Post 7079 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:125 ·
Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 125
Regeringens proposition
1993/94:125
Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. Prop.
1993/94:125
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Anne Wibble
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ytterligare utgifter m.m. på tilläggsbudget
till
statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår
till 664,2
miljoner kronor. Det största anslaget, 500 miljoner kronor, avser
medel till
Riksgäldskontoret för ökade kostnader för upplåning och
låneförvaltning. I
övrigt begärs bl.a. ytterligare 54 miljoner kronor till
kriminalvården.-
1
Innehållsförteckning
1 Inledning ...................................3
2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)....4
3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)....5
4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) ..6
5 Socialdepartementet (femte huvudtiteln) .... 7
6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)....10
7 Utbildningsdepartementet
(åttonde huvudtiteln).......................13
8 Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln)........................16
9 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)...17
10 Miljö- och naturresursdepartementet
(fjortonde huvudtiteln).....................19
11 Anslagsförteckning..........................21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 mars 1994 ..............................23
2
1 Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår
på
tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag
och anvisa nya anslag.
Riksdagens finansutskott har gjort en sammanställning över de anslag
som
riksdagen under hösten 1993 anvisat på tilläggsbudget till
statsbudgeten för
budgetåret 1993/94. De medel som anvisats på dessa anslag uppgår till
ca 2,3
miljarder kronor (bet. 1993/94:FiU6).
I prop. 1993/94:105 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa
anslag på
tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår till ett
sammanlagt
belopp på 631,6 miljoner kronor. Därefter har regeringen i Prop.
1993/94:140
Bygder och regioner i utveckling föreslagit att riksdagen anvisar 100
miljoner
kronor på tilläggsbudget till regionala utvecklingsinsatser. Vidare
har
regeringen i prop. 1993/94:148 Vårdnadsbidrag föreslagit att
riksdagen anvisar
9,1 miljoner kronor redan på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.
De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor
som vi anser
bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna proposition. De
förslag till
anslag på tilläggsbudget som läggs fram i det följande uppgår
sammanlagt till ca
664,2 miljoner kronor.
3
2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)
E Kriminalvården
E 2.Kriminalvården
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett
ramanslag på 3 394 485 000 kronor.
Under åren 1992 och 1993 har beläggningen ökat mycket kraftigt vid
kriminalvårdsanstalterna. Detta har lett till en besvärande brist på
främst
slutna anstaltsplatser. Samtidigt pågår en omfattande utbyggnad av
slutna
anstaltsplatser i enlighet med den planering som har redovisats i
1993 års
kompletteringsproposition (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:JuU38,
rskr.
1992/93:438). Med hänvisning till att ett stort antal av dessa
permanenta
platser kan tas i bruk först under budgetåret 1995/96, har
Kriminalvårds-
styrelsen i en skrivelse till regeringen i oktober 1993 anmält att
omkring 500
provisoriska platser skulle behöva inrättas under budgetåren 1993/94
och
1994/95. Regeringen har i 1994 års budgetproposition
(prop.1993/94:100 bil. 3)
beräknat medel för provisoriska åtgärder under budgetåret 1994/95.
Kriminalvårdsstyrelsen har i nämnda skrivelse angett att drygt 400
provisoriska
platser även behöver vara i bruk under vintern 1994, d.v.s. att ett
medelstillskott behövs för innevarande budgetår.
Regeringen delar styrelsens bedömning i fråga om behovet av dessa
platser under
budgetåret 1993/94. Styrelsen har beräknat driftskostnaderna för
platserna under
innevarande budgetår till omkring 80 miljoner kronor. Av detta belopp
kan 25,5
miljoner kronor täckas av medel för ökade hyreskostnader som har
ställts till
Kriminalvårdsstyrelsens disposition från sjunde huvudtitelns
reservationsanslag.
Vissa investeringar m.m. Mot bakgrund härav behöver ytterligare 54
500 000
kronor tillföras kriminalvården under budgetåret 1993/94.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Kriminalvården på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94
anvisar ett ramanslag på 54 500 000 kr.
