Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1994 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) Prop. 1993/94:100 Bil. 9 1 Inledning Villkoren för utbildningen och forskningen förändras just nu snabbare än någon gång tidigare under detta århundrade. Det har flera orsaker. Internationaliseringen, inte bara av kunskap, utan också av ekonomier, handel och information, är kanske den viktigaste faktorn i denna förändring. Informationsteknologins utveckling underlättar dramatiskt ett snabbt utbyte av kunskap över stora avstånd. Öppnandet av tidigare slutna samhällen vitaliserar den internationella växelverkan ytterligare. Internationell öppenhet och lättillgängliga informationskanaler skapar helt nya möjligheter. Samtidigt skärper de nya villkoren kraven på alla samhällen som har ambitioner att ligga i frontlinjen. Sverige utgör därvidlag inte något undantag. I en tid när förändring är nyckelordet blir centraliserade utbildningssystem av det slag Sverige tidigare haft, såväl när det gäller skola som högre utbildning, omöjliga att bibehålla. Denna insikt är utgångspunkten för den aktiva reformpolitik som präglat de senaste årens utbildningspolitik. Unika kombinationer, flexibilitet och förändringsförmåga måste ersätta övertro på central planering. Sveriges förvandling från ett av Europas fattigaste jordbrukssamhällen till ett ledande industrisamhälle åtföljdes och möjliggjordes av en bred kompetenshöjning, ett högkvalitativt utbildningsväsende och forskning som lade grunden till högteknologiska företag. Vi står i dag inför en motsvarande utmaning. Vår förmåga att möta denna och att vidmakthålla vår ställning som välfärdsnation avgörs i hög grad av kompetensuppbyggnaden i dag. Utbildningsdepartementet har därför initierat ett brett arbete i syfte att ställa kompetensfrågorna i fokus. Ambitionen är att stimulera en diskussion om vilken kompetens framtiden kräver och hur kompetensbehoven tillgodoses. Detta arbete, som bedrivs under namnet Agenda 2000 - kunskap och kompetens för nästa århundrade, har engagerat en rad institutioner, akademier, organisationer, företag och fristående debattörer. Resultaten av arbetet kommer att redovisas i etapper under 1994. Ett syfte med att uppmärksamma just kompetensperspektivet är att övervinna traditionella murar och vattentäta skott mellan de olika nivåerna och utbildningsanordnarna. I allt högre grad kommer de övergripande kompetensfrågorna att bli viktigare än de som direkt kan hänföras till de olika utbildningsnivåerna. Därför har Utbildningsdepartementet under 1993 organiserats om för att kunna belysa och hantera övergripande kompetensperspektiv. Forskningspolitiken i stort har samtidigt fått en starkare ställning. Tendenserna till närmare relationer mellan olika utbildningsnivåer och anordnare förmärks i en närmare samverkan mellan förskola och skola, en ökad samverkan mellan grundskola och gymnasieskola samt en mer kursutformad gymnasieskola som skapar möjligheter till samverkan med vuxenutbildning, yrkesliv och högre utbildning. Även den starkare betoningen av universitetsutbildningens anknytning till forskning är ett uttryck för en växande samverkan. En viktig fråga i detta sammanhang är gränssnittet mellan gymnasieskola och yrkesliv samt mellan gymnasial och högre utbildning med en mer utpräglad yrkesförberedande inriktning, där det är viktigt att en närmare samverkan kommer till stånd. Regeringen finner det angeläget att framhålla att mottagaren - vare sig det är gymnasieskola, högre utbildning eller yrkesliv - har ett ansvar inte bara för att informera och vägleda, utan också för att ställa krav och därmed bidra till att höja kvaliteten på avlämnande utbildningsform. De nya reglerna för intagning till gymnasieskolan, som börjar gälla 1998, och för antagning till den högre utbildningen är formulerade för att möjliggöra detta. Det är också viktigt att skapa en bred samverkan mellan gymnasieskolan, den högre utbildningen och yrkeslivet i syfte att åstadkomma en högkvalitativ, relevant och integrerad utbildning. Intressanta initiativ inom det området har tagits bl.a. genom ett samarbete mellan högskolan, gymnasieskolan och Volvo för att skapa ett motortekniskt centrum i Skövde. Också andra mindre och medelstora högskolor söker på motsvarande sätt främja en profilerad industriell utbildning. Regeringen fäster stor vikt vid dessa initiativ. I gränssnittet mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen finns ett antal utbildningsvägar som inte fullt går att hänföra till vare sig gymnasieutbildningar eller högre utbildningar. Hit hör några av de s.k. påbyggnadsutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen, vissa kompletterande gymnasieskolor och eftergymnasiala utbildningar. I flera fall rör det sig om renodlade yrkesutbildningar som har hög kvalitet och stort existensberättigande men som får svårt att utvecklas just genom att de i kurslängd, förkunskapskrav eller elevernas ålder och sammansättning inte motsvarar den typiska gymnasieskolan eller den högre utbildningen. På sikt är det viktigt att det skapas utrymme för en mellannivå mellan den treåriga gymnasieskolan och den rena universitetsutbildningen. Dessa frågor bereds nu inom Utbildningsdepartementet. Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att i förändringar se möjligheter i stället för hot. Kunskap blir därför speciellt viktig i en tid när förändringarna är stora och genomgripande. Det gäller den teknologiska utvecklingen, som i en allt snabbare takt gör att kunskaper måste förnyas och revideras inom många områden. Detta medför bl.a. att utbildningens funktion förändras från att vara en ungdomens introduktion till yrkeslivet till att bli en livslång process, där det traditionella utbildningsväsendet endast står för en del av det livslånga lärandet. För att en livslång kompetensutveckling skall kunna förverkligas krävs förändringar ifråga om såväl institutioner som incitament. Utbildningsinstitutionerna, men också utbildning i företagen, måste stå öppna och organiseras på ett sådant sätt, att lärande också efter ungdomsåren blir självklart. Incitamenten för lärande måste förstärkas för att insatser inom utbildning och forskning skall löna sig. Lärandet är alltid personligt. Men det är också en kultur. Skall Sverige kunna ta sig an den nya tidens utmaningar, måste just den kulturen bli viktigare än allt annat. En snabbt föränderlig arbetsmarknad där möjligheten att prognosticera framtidens efterfrågan på olika yrkeskategorier blir alltmer illusorisk, när många av morgondagens yrken och verksamhetsområden kanske ännu inte ens finns i sinnevärlden, understryker behovet av flexibilitet och förändringsförmåga. Alltfler kommer dessutom att byta arbete och yrke och därmed att behöva förnya sin kompetens under sin aktiva yrkestid. Det kräver i ökad utsträckning kunskaper som har ett bestående värde alldeles oavsett framtida yrke och sysselsättning. Samtidigt blir det allt viktigare att lära sig att lära, för att möjliggöra den ständiga förnyelse och komplettering av kompetens som är det livslånga lärandets kännetecken. I framtiden kommer alltfler såväl privat som i yrkeslivet att få kontakt med andra nationer och språk. Många kommer dessutom att studera och arbeta i andra länder. Detta kräver bättre språkkunskaper och att ett internationellt perspektiv anläggs i all undervisning liksom i utbildningssystemets organisation. En särskild redogörelse för EES-avtalets och den europeiska integrationens effekter på utbildningsväsendet finns i avsnitt 6 i denna inledning. I det sammanhanget bör det också påpekas att det nordiska samarbetet inom utbildnings- och forskningsområdet har intensifierats under året, delvis som en följd av de nya förutsättningarna för europeiskt samarbete. Från och med höstterminen 1994 öppnas den högre utbildningen i de nordiska länderna för studenter från hela Norden på lika villkor. Detta är ett viktigt genombrott för insikten att de nordiska länderna är små och har mycket att vinna på samverkan och därför bör betrakta utbildningsväsendet och forskningen som en gemensam angelägenhet. Vi vet med säkerhet att förändringar inom teknologi och arbetsmarknad kommer att inträffa samt att utvecklingen går mot ökad internationalisering. Dagens utbildningsväsende måste anpassa sig till detta. Det innebär att kravet på kompetens växer för alla, vilket också återspeglas i en allt längre genomsnittlig tid i utbildning. Att förlänga tiden i utbildning är dock inte hela svaret på hur framtidens krav på kompetens skall mötas. Kvalitetsnivån måste också höjas. Målet är att på varje nivå sätta kvalitet främst. Ambitionen att skapa Europas bästa skola, som regeringen slog fast i 1991 års regeringsdeklaration, är ett uttryck för regeringens beredskap att möta de stora krav som utbildningsväsendet ställs inför. Den är också ett uttryck för uppfattningen att det svenska utbildningsväsendets prestationer i en allt högre grad kommer att jämföras och mätas i förhållande till andra länders utbildningsväsende. I de senaste årens reformarbete har en viktig utgångspunkt varit att de nya och högre kvalitetsambitionerna endast kan uppnås, om vi kan åstad_komma större mångfald och variation inom utbildningsväsendet - när det gäller utbildningsvägar, upplåtelseformer och pedagogiska metoder. Detta kan i sin tur endast uppnås, om de enskilda aktörerna - skolor, universitet och högskolor - och ytterst de närmast berörda - lärare, familjer, elever och studenter - får ett avgörande inflytande över utbildningarna. Erfarenheterna visar att monopol och andra enhetliga system blir ineffektiva, tungrodda och svårstyrda samt att risken och kostnaden för misstag i sådana system är hög. Ett minst lika viktigt skäl till avreglering är att framtiden kräver just mångfalden av kombinationer och lösningar, där förmågan till lyhördhet, kvalitetsmedvetande och snabb anpassning är av avgörande betydelse. Ett utbildningsväsende vars uppgift är att förbereda människor för den verkligheten måste präglas av samma egenskaper. Enligt denna reformstrategi har nu avgörande steg tagits. Möjligheter till alternativ och fria val har införts eller utvidgats. Riktlinjer för läro_planer har antagits och den högre utbildningens linjesystem har ersatts med en flexiblare ordning. Friare skolor och högskolor berikar utbildningen ytterligare och främjar kvaliteten. System för utvärdering och kvalitetsgranskning har införts. Med dessa steg är reformarbetet inte avslutat, men en väsentlig förutsättning har skapats för ett modernt och framtidsinriktat utbildningsväsende. 2 Skolområdet och folkbildningen Den övergripande målsättningen för de senaste årens skolreformer har varit att flytta skolans kraftfält från relationen mellan statlig och kommunal skolförvaltning till relationen mellan skolans professionella och hemmen. Skälen till denna ambition är framför allt två. För det första, om skolans kvalitet skall höjas, måste det skapas utrymme och incitament för pedagogisk professionalism och lokalt utvecklingsarbete. I den granskning av det svenska utbildningsväsendet som OECD genomförde 1992 påpekades just bristen på lokalt utvecklingsarbete i skolorna. För att stimulera till ett sådant krävs förändringar såväl i regelsystem och styrinstrument som i de enskilda skolornas kultur. Detta förutsätter i sin tur att skolorna i större utsträckning blir autonoma enheter med eget ansvar. För det andra är ett ökat engagemang från föräldrar och elever i skolan angeläget. Synen på skolan som en institution som tar över ansvaret för barns och ungdomars utbildning och uppfostran är en farlig vrångbild. I stället måste skolan ses som ett stöd för familjer i deras ansvar för att ge nästa generation en god grund att stå på. Ett sådant synsätt kräver inte bara information till hemmen utan aktivt engagemang från föräldrar och elever i skolans arbete. En flyttning av kraftfältet till dem som är närmast berörda av skolan - eleverna och deras familjer samt skolans personal - förutsätter den avreglering och decentralisering av skolan som genomförts under senare år. Den kräver också organisatoriska förändringar, eftersom den nationella styrningen av skolan övergår från detalj- och regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Detta nya styrsystem är nu i princip infört. De två centrala myndigheterna Statens skolverk och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har byggt upp sina organisationer. Under året kom den första samlade rapporten från Skolverkets uppföljningsverksamhet, Bilden av skolan 1993. Rapporten utgör det samlade resultatet av Skolverkets till_syns- och uppföljningssystem under perioden. I rapporten dras slutsatser om såväl starka sidor som kvalitetsmässiga brister i skolan. Rapportens påpekanden om brister i bl.a. skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen (framför allt fysik), sexårsverksamheten och elevernas inflytande över undervisningen har rönt stor uppmärksamhet. Dessa påpekanden är riktade till skolans alla intressenter - stat, kommun, skolledare, lärare, föräldrar, elever och avnämare. Statsmaktens slutsatser och överväganden till följd av de påpekanden som görs i Skolverkets fördjupade anslagsframställan skall enligt riksdagens beslut läggas fram i en Utvecklingsplan för skolan. Regeringen avser att förelägga riksdagen denna under början av 1994. En annan förutsättning för ett nytt kraftfält för skolan är rätten att välja skola. Riksdagen fattade under 1992 och 1993 beslut om att ge fri_stående skolor villkor likvärdiga med de kommunala skolornas. Sedan denna reform genomfördes har antalet fristående skolor mer än fördubblats. Från och med den 1 januari 1994 finns rätten att välja grundskola även inom det kommunala skolväsendet eller i annan kommun inskriven i skollagen. Enligt en undersökning presenterad av Skolverket anser 9 föräldrar av 10 denna rätt vara viktig eller mycket viktig. Den stora vikt föräldrar tillmäter rätten att välja återspeglas visserligen inte i antalet familjer som verkligen väljer en annan skola än den skola deras barn annars skulle placerats i. Viktigt är däremot att det fria skolvalet genom sin blotta existens stärker familjens röst och delaktighet i skolans planering och arbete. Det tredje steget i skapandet av ett nytt kraftfält är att ge skolans rektorer, lärare, övrig personal, föräldrar och elever ett större ansvar och beslutsutrymme. Det är inte minst i detta avseende de nya läroplanerna är en viktig milstolpe. Genom dem blir den nationella styrningen av skolans innehåll tydligt inriktad på mål och resultat, så som dessa uttrycks i läroplaner och kursplaner. I gengäld blir friheten stor för elever, föräldrar och skola att fatta beslut om arbetsmetoder, tidsanvändning och resultatrapportering. Efter riksdagens beslut pågår nu i Utbildningsdepartementet arbetet med läroplanerna för de obligatoriska och de frivilliga skolformerna och med kursplanerna för grundskolan. Regeringsbeslut om dessa kommer att tas i början av 1994. Genomförandet av en ny läroplan är på många sätt lika viktigt som beslutet om den. Speciellt gäller detta de nya läroplanerna som i många stycken innebär en kulturförändring i skolan, från regelstyrning till målstyrning och från timplanestyrning till kursplanestyrning. Regeringens strävan är att ägna införandet av de nya läroplanerna stor uppmärksamhet. Under våren 1994 genomförs informationsinsatser riktade till kommuner, skolledare, lärarutbildare, studievägledare och lärare. Regeringen ser det också som angeläget att bred information når ut till elever och familjer. De nya läroplanerna ställer krav på fortbildning av skolans lärare och, framför allt, ledare. Internationell och svensk forskning pekar också på att kompetent skolledning är den enskilt viktigaste faktorn bakom framgångsrika skolor. Skolledarnas kompetensutveckling såväl inom det pedagogiska området som inom ledarskapsområdet måste därför tillmätas stor betydelse. I första hand är naturligtvis kompetensutveckling ett ansvar för skolledarnas arbetsgivare - kommunerna och i förekommande fall lands_tingen - men en så viktig fråga för skolans kvalitet kräver också att staten engagerar sig. Ett arbete med frågor kring lärares och ledares kompetensutveckling i skolan pågår nu i regeringskansliet. Särskilda medel föreslås också i denna budgetproposition. I det sammanhanget finns det anledning att nämna att skolans försörjning med kompetenta lärare för gymnasiala yrkesutbildningar är ett område där en särskild utredare har givits i uppdrag att lägga förslag. Uppdraget skall vara slutfört under 1994. Med de organisatoriska förändringarna, det nya styr- och uppföljningssystemet, valfrihetsreformerna, betygssystemet och de nya läroplanerna genomgår skolan nu den mest omfattande förändringen under detta sekel. Likväl är detta i första hand bara en förutsättning och ett ramverk för det lokala utvecklings- och förnyelsearbetet. Statens uppgift blir i det sammanhanget inte att föreskriva färdiga lösningar men väl att följa och initiera utvecklingen genom att sprida kännedom om erfarenheter och goda exempel. Med detta syfte har statsrådet Ask tillkallat en arbetsgrupp om frågor kring kursutformning i gymnasieskolan. Gruppen har under hösten 1993 utgivit en rapport och skall redovisa sitt arbete under 1995. Ett liknande syfte har tillsättandet av referensgruppen om föräldrars inflytande över placering och utbildning i särskolan, arbetsgruppen för finska språkets ställning i skolan samt arbetsgruppen om kvinnligt och manligt i skolan. De två sistnämnda grupperna kommer att slutredovisa sina resultat under 1994. Vissa frågor kräver särskild belysning och analys. Dit hör frågorna kring den obligatoriska skolans längd och därmed gränssnittet mellan skolan och skolförberedande verksamhet samt mellan grundskola och gymnasieskola. En särskild utredare gavs under 1993 i uppdrag att belysa ekonomiska, organisatoriska, arbetsmarknadsmässiga och pedagogiska konsekvenser av grundskolans längd och skolstartsåldern. En första redovisning, framför allt inriktad på den demografiska utvecklingens inverkan på olika alternativ, presenterades under hösten 1993 och en slutrapport skall avges under 1994. Till utbildningsformer med en stor outnyttjad utvecklingspotential hör distansutbildningen. I betänkandet Kunskapens krona (SOU 1993:23) redovisas förslag för att åstadkomma en klarare ansvarsfördelning och målstyrning även inom distansutbildningen. Efter remiss bereds dessa förslag inom Utbildningsdepartementet i syfte att förelägga riksdagen förslag under våren 1994. De kärva ekonomiska omständigheterna till trots, föreslår regeringen i årets budgetproposition betydande förstärkningar för att förbättra skolsituationen för elever med vissa funktionshinder. Satsningarna avser utbyggnad av konsulentorganisationen, utveckling och utökning av läromedelsproduktionen och en försöksverksamhet med utgivning av läromedel för bl.a. dyslektiker. Till de viktigaste utmaningarna för skolan hör utvecklingen mot en allt större rörlighet över nationsgränserna. Den utvecklingen gör att språkutbildningen i skolan ställs i fokus i de nya läro- och kursplanerna. Denna utveckling ställer också nya krav på invandrarundervisningen. En kraftigt ökad flyktinginvandring under de senaste åren kräver en översyn av utbildningsinsatserna för invandrare i syfte att förbättra deras möjligheter att snabbt fungera som självständiga medborgare i Sverige. En proposition om vissa förändringar inom svenskundervisningen för invandrare (sfi) kommer att föreläggas riksdagen under våren 1994. Det gångna året har, till följd av arbetsmarknadsläget, inneburit en av de största statliga satsningarna på folkbildningen någonsin. Samtidigt går nu den första treårsperioden med det nya styr- och resurssystemet för folkbildningen mot sitt slut. Det innebär, enligt riksdagens beslut, att denna ordning och dess resultat skall utvärderas dels av Folkbildningsrådet, dels av staten i en fristående utvärdering. Regeringen tillkallade 1992 en särskild utredare för att närmare klargöra efter vilka principer en sådan utvärdering borde göras. Förslaget, som lades och remissbehandlades under 1993, skall nu ligga till grund för regeringens beslut om den statliga utvärderingen av folkbildningen. 3 Den högre utbildningen Liksom skolan har villkoren för den högre utbildningen de senaste åren förändrats i grunden. Från den 1 juli 1993 har varje universitet och högskola det avgörande inflytandet över - och ansvaret för - den utbildning universitetet eller högskolan erbjuder. En grundbult i frigörelsen är varje universitets och högskolas beslutsrätt ifråga om tillträdeskrav. Förändringen bort från det centraliserade högskolesystemet utgår från tre väsentliga motiv. Ett centralstyrt universitets- och högskolesystem är för det första en motsägelse i sig. Universiteten måste vid sidan av sina uppgifter att erbjuda utbildning och sörja för forskning också kunna vara centra för det kritiska tänkandet och samtalet. Med de snabba förändringar som hör vår tid till får fritt tänkande och öppen debatt särskild betydelse. Det andra motivet för att universitet och högskolor bäst kan lösa sina uppgifter i ett friare förhållande till staten är just föränderligheten. Det går helt enkelt inte att centralt planera utbildningars inriktning och omfattning, eftersom själva framtiden inte låter sig planeras. Obalansen när det gäller den yngre arbetskraftens kompetensinriktning mot offentlig sektor, där någon ökning av personalbehovet inte föreligger, är ett tecken på centralplaneringens misslyckande. Valet av högre utbildning är ett av de viktigaste besluten i många unga människors liv. Att ge den enskilde ett större inflytande över detta är det tredje motivet för den frigörelse av universitet och högskolor som nu genomförs. Genom att göra universitetens och högskolornas resurser beroende av detta val ökar lyhördheten för studenternas intressen och krav. Universitet och högskolor med eget ansvar för utbildningen skapar ett nytt utrymme för verkligt studentinflytande. Mångfalden utbildningsalternativ gör det möjligt för studenterna att hitta de kombinationer av kunskaper som för var och en framstår som mest ändamålsenliga. Det nya förhållandet mellan staten och de statliga högskolorna kompletteras av den överföring i stiftelseform av Chalmers och Högskolan i Jönköping som genomförs den 1 juli 1994. Stiftelseformen skapar en konstruktiv spänning gentemot de statliga universiteten till gagn för kvaliteten. De helt fria högskolor, som kan få examinationsrätt enligt den ordning som riksdagen beslutade om 1993, tjänar samma syfte. Under 1993 har regeringen, på förslag av Universitetskanslern, beslutat ge tre teologiska högskolor examinationsrätt på 80-poängsnivå. Ytterligare fria högskolor prövas för närvarande av Kanslersämbetet. 1993 års universitets- och högskolereform utvärderas på flera sätt. En särskild utredare har till uppgift att följa hur universitet och högskolor utnyttjar friheten. Utredningsuppdraget skall redovisas under 1996. Genom det resurstilldelningssystem som riksdagen fattat beslut om 1993 får studenternas val av lärosäte även ekonomisk betydelse. I resurs_tilldelningssystemet finns också incitament som främjar universitetens och högskolornas omsorg om studenternas tid och engagemang genom en god grundutbildning. Resursberedningen presenterade i november 1993 ett förslag till den tredje direkt kvalitetsrelaterade delen av resurstilldelningssystemet. Förslaget remissbehandlas för närvarande. Regeringen avser att lämna förslag till riksdagen i denna del i mars 1994. Också Resursberedningen har i uppdrag att följa genomförandet av den nya ordningen för den högre utbildningen. En första rapport kommer att avlämnas till regeringen under våren 1994. Studenterna och deras val är det nya universitets- och högskolesystemets viktigaste kvalitetsgaranter. Kanslersämbetet har emellertid också en nyckeluppgift. På regeringens uppdrag skall Universitetskanslern årligen redovisa sina bedömningar av kvaliteten vid universiteten och högskolorna. Särskild vikt skall fästas vid kvaliteten i ett internationellt perspektiv. I det nya universitetssystemet kommer Kanslersämbetets arbete med fortlöpande utvärdering av kvaliteten i den högre utbildningen att spela en väsentlig roll för att garantera en hög kvalitativ standard på utbildningen. För att ge flera möjlighet till högre utbildning på rimliga villkor måste distansutbildningen byggas ut. Regeringen avser att stimulera en utveckling av distansutbildningen genom att särskilt främja denna utbildningsform vid universitet och högskolor som tar egna initiativ i den vägen. Vårdhögskolornas framtida relationer till landstingen respektive staten har utretts. Regeringens utgångspunkt vid bedömningen av dessa frågor är att kvalitetsfrågorna är av avgörande betydelse. Ett förslag kring principerna för vårdhögskolornas framtida relationer till staten och landstingen kommer att framläggas för riksdagen i mars 1994. Strukturförändringarna av den högre utbildningen förenas med en betydande utbyggnad av universitetens och högskolornas utbildningskapacitet. Sedan höstterminen 1991 uppgår kapacitetsökningen till hela 30 procent. Utbyggnaden av den högre utbildningen avser att säkerställa att Sverige så snabbt som möjligt får tillgång till en minst lika välutbildad arbetskraft som andra länder. Vid ingången till 1990-talet var Sveriges position i detta hänseende mycket utsatt. Regeringen avser att i en proposition i mars 1994 ange riktlinjer för hur en fortsatt utbyggnad av högre utbildning kan ske, och vilka krav en sådan utbyggnad ställer från bl.a. kvalitativa utgångspunkter. Frågan om studiefinansieringen har under 1993 beretts av Studie_stödsberedningen. Beredningen fullföljs på basis av den diskussionspromemoria som beredningen avlämnat. 4 Forskningen Genom 1993 års forskningspolitiska beslut förstärktes Sveriges insatser för att främja utvecklingen av avancerad kunskap. Att detta kunde ske, trots de ekonomiska svårigheterna, är ett viktigt besked om regeringens beslutsamhet att, parallellt med den ekonomiska saneringspolitiken, lägga en stabil grund för framtida utveckling. 1993 års forskningspolitiska beslut underströk betydelsen av att Sverige satsar särskilt och koncentrerat på områden som har förutsättningar att nå högsta internationella klass. 10 miljarder kronor ur de tidigare löntagarfonderna skulle särskilt användas för detta syfte. Stiftelserna för strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin respektive miljöstrategisk forskning är nu under uppbyggnad. De inleder sin verksamhet i början av 1994. Detsamma gäller för Riksbankens Jubileumsfond vad avser den kulturvetenskapliga forskningen. En särskild prioriteringsgrupp inom Jubileumsfonden för den forskning som kommer att stödjas med tidigare löntagarfondsmedel har inrättats för att understryka att donationen är en finansieringskälla. De nu nämnda satsningarna innebär genom sin organisatoriska utformning och inriktning att en förstärkning sker av de resurser som skall fördelas i konkurrens mellan forskare men utan att detta sker på bekostnad av universitetens basorganisation - fakulteterna. Inte heller forskningsråden, vars uppgift är att finansiera projekt inom grundforskningen, eller övriga offentliga forskningsfinansiärer, berörs härav. Den förstärkning av forskningens resurser som nu sker minskar inte behovet av förnyelse genom omprövning och omprioritering. För att förbättra möjligheterna i detta avseende fullföljs nu principbeslutet i den forskningspolitiska propositionen att överföra ansvaret för vissa stora forskningsanläggningar till Naturvetenskapliga forskningsrådet. I syfte att stärka forskningens infrastruktur framläggs i denna proposition förslag om åtgärder rörande högpresterande datorsystem, samt den vetenskapliga informationsförsörjningen. I det forskningspolitiska beslutet våren 1993 underströks betydelsen av att främja en bredare rekrytering till forskarutbildning. Sammanlagt 130 miljoner kronor anslogs för att förbättra doktorandernas studiefinansiering. Regeringen studerar för närvarande hur övergången från en kombination av doktorandtjänster och utbildningsbidrag till enbart doktorandtjänster har utfallit. Vidare innebar det forskningspolitiska beslutet att alla statliga forskningsfinansiärer uppfordrades att medverka till finansiering av forskarutbildningen. Målet att fördubbla antalet doktorsexamina mellan åren 1990 och 2000 ligger fast. Stöd till finansiering skall enligt riksdagsbeslutet om forskning med medel från de tidigare löntagarfonderna även ges av de två nyinrättade forskningsstiftelserna respektive av Riksbankens Jubileumsfond. Forskarskolor kommer att få särskilt stöd. Särskilt betydelsefullt är det att företagen får tillgång till - och kan intresseras att engagera - flera forskarutbildade medarbetare. En sådan utveckling underlättar också den kunskapsöverföring mellan universitet och högskolor å ena sidan och företagen å den andra som i det forskningspolitiska beslutet angavs som särskilt betydelsefull. Samma syfte har de teknikbrostiftelser som inrättades under 1993. De kommer under 1994 att kompletteras med särskilda forskningsbolag. Genom särskilda insatser främjas rekryteringen av flera kvinnor till den högre utbildningen och forskningen. Utgångspunkten är det program för ökad jämställdhet på detta område som på regeringens förslag fastställdes av riksdagen 1993. I 1993 års forskningspolitiska beslut förstärktes anslaget för forskningsstödjande åtgärder till de mindre och medelstora högskolorna. Dessutom ingick ett erbjudande till dessa högskolor att förstärka sina forskningsmiljöer dels genom att bilda nätverk med universitet och högskolor med fast forskningsorganisation, dels genom att vidga forskningssamarbetet med den lokala industrin. Särskilda medel för sådana forskningsförstärkningar kommer att fördelas av regeringen under året. Det är väsentligt att universitet och tekniska högskolor för egen del känner ett ansvar för att främja nätverkssamarbetet med de mindre och medelstora högskolorna. Genom EES-avtalet kommer Sverige att bli delaktigt i EG-samarbetet inom utbildning. För forskningen innebär det att Sverige deltar på s.k. programnivå och inte enbart - som tidigare - på s.k. projektnivå. Fördjupningen av forskningssamarbetet ger svenska forskare stora möjligheter till utvecklande relationer. Men det ställer också krav på framförhållning och goda kontaktytor. Regeringen avser att ta initiativ till en förstärkning av den svenska forskningsbevakningen av EG. EG:s forskningsfinansiering har en stark inriktning mot industriell tillämpning. Det har Sverige möjlighet att dra nytta av. Samtidigt är det betydelsefullt att balansera den EG-finansierade forskningen med teknisk forskning av mera grundläggande karaktär. Regeringen föreslår mot denna bakgrund, och för att stärka den svenska teknikvetenskapliga forskningen, att det teknikvetenskapliga forskningsrådet förstärks med 20 miljoner kronor. Att stärka svenska universitets och högskolors relationer med de mest framstående lärosätena i världen är av stor betydelse. Regeringen kommer under våren 1994 att fördela särskilda resurser för detta ändamål. I detta sammanhang kommer också vissa speciella etableringar vid framstående utländska lärosäten att aktualiseras. 5 Nya utbildningsinitiativ Utbildning och forskning tillhör ett lands intellektuella infrastruktur, utan vilken inget välstånd är möjligt. De utgör i hög grad även jordmånen för den kulturella utvecklingen. Utbildningsväsendet och forskningen är därmed också en av de mest långsiktiga tillgångar ett land har. Tiden från det att en förändring i utbildningsväsendet beslutas till dess att den slår igenom och resultaten av denna förändring till sist kommer till användning för den enskilda människan, kan ofta räknas i decennier snarare än i år. Detta konstaterande innebär att utbildningsväsendet inte primärt är ett redskap för att lösa dagens problem. Däremot är det en av de viktigaste förutsättningarna för framtida välstånd. Detta faktum gör att utbildningspolitiken har en annan roll och uppgift än arbetsmarknadspolitiken. Insikten om denna skillnad är viktig, även om det inte motsäger att utbildning för många har blivit den bästa lösningen under arbetslösheten. Det motsäger heller inte att utbildningssatsningar är kloka och rimliga även inom arbetsmarknadspolitiken. När utbildningslösningar utformas för ett svårt arbetsmarknadsläge är det dock av avgörande vikt att dessa får en utformning som ansluter till utbildningsväsendets långsiktiga uppgift, men också ger en möjlighet att introducera nya, moderna utbildningsformer. Regeringen aktualiserar nu tre nya utbildningsformer som bedöms kunna bidra till ökad kompetens på kort sikt i dagens arbetsmarknadsläge men som också förväntas kunna ha långsiktig strukturell betydelse. "Utbildningscheck" Som ett led i kompetensutvecklingen av arbetslösa introduceras ett sy_stem med "utbildningscheck" inriktad på t.ex. språkutbildning. Fördelen med denna inriktning är att risken för att utbildningsinsatsen är missriktad minskas, genom att den begränsas till kompetensområden som generellt sätt förbättrar förutsättningarna för den enskilde på arbetsmarknaden. Detta system ger den enskilde möjlighet att lösa in sin "check" hos ett stort antal godkända utbildningsanordnare - det kan vara t.ex. studieförbund, utbildningsföretag, universitet och högskolor eller komvux. "Utbildningschecken" kan genom sin utformning vidga utbudet av utbildningsanordnare också vid sidan av det reguljära utbildningssystemet till gagn för mångfalden. Trainee-utbildning En trainee-utbildning introduceras i syfte att skapa en kombination av ar_betsplats- eller företagspraktik och kvalificerad teoretisk utbildning på universitet, högskola, i komvux eller på andra håll. Utbildningen vänder sig till arbetslösa som har genomgått gymnasieskola men skall också ses som ett kommande mera stadigvarande inslag i utbildningssy_stemet. Trainee-utbildningen är en lärlingsutbildning men på eftergymnasial nivå. Det bör vara en fråga om spetsutbildning som ökar kompetensen inom något ämne som är relevant för den praktiska utbildningen på företaget. Inte minst för mindre och medelstora företag ger detta samtidigt en möjlighet att rekrytera högkvalificerad arbetskraft som kan få en möjlighet till kompetensutveckling i en omfattning som vanligtvis bara är vanligt i stora organisationer. Det är därför som regeringen ser detta som en utveckling av en kombination av praktik och teori på hög nivå som har ett intresse även bortom de omedelbara arbetsmarknadspolitiska motiven. Sommaruniversitet Svenska universitet och högskolor utnyttjas sämre än lärosäten i många andra länder under sommarperioden. I ett läge när studenttillströmningen, bl.a. till följd av arbetsmarknadsläget, är extremt stor kan därför lärosäten som erbjuder utbildning hela året - dvs. sommaruniversitet - vara ett sätt att möta den stora tillströmningen utan att sänka kvalitetsanspråken. Förslaget innebär att universiteten och högskolorna skall kunna erbjuda kurser ur det reguljära utbudet under sommartid. Medel för utbildningen bör ställas till förfogande för högre läroanstalter och de studerande bör kunna få studiemedel för utbildningstiden. Övriga insatser Utöver dessa nya utbildningsinitiativ fortsätter en rad insatser som erbjuds detta budgetår också under nästa. Under innevarande budgetår har medel anvisats för 40 000 platser i gymnasieskolan, 33 000 platser i komvux och 10 000 i folkhögskolan. Dessutom har folkbildningen fått 100 miljoner kronor av arbetsmarknadspolitiska skäl. Förlängningen av pågående insatser bör också innebära att även de innehållsmässiga prioriteringar som gjorts tidigare bör ligga fast - dvs. svenska, främmande språk, naturvetenskap, teknik och det s.k. tredje gymnasieåret för ungdomar som genomgått en tvåårig yrkeslinje. Regeringen anser det vara angeläget att på detta sätt redan nu klargöra för alla berörda utbildningsanordnare vilka insatser som blir aktuella under budgetåret 1994/95. Den totala omfattningen på dessa utbildningar, omräknat till helårsplatser, har regeringen beräknat till 77 000 platser. Vad gäller fördelningen av denna utbildningskapacitet på insatser av olika slag gäller följande riktvärden för planeringen. - 26 100 platser i gymnasieskolan - 28 000 platser i komvux och med utbildningscheck - 20 000 platser i sommaruniversitetet under fem till tio veckor - 8 900 platser i folkhögskolan - 1 500 platser utöver innevarande års 3 000 som basår eller distansutbildning i universitet och högskolor - 3 000 platser - uppskattningsvis - inom folkbildningen - 1 000 platser i trainee-utbildning. Regeringen avser återkomma i kompletteringspropositionen med förslag till beslut i denna fråga. 