Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1993/94: 82 om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning Prop. 1993/94: 82 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 oktober 1993 På regeringens vägnar Carl Bildt Beatrice Ask (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort. Långsiktiga investeringar, långtgående konsekvenser för samhällsplanering, miljö och hushållning med naturresurser karaktäriserar sektorn. Dessa frågor kräver en långsiktig uppbyggnad av kunskap och kompetens där kvalitetskraven på forskning och utbildning bör ställas högt. Genom riksdagens beslut med anledning av vårens forskningsproposition har förutsättningarna för den tekniskt inriktade bygg- och fastighetsforskningen förbättrats. En institution för bygg- och fastighetsforskning i Gävle, knuten till Kungliga Tekniska högskolan, är under uppbyggnad. I denna proposition läggs förslag om uppbyggnad av en samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet. Förslaget innebär att förutsättningar för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning av hög vetenskaplig kvalitet skapas genom anknytningen till universitetets forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen kommer framgent i högre grad än hittills att vara konkurrensutsatt. Forskningens inriktning kommer att i betydande utsträckning bestämmas av forskarnas förmåga att erhålla finansiering för sina projekt från forskningsråd och jämförbara forskningsfinansierande organ. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Bakgrund 4 3 Riksdagens tidigare beslut 5 4 En KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning 5 5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid Statens institut för byggnadsforskning6 6 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i ny organisatorisk form 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde12 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för en ny organisation för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning 2. till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1_000 kr. 2Bakgrund Regeringen föreslog i prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg åtgärder för att förnya och effektivisera byggforskningen. Byggforskning används som ett samlingsbegrepp för det forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som har sin tyngdpunkt i frågor som rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning, förvaltning och därmed sammanhängande samhällsplaneringsfrågor. Denna forskning är till sin karaktär sektorövergripande och förekommer inom en rad discipliner, företrädesvis inom de samhällsvetenskapliga och tekniska områdena. Forskningen har direkt och indirekt betydelse för konkurrenskraft, välfärd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och miljö. Regeringens förslag innebar att statens resurser för ändamålet borde koncentreras till Statens råd för byggnadsforskning (BFR) och de tekni_ska högskolorna. Statens institut för byggnadsforskning (SIB) skulle läggas ner. En institution för bygg- och fastighetsforskning borde bildas den 1 juli 1993. Institutionen borde vidare knytas till Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och förläggas till Gävle. Genom en integration i KTH skulle en koppling åstadkommas med den utbildning och forskning som bedrivs vid övriga institutioner vid KTH. Regeringen anmälde att den avsåg att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna förslag till hur den nya högskoleinstitutionen skulle utformas. Regeringen underströk vidare vikten av en samhällsvetenskaplig forskning av hög kvalitet. Den föreslagna omstruktureringen av byggforskningen måste därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forskning av detta slag måste, i likhet med byggforskningen i övrigt, i ökad utsträckning bedrivas med stöd från forskningsråd, sek_tors_organ och andra intressenter. En allmän princip för forskning borde enligt regeringens förslag vara att forskning bedrivs i former som tillåter konkurrens mellan utförare av forskning. Det innebär bl.a. att institut och myndigheter som har fasta anslag för forskning i vidgad omfattning bör söka finansiering i öppen konkurrens. Eftersom tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagande till framtiden för den samhällsvetenskapligt inriktade forskning som bedrivits vid SIB parallellt med den forskning som haft en mera teknisk inriktning inte förelåg anmälde regeringen att denna del av verksamheten vid SIB skulle utvärderas. Regeringens förslag innebar att den samhällsvetenskapligt inriktade verksamheten vid SIB skulle fortsätta under budgetåret 1993/94 men knytas till Uppsala universitet. Förslaget innebar slutligen att Utbildningsdepartementet skulle ha ansvaret för den föreslagna institutionen vid KTH samt den fortsatta beredningen av frågan om den samhällsvetenskapligt inriktade forskningens omfattning och organisation. SIB borde upphöra den 1 juli 1993. 