4
3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)
F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.
F 1.Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiskaområdet
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett
reservationsanslag på 2 511 000 kronor.
Den snabba utvecklingen på nedrustningsområdet har medfört ett ökat
behov av
expertstudier, utredningar, seminarier m.m. på detta område. Som
exempel kan
nämnas att det vid begäran av medel för innevarande budgetår inte var
förutsett
att förhandlingar om ett fullständigt provstoppsavtal om kärnvapen
skulle komma
till stånd inom mindre än ett år. Kontroll av användningen av kemiska
vapen är
ett annat ämne som blivit allt viktigare. Allt detta har medfört att
det behövs
ytterligare medel för stödjande av angelägna ändamål och ett belopp
på 1 000 000
kronor bör ställas till regeringens förfogande redan under
innevarande budgetår.
För att inte ytterligare öka budgetunderskottet kommer regeringen att
avstå från
att förbruka ett motsvarande belopp på anslaget Övrig information om
Sverige i
utlandet.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 000 kr.
5
4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)
H Befolkningsskydd och räddningstjänst
H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delenav
totalförsvaret
m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett
obetecknat anslag på 77 790 000 kronor (prop. 1992/93:100 bil.5, bet.
1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333).
Regeringen har i prop. 1993/94:105 lämnat en redovisning över
användningen inom
den civila delen av totalförsvaret av de inkomster som uppstått genom
utförsäljning av beredskapslagrad olja. Av inkomsterna, som för detta
ändamål
engångsvis totalt uppgår till 79 miljoner kronor, avses 2 980 000
kronor
disponeras som stöd till frivilligorganisationer inom den civila
delen av
totalförsvaret. Beloppet ingår med 1 987 000 kronor och 993 000
kronor i
funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst resp. Arbetskraft i
den
sammanställnings som redovisas i prop. 1993/94:105 s. 9.
För att detta skall kunna möjliggöras måste anslaget tillföras 2 980
000
kronor. Den ytterligare medelsanvisningen påverkar nivån på den
ekonomiska
planeringsramen för totalförsvarets civila del. Denna beräknas
således till 2
119 398 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till de
tekniska
justeringar som regeringen beslutade om i samband med att
regleringsbreven
fastställdes.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av
totalför-
svaret m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94
anvisar ett anslag på 2 980 000 kr.,
2. fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska
plane-ringsramen
för totalförsvarets civila del för budgetåret 1993/94 till 2 119 398
000 kr.
6
5 Socialdepartementet (femte huvudtiteln)
[1] Genomförandekostnader för kontoinsättning av
socialförsäkringsförmåner
I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Ersättning till
postverket
m.m. uppförts ett förslagsanslag på 231 163 000 kronor. Vidare har
till
Riksförsäkringsverket uppförts ett ramanslag på 627 806 000 kronor.
I årets budgetproposition har regeringen, för att minska kostnaderna
vid
utbetalning av socialförsäkringsförmåner, föreslagit övergång till
generell
kontoinsättning (prop. 1993/94:100 bil.6 s.72). För budgetåret
1994/95 har
besparingen beräknats till 60 miljoner kronor. För att de nya utbe-
talningsreglerna skall kunna tillämpas från den 1 juli 1994 behövs
redan under
innevarande budgetår i enlighet med vad regeringen aviserat i
budgetpropositionen medel för genomförandekostnader. Medelsbehovet
avser främst
information och beräknas till 3,5 miljoner kronor. Av beloppet avser
1,5
miljoner kronor portokostnader.
Under femte huvudtitelns anslag C 10. Ersättning till postverket
m.m. och G 1.
Riksförsäkringsverket bör således nu på tilläggsbudget för
innevarande budgetår
1,5 respektive 2 miljoner kronor anvisas.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten
för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 2 000 000 kr,
2. till Ersättning till postverket m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.
