Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1994 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) Prop. 1993/94:100 Bil. 13 Inledning Näringspolitiken Till Näringsdepartementet hör bl.a. frågor inom följande områden: - de allmänna riktlinjerna för näringspolitiken, - övergripande näringspolitiska frågor, - företagens allmänna utvecklingsbetingelser, service, utbildning m.m., - näringslivets riskkapitalförsörjning, - förvaltning och avyttring av aktier eller andra tillgångar i vissa helt eller delvis statligt ägda företag, - näringsfrihet och inrikeshandel, - pris- och konkurrensförhållanden, - tekniska krav på byggnader och byggprodukter samt viss byggforskning, - mineralfrågor, - teknisk forskning och utveckling, - patent- och registreringsverksamhet, - skydd för varumärken, mönster och namn, - teknisk kontroll, provning och mätning, vissa säkerhetsfrågor, - turism, - energiförsörjning, energiforskning och beredskap inom energiområdet. Näringspolitikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige. För detta krävs drivkrafter. Det privata näringslivet måste ges förbättrad konkurrenskraft och bättre förutsättningar att växa. Prioriterade områden i näringspolitiken är enskilt ägande, företagande och sparande, avskaffandet av tillväxthämmande skatter, avreglering och ökad konkurrens, effektivisering och privatisering av de statliga företagen, forskning och utveckling samt ett svenskt medlemskap i EU. Regeringen har gjort kraftfulla insatser för att komma till rätta med strukturproblemen i svensk ekonomi. Sålunda har stabiliseringspolitiken stramats åt. 1991 års program för att främja småföretagen och 1992 års skattereform har kompletterats med åtgärder för att lätta på skattetrycket för småföretag och aktieägare samtidigt som regelsystemet för småföretag förenklas. För att öka effektiviteten i resursfördelningen har verksamheter inom den offentliga sektorn öppnats för konkurrens, konkurrenshinder och regleringar har avvecklats samt en privatisering av statliga företag inletts. Dessutom har viktiga insatser gjorts för att förstärka den industrirelaterade forskningen och förbättra infrastrukturen. Regeringen ämnar utveckla de samlade näringspolitiska insatserna för att stärka marknadsekonomin och ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet. Den ökande internationaliseringen skärper kraven ytterligare på den svenska ekonomin och politiken. Internationell konkurrens skapar ett starkt omvandlingstryck. För att Sverige skall kunna hävda sig i konkurrensen räcker det inte längre att kunna producera exportvaror till konkurrenskraftiga priser. Lönsamheten måste vara minst lika hög för investeringar i Sverige som i andra länder. Villkoren för entreprenörer måste vara jämförbar med vad andra länder kan erbjuda. Det är avgörande för att vi skall kunna attrahera de investeringar och den produktion som krävs för ett fortsatt högt välstånd. Dessa krav förstärks av Sveriges anknytning till EG:s inre marknad genom EES-avtalet. Det innebär att svenska företag och svenska konsumenter kan dra nytta av den europeiska inre marknadens ökade utbud och avsättningsmöjligheter. Konkurrensen skärps på såväl export- som hemmamarknaderna, vilket bidrar till en för konsumenterna gynnsam prispress samtidigt som strukturomvandlingen förstärks, särskilt inom sektorer som tidigare varit avskärmade från internationell konkurrens. Deprecieringen av den svenska kronan tillsammans med en gynnsam produktivitetsutveckling sedan hösten 1992 har lett till en markant förbättring av industrins konkurrenskraft. Detta har visat sig bl.a. i ökad orderingång till den svenska industrin i synnerhet från exportmarknaden men också från hemmamarknaden. Den kraftiga lönsamhetsförbättringen i industrin som skedde under första halvåret 1993 innebär att två tredjedelar av minskningen i industrins rörelsemarginal sedan 1989 har återhämtats. Lönsamheten förväntas öka ytterligare under senare delen av 1993 och under år 1994 vilket skapar utrymme för ökade investeringar. Den svenska ekonomin är nu på väg att återhämta sig men vägen tillbaka till uthållig tillväxt och full sysselsättning är lång. Därför måste den ekonomiska politiken under hela 1990-talet inriktas på att återställa den samhällsekonomiska balansen. Exporten och investeringarna i det privata näringslivet måste under överskådlig tid vara de främsta drivkrafterna för tillväxten i ekonomin. Regeringens ekonomiska politik skapar nu steg för steg förutsättningarna för detta. Det största hotet mot en återhämtning i ekonomin är osäkerheten huruvida genomförda förändringar blir bestående. Regeringen avser därför att fortsätta föra sin konsekventa linje inom näringspolitiken. De delar av näringspolitiken som Näringsdepartementet har direktansvar för är följande sex huvudområden: - Nyföretagande och tillväxtföretag - Privatisering av statligt ägda företag - Konkurrenspolitik - Teknologisk infrastruktur - Teknisk forskning och utveckling - Energipolitik Nyföretagande och tillväxtföretag Tillväxten och utvecklingen i näringslivet måste i hög grad komma från de små och medelstora företagen. Nya och små företag kan med rätta förutsättningar svara för en stor del av den innovativa kraften och tillväxtmöjligheterna. Regeringen lade hösten 1991 fram ett program för att främja småföretagen. Programmet omfattar bl.a. avreglering, sänkta skatter, effektivare konkurrens och förbättrad riskkapitalförsörjning. En stor del av programmet har nu genomförts. Regeringen har under hösten 1993 tillsatt en avregleringsdelegation för att intensifiera arbetet med att kartlägga och genomföra åtgärder i syfte att ta bort och förenkla onödiga och fördyrande regler. Vidare har en ny konkurrenslag stiftats som kommer att underlätta bl.a. de små och medelstora företagens verksamhet. Regeringen har under hösten 1993 föreslagit en rad ytterligare åtgärder för att generellt underlätta småföretagens utveckling. Det gäller exempelvis arbetsrätten, där enklare och mer flexibla regler föreslagits. Riksdagen fattade i december 1993 beslut om sådana åtgärder (prop. 1993/94:67, bet. 1993/94:AU4, rskr. 1993/94:103). Vidare har en omfattande proposition om fortsatt reformering av företagsbeskattningen lagts fram och behandlats av riksdagen (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108 och 109). Besluten innebär bl.a. väsentliga förbättringar på skatteområdet för företag som drivs av enskilda näringsidkare. Vissa åtgärder som beslutades under hösten 1992 för att främja småföretagens försörjning med riskkapital har genomförts och börjat verka. Det gäller bl.a. den struktur med två portföljförvaltande bolag - Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB - och sex riskkapitalbolag som har byggts upp med medel från de förutvarande löntagarfonderna. Vidare arbetar den ombildade Industri- och nyföretagarfonden sedan februari 1993 med en ny typ av nyföretagarlån som riksdagen beslutade om hösten 1992. Över 800 personer har hittills startat egna företag med hjälp av nyföretagarlån på totalt ca 190 miljoner kronor. Vidare ges s.k. starta-eget-bidrag inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Sådana bidrag har under budgetåret uppgått till ca 500 miljoner kronor. Sverige deltar sedan februari 1993 i Euro-Info Centerprojektet som är en del av EG:s småföretagsprogram. Projektet syftar till att ge de europeiska småföre- tagen information om EU. Vid Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) finns ett s.k. Euro Information Correspondence Center, som i sin tur samordnar aktiviteter vid 14 regionala informationscentra i landet. Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat om ny organisation rörande insatser för småföretagsutveckling. Det innebär att länens utvecklingsfonder skall ersättas av regionala utvecklingsbolag, vilka som ägare får dels ett centralt moderbolag, dels landsting och andra intressenter som vill medverka som ägare och finansiärer på det regionala planet. Verksamheten skall drivas i nära samverkan med näringslivets egna organisationer. Regeringen har i beslut den 1 juli 1993 gett NUTEK i uppdrag att i samarbete med utvecklingsfonder, länsstyrelser och andra offentliga och privata organ genomföra vissa åtgärder för att främja kvinnors företagande. Åtgärderna skall avse utveckling av befintlig rådgivnings- och utbildningsverksamhet, insatser för att främja kunskapsuppbyggnad om kvinnors företagande och internationellt samarbete på området. Vidare skall insatser riktade till särskilda grupper genomföras, däribland rådgivning för kvinnor inom offentlig sektor vilka vill starta företag. För projektet har 5 miljoner kronor anvisats för budgetåret 1993/94. NUTEK skall redovisa genomförda åtgärder och lämna förslag som rör den framtida inriktningen till regeringen senast den 15 maj 1994. Bristen på information kan verka som ett hinder för dem som avser att starta företag. Regeringen beslöt den 25 november 1993 att ge i uppdrag åt NUTEK att inrätta en särskild telefonlinje för nyföretagare. Syftet med linjen är att ge snabb information och hänvisningar till nyföretagare. Linjen skall vara etablerad senast den 1 februari 1994. En särskild utredare har i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU 1993:84) föreslagit en rad åtgärder för att främja innovationer m.m. Regeringen ger sin syn på dessa frågor under littera A. Näringspolitik m.m. Vad gäller varvsnäringen har regeringen givit Exportkreditnämnden (EKN) i uppdrag att undersöka möjligheterna att lämna garantier för finansiering av fartyg inom ramen för exportkreditgarantier. Uppdraget inkluderar även garantier för export av flygplan. Deprecieringen av den svenska kronan sedan hösten 1992 har haft positiva effekter för resenäringen. Tillsammans med sänkningen av mervärdeskatten till 12% för hotelltjänster, camping och persontransporter m.m. per den 1 juli 1993 innebär detta att turistnäringen i Sverige har fått betydande stimulans och åter utvecklas positivt. Privatisering av statligt ägda företag Statligt ägda företag representerar ett antal skilda verksamhetsinriktningar, alltifrån små bolag med speciell verksamhet till stora industriföretag med kommersiell inriktning. Till detta kommer ett antal affärsverk och finans- institutioner. Totalt omfattar den statliga företagssektorn ett 40-tal aktiebolag som i flertalet fall är moderbolag i en koncern, sex affärsverk samt sex finansinstitut där staten äger minst 50% av aktiekapitalet. De hel- eller delägda statliga företagen äger helt eller delvis ca 450 bolag. Den sammanlagda omsättningen i företagen uppgick år 1992 till 216 miljarder kronor. Totalt sysselsatte företagen år 1992 ca 250 000 personer. Närmare uppgifter har lämnats i regeringens skrivelse (1993/94:20) med 1993 års redogörelse för de statliga företagen. Uppgifter om företag där staten är minoritetsägare ingår numera i redovisningen. Regeringens privatiseringsprogram inleddes sedan riksdagen i december 1991 bifallit regeringens proposition om privatisering av statligt ägda företag, m.m. och bemyndigat regeringen att sälja statens aktier i 34 helt eller delvis ägda bolag (prop.1991/92:69, bet.1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I riksdagsbeslutet om nyteckning av aktier i Nordbanken (prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU4, rskr. 1991/92:8) fick regeringen bemyndigande att sälja aktierna i banken. Arbetet med bolagisering av statlig verksamhet som en förberedelse för privatisering har fortsatt. I föregående års budgetproposition nämndes bolagi- seringarna av Statens vattenfallsverk, Domänverket och Statens hundskola. Under år 1993 har vidare vaccinproduktionen vid det tidigare Statens bakteorologiska laboratorium (SBL) överförts till aktiebolagsform, SBL Vaccin AB. Vidare har verksamheterna vid Televerket och Statens provningsanstalt den 1 juli 1993 överförts till aktiebolagsform, Telia AB resp. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP). Riksdagen beslutade i december 1993 att Postverket skall bolagiseras. I de sistnämnda fallen föreligger för närvarande inga konkreta planer på privatiseringar. I enlighet med riksdagens beslut skall regeringen varje år i budgetpro- positionen lämna en redogörelse över privatiseringsprogrammet. I förra årets budgetproposition redovisades privatiseringarna av SSAB Svenskt Stål AB, Svalöf AB, Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB). I det sistnämnda fallet har försäljningen återgått och NSAB har under år 1993 till 100% förvärvats av Svenska Rymdaktiebolaget. Under år 1993 har följande privatiseringar genomförts. Under våren 1993 såldes 75 % av aktierna i försvarsindustrikoncernen Celsius Industrier AB ut till allmänhet, anställda samt svenska och utländska institutioner. Tillsammans med de drygt tre miljoner aktier som Nobel Industrier AB tecknade i en samtidig nyemission motsvarade detta 75% av det totala aktiekapitalet. Staten har efter transaktionen kvar 25% av aktiekapitalet. Intäkterna från statens försäljning uppgick till 1,9 miljarder kronor. Allmänhetens tilldelning på 5,5 miljoner aktier utgjorde drygt 20% av det som såldes ut men 46% av det som ej var förplacerat. Den tilldelning som institutionerna fick motsvarade 6,5 miljoner aktier. I november 1993 sålde SKD-företagen AB huvuddelen av sina dotterbolag till SGFM Sweden AB, som ägs av Sema Group plc. SKD-företagen AB är moderbolag i en företagsgrupp som främst varit verksam inom områdena datordrift, konsultverksamhet och informationsförmedling. Koncernen har ca 1 400 anställda och omsätter ca 1,8 miljarder kronor per år. Sema Group plc. är ett av Europas större dataserviceföretag och är registrerat och börsnoterat i England. Genom försäljningen privatiserades tre fjärdedelar av SKD-koncernen. Huvuddelen av SKD-koncernen får nu en ny ägare som har ett långsiktigt ägarintresse, kompetens och finansiell förmåga att utveckla företagen och som dessutom är väl etablerad på den europeiska marknaden. Arbetet med att försälja kvarstående dotterbolag fortsätter. Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande om kapital- tillskott m.m. uppdragit åt Riksgäldskontoret att utfärda sedvanliga säljargarantier gentemot köparen och att - om så skulle behövas för att fullfölja privatiseringen av koncernen - lämna ägartillskott till SKD-företagen AB. Företagskapital AB - som ägdes till 50 % av svenska staten och 50 % av nio affärsbanker - är ett renodlat riskkapitalbolag vars affärsidé är att medverka i tidsbegränsande minoritetsinvesteringar i utvecklingsbara, icke börsnoterade aktiebolag. I november 1993 sålde staten och sju av bankerna sitt aktieinnehav i Företagskapital AB till Atle Förvaltnings AB. Atle förvärvade 35% av aktierna för egen räkning i ett mer långsiktigt innehav. Härutöver förvärvades tillfälligt drygt 40 % av aktierna som skall placeras till andra långsiktiga ägare. Den nya ägarbilden bedöms ge goda framtidsutsikter för Företagskapital AB och därmed att ytterligare utveckla konkurrens och mångfald på riskkapitalmarknaden. Under åren 1992 och 1993 har alla rörelsedrivande dotterbolag till Sveriges Geologiska AB sålts. Moderbolagets personal har sagts upp och moderbolaget kommer senare att avvecklas. De regionala investmentbolagen AC-Invest och Z-Invest har sålts till stiftelser med förankring i respektive län. Under år 1993 såldes också statens aktieinnehav i investmentbolaget Rödkallen AB till IDK Frontec AB. Statens aktier i investmentbolaget Troponor AB såldes till Bure Förvaltnings AB. Vidare kan nämnas att verksamheten vid myndigheten Försvarets datacenter per den 1 april 1993 överlåtits till WM-data. Även verksamheten vid myndigheten För- svarets mediacenter har överlåtits till annan ägare. Den 1 juli 1993 övergick verksamheten till det av Celsius Industrier AB ägda Telub AB. Under hösten har regeringen analyserat flera av företagen med statligt ägande som kandidater för privatisering under våren 1994. Under december månad 1993 har regeringen aviserat att man planerar att under våren 1994 erbjuda aktier i skogskoncernen ASSI/Domän/Ncb samt Pharmacia till bred försäljning på marknaden i syfte att uppnå ett spritt ägande. I det förstnämnda fallet inkluderar planerna avsikten att även börsnotera företaget. Marknads- och konkurrensfrågor Avreglering Konkurrens är den bästa garantin för att konsumenterna skall få så bra varor och tjänster som möjligt till rimliga priser. Det är också centralt för den internationella konkurrenskraften hos svenskt näringsliv att konkurrensen upp- rätthålls på hemmamarknaden. Många marknader har avreglerats eller står inför omfattande avregleringar. Detta arbete är centralt i regeringens strategi för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Det handlar om att öka den konkurrensutsatta sektorn och vidga området för privat näringsverksamhet, att avveckla offentliga monopol och minska offentligt ägande i näringsverksamhet, att främja konkurrens på lika villkor och att underlätta för företag att driva sin verksamhet samt att ta bort hinder för att nya företag skall kunna etablera sig. Regeringen har intensifierat avregleringsarbetet genom att tillsätta en avregleringsdelegation (dir. 1993:113). Delegationen skall skaffa sig en överblick över det avregleringsarbete som genomförs och planeras inom samtliga departements ansvarsområden, ställa samman detta till ett avregleringsprogram för 1993 - 1994 samt verka för att det genomförs. Delegationen kan ta initiativ till utredningar samt sprida information och bilda opinion för avreglering. Delegationen har den 29 november 1993 lämnat sin första rapport till regeringen. En mer utförlig redovisning skall lämnas senast den 31 mars 1994. Det pågår också ett systematiskt och långsiktigt avregleringsarbete på myndig- hetsnivå. Konkurrensverket skall årligen senast den 15 oktober lämna förslag till regeringen om nya avregleringar. Verket har för närvarande ett flertal projekt pågående eller under planering. Också länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen senast den 15 september lämna avregleringsförslag. Länsstyrelserna har till regeringen redovisat en förteckning över de regler man tillämpar som kan ha konkurrensbegränsande effekter. Konkurrens inom den offentliga sektorn Enligt regeringens bedömning bör i så stor utsträckning som möjligt den offentliga sektorn utsättas för konkurrens. Konkurrens leder till ständig omprövning och effektivisering samt gör det lättare att värdera en verksamhets omfattning och innehåll. Regeringen har uttalat att det bör vara ett riktmärke för kommuner och landsting att den andel som utsätts för konkurrens stegvis bör öka och i en första etapp uppgå till ungefär 20% av kostnaden för den sammanlagda tjänsteproduktionen inom hela kommun- och landstingssektorn. Konkurrens och mångfald kan uppnås bl.a. genom upphandling, checksystem och olika typer av pengasystem. Kommunförbundets styrelse har i november 1993 antagit ett handlingsprogram för ökad anbudskonkurrens inom kommunal sektor. Förbundet anser att ökad konkurrens inom den kommunala sektorn bör utnyttjas som ett medel för att nå högre effektivitet, bättre kvalitet och ökad välfärd för medborgarna. Landstings- förbundet avser att anta ett liknande handlingsprogram. Regeringen har uppdragit åt Konkurrensverket och länsstyrelserna att följa det utvecklingsarbete som pågår för att öka konkurrensen och studera i vilken omfattning kommuner och landsting upphandlar tjänster och produkter genom anbudstävlingar. Statskontoret har ett motsvarande uppdrag när det gäller statlig verksamhet. Uppdragen skall avrapporteras senast den 31 december 1994. Konkurrenslagen m.m. Fasta spelregler och konkurrens på lika villkor är viktigt för att marknads- ekonomin skall fungera. Genom den nya konkurrenslagen (1993:20) som trädde i kraft den 1 juli 1993 och genom förändringarna i myndighetsstrukturen på konkur- rensområdet har möjligheterna att ingripa mot konkurrensbegränsningar stärkts. Konkurrenslagen och regeringens tillämpningsföreskrifter till lagen kommer successivt att följas upp. EES-avtalets konkurrensregler skapar rättsliga förutsättningar för en effektiv konkurrensbevakning inom hela samarbetsområdet. Vidare följer med avtalet mer strikta regler på statsstödsområdet. Bl.a. måste allt offentligt stöd underställas EFTA:s övervakningsmyndighet för godkännande innan det får verkställas. Samordningsfunktionen i regeringskansliet för beredning av statsstödfrågor har förstärkts och uppgifterna för berörda myndigheter preciserats. EES-avtalet innehåller också andra regler, exempelvis när det gäller upphandling och statliga handelsmonopol, som är ägnade att stärka konkurrensen. Ett problem som uppmärksammats allt oftare under senare tid är att konkurrensen snedvrids i samband med konkurser. Behov av ändringar i konkurslagstiftningen m.m. har lagts fram i promemorian Företagande och konkurrens på likvärdiga villkor, som utarbetats inom regeringskansliet. Ytterligare näringsrättsliga regler ses över för närvarande. Utrednings- betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG har remissbehandlats och ärendet bereds nu i Näringsdepartementet. Avsikten är att en proposition skall lämnas till riksdagen under våren 1994. Konkurrenstillsynen har förstärkts. Konkurrensverket har under sitt första verksamhetsår i princip avslutat alla ärenden som skulle prövas enligt den gamla konkurrenslagen. Verket har lämnat förslag till avregleringar och arbetat med att effektivisera den offentliga sektorn. Den nya konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Ett antal företag utnyttjade möjligheten att redan före den 1 juli söka undantag från konkurrenslagens förbudsbestämmelser. Parallellt med arbetet med att handlägga ärenden har en viktig del av arbetet inriktats på utbildning och utveckling av personalen inför den nya lagen samt att skapa arbetsrutiner för att säkerställa rättssäkerhet och likformighet vid till- ämpningen av den nya lagen. Verket har också lagt ned betydande resurser på att informera företag, branschföreningar och media om den nya konkurrenslagen och dess effekter för företagen. Länsstyrelserna kompletterar Konkurrensverkets arbete med insatser på lokal och regional nivå. Konkurrensregler för verksamhet inom lantbrukets primärföreningar Frågan om konkurrenslagens tillämpning på jordbruksområdet kommenteras i förarbetena till den nya konkurrenslagen (prop. 1992/93:56, bet. 1992/93:NU17). Det slogs fast att en svensk konkurrenslag bör vara generell och sålunda avse näringslivets alla områden och att jordbruksområdet inte skulle utgöra något undantag från denna princip. Detta innebär att jordbruksföretag på samma sätt som andra företag hindras att missbruka sin dominerande ställning och ha samarbete som ger skadliga konkurrensbegränsningar. Det framhölls dock, med hänsyn till de särskilda förutsättningarna som gäller för jordbruksnäringen att det är naturligt och oftast nödvändigt för enskilda jordbrukares och enskilda primärproducenters konkurrenskraft att de sluter sig samman i föreningar för produktion eller försäljning av jordbruksprodukter, utnyttjande av gemensamma anläggningar för lagring, behandling eller förädling av jordbruksprodukter. Statsmakternas bedömning var att samverkan mellan jordbrukare och andra råvaruproducenter i många fall skulle omfattas av konkurrenslagen men att denna samverkan sammantaget hade så positiva effekter att den borde kvalificera för undantag enligt lagens bestämmelser om detta. Konkurrensverket som tillämpar konkurrenslagen har i en skrivelse till regeringen den 26 november 1993 redovisat sin bedömning att det praktiskt taget inte föreligger några möjligheter att meddela undantag enligt konkurrenslagens bestämmelser för enskilda jordbrukares samverkan i föreningar främst för att få avsättning för sina produkter. Konkurrensverket förordar en särlagstiftning där vissa slag av samverkan mellan jordbrukare och andra råvaruproducenter inom jordbruket och trädgårdsnäringen undantas från förbudet mot konkurrens- begränsande samarbete i 6  konkurrenslagen. Regeringen har beslutat (dnr 2402/93) att en interdepartemental arbetsgrupp skall utreda vilka speciella lagregler som krävs för att enskilda jordbrukares och andra råvaruproducenters samverkan i föreningar (primärföreningar) inom lantbrukets område inte onödigtvis skall komma i konflikt med konkurrenslagen. Utredningen omfattar jordbruket, trädgårdsnäringen och skogsbruket. I avvaktan på den jordbrukspolitiska översyn som görs inför ett medlemskap i EU skall arbetsgruppen utgå ifrån att reglerna för samarbete inom dessa föreningar inte skall ge onödiga begränsningar med hänsyn till de konkurrensregler som gäller inom EG. Arbetsgruppen skall redovisa förslag till lagstiftning på de aktuella områdena senast den 31 januari 1994. Förslaget kommer att remissbehandlas. Regeringen avser att lägga fram en proposition senast den 31 mars 1994. De nya konkur- rensreglerna för samverkan inom enskilda jordbrukares och andra råvaruproducenters föreningar inom jordbruket, trädgårdsnäringen och skogs- bruket, bör träda i kraft den 1 juli 1994. Konkurrenslagens övergångsbestämmelser ger möjligheter för lantbruksföretagen att få skydd mot konkurrenslagens rättsverkningar. En fullständig ansökan om undantag eller s.k. icke-ingripandebesked som kommer in till Konkurrensverket före den 1 januari 1994 skjuter upp verkningarna av förbudet mot konkurrensbegränsande samverkan i sex månader efter verkets beslut med anledning av ansökningen. Teknologisk infrastruktur Näringslivets effektivitet är beroende av att likartade regler tillämpas i Sverige och utomlands när det gäller standardisering, provning, kontroll och kvalitetssäkring. Vidare krävs regler och lagstiftning för att skydda rätten till uppfinningar, varumärken och mönster samt mineralfyndigheter liksom för att skydda liv, hälsa, egendom och miljö mot risker som bl.a. tekniken medför. Regelsystemen är ständigt föremål för översyn och måste utformas så att de inte medför hinder och kostnader för teknisk utveckling, företagande och handel. Många av de åtgärder som initieras inom detta område är föranledda av Sveriges närmande till EU. En utredning om den svenska standardiseringens organisation och arbetssätt har genomförts i Industriförbundets regi. I anslutning till detta behöver staten analysera flera frågor med anknytning till deltagande i och finansiering av standardiseringsarbetet. Inom området provning och kontroll har regeringskansliet och de myndigheter som föreskriver om kontroll av produkters säkerhet gjort betydande insatser för att anpassa de svenska regelsystemen till EG:s system med kontrollordningar öppna för konkurrens. Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) har granskat de organ som önskar bli anmälda för att fullgöra uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt de bestämmelser som gäller inom EES. Sverige har anmält organen till EG och EFTA. SWEDAC har genomfört en utredning om de förändringar i fråga om marknadsövervakning av produkter som EES-avtalet medför. Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga riksdagen en pro- position med förslag om organisationen av marknadskontrollen i Sverige. Med marknadskontroll avses övervakning av de produkter som finns på marknaden och ingripanden när dessa inte uppfyller ställda krav på säkerhet eller i övrigt inte är säkra. Statens provningsanstalt och Typgodkännandekontoret vid Boverket bolagiserades den 1 juli 1993 och blev Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB med dotterbolaget Svensk Byggodkännande AB. Bolagiseringen genomfördes för att möjliggöra ytterligare effektivisering av verksamheten på en öppnare marknad för provning och kontroll. Efter hand överförs handels- och föreningsregistren vid länsstyrelserna till bolagsavdelningen vid Patent- och registreringsverket. De första överföringarna gjordes den 1 januari 1993 och avsåg registren i Stockholms respektive Västernorrlands län. De sista överföringarna planeras ske den 1 november 1994. Därmed samlas all registrering av olika slags företag på en hand, vilket skapar förutsättningar för enhetlighet och minskar risken för t.ex. namnförväxlingar. I en under våren 1993 framlagd promemoria (Ds 1993:34) Specialdomstolarna i framtiden har bl.a. föreslagits att Patentbesvärsrätten skall upphöra som självständig domstol den 1 juli 1995 och att dess verksamhet skall föras över till Länsrätten i Stockholm. Promemorian, som remissbehandlats, bereds i regeringskansliet. På elsäkerhetsområdet inrättades Elsäkerhetsverket den 1 januari 1993 i enlighet med riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:21, bet. 1992/93:NU5, rskr. 1992/93:34). Verksamheten vid Elsäkerhetsverket har under året i hög grad präglats av att, parallellt med sakverksamheten, bygga upp ändamålsenliga administrativa rutiner. Vad gäller mineralområdet beslutade riksdagen våren 1993 (prop. 1992/93:238, bet. 1992/93:NU33, rskr. 1992/93:385) om ändringar i minerallagen (1991:45) med syfte att skapa bättre generella förutsättningar för prospektering och gruvdrift i Sverige genom en anpassning av regelsystemet till vad som gäller i konkurrerande länder. Bland annat avvecklades kronoandelsinstitutet, dvs. statens rätt till hälftenandel i brytningsrätt. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1993. Nämnden för statens gruvegendom upphörde som myndighet den 30 juni 1993 och den statliga prospekteringsverksamheten avvecklades samtidigt. NUTEK har fått regeringens uppdrag att förvalta och avveckla kvarvarande statlig gruvegendom m.m. EES-avtalet medför ett stort antal betydelsefulla förändringar inom byggsektorn. Bl.a. kommer harmoniserade krav på byggprodukter att gälla inom hela EES-området. Med anledning av att Sverige i EES-avtalet förbinder sig att genomföra EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG) antog riksdagen den 17 december 1992 en ny byggproduktlag (1992:1535), BPL. I anslutning till denna lag har regeringen den 23 september 1993 utfärdat en byggproduktförordning (1993:1051), BPF, med vissa närmare föreskrifter om förutsättningarna för att byggprodukter skall åtnjuta fri cirkulation i enlighet med lagen och direktivet. Boverket bemyndigas i förordningen att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för genomförande av direktivet. Regeringen har den 15 november 1993 medgivit Boverket att utfärda nya bygg- och konstruktionsregler (BBR 94 och BKR 94) i enlighet med ett av Boverket framlagt förslag. Boverket beslöt den 15 november 1993 att utfärda de nya reglerna med giltighet från och med den 1 januari 1994. De nya reglerna innehåller föreskrifter till egenskapskraven på byggnader i PBL och vissa andra bestämmelser, men har anpassats till BPL:s disposition och dess regler om fri cirkulation för byggprodukter. I övrigt innebär de i huvudsak att tekniska detaljföreskrifter, så långt möjligt, har ersatts med funktionskrav. Vissa sakliga förändringar har också gjorts. Plan- och byggutredningen har den 8 oktober 1993 lämnat delbetänkandet Anpassad kontroll av byggandet (SOU 1993:94). Där föreslås att bygglovprövningen inskränks till att avse endast en tillståndsprövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m. Beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar föreslås ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförande som mer liknar vad som gäller på andra områden, bl.a. byggprodukter. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i BPL till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. En proposition i ärendet kommer under våren 1994 att föreläggas riksdagen. I olika undersökningar redovisas att inomhusklimatet i många av våra byggnader bör förbättras. Ventilationen i många bostäder är dålig. Astma och överkänslighet hos bl.a. barn ökar. Vid årsskiftet 1993/94 skall dock första etappen av en av riksdagen beslutad funktionskontroll av ventilationssystemen i barndaghem, skolor och vissa vårdlokaler vara avslutat. I senare etapper innefattas bostäderna. För nya flerbostadshus gäller, vid bygglovsansökan efter den 1 oktober 1993, att en byggfelsförsäkring skall ha tecknats innan byggnads- arbetena påbörjas (prop. 1992/93:121, bet. 1992/93:BoU 22, rskr. 1992/93:302). Ytterst är lagen ett skydd för de boende mot ohälsa på grund av byggfel. Teknisk forskning och utveckling En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste decenniet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn. Den övervägande delen av forsknings- och utvecklingsinsatserna finansieras av och utförs i företagen, eftersom dessa bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av produktionsapparaten och produkterna. Statens uppgift är att skapa gynnsamma generella förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt verkande insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för breda tillämpningar. Regeringen lade under våren 1993 fram en proposition om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet.1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). I propositionen lämnades förslag till forskningsprogram för perioden 1993/94 - 1995/96. De övergripande målen för statens insatser inom forskning och utveckling av långsiktig betydelse för näringslivet är att bidra till att: - stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet, - stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet, - skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknik- utveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Det av riksdagen antagna programmet syftar till att förnya och effektivisera den tekniska forskningen främst genom omprioriteringar och vissa organisatoriska förändringar. En kraftfull satsning sker nu på forskning och utveckling kring nya basteknologier och de prioriterade områdena är informationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden där Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott, har hög prioritet. Det är samtidigt områden där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande och som därmed har väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik, miljöteknik och vidareförädling av skogsråvara. Under år 1993 har ett avtal tecknats för samverkan inom det fordonstekniska forskningsområdet, som innebär att användningen av de resurser som finns tillgängliga koordineras av berörda företag och myndigheter. Motsvarande arbete pågår inom det flygtekniska forskningsområdet. Ett program för det skogsindustriella området har utarbetats i samråd mellan företrädare för regeringskansliet, berörda myndigheter och näringslivet. Svenska företag och forskningsinstitutioner har under de senaste fem åren deltagit på projektnivå i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram, varav de industrirelaterade programmen utgör 60%. I och med EES-avtalets ikraftträdande associeras Sverige till EG:s tredje ramprogram. Inom Näringsdepartementets verksamhetsområde finns programmen för informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och material, marin teknik, icke nukleär energi samt spridning och exploatering av forskningsresultat.