall en inkomst ''får beskattas'' i en avtalsslutande stat enligt bestämmelserna i art. 6--21, innebär detta inte att den andra staten fråntagits rätten att beskatta inkomsten. Beskattning får i sådana fall ske även i den andra staten, om det är möjligt enligt dess interna skattelagstiftning, men den dubbelbeskattning som uppkommer måste i sådana fall undanröjas. Hur undanröjande av dubbelbeskattning sker i detta avtal framgår av art. 23. Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat där egendomen är belägen. Enligt svensk lagstiftning beskattas inkomst som härrör från fastighet i vissa fall som inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpning av avtalet bestäms dock rätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt från art. 6, dvs. den stat i vilken fastigheten är belägen får beskatta inkomsten. Detta hindrar dock inte Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av näringsverksamhet vid taxeringen här. Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång behandlas också som inkomst av fast egendom vid tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattas enligt art. 12. Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan inkomst beskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där företaget är hemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andra staten, får emellertid inkomst som är hänförlig till driftstället beskattas i denna stat. Vid bestämmandet av fördelningen av inkomster mellan fast driftställe och huvudkontor skall armslängdsprincipen användas, dvs. till det fasta driftstället skall hänföras den inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det -- i stället för att avsluta affärer med huvudkontoret -- hade avslutat affärer med ett helt fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och avslutat affärer på normala marknadsmässiga villkor (punkt 2). Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som uppkommit för ett fast driftställe skall behandlas. Därvid klargörs att t.ex. allmänna förvaltningskostnader som uppkommit hos företagets huvudkontor för ett fast driftställe är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskilda artiklarna (punkt 7). Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av näringsverksamhet i form av sjö- och luftfart i internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt punkt 1 endast i den stat där det företag som bedriver angiven verksamhet har sin verkliga ledning. Av protokollet framgår dock att i vissa fall skall sådan inkomst beskattas endast i hemviststaten (jfr art. 13 punkt 5). Punkt 4 har tillkommit på initiativ av Venezuela. Bestämmelsen anger tillämpningsområdet för punkt 1. De särskilda reglerna för SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerar beskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenske delägaren. Art. 9 innehåller sedvanliga regler om omräkning av inkomst vid obehörig vinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. De i punkt 1 angivna reglerna innebär naturligtvis inte någon begränsning av en avtalsslutande stats rätt att enligt intern lagstiftning vidta omräkning av ett företags resultat utan anger endast i vilka fall den i punkt 2 angivna justeringen är avsedd att göras. Art. 10 behandlar beskattningen av utdelningsinkomster. Definitionen av uttrycket ''utdelning'', som återfinns i punkt 3, överensstämmer med den i OECD:s modellavtal. Definitionen gäller som brukligt endast vid tillämpning av art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det ha en annan betydelse. För att utdelning från bolag i Venezuela skall vara skattefri i Sverige, krävs exempelvis att fråga är om utdelning enligt svensk skattelagstiftning. Art. 10 eller motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal kan således inte användas för att avgöra innebörden av uttrycket i andra sammanhang. Anledningen till att uttrycket definierats i art. 10 är att de betalningar beträffande vilka rätt föreligger att ta ut en skatt enligt de i artikeln angivna skattesatserna måste kunna avgränsas från andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta och royalty (se art. 11 och 12). Enligt punkt 2 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas även i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist (källstaten). Skatten får dock enligt punkt 2 a inte överstiga 5 % av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett venezolanskt bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 % av det utbetalande svenska bolagets kapital. I övriga fall får skatten inte överstiga 10 % av utdelningens bruttobelopp (punkt 2 b). Av bestämmelserna i punkt 7 framgår emellertid att källskatt inte alls skall tas ut i Venezuela eller begränsas till 5 % i fall då ett bolag i Sverige erhåller utdelning som härrör från ekonomisk verksamhet i Venezuela och då överföringen av medlen från Venezuela sker först efter fyra resp. två år efter det utdelningen blev tillgänglig för lyftning. För närvarande utgår inte någon skatt på utdelning i Venezuela. Enligt punkt 6 har en avtalsslutande stat rätt att ta ut en ytterligare skatt utöver den normala bolagsskatten på fast driftställes inkomst. Någon sådan ytterligare skatt utgår för närvarande inte heller i Venezuela. De nu redovisade begränsningarna i källstatens beskattningsrätt beträffande utdelning gäller endast då ''mottagaren har rätt till utdelningen''. Av detta villkor, vilket även uppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 2), och royalty (art. 12 punkt 2), följer att de angivna begränsningarna av skatten i källstaten inte gäller när en mellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, sätts in mellan inkomsttagaren och utbetalaren. Villkoret avser att förhindra att skattelättnad ges när den som har rätt till utdelningen inte har hemvist i den andra avtalsslutande staten. I vissa fall skall rätten att beskatta utdelning fördelas med tillämpning av avtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av självständig yrkesutövning. Dessa fall anges i punkt 4. Punkt 5 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning av utdelning (beträffande detta slag av beskattning se punkterna 33--39 i kommentaren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal). I avsnitt 4.5.2 redogörs för de bestämmelser i art. 23 som anger i vilka fall svenska bolag är befriade från skatt för mottagen utdelning från bolag i Venezuela. Art. 11 behandlar ränta. Enligt punkt 1 får ränta beskattas i den stat där mottagaren har hemvist. Vad som här menas med ränta framgår av punkt 4 (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10). Även källstaten får enligt punkt 2 beskatta räntan, men skatten får i sådant fall inte överstiga 10 % av räntans bruttobelopp. I vissa fall avstår källstaten från att ta ut skatt. Dessa fall anges i punkt 3 och avser bl.a. när räntan betalas av regering eller centralbank i en avtalsslutande stat. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 5, dvs. då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall beskattningsrätten till räntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. Enligt svensk intern skattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som inkomst av självständig yrkesutövning i allmänhet inkomst av näringsverksamhet. Den här beskrivna beskattningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i Sverige -- i de fall bosättning i Sverige enligt interna beskattningsregler inte föreligger -- endast om räntan skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras att fast driftställe föreligger enligt intern svensk rätt eller att inkomsten hänför sig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. SIL). Royalty som avses i art. 12 punkt 3 och som härrör från en avtalsslutande stat (källstaten) och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får enligt punkt 1 beskattas i denna andra stat. Definitionen av uttrycket ''royalty'' (jfr vad som angetts beträffande utdelning under art. 10) omfattar liksom motsvarande bestämmelse i OECD:s modellavtal från 1977 leasingavgifter. Av protokollet framgår emellertid att inkomst av uthyrningsverksamhet i förevarande avtal skall omfattas av begreppet ''royalty'' endast om uthyrningen innefattar ett moment av överföring av tekniskt kunnande. Enligt punkt 2 får också källstaten ta ut skatt på royaltybetalningar men denna skatt får inte överstiga 7 resp. 10 % av royaltyns bruttobelopp om mottagaren har rätt till royaltyn. Royalty som utbetalas från Sverige till person med hemvist i Venezuela får således beskattas här, men skatten får inte överstiga 7 resp. 10 % av royaltyns bruttobelopp. Från de redovisade bestämmelserna i punkterna 1 och 2 görs i punkt 4 undantag för sådana fall då den rättighet eller egendom för vilken royaltyn betalas, har verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fall fördelas beskattningsrätten till royaltyn mellan staterna med tillämpning av bestämmelserna i art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp. självständig yrkesutövning. I protokollet har intagits en ''mest gynnad nationsklausul'' av innebörd att om Venezuela med annan medlemsstat i OECD överenskommer om lägre skattesats beträffande utdelning, ränta eller royalty än i förevarande avtal, skall denna lägre skattesats automatiskt tillämpas även på betalningar till person med hemvist i Sverige. Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelserna skiljer sig något från motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Vinst vid överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas normalt endast i den stat där företaget har verklig ledning (punkt 3). Av protokollet framgår dock att beskattningsrätten i vissa fall övergår till hemviststaten (jfr art. 8 punkt 1). Bestämmelsen i punkt 6 möjliggör för Sverige att beskatta fysisk person för realisationsvinster som härrör från överlåtelse av andelar m.m. i svenska bolag om överlåtelsen sker under de tio år som följer närmast efter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i Sverige. Enligt art. 14 beskattas inkomst av självständig yrkesutövning i regel endast där yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en stadigvarande anordning i den andra staten som regelmässigt står till hans förfogande får dock inkomsten även beskattas i verksamhetsstaten. Den del av inkomsten som i sådana fall får beskattas i verksamhetsstaten är dock begränsad till vad som är hänförligt till den stadigvarande anordningen. Innebörden av uttrycket ''fritt yrke'' belyses i punkt 2 med några typiska exempel. Denna uppräkning är endast förklarande och inte uttömmande. Det bör observeras att denna artikel behandlar ''fritt yrke eller annan självständig verksamhet''. Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga är om anställning, t.ex. läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare eller ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inte heller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister eller idrottsmän utövar. Sådan verksamhet omfattas av art. 17. Art. 15 behandlar beskattning av enskild tjänst. Punkt 1 innebär att sådan inkomst i regel får beskattas i den stat där arbetet utförs. Undantag från denna regel gäller vid viss korttidsanställning under de förutsättningar som anges i punkt 2. I sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat. I punkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 16 beskattas i den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen har hemvist. Beskattning av inkomst som artister och idrottsmän uppbär genom sin verksamhet regleras i art. 17. Sådan inkomst får beskattas i den stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om inkomsten förvärvats under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten, även om ersättningen utbetalas till en annan person (t.ex. arbetsgivare hos vilken artisten eller idrottsmannen är anställd) än artisten eller idrottsmannen själv. Art. 18 behandlar beskattning av pension, livränta och liknande ersättningar. Sådan ersättning beskattas endast i utbetalarstaten. Beträffande pension gäller detta alla pensioner oavsett om pensionen härrör från pensionsförsäkring som den förmånsberättigade själv har tecknat eller från privat eller offentlig tjänst. Inkomst av offentlig tjänst -- med undantag för pension -- beskattas enligt art. 19 i regel endast i den stat som betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1 a). Under vissa i punkt 1 b angivna förutsättningar beskattas dock sådan ersättning endast i inkomsttagarens hemviststat. Enligt punkt 2 beskattas i vissa fall ersättning av offentlig tjänst enligt reglerna i art. 15 (Enskild tjänst) resp. art. 16 (Styrelsearvoden etc.). Art. 20 innehåller regler för studerande och affärspraktikanter. Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6--20 får enligt art. 21 (Annan inkomst) beskattas i båda staterna. Art. 22 innehåller en bestämmelse enligt vilken de förmåner som följer av avtalet begränsas. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av att endast inkomst som anses ha sin källa i Venezuela beskattas där. Den angivna bestämmelsen tar sikte på fall då en person uppbär inkomst från källa i en annan stat än Venezuela och sådan inkomst är undantagen från beskattning i Sverige enligt någon annan bestämmelse i detta avtal. Sverige får i sådant fall ändå beskatta inkomsten enligt intern svensk lagstiftning om inkomsten är undantagen från beskattning i Venezuela därför att den enligt venezolansk lag anses ha källa i utlandet. 4.5 Metoder för att undanröja dubbelbeskattning 4.5.1 Allmänt Bestämmelserna som anger metoderna för att undanröja dubbelbeskattning finns i art. 23. Sverige tillämpar enligt punkt 2 a avräkningsmetoden (''credit of tax'') som huvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Venezuela använder i stället undantagandemetoden (''exempt'') för att undvika dubbelbeskattning (punkt 1). Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med hemvist i Sverige taxeras här även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i Venezuela. Den uträknade svenska skatten minskas därefter i princip med den skatt som enligt avtalet har tagits ut i Venezuela. Vid avräkningen tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt. I likhet med de flesta andra avtal med utvecklingsländer innehåller detta avtal regler om avräkning i vissa fall i Sverige av högre skattebelopp än som faktiskt erlagts i den andra staten. I avtalet medger sålunda Sverige avräkning för venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte tidsbegränsad befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt venezolansk lagstiftning. Observera att lättnaden måste ha givits enligt en lagstiftning avsedd att främja ekonomisk utveckling som var i kraft vid undertecknandet av detta avtal och som därefter inte ändrats till att avse verksamheter av annat slag än de som omfattades vid denna tidpunkt. Avtalet innehåller även regler om att mottagen utdelning i vissa fall är skattefri trots att normala krav för att erhålla skattefrihet inte har uppfyllts. Bestämmelserna återfinns i punkt 2 c resp. d. Reglerna gäller t.o.m. den 31 december år 2000. Denna period kan förlängas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna (punkt e). Förslag om förlängning kommer, om sådan överenskommelse träffas, att i överensstämmelse med vad riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk35 givit regeringen till känna (SkU25), föreläggas riksdagen för godkännande. 4.5.2 Skattefrihet för utdelning från bolag i Venezuela till svenskt bolag Art. 23 punkt 2 b innehåller bestämmelser om skattefrihet i Sverige för utdelning från bolag i Venezuela till svenskt bolag. Inledningsvis kan erinras om bestämmelserna om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag i 7 § 8 mom. SIL. Skulle en tillämpning av SIL:s bestämmelser vara mer gynnsam, hindrar givetvis inte bestämmelserna i punkt 2 b att SIL:s bestämmelser tillämpas. Skattefrihet enligt punkt 2 b förutsätter att vissa villkor är uppfyllda. Först och främst gäller att utdelningen enligt svensk skattelagstiftning skulle ha varit undantagen från skatt om båda bolagen hade varit svenska. Vidare krävs att den vinst (vilken helt eller delvis kan bestå av utdelning) av vilken utdelningen betalas underkastats antingen den normala bolagsskatten i Venezuela eller en inkomstskatt jämförlig med denna. Enligt punkt d inbegrips t.o.m. den 31 december år 2000 i det i punkt b använda uttrycket ''den normala bolagsskatten i Venezuela'', skatt som skulle ha erlagts i Venezuela om inte skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits enligt viss intern lagstiftning. Beträffande den närmare innebörden av de alternativa villkoren i punkt b för att utdelning skall vara undantagen från beskattning i Sverige vill jag göra följande förtydligande. Det i punkt b 1 uppställda alternativa villkoret, att utdelning skall vara undantagen från beskattning i Sverige om den bakomliggande vinsten underkastats den normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed jämförlig inkomstskatt, kan belysas med följande exempel. Ett bolag hemmahörande i Venezuela har under ett visst år haft en sammanlagd vinst på 1 000 000. Av denna vinst har 500 000 i någon stat underkastats en enligt avtalet godtagbar beskattning medan resterande 500 000 är obeskattade. Under angivna förhållanden kan 500 000 tas hem till Sverige i form av skattefri utdelning, eftersom de första 500 000 som delas ut anses ha underkastats en godtagbar beskattning. Skulle hela årsvinsten tas hem till Sverige innebär detta att hälften enligt avtalet är att anse som skattefri utdelning och att hälften i princip skall beläggas med svensk inkomstskatt. Jag vill i detta sammanhang framhålla att då det i punkt b 1 talas om den normala bolagsskatten i Venezuela så skall denna jämförelse regelmässigt göras med utgångspunkt i det fall då Venezuela tar ut full bolagsskatt och självfallet inte med de fall då skattebefrielse eller skattenedsättning medgivits enligt investeringsfrämjande eller andra motsvarande bestämmelser i den interna lagstiftningen i Venezuela (jag bortser nu från det undantag som tidigare behandlats och som gäller t.o.m. den 31 december år 2000). Villkoret att en därmed jämförlig inkomstskatt skall ha uttagits på den bakomliggande vinsten, tar sikte på inkomstbeskattning som skett i såväl stater med vilka Sverige har dubbelbeskattningsavtal som stater med vilka Sverige inte har något sådant avtal. Beträffande det i punkt b 2 uppställda villkoret för att utdelning skall undantas från svensk inkomstbeskattning kan inledningsvis konstateras att detta villkor är helt fristående från det i punkt b 1. För att skattefrihet för mottagen utdelning skall föreligga i Sverige uppställs således vid tillämpning av punkt b 2 inget krav på att den bakomliggande vinsten skall ha underkastats den normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed jämförlig skatt. För att villkoret skall vara uppfyllt krävs däremot att den utdelning som bolaget i Venezuela utbetalar, betalas av inkomst som hade varit skattebefriad i Sverige om den hade förvärvats direkt av bolag med hemvist i Sverige. Bestämmelsen tar sikte på inkomst, t.ex utdelningar, som härrör från tredje stat och som skulle ha varit undantagen från svensk beskattning, exempelvis genom bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och denna tredje stat, om de hade förvärvats direkt av det svenska bolaget. Villkor motsvarande de nu behandlade finns i en rad andra svenska dubbelbeskattningsavtal. 4.6 Särskilda bestämmelser I art. 24 återfinns bestämmelser om förbud i vissa fall mot diskriminering vid beskattningen. Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse regleras i art. 25 och bestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 26. Som angetts i min redovisning av artikel 2 omfattar art. 24 även andra skatter än sådana som anges i art. 2. I art. 27 finns vissa föreskrifter beträffande diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän. Art. 28 innehåller föreskrifter om återbetalning av skatt i fall då skatteuttaget är begränsat på grund av bestämmelse i avtalet. 4.7 Slutbestämmelser Art. 29 och 30 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande och upphörande. Avtalet träder i kraft den dag då de avtalsslutande staterna underrättat varandra att de åtgärder vidtagits som enligt resp. stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna träda i kraft. Avtalet är avsett att tillämpas fr.o.m. 1 januari året närmast efter ikraftträdandet. Avtalet kan sägas upp först sedan fem år förflutit efter ikraftträdandet. 5 Lagrådets hörande Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattningsregler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Jag anser på grund härav och på grund av förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 6 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att godkänna avtalet mellan Sverige och Venezuela för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott, 2. anta förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Venezuela. 7 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. Självständig yrkesutövning 1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, får beskattas i denna stat. Sådan inkomst får också beskattas i den andra avtalsslutande staten om den fysiska personen i denna andra stat har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten, men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning. 2. Uttrycket ''fritt yrke'' inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar. Artikel 15 Prop. 1993/94 Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige. Om person med hemvist i Venezuela uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett venezolanskt luftfartyg som används i internationell trafik, beskattas inkomsten endast i Venezuela. Artikel 16 Styrelsearvode Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Artikel 17 Artister och idrottsmän 1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten. Artikel 18 Pension, livränta och liknande ersättningar 1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen och livränta, vilka härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i den förstnämnda staten. 2. Med uttrycket ''livränta'' förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde. Artikel 19 Offentlig tjänst 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och 1) är medborgare i denna stat, eller 2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. Artikel 20 Studerande Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat. Artikel 21 Annan inkomst Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal, får beskattas i båda avtalsslutande staterna. Artikel 22 Begränsningar av förmåner I fall då enligt bestämmelse i detta avtal inkomst skall undantas från beskattning i Sverige, och denna inkomst enligt gällande venezolansk lag anses ha källa i utlandet och av detta skäl är undantagen från beskattning i Venezuela, får Sverige beskatta sådan inkomst som om detta avtal inte gällt. KAPITEL IV Metoder för att undanröja dubbelbeskattning Artikel 23 Prop. 1993/94 Undanröjande av dubbelbeskattning 1. Beträffande Venezuela skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt: Då en person med hemvist i Venezuela förvärvar inkomst som enligt bestämmelse i detta avtal får beskattas i Sverige, skall denna inkomst undantas från inkomstbeskattning i Venezuela. 2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt: a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt Venezuelas lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Venezuela, skall Sverige -- med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) -- från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Venezuela för inkomsten. b) Utan hinder av bestämmelserna i a) ovan är utdelning från bolag med hemvist i Venezuela till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om 1) den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed jämförlig inkomstskatt, eller 2) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Venezuela uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. c) Vid tillämpningen av punkt a) anses ''skatt som erlagts i Venezuela'' innefatta venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte en tidsbegränsad befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt venezolansk lagstiftning om skattelättnader avsedda att främja ekonomisk utveckling i den mån dessa bestämmelser var i kraft vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre betydelsefulla hänseenden utan att deras allmänna innebörd påverkats. d) Vid tillämpningen av punkt b) anses uttrycket ''den normala bolagsskatten i Venezuela'' innefatta venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt bestämmelser i venezolansk lagstiftning om att främja ekonomisk utveckling som anges i punkt c). e) Bestämmelserna i punkterna c) och d) gäller till och med den 31 december år 2000. De behöriga myndigheterna skall överlägga med varandra för att bestämma om dessa bestämmelser skall tillämpas efter denna tidrymd. f) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Venezuela, får Sverige vid fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst som skall beskattas endast i Venezuela. KAPITEL V Särskilda bestämmelser Artikel 24 Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten. 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. Artikel 25 Prop. 1993/94 Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom två år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om personliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna. Artikel 26 Prop. 1993/94 Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning, i syfte att förhindra eller upptäcka skatteflykt, skatteundandragande eller skattebrott, i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och administrativa myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i domstolsavgöranden. 