[2] Finansieringsbidrag vid ungdomspraktik
I statsbudgeten för innevarande budgetår har till Allmänna
försäkringskassor
uppförts ett ramanslag på 4 121 817 000 kronor.
De arbetsgivare som efter den 1 januari 1994 upplåter en plats för
ungdomspraktik hos sig skall, med vissa undantag, betala ett bidrag
som
delfinansiering av åtgärden, ett s.k. finansieringsbidrag (se prop.
1993/94:66,
bet.1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102). Finansieringsbidraget skall
under de första
sex månaderna av en praktikperiod vara 1 000 kronor per månad.
Anvisningstiden
för en praktikant kan förlängas med ytterligare sex månader. Om detta
sker hos
samme anordnare skall finansieringsbidraget vara 3 000 kronor per
månad.
Enligt gällande bestämmelser i förordningen (1992:330) om
ungdomspraktikanter
skall Riksförsäkringsverket ta till vara statens rätt avseende
betalningen av
finansieringsbidraget. För att uppnå fördelarna av en hantering på
lokal nivå
föreslår regeringen att denna uppgift som nu ligger hos
Riksförsäkringsverket i
stället skall ligga hos den allmänna försäkringskassan hos vilken
ungdomspraktikanten är inskriven. En sådan ordning måste regleras i
lag.
Förslaget bör genomföras som en ändring i lagen (1992:322) om
ungdoms-
praktikanter. Inom Arbetsmarknadsdepartementet har utarbetats ett
förslag till
sådan lagändring. Förslaget faller inom lagrådets granskningsområde,
men det är
av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Någon
lagrådsremiss har därför inte skett.
Arbetsmarknadsverket beräknar att det under ett år finns ca 200 000
ärenden med
finansieringsbidrag att hantera. Riksförsäkringsverket beräknar att
kostnaden
för administrationen av finansieringsbidraget kommer att uppgå till
ungefär 114
kronor per ärende. Mot denna bakgrund beräknar regeringen att
medelsbehovet för
administrationen av finansieringsbidragen kommer att uppgå till 11,5
miljoner
kronor under innevarande budgetår. Detta belopp behöver anvisas på
tilläggsbudget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:322)
om
ungdomspraktikanter,
2. till Allmänna försäkringskassor på tilläggsbudget till
statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr.
Lagtext
Förslag till
lag om ändring i lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:322) om
ungdomspraktikanter skall
införas en ny paragraf, 3 , av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den allmänna
försäkringskassan hos
vilken
ungdomspraktikanten är
inskriven skall ta till
vara statens rätt med
avseende på betalningen
av finansieringsbidraget
utom vad gäller frågor om
eftergift av
betalningsskyldighet. Är
prakti- kanten inte
inskriven hos en allmän
försäkringskassa, skall
uppgiften fullgöras av
Stockholms läns allmänna
försäkringskassa. Den
Nuvarande lydelse behöriga försäkringskassan
får uppdra åt en annan
försäkrings- kassa att
fullgöra uppgiften.
Försäkringskassan skall
under- rätta den
länsarbetsnämnd som har
anvisat
ungdomspraktikanten om
en anordnare inte har
betalat finans-
Föreslagen lydelse
ieringsbidraget inom
begärd tid.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
7
6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)
[1]D Riksgäldskontoret och kostnader för
statsskuldens förvaltning
D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett
förslagsanslag på 523 180 000 kronor. Över detta anslag redovisas
andra
kostnader för upplåning och låneförvaltning än finansiella utgifter
och
Riksgäldskontorets egna förvaltningskostnader. Anslaget belastas
huvudsakligen
med kostnader för inköp av externa tjänster för upplåning och
låneförvaltning.
Utfallet på anslaget är beroende av dels det totala lånebehovet, dels
på vilka
marknader Riksgäldskontoret väljer att låna på. Upplåning på penning-
och
obligationsmarknaden är behäftad med låga provisionskostnader medan
upplåning på
hushållsmarknaden är behäftad med höga provisionskostnader. Vid
upplåning på
valutamarknaden varierar provisionskostnaderna betydligt.