6 EES-avtalet, utbildning och forskning EFTA-länderna och Europeiska gemenskaperna (EG) undertecknade i maj 1992 ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde - EES. Efter Schweiz frånträde och omförhandlingar har EES-avtalet justerats och undertecknats den 17 mars 1993. Sedan nu alla berörda stater ratificerat avtalet, gäller det från den 1 januari 1994. EES-avtalet innebär att ett antal nya steg kan tas i internationalise_ringen av svensk utbildning. En av de grundläggande avsikterna med EES är att medborgare i EES-länderna skall kunna röra sig fritt över gränserna inom samarbetsområdet. På skolans område kan vi därmed se fram mot en ökad rörlighet för personal och elever. Vad EES-avtalet i stort betyder för svensk utbildning och forskning kan sammanfattas så här. Förändringar den 1 januari 1994 Den betydelse EES-avtalet får för kraven för anställning som lärare behandlades redan i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 20-27). Där fastslogs att lärarutbildningarna inom den krets av länder som EES-avtalet avser generellt får anses hålla sådan kvalitet, att de i princip kan ligga till grund för verksamhet som lärare i vårt land. Skollagen (1985:1100) har sedan efter riksdagens godkännande (bet. 1992/93:UbU11, rskr. 1992/93:274, SFS 1993:326) ändrats så att det för anställning som lärare i princip skall krävas att den sökande har genomgått svensk eller därmed jämställd lärarutbildning i andra nordiska länder, EFTA-länder eller EG-länder. Värdering av utländska universitets- och högskoleutbildningar görs av Verket för högskoleservice (VHS). I detta sammanhang vill regeringen anmärka följande. I ljuset av de praktiska erfarenheterna av EES-avtalet är det nödvändigt att förutsättningslöst överväga hur vi på utbildnings- och forskningsområdet skall organisera den informationsverksamhet och de kanaler för kontakter som är ett svenskt intresse i en europeisk samverkan. Det kan då också finnas anledning att se på den uppgift som VHS för närvarande har att i vissa sammanhang bedöma utländska uni_ver_sitets- och högskoleutbildningar. Svenska studenter deltar sedan budgetåret 1990/91 i EG:s program för samverkan mellan högre utbildning och näringsliv, COMETT, och sedan budgetåret 1992/93 i EG:s utbytesprogram för studenter, lärare och administratörer vid universitet och högskolor, ERASMUS. I och med EES-avtalet kommer EFTA-länderna att få samma rättigheter och skyldigheter som EG-länderna. Detta innebär bl.a. säte och stämma i programmens kommittéer. Den 1 januari 1994 börjar Sverige också som EFTA-land att delta i EURYDICE och ARION. EURYDICE är EG:s nätverk för utbildningsinformation och dess informationsbas innehåller framför allt data om utbildningssystem och utbildningspolitik inom EG. Av särskilt intresse i EURYDICE:s verksamhet är den jämförande information som nätverket börjat producera. Under 1993 etablerade EFTA-länderna ett tillfälligt nätverk för samarbete med EURYDICE. Inom ramen för detta samarbete har varje EFTA-land framställt ett dokument som beskriver dess utbildningsstruktur samt ett dokument om grund- och fortbildning för lärare. Dessa dokument kommer att publiceras av EURYDICE under första hälften av 1994. Inför Sveriges medverkan har en nationell dossier börjat förberedas inom Utbildningsdepartementet. ARION är ett program för information och erfarenhetsutbyte genom studiebesök mellan utbildningsexperter på nationell, regional och lokal nivå. TEMPUS-programmet för samarbete med länderna i Östeuropa täcks inte av EES-avtalet. EG-kommissionen har dock välkomnat EFTA-län_der_nas deltagande i detta nätverkssamarbete mellan högskolor och företag respektive organisationer. Det svenska deltagandet i EG:s forskningssamarbete sker för närvarande på projektnivå inom ramen för EG:s tredje ramprogram för forskning och utveckling. Sverige deltar också som observatör i styrgrupperna för de olika särprogrammen liksom också i Joint Research Centers (JRC). Det svenska deltagandet i dessa samarbetsprojekt finansieras för närvarande enbart genom bidrag från svenska forskningsfinansiärer. EES-avtalet innebär att Sverige ansluts till det tredje ramprogrammet. Därmed får svenska forskare och företag delta med samma rättigheter som medlemsländerna i EG. Enligt EES-avtalet skall Sverige också bidra till budgeten för JRC:s basverksamhet. EES-avtalet innebär att Sverige erlägger en BNP-baserad andel av EG:s forskningsbudget motsvarande ca 300 miljoner kronor under det första året. Sverige får rätt att delta i prioriteringarna av projekt som stöds med dessa medel. EES-avtalet ger Sverige full insyn i och inflytande på utvecklingen av EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling. EES-avtalet ställer krav på en anpassning av svenska studiestödsbestämmelser på så vis att en EES-medborgare i vissa fall bör kunna få svenskt studiestöd på samma villkor som svenska medborgare. Till detta återkommer regeringen under avsnitt E Studiestöd m.m. Den 1 januari 1995 Från årsskiftet 1994/95 kommer EFTA-länderna att kunna delta i alla då existerande och därutöver eventuellt beslutade EG-program på utbildningsområdet. Det är här värt att uppmärksamma att under de senaste åren har EG genomfört en omfattande utvärdering av hela sin programverksamhet inom utbildningsområdet. Vissa förändringar är att vänta under det kommande året. Vidare utveckling av samarbetet Enligt EES-avtalet skall medlemsländerna precisera vilka EG-projekt och aktiviteter inom utbildningsområdet som kan berikas och stärkas av ett EFTA-deltagande. Vidare stadgas att, när EG-kommissionen planerar för nya program, skall den informellt rådgöra med EFTA-experter på samma sätt som den rådgör med EG:s egna experter. Under beslutsprocessen i Rådet skall dessutom kontinuerlig information och konsultation äga rum mellan EG och EFTA. EG:s och EFTA:s utbildningsexperter har också uttalat sig för att en arbetsgrupp skall bildas kring ut_bild_nings- och ungdomsfrågor. A Skolväsendet 1 Utvecklingsplan för skolväsendet De grundläggande styrdokumenten för skolväsendet är skollag, läroplaner och kursplaner. Dessutom skall i anslutning till den statliga budgetprocessen och med prövning av verksamheten i treårsintervaller, underlag och riktlinjer för utvecklingen på skolområdet tas fram i en särskild nationell utvecklingsplan för skolområdet. Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas policydokument för skolverksamheten och skall i viktiga delar underställas riksdagen (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76). Regeringen har i inledningen till denna huvudtitel (avsnitt 2) redovisat sin avsikt att lämna en sådan utvecklingsplan till riksdagen under början av 1994. Utgångspunkterna för planen kommer att vara riksdagens beslut med anledning av propositionerna om en ny läroplan och ett nytt betygssy_stem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan samt om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82 respektive prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) samt delar av Skolverkets och Statens instituts för handikappfrågor i skolan fördjupade anslagsframställningar för perioden 1994/95 - 1996/97. Regeringen redovisar därför endast kortfattat de övergripande frågorna inom skolväsendet i denna proposition. 2 Genomförande av läroplansreformerna Riksdagen har i december 1993 fattat beslut med anledning av propositionerna En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan respektive En ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux. Besluten innebär dels en reformering av hela det obligatoriska skolväsendet med nya läroplaner, nya tim- och kursplaner och ett nytt betygssystem, dels en gemensam läroplan och ett nytt betygssystem för de frivilliga skolformerna. Tillämpliga delar av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet skall kunna gälla redan den 1 juli 1994, medan läroplanen i sin helhet, kursplanerna, timplanerna och betygssystemet träder i kraft läsåret 1995/96 för årskurserna 1-7 i grundskolan, särskolan och specialskolan och i hela sameskolan. Nuvarande läroplan (Lgr 80) kommer således att tillämpas för eleverna i årskurserna 8 och 9 läsåret 1995/96 och för eleverna i årskurs 9 även läsåret 1996/97. Det innebär att reformen är helt genomförd i grundskolan och den obligatoriska särskolan läsåret 1997/98 och i specialskolan läsåret 1998/99. För de frivilliga skolformerna kommer den nya läroplanen att gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 medan det nya betygssystemet skall tillämpas enbart för de reformerade frivilliga utbildningarna. För elever som går på linjer och specialkurser i gymnasieskolan tillämpas det gamla betygssy_stemet. Införandet av nya läroplaner, tim- och kursplaner och nya betygssy_stem ställer stora krav på särskilda insatser för information och fortbildning. Ansvaret för att genomföra reformerna åvilar kommuner och andra skolhuvudmän, men Statens skolverk har en viktig uppgift när det gäller att stödja genomförandet och både följa upp och utvärdera detta. I Skolverkets uppgifter ingår att fortsätta utvecklingen av kursplaner, utveckla, utpröva och fastställa betygskriterier, utarbeta referensmaterial, stödja införandet av nya måldokument och betygssystem samt utveckla nya nationella prov. Skolverket behöver också utveckla tillsynsinstrument utifrån de nya måldokumenten för skolan. I Utbildningsdepartementets och Skolverkets gemensamma planering för hur stödet till genomförandet av reformerna skall utformas ingår en rad olika informationsåtgärder och fortbildningsinsatser, bl.a. information om de nya läroplanerna till samtliga lärare samt informationskonferenser för skolhuvudmän och skolledare. I samarbete med Svenska Kommunförbundet anordnas en särskild utbildning av resurspersoner, som i sin tur kan anlitas av kommunerna för lokala informations- och fortbildningsinsatser. Skolverket ansvarar för informationskonferenser och utbildning för skolledare, lärarutbildare m.fl., medan Utbildningsdepartementet avser att rikta särskilda informationsinsatser till lärare, föräldrar och elever. 3 Kontinuerlig översyn av kursplaner Skolans huvuduppgift är att ge utbildning av god kvalitet. Kvalitetsfrågorna kommer framöver att kräva ökad uppmärksamhet, om svensk utbildning skall kunna hävda sig internationellt. I en mål- och resultatstyrd skola ökar kursplanernas betydelse som styrdokument. Det blir allt viktigare att kontinuerligt se över kursplanerna med tanke på den snabba kunskapsutvecklingen, förändringarna på arbetsmarknaden och erfarenheterna från utvärderingar. För den mål- och resultatstyrda skolans kvalitet är det också viktigt att det skapas en miljö där erfarenheter från lärare, elever, universitet och högskolor, yrkesliv och många andra kanaliseras i en kontinuerlig förbättring av målformulering och kursplaner. En modell för rullande kursplaneöversyn kommer därför att presenteras i utvecklingsplanen. 4 Ändring av bestämmelser 4.1 Hemspråksundervisningen Hemspråksundervisning, som omfattar både undervisning i hemspråket och studiehandledning på hemspråket, kan i dag ges i stället för undervisning i annat ämne eller utanför timplanebunden tid i grundskolan. I gymnasieskolan kan den ges i form av utökad studiekurs, som individuellt val eller ersätta undervisning i språk 2 eller 3. I propositionen (1992/93:220) En ny läroplan och ett nytt betygssy_stem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan föreslogs att skolans språkprogram också bör omfatta hemspråksundervisningen. Detta innebär framför allt att hemspråksundervisningen i stor utsträckning blir ett alternativ till B-språk i grundskolan. Undervisningen får därmed en naturlig plats på schemat för den enskilde eleven. För skolhuvudmannen och för den enskilda skolan underlättas planeringen samtidigt som den därmed blir en del av skolans ordinarie utbud av tillval. Därutöver föreslogs att hemspråksundervisningen skall kunna ges inom ramen för elevens eget val, inom ramen för en lokal profilering eller utanför timplanebunden tid. I propositionen föreslogs också att skolhuvudmannen skall få besluta om när studier i B-språk skall inledas. Riksdagen har nyligen (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82) fattat beslut i enlighet härmed. Hemspråksundervisningen består som tidigare konstaterats av såväl undervisning i hemspråket som studiehandledning på hemspråket. Studiehandledning ger elever med annat hemspråk än svenska bättre möjligheter att följa med i undervisning i andra ämnen som bedrivs på svenska. I takt med att elevens kunskaper i svenska ökar minskar emellertid denna funktion i betydelse. Studiehandledning på hemspråk är alltså en, av flera möjliga, stödformer som efter en pedagogisk bedömning ges till de elever som behöver sådant stöd. Den är i denna mening likställd med andra former av stödinsatser i skolan. Studiehandledning på hemspråk skall alltså, då behov föreligger, ges till elever oberoende av deltagande i undervisning i hemspråket. Hemspråksundervisningen, i det fortsatta avses därmed undervisning i hemspråket, utgör en del av främst de yngre barnens identitetsutveckling. Den bidrar också till elevens möjligheter att få kännedom om sin kulturella bakgrund och att utveckla en tvåspråkig och kulturell identitet. Inom skolan fungerar hemspråksundervisningen också, främst för mer nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska och om den svenska skolan och samhället i övrigt, som en länk till den svenska skolans kultur. För att skolan skall kunna fullgöra dessa uppgifter kan, enligt vår bedömning, elevens rätt till undervisning i hemspråket begränsas till sju år. Detta är en minimireglering och elev som har särskilda behov kan delta i sådan undervisning under längre tid. Undervisning bör, i enlighet med nu gällande regler, även under läsåret 1994/95 kunna ges i stället för undervisning i andra ämnen eller utanför timplanebunden tid. När den av riksdagen nyligen beslutade timplanen för grundskolan införs (bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82), med början läsåret 1995/96, ges möjlighet att ge undervisningen inom ramen för elevens val, dvs. inom timplanen. Den nuvarande möjligheten för kommunerna att avstå från att anordna undervisning i hemspråk om det inte går att åstadkomma undervisningsgrupper om minst fem elever bör kvarstå. Det finska språkets särställning i Sverige utgör enligt vår bedömning skäl att undanta elever med finska som hemspråk från den föreslagna begränsningen till sju års rätt till hemspråksundervisning. Enligt det nordiska kulturavtalet har vi åtagit oss att söka tillgodose nordiska medborgares, som vistas i ett annat nordiskt land, önskemål om undervisning på modersmålet. Det är därför, enligt vår uppfattning, rimligt att då behov föreligger detta undantag också tillämpas för övriga nordiska språk. Detsamma gäller samiska, tornedalsfinska och zigenska elever. Dessa elever bör fortsättningsvis också undantas från kravet på minst fem elever per undervisningsgrupp. Regleringen av hemspråksundervisningen har förordningsform och regeringen har för avsikt att ta in de undantag som behandlats ovan i grundskole- respektive gymnasieförordningen. Genom den här föreslagna begränsningen av elevernas rätt till hemspråksundervisning torde kommunernas kostnader komma att minska med minst 120 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits till att studiehandledningen inte påverkas av förslagen. 4.2 Ersättning för elever i specialskolan och sameskolan Enligt 7 kap. 7  skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111) skall hemkommunen betala ersättning till staten för vissa kostnader för elever i specialskolan. Detta gäller dock inte en elev som går i sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola (externa klasser). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag samt om ersättningens storlek. Enligt förordningen (SKOLFS 1993:18) om ersättning för elever i specialskolan utgör ersättningen budgetåret 1992/93 per termin 11 450 kr för elever i årskurserna 1-6 och 13 425 kr för övriga elever. Från och med budgetåret 1993/94 skall beloppen räknas upp med skolindex. För elever i sameskolan betalar hemkommunen ingen ersättning till staten. Regeringen anser att kommunerna i fortsättningen bör betala en ersättning till staten för en elev i de statliga motsvarigheterna till grundskolan - specialskolan och sameskolan - med ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden i riket för en elev i grundskolan. Detta genomsnitt är för närvarande ca 51 000 kr. Regeringen avser därför att ändra förordningen om ersättning för elever i specialskolan i överensstämmelse härmed. En reducerad avgift bör därvid tas ut även för elever som går i s.k. extern klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola. Detta kräver ändring av 7 kap. 7  skollagen. Regeringen avser att fortlöpande se över kostnadsnivån och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vid undervisning av elever med handikapp. Vi föreslår även att en bestämmelse om skyldighet för hemkommunen att betala ersättning till staten för elever i sameskolan tas in i 8 kap. skollagen i en ny paragraf, 7 . Våra förslag till ändringar i skollagen finns samlade under avsnittet 4.5 Vissa överklagandefrågor. Förslaget ökar de statliga intäkterna med ca 24 miljoner kronor per budgetår. Den nya avgiften innebär inte att finansieringsprincipen bör tillämpas, utan åtgärden är snarast att se som ett tillrättaläggande i förhållande till den kostnadsrelation som gällde vid övergången till skolans sektorsbidrag, då ju staten och kommunerna i stort sett delade lika på kostnaderna. Därför bör hälften av de ökade statliga intäkterna återföras till kommunerna. 4.3 Ersättning till kommunerna Den statliga ersättningen till kommunerna bör således minska med 120 miljoner kronor och öka med 12 miljoner kronor. De tekniska frågorna behandlas av Finansdepartementet, som avser återkomma till dessa vid senare tillfälle. 4.4 Rationalisering Ett produktivitets- och effektivitetskrav har beräknats på myndighetsanslagen inom skolväsendet. 4.5 Vissa överklagandefrågor För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning skall enligt 2 kap. 4  skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111) den sökande dels behärska svenska språket, om det inte finns synnerliga skäl att medge annat, dels ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen, dels också uppfylla ett av följande krav: 1. Sökanden har genomgått svensk lärarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed jämställd lärarutbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska gemenskaperna. 2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av Verket för högskoleservice förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning som avses under 1. Beslut av Verket för högskoleservice kan i dag överklagas till rege_ringen. Ärenden om att jämställa utbildningar är inte av den art att det bör ankomma på regeringen att avgöra dem. Med hänsyn härtill och till den strävan som finns att föra bort ärenden från regeringen bör beslut i dessa ärenden inte få överklagas till regeringen. En bestämmelse om att överklagande inte får ske bör således införas som en ny bestämmelse i skollagen, 2 kap. 4 a . Upprättade lagförslag De förslag som regeringen nu lagt fram i avsnitt 4.2 och i detta avsnitt kräver i fråga om skollagen (1985:1100) dels att 7 kap. 7  ändras, dels att det införs två nya paragrafer, 2 kap. 4 a  och 8 kap. 7 . I enlighet med vad regeringen anfört har inom Utbildningsdepartementet utarbetats förslag till ändring i skollagen. Förslaget bifogas som underbilaga 9.1. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100). 5 Kompletteringskurser inom gymnasieskolan I propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85) föreslogs att elever skulle få möjlighet att i stället för det tredje året av ett nationellt program välja en kompletteringskurs. Kompletteringskurser skulle finnas av tre slag, nämligen humanistisk-samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig-teknisk samt merkantil kompletteringskurs. Kompletteringskurserna syftade till att ge eleverna möjlighet att ändra studieinriktning och få behörighet för vissa utbildningar vid universitet och högskolor. Den naturvetenskaplig-tekniska kompletteringskursen skulle t.ex. ge behörighet för högre utbildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området och kompletteringskursen med humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning ge behörighet för lärarutbildning. Riksdagen hade ingenting att erinra mot förslaget (bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356). Frågan om kompletteringskurser har behandlats även i samband med propositionen om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (prop. 1991/92:157, bet. 1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311). Riksdagen gjorde härvid ett tillkännagivande. Riksdagens avsikt får anses ha varit att regeringen skall fastställa tim_plan och programmål för kompletteringskurserna. Skolverket skall fastställa kursplaner. Skolverket har på regeringens uppdrag redovisat förslag till timplaner och programmål. Eftersom kompletteringskurserna skulle väljas inför elevernas tredje studieår, har Skolverket måst utgå från en bedömning av vilka kunskaper eleverna har inhämtat under de båda första studieåren. Enligt regeringens mening visar redan nödvändigheten av att ha en sådan utgångspunkt då timplaner för komplette_ringskurserna skall göras, att dessa kurser är artfrämmande i den nya gymnasieskolan. Det finns nu stadietimplaner för gymnasieskolan, dvs. sammanslagna timplaner för de tre gymnasieåren. Uppdelningen mellan läsåren görs av kommunen. Vad eleverna läst under de båda första åren skiftar således - och skall kunna göra det - mellan olika kommuner och skolor. Skolverket har utgått från att eleverna som avses gå de båda studieförberedande kompletteringskurserna slutfört hela kärnan under de två första åren. Enligt regeringens bedömning torde detta snarare bli undantag än regel. En kompletteringskurs som dessutom skall ge utrymme för att slutföra kärnämneskurserna blir antingen av för låg kvalitet eller tar längre tid än ett år. I den reformerade gymnasieskolan finns specialutformade program, förutom de 16 nationella och de individuella programmen. De specialutformade programmen skall vara jämförbara med de nationella i fråga om omfattning och kärnämnen. För övrigt kan innehållet sättas samman av kurser på ett friare sätt än vad som är möjligt i de nationella programmen. Specialutformade program kan antingen sättas samman och erbjudas av kommunen eller sättas samman efter den enskilde elevens behov av kunskaper. En elev kan välja ett specialutformat program från början av gymnasietiden eller byta till ett sådant program från ett nationellt program i princip när som helst under gymnasietiden. Genom riksdagens beslut i anledning av förslagen om en mer kursutformad gymnasieskola i propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93) har elevernas möjligheter att välja studieinriktning m.m. efter sina individuella framtidsplaner förbättrats ytterligare. Specialutformade program ger således eleverna möjligheter att få de kompetenser som kompletteringskurserna är avsedda att ge. Utöver dessa möjligheter kan elever efter gymnasieskolan komplettera sin utbildning inom komvux. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att nationellt beslutade kompletteringskurser inte är behövliga eftersom motsvarande kompetens kan inhämtas inom specialutformade program. Dessa kurser är dessutom ett främmande inslag i den reformerade gymnasieskolan, som bygger på kurser och har stadietimplaner. Regeringen finner därför anledning föreslå att riksdagen nu - med ändring av sitt tidigare tillkännagivande - godkänner vad regeringen nu anfört om behovet av nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade gymnasieskolan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. godkänner vad regeringen anfört om behovet av nationellt fastställda kompletteringskurser i den reformerade gymnasieskolan. 6 Viss utbildning i landstingsregi Vid riksdagsbehandlingen av propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356) infördes en ny punkt, punkt 20, i övergångsbestämmelserna till lag (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100). Av denna punkt framgår att ett landsting, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det. I utbildningsutskottets betänkande har nämnts den yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun. Syftet bakom bestämmelsen är att bevara några få helt unika och riksrekryterande utbildningar, som vid tidpunkten för 1991 års gymnasiereform och införandet av den reformerade gymnasieskolan, bedrevs i landstingsregi. Genom bestämmelsens avfattning får det anses vara klart att det är möjligheten för landstingen att fortsätta med utbildning på områdena ifråga som är det centrala, inte den organisatoriska formen eller den exakta utformningen av respektive utbildning. Hinder kan därför inte möta mot att utbildningar som hör till denna lilla, mycket speciella kategori och som därför saknar direkt motsvarighet i de nationella programmen, såsom den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun, i stället anordnas som ett specialutformat program. 7 Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning Riksdagen har (bet. 1992/93:UbU11, rskr. 1992/93:274) gett regeringen tillkänna vad utskottet anfört beträffande förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Utskottet finner det "angeläget att regeringen för riksdagen redovisar dels vilka utbildningar som - - - kommer att omfattas av regeringens föreskrifter om interkommunal ersättning inom komvux, dels vilka av nuvarande påbyggnadsutbildningar som i framtiden bör anordnas inom komvux och vilka som kommer att förläggas till högskolan, dels ock vilka ytterligare möjligheter kommunerna kan ges för att de skall kunna erbjuda sina ungdomar en adekvat yrkesutbildning inom komvux med hänsyn till såväl arbetsmarknadsmässiga som individuella behov." Regeringen fick genom en ändring i skollagen bemyndigande att fr.o.m. den 1 juli 1993 föreskriva en skyldighet att betala interkommunal ersättning för viss gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom komvux. Regeringen har utnyttjat detta bemyndigande i fråga om teknikerutbildning. Regeringen har inga planer för närvarande att utvidga denna föreskrift att gälla för ytterligare utbildningar. Beträffande påbyggnadsutbildningar gäller att intagning till hittillsvarande specialkurser i gymnasieskolan (inklusive påbyggnadsutbildningar) får ske sista gången under läsåret 1994/95. Fr.o.m. läsåret 1992/93 infördes påbyggnadsutbildningar som en del av komvux och dittillsvarande särskilda yrkesinriktade kurser upphörde. Skolverket har ännu inte utfärdat kursplaner för nya påbyggnadsutbildningar i komvux utöver teknikerutbildning, men verket har föreskrivit att ett antal kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser får tillämpas för påbyggnadsutbildning i komvux under en övergångstid. Under hösten 1993 har Skolverket på uppdrag av regeringen gjort en genomgång av specialkurserna i gymnasieskolan och de särskilda yrkes_inriktade kurser som övergångsvis får tillämpas i komvux. Skolverket har delat in kurserna i fyra olika kategorier. Det i särklass största antalet kurser skall avvecklas, därför att innehållet i dem återfinns inom ramen för nationella program. Utbildningen kan därmed anordnas i både gymnasieskolan och komvux. Andra kurser har redan övergått till högskoleutbildning eller bör i framtiden göra det. Dit hör utbildningar för tandtekniker och för optiker. Vissa kurser har ett innehåll som bygger på slutförd utbildning i gymnasieskolan. Sådana utbildningar kan finnas kvar inom ramen för påbyggnadsutbildning i komvux. Vidare finns det ett mindre antal kurser, som inte förutsätter slutförd gymnasieutbildning, men som har speciella krav på ålder eller yrkeserfarenhet och därmed riktar sig enbart till vuxna. Även sådana kurser bör finnas kvar inom komvux. Beredningen av dessa frågor fortsätter i Utbildningsdepartementet och Skolverket. Avsikten är att nya eller aktualiserade kursplaner för påbyggnadsutbildningar inom komvux skall föreligga i god tid före läsåret 1995/96. När det gäller kommunernas möjligheter att erbjuda yrkesutbildningar för sina ungdomar vill regeringen först konstatera, att alla ungdomar upp till 20 år numera har rätt till en gymnasial utbildning, däremot inte till flera. Den som efter avslutad gymnasieskola behöver ytterligare utbildning räknas som vuxenstuderande. Någon absolut rätt till gymnasial utbildning eller påbyggnadsutbildning finns inte för vuxna enligt skollagen. Enligt skollagen är kommunernas ansvar dock klart och entydigt. De skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och de skall sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Av Skolverkets rapport Bilden av skolan 1993 framgår bl.a. att den synliga efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning tillgodoses av kommunerna. När det gäller gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning är situationen en annan. Där är efterfrågan på utbildning just nu större än tillgången. Skolverket anser det inte uteslutet att kommunerna genom rationaliseringar och effektiviseringar kan bereda utrymme för fler vuxna att delta i utbildning. Det är också möjligt att ett bättre samarbete mellan olika utbildningsformer och utbildningsanordnare kan bidra härtill. En viktig orsak till den stora efterfrågan på vuxenutbildning just nu är givetvis arbetsmarknadsläget. I det sammanhanget vill vi erinra om att riksdagen har beslutat om betydande extra resurser under budgetåret 1993/94 i både gymnasieskolan, komvux och folkhögskolan till särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten. I inledningen till denna huvudtitel anger regeringen att dessa åtgärder bör fortsätta nästa år. 8 Kunskaper i och intresse för naturvetenskaplig och teknisk utbildning Intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning har under de senaste åren minskat, samtidigt som ett flertal utredningar pekar på ett ökat behov av kvalificerade tekniker, ingenjörer och naturvetare. Regeringen har därför tagit flera initiativ i syfte att öka rekryteringsbasen för dessa utbildningar. Skolverket och Verket för högskoleservice har fått i uppdrag att under en femårsperiod inventera och genomföra åtgärder som långsiktigt kan öka ungdomars intresse och förutsättningar för utbildningar med teknisk och naturvetenskaplig profil. För att genomföra uppdraget får verken 3,5 miljoner kronor per år i fem år. Medlen skall inte användas för att finansiera direkt skolverksamhet. Ansvaret för denna verksamhet ligger på kommunerna. Verken skall genom att skapa reguljära kanaler för information mellan olika skolor/högskolor och olika nivåer inom utbildningsorganisationen bidra till ökad spridning av goda idéer och pågående aktiviteter. En annan uppgift blir att utarbeta förslag till övergripande strategier för metodutveckling vad gäller innehåll och arbetssätt i undervisningen. Dessa förslag skall ses som ett stöd för kommunerna och de enskilda skolorna. Vidare skall verken kontinuerligt följa upp hur kommande verksamheter inom ramen för det s.k. basåret utvecklas. Basåret inrättades för att ge de förhållandevis stora grupper av ungdomar som genomgått gymnasieskolans samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar möjlighet att bli behöriga till bl.a. högre teknisk utbildning. Befintliga och blivande teknik/naturvetarcentra (science centra) spelar en betydelsefull roll i arbetet med nyskapande och aktiverande fortbildning av lärare inom området teknik/naturvetenskap. För att stödja de verksamheter som av en arbetsgrupp (U 1993:C) bedömts ha bl.a. de organisatoriska förutsättningarna att utveckla denna roll, ställer regeringen totalt 6 miljoner kronor till förfogande för en tvåårsperiod. Inför budgetåret 1995/96 kommer en förnyad prövning att ske av verksamheten inom befintliga och nytillkomna centra. 