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet fören avtalsslutande stat att a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). Artikel 27 Prop. 1993/94 Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt Wienkonventionerna om diplomatiska förbindelser och om konsulära förbindelser, som undertecknades i Wien den 18 april 1961 respektive den 24 april 1963, eller som enligt bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän. Artikel 28 Återbetalning av skatt 1. Skatter som uttagits i en avtalsslutande stat genom avdrag vid källan skall, i fall då sådan beskattning är begränsad genom bestämmelse i detta avtal, återbetalas på begäran av den skattskyldige eller av den stat där den skattskyldige har hemvist. 2. En begäran om återbetalning av skatt, vilken skall inges senast fyra år efter det att skattskyldigheten inträtt, skall åtföljas av ett officiellt intyg utfärdat av skattemyndigheten i den avtalsslutande stat där den skattskyldige har hemvist, som utvisar att den skattskyldige har hemvist där i enlighet med bestämmelserna i artikel 4. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa ömsesidig överenskommelse om sättet att genomföra bestämmelserna i denna artikel i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 25. KAPITEL VI Avslutande bestämmelser Artikel 29 Ikraftträdande 1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att detta avtal skall träda i kraft. 2. Avtalet träder i kraft den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot och dess bestämmelser tillämpas a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare; b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. Artikel 30 Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det uppsägs av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk väg, skriftligen uppsäga avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs efter den 31 december det kalenderår då uppsägningen skedde; dock skall, såvitt avser utdelning som delats ut innan avtalet upphört att gälla, bestämmelserna i denna artikel inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 10 punkt 7; b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om beskattningsår som börjar efter den 31 december det kalenderår då uppsägningen skedde. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal. Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två exemplar på spanska språket. För Konungariket Sverige För Republiken Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra Statsråd med ansvar för Ambassadör skatter och finansiella frågor Ambasadör PROTOKOLL Vid undertecknandet av avtalet mellan Republiken Venezuela och Konungariket Sverige för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott har undertecknade kommit överens om att följande bestämmelser skall utgöra en integrerad del av avtalet. a) Till artiklarna 8 och 13 Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst som i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 8 eller 13 skall beskattas endast i den andra avtalsslutande staten och om denna andra stat enligt sin lagstiftning är förhindrad att i dess helhet beskatta sådan inkomst, skall sådan inkomst beskattas endast i den avtalsslutande stat där den skattskyldige äger hemvist. b) Till artiklarna 10, 11 och 12 Om Venezuela kommer överens med någon annan medlemsstat i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om att ta ut en lägre skattesats i förhållande till denna stat, skall en sådan lägre skattesats automatiskt tillämpas även gentemot Sverige. c) Till artikel 12 De avtalsslutande staterna är överens om att inkomst från vanlig uthyrningsverksamhet skall anses falla inom uttrycket ''varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning'' endast om uthyrningen innefattar ett moment av överföring av tekniskt kunnande. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två exemplar på spanska språket. För Konungariket Sverige För Republiken Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra Statsråd med ansvar för skatter och finansiellafrågor j1010hf j1011h f j1002hf j1003hf j1004hf j1005hf f1004Bilaga (Översättning) f1003hAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN VENEZUELA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST SAMT FÖRHINDRA SKATTEFLYKT OCH SKATTEBROTT Konungariket Sverige och Republiken Venezuela, som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott, har kommit överens om följande: f1003KAPITEL I f1004Avtalets tillämpningsområde f1003Artikel 1 f1004Personer på vilka avtalet tillämpas Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. f1003Artikel 2 f1004Skatter som omfattas av avtalet 1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut. 2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter, som utgår på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring. 3. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är a) i Venezuela: inkomstskatten, även i fall då denna tas ut genom avdrag vid källan; (i det följande benämnd ''venezolansk skatt''); b) i Sverige: f2001) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna, f2002) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, f2003) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl., f2004) den kommunala inkomstskatten och f2005) den statliga fastighetsskatten; även i fall då dessa tas ut genom avdrag vid källan; (i det följande benämnda ''svensk skatt''). 4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av detta avtal påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning. f1003KAPITEL II f1004Definitioner f1003Artikel 3 f1004Allmänna definitioner 1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: a) ''Venezuela'' åsyftar Republiken Venezuela; b) ''Sverige'' åsyftar Konungariket Sverige; c) ''en avtalsslutande stat'' och ''den andra avtalsslutande staten'' åsyftar Venezuela eller Sverige, beroende på sammanhanget; d) ''person'' inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning; e) ''bolag'' åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person; f) ''företag i en avtalsslutande stat'' och ''företag i den andra avtalsslutande staten'' åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten; g) ''internationell trafik'' åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten; h) ''medborgare'' åsyftar: f2001) en fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat, f2002) juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat; i) ''behörig myndighet'' åsyftar: f2001) i Venezuela, ''Dirección General Sectorial de Rentas del Ministerio de Hacienda'', dess befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal; f2002) i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal. 2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas. f1003Artikel 4 f1004Hemvist 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ''person med hemvist i en avtalsslutande stat'' person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Därvid iakttas emellertid att a) uttrycket inte inbegriper person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat, dock skall uttrycket inbegripa en person som enligt lagstiftningen i Venezuela anses vara bosatt där, och b) beträffande handelsbolag och dödsbon, uttrycket inbegriper sådan person endast i den mån dess inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos handelsbolaget eller dödsboet eller hos dess delägare. 2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt: a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas; c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare; d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse. 3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning. f1003Artikel 5 f1004Fast driftställe 1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ''fast driftställe'' en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 2. Uttrycket ''fast driftställe'' innefattar särskilt: a) plats för företagsledning, b) filial, c) kontor, d) fabrik, e) verkstad, f) gruva, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, och g) plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet men endast om verksamheten pågår under en tidrymd som överstiger tolv månader från tidpunkten då verksamheten inleddes. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ''fast driftställe'' inte innefatta: a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor, b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande, c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg, d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget, e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att ombesörja reklam, meddela upplysningar, bedriva vetenskaplig forskning eller bedriva annan liknande verksamhet som är av förberedande eller biträdande art för företaget. 4. Om en person (som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 5 tillämpas) är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till inköp av varor för företagets räkning. 5. Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 6. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. f1003KAPITEL III f1004Beskattning av inkomst f1003Artikel 6 f1004Inkomst av fast egendom 1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (inbegripet inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Uttrycket ''fast egendom'' har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom. 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning. f1003Artikel 7 f1004Inkomst av rörelse 1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället. 2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 4. I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel. 5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget. 6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat. 7. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel. f1003 Artikel 8 f1004Sjöfart och luftfart 1. Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. 2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. 4. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom användning i internationell trafik av skepp eller luftfartyg som chartras i sin helhet för viss tid eller resa. Bestämmelserna tillämpas även på inkomst som förvärvas genom uthyrning av obemannade skepp och luftfartyg som används i internationell transport, inkomst som förvärvas genom uthyrning av containers och därmed sammanhängande egendom som används i internationell transport samt vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av skepp, luftfartyg eller containers som används i internationell transport, under förutsättning att sådan uthyrning eller överlåtelse är av underordnad betydelse i förhållande till användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik. f1003Artikel 9 f1004Företag med intressegemenskap 1. I fall då a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande. Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 2. I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i denna andra stat om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den förstnämnda staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra. f1003Artikel 10 f1004Utdelning 1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga: a) 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett venezolanskt bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 procent av det utbetalande svenska bolagets kapital, b) 10 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas. 3. Med uttrycket ''utdelning'' förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rätt till andel i vinst, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra avtalsslutande stat. 6. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, får det fasta driftställets inkomst -- utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal -- i denna andra stat beskattas med ytterligare skatt enligt lagstiftningen i denna stat, men denna ytterligare skatt får inte överstiga 10 procent av inkomsten efter att avdrag gjorts från inkomsten för inkomstskatt och andra skatter som utgått på inkomst i denna andra stat. 7. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 får, då ett bolag med hemvist i Sverige erhåller utdelning under ett visst beskattningsår som härrör från ekonomiska aktiviteter som bedrivits i Venezuela, skatten på sådan utdelning i Venezuela inte överstiga 5 procent av utdelningens bruttobelopp om utdelningen överförs från Venezuela först efter det att utdelningen varit tillgänglig för lyftning i två år som följer efter det att utdelningen blev tillgänglig för lyftning för bolaget. Om överföringen från Venezuela sker först efter fyra år efter det att utdelningen blev tillgänglig för lyftning för bolaget skall utdelningen vara undantagen från beskattning i Venezuela. f1003Artikel 11 f1004Ränta 1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning. 3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 är ränta som härrör från en avtalsslutande stat undantagen från beskattning i denna stat om a) betalaren av räntan är regeringen själv eller en lokal myndighet i denna avtalsslutande stat, b) räntan betalas till regeringen i den andra avtalsslutande staten eller till lokal myndighet i denna andra stat eller till en institution eller organisation (inbegripet finansiella institutioner) som i sin helhet ägs av denna avtalsslutande stat eller av en lokal myndighet i denna stat, c) räntan betalas till annan institution eller organisation (inbegripet finansiella institutioner) på grund av en finansiell överenskommelse som slutits mellan regeringarna i de två avtalsslutande staterna, samt d) beträffande Sverige också då räntan betalas till f2001) Swedfund, och f2002) AB Svensk Exportkredit, i fall då lån beviljats under det statsstödda systemet. 