Belastningen på anslaget har ökat betydligt de senaste åren. Detta
har sin
orsak främst i den stora valutaupplåningen. Anslagsbelastningen
kommer att öka
ytterligare på grund av ändrad upplåningsstrategi vad avser
valutaupplåningen
från Riksgäldskontorets sida. De lån som kontoret tog upp för
Riksbankens
räkning under hösten 1992 bestod till stor del av bankkrediter. Denna
typ av lån
har låga provisionskostnader men är förhållandevis dyra räntemässigt.
Ränte-
kostnaden uppgick till ca LIBOR plus 0,2%. Riksgäldskontoret
emitterar nu i
stället obligationslån på mindre marknader till lägre totala
kostnader, men med
höga provisionskostnader. Räntekostnaderna för dessa lån uppgår i
gynnsamma fall
till LIBOR minus 0,2 - 0,3%. Vidare har de förhandlingar som
Riksgäldskontoret
fört med bankerna angående ersättning för att bankerna administrerar
alle-
manssparandet resulterat i högre provisionssatser.
Den ökade valutaupplåningen, omsvängningen av lånestrategi och de
högre
provisionskostnaderna för allemanssparandet innebär att anslaget
under
budgetåret 1993/94 kommer att överskridas med drygt 500 miljoner
kronor. De
högre provisionskostnaderna för allemanssparandet utgör dock en
mindre del av
överskridandet.
Regeringens överväganden
Kostnaderna för upplåning och låneförvaltning har ökat kraftigt under
budgetåret
1993/94. Detta beror främst på den ökade valutaupplåningen och på en
förändrad
upplåningsstrategi. Den förändrade lånestrategin medför ökad
belastning på detta
anslag men leder till minskade kostnader totalt för statsskulden.
Målet för
statsskuldspolitiken är att, inom ramen för de restriktioner som
penningpolitiken ställer, minimera kostnaderna för statsskulden. Det
finns
därför enligt regeringens uppfattning inget att erinra mot
omläggningen av upp-
låningsstrategi och de därav följande konsekvenserna för fördelning
av
anslagsbelastningen.
Även om anslaget är anvisat förslagsvis av riksdagen bör, med hänsyn
till att
merbelastningen beräknas uppgå till nära nog det budgeterade
anslagets storlek,
ytterligare anslagsmedel anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten
för
innevarande budgetår.
I årets budgetproposition har regeringen föreslagit att anslaget för
budgetåret
1994/95 förs upp med 586 030 000 kronor (prop. 1993/94:100 bil. 8
punkten C 2).
Mot den bakgrund vi här redovisar framstår även anslagsberäkningen
för nästa
budgetår som alltför låg. För att få en bättre överrensstämmelse
mellan
statsbudgeten och det beräknade utfallet bör anslaget för 1994/95
räknas upp med
samma belopp som nu föreslås anvisas på tilläggsbudget innevarande
år.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och
låneförvaltning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 500 000 000 kr,
2. under sjunde huvudtitelns förslagsanslag Riksgäldskontoret:
Kostnader för
upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
belopp som är
500 000 000 kr högre än vad som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil.
8.
[2]Höjning av garantiramen för nordiska
projektinvesteringslån
Nordiska investeringsbankens (NIB) projekt-investeringslån
etablerades genom ett
beslut av Nordiska ministerrådet 1982. Ministerrådet angav att
låneordningens
primära målsättning skulle vara att stödja nordisk projektexport.
Lånen ges på
kommersiella villkor till länder i Öst- och Centraleuropa samt
u-länder med
tillfredsställande kreditvärdighet. Samfinansiering sker ofta med
Världsbanken
eller med de regionala utvecklingsbankerna.