3 Riksdagens tidigare beslut Bostadsutskottet (bet. 1992/93:BoU23) delade regeringens uppfattning om betydelsen av en effektiv och kvalitativt högtstående forskning inom byggområdet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att BFR även i fortsättningen skulle ansvara för samordningen av de statliga resurserna in_om forskningsområdet, liksom behovet av att verksamheten inom SIB omstruktureras, bl.a. genom att en ny institution tillhörande KTH inrättades i Gävle. Utskottet ansåg däremot att det var olyckligt att planerna på en omstrukturering av verksamheten vid SIB skapade oro bland den berörda personalen. För att möta risken av att kompetenta forskare lämnade SIB under utvärderingsfasen ansåg utskottet det vara angeläget att slå fast att en samhällsvetenskapligt inriktad forskning skulle bibehållas i en ny organisation. Bostadsutskottet ansåg vidare att mycket talade för att en avveckling av SIB borde ske först i samband med att ett definitivt beslut om byggforskningens fortsatta organisation kunde tas. Utskottet föreslog därför att SIB skulle avvecklas den 1 januari 1994. Detta skulle också ge bättre möjligheter att lösa personalfrågorna på ett godtagbart sätt. Uskottet ansåg avslutningsvis att vad som anförts om riktlinjerna för byggforskningen och fortsatta överväganden om densamma borde riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1992/93:401). 4 En KTH-institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning Regeringen gav den 25 mars 1993 i uppdrag åt BFR att träffa en överenskommelse med KTH om bygg- och fastighetsforskning i Gävle. BFR tillsatte en utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, och en styrgrupp med företrädare för BFR, KTH och SIB. KTH och BFR har den 20 september 1993 träffat överenskommelse om inrättande av en sådan institution med vida uppgifter. Institutionen kommer att byggas upp kring fem verksamhetsområden: bygg- och fastighetsekonom, inomhusklimat och ventilation, byggnadsanalys och boendekvalitet, materialteknik samt informationsteknologi för mark, byggnader och infrastruktur. Målet är att varje verksamhetsområde i ett uppbyggt skede skall företrädas av en professor under förutsättning att långsiktig finansiering kan erhållas. Organisatoriskt inordnas den nya institutionen under KTH:s delfakultet för arkitektur, lantmäteri och väg- och vattenbyggnad. Den nya institutionen kommer att utformas och från den 1 januari 1994 ledas på i princip samma sätt som övriga institutioner vid KTH. Institutionen finansieras genom ett årligt anslag från BFR på 15 miljoner kr, genom utbildnings- och forskningsuppdrag från KTH:s institutioner och delfakulteter samt genom utbildnings- och forskningsuppdrag i övrigt. Målet är att institutionen vid sin start den 1 januari 1994 skall ha en omslutning på 25 miljoner kr räknat på årsbasis. Efter uppbyggnadsskedet bör institutionen kunna nå en omslutning på 35 till 40 miljoner kr. 5 Utvärderingen av samhällsvetenskaplig forskning vid Statens institut för byggnadsforskning Regeringen gav den 1 april 1993 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) i uppdrag att utvärdera den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB. Utvärderingen, som genomförts av forskningsrådets huvudsekreterare, professorn Bo Särlvik, har överlämnats till regeringen den 1 oktober 1993. Under arbetet med utvärderingen har synpunkter på byggforskningens organisation inhämtats från BFR och från BFR:s utredningsman, professorn Carl-Olof Ternryd, vad avser planeringen för en KTH-insti_tu_tion för bygg- och fastighetsforskning i Gävle. Representanter för personalorganisationerna vid SIB har orienterats om förutsättningarna för och inriktningen av utvärderingen och beretts tillfälle att anföra synpunkter. Samråd har skett med företrädare för Uppsala universitet beträffande de allmänna dragen i förslagsdelen. Utvärderarens egen sammanfattning beträffande den vetenskapliga verksamheten omfattar tre slutsatser: (1) Den samhällsvetenskapliga forskningen vid SIB bör inte avvecklas utan att något annat kommer i dess ställe. Om så inte sker kommer det inte längre att i landet finnas någon mångvetenskaplig miljö med långsiktighet i verksamheten, där forskning om bostads- och byggområdet kan bedrivas. Med hänsyn till bostads- och byggsektorns betydelse för landets ekonomi, för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort behövs resurser för mångvetenskaplig forskning inom detta område. (2) Forskningen har i alltfor stor utsträckning fått drag av utredningsverksamhet och i alltför