4. Med uttrycket ''ränta'' förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Uttrycket inbegriper även annan inkomst som enligt lagstiftningen i den stat från vilken räntan härrör vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av fordran. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, en politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. 7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. f1003Artikel 12 f1004Royalty 1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga a) 10 procent av royaltyns bruttobelopp om den mottagna royaltyn utgörs av ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionsutsändning; b) 7 procent av royaltyns bruttobelopp i alla andra fall. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar. 3. Med uttrycket ''royalty'' förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14. 5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är staten själv, en politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns. 6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. f1003Artikel 13 f1004Realisationsvinst 1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning. 3. Vinst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) men endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innahas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS). 4. Vinst på grund av avyttring av andelar i en juridisk person som äger, direkt eller indirekt, egendom som huvudsakligen består av fast egendom belägen i en avtalsslutande stat, får beskattas i denna stat. 5. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1-4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. 6. I det fall då en fysisk person har haft hemvist i en avtalsslutande stat och fått hemvist i den andra avtalsslutande staten får, utan hinder av bestämmelserna i punkt 5, den förstnämnda staten beskatta vinst på grund av överlåtelse av andelar eller andra liknande rättigheter i ett bolag med hemvist i den förstnämnda staten som uppbärs av sådan fysisk person vid något tillfälle under de tio år som följer närmast efter det att personen upphört att ha hemvist i den förstnämnda staten. j1010hf j1011h f j1002hf j1003hf j1004hf j1005hf f1003Artikel 14 f1004Självständig yrkesutövning 1. Inkomst, som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat. Sådan inkomst får emellertid också beskattas i den andra avtalsslutande staten om den fysiska personen i denna andra stat har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten, men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning. 2. Uttrycket ''fritt yrke'' inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar. f1003Artikel 15 f1004Enskild tjänst 1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra avtalsslutande stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten. 3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige. Om person med hemvist i Venezuela uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett venezolanskt luftfartyg som används i internationell trafik, beskattas inkomsten endast i Venezuela. f1003Artikel 16 f1004Styrelsearvode och liknande ersättning Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. f1003Artikel 17 f1004Artister och idrottsmän 1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra avtalsslutande stat. 2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten. f1003Artikel 18 f1004Pension och livränta 1. Pension och annan liknande ersättning, utbetalning enligt socialförsäkringslagstift- ningen och livränta, vilka härrör från en avtalsslutande stat och betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i den förstnämnda staten. 2. Med uttrycket ''livränta'' förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde. f1003Artikel 19 f1004Offentlig tjänst 1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat. b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och f2001) är medborgare i denna stat, eller f2002) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter. f1003Artikel 20 f1004Studerande Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat. f1003Artikel 21 f1004Annan inkomst Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal, får beskattas i båda avtalsslutande staterna. f1003Artikel 22 f1004Begränsningar av förmåner I fall då enligt bestämmelse i detta avtal inkomst skall undantas från beskattning i Sverige, och denna inkomst enligt gällande venezolansk lag anses ha källa i utlandet och av detta skäl är undantagen från beskattning i Venezuela, får Sverige beskatta sådan inkomst som om detta avtal inte gällt. f1003KAPITEL IV f1004Metoder för att undanröja dubbelbeskattning f1003Artikel 23 f1004Undanröjande av dubbelbeskattning 1. Beträffande Venezuela skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt: a) Då en person med hemvist i Venezuela förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall denna inkomst undantas från inkomstbeskattning i Venezuela. 2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt: a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt Venezuelas lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Venezuela, skall Sverige -- med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) -- från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den venezolanska skatt som erlagts för inkomsten. b) Utan hinder av bestämmelserna i a) ovan är utdelning från bolag med hemvist i Venezuela till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om f2001) den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den normala bolagsskatten i Venezuela eller en därmed jämförlig inkomstskatt, eller f2002) den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Venezuela uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. c) Vid tillämpningen av punkt a) anses ''den venezolanska skatt som erlagts'' innefatta venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte en tidsbegränsad befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt venezolansk lagstiftning om skattelättnader avsedda att främja ekonomisk utveckling i den mån dessa bestämmelser var i kraft vid tidpunkten för undertecknandet av detta avtal och därefter inte ändrats eller ändrats endast i mindre betydelsefulla hänseenden utan att deras allmänna innebörd påverkats. d) Vid tillämpningen av punkt b) anses uttrycket ''den normala bolagsskatten i Venezuela'' innefatta venezolansk skatt som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt bestämmelser i venezolansk lagstiftning om att främja ekonomisk utveckling som anges i punkt c). e) Bestämmelserna i punkterna c) och d) gäller till och med den 31 december år 2000. De behöriga myndigheterna skall överlägga med varandra för att bestämma om dessa bestämmelser skall tillämpas efter denna tidrymd. f) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Venezuela, får Sverige vid fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt beakta den inkomst som skall beskattas endast i Venezuela. f1003KAPITEL V f1004Särskilda bestämmelser f1003Artikel 24 f1004Förbud mot diskriminering 1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten. 3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten. 4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat. 5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. f1003Artikel 25 f1004Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom två år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. 4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om personliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna. f1003Artikel 26 f1004Utbyte av upplysningar 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning, i syfte att förhindra eller upptäcka skatteflykt, skatteundandragande eller skattebrott, i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och administrativa myndigheter) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i domstolsavgöranden. 2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten, c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). f1003Artikel 27 f1004Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt Wienkonventionerna om diplomatiska förbindelser och om konsulära förbindelser, som undertecknades i Wien den 18 april 1961 respektive den 24 april 1963, eller som enligt bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska företrädare eller konsulära tjänstemän. f1003Artikel 28 f1004Återbetalning av skatt 1. Skatter som uttagits i en avtalsslutande stat genom avdrag vid källan skall, i fall då sådan beskattning är begränsad genom bestämmelse i detta avtal, återbetalas på begäran av den skattskyldige eller av den stat där den skattskyldige har hemvist. 2. En begäran om återbetalning av skatt, vilken skall inges senast fyra år efter det att skyldigheten att betala skatt inträtt, skall åtföljas av ett officiellt intyg utfärdat av skattemyndigheten i den avtalsslutande stat där den skattskyldige har hemvist, som utvisar att den skattskyldige har hemvist där i enlighet med bestämmelserna i artikel 4. 3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa ömsesidig överenskommelse om sättet att genomföra bestämmelserna i denna artikel i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 25 i detta avtal. f1003KAPITEL VI f1004Avslutande bestämmelser f1003Artikel 29 f1004Ikraftträdande 1. De avtalsslutande staterna skall på diplomatisk väg underrätta varandra när de konstitutionella åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att detta avtal skall träda i kraft. 2. Avtalet träder i kraft den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot och dess bestämmelser tillämpas a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare; b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare. f1003Artikel 30 f1004Upphörande Detta avtal förblir i kraft till dess att det uppsägs av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk väg, skriftligen uppsäga avtalet genom underrättelse härom minst sex månader före utgången av något kalenderår som följer efter en tidrymd av fem år från den dag då avtalet trätt i kraft. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla a) beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs efter den 31 december det kalenderår då uppsägningen skedde; dock skall, såvitt avser utdelning som delats ut innan avtalet upphört att gälla, bestämmelserna i denna artikel inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i artikel 10 punkt 7; b) beträffande andra skatter på inkomst, i fråga om beskattningsår som börjar efter den 31 december det kalenderår då uppsägningen skedde. I det fall den skattskyldige har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret tillämpas avtalet även efter det angivna datumet till det senare datum då det pågående beskattningsåret upphör. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal. Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två exemplar på spanska språket. tFör Konungariket Sverige För Republiken Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra tStatsråd med ansvar för skatter och finansiella frågor Ambassadör f1003PROTOKOLL Vid undertecknandet av avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Venezuela för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt förhindra skatteflykt och skattebrott har undertecknade kommit överens om att följande bestämmelser skall utgöra en integrerad del av avtalet. a) Till artiklarna 8 och 13 Om en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst som i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 eller i artikel 13 punkt 3 skall beskattas endast i den andra avtalsslutande staten och om denna andra stat enligt sin lagstiftning är förhindrad att i dess helhet beskatta sådan inkomst, skall sådan inkomst beskattas endast i den avtalsslutande stat där den skattskyldige äger hemvist. b) Till artiklarna 10, 11 och 12 Om Venezuela kommer överens med någon annan medlemsstat i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om att tillämpa en lägre skattesats på utdelning, ränta eller royalty i förhållande till denna stat, skall en sådan lägre skattesats automatiskt tillämpas även gentemot Sverige. c) Till artikel 12 De avtalsslutande staterna är överens om att inkomst från vanlig uthyrningsverksamhet skall anses falla inom uttrycket ''varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning'' endast om uthyrningen innefattar ett moment av överföring av tekniskt kunnande. Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll. Som skedde i Stockholm den 8 september 1993, i två exemplar på spanska språket. tFör Konungariket Sverige För Republiken Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra tStatsråd med ansvar för skatter och finansiella frågor Ambassadör j1010hf j1011h f j1002hf j1003hf j1004hf j1005hf f1003hCONVENIO ENTRE EL REINO DE SUECIA Y LA REPUBLICA DE VENEZUELA CON EL OBJETO DE EVITAR LA DOBLE TRIBUTACION EN MATERIA DE IMPUESTO SOBRE LA RENTA Y PREVENIR LA ELUSION Y EVASION Y EL FRAUDE FISCAL El Reino de Suecia y la República de Venezuela, deseosos de concluir un Convenio con el objeto de evitar la doble tributación en materia de impuesto sobre la renta y prevenir la elusión y la evasión y el fraude fiscal han convenido en las disposiciones siguientes: f1003CAPITULO I f1004Campo de aplicación del Convenio f1003Art ƒculo 1 f1004Personas previstas El presente Convenio se aplica a las personas que sean residentes de uno de los Estados Contratantes o de ambos Estados Contratantes. f1003Art ƒculo 2 f1004Impuestos comprendidos 1. El presente Convenio se aplica a los impuestos sobre la renta exigibles por cada uno de los Estados Contratantes, sus subdivisiones pol ƒticas o autoridades locales, cualquiera que sea el sistema de recaudación. 2. Se considerarán impuestos sobre la renta los que gravan la totalidad de la renta o cualquier parte de los mismos, incluidos los impuestos sobre las ganancias derivadas de la enajenación de bienes muebles e inmuebles, as ƒ como los impuestos sobre las plusval ƒas. 3. Los impuestos actuales a los que se aplica este Convenio son: a) en el caso de Venezuela: el Impuesto sobre la Renta; aun en el caso en el cual tal impuesto se perciba mediante retención en la fuente; (en lo sucesivo denominado ''impuesto venezolano'') b) en el caso de Suecia: f200i. El Impuesto sobre la Renta Estatal, incluye el impuesto a los marineros y el impuesto de tenedores de cupones; f200ii. El Impuesto sobre la Renta Especial para no residentes; f200iii. El Impuesto sobre la Renta Especial para los Profesionales del Espectáculo y Artistas no residentes; f200iv. El Impuesto sobre la Renta Comunal; y f200v. El Impuesto sobre los Bienes Ra ƒces; aun cuando estos impuestos se reanuden mediante retención en la fuente; (en lo sucesivo denominados ''impuestos suecos''). 4. El Convenio se aplicará igualmente a los impuestos futuros de naturaleza idéntica o análoga que se establezcan después de la fecha de la firma del presente Convenio, y que se anˆadan a los actuales o sustituyan los impuestos a los cuales se refiere el párrafo 3. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes se comunicarán las modificaciones sustanciales que se hayan introducido en sus respectivas legislaciones fiscales. f1003CAPITULO II f1004Definiciones f1003Art ƒculo 3 f1004Definiciónes generales 1. A los efectos del presente Convenio, a menos que el contexto exija una interpretación diferente: a) el término ''Venezuela'' significa la República de Venezuela; b) el término ''Suecia'' significa el Reino de Suecia; c) los términos ''un Estado Contratante'' y ''el otro Estado Contratante'' significan según el contexto Venezuela y Suecia; d) el término ''persona'' abarca a las personas f ƒsicas, las sociedades y cualquier otra asociación de personas; e) el término ''sociedad'' significa cualquier persona jur ƒdica o cualquier entidad que se considere persona jur ƒdica a efectos impositivos; f) los términos ''empresa de un Estado Contratante'' y ''empresa de otro Estado Contratante'' significan, respectivamente, una empresa explotada por un residente de un Estado Contratante y una empresa explotada por un residente del otro Estado Contratante; g) el término ''tráfico internacional'' significa todo transporte efectuado por un buque o aeronave explotado por una empresa cuya sede de dirección efectiva esté situada en un Estado Contratante, salvo cuando el buque o aeronave no sea objeto de explotación más que entre dos puntos situados en el otro Estado Contratante; h) el término ''nacionales'' significa: f200i. toda persona natural que posea la nacionalidad de un Estado Contratante; f200ii. toda persona jur ƒdica, sociedad de personas o asociaciones constituida de acuerdo con la legislación vigente en un Estado Contratante; i) el término ''autoridad competente'' significa: f200i. en el caso de Venezuela, la ''Dirección General Sectorial de Rentas del Ministerio de Hacienda'' o sus representantes autorizados o la autoridad que sea designada como autoridad competente para los fines de este Convenio; f200ii. en el caso de Suecia, el Ministerio de Finanzas o su representante autorizado o la autoridad que sea designada como autoridad competente para los fines de este Convenio. 2. Para la aplicación del presente Convenio por un Estado Contratante, cualquier término no definido en el mismo tendrá, a menos que de su contexto se infiera una interpretación diferente, el significado que se le atribuya por la legislación de este Estado relativa a los impuestos que son objeto del Convenio. Art ƒculo 4 Residente 1. A los efectos de este Convenio, la expresión ''residente de un Estado Contratante'' significa toda persona que en virtud de la legislación de ese Estado esté sujeta a imposición en él por razón de su domicilio, residencia, sede de dirección o cualquier otro criterio de naturaleza análoga. Sin embargo, a) este término no incluye a ninguna persona que esté sujeta a imposición en ese Estado sólo por lo que respecta a ingresos procedentes de ese Estado; sin embargo, esta expresión incluye cualquier persona residente en Venezuela de acuerdo con las leyes de Venezuela; b) en el caso de una sociedad de personas o comunidad sucesoral este término se aplica sólo mientras el ingreso derivado de tal sociedad o comunidad esté sujeta a impuesto en ese Estado, como ingreso de un residente, bien sea en sus propias manos o en aquellas de su socio. 2. Cuando en virtud de las disposiciones del párrafo 1, una persona f ƒsica sea residente de ambos Estados Contratantes, su situación se resolverá de la siguiente manera: a) esta persona será considerada residente del Estado donde tenga una vivienda permanente a su disposición; si tuviera una vivienda permanente a su disposición en ambos Estados, se le considerará residente del Estado con el que mantenga relaciones personales y económicas más estrechas (centro de intereses vitales); b) si no pudiera determinarse el Estado en que dicha persona tiene el centro de sus intereses vitales o si no tuviera una vivienda permanente a su disposición en ninguno de los Estados, se considerará residente del Estado donde viva habitualmente; c) si viviera habitualmente en ambos Estados o no lo hiciera en ninguno de ellos, se considerará residente del Estado del cual sea nacional; d) si fuera nacional de ambos Estados o de ninguno de ellos, las autoridades competentes de los Estados Contratantes resolverán el caso de común acuerdo. 3. Cuando en virtud de las disposiciones del párrafo 1 una persona que no sea persona f ƒsica sea residente de ambos Estados Contratantes, se considerará residente del Estado en que se encuentre su sede de dirección efectiva. f1003Art ƒculo 5 f1004Establecimiento permanente 1. Para los fines del presente Convenio, el término ''establecimiento permanente'' significa un lugar fijo de negocios en el cual una empresa realiza toda o parte de su actividad. 2. El término ''establecimiento permanente'' comprende, en especial: a) una sede de dirección; b) una sucursal; c) una oficina; d) una fábrica; e) un taller; f) una mina, una cantera o cualquier otro sitio de extracción de recursos naturales; y g) una planta de construcción o montaje cuya duración exceda de doce (12) meses a partir del momento que empiecen efectivamente los trabajos. 3. No obstante las disposiciones precedentes del presente art ƒculo, se considera que el término ''establecimiento permanente'' no incluye: a) la utilización de instalación con el único fin de almacenar, exhibir o entregar bienes o mercanc ƒas pertenecientes a la empresa; b) el mantenimiento de un depósito de mercanc ƒas pertenecientes a la empresa con el único fin de almacenarlas, exponerlas o entregarlas; c) el mantenimiento de un depósito de bienes o mercanc ƒas pertenecientes a la empresa con el único fin de que sean transformadas por otra empresa; d) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el único fin de comprar mercanc ƒas o de recoger información para la empresa; e) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el único fin de hacer publicidad, suministrar información, realizar investigaciones cient ƒficas o desarrollar actividades análogas que tengan un carácter preparatorio o auxiliar para la empresa. 4. Cuando una persona actúe en un Estado Contratante por cuenta de una empresa del otro Estado Contratante -- distinta de un agente que disfrute un estatuto independiente previsto en el párrafo 5 -- será considerada como establecimiento permanente en el primer Estado si ella dispone en ese Estado de poderes que ejerza habitualmente permitiéndole concluir contratos a nombre de la Empresa, a menos que la actividad de esta persona esté limitada a la compra de mercanc ƒas para la empresa. 5. No se considerará que una empresa de un Estado Contratante tiene un establecimiento permanente en el otro Estado Contratante por el mero hecho de que realice sus actividades en ese otro Estado por medio de un corredor, un comisionista general o cualquier otro agente que goce de una condición independiente, siempre que estas personas actúen dentro del marco ordinario de su actividad. 6. El hecho de que una sociedad residente de un Estado Contratante controle o sea controlada por una companˆ ƒa residente del otro Estado Contratante, o que realice actividades en este otro Estado (ya sea por medio de un establecimiento permanente o de otra manera), no convierte, por s ƒ solo, a cualquiera de estas sociedades en establecimiento permanente de la otra. f1003CAPITULO III f1004Tributación de las rentas f1003Art ƒculo 6 f1004Rentas inmobiliarias 1. Las rentas que un residente de un Estado Contratante obtenga de bienes inmuebles (incluidas las rentas de explotaciones agr ƒcolas o forestales), situadas en el otro Estado Contratante, pueden someterse a imposición en este otro Estado. 2. El término ''bienes inmuebles'' tendrá el significado que le atribuya el derecho del Estado Contratante en que los bienes en cuestión estén situados. Dicho término comprende, en todo caso, los accesorios de la propiedad inmobiliaria, el ganado y equipo utilizado en las explotaciones agr ƒcolas y forestales, as ƒ como los derechos a los que se apliquen las disposiciones de derecho privado relativas a los bienes ra ƒces. Se consideran además como ''bienes inmuebles'', los edificios, el usufructo de bienes inmuebles y los derechos a percibir pagos variables o fijos por la explotación o la concesión de la explotación de yacimientos minerales, las fuentes y otros recursos naturales. Los buques, barcos y aeronaves no se consideran bienes inmuebles. 3. Las disposiciones del párrafo 1 se aplican a las rentas derivadas de la utilización directa, del arrendamiento o aparcer ƒa, as ƒ como de cualquier otra forma de explotación de los bienes inmuebles. 4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 3 se aplican igualmente a las rentas derivadas de los bienes inmuebles de una empresa y de los bienes inmuebles utilizados para el ejercicio de trabajos independientes. Art ƒculo 7 Beneficios empresariales 1. Los beneficios de una empresa de un Estado Contratante solamente podrán someterse a imposición en este Estado, a no ser que la empresa realice actividades en el otro Estado Contratante por medio de un establecimiento permanente situado en él. Si la empresa realiza su actividad de dicha manera, los beneficios de la empresa pueden someterse a imposición en el otro Estado pero sólo en la medida en que puedan atribuirse a este establecimiento permanente. 2. Sin perjuicio de lo previsto en el párrafo 3, cuando una empresa de un Estado Contratante realice su actividad en el otro Estado Contratante por medio de un establecimiento permanente situado en él, en cada uno de los Estados Contratantes se atribuirán a dicho establecimiento permanente los beneficios que éste hubiera podido obtener de ser una empresa distinta y separada, que realizase las mismas o similares actividades, en las mismas o similares condiciones, y tratándose con total independencia con la empresa de la que es establecimiento permanente. 3. Para la determinación del beneficio del establecimiento permanente, se permitirá la deducción de los gastos en que se haya incurrido para la realización de los fines del establecimiento permanente, comprendidos los gastos de dirección y generales de administración para los mismos fines, tanto si se efectúan en el Estado en que se encuentra el establecimiento permanente como en otra parte. 