Särskilda garantier från NIB:s medlemsländer täcker 90% av
kreditrisken. De
betalningsförseningar som hittills har drabbat låneordningen har
varit mycket
begränsade. Något ianspråkstagande av medlemsländernas garantier har
inte varit
aktuellt.
Ministerrådet beslutade 1990 att höja låneramen till 1 000 miljoner
särskilda
dragningsrätter (SDR) motsvarande omkring 11,2 miljarder kronor
enligt aktuella
växelkurser. Sveriges garantiåtagande kom därmed att uppgå till drygt
347
miljoner SDR eller cirka 3,9 miljarder kronor. Låneramen förväntas
bli fullt
utnyttjad under 1994.
På Nordiska rådets 44:e session antogs efter förslag från Nordiska
ministerrådet en rekommendation om en höjning av ramen till 2 000
miljoner ECU
motsvarande cirka 18 miljarder kronor.
De nordiska finansministrarna kommer inom kort att fatta ett
slutligt beslut
med förbehåll för nationella parlamentsbeslut om höjning av
beloppsramen. Detta
beslut innebär att ramen höjs från 1226 miljoner ECU till 2000
miljoner ECU samt
att nödvändiga ändringar i NIB:s stadgar vidtas.
Enligt beslut av Nordiska ministerrådet den 14 maj 1992 övergick
Nordiska
investeringsbanken den 1 mars 1993 till ECU som räkenskapsvaluta.
Föreliggande
förslag till ministerråds beslut innebär att även projekt investering
låneordningens räkenskaper skall föras i ECU.
Efter höjningen skulle Sveriges garantiansvar i enlighet med den
nordiska
fördelningsnyckeln komma att uppgå till 694 551 000 ECU, vilket
motsvarar
omkring 6,3 miljarder kronor.
Regeringens överväganden
Projektinvesteringslånen har visat sig vara ett värdefullt instrument
i Nordiska
investeringsbankens verksamhet. Efterfrågan på lån kan väntas öka
under de
närmaste åren vad gäller såväl länder i Asien som i Latinamerika.
Risken att
medlemsländernas garantiförpliktelser behöver tas i anspråk måste
bedömas som
liten. I anslutning till den av de nordiska finansministrarna
initierade höjning
av låneramen för projekt-investeringslån föreslår vi att Sveriges
garantiåtagande ökas från 426 318 000 ECU, motsvarande 347 765 000
SDR, till 694
551 000 ECU.
Förslag till riksdagen
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att Sveriges garantiförbindelse till Nordiska
investeringsbankens
projektinvesteringslån ökas till 694 551 000 ECU.
10
7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)
A Utbildningsdepartementet m.m.
[1] A 1. Utbildningsdepartementet
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört två ra-
manslag, A 1. Utbildningsdepartementet på 46 876 000 kronor och A 2.
Utredningar
m.m. på 18 284 000 kronor.
Regeringen kan konstatera att väsentliga strukturella skäl
nödvändiggör en
förstärkning av anslaget.
Betydande kostnadsökningar har skett inom Utbildningsdepartementet
vilket har
främst tre orsaker. För det första den ökade internationaliseringen,
för det
andra ökade informationsinsatser och, för det tredje den förändrade
myndig-
hetsstrukturen på Utbildningsdepartementets område.
Utbildningsdepartementets
anslag har under flera år visat sig vara alltför lågt budgeterat,
vilket
temporärt har kunnat lösas genom tilläggsbudget eller att regeringen
medgivit
finansierade omdispositioner och överskridande av anslag.
De senaste årens samarbete med EG/EU visar att kraven på Sverige att
samverka
med internationella aktörer, framför allt europeiska, ökar. Vårt
lands
möjligheter att dra nytta av våra nuvarande avgifter till EG/EU,
liksom våra
möjligheter att göra det som framtida medlemmar beror inom
utbildnings- och
forskningsområdet i hög grad på vårt deltagande i de olika
EG-programmen.