liten utsträckning varit inriktad på forskningsuppgifter av inomvetenskaplig relevans och betydelse. En inte obetydlig del av den forskning som bedrivits vid SIB uppvisar god vetenskaplig kvalitet, men i fortsättningen bör eftersträvas att en betydligt större del av den samhälllsvetenskapliga bostads- och byggforskningen når upp till denna nivå. (3) Om bostads- och byggforskningen skall fortsätta i en ny organisationsform - utvärderaren förordar en universitetsanknuten institution -, bör den vetenskapliga ledningen och planeringen av forskningen förstärkas. Vidare bör forskningens omfattning i stor utsträckning bestämmas av forskarnas förmåga att få projektbidrag från forskningsfinansierande organ, som fördelar forskningsmedel efter vetenskaplig kvalitetsprövning. I den mån utredningsuppgifter utförs, bör detta ske i form av uppdrag som är helt externfinansierade. Institutionen bör eftersträva att sådan verksamhet också bidrar till institutionens eget forskningsprogram eller förväntas ge ny kunskap av mer allmän betydelse inom forskningsområdet. Utvärderaren föreslår mot denna bakgrund att den samhällsvetenskapliga forskning som hittills bedrivits vid SIB, bör ersättas av en ny samhällsvetenskaplig universitetsinstitution för bostads- och byggforskning. Denna bör vara förlagd till Gävle men tillhöra Uppsala universitet och ingå i dess samhällsvetenskapliga fakultet. Vid denna institution bildas en mångvetenskaplig forskningsmiljö med stark vetenskaplig kompetens och huvudsaklig iniktning på inomvetenskapligt relevanta forskningsuppgifter som är av betydelse för bostads- och byggområdet. Även om institutionen främst bör bedriva forskning och forskarutbildning bör den kunna bidra till grundutbildningen. Samverkan med KTH-institutionen samt med de mindre och medelstora högskolorna - särskilt Högskolan i Gävle/Sandviken - är angelägen. Utvärderaren föreslår att institutionen bör byggas kring professurer i sex ämnesområden: företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi, statistik och statsvetenskap. Möjligheter till dubbel fakultets- och institutionsanknytning av professorerna i nationalekonomi och företagsekonomi till KTH resp. Uppsala universitet bör kunna övervägas. Utvärderaren anger två alternativa nivåer för verksamheten. I det större alternativet ingår totalt 27 forskartjänster på olika nivåer samt tolv doktorandtjänster. Kostnaden beräknas till ca 22,7 miljoner kr. I det mindre alternativet ingår 22 forskartjänster varvid kostnaden beräknas till ca 16,5 miljoner kr. Utredaren förutsätter att samtliga tjänster tillsätts efter samma principer som för motsvarande tjänster inom universitet och högskolor. Utvärderaren framhåller avslutningsvis att med den nya inriktning av bo_stads- och byggforskningen som han förordar kommer bidrag för bo_stads- och fastighetsforskning i större utsträckning än tidigare att sökas från forskningsråd och jämförbara forskningsfinansierande organ. HSFR bör därför tillföras ökade resurser avsedda för detta område. Medlen bör fördelas i nationell konkurrens och således kunna användas för att stödja forskning vid såväl institutionen i Gävle som vid andra institutioner. 6 Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i ny organisatorisk form Bostads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort. Beslut och investeringar om bostäder och byggande är till sin karaktär långsiktiga. Samhällsplanering i vid mening har långtgående konsekvenser för hushållning med naturresurser och miljö. Dessa frågor kräver en motsvarande långsiktighet i uppbyggnaden av kunskap och kompetens. Kvalitetskraven på den för dessa områden relevanta forskningen och utbildningen måste ställas högt. Endast en effektiv och konkurrensutsatt bostads- och byggforskning kan uthålligt möta de krav som ställs från företag, kommuner, samhällsplanerande myndigheter m fl. Den hittillsvarande bostads- och byggforskningen har genom SIB:s gestalt och organisation till en väsentlig del inte varit utsatt för den konkurrens i finansieringen och rekryteringen som erfarenhetsmässigt krävs för att uppnå en jämn, hög kvalitet i den vetenskapliga verksamheten. Utredaren framhåller att i en ny organisationsform bör det eftersträvas att en betydligt större del av den samhällsvetenskapligt inriktade bostadsforskningen når upp till den nivå som representerats av det bästa som gjorts inom detta område vid SIB, så att den når en god vetenskaplig kvalitet. Bostads- och byggforskningen är flervetenskaplig och gränsöverskridande vilket förutsätter samverkan mellan en rad discipliner med främst samhällsvetenskaplig och teknisk inriktning. En anknytning till universitetens och högskolornas forskning, forskarutbildning och grundutbildning ger goda möjligheter till kontakter