9 Riksrekryterande idrottsgymnasier Den nya gymnasieskolan och den förändrade styrningen av skolan ställer krav på en översyn av hela regelsystemet. I den reformerade gymnasieskolan finns det större flexibilitet och större möjligheter att anpassa utbildningen efter elevens önskemål. Det finns ett tilltagande intresse från kommuner att profilera sitt utbildningsutbud inom olika områden. I många kommuner finns också ett stort intresse för profileringar med idrottsinriktning. Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt Skolverket att göra en förutsättningslös översyn av regelsystemet kring idrottsgymnasier. Uppdraget skall redovisas senast den 15 april 1994. A 1. Statens skolverk 1992/93 Utgift 210 871 025 1993/94 Anslag 223 383 000 1994/95 Förslag 242 922 000 Statens skolverks arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet (exklusive statliga specialskolor). Det övergripande målet för Skolverket är att verka för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har fastställt skall förverkligas inom givna ramar. Skolverket skall särskilt följa och utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha tillsyn över skolan. Skolverket skall därutöver svara för kansliresurser åt Skolväsendets överklagandenämnd. Från anslaget täcks kostnader för nationell utvärdering och prov, statistikproduktion samt kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Statens skolverk Årsredovisning Skolverket har av regeringen fått dispens från kravet att lämna årsredovisning för verksamhetsåret 1992/93. Skolverket har dock, som ett led i utvecklingen av sin resultatuppföljning, kommit in med en frivillig årsredovisning. Verksamheten redovisas i fem programområden, nämligen Uppföljning, Utvärdering, Nationell skolutveckling, Forskning och Tillsyn. Skolverkets egna utgifter finansieras med anslag. Intäkterna är försumbara. Verket har inte använt tilldelat anslag fullt ut. Det beror bl.a. på att samtliga tjänster inte varit tillsatta under hela budgetåret. Den 30 juni 1993 hade Skolverket 254 fast anställda. Kostnaderna för verksamheten fördelar sig på programområden med ca 21 % på Uppföljning, ca 10 % på Utvärdering, ca 25 % på Utveckling, ca 1 % på vardera Forskning och Tillsyn, ca 29 % på Stödfunktioner samt ca 12 % på Övriga skolfrågor. Under verksamhetsåret 1992/93 har Skolverket slutfört 86 projekt, besvarat 104 remisser, behandlat 48 tillsynsärenden samt handlagt 97 ärenden om fristående skolor. Till Skolväsendets överklagandenämnd har under verksamhetsåret 1992/93 inkommit 1 125 ärenden. 1 513 ärenden har avgjorts. Resultatanalys Statens skolverk har för budgetåren 1991/92 - 1992/93 redovisat verksamheten inom programområdena Uppföljning, Utvärdering, Utveckling, Tillsyn och Forskning. Fristående skolor redovisas särskilt. De mest synliga resultaten av Skolverkets insatser återfinns inom Uppföljnings- och Utvecklingsprogrammen. Det är också inom dessa områden som arbetet med ett antal regeringsuppdrag har krävt stora insatser. Inom Forskningsprogrammet har en omstrukturering av sektorsforskningsstödet påbörjats. Utvärderings- och Tillsynsprogrammen är under uppbyggnad. Detta innebär att Skolverkets resultat tidigast om ett par år kan präglas av egeninitierat arbete. Utvecklingsprogrammet och Forskningsprogrammet redovisas under anslagen A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet respektive A 5. Forskning inom skolväsendet. Uppföljningsprogrammet Skolverket har, i enlighet med regeringens uppdrag, utvecklat ett nationellt uppföljningssystem som tagits i full drift budgetåret 1992/93. Ett avtal har utarbetats som reglerar förhållandet mellan Skolverket och Statistiska centralbyrån vad gäller insamling och bearbetning av data. Data ur uppföljningssystemet redovisas årligen i fyra publikationer. Förutom "Beskrivande data om skolverksamheten" redovisas varje år "Jämförelsetal för skolhuvudmän" både som delårsrapport och som årsrapport. Dessutom publiceras ett mer omfattande tabellmaterial kallat "Grundfakta om svensk skola". Skolverket har redovisat underlag för ett nytt provsystem. En fördjupad analys av kommunernas skolkostnader har genomförts. En modell för att närmare analysera skolkostnader har tagits fram. Utvärderingsprogrammet Skolverket har under verksamhetsåret 1992/93 bedrivit 37 utvärderingsprojekt, varav 17 har avslutats. Det resursmässigt största projektet, Den nationella utvärderingen av grundskolan 1992 (NU-projektet), avslutades hösten 1993. En närmare beskrivning av NU-projektet och dess resultat har lämnats i rapporten Bilden av skolan 1993 (Rapport nr 32). En plan för det fortsatta Utvärderingsprogrammet har tagits fram. Valet av områden för utvärderingsstudier har främst skett utifrån två överväganden. Det ena avser angelägna områden inom ramen för det nya styrsystemet, t.ex. valfrihetsfrågan, den flexibla skolstarten, hemspråks_undervisningen samt kommunernas principer för resursfördelning. Det andra utgår från behovet att skapa en kunskapsgrund för det kommande utvärderingsarbetet. Tillsynsprogrammet Skolverkets praxis i tillsynsärenden har varit att i första hand ge skolhuvudmannen i fråga möjlighet att själv rätta till eventuella missförhållanden. De huvudsakliga insatserna inom programområdet har gällt anmälningsärenden. Skolverket har också genomfört tillsynsutredningar vid fristående skolor som varit i drift mer än två år. Övrig verksamhet Skolverket har tagit fram kriterier som används inför beslut om godkännande av fristående skolor på grundskolenivå. Antalet fristående skolor för skolpliktiga elever har mer än fördubblats. Under verksamhetsperioden har Skolverket godkänt 127 fristående skolor för skolpliktiga elever. Framtids- och omvärldsanalys Skolverket framhåller att en analys av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar skolan och dess framtida villkor måste behandla såväl den omvärld skolan verkar i som de förändringar som sker och kan förväntas ske inom skolväsendet. Skolverket pekar bl.a. på internationalise_ringsprocesser, utvecklingen på arbetsmarknaden, sociala och kulturella förändringar i samhället, medie- och teknologiutveckling m.m. som viktiga faktorer för utvecklingen av skolan. Bland pågående och förväntade förändringar inom skolväsendet lyfter Skolverket fram några områden som framöver bedöms som särskilt väsentliga. Dessa områden är dels de förändrade kompetenskrav och krav på livslångt lärande som skolan måste möta, dels utvecklingen i den kommunala sektorn, dels den pågående reformeringen av skolan. Resursanalys och planerad inriktning för verksamheten Skolverket konstaterar att inga större förändringar behöver göras vad gäller fördelningen av resurserna. Organisationen är dimensionerad och uppbyggd för att fullgöra de uppgifter som ålagts verket. Även lokalsituationen är tillfredsställande. Under Skolverkets två första år har arbetet i hög grad präglats av att ta fram verktyg och metoder för att följa upp och utvärdera skolverksamheten. Detta arbete ser verket som investeringar och utvecklingskostnaderna betraktas som engångskostnader. Uppföljningsverksamheten innefattar dock stora statistiksystem, som även fortsättningsvis kommer att kräva relativt omfattande resurser för drift och löpande underhåll. Vissa rationaliseringsvinster bör, enligt verkets mening, kunna göras i framtiden. Utvecklingsinsatserna är emellertid inte helt avslutade inom denna del av verkets arbete. Fortfarande återstår att ta fram ett nytt nationellt provsystem samt att utveckla tillståndsbeskrivningarna och de återkommande attitydmätningarna. Tyngdpunkten i uppföljningsprogrammet kommer att ligga på tre typer av uppgifter; löpande arbete, fortsatta utvecklingsinsatser samt olika typer av insatser för fördjupade uppföljningsanalyser. Vad gäller fortsatta utvecklingsinsatser kommer Skolverket bl.a. att utveckla ett nytt nationellt provprogram liksom system för återkommande uppföljning av elevers, föräldrars och avnämares attityder till skolan. En kvalitetssäkring av alla delar av uppföljningssystemet planeras. Statistiksystemet skall följas upp för att minimera kostnaderna. Ett s.k. signalsystem planeras för att verket skall få underlag till priorite_ringar och styrning av den egna verksamheten. En central uppgift inom ramen för fördjupade uppföljningsanalyser är att följa effekterna av reformerna inom skolsektorn. Skolverket kommer att prioritera fördjupade analyser av kommunernas skolkostnadsutveckling, resursfördelningssystem och produktivitetsutveckling. I övrigt räknar Skolverket med att tyngdpunkten successivt kommer att förskjutas dels från uppföljning mot utvärdering, dels från insamling av data till mer av analys och sökande efter förklaringar och samband. Skolverket räknar med att arbetet med nationell skolutveckling även i fortsättningen kommer att kräva relativt stora resurser. Betydande utvecklingsinsatser krävs under de närmaste åren för införandet av nya läroplaner och nya betygssystem. Ambitionen är emellertid att mot slutet av treårsperioden kunna föra över resurser från utvecklingsinsatser till utvärdering av de genomförda reformerna. För att kunna öka insatserna för strategisk skolutveckling kommer verket att försöka rationalisera de mer rutinartade uppgifterna som t.ex. stipendieförmedling. Skolverket kommer att inrikta utvärderingsprogrammet dels mot en fortsatt utveckling av programmet och dess samband med Skolverkets övriga program, dels mot insatser med anledning av reformer som är aktuella eller brister som har identifierats inom skolväsendet. Utvärde_ring kommer också att göras av styrsystemet och dess effekter. Under treårsperioden kommer även tillsynsprogrammet att präglas av det pågående reformarbetet, bl.a. de beslut som fattats om nya läroplaner och nya betygssystem. Tillsynen av fristående skolor kommer enligt Skolverkets bedömning att växa snabbt under anslagsperioden. Under anslagsperioden kommer Skolverket bl.a. att följa och utvärdera utvecklingen inom friskoleområdet. En strategi för utvärdering och utveckling av jämställdheten i skolan har utformats. Arbetet med att återföra information från det nationella uppföljningssystemet, tillståndsbeskrivningarna, tillsynen m.m. till regering och riksdag samt skolhuvudmännen fortsätter, liksom arbetet med att genomföra den nationella datapolitiken på skolområdet. Under treårsperioden kommer Skolverket vidare att arbeta med att utveckla mått på produktiviteten inom myndigheten, såväl för den rutinartade verksamheten som för utredningsverksamheten. Anslagsframställning 1. Skolverket föreslår att anslaget tillförs resurser motsvarande ett per_son_år för arbetet med Skolväsendets överklagandenämnd (+ 300 000 kr). 2. Skolverket föreslår att anslaget utökas med 55 miljoner kronor under treårsperioden, varav 17 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, 24 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt 14 miljoner kronor för budgetåret 1996/97 avseende ökade kostnader för ett nytt provsystem. 3. Skolverket föreslår att besparingen om 5 % under anslagsperioden tas ut med 3 723 000 kr per budgetår. 4. Skolverket beräknar medelsbehovet under anslaget till 714 880 000 kr för perioden 1994/95-1996/97, varav 236 960 000 kr för budgetåret 1994/95 (exklusive löne- och prisomräkning). Regeringens överväganden Sammanfattning De övergripande målen bör ligga fast. Resurser Ramanslag 1994/95 242 922 000 kr Resultatbedömning Skolverkets frivilliga årsredovisning ger en god bild av verksamheten. Riksrevisionsverket (RRV) har granskat årsbokslutet för Skolverket avseende verksamhetsåret 1992/93. Enligt RRV:s bedömning är årsbokslutet rättvisande. Den fördjupade anslagsframställningen visar att verksamheten hittills har bedrivits med en sådan inriktning att de uppsatta verksamhetsmålen kan nås. Skolverkets insatser inom uppföljnings- och utvärderingsområdena har bl.a. resulterat i flera rapporter av stort värde för såväl den lokala som den centrala nivån. Den bild av grundskolan som den nationella utvärderingen ger, kommer att ha stor betydelse för beslutsfattare på olika nivåer i det fortsatta arbetet med reformeringen av grundskolan. Regeringen utgår från att Skolverket utvecklar motsvarande upp_följ_nings- och utvärderingssystem för de frivilliga skolformerna. Skolverket har redovisat att mängden ärenden, främst tillsyns- och överklagandeärenden, har ökat under de två verksamhetsåren. Skolverket har byggt upp en organisation för sin verksamhet i enlighet med de mål som satts upp och de resurser som getts. Den resursanalys som Skolverket gör finner regeringen vara väl avvägd med hänsyn till fram_tids- och omvärldsanalysen. Fördjupad prövning Under avsnittet Resursanalys och planerad inriktning för verksamheten har ingående redovisats vilken inriktning Skolverket avser ge verksamheten. Verket har också förändrat organisationen för att bättre möta dessa krav. Regeringen har ingenting att erinra mot den av verket angivna inriktningen. Den bör därför läggas fast. Skolverket har redovisat nyckeltal som visar produktivitetsutvecklingen i delar av myndighetens verksamhet. För den utredande verksamheten saknas för närvarande mått och jämförelser. Regeringen ser positivt på Skolverkets ambitioner att utveckla sådana mått. Slutsatser Regeringens slutsats är att Skolverkets valda programstruktur med inriktning på verksamhetsmålen bör ligga till grund för verkets arbete för kommande treårsperiod. Skolverket skall därutöver inrikta sitt arbete på sådana arbetsinsatser som kommer att föranledas av den nationella utvecklingsplan, som regeringen kommer att presentera för riksdagen under våren 1994. I utvecklingsplanen kommer bl.a. rapporten Bilden av skolan att behandlas. Skolverkets verksamhet finansieras från i huvudsak fyra anslag, A 1. Statens skolverk, A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, A 6. Fortbildning m.m. och A 7. Genomförande av skolreformer. Planeringsramar för Skolverkets del är enligt regeringens bedömning endast meningsfulla om de innefattar alla dessa anslag. I fråga om den verksamhet som anslaget Genomförande av skolreformer är avsett för, är arbetsfördelningen mellan regeringskansliet och verket mycket flexibel och varierande över tiden på ett sätt som inte kan förutses i detalj. Redan av det skälet blir en planeringsram mindre meningsfull. Dessutom avser regeringen att genomföra vissa förändringar som rör ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning i skolan. Detta kan komma att beröra anslaget Fortbildning m.m. Dessa osäkerhetsfaktorer vad beträffar Skolverkets totala ekonomiska utrymme gör att regeringen inte finner det meningsfullt att denna gång sätta upp några planeringsramar för verket. Vid beräkningen av anslaget till Skolverket har regeringen beaktat verkets påtagligt sänkta lokalkostnader. Antalet ärenden för Skolväsendets överklagandenämnd har väsentligt överstigit det som uppskattades när Överklagandenämnden inrättades. Med hänsyn till att regeringen endast har beräknat ett besparingskrav på 2 674 000 kr för budgetåret 1994/95, är regeringen emellertid inte beredd att tillföra anslaget ytterligare resurser för detta ändamål. Enligt vår uppfattning ryms den begärda personalökningen inom ramen för tillgängliga resurser. (1 och 3) Regeringen beräknar för budgetåret 1994/95 11 miljoner kronor för ökade kostnader för ett nytt provsystem enligt de riktlinjer som redovisats för riksdagen i propositionerna om nya läroplaner och betygssystem (prop. 1992/93:220 och 250). ( 2) För budgetåret 1993/94 finns under anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet 2 miljoner kronor avsatta för råd och stöd till skolor och huvudmän när det gäller internationella kontakter samt för Skolverkets administration och utökade tillsyn m.m. av utlandsskolorna. Regeringen förordar att dessa medel förs över till detta anslag. Övrigt Redan vid Skolverkets tillkomst överfördes Statistiska centralbyråns (SCB) medel för skolstatistik till Skolverket som samtidigt fick beställaransvar. Det var då fråga om en försöksverksamhet under pågående utredningsarbete. Nu är detta arbete avslutat och regeringen har tagit slutlig ställning till ansvarsfördelningen vad gäller statlig statistik. För Skolverkets del innebär dessa ställningstaganden att beställaransvaret för skolstatistiken inte längre har försökskaraktär utan blir en permanent uppgift. Därutöver utvidgas beställaransvaret, med undantag för viss övergripande publicering, till att gälla all publicering av skolstatistik och utvecklingsarbete. Därvid ankommer det på Skolverket att också beakta behovet av längre tidsserier. I den nu gällande ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har staten genom lärarutbildningen påtagit sig ett ansvar för lärarförsörjningen. I dimensioneringen av lärarutbildningen har ett viktigt underlag varit lärarprognoser, dvs. kalkyler över tillgång på och behov av lärare. Arbetet med lärarprognoser har till viss del utförts av prognosinstitutet vid SCB. Skolverket föreslås nu få beställaransvaret för denna verksamhet. I denna roll har Skolverket självfallet att beakta den nya ansvarsfördelningen som lägger ett större ansvar på kommuner å ena sidan och universitet och högskolor å den andra. Regeringen avser att behandla denna fråga närmare i den kommande utvecklingsplanen för skolan. I enlighet med det principbeslut riksdagen har fattat om ansvar för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 2_357_000 kr förts över till detta anslag för Skolverkets beställaransvar för skolstatistik från sjunde huvudtitelns anslag D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan SCB och andra myndigheter återfinns i bilaga 8 anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. I övrigt räknar regeringen endast med förändringar under anslaget av automatisk natur. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Statens skolverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 242 922 000 kr. A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan 1992/93 Utgift 92 911 758 1993/94 Anslag 97 815 000 1994/95 Förslag 106 966 000 Arbetsuppgifter och organisation för Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) framgår av förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan. De övergripande målen för myndigheten är att ge hjälp och stöd till kommunerna och till sådana fristående skolor som står under statlig tillsyn, för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder i skolan samt ge stöd till eleverna i skolarbetet. Institutet skall som en särskild uppgift utveckla, framställa och distribuera läromedel för syn_skadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva samt elever med utvecklingsstörning. Vidare skall institutet informera om lämpliga läromedel. Institutet är central förvaltningsmyndighet för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter. Till institutets ansvarsområde hör också att främja forsknings- och utvecklingsarbete rörande stödinsatser för elever med funktionshinder i skolan. Statens institut för handikappfrågor i skolan Resultatanalys SIH har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksamheterna inom områdena specialpedagogiskt stöd och läromedelsproduktion. För dessa verksamhetsområden har SIH fastlagt följande mål. SIH skall erbjuda barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder samt kommuner och föräldrar ändamålsenliga tjänster och produkter, så att funktionshindrade elever får en likvärdig utveckling och utbildning med övriga i samhället. Resultatanalysen visar att detta mål inte har uppnåtts. SIH:s resultatanalys för budgetåren 1991/92-1992/93 visar att den specialpedagogiska stödorganisationens insatser har efterfrågats och fyllt ett viktigt behov i samhället. SIH framhåller t.ex. att SIH:s konsulenter, i samråd med kommunerna, så gott som alltid lyckats finna goda lösningar för elever med svåra fysiska funktionshinder. De begränsade kon_su_lent- och stödresurserna som finns för elever med flerhandikapp i särskolan gör att detta område enligt SIH:s bedömning markant skiljer sig från den i övrigt i stort sett positiva bilden. SIH:s redovisning av läromedelsproduktionen visar att läromedelsenheterna i allmänhet inte har kunnat täcka behovet för sina målgrupper. SIH har på olika sätt genomfört behovsanalyser och menar att bristen på läromedel inom samtliga områden varit så uppenbar och akut att en analys av behovstäckningen fått anstå. SIH hänför i princip alla dessa problem till bristande resurser. SIH har, i syfte att kunna bedöma effektiviteten och vilka effekter myndighetens insatser haft i samhället, sökt utarbeta relevanta instrument för effektbedömning. Dessa mått är enligt myndigheten under utveckling. När det gäller den specialpedagogiska stödorganisationen anser institutet bl.a. att det ekonomisystem som utarbetats gör det möjligt att kombinera uppgifterna om konsulenternas tidsanvändning med resurs_åtgången för varje aktivitet. SIH strävar efter att även utveckla ett kvalitetsmått som anger effekten av gjorda insatser. När det gäller läromedelsproduktionen anser SIH att myndigheten nu har de instrument som behövs för en effektiv uppföljning av verksamheten. De resultatmått som tagits fram har utvecklats under budgetåret 1992/93 och ligger till grund för uppföljningen av verksamheten. Vilka resultatmåtten är har dock inte redovisats. Institutet anser att den jämförelse som gjorts med andra läromedelsproducenter visar att myndighetens läromedelsproduktion i allmänhet är konkurrenskraftig. Framtidsanalys I sin framtidsanalys framhåller SIH bl.a. att de förändringar som sker i samhället medför att också konsulenternas arbetsuppgifter förändras. Barn till invandrare och flyktingar är en elevgrupp som ökar. En ny personalgrupp, som efterfrågar konsulenternas råd och stöd, är t.ex. den fritidspersonal som genom utbyggd skolbarnomsorg finns i skolan. Den snabba tekniska utvecklingen av datoriserade hjälpmedel ställer nya och stora krav på konsulenterna som pedagogiska rådgivare. SIH framhåller att det även krävs allt mer tid till att informera beslutsfattare om behov av stöd och resurser. Konsulenternas arbete inriktas allt mer mot att ge specialpedagogisk handledning till personalen och råd och stöd till föräldrarna, vilket enligt SIH, ger möjlighet att öka effekterna av insatserna till enskilda individer. SIH beräknar att effektivitetsvinsterna i den specialpedagogiska konsulentorganisationen under de första verksamhetsåren varit betydande och kan förväntas öka ytterligare, bl.a. på grund av ett utökat utnyttjande av modern teknik såsom t.ex. datorer, telefax och mobiltelefoner. När det gäller läromedelsproduktionen är bl.a. den tekniska utvecklingen av betydelse för att ge ökade möjligheter till kompensation för olika funktionsnedsättningar. Datoranvändningen ökar och interaktionen mellan text, talsyntes/digitalt tal, ljud och bild kommer att utnyttjas allt mer. Ett viktigt område är såväl särskilda och anpassade datorprogram som tryckta läromedel överförda till diskett. Video och multimedia är ett annat teknikområde av allt större betydelse för elever med funktionsnedsättningar enligt SIH:s uppfattning. Resursanalys SIH presenterar, vad avser konsulentorganisationen, en översikt över alla konsulenters samlade tidsredovisning under 1992/93, vilken visar att 70% av konsulenternas insatser riktats till elever med funktionshinder. Övrig tid utgör olika former av administration samt utvecklings- och projektarbete. SIH redovisar även hur personalresurserna fördelas mellan olika handikappgrupper. När det gäller konsulentstödet för elever med hörselskada eller dövhet konstaterar SIH dock att institutet först under de kommande tre åren kommer att utvärdera om nuvarande ordning med köp av tjänster från landstingen erbjuder ett adekvat pedagogiskt stöd till hörselskadade elever samt om organisationsmodellerna på ett kostnadseffektivt sätt svarar mot de medel staten tillskjuter. Av SIH:s redovisning av personalkostnaderna för läromedelsproduktion framgår att nästan hälften av kostnaderna avsätts för utvecklingsarbete och mindre än en femtedel till produktion. Enligt SIH:s bedömning är resurserna effektivt nyttjade och väl avvägda mot de olika verksamhetsgrenarnas behov. Anslagsframställning 1. SIH föreslår att medel för 3,5 konsulenttjänster (1,4 miljoner kronor) förs över från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet till detta anslag. 2. SIH föreslår att 20,3 miljoner kronor för lokala konsulentinsatser för elever med flerhandikapp i särskolan tillförs detta anslag. SIH anser att förslaget kan finansieras genom motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget till landstingen. 3. SIH begär utökade medel för lokalkostnader med 2,1 miljoner kronor. 4. SIH föreslår att 0,5 miljoner kronor anvisas som engångsanvisning för en analys av samverkansprojekt och erfarenhetsutbyte inom det specialpedagogiska området och den europeiska gemenskapen. 5. SIH föreslår att 12 miljoner kronor anvisas för upprustning och utveckling av läromedelsenheterna samt förnyelse av läromedelsframställningen. Medlen föreslås fördelade på tre budgetår med 4 miljoner kronor per budgetår 1994/95-1996/97. Regeringens överväganden Sammanfattning De övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Resurser Ramanslag 1994/95 106 966 000 kr Resultatbedömning SIH har för budgetåret 1992/93 inte behövt lämna någon årsredovisning. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av årsbokslutet för budgetåret 1992/93 funnit att årsbokslutet för SIH är rättvisande. Den resultatanalys SIH presenterar i sin fördjupade anslagsframställning ger inte tillräckligt underlag för en bedömning av effektiviteten inom verksamhetens olika grenar. SIH visar emellertid en strävan att utarbeta relevanta mått för att kunna mäta verksamhetens effektivitet och effekt. SIH:s tidsredovisning för konsulentorganisationen visar att konsulentresurserna totalt sett används på ett målinriktat sätt. Regeringen anser dock att sådana insatser som kommer elever med funktionshinder till del bör öka. SIH redovisar hur personalresurserna fördelar sig mellan olika handikappgrupper. Det framgår dock inte vilken effekt konsulent_insatserna haft för de olika elevgrupperna eller i vilken utsträckning en mer flexibel användning av konsulentresurser prövats. Regeringen avser att verka för att framtida resultatanalyser bl.a. utvecklar dessa aspekter. När det gäller läromedelsframställningen påvisar SIH att instrument för ekonomisk uppföljning av produktiviteten och effektiviteten är under utvecklande. Regeringen anser att detta är ett viktigt utvecklingsområde för att möjliggöra en bedömning av resultatet av läromedelsproduktionen. Fördjupad prövning Genom de åtgärder för förbättrad resultatuppföljning som SIH planerar bör verksamheten kunna bedrivas alltmer effektivt. RRV har i en förvaltningsrevisionell rapport (F 1993:17) bl.a. påvisat, vad gäller den specialpedagogiska konsulentorganisationen, att fördelningen av antalet tjänster på olika län och handikappgrupper bör ses över inom en snar framtid. Regeringen delar RRV:s bedömning och vill i sammanhanget betona vikten av att konsulentorganisationen och organisationen i dess helhet ses i ett helhetsperspektiv där resurserna används flexibelt mellan de olika handikappgrupperna. Vidare anser RRV att SIH bör utreda förutsättningarna för en flyttning av ekonomienheten i Stockholm till Härnösand. När det gäller lokaliseringsfrågan anser regeringen att ekonomienheten bör flyttas till Härnösand. Som RRV påpekar torde detta för övrigt stå i överensstämmelse med riksdagens beslut om SIH:s lokalisering. Med anledning av SIH:s beskrivning av konsulenternas målgrupper och arbetssätt vill regeringen betona att SIH:s tjänster i första hand skall utgöra ett komplement till och inte ersättning för kommunernas stöd till elever i det offentliga skolväsendet. SIH fick i de särskilda direktiven för den fördjupade anslagsframställningen ett antal uppdrag. Bland annat skulle SIH med hjälp av underlag från Statskontoret redovisa en jämförelse mellan myndigheter och organisationer som har uppgifter som rör elever med funktionshinder i skolan. Denna redovisning saknas. Regeringen avser att vidta åtgärder för att få en sådan redovisning till stånd. Regeringen anser att det bör vara möjligt att i vissa frågor utveckla samarbetet med andra instanser och organisationer som arbetar med handikappfrågor. Slutsatser De övergripande målen för SIH:s verksamhet bör ligga fast. SIH bör här_utöver utveckla separata utvärderingsbara verksamhetsmål för verksamhetsgrenarna för att underlätta en bedömning av verksamhetens resultat. Regeringen betonar att myndighetens arbete med att utveckla produktivitets- och effektivitetsmått för verksamhetsgrenarna bör prioriteras och avrapporteras till regeringen. Regeringen är därför inte beredd att förorda en treårig planeringsram för SIH. SIH föreslår i sin anslagsframställning att totalt 21,7 miljoner kronor tillförs den specialpedagogiska konsulentorganisationen. Regeringen vill med anledning av SIH:s redovisade effekter av kommunaliseringen av särskolan betona att ansvaret för elever med flerhandikapp i det offentliga skolväsendet primärt ligger på skolhuvudmannen. Regeringen betonar att SIH, i enlighet med vad som föreskrivits i förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut för handikappfrågor i skolan, skall utgöra ett komplement till och inte ersättning för det stöd skolhuvudmannen skall erbjuda. Regeringen anser dock att SIH:s uppgift att ge hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången för elever med funktionshinder är viktig och förordar därför att den specialpedagogiska konsulentorganisationen ges en allmän förstärkning med 6,6 miljoner kronor. I sammanhanget vill regeringen framhålla att det är SIH:s uppgift att fördela konsulentresurser inom ett givet ansvarsområde utifrån behoven. Regeringen förutsätter att SIH gör nödvändiga prioriteringar och regelbundet omprövar dem. Regeringen föreslår att 500 000 kronor avsätts för fortbildningsinsatser, bl.a. i anslutning till användandet av ny teknik i läromedelsproduktionen. Övriga medel som SIH föreslagit för upprustning och utveckling av läromedelsenheterna samt förnyelse av läromedelsframställningen utgör investeringar som skall lånefinansieras. Regeringen avser att beakta detta i den låneram som kommer att fastställas för SIH. SIH har föreslagit att specialskolorna tilldelas ytterligare medel för inrättande av ekonomiadministrativa tjänster. Regeringen anser att SIH i stället bör tilldelas vissa medel under detta anslag för att stödja specialskolorna i administrativa frågor enligt vad som redovisas under anslaget A 11. Specialskolor m.m. Vi har beräknat 700 000 kronor för detta ändamål. Regeringen vill därvid betona att förstärkningen avser SIH:s service till specialskolorna. Det förutsätter en stor lyhördhet från SIH:s sida till specialskolornas önskemål och behov. I övrigt räknar regeringen endast med förändringar av automatisk natur under anslaget. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budget_året 1994/95 anvisar ett ramanslag på 106 966 000 kr. A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp 1992/93 Utgift 13 712 9841 Reservation 7 620 3691 1993/94 Anslag 13 774 000 1994/95 Förslag 17 712 000 1 Anslaget Utveckling och produktion av läromedel. Ur anslaget betalas dels bidrag enligt förordningen (1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, dels kostnader för utveckling och produktion av samt information om läromedel för elever med funktionshinder. Från anslaget finansieras även kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare bekostas av anslaget olika utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH). Statens institut för handikappfrågor i skolan SIH föreslår i sin fördjupade anslagsframställning följande: 1. SIH föreslår att ett nytt förslagsanslag, med medgivande för institutet att få överskrida anslaget, skapas för att elever med synskador skall få tillgång till läromedel på punktskrift eller som talbok i erforderlig omfattning. Till det nya anslaget föreslår SIH att 3,5 miljoner kronor förs över från anslaget A 8. Särskilda insatser på skolområdet. SIH föreslår även att 1,5 miljoner kronor överförs från detta anslag till det nya anslaget. 2. För att lösa behovet av talböcker för dyslektiker i grundskolan och gymnasieskolan föreslår SIH att staten svarar för framställningen av kassettböcker som sedan säljs till kommuner/skolor. SIH beräknar framställningskostnaden till 3 miljoner kronor. 