Sveriges representation i styrgrupper och våra förberedelser för
deltagandet där
är därför mycket betydelsefullt. Det kräver medverkan genom ett
kvalificerat
deltagande. Behovet av ökade resurser accentueras av att
departementets ansvar
för samordning av forskningspolitiken är särskilt krävande vid
internationell
samverkan.
Intensiteten i reformarbetet har varit hög inom departementets
område. Avregle-
ringen av skolan har fortsatt, valfriheten har ökats, nya läroplaner
har
arbetats fram och kursplanearbetet pågår. En mycket omfattande
förändring av
universitets och högskolors relation till statsmakten har genomförts
genom en ny
högskolelag och ett nytt system av resurstilldelning. För närvarande
pågår inom
Utbildningsdepartementet ett betydande arbete avseende den framtida
kompetensförsörjningen i vid mening avseende både grundutbildning på
postgymnasial nivå och det kontinuerliga lärandet inom ramen för en
anställning
eller på egen hand. Genomgående har förändringsarbetet bedrivits i
former som
inkluderar både institutioner och organisationer i syfte att inleda
och
uppehålla en bred debatt i frågorna. Allt detta har ställt ökade krav
på framför
allt informationsinsatser från departementets sida.
Avskaffandet av de båda centrala ämbetsverken Universitet- och
högskoleämbetet
(UHÄ) och Skolöverstyrelsen (SÖ), vilket ingick som nödvändiga led i
förändringen av ansvarsfördelningen mellan å ena sidan statsmakterna
och å andra
sidan lärosätenas respektive kommuner har fått större konsekvenser
för
departementets arbete än vad som förutsetts. Detta gäller i
förhållande till
såväl de två ovan nämnda områdena internationellt samarbete och
information som
i fråga om utrednings- och planeringsarbete.
De tidigare centrala förvaltningsmyndigheterna gjorde betydande
informations-
insatser och spelade en ofta avgörande roll för implementeringen av
reformer.
Med den nya myndighetsstrukturen är den rollen mera delad mellan
departementet
och myndigheterna. Tydligast är detta på den högre utbildningens och
forskningens område där numera varje universitet och högskola likaväl
som
forskningsråden lyder direkt under regeringen utan någon sådan
mellaninstans som
UHÄ utgjorde. I ett aktivt förändringsskede är det dessutom naturligt
att
informationsansvaret i högre grad än eljest ligger på regeringsnivå.
Ökade direktkontakter mellan departement och myndigheter - också det
en följd
av att universitet och högskolor numera lyder direkt under regeringen
- har ökat
arbetsbördan. Administrerandet av kraftiga volymökningar på vissa
utbildningssektorer och en utvidgad verksamhet påkallad av
arbetsmarknads-
politiska krav har haft samma effekt.
Sammantaget räknar regeringen med ett ökat medelsbehov under
innevarande
budgetår på 20 miljoner kronor.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Utbildningsdepartementet på tilläggsbudget till statsbudgeten
för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr.
C Folkbildning
[2] C 3.Bidrag till kontakttolkutbildning
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett
reservationsanslag på 7 974 000 kronor. Den ingående reservationen
under
anslaget uppgick till 396 083 kronor.
Från anslaget betalas kostnader för kontakttolkutbildning,
anordnarens kostnad
för deltagarnas resor och inackordering samt stipendier till
deltagare.
Utbildning anordnas inom huvudområdena socialtolkning,
sjukvårdstolkning,
arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning.
Styrelsen för Tolk- och översättarinstitutet har ansökt om ett extra
bidrag på
750 000 kronor för innevarande budgetår för att kunna tillgodose
kommande
tolkbehov för den bosniska flyktinggruppen.
Regeringen anser att det är angeläget att denna utbildning kommer
till stånd
snarast och att beloppet anvisas på tilläggsbudget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Bidrag till kontakttolkutbildning på tilläggsbudget till
statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 750 000 kr.
13
8 Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln)
D Regional utveckling
D 12 Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
På tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 fanns
uppfört
ett reservationsanslag till Särskilda regionalpolitiska insatser i
delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland på 158,6 miljoner kronor.
