Post 7058 av 7212 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:148 ·
Vårdnadsbidrag
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 148
Prop.
1993/94:148Regeringens proposition
1993/94:148
Vårdnadsbidrag
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 februari 1994
Carl Bildt
Bengt Westerberg
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om vårdnadsbidrag. Enligt lagförslaget skall
vårdnadsbidrag lämnas med 2 000 kronor per månad för barn i åldrarna ett till
tre år som inte har plats i den offentligt finansierade barnomsorgen. För barn
som har sådan plats inom offentligt finansierad barnomsorg som avser högst 15
timmar per vecka föreslås vårdnadsbidraget utgöra 1 350 kronor per barn och
månad och för barn som har plats inom barnomsorgen mer än 15 timmar men högst 30
timmar, 700 kronor per månad. För barn som har plats inom offentlig barnomsorg
mer än 30 timmar per vecka utges inget vårdnadsbidrag.
Vidare föreslås att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs till
tre år från barnets födelse, vilket föranleder ändringar i lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Därutöver föreslås ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring som inne-
bär att de 90 dagar som föräldrapenning endast kan utges enligt garantinivån tas
bort. Vissa övergångsbestämmelser föreslås i samband därmed.
Vårdnadsbidraget föreslås skattepliktigt som intäkt av tjänst. Förslaget om
ett skattepliktigt vårdnadsbidrag är kombinerat med förslag om en avdragsrätt
för vissa barnomsorgskostnader. I propositionen föreslås därför också ändringar
inom skattelagstiftningen.
I propositionen föreslås även vissa andra lagändringar till följd av
vårdnadsbidraget.
1
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut..................4
2 Lagtext......................................5
2.1 Förslag till lag om vårdnadsbidrag......5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.......................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn, m.m.12
2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)............................13
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 16
2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)18
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.21
2.8 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)22
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag..........................24
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,...................25
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpension26
3 Ärendet och dess beredning..................28
4 Bakgrund....................................29
5 Vårdnadsbidrag..............................31
6 Beskattning av vårdnadsbidraget m.m.........35
7 Avdrag för vissa barnomsorgskostnader.......36
8 Föräldraförsäkringen........................40
9 Rätt till ledighet för vård av barn.........42
10 Vissa ersättningar och avgifter som inte påverkas av
vårdnadsbidraget............................43
11 Vissa andra bidrag m.m. som påverkas av vårdnadsbidraget45
12 Anslagsfrågor...............................48
13 Författningskommentar.......................49
13.1 Förslaget till lag om vårdnadsbidrag...49
13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring...................55
13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m.m.,..56
13.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).............................56
13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta57
13.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)57
13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter.58
13.8 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620).............................58
13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag..........................59
13.10Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag....................59
13.11Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till
folkpension............................59
Bilaga 1Förteckning över organisationer och myndigheter
som inbjudits till hearing om arbtsgruppens förslag
till vårdnadsbidrag m.m................60
Bilaga 2Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing
om arbetsgruppens förslag till vårdnadsbidrag m.m.61
Bilaga 3Lagrådsremissens lagförslag............69
Bilaga 4Lagrådets yttrande.....................89
Bilaga 5Ekonomiska konsekvenser................95
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1993103
2
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1.antar regeringens förslag till lag om vårdnadsbidrag,
2.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
3.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,
4.antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskatte--
lagen (1928:370),
5.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
6.antar regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
7.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter,
8.antar regeringens förlag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620),
9.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag,
10.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag,
11.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:392)
om hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpension,
12.till Vårdnadsbidrag för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 3 700 000 000 kr,
13.till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 000
000 kr,
14.till Ersättning till Postverket m.m på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 1 100 000 kr,
15.under femte huvudtitelns ramanslag Riksförsäkringsverket för budgetåret
1994/95 anvisar 16 300 000 kr utöver vad som föreslagits i prop.
1993/94:100 bil 6,
16.under femte huvudtitelns ramanslag Allmänna försäkringskassor för budetåret
1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad som föreslagits i prop.
1993/94:100 bil 6,
17.under femte huvudtitelns förslagsanslag Ersättning till Posten AB m.m. för
budgetåret 1994/95 anvisar 6 900 000 kr utöver vad som föreslagits i prop.
1993/94:100 bil 6,
18.under sjunde huvudtitelns ramanslag Riksskatteverket för budgetåret 1994/95
anvisar 1 500 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil 8.
4
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om vårdnadsbidrag
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Vårdnadsbidrag skall lämnas som bidrag till vård av barn enligt
bestämmelserna i denna lag.
2 § Frågor om vårdnadsbidrag handläggs av Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.
Barn som vårdnadsbidrag utges för
3 § Vårdnadsbidrag lämnas för barn som är svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också för ett i Sverige bosatt barn, som inte är
svensk medborgare, om barnet eller någon av föräldrarna vistas i Sverige sedan
minst sex månader tillbaka.
Vad som sägs i första stycket om krav på föregående vistelse här i landet
gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.
4 § Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här
1. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader,
2. under den tid som barnet följer med en förälder som arbetar i ett annat
land för en svensk statlig arbetsgivares räkning,
3. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år, i de fall barnet
följer med en förälder som är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett svenskt
trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk
ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Bidragets storlek m.m.
5 § Fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per månad. Om barnet har plats inom
kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av en kommun, är
vårdnadsbidraget 1 350 kronor per månad om platsen avser högst 15 timmar per
vecka och 700 kronor per månad om platsen avser 16 - 30 timmar per vecka. Om
platsen avser mer än 30 timmar per vecka utges inget vårdnadsbidrag.
5
6 § Vårdnadsbidrag utges inte för tid
1. då dagersättning enligt 17 § lagen (1994:000) om mottagande av asylsökande
m.fl.1 lämnas för barnet, eller
2. då barnet vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
7 § Vårdnadsbidrag utges från och med månaden efter den då barnet fyllt ett år
och till och med den månad då barnet fyller tre år.
Om vårdnadsbidrag på grund av andra ändrade förhållanden än som avses i första
stycket skall börja utges, upphöra eller ändras, skall detta ske från och med
månaden efter den då förhållandena ändrades. Om de ändrade förhållandena gäller
från och med den 1 i månaden, skall de dock beaktas redan från och med samma
månad.
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
8 § Rätten att uppbära vårdnadsbidrag för ett barn har den som uppbär det
allmänna barnbidraget enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
Beslut m.m.
9 § Ärenden om vårdnadsbidrag prövas av den allmänna försäkringskassa som den
bidragsberättigade är inskriven hos eller skulle ha varit inskriven om
åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring varit
uppfyllt.
10 § Vårdnadsbidrag lämnas och höjning av sådant bidrag sker efter anmälan av
den som enligt 8 § har rätt att uppbära bidraget. Anmälan skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 9 § och innehålla
1. uppgift om huruvida barnet har plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §
och, i så fall, om det antal timmar per vecka som platsen avser samt
2. andra uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till bidrag.
Anmälan skall också innefatta en på heder och samvete avgiven försäkran att de
lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den
månad då anmälan gjordes.
11 § Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett vårdnadsbidrag kan
försäkringskassan besluta att bidraget inte skall betalas ut eller betalas ut
med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.
12 § Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att göra en anmälan till
försäkringskassan
1. om barnet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka barnets plats inom sådan barnomsorg avser har
utökas så att rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget påverkas och
1 I prop. 1993/94:94 föreslås att en ny lag om mottagande av asylsökande m.fl.
träder i kraft den 1 juli 1994. Den nu gällande lagen (1988:153) om bistånd åt
asylsökande m.fl. föreslås samtidigt upphävd. 17 § i lagförslaget motsvarar 9 §
i den nu gällande lagen.
3. om andra ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till eller
storleken av vårdnadsbidraget.
Anmälan enligt första stycket skall göras så snart den bidragsberättigade får
veta hur förhållandena kommer att ändras.
Utbetalning av vårdnadsbidrag m.m.
13 § Vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis.
14 § Om det finns synnerliga skäl får försäkringskassan, på framställning av en
socialnämnd, besluta om att bidraget skall betalas ut till
1. en förälder som inte har rätt att uppbära bidraget enligt regeln i 8 §,
2. annan lämplig person, eller
3. socialnämnden.
Bidrag som betalats ut enligt första stycket skall användas för barnets bästa.
15 § Om vårdnadsbidraget inte har lyfts före utgången av kalenderåret efter det
då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.
Återbetalning
16 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnadsbidrag, om den
som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att
underlåta att anmäla ändrade förhållanden enligt 12 § eller på något annat sätt
har förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats felaktigt eller med ett för högt
belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp och den som uppburit bidraget skäligen borde ha insett
detta. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis
efterge kravet på återbetalning.
Om vårdnadsbidrag eller annan ersättning vid ett senare tillfälle skall
betalas ut till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket,
får försäkringskassan besluta att ett skäligt belopp skall hållas inne i
avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Överklagande
17 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om
omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt överklagande av en
försäkringskassas eller en domstols beslut tillämpas också i ärenden om
vårdnadsbidrag. Omprövning av beslut om återbetalningsskyldighet enligt 16 §
skall göras av socialförsäkringsnämnden, om det belopp som har betalats ut
felaktigt överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring.
Övrigt
18 § Rätten till vårdnadsbidrag får inte överlåtas och kan inte utmätas för
skuld.
19 § Bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring om
uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och
försäkringsinrättningar skall gälla i ärenden enligt denna lag.
20 § Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna
försäkringskassorna tillämpas också i fråga om kassornas handläggning av
vårdnadsbidrag.
21 § Regeringen får träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt
tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från lagens
bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
6
2.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 6 och 7 §§ samt 21 kap. 1 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §2
Föräldrapenning med an- Föräldrapenning med an-
ledning av ett barns fö- ledning av ett barns fö-
delse utges under högst delse utges under högst
450 dagar sammanlagt för 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna. föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd Vid flerbarnsbörd utges
utges föräldrapenning föräldrapenning under
under ytterligare 180 ytterligare 90 dagar för
dagar för varje barn varje barn utöver det
utöver det första. första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att
uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna
tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå från rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för
den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs
genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
6 §3
Hel föräldrapenning Hel föräldrapenning utgör
utgör lägst 60 kronor om lägst 64 kronor om dagen
dagen (garantinivå). (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst
240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har
varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om
försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.
Utöver vad som anges i Utöver vad som anges i
andra stycket utges andra stycket utges
föräldrapenning för varjeföräldrapenning för
barn för 180 dagar med resterande 180 dagar med
belopp motsvarande belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, förälderns sjukpenning,
beräknad enligt femte beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar stycket.
med belopp enligt
garantinivån.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1989:100.
Ändring av paragrafen föreslås också i prop. 1993/94:147.
3 Lydelse enligt prop. 1993/94:59, bet. 1993/94:SfU9, rskr. 1993/94:126. Ändring
av paragrafen föreslås också i prop. 1993/94:147.
Vid flerbarnsbörd Vid flerbarnsbörd utges
utges föräldrapenning föräldrapenning enligt 3 §
enligt 3 § andra stycket andra stycket för 90
för 90 dagar med belopp dagar med belopp motsva-
motsvarande förälderns rande förälderns sjukpen-
sjukpenning, beräknad ning, beräknad enligt
enligt femte stycket, femte stycket.
och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med
undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall
dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och även utges för den första
dagen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt
vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader
eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även
fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.
7 §4
Hel föräldrapenning för Hel föräldrapenning för
dag utges med belopp dag utges när föräldern
motsvarande förälderns inte förvärvsarbetar. Halv
sjukpenning, beräknad eller fjärdedels för-
enligt 6 § femte äldrapenning utges när för-
stycket, när föräldern äldern förvärvsarbetar högst
inte förvärvsarbetar. hälften respektive tre
Halv eller fjärdedels fjärdedelar av normal
föräldrapenning med arbetstid.
belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning,
beräknad enligt nämnda
lagrum, utges när
föräldern förvärvsarbetar
högst hälften respektive Vid tillämpning av
tre fjärdedelar av första stycket skall som
normal arbetstid. förvärvsarbete inte be-
Vid tillämpning av traktas vård av barn, som
första stycket skall som har tagits emot för
förvärvsarbete inte be- stadigvarande vård och
traktas vård av barn, fostran i förälderns hem.
som har tagits emot för Vårdar föräldern ett sådant
stadigvarande vård och barn och betalas ersätt-
fostran i förälderns hem.ning för vården, skall vid
Vårdar föräldern ett sådantberäkningen enligt 6 § av
barn och betalas föräldrapenning bortses
ersättning för vården, från den del av den
skall vid beräkningen av sjukpenninggrundande in-
föräldrapenning bortses komsten som grundas på
från den del av den ersättningen för vården.
sjukpenninggrundande
inkomsten som grundas på
ersättningen för vården.
Hel föräldrapenning skall
dock alltid utgöra lägst
60 kronor om dagen.
4 Senaste lydelse 1990:1516.
7
21 kap.
1 §5
Den som är inskriven Den som är inskriven
hos en allmän för- hos en allmän för-
säkringskassa, men inte säkringskassa, men inte är
är försäkrad för en försäkrad för en
sjukpenning som, sjukpenning som, beräknad
beräknad enligt 3 kap. 4 §enligt 3 kap. 4 § första
första stycket 3, uppgår stycket 3, uppgår till 60
till garantinivån enligt kronor, skall kunna
4 kap. 6 §, skall kunna genom frivilliga av-
genom frivilliga gifter försäkra sig för
avgifter försäkra sig förerhållande av sjukpenning
erhållande av eller sjukpenningtillägg.
sjukpenning eller Den som inte har rätt
sjukpenningtillägg. till sjukpenning enligt
Den som inte har rätt 3 kap. 1 § får försäkra sig
till sjukpenning enligt för sjukpenning som uppgår
3 kap. 1 § får försäkra sigtill lägst 20 kronor och
för sjukpenning som högst 60 kronor. Den som
uppgår till lägst 20 har rätt till sjukpenning
kronor och högst till enligt 3 kap. 1 § får
garantinivån enligt 4 försäkra sig för
kap. 6 §. Den som har sjukpenningtillägg, som
rätt till sjukpenning tillsammans med den
enligt 3 kap. 1 § får sjukpenning som han är
försäkra sig för berättigad till enligt 3
sjukpenningtillägg, som kap. 4 § första stycket 3
tillsammans med den uppgår till lägst 20
sjukpenning som han är kronor och högst 60
berättigad till enligt 3 kronor.
kap. 4 § första stycket 3
uppgår till lägst 20
kronor och högst till
garantinivån.
En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämpning av 5
§ sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.
Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av 3 eller
30 dagar eller utan sådan karenstid.
Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällande
karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under 55 år.
Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den
månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före september
1991 gäller 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 6 § tredje och fjärde
styckena i deras äldre lydelse. Föräldrar till barn som är födda under juli
eller augusti 1991 har dock rätt till sådan föräldrapenning som uteslutande kan
utges enligt garantinivån endast under 60 respektive 30 dagar. Det totala
antalet dagar enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena skall minska i
motsvarande mån. Har föräldrapenning som uteslutande kan utges enligt
garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde stycket i dess äldre lydelse
inte tagits ut före den 1 juli 1996, skall sådan föräldrapenning vara förverkad.
3. Utöver vad som anges i andra punkten skall i fråga om föräldrapenning för
vård av barn som är födda under juli 1991 - juni 1993, och för vilka
vårdnadsbidrag inte utges, 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 6 § tredje
och fjärde styckena gälla i deras äldre lydelse t.o.m. den 31 december 1994.
5 Senaste lydelse 1993:355.
8
2.3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.
Rätten till hel Rätten till hel
ledighet gäller under ledighet gäller under tre
ett och ett halvt år år från barnets födelse. En
från barnets födelse. Förarbetstagare som har
en arbetstagare som har adopterat ett barn eller
adopterat ett barn tagit emot ett barn i
eller tagit emot ett avsikt att adoptera det
barn i avsikt att adop- har dock alltid rätt till
tera det skall tiden hel ledighet under ett
ett och ett halvt år i och ett halvt år från den
stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren
tidpunkt då arbets- fått barnet i sin vård. Är
tagaren fått barnet i det fråga om adoption av
sin vård. Är det fråga omandra makens barn eller
adoption av andra av eget barn, föreligger
makens barn eller av inte rätt till ledighet
eget barn, föreligger utöver vad som skulle ha
inte rätt till ledighet gällt om adoptionen inte
utöver vad som skulle ha hade ägt rum.
gällt om adoptionen inte
hade ägt rum.
Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när barnet har uppnått åtta års ålder eller
vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. En ny anmälan enligt 7 § krävs för
den som vid ikraftträdandet är ledig för vård av barn, om förlängd ledighet
önskas på grund av 3 § i dess nya lydelse.
1 Lagen omtryckt 1979:645.
2 Senaste lydelse 1992:393.
9
2.4 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 i anvisningarna till 32 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 33 § skall införas en ny punkt, 8, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 § 1 mom.1 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av tjänst
avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader för
fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt
anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp såsom intäkt.
Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:
avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;
hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den
skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;
kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande
och som han själv avlönat;
förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;
ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som
varit förenad med övernattning;
färdkostnad vid resa i tjänsten;
kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.
I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall
hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter
som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under
beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under
något av de fem år som närmast föregått beskattningsåret i den mån de överstiger
respektive års intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar
beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte
dras av mot överskott i en annan verksamhet.
Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattskyldig som har
uppburit bidrag enligt
lagen (1994:000) om
vårdnadsbidrag får i vissa
fall göra avdrag för barn-
omsorgskostnad för
barnet. Avdrag får göras i
den omfattning som
framgår av punkt 8 av
anvisningarna.
1 Senaste lydelse 2 mom. Avdrag för
kostnader som avses i
1990:1516. punkt 4 av anvisningarna
får göras endast till den
2 mom.2 Avdrag för del kostnaderna
kostnader som avses i överstiger 4 000 kronor
punkt 4 av anvis- och för övriga kostnader
ningarna får göras endasttill den del kostnaderna
till den del kostnader- överstiger 1 000 kronor.
na överstiger 4 000 Vad nu sagts gäller dock
kronor och för övriga inte i fråga om kostnader
kostnader till den del som avses i 1 mom.
kostnaderna överstiger 1 tredje stycket,
000 kronor. Vad nu punkterna 3-3 c, 7 och 8
sagts gäller dock inte i av anvisningarna samt
fråga om kostnader som färdkostnad för resa i
avses i 1 mom. tredje
stycket, punkterna 3-3 tjänsten.
c och 7 av anvis-
ningarna samt
färdkostnad för resa i
tjänsten.
Anvisningar
till 32 §
123. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör
skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på förvärvsinkomst, som
hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund
av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner Föräldrapenningförmåner
och vårdbidrag enligt och vårdbidrag enligt
lagen om allmän lagen om allmän försäkring,
försäkring, ersättning bidrag enligt lagen
enligt lagen (1994:000) om vårdnads-
(1988:1465) om bidrag, ersättning enligt
ersättning och ledighet lagen (1988:1465) om
för närståendevård samt ersättning och ledighet
ersättning som en allmän för närståendevård samt
försäkringskassa utger ersättning som en allmän
enligt 20 § lagen försäkringskassa utger
(1991:1047) om sjuklön enligt 20 § lagen
utgör skattepliktig (1991:1047) om sjuklön
intäkt av tjänst, dock ejutgör skattepliktig intäkt
sådan del av vårdbidrag av tjänst, dock ej sådan
som utgör ersättning för del av vårdbidrag som
merkostnader. utgör ersättning för
merkostnader.
Korttidsstudiestöd,
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och
vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt
utbildningsarvode studiestödslagen
enligt studiestödslagen (1973:349), ut-
(1973:349), ut- bildningsbidrag för
bildningsbidrag för doktorander,
doktorander, timersättning vid
timersättning vid kommunal vuxenutbildning
kommunal vuxenut- (komvux), vid
bildning (komvux), vid vuxenutbildning för
vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
psykiskt ut- och vid svensk-
vecklingsstörda (särvux) undervisning för
och vid invandrare (sfi) räknas
svenskundervisning för som skattepliktig intäkt
invandrare (sfi) räknas av tjänst.
som skattepliktig intäkt
av tjänst.
2 Senaste lydelse 1992:841.
3 Senaste lydelse 1992:847.
10
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som
startar egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten, räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Anvisningar
till 33 §
8. Avdrag för
barnomsorgskostnad
medges om den
skattskyldige för-
värvsarbetat eller
studerat under
sammanlagt minst halvtid
och kostnaden avser
barnomsorg som inte en
kommun har
tillhandahållit eller
gett bidrag till.
Avdrag för
barnomsorgskostnad
medges med högst ett
belopp motsvarande vad
den skattskyldige under
året uppburit i bidrag
enligt lagen (1994:000)
om vårdnadsbidrag.
Denna lag träder i kraft den I juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. De nya bestämmelserna i 33 § och punkt 8 av anvisningarna till 33
§ tillämpas dock endast på barnomsorgskostnader som avser tid efter
ikraftträdandet.
11
2.5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
l. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett
svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige
enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller
förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
1 Senaste lydelse 1993:948.
12
9. dagpenning från 9. dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassaarbetslöshetskassa enligt
enligt lagen (1973:370) lagen (1973:370) om
om arbetslöshetsförsäkringarbetslöshetsförsäkring och
och kontant arbetsmark- kontant arbets-
nadsstöd enligt lagen marknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd; arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag
har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket
3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till
näringsverksamhet;
13. bidrag enligt
lagen (1994:000) om
vårdnadsbidrag.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket
även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök
utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex.
handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
13
2.6 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §22 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som
saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte be-
talas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt
skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan
ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär
A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning
för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om
utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte
utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed
jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren
har en A-skattesedel har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt skallpå preliminär skatt skall
preliminär A-skatt, med preliminär A-skatt, med
de undantag som före- de undantag som före-
skrivs i 10 §, betalas skrivs i 10 §, betalas för
för sådan ränta och sådan ränta och utdelning
utdelning som lämnas i som lämnas i pengar och
pengar och för vilken för vilken
kontrolluppgift skall kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning avlämnas med tillämpning av
bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap.
22, 23 eller 27 § lagen 22, 23 eller 27 § lagen
(1990:325) om själv- (1990:325) om själv-
deklaration och deklaration och
kontrolluppgifter. Det- kontrolluppgifter. Det-
samma gäller i fråga om samma gäller i fråga om
dagpenning från ar- dagpenning från arbetslös-
betslöshetskassa, kort- hetskassa, kort-
tidsstudiestöd eller tidsstudiestöd, särskilt
särskilt vuxenstudiestöd.vuxenstudiestöd eller
bidrag enligt lagen
(1994:000) om vård-
nadsbidrag.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1993:941.
14
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller
40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller
40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som
utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda
skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, ex-
empelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten
minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven
procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss
ränta eller utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig
också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för
förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet,
om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för
fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas
antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller
enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas
med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.
4 §3
2 mom. För inkomst som 2 mom. För inkomst som
avses i första, andra avses i första, andra och
och femte styckena i femte styckena i punkt
punkt 12 av 12 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), med undantag
(1928:370), med för vårdbidrag enligt
undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om
enligt lagen (1962:381) allmän försäkring och
om allmän försäkring, bidrag enligt lagen
skall avdrag för preli- (1994:000) om
minär A-skatt göras med vårdnadsbidrag, skall av-
ledning av särskilda drag för preliminär
skattetabeller. Detta A-skatt göras med ledning
gäller också i fråga om av särskilda
skatteavdrag från skattetabeller. Detta
dagpenning från arbets- gäller också i fråga om
löshetskassa. skatteavdrag från dag-
penning från
arbetslöshetskassa.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses
i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller
95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den
sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
3 Senaste lydelse 1992:1708.
15
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som
sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall
grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under
beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
16
2.7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
14 §1 I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter föreläggande av
skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall han lämna de
uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnaderna.
Om den skattskyldige
yrkar avdrag för
barnomsorgskostnad en-
ligt punkt 8 av an-
visningarna till 33 §
kommunalskattelagen
skall han lämna uppgift
om namn och person-
eller
organisationsnummer på
den som tagit emot det
belopp för vilket avdrag
yrkas.