3. SIH hemställer att det fortsättningsvis skall ankomma på institutet att besluta om hur många tjänster som får inrättas inom anslaget. Regeringens överväganden I likhet med SIH finner regeringen det angeläget att synskadade elevers tillgång till läromedel förbättras. Regeringen anser dock inte att ett nytt förslagsanslag skall inrättas för denna verksamhet. Regeringen föreslår i stället att SIH tilldelas ytterligare 3,5 miljoner kronor som en förstärkning av utveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder, framför allt för synskadade. Regeringen behandlar frågan om kassettböcker för dyslektiker under anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet. Regeringen vill dock understryka att SIH bör tillhandahålla tillgängliga talböcker och andra läromedel som bedöms som lämpliga läromedel för dyslektiker. Syftet med anslaget är att tillhandahålla medel för utveckling och produktion av läromedel. Anslaget är inte avsett för inrättandet av tjänster. Regeringen avstyrker därför förslaget att SIH får inrätta tjänster med medel från anslaget. Övrigt Regeringen har med anledning av utbildningsutskottets betänkande (bet. 1992/93:UbU9), uppdragit åt SIH att redovisa underlag som gör det möjligt att belysa både de praktiska följderna och kostnadskonsekvenserna för kommuner m.fl. av att staten genom SIH bekostar utvecklingen av läromedel medan kommuner och landsting svarar för huvuddelen av de kostnader som kan hänföras till mångfaldigande, lagerhållning, distribution och försäljning. SIH har i skrivelse den 8 oktober 1993 inkommit med en promemoria där ett förslag till full kostnadstäckning för utlåningsavgifter presenteras. Detta skulle, enligt SIH:s beräkningar och med utgångspunkt i 1992/93 års läromedelsbeställningar, generera intäkter på ca 1 260 000 kr för punktskriftsböcker och ca 300 000 kr för talböcker. Om punktskriftsböckerna och talböckerna skulle försäljas skulle intäkterna öka till 1 500 000 kr respektive 775 000 kr. SIH redovisar hur de genomsnittliga kostnaderna för kommunerna skulle se ut för olika elever läsåren 1992/93 och 1993/94, vilket visar att kostnaderna skulle öka kraftigt för kommunerna. Regeringen anser att staten även fortsättningsvis bör stå för hela utvecklingskostnaden, men att stat och kommun bör dela på framställningskostnaderna. Detta kan ske antingen genom utlåning mot avgift eller försäljning. Utifrån uppgifter från SIH skulle detta innebära en total genomsnittskostnad för kommunerna respektive intäkter för SIH på ca 420 000-500 000 kr för punktskriftsböcker och ca 100 000-260 000 kr för talböcker. Utslaget per elev vid olika stadier och skolformer kommer genomsnittskostnaderna på det viset att ligga i nivå med läromedelskostnaderna för icke funktionshindrade elever i den ordinarie undervisningen. Regeringen avser att meddela föreskrifter om detta. SIH anser i den fördjupade anslagsframställningen det vara angeläget att myndigheten får tillstånd av regeringen, enligt 18  andra stycket (fr.o.m. den 1 januari 1994 17  andra stycket) lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, att utan upphovsmannens medgivande få producera talböcker för utlåning. Upphovsrättslagen medger inte att sådan rätt ges för annat ändamål än utlåning och över huvud taget inte beträffande verk av vilka ljudupptagning har kommit ut i handeln. För SIH Läromedels del utgör utlåning endast en del av verksamheten. SIH är tvunget att för läromedel som avses säljas eller hyras ut komma överens med eventuella upphovsmän. Ett och samma verk kan alltså genom SIH komma att användas såväl för utlåning som för försäljning och uthyrning. Enligt regeringens mening är det vid sådant förhållande lämpligare att de upphovsrättsliga frågorna rörande verk som SIH avser att framställa exemplar av liksom hitintills löses i ett sammanhang genom avtal mellan myndigheten och upphovsmännen eller deras företrädare. Regeringen anser det väsentligt att SIH beaktar vikten av att träffa avtal som möjliggör att ifrågavarande läromedel kan användas av behövande även utanför de primära målgrupperna. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 712 000 kr. A 4.Stöd för utveckling av skolväsendet 1992/93 Utgift 42 777 830Reservation11 608 793 1993/94 Anslag 71 477 000 1994/95 Förslag 76 728 000 Ur anslaget bekostas utvecklingsinsatser enligt bedömning av Statens skolverk. Från anslaget utgår också vissa specialdestinerade medel för utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever, bidrag till kostnader för teknikkurser för flickor samt för insatser för skolans internationalisering. Utöver detta lämnas bidrag till vissa organisationer samt till utvecklingsarbete om datoranvändning. Statens skolverk Resultatredovisning Skolverket redovisar i sin fördjupade anslagsframställning att medel under budgetåret 1992/93 i huvudsak har avsatts för utvecklingsinsatser på tre områden; kursplanearbete för de frivilliga skolformerna, ekonomiskt stöd till landets kommuner i deras utvecklingsarbete med anledning av det förändrade ansvaret för skolan samt åtgärder mot mobbning. Skolverket har lämnat stöd för ett antal miljöprojekt, utveckling inom datorområdet, en metodikbok i undervisning i främmande språk samt stimulans- och informationsmaterial. Verket har också avsatt medel för utvecklingsinsatser för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter samt för insatser mot drogmissbruk. Särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever har i likhet med tidigare år riktats till lägerskolor och till ett pedagogiskt utvecklingsarbete, i vilket för närvarande 17 kommuner är aktiva. Inom ramen för insatser för skolans internationalisering har Skolverket givit stöd till ett antal skolor och kommuner för särskilda program. Vidare har ett praktiskt nordiskt samarbete i internationella frågor inletts liksom ett projekt - Europa i samverkan - mellan Skolverket och Utbildningsradion. Resultatanalys Skolverket redovisar i sin resultatanalys att inriktningen vid fördelningen av medlen för strategiska utvecklingsinsatser har varit att fullfölja tidigare beslutade åtaganden, exempelvis internationella nätverksprojekt, att ge stöd för lokala utvecklingsinsatser vid införandet av ett nytt ansvars- och styrsystem samt att ge stöd för utvecklingen av den reformerade gymnasieskolan. Den generella inriktningen har varit att stödja sådant utvecklingsarbete som kan ge spridningseffekter i skolorna. Skolverket redovisar från en studie av statliga utvecklingssatsningar under perioden 1985/86 - 1990/91 att resultaten inte är entydiga och att det är svårt att se tydliga effekter på den nationella skolutvecklingen. Medlen har, konstaterar man, haft sin främsta betydelse som markeringar av olika frågors vikt. De har också haft en stimulerande effekt på skolornas arbete och olika grupper av lärare har tillfälligt fått utrymme för eget utvecklingsarbete. Grundtanken att skapa nätverk och utökade kontakter mellan skolor har varit svår att uppnå. Skolverket gör bedömningen att utvecklingsmedel i första hand skall beviljas projekt inom områden som är av ett relativt stabilt nationellt intresse. Mer traditionella satsningar eller kampanjer under kortare tid skall så långt som möjligt undvikas eller begränsas till påtagligt akuta frågor. Anslagsframställning 1. Skolverket hemställer om en anslagsram för treårsperioden 1994/95-1996/97 om totalt 216 210 000 kr, varav för budgetåret 1994/95 72_070_000 kr. 2. Skolverket föreslår att medlen för försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparanda förs över från anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, till detta anslag, anslagsposten 2. Regeringens överväganden Resultatbedömning Skolverkets årsredovisning anger att verket strävar efter att koncentrera tillgängliga resurser till strategiska utvecklingsområden och till projekt som ligger inom områden med ett relativt stabilt nationellt intresse. Regeringen bedömer denna inriktning som relevant. De exempel på områden inom vilka projektmedel har beviljats - miljö, mobbning, kommunernas arbete med skol- och arbetsplaner och utvecklingen mot en kursutformad gymnasieskola - finner regeringen väl valda och i linje med våra intentioner. ANT, internationalisering i ett Europaperspektiv och resurscentra för dyslexi, är allt angelägna områden för utvecklingsinsatser. Någon utvärdering som kan utgöra grunden för en bedömning av resultatet av gjorda satsningar presenteras dock inte i resultat- eller årsredovisningen. Inom minoritets- och invandrarområdet har arbetet främst koncentrerats på nya flyktinggruppers behov av läromedel, vilket enligt vår bedömning är en riktig inriktning med tanke på den aktuella flykting_situationen. Inte heller på detta område presenteras något material kring de hittills gjorda satsningarnas resultat, varför regeringen inte kan göra någon bedömning av dessa eller av insatsernas effektivitet. Slutsatser Skolverket startade sin verksamhet den 1 juli 1991. Verket presenterar en genomarbetad strategi för verkets utvecklingsinsatser och en långsiktig plan för den fortsatta inriktningen. Denna plan ligger enligt rege_ringens bedömning väl i linje med de givna direktiven och bör fullföljas. Däremot saknas ännu en redovisning av eventuella kvalitativa effekter av gjorda satsningar. I det fortsatta arbetet bör Skolverket komplettera sina redovisningar av hur medlen under anslaget har fördelats dels med redovisningar av den uppföljnings- och utvärderingsverksamhet som kan ge information om uppnådda effekter, dels i görligaste mån med konkreta resultatredovisningar. Riksdagen har i samband med beslutet om nya läroplaner m.m. också beslutat att undervisningen i svenska som andraspråk inte längre skall följa en särskild nationell kursplan. Regeringen kommer att samråda med Skolverket om möjligheterna för verket att prioritera arbetet med att ta fram ett kommentarmaterial för den undervisning i svenska som andraspråk som elever har rätt till enligt grundskoleförordningen. Regeringen delar Skolverkets uppfattning att medlen för försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparanda bör föras över från anslaget A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet till detta anslag. Vi har beräknat 617 000 kr för ändamålet. Utbildningsutskottet har i betänkandet 1988/89:UbU3 begärt att regeringen överväger kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för produktion av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har föreslagit att anpassade läromedel för elever med dyslexi skulle produceras vid SIH Läromedel i Solna och hemställer under anslaget A 3. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp om 3 miljoner kronor för framställning av ljudinspelning av studielitteratur för dyslektiker m.m. Regeringen ser det som angeläget att elever med läs- och skrivsvårigheter får tillgång till läromedel inlästa på band. En hjälp för många elevers läsinlärning skulle vara att som ett komplement till den vanliga läroboken få lyssna till en uppläsning av lärobokens text, dvs. kunna lyssna på en kassett och följa med i läroboken samtidigt. Tillgång till kassettbok skulle emellertid vara värdefullt inte bara för elever med läs- och skrivsvårigheter utan även för andra grupper som ännu inte nått så hög läsförmåga, t.ex. synskadade och vissa invandrare. Målgruppen kan alltså vara ganska stor och behovet av kassettböcker borde - i likhet med övriga läromedel - kunna tillgodoses på en öppen läromedelsmarknad. En försöksverksamhet bör startas för att underlätta utgivningen av läromedel i såväl tryckt som intalad form samtidigt. Det är naturligt att Skolverket som redan bedriver utvecklingsarbete kring läs- och skrivsvårigheter ansvarar för sådan försöksverksamhet. En utökning av detta anslag med 3 miljoner kronor föreslås för ändamålet. Inom anslaget A 6. Fortbildning m.m. finns för budgetåret 1993/94 medel beräknade för lärarstipendier m.m. om sammanlagt 5 436 000 kr. Av dessa medel används ca 2 miljoner kronor för att främja internationella kontakter inom skolan. Enligt vår mening bör detta belopp föras över från anslaget A 6. Fortbildning m.m. till detta anslag och där sammanföras med den resurs om 14 miljoner kronor som innevarande budgetår disponeras för att främja internationella kontakter. Vidare finns under anslaget C 45. (1993/94 D 42.) Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 1_580_000 kr anvisade för resestipendier åt lärare i ungdomsskolan för studiebesök i utländska skolor. Även dessa medel bör enligt regeringens uppfattning föras över till resurserna för internationella kontakter under detta anslag. Medlen har efter prisomräkning beräknats till 1_620_000 kr. Som regeringen nyss har redovisat förordar vi att de 2 miljoner kronor som utgår från detta anslag för att finansiera råd och stöd till skolor och huvudmän när det gäller internationella kontakter samt för Skolverkets administration och utökade tillsyn av utlandsskolorna, förs över från detta anslag till anslaget A 1. Statens skolverk. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 76 728 000 kr. A 5. Forskning inom skolväsendet 1992/93 Utgift 22 769 445 Reservation5 206 791 1993/94 Anslag 25 494 000 1994/95 Förslag 26 134 000 Anslaget disponeras dels av Statens skolverk, dels - efter beslut av Skolverket om medelsfördelning - av högskoleenheter och Statens institut för handikappfrågor i skolan. Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed. Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten. Statens skolverk Resultatredovisning Skolverket arbetar under perioden 1992/93-1994/95 med en treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Skolverket redovisar nu att genomförandet av forskningsprogrammet har påbörjats och bedrivs i nära samråd med Forskningsnämnden och Skolverkets forskningsråd. Ett mål har varit att skapa förutsättningar för goda miljöer för skol- och utbildningsforskning samt skapa förutsättningar för fruktbara nätverk. En stor del av Skolverkets forskningsanslag har inriktas mot det nya programmet. Skolverket anger som ett viktigt syfte med forskningsprogrammet att stimulera samspelet mellan dem som producerar forskningsbaserad kunskap och dem som är direkt ansvariga för verksamheten i skolan. För att öka kunskapen om hur forskningsresultat utnyttjas har Skolverket inlett studier som behandlar kunskaps- och forskningsanvändningen i skolan. En studie om hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktik har också påbörjats. En översyn av tryckt information om skolforskning har genomförts. Skolverket har under 1992/93 fördjupat sitt forskningssamarbete med Europarådet och OECD. Anslagsframställning Med hänvisning till den fördjupade anslagsframställningen för forskning inom skolväsendet som lämnades hösten 1992, föreslår Skolverket en uppräkning av anslaget till 26 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 (+ 506 000 kr). Regeringens överväganden Resultatbedömning Skolverkets årsredovisning visar att det beslutade forskningsprogrammet för perioden 1992/93-1994/95 har påbörjats. Ett antal forskningsprojekt har avslutats och nya igångsatts. Arbetet bedrivs i nära samråd med den av regeringen inrättade Forskningsnämnden och Skolverkets forskningsråd. Slutsatser Regeringens bedömning är att Skolverkets forskningsprogram har igångsatts med den inriktning som har angetts i regeringens forskningspolitiska proposition. Programmet bör fortsätta med denna inriktning under den resterande delen av treårsperioden 1992/93-1994/95. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 26 134 000 kr. A 6. Fortbildning m.m. 1992/93 Utgift 75 887 255 Reservation 14 724 658 1993/94 Anslag 85 280 000 1994/95 Förslag 98 416 000 Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som Statens skolverk beslutar om. Från anslaget utgår vidare bidrag till lärarorganisationer m.fl. för fortbildningsverksamhet och publikationer. Ur anslaget bekostas även utbildning för lärare i svenskundervisning för invandrare samt lärarstipendier för individuellt motiverad fortbildning. Från anslaget utbetalas medel till Sveriges Utbildningsradio AB för produktion av utbildningsprogram för fortbildning. Statens skolverk Resultatredovisning I sin fördjupade anslagsframställning har Skolverket redovisat resultaten under respektive anslagspost. Bland resultaten kan nämnas följande. Den nya rektorsutbildningen om 30 dagar fördelad på två eller tre år har startat för sammanlagt 635 rektorer från alla skolformer. Från och med den 1 juli 1993 kommer utbildningen att genomföras vid ett antal universitet. Utbildningen är efterfrågad. Den äldre skolledarutbildningen kommer att avslutas under 1993/94. Kostnaderna för statlig rektorsutbildning och skolledarutbildning uppgick budgetåret 1992/93 till 14,9 miljoner kronor respektive 7,9 miljoner kronor. Fortbildning för personal inom grundskolan har huvudsakligen inriktats mot kompletteringsfortbildning. Kostnaderna för dessa insatser uppgick budgetåret 1992/93 till 20,4 miljoner kronor. Introduktionsutbildning och andra fortbildningsinitiativ med anledning av gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering har fått ekonomiskt stöd med totalt 12,5 miljoner kronor. Den femåriga satsningen på fortbildning i teckenspråk för lärare vid specialskolorna genomförs sedan 1989/90 årligen för 20 lärare. 984 000 kr har fördelats till ett 40-tal organisationer och ämnesföreningar som stöd för 43 periodiska tidskrifter eller andra publikationer samt för ett trettiotal olika fortbildningsaktiviteter. Fortbildning och kompletterande undervisning för lärare i svenskundervisning för invandrare genomförs enligt en plan upprättad av dåvarande Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Vid fördelningen av stipendier för individuellt motiverad fortbildning - 407 stycken till en kostnad av drygt 5 miljoner kronor - har Skolverket prioriterat insatser inom områdena skolans miljöundervisning, språkundervisning, stöd till elever med svårigheter, elevinflytande och skoldemokrati samt studier inom yrkeslivet. Drygt hälften av stipendiemedlen har tilldelats för fortbildningsinsatser i annat land än Sverige. Resultatanalys Skolverket har under sina första år främst fördelat medel enligt tidigare åtaganden. Som exempel nämns kompletteringsfortbildningen för grundskolans lärare. Utökade och förnyade samarbetsformer mellan högskolor och kommuner har ändå kunnat ske, liksom utprovning av alternativa kursformer som distansundervisning, ökad utlokalisering, anpassning av innehåll och uppläggning till kommunernas behov. Skolverket har vidare genomfört fortbildning för reformering av gymnasieskolan samt gett stöd till fortbildning riktad till små målgrupper. För att garantera kommunerna tillgång till fortbildning av hög kvalitet har vissa fortbildningsmedel tilldelats högskolan för att utveckla kompetensen inom de av regering och riksdag prioriterade fortbildningsområdena. Anslagsframställning Skolverket hemställer om en anslagsram för treårsperioden 1994/95-1996/97 om totalt 255 840 000 kr, varav 85 280 000 kr för budgetåret 1994/95. Medlen under anslaget skall enligt Skolverket användas aktivt för att på nationell nivå stödja skolans utveckling. Underlaget för beslut om medelsanvändning utgörs främst av den kunskap Skolverket tar fram om läget i svensk skola, analyser av tidigare gjorda satsningar samt analyser av pågående forsknings- och utvecklingsinsatser. De genomgripande förändringarna av skolväsendet som pågår kommer också i hög grad att påverka medlens disposition. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen finner det förståeligt att Skolverket under sina första år fördelat medel huvudsakligen enligt tidigare åtaganden. Verkets resultatredovisning ger en god översikt av fortbildningsmedlens användning. Den utveckling av alternativa kursformer som prövats inom kompletteringsfortbildningen med bl.a. distansundervisning är ett steg i rätt riktning för att utnyttja resurserna effektivt. För övrigt ger dock redovisningen inte underlag för någon bedömning av vilken effekt insatta resurser haft. Kommande redovisningar bör därför, förutom en kvantitativ redovisning, även innehålla mer av information som gör det möjligt att bedöma olika fortbildningsinsatsers effekter. Effekterna av att särskilt satsa på uppbyggnad av högskolors kompetens bör belysas mot bakgrund av att högskolor i minskad omfattning anlitas av kommunerna som fortbildningsanordnare. Flera utvärderingar från såväl externa utvärderare t.ex. OECD, som Skolverkets egna utvärderingar har, som påpekats i inledningen till denna huvudtitel (avsnitt 2), konstaterat att skolan i alltför liten omfattning arbetar med pedagogisk utveckling, att traditionella arbetsformer dominerar och att undervisningen inte förändrats särskilt mycket på två och ett halvt decennium. I alltför liten omfattning har fortbildning använts som verktyg för att utveckla skolan. De resurser som hittills satsats på fortbildning har inte lett till önskvärd utveckling. Det nya styrsystemet för skolan har inte medfört någon förändring i statens sätt att använda sina resurser för fortbildning, trots att detta borde vara ett effektivt medel i styrningen mot nationella mål. Slutsatser Kommunerna och landstingen har enligt 2 kap. 7  skollagen (1985:1100) skyldighet att se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Det är av stor vikt att fortbildningen verkligen används som ett led i utvecklingen av skolan. Utbildning av rektorer och andra skolledare, fortbildningsansvariga, kursledare och andra nyckelpersoner som i sin tur kan påverka skolans pedagogiska utveckling och förmedla sådan fortbildning som är av särskilt nationellt intresse bör prioriteras. För att förstärka ledarskapsutveckling och kompetensförsörjning bör ytterligare 15 miljoner kronor tillföras anslaget i enlighet med vad som anförts i inledningen till denna huvudtitel (avsntitt 2). Medlen bör stå till regeringens disposition. Skolverket har betonat att underlag för beslut om medelsanvändning utgörs bl.a. av utvärderingsresultat om skolan. Här finns anledning att understryka vikten av insatser inom det naturvetenskapliga området. Under den närmaste tiden kommer fortbildningsresursen vidare att till stor del behöva tas i anspråk för att stödja genomförandet av nya läro_planer, kursplaner och betygssystem. Anslaget har minskats med 2 miljoner kronor avseende medel beräknade för individuellt motiverad fortbildning. Resursen har, enligt vad vi nyss anfört, överförts till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, för att ingå i en sammanslagen resurs för att främja internationella kontakter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. till Fortbildning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 98 416 000 kr. A 7. Genomförande av skolreformer 1993/94 Anslag 125 000 000 1994/95 Förslag 128 975 000 Anslaget skall användas för information och fortbildning om nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. För detta ändamål disponerar Utbildningsdepartementet innevarande budgetår 16 miljoner kronor och Statens skolverk 26 miljoner kronor för centrala informationsinsatser. Anslaget skall vidare användas för genomförande av den nya gymnasieskolan. Enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan lämnas bidrag med 500 kr per elev och årskurs. Resterande medel under anslaget fördelas till kommuner och lands_ting för information och fortbildning för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux. Statens skolverk Enligt Skolverkets prognos beräknas statsbidraget till kommunerna för planering och information vid genomförande av de nya programmen i gymnasieskolan för 1994/95 till 53 miljoner kronor, för 1995/96 till 40 miljoner kronor samt för 1996/97 till 5 miljoner kronor. Totalt för perioden 1994/95-1996/97 beräknas utbetalningarna till 98 miljoner kronor. Regeringens överväganden Det är viktigt att informera alla berörda om de nya läroplanerna, kursplanerna och de nya betygssystemen. I inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 2) redovisas de centrala informationsinsatser som kommer att ske under våren 1994. Även under följande budgetår behövs särskilda resurser för genomförandet av skolreformerna. För budgetåret 1994/95 beräknar regeringen detta anslag till 128_975_000 kr. Härvid beräknas 55 miljoner kronor för bidrag enligt förordningen (SKOLFS 1993:16) om statsbidrag till kommunerna för planering och information vid införandet av de nya programmen i gymnasieskolan. Vi har därvid inräknat ett motsvarande bidrag för gymnasiesärskolan fr.o.m. budgetåret 1994/95. För bidrag till utbildning av handledare vid den arbetsplatsförlagda delen av gymnasieutbildningen beräknas ca 20 miljoner kronor. Resterande medel skall användas för fortsatta informations- och fortbildningsinsatser vid införande av nya läroplaner och nya betygssystem inom såväl det obligatoriska som det frivilliga skolväsendet. Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 9. till Genomförande av skolreformer för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 128 975 000 kr. A 8. Särskilda insatser på skolområdet 1992/93 Utgift 180 400 404 1993/94 Anslag 203 914 000 1994/95 Förslag 230 170 000 Från anslaget betalas kostnader dels enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet, dels för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever dels ock till Örebro kommun för utbildningar i gymnasieskolan för döva och hörselskadade elever. Ur anslaget bekostas också särskilda statsbidrag enligt avtal mellan staten och Sörmlands, Västmanlands respektive Örebro läns landsting om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Ur anslaget utgår därutöver ersättning till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever. Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) fördelar anvisade medel under de anslagsposter som institutet disponerar mellan kommuner för sådana regionala utbildningsinsatser som en kommun gör för elever med funktionshinder eller med särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan, för elever med flera funktionshinder i särskolan samt för elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus eller motsvarande. Regeringen fastställer det elevbaserade tilläggsbidraget till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms, Umeå och Örebro kommuner för anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever respektive för döva och hörselskadade elever. Statens skolverk utbetalar bidragen. Statens institut för handikappfrågor i skolan Verksamhetsredovisning Av de medel som SIH fördelar avser en del samordnade utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus och behandlingshem. Medlen till behandlingshem gäller elever med särskilda behov på behandlingshem som är knutna till en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik. De ca 200 tjänsterna som sjukhuslärare är placerade vid region- och länssjukhus i 45 kommuner. Undervisningen ger eleven kontinuitet i inlärningen och minskar behovet av stödinsatser vid återkomsten till den egna klassen. Övriga medel används för en rad olika ändamål såsom åtgärder för elever med flerhandikapp i särskolan, regionala undervisningsinsatser för elever med rörelsehinder, regionala undervisningsinsatser för elever med synskador, verksamhet vid nio kunskapscentra varav fyra centra för elever med rörelsehinder och fem för hörselskadade eller döva elever. Anslagsframställning 1. SIH föreslår att 5,5 miljoner kronor förs över till anslaget A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan för utökade konsulentinsatser m.m. samt till det föreslagna nya anslaget för punktskriftsproduktion. Statens skolverk Verksamhetsredovisning Skolverket redovisar från en undersökning, dels i landets kommuner, dels en fördjupad studie i ett antal grundskolor i åtta kommuner om skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd, att dessa elever som regel omnämns i de kommunala skolplanerna men att konkreta mål för stödinsatserna sällan anges. De lokala arbetsplanerna är visserligen något tydligare, men utvärderingar av gjorda stödinsatser försvåras av att mål ofta saknas. Specialundervisning är den helt dominerande stödinsatsen. Stödet är mera omfattande i lägre årskurser och ges i första hand i svenska och matematik och i högre årskurser även i engelska. Det finns en tendens till att specialundervisningsresursen i ökad utsträckning går till färre och mycket resurskrävande elever. Skolpersonalen har en tydlig vilja och ambition att utifrån tillgängliga resurser hjälpa de elever som har svårigheter i skolan. Eleverna har också i allmänhet en positiv inställning till specialundervisning. Med syfte att visa i vilken utsträckning skolhuvudmännen uppfyller de skyldigheter som ställs i skollag och andra förordningar om elever med fysiska handikapp har Skolverket gjort en undersökning i vissa kommuner om skolsituationen för denna elevgrupp. Av denna framgår bl.a. att ett samlat grepp om resursbehov och resursåtgång liksom en kommunal helhetssyn på verksamheten saknas. Anslagsframställning 2. Statens skolverk föreslår, vad gäller de anslagsposter som verket disponerar, en uppräkning med hänsyn till belastningen (+ 20 024 000 kr). Nämnden för vårdartjänst 3. Till Nämnden för vårdartjänst finns knutet den särskilda nämnden för Rh-anpassad utbildning, vars uppgift är att pröva frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning (SFS 1990:1110). Riksgymnasieverksamheten för svårt rörelsehindrade elever finns fr.o.m. innevarande läs_år på fyra orter i landet. Införandet av treårig gymnasieskola leder successivt till ytterligare behov av platser under 1990-talet. Antalet elever innevarande läsår är 104. Nämnden beräknar antalet elever läsåret 1994/95 till 120. Verksamhet kan behöva startas på någon ytterligare ort fr.o.m. läsåret 1994/95. Regeringens överväganden Resultatbedömning Den kvantitativa redovisning som SIH har gjort ger inte underlag för en bedömning av insatsernas värde för eleven. Målet för Skolverkets undersökning om skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd har varit att ge en övergripande bild av det sätt, på vilket kommuner och skolor tar föreskriven hänsyn till sådana elever. Regeringen anser att en sådan beskrivning har ett värde i sig, men inte heller den ger underlag för en bedömning av det pedagogiska värdet av insatsen. Vad gäller undersökningen om skolsituationen för elever med fysiska handikapp, redovisar Skolverket, att behov finns av en mera ingående analys av huruvida elever med fysiska handikapp får en i jämförelse med övriga elever likvärdig utbildning, liksom av frågor kring integration och villkoren för dessa elevers studieval i gymnasieskolan. Redovisning saknas av utbildningen vid riksgymnasierna dels för döva och hörselskadade elever, dels för svårt rörelsehindrade elever med behov av speciellt anpassad gymnasieutbildning. Slutsatser Skolverkets ansatser till undersökningar av skolsituationen för elever med behov av särskilt stöd eller elever med funktionshinder behöver utvidgas. Regeringen räknar med att en sådan uppföljning och utvärde_ring sker kontinuerligt. Övrigt Antalet elever vid riksgymnasierna för döva och hörselskadade i Örebro är innevarande läsår 437 och beräknas läsåret 1994/95 ha i stort sett samma omfattning. Enligt gymnasieförordningen skall bestämmelser som gäller gymnasieskolan tillämpas i fråga om utbildning vid riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade elever. I vissa fall har elever efter genomgången gymnasieutbildning haft behov av en ettårig påbyggnadsutbildning främst inom data/teknikområdet. Intagning till specialkurser, som tidigare tillhörde gymnasieskolan, får inte ske efter läsåret 1994/95. Regeringen anser det viktigt att behålla möjligheten till ettårig teknikerutbildning för elever som genomgått gymnasial utbildning vid riksgymnasierna i Örebro för döva och hörselskadade elever. Dessa utbildningar kan dock fortsättningsvis anordnas inom komvux. Antalet elever med särskild Rh-anpassad utbildning vid gymnasieskola beräknas läsåret 1994/95 till 115 (+ 11). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 230 170 000 kr. A 9. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet 1992/93 Utgift 21 843 618 5931 1993/94 Anslag 1 994 849 000 1994/95 Förslag 48 187 000 1 Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet. Från anslaget utbetalas - särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och till vuxenutbildning som är av riksintresse, - bidrag till kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att överföras till annan utbildningsform, - bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, samt särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner till kostnader för IB-utbildning, - ersättning till kommun och landsting för merkostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, - ersättning för personskada till elev i viss gymnasieutbildning, - bidrag till konsumentekonomiska utbildningar vid tre lanthushållsskolor. Från anslaget har vidare innevarande budgetår utbetalats särskilt statsbidrag till kommuner och landsting för ett tredje gymnasieår samt för extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Statens skolverk Verksamhetsredovisning Extra statsbidrag för ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan läsåret 1992/93 har utbetalats till 254 kommuner. 31 kommuner har ej begärt statsbidrag. Värmlands och Norrbottens län har flest kommuner som inte rekvirerat statsbidrag. Verksamheten omfattade 11 929 elever som deltog i utbildningar under minst 8 månader och 758 elever i utbildningar under 4-8 månader. Av de långtidsstuderande deltog ca 50 % i kurser i svenska och/eller främmande språk och ca 40 % i tekniska utbildningar. Utbildningarna inom bygg- och elområdena har dominerat. I många av de tekniska utbildningarna har svenska och/eller engelska också ingått. Verksamheten innevarande läsår beräknas preliminärt omfatta drygt 25 000 elever i gymnasieskolan och ca 23 000 studerande i komvux. De flesta kursdeltagarna i komvux är kvinnor medan männen överväger i gymnasieskolan, totalt sett är det en jämn könsfördelning. Svenska, främmande språk och naturvetenskap är i högre grad prioriterat i komvux medan gymnasieskolan har flest utbildningar med tekniska ämnen. Av de studerande i tekniska ämnen i komvux utgör kvinnorna 65 % jämfört med 35 % i gymnasieskolan. Ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan går i utbildningar inriktade mot språk, såväl svenska som främmande språk samt naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Till ramen tekniska ämnen räknas såväl tekniska ämnen som tekniskt-industriella ämnen och datautbildningar. Anslagsframställning 1. Skolverket anmäler ökat medelsbehov under anslagsposten Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar till följd av utökning med två klasser av dansundervisning på grundskolenivå i Malmö (+ 2 220 000 kr). 2. Skolverket föreslår att medel som anvisats under detta anslag för försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan i Haparanda förs över till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och där sammanförs med medel för särskilda utvecklingsinsatser för finskspråkiga elever (- 593 000 kr). 