med den kunskapsutveckling som äger rum inom skilda ämnesområden. Denna anknytning ger vidare flexibilitet i inriktningen av forskningen och möjlighet att successivt angripa nya eller ändrade frågeställningar. De senaste årtiondenas förändringar på bostads- och byggmarknaden understryker vikten av långsiktighet i forskningen parad med lyhördhet för och vilja till att med högt ställda kvalitetskrav bearbeta komplexa problem. Det avtal som slutits mellan BFR och KTH om inrättande av en institution i Gävle inom området bygg- och fastighetsforskning ger goda förutsättningar för företrädesvis teknisk och ekonomisk forskning av hög kvalitet. Företag inom bygg- och fastighetsområdet har visat ett betydande intresse för den nya institutionen. Den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen har delvis annorlunda förutsättningar. Forskning kring bostäder och byggnader, naturresursutnyttjande, samhällsplanering, den inre och yttre miljön m.fl. områden, faller väl in i den samhällsvetenskapliga forskningens teori och metod. Användare av denna kunskap och kompetens är emellertid snarare kommuner, samhällsplanerande myndigheter och bostadsföretag än de delar av näringslivet som har intresse av den tekniskt inriktade bygg- och fastighetsforskningen. Kravet på den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen att vara konkurrensutsatt bör ställas lika högt som för den tekniska, även om finansieringskällorna kommer att vara av annat slag. Den samhällsvetenskapliga forskningen på detta område bör, på ett helt annat sätt än hittills, delta i konkurrens om medel från forskningsråd och andra forskningsfinansiärer och därigenom vinna i kvalitet. Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet Utvärderingen av den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB utgör en god grund för uppbyggnaden av en ny institution för samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning, med väsentligt skärpta krav på det vetenskapliga innehållet och nivån i verksamheten. En nyligen genomförd undersökning visar på ett relativt omfattande samband mellan den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen i Gävle och forskning inom Uppsala universitet. Regeringen avser därför att ge Uppsala universitet i uppdrag att inleda arbetet med uppbyggnaden av en samhällsvetenskaplig institution för bo_stads- och byggforskning med placering i Gävle. Det ankommer på Uppsala universitet att inom de ramar och riktlinjer för den sektoriellt orienterade forskningsverksamheten, som regering och riksdag fastställer, ta ställning till den närmare utformningen av institutionens organisation. Ansvaret för kvalitetskontroll, ledning och planering av den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen i Gävle kommer att entydigt falla på den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Av bl.a. dessa skäl bör den detaljerade utformningen av den nya institutionen inte föreskrivas universitetet. En väl fungerande basorganisation för forskning och forskarubildning kräver en ämnesmässig bredd samtidigt som det är angeläget att starka forskningsområden profileras och prioriteras. Därigenom kommer möjligheterna att erhålla externa resurser för forskning att öka. Regeringen vill dock framhålla att verksamhetsinriktningen och rek_ryteringen av forskare bör främja tvär- eller mångvetenskaplig forskning med god förankring i olika discipliners metod och teori. Institutionen kommer att skilja sig från andra universitetsinstitutioner genom att den kommer att ha forskning och forskarutbildning som sina huvudsakliga uppgifter. Bland de relevanta problemområdena för den samhällsvetenskapligt inriktade bostads- och byggforskningen ingår forskning kring boendets och byggandets samhällsekonomiska och privatekonomiska förutsättningar och konsekvenser och därmed åtföljande resurshushållningsproblem, bostadpolitik, miljö, bostadssociala frågor inklusive jämställdhetsperspektiven, bebyggelsens utformning, utveckling och planering. Enligt regeringens uppfattning bör den nya institutionens storlek emellertid begränsas jämfört med utredarens förslag. Regeringen förordar en storlek på den nya institutionen motsvarande 20 miljoner kr. Regeringens förslag innebär att i Gävle kommer att finnas två institutioner inom bostads- bygg- och fastighetsområdet, knutna till Uppsala universitet resp. KTH. Det ingår i uppdraget att skapa bästa möjliga samarbetsformer mellan dessa institutioner som har fördelen av att vara samlokaliserade samtidigt som de kan utnyttja kompetens inom ett stort universitet och en stor teknisk högskola. Ytterligare en styrkepunkt är det samarbete med Högskolan i Gävle/Sandviken som har etablerats och som kan utvecklas. De två institutionerna i Gävle kommer att ha