3 kap.
13 §2
Kontrolluppgifter om Kontrolluppgifter om
sjukpenning, föräldrapen-sjukpenning, föräldrapen-
ning, vårdbidrag, kon- ning, vårdbidrag, kontant
tant arbetsmark- arbetsmarknadsunderstöd,
nadsunderstöd samt andra vårdnadsbidrag samt andra
förmåner i form av förmåner i form av bidrag,
bidrag, stöd eller stöd eller ersättning som
ersättning som är skatte-är skattepliktiga intäkter
pliktiga intäkter för för mottagaren skall läm-
mottagaren skall lämnas nas av
av
l. Riksförsäkringsverket,
2. allmän försäkringskassa,
3. arbetslöshetskassa,
4. universitet och högskola,
5. Centrala studiestödsnämnden,
6. länsarbetsnämnd.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda
beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange
om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1563.
2 Senaste lydelse 1992:426.
17
2.8 Förslag till
Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen1
dels att 69 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 a §
Kommunen skall till
försäkringskassan lämna
uppgift om vilka barn
mellan ett och tre år som
har plats inom
förskoleverksamheten.
48 §2 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1,4 - 6 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att
besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,
3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,
6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och
ärenden om vårdnad eller umgänge,
7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 § att
godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,
11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.
Uppdrag att besluta på Uppdrag att besluta på
socialnämndens vägnar fårsocialnämndens vägnar får
inte heller omfatta inte heller omfatta
befogenhet att meddela befogenhet att meddela
beslut i frågor som beslut i frågor som avses
avses i 27 § denna lag i 27 § denna lag eller
eller att fullgöra vad att fullgöra vad som
som ankommer på nämnden ankommer på nämnden enligt
enligt 5 § lagen 5 § lagen (1947:529) om
(1947:529) om allmänna allmänna barnbidrag, 14 §
barnbidrag eller enligt lagen (1994:000) om
9 § lagen (1964:143) om vårdnadsbidrag eller 9 §
bidragsförskott. lagen (1964:143) om
bidragsförskott.
69 §3 Vill en enskild eller en sammanslutning inrätta ett hem för vård eller
boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står under
löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget. Nämnden har
rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.
Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under
en begränsad del av dygnet.
1 Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1990:1527.
3 Senaste lydelse 1993:390.
Enskilda förskolor som
får bidrag av en kommun
skall till försäk-
ringskassan lämna uppgift
om vilka barn mellan ett
och tre år som har plats
inom verksamheten.
Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
18
2.9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder som enligt
kommunalskattelagen (1928:370) med de undantag som anges i andra och tredje
styckena.
I inkomstslaget tjänst I inkomstslaget tjänst
beaktas kostnader för gäller att
resor mellan bostaden 1. bidrag enligt lagen
och arbetsplatsen till (1994:000) om vård-
den del kostnaderna nadsbidrag inte skall
beräknas överstiga 5 000räknas som inkomst,
kronor. Övriga kostnader 2. avdrag för
i inkomstslaget tjänst barnomsorgskostnader
beaktas till den del inte får göras,
kostnaderna beräknas 3. kostnader för resor
överstiga 2 000 kronor. mellan bostaden och
arbetsplatsen beaktas
till den del kostnaderna
beräknas överstiga 5 000
kronor,
4. övriga kostnader
beaktas till den del
kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som uppkommit ett
tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
19
2.10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
När ett barn vid När ett barn vid
ingången av ett visst ingången av en viss månad
kvartal vårdas i ett hem vårdas i ett hem för vård
för vård eller boende eller boende inom
inom socialtjänsten, ägersocialtjänsten, får det
det kommunala organ, kommunala organ, som
som svarar för svarar för vårdkostnaden,
vårdkostnaden, uppbära påuppbära på månaden belöpande
kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för
allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra
barnet och därav gottgörasig för nämnda kostnad.
sig för nämnda kostnad. Uppkommer överskott,
Uppkommer överskott, skall detta redovisas
skall detta redovisas till den bi-
till den bi- dragsberättigade.
dragsberättigade.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1986:379.
20
2.11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
Med årsinkomst avses i Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, denna lag den inkomst,
för år räknat, som någon för år räknat, som någon kan
kan antas komma att få antas komma att få under
under den närmaste den närmaste tiden. Såsom
tiden. Såsom inkomst inkomst räknas inte
räknas inte allmänt barn-allmänt barnbidrag, vård-
bidrag, folkpension, nadsbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om
allmän försäkring till denallmän försäkring till den
del pensionen föranlett del pensionen föranlett
minskning av pen- minskning av pensions-
sionstillskott enligt 3 §tillskott enligt 3 §
lagen (1969:205) om lagen (1969:205) om pen-
pensionstillskott eller sionstillskott eller av
av barntillägg enligt 9 barntillägg enligt 9 kap.
kap. 1 § sista stycket 1 § sista stycket lagen
lagen om allmän försäkringom allmän försäkring i
i detta lagrums lydelse detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, vid utgången av år 1989,
livränta som avses i 17 livränta som avses i 17
kap. 2 § nyssnämnda lag ikap. 2 § nyssnämnda lag i
vad den enligt samma vad den enligt samma
lagrum avdragits från lagrum avdragits från
pension eller understöd pension eller understöd
som någon på grund av som någon på grund av
släktskap eller svågerlagsläktskap eller svågerlag
kan vara föranledd att kan vara föranledd att
utge. Som inkomst räknas utge. Som inkomst räknas
inte heller inte heller vuxenstudie-
vuxenstudiebidrag bidrag enligt
enligt studiestödslagen studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller utbild- arbetslösa eller
ningsbidrag vid utbildningsbidrag vid
arbetsmark- arbetsmarknadsutbildning
nadsutbildning eller eller inkomst av sådan
inkomst av sådan privatbostadsfastighet
privatbostadsfastighet eller privatbostad som
eller privatbostad som avses i 5 § kommunal-
avses i 5 § kom- skattelagen (1928:370).
munalskattelagen Som inkomst räknas inte
(1928:370). Som inkomst ersättning som avses i
räknas inte ersättning lagen (1971:118) om
som avses i lagen skattefrihet för
(1971:118) om ersättning till
skattefrihet för neurosedynskadade. För
ersättning till den som uppbär
neurosedynskadade. För folkpension i form av
den som uppbär ålderspension skall som
folkpension i form av inkomst inte räknas sådan
ålderspension skall som intäkt av tjänst som avses
inkomst inte räknas sådani 32 § 1 mom. a) kom-
intäkt av tjänst som munalskattelagen eller
avses i 32 § 1 mom. a) intäkt av
kommunalskattelagen
eller intäkt av aktiv
näringsverksamhet som
aktiv näringsverksamhet
1 Lagen omtryckt som avses i 18 § samma
1976:1014. lag. Vid inkomstbe-
2 Senaste lydelse räkningen skall för den
1991:1994. som uppbär folkpension i
form av halv eller två
avses i 18 § samma lag. tredjedelar av hel
Vid inkomstberäkningen förtidspension bortses
skall för den som uppbär från ett belopp som
folkpension i form av motsvarar skillnaden
halv eller två mellan
tredjedelar av hel a) ett för den försäkrade
förtidspension bortses beräknat belopp av hel
från ett belopp som förtidspension jämte
motsvarar skillnaden däremot svarande
mellan pensionstillskott,
a) ett för den beloppet i förekommande
försäkrade beräknat beloppfall beräknat med
av hel förtidspension beaktande av bestäm-
jämte däremot svarande melserna i 17 kap. 2 §
pensionstillskott, lagen om allmän försäkring
beloppet i förekommande och
fall beräknat med b) den utgående
beaktande av bestäm- förtidspensionen jämte
melserna i 17 kap. 2 § pensionstillskott
lagen om allmän försäkring
och
b) den utgående
förtidspensionen jämte
pensionstillskott.
Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent
av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen inte beaktas.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av
regeringen.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal
kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
21
3 Ärendet och dess beredning
Riksdagen har den 17 december 1993 godkänt de av regeringen i propositionen
(1993/94:11) Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m. angivna
riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (bet.
1993/94:SoU11, rskr. 1993/94:117). Riktlinjerna syftar till en förbättrad
familjepolitik genom att barnfamiljerna ges ökade möjligheter att lösa
barnomsorgen på det sätt de själva önskar, genom att god barnomsorg utanför
hemmet garanteras för den som så önskar och genom bättre ekonomiska möjligheter
för dem som önskar stanna hemma när barnen är små.
Genom de av riksdagen antagna lagförslagen i nämnda proposition har
övergripande mål för barnomsorg utanför hemmet lagts fast. Kommunerna blir
fr.o.m. den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för de barn i
åldrarna ett till och med 12 års ålder för vilka barnomsorg efterfrågas.
Bestämmelser har införts i socialtjänstlagen som preciserar barnomsorgens
uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksamheten. Kommunen blir från
samma tidpunkt skyldig att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med
ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i den egna
verksamheten. Vid tillståndsgivning som gäller enskilda förskolor och fritidshem
får avseende endast fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av
lokalerna.
Riksdagen ställde sig vidare bakom de principer för ett vårdnadsbidrag som
redovisades i den nämnda propositionen. Vi fullföljer nu omläggningen av
familjepolitiken genom att föreslå en särskild lag om vårdnadsbidrag samt vissa
andra lagtekniska förändringar som är nödvändiga för införandet av ett beskattat
vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre års ålder som kombineras med en rätt
till avdrag vid beskattningen för vissa barnomsorgskostnader.
Arbetsgruppen för vårdnadsbidrag
Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, tillkallade den 6 juli
1993 en särskild arbetsgrupp med representanter för Social- och
Finansdepartementen, Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket för att utarbeta
förslag till lag om vårdnadsbidrag m.m.
Arbetsgruppens förslag överlämnades till chefen för Socialdepartementet den 4
oktober 1993 genom promemorian Vårdnadsbidrag m.m. Teknisk utformning och
konsekvenser (Ds 1993:70).
Socialdepartementet anordnade den 2 och 4 november 1993 två hearings med
inbjudna myndigheter och organisationer. En förteckning över närvarande vid
dessa bifogas propositionen som bilaga 1. En sammanställning över de synpunkter
- i vissa fall skriftliga - som framfördes bifogas propositionen som bilaga 2.
28
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 januari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Därutöver har vissa
redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till Lagrådets
synpunkter i författningskommentaren.
Efter lagrådsgranskningen har tillkommit ett förslag till lag om ändring i
socialtjänstlagen (1980:620), som innebär att kommuner och enskilda förskolor
som får bidrag av en kommun skall lämna uppgift till försäkringskassan om vilka
barn mellan ett och tre år som har plats inom den kommunala respektive enskilda
förskoleverksamheten. Det lagförslaget faller inte under Lagrådets
granskningsområde.
4 Bakgrund
Införandet av ett vårdnadsbidrag och en avdragsrätt för vissa styrkta
barnomsorgskostnader är ett viktigt steg för ökad valfrihet när det gäller
omsorgen om barnen. För de familjer som vill avstå från förvärvsarbete eller som
vill lösa barnomsorgen på privat väg innebär vårdnadsbidraget att även dessa
familjer får del av det allmänna stöd som tillfaller barnfamiljer med tillgång
till offentligt finansierad barnomsorg.
Vårdnadsbidraget minskar också det ekonomiska avbräcket för den som vill
stanna hemma en längre tid eller gå ned i arbetstid. Vårdnadsbidraget ökar
därmed småbarnsföräldrarnas möjligheter att anpassa yrkesarbete och omvårdnaden
om barnen.
Det förslag till vårdnadsbidrag som vi nu lägger fram grundas i huvudsak på
det förslag som utarbetades av arbetsgruppen för vårdnadsbidrag. I några viktiga
avseenden har dock, bl.a. med anledning av synpunkter från remissinstanserna,
förändringar gjorts. Bland annat Svenska kommunförbundet har ifrågasatt om inte
administrationen av avgiftsåterbetalningen kunde förenklas genom att inte betala
ut bidrag till dem som har tillgång till kommunalt finansierad barnomsorg. Vi
delar denna åsikt och föreslår därför att vårdnadsbidraget inte betalas ut för
de barn som har tillgång till plats i kommunal eller av kommunen stödd
barnomsorg i den mån den planerade vistelsetiden är mer än 30 timmar per vecka.
Vid en planerad vistelsetid mellan 16 och 30 timmar lämnas vårdnadsbidrag med
700 kronor per månad och när den planerade vistelsetiden är 15 timmar eller
mindre lämnas vårdnadsbidrag med 1 350 kronor per månad. Därmed undviks den
rundgång och det administrativa merarbete som kommunförbundet pekar på och som
skulle ha blivit följden av arbetsgruppens förslag.
Som en följd av detta ställningstagande har arbetsgruppens förslag att enbart
kostnader för barnomsorg som stöds av kommunen skulle vara avdragsgilla vid
beskattningen blivit inaktuellt. Enligt vår mening bör avdragsrätten i stället
kopplas till sådan barnomsorg som inte åtnjuter offentliga subventioner. Vi
föreslår därför att barnomsorgskostnader som är en följd av förvärvsarbete eller
studier och som inte avser offentligt stödd barnomsorg skall vara avdragsgilla
vid beskattningen.
Vi har vidare i motsats till arbetsgruppen gjort den bedömningen att
vårdnadsbidraget inte bör påverka eventuella bostadsbidrag. Motivet härför är
att vårdnadsbidraget skulle blivit mindre värt för de familjer som uppbär
bostadsbidrag än för familjer med så höga inkomster att bostadsbidrag inte
utges.
Arbetsgruppen ansåg att vårdnadsbidraget som detta hade utformats i gruppens
rapport omfattades av begreppet familjeförmåner enligt förordning (EEG) nr
1408/71 och därigenom även av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för
social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES). Enligt regeringens förslag är bidraget mer en ersättning för en inte
utnyttjad socialtjänstförmån i form av kommunal barnomsorg. Det torde därför med
fog kunna hävdas att vårdnadsbidraget inte faller under det EG-rättsliga
begreppet familjeförmåner. Detta innebär bl.a. att förslagets bestämmelser om
krav på barnets bosättning i Sverige för rätt till bidraget kan upprätthållas
även inom EES.
EES-avtalet kräver dock likabehandling av EES-ländernas medborgare även för
andra sociala förmåner än de som omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71. Detta
följer allmänt av avtalets artikel 4 som införlivats med svensk rätt genom lagen
(1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) samt särskilt för
arbetstagare genom artikel 7.2 i förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens
fria rörlighet inom gemenskapen som blivit gällande i Sverige genom lagen
(1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Detta innebär att barn till föräldrar som är medborgare
i ett EES-land ger rätt till vårdnadsbidrag utan att väntetiden i 3 § andra
meningen behöver iakttas.
Då vårdnadsbidraget enligt regeringens mening inte omfattas av de sociala
trygghetssystem som regleras genom förordning (EEG) nr 1408/71 bör det heller
inte normalt sett omfattas av de konventioner om social trygghet som Sverige kan
komma att sluta med länder utanför EEC.
Regeringens avsikt är att tillkalla en kommitté med uppdrag att följa och
rapportera effekterna för förvärvsarbete och utnyttjande av olika typer av
barnomsorg med anledning av vårdnadsbidragsreformen och de beslutade reformerna
inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena.
29
5 Vårdnadsbidrag
Regeringens förslag: Vårdnadsbidrag skall utges för
barn som har fyllt ett men inte tre år och som är
bosatta i Sverige eller jämställs med bosatta i
Sverige.
Fullt vårdnadsbidrag skall vara 2 000 kronor per
månad. Om barnet har plats inom kommunal
barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag
av en kommun är vårdnadsbidraget 1 350 kronor per
månad om platsen avser högst 15 timmar per vecka
och 700 kronor per månad om platsen avser 16 - 30
timmar per vecka. Om sådan plats avser mer än 30
timmar per vecka utges inget vårdnadsbidrag.
Vårdnadsbidrag skall inte utges för tid då
dagbidrag åt asylsökande m.fl. lämnas för barnet
eller barnet vårdas i ett hem för vård eller boende
inom socialtjänsten.
Rätten att uppbära vårdnadsbidraget tillkommer den
som uppbär det allmänna barnbidraget för barnet.
Uppgiften att handlägga frågor om vårdnadsbidrag
skall ligga på de allmänna försäkringskassorna.
En särskild lag om vårdnadsbidrag införs.
Socialtjänstlagen kompletteras med bestämmelser
om att kommuner och enskilda förskolor som får
bidrag av en kommun skall lämna uppgift till
försäkringskassan om vilka barn i åldern mellan ett
och tre år som har plats inom den kommunala
respektive enskilda förskoleverksamheten.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att vårdnadsbidrag skall utges
till alla barn, även de som har kommunal barnomsorg på heltid. Å andra sidan
förutsätts att de kommunala barnomsorgsavgifterna för ett- och tvååringar höjs
med motsvarande belopp. Förslaget överensstämmer i övrigt i huvudsak med
regeringens förslag.
Remissinstanserna: Moderata kvinnoförbundet, KdS kvinnoförbund,
Centerkvinnorna, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, samt HARO -
Riksorganisationen för valfrihet, Jämställdhet & Föräldraskap tillstyrker
uttryckligen införandet av vårdnadsbidrag.
Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet, Svenska kvinnors vänsterförbund och
Degerfors kommun avstyrker förslaget.
Svenska Kommunförbundet, Stockholms och Faluns kommuner anser att
administrationen av vårdnadsbidraget måste hållas i sär från kommunernas
barnomsorgsavgifter.
De statliga myndigheterna tar inte ställning till vårdnadsbidragsreformen som
sådan. Socialstyrelsen varnar dock för att systemet med höjda kommunala
barnomsorgsavgifter för barn för vilka vårdnadsbidrag utgår kan leda till
generella avgiftshöjningar inom barnomsorgen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Rätt till vårdnadsbidrag
Vårdnadsbidraget är, i likhet med barnbidraget, tänkt att utan någon inkomst-
eller behovsprövning utges till den som har barn. Ur administrativ synpunkt är
det därför lämpligt att i möjligaste mån ha samma regler om vem som skall
uppbära bidraget, om utbetalning m.m.
Barnbidrag utges för barn, som är svenska medborgare och bosatta i riket. Även
för utländska barn, bosatta i Sverige, utges i princip barnbidrag om barnet
eller en av föräldrarna sedan minst sex månader vistas i riket. Under vissa
förutsättningar är ett barn som lämnar Sverige att anse som bosatt här (1 §
lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag). Som allmän förutsättning för
barnbidrag gäller således att barnet anses bosatt i riket.
Regeringen anser att övervägande skäl talar för att samma kategori barn inom
åldersintervallet ett-två år som berättigar till barnbidrag skall kunna
berättiga till vårdnadsbidrag. Förutom att en sådan ordning enligt vår
uppfattning är sakligt motiverad torde den även vara motiverad från ad-
ministrativ synpunkt eftersom den medför en möjlighet att samordna de admini-
strativa rutinerna.
Det finns dock situationer då vårdnadsbidrag bör utges med lägre belopp eller
inte alls. Vårdnadsbidraget är avsett som ett stöd för den som väljer att avstå
från förvärvsarbete för att själv vårda sitt barn eller som väljer annan
barnomsorg än den som tillhandahålls av eller får ekonomiskt stöd av en kommun.
Vårdnadsbidrag bör därför inte utges för tid då barnet har en heltidsplats inom
kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av en kommun. Med
heltidsplats avser vi mer än 30 timmar per vecka. Om barnet inom sådan
barnomsorg har en plats som avser 16 - 30 timmar per vecka bör vårdnadsbidrag
utges med 700 kronor per månad och om platsen avser högst 15 timmar per vecka
med 1 350 kronor per månad. Fullt vårdnadsbidrag 2 000 kronor utges om sådan
barnomsorgsplats överhuvudtaget inte utnyttjas. Såsom har anförts i avsnitt 4
undviks därmed också den rundgång av pengar och det administrativa merarbete för
kommunerna som arbetsgruppens förslag skulle ha lett till.
Erfarenheterna av de tidsgränser som här föreslås bör givetvis bli föremål för
noggrann uppföljning, särskilt med avseende på de deltidsarbetandes situation.
Vårdnadsbidrag bör, liksom barnbidrag, inte heller utges för tid då dagbidrag
åt asylsökande m.fl. lämnas för barnet. I prop. 1993/94:94 föreslås att den
nuvarande lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. skall bli ersatt med
en ny lag om mottagande av asylsökande m.fl. den 1 juli 1994. Biståndet för den
dagliga livsföringen kallas i förslaget till ny lag för dagersättning.
Dagbidraget (liksom dagersättningen) skall tillförsäkra den enskilde en skälig
levnadsnivå. Barnets levnadskostnader är tänkt att täckas i sin helhet av
biståndet.
30
Slutligen anser vi att det inte ligger i linje med vårdnadsbidragets syfte att
låta bidraget utges under tid som ett barn vårdas i ett hem för vård eller
boende. Bidraget skulle i det fallet bara bidra till att betala kommunens
kostnader för vården.
Handläggande myndigheter
Administrativa och praktiska skäl talar för att i huvudsak samma ordning bör
gälla för vårdnadsbidrag som för barnbidrag också i fråga om handläggningen och
tillsynen. Det innebär att vårdnadsbidraget bör handhas av Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna. Beslut om bidrag fattas av den försäk-
ringskassa, hos vilken den som uppbär bidraget är inskriven. Försäkringskassan
beslutar alltså om bidrag skall utges eller inte, med vilket belopp det skall
utges, till vem bidrag skall utbetalas om inte huvudregeln följs samt om
återbetalning av bidrag. Riksförsäkringsverket sköter utbetalningen av bidraget
och har tillsyn över försäkringskassornas befattning med bidraget.
Till skillnad från vad som gäller för barnbidraget bör dock krävas att
föräldrarna till alla barn i de aktuella åldrarna informeras om rätten till
vårdnadsbidrag varefter den som önskar få vårdnadsbidrag inger en anmälan till
försäkringskassan. I anmälan skall föräldern bl.a. ange om barnet har barnomsorg
utom hemmet och i så fall vilken typ av barnomsorg och hur många timmar platsen
är avsedd att omfatta. Om förhållandena ändras efter det att vårdnadsbidrag har
beviljats måste föräldrarna omgående anmäla detta till försäkringskassan. Om
försäkringskassan får reda på att sådana ändrade förhållanden skett som påverkar
rätten till vårdnadsbidrag utan att anmälan om detta kommit in åligger det
kassan att aktualisera fråga om återbetalningsskyldighet.
Socialtjänstlagen (1980:620) bör kompletteras med bestämmelser om att kommuner
och enskilda förskolor som får bidrag av en kommun skall lämna uppgift till
försäkringskassan om vilka barn i åldern mellan ett och tre år som har plats
inom den kommunala respektive enskilda förskoleverksamheten.
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
Arbetsgruppen föreslår att det skall vara samma betalningsmottagare av
vårdnadsbidraget som av barnbidraget. I fråga om barnbidraget gäller följande (4
§ lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag).
- För barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad utbetalas barnbidraget
som huvudregel till barnets mor, men om föräldrarna gör anmälan till allmän
försäkringskassa betalas barnbidraget i stället ut till fadern.
- Är den förälder, som enligt föregående stycke har rätt att uppbära bidrag,
till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad
att delta i vårdnaden, tillkommer rätten att uppbära bidraget den andre
föräldern.
- Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om ett barn men barnet varaktigt bor
tillsammans med endast en av föräldrarna, tillkommer rätten att uppbära
barnbidraget efter anmälan till försäkringskassan den förälder som barnet bor
hos.
- Står barnet inte under föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätten att
uppbära barnbidraget den som har vårdnaden om barnet.
- Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att utöva vårdnaden gemensamt,
skall vad som gäller för barnets fader eller moder i stället gälla den manlige
respektive kvinnliga förmyndaren.
- I fråga om rätten att uppbära barnbidrag likställs med föräldrar de, som med
socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och
fostran i syfte att adoptera det.