3. Vid en satsning liknande den som skett för innevarande budgetår med särskilt bidrag till kommuner för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje gymnasieår för ungdomar som gått ut tvåårig gymnasieutbildning beräknar Skolverket för budgetåret 1994/95 ett medelsbehov motsvarande 31 000 platser. Göteborgs kommun har i en särskild skrivelse anhållit om statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1994/95 för den försöksverksamhet med förberedande dansundervisning på grundskolenivå som kommunen startat höstterminen 1993. Regeringens överväganden Anslagsberäkning ---------------------------------------------------------- 1993/94 Beräknad ändring 1994/95 ---------------------------------- 1. Särskilt verksamhets- stöd till vissa utbildningar 27 757 000 + 2 727 000 2. Gymnasiala utbildning- ar planerade att över- föras till annan utbildningsform 6 380 000 + 263 000 3. Kostnader för vissa gymnasieutbild- ningar m.m. 8 702 000 + 2 358 000 4. Särskilt bidrag för anordnande av ett tredje utbildningsår i gymnasieskolan 1 200 000 000- 1 200 000 000 5. Särskilt bidrag för anordnande av extra platser inom den kommunala vuxen- utbildningen 752 010 000 - 752 010 000 Summa 1 994 849 000- 1 946 662 000 ---------------------------------------------------------- I enlighet med vad som anförts under anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet har medel för försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i Haparanda, som innevarande budgetår beräknats under detta anslag, förts över till anslaget A 4. Stöd för utveckling av skolväsendet (- 617 000 kr inkl. prisomräkning). (2) Enligt förordningen (SKOLFS 1991:15) om försöksverksamhet med förberedande dansundervisning i grundskolan får sådan undervisning anordnas på grundskolans mellan- och högstadier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hittills har sådan undervisning bedrivits i Stockholm och särskilt statsbidrag lämnats till verksamheten. Från och med innevarande budgetår har verksamheten kommit igång i Malmö och särskilt statsbidrag lämnas också till Malmö kommun. Eftersom dansutbildning nu startas i Göteborg, bör statsbidrag lämnas också till denna kommun fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget har därför räknats upp med 2,2 miljoner kronor. Regeringen kan dock inte biträda Skolverkets förslag om höjning av statsbidraget till Malmö kommun fr.o.m. budgetåret 1994/95. (1) Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att verksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux verkar ha haft avsedd effekt. Den större omfattningen innevarande läsår kan delvis förklaras av att kommunerna erhöll besked om åtgärderna betydligt tidigare än året före, vilket gav bättre planeringsförutsättningar. Vad gäller medel för sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1994/95 hänvisas till vad som anförts i inledningen till denna huvudtitel (avsnitt 5). Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 48_187_000 kr. A 10. Sameskolor 1992/93 Utgift 28 390 867 1993/94 Anslag 30 284 000 1994/95 Förslag 31 058 000 Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i sameskolförordningen (1967:216) och i förordningen (SKOLFS 1991:23) om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna. Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. I Kiruna anordnas sameskola på försök. Integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola bedrivs vid grundskolan i Gällivare, Härjedalens, Jokkmokks, Kiruna, Krokoms, Storumans, Strömsunds och Åre kommuner. Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Från anslaget utgår även bidrag till Samernas folkhögskola. Statens skolverk Resultatredovisning Skolverkets resultatredovisning innehåller endast uppgift om elevantalet perioden 1992/93 - 1996/97. Elevantalet vid sameskolorna uppgick läsåret 1992/93 till 115. Antalet lärartjänster var 18, övrig personal 13,7 tjänster och kanslipersonal 6,5 tjänster. I den integrerade sameundervisningen deltog 124 elever läsåret 1992/93. Anslagsframställning Skolverkets fördjupade anslagsframställning innebär i huvudsak följande: 1. Skolverket föreslår att sameskolstyrelsen tilldelas medel för dels ökade hyreskostnader, dels ökade resurser inom skolledning och undervisning samt för anställning av fritidsledare/fritidspedagog (+1 105 000 kr). 2. Till Samernas folkhögskola föreslås en ökning av bidraget (+2_633_000 kr). Regeringens överväganden Sammanfattning De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast. Resurser Ramanslag 1994/95 31 058 000 kr Resultatbedömning Riksrevisionsverket (RRV) har granskat årsbokslutet för Sameskolstyrelsen avseende verksamhetsåret 1992/93. Enligt RRV:s bedömning är bokslutet rättvisande. Bokslutet visar att kostnaderna väl ryms inom anslaget. Någon bedömning av effektiviteten i verksamheten har inte kunnat göras eftersom underlag för sådan prövning saknas. Slutsatser De övergripande målen för sameskolorna bör ligga fast. För sameskolorna har inte utarbetats några resultatmått för att göra nödvändiga analyser av skolornas resultat eller mäta effektiviteten i verksamheten. Sameskolstyrelsen bör påbörja ett arbete för att utveckla sådana mått. Skolverket bör stödja styrelsen i arbetet. Sameskolstyrelsen bör vidare lämna en fördjupad anslagsframställning för budgetåret 1996/97. Skolverket skall yttra sig över denna. Först därefter avser regeringen pröva om annan ordning skall gälla för avlämnande av anslagsframställning för sameskolorna och Samernas folkhögskola. Elevantalet vid sameskolorna beräknas i stort sett vara oförändrat 1994/95 jämfört med förhållandet budgetåret 1992/93. En ökning beräknas av antalet elever i den integrerade samiska undervisningen. Enligt regeringens mening bör verksamheten vid vardera sameskolorna och Samernas folkhögskola bedrivas inom nuvarande resursramar för respektive verksamhet. Det får ankomma på Sameskolstyrelsen att göra erforderliga prioriteringar inom ramen för tilldelade medel. Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 4.2) föreslagit att hemkommunen blir skyldig att betala ersättning till staten för elever i sameskolan. De influtna medlen skall tillföras inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet. Övrigt I Kiruna bedrivs sedan läsåret 1985/86 försöksverksamhet med sameskola. Försöksverksamheten upphör med utgången av läsåret 1993/94. Sameskolstyrelsen har till regeringen överlämnat en utvärdering av försöksverksamheten. Enligt Sameskolstyrelsens uppfattning bör sameskolan i Kiruna bli permanent inrättad fr.o.m. läsåret 1994/95. Enligt 2  sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1992:741) bestämmer regeringen på vilka orter det skall finnas sameskola. Sameskolstyrelsen har ansvar för sameskolorna på liknande sätt som en kommun har ansvar för det kommunala skolväsendet. En skillnad är att den totala kostnadsramen för sameskolorna beslutas av riksdagen. Enligt regeringens mening bör dock Sameskolstyrelsen få besluta på vilka orter sameskola skall finnas. Sådana beslut får emellertid inte medföra ökade kostnader för staten. Regeringen har för avsikt att ändra same_skolförordningen i överensstämmelse härmed. En ändring av sameskolförordningen med den innebörd vi här föreslagit innebär att Sameskolstyrelsen själv kan besluta om inrättande av en sameskola i Kiruna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Sameskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 31 058 000 kr. A 11. Specialskolor m.m. 1992/93 Utgift 331 795 8551 1993/94 Anslag 346 523 0001 1994/95 Förslag 376 839 000 1 Avser anslagen Specialskolor: Utbildning m.m. och Specialskolor: Utrustning m.m. Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1987:721) om lärarresurser i specialskolan m.m. I förordningen (SKOLFS 1991:37) meddelas bestämmelser om utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. Utbildningen i specialskolan har som övergripande mål att ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Undervisningen för synskadade elever med eller utan ytterligare funktionshinder bedrivs vid en skolenhet i Örebro (Ekeskolan). Döva och hörselskadade elever undervisas antingen vid någon av de fem regionala skolenheterna belägna i Stockholm (Manillaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), eller i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s.k. externa klasser). Skolenheten i Gnesta (Åsbackaskolan) tillhandahåller undervisning för döva och hörselskadade elever som också har en utvecklingsstörning. Vid skolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade barn med grava språkstörningar samt döva och hörselskadade barn med beteendestörningar eller andra komplikationer. Det finns specialpedagogiska resurscenter vid Tomtebodaskolan, Eke_skolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan. Statens institut för handikappfrågor i skolan Resultatredovisning Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat specialskolornas verksamhet. SIH framhåller att specialskolorna under senare år utvecklats på ett sätt som gör att de i allt högre grad svarar mot det samlade skolväsendets behov av stödinsatser och specialpedagogisk kompetens. Specialskolorna har emellertid, enligt SIH:s mening, funnit det svårt att fastställa några resultatmått och utforma en resultatanalys. SIH påpekar att specialskolorna finner det komplicerat att göra en utvärdering av genomförda prestationer och dess effekter. SIH kommer därför att arbeta tillsammans med specialskolorna för att utveckla användbara resultatmått som grund för nödvändiga analyser av skolornas resultat. Specialskolorna har vidtagit generella åtgärder, t.ex. infört månatlig budgetuppföljning, för att motverka överskridanden. Specialskolorna räknar med en ökning av elevantalet med sammanlagt närmare 100 elever läsåren 1994/95 - 1996/97. SIH påpekar att specialskolan med sin unika metodik och samlade kompetens framstår som ett positivt och efterfrågat alternativ. Efterfrågan på externa klasser har därför, enligt SIH:s redovisning, minskat och specialskolorna har markerat en stor restriktivitet när det gäller inrättandet av nya externa klasser. Av specialskolornas separata fördjupade anslagsframställningar och årsbokslut för budgetåret 1992/93 framgår att ca 80 % av specialskolans utgifter utgör kostnader för undervisning samt boende och service, var_av drygt hälften utgör undervisningskostnader. Knappt 10 % avser kostnader för administration. Ca 10 % utgör kostnader för resurscenterverksamheten. Anslagsframställning 1. SIH föreslår i den fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1994/95-1996/97 att medel för 13,5 tjänster avsedda för ekonomiadministrativ förstärkning tillförs specialskolorna. SIH beräknar kostnaden till 3,4 miljoner kronor. 2. Hällsboskolan, Manillaskolan och Birgittaskolan har i separata skrivelser till Utbildningsdepartementet redovisat utökade lokalkostnader på grund av om- och tillbyggnad. Regeringens överväganden Sammanfattning De övergripande målen för verksamheten ligger fast. Resurser Ramanslag 1994/95 376 839 000 kr Resultatbedömning Specialskolorna har för budgetåret 1992/93 inte behövt lämna några årsredovisningar. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av årsboksluten för budgetåret 1992/93 funnit att årsboksluten för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter är rättvisande. Regeringen vill betona vikten av att specialskolorna utvecklar resultatmått för att möjliggöra en utvärdering av genomförda prestationer. Regeringen finner det viktigt att SIH stöder skolorna i det arbetet. Slutsatser Regeringen anser att de övergripande målen för verksamheten bör ligga fast. Specialskolornas arbete med att utveckla resultatmått för verksamheten skall, med stöd av SIH, prioriteras och avrapporteras till regeringen. I avvaktan på detta föreslår regeringen ingen flerårig planeringsram för specialskolorna och Tomtebodaskolans resurscenter. Regeringen finner det nödvändigt, bl.a. på grund av ökade krav på resultatredovisning, att specialskolorna får stöd inom framför allt det ekonomiska uppföljnings- och analysområdet, men även inom det juridiska området. Däremot anser regeringen inte att det är ekonomiskt rationellt att varje specialskola bygger upp en egen sådan kompetens. Regeringen har beräknat medel för inrättandet av tjänster med ekonomisk och juridisk kompetens för stöd till samtliga specialskolor och Tomtebodaskolans resurscenter med 700 000 kr under anslaget A 2. Statens institut för handikappfrågor i skolan. Tjänsterna skall även kunna utnyttjas av SIH för att bl.a. samordna specialskolornas återrapportering och att ge rege_ringen underlag för fördelning av medel till specialskolorna. Till följd av om- och tillbyggnader vid specialskolorna kommer den årliga hyreskostnaden för dessa att öka. Det uppstår även utgifter för räntor och amorteringar för investeringar i inredning och utrustning. Regeringen har beräknat dessa kostnader under anslaget men avser att inte fördela ut resurser för detta ändamål till berörda myndigheter förr_än kostnaderna uppkommer. Regeringen har, med hänsyn till beräknat utökat elevantal, räknat upp anslaget med 6 320 000 kr. Dessa medel bör få utnyttjas av skolorna endast i den mån elevantalet utökas enligt gjorda beräkningar. Övrigt RRV har i en granskning (F1993:17) av SIH bl.a. föreslagit att en översyn av specialskolornas organisationstillhörighet övervägs och att SIH:s roll som central förvaltningsmyndighet ges en praktisk tolkning. Rege_ringen har övervägt de synpunkter som lämnats och är medveten om de problem som föreligger vad avser ansvarsförhållanden och roller mellan SIH och specialskolorna. Regeringen avser för närvarande inte att göra några väsentliga förändringar av myndighetskonstruktionen. Däremot vill regeringen i sammanhanget påpeka att vi avser att i gällande instruktioner och förordningar ytterligare precisera SIH:s roll som central förvaltningsmyndighet. Regeringen föreslår vidare att specialskolorna tilldelas ramanslag. Ramanslaget skall innehålla en anslagspost för varje specialskola. Dessa anslagsposter fastställs av regeringen efter underlag från SIH. Dessutom skall ramanslaget innehålla en anslagspost till regeringens disposition för att finansiera oförutsedda fluktuationer när det gäller elevutveckling och utökade kostnader på grund av om- och tillbyggnader av specialskolorna. Varje specialskola ges även en låneram inom vilken för skolorna nödvändiga investeringar i anläggningstillgångar finansieras. Vissa specialskolors låneramar blir relativt omfattande då dessa inkluderar utrustnings- och inredningskostnader till följd av om- och tillbyggda lokaler. Anslagsomläggningen innebär att nuvarande anslag B 11. Specialskolor: Utbildning m.m. och B 12. Specialskolor: Utrustning m.m förs samman till ett anslag. Regeringen har i inledningen till littera A. Skolväsendet (avsnitt 4.2) föreslagit att ersättningen från hemkommunen till staten för specialskolans elever i fortsättningen skall uppgå till den genomsnittliga kostnaden i riket för en elev i grundskolan. Vidare har föreslagits att en reducerad avgift bör tas ut av hemkommunen även för elever som går i s.k. extern klass av specialskolan. I samband därmed har föreslagits vissa ändringar i 7 kap. 7  skollagen (1985:1100). Förslag till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Specialskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 376 839 000 kr. A 12. Statens skola för vuxna i Härnösand A 13. Statens skola för vuxna i Norrköping I statsbudgeten för innevarande budgetår finns under Utbildningsdepartementets huvudtitel, littera B, uppförda följande anslag som avser statlig vuxenutbildning : B 13. Statens skola för vuxna i Härnösand B 14. Statens skola för vuxna i Norrköping Medelsanvisningen under anslaget B 13. Statens skola för vuxna i Härnösand uppgår innevarande budgetår till 18 849 000 kr och under anslaget B 14. Statens skola för vuxna i Norrköping till 18 688 000 kr. I regeringskansliet bereds för närvarande frågor om distansutbildning. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition skall kunna föreläggas riksdagen under 1994. I avvaktan på att beredningen slutförs föreslår regeringen att nämnda anslag förs upp med preliminärt beräknade belopp. Vid beräkningen av anslagsbeloppen har hänsyn tagits till vissa tekniska justeringar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen, 14. i avvaktan på en särskild proposition, till Statens skola för vuxna i Härnösand anvisar ett ramanslag på 19 025 000 kr och till Statens skola för vuxna i Norrköping anvisar ett ramanslag på 18_667 000 kr. A 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 1992/93 Utgift 48 579 544 1993/94 Anslag 56 501 000 1994/95 Förslag 78 080 000 Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Statsbidrag till utlandsskola lämnas i form av bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag lämnas vidare till pensionskostnader för lärare. Bidrag till skolans lokalkostnader lämnas med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler. Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag lämnas med 16 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare lämnas statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola. Från anslaget betalas vidare statsbidrag till kostnader för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor (SKOLFS 1991:34). Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område (ändrad 1991-06-20). I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158) drogs riktlinjerna upp för ett nytt schabloniserat statsbidragssystem till utlandsundervisningen. Riksdagen hade inget att invända mot förslaget (bet. 1992/93:UbU12, rskr. 1992/93:329). Statens skolverk Verksamhetsredovisning Läsåret 1992/93 uppgick antalet elever vid svenska utlandsskolor till 1_226. Av dessa var 1 040 svenska, 96 norska och 90 finska elever. Antalet elever i korrespondensundervisning utgjorde samma läsår 264 och antalet elever i kompletterande svensk undervisning utgjorde 2 568. Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning. Statsunderstödda svenska utlandsskolor läsåret 1993/94 --------------------------------------------------------------- Låg- och Hög- mellan- stadium stadium --------------------------------------------------------------- Europa Belgien (Bryssel) x x England (London) x x Frankrike (Paris) x x Italien (Milano) x " (Modena) x Portugal (Lissabon) x Ryssland (Moskva) x Schweiz (Genève) x Spanien (Fuengirola) x x " (Madrid) x x " (Maspalomas) x " (Palma de Mallorca)x Tyskland (Berlin) x " (Hamburg) x --------------------------------------------------------------- Asien Bangladesh (Dhaka) x Indien (Kashmir) x Kina (Beijing) x Saudi-Arabien (Jeddah) x " (Riyadh) x --------------------------------------------------------------- Afrika Angola (Luanda) x Botswana (Gaborone) x Etiopien (Addis Abeba) x Guinea Bissau (Bissau) x Kenya (Nairobi) x x Mocambique (Maputo) x Tanzania (Dar es Salaam)x " (Nzega) x Zambia (Lusaka) x --------------------------------------------------------------- Amerika Argentina (Tucumán) x Bolivia (Cochabamba) x Brasilien (Sao Paulo) x Ecuador (Quito) x Nicaragua (Managua) x Peru (Lima) x --------------------------------------------------------------- Anslagsframställning I avvaktan på regeringens beslut om ett nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen föreslår Skolverket oförändrat anslag. Svenska institutet Svenska institutet föreslår för bidrag till Riksföreningen Sverigekontakts verksamhet motsvarande uppräkning som föreslogs i den fördjupade anslagsframställning som institutet lämnade inför budgetåret 1993/94. För budgetåret 1994/95 föreslogs ett bidrag om 795 000 kr för Riksföreningens verksamhet. Regeringens överväganden Nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen I propositionen om skolans internationalisering (prop. 1992/93:158) drogs riktlinjerna upp för ett nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen. Riksdagen godkände förslaget (bet. 1992/93:UbU12, rskr. 1992/93:329). Beslutet innebär bl.a. att Skolverket skall besluta om en utlandsskola skall vara berättigad till statsbidrag för årskurserna 1-6 och regeringen beslutar om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt och självständigt ansvar för högre årskurser i grundskolan respektive för gymnasieundervisning. De nuvarande bestämmelserna om vilka barns undervisning som stödet skall avse skall gälla även i fortsättningen. För att undanröja vissa tolkningssvårigheter avser regeringen dock att förtydliga formuleringarna på några punkter. Vidare skall statsbidraget till utlandsskolorna enligt riktlinjerna beräknas med ett belopp per elev i dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning dels ock kompletterande svensk undervisning. Statsbidraget skall utgöra ett finansiellt stöd till verksamheten och huvudmannen beslutar själv hur bidraget skall användas. Medelvärdet av elevantalet under de tre närmast föregående läsåren skall utgöra grund för beräkning av undervisningsbidragen för såväl grundskole- som gymnasieundervisning för ett visst läsår. Vid inrättande av nya skolor beräknas bidraget på elevantalet det första läsåret. Därefter sker en successiv anpassning av beräkningsunderlaget till att gälla det genomsnittliga elevantalet under de tre närmast föregående läsåren. Skolor på grundskolenivå Det elevrelaterade bidrag som nu föreslås för utlandsskolorna skall ersätta nuvarande bidrag för - lärartjänster (grundresurs), - kompletteringsresurs, - pensionskostnader (lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter), - särskilt driftbidrag, - rese- och flyttningskostnadsersättning. Regeringen föreslår att bidraget för budgetåret 1994/95 beräknas med 55 000 kr per elev för skolor med högst 10 elever. För skolor med lägst 11 och högst 49 elever reduceras detta belopp med 600 kr per elev, vilket innebär att vid 11 elever lämnas bidrag med 54 400 kr per elev och vid 12 elever med 53 800 kr per elev osv. En sådan beräkning minskar de tröskeleffekter som skulle uppstå med ett fast belopp vid detta elev_antal. För skolor med 50 elever och däröver föreslås ett bidrag på 27_000 kr per elev. Den föreslagna beräkningen av undervisningsbidraget innebär en ökning av bidraget till utlandsskolorna med ca 12,2 miljoner kronor. Internationaliseringsutredningen har i betänkandet (SOU 1992:3) Svensk skola i världen redovisat att för läsåret 1991/92 var det genomsnittliga statsbidraget ca 30 % av de samlade driftkostnaderna. Återstående kostnader täcks till största delen av elevavgifter. Dessa varierar kraftigt mellan skolorna, men utgjorde läsåret 1991/92 i genomsnitt ca 20 000 kr för en elev på låg- och mellanstadierna och ca 37 000 kr för en elev på högstadiet. Regeringen anser det motiverat med den föreslagna uppräkningen av bidraget för att utlandsskolorna skall kunna minska elevavgifterna. Enligt riktlinjerna skall en indexberäkning av bidraget inte ske, bl.a. beroende på att orättvisor kan uppstå även vid en indexberäkning. Regeringen anser emellertid att det med en så kraftig uppräkning av bidraget bör vara möjligt att genomföra en indexberäkning utan att den får alltför stora negativa effekter för skolorna. Regeringen föreslår därför nu att 75 % av undervisningsbidraget indexberäknas med utgångspunkt i levnadskostnaderna i de länder där skolorna ligger. Det bör ankomma på regeringen att besluta om vilket indexsystem som skall användas. Det nya elevbaserade undervisningsbidraget inkluderar även nuvarande bidrag för lönekostnadspålägg och tilläggspensionsavgifter. Skolorna får själva ansvaret för lärarnas pensionsförmåner. Det bör vara möjligt för lärare som har anställning vid utlandsskola att även i fortsättningen tillhöra det statliga tjänstepensionssystemet, förutsatt att lärarens tjänstgöring uppgår till minst 40 %. Huvudmannen för skolan får i så fall betala erforderliga pensionsavgifter till staten. Regeringen har för avsikt att ändra förordningen (1991:1427) om tjänstepension för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning för att göra detta möjligt. Skolor på gymnasienivå På gymnasienivå är det endast Skandinaviska skolan i Bryssel som har reguljär gymnasieundervisning med rätt att sätta betyg. Innevarande budgetår lämnas statsbidrag för denna undervisning med ett belopp på 429 000 kr. Skolan hade 50 elever i årskurserna 1-3 läsåret 1992/93. Dessutom anordnas IB-utbildning under ett fjärde gymnasieår. Regeringen föreslår att statsbidrag till Skandinaviska skolan i Bryssel budgetåret 1994/95 lämnas för elever i årskurserna 1-3 med 25 000 kr per elev. Distansundervisning Enligt riktlinjerna skall Skolverket som hittills träffa överenskommelse med en huvudman för distansundervisning (korrespondensundervisning) om ersättning till denne för sådan undervisning. Skolverket skall pröva vilka elever som har rätt att kostnadsfritt få korrespondensmaterial för distansundervisning samt besluta om bidrag för handledning vid sådan undervisning. För handledning åt elever vid korrespondensstudier lämnas för närvarande statsbidrag till lönekostnader för ett fastställt antal veckotimmar vid olika elevintervaller. Regeringen föreslår att bidrag för handledning i fortsättningen beräknas med ett fastställt belopp per elev det aktuella läsåret. För budgetåret 1994/95 föreslås följande belopp per elev: Antal elever Belopp 1-5 19 000 kr 6-10 14 000 kr 11-15 12 000 kr 16-20 10 000 kr 21 - 8 000 kr. Hela bidraget för handledning bör indexberäknas med hänsyn till levnadskostnaderna. Kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola Kompletterande svensk undervisning kan bedrivas antingen vid en utlandsskola eller med en särskild lokal huvudman. Enligt riktlinjerna bör ett högre bidrag lämnas för den undervisning som anordnas med lokal huvudman, eftersom sådan undervisning har kostnader för lokaler m.m. som inte finns på motsvarande sätt för den undervisning som är knuten till utlandsskolor. En analys av nuvarande bidrag för kompletterande svensk undervisning visar dock att genomsnittskostnaden för sådan undervisning är högre vid utlandsskola än vid skola med en lokal huvudman. Regeringen anser det därför rimligt att samma belopp per elev utgår för kompletterande svensk undervisning oavsett huvudman. Bidraget bör beräknas på antalet elever under det pågående läsåret. Regeringen föreslår för budgetåret 1994/95 ett belopp om 3 000 kr per elev. Regeringen anser inte att detta belopp bör indexberäknas. Beloppet skall täcka såväl kostnader för lärares löner som godtagbart undervisningsmaterial för eleverna. Vid kompletterande svensk undervisning sätts inga betyg. I vissa fall önskar eleverna ett betyg i svenska för att t.ex. kunna söka vidare till utbildningar i Sverige. Eftersom betyg sätts vid distansutbildning bör det därför vara möjligt att använda resursen för kompletterande svensk undervisning för distansutbildning i svenska. Svensk undervisning vid utländsk skola bedrivs för närvarande endast vid den svenska sektionen vid Lycée International i S:t Germain-en-Laye, Frankrike. Statsbidrag utgår enligt särskilt regeringsbeslut dels med belopp motsvarande kostnaderna för två lärare på låg- och mellanstadierna och två lärare på högstadiet, dels som allmänt driftbidrag. Läs_året 1992/93 hade den svenska sektionen 115 elever. Regeringen föreslår att även bidraget till Lycéet beräknas per elev. Bidraget bör beräknas på medelvärdet av det genomsnittliga elevantalet under de tre närmast föregående läsåren. För budgetåret 1994/95 föreslås ett bidrag på 9 000 kr per elev. Lokalkostnader Bidraget till lokalkostnader skall enligt riktlinjerna räknas upp från 60_% till 75 % av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen. Det bör ankomma på regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att utfärda erforderliga föreskrifter härom. Regeringen vill i detta sammanhang anmäla för riksdagen att skolan i London genom beslut den 1 juli 1993 beviljats ett engångsbidrag svarande mot £ 523 185 för omläggning av skolans tak samt inlösen av ett banklån i samband med tidigare ombyggnads- och reparationsarbeten vid skolan. Vidare har regeringen genom beslut den 19 augusti 1993 beviljat Skandinaviska skolan i Bryssel ett bidrag om 25 miljoner kronor för ett fastighetsförvärv för att säkerställa skolans framtida lokalbehov. Som motprestation har skolan genom avtal förbundit sig att avstå från anspråk på lokalkostnadsbidrag från staten under tolv år. Utbetalning av statsbidrag samt beräknade kostnader Nuvarande bidrag för utlandsundervisningen beräknas i form av förskott och slutreglering. För budgetåret 1994/95 bör därför en slutregle_ring ske av bidraget för verksamhetsåret 1993/94. Den beräknade kostnaden för slutregleringen uppgår till ca 3,4 miljoner kronor. Bidragen för undervisning och lokalkostnader till skolorna bör i fortsättningen utbetalas kvartalsvis under månaderna september, december, mars och juni. Eftersom bidraget för lokalkostnader beräknas på de verkliga kostnaderna måste även i fortsättningen någon form av förskotts- och slutregleringsförfarande ske. Det bör ankomma på rege_ringen att utfärda närmare bestämmelser härom. Bidragen för handledning vid distansutbildning och för kompletterande svensk undervisning bör betalas ut halvårsvis i månaderna december och juni. Enligt regeringens beräkningar medför de här redovisade förslagen en uppräkning av bidraget till utlandsundervisningen för budgetåret 1994/95 med ca 22 miljoner kronor. Skolgång i Sverige Enligt förordningen (SKOLFS 1993:2) om statsbidrag till kostnader i vissa fall för skolgången för utlandssvenskars barn (ändrad SKOLFS 1993:30) utgör den ersättning som staten betalar till kommunerna budgetåret 1993/94 följande per elev och termin: - i grundskolan 14 100 kr, - i gymnasieskolan20 200 kr. Regeringen anser att i fortsättningen bör samma belopp gälla för grundskolan som för gymnasieskolan. Riksföreningen Sverigekontakt För bidraget till Riksföreningen Sverigekontakt föreslås endast prisomräkning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. godkänner redovisade förslag om nytt statsbidragssystem för utlandsundervisningen, 16. till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 78 080 000 kr. A 15. Bidrag till driften av fristående skolor 1992/93 Utgift 184 804 913 1993/94 Anslag 222 257 000 1994/95 Förslag 181 965 000 Från anslaget lämnas bidrag till driften av fristående skolor i följande fall, nämligen, - internationella skolor, - fristående gymnasieskolor, - kompletterande skolor, - fristående särskolor, - riksinternatskolor. Vidare utgår särskilt statsbidrag till kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns internatskola Sundsgården, Ekerö. Statens skolverk Verksamhetsredovisning Antalet internatelever vid riksinternatskolorna läsåret 1992/93 var 422, vilket motsvarade ca 56 % av det totala elevantalet. Av internateleverna hade ca 60 % utlandssvenska föräldrar, ca 5 % hade behov av miljöbyte och 0,5 % kom från glesbygd. Anslagsframställning I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406) skall fristående gymnasieskolor fr.o.m. den l juli 1994 tilldelas resurser från elevens hemkommun. Bidrag till sådana skolor bör därför avräknas från detta anslag och inräknas i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna. Regeringens överväganden Anslagsberäkning ---------------------------------------------------------- 1993/94 Beräknad ändring 1994/95 ---------------------------------- Anslag 1. Fristående skolor172 281 000 - 42 587 000 2. Riksinternatskolor48 976 000 + 2 295 000 3. Till regeringens disposition 1 000 000 of Summa 222 257 000 - 40 292 000 ---------------------------------------------------------- Från och med den l juli 1994 skall fristående gymnasieskolor tilldelas resurser från elevens hemkommun (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406). Regeringen kommer senare att fastställa vilka av de skolor som i dag har statligt stöd, som skall anses berättigade till offentligt stöd. Medel som innevarande budgetår beräknats för statsbidrag till fristående gymnasieskolor under detta anslag har därför avräknats från anslaget. Hänsyn har tagits till detta vid beräkning av det statliga utjämningsbidraget till kommunerna för år 1994 (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Finansdepartementet avser att återkomma till regleringen för år 1995. Utbildningen vid Bergsskolan i Filipstad omfattar sex terminer varav de tre sista terminerna leder till ingenjörsexamen för järn- och stålindustrin, verkstadsindustrin, gruv- och mineralindustrin samt anläggningsindustrin. Denna sista del av utbildningen vid Bergsskolan har fr.o.m. innevarande läsår utökats till fyra terminer och studierna följer en studieplan godkänd av fakultetsnämnden vid högskolan i Falun/Bor_länge. Utbildningen, som även fortsättningsvis avses ske vid Bergsskolan med lärare i vissa ämnen från högskolan, bör fr.o.m. budgetåret 1994/95 föras över till högskolan. Medel motsvarande det statsbidrag som hittills lämnats från detta anslag till Bergsskolan för de tre sista terminernas utbildning har avräknats från detta anslag och förts till anslaget C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning (- 3 670 000 kr). Intresset för utökning eller nyetablering av utbildningar vid kompletterande skolor är stort. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i propositionen Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406) skall värdet av sådana utbildningar ur samhällssynpunkt väga tungt vid bedömning om statligt stöd skall medges. Regeringen har den 21 oktober 1993 uppdragit åt Skolverket att göra en översyn av utbildningar vid nuvarande kompletterande skolor med statligt stöd. Genomgången skall syfta till att ge underlag och kriterier för bedömning av vilka skolor som i framtiden bör bli berättigade till statligt stöd i form av antingen statlig tillsyn eller både statlig tillsyn och statsbidrag. Regeringen anser att beredskap behöver finnas för att vid prövningen av ansökningar om statligt stöd kunna medge sådant stöd antingen i form av enbart statlig tillsyn eller i vissa fall också statsbidrag till sådana utbildningar som bedöms särskilt värdefulla ur samhällssynpunkt. Hänsyn till detta har tagits vid medelsberäkningen under anslaget E 4. Studiemedel m.m. för stöd till eleverna i sådana utbildningar som av regeringen bedöms värdefulla. Riksdagen fastställde efter förslag i 1993 års budgetproposition ramen årselevplatser för statsbidrag under budgetåret 1993/94 till fristående skolor över grundskolenivån, till internationella skolor över grundskolenivån och till riksinternatskolor till 4 754. Efter föreslagna förändringar vad gäller stöd till fristående gymnasieskolor, Bergsskolan i Filipstad samt för utrymme för ökning av bidragsgrundande organisation vid vissa skolor med statligt stöd eller till nytillkommande utbildningar bör ramen för budgetåret 1994/95 fastställas till 3 014 årselevplatser. Den nya gymnasieskolan får i enlighet med riksdagens beslut införas fr.o.m. budgetåret 1992/93. Det innebär att utbildningar i gymnasieskolan inom den tidigare s.k. lilla ramen avvecklas i motsvarande takt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att omvandla en viss utbildning till en fristående skola över grundskolenivån som kompletterar det offentliga skolväsendet. Regeringen föreslår därför - i likhet med förra året - att regeringen bemyndigas att få utöka den av riksdagen fastställda ramen för statsbidragsberättigade årselevplatser vid fristående kompletterande skolor för sådana fall. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 17. godkänner förslaget till ram för budgetåret 1994/95 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och internationella skolor över grundskolenivån, 18. bemyndigar regeringen att, enligt vad som anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för årselevplatser budgetåret 1994/95, 19. till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 181 965 000 kr. B Folkbildning Medlen under det för budgetåret 1993/94 uppförda reservationsanslaget Bidrag till kontakttolkutbildning används för kontakttolkutbildning vid studieförbund och folkhögskolor enligt förordningen (1991:976) om statsbidrag till kontakttolkutbildning. Av statsfinansiella skäl anser regeringen att anslaget bör upphöra med utgången av innevarande budget_år. B 1. Bidrag till folkbildningen 1992/93 Utgift 1 942 344 000 1993/94 Anslag 2 456 463 000 1994/95 Förslag 1 865 328 000 Statsbidraget utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat finansiellt stöd till folkbildning. Enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen lämnar Folkbildningsrådet statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet beslutar vilka som skall tilldelas statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Från detta anslag utbetalas även bidrag till Nordens folkhögskola i Genève. Syftet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som anordnas för utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt eftersatta grupper. Folkbildningsrådet Resultatredovisning I den fördjupade anslagsframställningen redovisar Folkbildningsrådet den verksamhet som har bedrivits av studieförbund och folkhögskolor under verksamhetsåren 1991/92 och 1992/93. Som ett första steg i det utvärderingsuppdrag som Folkbildningsrådet har fått av riksdag och regering har alla studieförbund och folkhögskolor uppmanats att utarbeta lokala måldokument och utvärderingsplaner samt att utveckla och pröva metoder som är tillämpliga vid utvärdering av folkbildningen. Folkbildningsrådet menar dock att det krävs ytterligare tid för att de nya förutsättningarna enligt riksdagens beslut år 1991 ska få fullt genomslag i den lokala verksamheten. Därför är det först under nästa treårsperiod möjligt att belysa effekterna av de nya villkoren för statsbidrag. De lokala måldokument som Folkbildningsrådet tagit del av visar, enligt rådet, att såväl studieförbund som folkhögskolor, utan att göra avkall på den egna profilen, är beredda att leva upp till de förväntningar som anges i 1991 års riksdagsbeslut med anledning av propositionen om folkbildning (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Folkbildningsrådet betonar angelägenheten av en fortgående diskussion om folkbildningens etik och avgränsningsfrågor, och avser att vidta olika åtgärder för att initiera en fortsatt och intensifierad debatt i dessa frågor. Folkbildningsrådet har valt att spegla utvecklingen inom folkhögskolor och studieförbund genom att göra statistiska jämförelser mellan verksamhetsåren 1988/89 och 1991/92. Studieförbund Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbundens verksamhetsutveckling under perioden 1988/89 - 1991/92 överlag visar på en ökning av volymantalen. Enligt Folkbildningsrådets bedömning är verksamheten för personer med funktionshinder och invandrare inom studieförbunden av samma omfattning vid slutet av perioden som vid dess början. Folkbildningsrådets uppfattning är att studieförbunden, med tillgängliga ekonomiska resurser, genomfört en verksamhet som väl svarar mot de mål som anges i propositionen om folkbildning. Efter den 1 juli 1991 redovisas studieförbundens verksamhet i form av studiecirklar, kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. Den verksamhet som tidigare har redovisats som kulturgrupper har fördelats på dels studiecirklar och dels övrig folkbildningsverksamhet. Antalet studiecirklar har, sedan budgetåret 1991/92, ökat med drygt 4_%. Alla studieförbund utom två uppvisar ett ökat antal studiecirklar. Studiecirkelverksamhetens fördelning på huvudämnesgrupper visar på en stor stabilitet. Av en undersökning, som Folkbildningsrådet har genomfört, framgår att alla åldersgrupper över 16 år är mycket jämnt representerade bland studiecirkeldeltagarna. Det framgår även att närmare 30 % av deltagarna saknar grundskolekompetens och närmare 60 % saknar treårig gymnasiekompetens. Antalet deltagare i kulturprogram har, jämfört med budgetåret 1988/89 minskat med drygt 10 %. Folkbildningsrådet konstaterar att studieförbunden har lyckats hålla verksamhetens omfattning tämligen oförändrad. Folkbildningsrådets bedömning är att studieförbundens verksamhet 1992/93 väl uppfyllt de mål som angivits för statsbidragets användning. De preliminära resultaten från Folkbildningsrådets deltagarundersökning visar bl.a. att studieförbunden har haft sina flesta deltagare ur gruppen människor med kort och bristfällig utbildning. Folkhögskolor Folkbildningsrådet konstaterar att den utveckling som ägt rum under verksamhetsåret 1991/92 står i god samklang med de mål som anges i propositionen om folkbildning för den samlade folkhögskoleverksamheten. Det totala antalet genomförda deltagarveckor, exklusive folkhögskol_lärarledda studiecirklar, ökade jämfört med budgetåret 1991/92 med ca 6 %. Sex nya självständiga folkhögskolor har tillkommit, vilka har tillgodosett nya utbildningsbehov inom folkrörelserna och vidgade insatser för de prioriterade grupperna. Antalet deltagare har ökat på såväl de allmänna som särskilda kurserna. På de allmänna kurserna har antalet deltagare som saknade grundskolekompetens och gymnasiekompetens ökat. Antalet deltagare i åldern 30 - 60 år har likaså ökat. Fler deltagare med invandrarbakgrund har antagits och antalet deltagare med funktionshinder och språkliga eller sociala handikapp har ökat på de långa kurserna. Den s.k. kortkursverksamheten har minskat uttryckt i antalet deltagarveckor. En stor del av denna minskning kan dock förklaras med att de kriterier som tidigare gällde för dessa kurser har ändrats från tidigare 15 veckor till 15 dagar. Särskilda kurser för arbetslösa m.m. Budgetåret 1992/93 anslogs sammanlagt 206 miljoner kronor som engångsbidrag för arbetsmarknadsanpassad utbildning respektive för kompletterande utbildningar för arbetslösa (prop. 1991/92:100, bil. 9, bet. 1991/92:KrU12, rskr. 1991/92:189 samt prop. 1992/93:50 bil. 7, bet. 1992/93:FiU1, 1992/93:AU2y, 1992/93:KrU5y, rskr. 1992/93:134). Av dessa medel anvisades 156 miljoner kronor till folkhögskoleverksamhet och 50 miljoner kronor till studieförbundsverksamhet. För folkhögskolornas del har de särskilda kurserna för arbetslösa sammantaget omfattat ca 7 700 deltagare. I de ca 8 500 studiecirklar som studieförbunden har genomfört för arbetslösa under budgetåret 1992/93 har preliminärt ca 72 000 deltagare registrerats. Utöver studiecirkelverksamheten har studieförbunden t.ex. genomfört föreläsningar, kurser och informationsinsatser. För att finansiera nämnda aktiviteter har studieförbunden använt såväl det särskilda anslaget på 50 miljoner kronor som ordinarie anslagsmedel. Innevarande budgetår har ett statsbidrag om 438 920 000 kr anslagits för 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda till folkhögskolor eller studieförbund (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/1993:FiU30, rskr. 1992/93:447). Anslagsframställning I sin anslagsframställning för budgetperioden 1994/95 - 1996/97 föreslår Folkbildningsrådet: - att statsbidragen till studieförbund och folkhögskolor utgår i form av ett samlat folkbildningsanslag som i sin helhet fördelas av Folkbildningsrådet, - att vid fastställandet av anslagets storlek bör beaktas det behov som finns av arbetsmarknadsanpassade utbildningar, - att vid fastställandet av anslagets storlek bör beaktas de behov som finns av utökade insatser för människor med funktionshinder, sociala eller språkliga handikapp, - att för den händelse regeringen överväger att, i likhet med föregående år och med hänsyn till arbetsmarknadsläget ge särskilda anslag vid sidan av själva folkbildningsanslaget, i stället utgå från de medel som sammanlagt anvisats för budgetåret 1993/94, dvs. för budgetåret 1994/95 beräkna ett samlat folkbildningsanslag på 2 500 000 000 kr (exkl. pris- och löneomräkning), - att med utgångspunkt från rådets beräkning av ett anslagsbehov om 2 500 000 000 kr för budgetåret 1994/95 (exkl. pris- och löneomräkning) tillämpa pris- och löneomräkning även för budgetåren 1995/96 och 1996/97. Föreningen Nordisk folkhögskola i Genève (Genèveskolan) har i särskild skrivelse redovisat sin verksamhet. Av skrivelsen framgår bl.a. att skolan under budgetåret 1994/95 kommer att genomföra sin 59:e kurs sedan starten år 1931. För budgetåret 1994/95 föreslår föreningen Nordisk folkhögskola att det svenska statsbidraget skall uppgå till 288 855 kr vilket innebär en pris- och löneomräkning med 5 %. Utvärdering av folkbildningen Den 22 oktober 1992 bemyndigade regeringen statsrådet Ask att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå principer för utvärdering av folkbildningen m.m. Utredaren lämnade i juni 1993 betänkandet (SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen. I betänkandet föreslås att den statliga utvärderingen av folkbildningen bör genomföras av en statlig kommitté eller enmansutredare. Utvärderingen föreslås få en kostnadsram om 5-6 miljoner kronor, motsvarande en promille av anslagen till statsbidragen under en treårsperiod. Utredaren lämnar också i sitt betänkande en prioriteringslista över förslag på områden som utvärderingen bör omfatta. De olika förslagen sammanfattas och graderas efter angelägenhet. Dessutom lämnas förslag om vilka delprojekt som lämpligen kan sammanföras. Betänkandet har remitterats till ett antal instanser för yttrande. Remissammanställningen bifogas som underbilaga 9.4. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till betänkandet. I en del frågor har dock remissopinionen varit splittrad. Detta gäller framför allt utredarens prioriteringslista över utvärderingsförslag och vad utvärderingen bör omfatta. Regeringens överväganden Resultatbedömning Det nya statsbidragssystemet för folkbildningen infördes den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:82, bet. 1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Vid tidpunkten för riksdagsbeslutet var verksamheten för budgetåret 1991/92 redan fastlagd av studieförbund och folkhögskolor. Det faktum, att Folkbildningsrådet endast har haft möjlighet att följa förändringar i verksamheten under ett budgetår, 1992/93, medför att det saknas förutsättningar att dra slutsatser om effekter av det nya statsbidragssystemet. I den fördjupade anslagsframställningen redovisar Folkbildningsrådet uppgifter som beskriver den verksamhet som har bedrivits samt uppgifter om deltagare vid dessa. Denna redovisning visar att såväl studieförbund som folkhögskolor har bedrivit verksamheter som stämmer väl överens med de syften som statsmakterna har ställt upp för statsbidraget. Resultaten påvisar en stor andel korttidsutbildade deltagare i studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter. Andelen deltagare med invandrarbakgrund liksom den med funktionshinder har ökat vid folkhögskolekurserna, och förefaller vara konstant vad gäller studieförbundsverksamheten. Av de preliminära resultat som finns tillgängliga från de verksamheter som, med särskilda medel, har anordnats av arbetsmarknadspolitiska skäl, framgår att folkbildningen har gjort betydande insatser. Såväl folkhögskolor som studieförbund har visat att de genom flexibla organisationer och arbetssätt snabbt har kunnat erbjuda utbildningsaktiviter som har samlat ett stort antal deltagare. Slutsatser De resultat som redovisas i den fördjupade anslagsframställningen tyder på att såväl studieförbund som folkhögskolor i stor utsträckning har använt de resurser, som statsmakterna har ställt till förfogande, för sådana aktiviteter som åsyftas i statsbidragsbestämmelserna. Nuvarande syften med statsbidraget till folkbildningen skall vara oförändrade under den kommande treårsperioden, dvs. budgetåren 1994/95-1996/97. Folkbildningsrådet skall fördela det statsbidrag som anslås för folkbildningen. Med hänsyn till det statsfinansiella läget ser regeringen det nödvändigt att föreslå en minskning av statsbidraget till folkbildningen med 100 miljoner kronor. Från anslaget har även förts bort 538 920 000 kr som, av arbetsmarknadspolitiska skäl, anvisats för budgetåret 1993/94. Efter det att anslaget således har minskats med 638 920 000 kr har anslaget till folkbildningen beräknats till 1 865 043 000 kr (inkl. pris- och löneomräkning). Under innevarande budgetår har studieförbund och folkhögskolor disponerat betydande arbetsmarknadspolitiska resurser för insatser med särskild inriktning på arbetslösa. Eftersom detta är en värdefull verksamhet, är det naturligt att så sker även under nästa budgetår. Som framgått tidigare kommer den exakta fördelningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen för utbildningsinsatser att redovisas i kompletteringspropositionen. Underhandsbesked kommer dock att kunna lämnas till berörda utbildningssamordnare för att underlätta deras planering. Regeringens avsikt är således att både studieförbund och folkhögskolor skall få disponera sådana medel nästa budgetår. Regeringen avser att, i kompletteringspropositionen, återkomma till dessa frågor. Till föreningen Nordisk folkhögskola i Genève föreslås ett anslag om 285 000 kr. Utbetalningen av statsbidrag sker i dag kvartalsvis i förskott. Regeringen avser att ändra utbetalningsreglerna till att ske månadsvis i efterskott. Utifrån de förslag som överlämnats till regeringen i betänkandet (SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen samt remissyttranden, har regeringen för avsikt att inom kort tillsätta en utredning med uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen. De statliga utvärderingarna skall, i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om folkbildning, omfatta treårsperioder. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 865 328 000 kr, B 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen 1992/93 Utgift 44 884 545 1993/94 Anslag 53 867 0001 1994/95 Förslag 63 959 000 1 Prop. 1992/93:100 bil. 9, 45 117 000 kr och prop. 1992/93:159, därutöver 8 750 000 kr. fr.o.m. den 1 januari 1994. Från anslaget utbetalas statsbidrag till Nämnden för vårdartjänst (NV) för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, forsknings- och utvecklingsarbete samt förvaltningskostnader. De övergripande målen för nämndens verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för i första hand unga och vuxna personer med funktionshinder samt administrera och utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet ansvarar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildning för döva, dövblinda och vuxendöva samt teckenspråkslärarutbildningen. Dessa utbildningar skall planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Riksdagens beslut med anledning av propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159, bet. 1992/93:KrU11y, rskr. 1992/93:321) innebar att 8 750 000 kr anvisades under förevarande anslag fr.o.m. den 1 januari 1994. Budgetåret 1994/95 utgår dessa medel med s.k. helårseffekt, varför ytterligare 8 750 000 kr påförs anslaget detta budgetår. Nämnden för vårdartjänst (NV) I sin förenklade anslagsframställning, för NV inte fram några frågor som kräver beslut av regeringen eller riksdagen utöver vad som har beslutats i samband med behandlingen av NV:s fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96. NV har tagit fram preliminär statistik över antalet deltagare med olika funktionshinder i långa folkhögskolekurser läsåret 1992/93 som har fått tilläggsbidrag. Materialet antyder att antalet rörelsehindrade deltagare har större behov av assistans än tidigare, dvs. att fler har svåra rörelsehinder. Deltagare med hjärnskador, som behöver stora insatser i form av t.ex. elevassistans, har ökat i antal. Däremot förefaller antalet deltagare med syn- eller hörselskada att minska liksom antalet personer med utvecklingsstörning, medicinskt funktionshindrade och deltagare med psykisk ohälsa. NV kommer fortlöpande att uppmärksamma frågor kring hur olika grupper med funktionshinder skall kunna få sina behov av personlig praktisk hjälp i studiesituationen tillgodosedda. NV kommer likaså att följa upp och kontinuerligt utvärdera anslagsanvändningen i förhållande till olika handikappgrupper på folkbildningsområdet. NV framhåller också vikten av ett fortsatt samarbete med Folkbildningsrådet för att ta fram statistik och analysera uppgifter om antalet deltagare med olika funktionshinder i förhållande till de olika statsbidragen. Regeringens överväganden En fördjupad anslagsframställning för Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) inlämnades till regeringen hösten 1992. TÖI har inte begärt någon förändring av nuvarande anslag, varför rege_ringen endast beräknar pris- och löneomräkning för den del av anslaget som TÖI ansvarar för. Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Resurser Anslag 1994/95 63 959 000 kr Anslagsberäkning ---------------------------------------------------------- 1993/94 Beräknad ändring 1994/95 ---------------------------------- 1.Bidrag för vissa handikappåtgärder 31 685 000+ 2 290 000 2.Bidrag för tolk- utbildning samt teckenspråkslärar- utbildning 21 742 000+ 7 791 000 3.Bidrag till Stock- holms universitet för förvaltnings- kostnader vid TÖI 440 000 + 11 000 Summa 53 867 000+ 10 092 000 ---------------------------------------------------------- Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer för handikappåtgärder inom folkbildningen som lades fast i 1993 års budgetproposition samt i propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade bör gälla även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 63 959 000 kr. C Universitet och högskolor m.m. Riksdagen fattade hösten 1992 respektive våren 1993 på regeringens förslag beslut som tillsammantagna på ett avgörande sätt förändrat villkoren för den högre utbildningen och forskningen. Statens detaljinflytande över universitet och högskolor har avvecklats. Studenternas val och kvalitetskrav kommer i stället att få avgörande betydelse för den högre utbildningens utveckling. 1993 års universitets- och högskolereform, som stärker universitetens och högskolornas möjligheter att skapa utbildningar av hög kvalitet, kompletterades våren 1993 med beslut om treåriga ekonomiska ramar för respektive universitets och högskolas verksamhet. För att få en fristående syn på utvecklingen av reformen över en längre tidsperiod har regeringen i december 1993 beslutat om direktiv till en särskild utredare. Uppdraget är att studera hur den nya friheten och det ökade ansvaret som kännetecknar reformen utnyttjats av universiteten och högskolorna under den innevarande treårsperioden. Utredarens arbete kommer att översiktligt redovisas fortlöpande och slutredovisas den 1 mars 1996. Under budgetåret 1992/93 har beslut fattats om att tillföra universitet och högskolor resurser för forskningsinformation, för utveckling av lärarnas pedagogiska kompetens och för uppbyggnad av samverkan i nätverk mellan universitet och högskolor med fasta resurser för forskning och forskarutbildning samt mindre och medelstora högskolor. Regeringen kommer att inom ramen för det reguljära uppföljningsarbetet särskilt uppmärksamma utvecklingen i dessa avseenden. 1 Organisationsfrågor m.m. 1.1 Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning Regeringens förslag: Grafiska institutet och Institutet för högre kom_mu_ni_kations- och reklamutbildning (GI/IHR) överförs till Stockholms universitet vid utgången av juni 1994. Resurser motsvarande verksamheten vid GI/IHR beräknas fr.o.m. budgetåret 1994/95 för Stockholms universitet. Regeringens överväganden: GI/IHR:s bedömning är att fakultetstillhörighet och samverkan med andra utbildningar är angeläget för den verksamhet som bedrivs vid institutet. Regeringen föreslog i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169 s. 150, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) ett organisatoriskt samgående mellan GI/IHR och Stockholms universitet fr.o.m. den 1 juli 1994. Vissa inledande kontakter har redan tagits mellan parterna för att förbereda organisationsförändringen. Regeringen föreslår nu ett samgående som innebär att institutet fullständigt inordnas i Stockholms universitet fr.o.m. den 1 juli 1994. Den som i samband med överförandet innehar tjänst vid GI/IHR skall efter överförandet ha motsvarande tjänst vid Stockholms universitet. Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan behövas för att avveckla GI/IHR som självständig myndighet. Vid anmälan av anslagen C 7. Stockholms universitet och C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor kommer regeringen att beräkna medel för GI/IHR:s verksamhet. 1.2 Avveckling av de statliga myndigheterna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping Riksdagen har med anledning av propositionen Högskolor i stiftelseform (prop. 1992/93:231, bet. 1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) bemyndigat regeringen att till privaträttslig form överföra två högskolor. Regeringen har därefter den 16 september 1993 beslutat att Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping skall övergå i stiftelseform. I samband med att dessa högskolor överförs till privaträttslig form bör de statliga myndigheterna organisatoriskt kvarstå som avvecklingsmyndigheter och särskilda s.k. 1 000-kronorsanslag föras upp i statsbudgeten budgetåret 1994/95. På anslagen skall bokföras på respektive högskolemyndigheter ankommande in- och utbetalningar som inträffar efter den 30 juni 1994. Före årets slut bör samtliga transaktioner på anslagen ha avslutats och saldot reglerats av respektive stiftelsehögskola. Regeringen kommer senare vid anmälan av anslagen C 54. Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation och C 53. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation att föreslå att s.k. 1 000-kronorsanslag förs upp för avvecklingen av dessa högskolor. Respektive avvecklingsmyndighet föreslås få bl.a. arbetsgivaransvaret för sådan personal som eventuellt inte övergår till tjänst vid högskolorna i deras nya form. Regeringen kommer vidare vid anmälan av anslaget C 43. Enskild och kommunal högskoleutbildning m.m. att föreslå att medel anvisas till Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. 1.3 Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna Huvudmannaskapet för vårdhögskolorna har utretts ett flertal gånger. När frågan behandlades av 1991 års riksmöte (bet. UbU 1990/91:12, med anledning av proposition 1990/91:100 bil. 10, rskr. 1990/91:355) var det riksdagens mening att tiden var mogen för en ny utredning om huvudmannaskapet. Landshövding Anita Bråkenhielm fick våren 1992 ett utredningsuppdrag avseende huvudmannaskapet för vårdhögskolorna som också omfattade vårdhögskolornas forskningsanknytning och kvaliteten i utbildningarna. I betänkandet SOU 1993:12 Vårdhögskolor - kvalitet, utveckling och huvudmannaskap presenterades ett flertal utvecklingsmöjligheter för de högre vårdutbildningarna. Betänkandet har nu remissbehandlats och regeringen återkommer till riksdagen med förslag i frågan under mars 1994. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen 1. förordat om samgåendet mellan Stockholms universitet och Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning. 2 Anslagen till vissa utbildningsområden 2.1 Förutsättningar De nya relationerna mellan regering och riksdag å ena sidan och universiteten och högskolorna å den andra ger de senare stor frihet när det gäller att fördela platser för nyantagna studenter på olika utbildningsområden. I utbildningsuppdragen anges för varje budgetår det högsta antal helårsstudenter som universiteten och högskolorna får ersättning för. Vidare anges det högsta antalet helårsprestationer inom respektive utbildningsområde eller grupp av områden som kan ge ersättning under treårsperioden. Inom dessa ramar finns möjligheter för högskolorna att fördela studenterna på olika utbildningsområden. Därmed har universiteten och högskolorna givits ett ansvar för erbjudanden av olika utbildningar och för fördelningen av dessa på ett lämpligt sätt under en treårig period. Vid de bedömningar som varje universitet och högskola har att göra som bas för beslut om utbildningsutbudet skall universiteten och högskolorna låta studenternas efterfrågan få stor betydelse. De treåriga ramarna skall respekteras. Vid beslut om de treåriga utbildningsuppdragen angavs emellertid att regeringen då inte kunde bedöma hur utbildningsuppdragen för tandläkar- och läkarutbildningen borde formuleras. Dessa utbildningar är dessutom så specifikt yrkesinriktade att det finns anledning att vara särskilt varsam vid formuleringen av utbildningsuppdragen. Regeringen har för avsikt att återkomma till dessa frågor senare under våren 1994 efter ytterligare analys men vill här kort redogöra för hittillsvarande diskussioner. 2.2 Tandläkarexamen I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) redogjorde rege_ringen för diskussioner som aktualiserats om tillgång och efterfrågan på tandläkare. Regeringen aviserade att en ny bedömning skulle göras liksom en utredning om tandläkarnas allmäntjänstgöring (AT). Denna bedömning skulle kunna komma att påverka utbildningsuppdragen för de resterande två åren i budgetperioden. Anledningen till detta var de problem som vissa landsting angett med att anordna tillräckligt många AT-tjänster inom folktandvårdsklinikerna. Sedan dess har svårigheterna för landstingen förvärrats och flera förbereder neddragningar inom folktandvården av samtliga yrkesgrupper utom tandhygienister. Allt talar för att möjligheterna att placera tandläkare för allmäntjänstgöring kommer att minska drastiskt under de närmaste åren. Det kan härutöver konstateras att det utbildningssystem fram till legitimation, som planerades och infördes i en tid då det rådde brist på tandläkare och de allmäntjänstgörande tandläkarna sågs som en stor resurs i tandvården, inte fungerar bra i tider då motsatt förhållande råder. I detta läge är det nödvändigt att göra en förändring av villkoren för tandläkarlegitimationen så att de unga tandläkarna utan onödig fördröjning kan få ut sin legitimation och verka inom sitt yrke på samma villkor som gäller för andra utbildningar. Regeringen har under femte huvudtiteln föreslagit att den särskilda allmäntjänstgöringen avskaffas. Detta förslag förutsätter en förlängning av grundutbildningen fram till tandläkarexamen från fyra och ett halvt år till fem år. Denna reform kommer att innebära att svenska tandläkare redan efter tandläkarexamen får legitimation och oinskränkt rätt att utöva yrket och därmed jämställs med tandläkare från EG-länderna och kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet enligt EES-avtalet. Regeringen har under femte huvudtiteln utförligt redogjort för vissa överväganden om behovet av tandläkare i framtiden. Mycket tyder på att behovet av allmäntandläkare kommer att minska åtminstone fram till år 2005. De utbildningsuppdrag för det odontologiska utbildningsområdet som regeringen angav i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens kan mot denna bakgrund synas vara för stora och en nedskrivning av dessa önskvärd. Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare under våren 1994 med ett sådant förslag. 2.3 Läkarexamen Regeringen behandlade i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) frågan om utbildningsuppdragen för läkarutbildningen och konstaterade att ett visst överskott av läkare började skönjas. Överskottet beräknas nu bli än större till följd av de nya organisations- och styrformer som införs i flera landsting i kombination med landstingens alltmer begränsade resurser. Tillgängliga prognoser från Sveriges Läkarförbund visar en fortsatt kraftig ökning av tillgången på läkare fram till år 2010 då pensionsavgångarna ökar. Tillgången överstiger vida den förväntade efterfrågan i en beräkningsprognos som förutsätter en kontinuerligt ökad efterfrågan. Balans uppnås inte förrän efter år 2015. Regeringen ser allvarligt på denna situation och avser att senare i vår lägga fram förslag om ändrade och mer begränsade utbildningsuppdrag vad avser läkarutbildningen. I detta sammanhang är det nödvändigt att också se över allmäntjänstgöringen för läkare och villkoren för legitimation. 3 Examensrätt m.m. 3.1 Inledning I högskoleförordningen (1993:100, ändrad 1993:952) ingår examensordningen (bilaga 3) som en väsentlig del. I den anges dels vilka examina som får avläggas inom den grundläggande högskoleutbildningen vid lärosäten med offentlig huvudman, dels vilka examina som de olika universiteten och högskolorna har rätt att utfärda. Riksdagen har vidare beslutat en lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Lagen, som reglerar enskilda utbildningsanordnares rätt att ge sådana examina som avses i examensordningen, trädde i kraft den 1 juli 1993. Till regeringen har kommit in både ansökningar om utökad examensrätt för offentliga lärosäten och ansökningar enligt den särskilda lagen för enskilda utbildningsanordnare. Sådana ärenden behandlas på följande sätt. Ansökan inlämnas till Utbildningsdepartementet. Kanslersämbetet gör på departementets uppdrag en helhetsbedömning av utbildningsanordnarens förutsättningar att upprätthålla den kvalitet som krävs för att examensrätt skall kunna beviljas. Vid sin bedömning ser Kanslersämbetet till följande kriterier: * lärarkompetens och kompetensutveckling * behörighet och antagning * utbildningens organisation och omfattning * ämnesdjup och ämnesbredd * kritisk och kreativ miljö * bibliotek och litteraturförsörjning * lokaler och utrustning * internationalisering * övergångsmöjligheter till forskarutbildning * utvärdering och kvalitetssäkring. Därutöver är för vissa examina frågor om forskningsaktivitet och utbildningsaktivitet på högre nivåer inom grundläggande utbildning av stor betydelse. Regeringen fattar sitt beslut efter Kanslersämbetets rekommendation och lägger utomordentlig vikt vid denna. 3.2 Offentliga universitet och högskolor Flera universitet och högskolor har ansökt om rätt att utfärda examina enligt högskoleförordningen utöver de rättigheter som gavs i anslutning till reformen 1993. Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro, Mitthögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm har efter Kanslersämbetets prövning givits rätten att utfärda magisterexamen i vissa ämnen. Också högskolorna i Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Skövde samt Mälardalens högskola har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen i vissa ämnen. Vidare har flera vårdhögskolor ansökt om rätt att utfärda kandidat- och/eller magisterexamen. Följande universitet och högskolor har ansökt om rätt att utfärda vissa yrkesexamina: Uppsala universitet för psykoterapeutexamen, Göteborgs universitet för teologie kandidatexamen, högskolorna i Jönköping, Kalmar, Gävle/Sandviken och Mitthögskolan för grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 4-9 och Högskolan i Örebro för grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 1-7 samt för specialpedagogexamen, Högskolan i Gävle/Sandviken har ansökt om exa_mensrätt för civilingenjörsexamen och Lunds universitet för konstnärlig högskoleexamen. Kanslersämbetets bedömning vad gäller magisterexamen har inkommit till Utbildningsdepartementet och det ankommer nu på regeringen att fatta beslut. Övriga ansökningar är föremål för Kanslersämbetets bedömning. Beträffande beslut om nya examensrätter för yrkesexamina under pågående treårsperiod bör särskilda överväganden göras om examensrätten skulle medföra resursanspråk av en avgörande omfattning. Erfarenheter bör ha vunnits av effekterna av den nya studieordningen och resurstilldelningssystemet innan beslut som eventuellt kan medföra ökade permanenta kostnader fattas. Därutöver bör prövas om nya examensrätter bör leda till omfördelning mellan utbildningsområden. Vårdhögskolornas framtida examensrättigheter påverkas av vilka organisatoriska lösningar som väljs vad gäller huvudmannaskapet. Kanslers_ämbetet avvaktar prövningen av ansökningar från vårdhögskolor med hänsyn till detta. 