4. Mientras sea usual en un Estado Contratante determinar los beneficios imputables a los establecimientos permanentes sobre la base de un reparto de los beneficios totales de la empresa entre sus diversas partes, lo establecido en el párrafo 2 no impedirá que este Estado Contratante determine de esta manera los beneficios imponibles; sin embargo, el método de reparto adoptado habrá de ser tal que el resultado obtenido esté de acuerdo con los principios contenidos en este Art ƒculo. 5. No se atribuirá ningún beneficio a un establecimiento permanente por el mero hecho de que éste compre bienes o mercanc ƒas para la empresa. 6. A efectos de los párrafos anteriores, los beneficios imputables al establecimiento permanente se calcularán cada anˆo por el mismo método, a no ser que existan motivos válidos y suficientes para proceder de otra forma. 7. Cuando los beneficios comprendan rentas partidas de rentas reguladas separadamente en otros art ƒculos del presente Convenio, las disposiciones de aquellos Art ƒculos no quedarán afectadas por las disposiciones de este Art ƒculo. Art ƒculo 8 Navegación mar ƒtima y aérea 1. Los beneficios de una empresa de un Estado Contratante derivados de la explotación de naves o aeronaves en tráfico internacional, sólo podrán someterse a imposición en el Estado Contratante en el que esté situada la sede de dirección efectiva de la empresa. 2. Con respecto a los beneficios obtenidos por el consorcio de transporte aéreo Scandinavian Airlines System (SAS), las previsiones del párrafo 1 se aplicarán sólo a aquella parte de los beneficios que correspondan a la participación mantenida en tal consorcio por AB Aerotransport (ABA), socio sueco de Scandinavian Airlines System (SAS). 3. Las disposiciones del párrafo 1 también se aplicarán a los beneficios de la participación en un pool, en un negocio conjunto internacional de operaciones. 4. El párrafo 1 tambien se aplicará a los beneficios derivados de la operación internacional de naves o aeronaves, incluyendo el ingreso proveniente del alquiler de naves o aeronaves con carácter exclusivo (tiempo o viaje). También incluye el ingreso proveniente del alquiler sobre la base ''en seco'' de naves y aeronaves usados en el transporte internacional y el ingreso proveniente del alquiler de contenedores y equipo relacionado utilizado en el transporte internacional y las ganancias por concepto de enajenación de naves, aeronaves o contenedores operados en transporte internacional, quedando entendido que tal actividad de alquiler o enajenación sea ocasional respecto de la operación internacional de naves o aeronaves. Art ƒculo 9 Empresas asociadas 1. Cuando: a) una empresa de un Estado Contratante participe directa o indirectamente en la dirección, el control o el capital de una empresa del otro Estado Contratante, o b) unas mismas personas participen directa o indirectamente en la dirección, el control o el capital de una empresa de un Estado Contratante y de una empresa del otro Estado Contratante, y en uno y en otro caso, en sus relaciones comerciales o financieras, unidas por condiciones convenidas o aceptadas por empresas independientes, los beneficios que una de las empresas habr ƒa obtenido de no existir estas condiciones y que, de hecho no se han producido a causa de las mismas, pueden ser incluidos en los beneficios de esta empresa y sometidos a imposición en consecuencia. 2. Cuando los beneficios de una empresa de un Estado Contratante que han sido sometidos a imposición en ese Estado se incluyen también en los beneficios de una empresa del otro Estado Contratante y se someten a imposición en consecuencia, y los beneficios as ƒ incluidos son beneficios que se habr ƒan agregado a aquella empresa del otro Estado si las condiciones convenidas entre las dos empresas hubieran sido aquellas que se hubiesen convenido entre dos empresas independientes, el primer Estado procederá al ajuste correspondiente de la cuant ƒa del impuesto que ha percibido sobre esos beneficios. Para determinar este ajuste se tendrán en cuenta las demás disposiciones del presente Convenio y las autoridades competentes de los Estados Contratantes se consultarán mutuamente si lo estimaran necesario. Art ƒculo 10 Dividendos 1. Los dividendos pagados por una sociedad residente de un Estado Contratante a un residente del otro Estado Contratante pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 2. Sin embargo, estos dividendos pueden someterse a imposición en el Estado Contratante en que resida la sociedad que pague los dividendos y según la legislación de este Estado; pero si el perceptor de los dividendos es el beneficiario efectivo, el impuesto as ƒ exigido no podrá exceder del: a) 5 por ciento del importe bruto de los dividendos, si el beneficiario efectivo es una sociedad venezolana (excluidas las sociedades de personas) que posea directamente por lo menos el 25 por ciento del capital de la sociedad sueca que paga los dividendos, b) 10 por ciento del importe bruto de los dividendos en todos los demás casos. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes establecerán de mutuo acuerdo la forma de aplicar estos l ƒmites. Este párrafo no afectará la imposición de la companˆ ƒa con respecto de los beneficios con cargo a los que se paguen los dividendos. 3. El término ''dividendos'' empleado en este Art ƒculo significa los rendimientos de las acciones o bonos de disfrute, las participaciones en minas, las participaciones de fundador y otros derechos, excepto los de crédito, que permitan participar en los beneficios, as ƒ como los rendimientos de otras participaciones sociales sujetas al mismo régimen fiscal que los rendimientos de las acciones por la legislación del Estado en que resida la companˆ ƒa que las distribuya. 4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el beneficiario efectivo de los dividendos, residente de un Estado Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante del que es residente la sociedad que paga los dividendos, una actividad industrial o comercial a través de un establecimiento permanente all ƒ situado o presta unos trabajos independientes por medio de una base fija all ƒ situada con los que la participación que genera los dividendos esté vinculada efectivamente. En estos casos se aplican las disposiciones del Art ƒculo 7 ó del Art ƒculo 14, según proceda. 5. Cuando una companˆ ƒa residente de un Estado Contratante obtenga beneficios o rentas procedentes del otro Estado Contratante, este otro Estado no puede someter a ninguna imposición a los dividendos que la sociedad pague a personas que no sean residentes en este otro Estado Contratante, salvo en la medida en que estos dividendos sean pagados a un residente de este otro Estado o la participación que generan los dividendos esté vinculada efectivamente a un establecimiento permanente o a una base fija situada en este otro Estado, ni someter los beneficios no distribuidos de la sociedad al impuesto sobre los mismos, incluso si los dividendos pagados a los beneficios no distribuidos consistan, total o parcialmente, en beneficios o rentas procedentes de este otro Estado Contratante. 6. No obstante cualquier otra previsión de este Convenio, cuando una companˆ ƒa que sea residente de un Estado Contratante tenga un establecimiento permanente en el otro Estado Contratante, los beneficios del establecimiento permanente pueden ser sujetos a un impuesto adicional en este otro Estado de acuerdo con su Ley, pero el impuesto as ƒ exigido no excederá del 10% del monto de tales beneficios, después de deducir de los mismos el impuesto sobre la renta y otros impuestos sobre el ingreso que pesen sobre el mismo en ese otro Estado. 7. No obstante las previsiones del párrafo 2, cuando una sociedad que sea residente de Suecia obtenga dividendos en un determinado anˆo fiscal de actividades económicas llevadas a cabo en Venezuela, esos dividendos serán gravados en Venezuela a una tasa no mayor del cinco por ciento (5%) del monto bruto si los dividendos fueran remitidos desde Venezuela después del segundo anˆo los dividendos hubieran estado disponibles para la sociedad y no serán gravados en Venezuela si la remisión ocurre después de cuatro anˆos. Art ƒculo 11 Intereses 1. Los intereses procedentes de un Estado Contratante y pagados a un residente del otro Estado Contratante pueden someterse a imposición del otro Estado. 2. Sin embargo, esos intereses también pueden someterse en el Estado Contratante del que procedan y de acuerdo con la legislación de ese Estado, pero si el perceptor de los intereses es el beneficiario efectivo, el impuesto as ƒ exigido no puede exceder del 10 por ciento del importe bruto de los intereses. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes establecerán de mutuo acuerdo la forma de aplicar este l ƒmite. 3. No obstante las disposiciones del párrafo 2, el interés proveniente de un Estado Contratante estará exento de impuestos en dicho Estado si: a) El pagador del interés es el Gobierno de dicho Estado Contratante o una de sus autoridades locales, b) El interés es pagado al Gobierno del otro Estado Contratante o a las autoridades locales del mismo o a instituciones u organismos (comprendidas las instituciones financieras) pertenecientes enteramente a este Estado Contratante o a una autoridad local del mismo, c) El interés es pagado a otras instituciones u organismos (comprendidas las instituciones financieras) en razón de financiamientos acordados por ellos en el marco de acuerdos conclu ƒdos entre los Gobiernos de los Estados Contratantes; y d) En el caso de Suecia también si el interés es pagado a: f200i. El Fondo Sueco de Cooperación Industrial con los pa ƒses en Desarrollo (''Swedfund''). f200ii. La Corporación Sueca de créditos de exportación en el caso de préstamos para exportaciones bajo el Sistema Estatal de Apoyo. 4. El término ''intereses'', empleado en el presente Art ƒculo, significa los rendimientos de créditos de cualquier naturaleza, con o sin garant ƒas hipotecarias o cláusula de participación en los beneficios del deudor y especialmente las rentas de fondos públicos y bonos u obligaciones, as ƒ como todos los otros productos asimilados a los rendimientos de sumas prestadas por la legislación fiscal del Estado de donde provienen los rendimientos. Las penalizaciones por mora en el pago no se consideran como intereses a efectos del presente Art ƒculo. 5. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el beneficiario efectivo de los intereses, residente de un Estado Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante del que proceden los intereses, una actividad industrial o comercial por medio de un establecimiento permanente situado en este otro Estado o presta unos servicios profesionales por medio de una base fija situada en él, con los que el crédito que genera los intereses esté vinculado efectivamente. En este caso, se aplican las disposiciones del Art ƒculo 7 ó del Art ƒculo 14, según proceda. 6. Los intereses se consideran procedentes de un Estado Contratante cuando el deudor es el propio Estado, una subdivisión pol ƒtica, autoridad local o un residente de este Estado Contratante. Sin embargo, cuando el deudor de los intereses, sea o no residente de un Estado Contratante, tenga en un Estado Contratante un establecimiento permanente o una base fija en relación con los cuales se haya contra ƒdo la deuda que da origen a los intereses y soporten el pago de los mismos, los intereses se considerarán como procedentes del Estado Contratante donde estén situados el establecimiento permanente o la base fija. 7. Cuando, por razón de las relaciones especiales existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo de los intereses o de las que uno y otro mantengan con terceros, el importe de los intereses pagados, habida cuenta del crédito por el que se paguen, exceda del importe que hubieran convenido el deudor y el acreedor en ausencia de tales relaciones, las disposiciones de este Art ƒculo no se aplican mas que a este último importe. En este caso, el exceso podrá someterse a imposición de acuerdo con la legislación de cada Estado Contratante, teniendo en cuenta las demás disposiciones del presente Convenio. Art ƒculo 12 Regal ƒas 1. Las regal ƒas provenientes de un Estado Contratante y pagadas a un residente del otro Estado Contratante son imponibles en este otro Estado. 2. Sin embargo, estas regal ƒas son también imponibles en el Estado Contratante de donde provienen y de acuerdo con la legislación interna de este Estado Contratante, siempre que la persona que percibe las regal ƒas sea el beneficiario efectivo. El impuesto as ƒ establecido no podrá exceder: a) 10% del monto bruto de las regal ƒas pagadas por el uso o la concesión del uso de derechos de autor sobre obras literarias, art ƒsticas o cient ƒficas, incluyendo las pel ƒculas cinematográficas y las obras grabadas para la radiodifusión y la televisión; b) 7% del monto bruto de las regal ƒas en todos los demás casos. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes establecerán de común acuerdo las modalidades de aplicación de estas limitaciones. 