- Försäkringskassan får på framställning av socialnämnd förordna att barnbidrag
för barn som genom socialnämndens försorg placerats i ett enskilt hem, skall
uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av
annan än socialnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den
som uppbär bidraget.
Administrativa och ekonomiska skäl talar för att det bör vara samma bidrags-
mottagare av vårdnadsbidraget som av barnbidraget. En annan ordning leder till
en avsevärt dyrare administrativ hantering.
Vårdnadsbidraget gäller under två år av barnets levnad medan barnbidraget
normalt gäller under sexton år. Även detta talar enligt vår mening mot att skapa
olika rutiner för två bidrag som gäller samma kategori av barn. Ingenting
hindrar heller att föräldrarna genom överföring mellan bankkonton åstadkommer
den fördelning av bidragen som de önskar. Några effekter på inkomstbeskattningen
får sådana överföringar dock naturligtvis inte. Med hänsyn till det sagda anser
vi att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl att föreslå en ordning som
ger möjlighet att ha olika bidragsmottagare för barnbidrag och vårdnadsbidrag.
Lag om vårdnadsbidrag
När det gäller lagreglering av vårdnadsbidrag kan olika lagtekniska lösningar
väljas.
En lösning är att införa lagregler om vårdnadsbidrag i lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Med hänsyn till omfånget av de specialregler som måste in-
föras och vårdnadsbidragets annorlunda karaktär är detta enligt vår uppfattning
en mindre lämplig lösning.
En annan modell är att införa lagregler om vårdnadsbidrag i den befintliga
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Vad som talar för en sådan modell är
att det system som regeringen föreslår i fråga om vårdnadsbidrag i många stycken
överensstämmer med det som gäller barnbidraget. Å andra sidan är vårdnads-
bidraget annorlunda till sin karaktär i och med att det är skattepliktigt och
inte utges, eller utges med lägre belopp, om barnet har viss typ av barnomsorg.
Lagen om allmänna barnbidrag skulle behöva döpas om och även disponeras om.
Enligt vår uppfattning är därför också denna modell mindre lämplig.
Enligt vår uppfattning är den lämpligaste lagtekniska lösningen att reglera
vårdnadsbidraget i en särskild lag. Denna lag får kompletteras med bestämmelser
i annan lagstiftning som en konsekvens av att vårdnadsbidraget är
skattepliktigt.
6 Beskattning av vårdnadsbidraget m.m.
Regeringens förslag: Vårdnadsbidraget räknas som
intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen.
Skatteplikt enligt lagen om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta gäller även för
vårdnadsbidraget.
Enligt uppbördslagen skall preliminärskatt dras
från vårdnadsbidraget.
Riksförsäkringsverket skall lämna kontrolluppgift
om utbetalat vårdnadsbidrag.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksskatteverket och familjeekonomen vid Sparbanken
Catharina Andréen har yttrat sig i frågan och anför att ett obeskattat
vårdnadsbidrag skulle gjort vårdnadsbidragsreformen enklare och billigare.
Skälen för regeringens förslag:
Beskattningen
Till tjänst räknas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av
varaktig eller tillfällig natur. Med tjänst likställs enligt 31 §
kommunalskattelagen (1928:370) bland annat pension, livränta, undantagsförmåner
och periodiskt understöd.
Till intäkt av tjänst hänförs bland annat avlöning, arvode, kostnadsersätt-
ning, pension, undantagsförmåner och periodiskt understöd (32 § 1 mom.
kommunalskattelagen).
Med hänsyn till vårdnadsbidragets karaktär kan något annat inkomstslag än
tjänst inte komma i fråga vid beskattningen. Normalt beskattas en inkomst hos
den som faktiskt uppbär den. Någon anledning att ha en annan ordning i fråga om
vårdnadsbidrag finns enligt vår uppfattning inte. Föräldrar med gemensam vårdnad
om sitt barn kan själva bestämma vem av dem som skall uppbära barnbidraget och
vårdnadsbidraget och därmed också styra vem som skall beskattas för
vårdnadsbidraget.
I anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen bör uttryckligen anges att
vårdnadsbidraget är skattepliktigt som inkomst av tjänst.
Något skäl att undanta vårdnadsbidraget från skatteplikt i de fall mottagaren
är bosatt utomlands föreligger inte. Vårdnadsbidraget bör därför omfattas av
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Kontrolluppgift m.m.
Vårdnadsbidraget skall enligt regeringens förslag betalas ut av Riksförsäkrings-
verket. Riksförsäkringsverket bör enligt 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter även ha att lämna kontrolluppgift om
vårdnadsbidrag. Kontrolluppgifter lämnas för den som har fått förmånen.
Möjligheten att använda den nya förenklade deklarationen påverkas inte av att
vårdnadsbidraget görs skattepliktigt.
Avdrag för preliminärskatt
Skyldigheten att betala och göra avdrag för preliminärskatt regleras i
uppbördslagen (1953:272). Skyldigheten omfattar, förutom vissa räntor och
utdelningar, i princip endast ersättning för arbete. I 3 § 2 mom. nämnda lag
anges vilka andra ersättningar, bland annat föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag, som skall likställas med ersättning för arbete.
Det finns enligt regeringens uppfattning skäl att låta det skattepliktiga
vårdnadsbidraget ingå i preliminärskattesystemet. Vårdnadsbidraget bör alltså
ingå i uppräkningen i 3 § 2 mom. uppbördslagen över ersättningar som omfattas av
skyldighet att betala preliminärskatt. Skatteavdrag bör ske enligt vanlig
skattetabell.
7 Avdrag för vissa barnomsorgskostnader
Regeringens förslag: Avdrag för kostnader för
barnomsorg som inte en kommun har tillhandahållit
eller gett bidrag till får göras av den som har
uppburit vårdnadsbidrag, om den skattskyldige har
förvärvsarbetat eller studerat på minst halvtid.
Avdrag medges endast för barnomsorgskostnad som
avser det barn för vilket den skattskyldige
uppburit vårdnadsbidraget.
Avdragsrätten begränsas beloppsmässigt till vad
som under året har erhållits i vårdnadsbidrag för
barnet.
Barnomsorgskostnaden skall vara avdragsgill från
första kronan. Den omfattas alltså inte av den s.k.
1 000-kronorsregeln i inkomstslaget tjänst.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att avdragsrätten enbart skall
gälla för barnomsorg som tillhandahållits i form av förskola eller familjedaghem
och som tillhandahållits eller fått bidrag av en kommun. Anordnaren av
barnomsorgen skulle vara skyldig att lämna kontrolluppgift om
barnomsorgskostnaden till skattemyndigheten. Förslaget överensstämmer i övrigt i
princip med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Moderata kvinnoförbundet, KdS-K, Husmodersförbundet, HARO
och familjeekonomen Catharina Andréen motsätter sig arbetsgruppens förslag att
enbart kostnader för kommunal, eller av kommunen stödd, barnomsorg skall vara
avdragsgill vid beskattningen.
Socialstyrelsen är däremot positiv till arbetsgruppens förslag och menar att
det innebär en viss form av kvalitetskontroll. Socialstyrelsen framhåller dock
att kommunerna kommer att få en väsentligt ökad administration om förslaget
genomförs.
Skälen för regeringens förslag:
Vilken typ av barnomsorg?
Grundtanken bakom vårdnadsbidraget är att öka föräldrars valmöjligheter när det
gäller att ta ansvar för barnets vård och fostran. Ett av syftena med
vårdnadsbidraget är i enlighet därmed att bidra till föräldrars möjlighet att
betala kostnader för sådan barnomsorg som inte ekonomiskt stöds av en kommun.
Såsom har anförts i avsnitt 4 bör i samma syfte också införas en rätt till
avdrag vid taxeringen för kostnader för sådan enskild barnomsorg.
Från intäkt av tjänst får avdrag göras för samtliga utgifter, som är att anse
som kostnader för fullgörande av tjänsten. Avdrag får enligt 33 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) ske för bland annat kostnad för arbetsbiträde,
ökad levnadskostnad och färdkostnad vid resa i tjänsten samt kostnad för
facklitteratur. Avdrag får enligt huvudregeln göras till den del kostnaderna
överstiger 1 000 kronor.
En klar åtskillnad görs mellan kostnader för intäkternas förvärvande och
privata levnadskostnader. För avdragsrätt krävs normalt att kostnaden har ett
direkt samband med intäkten. Något sådant direkt samband föreligger inte mellan
kostnader för barnomsorg och arbetsinkomster. Detsamma gäller andra kostnader
som i första hand är relaterade till barnet t.ex. den merkostnad som uppkommer
vid resor till och från arbetet när en längre väg måste köras för att hämta och
lämna barnet på daghem. Kostnader av denna typ hänförs till privata levnads-
kostnader och avdrag medges inte.
En naturlig koppling mellan vårdnadsbidraget och barnomsorgskostnaden saknas
också eftersom barnomsorgskostnaden inte är nödvändig för att få
vårdnadsbidraget. Regeringen anser ändå att avdragsrätten för
barnomsorgskostnader bör kopplas till vårdnadsbidraget. Motiven för
avdragsrätten och rätten att uppbära vårdnadsbidrag är desamma. Samma kategori
barn avses. Avdragsrätten bör således gälla barnomsorgskostnader för barn för
vilka uppbärs vårdnadsbidrag.
Begreppet barnomsorg är inte entydigt. Begreppet kan omfatta, förutom den
kommunala barnomsorgen eller annan barnomsorg som får kommunalt stöd, allt ifrån
privat förskoleverksamhet utan kommunala bidrag till anställd barnflicka eller
till och med privat barnvakt. För att avdrag skall få göras för
barnomsorgskostnader bör dock krävas att föräldern förvärvsarbetat eller
studerat under sammanlagt minst halvtid. Av allmänna regler följer att
kostnaderna skall kunna styrkas genom kvitton. Namn och person- eller
organisationsnummer avseende betalningsmottagare skall uppges då avdrag yrkas.
Kostnader för kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av
en kommun bör inte vara avdragsgilla. För barn som stadigvarande vistas i
kommunen skall enligt 13 § socialtjänstlagen (1980:620) bedrivas bl.a.
förskoleverksamhet. Förskoleverksamhet i kommunens regi bedrivs i form av
förskola, som organiseras som daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem
samt i form av kompletterande förskoleverksamhet. Kommunen kan också bedriva
barnomsorgsverksamhet genom kommunalt anställda dagmammor eller genom att
kommunen lämnar bidrag till en privat bedriven förskoleverksamhet i form av
t.ex. enskilda förskolor. Den 1 januari 1995 träder vissa ändringar i social-
tjänstlagen i kraft som preciserar och skärper kommunernas skyldighet att
tillhandahålla barnomsorg och som föreskriver en skyldighet för kommunerna att
finansiera bl.a. enskilda förskolor.
Vem skall få göra avdraget?
Vad först gäller frågan om vem som skall vara berättigad till avdrag finns två
tänkbara alternativ. Antingen skall avdragsrätten knytas till mottagaren av
vårdnadsbidraget. Eller också skall avdragsrätten generellt tillkomma den av
föräldrarna eller annan som betalat barnomsorgskostnaderna. Det senare
alternativet skulle kunna medföra inte avsedda skattefördelar. Regeringen anser
därför att den som skall beskattas för vårdnadsbidraget också skall ha
avdragsrätten.
Hur stort avdrag?
Avdrag bör, såsom har anförts ovan, endast få ske för barnomsorgskostnad som
hänför sig till ett barn för vilket vårdnadsbidrag utges. Avdraget bör också
begränsas till vad som under året erhållits i vårdnadsbidrag för barnet.
Eftersom skattemyndigheterna får uppgift om hur stort vårdnadsbidrag som har
betalats ut för barnet torde det inte vålla några skattetekniska problem att
kontrollera att avdragsrätten inte överskrids.
En särskild fråga är om det för avdragsrätt skall krävas att kostnaden för
barnomsorgen har uppkommit under exakt samma tid som den under vilken bidraget
utges. Med tanke på syftet med vårdnadsbidragsreformen skulle en sådan ordning
vara att föredra. För detta skulle det emellertid krävas stora administrativa
resurser. Exakta uppgifter om för vilka dagar och med vilka belopp samt när
barnomsorgsavgift betalats skulle behöva stämmas av med motsvarande uppgifter om
utbetalt vårdnadsbidrag. Vi anser att en sådan exakt samordning varken är
ekonomiskt försvarbar eller nödvändig. Det får anses tillräckligt att det
maximala avdragsbeloppet är begränsat till vad som under året betalats ut i
vårdnadsbidrag. Ett absolut krav är emellertid att kostnaden avser just det barn
för vilket vårdnadsbidrag erhållits.
Eftersom kontantprincipen gäller för beskattning inom inkomstslaget tjänst kan
i vissa fall en särskild årsskifteseffekt uppstå som är svår att undvika. Det
gäller sådana situationer där bidraget betalas ut retroaktivt i början av ett år
och avser slutet av föregående år, och då föräldern har betalat
barnomsorgskostnader för den tid bidraget avser. Bidragsbeloppet kan då inte
åberopas för avdrag för barnomsorgskostnaden.
En ytterligare fråga är om barnomsorgskostnader skall omfattas av den regel i
kommunalskattelagen som föreskriver att kostnader får dras av endast till den
del de överstiger 1 000 kronor. För att bidrag och kostnader skall kunna ta ut
varandra bör barnomsorgskostnaden inte omfattas av denna regel. För detta talar
också att 1 000-kronorsregelns syfte - att inte belasta skattesystemet med
avdrag för småbelopp - ändå normalt inte uppnås för dem som har avdragsgilla
barnomsorgskostnader.
Konsekvenser för den förenklade självdeklarationen, kontrolluppgifter
Från och med 1995 års taxering införs en ny förenklad självdeklaration. Den
förändring som då görs i förfarandet innebär i korthet att skattemyndigheten
tillhandahåller deklaranten en förtryckt deklarationsblankett. De uppgifter som
skall förtryckas på blanketten är enligt lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter bl.a. intäkter i inkomstslagen tjänst och kapital samt
skuldräntor och vissa andra avdragsposter. De förtryckta uppgifterna grundar sig
på kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl.
Om inga ändringar eller kompletteringar behöver göras skall deklaranten skicka
tillbaka blanketten med underskrift till skattemyndigheten. Är uppgifterna
felaktiga eller ofullständiga skall deklaranten göra de ändringar eller tillägg
som behövs på blanketten.
Det nya deklarationsförfarandet kommer att omfatta i stort sett alla
deklarationsskyldiga med inkomst enbart av tjänst och/eller kapital, däremot
inte näringsidkare.
Den förenklade självdeklarationen, som innebär enklare rutiner för såväl de
skattskyldiga som för deklarationsgranskande myndigheter, kommer alltså att
kunna lämnas av i princip alla löntagare.
Eftersom vårdnadsbidragsreformen berör ett stort antal människor med vanliga
inkomstförhållanden är det önskvärt att deklarationsförfarandet inte kompliceras
i onödan.
Riksförsäkringsverket kommer, enligt vad vi föreslagit ovan, att lämna
kontrolluppgift om utbetalade vårdnadsbidrag. Uppgiften kan följaktligen
förtryckas i den förenklade självdeklarationen.
Avdrag för barnomsorgskostnader förutsätter dock att den enskilde själv yrkar
avdraget och kan uppvisa att han eller hon verkligen har haft kostnaden i fråga.
Någon särskild skyldighet för personer som mot ersättning tar hand om andras
barn att lämna kontrolluppgift om förälderns kostnader för barnomsorgen bör inte
införas. Avdragsrätten för barnomosrgskostnader kommer således att medföra att
ett stort antal tilläggsuppgifter kommer att behöva lämnas på den förenklade
självdeklarationen.
De vanliga reglerna för inbetalning av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter,
lämnande av kontrolluppgifter m.m. blir i många fall tillämpliga på den som
anlitar en person för barnomsorg respektive erbjuder barnomsorg.
8 Föräldraförsäkringen
Regeringens förslag: De 90 dagarna i
föräldraförsäkringen som ersätts med belopp mot-
svarande garantinivån slopas, liksom de 90 dagar
vid flerbarnsbörd som ersätts på samma sätt.
Garantinivån för föräldrapenningen höjs till 64
kronor per dag.
I fråga om barn som har fyllt tre år vid
vårdnadsbidragsreformens ikraftträdande skall äldre
föreskrifter gälla i fråga om antalet föräldrapen-
ningdagar och den ekonomiska ersättningen för
dessa. Föräldrar till barn som är födda under juli
eller augusti 1991 får behålla 60 respektive 30
dagar med belopp enligt garantinivån enligt de
äldre bestämmelserna. Har föräldrapenning enligt äldre
bestämmelser inte tagits ut före den 1 juli 1996,
skall sådan föräldrapenning vara förverkad.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att garantinivån höjs till 66
kronor. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket påpekar att ersättning inom
föräldraförsäkringen kan utges med 1/4 av hel föräldrapenning och att
garantinivån därför bör fastställas till ett belopp som är jämt delbart med
fyra.
Skälen för regeringens förslag: Föräldrapenning med anledning av ett barns
födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid fler-
barnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn
utöver det första (4 kap. 3 § AFL).
Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivån).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten, om föräldern under minst 240 dagar i följd före
barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för den har varit försäkrad för
en sjukpenning över garantinivån. Därutöver utges föräldrapenning för 180 dagar
med motsvarande belopp utan krav på viss tids försäkring över garantinivån och
90 dagar med belopp enligt garantinivån. Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning
med ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första. Av dessa dagar utges
90 dagar på sjukpenningnivå och 90 dagar med belopp enligt garantinivån (4 kap.
6 § AFL).
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret (4 kap. 3 § femte
stycket AFL).
Med anledning av att vårdnadsbidraget införs bör de 90 dagar som berättigar
till ersättning enligt garantinivån tas bort. Detsamma gäller dagar som ersätts
enligt garantinivån vid flerbarnsbörd.
Garantinivån 60 kronor om dagen har gällt sedan år 1985. Den innebär för hel
månad 1 800 kronor. Det finns enligt regeringens uppfattning inte skäl att ha en
garantinivå i fråga om föräldrapenningen som är lägre än vårdnadsbidraget. Det
av arbetsgruppen föreslagna beloppet 66 kronor är dock inte jämnt delbart med 4.
Det medför att det skulle bli svårigheter vid tillämpningen av reglerna om
föräldrapenning. Vi föreslår därför att garantinivån i stället höjs till 64
kronor om dagen.
Föräldrapenning får i princip tas ut till dess barnet har fyllt åtta år. Ett
bibehållande av nuvarande ordning innebär alltså att föräldrapenning kommer att
kunna utges under samma tid som vårdnadsbidraget. Om en regel införs om att
bidraget inte kan tas ut samtidigt med föräldrapenning, eller i vart fall inte
samtidigt med hel föräldrapenning, skulle föräldrar ändå kunna tillgodogöra sig
båda förmånerna genom att spara föräldrapenningen till dess vårdnadsbidrag inte
längre kan erhållas. Detsamma gäller om föräldern uppbär föräldrapenning för ett
barn samtidigt som man har rätt till vårdnadsbidrag för ett äldre barn. Vi anser
det därför rimligt att det skall vara möjligt att uppbära vårdnadsbidrag och
föräldrapenning samtidigt om föräldrarna väljer det framför att förlänga tiden
med ersättning.
Övergångsbestämmelser
Reformen med vårdnadsbidrag föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. De
lagbestämmelser som påverkas av reformen bör så långt möjligt träda i kraft från
samma dag. Detta vållar inga särskilda problem utom såvitt avser
föräldrapenningen.
Vårdnadsbidragsreformen medför enligt vad som anförs nedan att föräldrar har
möjlighet att vara helt lediga för vård av barnet i tre år från barnets födelse.
Om en förälder väljer denna möjlighet kan han eller hon få föräldrapenning under
barnets första år samt vårdnadsbidrag under de två nästföljande åren. Föräldern
kan också välja att ta ut en del av det första årets föräldrapenningdagar efter
det att barnet fyllt ett år och till dess barnet har fyllt åtta år.
Den föreslagna ordningen skall jämföras med nuvarande ordning som innebär att
en förälder har rätt att vara helt ledig för vård av barn under 18 månader från
barnets födelse och rätt till föräldrapenning under 450 dagar fram till dess
barnet har fyllt åtta år.
Minskningen av antalet föräldrapenningdagar innebär en försämring för de
föräldrar som efter reformens ikraftträdande har rätt till föräldrapenning men
inte till vårdnadsbidrag, dvs. de som vid reformens ikraftträdande har barn som
är mellan tre och åtta år och som inte har utnyttjat föräldrapenningen fullt ut.
För denna grupp bör därför äldre föreskrifter i fråga om rätten till
föräldrapenning gälla.
För den grupp som har barn som vid reformens ikraftträdande har rätt till
vårdnadsbidrag i mindre än tre månader kan en viss tröskeleffekt uppstå. Denna
grupp bör kompenseras så att den inte kommer i ett sämre läge än i dag.
Nuvarande tidsram för uttag av föräldrapenning ger föräldrarna rätt att ta ut
föräldrapenning till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då
barnet har avslutat det första skolåret. Ett bibehållande av denna regel när det
gäller de dagar som ersätts enligt garantinivån med stöd av
övergångsbestämmelsen innebär att man vid handläggning av föräldrapenning och
vid underhåll av ADB-system måste hålla kvar gamla rutiner åtminstone till och
med år 1999. Regeringen anser inte detta vara ekonomiskt och administrativt
försvarbart. Vi föreslår därför att den övergångsvisa tillämpningen av gamla
bestämmelserna får gälla under två år efter det att den nya ordningen börjat
tillämpas. Det sagda innebär att föräldrar till barn som är födda under augusti
1991 eller tidigare och som har garantidagar inom föräldraförsäkringen kvar får
ta ut dessa längst till och med den 30 juni 1996.
9 Rätt till ledighet för vård av barn
Regeringens förslag: Rätten till hel ledighet för
vård av barn skall gälla under tre år från barnets
födelse.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Arbetsgruppen föreslår också att den särskilda rätt till ledighet som tillkommer
adoptivföräldrar skall förlängas till tre år, dvs. även om barnet är över tre
år.
Remissinstanserna: Degerfors kommun finner det troligt att längre ledighet
kommer att ytterligare försämra kvinnors möjligheter att ta sig tillbaka till
arbetsmarknaden. Husmodersförbundet framhåller att kvinnans rätt till
yrkesarbete efter vårdåren bör lagstadgas.
Socialstyrelsen efterlyser besked om rätten till förlängd ledighet också är
tänkt att innebära rätt till kompletterande socialbidrag under samma tid.
Skälen för regeringens förslag: Arbetstagare har rätt till ledighet för vård
av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller under
ett och ett halvt år från barnets födelse, eller i fråga om adoptivbarn, från
den tidpunkt när arbetstagaren fått barnet i sin vård. Rätten till förkortning
av arbetstiden upphör i princip när barnet har fyllt åtta år (3 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.). Därutöver har
arbetstagare rätt till ledighet under tid då arbetstagaren uppbär
föräldrapenningförmån samt, vad gäller kvinnor, under minst sex veckor före den
beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex veckor efter nedkomsten. Kvinnliga
arbetstagare har också rätt att vara lediga för amning (4 § samma lag).
Som en konsekvens av införandet av vårdnadsbidrag bör rätten till hel ledighet
för vård av barn (3 §) förlängas från ett och ett halvt till tre år från barnets
födelse. Rätten till förkortning av arbetstiden påverkas inte. Den rätt till
ledighet som regleras i 4 § påverkas inte heller av ändringen.
Beträffande adoptivbarn finns inte samma anledning att förlänga den särskilda
rätt till ledighet som är relaterad till när arbetstagaren fick barnet i sin
vård. Den regeln får betydelse när barnet är äldre än ett och ett halvt år vid
den tidpunkt det kommer till sina adoptivföräldrar. Vårdnadsbidrag utges bara
till dess barnet fyllt tre år, också när det är fråga om ett adoptivbarn.
Adoptivföräldrars särskilda rätt till ledighet bör, enligt regeringens mening,
därför även fortsättningsvis gälla under ett och ett halvt åt från den tidpunkt
då de fick barnet i sin vård.
Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov
inte kan tillgodoses på annat sätt. Detta torde innebära att den som avstår från
att förvärvsarbeta under tre år från barnets födelse inte automatiskt har rätt
till kompletterande socialbidrag om inkomsterna blir otillräckliga. Någon
ändring i detta avseende bör inte övervägas.
10 Vissa ersättningar och avgifter som inte påverkas
av vårdnadsbidraget
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag
skall bortses från vårdnadsbidrag och
barnomsorgskostnader.
Regeringens bedömning: Vårdnadsbidraget bör inte
vara sjukpenninggrundande eller
pensionsgrundande. Frågan om hur vård av barn i
framtiden skall inverka på pensionsrätten i det
allmänna pensionsystemet bör behandlas inom ramen
för den pågående beredningen av en kommande
pensionsreform.
Eftersom vårdnadsbidraget inte är att anse som
ersättning för utfört arbete och inte heller är tänkt
att vara sjukpenninggrundande eller
pensionsgrundande skall det inte ingå i underlaget
för beräkning av socialavgifter.
Effekterna av att vårdnadsbidraget inte påverkar
underlaget vid beräkning av arbetslöshetersättning
och dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning bör
följas upp av den kommitté som regeringen avser att
tillsätta för att följa och rapportera effekterna av
olika reformer inom barnomsorgs- och
föräldraförsäkringsområdena.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att något undantag inte skall
göras för vårdnadsbidrag och barnomsorgskostnader från vad som annars gäller vid
beräkning av bostadsbidrag. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: KdS-K, Husmodersförbundet, HARO och familjeekonomen
Catharina Andréen har yttrat sig i frågan och anser inte att vårdnadsbidraget
skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag.
31
Skälen för regeringens förslag:
Bostadsbidrag
Enligt 10 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, som skall börja tillämpas den 1
januari 1994, utges bostadsbidrag om den bidragsgrundande inkomsten inte
överstiger 110 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall
bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Med
bidragsgrundande inkomst menas i princip den för 12 månader framåt beräknade
förvärvsinkomsten. Förvärvsinkomsten beräknas enligt 4 § i princip efter samma
grunder som enligt kommunalskattelagen.
Bostadsbidrag utgör ett bidrag för att nedbringa den enskildes kostnader för
anskaffande och innehav av en fullvärdig bostad. Enligt regeringens mening bör
vårdnadsbidraget och barnomsorgskostnader inte påverka storleken på
bostadsbidraget. Om det gjorde det skulle en effekt av förslaget bli att det in-
komsttillskott som vårdnadsbidraget ger blir mindre för en familj som är
berättigad till bostadsbidrag (dvs. i första hand hushåll med relativt låga
inkomster, höga boendekostnader och många barn) än en familj som har så höga
inkomster att familjen inte har rätt till bidrag.
Arbetslöshetsersättning och dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning
Av arbetsgruppens rapport framgår att, om inga ändringar görs i fråga om vad som
gäller för arbetslöshetsersättning och dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning,
kommer arbetslösa småbarnsföräldrar i många fall att få ett betydande
inkomsttillskott genom vårdnadsbidraget. Detta kan leda till att arbetslösa för-
äldrar får låga incitament att aktivt söka arbete. Regeringen anser att denna
från samhällsekonomisk synpunkt oönskade effekt av vårdnadsbidragsreformen noga
bör följas av den kommitté som vi avser tillsätta för att följa och rapportera
effekterna av olika reformer inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena.
Sjukpenning och pension
Sjukpenning är avsedd att ersätta inkomstbortfall vid sjukdom. Vårdnadsbidrag
kommer att utges även om föräldern är sjuk. Enligt regeringens mening föreligger
därför inte någon anledning att låta vårdnadsbidraget vara sjukpenninggrundande.
Regeringen avser att inom ramen för den pågående beredningen av en kommande
pensionsreform pröva hur vård av barn skall inverka på rätten till allmän
pension i framtiden. Något förslag om lagändringar bör därför inte nu lämnas i
detta hänseende. Vårdnadsbidraget bör tills vidare inte vara pensionsgrundande.
32
Socialavgifter
Underlag för beräkning av socialavgifter är enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691)
om socialavgifter lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete eller
annars med anledning av tjänsten, andra skattepliktiga förmåner eller annan
ersättning för utfört arbete. Socialavgifter skall dock inte betalas på t.ex.
sjukpenning, föräldrapenning, pension och rehabiliteringsersättning (4 § samma
kapitel).
Vårdnadsbidraget är vid beräkning av socialavgifter inte att anse som en er-
sättning för utfört arbete eller ersättning med anledning av ett
tjänsteförhållande. Vårdnadsbidraget är inte heller tänkt att vara
förmånsgrundande vid beräkning av sjukpenning och pension. Någon särreglering så
att bidraget ändå ingår i underlaget för beräkning av socialavgifter bör enligt
regeringens mening inte göras.
11 Vissa andra bidrag m.m. som påverkas av
vårdnadsbidraget
Regeringens bedömning: Några undantag från de regler
och principer som annars gäller för beräkning av
socialbidrag, underhållsbidrag, bidragsförskott och
studiemedel bör inte göras i fråga om vårdnads-
bidraget. Av det följer att vårdnadsbidraget, om
det överstiger eventuellt avdragsgilla
barnomsorgskostnader, kan komma att påverka beräk-
ningarna av dessa bidrag.
Konsekvenserna för underhållsbidrag av att
vårdnadsbidrag införs bör uppmärksammas i samband med
det utredningsarbete som pågår för närvarande om
försäkringskassornas medverkan vid fastställande av
underhållsbidrag m.m.
Vårdnadsbidrag, efter avdrag för avdragsgilla
barnomsorgskostnader, bör även beaktas vid
beräkningen av familjebidrag för värnpliktiga.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att konsekvenserna av
vårdnadsbidraget för underhållsbidrag måste lösas tidigare än vad arbetsgruppens
förslag i den frågan leder till.
Försäkringskasseförbundet anser inte att dagpenning vid arbetsmark-
nadsutbildning skall påverkas av vårdnadsbidraget.
Skälen för regeringens bedömning:
Socialbidrag
Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin
livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Den
enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå (6 §
socialtjänstlagen, 1980:620). Vid bedömning av vad som är skälig levnadsnivå har
kommunerna att utgå från Socialstyrelsens allmänna råd, 1992:4, Socialbidrag.
Lön eller annan inkomst efter skatt skall avräknas från det belopp som anses
skäligt för perioden. Detta innebär att även sjukpenning, föräldrapenning och
eventuell pension avräknas, liksom andra inkomster, t.ex. räntor, arvoden,
underhållsbidrag och bidragsförskott. Om man vid konstruktionen av normen inte
har tagit hänsyn till barnbidrag, flerbarnstillägg och studiebidrag skall dessa
också avräknas som inkomst.
Socialstyrelsen förordar i sina allmänna råd (s.20) att normer uttrycks som
ett bruttobehov så att t.ex. normen för barn i olika åldrar också speglar de
verkliga kostnaderna för barnen. Men då skall också bidragen avräknas i dess
helhet.
Vid beräkning av socialbidraget läggs normbeloppet för de familjemedlemmar som
ingår i hushållet ihop till ett bruttobehov. Därefter dras familjens alla
inkomster från denna summa varefter familjens nettobehov täcks genom
socialbidraget. Genom vårdnadsbidraget minskar familjens nettobehov eftersom
bidraget utgör ett penningtillskott för familjen i de fall barnomsorgskostna-
derna inte uppgår till samma belopp.
Enligt regeringens mening torde socialtjänstlagens regler om rätt till bistånd
medföra att vårdnadsbidraget, liksom andra inkomster, påverkar storleken på en
familjs socialbidrag i de fall rätt till sådant bidrag föreligger. Ett särskilt
undantag för just vårdnadsbidrag kan inte komma i fråga.
Såsom vi anfört i avsnitt 9 medför inte heller den förlängda rätten till
ledighet att socialtjänstlagens principer för bistånd kan frångås. Den som
väljer att inte förvärvsarbeta under tre år från barnets födelse får alltså inte
automatiskt rätt till kompletterande socialbidrag om inkomsterna blir
otillräckliga.
Underhållsbidrag och bidragsförskott
Föräldrarna svarar för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn
till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas
underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och
tillgångar samt till barnets sociala förmåner (7 kap. 1 § FB).
En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under-
hållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte
heller varaktigt bor tillsammans med barnet eller har vårdnaden om barnet
gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med
endast den andra föräldern (7 kap. 2 § FB).
När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp
för eget eller annans underhåll (7 kap. 3 § FB).
Bidragsförskott betalas till barn som inte bor tillsammans med båda sina
föräldrar. Bidragsförskottet består av två delar; ett egentligt förskott, som
svarar mot fastställt underhållsbidrag, och ett utfyllnadsbidrag, som utgör
33
skillnaden mellan det fastställda underhållsbidraget och bidragsförskottet som
är 40 procent av basbeloppet.
Hur barnets behov av underhållsbidrag räknas ut framgår inte av lagen utan
principerna har lagts fast i lagförarbeten och praxis.
Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd 1989:6 "Underhållsbidrag till barn".
Vid beräkning av barns normalbehov upptas följande poster: schabloniserad
levnadskostnad, barnomsorgsavgift, merkostnad för handikappat barn, barnets
nettolön av varaktig anställning, allmänt barnbidrag - dock ej flerbarnstillägg,
studiebidrag, handikappersättning m.m. samt inkomst av kapital som barnet har.
Dom eller avtal om underhållsbidrag kan jämkas av domstol, om ändring i
förhållandena föranleder det (7 kap. 10 § föräldrabalken).
Ett vårdnadsbidrag påverkar föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Socialstyrelsen bör i sina allmänna råd ge närmare ledning i frågor om hur
underhållsbidrag skall beräknas med anledning av reformen om vårdnadsbidrag.
Ett vårdnadsbidrag kan således innebära ändrade förutsättningar som kan
föranleda krav på jämkning. Konsekvenserna av vårdnadsbidragsreformen i fråga om
underhållsbidragen bör lämpligen uppmärksammas i samband med det utrednings-
arbete som för närvarande pågår om de allmänna försäkringskassornas medverkan
vid fastställande av underhållsbidrag m.m.
Bidragsförskottet utges, som framgår ovan, med högst 40 procent av basbeloppet
oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan begränsning till det
fastställda bidragets storlek. Enligt regeringens uppfattning bör
bidragsförskottet därför inte påverkas av vårdnadsbidraget. En följd av detta
blir att skillnaden mellan ett underhållsbidrag som grundar sig på föräldrarnas
samlade ekonomiska förmåga och bidragsförskottet kan komma att öka under den tid
som vårdnadsbidraget utges vilket i sin tur medför motsvarande högre kostnader
för staten. Detta beror på att den förälder som har hand om barnet får ökad
ekonomisk förmåga genom vårdnadsbidraget, vilket leder till att föräldern kan
täcka mer än annars av barnets behov av underhåll. Detta medför i sin tur att
barnets behov av bidrag från den andre föräldern kan komma att minska.
Studiemedel
De nuvarande reglerna om studiestöd innebär att vårdnadsbidrag och
barnomsorgskostnader kommer att beaktas på samma sätt som i skattereglerna.
Familjebidrag för värnpliktiga m.fl.
Rätt till bl.a. familjepenning och bostadsbidrag har värnpliktiga m.fl. enligt
familjebidragsförordningen (1991:1492). Vid bestämmande av familjepenning och
bostadsbidrag skall från summan för månad av högsta belopp avräknas beräknad in-
komst före skatt för månad som belöper på tjänstgöringstiden. Bland inkomster
räknas makes/makas inkomst av arbete samt sociala förmåner, barns inkomst i form
av underhållsbidrag, sociala förmåner samt den tjänstepliktiges inkomst av
arbete som han utför under fritid eller övningsuppehåll samt sjukpenning som
träder i stället för sådan inkomst (13 § familjebidragsförordningen,1991:1492).
Barnbidrag ingår inte i den beräknade inkomsten.
Vårdnadsbidraget är att anse som en social förmån och kommer följaktligen att
ingå i beräkningen av familjebidragen för värnpliktiga m.fl. Avdrag bör då få
göras för vid beskattningen avdragsgilla barnomsorgskostnader.
12 Anslagsfrågor
Femte huvudtiteln
A.9 Vårdnadsbidrag
1994/95 Nytt anslag (Förslag) 3 700 000 000
Bruttokostnaden för ett vårdnadsbidrag kombinerat med en avdragsrätt för
styrkta kostnader för barnomsorg som inte får offentligt stöd kan beräknas till
3 700 miljoner kronor. Skatteintäkterna kan beräknas till 900 miljoner kronor.
Förslaget att avskaffa de tre månaderna med ersättning enligt garantinivån i
föräldraförsäkringen innebär en besparing på 500 miljoner kronor. Nettokostnaden
för reformen blir därmed 2 300 miljoner kronor.
En närmare redovisning av beräkningsförutsättningarna återfinns i bilaga 5.
Förslaget har finansierats genom budgetförstärkningar i den nyligen framlagda
budgetpropositionen.
Reglering mellan staten och kommunsektorn
De ökade skatteintäkterna för kommunerna föranleder en reglering mellan staten
och kommunsektorn. Förslaget avses träda i kraft den 1 juli 1994 varför en
reglering för andra halvåret 1994 kommer att göras i samband med
kompletteringspropositionen 1994.
Genomförandekostnader för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
samt skatteförvaltningen
För administrationen av vårdnadsbidrag som skall utbetalas redan i juli 1994
måste ett tillfälligt ADB-system byggt på befintliga register skapas.
Kostnaderna härför, inklusive konstruktion av separata aviseringsrutiner, kan
beräknas till 5,7 miljoner kronor, varav 4,9 miljoner kronor avser innevarande
budgetår. Kostnaderna för blanketter, porto samt information beräknas till
sammanlagt 4,2 miljoner kronor. Även dessa kostnader belastar innevarande
budgetår. För den löpande administrationen, bl.a. månatlig information till
nytillkommande bidragsberättigade samt portokostnader, beräknas
Riksförsäkringsverkets kostnader till ca 16,3 miljoner kronor per budgetår.
På sikt måste ett autonomt ADB-system för vårdnadsbidrag skapas. Kostnaderna
härför beräknas till 15,5 miljoner kronor. Uvecklingsarbetet påbörjas hösten
1994. För utvecklingsarbete under budgetåret 1994/95 bör 7,5 miljoner kronor
anvisas.
För administrationen av vårdnadsbidraget vid försäkringskassorna beräknas
kostnaden för budgetåret 1994/95 till 22,4 miljoner kronor.
Övergångsreglerna för garantidagarna inom föräldraförsäkringen innebär att
samtliga berättigade försäkrade måste ta ut kvarstående garantidagar mellan den
1 juli 1994 och den 30 juni 1996. Det ökade resursbehovet för utbetalning av
garantidagar beräknas till 17,6 miljoner kronor för vardera budgetåret 1994/95
och 1995/96.
För skatteförvaltningen innebär reformen administrativa merkostnader i första
hand vid deklarationskontrollen beträffande avdrag för barnomsorgskostnader.
Beräknad årlig merkostnad uppgår till 1,5 miljoner kronor.
13 Författningskommentar
13.1 Förslaget till lag om vårdnadsbidrag
1 §
Enligt 1 § skall vårdnadsbidrag lämnas som bidrag till vård av barn i enlighet
med bestämmelserna i denna lag.
2 §
Frågor om vårdnadsbidrag skall enligt denna paragraf handläggas av
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
3 §
Första stycket föreskriver för vilka barn vårdnadsbidrag lämnas. Samma princip
som i fråga om allmänt barnbidrag föreslås gälla. Bidraget lämnas för barn som
är svenska medborgare och bosatta i Sverige.
Bidraget lämnas också för ett i Sverige bosatt utländskt barn, om barnet eller
någon av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i Sverige. Kravet på att
man skall vara bosatt i Sverige anses uppfyllt först när uppehållstillstånd har
beviljats. Lämnas därefter dagbidrag enligt lagen (1988:153) om bistånd åt
asylsökande m.fl. så skall, enligt 6 §, inte vårdnadsbidrag utges samtidigt.
34
I förtydligande syfte har vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande
till förslaget i lagrådsremissen.
I enlighet med vad Lagrådet förordat har i ett andra stycke införts en
upplysning om att kravet på föregående vistelse här i landet inte gäller om
något annat är särskilt föreskrivet. Upplysningen är tillkommen med tanke på att
kravet på en vistelsetid om minst sex månader inte kan göras gällande mot
medborgare i ett EES-land som omfattas av artikel 7.2 i förordning (EEG) nr
1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen som blivit gällande i
Sverige genom lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES). Dessa regler kräver likabehandling av
EES-ländernas medborgare i fråga om sociala förmåner.
4 §
I vissa fall skall ett barn som lämnar Sverige fortfarande anses bosatt här. Det
gäller dels om vistelsetiden är avsedd att vara längst sex månader, dels
medföljande barn till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat
land för arbetsgivarens räkning, dels medföljande barn till en person som i
annat fall är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett trossamfund, ett organ
som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation som
bedriver biståndsverksamhet om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre
år. Bestämmelsen skiljer sig endast lagtekniskt från vad som gäller för
barnbidrag. Någon skillnad i sak är inte avsedd.
5 §
I paragrafen föreskrivs att fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per månad. Om
barnet har plats inom kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får
bidrag av en kommun är vårdnadsbidraget 1 350 kronor per månad om platsen avser
högst 15 timmar per vecka och 700 kronor per månad om platsen avser mer än 15
timmar men högst 30 timmar per vecka. Om barnet har en sådan plats som avser mer
än 30 timmar per vecka utges enligt bestämmelsen inget vårdnadsbidrag alls.
6 §
Under tid då en utlänning har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring
(dagersättning) enligt den i prop. 1993/94:94 föreslagna lagen om mottagande av
asylsökande m.fl. utges enligt första punkten i denna paragraf inte
vårdnadsbidrag. Det förslag till lag som det, på Lagrådets inrådan, hänvisas
till är tänkt att fr.o.m. den 1 juli 1994 ersätta den nu gällande lagen
(1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. Dagersättning, liksom dagbidrag
enligt 9 § i nu gällande lag, skall tillförsäkra den enskilde en skälig
levnadsnivå och täcka barnets levnadskostnader i sin helhet. Barnbidrag utges
inte heller i dessa fall.
Enligt andra punkten utges vårdnadsbidrag inte heller för tid när ett barn
vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Det ligger inte i
linje med vårdnadsbidragets syfte att betala ut bidrag i dessa situationer,
eftersom bidraget i det fallet bara skulle bidra till att betala kommunens
kostnader för vården.
7 §
I första stycket anges att vårdnadsbidraget utges från och med månaden efter den
då barnet har fyllt ett år till och med den månad under vilken barnet fyller
tre år.
Då bidraget skall börja utges eller upphöra av andra skäl, eller vid ändring
av bidragets storlek, gäller enligt andra stycket som huvudregel att ändringen i
fråga om bidraget skall gälla från och med den månad som kommer efter den då
förhållandena ändrades. Om de ändrade förhållandena inträffat den 1 i månaden
(barnet börjar t.ex. på en förskola den 1 september) skall ändringen vad gäller
rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget dock gälla från och med den
månaden (vårdnadsbidrag utgår inte för september).
8 §
Denna paragraf föreskriver vem som är bidragsmottagare. Rätten att uppbära
vårdnadsbidraget tillfaller den som uppbär allmänt barnbidrag för barnet, se
närmare om dessa regler i den allmänna motiveringen avsnitt 5. Detta medför att
samma förälder alltid uppbär barnbidraget och vårdnadsbidraget. Det finns alltså
inte möjlighet att ha olika mottagare av barnbidrag och vårdnadsbidrag.
Utbetalning kan dock undantagsvis ske till annan, se 14 §. Det är administrativa
och ekonomiska skäl som är motivet till denna ordning. Om barnbidraget t.ex.
utbetalas till en familjehemsförälder skall även vårdnadsbidraget utges till
denne.
Vårdnadsbidraget tillkommer således föräldern eller annan person som har rätt
att uppbära vårdnadsbidraget enligt denna paragraf och inte barnet.
9 §
Ärenden om vårdnadsbidrag prövas enligt denna paragraf av den försäkringskassa
hos vilken den bidragsberättigade är eller skulle ha varit inskriven om
åldersvillkoret varit uppfyllt. Med bidragsberättigad avses enligt 8 § den som
uppbär det allmänna barnbidraget för barnet. Frågan om vårdnadsbidrag skall
börja utges eller höjas tas upp av kassan när en anmälan inkommit enligt 10 §.
En lagteknisk ändring i förhållande till förslaget i lagrådsremissen har gjorts
på Lagrådets inrådan.
10 §
Den som vill uppbära vårdnadsbidrag skall enligt första stycket inge en
skriftlig anmälan till den försäkringskassa som enligt 9 § har att pröva frågan.
Om man önskar det högre bidragsbeloppet, och tidigare haft den lägre, krävs en
ny anmälan. Vidare föreskrivs att anmälan skall innehålla vissa uppgifter om
barnomsorg liksom andra uppgifter som behövs för att försäkringskassan skall
kunna bedöma om rätt till vårdnadsbidrag föreligger, och i så fall med vilket
belopp bidraget skall utges.
Uppgifterna skall enligt andra stycket lämnas med en på heder och samvete
avgiven försäkran om dess riktighet.
I tredje stycket begränsas den tid för vilken vårdnadsbidrag retroaktivt kan
utges till tre månader före den månad då anmälan gjorts.
Paragrafen har lagtekniskt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
11 §
Enligt denna paragraf kan försäkringskassan, om det finns sannolika skäl
därtill, besluta om att hålla inne eller minska en utbetalning till dess
slutligt beslut i frågan fattats.
I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har första och andra styckena
strukits. Regeringen delar därvid Lagrådets synpunkt att behov av sådan
reglering, som gällde provisoriska beslut om att vårdnadsbidrag skall betalas
ut, knappast finns.
12§
I första stycket föreskrivs att den som uppbär vårdnadsbidraget till
försäkringskassan skall anmäla om barnet fått plats inom sådan barnomsorg som
anges i 5 §, om det antal timmar per vecka som barnets plats inom sådan
barnomsorg avser har utökats så att rätten till eller storleken av
vårdnadsbidraget påverkas liksom andra omständigheter som innebär förändringar i
fråga om rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget, t.ex. att man avser
att flytta till ett annat land för längre tid än sex månader.
Anmälan skall enligt andra stycket göras så snart den bidragsberättigade får
kännedom om omständigheten. Det innebär t.ex. att en person vars barn skall
börja på en förskola som är kommunal, eller som får bidrag av en kommun, skall
anmäla det till försäkringskassan så fort den planerade barnomsorgen är bestämd.
Detsamma gäller om antal timmar som barnomsorgen omfattar skall öka så att något
vårdnadsbidrag inte längre skall utgå. Såsom anförts i den allmänna
motiveringen, avsnitt 5, kan det annars bli fråga om återbetalningsskyldighet
enligt 16 §.
Paragrafen har i förhållande till förslaget i lagrådsremissen justerats
redaktionellt i enlighet med Lagrådets synpunkter.
13 §
Paragrafen anger tidsintervallet för utbetalning. Vårdnadsbidraget utbetalas
således månadsvis. I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har orden
"genom Riksförsäkringsverket" strukits såsom onödiga. Att i lagtexten slå fast
vilken myndighet som skall ombesörja utbetalningen är också opraktiskt om
ändrade rutiner skulle anses önskvärt.
35
14 §
Första stycket. I likhet med vad som gäller för barnbidrag kan, om det finns
synnerliga skäl, bidrag på framställan av socialnämnd betalas ut till den av
föräldrarna som inte uppbär bidraget med stöd av 8 § eller annan lämplig person
eller till nämnden.