3.3 Enskilda utbildningsanordnare (fristående högskolor) Som nyss nämnts kan enskilda utbildningsanordnare enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ges examensrätt för examina som finns i examensordningen. Med hänvisning till lagens övergångsbestämmelser har vissa enskilda utbildningsanordnare direkt fått examensrätt utan särskild prövning enligt den nya lagen. Regeringen har därefter och efter Kanslersämbetets prövning givit tre teologiska utbildningsanordnare vissa examensrättigheter. I avtal mellan staten och var och en av dessa tre har det stadgats om villkor för statsbidrag. Vidare har uppställts krav på att utbildningsanordnarna deltar i sådana uppföljningar och utvärderingar som staten anordnar för offentliga universitet och högskolor samt avger redovisningar som tillgodoser väsentligen samma krav som statliga myndigheter har att avge. Därutöver har bl.a. överenskommits villkor för att avgifter skall få tas ut samt för antagning av studenter. Diskussioner pågår med ytterligare enskilda utbildningsanordnare om villkor för statsbidrag. Vidare är ansökningar om examenrätt från vissa enskilda utbildningsanordnare för närvarande föremål för Kanslersämbetets bedömning. Regeringen kommer senare vid anmälan av anslaget C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. att beräkna medel för angivna ändamål. 3.4 Examenskrav för de högre konstnärliga utbildningarna Under anslagen till universitet och högskolor har i denna proposition också intagits föreskrifter om visst antal examina som bör avläggas inom de högre konstnärliga utbildningarna. Skälet till att införa examenskrav för de högre konstnärliga utbildningarna är att statsmakterna även inom detta utbildningsområde vill försäkra sig om ett utbildningsutbud som omfattar längre sammanhållna utbildningar. Det är självfallet också av intresse att säkra en hög kompetensnivå hos de konstnärer som utbildas. I propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, s. 63, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) framhölls att möjligheter finns att införa en differentierad utbildningslängd i form av en etappindelning av de högre konstnärliga utbildningarna. För att möjliggöra en sådan etappindelning bör det lägsta poängantalet för examina som avslutar högre konstnärliga utbildningar inte sättas högre än 80, dvs. det lägsta poängantal som krävs för att erhålla en konstnärlig högskoleexamen. Detta kan skapa en större flexibilitet för såväl studenter som universitet och högskolor. 4 Professurer vid forskningsråd I propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) konstaterades att de professurer som är inrättade vid forskningsråden bör överföras till de universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. I enlighet med detta har i föreliggande budgetförslag medel överförts från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR) och Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) till universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg och Umeå samt till Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB. Vid medelsberäkningen har utöver lönekostnader även vissa kringkostnader beaktats. Innehavarna av rådsprofessurer har ofta haft en form av nationellt ansvar för sina forskningsområden. Regeringen förutsätter att de professorer vars tjänster nu överförs ges möjlighet att i förekommande fall fortsatt upprätthålla ett sådant ansvar för sina områden och att de tills vidare får forska i oförändrad utsträckning. På sikt kan dock en anpassning ske av dessa professorers anställningsvillkor till vad som gäller för övriga professorer vid universitet och högskolor. Den donationsprofessur i numismatik som finns inrättad vid HSFR överförs i enlighet med överenskommelse med donatorn, Gunnar Ekströms stiftelse, till Stockholms universitet, där professuren är placerad. I likhet med vad som gäller för professurerna vid forskningsråden kommer de professurer som finns inrättade vid Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) nu att föras över till de universitet där de är placerade. Åtgärden framstår som konsekvent, eftersom SAREC i detta sammanhang fungerar som en forskningsrådsliknande finansiär. Till universiteten i Uppsala, Stockholm och Göteborg har i enlighet med detta ställningstagande förts medel från SAREC. Överföringen av SAREC-professurerna till universiteten innebär att de fortsättningsvis tillsätts av respektive universitet. Om SAREC i framtiden särskilt vill befästa ett forskningsområde, blir det naturligt att styrelsen kommer överens med lämpligt universitet/högskola om inrättande av en professur. 5 Jämställdhet Det tiopunktsprogram för jämställdhet som fastställts efter förslag i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170) håller nu på att genomföras. Ett stort seminarium om jämställdhet inom universitet och högskolor har hållits med kvinnliga professorer. Där framfördes konkreta förslag till åtgärder och redovisades initiativ som tagits vid några universitet och högskolor för att bryta det nuvarande mönstret, där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt mindre ju högre upp man kommer inom utbildningsväsendet. Regeringen ser mycket positivt på att sådana åtgärder vidtas vid högskolorna. För innevarande budgetår och för de två följande budgetåren finns särskilda medel avsatta för insatser som syftar till att nå en jämnare fördelning av kvinnor och män i grundutbildningen och forskarutbildningen samt bland lärarna. Arbetsgruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen) fortsätter sitt arbete. En utvärdering av de jämställdhetsprojekt som på senare år har genomförts inom universitet och högskolor kommer att färdigställas under våren 1994. Regeringen avser att senare återkomma angående resultatet av utvärderingen och eventuella behov av ytterligare insatser. 6 Fullföljande av nya resurstilldelningssystem för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning 6.1 Bakgrund I proposition Högre utbildning för ökad kompetens presenterades större delen av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning, vilket efter riksdagens godkännande (prop. 1992/93:169 bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) började tillämpas den 1 juli 1993. Principerna för det nya systemet hade dragits upp i proposition 1992/93:1 Universitet och högskolor - Frihet för kvalitet, vari också övriga principer för 1993 års universitets- och högskolereform presenterades för riksdagen. Förslag till utformning av resurstilldelningssystemen för såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning framläggs successivt av den s.k. Resursberedningen i enlighet med direktiven till kommittén (dir. 1992:85). Vissa frågor rörande resurstilldelningen har dock beretts inom Utbildningsdepartementet. Förutom de förslag beträffande integreringen av lokalkostnaderna som presenteras i denna proposition vill regeringen ta tillfället i akt att samlat redogöra också för de övriga förändringar i resurstilldelningssystemen som regeringen avser att återkomma till riksdagen om senare i vår. 6.2 Integrerade lokalkostnader för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning 6.2.1Bakgrund Regeringen föreslog våren 1993 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens att medel för lokalhyror inte skulle ingå i de anslag som anvisas till grundläggande högskoleutbildning respektive forskning och forskarutbildning utan att denna anslagsomläggning skulle anstå till budgetåret 1994/95. Regeringen föreslår nu att också medel för lokalhyror skall ingå i anslagen till såväl grundläggande högskoleutbildning som till forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget G 2. Lokalkostnader m.m. för universitet och högskolor m.m. upphör och medlen under detta anslag anvisas i stället under respektive universitets eller högskolas anslag för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning samt under anslagen till Forskningsrådsnämnden, forskningsråden under Utbildningsdepartementet och vissa andra myndighetsanslag under Utbildningsdepartementets huvudtitel. Anslagsberäkningarna för universitet och högskolor kommer fortsättningsvis att utgå från det samlade behovet av resurser för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning och inte explicit knytas till vissa kostnadsslag, exempelvis lokalhyrornas storlek. Tidigare fattade beslut om ökade resurser för att täcka kostnader för ökade lokalhyror kommer att fullföljas. För de mindre och medelstora högskolorna ersätter det nedan föreslagna nya beräkningssättet de beslut som enligt tidigare ordning fattades om resursförstärkningar för lokalhyror. 6.2.2Grundläggande högskoleutbildning Regeringens förslag innebär att en hyrespeng per helårsstudent och utbildningsområde läggs till den nu gällande ersättningen för helårsstudenter - studentpengen. De angivna totala högsta möjliga ersättningarna för grundutbildning för treårsperioden höjs i motsvarande grad. Hyres_pengen ingår därefter som en integrerad del av studentpengen. För det konstnärliga utbildningsområdet beräknas lokalhyra per universitet eller högskola under budgetåret 1994/95 och ingår i anslaget för grundutbildning. Hyrespengen för budgetåret 1994/95 har framräknats med utgångspunkt från genomsnittlig beräknad lokalhyra budgetåret 1995/96 för de mindre och medelstora högskolorna, planerat antal helårsstudenter samt förhållandet mellan lokalhyra per student för olika utbildningsområden budgetåret 1995/96. Underlaget för beräkningen av detta förhållande har hämtats från högskoleutredningens betänkande Resurser för högskolans grundutbildning (SOU 1992:44). Utbildningsområde Hyrespeng, kr Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 5 758 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård 16 862 Odontologiskt1 7 917 Medicinskt1 8 431 Undervisning2 5 758 Övrigt3 13 778 1 Utgångspunkt för beräkningen är hyreskostnaden för den teoretiska undervisningen, som bedrivs i statliga lokaler. Kostnaden har fördelats på hela utbildningens längd. 2 Avser den praktisk pedagogiska delen i lärarutbildningen. 3 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar exklusive kurser som tillhör det konstnärliga utbildningsområdet. Ersättningen för lokalhyra för grundutbildning vid universitet och högskolor har beräknats med utgångspunkt från hyrespengen och utifrån beräknat antal helårsstudenter per utbildningsområde. Denna in_går som en icke urskiljbar del i takbeloppet. Detta innebär att ersättningen för hyreskostnader automatiskt kommer att korrigeras med hänsyn till förändringar i studentantalet. Ersättning för lokalhyror för grundutbildning beräknas på samma sätt för universitet och högskolor med fakultetsanslag. 6.2.3 Forskning och forskarutbildning För universitet och högskolor med anslag för forskning och forskarutbildning (fakultetsanslag) beräknas lokalhyran i en gemensam post för samtliga universitetets eller högskolans fakulteter. Regeringen förutsätter i det följande att forskningsråden skall svara för de lokalkostnader som är hänförliga till den verksamhet som de finansierar. För grundutbildningen har de förväntade intäkterna av hyrespengen beräknats utifrån det studentantal som räknades fram för varje budgetår när utfallet av det nya resurstilldelningssystemet beräknades inför propositionen Högre utbildning för ökad kompetens. För fakultetsanslaget har sedan ett så stort belopp tagits upp under den beräknade posten för lokalhyror att den samlade ersättningen till lokalhyror, med hänsyn tagen till förväntade överföringar från forskningsråden under Utbildningsdepartementet och Forskningsrådsnämnden, blir lika stor som den ett bibehållet lokalkostnadsanslag skulle ha inneburit. Totalt för grundutbildning, forskning och forskarutbildning erhåller därigenom respektive universitet och högskola med fakultetsanslag ett lika stort belopp för lokalhyror budgetåren 1994/95 och 1995/96 som universitetet eller högskolan hade kunnat påräkna enligt tidigare system för resurstilldelning under förutsättning att takbeloppet uppnås. Till vissa universitet och högskolor, där av regering och riksdag givna utfästelser om resursförstärkningar motiveras med lokalförbättringar, kommer ett tillskott på fakultetsanslagets lokalhyrespost att tillföras det budgetår kostnadsökningen uppstår. Resurstilldelningen till grundläggande högskoleutbildning är prestationsrelaterad och grundas huvudsakligen på ersättning som beräknas i förhållande till antalet registrerade studenter och deras studieresultat. Genom medelstilldelningen till forskning och forskarutbildning styrs inriktning och omfattning av dessa verksamheter. De resurser för lokaler som innevarande budgetår anvisas på ett särskilt anslag är fritt utbytbara mot andra resurser och är inte uppdelade på grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning. Det är regeringens mening att lokalkostnadsanslagets integrering med grundutbildnings- och fakultetsanslagen inte skall medföra att universitetens och högskolornas frihet att disponera sina resurser härigenom inskränks. 6.2.4Planeringsförutsättningar Det nya sättet att beräkna resurser för lokalhyror medför för flertalet högskolor utan fakulteter relativt små förändringar i resurstilldelningen. Dock inträffar initialt för vissa högskolor en relativt märkbar ökning eller minskning av de medel som erhålls genom hyrespengen jämfört med nuvarande lokalkostnadsanslag. De högskolor som med den nya hyrespengen får en märkbar minskning av hyresmedel föreslås få ett tillfälligt medelstillskott budgetåren 1994/95 och 1995/96 för att dämpa de omedelbara effekterna. För Lärarhögskolan i Stockholm görs övergångsperioden längre. På samma sätt får de högskolor som får en påtaglig ökning av hyresmedel inte tillgång till hela beloppet före nästa treåriga anslagsperiod. De universitet och högskolor som inte kan utnyttja hela sitt takbelopp får därmed i regel inte heller tillräckligt stora intäkter i form av studentpeng för att lärosätets lokalkostnader för grundutbildning skall kunna täckas fullt ut. Då universiteten och högskolorna är bundna av sina tidigare upplåtelseavtal med Byggnadsstyrelsen fram till och med den 30 juni 1996 föreslår regeringen därför en övergångsregel för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Denna innebär följande. De belopp som lagts till respektive takbelopp för att hyresmedel för grundutbildning skall kunna inrymmas i detta kommer att anges i reg_leringsbreven för budgetåren 1994/95 respektive 1995/96. Om antalet helårsstudenter för vilka ersättning erhålls inom takbeloppet inte är så stort att hyrespengen inom studentpengen täcker den i regleringsbrevet angivna ramen för hyresmedel för grundutbildningen, får lärosätet också tillgodoräkna sig skillnaden mellan detta belopp och den hyreskostnadsersättning som ingår i den erhållna ersättningen för helårsstudenter. Den under fakultetsanslaget uppförda anslagsposten för lokalhyror korrigeras som tidigare nämnts för kommande budgetår med av regering och riksdag tidigare särskilt beslutade resurstillskott. Belopp och tidpunkt för tidigaste utfall av sådana förstärkningar anges särskilt för respektive universitet eller högskola. Regeringen avser att i samband med förslag om en viss aktivitetsrelatering av anslagen till forskning och forskarutbildning även beakta den beräknade posten för lokalhyror. För nästa budgetår kommer således ersättning för konsekvenser av statsmakternas särskilda beslut angående resurstillskott för lokaler att ingå i anslagsberäkningarna för såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. Vidare skall den enhetliga hyrespengen ses som en viktig planeringsförutsättning då större delen av hyresavtalen för universitet och högskolor skall tecknas om inför nästa treåriga anslagsperiod. Hyresavtal med Statens fastighetsverk måste sägas upp före den 1 juli 1994 om de inte skall fortsätta att gälla efter den 1 juli 1996. Hyresavtalen för lokaler i fastigheter som tidigare ägts av Byggnadsstyrelsen skall, om förhyrningen skall fortsätta, senast den 30 juni 1996 ha ersatts av nya civilrättsliga hyresavtal. Med utgångspunkt i riksdagens beslut om ombildningen av verksamheten vid Byggnadsstyrelsen har regeringen bildat de två fastighetskoncernerna - Vasakronan AB och Statliga Akademiska Hus AB - och två myndigheter - Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk. Akademiska Hus har av staten den 30 september 1993 förvärvat den del av de statliga fastigheterna som idag huvudsakligen har universiteten och högskolorna som hyresgäster. Förvärven har skett till antingen ett bedömt marknadsvärde eller ett värde baserat på den av Byggnadsstyrelsen tidigare aviserade kostnadsbaserade hyran. Vägledande för val av metod har främst varit graden av ändamålsanpassning. För de fastigheter som har marknadsvärderats har de senaste årens fallande hyresnivåer samt en viss förväntad ökning av vakansgraden beaktats. Värderingen har genomförts av flera från staten oberoende värderingsinstitut. I köpeavtalet har även specificerats ett antal fastigheter på en s.k. väntelista. Inriktningen är att Akademiska Hus skall förvärva de på väntelistan upptagna fastigheterna, men ytterligare utredningar av t.ex. donationsvillkor eller förhandlingar med tredje part krävs för att staten skall kunna överlåta fastigheterna. I avvaktan på detta förvaltar Statens fastighetsverk dessa fastigheter. Fastigheterna beräknas löpande kunna överlåtas till Akademiska Hus allteftersom förutsättningarna för överlåtelserna klarläggs. Statliga Akademiska Hus-koncernen har i samband med förvärvet av fastigheter m.m. erhållit olika former av kapitaltillskott från staten. Sammantaget innebär tillskotten att koncernen givits en stark ekonomisk ställning. Koncernen har initialt en soliditet på cirka 50 procent inklusive reserver för bland annat eftersatt underhåll. Soliditeten beräknas sjunka ner till en långsiktig nivå på cirka 35 procent till följd av ett inledningsvis stort investeringsbehov och att reserverna tas i anspråk. Koncernen bör inom ramen för sedvanliga lönsamhetskrav verka för att dess fastighetsbestånd förvaltas, anpassas och förnyas för att tillgodose i första hand universiteten och högskolorna med ändamålsenliga och effektiva lokaler. För att skapa en lokal förankring i koncernen har varje regionalt dotterbolag en styrelse med förankring i universitets- och högskolesektorn. Statens ägande och förvaltning av fastigheter på universitets- och högskoleområdet bygger därmed på två organisationer - Statliga Akademiska Hus AB som äger f.d. statliga fastigheter med huvudsaklig inriktning på universitets- och högskoleområdet och - Statens fastighetsverk (SFV) som förvaltar de fastigheter som förutsätter statligt ägande, t.ex. via donationer eller där staten av andra särskilda skäl, t.ex. kulturhistoriska, bedöms vara den lämpligaste ägaren. Som ovan angivits kommer huvuddelen av hyresavtalen med Akademiska Hus och SFV att sägas upp och nya villkor att gälla fr.o.m. den 1 juli 1996. Regeringens intentioner är att de avkastningskrav och de övriga förutsättningar som gäller för lokaler som universitet och högskolor hyr från Akademiska Hus och SFV då skall medge en hyressättning som kan förväntas vara marknadsmässigt konkurrenskraftig. Lokalkostnadskomponenten i anslagen till universitet och högskolor kommer inför budgetåret 1996/97 att anpassas till den därvid väntade allmänna hyresnivån vid universiteten och högskolorna. 6.2.5Externfinansierad verksamhet Enligt avgiftsförordningen (1992:191, ändrad 1993:431) skall principen om full kostnadstäckning tillämpas för externfinansierad verksamhet. Verksamhet som finansieras av Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet samt Naturvetenskapliga forskningsrådet har historiskt sett kunnat bedrivas i lokaler som universitet och högskolor disponerar. Denna verksamhet har också ingått i underlaget för dimensioneringen av universitetens och högskolornas lokaler. Den förordning om externt finansierad verksamhet som bl.a. gav forskningsråden under Utbildningsdepartementet en särställning har upphört att gälla. En anpassning till principen om full kostnadstäckning förutsätter att medel för lokalhyror förs från universitet och högskolor till dessa forskningsråd. Det är förenat med vissa svårigheter att nu bestämma beloppens storlek. Regeringen föreslår därför en stegvis omföring med början budgetåret 1994/95 från universitet och högskolor till dessa forskningsråd. Det första steget bör innebära att forskningsrådens anslag ökas med 10 procent. Överföringen av dessa belopp från universiteten och högskolorna grundas på erhållna projektmedel från forskningsråden under de tre senaste kända åren. Därmed utgörs 9,09 procent av respektive råds disponerade medel för fördelning till forskning av medel för lokalhyror. Dessa 9,09 procent får tills vidare endast användas för lokalhyror. Givetvis får därutöver även andra medel som råden fördelar användas för ändamålet. I avvaktan på att en slutlig överföring av medel till forskningsråden kunnat genomföras, bör det tioprocentiga pålägget betraktas som en gällande schablon för lokalhyresersättningar från dessa forskningsråd. Den forskningsverksamhet som stöds av vissa privata bidragsgivare har i praktiken åtnjutit samma subvention vad gäller hyreskostnaderna som verksamhet finansierad av forskningsråden. Den förändring som nu genomförs syftar till en generellt bättre anpassning till de gällande bestämmelserna om full kostnadstäckning. De medel som insamlats från allmänheten och som efter fördelning med grund i inomvetenskapliga kriterier ställs till förfogande för forskning bör dock kunna ges en särställning. Det stöd som denna forskning erhållit genom att lokalkostnaderna betalats av staten bör kunna kvarstå. Rektorerna bör således även i fortsättningen kunna medge att anslag av den typ som angivits ovan undantas från kravet på full kostnadstäckning. Sådana medgivanden bör göras inte bara på grund av vem som är finansiären utan också utifrån bedömningar av forskningens inriktning och kvalitet. 6.3 Nya belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestation De ovan redovisade beloppen för hyrespeng har inkluderats i studentpengen för respektive utbildningsområde. Därutöver har vissa justeringar av såväl beloppen för studentpeng som för ersättning för helårsprestationer gjorts. Justeringar med anledning av att Statens arbetsgivarverk blir uppdragsmyndighet och med anledning av ändring i avtal avseende avsättning till Trygghetsstiftelsen innebär en viss ökning av beloppen. Överföringen av ansvaret för SUNET till Verket för högskoleservice samt en smärre besparing för att finansiera nya uppgifter inom grundutbildning och forskning innebär en viss minskning av beloppen. Därutöver har medel för antagning inkluderats i studentpengen. Slutligen har beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer inom de medicinska och odontologiska utbildningsområdena justerats då det framkommit att underlaget för beräkningen av de nu gällande beloppen var felaktigt. De nya beloppen för studentpeng och ersättning för helårsprestationer blir, med de ovan redovisade justeringarna: Utbildningsområde Studentpeng Ersättning för (kr) en helårs- prestation (kr) Humanistiskt, teologiskt, juri- diskt, samhällsvetenskapligt 13 357 14 450 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt, vård- 36 062 34 089 Odontologiskt 33 934 42 331 Medicinskt 46 048 59 732 Undervisnings- 26 789 33 784 Övrigt 30 331 26 966 6.4 Kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet för grundutbildningen Resursberedningen har under hösten 1993 i samråd med Kanslersämbetet framlagt ett förslag till hur resurstilldelning till grundutbildningen skall kunna baseras på en bedömning av universitetens och högskolornas program för att utveckla kvaliteten och genomförandet av dessa. Detta förslag presenteras i betänkandet (SOU 1993:102) Kvalitet och dynamik, som remitterats till ett femtiotal remissinstanser för synpunkter. Regeringen räknar med att återkomma till riksdagen med förslag beträffande principerna för utformningen av kvalitetsdelen i resurstilldelningssystemet i en proposition under mars månad i år. Denna del av systemet bör kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. 6.5 Översyn av principerna för beräkning av resurser till konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar Inom Utbildningsdepartementet har under hösten 1993 gjorts en översyn av principerna för beräkning av resurser till de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna. Skälet för denna översyn har varit erfarenheterna av den speciella ordning som nu gäller för dessa utbildningar. För dessa infördes nämligen den 1 juli 1993 en högskolespecifik studentpeng. Den valda modellen har dock i huvudsak medfört följande två problem: 1. Till skillnad från övriga utbildningsområden tillämpas inte samma ersättningsbelopp för alla universitet och högskolor för likartad utbildning. 2. Den hundraprocentiga studentpengen medför att problemet med avhopp, studieuppehåll etc. blir särskilt allvarliga vid de berörda universiteten och högskolorna, då de dels inte kan kompensera med en förbättrad prestationsgrad, dels i vissa fall kan ha större svårigheter att göra överintag vid utbildningarnas början. Förslaget har nyligen remitterats till de berörda tretton universiteten och högskolorna, vilka också haft tillfälle att följa utredningsarbetet. Detta förslag, som innehåller ett antal olika nivåer på studentpengen för olika typer av utbildningar, inkluderar också lokalkostnader. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen i mars 1994 med förslag till ändrade principer för beräkning av resurser till de konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningarna. De nya principerna kommer att kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. För budgetåret 1994/95 har pris- och löneomräkning och vissa tekniska justeringar gjorts avseende den högskolespecifika studentpengen. De nya beloppen framgår under respektive universitets och högskolas anslag. 6.6 Resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning till fakulteterna Det tidigare nämnda betänkandet från Resursberedningen (SOU 1993:102) Kvalitet och dynamik innehåller också förslag om hur statsmakternas resurstilldelning till forskning och forskarutbildning till viss del skall kunna relateras till resultat- och aktivitetsmått. Dessa förslag ingår också i den remissbehandling som pågår av beredningens betänkande. Även i denna fråga räknar regeringen med att återkomma till riksdagen i mars 1994 beträffande principerna. De nya principerna för beräkning av fakultetsanslagen kommer att kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. 6.7 Uppföljning och utvärdering av resurstilldelningssystemet för grundutbildning Resursberedningen har enligt sina direktiv i uppgift att följa införandet av det nya resurstilldelningssystemet för grundutbildning och vid behov föreslå justeringar av systemet. Beredningen har inlett detta arbete, som i huvudsak kommer att omfatta de erfarenheter som universitet och högskolor gör under det första verksamhetsåret. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. godkänner de belopp för studentpeng och ersättning för helårsprestationer som regeringen ovan har förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret 1994/95. 7 Kapitalförsörjning Budgetåret 1993/94 är universitet och högskolor undantagna från kravet att tillämpa lånemodellen enligt kapitalförsörjningsförordningen (1992:406, omtryckt 1993:430). I stället anvisas innevarande budgetår medel särskilt för investeringar i inredning och utrustning - anläggningstillgångar - under anslagen G 1. och G 3., samt under anslaget E 34. samt delvis under E 17., E 19., E 21. och E 23. Universitet och högskolor får vidare använda övriga av myndigheten disponibla anslagsmedel för investeringar i anläggningstillgångar. Regeringen föreslår att lån i Riksgäldskontoret för finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål tillämpas för universitet och högskolor fr.o.m budgetåret 1994/95. Dock görs undantag från lånekravet för anskaffningar vars värde uppgår till högst fyra basbelopp. Investeringar för högre belopp skall alltid lånefinansieras. Tidigare anslag för inredning och utrustning utgår. De medel som fördelas av Forskningsrådsnämnden och forskningsråden för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar föreslås i fortsättningen finansiera kostnaden för investeringen. Omläggningen genomförs på så sätt att de anläggningstillgångar som ägs av universitet och högskolor lånefinansieras räknat per den 1 juli 1994. Därvid skall lärosätena ta upp lån i Riksgäldskontoret som ersätter det statskapital som dittills finansierat investeringarna. Ett belopp motsvarande lånebeloppet skall inbetalas på statsverkets checkräkning. Lånebeloppet fastställs utifrån de bokförda värdena av anläggningstillgångar i lärosätenas redovisning. Värderingen görs enligt bestämmelserna i bokföringsförordningen (1979:1212, ändrad 1991:1026). Donerad utrustning eller utrustning som finansierats med donerade medel skall dock inte omfattas av lånefinansieringen. Sammantaget beräknas preliminärt universitetens och högskolornas låneramar behöva uppgå till högst 3 500 miljoner kronor. Vissa tekniska anslagsjusteringar erfordras för att genomföra omläggningen till den nya finansieringsformen på ett för statsbudgeten neutralt vis. Anslagen skall därvid minskas för att kompensera för den ökade köpkraft som rätten till lånefinansiering medför. De skall å andra sidan ökas för att kunna täcka kostnaderna för amorteringar och räntor för alla vid övergången lånefinansierade anläggningstillgångar. Förändringen påverkar storleken av studentpengen, ersättningen för helårsprestationer och takbeloppen för grundutbildningen och respektive beräknade poster på anslagen för forskning och forskarutbildning. Normalt kommer justeringen att innebära en ökning av anslagsnivån, även frånsett ränteeffekten. Efter förändringen kommer anslagen till grundläggande utbildning att med den nya nivån på studentpeng och ersättning för helårsprestationer kunna finansiera samma utbildningsutbud som före omläggningen. För fakultetsanslagen till forskning och forskarutbildning omräknas anslagen grundat på förhållandena vid varje universitet eller högskola. Övergången förutsätter att god information finns tillgänglig om värdet av lärosätenas tillgångar per den 1 juli 1994. Övergångsproceduren skall vara helt avslutad genom att lån hos Riksgäldskontoret tas upp senast den 31 oktober 1994. Eftersom Forskningsrådsnämnden (FRN), forskningsråden och Rymdstyrelsen finansierar viss utrustning vid lärosätena påverkar förändringen även dessa forskningsstödjande organ. Medel för utrustningsanskaffningen kan liksom i nuvarande system anslås vid ett tillfälle. Utrustningen anskaffas av lärosätet och lånefinansieras enligt de regler som skall gälla. De utbetalade medlen står därvid till universitetets eller högskolans förfogande på dess räntekonto och kan allteftersom tas i anspråk för att täcka utbetalningar av räntor och amorteringar på respektive lån. Befintlig forskningsrådsfinansierad utrustning skall tas upp i respektive lärosätes balansräkning och lånefinansieras i samband med övergången till den nya kapitalförsörjningen. Den angivna beräkningsmetoden medför att lärosätenas anslag kommer att räknas upp för att kompensera denna merkostnad. Enligt tidigare brukliga avtal mellan forskningsråden och universiteten och högskolorna bibehöll råden äganderätten till den utrustning råden finansierat. Den nya ordningen med lånefinansiering förutsätter att lärosätena äger utrustning som finansierats av forskningsråden och FRN. Regeringen förutsätter att villkoren i äldre avtal kommer att anpassas härtill och att äganderätten till befintlig rådsfinansierad utrustning utan vederlag överförs till universiteten och högskolorna senast den 30 juni 1994. Innevarande budgetår finansieras från inrednings- och utrustningsanslag även anläggningstillgångar för pågående om- och tillbyggnad för Kungl. biblioteket i Humlegården. Detta investeringsutrymme utgår således och ersätts av medel för räntor och amorteringar. Det kapital som redan gjorda investeringar motsvarar konverteras inte till lån i Riksgäldskontoret. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. beträffande kapitalförsörjning bemyndigar regeringen att göra de tekniska justeringar av anslagen och ersättningen för studentpeng och helårsprestationer som följer av att angivna principer för lånefinansiering tillämpas. 8 Kostnadsansvar och ansvar för gemensamma system Genom 1993 års universitets- och högskolereform har universiteten och högskolorna fått väsentligt utökade beslutsbefogenheter. Lärosätenas bestämmande över sin verksamhet och deras inflytande på de gemensamma förutsättningarna för denna är hörnstenar i reformen. Ansvar, beslutsbefogenheter och kostnadsansvar bör hållas samman. Ansvaret för den högre utbildningens och forskningens infrastruktur kan i vissa fall behöva samlas nationellt för att medge en bättre samordning och möjlighet till snabbare beslut om utbyggnad och modernisering. 8.1 SUNET SUNET är de svenska universitetens och högskolornas nätverk för datakommunikation. Genom SUNET är universiteten och högskolorna internationellt anknutna till Internet. Förvaltningen och utvecklingen av SUNET är beroende av universitetens och högskolornas efterfrågan på kommunikationstjänster men bör också koordineras med utvecklingen av högpresterande datakraft (HPD). Ansvaret för SUNET bör läggas på det HPD-råd som regeringen föreslår i det följande under littera D. Tills vidare bör det finansiella ansvaret läggas på Verket för högskoleservice (VHS). Medel har för detta ändamål överförts från universitetens och högskolornas anslag till VHS anslag. 8.2 Antagningssystem Antagningen av studenter är numera de enskilda universitetens och högskolornas ansvarsområde. I enlighet med detta har medel avsedda att täcka samtliga kostnader för den antagning som VHS gör på lärosätenas uppdrag inkluderats i studentpengen. Takbeloppen har därvid också höjts. 