Regeringens rätt
att disponera detta anslag upphörde enligt gällande regler vid
utgången av
budgetåret 1992/93. Vid den tidpunkten fanns ca 122,3 miljonor kronor
oförbrukade på anslaget.
De oförbrukade medlen var avsedda att täcka kostnader för
utvecklingsinsatser,
bl.a. lokaliseringsbidrag till företag i Ludvika kommun. Vissa beslut
om
lokaliseringsbidrag till företagens investeringar har fattats före
utgången av
budgetåret 1992/93. Genom att företagens investeringar inte varit
slutförda har
emellertid utbetalningarna inte kunnat ske inom den tid under vilken
anslaget
får utnyttjas. Det är emellertid angeläget att medel för
ifrågavarande ändamål
kan betalas ut när förutsättningarna enligt reglerna för
bidragsgivningen är
uppfyllda. Det nu förutsebara behovet av utbetalningar beräknas uppgå
till 37
852 000 kronor. Detta belopp bör anvisas på tilläggsbudget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Lokaliseringsbidrag m.m. i Ludvika kommun på tilläggsbudget
till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag
på
37 852 000 kr.
16
9 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)
A Näringsdepartementet m.m.
[1] A 4. Avgifter till vissa internationella organisationer
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts
upp ett
ramanslag på 4 638 000 kronor.
Från anslaget betalas avgifter till vissa internationella
organisationer.
Samtliga avgifter debiteras Sverige i utländska valutor.
Förändringen av kronkursen samt vissa avgiftshöjningar som inte
kunnat
förutses, bl.a. till Organisationen för intellektuell äganderätt
(WIPO), har
medfört att kostnaderna under innevarande budgetår beräknas överstiga
anvisat
anslag med 500 000 kronor. Detta belopp behöver anvisas på
tilläggsbudget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Avgifter till vissa internationella organisationer på
tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 500 000
kr.
F Teknisk forskning och utveckling
[2] F 11. Byggforskning
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål
uppfört ett
reservationsanslag på 174 000 000 kronor. Från anslaget betalas
bidrag till
forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom markanvändnings-,
byggnads-,
anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen
(1990:818)
om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd
för bygg-
nadsforskning (BFR). Anslaget, som är uppfört för första gången,
innebär en
förenkling av tidigare använd medelstilldelning.
Sedan början av 1980-talet och t.o.m. budgetåret 1992/93 har BFR:s
verksamhet
avseende byggforskning och experimentbyggande styrts genom medgivna
beslutsramar
i förening med medelstilldelning på anslag. Beslutsramarna har angett
de årliga
ramar inom vilka BFR har fått fatta beslut. Anslagen har beräknats
med utgångs-
punkt i hur mycket BFR beräknats behöva betala ut per år.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillämpas en annan teknik på så sätt att
BFR anvisas
ett reservationsanslag för byggforskning inkl. experimentbyggande.
Eftersom BFR
under tidigare budgetår har medgivits rätt att göra åtaganden som
överstiger
erhållna anslag har BFR en åtagandeskuld
som kommer att behöva infrias under kommande år. BFR beräknar för
närvarande
denna skuld till ca 60 miljoner kronor.
I vilken takt skulden kommer att behöva infrias har inte varit
klarlagt.
Vid en analys av BFR:s situation har nu framkommit att BFR har behov
av att
under budgetåret 1993/94 tillföras ytterligare medel för att infria
gjorda
åtaganden. Regeringen beräknar detta behov till 22 miljoner kronor.
BFR:s
ledning gör bedömningen att BFR:s åtagandeskuld därefter skall kunna
hanteras
inom ramen för kommande års anslag till byggforskning. Möjlighet ges
därmed att
fullfölja arbetet med att utveckla samverkan av forskningsprojekt med
bygg- och
fastighetssektorn. Regeringen delar denna bedömning.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Byggforskning på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 22 000 000 kr.