Det är fortfarande den som har anmält önskemål om vårdnadsbidrag och fått
beslut om rätt till bidraget (dvs. en person som avses i 8 §) som skall anses
uppbära bidraget och som skall beskattas för det osv. Paragrafen reglerar endast
frågan om utbetalning. En situation som avses här kan t.ex. vara att det är
klarlagt att vårdnadsbidraget används för att finansiera missbruk av alkohol
eller narkotika eller att mottagaren drabbats av psykisk sjukdom.
Med hänsyn till att prelimärskatt skall dras från vårdnadsbidraget (se
förslaget till ändring i uppbördslagen) torde detta normalt inte medföra några
skattemässiga konsekvenser för den formella mottagaren. Det säger sig självt att
det vid längre tids psykisk sjukdom e.d. är lämpligt att den andre föräldern ser
till att han själv får barnbidraget, och därigenom också vårdnadsbidraget.
Försäkringskassan bör i första hand pröva om inte bidraget kan betalas ut till
någon barnet närstående person, som kan förväntas använda bidraget till barnets
bästa, till exempel den andre av barnets föräldrar eller en nära släkting. Finns
inte någon sådan person kan bidraget lämnas till socialnämnden för att användas
för barnets bästa.
Enligt andra stycket skall bidrag som betalas ut enligt första stycket
användas för barnets bästa.
En motsvarande regel finns i 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
15 §
Paragrafen innehåller en preskriptionsbestämmelse i fråga om lyftande av
vårdnadsbidrag som överensstämmer med vad som gäller för barnbidrag. 16 §
Paragrafen innehåller en föreskrift om återbetalningsskyldighet i vissa fall om
bidrag betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Bestämmelsen har 28 §
andra stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag som förebild. Liknande
bestämmelser gäller också för barnbidraget och olika socialförsäkringsförmåner.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär i
förhållande till förslaget i lagrådsremissen, förutom vissa mindre redaktionella
ändringar, att orden "dra av ett skäligt belopp som återbetalning av det
felaktigt utbetalade beloppet" ersatts med orden "hålla inne ett skäligt belopp
i avräkning på vad som lämnats för mycket". Anledningen är att det förra
uttryckssättet kan tolkas som att det belopp som dras av skall anses utgöra full
återbetalning av det utbetalade, vilket inte är avsikten.
17 §
I denna paragraf regleras omprövnings-, ändrings- och besvärsförfarandet i fråga
om försäkringkassas beslut om vårdnadsbidrag. Vidare finns en bestämmelse om att
socialförsäkringsnämnd i vissa fall skall ompröva beslut om
återbetalningsskyldighet.
18 §
Med hänsyn till syftet med vårdnadsbidraget upptas i denna bestämmelse ett
förbud mot överlåtelse och utmätning av rätten till vårdnadsbidrag. Detsamma
gäller bl.a. rätt till barnbidrag. Det innebär att fordran på ersättning som
innestår hos Riksförsäkringsverket eller försäkringskassan inte får utmätas.
Ersättningen får inte heller överlåtas innan den är tillgänglig för lyftning.
19 §
I paragrafen föreskrivs att de bestämmelser om uppgiftsskyldighet för statliga
och kommunala myndigheter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar som gäller
enligt 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring också skall gälla i ärenden om
vårdnadsbidrag.
20 §
Av denna paragraf framgår att Riksförsäkringsverket skall utöva tillsyn över
försäkringskassornas hantering av vårdnadsbidragsärenden.
21 §
I paragrafen bemyndigas regeringen att träffa överenskommelser med andra länder
om vårdnadsbidrag. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer med 20 kap. 15 §
lagen om allmän försäkring och 19 § lagen om allmänna barnbidrag.
Sverige har slutit ett antal socialförsäkringskonventioner med andra länder.
Regeringen har enligt bestämmelsen rätt att träffa överenskommelse med
främmande makt både om utsträckt tillämpning av lagen om vårdnadsbidrag och om
undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat. Bestämmelsen är i första hand
avsedd att skapa rimliga effekter för dels medföljande barn till arbetstagare
som utsänts av svenska arbetsgivare för att under viss tid utföra arbete i ett
konventionsland dels barn som medföljer arbetstagare som av en arbetsgivare i
ett konventionsland sänds till Sverige för att under en viss tid arbeta här. I
båda fallen har målsättningen, när konventioner slutits, regelmässigt varit att
det utsändande landets lagstiftning skall fortsätta att gälla och det andra
landets lagstiftning skall vika.
36
13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
4 kap.
3 §
I första stycket har antalet dagar som berättigar till föräldrapenning sänks
från 450 dagar till 360 dagar. Ändringen är föranledd av att de 90 dagar som
berättigar till ersättning enligt garantinivån slopas i 4 kap. 6 § tredje
stycket.
Enligt andra stycket sänks antalet dagar som berättigar till ersättning vid
flerbarnsbörd från 180 dagar per barn till 90 dagar.
6 §
I första stycket har garantinivån höjts till 64 kronor för att vara mer i nivå
med vårdnadsbidraget.
I tredje och fjärde styckena har, i konsekvens med ändringen i 3 §, de 90
dagar som berättigar till ersättning enligt garantinivån slopats. Ändringen får
till följd att all föräldrapenning utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning. Vidare har i klargörande syfte orden "för varje barn" strukits och
ersatts med i tredje stycket. Annars kan det uppfattas som att en förälder vid
flerbarnsbörd för varje barn erhåller 180 dagar enligt detta stycke, förutom
enligt fjärde stycket. I förtydligande syfte har slutligen i tredje stycket
ordet "resterande" lagts till före "180".
7 §
Vissa redaktionella ändringar har gjorts i klargörande syfte. Upprepningar av
sådant som regleras i 6 § har strukits. Hänvisningen till 6 § görs tydligare.
21 kap.
1 §
Eftersom den högsta nivån för den frivilliga sjukförsäkringen inte skall höjas
motsvarande vad som föreslås beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen
har kopplingen till 4 kap. 6 § i denna paragraf tagits bort. Den högsta nivån
för den frivilliga sjukförsäkringen är således även fortsättningsvis 60 kronor.
I förhållande till lagrådsremissen har endast en mindre redaktionell ändring
gjorts.
Övergångsbestämmelser
För barn som inte kommer i åtnjutande av vårdnadsbidrag eller som vid reformens
ikraftträdande har rätt till vårdnadsbidrag i mindre än tre månader medför
reformen en försämring så till vida att de går miste om föräldrapenningdagar
utöver 360 dagar utan rätt till vårdnadsbidrag i stället. För dessa barn har
därför i andra punkten införts en tidsbegränsad övergångsbestämmelse. Den
innebär att de gamla reglerna om antal dagar med garantinivå fortsätter att
gälla för dem som inte alls får del av vårdnadsbidraget, dvs. barn mellan tre
och åtta år. Den som endast får vårdnadsbidrag en månad får behålla 60
garantidagar (dvs. dagar som uteslutande kan tas ut enligt garantinivån) enligt
de gamla reglerna och den som får vårdnadsbidrag två månader får behålla 30
garantidagar. Har sådana garantidagar inte tagits ut före juli 1996 är de dock
förverkade. I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har på Lagrådets
inrådan, i förtydligande syfte, tillagts att de dagar man talar om är de som
uteslutande kan utges enligt garantinivån.
Efter lagrådsgranskningen har vidare en tredje punkt lagts till i syfte att ge
föräldrar till de barn som är mellan ett och tre år vid ikraftträdandet och som
det inte utges något vårdnadsbidrag för (de har exempelvis en heltidsplats inom
kommunal barnomsorg) lite längre tid på sig att ta ut de "garantidagar" man har
kvar.
13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m.m.
3 §
I andra stycket har som en konsekvens av införandet av vårdnadsbidrag införts
den ändringen att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs från 18
månader till tre år. Adoptivföräldrar har dock, liksom tidigare, alltid rätt
till hel ledighet under ett och ett halvt år från tidpunkten då föräldrarna fått
barnet i sin vård. Det har endast gjorts en redaktionell justering i den
bestämmelsen.
Rätten till förkortning av arbetstiden gäller som tidigare enligt tredje
stycket till dess barnet har fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då det
har avslutat det första skolåret.
Enligt övergångsbestämmelserna krävs en ny anmälan enligt 7 § för ledigheter
som pågår vid ikraftträdandet, om man vill ha längre ledighet i enlighet med den
nya bestämmelsen. Bestämmelsen har i förtydligande syfte formulerats något
annorlunda än förslaget i lagrådsremissen.
13.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)
33 §
I 1 mom. har ett nytt femte stycke införts. Det föreslagna tillägget innebär att
avdrag från intäkt av tjänst i vissa fall får göras för barnomsorgskostnad som
avser ett barn för vilket vårdnadsbidrag uppburits under året. Avdrag medges
enligt bestämmelsen i den omfattning som framgår av punkt 8 av anvisningarna.
Det är endast den av föräldrarna som uppbär vårdnadsbidraget som får göra avdrag
för barnomsorgskostnader. Om den andra föräldern betalat barnomsorgskostnaden
föreligger ingen rätt till avdrag för dessa kostnader.
37
I 2 mom. anges att avdrag för barnomsorgskostnad får ske utan den begränsning
som gäller enligt huvudregeln. Det innebär att avdrag får göras för
barnomsorgskostnader även till den del kostnaden inte överstiger 1000 kr, se
närmare om motivet för detta i avsnitt 7.
Anvisningarna till 32 §
12
I andra stycket av denna anvisningspunkt har tillagts att vårdnadsbidrag skall
räknas till skattepliktig intäkt av tjänst. Den som uppbär vårdnadsbidraget
enligt 8 § lagen om vårdnadsbidrag är alltså skattskyldig för beloppet, som
räknas som intäkt av tjänst.
Därutöver har i tredje stycket ordet "psykiskt" strukits med anledning av
ändrad terminologi (se prop. 1992/93:159).
Anvisningarna till 33 §
8.
Avdrag för barnomsorgskostnader medges enligt första stycket om den
skattskyldige förvärvsarbetat eller studerat under sammanlagt minst halvtid och
kostnaden avser barnomsorg som inte tillhandahållits av en kommun eller fått
bidrag av en kommun.
Avdrag medges enligt andra stycket med högst det belopp som erhållits under
året i vårdnadsbidrag för barnet.
Avdrag medges således inte för kostnader för kommunal barnomsorg eller
barnomsorg som fått bidrag av en kommun. I januari 1995 träder vissa ändringar i
socialtjänstlagen (1980:620) i kraft som avser barnomsorgen. Dessa ändringar
innebär bl.a. att kommunerna blir skyldiga att ge bidrag till enskilda
förskolor.
13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
5 §
Enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall fysiska
personer som är bosatta utomlands och som uppbär skattepliktig inkomst betala en
särskild inkomstskatt på 25 procent av skattepliktig inkomst till staten. Enligt
ett tillägg, en ny punkt 13, i denna paragrafs första stycke utgör
vårdnadsbidrag en skattepliktig inkomst enligt lagen.
I punkt 9 har ordet "erkänd" före arbetslöshetskassa strukits med anledning av
att detta begrepp inte längre finns i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.
13.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)
3 § 2 mom.
Preliminär A-skatt för inkomståret skall i princip betalas av den som har
tilldelats A-skattsedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, för
ersättning av arbete som lämnas helt eller delvis i pengar och för vissa räntor
och utdelningar. I detta hänseende likställs med ersättning för arbete vissa
andra inkomster, till vilka vårdnadsbidraget kommer att höra enligt punkt 4 i
andra stycket.
Ändringen i tredje stycket innebär att skatteavdrag skall göras oberoende av
vilken typ av skattsedel mottagaren har.
4 § 2 mom.
I denna bestämmelse anges när avdrag för preliminär A-skatt skall göras med
ledning av särskilda skattetabeller. För vårdnadsbidrag skall avdrag för
preliminär A-skatt inte göras med ledning av särskilda skattetabeller. Med
anledning därav och då bestämmelsen hänvisar till inkomster som avses i punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) har ett uttryckligt
undantag gjorts för vårdnadsbidraget.
13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990: 325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter
2 kap.
14 §
I ett nytt tredje stycke har föreskrivits att den som yrkar avdrag för
barnomsorgskostnader måste ange namn och person- eller organisationsnummer på
den som man har lämnat ersättning till för barnomsorgen.
3 kap.
13 §
Enligt ett tillägg i paragrafen skall Riksförsäkringsverket lämna kontroll-
uppgift om vårdnadsbidrag. Kontrolluppgift skall lämnas för den som har fått
förmånen.
13.8 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)
18 a §
För att underlätta försäkringskassans hantering av vårdnadsbidrag har i denna
paragraf föreskrivits att kommunen skall lämna försäkringskassan uppgift om
vilka barn mellan ett och tre år som har plats inom kommunens
förskoleverksamhet. Försäkringskassorna får på så sätt möjlighet att kontrollera
att de barn för vilka det begärs eller lämnas fullt vårdnadsbidrag inte har
plats inom sådan verksamhet. I 69 § föreskrivs att enskilda förskolor som får
bidrag av en kommun också skall lämna försäkringskassan sådana uppgifter.
38
48 §
Av tillägget i andra stycket följer att socialnämnden inte får delegera vad som
ankommer på nämnden enligt 14 § lagen om vårdnadsbidrag.
69 §
I paragrafen föreslås att enskilda förskolor som får bidrag av en kommun skall
lämna uppgift till försäkringskassan om vilka barn mellan ett och tre år som har
plats inom verksamheten. Motivet för detta är detsamma som för den föreslagna 18
a § som gäller kommunal förskoleverksamhet.
13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag
4 §
Tillägget i denna paragraf innebär att den som får vårdnadsbidrag inte på grund
därav riskerar att få minskat bostadsbidrag. Vårdnadsbidraget skall inte räknas
som inkomst vid beräkningen av bostadsbidraget. Å andra sidan skall inte heller
vid taxeringen avdragsgilla barnomsorgskostnader beaktas vid beräkningen av
bostadsbidraget. För att underlätta läsningen har paragrafen utformats i
punktform.
13.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag
Utbetalningar för såväl barnbidrag som vårdnadsbidrag sker månadsvis. Rätten att
uppbära vårdnadsbidrag knyts till att man uppbär barnbidrag. Den anknytning till
visst kvartal som finns i denna paragraf innebär då tidsmässiga förskjutningar i
fråga om rätten till vårdnadsbidrag som inte är önskvärda när vård av ett barn
på ett hem för vård eller boende börjar eller upphör. Den kvartalsvisa
anknytningen föreslås därför ändras till månadsvis.
13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
I konsekvens med att vårdnadsbidraget inte skall påverka bostadsbidraget
föreslås att vårdnadsbidraget även undantas från inkomstunderlaget vid beräkning
av bostadstillägg till folkpension.
39
Förteckning över organisationer och myndigheter
som inbjudits till hearing om arbetsgruppens förslag
till vårdnadsbidrag m.m.
(De som inte deltagit anges kursivt)
Organisationer Myndigheter
Svenska Socialstyrelsen
arbetsgivareföreningen Riksförsäkringsverket
Landsorganisationen i Riksskatteverket
Sverige Arbetsmarknadsstyrelsen
Tjänstemännens Datainspektionen
Centralorganisation Kammarrätten i Stockholm
Sveriges akademikers Centrala
Centralorganisation studiestödsnämnden
Socialdemokratiska Jämställdhetsombudsmannen
kvinnoförbundet Länsstyrelsen i
Moderata kvinnoförbundet Östergötlands län
Folkpartiets Försäkringskasseförbundet
kvinnoförbund Svenska kommunförbundet
Riksorganisationen Stockholms kommun
Centerkvinnorna Degerfors kommun
Svenska kvinnors
vänsterförbund
Fredrika-Bremer-Förbundet
Husmodersförbundet Hem
och Samhälle
Yrkeskvinnors
Riksförbund
Catharina Andréen
Ulla Björnberg
Anders G. Broberg
Philip Hvang
Göran Lassbo
Pia Nilsson
60
Sammanställning av synpunkter framförda vid
hearing om arbetsgruppens förslag till
vårdnadsbidrag m.m.
(De muntliga synpunkterna har i vissa fall kompletterats med skriftliga
synpunkter).
Allmänna synpunkter på vårdnadsbidraget
Moderata kvinnoförbundet, KdS kvinnoförbund (KdS-K), Centerkvinnorna,
Husmodersförbundet Hem och Samhälle samt HARO - Riksorganisationen för
Valfrihet, Jämställdhet & Föräldraskap tillstyrker uttryckligen införandet av
vårdnadsbidrag.
Faluns kommun finner det logiskt att ett vårdnadsbidrag medverkar till ökad
valfrihet och ger möjligheter till ökad samvaro med barnen.
Moderata kvinnoförbundet framhåller att vårdnadsbidraget är ett led när det
gäller att skapa ökad rättvisa mellan de föräldrar som vårdar och fostrar barn i
det egna hemmet utan att erhålla något stöd från det offentliga
KdS-K framhåller att vårdnadsbidraget, som man hellre vill kalla vårdlön,
innebär ett steg i rätt riktning för Sveriges barnfamiljer. Man pekar på att
olika valfrihetsreformer genomförts under de senaste åren. Det är därför
naturligt att föräldrarnas valmöjligheter när det gäller val av barnomsorgsform
också ökar.
Centerkvinnorna framhåller att man stöder förslaget till vårdnadsbidrag
eftersom detta innebär att barnen sätts i centrum.
Husmodersförbundet anför att vårdnadsbidraget kommer att öka föräldrarnas
valfrihet att lösa barnomsorgen, att barnomsorgsarbetet inom hemarbetet
ekonomiskt erkänns, att alla ensamstående får ett ekonomiskt stöd, att
föräldrarnas möjlighet att vara tillsammans med sina barn ökar samt att
vårdnadsbidraget kommer att bli betydelsefullt för glesbygder och mindre orter
med begränsade kommunikationer och få daghem.
HARO konstaterar med tillfredsställelse att regeringen med detta förslag tagit
ett väsentligt, men inte slutgiltigt, steg mot den utlovade valfrihets-
revolutionen. Detta steg är dock inte tillräckligt för att få bort alla
orättvisor mot dem som utför det osynliggjorda vård och omsorgsarbetet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet, Svenska kvinnors vänsterförbund och
Degerfors kommun avstyrker förslaget.
LO framhåller att föräldraförsäkringen gör det möjligt att kombinera
förvärvsarbete med att fostra barn. Den ger rättigheter och valfrihet för både
män och kvinnor och den ger en ersättning som det är möjligt att existera på.
TCO framhåller att man stöttar tanken på att de som vill vara hemma en längre
tid skall ha ekonomisk möjlighet till detta, men önskar att detta sker genom en
utbyggd föräldraförsäkring.
Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet och Svenska kvinnors vänsterförbund
anför liknande synpunkter men pekar också på att vårdnadsbidraget motverkar
jämställdhetssträvanden. Även Jämställdhetsombudsmannen framhåller risken med
att vårdnadsbidraget kan få konsekvenser för jämställdheten.
Degerfors kommun anser att det är fel att genomföra en så dyr reform i dagens
ekonomiska läge. Man pekar på att det inte gått att presentera ett förslag som
inte skapar nya orättvisor eller som inte påverkar redan befintliga stöd till
barnfamiljer negativt.
Svenska kommunförbundet och Stockholms kommun framhåller att familjepolitiken
inte i grunden är en kommunal fråga. Kommunförbundet har därför inga
principiella synpunkter på vårdnadsbidragsreformen som sådan.
De statliga myndigheterna tar inte ställning till vårdnadsbidragsreformen som
sådan.
Riksskatteverket och familjeekonomen vid Sparbanken Catharina Andréen anför
att ett obeskattat vårdnadsbidrag skulle gjort vårdnadsbidragsreformen enklare
och administrationen billigare.
Moderat kvinnoförbundet, KdS-k, Husmodersförbundet, HARO och familjeekonomen
Catharina Andréen motsätter sig
arbetsgruppens förslag att enbart kostnader för kommunal, eller av kommunen
stödd, barnomsorg skall vara avdragsgill vid beskattningen.
Moderata kvinnoförbundet anser det självklart att alla styrkta barnom-
sorgskostnader skall vara avdragsgilla, således även kostnaden för privat
barnomsorg. Förbundet anser vidare att frågan om avdragsrätt bör utredas i ett
vidare perspektiv med sikte på skatt efter bärkraft. Frågan om eventuellt
införande av s.k. negativ skatt bör även utredas i detta sammanhang. Förbundet
föreslår även att man undersöker den franska modellen med checkar för arbete i
hemmet, vilka köps på posten och lämnas till den som utför arbetet.
KdS-K framhåller att många föräldrar föredrar att under småbarnsåren på olika
sätt ordna barnomsorgen "svart" efter det att föräldrapenningen tagit slut.
Vårdnadsbidraget/vårdlönen ger ökade möjligheter att få olika "vita"
barnomsorgsformer där alla dess fördelar i trygghetssystemet bör lyftas fram.
Husmodersförbundet framhåller att avdragsrätten är positiv och borgar för
bättre kvalitet på vården.
HARO framhåller att man får förutsätta att de allra flesta föräldrar använder
avdraget till barnets bästa.
Catharina Andréen framhåller att det i och för sig är riktigt att om kostnaden
för privat barnomsorg inte ökar så får de familjer som valt privat barnomsorg
behålla mer av vårdnadsbidraget än de som valt kommunal barnomsorg.
Socialstyrelsen är positiv till arbetsgruppens förslag om att enbart kostnader
för kommunal eller kommunalt stödd barnomsorg skall vara avdragsgill. Styrelsen
menar att förslaget innebär en viss form av kvalitetskontroll.
Socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet påpekar riskan för att föräldrar
vars barn placerats i barnomsorgen av sociala skäl inte låter
61
barnen vara kvar om hela vårdnadsbidraget därmed går till en förhöjd avgift.
Synpunkter på förslaget till lag om vårdnadsbidrag
Kammarrätten i Stockholm påpekar att eftersom rätten till vårdnadsbidrag anknyts
till barnens biologiska ålder medför detta att adoptivbarn om fyllt tre år vid
ankomsten till föräldrarna inte berättigar till vårdnadsbidrag. I lagarna om
föräldrapenning och rätt till ledighet för vård av barn jämställs däremot
tidpunkten för barnens ankomst med biologiskt barns födelse. Kammarrätten
föreslår vidare ett klargörande i specialmotiveringen till 7§ angående vem som
är skattskyldig när vårdnadsbidraget efter beslut av försäkringskassa betalas ut
till annan än vårdnadshavare eller den som fostrar barnet. Vidare bör i 16§
hänvisning ske till återbetalningsskyldigheten enligt 12§ och ej till 13§.
Riksförsäkringsverket understryker arbetsgruppens uppfattning att rätten till
bidrag liksom rätten att uppbära bidraget bör följa samma regler som barnbidrag.
Det är vidare enligt RFV av särskild vikt att de båda bidragen alltid utbetalas
till samma mottagare. Det bör vidare klargöras i specialmotiveringen till 1 §
dels att vårdnadsbidrag lämnas först när uppehållstillstånd har beviljats
asylsökande, dels att vårdnadsbidrag med stöd av EES-avtalet endast lämnas
medborgare i EES-land som arbetar i Sverige. RFV föreslår vidare vissa
förtydliganden beträffande till vem som kontrolluppgift skall lämnas när barnet
enligt socialnämndens beslut placerats hos annan än förälder/vårdnadshavare.
Vidare bör enligt RFV återbetalningsskyldigheten i 12 § ha samma lydelse som i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Slutligen bör första stycket i 15 § överföras
till en ny 17 §. Den föreslagna 17 § kan utgå då motsvarande bestämmelse finns i
20 kap 13 § lagen om allmän försäkring till vilken hänvisas i 16 §.
Socialstyrelsen påpekar att 7 § innehåller föreskrifter om att det i undan-
tagsfall finns möjligheter för försäkringskassan på framställan av socialnämnd
att förordna att vårdnadsbidrag betalas ut till annan än vårdnadshavaren eller
den som fostrar barnet. Även om en liknande regel finns för både allmänt
barnbidrag och bidragsförskott anser Socialstyrelsen att dessa bidrag är av ett
annat slag än vårdnadsbidrag som ju mer skall betraktas som en inkomst till
"föräldern". Om situationen är den beskrivna anser Socialstyrelsen att andra
åtgärder behövs.
Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter om socialnämnden skall ha rätt
att uppbära vårdnadsbidraget vid vård i familjehem.
Försäkringskasseförbundet hävdar för sin del att bestämmelserna i 12 § om
återbetalningsskyldighet bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser
i 12 § lagen om allmänna barnbidrag. Förbundet ifrågasätter vidare
arbetsgruppens förslag i den del det innebär olika regler beträffande vem som
skall uppbära vårdnadsbidraget för barn som vårdas i ett hem för vård eller
boende inom socialtjänsten resp. genom socialnämndens försorg placerats i
enskilt hem. Undantag från rätten att uppbära vårdnadsbidrag bör enligt
förbundet framgå av lagtexten.
Lagen om allmän försäkring
Riksförsäkringsverket påpekar att eftersom föräldrapenning kan lämnas med 1/4 av
hel föräldrapenning bör den föreslagna höjningen av garantinivån fastställas
till ett belopp som är jämnt delbart med fyra. I bestämmelserna om frivillig
sjukförsäkring finns en koppling till garantinivån enligt 4 kap 6 §. Därmed höjs
också den högsta nivån för den frivilliga sjukförsäkringen om in hänvisningen
tas bort. I annat fall får det bl.a. vissa kostnadskonsekvenser.
Kammarrätten i Stockholm, Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet
kräver vidare vissa klarlägganden beträffande övergångsbestämmelserna till 4
kap. 3 och 6 §§.
Lagen om rätt till ledighet för vård av barn,m.m.
Kammarrätten påpekar att enligt förslaget kommer en förälders rätt till ledighet
under tre år att gälla även barn som är födda före den 1 juli 1994. Av
övergångsbestämmelserna bör därför framgå att en ny anmälan krävs enligt 7 §
samma lag för ledigheter som pågår vid ikraftträdandet.
Degerfors kommun finner det troligt att längre ledighet kommer att ytterligare
försämra kvinnors möjligheter att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
Husmodersförbundet framhåller att kvinnans rätt till yrkesarbete efter
vårdåren bör lagstadgas.
Kommunalskattelagen
Kammarrätten i Stockholm och Riksskatteverket föreslår vissa smärre justeringar
och förtydliganden beträffande förslaget till lydelse av 33 § och anvisningarna
till samma §.
Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter
Riksskatteverket påpekar att den av arbetsgruppen redovisade lagtexten är den
som gäller 1994 års taxering. Fr.o.m. 1995 års taxering gäller nya regler för
förenklad självdeklaration. Till följd härav föreslår verket vissa
följdändringar i lagförslaget. Riksskatteverket påpekar vidare att eftersom
vårdnadsbidraget i skattesammanhang enligt förslaget likställs med arbete bör
löneexekution kunna ske i vårdnadsbidraget för skulder avseende den som uppbär
bidraget. Man framhåller i sammanhanget att kronofogdemyndigheterna vid
beräkning av förbehållsbelopp särskilt beaktar eventuell kostnad för barnomsorg.
Att räkna vårdnadsbidraget som inkomst i löneexekutivt sammanhang medför således
ingen nackdel för den familj som erhåller vårdnadsbidrag samtidigt som man har
utlägg för barnomsorg.
Riksförsäkringsverket framhåller att förslaget anger att kontrolluppgift skall
lämnas på utbetald ersättning. Skall kontrolluppgift även redovisas för vilket
barn och med vilket belopp måste omfattande förändringar göras i ADB-system,
eventuellt med utbyggnad av nya delsystem, eftersom nuvarande system endast
medger vad mottagaren erhållit i bidrag/ersättning.
Förordningen om arbetsmarknadsutbildning
Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet påpekar att reglerna om
minskning av dagpenning numera återfinns i 31 och 32 §§. Den nya
samordningsregeln innebär att dagpenning minskas med en annan förmån i regel
endast om förmånerna avser samma tid och/eller samma inkomstbortfall.
Försäkringskasseförbundet framför för sin del att vårdnadsbidraget har
karaktären av ett allmänt familjestöd. Av den anledningen anser förbundet att
någon samordning av dagpenning med vårdnadsbidrag inte bör förekomma.
Moderata kvinnoförbundet anser att vårdnadsbidraget bör påverka
arbetslöshetsersättningen på samma sätt som det föreslås påverka bostadsbidrag
och socialbidrag.
Kammarrätten i Stockholm föreslår att de föreslagna reglerna om avräkning
skall inordnas under 29 § istället för 30 §.
Studiestödslagen
Centrala studiestödsnämnden påpekar att genom införandet av vissa övergångsbe-
stämmelser som arbetsgruppen inte uppmärksammat är det inte nödvändigt för
regeringen, att på det sätt arbetsgruppen föreslagit, meddela någon föreskrift
med stöd av 4 kap 22 § studiestödslagen.
Registerförordning för vårdnadsbidrag
Arbetsgruppen har föreslagit att ett ADB-system för vårdnadsbidrag konstrueras
genom att uppgifter hämtas från bidragsregistret och sjukförsäkringssystemet.
I avvaktan på att ett i annan ordning föreslaget socialförsäkringsregister
träder i kraft föreslår Riksförsäkringsverket att ett sådant särskilt vård-
nadsbidragsregister författningsregleras. I annat fall krävs tillstånd från
Datainspektionen för ett sådant register.
Datainspektionen, som principiellt från integritetsskyddssynpunkt anser att
varje försäkringskassa skall ha egna lokala register, framhåller att de två
register som nu är aktuellt att använda förs med tillstånd från
Datainspektionen. En blandad reglering, dvs. att uppgifter till ett nytt
förordningsreglerat register inhämtas från register som förs med stöd av till-
stånd avstyrks av Datainspektionen. Av två olika möjliga lösningar förordar
Datainspektionen att inrättandet av ett vårdnadsbidragsregister prövas av
Datainspektionen och alltså regleras genom tillstånd.
62
Övriga synpunkter
Konsekvenser för rätt till socialbidrag
Socialstyrelsen påpekar att alla föräldrar i dag har rätt till ledighet i ett år
och sex månader i samband med barns födelse, nämligen 360 dagar med
föräldrapenning, 90 dagar med belopp enligt garantinivån och 90 dagar utan
ersättning.
Föräldrar som inte har inkomst upp till socialbidragsnorm har under denna tid
rätt till kompletterande socialbidrag. Med vårdnadsbidraget får föräldrarna rätt
till ledighet till dess barnet fyller tre år. Föräldrarna har rätt till
föräldrapenning i 360 dagar och vårdnadsbidrag med 2 000 kr/månad under två år.
I förslaget framgår inte om föräldrar som är berättigade till vårdnadsbidrag
också under denna tid bör vara berättigade till kompletterande socialbidrag om
den sammanlagda inkomsten inte når upp till norm för skälig levnadsnivå. Enligt
Socialstyrelsen bör det klart framgå huruvida detta skall vara möjligt i de fall
barnomsorg kan erbjudas.
Konsekvenser för rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott
Socialstyrelsen instämmer i arbetsgruppens bedömning att kravet på jämkning av
underhållsbidrag kommer att öka pga vårdnadsbidraget kan innebära ändrade
ekonomiska förutsättningar för föräldrarna.
I promemorian föreslås att konsekvenserna av vårdnadsbidraget i fråga om
underhållsbidrag lämpligen bör uppmärksammas i samband med det utredningsarbete
som för närvarande pågår om de allmänna försäkringskassornas medverkan vid
fastställande av underhållsbidrag m.m. Denna utredning skall emellertid inte
vara slutförd förrän den 30 september 1994. Lagen om vårdnadsbidrag skall enligt
förslaget träda i kraft 1 juli 1994. Konsekvensen för underhållsbidragen måste
enligt Socialstyrelsens uppfattning därför lösas tidigare.
Administrativa effekter för kommunerna
Socialstyrelsen pekar på att kommunerna kommer att få väsentligt ökad
administration om förslaget genomförs.
Svenska kommunförbundet, Stockholms och Faluns kommuner framhåller att admini-
strationen av vårdnadsbidraget måste hållas i sär från kommunernas barnomsorgs-
avgifter.
Kommunförbundet föreslår i stället att följande alternativ ytterligare utreds
och prövas.
1. Försäkringskassan sköter hela administrationen, dvs. såväl utbetalning som
återredovisning.
2. Kommunerna administrerar återbetalningen - men inte genom rundgången via
statbidragsregleringen - utan direkt genom återbetalning av de ökade avgifter
som till följd av vårdnadsbidraget faktiskt erlägges.
Finansieringen av vårdnadsbidraget
Svenska kommunförbundet ställer sig tveksam till arbetsgruppens beräkningar av
avgiftsintäkterna. Enligt förbundet kan dessa uppgå till maximalt 2,1 miljarder
jämfört med arbetsgruppens 2,7 miljarder kronor.
Moderata kvinnoförbundet och KDS-K ifrågasätter om kostnaderna för vårdnads-
bidraget i praktiken kommer att bli enligt arbetsgruppens beräkningar.
Bostadsbidrag
KdS-K, Husmodersförbundet, HARO och familjeekonomen Catharina Andréen anser inte
att vårdnadsbidraget skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten vid
beräkning av bostadsbidrag.
Catharina Andréen framhåller att en familj med bostadsbidrag får behålla
mindre netto av vårdnadsbidraget än en familj som inte får bostadsbidrag. För-
slaget kan därmed i många fall sägas missgynna familjer med lägre inkomster.
Administrativa kostnader
Riksförsäkringsverket instämmer i arbetsgruppens förslag att utbetalning skall
ske genom sjukförsäkringssystemet. Det innebär emellertid att det vid varje
insättning av ersättning på konto också måste sändas ut ett s.k.
insättningsbesked. Det medför att kostnaden för porto tillkommer med ytterligare
230 000 x 80% x 2,90 x 12 = 6 403 200 kronor/år utöver arbetsgruppens förslag.
Försäkringskasseförbundet pekar på att arbetsgruppen beräknat att kostnaderna
för hanteringen av vårdnadsbidrag blir desamma som för barnbidrag. Förbundet
menar att hanteringsrutinerna snarast borde likställas med ålderspension.
Administrationskostnaderna blir då 19,2 miljoner kronor i stället för de av
arbetsgruppen beräknade 8,7 miljoner kronorna.
Genomförandekostnader
Riksförsäkringsverkets kostnader för utarbetande av allmänna råd och för ut-
bildning beräknas till 100 000 kronor. Försäkringskassornas kostnader för del-
tagande i utbildning beräknas till 800 000 kronor.
Tidsplanen
Riksförsäkringsverket konstaterar att tiden mellan förväntat riksdagsbeslut och
föreslagen genomförandetidpunkt är osedvanligt kort. Verket understryker därför
kraftigt att en förutsättning för ett genomförande den 1 juli 1994 är dels att
verket senast den 15 september 1993 får beslut om tilldelning av extra resurser
för förberedelsearbetet, dels att regelsystemet för det nya bidraget får den
utformning som arbetsgruppen föreslagit.
Försäkringskasseförbundet, som pekar på de nya arbetsuppgifter som följer av
EES-avtalet, ny bostadsbidragsadministration, ersättning till personliga
assistenter till svårt funktionshindrade m.m., bedömer att arbetsläget för
försäkringskassorna blir mycket ansträngt under första halvåret 1994. Ur
administrativ synpunkt vill förbundet framhålla att genomförandet flyttas till
en senare tidpunkt.
Moderata kvinnoförbundet anser att vårdnadsbidraget bör tidigareläggas,
förslagsvis fr.o.m. april 1994.
63
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till
Lag om vårdnadsbidrag
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Vårdnadsbidrag skall lämnas som bidrag till vård av barn enligt
bestämmelserna i denna lag.
2 § Frågor om vårdnadsbidrag handläggs av Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.
Barn som vårdnadsbidrag utges för
3 § Vårdnadsbidrag lämnas för barn som är svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också i andra fall för ett barn som är bosatt i
Sverige, om barnet eller någon av föräldrarna vistas i Sverige sedan minst sex
månader tillbaka.
4 § Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här
1. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader,
2. under den tid som barnet följer med en förälder som arbetar i ett annat
land för en svensk statlig arbetsgivares räkning,
3. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år, i de fall barnet
följer med en förälder som är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett svenskt
trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund, eller en svensk
ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Bidragets storlek m.m.
5 § Fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per månad. Om barnet har plats inom
kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av en kommun, är
vårdnadsbidraget 1 350 kronor per månad om platsen avser högst 15 timmar per
vecka och 700 kronor per månad om platsen avser 16 - 30 timmar per vecka. Om
platsen avser mer än 30 timmar per vecka utges inget vårdnadsbidrag.
6 § Vårdnadsbidrag utges inte för tid
1. då dagbidrag enligt 9 § lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl.
lämnas för barnet, eller
2. då barnet vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
7 § Vårdnadsbidrag utges från och med månaden efter den då barnet fyllt ett år
och till och med den månad då barnet fyller tre år.
Om vårdnadsbidrag på grund av andra ändrade förhållanden än som avses i första
stycket skall börja utges, upphöra eller ändras, skall bidraget påverkas från
och med månaden efter den då förhållandena ändrades. Om de ändrade förhållandena
gäller från och med den 1 i månaden, skall bidraget påverkas från och med samma
månad.
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
8 § Rätten att uppbära vårdnadsbidrag för ett barn har den som uppbär det
allmänna barnbidraget enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.
Beslut m.m.
9 § Ärenden om vårdnadsbidrag prövas av den allmänna försäkringskassa som den
som gör anmälan om vårdnadsbidrag eller den bidragsberättigade är inskriven hos
eller skulle ha varit inskriven om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring varit uppfyllt.
10 § Anmälan om vårdnadsbidrag och om höjning av bidraget skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 9 § av den som har
rätt att uppbära bidraget enligt 8 §. Anmälan skall innehålla uppgifter
1. om barnet har plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka som plats inom sådan barnomsorg avser och
3. andra uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bidrag.
Anmälan skall också innehålla en på heder och samvete avgiven förklaring att
de lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den
månad då anmälan gjorts.
11 § Om det finns sannolika skäl för att den som gjort anmälan om vårdnadsbidrag
har rätt till sådant bidrag, men beslutet inte kan fattas utan betydande
dröjsmål, skall försäkringskassan ändå besluta att bidrag skall betalas ut om
detta är av väsentlig betydelse för den som gjort anmälan. Detsamma gäller om
det står klart att den som har gjort anmälan har rätt till bidrag men bidragets
belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådant bidrag får
försäkringskassan föreskriva särskilda villkor.
Om det senare bestäms att vårdnadsbidrag inte skall utges eller skall utges
med ett lägre belopp är mottagaren av bidraget inte skyldig att betala tillbaka
utbetalat bidrag i andra fall än som anges i 16 §.
Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett bidrag, kan
försäkringskassan besluta att ersättningen inte skall betalas ut eller betalas
ut med lägre belopp till dess slutligt beslut fattats.
12 § Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att till försäkringskassan anmäla
1. om barnet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka plats inom sådan barnomsorg avser har utökas
så att rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget påverkas och
3. andra ändrade förhållanden som kan påverka rätten till eller storleken av
vårdnadsbidraget.
Anmälan skall göras så snart den bidragsberättigade får veta hur förhållandena
kommer att ändras.
Utbetalning av vårdnadsbidrag m.m.
13 § Vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis genom Riksförsäkringsverket.
14 § Om det finns synnerliga skäl får försäkringskassan, på framställning av en
socialnämnd, besluta om att bidraget skall betalas ut till
1. en förälder som inte har rätt att uppbära bidraget enligt regeln i 8 §,
2. annan lämplig person, eller
3. socialnämnden.
Om bidraget betalats ut enligt första stycket skall det användas för barnets
bästa.
15 § Om vårdnadsbidraget inte har tagits ut före utgången av kalenderåret efter
det då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.
Återbetalning
16 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnadsbidrag, om den
som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att låta
bli att anmäla ändrade förhållanden enligt 12 § eller på något annat sätt har
förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats felaktigt eller med ett för högt
belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp och den som uppburit bidraget skäligen borde ha insett
detta.
Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge
kravet på återbetalning.
Om försäkringskassan vid ett senare tillfälle skall betala ut vårdnadsbidrag
eller annan ersättning till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första
stycket, får kassan dra av ett skäligt belopp som återbetalning av det felaktigt
utbetalade bidraget.
Överklagande
17 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om
omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt överklagande av en
försäkringskassas och en domstols beslut tillämpas också i ärenden om
vårdnadsbidrag. Omprövning av beslut om återbetalningsskyldighet enligt 16 §
skall göras av socialförsäkringsnämnden, om det belopp som har betalats ut
felaktigt överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring.
Övrigt
18 § Rätten till vårdnadsbidrag får inte överlåtas och kan inte utmätas för
skuld.
19 § Bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring om
uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och
försäkringsinrättningar skall gälla i ärenden enligt denna lag.
20 § Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna
försäkringskassorna tillämpas också i fråga om kassornas handläggning av
vårdnadsbidrag.
21 § Regeringen får träffa överenskommelse med andra stater om utsträckt
tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från lagens
bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
69
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 6 och 7 §§ samt 21 kap. 1 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
3 §2
Föräldrapenning med an- Föräldrapenning med an-
ledning av ett barns fö- ledning av ett barns fö-
delse utges under högst delse utges under högst
450 dagar sammanlagt för 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna. föräldrarna.
Vid flerbarnsbörd Vid flerbarnsbörd utges
utges föräldrapenning föräldrapenning under
under ytterligare 180 ytterligare 90 dagar för
dagar för varje barn varje barn utöver det
utöver det första. första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att
uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första stycket angivna
tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära för-
äldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra styckena.
En förälder kan avstå från rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för
den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs
genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den
senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
6 §3
Hel föräldrapenning Hel föräldrapenning utgör
utgör lägst 60 kronor om lägst 64 kronor om dagen
dagen (garantinivå). (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240
dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har
varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om
försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.
Utöver vad som anges i Utöver vad som anges i
andra stycket utges för- andra stycket utges för-
äldrapenning för varje äldrapenning för 180 dagar
barn för 180 dagar med med belopp motsvarande
belopp motsvarande för- förälderns sjukpenning,
älderns sjukpenning, be- beräknad enligt femte
räknad enligt femte stycket.
stycket, och 90 dagar
med belopp enligt
garantinivån.
1 Lagen omtryckt
1982:120. Vid flerbarnsbörd utges
2 Senaste lydelse föräldrapenning enligt 3 §
1989:100. andra stycket för 90
3 Lydelse enligt prop. dagar med belopp motsva-
1993/94:59. rande förälderns sjukpen-
Vid flerbarnsbörd ning, beräknad enligt
utges föräldrapenning femte stycket.
enligt 3 § andra stycket
för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns
sjukpenning, beräknad
enligt femte stycket,
och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med belopp mot-
svarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undan-
tag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall dock
föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och även utges för den första
dagen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5,
föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den
högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om
föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt
vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader
eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsätt-
ningsvis beräknas på motsvarande sätt.
7 §4
Hel föräldrapenning för Hel föräldrapenning för
dag utges med belopp dag utges när föräldern
motsvarande förälderns inte förvärvsarbetar. Halv
sjukpenning, beräknad eller fjärdedels för-
enligt 6 § femte äldrapenning utges när
stycket, när föräldern föräldern förvärvsarbetar
inte förvärvsarbetar. högst hälften respektive
Halv eller fjärdedels tre fjärdedelar av normal
föräldrapenning med arbetstid.
belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning,
beräknad enligt nämnda
lagrum, utges när föräl-
dern förvärvsarbetar högst
hälften respektive tre Vid tillämpning av
fjärdedelar av normal första stycket skall som
arbetstid. förvärvsarbete inte be-
Vid tillämpning av traktas vård av barn, som
första stycket skall som har tagits emot för
förvärvsarbete inte be- stadigvarande vård och
traktas vård av barn, fostran i förälderns hem.
som har tagits emot för Vårdar föräldern ett sådant
stadigvarande vård och barn och betalas ersätt-
fostran i förälderns hem.ning för vården, skall vid
Vårdar föräldern ett sådantberäkningen enligt 6 § av
barn och betalas ersätt- föräldrapenning bortses
ning för vården, skall från den del av den sjuk-
vid beräkningen av penninggrundande in-
föräldrapenning bortses komsten som grundas på
från den del av den ersättningen för vården.
sjukpenninggrundande
inkomsten som grundas på
ersättningen för vården.
Hel föräldrapenning skall
dock alltid utgöra lägst
60 kronor om dagen.
4 Senaste lydelse 1990:1516.
21 kap.
1 §5
Den som är inskriven Den som är inskriven
hos en allmän försäkrings-hos en allmän försäkrings-
kassa, men inte är för- kassa, men inte är för-
säkrad för en sjukpenningsäkrad för en sjukpenning
som, beräknad enligt 3 som, beräknad enligt 3
kap. 4 § första stycket kap. 4 § första stycket 3,
3, uppgår till garanti- uppgår till 60 kronor,
nivån enligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom fri-
skall kunna genom fri- villiga avgifter försäkra
villiga avgifter försäkrasig för erhållande av
sig för erhållande av sjukpenning eller sjuk-
sjukpenning eller sjuk- penningtillägg.
penningtillägg. Den som inte har rätt
Den som inte har rätt till sjukpenning enligt
till sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
3 kap. 1 § får försäkra sigför sjukpenning som uppgår
för sjukpenning som upp- till lägst 20 kronor och
går till lägst 20 kronor högst till 60 kronor. Den
och högst till garanti- som har rätt till sjuk-
nivån enligt 4 kap. 6 §. penning enligt 3 kap. 1 §
Den som har rätt till får försäkra sig för
sjukpenning enligt 3 sjukpenningtillägg, som
kap. 1 § får försäkra sigtillsammans med den
för sjukpenningtillägg, sjukpenning som han är
som tillsammans med den berättigad till enligt 3
sjukpenning som han är kap. 4 § första stycket 3
berättigad till enligt 3 uppgår till lägst 20
kap. 4 § första stycket 3kronor och högst till 60
uppgår till lägst 20 kronor.
kronor och högst till
garantinivån.
En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämpning av 5
§ sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.
Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av 3 eller
30 dagar eller utan sådan karenstid.
Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällande
karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är under 55 år.
Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den
månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.
l. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av barn som är födda före september
1991 gäller 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 6 § tredje och fjärde
styckena i den äldre lydelsen. Föräldrar till barn som är födda under juli eller
augusti 1991 har dock endast rätt till föräldrapenning med belopp enligt garan-
tinivån under 60 respektive 30 dagar. Det totala antalet dagar enligt 4 kap. 3 §
första och andra styckena skall minska i motsvarande mån. Har föräldrapenning
med belopp enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde stycket
inte tagits ut före den 1 juli 1996, skall sådan föräldrapenning vara förverkad.
5 Senaste lydelse 1993:355.
70
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård
av barn, m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2 Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.
Rätten till hel Rätten till hel
ledighet gäller under ledighet gäller under tre
ett och ett halvt år år från barnets födelse. En
från barnets födelse. Förarbetstagare som har
en arbetstagare som har adopterat ett barn eller
adopterat ett barn tagit emot ett barn i
eller tagit emot ett avsikt att adoptera det
barn i avsikt att adop- har dock alltid rätt till
tera det skall tiden hel ledighet under ett
ett och ett halvt år i och ett halvt år från den
stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren
tidpunkt då arbets- fått barnet i sin vård. Är
tagaren fått barnet i det fråga om adoption av
sin vård. Är det fråga omandra makens barn eller
adoption av andra av eget barn, föreligger
makens barn eller av inte rätt till ledighet
eget barn, föreligger utöver vad som skulle ha
inte rätt till ledighet gällt om adoptionen inte
utöver vad som skulle ha hade ägt rum.
gällt om adoptionen inte
hade ägt rum.
Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när barnet har uppnått åtta års ålder eller
vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. En ny anmälan enligt 7 § krävs för
den som vid ikraftträdandet är ledig för vård av barn om ledighet önskas i
enlighet med den nya bestämmelsen.