- Huvuddelen av statens satsningar på rymdforskning bedrivs inom ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency (ESA). Det nationella programmet har utvecklats i riktning mot allt större internationell samverkan. Energiforskningen syftar till att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras bl.a. genom att statens resurser för byggforskning koncentreras till Statens råd för byggnadsforskning och de tekniska högskolorna. Statens institut för byggnadsforskning avvecklades den 31 december 1993 i enlighet med riksdagens beslut våren 1993. En ny institution för bygg- och fastighetsforskning bildas vid Kungliga tekniska högskolan, men med lokalisering i Gävle. Riksdagen har vidare fattat beslut om en samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning. Hösten 1993 tillsattes en styrgrupp för att leda ett arbete för utveckling och förnyelse av industriforskningssystemet. Avsikten är att anpassa verksamhetens inriktning till de övergripande prioriteringar som gäller för den tekniska forskningen och utvecklingen och för att öka effektiviteten och utbytet för såväl näringslivet som samhället i övrigt. Gruppen redovisar ett strukturförslag för systemet i januari 1994. Omstruktureringsarbetet skall vara genomfört senast den 30 juni 1995 och genomföras successivt av NUTEK. Insatser görs för att underlätta små och medelstora företags medverkan i FoU-aktiviteter. Det sker med olika medel, t.ex. NUTEK:s särskilda program, underleverantörsmedverkan inom det fordonstekniska programmet och programmet som är inriktat på att låta arbetslösa civilingenjörer utföra projektarbete inom mindre företag. Nya former för forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och industrin utvecklas. Ett exempel är de sju teknikbrostiftelser som regeringen beslutade om hösten 1993, och som syftar till att skapa bl.a. kontaktfunktioner, god utvecklingsmiljö och licensförmedling. Ett annat exempel är NUTEK:s arbete med kompetenscentra. Den träråvaruinriktade forskningen stöds av myndigheter under såväl Näringsdepartementets som Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets verksamhetsområden. De närmast berörda statliga organen - NUTEK, Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) - har i samverkan med industrin utarbetat program och projektförslag. NUTEK har presenterat ett programförslag inom ramen för de 10 miljoner kronor som har anvisats under anslaget F1. Teknisk forskning och utveckling. Industrin har förklarat sig beredd att delta i finansieringen av dessa program. TFR, som är ett forskningsråd för grundvetenskaplig teknisk forskning inom Utbildnings- departementets verksamhetsområde, har för de närmaste åren beviljat sammanlagt ca 11 miljoner kronor för teknisk grundforskning inom området skogsteknik. SJFR har, som redovisats under Jordbruksdepartementets bilaga, den 26 november 1993 redovisat en lägesrapport rörande det träfiberforskningsprogram som aviserades i propositionen om forskning för kunskap och framsteg. Rapporten kommer att ligga till grund för rådets slutliga forskningsprogram inom området. Energipolitiken Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundades i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. I regeringsförklaringen i oktober 1991 ställde sig regeringen bakom energiöverenskommelsen. Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om ytterligare åtgärder som är motiverade. En redovisning av de energipolitiska programmen lämnas i denna bilaga under littera E. Energi. Energiskatter Regeringen bemyndigade i juni 1992 chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en teknisk översyn av energibeskattningen (Fi 1992:15). Resultatet av arbetet skall redovisas i mars 1994. Riksdagen beslutade hösten 1992 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134) att slopa avdragsrätten för den allmänna energiskatten för det bränsle som åtgår för värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar. Beslutet utformades så att avdragsrätten begränsas till hälften från den 1 januari 1994 och upphör helt den 1 januari 1995. Därefter beskattas alltså värmeproduktion med både energi- och koldioxidskatt. Riksdagen har i december 1993 beslutat (bet. 1993/94:SkU18, rskr. 1993/94:52) att, i avvaktan på arbetsgruppens förslag i slutrapporten, skjuta på ikraftträdandet av detta beslut till den 1 juli 1994 respektive den 1 januari 1995. Våren 1993 tillkallades en interdepartemental arbetsgrupp för att utreda frågor om beskattningen av kraftvärme. Gruppens arbete redovisas inom kort. Elmarknaden Arbetet med att reformera den svenska elmarknaden fortsätter. Målet för reformen är att genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributionsresurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) har genomfört första etappen av sitt arbete och överlämnade den 1 juli 1993 betänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68). Affärsverket svenska kraftnät redovisade samtidigt en utredning om förutsättningarna för en svensk kraftbörs i rapporten Handelsplats för el. Utredningarna har remissbehandlats. En proposition om en reformerad elmarknad planeras att föreläggas riksdagen under våren 1994. Klimatpolitiken Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimatpolitiken (prop. 1992/93:179, bet.1992/93:JoU 19, rskr. 1992/93:361). En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000. Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiområdet. En utgångspunkt för denna strategi är att klimatpolitiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och i samarbete mellan jordens stater. De klimatpolitiska åtgärderna måste också utgå från högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Rangordningen mellan åtgärderna bör därför bestämmas av deras effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till kostnaden. Koldioxidutsläppen från det svenska energisystemet har halverats under de senaste tjugo åren som en följd av en långtgående energieffektivisering och en övergång från fossila bränslen till andra energikällor. Kostnaderna för ytterligare utsläppsbegränsningar i Sverige är därför i många fall högre än kostnaderna i bl.a. de östeuropeiska länderna. Energisystemen i dessa länder kännetecknas av avsevärt lägre energieffektivitet och större andel fossila bränslen i energibalansen. De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet koncentreras därför till två områden, dels forskning och utveckling i Sverige av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor dels insatser för energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum och Östeuropa. Försörjningsberedskap För närvarande pågår en översyn av beredskapslagringen av olja och kol genom 1993 års oljelagringsutredning (N 1993:02). Utredningen har i delbetänkandet Beredskapslagring av olja (SOU 1993:87) lagt fram förslag om lagringen för neutralitets- och krigssituationer. Förslaget innebär en anpassning till den planeringsinriktning för totalförsvaret som nu gäller. Regeringen avser att våren 1994 i särskild proposition föreslå riktlinjer för den fortsatta oljelagringen m.m. En interdepartemental arbetsgrupp har föreslagit att fastbränslelagen (1981:599) skall upphävas. Förslag i frågan planeras att föreläggas riksdagen under våren 1994. Ellagstiftningsutredningen skall i sin andra arbetsetapp se över frågor om bl.a. ansvarsfördelning, organisation och finansiering av elberedskapen, mot bakgrund av den pågående reformeringen av elmarknaden. Utredningens arbete i denna del kommer att pågå till slutet av år 1994. Internationella frågor Sveriges energiförsörjning är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen. Den pågående internationaliseringen av elmarknaderna och den ökande ekonomiska integrationen förstärker detta förhållande. Det internationella energiorganet IEA har vid ett ministermöte i juni 1993 beslutat om nya riktlinjer för organisationens verksamhet. Ökad vikt har lagts vid energirelaterade miljöfrågor och fördjupat samarbete med icke-medlemsländer, i synnerhet Korea, Mexiko och länder i Central- och Östeuropa. I december 1991 undertecknade Sverige jämte ett trettiotal andra länder den s.k. Europeiska energistadgan. Stadgans syfte är främst att genom internationella överenskommelser förbättra de marknadsekonomiska förutsättningarna för en stark ökning av kommersiellt samarbete och handel på energiområdet mellan de västliga industriländerna och de central- och östeuropeiska f.d. planekonomierna inklusive OSS-staterna. Förhandlingarna om ett legalt bindande basavtal har förts sedan år 1991 men har visat sig svåra att slutföra. Under hösten 1993 har en öppning i förhandlingarna visat sig möjlig och kan resultera i ett avtal på en något lägre ambitionsnivå än vad som ursprungligen planerades. Sammanfattning av budgetförslaget Budgetförslaget inom Näringsdepartementets ansvarsområde påverkas i hög grad av det strama ekonomiska läget. Deprecieringen av den svenska kronan får genomslag på anslag för internationellt forskningssamarbete. När det gäller rymdforskningssamarbete och forskningssamarbete inom ramen för EG:s forskningsprogram medför detta kraftiga kostnadsökningar för dessa ändamål. I övrigt bygger budgetförslaget till stora delar på av riksdagen fattade beslut om fleråriga program för forskning och utveckling och energipolitiken. Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga eller nystartade företag är en viktig drivkraft för tillväxt och förnyelse. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen i mars 1994 med förslag om stöd till innovationsverksamhet. För att bidra till att uppfylla målen i det av riksdagen antagna sanerings- programmet för de offentliga finanserna har ett produktivitets- och effektivi- tetskrav motsvarande ca 3% lagts ut på utgifter för statlig konsumtion inom Näringsdepartementets ansvarsområde (vissa mindre myndigheter undantagna). Vidare har ett antal omprioriteringar och besparingar gjorts för att finansiera kostnadsökningarna inom departementets ram. Större besparingar (5 miljoner kronor eller mer) har därför gjorts på anslagen till Styrelsen för Sverigebilden och SIS-Standardiseringskommissionen. Omprioriteringar föreslås bl.a. inom anslagen för teknisk forskning och utveckling samt rymdverksamhet. Innevarande budgetår anvisas medel för finansiering av det svenska deltagandet i EG:s program för utveckling av energisystemet. Eftersom frågan om EFTA-ländernas deltagande i programmen ännu inte har klarats ut föreslår regeringen en minskad medelstilldelning för detta ändamål under 1994/95 med 20 miljoner kronor. För att bl.a. finansiera uppbyggnaden av en samhällsvetenskapligt inriktad institution för bygg- och bostadsforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet, har 18 miljoner kronor överförts till Utbildningsdepartementets huvudtitel. Anslagen som innevarande budgetår anvisas för departementets löner och förvaltningskostnader, utredningsverksamhet och industriråd/industriattaché har överförts till ett gemensamt anslag under huvudtiteln för statschefen och regeringen. Anslagen som innevarande budgetår anvisas för kostnader för statsstödd exportkreditgivning har överförts till Utrikesdepartementets huvudtitel. Anslagsförändringar totalt inom Näringsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till anvisat belopp för budgetåret 1993/94 framgår av följande sammanställning uttryckt i miljoner kronor. Tolfte huvudtiteln AnvisatFörslagFörändring (mkr) 1993/9411994/95 A. Näringspolitik m.m. 406,6 328,0 - 78,6 B. Närings- och teknikutvecklings- verket 176,4 183,5 + 7,1 C. Teknologisk infrastruktur m.m.406,0396,2 - 9,8 D. Marknads- och konkurrensfrågor72,671,9 - 0,7 E. Energi 958,1 829,0 - 129,1 F. Teknisk forskning och utveckling2 135,92 192,4+ 56,5 Totalt för Näringsdepartementet4 155,64 001,0- 154,6 1En ny litteraindelning har gjorts inför budgetåret 1994/95. Anslagen för 1993/94 har anpassats till den nya indelningen för jämförbarhetens skull. A. Näringspolitik m.m Innovationsstöd Regeringens bedömning och förslag: Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga eller nystartade företag är en viktig drivkraft för tillväxt och för-nyelse. Det finansiella stödet till innovationer bör utvecklas. Regeringen avser att under mars 1994 lägga fram förslag om hur medel för ändamålet skall tillföras. Regeringen avser att bl.a. ge NUTEK i uppdrag att lämna förslag på olika insatser för att stimulera innovationsverksamhet. Vidare utvärderas olika former av utbildningsverksamhet inriktad på uppfinnare. Produktråd och rådgivningsverksamhet vidareutvecklas. Innovationsutredningen Regeringen beslutade i juni 1993 att bemyndiga chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över insatserna för att främja innovationsverksamhet. Professor Bengt-Arne Vedin förordnades som utredare. Utredaren har redovisat utredningsarbetet i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU 1993:84). Innovationsprocessen kan se mycket olika ut och skall ses som en del av ett större sammanhang, menar utredaren. Det är de generella förut-sättningarna, såsom allmänt stabila ekonomiska förhållanden, låg ränta, låg inflation, väl fungerande marknader och likartade spelregler för små och stora företag, som är de överlägset viktigaste faktorerna för att främ-ja innovationer. Vissa direkta åtgärder kan vara motiverade för att bl.a. främja det psykologiska innovationsklimatet. Utredaren har härvid lämnat förslag om bl.a. en årlig innovationsvecka, adjungerade uppfinnare vid högskolorna, undervisning i skolorna om innovationernas betydelse, infö-rande av ett s.k. bruksmönster, ett innovationsetiskt råd, främjande av avknoppningar från större företag samt en ny associationsform för långsiktiga investeringar. Vidare presenterar utredaren ett antal förslag som har direkt ekonomisk betydelse för innovatören, däribland förslag inom skatteområdet. Dessutom föreslår utredaren bl.a. inrättandet av ett innovationscentrum med ett årligt anslag om 100 miljoner kronor, utökad satsning av upphandling av forskning och utveckling från små företag samt utveckling av den s.k. produktrådsverksamheten. Utredaren har belyst internationella aspekter på innovationsprocessen. I allt fler länder framhålls innovationernas betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Ofta formuleras en från FoU-politiken fristående innova-tionspolitik. Denna politik innebär oftast att skapa förutsättningar och generella system som främjar innovationer. Vid en s.k. hearing den 19 oktober 1993 lämnades synpunkter på ut-redarens betänkande. Även skriftliga synpunkter har lämnats. Flertalet re-missinstanser är positiva till grundtankarna i utredarens förslag men avvi-kande meningar föreligger på flera punkter. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1790/93). Regeringens bedömning och förslag Den svenska ekonomin befinner sig i en svår situation. Den ekonomiska politiken måste verka för att skapa ett klimat som främjar företagande och konkurrenskraft så att det blir möjligt att bibehålla och utveckla väl-färden. Regeringen har därvid vidtagit en rad åtgärder. Regeringen har redogjort för dessa åtgärder i bl.a. propositionen (1993/94:40) om små-företagsutveckling. Innovationer som leder till nya produkter och processer i befintliga eller nystartade företag är en viktig drivkraft för tillväxt och förnyelse av svenskt näringsliv. Nya företag innebär bl.a. att befintligt utbud konkurrensutsätts. Därigenom skapas effektivitet på marknaden. Avancerade produkter med högt förädlings- och nyhetsvärde ökar konkurrenskraften för svenskt näringsliv utomlands och främjar därigenom uppkomst av nya arbetstillfällen. Innovationer skapas både av enskilda individer och som ett resultat av forsknings- och utvecklingsarbete inom näringsliv och högskola. För att öka tillgången på kommersiellt gångbara idéer krävs att den allmänna ut-bildnings- och kompetensnivån höjs samt att det föreligger ett klimat som främjar och premierar företagande, kreativitet och förnyelse. Steget från idé till kommersialisering kan ofta vara svårt och riskfyllt. Riskerna och kapitalinsatsen överstiger många gånger enskilda uppfin-nares och små och nystartade företags förmåga. Vidare kan det föreligga behov av rådgivning, utbildning och förmedling av kontakter. Att un-derlätta för innovatörer att föra idéer vidare till kommersialisering är där-för en viktig näringspolitisk uppgift. De generella åtgärder som ger de grundläggande förutsättningarna måste kompletteras med riktade insatser från statens sida. Regeringen anser i likhet med utredaren att olika åtgärder behöver vid-tas för att påverka innovationsklimatet och inställningen till uppfinnare. Regeringen avser att senare uppdra åt NUTEK att lämna förslag på olika insatser för att inom ramen för verkets resurser stimulera innova-- tionsverksamhet. De åtgärder som kan övervägas är t.ex. utredarens för-slag om en årlig innovationsvecka, stipendier och framtagning av under-visningsmaterial avseende innovationer och uppfinnares arbete. I uppdra-get bör även ingå att närmare belysa behovet av forskning om innova-tionsprocessen. Regeringen anser i likhet med utredaren och flertalet remissinstanser att stödet till verksamheten vid Grimslövs folkhögskola och andra former av utbildningsverksamhet inriktad på uppfinnare bör utvärderas. Det bör ankomma på NUTEK att genomföra detta arbete. Utredaren menar att ett enklare registreringsförfarande än patent - ett s.k. bruksmönster - bör införas. Detta kan ha sitt särskilda intresse för enskilda uppfinnare och mindre företag. Frågan om införandet av ett bruksmönsterskydd bevakas i Justitiedepartementet mot bakgrund bl.a. av den utveckling av det industriella rättsskyddet som pågår i EU. Vidare föreslår utredaren inrättandet av ett s.k. etiskt råd för innova-- tionsfrågor med uppgift att utarbeta riktlinjer för hur förhållandet mellan å ena sidan köpare och investerare och å andra sidan uppfinnare skall regleras. PRV och Industriförbundet pekar på att det redan finns olika or-gan för att lösa eventuella tvister som kan uppkomma i relationen mellan dessa parter. Utredaren menar att s.k. avknoppningar från storföretag bör främjas. Chalmers Tekniska högskola anser att avknoppningar från storföretag är minst lika viktiga som de företag som växer fram vid högskolorna. Rege-ringen avser att uppdra till NUTEK att lägga fram förslag om hur av-knoppningar från stora företag kan underlättas. Vid de regionala utvecklingsfonderna finns produktråd som erbjuder rådgivning, kontaktförmedling och bidrag i ett mycket tidigt skede i idé-utvecklingsprocessen. Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) har vidare ett nätverk av ca 20 uppfinnarrådgivare i olika delar av landet. Såväl SUF:s rådgivningsverksamhet som produktråden finansieras av NUTEK. Utredaren förordar en utveckling av dessa verksamheter. Rådgivarna bör även fortsättningsvis ges en oberoende ställning och bör, som en följd härav, inte heller medverka vid beslut om bidrag. Deras olika kompetens bör tillvaratas genom specialisering. Vidare anser utredaren att rådgi-varnas arbete bör marknadsföras bättre. Produkt- rådsverksamheten bör ges ett ökat inslag av mångfald och konkurrens, bl.a. genom att främja etablering av sådana funktioner inom andra organ än utvecklingsfon-derna. Många av remissinstanserna anser att produktråden och SUF:s rådgivare bör utvecklas och förstärkas. NUTEK menar att den nuvarande organisationen med produktråd bör konsolideras innan nya alternativa produktråd skapas. Regeringen delar utredarens uppfattning om att produktrådens och SUF-rådgivarnas verksamhet bör utvecklas. NUTEK bör även fortsätt-ningsvis kunna ge SUF i uppdrag att driva och utveckla sitt rådgivar-nätverk. Det kan också vara lämpligt att lämna andra uppdrag som rör information och rådgivning för att främja innovationer. Organisations-kommittén för de regionala utvecklingsbolagen har enligt sina direktiv (dir. 1993:139) att lägga fram förslag om hur de regionala produktråden skall inordnas i bolagens organisation. Utredaren föreslår att ett innovationscentrum med ett årligt anslag om 100 miljoner kronor bildas för stöd till projekt i tidiga utvecklingsstadier. Organet skulle utgöra en fristående enhet med egen styrelse inom NUTEK. Vidare menar utredaren att en patenteringsfond bör bildas med stöd från innovationscentrum för finansiering av patenteringskostnader. Många remissinstanser anser att det är angeläget att bygga upp den finansieringsfunktion som ett innovationscentrum skulle fullgöra.I stort sett alla remissinstanser, som behandlat frågan, är dock negativa till att skapa ett nytt organ. NUTEK är av uppfattningen att ett innovations-centrum knutet till verket skulle innebära att NUTEK:s kompetens tas till vara och välkomnar därvid förslaget som innebär en ökad ambitionsnivå för stödet till produktutveckling. För att öka stödet till innovationer bör enligt regeringens mening en verksamhet komma till stånd motsvarande den som enligt utredaren skall bedrivas av det s.k. innovationscentret. Syftet skall vara att i första hand bidra till finansiering av innovationer i tidiga utvecklingsskeden. De in-satser som skall finansieras kan vara dels olika former av tekniska ut-värderingar, tester, prototyper o.dyl., dels kommersiell utveckling av ett projekt bl.a. i form av marknadskartläggningar, kontakter med primär-kunder etc. Insatserna kräver i regel begränsade belopp men är ofta av strategisk betydelse för att föra ett projekt vidare. Risknivån i projekten skall vara så hög att det är motiverat att staten deltar i finansieringen. Regeringen avser att under mars månad 1994 förelägga riksdagen för-slag om hur medel skall tillföras. I det sammanhanget behandlas även frågan om verksamhetens organisatoriska hemvist. Utredaren har presenterat vissa förslag inom skatteområdet, bl.a. en ny associationsform, som skulle innebära att investerare initialt skulle kunna tillföra obeskattat kapital. Med beaktande av att riksdagen (bet. 1993/94:SkU15, rskr. 1993/94:108 och 1993/94:109) har beslutat i en-lighet med regeringens proposition (1993/94:50) om fortsatt reformering av företagsbeskattningen, om skattefrihet för mottagen utdelning och erhållet belopp vid utskiftning av ett bolags tillgångar, ter sig emellertid införandet av en ny associationsform överflödigt. Utredaren föreslår även att avdrag skall medges vid taxeringen vid in-friande av ett borgensåtagande. Ett infriande av borgensåtagande utgör enligt gällande rätt i normalfallet en icke avdragsgill kapitalförlust. Det är enligt regeringens mening inte motiverat att genom särlösningar för-ändra gällande rätt i detta avseende. Vidare föreslår utredaren att en avdragsrätt under tio år införs för upp- finnarkostnader i inkomstslaget tjänst. Eftersom avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet, enligt riksdagens nyligen fattade beslut om fortsatt reformerad företagsbeskattning, får kvittas mot inkomst av tjänst under de fem första verksamhetsåren är utredarens förslag delvis tillgo-dosett. Att utsträcka perioden för avdragsrätt till tio år, som utredaren fö-reslår, ter sig däremot bl.a. praktiskt svårgenomförbart. Vidare föreslår utredaren att royaltyinkomster skall undantas från beskattning under de första två åren eller alternativt beskattas som inkomst av kapital. Att helt eller delvis undanta vissa inkomster från beskattningsunderlaget skulle vara ett klart avsteg från de grundläggande principerna om breddande av skattebasen och lägre skattesatser, som 1990 års skattereform vilar på. Royaltyinkomster bör, med hänsyn till inkomstens karaktär, även fort-sättningsvis beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller i vissa fall som inkomst av tjänst. Avslutningsvis föreslår utredaren en skattestimulans för satsningar i innovationsprojekt. Drygt hälften av de remissinstanser som berört förslaget är tveksamma. Förslaget om skattestimulans för satsningar i innovationsprojekt anknyter till frågan om ett eventuellt riskkapitalavdrag. I en departements- promemoria har förslag och synpunkter lämnats på hur ett sådant avdrag kan utformas. Promemorian har remissbehandlats och regeringen avser att senare redovisa sitt ställningstagande i denna fråga. NUTEK avser att under sista hälften av budgetåret 1993/94 påbörja en verksamhet med ett program för upphandling av FoU-tjänster från små och medelstora företag kallat Små och nya företags innovationsutveckling med teknikbeställningsstöd (SNITS). Verket har avsatt ett belopp om högst 10 miljoner kronor för programmet. Utredaren anser att det i stället bör avsättas 30 miljoner kronor och att sådan upphandling bör komma även enskilda uppfinnare till del. Vidare föreslås att minst 1% av all statlig teknikupphandling kanaliseras till små och medelstora företag. Modellen har prövats med stor framgång i USA. Flertalet remissinstanser anser att SNITS-programmet bör förstärkas. NUTEK betonar att programmet bör betraktas som en försöksverksamhet. Regeringens bedömning är att FoU-upphandling från små och medelstora företag kan vara ett lämpligt sätt att främja innovationer. I ett första steg bör NUTEK:s försöksverksamhet fullföljas. Utredaren menar att teknikbrostiftelserna bör dels ha funktionen som en börs eller marknadsplats för innovationer, dels utgöra en kanal då forskare och uppfinnare skall anlitas. Teknikbrostiftelserna har nu bildats och kommer att ha möjlighet att verka i enlighet med utredarens förslag. Regionala investmentbolag m.m. I propositionen (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag, m.m. behandlades bl.a. frågan om statens aktier i sex regionala invest-mentbolag, vilka tillskapats i regionalpolitiskt syfte. Vid beslut om för-säljning av statens aktieinnehav i dessa bolag är det enligt propositionen viktigt att se till att syftet med det statliga engagemanget inte går förlorat. Riksdagen anslöt sig till detta (bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). I samband med privatiseringen av de regionala investmentbolagen har re-geringen funnit att det regionalpolitiska syftet i vissa fall bäst skulle till-godoses genom att överföra statens tillgångar i dessa bolag till regionala stiftelser, som har till uppgift att på olika sätt främja utveckling av nä-ringslivet i regionen eller FoU-verksamhet. Regeringen bör därför bemyndigas att genomföra sådana överföringar. I enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut om småföretagsutveck-ling (prop. 1993/94:40, bet.1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) skall överföring ske av statens aktier i Atle Förvaltnings AB och Bure Förvalt-nings AB till Industri- och nyföretagarfonden, det nya moderbolaget för de regionala utvecklingsfonderna samt teknikbrostiftelserna. Efter dessa överföringar äger staten direkt ca 7% av det totala antalet aktier i respektive bolag. Enligt regeringens mening bör statens ägarandel i bolagen reduceras. Regeringen bör därför nu bemyndigas att avyttra de aktier som inte överförts till annan genom riksdagens tidigare be- myndigande. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den övergripande inriktningen för innovationsstödet i enlighet med vad regeringen har förordat, 2. bemyndigar regeringen att i samband med privatisering av regionala investmentbolag överföra statens tillgångar i dessa bolag till regionala stiftelser, som verkar för näringslivsutveckling eller FoU-verksamhet, när detta bäst främjar det regionalpolitiska syftet, 3. bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens aktier i Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB motsvarande ca 7% av respektive bolags samtliga aktier. A 1. Småföretagsutveckling 1992/93Utgift194 663 965 Reservation139 650 940 1993/94Anslag170 000 000 1994/95Förslag164 000 000 Anslaget disponeras för kostnader för dels de regionala utvecklings-fondernas verksamhet med information, rådgivning, utbildning och finan-siering riktad till små och medelstora företag, dels vissa centrala insatser för småföretagsutveckling vid NUTEK, bl.a. inom områdena interna-tionalisering, nyetablering och industriell design. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK föreslår i sin enkla anslagsframställning ett oförändrat anslag för budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Regeringen har i inledningen till denna bilaga, avsnittet Nyföretagande och tillväxtföretag, redogjort för synen på de små och medelstora företa-gens betydelse och för vikten av bl.a. generella åtgärder för att stimulera utvecklingen i denna företagsgrupp. Under litt. B. Närings- och teknik-utvecklingsverket lämnas en närmare redogörelse för verksamhetsområdet Företagsutveckling inom NUTEK. Anslaget Småföretagsutveckling används till stor del för att finansiera insatser via de regionala utvecklingsfonderna. Som tidigare nämnts har riksdagen nyligen beslutat om bl.a. en ny organisation rörande insatser för småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). De nuvarande länsvisa utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala utvecklingsbolag. Statens ägande skall ske via ett centralt mo-derbolag, som får till uppgift att bl.a. samordna och fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet. NUTEK skall årligen föra över resurser för ändamålet till moderbolaget från anslaget Småfö-retagsutveckling. Vidare skall moderbolaget förvalta de statligt ägda med-len för finansieringsverksamheten och avgöra hur medlen inom ett system med regionala ramar skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag. Såväl NUTEK som moderbolaget får möjlighet att stimulera verksam-het hos privata organisationer som ger råd och information till nyföre-tagare. Som hittills skall NUTEK också ha uppgiften att bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Inom ramen för detta an-slag finansieras bl.a. Sveriges medverkan i EG:s småföretagsprogram och andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående industridesign, kvinnors företagande m.m. En organisationskommitté har nyligen tillkallats för att förbereda den nya organisationen för företagsutvecklande insatser. Organisationskom-mittén skall bl.a. verka för att moderbolaget och de olika regionala bola-gen bildas med den struktur och inriktning som framgår av statsmak-ternas beslut. Vidare avses organisationskommittén och det nya moderbo-laget ta upp överläggningar med övriga tänkbara ägare till de regionala bolagen, främst landstingen, om villkoren för deras medverkan. Inom ramen för den nya strukturen bör verksamheten bedrivas i un-gefär samma omfattning som för närvarande. Anslaget beräknas till 164 miljoner kronor, varav huvuddelen bör användas för att finansiera de re-gionala utvecklingsbolagens verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva- tionsanslag på 164 000 000 kr. A 2. Styrelsen för Sverigebilden 1992/93 Utgift87 076 0441Reservation 15 378 716 1993/94 Anslag99 937 000 1994/95 Förslag88 000 000 1 Anslaget Stöd till turism. Styrelsen för Sverigebilden inrättades den 1 juli 1992. Styrelsen har till uppgift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utom-lands av Sverige som turistland i syfte att öka turismen till Sverige. Sty-relsen skall vidare informera om Sveriges fördelar som investeringsland och ha ett övergripande ansvar för att lägga fast en strategi vad gäller in-formationsinsatsernas inriktning inom detta område. Förutom upphandling av informations- och marknadsföringstjänster skall Styrelsen för Sverigebilden bl.a. delta i långsiktig kunskapsupp-byggnad genom att ombesörja erforderlig statistikproduktion avseende tu-rism och ansvara för internationella kontakter med avseende på turism, i den mån dessa inte faller under någon annan myndighets eller organisa-tions ansvarsområde. Styrelsen för Sverigebilden skall också upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de handikappades behov av rekreation. Styrelsen för Sverigebilden Verksamheten vid Styrelsen för Sverigebilden påbörjades under hösten 1992 genom bl.a. upphandling av informations- och marknadsförings-tjänster inom turistområdet. Styrelsen för Sverigebilden har lämnat verksamhetsberättelse och års-redovisning bestående av balansräkning, resultaträkning, anslagsredovis-ning och finansieringsanalys. RRV:s revisionsberättelse innehåller dock en invändning, eftersom Styrelsen för Sverigebilden inte har upprättat en resultatredovisning enligt vad som menas i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. I sin anslagsframställning har Styrelsen för Sverigebilden hemställt om ett anslag på totalt 130 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Av detta belopp avser 115 miljoner kronor turistfrämjande verksamhet. Ett höjt anslag behövs enligt styrelsen för att kompensera för dels kostnadsför-dyringar i Sverige och utlandet, dels effekterna av valutaförändringar. 15 miljoner kronor avser projektet Invest in Sweden. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Ett övergripande mål för Styrelsen för Sverigebilden är att bidra till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och då särskilt turistbranschen till godo. Styrelsen skall vidare ha ett huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland. Resurser: Reservationsanslag 1994/9588 000 000 kr Resultatbedömning Under våren 1993 meddelade regeringen Styrelsen för Sverigebilden sär-skilda direktiv för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1995/96 - 1997/98. Styrelsens årsredovisning innehåller ingen resultatredovisning. Efter-som styrelsen startade sin verksamhet under år 1992 torde resultatet av beslutade insatser till väsentlig del kunna avläsas först under innevarande år. Det är viktigt att styrelsen upprättar sådana rutiner att de långsiktiga resultateffekterna kan belysas. Ett sådant arbete har inletts. Den ekonomiska rapportering som har upprättats är tillfredsställande. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Vissa frågor rörande Sverigeinformationen utomlands har nyligen ut-retts och redovisats i betänkandet Svenska Bilder - Översyn av Sverige-informationen (Ds 1993:72). I betänkandet redovisas även förslag be-träffande verksamheten vid Styrelsen för Sverigebilden. Regeringen avser att under våren 1994 ta ställning till nämnda förslag. I enlighet med regeringens uppdrag skall Styrelsen för Sverigebilden lägga fram en övergripande strategi för informationsinsatser avseende Sverige som investeringsland. NUTEK:s slutrapport om skattereformens inverkan på turistbranschen på vissa turistorter har överlämnats till regeringen i juni 1993. Regeringen anser, i likhet med NUTEK, att såväl valutakursförändringarna som nedsättningen av mervärdeskatten till 12% på hotelltjänster, camping och persontransporter (inkl. skidliftar) innebär betydande stimulanser för turistnäringen. NUTEK pekar på behovet av kunskaps- och kompetenshöjning i turist-näringen. Styrelsen för Sverigebilden skall delta i långsiktig kunskaps-uppbyggnad inom turistområdet och följa utvecklingen i branschen bl.a. genom att ombesörja att erforderlig statistik produceras. Med anledning av NUTEK:s förslag avseende utbildningsverksamhet inriktad på bran-schen konstaterar regeringen att den utbildningsverksamhet som bedrivs inom småföretagsområdet, bl.a. av utvecklingsfonderna, är tillgänglig även för turistbranschen. Ansvaret för en branschanpassad utbildning, som går utöver nämnda företagsekonomiska utbildning, bör ligga på näringen själv. Regeringen har för avsikt att redovisa sitt ställningstagande till NUTEK:s förslag till infrastrukturinsatser inriktade på turistnäringen i stödområdena i samband med att förslag om regionalpolitikens framtida inriktning läggs fram. Anslaget är beräknat med hänsyn till det allvarliga statsfinansiella lä-get. I anslagsberäkningen ingår ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3% i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets bud-getförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden för budgetåret 1994/95 anvisar ett re- servationsanslag på 88 000 000 kr. A 3. Avgifter till vissa internationella organisationer 1993/94Anslag4 638 000 1994/95Förslag7 020 0001 1Avgifter till COST och Eureka anvisas innevarande budgetår under anslaget F 13. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer och är upptaget till 1 994 000 kr. Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio- nella organ. För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen medel enligt följande. 