3. El término ''regal ƒas'', empleado en el presente Art ƒculo, significa las cantidades de cualquier clase pagadas en compensación por el uso o la concesión de uso de derecho de autor sobre una obra literaria, art ƒstica o cient ƒfica, incluidas las pel ƒculas cinematográficas y las grabaciones por transmisiones radiofónicas y televisadas, de una patente, marca de fábrica o de comercio, dibujo o modelo plano, fórmula o procedimiento secreto, as ƒ como el uso o la concesión de uso de un equipo industrial, comercial o cient ƒfico, y por las informaciones relativas a experiencias industriales, comerciales o cient ƒficas. 4. Las disposiciones de los párrafos 1 y 2 no se aplican si el beneficiario efectivo de las regal ƒas, residente de un Estado Contratante, ejerce en el otro Estado Contratante de donde procedan las regal ƒas, una actividad industrial o comercial por medio de un establecimiento permanente situado en este otro Estado o presta unos servicios profesionales por medio de una base fija situada en él, con los que el derecho o propiedad por los que se pagan las regal ƒas estén vinculados efectivamente. En este caso se aplicarán las disposiciones de los Art ƒculos 7 ó 14, según proceda. 5. Las regal ƒas se considerarán procedentes de un Estado Contratante cuando el deudor es el propio Estado, una subdivisión pol ƒtica, una autoridad local o un residente de este Estado. Sin embargo, cuando el deudor de las regal ƒas, sea o no residente de un Estado Contratante, tenga en un Estado Contratante un establecimiento permanente o una base fija, para cuyas necesidades se concluye el contrato que dió lugar al pago de las regal ƒas y que soporta el gravamen, las regal ƒas mismas se consideran procedentes del Estado Contratante en el cual está situado el establecimiento permanente o la base fija. 6. Cuando, por razón de las relaciones especiales existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo de las regal ƒas o de las que uno u otro mantengan con terceros, el importe de las regal ƒas pagadas, habida cuenta del uso, derecho o información por la que se pagan, exceda del importe que habr ƒan convenido el deudor y el beneficiario efectivo en ausencia de tales relaciones, las disposiciones de este Art ƒculo no se aplican más que a este último importe. En este caso el exceso podrá someterse a imposición de acuerdo con la legislación de cada Estado Contratante, teniendo en cuenta las demás disposiciones del presente Convenio. j1010hf j1011h f j1002hf j1003hf j1004hf j1005hf Art ƒculo 13 Ganancias de capital 1. Las ganancias que un residente de un Estado Contratante obtenga de la enajenación de bienes inmuebles, conforme se definen en el Art ƒculo 6, situados en el otro Estado Contratante pueden someterse a imposición en este otro Estado. 2. Las ganancias derivadas de la enajenación de bienes muebles que formen parte del activo de un establecimiento permanente que una empresa de un Estado Contratante tenga en el otro Estado Contratante, o de bienes muebles que pertenezcan a una base fija que un residente de un Estado Contratante posea en el otro Estado Contratante para la prestación de trabajos independientes, comprendidas las ganancias derivadas de la enajenación de este establecimiento permanente (sólo o con el conjunto de la empresa) o de esta base fija, pueden someterse a imposición en este otro Estado. 3. Las ganancias obtenidas por un residente de un Estado Contratante de la enajenación de buques o aeronaves utilizados en tráfico internacional y de bienes muebles relacionados a la explotación de estos buques o aeronaves sólo pueden someterse a imposición en el Estado Contratante donde esté situada la sede de dirección efectiva de la empresa. Con respecto a las ganancias obtenidas por el consorcio de transporte aéreo Scandinavian Airlines System (SAS) las previsiones de este párrafo se aplicarán sólo hasta las porciones de las ganancias de los beneficios que correspondan a la participación tenida en ese Consorcio por AB Aerotransport (ABA), socio sueco de Scandinavian Airlines System (SAS). 4. Las ganancias provenientes de la enajenación de acciones de capital de una sociedad cuyos bienes consisten a t ƒtulo principal, directa o indirectamente, en bienes inmuebles situados en un Estado Contratante son imponibles en este Estado. 5. Las ganancias procedentes de la enajenación de bienes que no sean los enumerados en los párrafos 1, 2, 3 y 4, sólo serán imponibles en el Estado Contratante donde el enajenante sea residente. 6. No obstante las previsiones del párrafo 5 en el caso de una persona que haya sido un residente de un Estado Contratante y que se haya hecho residente del otro Estado Contratante, el primer Estado mencionado puede gravar las ganancias de la enajenación de acciones u otros derechos similares en una companˆ ƒa residente en el Estado mencionado en primer lugar, derivado por tal persona natural en cualquier momento durante los diez anˆos siguientes a la fecha a partir de la cual la persona natural haya cesado de ser un residente del Estado mencionado en primer lugar. Art ƒculo 14 Servicios personales independientes 1. Las rentas obtenidas por un residente de un Estado Contratante por la prestación de servicios profesionales u otras actividades de naturaleza independiente sólo pueden someterse a imposición en este Estado, a no ser que este residente disponga de manera habitual en el otro Estado Contratante de una base fija para el ejercicio de sus actividades. Si dispone de dicha base fija, las rentas pueden someterse a imposición en el otro Estado, pero sólo en la medida en que sean imputables a esta base fija. 2. El término ''servicios profesionales'' comprende especialmente las actividades independientes de carácter cient ƒfico, literario, art ƒstico, educativo o pedagógico, as ƒ como las actividades independientes de médicos, abogados, ingenieros, arquitectos, odontólogos y contadores. Art ƒculo 15 Servicios personales dependientes 1. Sin perjuicio de lo dispuesto en los Art ƒculos 16, 18 y 19, los sueldos, salarios y remuneraciones similares obtenidos por un residente de un Estado Contratante por razón de un empleo, sólo pueden someterse a imposición en este Estado, a no ser que el empleo se ejerza en el otro Estado Contratante. Si el empleo se ejerce en este último Estado Contratante, las remuneraciones percibidas por este concepto pueden someterse a imposición en este Estado. 2. No obstante lo dispuesto en el párrafo 1, las remuneraciones obtenidas por un residente de un Estado Contratante por razón de un empleo ejercido en el otro Estado Contratante, sólo pueden someterse a imposición en el primer Estado si: a) el beneficiario permanece en ese otro Estado por un per ƒodo o per ƒodos que no excedan en total de ciento ochenta y tres d ƒas en cualquier per ƒodo de doce meses; y b) las remuneraciones se pagan por o en nombre de una persona empleadora que no es residente del otro Estado; y c) las remuneraciones no son pagadas por un establecimiento permanente o una base fija que la persona empleadora tiene en el otro Estado. 3. No obstante las disposiciones anteriores precedentes del presente Art ƒculo, las remuneraciones obtenidas por razón de un empleo ejercido a bordo de un buque o aeronave explotado en tráfico internacional pueden someterse a imposición en el Estado Contratante en el cual esté situada la sede de dirección efectiva de la empresa. Cuando un residente de Suecia obtenga remuneración respecto de un empleo ejercido en una aeronave explotada en tráfico internacional por el Consorcio de transporte aéreo Scandinavian Airlines System (SAS), tal remuneración será imponible sólo en Suecia. Cuando un residente de Venezuela obtenga remuneración respecto de un empleo ejercido en una aeronave venezolana explotada en tráfico internacional, tal remuneración será imponible sólo en Venezuela. Art ƒculo 16 Participaciones y otras remuneraciones Las participaciones, dietas de asistencia y otras retribuciones similares que un residente de un Estado Contratante obtenga como miembro de un consejo de administración o de vigilancia de una sociedad residente del otro Estado Contratante, pueden someterse, a imposición en este otro Estado. Art ƒculo 17 Artistas y deportistas 1. No obstante lo dispuesto en los Art ƒculos 14 y 15, las rentas que un residente de un Estado Contratante obtenga del ejercicio de su actividad personal en el otro Estado Contratante, en calidad de artista del espectáculo, actor de teatro, cine, radio y televisión, o músico, o como deportista, pueden someterse a imposición en este otro Estado Contratante. 2. Cuando las rentas derivadas de actividades ejercidas por un artista o deportista personalmente y en calidad de tal se atribuyan, no al propio artista o deportista, sino a otra persona, estas rentas pueden, no obstante lo dispuesto en los Art ƒculos 7, 14 y 15, someterse a imposición en el Estado Contratante en que se realicen las actividades del artista o deportista. Art ƒculo 18 Pensiones y anualidades 1. Las pensiones y otras remuneraciones similares, los desembolsos bajo la legislación de seguridad social y las anualidades que provengan de un Estado Contratante pagadas a un residente del otro Estado Contratante serán gravables sólo en el Estado Contratante mencionado en primer lugar. 2. El término ''anualidad'' significa una suma pagadera periódicamente en épocas establecidas a lo largo de la vida de una persona o durante un per ƒodo de tiempo determinado o determinable a cambio del pago de una cantidad adecuada de dinero o valorable en dinero. Art ƒculo 19 Funciones públicas 1. a) Las remuneraciones, excluidas las pensiones, pagadas por un Estado Contratante, o una de sus subdivisiones pol ƒticas o autoridades locales a una persona f ƒsica, por razón de servicios prestados a ese Estado, subdivisión o autoridad local, sólo pueden someterse a imposición en ese Estado. b) Sin embargo, estas remuneraciones sólo pueden someterse a imposición en el otro Estado Contratante, si los servicios se prestan en ese Estado y la persona f ƒsica es un residente de ese Estado que: f200i. posea la nacionalidad de este Estado, o f200ii. no haya adquirido la condición de residente de ese Estado solamente para prestar esos servicios. 2. Lo dispuesto en los Art ƒculos 15 y 16 se aplica a las remuneraciones pagadas por razón de servicios prestados dentro del marco de una actividad industrial o comercial, realizada por un Estado Contratante o una de sus subdivisiones pol ƒticas o autoridades locales. Art ƒculo 20 Estudiantes Las cantidades que reciba para cubrir sus gastos de mantenimiento, estudios o formación un estudiante, pasante o aprendiz, que sea o haya sido inmediatamente antes de llegar a un Estado Contratante residente del otro Estado Contratante y que se encuentre en el primer Estado con el único fin de proseguir sus estudios o formación, no pueden someterse a imposición en este Estado siempre que tales pagos procedan de fuentes situadas fuera de este Estado. Art ƒculo 21 Otras rentas Las rentas de un residente de un Estado Contratante, cualquiera que fuese su procedencia, no mencionadas en los anteriores Art ƒculos del presente Convenio pueden ser gravadas en ambos Estados Contratantes. Art ƒculo 22 Limitación de los beneficios Cuando bajo las previsiones de este Convenio, el ingreso esté exento del impuesto sueco y bajo la ley vigente en Venezuela sea considerado ingreso de fuente extranjera y por dicha razón esté exento de impuesto en Venezuela, Suecia puede gravar tal ingreso como si el Convenio no tuviese efecto. f1003CAPITULO IV f1004Métodos para la eliminación de la doble imposición Art ƒculo 23 Eliminación de la doble imposición 1. En el caso de Venezuela, la doble imposición será evitada as ƒ: a) Cuando un residente de Venezuela reciba ingreso que de acuerdo con las previsiones de este Convenio sea imponible en Suecia, este ingreso estará extento del impuesto sobre la renta en Venezuela. 