1 Lagen omtryckt 1979:645.
2 Senaste lydelse 1992:393.
71
4 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 i anvisningarna till 32 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 33 § skall införas en ny punkt, 8, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 §
1 mom.1 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av tjänst
avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader för
fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt
anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp såsom intäkt.
Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:
avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller
efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;
hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt-
skyldige haft att själv vidkännas utgift;
kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande
och som han själv avlönat;
förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;
ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som
varit förenad med övernattning;
färdkostnad vid resa i tjänsten;
kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.
I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall
hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter
som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under
beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om de betalats under
något av de fem år som närmast föregått beskattningsåret i den mån de överstiger
respektive års intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar
beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte
dras av mot överskott i en annan verksamhet.
Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattskyldig som har
uppburit bidrag enligt
lagen (1994:000) om
vårdnadsbidrag får i vissa
fall göra avdrag för barn-
omsorgskostnad för
barnet. Avdrag får göras i
den omfattning som
framgår av punkt 8 av
anvisningarna.
1 Senaste lydelse
1992:1598.
2 mom.2 Avdrag för
kostnader som avses i
punkt 4 av anvis- 2 mom. Avdrag för kost-
ningarna får göras endastnader som avses i punkt
till den del kostnader- 4 av anvisningarna får
na överstiger 4 000 göras endast till den del
kronor och för övriga kostnaderna överstiger
kostnader till den del 4 000 kronor och för
kostnaderna överstiger 1 övriga kostnader till den
000 kronor. Vad nu del kostnaderna över-
sagts gäller dock inte i stiger 1 000 kronor. Vad
fråga om kostnader som nu sagts gäller dock inte
avses i 1 mom. tredje i fråga om kostnader som
stycket, punkterna 3-3 avses i 1 mom. tredje
c och 7 av anvis- stycket, punkterna 3-3
ningarna samt färd- c, 7 och 8 av an-
kostnad för resa i tjäns-visningarna samt
ten. färdkostnad för resa i
tjänsten.
Anvisningar
till 32 § 12.3 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkes-
skadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen grundas på
förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått
annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner Föräldrapenningförmåner
och vårdbidrag enligt och vårdbidrag enligt
lagen om allmän försäk- lagen om allmän försäkring,
ring, ersättning enligt bidrag enligt lagen
lagen (1988:1465) om (1994:000) om vårdnadsbi-
ersättning och ledighet drag, ersättning enligt
för närståendevård samt er-lagen (1988:1465) om er-
sättning som en allmän sättning och ledighet för
försäkringskassa utger närståendevård samt er-
enligt 20 § lagen sättning som en allmän
(1991:1047) om sjuklön försäkringskassa utger
utgör skattepliktig in- enligt 20 § lagen
täkt av tjänst, dock ej (1991:1047) om sjuklön
sådan del av vårdbidrag utgör skattepliktig intäkt
som utgör ersättning för av tjänst, dock ej sådan
merkostnader. del av vårdbidrag som
utgör ersättning för
merkostnader.
Korttidsstudiestöd, Korttidsstudiestöd,
vuxenstudiebidrag och vuxenstudiebidrag och
utbildningsarvode utbildningsarvode enligt
enligt studiestödslagen studiestödslagen
(1973:349), ut- (1973:349), utbildnings-
bildningsbidrag för bidrag för doktorander,
doktorander, timersättning vid kommu-
timersättning vid kommu- nal vuxenutbildning
nal vuxenutbildning (komvux), vid
(komvux), vid vuxenutbildning för ut-
vuxenutbildning för vecklingsstörda (särvux)
psykiskt utvecklings- och vid svensk-
störda (särvux) och vid undervisning för invand-
svenskundervisning för rare (sfi) räknas som
invandrare (sfi) räknas skattepliktig intäkt av
som skattepliktig intäkt
av tjänst. tjänst.
2 Senaste lydelse 1992:841.
3 Senaste lydelse 1992:847.
72
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag
motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som
startar egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till
näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten, räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Anvisningar
till 33 §
8. Avdrag för barnom-
sorgskostnad medges om
den skattskyldige för-
värvsarbetat eller stude-
rat under sammanlagt
minst halvtid och kost-
naden avser barnomsorg
som inte en kommun har
tillhandahållit eller
gett bidrag till.
Avdrag för barnomsorgs-
kostnad medges med högst
ett belopp motsvarande
vad den skattskyldige
under året uppburit i
bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbi-
drag.
Denna lag träder i kraft den I juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. De nya bestämmelserna i 33 § och punkt 8 av anvisningarna till 33
§ tillämpas på barnomsorgskostnader som avser tid efter ikraftträdandet.
73
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §1
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
l. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot
eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller
annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i
form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension
och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-
säkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven
livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om
sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensions-
försäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse
samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensions-
sparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller för-
mån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den
tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
3 Senaste lydelse 1992:1708.
74
9. dagpenning från 9. dagpenning från ar-
erkänd arbetslöshetskassabetslöshetskassa enligt
enligt lagen (1973:370) lagen (1973:370) om ar-
om arbetslöshetsförsäkringbetslöshetsförsäkring och
och kontant arbetsmark- kontant arbetsmark-
nadsstöd enligt lagen nadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd; arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har
medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3
kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till
näringsverksamhet;
13. bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnads-
bidrag.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om
pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte
barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket
även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök
utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex.
handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är
skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
75
6 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen1 (1953:272)1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §2 2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som
saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte be-
talas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt
skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan
ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär
A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning
för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om
utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte
utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jäm-
förlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren Oavsett om mottagaren
har en A-skattesedel har en A-skattesedel
eller en F-skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel eller saknar skattsedel
på preliminär skatt skallpå preliminär skatt skall
preliminär A-skatt, med preliminär A-skatt, med
de undantag som före- de undantag som före-
skrivs i 10 §, betalas skrivs i 10 §, betalas för
för sådan ränta och sådan ränta och utdelning
utdelning som lämnas i som lämnas i pengar och
pengar och för vilken för vilken
kontrolluppgift skall kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning avlämnas med tillämpning av
bestämmelserna i 3 kap. bestämmelserna i 3 kap.
22, 23 eller 27 § lagen 22, 23 eller 27 § lagen
(1990:325) om själv- (1990:325) om själv-
deklaration och kon- deklaration och
trolluppgifter. Det- kontrolluppgifter. Det-
samma gäller i fråga om samma gäller i fråga om
dagpennning från dagpennning från arbets-
arbetslöshetskassa, löshetskassa, korttids-
korttidsstudiestöd eller studiestöd, särskilt
särskilt vuxenstudiestöd.vuxenstudiestöd eller
bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbi-
drag.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1993:941.
76
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skatte-
tabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 §
och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 §.
För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som utgör mot-
tagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl, även i
fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att
skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med
visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av
inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller
utdelning.
Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig
också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för
förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet,
om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas
också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för
fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas
antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller
enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas
med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.
4 §3
2 mom. För inkomst som 2 mom. För inkomst som
avses i första, andra avses i första, andra och
och femte styckena i femte styckena i punkt
punkt 12 av 12 av anvisningarna till
anvisningarna till 32 § 32 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), med undantag
(1928:370), med för vårdbidrag enligt
undantag för vårdbidrag lagen (1962:381) om all-
enligt lagen (1962:381) män försäkring och bidrag
om allmän försäkring, enligt lagen (1994:000)
skall avdrag för preli- om vårdnadsbidrag, skall
minär A-skatt göras med avdrag för preliminär
ledning av särskilda A-skatt göras med ledning
skattetabeller. Detta av särskilda skatte-
gäller också i fråga om tabeller. Detta gäller
skatteavdrag från också i fråga om skatte-
dagpenning från arbets- avdrag från dagpenning
löshetskassa. från arbetslöshetskassa.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses
i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster
enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall
tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna
skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som
grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som
grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047)
om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesat-
sen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande in-
komst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjuk-
penninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som
ersättningen beräknas på.
3 Senaste lydelse 1992:1708.
77
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skatt-
skyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjuk-
penninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpen-
ninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall
grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under
beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
78
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
14 §1 I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter föreläggande av
skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall han lämna de upp-
gifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnaderna.
Om den skattskyldige
yrkar avdrag för barnom-
sorgskostnad enligt
punkt 8 av anvisningarna
till 33 §
kommunalskattelagen
skall han lämna uppgift
om namn och person-
eller
organisationsnummer på
den som tagit emot det
belopp för vilket avdrag
yrkas.
3 kap.
13 §2
Kontrolluppgifter om Kontrolluppgifter om
sjukpenning, föräldrapen-sjukpenning, föräldrapen-
ning, vårdbidrag, kon- ning, vårdbidrag, kontant
tant arbetsmark- arbetsmarknadsunderstöd,
nadsunderstöd samt andra vårdnadsbidrag samt andra
förmåner i form av förmåner i form av bidrag,
bidrag, stöd eller stöd eller ersättning som
ersättning som är skatte-är skattepliktiga intäkter
pliktiga intäkter för för mottagaren skall läm-
mottagaren skall lämnas nas av
av
l. Riksförsäkringsverket,
2. allmän försäkringskassa,
3. arbetslöshetskassa,
4. universitet och högskola,
5. Centrala studiestödsnämnden,
6. länsarbetsnämnd.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbetalda be-
loppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontrolluppgiften
skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange
om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1563.
2 Senaste lydelse 1992:426.
79
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder som enligt
kommunalskattelagen (1928:370) med de undantag som anges i andra och tredje
styckena.
I inkomstslaget tjänst I inkomstslaget tjänst
beaktas kostnader för gäller att
resor mellan bostaden 1. bidrag enligt lagen
och arbetsplatsen till (1994:000) om vårdnads-
den del kostnaderna bidrag inte skall räknas
beräknas överstiga 5 000som inkomst,
kronor. Övriga kostnader 2. avdrag för barnom-
i inkomstslaget tjänst sorgskostnader inte får
beaktas till den del göras,
kostnaderna beräknas 3. kostnader för resor
överstiga 2 000 kronor. mellan bostaden och ar-
betsplatsen beaktas till
den del kostnaderna be-
räknas överstiga 5 000
kronor,
4. övriga kostnader
beaktas till den del
kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som uppkommit ett
tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
80
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
När ett barn vid När ett barn vid
ingången av ett visst ingången av en viss månad
kvartal vårdas i ett hem vårdas i ett hem för vård
för vård eller boende eller boende inom
inom socialtjänsten, ägersocialtjänsten, får det
det kommunala organ, kommunala organ, som
som svarar för svarar för vårdkostnaden,
vårdkostnaden, uppbära påuppbära på månaden belöpande
kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för
allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra
barnet och därav gottgörasig för nämnda kostnad.
sig för nämnda kostnad. Uppkommer överskott,
Uppkommer överskott, skall detta redovisas
skall detta redovisas till den bi-
till den bi- dragsberättigade.
dragsberättigade.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1986:379.
81
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §2
Med årsinkomst avses i Med årsinkomst avses i
denna lag den inkomst, denna lag den inkomst,
för år räknat, som någon för år räknat, som någon kan
kan antas komma att få antas komma att få under
under den närmaste den närmaste tiden. Såsom
tiden. Såsom inkomst inkomst räknas inte
räknas inte allmänt barn-allmänt barnbidrag, vård-
bidrag, folkpension, nadsbidrag, folkpension,
tilläggspension enligt tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om all-
allmän försäkring till denmän försäkring till den del
del pensionen föranlett pensionen föranlett
minskning av pen- minskning av pension-
sionstillskott enligt 3 §stillskott enligt 3 §
lagen (1969:205) om lagen (1969:205) om pen-
pensionstillskott eller sionstillskott eller av
av barntillägg enligt 9 barntillägg enligt 9 kap.
kap. 1 § sista stycket 1 § sista stycket lagen
lagen om allmän försäkringom allmän försäkring i
i detta lagrums lydelse detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, vid utgången av år 1989,
livränta som avses i 17 livränta som avses i 17
kap. 2 § nyssnämnda lag ikap. 2 § nyssnämnda lag i
vad den enligt samma vad den enligt samma
lagrum avdragits från lagrum avdragits från
pension eller understöd pension eller understöd
som någon på grund av som någon på grund av
släktskap eller svågerlagsläktskap eller svågerlag
kan vara föranledd att kan vara föranledd att
utge. Som inkomst räknas utge. Som inkomst räknas
inte heller inte heller vuxenstudie-
vuxenstudiebidrag bidrag enligt
enligt studiestödslagen studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för ar- vuxenstudiestöd för ar-
betslösa eller utbild- betslösa eller utbild-
ningsbidrag vid arbets- ningsbidrag vid arbets-
marknadsutbildning marknadsutbildning eller
eller inkomst av sådan inkomst av sådan privat-
privatbostadsfastighet bostadsfastighet eller
eller privatbostad som privatbostad som avses i
avses i 5 § 5 § kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370). Som inkomst
(1928:370). Som inkomst räknas inte ersättning som
räknas inte ersättning avses i lagen (1971:118)
som avses i lagen om skattefrihet för
(1971:118) om ersättning till
skattefrihet för ersätt- neurosedynskadade. För
ning till den som uppbär folkpen-
neurosedynskadade. För sion i form av ålderspen-
den som uppbär folkpen- sion skall som inkomst
sion i form av inte räknas sådan intäkt av
ålderspension skall som tjänst som avses i 32 § 1
inkomst inte räknas sådanmom. a) kom-
intäkt av tjänst som
avses i 32 § 1 mom. a)
kommunalskattelagen
eller intäkt
munalskattelagen eller
intäkt av aktiv nä-
1 Lagen omtryckt ringsverksamhet som
1976:1014. avses i 18 § samma lag.
2 Senaste lydelse Vid inkomstberäkningen
1991:1994. skall för den som uppbär
folkpension i form av
av aktiv näringsverksam- halv eller två tredje-
het som avses i 18 § delar av hel förtidspen-
samma lag. Vid in- sion bortses från ett
komstberäkningen skall belopp som motsvarar
för den som uppbär skillnaden mellan
folkpension i form av a) ett för den försäkrade
halv eller två tredje- beräknat belopp av hel
delar av hel förtidspen- förtidspension jämte
sion bortses från ett däremot svarande pen-
belopp som motsvarar sionstillskott, beloppet
skillnaden mellan i förekommande fall be-
a) ett för den försäk- räknat med beaktande av
rade beräknat belopp av bestämmelserna i 17 kap.
hel förtidspension jämte 2 § lagen om allmän för-
däremot svarande pen- säkring och
sionstillskott, b) den utgående för-
beloppet i förekommande tidspensionen jämte pen-
fall beräknat med
beaktande av bestäm- sionstillskott
melserna i 17 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring
och
b) den utgående för-
tidspensionen jämte pen-
sionstillskott.
Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent
av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen inte beaktas.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av
regeringen.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften
av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälf-
ten av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal
kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
82
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-17
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 1994 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om vårdnadsbidrag,
2.lag om ändrig i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3.lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m.m.,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5.lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9.lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
10. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadsbidrag till folkpension.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eva Hammar.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om vårdnadsbidrag
3 §
I paragrafen regleras för vilka barn vårdnadsbidrag utges. På samma sätt som i
fråga om barnbidrag lämnas vårdnadsbidrag för barn som är svenska medborgare och
bosatta i Sverige. Vårdnadsbidrag utges också för ett utländskt barn som är
bosatt i Sverige om barnet eller någon av föräldrarna sedan minst sex månader
vistas i landet.
I den allmänna motiveringen anges, utan att det närmare framgår av lagtexten,
att väntetiden sex månader inte behöver iakttas när barnets föräldrar är
medborgare i ett EES-land. Bakgrunden till att bestämmelsen inte gäller
EES-medborgare är att EES-avtalet kräver lika behandling av EES-ländernas
medborgare i fråga om sociala förmåner. Detta framgår närmast av två
EEG-förordningar vilka införlivas med svensk rätt genom lagen (1992:1317) om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) respektive lagen (1992:1163) om
arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Vid lagrådsföredragningen har upplysts att anledningen till att i förevarande
paragraf undantag inte gjorts för barn till EES-medborgare är att de nämnda
EES-lagarna gäller före andra lagregler. Detta är i och för sig riktigt. För att
bl.a. underlätta myndigheternas tillämpning bör dock av lagtexten i förevarande
paragraf framgå att bestämmelserna inte gäller om annat är särskilt föreskrivet.
I förtydligande syfte bör vidare vissa redaktionella ändringar göras.
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges följande
lydelse:
"Vårdnadsbidrag lämnas för barn som är svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också för ett i Sverige bosatt barn, som inte
är svensk medborgare, om barnet eller någon av föräldrarna vistas i Sverige
sedan minst sex månader tillbaka.
Vad som sägs i första stycket om krav på föregående vistelse här i landet
gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet."
6 §
Vårdnadsbidrag skall enligt punkt 1 inte utges för tid då dagbidrag enligt 9 §
lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. lämnas för barnet. I en till
riksdagen avlämnad proposition 1993/94:94 har föreslagits att 1988 års lag
ersätts med en ny lag om mottagande av asylsökande m.fl. Avsikten är att den nya
lagen om asylsökande skall träda i kraft samma dag som förevarande lag.
Propositionen har inte ännu slutligt behandlats av riksdagen.
När förevarande lagförslag föreläggs riksdagen bör det knyta an till det
lagförslag som redan underställts riksdagens prövning. Hänvisningen i första
punkten till 1988 års lag bör därför bytas ut mot en hänvisning till den nya
lagen. Med beaktande härav föreslår Lagrådet att punkten 1 ges följande lydelse:
"1. då dagersättning enligt 17 § lagen (1994:000) om mottagande av asylsökande
m.fl. lämnas för barnet, eller"
9 §
Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilken försäkringskassa som skall
pröva enskilda ärenden om vårdnadsbidrag. Därvid utpekas den försäkringskassa
hos vilken "den som gör anmälan om vårdnadsbidrag" eller den bidragsberättigade
är eller skulle ha varit inskriven. Med den bidragsberättigade avses enligt 8 §
den som uppbär det allmänna barnbidraget för barnet.
De nyss citerade orden i lagtexten ger vid handen att anmälan skall kunna
göras även av någon annan än den bidragsberättigade. Enligt vad som upplysts
under föredragningen inför Lagrådet är emellertid en sådan ordning inte
önskvärd. Vid detta förhållande bör de citerade orden lämpligen utgå ur
lagtexten.
10 §
Av specialmotiveringen till denna paragraf framgår att den som vill uppbära
vårdnadsbidrag liksom den som vill ha en höjning av utgående bidrag måste göra
en skriftlig anmälan till berörd försäkringskassa. Att paragrafen har denna
innebörd bör enligt Lagrådets mening framgå klarare av lagtexten. Vidare bör
lagtexten undergå vissa redaktionella jämkningar. Lagrådet föreslår att
paragrafen ges följande lydelse:
"Vårdnadsbidrag om lämnas och höjning av sådant bidrag sker efter anmälan av
den som enligt 8 § har rätt att uppbära bidraget. Anmälan skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 9 § och innehålla
1. uppgift om huruvida barnet har plats inom sådan barnomsorg som anges i 5
§ och, i så fall, om det antal timmar per vecka som platsen avser samt
2. andra uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till bidrag.
Anmälan skall också innefatta en på heder och samvete avgiven försäkran att
de lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före
den månad då anmälan gjordes."
11 §
Första stycket i denna paragraf innehåller bestämmelser om att försäkringskassan
i vissa fall skall besluta att vårdnadsbidrag skall betalas ut redan innan
kassan avgjort att rätt till bidrag föreligger och med vilket belopp.
Förutsättningarna för ett sådant interimistiskt beslut är att kassans slutliga
beslut inte kan fattas utan "betydande dröjsmål" samt att den förtida
utbetalningen "är av väsentlig betydelse" för den som gjort en anmälan om
vårdnadsbidrag. - I andra stycket finns bestämmelser angående eventuell
återbetalning av bidrag som betalats ut enligt ett beslut med stöd av första
stycket. Tredje stycket innehåller regler om möjlighet för försäkringskassan att
i vissa fall meddela ett interimistiskt beslut om att ett vårdnadsbidrag skall
dras in eller minskas. I motsats till första stycket är det här således fråga om
redan beslutade vårdnadsbidrag.
I motiven anges endast att bestämmelserna har sin förebild i 20 kap. 2 a §
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Enligt Lagrådets uppfattning kan det
ifrågasättas om det vid försäkringskassornas hantering av anmälningar enligt 8 §
i förevarande lagförslag i praktiken kan bli fråga om längre dröjsmål av annan
orsak än att anmälaren försummar att inkomma med begärda kompletterande
uppgifter. Under sådana förhållanden kan behovet av regleringen i första och
andra styckena ifrågasättas. Vad särskilt gäller första stycket synes i allt
fall andra meningen kunna undvaras. Den där angivna situationen torde sålunda
omfattas av den beskrivning som första meningen innehåller.
Enligt Lagrådets mening kan paragrafen, i föreslagen omfattning, lämpligen ges
följande lydelse:
"Om det finns sannolika skäl för att den som gjort anmälan för att erhålla
vårdnadsbidrag har rätt till sådant bidrag, men beslut därom inte kan meddelas
utan betydande dröjsmål, skall försäkringskassan besluta att bidrag ändå skall
betalas ut om detta är av väsentlig betydelse för den som gjort anmälan.
Försäkringskassan får förena en sådan utbetalning med särskilda villkor.
Om det senare bestäms att vårdnadsbidrag inte skall utges eller skall utges
med lägre belopp är mottagaren av bidraget inte skyldig att betala tillbaka
utbetalat bidrag i andra fall än som anges i 16 §.
Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett vårdnadsbidrag kan
försäkringskassan besluta att bidraget inte skall betalas ut eller betalas ut
med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats."
12 §
Enligt Lagrådets mening kan denna paragraf lämpligen ges följande lydelse:
"Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att göra en anmälan till
försäkringskassan
1. om barnet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka barnets plats inom sådan barnomsorg avser
har utökats så att rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget påverkas
och
3. om andra ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till eller
storleken av vårdnadsbidraget.
Anmälan enligt första stycket skall göras så snart den bidragsberättigade
får veta hur förhållandena kommer att ändras."
13 §
I paragrafen föreskrivs att vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis genom
Riksförsäkringsverket. Föreskriften har utformats med bestämmelsen i 11 § första
stycket första meningen lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag som förebild.
Lagrådet har ingen invändning i sak mot den föreslagna bestämmelsen. Lagrådet
vill emellertid ifrågasätta värdet av att i lagtexten slå fast vilken myndighet
som skall ombesörja utbetalning. En sådan ordning är inte nödvändig och kan vara
opraktisk om ändrade rutiner anses önskvärda. Det skall tilläggas att
avfattningen av 16 § i det remitterade förslaget visar att det är avsett att
försäkringskassan åtminstone i vissa fall skall ombesörja utbetalning av
vårdnadsbidrag.
På grund av det anföra förordar Lagrådet att orden "genom Riks-
försäkringsverket" i förevarande paragraf utgår.
16 §
I paragrafen finns bestämmelser om att försäkringskassan i vissa fall skall
besluta om återbetalningsskyldighet för vårdnadsbidrag som lämnats felaktigt
eller med för högt belopp. Enligt andra stycket får kassan om det finns
särskilda skäl helt eller delvis efterge kravet på återbetalning. Det framgår av
specialmotiveringen att paragrafen utformats med 28 § andra stycket lagen om
bostadsbidrag (1993:737) som förebild.
Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att möjligheten att efterge
kravet på återbetalning är avsedd att användas redan i ärendet om återbetalning
och endast då. Om särskilda skäl för eftergift konstateras i ärendet skall
sålunda den bidragsberättigade antingen inte åläggas någon
återbetalningsskyldighet alls eller åläggas att betala tillbaka endast en del av
vad som betalats ut.
Lagrådet har ingen erinran mot förslaget i sak men anser att den avsedda
innebörden kommer till tydligare uttryck om bestämmelsen i andra stycket tas in
som en tredje mening i första stycket.