1994/95 Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) och Internationella organisationen för legal metrologi (OIML)982 000 Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOTC) 50 000 Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO)3 290 000 Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG), Internationella nickelstudiegruppen (INSG), Internationella kopparstudiegruppen (ICSG) och Internationella tennstudiegruppen (ITSG) 460 000 Eureka 698 000 COST 1 540 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 020 000 kr. A 4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 1992/93Utgift6 010 8931 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 1 Kostnaderna för omstrukturerings- och försäljningsaktiviteter m.m. uppgick till 6 010 893 kr. Utöver detta har anslaget belastats med 4 miljarder kronor. I samband med utskiftning av tillgångarna i Förvaltningsaktiebolaget Fortia i likvidation uppkom en skatteskuld baserad på skillnaden mellan det bokförda värdet och marknadsvärdet av tillgångarna. Fortia saknade likvida medel för att genomföra skatteinbetalningen eftersom tillgångarna till största delen bestod av aktier. Denna skatteskuld beräknades till 4 miljarder kronor och har för Fortias räkning inbetalats till staten såsom preliminär skatt. Transaktionen har sålunda inte påverkat budgetsaldot trots att den har belastat detta anslag. Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. Riksdagen beslöt i december 1991 (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m., delar av verksamheter inkl. fast egendom i vissa angivna företag. I propositionen har regeringen anfört att omstruktureringsåtgärder i vissa företag kan komma att kräva betydande kapitalinsatser innan en försäljning är möjlig. Vidare krävs vid försäljning av större aktieinnehav i vissa fall att kostnader för försäljningsinsatser, reklam etc. betalas av säljaren. Kostnaderna för omstrukturerings- samt försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att i förväg beräkna eftersom de i hög grad beror på hur försäljningen organiseras. Mot denna bakgrund beslöt riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 och på statsbudgeten för budgetåren 1992/93 och 1993/94 under tolfte huvudtiteln för respektive år att anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr. Ett förslagsanslag på 1 000 kr bör anvisas även för budgetåret 1994/95. I enlighet med riksdagens beslut och vad som anmäldes i föregående års budgetproposition avser regeringen årligen i budgetpropositionen att redovisa genomförda privatiseringar. Denna redovisning återfinns i avsnittet om privatisering av statligt ägda företag i inledningen till denna bilaga. Anslaget avser i första hand de företag som framgår av bilaga till pro- positionen (1991/92:69) om privatisering av statligt ägda företag, m.m. Riksdagen har dock i särskilda beslut bemyndigat regeringen att sälja andra företag såsom t.ex. Nordbanken. Anslaget bör kunna utnyttjas även för dessa företag. För riksdagens kännedom anmäls att anslaget under innevarande budgetår utnyttjats för kostnader i samband med försäljning av aktier i andra bolag än de som nämnts i ovan angivna proposition. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. A 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. 1992/93Utgift - 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Anslaget disponeras för kostnader för eventuella förluster i samband med infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom Statens vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av Statens vattenfallsverk och vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Från anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i samband med skadestånd eller liknande för ansvar mot tredje man till följd av verksamhet i Statens vattenfallsverks rörelse. Regeringens överväganden Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) att överföra verksamheten vid Statens vattenfallsverk med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag vid årsskiftet 1991/1992. Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de borgensförbindelser som Statens vattenfallsverk har ingått och som kan hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB. Vattenfall AB skall ersätta staten för dess kostnader vid ett eventuellt infriande. Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta Vattenfall AB:s riksgäldslån. Dessa lån har tagits upp av Statens vattenfallsverk och har vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Regeringen har med stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga ändamål. Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och Riksgäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under budgetåret 1992/93. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen att till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1994/95anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 1992/93Utgift 4 519 793 1993/94Anslag 5 000 000 1994/95Förslag4 000 000 Anslaget disponeras för att: 1. infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industri- garantilån m.m. (upphävd 1987:424), 2. infria statliga strukturgarantier, särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna samt särskilda strukturgarantier för ma-nuell glasindustri som har lämnats enligt förordningen (1981:661) om struktur- garantier m.m. (upphävd 1985:434), 3. bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del täcka förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upphävd 1987:894) - som fonderna har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/84:NU8, rskr. 1983/84:94). Tidigare har även kostnader till följd av vissa andra typer av garantier betalats med medel från detta anslag. Inom ramen för dessa andra stöd-system kvarstår nu inga lånegarantier. Regeringens överväganden Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag görs inte längre. Anslaget för budgetåret 1994/95 beräknas till 4 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr. A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 1992/93Utgift131 367 338 1993/94Anslag100 000 000 1994/95Förslag50 000 000 Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. 1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) att avskaffa dåvarande räntestöd till varvsindustrin fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde räntestöd utgå till såväl inhemska beställare som vid export. Även kredit-garantier upphörde som stödform vid detta datum. I stället skulle s.k. kontantstöd kunna utgå under perioden 1990-1992 för order som teckna-des före utgången av år 1992. Ansökning om sådant stöd skulle ha kom-mit in till NUTEK före den 15 januari 1993. Därefter upphörde även denna stödform. Kostnaderna budgetåret 1994/95 och de närmast kommande budgetåren hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd kunde maximalt uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker dock successivt och kommer att upphöra helt år 2004. NUTEK, som är beslutande myndighet i ärenden om statligt stöd till fartygsfinansiering, har beräknat kostnaden för beviljat ränte- och kon-tantstöd till 50 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Ett förslagsanslag om 50 miljoner kronor för räntestöd m.m. till varvs-industrin bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1994/95 anvisarett förslagsanslag på 50 000 000 kr. A 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 1992/93Utgift15 000 000 1993/94Anslag15 000 000 1994/95Förslag15 000 000 Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift av Göta kanal. I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för överföring av verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnadsverk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Riksdagens beslut innebar också att den skogsmark omfattande ca 3 800 ha som ägs av kanalbolaget skulle överföras till Domän AB. Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till Kammarkollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 är Näringsdepartementet huvudman för AB Göta kanalbolag. I propositionen (1992/93:51) om medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen budgetåret 1992/93 har närmare beskrivits kanalbolaget och kanalen samt hittillsvarande och kommande upprustningsbehov av kanalen. I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle anvisa ett reserva- tionsanslag på 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen budgetåret 1992/93. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 har motsvarande medel anvisats genom anslag i budgetpropositionen. Totalt har sålunda riksdagen anvisat 30 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen budgetåren 1992/93 - 1993/94. AB Göta kanalbolag har i en skrivelse den 1 oktober 1993 begärt att ett anslag för upprustning och drift av kanalen uppförs med 15 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Även för budgetåret 1994/95 bedöms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig upprustning och drift av kanalen inför säsongen 1995. AB Göta kanalbolags skogsmarksinnehav har alltsedan kanalens tillkomst utgjort en tillgång i bolaget. Avkastningen från skogsmarken har årligen bidragit med ett par miljoner kronor för att delvis täcka kostnaderna för driften av kanalen. I syfte att även i fortsättningen bidra med att täcka del av driftskostnaderna och underlätta finansieringen av upprustningen av kanalen bör därför skogsmarksinnehavet kvarstanna i kanalbolaget och inte överföras till Domän AB. Den tillgång som skogsmarksinnehavet utgör för kanalbolaget bör kunna medföra att den statliga finansieringen av upprustningen av kanalen kraftigt kan reduceras fr.o.m. budgetåret 1996/97. Mot bakgrund av ovan anförda föreslås - med ändring av riksdagens beslut i denna del - att AB Göta kanalbolags skogsmarksinnehav skall kvarstanna i bolaget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr, 2. godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag kvarstannar i bolagets ägo. B. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991 och är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Utgångspunkten för verksamheten skall vara den ökade internationaliseringen samt den breddning av näringspolitiken som har ägt rum. Det innebär bl.a. en inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder. Verket skall därvid svara för statliga insatser för att främja - teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, - etablering och utveckling av små och medelstora företag, - en balanserad regional utveckling, - energiförsörjning och effektiv energianvändning. I anslutning till insatserna skall verket ansvara för utrednings- och ut- värderingsverksamhet avseende sådana insatser i ett samhällsekonomiskt perspek- tiv, följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sina verksamhetsområden. Inom sina verk- samhetsområden skall verket uppfylla de miljömål som regeringen har beslutat. Inom NUTEK är verksamheten indelad i fem verksamhetsområden med inriktning på - utredningar och utvärderingar, - teknisk forskning och utveckling, - företagsutveckling, - regional utveckling, - energiförsörjning och energianvändning. Därutöver finns en administrativ enhet och en informationsenhet. NUTEK:s verksamhet finansieras med anslag under Jordbruks- Arbetsmarknads- Kultur- och Näringsdepartementens huvudtitlar. Anslagen till täckande av för- valtnings- och utredningskostnader m.m. i NUTEK hör i sin helhet till Närings- departementets område. Medel för de olika verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår under följande anslag: Gemensamt Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 168 913 000 Utredningar och utvärderingar Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar 7 500 000 Teknisk forskning och utveckling Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln F 1. Teknisk forskning och utveckling 560 700 000 F 2. Informationsteknologi 358 000 000 F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete211 000 0001 F 9. Energiforskning 99 000 000 B 11. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet10 000 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln J 1. Bioenergiforskning 63 958 000 1 302 658 000 Företagsutveckling Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln B 5. Småföretagsutveckling 168 000 000 B 7. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.5 000 000 B 8. Räntestöd m.m. till varvsindustrin100 000 000 Kulturdepartementet, elfte huvudtiteln B 2:5 Information, utveckling m.m. för hantverkare 500 000 273 000 000 Regional utveckling Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln D 1. Lokaliseringsbidrag m.m. 350 000 000 D 5. Sysselsättningsbidrag 200 000 000 D 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.20 000 000 D 10. Transportstöd 300 300 000 D 11. Lokaliseringslån 1 000 870 301 000 Energiförsörjning, energianvändning Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln E 1. Drift av beredskapslager 330 118 000 E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder10 054 000 E 3. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. 1 000 E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft63 946 000 E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1 000 E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi100 000 000 E 7. Insatser för ny energiteknik 225 000 000 E 8. Bidrag till Energiteknikfonden 72 000 0002 E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum 95 000 000 E 10. Insatser för utbyggnad av fjärrvärmenäten50 000 000 Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln J 2. Bidrag för ny energiteknik 200 000 000 1 146 120 000 1Regeringen har i tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 föreslagit att ytterligare 80 000 000 kr tillförs anslaget. 2Enligt regeringsbeslut 1991-06-20 om disposition av medel ur Energiteknik- fonden. I sin enkla anslagsframställning menar NUTEK att de övergripande mål som gäller för verksamheten och de mål som lades fast för verksamhetsområdena Utredningar och utvärderingar, Teknisk forskning och utveckling, Företagsutveckling, Regional utveckling samt Energiförsörjning och energianvändning, i regeringens fördjupade prövning, är på väg att uppnås. NUTEK anser att inriktningen på verksamheten bör ligga fast, eftersom de hittillsvarande resultaten kan bedömas vara sådana att korrigeringar ej ter sig nödvändiga. När NUTEK bildades fanns verksamhetsmål och resultatmått endast i begränsad om- fattning. Verket har dock successivt initierat ett antal projekt med syfte att främst utveckla och konkretisera verksamhetsmål och resultatmått. Arbetet har under år 1993 resulterat i strategier för de olika verksamhetsområdena. NUTEK:s utvecklingsarbete fortgår, särskilt med sikte på kommande resultatredovisning i verkets årsredovisning. Den årliga redovisningen av de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet lämnas under littera E. Energi. I samband därmed redovisas även regeringens ställningstaganden i fråga om dessa program. Verksamhetsområde Utvärderingar och utredningar Det övergripande målet för verksamhetsområdet Utredningar och utvärderingar är att tillgodose i första hand regeringens och riksdagens behov av underlag i form av kvalificerade utredningar, utvärderingar och analyser. Behovet av underlag för NUTEK:s egna arbete skall även tillgodoses. NUTEK delar in ut- redningsverksamheten i fyra områden: strukturpolitik, teknikpolitik, energipolitik och regionalpolitik. Utredningsverksamheten är uppdelad på basverksamhet och särskilda utredningar. I basverksamheten ingår löpande utredningar och återkommande rapportering, dvs. uppgifter som beräknas återkomma under flera år. Till detta hör att upparbeta och vidmakthålla en god kompetens i fråga om ekonomisk teori, analysmetoder och kunskaper om näringslivet. Utöver basverksamheten skall NUTEK genomföra särskilda utredningar på uppdrag av regeringen, NUTEK och andra beställare. Dessa utredningar skall betalas av kunden. Detta gäller även uppföljningar och utvärderingar av NUTEK:s egna åtgärdsprogram, vilka bör finansieras inom ramen för medel som anvisats för programmen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för NUTEK:s utredningsverksamhet för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reservationsanslaget B 2. Utredningar 19 350 000 kr Övrigt: Inriktningen av utredningsverksamheten under budgetåret 1994/95 anges närmare i den utredningsplan för NUTEK som fastställs av regeringen. Resultatbedömning Under budgetåret 1992/93 har flera viktiga bidrag lämnats som underlag till regeringens arbete, bl.a. analyser för den s.k. Lindbeckskommissionen och för Långtidsutredningen 1994, en studie av europaintegrationens konsekvenser för tjänstenäringarna, årlig utvärdering av programmen för omställning och utveckling av det svenska energisystemet, en undersökning av elmarknaderna i Europa, utredningar på ellagstiftningsområdet samt analyser i samband med Affärsverket svenska kraftnäts utredning om en kraftbörs i Sverige. Bland publikationer som vänder sig till en bredare allmänhet kan nämnas årsrapporten "Svenskt näringsliv och näringspolitik" som också kommit ut i en engelsk upplaga samt "Energiläget 1992". Vidare har NUTEK bedrivit en omfattande utvärdering av olika regionalpolitiska stödformer vilken är ett av underlagen för den regionalpolitiska proposition som regeringen kommer att förelägga riksdagen. Utredningsverksamheten har i allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och ett tillfredsställande resultat har uppnåtts. Från budgetåret 1993/94 är NUTEK:s utredningsverksamhet (NUTEK-Analys) en egen resultatenhet, för vilken målet är en självfinansieringsgrad på 25%. Som ett instrument för resultatuppföljning skall NUTEK årligen göra en särskild verksamhetsberättelse för utredningsarbetet. Av denna skall framgå i vilken utsträckning åtagandena i utredningsplanen har genomförts, om utredningar har utförts åt andra än Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och NUTEK, liksom intäkter och kostnader för sådan verksamhet samt resultat av samråd och samarbete med övriga myndigheter och organisationer på det näringspolitiska området. Slutsatser De riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Emellertid tillkommer fr.o.m. budgetåret 1994/95 vissa uppgifter. För det första skall NUTEK svara för den löpande uppföljningen av stöd till näringslivet inom ramen för olika internationella avtal som rör t.ex. EES, EFTA och GATT. EES-avtalet ställer krav på insyn i tillämpningen av befintliga stödprogram, vilket är nödvändigt för att EFTA:s övervakningsmyndighet ska kunna se till att avtalets regler om statsstöd efterlevs. Regeringen har genom ändring i förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet bemyndigat NUTEK att svara för denna rapportering och att samordna rapporteringen i förväg av stöd inom ramen för befintliga program. Vidare blir NUTEK i enlighet med riksdagens beslut om ansvar för den officiella statistiken fr.o.m. budgetåret 1994/95 beställarmyndighet för viss officiell statistik, närmare bestämt statistik på energiområdet samt statistik över utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik om informationsteknologi. Medel för produktion av dessa statistikpro- dukter, som innevarande budgetår anvisas över anslaget Övriga utredningar under sjunde huvudtiteln, föreslås budgetåret 1994/95 anvisas över NUTEK:s utrednings- anslag. Utredningsmedlen skall finansiera basverksamheten, bl.a. löpande utredningar och årligen återkommande rapportering. Övriga utredningar görs på uppdrag av Näringsdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, NUTEK och andra beställare och bör betalas av kunden. Detta bör även gälla uppföljningar och utvärderingar av NUTEK:s egna verksamhetsprogram, vilka bör finansieras inom ramen för de medel som anvisats för programmen. Verket bör i ökad utsträckning samfinansiera utredningsprojekt med andra institut. Verksamhetsområde Företagsutveckling Målet för verksamhetsområdet Företagsutveckling vid NUTEK är att underlätta och stimulera företagsetablering och tillväxt i små och medelstora företag. Det sker genom att dels komplettera marknaden vad avser information, rådgivning och finansiering, dels samla in och bearbeta uppgifter om företagssektorn inom ramen för NUTEK:s utredningsverksamhet. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller verksamhetsområdet Företagsutveckling för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reservationsanslaget A 1. Småföretagsutveckling164 000 000 kr Resultatbedömning Inom NUTEK pågår ett arbete med att ta fram underlag för resultatanalys i verkets kommande årsredovisning. Regeringen återkommer i 1995 års budgetpro- position eftersom de tekniska förutsättningarna för en resultatbedömning då föreligger bl.a. i form av NUTEK:s årsredovisning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Riksdagen har nyligen fattat beslut om åtgärder som förändrar NUTEK:s arbete med bl.a. de operativa insatserna på småföretagsområdet (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). De nuvarande utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala utvecklingsbolag. Statens ägande skall ske via ett centralt moderbolag, som får till uppgift att bl.a. samordna och fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet. NUTEK skall årligen föra över resurser för ändamålet till moderbolaget från anslaget Småföretagsutveckling. Vidare skall moderbolaget förvalta medlen för finansieringsverksamheten och avgöra hur medlen inom ett system med regionala ramar skall fördelas över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag. Det innebär att NUTEK kommer att ha mer begränsade uppgifter på sistnämnda områden. Moderbolaget förutsätts dock samråda med NUTEK när det gäller de regionala bolagens verksamhet i stort. Vidare har NUTEK möjlighet att stimulera verksamhet hos privata organisationer som ger råd och information till nyföretagare. Som hittills bör NUTEK ha kvar uppgiften att bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a. Sveriges medverkan i EG:s småföretagsprogram och andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående teknikspridning, kvinnors företagande m.m. Verksamhetsområde Regional utveckling Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa förslag om regionalpoliken och i denna återkomma med riktlinjer för NUTEK:s roll inom regional utveckling. Verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling Målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling vid NUTEK är att bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet samt att skapa kunskap och kompetens inom det teknikvetenskapliga området på universitet, högskolor samt i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har beslutat. NUTEK initierar och finansierar således projekt inom forskning och utveckling samt tillhandahåller tjänster och resurser som bidrar till näringslivets förnyelse och tillväxt samt energisystemets långsiktiga utveckling. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande målen som gäller för teknisk forskning och utveckling respektive energiforskningspro- grammet för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte huvudtiteln F 1. Teknisk forskning och utveckling580 320 000 kr F 2. Informationsteknologi 352 920 000 kr F 7. Europeiskt FoU-samarbete 272 300 000 kr F 8. Energiforskning 210 582 000 kr1 samt under anslagen på nionde huvudtiteln J 1. Bioenergiforskning 74 697 000 kr1 1NUTEK disponerar del av anslaget. Fördelningen av anslagsmedel på olika myndigheter och programorgan sker genom regleringsbrev. Resultatbedömning Inom NUTEK pågår ett arbete med att utveckla ett system med resultatmått som indikerar framgången hos olika FoU-program. Vissa resultat skall redovisas i den kommande årsredovisningen. Slutsatser Regeringen anser att teknisk forskning och utveckling är av grundläggande betydelse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. Det är samtidigt viktigt att denna utveckling leder till miljövänliga produkter och processer. Genom sina insatser fyller NUTEK en viktig funktion i det medellånga och långa tidsperspektivet. De riktlinjer som lades fast i prop. (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning Målet för verksamheten inom området Energiförsörjning och energianvändning är att främja en säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och användning av energi. På myndighetsnivå har NUTEK ansvaret för de energipolitiska programmen för om- ställning och utveckling av energisystemet. Inom NUTEK omfattar verksamheten insatser främst under verksamhetsområdena Energiförsörjning och energianvändning samt Teknisk forskning och utveckling. Vissa insatser görs också under verksamhetsområdet Utredningar och utvärderingar. Den årliga redovisningen av de energipolitiska programmen lämnas under littera E. Energi i denna bilaga. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller för verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder9 154 000 kr E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft58 258 000 kr E 6.Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 100 000 000 kr E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum87 500 000 kr Övrigt: Förslag om medel till beredskapslagring av olja avses komma att läggas fram i särskild proposition våren 1994. Resultatbedömning Inom NUTEK pågår ett arbete med att ta fram underlag för resultatanalys i verkets kommande årsredovisning. Regeringen återkommer i 1995 års budgetpro- position eftersom de tekniska förutsättningarna för en resultatbedömning då föreligger bl.a. i form av NUTEK:s årsredovisning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. NUTEK är ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörjning inom totalförsvarets civila del. Delar av verksamheten ses nu över på grundval bl.a. av de gällande riktlinjerna för totalförsvarets utveckling. Regeringen avser att under våren förelägga riksdagen förslag om beredskapslagringen av olja för krigs- och neutralitetssituationer. Regeringen avser att under våren förelägga riksdagen förslag om en förändrad ellagstiftning som medger en ökad konkurrens på elmarknaden. Förslagen kan komma att beröra NUTEK:s verksamhet inom området. B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader 1992/93Utgift186 720 821 1993/94Anslag168 913 000 1994/95Förslag164 190 000 Anslaget disponeras för löne- och övriga förvaltningskostnader samt lokal- kostnader vid NUTEK. Närings- och teknikutvecklingsverket I sin enkla anslagsframställning har NUTEK föreslagit en nivå om 165 535 000 kr för detta anslag. Verket har i juli 1993 tecknat ett femårsavtal med dåvarande Byggnadsstyrelsen för de lokaler som myndigheten tidigare har disponerat. Hyresavtalet innebär en mer kostnadseffektiv lösning av verkets lokal- försörjning. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de över- gripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 164 190 000 kr Övrigt: Inkomster från avgifter för koncessionsärenden skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget. Resultatbedömning Inom NUTEK pågår ett arbete med att ta fram underlag för resultatanalys i verkets kommande årsredovisning. Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition eftersom de tekniska förutsättningarna för en resultat- bedömning då föreligger bl.a. i form av NUTEK:s årsredovisning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. NUTEK har under år 1993 bedrivit ett omfattande internt programarbete avseende administrativ utveckling. Väl fungerande interna rutiner för bl.a. uppföljning av verksamheten är en förutsättning för att verket skall kunna utveckla resul- tatmått och resultatanalys. Utöver pris- och löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3% beräknats på anslaget, i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader förbudgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 164 190 000 kr. B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar 1992/93Utgift18 637 826 Reservation21 225 627 1993/94Anslag 7 500 000 1994/95Förslag19 350 000 Anslaget disponeras för kostnader (lönekostnader för experter och projektan- ställda, reseersättningar, publikationstryck m.m.) för den del av NUTEK:s utredningsverksamhet som utgör basverksamheten. I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 12 071 000 kr beräknats under anslaget för statistik på energiområdet samt statistik över utlandsägda företag, nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik och informationsteknologi i stället för under sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i Finans- departementets bilaga under anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Övriga utredningar bör uppdragsfinansieras. Basverksamhetens innehåll, inriktning och omfattning redovisas i NUTEK:s årliga utredningsplan som fastställs av regeringen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar för budgetåret1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 19 350 000 kr. C. Teknologisk infrastruktur m.m. C 1. Patent- och registreringsverket 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för registrering av aktiebolag och filialer. Efter hand tar PRV också över ansvaret för registreringen av handelsbolag och ekonomiska föreningar från länsstyrelserna (prop. 1992/93, bet. 1992/93:LU10, rskr. 1992/93:75). Denna överföring skall vara fullt genomförd senast den 31 december 1994. PRV registrerar även kommunala vapen och utgivare av periodisk skrift samt tar emot anmälningar om vem som utsetts till utgivare av vissa radioprogram i trådsänd- ningar m.m. PRV är internationell myndighet enligt den internationella konventionen om patentsamarbete. Utom myndighetsuppgifter utför PRV uppdragstjänster inom sitt verksamhetsområde, t.ex. kartläggande undersökningar beträffande patent, patentinnehav, varumärken och mönster samt därmed sammanhängande utvecklingsten- denser. Det övergripande målet för PRV:s verksamhet är att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativt högtstående service i immaterialrättsliga och associationsrätts- liga frågor. PRV:s verksamhet är avgiftsfinansierad och skall med undantag av namnverksam- heten ge full kostnadstäckning. Avgifterna är därutöver beräknade så att patent- och varumärkesavdelningarnas verksamheter skall ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för Patentbesvärsrättens verksamhet. Detta överskott minskat med underskottet i namnverksamheten redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid Patent- och registreringsverket. Patent- och registreringsverket I sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 har PRV med sina verksamhetsgrenar som indelningsgrund redovisat följande beträffande de fyra produktionsavdelning- arnas verksamhetsmål och verksamhetsutveckling. Patentavdelningen erbjuder näringslivet en ändamålsenlig, konkurrenskraftig och kvalitativt högtstående service i patentfrågor. Antalet inkommande nationella patentärenden per år har stadigt minskat sedan Europeiska patent- verket började sin verksamhet år 1978, medan de internationella ökat varje år. Under år 1992 skedde dock en vändning beträffande nationella patentärenden. Ökningen håller i sig även under år 1993. Arbetsproduktiviteten uttryckt som antalet expedierade ärenden per personår har varierat något under de senaste fyra åren. Kostnadsproduktiviteten har under samma period visat en långsam men stadig förbättring. Varumärkesavdelningen utför, utgående från kundernas krav på snabb handläggning och hög kvalitet, tjänster beträffande varumärken, mönster och namn. Antalet oavgjorda nya varumärkesansökningar har minskat till följd av särskilda arbetsinsatser. Antalet avgjorda varumärkesärenden per personår har ökat från 195 för budgetåret 1989/90 till 349 för 1992/93. Även kostnads- produktiviteten har förbättrats kraftigt under samma period om än med en utplaning under det sista året. Verksamheterna vad gäller mönster och namn har i jämförelse inte undergått samma förändringar. Uppdragsavdelningen erbjuder näringsliv och övriga intressenter en heltäckande informations- och konsultservice inom det immaterialrättsliga området, särskilt inom patent-, varumärkes- och mönsterområdena. Det industriella rättsskyddet som strategisk resurs har diskuterats livligare än tidigare inom näringslivet. Detta har tillsammans med den rådande lågkonjunkturen medfört ett ökat intresse för verksamheten. Nya kundkategorier har tillkommit och efterfrågan på avdelningens tjänster har ökat. Bolagsavdelningen utför tjänster inom sitt verksamhetsområde - registrering av företag, ekonomiska föreningar m.m. - utifrån kundernas berättigade krav på och önskemål om snabbhet och kvalitet. Med undantag av semesterperioden har målet om i genomsnitt högst två veckors handläggningstid kunnat uppnås för bolagsärenden. Totalt har antalet registreringsärenden ökat från föregående år, men antalet nybildningsärenden har minskat med knappt 10 %. Den 1 januari 1993 började en överföring län för län av länsstyrelsernas handels- och föreningsregister till bolagsavdelningen. Avdelningen har under året inte uppnått full kostnads- täckning. Orsaken är dels lägre intäkter till följd av minskad efterfrågan på registreringsbevis, dels särskilda kostnader för uppbyggnaden av handels- och föreningsregistret. RRV:s revisionsberättelse för PRV innehåller inga invändningar. I sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1994/95 föreslår PRV att verk- samhetens inriktning skall vara oförändrad jämfört med innevarande år. Den största förväntade förändringen i verksamhetsvolymen redovisar PRV för bolagsavdelningen. Övertagandet av länsstyrelsernas handels- och förenings- register fortsätter och skall således vara slutfört före utgången av år 1994. Vidare finns beslut (prop. 1993/94:43, bet. 1993/94:LU7, rskr. 1993/94:54) om att PRV från tingsrätterna skall överta ansvaret för vissa likvidationsbeslut enligt 13 kap. 4  aktiebolagslagen (1975:1385). Denna ändring skall gälla fr.o.m. den 1 april 1994. Slutligen väntas den av aktiebolagskommittén före- slagna höjningen av det lägsta aktiekapitalet för aktiebolag från 50 000 kr till 100 000 kr träda i kraft den 1 januari 1995, vilket skulle resultera i en stor mängd ärenden. PRV framhåller den ökande strategiska betydelsen av patent och patentskydd. För att sprida kunskap om dessa förhållanden har PRV i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien låtit genomföra en vetenskaplig undersökning, där man bl.a. jämför svenska och japanska företag och deras patentverksamhet. Resultatet visar bl.a. att svenska företags patentering har en svag tillväxt i internationell jämförelse. Mot denna bakgrund avser PRV att genomföra en kampanj beträffande patentens strategiska betydelse med svenska industriföretag och deras ledningar som målgrupp. För sin totala verksamhet redovisar PRV följande resultatöversikt. Budgetår 1992/93 1993/94 1994/95 Utfall Budget Beräknat Intäkter tkr 314 687 347 846 385 565 Kostnader tkr 326 453 350 758 372 691 Verksamhetens utfall tkr- 11 767 - 2 912+12 874 Finansiellt netto tkr 6 039 - - Årets resultat - 5 728 - - Vid slutet av budgetåret 1992/93 var PRV:s verkskapital 25 780 000 kr mot 31 680 000 kr året innan. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för PRV:s verksamhet för perioden 1992/93 - 1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 3 juni 1993 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1992/93 - 1994/95 skall utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96. Resurser: Anslag 1994/95 1 000 kr Resultatbedömning PRV:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. De mått på arbets- och kostnadsproduktivitet som PRV använder har gett en god utgångspunkt i arbetet mot ökad effektivitet och förbättrad kvalitet. Trots det negativa ekonomiska resultatet under budgetåret 1992/93 har PRV en sund ekonomi. Anslagsårets beräknade positiva resultat, som bygger på att aktiebolagskommitténs förslag träder i kraft den 1 januari 1995, förstärker ytterligare denna bild. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisionsbe- rättelsen avseende PRV. Regeringen delar PRV:s bedömning beträffande den ökande strategiska betydelsen av patent och noterar med tillfredsställelse de åtgärder som PRV vidtar för att aktivera den svenska industrin på detta område. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96 med de änd- ringar och tillägg som kan följa av utökade uppgifter för PRV. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ettanslag på 1 000 kr. C 2. Patentbesvärsrätten 1992/93Utgift9 791 342 1993/94Anslag10 300 000 1994/95Förslag10 610 000 Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Det övergripande målet för PBR är att pröva överklaganden av beslut meddelade av Patent- och registreringsverket enligt vad som föreskrivs i patentlagen (1967:837) eller med stöd därav utfärdade bestämmelser samt i mönsterskyddslagen (1970:485), varu- märkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Som verksamhetsmål gäller att överklaganden i patentärenden skall avgöras inom en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att övriga över- klagningsärenden skall avgöras i sådan omfattning att antalet oavgjorda mål inte ökar. I ett betänkande (Ds 1993:34) från Justitiedepartementet om specialdomstolarna i framtiden föreslås bl.a. att PBR skall upphöra som fristående förvaltningsdom- stol den 1 juli 1995 och att dess uppgifter skall föras över till Länsrätten i Stockholm. Frågan bereds inom regeringskansliet. Patentbesvärsrätten I sin årsredovisning för budgetåret 1992/93 noterar PBR att verksamhetsmålen i den fördjupade anslagsframställningen från år 1991 är oförändrade. För patentmålen anger PBR rimliga behandlingstider, rättssäkerhet och samklang med internationell praxis som de viktigaste delfrågorna i detta sammanhang. Antalet patentmål har minskat under en lång följd av år, främst till följd av att Sverige år 1978 tillträdde den europeiska patentkonventionen. PBR redovisar en negativ produktivitetsutveckling under redovisningsåret, vilken förklaras av dels en underbemanning vad gäller tekniska ledamöter, dels att PBR samtidigt varit ovanligt hårt belastad som remissinstans i lagstiftningsfrågor. Övriga besvärsmål består till 85 % av varumärkesmål. För hela målgruppen har antalet inkommande mål mer än fördubblats sedan budgetåret 1989/90. Trots väsentligt ökad produktion har antalet oavgjorda mål inom detta område ökat. Samtidigt har emellertid såväl arbets- som kostnadsproduktiviteten också ökat. RRV:s revisionsberättelse för PBR innehåller inga invändningar. I sin enkla anslagsframställning redovisar PBR att medelbehandlingstiden för patentmål beräknas bli 1,6 år för budgetåret 1993/94 och 1,1 år för 1994/95. På övriga områden räknar PBR med liten ökning av antalet oavslutade mål under 1993/94, varefter antalet bedöms minska under 1994/95. Medelbehandlingstiden för dessa mål väntas då ha minskat till strax under ett år. Vid sin planering har PBR utgått från att dess verksamhet skall fortgå i oför- ändrad form även efter den 1 juli 1995. Om det beslutas att PBR skall upphöra som fristående förvaltningsdomstol bedömer dock PBR att därtill hörande frågor om planering m.m. måste prioriteras i PBR:s arbete under budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95. Resurser: Ramanslag 1994/95 10 610 000 kr Resultatbedömning PBR:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på sådant sätt att de upp- satta målen bör kunna nås under anslagsåret. Genom de använda effektivi- tetsmåtten bör det vara möjligt att utläsa resultatet av åtgärder, som syftar till rationalisering av verksamheten. Fortsatta svängningar, som kan inträffa i tillströmningen av ärenden, ställer dock särskilda krav på förmåga till anpass- ning och omfördelning av resurser. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i sin revisionsberättelse för PBR. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, till 10 610 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 10 610 000 kr. C 3. Bidrag till Standardiseringskommissionen 1992/93Utgift43 356 000 1993/94Anslag39 328 000 1994/95Förslag33 964 000 Från anslaget utgår bidrag till standardiseringen för att med Standardise- ringskommissionen i Sverige (SIS) som centralorgan tillsammans med nio fackorgan verka för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt. De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom tillgodoses. SIS skall som centralorgan verka för att den svenska standardiseringsor- ganisationen utvecklas så att den utgör en kompetent, flexibel och rationell resurs för deltagande i framför allt globalt och europeiskt standardiseringsarbete. Standardiseringskommissionen SIS har ansökt om bidrag med 49 325 000 kr. Medelsbehovet har beräknats med hänsyn till att bidraget utgör 50 % av samtliga intressenters budgeterade kontantbidrag till SIS och fackorganen för budgetåret 1994/95. Detta innebär 43,3 miljoner kronor inklusive en justeringspost beroende på skillnad mellan budgeterat och faktiskt intressentbidrag avseende budgetåret 1992/93. Därutöver har SIS begärt 6 miljoner kronor för standardiseringsprojekt avseende säkerhet, infrastruktur, arbetsmiljö, konsumentprodukter och miljö samt allmänt grundläggande standardiseringsuppgifter av stor betydelse för hela samhället. SIS har redovisat olika åtgärder för att bidra till en ändamålsenlig prioritering av arbetet med de standarder som anknyter till EG-direktiv och där EG och EFTA lämnat parallella uppdrag till de europeiska standardiseringsorganen. Vidare har SIS i redovisningen av svenska aktörers kompetens, deras möjlighet att ta ansvar för sekretariat samt möjligheterna till allsidigt deltagande pekat på att svenska aktörers kompetens väl kan mäta sig med kompetensen hos delegater från andra länder. De svenska representanterna håller hög nivå vad gäller teknisk kompetens, språkkunskaper och förhandlingsvana i en jämförelse med europeiska kolleger. Vidare konstateras att svenska myndigheter hittills prioriterat sina resurser till egna personal- och resekostnader och inte till administrativa kostnader för sekretariatsåtagande. Sekretariatsåtagande anses ge en strategisk fördel i internationellt standardiseringsarbete. SIS pekar på att vissa nya intressenter har viljan att delta men saknar den ekonomiska förmågan att delta fullt ut. Nuvarande finansieringsmodell För närvarande beräknas anslaget enligt principen 50 % av vad näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myndigheter med uppdragsfinansierad verksamhet beräknas satsa på standardiseringen samma år som bidraget utgår, dock högst 30 miljoner kronor per år i 1989 års penningvärde. Bidraget justeras i efterhand beroende på skillnader mellan budgeterat och faktiskt intres- sentbidrag. Anslaget för innevarande budgetår på 39,3 miljoner kronor har fördelats enligt följande: - 3 miljoner kronor till arbetsmiljörelaterade standardiseringsprojekt, - 2 miljoner kronor till konsumentrelaterade standardiseringsprojekt, - 34,3 miljoner kronor till industrirelaterade standardiseringsprojekt. De arbetsmiljö- och konsumentrelaterade medlen fördelas av de två särskilda råden för dessa frågor inom SIS. De medel som avsatts till industrirelaterade projekt skall i princip fördelas till de projekt som näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myndigheter med uppdragsfinansierad verksamhet prioriterat. Därvid skall beaktas att standardiseringsverksamheten skall bidra till bättre säkerhet, arbetsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd. Inriktningen skall vidare vara att hänsyn till miljökonsekvenser skall tas inom all standardisering. Inom SIS finns en särskild policygrupp för miljöfrågor bestående av företrädare för bl.a. näringslivet och myndigheter. Denna policygrupp har givits möjlighet att fördela 0,5 miljoner kronor till miljörelaterade standardiseringsprojekt. Utredning om standardiseringes organisation och arbetssätt Sedan våren 1993 pågår en översyn av organisationen för standardiseringen i Sverige. Sveriges Industriförbund har på begäran av SIS styrelse tillsatt en styrgrupp från näringslivet och staten som under januari 1994 presenterar förslag till nödvändiga förändringar. Styrgruppens förslag bygger i korthet på en ökad decentralisering samt enklare och tydligare uppgiftsfördelning byggd på ömsesidigt ansvar i avtal. Nya styrelser i SIS och fackorganen skall presentera rationaliseringsprogram som skall leda till besparingar på 20-35 miljoner kronor per år. Förslagen förutses att behandlas i SIS och fackorganens beslutande organ med siktet inställt på ny organistion från och med den 1 juli 1994. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att ändra de övergripande mål som gäller för bidrag till standardiseringen. Resurser: Bidragsanslag 1994/9533 964 000 kr Övrigt: I avvaktan på en analys av den förutsedda organisationsförändringen inom standardiseringen bör bidraget till SIS prövas endast för ett år och verksamheten genomföras med de övergripande mål som angivits för verksamheten. Resultatbedömning Underlag saknas för att kunna göra en bedömning av effektiviteten i verksamheten. Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition, då de tekniska förutsättningarna för en sådan prövning bör föreligga bl.a. genom en redovisning av organisationsförändring och resultat inom den svenska standardiseringsorganisationen. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Sverige har genom EFTA/EG-samarbetet och EES-avtalet förbundit sig att harmonisera tekniska regler och standarder inom Europa-samarbetet. Utarbetande och harmonisering av standarder både globalt och europeiskt sker genom standardiseringsorganen i Sverige, dvs. via SIS och fack-organen. SIS och fackorganen har skyldighet att behandla, rösta på och fastställa all europastandard som svensk standard samt hålla den tillgänglig. Denna skyldighet gäller oberoende av finansieringsformer och finansieringsbidrag. De mål och den ambitionsnivå som anges för de svenska standardise- ringsorganen, och de resultat som uppnås, är dock till viss del beroende av prioriteringar och medelstilldelning från svenska intressenter. SIS har som centralorgan ansvar för att den svenska standardiseringsorganisationen utvecklas så att den utgör en väl fungerande resurs för svenska intressenters deltagande i det internationella standardiseringsarbetet. Den omorganisation som väntas för standardiseringen i Sverige leder till att formerna för statens roll och finansiering av standardiseringsorganisationen bör analyseras med syftet att öka möjligheterna till en mer effektiv resultatstyrning. Analys av effekterna av den nya organisationen för statens roll och finansiering Standardiseringsverksamheten har genom sin roll i genomförandet av EG:s inre marknad givits stor betydelse för offentlig reglering genom att EG i sina produktdirektiv anger de övergripande säkerhetsmålen och överlämnar till de europeiska standardiseringsorganen att utarbeta de tekniska specifikationer som skall överensstämma med dessa säkerhetsmål. Den huvudsakliga kanalen för svenska myndigheter att påverka utformningen av dessa standarder går via den svenska standardiseringsorganisationen. Förvaltningsmyndigheterna skall inom sina respektive ansvarsområden och ramar prioritera ekonomiskt bidrag och teknisk expertmedverkan i standardiseringsarbetet. Det tekniska standardise- ringsarbetet bygger på frivilligt deltagande från intressenterna och konsensusbeslut vilket bl.a. ställer stora krav på saklighet, objektivitet och öppenhet. Detta måste den svenska standardiseringsorganisationen möta med att agera professionellt, enhetligt, kostnadseffektivt och med stor lyhördhet för bl.a. nya aktörers behov och intresse. Regeringen har för avsikt att under våren 1994 aktivt följa utvecklingen av den nya organisationen för standardiseringen i Sverige och låta analysera vilka effekter detta får för statens roll och finansiering. Berörda intressenter inom framför allt statens ansvarsområde kommer att involveras i detta arbete. Regeringen avser att återkomma till riksdagen beträffande finansieringsmodellen för bidraget till den svenska standardiseringsorganisationen inför budgetåret 1995/96. Anslaget beräknas enligt nuvarande finansieringsmodell till 38,9 miljoner kronor, inklusive en justeringspost på 2,7 miljoner kronor. Regeringen vill, för att understryka betydelsen av att standardiseringens intressenter når resultat i sina rationaliseringssträvanden, föreslå en minskning av bidraget med ca 5 miljoner kronor. Denna minskning är avsedd för den del av bidraget till standardiseringen som avser industrirelaterade standardiseringsprojekt och bör leda till att standardiseringsorganisationen trimmas och samordnas för uppgiften att vara en god plattform för svenska aktörer i det internationella standardiseringsarbetet. Mot bakgrund härav bör anslaget fastställas till 33,9 miljoner kronor. Den fördelning av medel på olika standardiseringsprojekt som gäller för innevarande budgetår bör även gälla för budgetåret 1994/95. Det bör ankomma på regeringen att besluta om detta. Därvid skall särskilt beaktas att standardiseringsverksamheten skall bidra till bättre säkerhet, arbetsmiljö, konsumentskydd och miljöskydd. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1994/95anvisar ett anslag på 33 964 000 kr. C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet 1992/93Utgift11 859 585 Reservation2 369 6971 1993/94Anslag10 892 000 1994/95Förslag13 566 000 1Reservationsanslaget Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet. Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och mätteknik. Dessutom har SWEDAC vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala metrologin. Det över- gripande målet för SWEDAC är att verka för att den omställning som det svenska systemet för teknisk kontroll står inför, genomförs så kostnadseffektivt som möjligt utan att eftersträvade säkerhetsnivåer efterges, samtidigt som de krav som Europaintegrationen ställer tillgodoses. Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat myndighetsverksamheten i verksamhetsområdena nationellt arbete och internationellt arbete. Strukturen överensstämmer i princip med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Som verksamhetsmål för det nationella arbetet har följande lagts fast. SWEDAC skall i samråd med berörda myndigheter bereda ansökningar från organ som önskar anmälas för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt bestämmelser som gäller inom EES. Normalt bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller ställda krav - SWEDAC:s handläggning kunna slutföras inom tre månader från ansökan. Målet för SWEDAC:s verksamhet med tillsyn av riksmätplatser är att främja och utveckla en effektiv mätplatsorganisation. Verksamhetsmålet för det internationella arbetet är att delta i internatio- nellt samarbete och därvid aktivt ta del i arbetet med att utveckla system som underlättar internationella erkännanden av bedömningar av överensstämmelse samt verka för internationellt erkännande av svenska organs provningar och certifieringar. Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1992/93 anpassats och bedrivits så att verksamhetsmålen kan uppnås. Verksamheten har i hög grad präglats av förberedelser inför ikraftträdandet av EES-avtalet. Genom att tidpunkten för ikraftträdandet förskjutits har det varit möjligt att sprida förberedelserna inför arbetet med anmälda organ över en längre tid. Detta innebär att SWEDAC hunnit göra preliminära bedömningar av anmälda organ innan EES-avtalets ikraftträdande. SWEDAC har under budgetåret varit starkt engagerat internationellt i upp- byggnaden av ett europeiskt system för ömsesidigt godtagande av provning, mätning, kontroll och certifiering. SWEDAC anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsställande. De ekonomiska resurser som anvisats under anslaget får disponeras för dels myndighetsuppgifter, dels teckning av underskott i SWEDAC:s uppdragsverksamhet under ett uppbyggnadsskede. Av anslagets 12,1 miljoner kronor har 9,4 miljoner kronor disponerats för att täcka kostnader i myndighetsverksamheten, 2,0 miljoner kronor för att täcka underskott i uppdragsverksamheten samt 0,7 miljoner kronor för att redovisa ett överskott i uppdragsverksamheten. I sin enkla anslagsframställning påpekar SWEDAC att det anslag som ställts till förfogande för budgetåret 1993/94 väsentligt understiger vad som angetts i den fördjupade anslagsframställningen. SWEDAC förutsätter att anslaget korrigeras och att myndighetsverksamheten för budgetåret 1994/95 skall bedrivas i den omfattning som föreslogs i den fördjupade anslagsframställningen. Mot bakgrund av detta hemställer SWEDAC om ett ramanslag på 11 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95. Resurser: Ramanslag 1994/95 13 566 000 kr Övrigt: Under anslaget har 2,3 miljoner kronor beräknats för nya uppgifter inom marknadskontroll m.m., vilket regeringen avser att under våren 1994 åter- komma till under våren 1994. Resultatbedömning SWEDAC:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Det är dock inte möjligt att ännu dra några slutsatser om de effekter som SWEDAC:s verksamhet kommer att få. Anledningen är att det svenska systemet för teknisk kontroll fortfarande är under omställning, vilket starkt påverkar SWEDAC:s verksamhet. Under budgetåret 1993/94 har SWEDAC börjat verka som central förvaltningsmyndighet för dels handeln med ädelmetall- arbeten, dels den legala metrologin. SWEDAC:s ekonomiska resultat visar att myndigheten har klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs för budgetåret 1992/93. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen. Regeringen instämmer i RRV:s rekommendation att SWEDAC bör göra en mer komplett resultatredovisning. I särskilda direktiv för den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1995/96 - 1997/98 har regeringen uppdragit åt SWEDAC att analysera verksamhetens resultat vad gäller såväl prestationer som effekter. Resultaten bör ställas i relation till utnyttjade resurser. SWEDAC har vidare fått i uppdrag att föreslå vilka resultatmått som bör utvecklas och användas under de närmaste åren. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. SWEDAC har endast beviljats medel för ett budgetår i taget, medan gällande riktlinjer avser en treårsperiod. Konsekvenserna av Europaintegrationen på detta område är ännu ej helt klarlagda. SWEDAC bör därför ges en förnyad ettårig budgetram. Resultatredovisningen i årsredovisningen för budgetåret 1993/94 skall innehålla sådan resultatinformation att nyckeltal, produktivitetsmått, volymangivelser och jämförelsesiffror med tidigare år avseende såväl myndig- hetsverksamheten som uppdragsverksamheten ingår i underlaget. Verksamhetens resultat bör analyseras vad gäller såväl prestationer som effekter. Regeringen kommer under våren 1994 att förelägga riksdagen en proposition om marknadskontroll. Förslagen kan komma att påverka SWEDAC:s verksamhet. Med marknadskontroll avses övervakning av de produkter som finns på marknaden och ingripanden när dessa inte uppfyller ställda krav på säkerhet eller i övrigt inte är säkra. Under anslaget har 2,3 miljoner kronor beräknats för nya uppgifter inom marknadskontroll m.m. Regeringen beräknar anslaget för SWEDAC:s myndighetsverksamhet till 13 566 000 kr efter pris- och löneomräkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet förbudgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 13 566 000 kr. C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet 1992/93Utgift25 764 000 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Under detta anslag redovisas intäkter och kostnader för SWEDAC:s uppdragsverksamhet. Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat uppdragsverksamheten i verksamhetsområdena ackreditering av laboratorier, av certifieringsorgan och av kontrollorgan samt tillsynsverksamhet. Strukturen överensstämmer i princip med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Som verksamhetsmål för ackrediteringsverksamheten har följande lagts fast. Målet är att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediterings- verksamheten, så att denna kan svara mot de behov som uppkommer till följd av Europaintegrationen och en övergång till öppna system i nationella kontrollordningar. Normalt bör - under förutsättning att organen i fråga uppfyller kraven för ackreditering - SWEDAC kunna meddela beslut om ackreditering inom tre månader efter ansökan. Resultatkravet är att det svenska ackrediteringssystemet skall utformas enligt internationella normer så att internationell acceptans av svenska provningar och certifieringar uppnås samtidigt som de kostnader som ackrediteringen medför för de berörda organen inte får överstiga motsvarande kostnader i andra länder. Resultatredovisningen visar att målen för ackrediteringsverksamheten uppnåtts för certifieringsorgan och kontrollorgan. Dock föreligger svårigheter avseende laboratorieverksamheten. Orsakerna är dels konjunkturnedgången, dels att teknikområdet visat sig vara mer komplext än väntat och dels förskjutningen av EES-avtalets ikraftträdande. De tillsynsinsatser som förutsetts för budgetåret har genomförts. SWEDAC menar att det ekonomiska resultatet i uppdragsverksamheten är tillfredsställande. Uppdragsintäkterna har under budgetåret ökat med 9 miljoner kronor eller 68 %. Självfinansieringsgraden, dvs. den andel av kostnaderna som täcks av intäkter från kunder, har därmed ökat med 9 % från föregående budgetår till 92 %. SWEDAC framhåller att detta är en mycket hög självfinansieringsgrad i internationell jämförelse. I sin enkla anslagsframställning hemställer SWEDAC om ett förslagsanslag på 1 000 kr för uppdragsverksamheten under budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1992/93 - 1994/95. Resurser: Anslag 1994/95 1 000 kr Resultatbedömning SWEDAC:s årsredovisning visar att uppdragsverksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Uppdragsverksamheten har ökat i volym, men har trots detta givit ett underskott på 2,0 miljoner kronor. Underskottet har täckts av medel från dåvarande anslaget G 4. Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet. Av anslaget har därutöver 0,7 miljoner kronor använts för att redovisa överskott i uppdragsverksamheten. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende uppdragsverksamheten. Regeringen instämmer i RRV:s rekommendation att SWEDAC bör lämna en mer komplett resultatredovisning. Slutsatser Regeringen är medveten om att uppdragsverksamheten inte har uppnått full kost- nadstäckning. I särskilda direktiv för styrelsens fördjupade anslagsfram- ställning för budgetåren 1995/96 - 1997/98 har regeringen uppdragit åt SWEDAC att senast till den 1 april 1994 bl.a. göra en jämförande studie av hur andra europeiska ackrediteringsorgan finansierar sin verksamhet. Regeringen kommer att ta ställning till om full kostnadstäckning skall vara ett krav, efter det att SWEDAC lämnat sin studie om andra europeiska ackrediteringsorgan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr. C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet 1992/93Utgift 7 706 641 Reservation 1 497 368 1993/94Anslag 8 800 000 1994/95Förslag8 400 000 Anslaget disponeras för bidrag till verksamheten vid riksmätplatserna. Dessa är Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Flygtekniska försöksanstalten, Telia Research AB, Statens strålskyddsinstitut och FFV Metech AB. Av bidraget används cirka två tredjedelar till att täcka riksmätplatsernas kostnader för att kalibrera riksnormalerna mot de internationella normalerna och för att kalibrera de normaler som används i praktiken mot riksnormalerna. Resterande medel används till investering i och underhåll av normaler och mätutrustningar. Styrelsen för teknisk ackreditering SWEDAC har i sin enkla anslagsframställning hemställt om att det för kommande budgetår anvisas ett reservationsanslag om 9 150 000 kr, vilket innebär en uppräkning med 4 % med hänsyn till prisutvecklingen jämfört med innevarande budgetår. SWEDAC har anmält sin avsikt att upprätta långtidskontrakt mellan staten och de bolag som riksmätplatserna tillhör. Kontrakten skall långsiktigt reglera det ekonomiska förhållandet mellan SWEDAC och riksmätplatserna. Regeringens överväganden Med hänsyn till det statsfinansiella läget är regeringen inte beredd att tillstyrka en uppräkning av anslaget. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1994/95 till 8 400 000 kr. Ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3 % har beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Enligt regeringens mening är det en fördel om SWEDAC tecknar långsiktiga avtal med riksmätplatserna. För att få ett enhetligt system, bör långsiktiga avtal tecknas med samtliga riksmätplatser, dvs. även med dem som inte ägs av bolag. Fördelen med avtal är dels att de garanterar långsiktighet i den svenska normaliehållningen, dels att SWEDAC kan avtala om redovisning och uppföljning av riksmätplatsernas verksamhet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 8 400 000kr. C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. 1993/94Anslag51 772 000 1994/95Förslag48 950 000 Anslaget disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standar-disering och rådgivning. Uppgifterna fullgörs av det sedan den 1 juli 1993 statligt helägda bolaget Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) tidigare Statens provningsanstalt (prop.1992/93:239, bet.1992/93:NU32, rskr. 1992/93:384). SP skall i detta sammanhang utföra följande tjänster - forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till generell och tillämpad utveckling av mätmetodik ochprovningsmetoder, - utarbetande av harmoniserade mät- och provningsmetoder, normaltinom ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbetet, - rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet speciellt vad gäller mät- och provningsteknik, - internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU, - normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande avnationella normaler och säkerställande av den internationellaspårbarheten. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB SP har i sin ansökan om bidrag bedömt medelsbehovet till 54 308 000 kr. Medlen prioriteras mot internationellt samarbete, närmare samverkan med högskolor och små och medelstora företag samt mot de utpekade teknikområdena yttre miljö, informationsteknik, grundläggande mätteknik, materialteknik och transportsäkerhet. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt sam-arbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt medverka till att FoU-resultat överförs i industriella tillämpningar med särskild inriktning på små och medelstora företag samt stärka mät- och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri och högskola. Resurser: Reservationsanslag 1994/9548 950 000 kr Resultatbedömning Regeringen bedömer SP som ett kompetent och effektivt FoU-organ inom sitt område. Bolagsformen bör ge SP möjligheter till ytterligare ut-veckling och effektivisering av verksamheten. Slutsatser I det europeiska integrationsarbetet är mätteknik och provning med forskning och utveckling prioriterade områden. Som den dominerande nationella resursen för FoU inom området provning och mätteknik är SP en betydelsefull länk i bl.a. teknikspridning, standardiseringsarbete och kvalitetssäkring för aktörer inom näringslivet, myndigheter och organisationer. Enligt EG:s byggproduktdirektiv får bl.a. produkter som överensstämmer med ett europeiskt tekniskt godkännande förses med EG-märket. Europeiska tekniska godkännanden meddelas inom EG av härför utsedda godkännandeorgan i enlighet med riktlinjer som tagits fram av organens samarbetsorganisation European Organization for Technical Approvals (EOTA). Enligt EES-avtalet får godkännandeorgan från EFTA-staterna inte vara medlemmar av EOTA. De får däremot medverka i EOTA:s arbete på teknisk nivå. För att europeiska tekniska godkännanden skall kunna utfärdas inom EFTA, krävs att ett EFTA-organ bildas enligt samma regler som gäller för EOTA. Ett sådant organ, Association for Technical Approval bodies on Construction Products (ATAC), är nu under bildande. SP ansvarar för och samordnar svensk medverkan i EOTA. SP har överlåtit uppgifterna vad gäller godkännande och certifiering till ett dotterbolag, Svenskt Byggodkännande AB (SBG), och den 16 december 1993 utsåg regeringen SBG att vara godkännandeorgan enligt EES-avtalets och byggproduktdirektivets regler. Verksamheten inom EOTA och ATAC är resp. kommer att vara av betydelse för den svenska byggindustrins effektivitet och internationella konkurrenskraft. Verksamhetens roll i det europeiska harmoniseringsarbetet bör också understrykas. Regeringen föreslår därför ett bidrag till verksamheten med tekniska godkännanden avseende byggområdet inom EES på 400 000 kr för budgetåret 1994/95. Beloppet är en engångsanvisning. Regeringen avser att till budgetåret 1995/96 återkomma i frågan om eventuella framtida bidrag till verksamheten. Regeringen beräknar bidraget till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret 1994/95 till 48 950 000 kr. Av detta belopp avser 400 000 kr bidrag till verksamheten med tekniska godkännanden avse-ende byggområdet inom EES. Utöver pris- och löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 48 950 000 kr. C 8. Elsäkerhetsverket 1993/94Anslag44 592 000 1994/95Förslag39 651 000 I enlighet med riksdagens beslut hösten 1992 (prop.1992/93:21, bet. 1992/93:NU5, rskr. 1992/93:34) inrättades en ny myndighet, Elsäkerhetsverket, på elsäkerhetsområdet den 1 januari 1993. I Elsäkerhetsverket ingår de delar av NUTEK som tidigare ansvarat för elsäkerhetsområdet. Den tidigare regionala tillsynsorganisationen, Statens elektriska inspektion, utgör vidare en del av den nya elsäkerhetsmyndigheten. Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. Det övergripande målet för elsäker- hetsarbetet är att förebygga skada på person och egendom orsakad av elektricitet. Verket skall därvid i enlighet med sin instruktion (1992:1139) svara för statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel. Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca 43 miljoner kronor för nästa budgetår. Elsäkerhetsverket skall inkomma med en fördjupad anslagsframställning senast den 1 april 1994 för treårsperioden 1995/96 - 1997/98. Regeringen har i beslut medgivit att Elsäkerhetsverket befrias från skyldigheten att lämna årsredovisning för första halvåret 1993. I sin enkla anslagsframställning anför verket bl.a. att arbetet har påbörjats med att ta fram en fördjupad anslagsframställning och att i det arbetet ingår att göra en djupare analys av verksamheten. Mot den bakgrunden föreslår verket inga större förändringar av verksamheten för budgetåret 1994/95. Inom området marknadskontroll av elmateriel räknar dock verket med ökade insatser. Elsäkerhetsverket föreslår att 45 000 000 kr anvisas för verksamheten under anslaget Elsäkerhetsverket för budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för budgetåret 1993/94. Resurser: Ramanslag 1994/95 39 651 000 kr Övrigt: Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från ramanslaget. Resultatbedömning Regeringen delar Elsäkerhetsverkets bedömningar vad gäller de hittills-varande erfarenheterna av verksamheten. Slutsatser Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under det kommande budgetåret bör bedrivas enligt de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition. I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. För genomförande av nämnda insatser skall verket samverka med berörda myndigheter samt med näringslivs-, arbetstagar- och intresseorganisationer. Elsäkerhetsverket fullgör de uppgifter som tillsynsmän över elektriska starkströmsanläggningar och elektrisk materiel har enligt lag eller annan författning. Inom Elsäkerhetsverket är verksamheten indelad i en central del - med ansvar för föreskrifter, elanläggningssäkerhet och elmaterielsäkerhet - och en distriktsorganisation med ansvar för den lokala tillsynsverksamheten. EES-avtalet medför att Sverige frångår obligatorisk förhandskontroll som utförs av tredjepartsorgan. Avtalet medför vidare att Sverige kommer att avskaffa registreringssystemet för elektrisk materiel. I enlighet med riksdagens beslut våren 1993 om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och regeringens beslut i september 1993 om förordning (1993:1068) om elektrisk materiel upphör skyldigheten att registrera elektrisk materiel. Mot bl.a. denna bakgrund har vissa besparingar beräknats under anslaget.Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av verksamheten i form av en elabonnentavgift. I enlighet med förordning (1993:560) om elabonnentavgift skall elabonnenter årligen efter debitering inbetala elabonnentavgiften till elleverantören. Intäkterna från elabonnentavgifterna tillförs inkomsttitel. För budgetåret 1994/95 beräknas medelsbehovet för Elsäkerhetsverket till 39 651 000 kr. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 39 651 000 kr. C 9. Sprängämnesinspektionen 1992/93Utgift13 562 297 1993/94Anslag14 964 000 1994/95Förslag15 499 000 Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana varor. Inkomster hos SÄI, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca 15 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 14,5 miljoner kronor). Sprängämnesinspektionen SÄI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena regelarbete, tillsyn, tillståndsfrågor, förlagsverksamhet, utredningsarbete samt extern utbildning. Strukturen överensstämmer i huvudsak med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Verksamhetsmål och resultatkrav har lagts fast. Resultatredovisningen indikerar att de fastlagda målen och resultatkraven i allt väsentligt har klarats. SÄI menar att de avvikelser som finns inte är av den arten och omfattningen att särskilda åtgärder behöver vidtas. SÄI påpekar att av de särskilda studier som skett av icke föranmäld tillsyn, ca 4 % av resurserna inom tillsynsområdet, framgår att inspektionen bör överväga att prioritera komplicerade anläggningar. Vad gäller tillsynsområdet påpekar inspektionen att uppföljningssystemet skall utvecklas ytterligare till nästa års resultatredovisning. Detta gäller även förlagsverksamheten, som SÄI har ansvar för sedan nyåret 1993. SÄI menar att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsställande. Kostnaderna för verksamheten har hållits under den budgeterade ramen, vilket ytterligare förbättrat likviditeten. Inspektionen påpekar att avgiftsintäkterna för budgetåret 1992/93 minskat med ca 2,6 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Minskningen beror på att SÄI inför övergången till ramanslag den 1 juli 1993 genom nedsättning av avgiftsuttaget för första halvåret 1993 strävat efter att uppnå ett ackumulerat nollresultat. Detta har dock av olika skäl inte lyckats utan det ackumulerade överskottet uppgår till ca 3,6 miljoner kronor. Räntenettot blev 347 000 kr. RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse. I sin enkla anslagsframställning menar SÄI utan att hänvisa till resultaten i årsredovisningen att inriktningen på verksamheten bör ligga fast under budgetåret 1994/95. SÄI föreslår i sin enkla anslagsframställning att anslaget fastställs i enlighet med fastlagd resursram. Inspektionen redovisar ett utökat resursbehov vad gäller medel för deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet till följd av ett av EG våren 1993 antaget direktiv om explosiva varor (+200 000 kr). Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 - 1994/95 bör ligga fast. Regeringen har den 27 maj 1993 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1991/92 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 15 499 000 kr Planeringsram: 1994/95 1995/96 15 499 000 kr 15 499 000 kr Resultatbedömning SÄI:s årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen och kraven i allt väsentligt kan nås. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att göra en totalbedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlaget för sådan prövning inte kommer att vara komplett förrän till budgetåret 1994/95. SÄI:s ekonomiska resultat är tillfredsställande. Kostnaderna för verksamheten har hållits under den av regeringen budgeterade ramen. Räntenettot var klart positivt mot att det under tidigare budgetår har varit negativt eller i närheten av noll. Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i revisionsberättelsen avseende SÄI. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Anslaget bör efter vissa tekniska justeringar fastställas i enlighet med den planeringsram som beräknades i 1993 års budgetproposition. Regeringen beräknar anslaget till 15 499 000 kr efter pris- och löneomräkning. Under budgetåret 1993/94 har SÄI infört en kontinuerlig tidredovisning samtidigt som alla de gemensamma kostnaderna fördelas på den operativa verksamheten. Härigenom skapas förutsättningar för inspektionen att i årsredovisningen för 1993/94 års verksamhet redovisa effektiviteten i sitt interna arbete genom att relatera alla prestationer till kostnader, som bl.a. kan anges i form av nyckeltal som produktivitetsmått för hela och delar av verksamheten. Regeringen anser att resultatuppföljningen bör utvecklas i enlighet med de planer som SÄI redovisat så att åtgärder och insatser inom olika verksamhetsgrenar så långt möjligt kan kopplas till de mål och krav som angetts. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ram-anslag på 15 499 000 kr. C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. 1992/93Utgift123 975 777 Reservation11 085 928 1993/93Anslag130 354 000 1994/95Förslag130 680 000 1Reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m. från budgetåret 1990/91. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyn-dighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar samt att marknadsföra denna information. SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst malmer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift. Inkomster vid SGU och Bergsstaten, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2528 Avgifter vid Bergsstaten, beräknas till 3,0 miljoner kronor för nästa budgetår (innevarande budgetår 3,4 miljoner kronor). Sveriges geologiska undersökning SGU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena geologisk undersökningsverksamhet, utökad undersökningsverksamhet i Västerbottens och Norrbottens län, myndighetsverksamhet inkl. Bergsstaten, mineralinformationskontor i Malå, intäktsfinansierad verksamhet samt forskning och utveckling. Med undantag för under budgetåret 1992/93 nytillkommande verksamheter överensstämmer strukturen i allt väsentligt med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen. Som verksamhetsmål för den anslagsfinansierade verksamheten exkl. stöd till geovetenskaplig forskning har följande lagts fast. De långsiktiga målen för den regionala systematiska undersökningsverksamheten innebär att modern information anpassad till samhällets olika behov inom skilda regioner skall finnas tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta år 2020. För de prospekteringsintressanta delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall informationen finnas år 2010. För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %-målet uppnås år 2002. Informationen om de lösa avlagringarna på hela den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2050. Som mål för den intäktsfinansierade verksamheten gäller att den skall ökas med 15 % under treårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1993/94. Denna verksamhet skall bedrivas med full kostnadstäckning. I fråga om Bergsstatens verksamhet gäller att införandet av den nya minerallagstiftningen skall prioriteras och att tillsynsverksamheten skall hållas på en fortsatt hög nivå. Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1992/93 anpassats och bedrivits på ett sådant sätt att de långsiktiga verksamhetsmålen och de övriga målen kan uppnås. Vad gäller den geologiska undersökningsverksamheten har dock i flera fall årsmålen inte kunnat uppnås fullt ut. Detta beror i huvudsak på att vissa program på grund av senarelagd nyrekrytering inte haft möjlighet att disponera personal i den omfattning som planerats. Senareläggningen orsakades av de minskade anslagen till SGU:s verksamhet som aviserades i 1993 års budgetproposition. SGU valde då att avvakta med nyrekrytering till dess det klarlagts att de nödvändiga kostnadsminskningarna kunde uppnås. Det ledde till att de ekonomiska resurser som anvisats till verksamheten inte helt förbrukats. Eftersläpningen i den geologiska undersökningsverksamheten beräknas hämtas in under budgetåret 1993/94. Det uppstår därigenom, påpekar SGU, inga avvikelser i förhållande till de uppställda långsiktiga målen. SGU påpekar vidare att de av statsmakterna våren 1992 beslutade nya eller utökade verksamheterna, dvs. uppbyggnad och drift av ett mineral- informationskontor i Malå samt ökad undersökningsverksamhet i de prospekteringsintressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län, har satts i gång och bedrivits i förutsatt omfattning. Investeringar i system och utrustning för den maringeologiska verksamheten togs under året i full produktion. Det innebär att undersökningstakten ökade med en faktor tre jämfört med läget före investeringarna. SGU anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsställande. Den anslagsfinansierade verksamheten har av skäl som nyss nämnts inte helt förbrukat de ekonomiska resurser som anvisats till verksamheten. Anslagssparandet uppgår till 17 miljoner kronor, vilket utgör 19 % av det tilldelade ramanslaget. Därutöver finns under ett s.k. äldreanslag en reservation på 1,1 miljoner kronor, avseende ännu ej ianspråktagna engångsanvisade medel för två särskilda ändamål. Vidare har den intäktsfinansierade verksamhetens omsättning ökat till 13,6 miljoner kronor och överskottet efter finansnetto uppgår till 0,4 miljoner kronor. Den ökade volymen har lett till högre bidrag till täckning av gemensamma kostnader. Det balanserade överskottet från uppdragsverksamheten är 2,4 miljoner kronor. SGU har vidare tagit upp lån i Riksgäldskontoret för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar till ett sammanlagt belopp av 36,1 miljoner kronor.RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse. I sin enkla anslagsframställning redovisar SGU regeringens uppdrag om översyn av de gällande långsiktiga verksamhetsmålen med anledning av riksdagens beslut våren 1993 om minskade ekonomiska ramar för verksamheten. Med utgångspunkt i redovisningen hemställer SGU i första hand om ytterligare 11,5 miljoner kronor per år för att kunna bibehålla fastställda målår för undersökningsverksamheten och i andra hand om att målåren ändras till 2004 för flyggeofysisk undersökning, till 2025 för geologisk undersökning till lands och till 2060 för maringeologisk undersökning. SGU anser att det inte är möjligt att öka produktiviteten utöver gällande krav på 1,5 % per år. SGU menar att inriktningen av verksamheten i övrigt bör ligga fast. SGU tar vidare i sin enkla anslagsframställning upp ett antal frågor som enligt verket inte lämpligen kan anstå till nästa fördjupade anslags- framställning. Bland annat föreslår SGU efter samråd med berörda myndigheter förändrad finansiering av två verksamheter, nämligen för regionala inventeringar av naturgrus och alternativa material, främst krossberg (+2 miljoner kronor från täktavgifter) samt för verkets medverkan med redovisning av blockmark på Lantmäteriverkets nya topografiska karta T5 (+1 miljon kronor från Försvarsdepartementets huvudtitel). SGU redovisar ett utökat medelsbehov på sammanlagt 10,7 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 för de nya eller utökade verksamheterna digitalisering av moderna men manuellt framställda kartor, marin berggrundsgeologisk undersökning, prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning, åtgärder mot kvalitetsproblem vid enskild vattenförsörjning och borrkärnearkivet. Med utgångspunkt i regeringens uppdrag att se över verksamheten inom Bergsstaten konstaterar SGU att Bergsstaten i dag har en väl fungerande organisation och finns lokaliserad i orter som ger bästa tillgänglighet för kunderna. Den totala arbetsbelastningen förväntas minska något under kommande år även om den fulla effekten av den nya minerallagen ännu inte kan överblickas fullständigt. Personalen kommer därför att reduceras något under budgetåret 1993/94. SGU:s slutsats är att det inte finns skäl att ändra Bergsstatens organisation och lokalisering. För Bergsstatens verksamhet föreslår SGU att medel anvisas i enlighet med gällande riktlinjer. SGU redovisar slutligen regeringens uppdrag om förutsättningarna för och konsekvenserna av en snabbare undersökningsverksamhet i de prospekteringsintressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län genom att ändra målåret från 2010 till 2002. Detta kräver ett resurstillskott av 16 miljoner kronor per år för att SGU:s övriga verksamhet inte skall påverkas. En tidigareläggning utan denna ökade ram är inte möjlig utan att konsekvenserna för den av statsmakterna prioriterade undersökningsverksamheten i de befolkningstäta områdena skulle bli förödande. SGU påpekar att all övrig verksamhet avseende berggrund och jordarter i övriga Sverige skulle behöva läggas ned under perioden. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller för perioden 1991/92 - 1994/95 bör ligga fast utom såvitt avser de långsiktiga verksamhetsmålen för flyggeofysisk undersökning, geologisk undersökning till lands och maringeologisk undersökning. Målåren för dem bör ändras till 2004, 2025 resp. 2060. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden 1991/92 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 130 680 000 kr Planeringsram: 1994/95 1995/96 130 680 000 kr 130 680 000 kr Resultatbedömning SGU:s resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Statsmakterna beslutade våren 1992 om en ökad undersökningsverksamhet i de prospekteringsintressanta områdena i Västerbottens och Norrbottens län samt om uppbyggnad av ett mineralinformationskontor i Malå. Båda dessa verksamheter har satts i gång och bedrivs i förutsatt omfattning. SGU:s ekonomiska resultat visar att myndigheten väl klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som getts. Uppdragsverksamheten har trots en fortsatt svag marknad ökat i volym och gett ett visst överskott. Den ökade volymen har bidragit till en högre täckning av gemensamma kostnader. Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions- berättelsen avseende SGU. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen våren 1992 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga verksamhetsmålen, gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Den justering av gällande långsiktiga verksamhetsmål som behöver göras har sin grund i riksdagens beslut våren 1993 om minskade ekonomiska ramar för SGU. Med utgångspunkt i SGU:s förslag till anpassning bör enligt regeringen balansen mellan verksamhetsmål och resurstilldelning återställas genom en justering av tre av de långsiktiga verksamhetsmålen så att målåren ändras till 2004 för flyggeofysisk undersökning (f.n. 2002), till 2025 för geologisk undersökning till lands (f.n. 2020) och till 2060 för maringeologisk undersökning (f.n. 2050). Den föreslagna ändringen av verksamhetsmålen ger enligt regeringens bedömning också utrymme för vissa besparingar. Regeringen delar SGU:s uppfattning att det för närvarande inte finns skäl att förändra Bergsstatens organisation och lokalisering. Frågan bör tas upp till övervägande efter några års ytterligare tillämpning av den nya minerallagen (1991:45). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1992 och den ändrades på ett antal väsentliga punkter den 1 juli 1993 (1993:690). Regeringen föreslår att 130 680 000 kr anvisas för budgetåret 1994/95 för SGU:s och Bergsstatens verksamhet. Förslaget har beräknats med utgångspunkt i ett besparingskrav på 3 %, vilket till stor del motsvaras av det utrymme som skapas genom den ovan föreslagna ändringen av tre långsiktiga verksamhetsmål. Vidare innehåller förslaget en överföring av ytterligare 1 miljon kronor från Försvarsdepartementets huvudtitel för SGU:s medverkan i den nya topografiska kartan T5. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inomSveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras ienlighet med vad regeringen förordat, 2. till Sveriges geologiska undersökning: Geologiskundersöknings-verksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på130 680 000 kr. C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 1992/93Utgift 4 833 894 Reservation 154 983 1993/84Anslag 5 000 000 1994/95Förslag4 880 000 Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Sveriges geologiska undersökning I sin årsredovisning konstaterar SGU att stöd till riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning nu har lämnats i två och ett halvt år. Genom stödet har förutsättningarna för att ta till vara den kunskapspotential som genereras vid universitet och högskolor väsentligt för-bättrats. Stödet har givit SGU möjligheter att systematiskt och långsiktigt bygga upp kunskap och kompetens av betydelse för användning av geologisk information i det svenska samhället. Medlen används för sådan forskning som SGU identifierar behoven av och som kan anses vara av vikt för SGU:s verksamhet. De flesta projekt som hittills har fått stöd är fleråriga. Merparten av projekten kommer att slutrapporteras först under budgetåret 1993/94, vilket ger underlag till utvärdering av forskningens betydelse för SGU:s verksamhet. SGU föreslår i sin enkla anslagsframställning att medel till geovetenskaplig forskning anvisas i enlighet med den av riksdagen våren 1993 antagna treårsplanen för forskning. Regeringens överväganden Regeringen är medveten om att det ännu är för tidigt att göra en redovisning av hittills gjorda satsningar som i kvantitativa och kvalitativa termer beskriver uppnådda resultat. Regeringen avser, som framhölls i propositionen (prop. 1992/93:170 avsnitt 12) om forskning för kunskap och framsteg, uppdra åt SGU att under år 1995 redovisa en utvärdering av gjorda satsningar. Riksdagen har vid behandlingen av nämnda forskningsproposition (bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) lagt fast riktlinjer för resursramar inom anslaget. Regeringen beräknar i enlighet med dessa riktlinjer och efter pris- och löneuppräkning samt ett produktivitets- och effektivitets-krav om 3 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag anslaget för budgetåret 1994/95 till 4 880 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning förbudgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4 880 000 kr. C 12. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador 1992/93Utgift70 000 000 1993/94Anslag70 000 000 1994/95Förslag70 000 000 Anslaget disponeras för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrelse, ombesörjer utbetalning av medel från fonden. Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. samt för bidrag för vissa forskningsändamål. Ur fonden får också bestridas kostnader för kansli- och utredningskostnader. Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86 - 1993/94 meddelas inom en ram av 435 miljoner kronor. Kammarkollegiet tillhandahåller sedan den 1 juli 1993 kansliresurser för beredning och föredragning av ärenden åt den statliga fonden. Fonden för fukt- och mögelskador Den 31 juli 1993 hade totalt 4 523 ärenden kommit in till fonden. För avgörande i småhusskadenämnden har totalt 605 ärenden inkommit och avslutats. Av de till fonden inkomna ärendena har 3 615 avgjorts slutligt och lett till positivt beslut om bidrag i 1 888 ärenden till en kostnad av 305 miljoner kronor inklusive mervärdeskatt. Beslutsramen bedöms beträffande delvis avgjorda ärenden, dvs. sådana där anbud ännu inte kommit in, belastas med ca 30 miljoner kronor. Antalet ärenden där beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 780. Under budgetåret 1992/93 har beslut om bidrag till reparationskostnader i enskilda småhus fattats till ett belopp av ca 37 miljoner kronor, vilket innebär ett genomsnittligt belopp om ca 126 000 kronor per hus. Till detta skall i varje enskilt ärende med positivt beslut läggas konsultkostnader för utredning av skadan, upphandling, besiktning m.m. Fondstyrelsen bedömer att beslutsvolymen under budgetåret 1993/94 kommer att uppgå till ca 75 miljoner kronor. Beträffande budgetåret 1994/95 bedömer styrelsen att ärendevolymen blir oförändrad, att genomsnittsåtagandena i bifallsärendena minskar och att något fler ärenden än tidigare kommer att avskrivas efter utredning och upphandling samt att beslutsramen kommer att belastas med ca 82 miljoner kronor. Detta innebär att beslutsramen bör vidgas med 70 miljoner kronor till 505 miljoner kronor. Behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag, tekniska utredningar, besiktningar, kanslikostnader m.m. bedömer fondstyrelsen till sammanlagt 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Antalet ansökningar om bidrag till åtgärder för att avhjälpa fukt- och mögelskador i småhus ligger fortfarande på en hög nivå. Riksdagen har medgett att sammanlagt 435 miljoner kronor tas i anspråk för bidrag till fonden. Vid ingången av budgetåret 1993/94 fanns ett tillgängligt utrymme för beslut på ca 87 miljoner kronor. Regeringen bedömer med hänsyn till förväntad nivå på bidragsbeloppen per hus, att ramen för beslut om bidrag bör vidgas med 25 miljoner kronor. Behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1994/95 beräknas till 70 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskadorvidgas till 460 miljoner kronor, 2. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr. C 13. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 1992/93Utgift 9 714 000 1993/94Anslag20 000 000 1994/95Förslag20 000 000 Anslaget disponeras av Boverket för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem. Bidrag lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsoskyddssynpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åtgärder kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kr per hus. Gränsvärdena är satta för radondöttrar. Vanligen mäter man dock radongashalten beroende på att detta som regel är enklare, billigare och säkrare. Radongashalten räknas om till radondotterhalt med hjälp av en F-faktor, som varierar beroende på hur bra ventilationen är i det aktuella huset. Statens strålskyddsinstitut (SSI) bedömer numera att den genomsnittliga F-faktorn i Sverige är 0,4. EG:s rekommendationer på området anges som radongashalt. Boverket Bidragsgivningen i dess nuvarande form infördes den 1 juli 1988. Hittills, t.o.m. den 30 juni 1992, har bidrag lämnats till totalt 3 700 egnahem till ett sammanlagt bidragsbelopp om ca 41,9 miljoner kronor. I 45 % av bidragsärendena har maximalt bidragsbelopp beviljats, dvs. 15 000 kr. Vanligen vidtas olika slag av ventilationsåtgärder för att komma till rätta med radon. Under hela budgetåret 1992/93 beviljades 867 bidrag till ett sammanlagt belopp av 9,4 miljoner kronor. Den i förra årets anslagsframställning förväntade ökningen av bidragsverksamheten har inte inträffat. Boverket föreslår nya metoder för att komma till rätta med radonproblemen i våra bostäder. Boverkets förslag till förändring av insatserna för att komma till rätta med radon omfattar alla bostäder med radondotterhalter över 200 Bq/m3 (motsvarar radongashalt på 400 Bq/m3) i såväl hyres- och bostadsrättshus som egnahem och avser en kraftigt förstärkt information. Information erfordras riktad till allmänheten om - de hälsorisker som är förknippade med radon, - var riskområdena finns, - vilka saneringsåtgärder som kan vidtas samt kostnader. Information riktad speciellt till potentiella bostadsköpare för att de skall kräva uppgifter om eventuell radonförekomst i fastigheter. I förra årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil.13 s. 123) redovisades huvuddragen i en lägesrapport om arbetet med radon som de ansvariga myndigheterna m.fl. utarbetat, dvs. SSI, Boverket, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen samt Kommunförbundet. Rapporten, Radon 1993, har överlämnats till regeringen samt ett åtgärdsprogram för arbetet mot radon utarbetat av SSI. Materialet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande i de olika berörda departementen. Regeringens överväganden Sverige var det första land som uppmärksammade problemet med radon i vanliga bostäder. I arbetet mot radon har under årens lopp ingått, förutom statligt ekonomiskt stöd och forskning, information till allmänheten, myndigheter, konsulter m.fl. Samhällets totala kostnader i arbetet med radon uppskattas sedan slutet av 1970-talet ha uppgått till närmare 900 miljoner kronor. Statligt ekonomiskt stöd till att komma till rätta med radonproblem i bostäder har funnits sedan år 1980. Boverket konstaterar i sin anslagsframställning att bidraget till åtgärder i egnahem inte efterfrågas i någon större omfattning, trots att erforderliga åtgärder fortfarande i många hus ännu inte vidtagits. Boverket menar därför att upplysning om hälsorisker m.m. bör lämnas till allmänheten. Mycket tyder på att åtgärder mot radon i flertalet fall inte i första hand är ett ekonomiskt problem. Många åtgärder för att komma till rätta med radon är enkla och betingar en liten kostnad. Åtgärder är ofta motiverade också av andra skäl, främst för att få en bättre ventilation i bostäderna. Förklaringen till det låga intresset hos fastighetsägarna att vidta åtgärder i sina hus, i varje fall mätt i antalet bidragsansökningar, torde bl.a. vara oro för en sänkning av marknadsvärdet. Av detta skäl finns det all anledning anta att åtgärder mot radon vidtas i samband med andra reparations- och ombyggnadsarbeten. Vidare är radon inte synligt och har ingen lukt. Det bedöms ta mellan 15 och 40 år av radonexponering för att riskera att utveckla lungcancer. Kommunerna har en central roll i arbetet med radon. Ett omfattande arbete har utförts i kommunerna med mätning i byggnader samt upprättande av radonriskkartor. Radonriskkartor har framställts i 187 kommuner motsvarande 65 % av landets yta. Vidare har kommunerna ansvaret för den fysiska planeringen. Radonriskkartor är ett underlag för denna planering. Kartorna utgör en sammanställning och tolkning av befintlig information i form av geologiska kartor, flygmätningar, vissa markmätningar m.m. Utförda radonmätningar kan visa på områden med särskilda problem. Vanligen behövs dock kompletterande fältmätningar av radonhalter m.m. Radonriskkartorna används också för att visa vilka områden i kommunen som är aktuella för spårning av befintliga radonhus. Kommunerna har också att enligt hälsoskyddslagen bevaka frågor om sanitär olägenhet i byggnader. Kommunerna deltar i den nuvarande bidragsgivningen till åtgärder mot radon. Bidraget lämnas med visst belopp till kostnader för åtgärder som kommunen funnit nödvändiga för att inte gällande gränsvärden skall överskridas. Det är betydelsefullt att om kommunernas systematiska arbete med radon liksom planer för detta kommer till fastighetsägarnas kännedom. De uppskattningar av hälsorisker vid exponering för radon som redovisats hittills har varit behäftade med osäkerhet. Våren 1993 presenterades resultatet av en mycket omfattande nationell radonepidemiologisk undersökning utförd av Institutet för miljömedicin. Syftet med studien var bl.a. att klarlägga sambanden mellan radonexponering och lungcancer. Undersökningen har omfattat ca 1 400 lungcancerfall i 109 av landets kommuner. Totalt har i ca 9 000 bostäder radonhalten uppmätts. Cirka 15 % av lungcancerfallen i den studerade gruppen beräknas vara radon-betingade, vilket innebär att ca 400 cancerfall årligen kan förväntas i den svenska befolkningen. Beräkningen torde, enligt undersökningen, utgöra en viss underskattning. En viss spridning i riskuppskattningen kan noteras mellan experterna i de olika undersökningar och bedömningar som utförts. Risktalen ligger mellan 300 (svenska cancerkommitten år 1984) och 900 (SSI år 1993) lungcancerfall per år. Expertbedömningar pågår alltjämt av hittills redo-visade riskuppskattningar. Boverket har, som redovisats, i sin anslagsframställning föreslagit att omfattande informationsinsatser riktade till fastighetsägare och boende bör genomföras. Informationen skulle gälla hälsorisker, var riskområden finns samt lämpliga saneringsåtgärder. Dessa informationsinsatser måste dock anses i huvudsak ligga inom ansvariga myndigheters normala arbetsuppgifter samt vara en viktig uppgift för berörda intresseorganisationer. Vad gäller riskområden torde kommunerna på lämpligt sätt behöva sprida kunskap om upprättade radonriskkartor. Information om saneringsåtgärder har utarbetats av SSI, Boverket, Socialstyrelsen och Byggforskningsrådet gemensamt. Insamling och spridning av exempel på goda tekniska och kostnadseffektiva saneringsåtgärder bör ingå som en del i det normala arbetet med uppföljning av effekterna av radonbidraget.Det måste dock, enligt regeringens mening, också betonas att fastighetsägarna har ett ansvar för att bostäderna är fullt brukbara som bostäder. Vid boende i enfamiljshus har vuxna ett ansvar för och självklart intresse av att barnen får en så bra omvårdnad och uppväxtmiljö som möjligt. Boverket menar att radonmätningar bör göras i samband med funktionskontrollen av ventilationssystemen i hyres- och bostadsrättshus. Det kan noteras att fungerande ventilationssystem i sig kan råda bot mot radon främst från byggnadsmaterial. Det måste anses praktiskt att i samband med tekniska ingrepp av olika slag i en byggnad klarlägga radonsituationen. Initiativet att så sker bör ligga hos fastighetsägaren. Sammantaget bedömer regeringen att bidragsverksamheten inte spelat ut sin roll. Information från myndigheter m. fl. om nya riskuppskattningar, radonriskområden m.m. måste bedömas leda till en större motivation att vidta åtgärder mot radon. Behovet av bidragsmedel bedöms till oförändrat 20 miljoner kronor under nästa budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1994/95anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr. D. Marknads- och konkurrensfrågor D 1. Marknadsdomstolen 1992/93Utgift 4 451 000 1993/94Anslag 6 046 000 1994/95Förslag6 175 000 Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1993:20), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumentkreditlagen (1992:830), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknads-föring av alkoholdrycker, tobakslagen (1993:581), konsumentförsäk-ringslagen (1980:38), lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentför-hållanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, produktsäkerhetslagen (1988:1604), prisinformationslagen (1991:601) samt lagen (1992:138) om tillämpning av avtal mellan Sverige, Norge och EEG om civil luftfart. Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rätts-tillämpning inom det marknadsrättsliga området. Marknadsdomstolen I sin enkla anslagsframställning konstaterar Marknadsdomstolen att några väsentligt ändrade förhållanden som påverkar inriktningen av verksam-heten eller prövningen av det ramanslag som domstolen erhållit inte föreligger. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 6 175 000 kr Resultatbedömning Marknadsdomstolen skall enligt övergångsbestämmelserna till förord-ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsfram-ställning lämna årsredovisning med resultatredovisning första gången år 1994. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget-proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning till 6 175 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 6 175 000 kr D 2. Konkurrensverket 1992/93Utgift59 484 000 1993/94Anslag60 548 000 1994/95Förslag59 900 000 Konkurrensverket är en central förvaltningsmyndighet för konkurrens-frågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för kon-sumenterna. Konkurrensverket Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultat-redovisningen redovisat verksamheten inom respektive verksamhetsgren; att tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar, effektivisera den of-fentliga sektorn, sprida kunskap om konkurrenslagen samt stimulera forskningen på konkurrensområdet. I årsredovisningen finns en överskådlig redovisning av varje verksam-hetsgren och principiellt viktigare ärenden som avgjorts eller behandlats under året utifrån de mål som satts upp. Slutprestationerna har redovi-sats i såväl kvantitativa som kvalitativa termer och den utnyttjade tiden och den nedlagda kostnaden har angetts för varje verksamhetsgren liksom för utbildning/utveckling och administration. Produktivitetsmåttet som an-vänds visar att den genomsnittliga handläggningstiden av ett ärende enligt gamla konkurrenslagen var 137 dagar och kostnaden för slutprestationen var 37 000 kr. Genomsnittskostnaden för ett remissvar har beräknats till 14 000 kr. Vidare har Konkurrensverket under det gångna verksamhetsåret slut-fört alla ärenden från Näringsfrihetsombudsmannen (NO) och Statens pris- och konkurrensverk (SPK). En viktig del av arbetet har vidare varit att bygga upp en intern kompetens för att säkerställa en rättsäker, likformig och snabb behandling av ärenden enligt nya konkurrenslagen samt informera olika målgrupper om lagen, dess innehåll och konse-kvenser i god tid innan den trädde i kraft. Konkurrensverket har även lämnat förslag till avreglering till regeringen samt föreslagit konkurrens-lösningar på det kommunala området. Verksamhetsresultatet har inte kunnat relateras bakåt i tiden då det är myndighetens första verksamhetsår som redovisas. I arbetet med att be-döma effekt och kvalitet har Konkurrensverket tillsammans med SIFO utvecklat en metod för att mäta kunskaper och attityder bland de viktigare intressentgrupperna som berörs av den nya konkurrenslagen. Undersökningen visade på en allmän positiv inställning till lagen även om det fanns brister när det gällde kännedom och kunskap om lagen. Särskilt gruppen företag med mindre än 200 anställda hade dålig kännedom om den nya lagstiftningen vilket har medfört riktade informationsinsatser från Konkurrensverket. Avsikten är att utvärderingar skall göras regelbun-det. Även de interna attityderna har utvärderats. RRV anser i sin kommentar till årsredovisningen att den är ett överskådligt beslutsunderlag som i huvudsak är kortfattat och kon-centrerat och RRV ser positivt på den centrala roll som framtagandet av årsredovisning har fått. I sin enkla anslagsframställning konstaterar Konkurrensverket att verksamheten inriktats, dimensionerats och organiserats för att i första hand kunna tillämpa den nya svenska konkurrenslagen som trädde i kraft den 1 juli 1993. Konkurrensverket är också den behöriga svenska myndigheten på konkurrensområdet när EES-avtalet träder i kraft. Riksdagen har under våren 1993 även beslutat om en treårsram för främjande av forskning på konkurrensområdet samt tillsatt ett råd för konkurrensfrågor. Då några erfarenheter från ovannämnda områden ännu inte har vunnits anser Konkurrensverket att det inte finns någon anled-ning att föreslå någon ändring av verksamhetsinriktning och planerings-ram för myndigheten för budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 59 900 000 kr Resultatbedömning Konkurrensverket har i sin årsredovisning på ett överskådligt sätt beskri-vit resultatet av verksamhetens olika delar och har försökt att skapa ett system för att mäta och följa upp resursinsatser på olika områden. Konkurrensverket har vidare utvecklat en metod att genom åter-kommande utvärderingar försöka värdera hur de viktigaste intressenterna uppfattar verksamheten. Regeringen anser liksom RRV att Kon-kurrensverkets årsredovisning ger en god bild av verksamheten och delar Konkurrensverkets bedömning att det är viktigt att fortsätta att vida- reutveckla metoderna för mål- och kvalitetsuppföljning. RRV har även lämnat vissa förslag på utvecklingsmöjligheter av årsredovisningen. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Verksamheten är inriktad och dimensionerad för att i första hand kunna tillämpa den nya svenska konkurrenslagen och det som ankommer på Konkurrens-verket som behörig svensk myndighet på konkurrensområdet när EES-avtalet träder i kraft. Då det ännu inte finns några erfarenheter från ovannämnda områden anser regeringen i likhet med Konkurrensverket att det inte finns någon anledning att föreslå någon ändring av verksam-hetsinriktning och planeringsram för myndigheten för budgetåret 1994/ 95. Den nya konkurrenslagen kan medföra en viss initial ärende-anhopning. Det kan i det uppkomna läget bli nödvändigt för Kon-kurrensverket att använda en betydande del av sina resurser för tillämpningen av konkurrenslagen. Förutom de resurser som krävs för en snabb ärendehandläggning är informationen och dialogen med företag, branschföreningar och media av stor vikt för att klargöra lagens effekter för företagen. Som framhölls redan i föregående års budgetproposition är det angeläget att det under planeringsperioden råder balans mellan verkets olika huvudarbetsuppgifter. Regeringen bedömer att Konkurrens-verkets nuvarande dimensionering är tillräcklig. Utöver pris- och löneom-räkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3% beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpats generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på59 900 000 kr. D 3. Konkurrensforskning 1993/94Anslag 6 000 000 1994/95Förslag5 850 000 Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja forskningen inom konkurrensområdet. Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel. Den offentliga sektorns problem bör särskilt uppmärksammas. Medlen får i övrigt användas av Konkurrensverket för anordnande av seminarier och för informationsinsatser på konkurrensområdet. I sin enkla anslagsframställning konstaterar Konkurrensverket att några erfarenheter ännu inte vunnits när det gäller att främja forskningen på konkurrensområdet. Några väsentligt ändrade förhållanden som påverkar inriktningen av verksamheten eller prövningen av det ramanslag som anvisats föreligger inte. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl till att förändra de mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Reservationsanslag 1994/955 850 000 kr Resultatbedömning Konkurrensverket skall senast den 15 april 1994 till regeringen lämna en redovisning av verkets stöd till och främjandet av konkurrensforskningen under planeringsperioden samt ange hur en uppföljning av denna verk-samhet bör kunna ske. Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivi-tetskrav om ca 3% beräknats på anslaget i enlighet med den princip som tillämpats generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Konkurrensforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva- tionsanslag på 5 850 000 kr. E. Energi 1 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. 1.1 Bakgrund Riksdagen beslutade år 1991 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Enligt riktlinjerna måste omställningen av energisystemet, vid sidan om säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske, avgörs av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Riksdagens beslut innefattade bl.a. särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet. Från den 1 juli 1991 kan stöd enligt förordningen (1991:1099) om vissa investeringar inom energiområdet lämnas för investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen i befintliga kraftvärmeverk. Vidare kan stöd lämnas för investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. För stödsystemet anvisades totalt 1 300 miljoner kronor att fördelas över en femårsperiod. Stödsystemet handhas i huvudsak av NUTEK. Boverket ansvarar för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder. Riksdagen har sedan år 1991 beslutat om vissa mindre förändringar i programmen. Förändringarna redovisas i avsnitt 1.3. Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattar även ett program för effektivare användning av energi. Programmet innehåller bl.a. stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, upphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stödsystemet trädde i kraft den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år t.o.m. budgetåret 1997/98 inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Vidare disponerar NUTEK totalt 200 miljoner kronor under en femårsperiod för stöd till energieffektiva pilot- och demonstrationsanläggningar inom industrin samt i lokaler och bostäder enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. NUTEK disponerar därutöver 10 miljoner kronor för samordning och utveckling av information rörande effektiv energianvändning till mindre och medelstor industri. Konsumentverket disponerar 5 miljoner kronor för arbetet med energideklarationer m.m. Enligt beslut av regeringen inrättades ett energianvändningsråd den 1 juli 1991. Rådets uppgift är att svara för samordningen av sektormyndigheternas verksamhet för energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår företrädare för NUTEK, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Boverket, Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Programmen för omställning och utveckling av energisystemet innefattar också ett medelstillskott till Energiteknikfonden genom anslag på 110 miljoner kronor per år under fem år. Därutöver tillförs fonden, liksom tidigare, medel som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av skatten på olja. Dessa medel beräknades t.o.m. budgetåret 1992/93 utifrån den allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillförs fonden i stället ett belopp som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Ett viktigt inslag i 1991 års energipolitiska beslut är att riksdagen och regeringen skall ha möjlighet att bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och för ny kraft- och värmeproduktion. Det förutsätts att de resultat som uppnås genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall samtidigt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Det är därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska programmen fortlöpande följs upp och utvärderas. NUTEK har regeringens uppdrag att utvärdera programmen för omställning och utveckling av energisystemet m.m. samt att årligen redovisa resultatet av utvärderingen till regeringen. NUTEK:s redovisning Energirapport 1993 (NUTEK B 1993:6) överlämnades den 1 september 1993. Rapporten har remissbehandlats. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1570/93, 1672/93 samt 1718/93). Energianvändningsrådet har inkommit med rapporten Utvärdering av programmet för effektivare energianvändning. Vidare har rådet inkommit med rapporten Redovisning av sektormyndigheternas verksamhet inom energihushållningsprogrammet och rapporten Rapportering av överläggningar med större lokalförvaltare. Även dessa rapporter har remissbehandlats. En remissammanställningar finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr 1570/93, 1672/93 samt 1718/93). Regeringen uppdrog den 26 november 1992 åt NUTEK att sammanställa och redovisa resultaten av de utvärderingar som har gjorts av de statliga energipolitiska insatserna samt att utifrån de gjorda utvärderingarna ge en samlad bedömning av insatserna. NUTEK inkom i april 1993 med rapporten Utvärderingar av svensk energipolitik 1975 - 1993. Riksdagen beslutade våren 1993 om åtgärder mot klimatpåverkan, innefattande bl.a. vissa klimatpolitiska insatser inom energiområdet (prop. 1992/93:179 bil. 4, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Enligt beslutet skall de svenska insatserna koncentreras till två områden: forskning, utveckling och demonstration av energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja förnybara energikällor i Sverige samt energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor i Baltikum, Polen och övriga Östeuropa. Det klimatpolitiska beslutet innefattade inom Näringsdepartementets verksamhetsområde bl.a. ett program för energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Insatserna skall enligt beslutet pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 anvisades 95 miljoner kronor. Vidare innefattade det klimatpolitiska beslutet ett tidsbegränsat investeringsstöd för anslutning av mindre block- och gruppcentraler samt småhus till befintliga fjärrvärmenät. För stödsystemet, som enligt beslutet skall vara i kraft under budgetåret 1993/94, anvisades 50 miljoner kronor. För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel anvisades 15 miljoner kronor. Medlen tillfördes Energiteknikfonden. 1.2 NUTEK:s redovisning Energirapport 1993 1.2.1Inledning I Energirapport 1993 redovisar NUTEK den aktuella energisituationen i Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. Vidare redovisas det aktuella läget på elmarknaden i Sverige och bedömningar av bl.a. elanvändningens, elproduktionens och elkostnadernas utveckling. Därtill redovisas resultatet av insatserna inom de energipolitiska programmen samt förslag till förändringar av dessa program. 1.2.2Den svenska energiförsörjningen Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karakteriserats av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för uppvärmning av bostäder och industriella behov. Inom transportsektorn har dock oljeanvändningen ökat. Transportsektorns andel av landets oljeanvändning uppgår för närvarande till ca 50%. I början av 1980-talet var motsvarande andel endast ca 25%. Denna ökning beror dels på transportsektorns expansion, dels på att oljeanvändningen avsevärt minskat i övriga sektorer. Prognosförutsättningar NUTEK har i Energirapport 1993 valt att arbeta med ett hög- och ett lågalternativ för att markera den osäkerhet som alltid finns i samband med framtidsbedömningar. NUTEK:s högalternativ innebär att BNP-tillväxten uppgår till 2,7% per år och tillväxttakten i industriproduktionen till 3,0% per år för perioden 1993 till år 2005. Lågalternativet innebär en tillväxt av 0,7% respektive 1,1% per år. NUTEK räknar vidare med att den privata konsumtionen ökar med 3,0% per år i det höga alternativet och 1,7% i det låga alternativet. Här kan nämnas som jämförelse att den faktiska tillväxten under 1980-talet var för BNP 1,8% per år och för industriproduktionen 1,9% per år. Enligt NUTEK:s bedömning blir utvecklingen på olje- och kolmarknaden relativt lugn på längre sikt. För den totala energianvändningen inom industrin antas att det är främst industriproduktionens volymmässiga utveckling som är avgörande. Också den tekniska utvecklingen påverkar industrins energianvändning. Ny och mer energisnål teknik kommer in via ny- och reinvesteringar. NUTEK bedömer att den totala energianvändningen för inrikestransporter ökar långsammare än den antagna BNP-utvecklingen. En spontan övergång från dagens bensin och diesel till alternativa drivmedel, inom den prognosticerade fram- tiden, är enligt NUTEK ytterst osannolik. För sektorn bostäder, service m.m. antas energiförbrukningen sjunka med 0,3 till 0,4% per år. En konvertering från bränslepanna till elkombipanna leder till ökad användning av elvärme. Flera remissinstanser lämnar synpunkter på NUTEK:s prognosmetodik. Kon- junkturinstitutet framhåller att ett lägre högalternativ skulle ha varit mer relevant mot bakgrund av den hittills mycket svaga utvecklingen i svensk ekonomi under 1990-talet samt prognoserna om måttlig tillväxt de allra närmaste åren. Vidare borde känslighetsanalyser för prognosen med avseende på olika relativa priser för energislagen ha gjorts. Även Elverksföreningen efterlyser känslighetsanalyser eftersom en betydande del av marknaden kan växla mellan olika energislag. BFR ifrågasätter om elanvändningen kommer att öka i den omfattning som NUTEK prognosticerat. Affärsverket svenska kraftnät anser bl.a. att effektbalansen bör analyseras mer ingående mot bakgrund av erfarenheten av köldperioden 1986/87 i kombination med tillfälligt avställda kärnkraftverk. Störningar i kärnkraftsproduktionen på kontinenten kan skapa problem för elförsörjningen i hela Europa. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) menar däremot att det bör finnas en beredskap för att den verkliga energianvändningen år 2005 överstiger NUTEK:s prognos. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Svenska Bioenergiföreningen ifrågasätter fossilbränsleanvändningen inom elsektorn och rekommenderar förändringar av energiskattesystemet. Tillförsel Utvecklingen av energitillförseln framgår av följande tabell. I tabellen redovisas även NUTEK:s prognos för år 2005. I fallet med hög ekonomisk tillväxt väntas bränslenas andel av den totala tillförseln öka från 67 till 69%. Det är främst tillförseln av oljor samt biobränslen och torv som bedöms öka. Även i alternativet med låg ekonomisk tillväxt väntas bränslenas andel öka, men i en något långsammare takt. Energitillförsel år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år 2005 (TWh) Energislag 1970 1980 1991 19922005 2005 låg hög Olja 350 285 188 186 193 211 Naturgas 0 0 7 8 12 13 Kol/Koks 18 19 28 27 30 33 Biobränslen 1 43 48 71 71 85 94 Vattenkraft 41 59 64 75 Kärnkraft 0 26 77 63 Spillvärme och 1532 1592 värmepumpar - 1 8 8 Nettoimport av el 4 1 -1 -2 Summa tillförsel 457 439 442 436 473 511 1 Inkl. torv och avfall 2 Elproduktion och elanvändning redovisas nedan Källa: NUTEK och Värmeverksföreningen Energianvändning NUTEK:s bedömning av energianvändningens utveckling framgår av följande tabell. Energianvändning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år 2005 (TWh) Användarkategori1970 1980 1991 1992 2005 2005 låg hög Industri 154 148 135 132149 169 Transporter 56 68 83 85 91 101 Bostäder, service m.m.165165152 151154 159 Total slutlig inhemsk energianvändning375 380 370 368394 429 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål 33 25 31 29 79 1 83 1 Förluster 49 34 41 39 Summa 457 439 442 436473 511 1 inkl. förluster Källa: NUTEK Industrins energianvändning är knuten till den ekonomiska aktiviteten. Mellan åren 1991 till 1992 minskade industrins användning med ca 2,5%. Användningen av koks ökade, vilket enligt NUTEK kan hänföras till den ökade aktiviteten inom järn- och stålverken. Användningen av kol minskade med ca 10% till följd av den minskade produktionen inom jord- och stenindustrin. Användningen av olja har fortsatt att minska under år 1992. Transportsektorns användning sjönk under år 1991 men ökade med 4,7% under år 1992. Den kraftiga ökningen under år 1992 har NUTEK analyserat och funnit till stora delar skenbar. De aviserade skattehöjningarna på bensin och dieselolja under sommaren och hösten medförde en omfattande lageruppbyggnad. Med hänsyn till denna anser NUTEK att den faktiska ökningen uppgår till ca 2%. Sektorn bostäder, service m.m. minskade sin energianvändning något mellan åren 1991 och 1992. NUTEK påpekar dock att det inom denna sektor finns stora statistiska osäkerheter. Det föreligger stora skillnader mellan leverans- och användarstatistik. I alternativet med hög ekonomisk tillväxt bedömer NUTEK att energianvändningen kommer att öka med 61 TWh fram till år 2005. I fallet med låg ekonomisk tillväxt bedöms användningen öka med 26 TWh. Elproduktion och elanvändning Elproduktion och elanvändning under perioden samt prognos för år 2005 redovisas i följande tabeller. Elproduktion exkl. egenförbrukning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år 2005 (TWh) 1970 1980 1991 1992 2005 2005 låg hög Vattenkraft 41 58 62 73 64 64 Kärnkraft - 25 74 61 72 72 Konventionell värmekraft Ind.mottryck - - 3 3 4 4 Kraftvärme 5 1 10 1 3 4 8 10 Kondenskraft 13 2 1 2 02 12 22 32 Gasturbin/Dieselkraft-- 0 0 0 0 Netto elproduktion59 94 142 141 151 154 Nettoimport av el4 1 -1 -2 3 9 1 Inkl. ind. mottryck 2 Inkl. gasturbin/dieselkraft Källa: NUTEK, Kraftsam och Värmeverksföreningen Elanvändning år 1970, 1980, 1991 och 1992 samt prognos för år 2005 (TWh) Användarkategori19701980 1991 1992 2005 2005 låg hög Industri 33 40 51 49 55 60 Transporter 2 2 2 2 3 3 Bostäder, service m.m.2243 68 68 80 83 Fjärrvärme, m.m. 1 1 11 10 5 6 Distributionsförluster68 9 10 11 11 Total användning63 95 141 138 154 163 varav avkoppl.bara elpannor - - 8 8 1 1 Källa: NUTEK, Kraftsam Elförsörjningen Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft, kärnkraft och biobränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft. Vattenkraften och kärnkraften svarar normalt för över 90% av elproduktionen. Handeln med elenergi har under år 1992 varit större än år 1991. Elutbytet med grannländerna uppgick till ca 20 TWh, en ökning med ca 6 TWh. Större delen av importen utgjordes av norsk vattenkraft. Nettoutbyte för Sverige blev en export på drygt 2 TWh. Hittills har handeln med el inom Norden präglats av tillfälliga kraftutbyten mellan kraftföretagen inom ramen för samarbetsorganisationen Nordel och av avtal mellan kraftföretag om leveranser av fast kraft. Den pågående omstruktureringen av elmarknaderna väntas leda till att också andra aktörer deltar i utbytet. Elproduktionen i Sverige uppgick år 1992 till ca 141 TWh varav vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 61 TWh. Vattenkraften svarade således för över 50% av produktionen detta år. År 1992 blev ett utpräglat våtår med större tillrinning än normalt. Elproduktionen från kraftvärme och mottryck- skraft ökade med 10% under året till ca 6,8 TWh. Även om andelen vindkraft i elproduktionssystemet fördubblades mellan åren 1991 och 1992 till 0,03 TWh utgör den endast ca 0,2 promille av Sveriges elproduktion. Elproduktionssystemets utveckling Den följande redovisningen bygger på NUTEK:s Energirapport 1993.Vattenkraftens totala installerade effekt uppgick vid årsskiftet 1992/93 till ca 16 400 MW. Vattenkraftsproduktionen för år 1992 uppgick till 72,7 TWh. Under ett normalt år produceras ca 63,5 TWh. Under torrår eller våtår kan produktionen minska respektive öka med ca 10 TWh. Under extrema fall kan variationen vara större. Beräkning av normalårsproduktion baseras på ett medelvärde av den åriliga vattentillrinningen under perioden 1950 - 1990. Det finns enligt NUTEK:s bedömning en ekonomisk utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Därtill kommer små vattenkraftverk vars tekniskt ekonomiska potential beräknas uppgå till ca 3 - 4 TWh. Emellertid finns större delen av potentialen inom områden som är skyddade från vattekraftsutbyggnad. Av den återstående potentialen för stora kraftverk, ca 6 TWh, är hälften upptagen i den s.k. vattenkraftsplanen. Av planens projekt har ca 1 TWh inte kunnat genomföras av miljöskäl. Riksdagen har vidare beslutat att undanta ytterligare älvar och älvsträckor från utbyggnad med en potential om ca 1 TWh (prop. 1992/93:80, bet. 1992/93:BoU7, rskr. 1992/93:214). Regeringen har även beslutat att tillsätta en utredning för att pröva om även andra älvar och älvsträckor bör undantas enligt naturresurslagen. Den totala vattenkraftsproduktionen förutses öka endast marginellt, eftersom samtidigt befintliga vattenkraftverk omprövas enligt vattenlagen. NUTEK bedömer därför att den totala vattenkraftsproduktionen under ett normalår uppgår till ca 64 TWh år 2005. För kärnkraftsproduktionen bedömer NUTEK att något kärnkraftsaggregat eventuellt kan ha kortare teknisk-ekonomisk livslängd än till år 2005. Å andra sidan kan energiuttaget från de återstående aggregaten ökas genom olika åtgärder. Energibortfallet kommer även att minska om kraftslag med högre rörlig kostnad introduceras i kraftsystemet. Ringhals ånggeneratorbyte ger vidare ett energitillskott. Sammantaget gör NUTEK bedömningen att produktionsförmågan i kärnkraftverken kommer att ligga på nivån 72 TWh år 2005. Den befintliga kapaciteten i de kommunala kraftvärmeverken uppgår till ca 1 700 MW varav ca hälften baseras på fasta bränslen. Den tekniska energiproduktionspotentialen uppgår till 7 - 8 TWh och den ekonomiska till ca 6 TWh. Tidpunkten vid vilken ny kraftvärme kommer in i elproduktionssystemet beror på flera faktorer, däribland värmeunderlaget, elpriset och elanvändningens nivå. Likaså har beskattningen av kraftvärmen stor betydelse. NUTEK bedömer att utbyggnaden av kraftvärme fram till år 2005 skulle kunna öka med 8 - 11 TWh beroende på prognosalternativ. Även i NUTEK:s lågalternativ beräknas alltså kraftvärmen ge ett väsentligt bidrag i kraftsystemet. I NUTEK:s bedömningar av energisystemets utveckling förutsätts att energibeskattningen inte förändras under perioden. Regeringen tillsatte i mars 1993 en interdepartemental arbetsgrupp för att se över kraftvärmebeskattningen. En delrapport överlämnades till regeringen i oktober och arbetsgruppens slutrapport överlämnas inom kort till regeringen. Riksdagen beslutade i december 1993 (bet. 1993/94: SkU18, rskr. 1993/94:52) att första steget i återinförandet av den allmänna energiskatten i kraftvärmeproduk- tion skall skjutas upp till den 1 juli 1994 i avvaktan på arbetsgruppens förslag i slutrapporten. Den befintliga industriella mottryckskraften har en potential på 6,5 à 7 TWh, varav hälften utnyttjades under 1992. Tekniska och ekonomiska skäl begränsar elproduktionen. Enligt NUTEK väntas en liten utbyggnad fram till år 2005. I energibalansen för år 2005 uppskattas det industriella mottrycket till 4,4 TWh vilket är en ökning med ca 1 TWh jämfört med dagens produktionsnivå. Andelen vindkraft beräknas nästan tiofaldigas fram till år 2005. Trots detta kommer vindenergin i elproduktionssystemet att få en endast marginell betydelse. Dess andel beräknas uppgå till mindre än 2 promille. Totalt finns ca 3 200 MW installerad effekt i oljekondenskraft främst i Karlshamn och Stenungsund. Den årliga produktionskapaciteten uppgår för närvarande till ca 22 TWh. Anläggningarna utnyttjas huvudsakligen som reservkapacitet i elproduktionssystemet. Fram till år 2005 bedömer NUTEK att vissa kondensanläggningar kan falla bort på grund av ålder. Någon ny utbyggnad räknar inte NUTEK med före 2005. I prognoserna för år 2005 utgör kondenskraftproduktionen 2,2 - 2,6 TWh. NUTEK:s program för den totala elproduktionen och elanvändningen år 2005 inne- bär att produktionen inte täcker efterfrågan. Differensen uppgår till mellan 3 TWh i alternativet med låg ekonomisk tillväxt och 9 TWh i alternativet med hög ekonomisk tillväxt. Enligt NUTEK är det omöjligt att ge ett klart svar på hur den ökade efterfrågan skall tillgodoses. Elmarknadens organisation förändras både i Sverige och i grannländerna. Kraftbehovet kan tillgodoses både med import och med ytterligare utbyggnad inom landet. Klimatpolitiken och elproduktionssystemet Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar var koldioxidutsläppen från elproduktionen år 1990 1,5 miljoner ton vilket motsvarar ca 5% av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt NUTEK:s beräkningar har utsläppen av koldioxid från elproduktionen ökat med ca 0,8 miljoner ton mellan åren 1990 och 1992. Enligt NUTEK kommer koldioxidutsläppen år 2005 att öka i lågalternativet med ca 3,2 miljoner ton och i högalternativet med ca 3,6 miljoner ton jämfört med år 1990. Ökningen förklaras av en ökad användning av fossila bränslen. I dessa beräkningar har inte tagits hänsyn till det ytterligare kraftbehov som krävs för att täcka det prognosticerade underskottet i elbalansen. 1.2.3De energipolitiska programmen Inledning De energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet infördes den 1 juli 1991. NUTEK har i Energirapport 1993 analyserat stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen samt stöden till vindkraft och solvärme. Dessutom har programmet för effektivare energianvändning utvärderats. Totalt förfogar dessa program över knappt 2,3 miljarder kronor under programperioden. Energiteknikfonden har inte utvärderats i årets rapport. NUTEK har aviserat en utvärdering av fonden i nästa års Energirapport. Programmet för effektivare energianvändning Medelsramen under programperioden för programmet för effektivare energianvändning är 965 miljoner kronor. NUTEK har inom ramen för programmet per den 30 juni 1993 beviljat 360 miljoner kronor i stöd till 894 projekt. Verksamheten inom programmet syftar till att föra ut energieffektiv teknik på marknaden vilket huvudsakligen sker genom konkurrensneutral teknikupphandling och demonstration av produkter och processer. Programmet skall bidra till att marknadsintroduktionen av energieffektiva produkter tidigareläggs. NUTEK:s uppfattning är att staten genom programmet lyckats främja och påskynda utvecklingen och spridningen av energieffektiv teknik, åtminstone på de områden där förutsättningar och drivkrafter i övrigt verkar åt samma håll. På tre av de sex delområden som NUTEK har studerat bedöms denna positiva effekt helt klar. Det gäller högfrekvensdon i lysrör, självsläckande monitorer samt ventilation i flerbostadshus och lokaler. Remissinstanserna är överlag positiva. Naturvårdsverket anser att programmet bör fortsätta med nuvarande inriktning och att programmet är ett utomordentligt viktigt led i ansträngningarna att begränsa koldioxidutsläppen. Landstingsförbundet konstaterar att ramöverenskommelser träffats med ett flertal landsting vilket förbundet anser har lett till positiva effekter. Från förbundet vill man påpeka risken att utformningen av avtalen leder till en mer avancerad teknik i stället för att fokusera på drift och underhåll vilket ger större effekter på energianvändningen. Svenska Bioenergiföreningen påpekar att det är viktigt att intresset inte enbart fokuseras på eleffektivisering av apparater utan även på uppvärmningssystem. Konkurrensverket framhåller att det är väsentligt att vidtagna åtgärder utformas konkurrensneutralt när myndigheter ingriper i marknadens funktion t.ex. genom teknikupphandling. Verket finner det positivt att sådana aspekter betonas i rapporten. IVA anför en avvikande åsikt om värdet av programmet. IVA rekommenderar att stödet avskaffas och resurserna överförs till mer grundläggande forskning och utveckling. Kraftvärmeproduktion med biobränslen Medelsramen för programperioden är 1 000 miljoner kronor. Intresset för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen har varit stort. Vid tidpunkten för NUTEK:s rapportering hade beslut fattats om stöd med omkring 530 miljoner kronor. Därutöver fanns inneliggande ansökningar om drygt 870 miljoner kronor. T.o.m. den 2 december 1993 har beslut om stöd fattats med 695 miljoner kronor. Dessutom är ett antal ärenden bordlagda, vilka tillsammans ger ett anspråk som överstiger den tillgängliga ramen med 120 miljoner kronor. NUTEK uppger i Energirapport 1993 att stödet har gett upphov till en ökad biobränsleanvändning på omkring 1 TWh per år. Sammanfattningsvis anser NUTEK att investeringsstödet har haft begränsade effekter på bl.a. den tekniska utvecklingen och kommersialiseringen av biobränsleeldad kraftvärme. Enligt NUTEK talar detta, liksom den för närvarande goda kraftbalansen, för att stödet bör avslutas i förtid eller att stödreglerna i vart fall bör ändras. NUTEK påpekar dock att möjligheterna är begränsade att avveckla stödet eller vidta större förändringar, eftersom medlen inom kort kommer att ha förbrukats. NUTEK föreslår att en mindre del av investeringsmedlen förs över till energiforskningsanslaget för insatser inom kraftvärmeområdet. Vidare bör, enligt NUTEK, medel föras över till Energiteknikfonden om det skulle visa sig möjligt att begränsa investeringsstödet i mer betydande utsträckning. Flertalet remissinstanser instämmer i NUTEK:s förslag att medel bör föras över från investeringsprogrammet till forskning och utveckling. Konkurrensverket påpekar t.ex. att stöd till tidigare led medför mindre risker för negativa effekter på konkurrensen. LRF, Svenska Trädbränsleföreningen och Folkkampanjen mot kärnkraft - kärnvapen anser dock att stödet skall behållas. Statens naturvårdsverk pekar på att investeringsstödet faktiskt har ökat användningen av biobränslen och bedömer, liksom Värmeverksföreningen, att stödet ändå snart kan ha intecknats. Svenska Bioenergiföreningen anser att en överföring av medel från investeringsstödet till teknikutveckling måste förenas med en koldioxidbeskattning inom elsektorn. Stöd till investeringar i vindkraftverk Efterfrågan på stödet till investeringar i vindkraftverk har varit för- hållandevis liten. Vid redovisningstillfället hade ansökningar motsvarande hälften av det anslagna beloppet kommit in. Drygt 70 vindkraftverk har erhållit stöd. Den installerade effekten uppgår till cirka 14 MW med en elproduktion på omkring 0,035 TWh per år. NUTEK bedömer att investeringsstödet har lett till investeringar i vindkraftverk som annars inte hade blivit av. Detta har ökat erfarenheterna av vindkraft hos myndigheter och allmänhet. Enligt NUTEK är orsaken till den låga efterfrågan på stödet att den i dag etablerade tekniken är för dyr för svenska förhållanden. Den starka kraftbalansen i Sverige gör att ersättningen för kraft i nya anläggningar är relativt låg. NUTEK drar slutsatsen att marginalnyttan är liten av att bygga fler små och medelstora vindkraftverk. För att vindkraften på sikt skall bli intressant från elförsörjningssynpunkt måste en storskalig introduktion ske, vilket förutsätter billigare och mer arealeffektiva verk. Det nuvarande investeringsstödet främjar enligt verket inte en sådan utveckling. NUTEK föreslår därför bl.a. att stödet förändras i syfte att underlätta en storskalig introduktion av vindkraft genom att 50 till 100 miljoner kronor förs över till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser som syftar till att få fram billigare och mer arealeffektiva aggregat. Vidare anser NUTEK att 5 miljoner kronor årligen skall överföras till energiforskningsanslaget och utnyttjas för vindkraftteknisk forskning. NUTEK föreslår även att verket skall få disponera medel från investeringsstödet för tekniska utvärderingar av anläggningar som har erhållit stöd. Flertalet remissinstanser, såsom Statskontoret, Konkurrensverket, IVA, Svenska Gasföreningen, Kraftverksföreningen och Nordic Windpower AB, delar NUTEK:s bedömning att medel bör föras över från investeringsprogrammet till teknikutveckling och forskning. Som skäl anges främst att detta skulle innebära en effektivare användning av statens resurser och att stöd i tidigare led inte snedvrider konkurrensen. LRF anser dock att den satsning som görs i dag, inte minst på små- och mellanskalig vindkraft, är tillfredsställande. Stöd till investeringar i solvärmeanläggningar Solvärmestödet har bidragit till att omkring 11 000 kvadratmeter solfångare har installerats. Det motsvarar en årlig värmeproduktion på omkring 0,004 TWh. Intresset för stödet till solvärme i bostäder har varit stort. Vid redovisningstillfället hade bidrag på totalt 17 miljoner kronor beviljats. Däremot har intresset för stöd till stora solvärmeanläggningar varit ringa. Endast 160 000 kr hade betalats ut vid redovisningstillfället. NUTEK bedömer att solvärmetekniken har relativt långt kvar till lönsamhet. Endast solfångare för självbygge och för mer udda uppvärmningsändamål, såsom simbassänger, kan enligt verket förväntas nå lönsamhet utan större utvecklingsinsatser. De företag som tillverkar solfångare är förhållandevis små och utan egna utvecklingsresurser. Enligt NUTEK bidrar stödet därför inte till att föra utvecklingen framåt. Stödet har däremot stor betydelse för att vissa av de nuvarande tillverkarna skall överleva på marknaden. NUTEK anser att omkring 5 miljoner kronor per år under minst en femårsperiod bör avsättas för stöd till teknikutveckling avseende solvärme. Verket rekommenderar även att stödnivån för solvärme i bostäder skall sänkas från högst 35% till högst 25% av investeringskostnaden. Många remissinstanser, såsom Konkurrensverket, IVA, Svenska Elverksföreningen och Svenska Gasföreningen instämmer i stort i NUTEK:s rekommendationer. Boverket anser att NUTEK:s bedömning av solvärmens framtida möjligheter är väl pessimistisk. Boverket menar att NUTEK inte har redovisat några övertygande skäl för att sänka stödnivån till 25%. Även Statens naturvårdsverk och Svenska Solenergiföreningen anser att det är olämpligt att sänka stödnivån. BFR anser att det behövs ytterligare medel för utvecklingsinsatser inom solvärmeområdet. 1.3 Regeringens överväganden 1.3.1Utvecklingen inom elförsörjningsområdet Regeringens bedömning: Kraftbalansen under de kommande åren är stark. Under de två senaste åren har tillgängligheten i de svenska kärnkraftverken minskat. Huruvida detta är ett trendbrott eller ett tillfälligt fenomen är för tidigt att svara på. Elförsörjningen kommer framöver att tryggas inte enbart med nationella produktionsanläggningar. En ökad internationell handel med el kan väntas och bör uppmuntras. Elanvändningen ökade kraftigt under första hälften av 1980-talet till följd av en ökande användning av el för uppvärmning av bostäder och industriella behov. Ökningen orsakades av bl.a. höjda priser på oljeprodukter och en aktiv oljeersättningspolitik. Under de senaste åren har ökningstakten avtagit och snarast stagnerat. Industrins elanvändning minskade år 1992 för tredje året i rad vilket sammanhänger med den låga ekonomiska aktiviteten i många branscher. Sannolikt minskade eller stagnerade även den temperaturkorrigerade elanvänd- ningen inom bostäder, service och samfärdsel under år 1992. Kraftbalansen är för närvarande stark vilket medför små incitament för kapacitetsutbyggnader. Detta läge väntas bestå under de närmaste åren. Sedan år 1990 har alltså läget inom elförsörjningen präglats av den internationella lågkonjunkturen och den mycket svåra ekonomiska situationen i Sverige. En viss återhämtning kan dock nu ses inom vissa branscher i industrin. NUTEK:s framtidsbedömningar baseras på två scenarier, ett lågalternativ och ett högalternativ. Högalternativet står för en gynnsam ekonomisk tillväxt med förhållandevis höga bränslepriser, snabb BNP-tillväxt, större industriproduktion etc. I det låga alternativet är den ekonomiska tillväxten svag. Ett prognosintervall belyser inverkan av alternativa prisutvecklingar och ekonomisk tillväxt. NUTEK:s prognos innebär en ökning till år 2005 av den prima elanvändningen inom industrin med 1% per år i lågalternativet och med 2% per år i högalternativet. Inom bostads- och servicesektorn innebär prognosen en ökning med 1,1 respektive 1,4% i genomsnitt. För bedömningar av energi- och elanvändningen är de grundläggande antagandena om bl.a. den ekonomiska tillväxten och bränsleprisutvecklingen av avgörande betydelse för resultaten. Vi vill även understryka beroendeförhållandena mellan prognosens antaganden, metod och resultat. En sådan faktor som påverkar modellen är den svåra ekonomiska situationen som präglar Sverige för närvarande, vilken har medfört bl.a. sjunkande industriproduktion och negativ BNP-utveckling under de senaste åren. Dessa faktorer påverkar givetvis prognosen över framtida elanvändning. NUTEK:s prognos måste naturligtvis tolkas med hänsyn tagen till detta. Under hösten 1992 var fem kärnkraftsblock, Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, avställda på grund av brister i säkerhetssystemen. De fem reaktorerna svarar för ca 30 % av kärnkraftskapaciteten eller ca 10 % av landets totala elproduktionskapacitet. Tillfälliga ombyggnader genomfördes och samtliga block utom Oskarshamn 1 togs successivt i drift i början av år 1993. Under revisionen år 1993 har därefter permanenta ombyggnader genomförts. Oskarshamn 1, det minsta av kärnkraftsblocken, har dock ännu inte tagits i drift. Omfattande utredningar och prov pågår fortfarande och resultatet av dessa beräknas redovisas till sommaren 1994. Det är därefter kraftföretagets uppgift att ta ställning till om det är ekonomiskt rimligt att göra ytterligare investeringar i detta kärnkraftsblock eller om andra åtgärder bör vidtas. I mitten av oktober 1993 var sex av tolv kärnkraftsblock avställda och elförsörjningen försvårades tillfälligt i södra Sverige. Efter några veckor var samtliga reaktorer utom ett block i Barsebäck, Ringhals 2 samt det tidigare nämnda Oskarshamn 1 åter i drift. Det som inträffade visar att risken för störningar i elsystemet är relativt stor i landets södra del. Södra Sverige är beroende av överföring på stamnätet norrifrån, av förbindelserna med Danmark och av egna reservanläggningar. Överföringskapaciteten på stamnätet kommer att höjas genom byggandet av en ny ledning på västkusten. Vidare pågår en utbyggnad av en förbindelse mellan Skåne och Tyskland, Baltic Cable. De senaste två åren har alltså inneburit avbrott i utvecklingen mot en kontinuerligt förbättrad tillgänglighet i de svenska kärnkraftsverken. Det är för tidigt att ge ett definitivt svar på frågan om detta är ett trendbrott eller en tillfällighet. Det råder därför osäkerhet beträffande kärnkraftsproduktionens storlek under prognosperioden. Enligt NUTEK:s bedömning väntas utbyggnaden av kraftvärme öka med omkring 10 TWh fram till år 2005. Denna bedömning baseras på nuvarande energibeskattning. Arbetsgruppen om kraftvärmebeskattning avser att inom kort överlämna sin slutrapport till regeringen. I arbetsgruppens uppdrag ingår att lämna förslag till de förändringar som är nödvändiga för att undanröja hinder för en ekono- miskt försvarbar utbyggnad av kraftvärme och användning av biobränslen, vilket medverkar till en omställning av energisystemet. Den framtida elförsörjningen kommer att tryggas inte enbart med utbyggnad av nationella produktionsanläggningar. Den nordiska elproduktionen har en sammansättning som skapar goda förutsättningar för handel med el. Av 1992 års nordiska kraftproduktion var ungefär tre femtedelar vattenkraft och en femtedel kärnkraft. Den resterande delen var till större delen fossilbränslebaserad värmekraft. De rörliga produktionskostnaderna är i allmänhet lägst för vatten- kraften och kärnkraften. En elmarknad som möjliggör en omfattande internationell handel med elkraft leder till att de samlade produktionsresurserna kan utnyttjas bättre. Detta innebär bl.a. fördelar för miljön. I en internationalisering ligger också att beskattningen av elproduktionen i ett enskilt land inte kan utformas så att den väsentligt avviker från beskattningen i andra länder. En strävan bör därför vara att uppnå en internationell harmonisering av energibeskattningen. Vi ser stora fördelar med en utvidgad handel med el. Den pågående reformeringen av elmarknaden kommer att underlätta det internationella utbytet av elkraft. En fortsatt utbyggnad av utlandsförbindelserna och en integration av elsystemen i norra Europa kan förutses. Utlandsförbindelserna till kontinenten torde dock inte få någon större betydelse för den svenska kraftbalansen under detta decennium. 1.3.2De energipolitiska programmen Allmänna överväganden Regeringens bedömning: De energipolitiska programmen löper i stort sett som planerat och resultaten så här långt synes motsvara de mål som låg till grund för 1991 års energipolitiska beslut. De energipolitiska programmen har nu pågått under två och ett halvt år, dvs. hälften av den ursprungliga programperioden. När det gäller programmet för effektivare energianvändning, som har förlängts t.o.m. budgetåret 1997/98, återstår större delen av programperioden. Genomförda utredningar visar att programmen löper i stort sett som planerat och att resultaten så här långt synes motsvara de mål som låg till grund för 1991 års energipolitiska beslut. Programmen avser emellertid i många fall energiproduktionsanläggningar med långa byggtider. När det gäller programmet för effektivare energianvändning har NUTEK bedömt att det är för tidigt att uppskatta hur mycket energi som sparats till följd av programmet. Det är bl.a. av dessa skäl inte möjligt att dra några helt säkra slutsatser avseende programmens resultat. NUTEK:s Energirapport 1993 visar att intresset är mycket stort för såväl stödsystemen för främjande av utveckling och introduktion av ny energiteknik som stöd inom ramen för energieffektiviseringsprogrammet. Däremot visar genomförda utredningar att investeringsstödens effekter vad avser den tekniska utvecklingen är begränsade. Regeringen vill här erinra om att investeringsprogrammet infördes som ett styrmedel för att främja de förnybara energislagen och kraftvärmen i avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion. Syftet med investeringsstöden var således inte att åstadkomma en teknisk utveckling inom dessa områden. För detta ändamål finns andra styrmedel. Mer än hälften av de medel som anvisades av riksdagen i 1991 års energipolitiska beslut är avsedda för teknikutveckling inom energiområdet. Det gäller bl.a. Energiteknikfonden, programmet för effektivare användning av energi och programmet för främjande av biobränsleanvändningen. Regeringen kommer i det följande att föreslå vissa mindre förändringar i de energipolitiska programmen. Regeringens ställningstaganden avseende stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen redovisas i bilaga 10. Programmet för effektivare energianvändning Regeringens bedömning: Programmet för effektivare energianvändning bör fortsätta med nuvarande omfattning och inriktning. En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är förutsättningar för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna nås. 1991 års energipolitiska beslut om ett program för effektivare användning av energi innebär ökade insatser från statens sida i syfte att öka kunskapen om och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt motiverade energieffektiviseringsåtgärder. Programmet omfattar en total medelsram på 965 miljoner kronor. Teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer är det dominerande inslaget i programmet. Sammanlagt har 750 miljoner kronor avsatts för detta stöd under en sjuårsperiod. NUTEK har lämnat stöd till upphandlingar inom ett antal produktområden, t.ex. vitvaror, belysning, fönster och datorskärmar. Regeringen anser att programmet bör fortsätta med nuvarande omfattning. I Energianvändningsrådets rapport Utvärdering av programmet för effektivare energianvändning påpekas att programmet uppfyller sina mål och att stödet har visat att det finns former för marknadspåverkan som ger effekter även i fråga om produktutformning och fortlöpande aktörsbeteende. Rådet föreslår att programmet därför bör fortsätta enligt nuvarande inriktning och omfattning. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 6. Vissa åtgärder för effektivare an- vändning av energi. Berörda sektormyndigheter har ansvar för de statliga energieffektivise- ringsinsatserna inom sina områden. Härigenom kan åtgärder för att främja en god energihushållning integreras med andra åtgärder inom myndigheternas ansvarsområden. Samordningsansvaret för sektormyndigheternas verksamhet för energieffektivisering vilar på NUTEK. Stödet till investeringar i vindkraftverk Regeringens förslag: Medel förs över från investeringsprogrammet för vindkraft till teknikutveckling och forskning avseende vind- kraft. Teknikupphandling bör prövas inom ramen för investeringsbidraget. I de fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50% av investeringskostnaden. Medel från investeringspro- grammet får disponeras för tekniska utvärderingar av de anläggningar som har erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivningsverksamhet. För stödet till vindkraft avsattes i 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) 250 miljoner kronor. Medlen utbetalas från anslaget Insatser för ny energiteknik. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25% till högst 35% av investeringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). Enligt NUTEK krävs det utveckling av produktionsanläggningar med lägre såväl investerings- som driftkostnader, om vindkraften skall kunna få betydelse för omställningen av energisystemet. NUTEK och flertalet remissinstanser anser, bl.a. mot bakgrund av den låga efterfrågan på stödet, att medel bör föras över från investeringsprogrammet för vindkraft till teknikutveckling och forskning avseende vindkraft. Enligt regeringens mening bör 5 miljoner kronor årligen tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft. Ut- vecklingsinsatserna bör göras i nära samverkan med branschens aktörer. För stöd till investeringar i vindkraftverk bör 45 miljoner kronor anvisas. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Erfarenheterna vad gäller teknikupphandling inom programmet för effektivare energianvändning är goda. Energianvändningsrådet har i sin rapport Utvärdering av programmet för effektivare energianvändning föreslagit att teknikupphandling bör prövas på andra områden inom omställningsprogrammet. Regeringen anser att teknikupphandling bör prövas inom ramen för investeringsbidraget för vindkraft. I de fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50 % av investeringskostnaden. Det bör dock påpekas att det bara är i särskilda fall där så är lämpligt som den högre stödnivån ska tillämpas. Riksdagen har beslutat att medel från investeringsstödet får utnyttjas för rådgivningsverksamhet inom vindkraftsområdet (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Om en enskild sökande utnyttjar rådgivningen minskas investeringsbidraget med motsvarande summa. Regeringen anser att, i de fall rådgivningen leder fram till ett beslut att inte investera i ett vindkraftverk bör rådgivningen kunna finansieras direkt från de medel som avsatts för investeringsbidraget. Regeringen anser att det är väsentligt att det genomförs tekniska utvärderingar av de anläggningar som har erhållit stöd. Medel från investe- ringsprogrammet bör få disponeras för detta ändamål. De förändringar som regeringen nu har föreslagit innebär ändring av gällande riktlinjer för stödet. El från vindkraft med en installerad effekt mindre än 500 kW är undantagen från energibeskattning, under förutsättning att vindkraftproducenten inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. Vissa oklarheter råder beträffande tolkningen av lagen om allmän energiskatt för små vindkraftverk. Utredningen om en teknisk översyn av energibeskattningen (Fi 1992:80) arbetar bland annat med dessa frågor. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete under våren 1994. Stödet till investeringar i solvärmeanläggningar Regeringens förslag: Stödnivån för solvärmeanläggningar i bostäder sänks den 1 juli 1994 från 35% till 25% av investeringskostnaden. Anslagsnivån är dock oförändrad 12 miljoner kronor budgetåret 1994/95. För stödet till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljoner kronor i 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Medlen utbetalas från anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Riksdagen har beslutat att stödnivån för stöd till solvärmeanläggningar i bostäder skall höjas från 25% till 35% av investeringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). Detta bedömdes medföra en ökad belastning på anslaget med 7 miljoner kronor per år. Riksdagen har därför beslutat om ett tillskott på 3,5 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137) och 7 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden. Det finns ett stort intresse för stöd till solvärme i bostäder, sammanlagt 17 miljoner kronor har givits i stöd, varav drygt 12 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Däremot har intresset för stöd till storskalig solvärmeteknik varit litet. Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att ytterligare medel för stöd till storskalig solvärmeteknik inte bör anvisas (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Samtidigt beslutade riksdagen att de medel som tidigare anvisades för detta ändamål fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik. Boverket föreslår i sin anslagsframställning att 15 miljoner kronor skall anvisas för stöd till solvärme i bostäder för budgetåret 1994/95. Detta är en ökning med tre miljoner kronor jämfört med föregående år. Boverket föreslår vidare att verkets beslutsram för den femåriga programperioden skall utökas från 35,5 till 46,6 miljoner kronor. Utvärderingen av programmet visar att intresset för stödet varit stort och den större volymen installerade anläggningar leder till vissa kostnadsminskningar. Mot bakgrund av den genomförda utvärderingen rekommenderar NUTEK att stödnivån för solvärme i bostäder skall sänkas från 35% till den ursprungliga nivån 25% av investeringskostnaden. Genom att sänka stödnivån kommer anslaget att ge fler an- läggningar än om den nuvarande nivån behålls. Regeringen instämmer i NUTEK:s bedömning i denna fråga. Den lägre stödnivån 25% bör enligt regeringens mening tillämpas vid stödgivningen fr.o.m. den 1 juli 1994. Detta innebär en ändring av gällande riktlinjer för stödet. Den föreslagna sänkningen av stödnivån från 35% till 25% av investeringskostnaden innebär att belastningen på anslagsposten för stöd till solvärmeanläggningar inom anslaget Insatser för ny energiteknik kommer att bli lägre än vad Boverket bedömer i sin anslagsframställning men på samma nivå som för innevarande budgetår, 12 miljoner kronor. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Utveckling av ny energiteknik Regeringens ställningstaganden avseende energiforskningsprogrammet återfinns i denna bilaga under anslaget F 8. Energiforskning. Stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik lämnas ur Energiteknikfonden. NUTEK:s Energirapport 1993 innefattar inte utvärdering av Energiteknikfonden. NUTEK har aviserat att en sådan utvärdering skall göras år 1994. Regeringen anser att det för närvarande inte finns anledning att föreslå mer omfattande förändringar vad gäller Energiteknikfonden. Regeringen har tidigare i denna bilaga föreslagit att medel skall föras över från stödet för investeringar i vindkraftverk till Energiteknikfonden. Detta innebär att NUTEK får ökade möjligheter att via fonden stödja ut- vecklingsinsatser avseende vindkraft. Det bör dock påpekas att NUTEK redan inom nuvarande ramar har goda möjligheter att göra insatser på detta område. Medel för utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel bör ställas till förfogande även för budgetåret 1994/95. 15 miljoner kronor bör tillföras Energiteknikfonden för detta ändamål. Energiteknikfonden bör även tillföras 5 miljoner kronor för utvecklingsinsatser avseende solenergi. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. En redogörelse för programmet för främjande av biobränsleanvändningen återfinns i bilaga 10. Riksdagen har för budgetåren 1992/93 och 1993/94 under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik anvisat medel för finansiering av det svenska deltagandet i EG:s program för utveckling av energisystemet. Dessa medel har inte utnyttjats till fullo, eftersom frågan om EFTA-ländernas deltagande i programmen ännu inte har klarats ut. Regeringen föreslår att 10,2 miljoner kronor av dessa medel förs bort för att finansiera vissa åtgärder inom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde (fjortonde huvudtitelns anslag A2. Utredningar m.m.). Av återstående medel bör 2,3 miljoner kronor utnyttjas för internationellt energi- samarbete. 1.3.3Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energieffektivisering och förnybara energislag Regeringens bedömning: Programmet syftar till att bidra till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa och är en central del av den energirelaterade klimatpolitiken. I den av riksdagen fastställda klimatstrategin (prop. 1992/93: 179 bil. 4, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362) lades stor vikt vid det internationella arbetet. Det framhölls att industriländerna har en särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det internationella arbetet för att uppnå globala mål för begränsningar av klimatpåverkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Detta gäller mellan i-länder och u-länder men även inom den industrialiserade världen. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl.a. nuvarande utsläpp per invånare och till tidigare åtgärder som har minskat utsläppen. De klimatpolitiska åtgärderna på energiområdet måste utgå från högt ställda krav på kostnadseffektivitet. Kostnadskillnaderna när det gäller att begränsa utsläppen av koldioxid mellan länder eller samhällssektorer kan vara mycket stora. Länder som redan har genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila bränslen eller av andra orsaker tillgodoser sitt energibehov huvudsakligen utan fossilbränslen uppvisar ofta jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare minska koldioxidutsläppen. Länder med stor andel olja eller kol i sin energiförsörjning eller ineffektiv energianvändning har däremot ofta små kostnader för en minskning av utsläppen från en ofta hög nivå. I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 undertecknades en ramkonvention om klimatförändringar. Konventionen innebär att de industrialiserade länderna som ett första steg åtar sig att till år 2000 försöka stabilisera utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens parter. Den första partskonferensen skall utarbeta kriterier för gemensamt genomförande, s.k. joint implementation. Möjligheten till gemensamt genomförande har tagits in klimatkonventionen för att möta kravet på kostnadseffektivitet. Detta innebär att konventionens parter inte ser någon motsättning mellan nationella ansträngningar och t.ex. regionalt samordnade insatser för att minska globala miljöproblem. Utsläppen av koldioxid från fossilbränsleanvändning har i Sverige minskat med drygt 40% under den senaste tjugoårsperioden. Förklaringen till detta är främst att Sveriges oljekonsumtion i stort halverats under tidsperioden bl.a. genom energieffektivisering. Kostnaden att begränsa utsläppen av koldioxid varierar starkt såväl mellan sektorer som länder. Energisystemen i Baltikum är till mer än 90% baserade på fossila bränslen. De karakteriseras av stora miljömässiga brister och låg energieffektivitet. Liknande förhållanden råder i Östeuropa. Koldioxidutsläppen från energisektorn per capita i Östeuropa var år 1991 mer än dubbelt så höga som i Sverige. Marginalkostnaderna för att minska koldioxidutsläppen i Sverige är höga medan de i flera av våra grannländer och i utvecklingsländerna är låga. Detta innebär att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt för Sverige att göra insatser där kostnaderna är lägst. Det svenska näringslivet har inom området stora kunskaper som skulle kunna föras över i form av anläggningar och system. I framtiden kan sådana svenska insatser i utlandet, s.k. joint implementation, till del räknas som svenska insatser. Kommittén om internationellt miljösamarbete (M 1993:34) har regeringens uppdrag att lämna förslag till hur Sverige kan samarbeta med andra länder för att uppfylla åtaganden i internationella konventioner. Kommittén skall kartlägga och jämföra kostnader för att minska utsläpp av koldioxid och andra föroreningar från Sverige och andra europeiska länder. Vidare skall utredaren belysa hur avtal mellan länder kan formuleras och hur utsläppsminskningar skall räknas respektive land till godo. Utredaren bör presentera alternativ till att finansiera åtgärder i andra länder. Resultatet av arbetet skall vara klart i april 1994. Riksdagen anvisade 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoU11, rskr. 1992/93:138) för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Våren 1993 beslutade riksdagen (prop. 1992/93: 179 bil.4, bet. 1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361) om ett program med syfte att bidra främst till energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Även insatser i ut- vecklingsländerna kan finansieras inom ramen för programmet. Insatserna skall pågå under en längre tid. För budgetåret 1993/94 anvisades 95 miljoner kronor. Stödet administreras av NUTEK. Stödet ges i huvudsak som lån till företag i mottagarlandet som driver anläggning som producerar, överför eller använder energi. Projekt som kan förutses ge multiplikatoreffekter prioriteras. Upphand- lingen av leverantörer till anläggningarna sker i konkurrens och genomförs av den lokala beställaren men med bistånd från NUTEK. Svensk industri har en stor kompetens inom detta område och har stora möjligheter att spela en aktiv roll i detta sammanhang. En effektivisering och miljöanpassning av energisystemen i syfte att minska koldioxidutsläppen i Baltikum, Östeuropa och utvecklingsländerna kräver mycket stora investeringar. Tillräckliga ekonomiska resurser saknas inom dessa stater. Även om investeringar i åtgärder för att ersätta olja som bränsle är mycket lönsamma, kräver de investeringskapital. De pågående svenska stödinsatserna bör därför, enligt regeringens mening, fortsätta. Programmet bör fortsätta med samma inriktning. En justering bör dock göras av anslaget. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 9. Åtgärder för energieffek- tiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. 2 Affärsverket svenska kraftnät Verksamheten Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inklusive de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Enligt instruktionen för Svenska kraftnät (SFS 1991:2013) har verket till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssystemet. Verket skall därvid bl.a. främja konkurrens inom elöverföringsområdet, främja forskning, utveckling och demonstration av ny teknik av betydelse för verksamheten samt svara för den operativa beredskapsplaneringen inom sitt verksamhetsområde under kris- och krigsförhållanden. Avsikten är att Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att det bidrar till att öka konkurrensen på hela elmarknaden. Våren 1992 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322) om vissa ytterligare riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet. Bl.a. angavs att Svenska kraftnät har till uppgift att ansvara för driften av storkraftnätet, den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet. Staten är genom Svenska kraftnät delägare med 25% av aktierna i Swedish Transmission Research Institute AB (STRI AB) som är ett forskningsbolag för starkström där övriga delägare är ABB med 50% och Vattenfall AB med 25% av aktierna. Vidare förvaltar verket för staten 25% av aktierna i ett branschforskningsorgan, Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag (Elforsk AB), som har till uppgift att samordna och effektivisera branschens forsknings- och utvecklingsinsatser. Övriga delägare i Elforsk AB är, med en fjärdedel vardera, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall AB. Den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät sker genom att regeringen fastställer ett avkastningskrav och ett soliditetsmål för verket. Avkastnings- kravet har fastställts till 12% på justerat eget kapital efter skatt och soliditetsmålet till 38%. Verkets drift och investeringar skall finansieras genom inkomster från verksamheten och genom upplåning direkt från Riks- gäldskontoret. Investeringarna belastar således inte statsbudgeten. Den del av storkraftnätet, exklusive utlandsförbindelserna, som ligger söder om Skellefteälven kallas stamnätet. Avgifter och villkor för utnyttjande av stamnätet har tidigare reglerats genom det s.k. stamnätsavtalet. Det tecknades år 1979 av Statens vattenfallsverk och de övriga kraftföretag - transitörerna - som utnyttjade stamnätet. Sedan Svenska kraftnät övertagit storkraftnätet har i stället verksamheten på stamnätet reglerats genom det s.k. kraftnätsavtalet, som i huvudsak baseras på stamnätsavtalets regler. Genom kraftnätsavtalets tillkomst justerades dock vissa villkor varigenom tillträde för nya aktörer på storkraftnätet underlättades. Regeringen avser att våren 1994 lämna förslag till riksdagen om ändrad ellagstiftning i syfte att öka konkurrensen och effektiviteten inom elsektorn. Mot den bakgrunden har regeringen bl.a. tillkallat en särskild förhandlare med uppgift att för staten överlägga med transitörerna om stamnätsavtalet. Konkurrensverket har den 26 november 1993 avslagit en ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20  konkurrenslagen (1993:20) avseende stamnätsavtalet. Som grund för beslutet anger verket att avtalet begränsar konkurrensen på stamnätet.Regeringens avsikt är att ett nytt avgiftssystem som är helt anpassat till en öppen elmarknad skall införas senast då ändrad ellagstiftning träder i kraft. Detta planeras ske den 1 januari 1995. På regeringens uppdrag har Svenska kraftnät utrett förutsättningarna för att i samband med en elmarknadsreform införa en börs för handel med el. Verkets utredningsrapport, Handelsplats för el, överlämnades till regeringen i juli 1993. I EES-avtalet ingår bl.a. det s.k. eltransiteringsdirektivet (EG-direktiv nr 90/547/EEC) som avser att underlätta gränsöverskridande elhandel inom EG/EFTA-området. I en bilaga till detta direktiv skall anges vilka nätansvariga enheter som i respektive land skall ha de befogenheter och skyldigheter som anges i direktivet. För Sverige har Svenska kraftnät angivits som sådan ansvarig enhet. Svenska kraftnät bidrar, tillsammans med andra företag och organisationer inom elsektorn, till finansieringen av de forskningsprogram som bedrivs om eventuella hälsorisker i samband med magnetfält, bl.a. från kraftledningar. Redan framkomna forskningsresultat ger anledning till satsningar på att minska magnetfälten kring kraftledningar vid bebyggelse. Investeringar under perioden 1994 - 1996 Svenska kraftnäts investeringar under perioden avser dels storkraftnätet, dels viss telekommunikation. Investeringarna i storkraftnätet avser både åtgärder för att bibehålla en hög driftsäkerhet i befintliga ledningar och åtgärder för att öka kapaciteten i systemet. Följande tre större projekt, överstigande 100 miljoner kronor vardera, skall enligt planerna inledas under treårsperioden. - En ny 400 kV-ledning Horred-Breared på Västkusten för att förstärka överföringskapaciteten till södra Sverige. - Installation av teknisk utrustning för att kunna höja överföringskapaciteten från Norrland till Mellansverige i befintliga ledningar. - En ny ledning mellan Sverige och Sydnorge. Investeringarna i telekommunikation avser dels det telekommunikationsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet, kontrollsystemverksamheten, dels fortsatt installation av s.k. optokablar i storkraftnätet. En omfattande modernisering av kontrollsystemets anläggningar, Driftdatanät 90, pågår. Optokablarnas telekapacitet säljs främst till tredje part. För år 1994 planeras investeringar för sammanlagt 505 miljoner kronor. För perioden 1994 - 1996 planeras investeringar för sammanlagt 1 594 miljoner kronor. Verkets förslag till investerings- och finansieringsplan samt behov av riksgäldslån för investeringar sammanfattas i nedanstående tabell. Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1993 - 1996. 1993 1994 1995 1996 Investeringar, totalt364 1 505554 531 Egen finansiering 364 505 554 531 Upplåningsbehov 0 0 0 0 1 Utfallsprognos i november 1993 Samtliga investeringar 1994 - 1996 täcks således genom egen finansiering. Därutöver täcks genom egen finansiering även amorteringar enligt plan av tidigare riksgäldslån, 500 miljoner kronor, vilket innebär att räntekostnaderna minskar under perioden. Regeringens överväganden Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan är delvis en fortsättning på den långsiktiga investeringsplanering som gällde för storkraftnätet redan under Statens vattenfallsverks förvaltning. Det beror på att investeringarna till stor del avser en förnyelse av ett väl utvecklat system där överföringsbehoven ökar endast långsamt. En fortlöpande strukturförändring genomförs för att anpassa systemet till dagens krav och förutsättningar. Stora investeringar görs för att höja överföringskapaciteten dels till Sydsverige, dels från Norrland till Mellansverige. Vidare planeras en ökning av över- föringskapaciteten mellan Sverige och Norge. De i investeringsplanen upptagna beloppen har i enlighet med verkets rullande treårsplanering beräknats kalenderårsvis. Omperiodiserade till budgetåret 1994/95 blir de planerade investeringarna sammanlagt ca 527 miljoner kronor. Det finns inte något behov av nyupplåning i Riksgäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1994/95. Verket bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram av 100 miljoner kronor. Den redovisade investerings- och finansieringsplanen för Svenska kraftnät för treårsperioden 1994 - 1996 bör godkännas som en ram för verksamheten. För budgetåret 1994/95 bör ramen för regeringens bemyndigande att teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier vara samma som den nuvarande ramen, 175 miljoner kronor. Likaså bör ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor om förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde vara oförändrad, 135 miljoner kronor. Svenska kraftnät har numera rätt att självt besluta om förvärv av aktier om högst 10 miljoner kronor och om avvyttring av aktier som verket har förvärvat. Det är angeläget att Svenska kraftnät fortsätter att nära följa forskningen kring magnetfältens eventuella hälsorisker samt utvecklar och tillämpar tekniska lösningar som minskar magnetfälten kring kraftledningar. 3 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd till investering- ar i vindkraftverk (avsnitt 1.3.2), 2. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av stöd tillinvesteringar i solvärmeanläggningar (avsnitt 1.3.2), 3. godkänner vad regeringen förordat om användning av anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik för internationellt energisamarbete (avsnitt 1.3.2), 4. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1994 - 1996 (avsnitt 2), 5. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för rörlig kredit under budgetåret 1994/95 får uppta riksgäldslån om högst 100 000 000 kr (avsnitt 2), 6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 teckna borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 2), 7. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 000 000 kr (avsnitt 2). E 1. Drift av beredskapslager I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik tagits upp ett förslagsanslag på 330 118 000 kr. Frågan om den statliga beredskapslagringen av olja för krigs- och neutralitetssituationer bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa förslag i frågan. I avvaktan på en sådan proposition bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Drift avberedskapslager för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 330 118 000kr. E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder 1992/93Utgift 5 960 187 Reservation23 587 792 1993/94Anslag10 054 000 1994/95Förslag9 154 000 Anslaget diponeras för investeringar i produkter och anläggningar, för industriella åtgärder samt för åtgärder för att vidmakthålla och vidareutveckla handlingsberedskapen. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK begär 10 miljoner kronor under anslaget för beredskapsplanering och för stöd till industriella åtgärder i syfte att stärka försörjningssäkerheten med inhemska alternativ. Regeringens överväganden De medel som begärs av NUTEK överensstämmer med programplanen för det civila försvaret. Behov av medel från anslaget beräknas enligt planen inte uppkomma för investeringar i produkter och anläggningar under programperioden. På anslaget fanns vid ingången av innevarande budgetår en betydande reservation. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår kunna minskas i förhållande till programplanen. Regeringen avser att i de kommande anvisningarna för programplaner för myndigheter inom totalförsvaret för perioden 1995/96 - 1999/2000 föreskriva att myndigheterna i sina överväganden om fördelning av den ekonomiska planeringsramen skall ta ökad hänsyn till förekomsten av reservationer. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 9 154 000 kr efter pris- och löneomräkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1994/95anvisar ett reservationsanslag på 9 154 000 kr. E 3. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik tagits upp ett förslagsanslag på 1 000 kr. Frågan om den statliga beredskapslagringen av olja för krigs- och neutralitetssituationer bereds för närvarande inom regeringskansliet. Regeringen avser att i en särskild proposition våren 1994 redovisa förslag i frågan. I avvaktan på en sådan proposition bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen i avvaktan på särskild proposition i ämnet till, Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. förbudgetåret 1994/95 beräknar ettförslag- sanslag på 1 000 kr. E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 1992/93Utgift18 856 985 Reservation105 849 037 1993/94Anslag63 946 000 1994/95Förslag58 258 000 Anslaget disponeras för beredskapsåtgärder på elområdet. Bl.a. lämnas bidrag till investeringar för att minska känsligheten för störningar i produktions-, överförings- och distributionssystemen. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK begär 64 miljoner kronor under anslaget. Förutom för bidrag till beredskapsinvesteringar i elsystemet avser NUTEK att använda medlen för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga. Regeringens överväganden De medel som begärs av NUTEK överensstämmer med programplanen för det civila försvaret. Utredningen för översyn av lagstiftningen på elområdet m.m. (Ellagstiftningsutredningen) har genom tilläggsdirektiv (dir. 1993:93) fått i uppdrag att överväga vilka principer som i fortsättningen skall gälla för beredskapsverksamheten på elförsörjningens område. Därvid skall bl.a. prövas om de nuvarande statliga åtgärderna på området kan avlösas med ett mer generellt krav på elsystemets funktion i kris- och krigssituationer. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 december 1994. Sedan budgetåret 1988/89 har regeringen haft riksdagens bemyndigande att inom vissa ramar låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med planering av sådana beredskapsåtgärder till vilka bidrag kan lämnas från detta anslag. Bemyndigandet har avsett en rullande femårig planeringsperiod. Det senast lämnade bemyndigandet avser perioden t.o.m. budgetåret 1997/98. Med hänsyn till den pågående översynen genom Ellagstiftningsutredningen avser regeringen inte att nu begära en förlängning av bemyndigandet. På anslaget fanns vid ingången av innevarande budgetår en betydande reservation. Med hänsyn härtill bör anslaget för nästa budgetår kunna minskas i förhållande till programplanen. Såvitt gäller frågan om reservationer på totalförsvarsanslagen i allmänhet hänvisar regeringen till vad som har anförts under anslaget E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 58 258 000 kr efter pris- och löneomräkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1994/95 anvisarett reservationsanslag på 58 258 000 kr. E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1992/93Utgift - 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja, m.m. samt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Anslaget omfattade t.o.m. budgetåret 1993/94 även förluster i samband med lånegarantier som har lämnats enligt förordningen (1986:191) om statligt stöd för utveckling och introduktion av ny energiteknik, m.m. Denna förordning har upphört att gälla och inga utestående garantier finns inom programmet. Regeringens överväganden Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energi- teknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknat lämnade garantier inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett belopp som motsvararar infriade garantier i systemet under föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Den 30 juni 1993 uppgick summan av utestående garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden till ca 3,2 miljoner kronor. Förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja, m.m. har upphört att gälla. Den 30 juni 1993 var summan av utestående garantier inom oljeersättningsprogrammet ca 130,7 miljoner kronor. Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statliga garantier för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol har avvecklats successivt och avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet, huvudsakligen för Sydgas AB:s lån. Dessa garantier är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72). Garantiramen uppgår till 1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 30 juni 1993 uppgick summan av utestående garantier till ca 557 miljoner kronor. Det har inte uppkommit några förluster till följd av infriade garantier inom något av de nämnda programmen under budgetåret 1992/93. Det ligger i sakens natur att förluster kan komma att uppstå under följande budgetår. Anslaget bör därför föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inomenergiområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på1 000 kr. E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 1992/93Utgift46 725 747 Reservation377 702 381 1993/94Anslag100 000 000 1994/95Förslag100 000 000 Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling, teknikupphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag eller lån. Tek- nikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop.1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och system. 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) innebar att stödet utvidgades till att omfatta all energieffektiv teknik. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två år, dvs. t.o.m. budgetåret 1997/98, inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). NUTEK får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden över sjuårsperioden. Regeringens överväganden Regeringen har i avsnitt 1.3.2 under detta littera redovisat sina överväganden om de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Programmet för effektivare energianvändning bör fortsätta t.o.m. budgetåret 1997/98 med nuvarande inriktning inom en oförändrad anslagsram för teknikupphandlingsstödet på 750 miljoner kronor. För budgetåret 1994/95 bör anvisas 100 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi förbudgetåret1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000kr. E 7. Insatser för ny energiteknik 1992/93Utgift136 622 541 Reservation98 471 459 1993/94Anslag237 000 000 1994/95Förslag172 000 000 Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099) om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Vidare förs från anslaget medel till Energiteknikfonden. Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Enligt 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) skall investeringsbidrag lämnas för kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggningar. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och skall gälla under en femårsperiod. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen gäller dock under en sexårsperiod (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Medelsramen för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen är 1 000 miljoner kronor. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 anvisas medel för stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen under nionde huvudtiteln. Medelsramarna för stöden till investeringar i vindkraftverk och solvärmeanläggningar har redovisats i avsnitt 1.3 under detta littera. Medel anvisas i form av årliga anslag. Anslagsposterna behandlas som särskilda reservationsanslag och anvisades för budgetåret 1993/94 enligt följande. För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 50 miljoner kronor. Medlen disponeras av NUTEK. För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar anvisades 12 miljoner kronor. Dessa medel disponeras av Boverket för bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder. För bidrag till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk anvisades 200 miljoner kronor under nionde huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik. Myndigheterna får inom angivna ramar fritt fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på respektive anslagspost. För överföring till Energiteknikfonden anvisades 160 miljoner kronor efter förslag i 1993 års budgetproposition. Dessa medel skall enligt riksdagens beslut även användas för att finansiera Sveriges deltagande i EG:s program för utveckling av energisystemet. Efter förslag i propositionen (1992/93:179) om åtgärder mot klimatpåverkan, m.m. (bil. 4) anvisade riksdagen ytterligare 15 miljoner kronor att överföras till Energiteknikfonden för utveckling och klimatupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel (bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Enligt 1991 års beslut om riktlinjer för energipolitiken skall 550 miljoner kronor från anslaget tillföras Energiteknikfonden under femårsperioden. Regeringens överväganden Regeringens överväganden om det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisystemet har redovisats i avsnitt 1.3. Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för stöd till investeringar i vindkraftverk under femårsperioden bör 5 miljoner kronor årligen tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende vindkraft. För stöd till investeringar i vindkraftverk bör därför för budgetåret 1994/95 anvisas 45 miljoner kronor under detta anslag. För stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör ett oförändrat belopp, 12 miljoner kronor, anvisas under detta anslag. För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och drivmedel bör 15 miljoner kronor tillföras Energiteknikfonden. Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut avsatts för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör 5 miljoner kronor överföras till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärmeteknik. Vidare bör Energiteknikfonden tillföras 5 miljoner kronor för utvecklingsinsatser avseende solenergi. Sedan år 1988 har Statens naturvårdsverk disponerat 25 miljoner kronor per år ur Energiteknikfonden för stöd till utveckling och demonstration av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet. Medel för detta ändamål bör nu tas upp under fjortonde huvudtiteln.Sammantaget bör medel avseende överföring till Energiteknikfonden föras upp med ett belopp på 115 miljoner kronor och anvisas under detta anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 172 000 000 kr. E 8. Bidrag till Energiteknikfonden 1993/94Anslag72 000 000 1994/95Förslag72 000 000 Från anslaget lämnas bidrag till Energiteknikfonden. Regeringens överväganden Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Vidare tillförs fonden under budgetåren 1991/92 - 1995/96 särskilda medel (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373). Regeringens överväganden avseende dessa medel redovisas under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik. Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur energiteknikfonden, m.m. Liksom under budgetåret 1993/94 bör medel som motsvarar 10 kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter anvisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp förslagsvis med ett belopp på 72 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr. E 9. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa 1993/94Anslag95 000 000 1994/95Förslag87 500 000 NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken arbeta för att öka energieffektiviteten i de baltiska länderna och Östeuropa. Anslaget disponeras för stöd till insatser för energieffektivisering och introduktion av förnybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna i form av lån till energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre del av medelsramen kan lämnas i form av bidrag. Regeringens överväganden Regeringen har i avsnitt 1.3.3 under detta littera redovisat sina överväganden om insatser för energieffektivisering och introduktion av förnybara energislag i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Senast den 1 september 1994 skall en redogörelse lämnas av NUTEK för stödinsatserna inklusive en uppskattning av varaktiga minskningar av koldioxidutsläppen. Stödet bör förlängas och för budgetåret 1994/95 bör anvisas 87,5 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa ochBaltikum för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på87 500 000 kr. F. Teknisk forskning och utveckling F 1. Teknisk forskning och utveckling 1992/93Utgift744 905 3851 Reservation318 392 724 1993/94Anslag575 548 0002 1994/95Förslag580 320 0002 1 Utgifterna inkluderar anslag till informationsteknologi men ej till materialteknik. 2 Inkluderar materialteknik men ej informationsteknologi som redovisas under anslaget F 2. Informationsteknologi. Anslaget disponeras bl. a. av NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system samt utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionstek- nik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget ryms även medel för tvärvetenskapliga materialkonsortier och program för for- donsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för små och medelstora företag. Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och utvecklingsarbete. Under anslaget anvisas för detta ändamål medel till Forskningsrådsnämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet. Medel för insatser inom området informationsteknologi anvisas innevarande budgetår över anslaget F2. Informationsteknologi. Närings- och teknikutvecklingsverket I sin enkla anslagsframställan refererar NUTEK till det förslag till treårsplan som NUTEK lämnade för budgetåren 1993/94 - 1995/96 samt de beslut som statsmakterna fattat med anledning därav. NUTEK hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anvisa medel enligt detta förslag. Verksamhetens inriktning för budgetåret 1994/95 skall i allt väsentligt följa den treårsplan som NUTEK lämnat. NUTEK har för budgetåret 1994/95 hemställt om 120 miljoner kronor för tekniskt nyskapande utvecklingsprojekt, s.k. såddfinansiering. NUTEK har i diskussion med företrädare för berörd industri arbetat fram ett forskningsprogram avseende den träråvarubaserade industrin. Programmet påbörjas under innevarande budgetår. En av regeringen utsedd förhandlare har tillsammans med berörda industriföretag och myndigheter arbetat fram ett program för fordonsteknisk forskning. Motsvarande arbete pågår på området flygteknisk forskning. Programmet för små och medelstora företag är i sina respektive delar inne i en planerings- eller initieringsfas. Regeringen beslutade den 10 juni 1993 att tillsätta en styrgrupp för att leda ett arbete för utveckling och förnyelse av industriforskningssystemet. Arbetet som nu pågår skall vara genomfört senast den 30 juni 1995 och genomföras av NUTEK. Regeringens överväganden Under littera B. Närings- och teknikutvecklingsverket lämnas en närmare redogörelse för NUTEKs verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Under anslagen F 1. och F 2. Informationsteknologi har beräknats medel för statens andel av kostnader för fortsättning av RTI-programmet (Road Traffic Informatics) som tidigare finansierats över anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete. För den verksamhet som finansieras över anslaget F1. Teknisk forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om totalt 580,3 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Beräkningen av anslaget har gjorts med utgångspunkt i de förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Utöver pris- och löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats på den del av anslaget som avser utgifter för statlig konsumtion i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 250 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 210 miljoner kronor under budgetåret 1997/98 och högst 175 miljoner kronor under budgetåret 1998/99. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för medlens användning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1994/95anvisar ett reservationsanslag på 580 320 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts,under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiskaförpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning ochutvecklingsarbete m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut,innebär åtaganden om högst 295 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 250 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst210 000 000 kr under budgetåret 1997/98 och högst 175 000 000kr under budgetåret 1998/99. F 2. Informationsteknologi 1993/94Anslag358 000 000 1994/95Förslag352 920 000 Anslaget disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknologi (IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: Mikroelektronik, Datavetenskap och kommunikation, IT:s användning samt Industriinriktade kompetenscentra. Närings- och teknikutvecklingsverket I sin enkla anslagsframställning refererar NUTEK till det förslag till treårsplan som NUTEK lämnade för budgetåren 1993/94 -1995/96 samt de beslut som statsmakterna har fattat med anledning därav. NUTEK hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anvisa medel enligt detta förslag. Regeringens överväganden Under littera B. Närings- och teknikutvecklingsverket lämnas en närmare redogörelse för NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling. Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. För den forskning som finansieras över anslaget F 2. Informationsteknologi beräknas ett medelsbehov om ca 353 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Utöver pris- och löneomräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3% beräknats på den del av anslaget som avser utgifter för statlig konsumtion i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 154 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 125 miljoner kronor under budgetåret 1997/98 och högst 107 miljoner kronor under budgetåret 1998/99. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 352 920 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta statenta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till tekniskforskning och utveckling m.m. inom IT-området som, inberäknatlöpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000kr under budgetåret 1995/96, högst 154 000 000 kr underbudgetåret1996/97, högst 125 000 000 kr under budgetåret1997/98och högst107 000 000 kr under budgetåret 1998/99. F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 1992/93Utgift35 630 000 1993/94Anslag35 630 000 1994/95Förslag33 560 000 Anslaget disponeras för bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-skapliga attachéverksamhet (STATT). STATT är en stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. STATT har till uppgift att följa den tekniska utvecklingen inom olika industrinationer och rapportera till svenska företag, myndigheter och forskningsorganisationer om denna utveckling. Syftet är att därigenom bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i svenskt näringsliv. Det övergripande målet är en ökad teknikspridning genom en liten administrativ organisation, renodling och profilering av verksamheten samt en ökad inriktning mot analys och utvärdering av den tekniska utvecklingen. Vidare skall anslags- och uppdragsverksamhet hållas isär, kontinuerlig kvalitetskontroll genomföras och nyttoeffekter påvisas av den kunskap som STATT förmedlar till regeringskansli och myndigheter. Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet STATT har i sin anslagsframställning i huvudsak följt de riktlinjer som utarbetats i dess plan för treårsperioden 1993/94 - 1995/96, kallad Plan 96. Mot bakgrund av arbetet med denna plan har bl.a. attachéverksamhetens målsättning, effektivitet och kostnader granskats. Verksamheten avses renodlas och profileras tydligare och insatserna koncentreras. Den uttalade verksamhetsinriktningen för de närmaste åren bedöms i huvudsak ligga i linje med uttalade mål för verksamheten. Regeringens överväganden Resultatbedömning I regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 anmodades STATT att under budgetåret börja utveckla starkare mål- och resultatstyrning för verk- samheten. I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 ålades STATT att införa sådan styrning under innevarande budgetår. Underlag saknas ännu för att kunna göra en enhetlig bedömning av effektiviteten i verksamheten. Regeringen återkommer i 1995 års budgetproposition, då resultatet av mål- och resultatstyrning för hela innevarande budgetår föreligger. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo- sition bör gälla även för budgetåret 1994/95. I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 ställs som villkor att verksamheten skall självfinan- sieras totalt till minst 30 %. Regeringen beräknar anslaget till 33 560 000 kronor för budgetåret 1994/95. Detta är lägre än anslaget för innevarande budgetår och för- anleds av det allvarliga statsfinansiella läget. STATT bör dock ha möj- ligheter att täcka bl. a. deprecieringskostnader med fonderade medel. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 33 560 000 kr. F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 1993/94Anslag 5 655 000 1994/95Förslag5 648 000 Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen. De övergripande näringspolitiska målen för Rymdstyrelsens verksamhet är att åstadkomma ökad - konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskraftiga rymdprodukter och rymdtjänster, - teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter även utanför rymdindustrin, - Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet, - regional utveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunaregionen. Rymdstyrelsen I sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1994/95 begär Rymdstyrelsen oförändrade resurser. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 5 648 000 kr Resultatbedömning Baserat på det underlag som Rymdstyrelsen har presenterat i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94 - 1995/96 har resultatmått utarbetats som kan utnyttjas innevarande år för en tillfredsställande resultatredovisning i årsredovisningen nästa år. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 5 648 000 kr för budgetåret 1994/95 efter pris- och löneomräkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95anvisar ett ramanslag på 5 648 000 kr. F 5. Rymdverksamhet Nytt anslag (förslag)539 130 000 Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst med Frankrike och Tyskland. För rymdverksamhet har under Näringsdepartementets huvudtitel för budgetåret 1993/94 anvisats medel under två anslag, F 5. Nationell rymdverksamhet och F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. om 54,3 resp. 450,1 miljoner kronor. Rymdstyrelsen Utgångspunkt för Rymdstyrelsens begäran om resurser för budgetåret 1994/95 är riksdagens beslut med anledning av proposition om forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs av avtalsbundna bidrag till internationella organisationer. Dessa utgifter är föremål för såväl pris- som valutajusteringar enligt bestämda regler. På grund av det minskade värdet på kronan i förhållande till flera europeiska valutor har Sveriges kostnader för att delta i det europeiska rymdsamarbetet i ESA ökat kraftigt fr.o.m. budgetåret 1992/93. För budgetåret 1994/95 beräknas kostnaderna för pris- och valutajusteringar till 1993 års prisnivå till 96 872 530 kr. Baserad på oförändrad anslagsnivå till 1993 års prisnivå hemställer Rymdstyrelsen om anslag för rymdverksamhet på 601 272 000 kr för budgetåret 1994/95. Rymdstyrelsen hemställer därutöver om bemyndigande för regeringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget om högst 274 000 000 kr. Regeringens överväganden Regeringen anser att det europeiska rymdsamarbetet är viktigt för Sverige. ESA:s framtida program diskuterades senast på ministernivå i november 1992 i Granada. Man beslöt då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma omfattning som tidigare. Det planerade, mycket ambitiösa programmet för bemannad rymdverksamhet omorienteras för att nyttiggöra de ökade möjligheterna till ett vidare internationellt samarbete som den nya politiska situationen i världen öppnar. Den framtida utformningen av rymdstationsprogrammet kommer att anpassas till även ett ryskt deltagande. Del av anslaget avser bilaterala samarbeten. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOT där diskussioner pågår om nästa generation av satelliter, SPOT 5 och 6. Ett beslut om det svenska deltagandet i detta program beräknas tas under år 1994. Det nationella programmet har utvecklats positivt i riktning mot större internationell samverkan. För svenskt vidkommande innebär deprecieringseffekten stora kostnadsökningar för ESA-samarbetet. För att finansiera dessa måste möjligheter att göra besparingar tas till vara. Inom ESA pågår diskussioner om att förändra vissa av de program som Sverige för närvarande deltar i. Detta kan leda till att kostnaderna för Sverige i dessa delar kommer att minska. Rymdstyrelsen kan vidare utnyttja bl.a. anslagskrediten för att fördela kostnadsökningarna över flera år. Regeringen beräknar således anslaget för budgetåret 1994/95 till 539 130 000 kr. För rymdverksamhet anvisas innevarande budgetår under tolfte huvudtiteln medel under två anslag, reservationsanslaget F 5. Nationell rymdverksamhet och ramanslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. Med hänsyn till den nära koppling som finns mellan de program som hittills finansierats med dessa anslag bör all rymdverksamhet finansieras med ett gemensamt ramanslag. Eventuell reservation på anslaget Nationell rymdverksamhet vid utgången av budgetåret 1993/94 bör tillföras det nya ramanslaget Rymdverksamhet. Även eventuellt anslagssparande och utnyttjade krediter på det nuvarande ramanslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m. bör föras över till det nya ramanslaget.För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående bemyndigandeskuld 1994/95 är 2 057 miljoner kronor. Skulden fördelar sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor). 1994/951995/961996/971997/981998/991999/2000Totalt 514 469 359 252 241 222 2 057 Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program inom ESA m.m. under en flerårig planeringspriod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få fatta beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden om högst 274 miljoner kronor under kommande budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 539 130 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda statennya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inomrymdverksamhet om högst 274 000 000 kr, 3. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Nationell rymdverksamhet får disponeras i enlighet med vad som anförts, 4. godkänner det som regeringen förordar om överföring av anslagssparande och anslagskrediter på ramanslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m. till ramanslaget Rymdverksamhet. F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 1992/93Utgift 7 020 000 1993/94Anslag 5 520 000 1994/95Förslag5 520 000 Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s ledningsfunk- tion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekretariat, dess ekonomisekretariat samt informationsverksamhet. IVA är ett samfund av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i dess stadgar, att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Ingenjörsvetenskapsakademien För budgetåret 1994/95 har IVA begärt en uppräkning av bidraget till 7 500 000 kr. Akademien anser att det i ökad utsträckning blir statsmakterna som kommer att dra nytta av IVA:s olika aktiviteter. Regeringens överväganden För budgetåret 1994/95 beräknas det statliga bidraget till IVA:s grundläggande verksamhet till 5 520 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1994/95anvisar ett anslag på 5 520 000 kr. F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 1992/93Utgift174 181 580 Reservation221 321 396 1993/94Anslag211 000 0001 1994/95Förslag272 300 000 1 Regeringen föreslår i tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 att ytterligare 80 000 000 kr anvisas. Anslaget disponeras för forsknings- och utvecklingssamarbete med EG inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling, samt utbetalningar till EG som en följd av EES-avtalet. En redogörelse, ur industriell synvinkel, för EG:s program för forskning och teknisk utveckling samt för motiven för svenskt del- tagande, lämnades i regeringens proposition om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 433-436, bet. 1992/93: NU 30, rskr. 1992/93:399). Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK beräknar i sin anslagsframställning det totala medelsbehovet till ca 360 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Därav avser 20 miljoner kronor europeiskt trafiktekniskt samarbete som bedrivs inom det svenska RTI-programmet (Road Traffic Informatics) för säkrare, effektivare och mera miljövänliga vägtransportsystem. NUTEK har i sin beräkning av det totala medelsbehovet inkluderat kostnader för EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. NUTEK framhåller att beräkningsgrunden är osäker då budgeten för det fjärde ramprogrammet ännu inte har beslutats. Regeringens överväganden Genom EES-avtalet har Sverige associerats till EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling och alla dess delprogram utom de två program som styrs av Euratomfördraget, dvs. fusionsenergiforskning och kärnkraftssäkerhet. Sverige har förbundit sig att betala en BNP-baserad andel av budgeten för de program som ingår i avtalet. Av de program som Sverige förbundit sig att betala andelar för, faller följande inom Näringsdepartementets verksamhetsområde: informationsteknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och material, marinteknik, icke nukleär energi samt programmet för spridning och exploatering av forskningsresultat. Sveriges bidrag till EG för dessa program beräknas för budgetåret 1994/95 totalt till 117,3 miljoner kronor. Svenska deltagare i EG-projekt som startar efter EES-avtalets ikraftträdande får upp till 50 % av projektkostnaden täckt ur EG:s budget. Svenska deltagare i EG-projekt som startat före EES-avtalets ikraftträdande erhåller statligt stöd motsvarande det EG ger. NUTEK svarar för det statliga stödet till projekt inom de ovan nämnda programmen. Dessa projekt måste finansieras nationellt under hela projektperioden. Behovet av nationellt stöd kommer att minska i takt med att de projekt som startat före EES-avtalets ikraftträdande avvecklas. Det statliga stödet till sådana projekt beräknas för budgetåret 1994/95 uppgå till 155 miljoner kronor. Beslut om EG:s fjärde ramprogram för forskning och teknisk utveckling beräknas tas under våren 1994. Först när så har skett kan det fjärde ramprogrammet inkluderas i EES-avtalet. Tills vidare bör därför detta anslag belastas endast med kostnader som kan kopplas till EES-avtalet, EG:s tredje ramprogram för FoU samt återstående kostnader relaterade till tidigare ramprogram. De medel som här har beräknats för FoU-samarbete inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling skall täcka dels nationellt finansierade projekt, dels de programavgifter som uppkommer genom EES-avtalet. En del av dessa programavgifter specificeras först i EG:s budget för 1995, vilken presenteras under våren 1994. Program-avgifterna kommer att debiteras Sverige i utländsk valuta. Förändringar i växelkursen påverkar därför i hög grad detta anslag. Dessa båda fakto-rer gör att beräkningen av programavgifter blir något osäker. Anslaget kan därför behöva justeras i ett senare skede. Tills vidare beräknar regeringen 272,3 miljoner kronor för dessa ändamål. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret1994/95 anvisar ett ramanslag på 272 300 000 kr. F 8. Energiforskning 1992/93Utgift290 814 730 Reservation78 109 991 1993/94Anslag213 650 000 1994/95Förslag210 582 000 Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas under nionde huvudtiteln. Följande myndigheter eller programorgan är ansvariga för olika delar av energiforskningsprogrammet; Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), NUTEK, Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Studsvik AB och Programrådet vid Studsvik. NUTEK har samordningsansvar för programmet. De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken. De gällande riktlinjerna för energiforskningen beskrivs i propositionen om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Med undantag av KFB har samtliga myndigheter eller programorgan hemställt om i stort oförändrade anslag för budgetåret 1994/95. KFB har hemställt om en ökning av sin del av anslaget från innevarande 5,5 miljoner kronor till 15 miljoner kronor. Som motiv anger KFB bl.a. att större insatser krävs för att minska energianvändningen inom transportsektorn. Elsäkerhetsverket har hemställt om att 1,5 miljoner kronor anvisas för verkets räkning under anslaget Energiforskning. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen har uppdragit åt ifrågavarande myndigheter och programorgan att under innevarande budgetår utveckla resultatmått samt inleda en redovisning av verksamheten som svarar mot angivna verksamhetsmål. Denna övergång till ökad mål- och resultatstyrning skall i huvudsak vara genomförd under innevarande budgetår, och skall därefter kunna tillämpas från och med budgetåret 1994/95. Regeringen återkommer till resultatbedömning i 1995 års budgetproposition, då förutsättningarna för en sådan prövning föreligger bl.a. i form av myndigheternas och programorganens årsredovisning. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen är därför inte beredd att tillmötesgå den av KFB begärda ökningen av anslaget. Vad beträffar Elsäkerhetsverkets hemställan anser regeringen att det är en fråga för NUTEK att ta ställning till. Med hänsyn till energiforskningsprogrammets långsiktiga inriktning bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 få fatta beslut om stöd till energiforskning som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 170 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, högst 140 miljoner kronor för budgetåret 1996/97, högst 110 miljoner kronor för budgetåret 1997/98, högst 90 miljoner kronor för budgetåret 1998/99 samt högst 60 miljoner kronor för budgetåret 1999/2000. För den verksamhet som finansieras över anslaget F 8. Energiforskning beräknas ett medelsbehov om ca 210 miljoner kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Utöver pris- och löneomräkningen har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats på den del av anslaget som avser utgifter för statlig konsumtion, i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Energiforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 210 582 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst 170 000 000 kr för budgetåret 1995/96, högst 140 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst 140 000 000 kr för budgetåret 1996/97, högst 110 000 000 kr för budgetåret 1997/98, högst 90 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999/2000. F 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader 1993/94Anslag25 451 000 1994/95Förslag22 960 000 Över detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader för Statens råd för byggnadsforskning (BFR). BFR har till uppgift att initiera samt främja och stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggnings- områdena. Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning och utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället och till att stärka vårt lands ekonomi, välfärd och internationella konkurrenskraft. Statens råd för byggnadsforskning BFR har i sin enkla anslagsframställning för budgetåret 1994/95 utgått ifrån riksdagens beslut med anledning av propositionen om forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr. 1992/93:401). BFR:s organisation anpassas till den minskade personalstyrkan och översyn av administrativa rutiner, arbetsformer m.m. genomförs. För budgetåret 1994/95 hemställer BFR om ett ramanslag på 24,1 miljoner kronor. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Ramanslag 1994/95 22 960 000 kr Resultatbedömning Inom BFR pågår arbete med att utveckla resultatmått avseende såväl den vetenskapliga kvaliteten som relevansen i BFR:s FoU-satsningar, som kan tillämpas så att regeringen i årsredovisningen nästa år kan göra en bedömning av vilka resultat som BFR har uppnått under budgetåret 1993/94. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen (1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 22 960 000 kr efter vissa tekniska justeringar och pris- och löneomräkning. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i proposition 1992/93:170. Kostnaderna under budgetåret 1993/94 för uppsagd personal bör inte i sin helhet belasta detta budgetår utan bör slås ut över en femårsperiod genom att BFR bl.a. får disponera en utökad anslagskredit. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 22 960 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader få medge en anslagskredit under budgetåret 1994/95 på högst 2 500 000 kr, motsvarande ca 11 procent av anslagsbeloppet. F 10. Byggforskning 1993/94Anslag174 000 000 1994/95Förslag169 430 000 Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Statens råd för byggnadsforskning BFR:s anslagsframställning ansluter i huvudsak till riktlinjerna i BFR:s fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96. För budgetåret 1994/95 hemställer BFR om ett reservationsanslag om 174 miljoner kronor. BFR hemställer vidare om att återbetalningar av experimentbyggnadsstöd från och med budgetåret 1994/95 skall få disponeras av BFR. I likhet med vad som gäller innevarande budgetår har BFR hemställt om bemyndigande att göra åtaganden för kommande budgetår. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser: Reservationsanslag 169 430 00 kr Resultatbedömning Inom BFR pågår arbete med att utveckla resultatmått avseende såväl den vetenskapliga kvaliteten som relevansen i BFR:s FoU-satsningar som kan tillämpas så att regeringen i årsredovisningen kan göra en bedömning av vilka resultat som BFR har uppnått under budgetåret 1993/94. Slutsatser Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen uppdrog i mars 1993 åt BFR att träffa avtal med Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) om inrättande av en institution för bygg- och fastighetsforskning i Gävle. Arbetet med att bygga upp en sådan institution har pågått sedan i våras i samarbete mellan BFR, KTH och Statens institut för byggnadsforskning (SIB). I slutet av september 1993 träffades överenskommelse mellan BFR och KTH som innebär att en institution för bygg- och fastighetsforskning inrättas i Gävle den 1 januari 1994. Institutionen skall inledningsvis innehålla fyra professurer och ca 30 forskare samt administrativ personal. Upphandling av forskningsuppdrag från byggsektorn pågår. Institutionens slutliga dimensionering blir beroende av i vilken omfattning man kan intressera sektorn för att finansiera forskningsprojekt hos institutionen. Riksdagen har med anledning av propositionen om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning (1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7, rskr. 1993/94:116) beslutat om uppbyggnad av en samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet. Beslutet innebär bl.a. att 4 miljoner kronor överförs från BFR:s anslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Därutöver överförs 14 miljoner kronor från tolfte huvudtiteln till åttonde huvudtiteln för att finansiera nämnda institution. För budgetåret 1993/94 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskning vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1994/95 bör det skapas möjlighet att göra ekonomiska åtaganden under en sexårig planeringsperiod. För åtaganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1994/95 beräknar regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 60 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1997/98, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1998/99 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1999/2000. BFR skall, i enlighet med tidigare regeringsbeslut, inom ramen för anslaget för budgetåret 1994/95 och kommande år, finansiera ackumulerade åtaganden sedan tidigare år. Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, till 169 430 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Byggforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 169 430 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1994/95, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtagande om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1995/95, högst 60 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1997/98, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999/2000. F 11. Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Anslaget disponeras för kostnader för löner, lokaler och viss övrig förvaltning i samband med avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning (SIB). SIB upphörde den 31 december 1993. Regeringen har från den 1 januari 1994 tillkallat en särskild utredare (dir. 1993:125) för att ansvara för avvecklingen av SIB. Arbetet skall vara avslutat och redovisat till regeringen senast den 31 mars 1995. Anslaget för särskilda avvecklingskostnader bör föras upp med 1 000 kronor även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000kr. Register Sid. 3 Inledning 3 Näringspolitiken 19 Sammanfattning av budgetförslaget 21 A. Näringspolitik m.m. 21 Innovationsstöd 25 Regionala investmentbolag m.m. 26 1. Småföretagsutveckling 164 000 000 27 2. Styrelsen för Sverigebilden 88 000 000 30 3. Avgifter till vissa internationella organisationer7 020 000 31 4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. 1 000 32 5. Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.1 000 33 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.4 000 000 33 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 50 000 000 34 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen 15 000 000 328 022 000 36 B. Närings- och teknikutvecklingsverket Närings- och teknikutvecklingsverket: 45 1. Förvaltningskostnader 164 190 000 46 2. Utredningar 19 350 000 183 540 000 48 C. Teknologisk infrastruktur m.m. 48 1.Patent- och registreringsverket 1 000 51 2.Patentbesvärsrätten 10 610 000 53 3.Bidrag till Standardiseringskommissionen33 964 000 Styrelsen för teknisk ackreditering: 57 4. Myndighetsverksamhet 13 566 000 60 5. Uppdragsverksamhet 1 000 62 6. Bidrag till riksmätplatsverksamhet 8 400 000 63 7.Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. 48 950 000 65 8.Elsäkerhetsverket 39 651 000 67 9.Sprängämnesinspektionen 15 499 000 Sveriges geologiska undersökning: 70 10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m.130 680 000 75 11. Geovetenskaplig forskning 4 880 000 76 12.Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador70 000 000 77 13.Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder20 000 000 396 202 000 81 D. Marknads- och konkurrensfrågor 81 1. Marknadsdomstolen 6 175 000 82 2. Konkurrensverket 59 900 000 85 3. Konkurrensforskning 5 850 000 71 925 000 Sid. 87 E. Energi 87 1 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat, m.m. 109 2 Affärsverket svenska kraftnät 112 3 Förslag till riksdagsbeslut 113 1.Drift av beredskapslager *330 118 000 113 2.Beredskapslagring och industriella åtgärder9 154 000 114 3.Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m.*1 000 114 4.Åtgärder inom delfunktionen Elkraft 58 258 000 115 5.Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet 1 000 117 6.Vissa åtgärder för effektivare användning av energi100 000 000 117 7.Insatser för ny energiteknik 172 000 000 119 8.Bidrag till Energiteknikfonden 72 000 000 120 9.Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Östeuropa och Baltikum 87 500 000 829 032 000 121 F. Teknisk forskning och utveckling 121 1.Teknisk forskning och utveckling 580 320 000 123 2.Informationsteknologi 352 920 000 124 3.Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 33 560 000 126 4.Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 5 648 000 127 5.Rymdverksamhet 539 130 000 129 6.Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 5 520 000 130 7.Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete272 300 000 132 8.Energiforskning 210 582 000 133 9.Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader22 960 000 135 10.Byggforskning 169 430 000 137 11.Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning 1 000 2 192 371 000 Totalt för Näringsdepartementet 4 001 092 000 * Beräknat belopp