2. En el caso de Suecia, la doble imposición será evitada as ƒ: a) Cuando un residente de Suecia obtenga ingresos que bajo las leyes de Venezuela y de acuerdo con las previsiones de este Convenio puedan ser gravables en Venezuela, Suecia permitirá -- sujeta a las previsiones de la ley sueca concerniente al crédito por impuestos extranjeros (y como esta pueda ser enmendada de tiempo en tiempo sin alterar el principio general del mismo) -- una deducción del impuesto sobre tal ingreso en un monto igual al impuesto venezolano pagado respecto de tal ingreso. b) No obstante las previsiones del sub-párrafo a), los dividendos pagados por una companˆ ƒa que sea residente de Venezuela a una companˆ ƒa que sea residente de Suecia estarán exentos del impuesto sueco en la cuant ƒa en que los dividendos habr ƒan estado exentos bajo la ley sueca, si ambas companˆ ƒas fuesen suecas. Esta exención sólo se aplicará si: f200i. Los beneficios por los cuales son pagados los dividendos han estado sujetos al impuesto normal a las personas jur ƒdicas en Venezuela o a un impuesto sobre la renta comparable al mismo, o f200ii. Los dividendos pagados por la companˆ ƒa que sea residente de Venezuela, consistentes del total o casi total de los dividendos que sea companˆ ƒa haya recibido, en el anˆo o anˆos precedentes, respecto de acciones detentadas por ella en una companˆ ƒa residente en un Tercer Estado y que pudieren estar exentos del impuesto sueco, si las acciones respecto de las cuales son pagados los dividendos, hubieran sido detentadas por la companˆ ƒa que sea residente de Suecia. c) A los efectos del sub-párrafo a) ''el impuesto venezolano pagado'' se considerará que incluye el impuesto sobre la renta que hubiera debido pagarse de no ser por una exención (o exoneración) limitada en el tiempo de reducción del impuesto otorgado bajo la legislación venezolana de incentivos disenˆada para promover el desarrollo económico, siempre que estuviere en vigencia y no haya sido modificada desde, la fecha de la firma de este Convenio, o hubiera sido modificada en aspectos menores que no afecten su carácter general. d) A los efectos del sub-párrafo b) la expresión ''el impuesto normal a las personas jur ƒdicas en Venezuela'' se considerará que incluye el impuesto sobre la renta que hubiera sido pagado de no ser por la exención (exoneración) o reducción de impuesto concedida bajo la legislación de incentivos referida en el sub-párrafo c). e) Las previsiones de los sub-párrafos c) y d) se aplicarán hasta el 31 de diciembre del anˆo 2000. Las autoridades competentes se consultarán si las previsiones de estos sub- párrafos serán aplicables después de dicha fecha. f) Cuando un residente de Suecia obtenga ingreso que, de acuerdo a las previsiones de este Convenio sea gravable sólo en Venezuela, Suecia podrá, al determinar la rata graduada del impuesto Sueco, tomar en cuenta el ingreso que será gravable sólo en Venezuela. f1003CAPITULO V f1004Disposiciones especiales f1003Art ƒculo 24 f1004No discriminación 1. Los nacionales de un Estado Contratante no serán sometidos en el otro Estado Contratante, a ningún impuesto ni obligación relativa al mismo, que no exijan o que sean más gravosos que aquellos a los que estén o puedan estar sometidos los nacionales de este otro Estado que se encuentren en las mismas condiciones. No obstante lo dispuesto en el Art ƒculo 1, la presente disposición se aplica también a los nacionales de cualquiera de los Estados Contratantes aunque no sean residentes de ninguno de ellos. 2. Un establecimiento permanente que una empresa de un Estado Contratante tenga en el otro Estado Contratante, no será sometido a imposición en ese otro Estado de manera menos favorable que las empresas de ese otro Estado que realicen las mismas actividades. Esta disposición no puede interpretarse en el sentido de obligar a un Estado Contratante a conceder a los residentes del otro Estado Contratante las deducciones personales, desgravámenes y rebajas impositivas que otorgue a sus propios residentes en consideración a su estado civil o cargas familiares. 3. A menos que se apliquen las disposiciones del párrafo 1 del Art ƒculo 9, párrafo 7 del Art ƒculo 11, ó párrafo 6 del Art ƒculo 12, los intereses, las regal ƒas y démas desembolsos pagados por una empresa de un Estado Contratante a un residente del otro Estado Contratante son deducibles, para determinar los beneficios sujetos a imposición de esta empresa, en las mismas condiciones que si hubieran sido pagados a un residente del primer Estado. Asimismo, cualquier deuda de una empresa de un Estado Contratante, podrá deducirse, cuando se trate de determinar el capital sometido a imposición de dicha empresa, como si se hubiera contra ƒdo con un residente del primer Estado. 4. Las empresas de un Estado Contratante, cuyo capital esté total o parcialmente, detentado o controlado, directa o indirectamente, por uno o varios residentes del otro Estado Contratante, no están sometidas en el primer Estado a ningún impuesto ni obligación relativa al mismo que no se exijan o que sean más gravosos que aquellos a los que estén o pueden estar sometidas otras empresas similares del primer Estado. 5. No obstante las disposiciones del Art ƒculo 2, lo dispuesto en el presente Art ƒculo se aplica a todos los impuestos, cualquiera que sea su naturaleza o denominación. Art ƒculo 25 Procedimiento amistoso 1. Cuando una persona considere que las medidas adoptadas por uno o ambos Estados Contratantes implican o pueden implicar para ella una imposición que no esté conforme con las disposiciones del presente Convenio, con independencia de los recursos previstos por el derecho interno de estos Estados, podrá someter su caso a la autoridad competente del Estado Contratante del que es residente o, si a su caso fuera aplicable el párrafo 1 del Art ƒculo 24, a la del Estado Contratante del que es nacional. El caso deberá ser planteado dentro de los dos anˆos subsiguientes a la primera notificación de la medida que implique una imposición no conforme a las disposiciones del Convenio. 2. La autoridad competente, si la reclamación le parece fundada y si ella misma no está en condiciones de adoptar una solución satisfactoria, hará lo posible por resolver la cuestión mediante un acuerdo amistoso con la autoridad competente del otro Estado Contratante, a fin de evitar una imposición que no se ajuste a este Convenio. 3. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes harán lo posible por resolver mediante un acuerdo amistoso las dificultades o dudas que plantee la interpretación o aplicación del presente Convenio. 4. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes pueden comunicarse directamente entre s ƒ a fin de lograr los acuerdos a que se refieren los párrafos anteriores. Cuando se considere que estos acuerdos pueden facilitarse mediante contactos personales, el intercambio de puntos de vista puede tener lugar en el seno de una comisión compuesta por representantes de las autoridades competentes de los Estados Contratantes. Art ƒculo 26 Intercambio de información 1. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes intercambiarán las informaciones necesarias para aplicar lo dispuesto en el presente Convenio, o en el derecho interno de los Estados Contratantes relativo a los impuestos comprendidos en el Convenio, en la medida en que la imposición exigida por aquél no fuera contraria al Convenio, as ƒ como para prevenir la elusión, la evasión y el fraude fiscal. El intercambio de información no está limitado por el Art ƒculo 1. Las informaciones recibidas por un Estado Contratante serán mantenidas secretas en igual forma que las informaciones obtenidas en base al derecho interno de este Estado y sólo se comunicarán a las personas o autoridades (incluidos los tribunales y órganos administrativos) encargados de la gestión o recaudación de los impuestos comprendidos en el Convenio, de los procedimientos declarativos o ejecutivos relativos a estos impuestos o de la resolución de los recursos en relación con estos impuestos. Estas personas o autoridades sólo utilizarán estos informes para estos fines. Podrán revelar estas informaciones en las audiencias públicas de los tribunales o en las sentencias judiciales. 2. En ningún caso las disposiciones del párrafo 1 pueden interpretarse en el sentido de obligar a un Estado Contratante a: a) adoptar medidas administrativas contrarias a su legislación o práctica administrativa, o a las del otro Estado Contratante; b) suministrar información que no se pueda obtener sobre la base de su propia legislación o en el ejercicio de su práctica administrativa normal o de las del otro Estado Contratante; y c) suministrar informaciones que revelen un secreto comercial, industrial, profesional, o de procedimiento comercial, o informaciones cuya comunicación sea contraria al orden público. Art ƒculo 27 Agentes diplomáticos y funcionarios consulares Las disposiciones del presente Convenio no afectan a los privilegios fiscales de que disfruten los agentes diplomáticos o funcionarios consulares, de acuerdo con las Convenciones de Viena sobre las Relaciones Diplomáticas y Relaciones Consulares firmadas en Viena el 18 de abril de 1961 y el 24 abril de 1963, respectivamente, o bajo las previsiones de acuerdos especiales. Art ƒculo 28 Repetición de pago 1. Los impuestos recaudados en un Estado Contratante por medio de retenciones en la fuente, serán reintegrados por solicitud del interesado o del Estado del cual es residente cuando el derecho de percibir lo impuestos está limitado por las disposiciones del presente Convenio. 2. La solicitud de reintegro que tiene que ser presentada a más tardar cuatro anˆos después de surgir la obligación tributaria, será acompanˆada por un certificado oficial emitido por las autoridades tributarias del Estado Contratante, del cual el contribuyente sea un residente, estableciendo que él es un residente de acuerdo a las previsiones del Art ƒculo 4 del presente Convenio. 3. Las autoridades competentes de los Estados Contratantes establecerán de común acuerdo, conforme a las disposiciones del Art ƒculo 25 del presente Convenio, las modalidades de aplicación del presente Art ƒculo. f1003CAPITULO VI f1004Disposiciones finales f1003Art ƒculo 29 f1004Entrada en vigor 1. Cada uno de los Estados Contratantes notificará al otro a través de los canales diplomáticos, acerca de la conclusión del procedimiento constitucional requerido por su Ley para poner en vigencia este Convenio. 2. El Convenio entrará en vigor en la fecha de la última de estas notifiaciones y sus disposiciones serán aplicables: a) en lo que se refiere a los impuestos percibidos por medio de la retención en la fuente, a las sumas pagadas o acreditadas a partir del 1. de enero del anˆo siguiente en que el Convenio entre en vigencia; b) en lo que se refiere a los otros impuestos sobre las rentas, a los per ƒodos imponibles que comiencen a partir del, o posteriormente al 1. de enero del anˆo siguiente en que el Convenio entre en vigencia. Art ƒculo 30 Denuncia El presente Convenio permanecerá en vigor mientras no sea denunciado por un Estado Contratante. Cada uno de los Estados Contratantes podrá denunciar el Convenio por via diplomática con un preaviso de seis (6) meses antes del fin de cada anˆo calendario del quinto anˆo siguiente de aquél de su entrada en vigor. En tal caso el Convenio dejará de tener efecto: a) en lo que se refiere a los impuestos percibidos por medio de la retención en la fuente, sobre los montos remitidos después del 31 de diciembre en el cual sea hecha la notificación de la denuncia. Sin embargo, respecto de los dividendos distribuidos antes de que el Convenio haya cesado en sus efectos, las previsiones de este Art ƒculo no afectarán la aplicación de lo dispuesto en el párrafo 7 del Art ƒculo 10; b) en lo que se refiere a los impuestos sobre la renta y a los per ƒodos imponibles que comiencen a partir del 31 de diciembre del mismo anˆo, a menos que el contribuyente tenga un ejercicio fiscal distinto de un anˆo calendario en cuyo caso, el Convenio se aplicará hasta la fecha posterior cuando concluya el anˆo fiscal. En fe de lo cual los suscritos debidamente autorizados para tal fin, firman el presente Convenio. Hecho en Estocolmo, el 8 de septiembre de 1993 en dos ejemplares originales en idioma castellano. tPor el Reino de Suecia Por la República de Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra tMinistro para asuntos fiscales y financieros Embajador f1003PROTOCOLO En el momento de firmar este Convenio entre el Reino de Suecia y la República de Venezuela para evitar la doble tributación en materia de impuesto sobre la renta y para prevenir la elusión y evasión y el fraude fiscal, las partes han convenido las siguientes disposiciones que constituyen parte integrante del presente Convenio. a) Art ƒculos 8 y 13 Si un residente de un Estado Contratante recibe ingreso de acuerdo a las previsiones de los Art ƒculos 8 y 13, párrafo 3, el mismo será gravable únicamente en el otro Estado Contratante y ese otro Estado Contratante no puede de acuerdo con sus leyes gravar tal ingreso en su totalidad, dicho ingreso será gravable sólo en el Estado contratante en el cual la persona en cuestión sea residente. b) Art ƒculos 10, 11 y 12 Si Venezuela acordare aplicar una tasa inferior de impuesto a los dividendos, intereses y regal ƒas, en relación con cualquier otro Estado miembro de la Organización de Cooperación y Desarrollo Económico (O.C.D.E.), tal tasa inferior será automáticamente aplicable a Suecia. c) Art ƒculo 12 Se entiende que el ingreso derivado del arrendamiento ordinario debe ser interpretado como comprendido dentro del ámbito de la frase siguiente; ''las cantidades de cualquier clase pagadas en compensación por el uso o la concesión de uso de un equipo industrial, comercial o cient ƒfico'', sólo si el arrendamiento incluye una transferencia de conocimiento tecnológico. En fe de lo cual los suscritos debidamente autorizados para tal fin, firman el presente Protocolo. Hecho en Estocolmo, el 8 de septiembre de 1993 en dos ejemplares originales en idioma castellano. tPor el Reino de Suecia Por la República de Venezuela Bo Lundgren Nelson Valera Parra tMinistro para asuntos fiscales y financieros Embajador