17
10 Miljö- och naturresursdepartementet
(fjortonde huvudtiteln)
A Miljö- och naturresursdepartementet m.m.
[1] A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts
upp ett
reservationsanslag på 27 643 000 kronor. I prop. 1993/94:105 har
regeringen
föreslagit att ytterligare 10 200 000 kronor anvisas på
tilläggsbudget.
För nytillkommande utredningsinsatser bl.a. vad avser Delegationen
(M 1994:1)
för miljöinriktad regional planering i Skåne behövs emellertid
ytterligare
medel. Anslaget bör därför för innevarande budgetår tillföras 625 000
kronor
utöver vad som anvisats tidigare. Detta kan finansieras genom att
motsvarande
belopp under fjortonde huvudtitelns anslag B 4. Miljöforskning förs
bort som en
besparing.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budget-
året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 625 000 kr.
D Fastighetsdataverksamheten
[2] D 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata
I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett ramanslag
på 103 012
000 kronor. Anslaget skall främst finansiera fastighetsdatareformen
och driften
av fastighetsdatasystemet. Av nämndens förenklade
anslagsframställning för
budgetåret 1994/95 framgår bl.a. att arbetet med att komplettera
fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter har inletts. Nämnden
räknar med
att finansieringen av detta arbete under budgetåret 1993/94 skall
kunna klaras
genom omprioriteringar och besparingar inom den ordinarie
verksamhetens ram. En
förutsättning är dock att anslaget innevarande budgetår tillförs
medel
motsvarande under budgetåret 1992/93 för detta ändamål ej förbrukade
medel under
förslagsanslaget Centralnämnden för fastighetsdata, dvs. 9 miljoner
kronor.
Enligt gällande planering slutförs en första etapp omfattande landets
småhus
under hösten 1995 för att kunna användas som underlag för taxeringen
av småhus
år 1996.
Regeringen anser att det är angeläget att arbetet med
kompletteringen av
fastighetsdatasystemet kan bedrivas enligt nämndens intentioner. De
medel som
behövs för detta ändamål bör anvisas på tilläggsbudget.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag
på 9 000 000 kr.
19
11 Förteckning över anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 som begärs i
denna proposition
II. Justitiedepartementet
E 2 Kriminalvården, ramanslag 54 500 000
III.Utrikesdepartementet
F 1 Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området, reservationsanslag1 000 000
IV. Försvarsdepartementet
H 5 Frivilliga försvarsorganisationer inom
den civila delen av totalförsvaret, m.m. 2 980 000
V. Socialdepartementet
C 10Ersättning till postverket, m.m., förslagsanslag1 500 000
G 1 Riksförsäkringverket, ramanslag 2 000 000
G 2 Allmänna försäkringskassor, ramanslag11 500 000
VII. Finansdepartementet
D 2 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning, förslagsanslag500 000 000
VIII.Utbildningsdepartementet
A 1 Utbildningsdepartementet, ramanslag20 000 000
C 3 Bidrag till kontakttolkutbildningen,
reservationsanslag 750 000
X. Arbetsmarknadsdepartementet
D 12Utbetalning av lokaliseringsbidrag m.m.,
i Ludvika kommun, reservationsanslag37 852 000
XII.Näringsdepartementet
A 4 Avgifter till vissa internationella
organisationer, ramanslag 500 000
F 11Byggforskning, reservationsanslag 22 000 000
XIV.Miljö- och naturresursdepartementet
A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag 625 000
D 1 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för
fastighetsdata, ramanslag 9 000 000
Summa 664 207 000
21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Din-
kelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, P.
Westerberg
Föredragande: statsråden Wibble, Hellsvik, af Ugglas, Björck,
Könberg,
Lundgren, Unckel, Hörnlund, P. Westerberg, Johansson
Regeringen beslutar proposition 1993/94:125 om Förslag om ytterligare
anslag på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.
22