I paragrafens tredje stycket finns en regel för det fallet att försäkrings-
kassan vid ett senare tillfälle skall betala ut vårdnadsbidrag eller annan
ersättning till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket. I
den situationen får kassan "dra av ett skäligt belopp som återbetalning av det
felaktigt utbetalade beloppet". Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts
att avsikten varit att bestämmelsen i sak skall ha samma innebörd som
bestämmelsen i 28 § andra stycket lagen om bostadsbidrag, nämligen att kassan
får "hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som lämnats för mycket".
Enligt Lagrådets mening lämnar den i det remitterade förslaget valda
avfattningen utrymme för en annan tolkning än den avsedda. Sålunda kan den
tolkas så att det belopp som dras av skall anses utgöra full återbetalning av
det utbetalade. Lagrådet förordar därför att avfattningen av bestämmelsen i det
föreslagna tredje stycket anpassas närmare till förebilden i lagen om
bostadsbidrag.
I anslutning till 13 § har Lagrådet förordat att uppgift om vilken myndighet
som ombesörjer utbetalning av vårdnadsbidraget inte skall tas in i lagtexten. Av
samma skäl som anförts där förordar Lagrådet att någon sådan uppgift inte heller
skall förekomma i förevarande paragraf.
Mot den nu angivna bakgrunden förordar Lagrådet att 16 § ges följande lydelse:
"Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnadsbidrag, om den
som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte
anmäla ändrade förhållanden enligt 12 § eller på något annat sätt har
förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats felaktigt eller med ett för högt
belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har lämnats felaktigt eller med
ett för högt belopp och den som uppburit bidraget skäligen borde ha insett
detta. Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis
efterge kravet på återbetalning.
Om vårdnadsbidrag eller annan ersättning vid ett senare tillfälle skall
betalas ut till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket,
får försäkringskassan besluta att ett skäligt belopp skall hållas inne i
avräkning på vad som har lämnats för mycket."
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
I andra punkten av ikraftträdande - och övergångsbestämmelserna anges i första
meningen, att vissa bestämmelser om föräldrapenning för vård av barn skall gälla
i den äldre lydelsen såvitt avser barn som är född före september 1991. De
bestämmelser det är fråga om är 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 4 kap.
6 § tredje och fjärde styckena. I sistnämnda båda stycken är skillnaden mellan
"äldre" och "ny" lydelse att gällande bestämmelser som medger föräldrapenning
under "90 dagar med belopp enligt garantinivån" har utgått. Föreskrifter om
garantinivån finns intagna i samma paragrafs första stycke.
Andra meningen i punkten anger att föräldrar till barn som är födda under juli
eller augusti 1991 dock endast har rätt till föräldrapenning med belopp enligt
garantinivån under 60 respektive 30 dagar. Det har under föredragningen inför
Lagrådet framkommit att det vid tillämpningen av 4 kap. 6 § tredje och fjärde
styckena kan förekomma, att föräldrapenning även för andra än tidigare nämnda
"extra" 90 dagar utgår enligt garantinivån. Vid sådant förhållande bör lagtexten
i förevarande mening ges en utformning som klargör att vad det här är frågan om
endast är de nittio tilläggsdagarna.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att andra meningen i punkt 2 ges
följande lydelse:
"Föräldrar till barn som är födda under juli eller augusti 1991 har dock rätt
till sådan föräldrapenning som uteslutande kan utgå enligt garantinivån endast
under 60 respektive 30 dagar."
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
89
Ekonomiska konsekvenser
1 Kostnadskonsekvenser för den offentliga sektorn
1.1 Beräkningsförutsättningar
Införande av ett vårdnadsbidrag kommer att få en lång rad konsekvenser för de
offentliga finanserna, fördelningen av ekonomiska resurser och för andra
faktorer som kan påverka den samhällsekonomiska utvecklingen på längre sikt,
exempelvis arbetsutbud, frånvaro, utbildningsval, nativitet och val av tidpunkt
för barnafödande, produktion och effektivitet i barnomsorgen osv. Många av dessa
effekter är svåra att kvantifiera. Den analys av vårdnadsbidragets ekonomiska
konsekvenser som presenteras här begränsas därför till att enbart beräkna de
direkta offentlig-finansiella konsekvenserna utan beaktande av de
beteendeförändringar som vårdnadsbidraget kan förväntas ge upphov till. Därtill
illustreras i ett senare avsnitt även effekterna av vårdnadsbidraget på
hushållsnivå.
Den kalkyl av de offentlig-finansiella konsekvenserna som presenteras i detta
avsnitt utgår från Finansdepartementets konventioner enligt vilka samverkan
mellan skatter, bidrag och avgifter skall beräknas till nettobudgeteffekter
efter systeminteraktioner. Beräkningarna, vilka genomgående baseras på 1994-års
skatte- och bidragsregler, har utförts med hjälp av analyser i
Finansdepartementets mikrosimuleringsmodell. I mikromodellen används en
modellbefolkning för 1994, som baseras på SCB:s urvalsbaserade undersökning av
inkomstfördelningen 1991 (HINK91). Modellbefolkningen har skrivits fram till
1994 med ekonomiska och demografiska faktorer. Förutom den statistiska osäkerhet
som finns i den ursprungliga undersökningen tillkommer i dessa beräkningar en
ökad osäkerhet som följer av att den studerade gruppen familjer med barn som är
1-2 år är ganska liten. Beräkningarna är utförda på ett delurval som omfattar ca
900 barnfamiljer; tillsammans drygt 2 000 föräldrar och barn. Dessutom har stora
förändringar skett i svensk ekonomi sedan 1991, vilka är svåra att beakta vid
framställningen av en modellbefolkning.
Familjer med barn som är 1 eller 2 år under någon del av kalenderåret ingår i
delurvalet. Med utgångspunkt från de uppgifter som finns om barnets
födelsemånad, antalet månader med barnomsorgsplats och vårdnadshavarens
arbetstider, beräknas dels antal månader med vårdnadsbidrag (1 - 12 månader) och
dels bidragets storlek (700 kr, 1 350 kr eller 2 000 kr). Bidraget tilldelas i
modellen alltid den förälder som har lägst inkomst och påförs inkomst av tjänst.
I de fall hushållet utnyttjar barnomsorg utan kommunalt bidrag medges avdrag
för dessa kostnader under "inkomst av tjänst". Avdraget maximeras till
vårdnadsbidragets storlek och påförs den person som har erhållit
vårdnadsbidraget.
95
2.2 Vårdnadsbidragets nettokostnad
Modellsimuleringarna visar att införandet av ett vårdnadsbidrag innebär en
nettoökning av de offentliga utgifterna med ca 2,3 miljarder kronor. Detta efter
det att inbesparingen genom slopade garantidagar i föräldraförsäkringen beaktats
(tabell 1).
Tabell 1 Vårdnadsbidragets nettobudgeteffekter (miljarder kronor)
Stat och Kommun Offentlig
socialförsäkring sektor
Utgifter
Vårdnadsbidrag - 3,7 - 3,7
Inkomster
Skatt 0,0 + 0,9 + 0,9
Slopade garantidagar+ 0,5* + 0,5
Netto - 3,2 + 0,9 - 2,3
* 120 000 barn x 72 dagar x 60 kronor = 518 miljoner kronor. Från detta belopp
har dragits effekten av det höjda garantibeloppet från 60 till 64 kronor.
Kostnad: ca 15 miljoner kronor.
Den fulla besparingseffekten av slopade garantidagar uppnås först i och med
halvårsskiftet 1996. Detta innebär att den initiala nettokostnaden för offentlig
sektor överstiger ovan angivna nettokostnad.
Simuleringar på modellbefolkningen visar vidare att ca 10 procent av de
hushåll som har barn i åldern 1-2 år erhåller socialbidrag någon gång under
året. För en del av dessa hushåll kan vårdnadsbidraget innebära att beroendet av
socialbidrag minskar. Minskningen av socialbidragen har i modellen uppskattats
till mellan 100 och 200 miljoner kronor. Någon mer exakt uppskattning har inte
kunnat göras med hjälp av modellbefolkningen, eftersom urvalet inte är
tillräckligt stort och det saknas uppgift om under vilken eller vilka
tidsperioder på året som hushållet erhållit socialbidrag. För de hushåll som
bara är berättigade till vårdnadsbidrag under en del av ett kalenderår kan
därför socialbidrag ha betalats ut under en annan del av året. På motsvarande
sätt kan socialbidraget även ha betalats ut under någon del av året då familjen
haft tillgång till barnomsorgsplats och av den anledningen inte erhållit något
vårdnadsbidrag.
Även föreslagna konsekvensändringar inom andra transfereringar, som t.ex.
dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning, påverkar nettobudgetkalkylen. Dessa
kostnader är emellertid antingen försumbara i sammanhanget eller svåra att
uppskatta. Ett exempel på en transferering som påverkas endast i ringa grad är
bidragsdelen av studiemedlen. Förändringen av dessa har i modellen beräknats
till ca 20 miljoner kronor.
Nettobudgeteffekten av ett vårdnadsbidrag är givetvis även beroende av vilken
inverkan reformen kan få på småbarnsföräldrarnas benägenhet att förvärvsarbeta.
Av betydelse är här inte enbart hur många som eventuellt väljer att stanna hemma
i stället för att förvärvsarbeta, utan också vilka som i så fall kan tänka sig
att stanna hemma. Man kan förmoda att det i första hand är personer med låga
inkomster, t.ex. deltidsarbetande, som väljer att stanna hemma. Men även andra
kan av olika anledningar föredra att vara hemma när man blir berättigad till ett
vårdnadsbidrag. Det som avgör hur nettobudgetberäkningarna påverkas är de
relativa storleksförhållandena mellan dessa olika kategorier.
Nettobudgetberäkningen påverkas även av andra faktorer som t.ex. hur många som
till följd av vårdnadsbidraget väljer annan barnomsorgsform. Om många familjer
anpassar fördelningen över året av arbete respektive egen vård för att maximalt
utnyttja skatteavdraget kan den offentlig-finansiella nettokostnaden bli högre.
Om å andra sidan många väljer en ur samhällets synpunkt mindre kostsam
barnomsorgsform blir nettokostnaden för vårdnadsbidraget givetvis lägre.
Detsamma gäller även om de hushåll som har s.k. "svart barnomsorg" i stället
väljer "vit barnomsorg".
2 Effekter på hushållsnivå
Ett vårdnadsbidrag medför en total inkomstförstärkning på ca 2,3 miljarder
kronor för hushåll med barn som fyllt ett men ej tre år.I detta avsnitt
redovisas effekterna av denna inkomstförstärkning på hushållsnivå. Dels i form
av några exempel som illustrerar hur reformen verkar i ett antal typfall, dels
en kalkyl av de direkta fördelningseffekterna i befolkningen. Det positiva
nettoutfallet för olika hushållskategorier som inkomstförstärkningen ger upphov
till kan givetvis bli lägre och fördelningen annorlunda om effekten av den fulla
finansieringen beaktas. I nedanstående beräkningar beaktas, förutom de direkta
skatteintäkterna från vårdnadsbidraget, endast den del av finansieringen som
innebär att de sk garantidagarna i föräldraförsäkringen tas bort.
Förutom de typfallsberäkningar som presenteras bygger analysen på simuleringar
som utförts med hjälp av Finansdepartementets mikrosimuleringsmodell.
Beräkningarna baseras genomgående på 1994-års skatte- och bidragsregler.
2.1 Beräkningsförutsättningar för typfallskalkylerna
Följande typexempel är valda för att illustrera reformens effekter för några
olika enskilda hushåll. Familjerna i exemplen har relativt typiska inkomster,
barnantal och boendekostnader. De är naturligtvis inte statistiskt
representativa för de familjer som berörs av reformen. De är i stället utformade
i syfte att tydligt visa olika effekter av reformen.
Det grundfall som analysen utgår ifrån består av två vuxna och två barn.
Mannen arbetar heltid och har en månadsinkomst på 15 000 kronor. Kvinnan arbetar
halvtid med en inkomst på 5 850 kronor, alternativt hemma med barnen på heltid.
Boendekostnaden uppgår till 5 500 kronor per månad. Beräkningar har utförts både
för det fall då
96
endast ett av barnen är i åldern 1-2 år och det fall då båda barnen är i den
aktuella åldern.
Effekten av reformen har även illustrerats för en ensamstående person som
antas arbeta halvtid med en årsinkomst på 70 200. Den ensamstående antas ha ett
barn. Boendekostnaden uppgår till 3 900 kr vilket är ungefär lika med
genomsnittlig hyreskostnad för en lägenhet med tre rum och kök.
Vid typfallskalkyler för barnfamiljer är de antaganden som görs om
barnomsorgstaxans utformning av stor betydelse.
Det finns dock ingen given mall att följa när barnomsorgs-kostnaderna skall
fastställas för "en typisk" småbarns-familj. Kommunerna utformar själva taxorna
till barn-omsorgen. Det saknas statistik över vad familjer i genom-snitt i
landet betalar i olika inkomstlägen, med olika barnantal, närvarotid etc. Därmed
är det omöjligt att göra beräkningar av föräldraavgifter på ett helt
representativt sätt.
För att på bästa möjliga sätt spegla faktiska förhållanden, har föräldraav-
gifter i nedanstående kalkyler beräknats på basis av en modell som finns inom
Finansdepartementet. I den har avgifterna vid olika inkomstnivåer och antalet
barn i barnomsorgen beräknats som ett vägt medelvärde för avgifterna 1991 i ett
representativt urval om 50 olika kommuner. De har sedan räknats upp till 1993
års nivå utifrån avgiftshöjningen i de tre största kommunerna (Stockholm,
Göteborg och Malmö).
I många kommuner reduceras avgifterna vid kortare vistelsetider.
Tidsrabatternas storlek och tidsgränserna varierar mellan de olika kommunerna.
Den tidsrabatt som antagits vid nedanstående typfallskalkyler är utformad så att
den skall likna de huvudmodeller som används i olika kommuner. Taxan är utformad
på följande sätt:
Vistelsetid Rabatt
(tim/vecka) (procent)
36- 0
31- 35 20
26- 30 30
21- 25 40
16- 20 50
- 16 60
Av alla familjer med barn i åldern 1-2 år beräknas ungefär var tredje få
oförändrad disponibel inkomst efter betald barnomsorg.
2.2 Effekter för några olika typer av hushåll
Den största inkomstförstärkningen får de hushåll som har privat barnomsorg utan
kommunala bidrag. Under förutsättning att det inte är frågan om sk "svart
barnomsorg" beskattas inte vårdnadsbidraget för dessa hushåll eftersom de får
göra ett avdrag för barnomsorgskostnaderna upp till 24 000 kr per år.
Inkomstförstärkningen uppgår därför till 2 000 kr per månad och barn i åldern
1-2 år.
Andra grupper som tidigare inte fått någon eller endast en begränsad del av de
offentliga subventionerna till barnomsorgen är de där någon av föräldrarna valt
att på heltid eller deltid stanna hemma för att på egen hand svara för omsorgen
om barnen. Med ett vårdnadsbidrag kan även denna grupp få en viss ersättning för
det arbete som utförs. I tabell 2 visas två exempel på sådana hushåll. Exemplet
utgår från det grundfall som beskrivits ovan. I det ena fallet är
vårdnadshavaren hemma på heltid och i det andra har vårdnadshavaren ett
förvärvsarbete på halvtid.
Tabell 2 Vårdnadsbidragets effekt på ett hushålls ekonomiska situation där en
av makarna stannar hemma endera på heltid eller halvtid. Makar med 2 barn, 1-2
respektive 3-6 år. Kronor per månad.
Hemma på heltid Hemma på halvtid
Utan vårdnad-Med vårdnads-Utan vårdnad-Med vårdnads-
bidrag bidrag bidrag bidrag
Lön make 1 15 000 15 000 15 000 15 000
Lön make 2 5 850 5 850
Vårdnadsbidrag 2 000 700
Barnbidrag 1 500 1 500 1 500 1 500
Bostadsbidrag 1 880 1 880 710 710
Skatt - 4 590 - 4 990 - 6 240 - 6 400
Barnomsorgskostnad - 1 140 - 1 140
Netto 13 790 15 390 15 680 16 220
Differens + 1 600 + 540
Som framgår av ovanstående exempel blir nettoutfallet för de hushåll där någon
valt att stanna hemma på heltid något lägre än för de hushåll som har privat
barnomsorg eftersom vårdnadsbidraget i detta fall beskattas. Den skatt dessa
hushåll får betala varierar i verkligheten mellan olika hushåll. Förutom
variationer i kommunalskattesatser har det betydelse om den hemarbetande har
någon form av inkomst sedan tidigare och om man har några icke tidigare
utnyttjade avdrag. Om den som uppbär vårdnadsbidrag har övriga inkomster som är
större än grundavdraget blir skatten på vårdnadsbidraget upp till 230 kr högre
per månad än i de fall ingen övriga inkomster finns. Om det finns icke
utnyttjade avdrag kan istället skatten bli lägre. Enligt
barnomsorgsundersökningen uppgår antalet hemarbetande med barn i åldern 1-2 till
ungefär 30 000.
För de som arbetar halvtid beskattas den del av vårdnadsbidraget som de
erhåller i allmänhet något hårdare än för de som stannar hemma på heltid. Det
sammanhänger med att vårdnadsbidraget i detta fall läggs ovanpå
förvärvs-inkomsten och att grundavdraget därmed i de flesta fall redan är
utnyttjat. Hur stor skatten blir avgörs av marginalskattesatsen i det aktuella
inkomstintervallet. I ovanstående exempel är marginalskattesatsen 23,5 procent
vilket innebär att nettoutfallet blir ungefär 30 kronor lägre än nettoutfallet
för motsvarande andel av vårdnadsbidraget för den som stannar hemma på heltid.
Reformens utfall blir givetvis större för familjer med fler än ett barn i
åldern 1-2 år. I tabell 3 illustreras detta för en familj med två barn i aktuell
ålder.
Tabell 3 Vårdnadsbidragets effekt på ett hushålls ekonomiska situation för
makar med 2 barn, båda i åldern 1-2 år. Kronor per månad.
Hemma på heltid Hemma på halvtid
Utan vårdnad-Med vårdnads-Utan vårdnad-Med vårdnads-
bidrag bidrag bidrag bidrag
Lön make 1 15 000 15 000 15 000 15 000
Lön make 2 5 850 5 850
Vårdnadsbidrag 4 000 1 400
Barnbidrag 1 500 1 500 1 500 1 500
Bostadsbidrag 1 880 1 880 710 710
Skatt - 4 590 - 5 610 - 6 240 - 6 560
Barnomsorgskostnad - 1 140 - 1 140
Netto 13 790 16 770 15 680 16 760
Differens + 2 980 + 1 080
Som framgår av ovanstående två exempel blir nettoutfallet av det andra
vårdnadsbidraget inte fullt lika stort som nettoutfallet av det första bidraget
i de fall någon stannar hemma på heltid. Det sammanhänger med att skatten blir
något högre på bidrag nummer två eftersom grundavdraget då redan är utnyttjat.
Nettoeffekten blir ändå relativt stor. Den uppgår till ungefär 3 000 kronor per
månad. På grund av att kostnaderna inom barnomsorgen är högre för små barn är
det även ur samhällsekonomisk synvinkel i många fall mer kostnadseffektivt med
vård i hemmet i de fall familjerna har två barn under 3 år.
I tabell 4 visas motsvarande inkomstberäkningar för en ensamstående med 1
barn.
Tabell 4 Vårdnadsbidragets effekt på den ekonomiska situationen för en
ensamstående med 1 barn. Barnets åldern 1-2 år. Kronor per månad.
Hemma på heltid Hemma på halvtid
Utan vårdnad-Med vårdnads-Utan vårdnad-Med vårdnads-
bidrag bidrag bidrag bidrag
Lön 5 850 5 850
Vårdnadsbidrag 2 000 700
Barnbidrag 750 750 750 750
Bostadsbidrag 1 950 1 950 1 950 1 950
Bidragförskott 1 170 1 170 1 170 1 170
Skatt 0 - 400 - 1 650 - 1 810
Barnomsorgskostnad - 360 - 360
Netto 3 870 5 470 7 710 8 250
Differens + 1 600 + 540
Det ekonomiska utfallet av reformen blir densamma för de ensamstående som för de
gifta/sammanboende. Däremot är givetvis den totala inkomstnivån för en
ensamstående betydligt lägre än för de gifta/sammanboende. Om en ensamstående
med ett barn skulle välja att stanna hemma på heltid efter det att
vårdnadsbidraget införts skulle den disponibla inkomsten endast uppgå till ca 5
500 kronor per månad (jfr tabellen 4). Efter betald boendekostnad, som i detta
fall antas uppgå till 3 900 kr per månad, återstår då ca 1 600 kronor. Detta
belopp kan jämföras med 5 000 kronor efter betalt boende som enligt
Socialstyrelsens rekommendationer för socialbidrag anses vara en skälig
levnadsnivå för ensamstående med ett barn. Om den ensamstående i ovan valda
exempel i stället väljer att arbeta halvtid återstår 4 350 kronor efter betald
barnomsorg och boendekostnad. Det vill säga ca 650 kronor under Socialstyrelsens
rekommenderade norm.
En annan kategori av föräldrar som får en inkomstförstärkning till följd av
vårdnadsbidraget är de som har olika typer av inkomster men ändå har möjlighet
att stanna hemma med sina barn. Det kan t ex vara frågan föräldralediga,
arbetslösa eller förtidspensionerade. Dessutom har en del föräldrar möjlighet
att kombinera förvärvsarbete med barnomsorg i egen regi. Det kan t ex röra sig
om skiftarbetande eller vissa typer av egenföretagare. I tabell 5 illustrera
detta med ett annat exempel från denna kategori. Det gäller en halvtidsarbetande
kommunalt anställd dagbarnvårdare med egna barn varav ett har fyllt 1 år men ej
3 år. Enligt barnomsorgsundersökningen finns det ca 3 800 dagbarnvårdare som har
egna barn i åldern 1-2 år.
Tabell 5 Effekten av ett vårdnadsbidrag för en halvtidsarbetande dagbarnvårdare
med två egna barn varav ett är i åldern 1-2 år. Kronor per månad.
Utan vårdnadsbidrag Med vårdnadsbidrag
Lön make 1 15 000 15 000
Lön make 2 5 850 5 850
Vårdnadsbidrag 2 000
Barnbidrag 1 500 1 500
Bostadsbidrag 710 710
Skatt - 6 240 - 6 700
Netto 16 820 18 360
Differens + 1 540
2.3 Fördelningseffekter i befolkningen
Ett vårdnadsbidrag beräknas medföra att de disponibla inkomsterna - mätt som
hushållets inkomst efter betald skatt och barnomsorgsavgift, räknat per
konsumtionsenhet (k.e.) - bland familjer med barn i åldern 1-2 år ökar med i
genomsnitt drygt 3 procent före finansiering. De direkta fördelningseffekterna
av reformen, dvs. utan väntade anpassningar, innebär att familjer med de lägsta
inkomsterna relativt sett får en något större ökning än andra familjer (tabell
6). Den genomsnittliga ökningen av inkomsterna som beräknats är dock något
överskattad eftersom effekten av att socialbidragen minskar när vårdnadsbidraget
betalas ut ej beaktas.
Tabell 6 Familjer med barn i åldern 1-2 år; genomsnittlig ökning av disponibel
inkomst efter betald barnomsorg räknat per konsumtionsenhet
Kvintil DI-barnoms.kost./k.e Ökning Procentuell
före vårdnadsbidrag i absoluta tal ökning
1 49 100 2 700 5,5
2 65 200 2 700 4,1
3 75 000 2 700 3,5
4 86 800 2 900 3,3
5 123 000 2 700 2,2
Vid beräkningen har familjerna rangordnats i fem lika stora grupper (kvintiler)
med hänsyn till disponibel inkomst i förhållande till försörjningsbörda. I den
första kvintilen ingår den femtedel familjer som har de lägsta disponibla
inkomsterna i förhållande till försörjningsbördan osv. Försörjningsbördan
korrigeras med en s.k. ekvivalensskala med konsumtionsenheter som bygger på
Socialstyrelsens råd om socialbidrag.
97
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag.
103