kompetens som i viss utsträckning är kompletterande, även om den huvudsakliga inriktningen åtskiljer dem, exempelvis i fråga om den ekonomiska forskningen. Tillkomsten av en institution knuten till Uppsala universitet bör således totalt sett innebära en förstärkning av den ekonomi_ska forskningen. Det ankommer på resp. universitet och högskola att genom avtal dra upp riktlinjerna för samarbetet. SIB har två mindre lokalavdelningar vid Lunds universitet resp Chalmers tekniska högskola. Utvärderaren har inte lämnat organisatoriska förslag beträffande dessa avdelningar. Däremot omfattas verksamheterna av utvärderingen. Regeringen avser att ta intiativ till överläggningar om möjligheterna att inlemma dessa verksamheter i resp. universitet och högskola. Givetvis kan innehavare av tjänster vid lokalavdelningarna också välja att söka tjänster vid den nya institutionen i Gävle. Uppbyggnaden av den samhällsvetenskapliga bostads- och byggforskningen i Gävle bör ske stegvis. Tjänsterna i basorganisationen inrättas av Uppsala universitet som bör disponera särskilda resurser för institutionen fr.o.m. budgetåret 1994/95. Efter en tvåårig uppbyggnadsperiod bör basfinansieringen uppgå till 20 miljoner kr. Regeringen kommer att i 1994 års budgetproposition föreslå medel för samhällsvetenskaplig bo_stads- och byggforskning under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartementet) anslaget Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning. Regeringen avser anslå 14 miljoner kr för budgetåret 1994/95 och 16 miljoner kr för budgetåret 1995/96. Dessa anslagsnivåer motsvarar den successiva uppbyggnad av verksamheten som regeringen idag bedömer som praktiskt väl avvägd att genomföra. Om det visar sig att det finns skäl att senare göra en annan bedömning, kommer regeringen att om_pröva dessa anslag så att uppbyggnaden kan ske snabbare. I enlighet med riksdagens beslut våren 1993 (prop. 1992/93:170 avsnitt 12, bet. 1992/93:BoU:23, rskr. 1992/93:401) skall SIB avvecklas den 1 januari 1994. Under kalenderåret 1994 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå som rör personal-, lokal- och övriga förvaltningskostnader under uppsägningstiden. Det går inte nu att beräkna dessa kostnader, varför de bör bestridas från ett särskilt anslag under budgetåren 1993/94 och 1994/95. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Projektfinansierad bostads- och byggforskning Regeringens förslag innebär att forskningen inom bostads- och byggområdet kommer att vara konkurrensutsatt i väsentligt högre grad än hittills. Forskarna kommer att i större utsträckning behöva finansiera projekt med medel som, efter kvalitetsprövning, beviljas av forskningsråd och andra forskningsfinansierande organ. Detta leder till ökade anspråk på framför allt HSFR. Rådet disponerar redan särskilda medel för byggforskning, innevarande år 4 miljoner kr. Dessa medel anvisas under tolfte huvudtiteln (Näringsdepartmentet), anslaget F 11. Byggforskning. Det är angeläget att öka andelen medel för bostads- och byggforskning som fördelas i nationell konkurrens och efter vetenskaplig kvalitetsprövning. Regeringen avser därför att i 1994 års budgetproposition föreslå att 4 miljoner kr överförs från tolfte huvudtiteln till åttonde huvudtiteln (Utbildningsdepartmentet). Utrednings- informations- och konsulttjänster Den utrednings- och informationsverksamhet som hittills bedrivits av anställda vid SIB bör fortsättningsvis ske med krav på full kostnadstäckning och så långt möjligt på kommersiell basis. I flera fall är verksamheten av konsultkaraktär och har hittills kunna konkurrera med annan konsultverksamhet på villkor som inte varit konkurrensneutrala. Den myndighet som får ansvaret för avvecklingen av SIB bör undersöka förutsättningarna och aktivt verka för stöd och ekonomiskt bistånd vid bildandet av ett eller flera företag för tjänsteproduktion som riktar sig till kommuner, bostads- och byggföretag, myndigheter med ansvar för samhällsplanering, miljö- och naturresursfrågor m.fl. Med hänsyn till att i Gävle finns såväl Statens lantmäteriverk som Centralnämnden för fastighetsdata kan marknaden för fristående konsultinsatser bedömas som god. I detta arbete förutsätts en nära samverkan med lokala arbetstagarorganisationer, trygghetsstiftelsen och länsarbetsnämnden i Gävle. Regeringen finner det angeläget att de forskare/utredare liksom övrig personal som inte kommer att ingå i den nya institutionen, genom denna samverkan får stöd vid övergång till annan verksamhet. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993 Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Ask ---------------------------------- Regeringen beslutar proposition 1993/94:82 om samhällsvetenskaplig bo_stads- och byggforskning.