8.3 Försäkring av universitetens och högskolornas egendom Statens egendom får för närvarande inte försäkras. Detta följer av förordningen (1954:325) om försäkring av statens egendom, m.m. ändrad genom förordningen (1989:397). För tjänsteresor gäller särskilda regler vilka återfinns i förordningen (1993:674) om försäkringsskydd m.m. vid statliga tjänsteresor. Försvarets civilförvaltning (FCF) tillhandahåller en försäkringsliknande möjlighet där FCF mot avgift övertar kostnadsansvaret för skador och skadestånd vid olyckor orsakade av statligt ägda fordon. I finansplanen för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100 bil. 1) anmäldes riktlinjer för ett beredningsarbete rörande riskfinansiering vid statliga myndigheter. Riktlinjerna innebär att det hittillsvarande generella förbudet mot försäkringslösningar tas bort även om en viss restriktivitet mot försäkringar anbefalls. Vidare framgår som ett viktigt moment i riktlinjerna att myndigheterna skall vara skyldiga att göra risk_analyser och anstränga sig att förebygga skador. En tredje och för myndigheterna väsentlig punkt är att de normalt själva får bära kostnaderna för uppkomna skador. Föredragande statsrådet anmälde också sin avsikt att under budgetåret 1993/94 återkomma till regeringen med förslag till regler för risk- och skadehanteringen i staten. Sådana regler har ännu inte beslutats. Universiteten och högskolorna bör emellertid i sin planering utgå från att försäkringslösningar inte generellt får tillgripas annat än när det gäller trafikförsäkring. Vidare bör lärosätena inrikta sig på krav på riskbedömning och på att planera för hur eventuella skador skall finansieras. Detta kan normalt ske genom att reserver budgeteras eller att lärosätets kredit eller låneram i Riksgäldskontoret utnyttjas. Endast mycket stora skador kan föranleda prövning av medelstillskott genom beslut av regeringen. 8.4 Etiska kommittéer Vid de medicinska fakulteterna finns regionala forskningsetiska kommittéer inrättade. Deras uppgift är att granska forskningsprojekt som innefattar försök på människor. I första hand är deras uppgift att granska forskningsprojekt vid respektive lärosäte. Det finns inga författningsföreskrifter om att etiska kommittéer skall finnas. De har inrättats av universiteten och högskolorna på eget initiativ och deras ställning är formellt sett endast rådgivande. En klinisk läkemedelsprövning på människor skall enligt 13  läkemedelslagen (1992:859) vara etiskt försvarlig. Detta krav har i praktiken lett till att ett läkemedelsföretag som vill genomföra en sådan prövning är hänvisad till att få en granskning och bedömning från någon av de etiska kommittéerna innan Läkemedelsverket tar ställning till om prövningen skall tillåtas (prop. 1991/92:107 s. 96). Kostnaden för en granskning som görs för ett läkemedelsföretag bör rimligen falla på läkemedelsföretaget. Regeringen föreslår därför att universitet och högskolor får ta ut en avgift för sådan forskningsetisk granskning av en klinisk läkemedelsprövning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om avgiftens storlek. Avgiften skall beräknas så att universiteten och högskolorna får full kostnadstäckning för den externa prövningsverksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för forskningsetisk granskning vid statliga universitet och högskolor. 9 Sammanfattning av förslaget till budget för universitet och högskolor m.m. (litt. C) I denna budgetproposition tas anslagen till grundläggande högskoleutbildning samt till forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor upp i en annan ordningsföljd än i tidigare propositioner. I det följande återfinns samlat per lärosäte de anslag som detta disponerar. Gemensamma upplysningar rörande respektive universitet eller högskola redovisas endast under dess anslag för Grundläggande högskoleutbildning. I likhet med tidigare år följs anslagen till universiteten och högskolorna av anslag för vissa myndigheter och kostnader av gemensam karaktär. Regeringen föreslår i det följande endast undantagsvis ändringar i den planering som riksdagen beslutat om för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. För universiteten och högskolorna har full pris- och löneomräkning beräknats till 2,51 procent för grundutbildningsanslagen och 2,57 procent för forskningsanslagen. Den löneomräkningsfaktor som ingår i dessa är 2,27 procent. För lokalhyror är prisomräkningen 2,82 procent. En uppräkning har också skett för att beakta vissa tillkommande kostnader för elektricitet. Generellt kompenseras inte myndigheterna för effekten av kronans depreciering. De ökade kostnaderna för inköp av utländsk litteratur och tidskrifter har därför beaktats genom en omfördelning av prisomräkningsutrymmet med tio miljoner kronor från grundutbildningsanslagen till fakultetsanslagen. Vissa andra omfördelningar - från grundutbildningsanslagen mindre än en procent och från anslagen till forskning och forskarutbildning mindre än en halv procent - har gjorts för att bl.a. finansiera insatser inom den vetenskapliga infrastrukturen och vissa nya uppgifter inom utbildning och forskning. Kapitalförsörjningsförordningens regler om lånefinansiering av investeringar i anläggningstillgångar föreslås med vissa särregler bli tillämpliga på universitet och högskolor fr.o.m. budgetåret 1994/95. Beräkningarna av hur stora låneramar lärosätena skall disponera har ännu inte avslutats. Den totalt erforderliga låneramen för universitet och högskolor kan dock beräknas till 3 500 000 000 kr. Som redovisats skall grundutbildnings- och fakultetsanslagen fr.o.m. budgetåret 1994/95 också täcka lokalkostnader och kostnader för inredning och utrustning. Tidigare anslag som skulle belastas med dessa kostnader utgår med undantag för anslaget D 21. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. De reservationer från budgetåret 1992/93 som uppstått på de s.k. ändamålsinriktade anslagen till grundläggande utbildning samt forskning och forskarutbildning skall tillföras de nya universitets- och högskolevis anvisade anslagen för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning. Till följd av tekniska svårigheter i samband med övergången har denna överföring ännu inte kunnat genomföras. Förslagen till anslagsbelopp under littera C uppgår sammantaget till 16 451 858 000 kronor. Sammanställning av förslaget till anslag för universitet och högskolor budgetåret 1994/95: Universitet och Grundutbildning Forskning/ högskolor forskarutbildn Uppsala universitet 705 191 000 868 152 000 Lunds universitet 1 165 472 000 895 383 000 Göteborgs universitet 864 062 000 671 353 000 Stockholms universitet582 914 000 692 595 000 Umeå universitet 594 723 000 484 066 000 Linköpings universitet511 845 000 276 737 000 Karolinska institutet 324 374 000 466 321 000 Kungl. Tekniska högskolan 552 840 000465 045 000 Högskolan i Luleå 283 136 000 159 279 000 Danshögskolan 18 220 000 - Dramatiska institutet 41 832 000 - Högskolan i Borås 97 472 000 - Högskolan i Falun/Borlänge130 529 000- Högskolan i Gävle/Sandviken123 318 000- Högskolan i Halmstad 68 306 000 - Högskolan i Kalmar 134 962 000 - Högskolan i Karlskrona /Ronneby 56 157 000 - Högskolan i Karlstad 212 235 000 - Högskolan i Kristianstad87 976 000 - Högskolan i Skövde 64 784 000 - Högskolan i Trollhättan /Uddevalla 50 942 000 - Högskolan i Växjö 149 020 000 - Högskolan i Örebro 189 055 000 - Högskoleutbildning på Gotland 15 007 000 - Idrottshögskolan 31 847 000 - Konstfack 69 169 000 - Konsthögskolan 34 267 000 - Lärarhögskolan i Stockholm278 576 000- Mitthögskolan 237 919 000 - Kungl. Musikhögskolan 61 751 000 - Mälardalens högskola 145 417 000 - Operahögskolan 10 133 000 - Teaterhögskolan 17 377 000 - Summa kronor 7 910 828 000 4 978 930 000 Sammanställning av förslaget till budget för vissa myndigheter m.m.: Anslag Belopp kronor C 43. Enskilda och kommunala högskolor m.m. 1 240 936 000 C 44. Europeisk utbildnings- samverkan 58 767 000 C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor468 572 000 C 46. Konstnärligt utvecklings- arbete vid vissa högskolor 13 344 000 C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor151 538 000 C 48. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning1 487 495 000 C 49. Kanslersämbetet 25 861 000 C 50. Verket för högskoleservice70 480 000 C 51. Överklagandenämnden 3 233 000 C 52. Rådet för grundläggande högskoleutbildning 41 871 000 C 53. Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklings- organisation 1 000 C 54. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation1 000 Summa kronor 3 562 099 000 C 1. Uppsala universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 531 500 000 1994/95 Förslag 705 191 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Uppsala universitet. Uppsala universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Apotekarexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen Läkarexamen Psykologexamen Receptarieexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Teologie kandidatexamen Uppsala universitet Uppsala universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 98 procent och en prestationsgrad om 81 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter i båda fallen. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt rätt att utfärda psykoterapeutexamen och har begärt ökade resurser för detta. Universitetet framhåller att det är viktigt att täckning erhålls för kostnader som tidigare bestridits av centrala myndigheter eller genom särskilda anslag och som nu överförs till universiteten, exempelvis kostnader för den samordnade antagningen genom Verket för högskoleservice. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 705 191 000 kr Planeringsram 1995/96 716 788 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. Det särskilda åtagande som Uppsala universitet haft under budgetåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid vårdhögskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Uppsala universitet: Grundutbildning: för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 705 191 000 kr. C 2. Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 663 827 000 1994/95 Förslag 868 152 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Uppsala universitet. Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet bedrivs inom humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, farmaceutisk och teknisk-naturvetenskaplig (före 1993-07-01 matematisk-naturvetenskaplig) fakultet. Uppsala universitet Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt en förstärkning om 50,4 miljoner kronor för nya doktorandtjänster. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Humanistisk 424 26 Teologisk 135 7 Juridisk 49 4 Samhällsvetenskaplig 381 24 Medicinsk 409 56 Farmaceutisk 115 13 Matematisk-naturvetenskaplig 642 69 Summa 2 152 199 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 868 152 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: 1994/95 1994/95 1995/96 Fakultet m.m. Anslag Studiefin. Plane- ringsram Humanistisk 108 806 00026 893 000108 806 000 Teologisk 17 043 0004 272 000 17 043 000 Juridisk 16 539 0003 845 000 16 539 000 Samhällsvetenskaplig 102 526 00023 583 000102 526 000 Medicinsk 126 966 00017 286 000126 966 000 Farmaceutisk 36 811 00010 721 000 36 811 000 Teknisk-naturveten- skaplig 273 266 00068 985 000273 266 000 Ersättning för lokalhyror 186 195 000- 195 552 000 Summa 868 152 000 877 509 000 I planeringsramen har 10,3 miljoner kronor beräknats för ökade hyreskostnader för en första etapp av nybyggnad för Materialcentrum under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. Övrigt I enlighet med vad som angavs i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet följande professurer: från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: - professur i vetenskapshistoria, innehavare Tore Frängsmyr, - professur i retorik, innehavare Kurt Johannesson, - professur i sociolingvistik, innehavare Bengt Nordberg, - professur i bysantinologi, innehavare Lennart Rydén, - professur i miljörätt, innehavare Staffan Westerlund, - professur i ekonometri, innehavare Anders Klevmarken - professur i multivariat statistisk analys, innehavare Karl Gustav Jöreskog, - från Medicinska forskningsrådet: - professur i biologisk beroendeforskning, innehavare Fred Nyberg från Naturvetenskapliga forskningsrådet: - professur i molekylär immunologi, innehavare Hans Bennich, - professuren i orogen dynamik, innehavare David Gee, - professur i kondenserade materiens teori, innehavare Börje Johansson, - professur i strukturell molekylärbiologi, innehavare Alwyn Jones, - professur i teoretisk geokemi, innehavare Surendra Saxena, - professur i mikropaleontologi, innehavare Gonzalo Vidal. från Styrelsen för u-landsforskning (SAREC): - professur i tillämpad miljökonsekvensanalys, innehavare Lennart Strömquist. Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konsekvenser. Med anledning av de krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap görs i enlighet med förslag i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en förstärkning för den juridiska forskningen med 1,6 miljoner kronor. Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget E 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för ledningen av The Svedberg-laboratoriet i Uppsala överföras till rådet. I samband med detta reduceras fr.o.m. budgetåret 1994/95 förevarande anslag med 18 720 000 kronor. Lokaler, el, vatten och värme skall dock tillhandahållas av Uppsala universitet. Regeringen avser att återkomma till sistnämnda fråga. I enlighet med förslag i propositionen Samhällsvetenskaplig bo_stads- och byggforskning (prop. 1993/94:82, bet. 1993/94:BoU7) görs en kraftig förstärkning av anslaget till den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Bo_stads- och byggsektorn utgör en viktig del av landets ekonomi och har stor betydelse för enskilda människors levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen i stort. En långsiktig uppbyggnad av kunskap och kompetens behövs när det gäller dessa frågor. En samhällsvetenskaplig institution för bostads- och byggforskning i Gävle, knuten till Uppsala universitet, kommer därför att skapas. Genom anknytningen till universitetets forskning, forskarutbildning och grundutbildning skapas förutsättningar för verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet vid den nya institutionen. Förevarande anslag har räknats upp med 14 miljoner kronor för ändamålet. För driften av ett centrum för biologisk mångfald, gemensamt för Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, i enlighet med propositionen Strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9) har anslaget vidare räknats upp med 2 miljoner kronor. För samma ändamål har medel också beräknats under nionde huvudtiteln. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var Uppsala universitets andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av de totala fakultetsanslagen när det gällde humanistisk, teologisk, juridisk, och samhällsvetenskaplig fakultet. När det gällde övriga fakulteter överensstämde andelen av doktorsexamina i riket med andelen av de totala fakultetsanslagen. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 868_152_000 kr. C 3. Lunds universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 870 889 000 1994/95 Förslag 1 165 472 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lunds universitet. Lunds universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen Läkarexamen Musiklärarexamen Organistexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Socionomexamen Specialpedagogexamen * Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen Teologie kandidatexamen Yrkesteknisk examen * Gäller inriktning mot komplicerad inlärningssituation samt inriktning mot utvecklingsstörning. Lunds universitet Lunds universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 100 procent och en prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 1 respektive 2 procentenheter. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör ligga fast för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Universitetet förutsätter vidare att kompensation ges för fördyringar med anledning av kårobligatoriets avskaffande och vidare att Verkets för högskoleservice avgiftsbeläggning för samordnad antagning kompenseras. Vidare att universitetets hyresavtal inte skall påverkas av de kostnader den nye fastighetsägaren, Statliga Akademiska Hus i Lund AB, får för försäkring av fastigheterna. Universitetet anmäler att ett riskanalysarbete förbereds inför de eventuella möjligheterna att fr.o.m. budgetåret 1994/95 försäkra egendom mot förluster i samband med stöld och haverier m.m. Universitetet bedömer att försäkringskostnaderna för ett utrustningsinnehav om 2 500 miljoner kronor kommer att bli betydande även med avsevärda självriskbelopp. Universitetet har ansökt om examensrätt för konstnärlig högskoleexa_men i konst och design. Ansökningen är föremål för Kanslersämbetets bedömning. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina inom det konstnärliga området som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 135 under perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 1 165 472 000 kr Planeringsram 1995/96 1 180 746 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersättning om 102 572 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats. Sökandetrycket till universitets samtliga utbildningar har varit mycket stort. Situationen vad gäller undervisningslokaler och tillgången på studentbostäder är sådan att universitetet inte anser det vara möjligt att ta emot ytterligare studenter. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 165 472 000 kr. C 4. Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 715 369 000 1994/95 Förslag 895 383 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Lunds universitet. Vid Lunds universitet bedrivs forskning och forskarutbildning inom humanistisk, teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk, matematisk-naturvetenskaplig och teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Lunds universitet Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning begärt kompensation för kostnadsfördyringar om 70 miljoner kronor med anledning av den svenska kronans depreciering. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakulteter höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Humanistisk 390 20 Teologisk 87 4 Juridisk 50 2 Samhällsvetenskaplig 631 29 Medicinsk 500 76 Odontologisk 35 5 Matematisk-naturvetenskaplig431 45 Teknisk fakultet 605 42 Summa 2 729 223 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 895 383 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Humanistisk 91 017 00025 013 000 91 017 000 Teologisk 16 957 0004 000 000 16 957 000 Juridisk 11 978 0002 934 000 11 978 000 Samhällsvetenskaplig 92 364 00028 257 000 92 364 000 Medicinsk 148 366 00019 529 000148 366 000 Odontologisk 24 049 0003 860 000 24 049 000 Matematisk- naturvetenskaplig 181 494 00048 331 000181 494 000 Teknisk fakultet 159 493 00044 701 000159 493 000 Konstnärligt utveck- lingsarbete 3 854 000 - 3 854 000 Ersättning för lokalhyror 165 811 000- 175 352 000 Summa 895 383 000 904 924 000 I planeringsramen har beräknats 11,3 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Övrigt I enlighet med vad som angavs i 1993 års proposition Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 188-189, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet följande professurer: från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: - i barnspråksforskning, innehavare R. Söderberg, - i empirisk konfliktforskning, innehavare S. Tägil, - i kognitionsforskning, innehavare P. Gärdenfors - i kultursociologi, innehavare J. Asplund från Medicinska forskningsrådet: - i kirurgisk patafysiologi, innehavare Kjell Ohlsson - i medicinsk etik, innehavare G. Hermerén, - i nervsystemets ämnesomsättning, innehavare B. Siesjö. från Naturvetenskapliga forskningsrådet: - i teoretisk elementarpartikelfysik, innehavare Bo Andersson, - i teoretisk partikelfysik (särskilt svag växelverkan), innehavare Cecilia Jarlskog. Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konsekvenser. Med anledning av de krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap görs i enlighet med förslag i forskningspropositionen (prop. 1992/93:170 s. 294, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en förstärkning för juridisk forskning med 2 100 000 kr. Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för ledning av MAX-laboratoriet i Lund överföras till rådet. I samband med detta reduceras från och med budgetåret 1994/95 förevarande anslag med 8 016 000 kr. Kostnader för lokaler, el, vatten och värme skall bestridas av Lunds universitet. Regeringen avser att återkomma till sistnämnda fråga. Resultatbedömning Andelen examinerade doktorer under budgetåret 1991/92 är högre än universitetets andel av fakultetsanslagen i riket vid samhällsvetenskaplig, medicinsk och teknisk fakultet. Vid humanistisk, juridisk, odontologisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet motsvarar andelen examinerade doktorer universitetets andel av fakultetsanslagen. Vid teologisk fakultet är andelen examinerade lägre än andelen fakultetsanslag. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. För om- och tillbyggda lokaler för Institutionen för astronomi har beslut fattats om ett tillskott på 6,1 miljoner kronor för ökade hyreskostnader samt om 5,2 miljoner kronor för nya lokaler för Biomedicinskt centrum, etapp 2, i båda fallen under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. För universitetet har ytterligare ökningar av resurserna om sammanlagt 15,4 miljoner kronor beräknats från de tidpunkter därefter då etapperna 3, 4 och 5 av Biomedicinskt centrum kan tas i bruk. Förslaget att integrera även lokalkostnaderna i anslagen för grundutbildning kan innebära en underskattning av lokalkostnaderna för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet. Redan beslutade resurstillskott för tillkomsten av Biomedicinskt centrum kommer, som en följd av resurstilldelningssystemet, i sin helhet att beräknats på anslagen för forskning och forskarutbildning. Konsekvenserna av de vidtagna åtgärderna kommer att följas upp i samband med ställningstaganden inför den kommande treåriga anslagsperioden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. till Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 895 383 000 kr. C 5. Göteborgs universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 637 435 000 1994/95 Förslag 864 062 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstnärlig högskoleexamen i musik Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Logopedexamen Läkarexamen Musiklärarexamen Organistexamen Psykologexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen* Tandläkarexamen * med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot utvecklingsstörning Göteborgs universitet Göteborgs universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Universitetet har dock valt att redan för 1992/93 inge ett årsbokslut som omfattar en fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har föranlett viss kritik i revisionsberättelsen. Bl.a. har den ekonomiska uppföljningen vid Göteborgs universitet under hösten 1992 varit bristfällig på grund av svårigheter vid införandet av ett nytt redovisningssystem. Dessa brister har åtgärdats under våren 1993 varför Göteborgs universitet i dagsläget bedöms ha ett tekniskt väl fungerande redovisningssystem. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 102 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter i båda fallen. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 56 840 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler). Universitetet har ansökt om examensrätt för teologie kandidatexamen. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina inom det konstnärliga området som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 864 062 000 kr Planeringsram 1995/96 873 216 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. Det särskilda åtagande som Göteborgs universitet haft under budgetåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid vårdhögskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95. För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersättning om 97 789 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 9. till Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 864 062 000 kr. C 6. Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 498 530 000 1994/95 Förslag 671 353 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Göteborgs universitet. Forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet bedrivs inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Göteborgs universitet Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamamina Humanistisk 382 17 Samhällsvetenskaplig 650 20 Medicinsk 539 71 Odontologisk 80 5 Matematisk-naturvetenskaplig400 32 Summa 2 051 145 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg ( prop.1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 671 353 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakulteter m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Humanistisk 91 879 00021 939 000 91 879 000 Samhällsvetenskaplig 116 983 00028 966 000116 983 000 Medicinsk 147 870 00018 732 000147 870 000 Odontologisk 18 974 0003 826 000 18 974 000 Matematisk-naturveten- skaplig 118 626 00032 114 000118 626 000 Konstnärligt utvecklingsarbete 6 437 000 - 6 437 000 Botaniska trädgården 4 729 000 - 4 729 000 Ersättning för lokalhyror 165 855 000- 212 948 000 Summa 671 353 000 718 446 000 kr I ersättning för lokalhyror för budgetåret 1994/95 ingår 2,3 miljoner kronor som ett tillskott för ökade lokalkostnader till följd av nya lokaler vid Botaniska institutionen. I planeringsramen har 49,2 miljoner kronor beräknats som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Övrigt Till universitetet överförs professuren i utvecklingsekonomi, innehavare Arne Bigsten från SAREC samt professuren i infektioner och immunitet, innehavare Ann-Mari Svennerholm från Medicinska forskningsrådet. Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Göteborgs universitet skall ombesörja att Botaniska trädgården i Göteborg erhåller medel i enlighet med avtal mellan staten och Göteborgs kommun. Regeringen har i sin anslagsberäkning för universitetet tagit hänsyn till den ränteskillnad som uppstår genom att utbetalningarna till Botaniska trädgården enligt avtalet sker kvartalsvis i förskott. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var Göteborgs universitets andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av de totala fakultetsanslagen när det gällde medicinsk, odontologisk samt matema_tisk-naturvetenskaplig fakultet. Den var dock lägre än andelen fakultetsanslag vid humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Beslut har fattats om 16,1 miljoner kronor som tillskott för ökade hyreskostnader till följd av ny- och ombyggnader för ekonomutbildningar m.m., om 29,3 miljoner kronor för nybyggnad för Djurhus m.m. samt om 1,5 miljoner kronor för nybyggnad för Matematiskt centrum etapp 2, i samtliga fall fr.o.m. budgetåret 1995/96 och under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. Vidare har beräknats ytterligare 2,3 miljoner kronor budgetåret 1995/96 som ett tillskott för ökade lokalkostnader till följd av nya lokaler vid Botaniska institutionen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 671_353_000 kr. C 7. Stockholms universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 419 502 000 1994/95 Förslag 582 914 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Stockholms universitet. Stockholms universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Yrkesteknisk examen Stockholms universitet Stockholms universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitetet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Bokslutet för Stockholms universitet har varit kraftigt försenat varför Riksrevisionsverkets granskning av detta inte har kunnat slutföras. Riksrevisionsverket avser att avge sin revisionsberättelse i mitten av januari 1994. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 110 procent och en prestationsgrad om 75 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år i båda fallen med en procentenhet. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med ett belopp motsvarande 600 platser för budgetåret 1994/95. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 582 914 000 kr Planeringsram 1995/96 589 062 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. Med anledning av att regeringen föreslagit att Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning (GI/IHR) från och med den 1 juli 1994 överförs till Stockholms universitet har inom anslaget för grundutbildning vid Stockholms universitet beräknats medel för GI/IHR:s verksamhet. För denna utbildning erhåller universitetet en ersättning om 39 686 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyra för denna utbildning ingår dock i beloppen ovan. Med anledning av vad som anförts i proposition (1992/93:159 bil. 2 bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321) om stöd och service till vissa funktionshindrade har en utökning av påbyggnadsutbildningen för tolkar vid universitet och högskolor beaktats vid anslagsberäkningarna. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. till Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 582 914 000 kr. C 8. Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 530 519 000 1994/95 Förslag 692 595 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Stockholms universitet. Forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitetet bedrivs inom humanistisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig fakultet, samt vid Internationella meteorologiska institutet i Stockholm. Under anslaget anvisas också medel för forskning och forskarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm. Stockholms universitet Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet under 1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Humanistisk 600 25 Juridisk 56 3 Samhällsvetenskaplig 509 36 Matematisk-naturvetenskaplig514 58 Summa 1 679 122 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 692 595 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Humanistisk 108 882 00027 492 000108 882 000 Juridisk 19 410 0002 805 000 19 410 000 Samhällsvetenskaplig 124 274 00025 514 000124 274 000 Matematisk- naturvetenskaplig 283 404 00050 915 000283 404 000 Internationella mete- orologiska institutet 1 628 000 - 1 628 000 Viss forskning vid Lärarhögskolan i Stockholm 6 759 000 - 6 759 000 Ersättning för lokalhyror* 148 238 000- 181 919 000 Summa** 692 595 000 726 276 000 * Ersättning för lokalhyror inkluderar 1 108 000 kr för lokalkostnader för den forskningsverksamhet som bedrivs vid Lärarhögskolan i Stockholm. ** Medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid GI/IHR har beräknats under anslaget C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. I planeringsramen har beräknats högst 31,8 miljoner kronor som tillskott för ökade hyreskostnader. Övrigt Till universitetet överförs från Humanistisk-samhällsveten_skap_li_ga forskningsrådet - professuren i rättsinformatik, innehavare Peter Seipel - professuren i demografi, särskilt demometri, innehavare J M Hoem - efter överenskommelse med donator överförs även den av Gunnar Ekströms stiftelse finansierade professuren i numismatik till universitetet, innehavare Kenneth Jonsson från SAREC - professuren i marin ekotoxikologi, innehavare Nils Kautsky - professuren i utvecklingsekonomi, innehavare Peter Svedberg från Naturvetenskapliga forskningsrådet - professuren i logik, innehavare Per Martin-Löf Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konsekvenser. Med anledning av de krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap görs i enlighet med förslag i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en förstärkning för den juridiska forskningen med 1,6 miljoner kronor. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var Stockholms universitets andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i riket högre än universitetets andel av av de totala fakultetsanslagen för humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. För juridisk och matematisk-naturvetenskaplig fakultet överensstämmer antalet avlagda doktorsexamina med andelen av det totala fakultetsanslaget. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Beslut har fattats om resurstillskott för budgetåret 1995/96 om högst 17,1 och 14,7 miljoner kronor för ökade hyreskostnader till följd av nybyggnader för geologi respektive kemiskt övningslaboratorium, i båda fallen under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. Regeringen har vidare givit planeringsförutsättningar för ett med Kungl. Tekniska högskolan gemensamt Fysikcentrum i Stockholm. Det angivna sammanlagda resurstillskottet för universitetet och högskolan uppgår till 30,8 miljoner kronor tidigast från nästa treårsperiod. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 692_595_000 kr. C 9. Umeå universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 456 821 000 1994/95 Förslag 594 723 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Umeå universitet. Umeå universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Bildlärarexamen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Hushållslärarexamen Ingenjörsexamen Juris kandidatexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Läkarexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot textilslöjd) Socionomexamen Specialpedagogexamen* Studie- och yrkesvägledarexamen Tandläkarexamen * (med inriktning mot komplicerad inlärningssituation och inriktning mot utvecklingsstörning) Umeå universitet Umeå universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 93 procent och en prestationsgrad om 87 procent, vilket är en ökning av utnyttjandegraden i förhållande till föregående år med 5 procentenheter och en oförändrad prestationsgrad. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer sannolikt kommer att utnyttjas budgetåret 1994/95. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet avlagda examina inom det konstnärliga området som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 594 723 000 kr Planeringsram 1995/96 600 435 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. Det särskilda åtagande som Umeå universitet haft under budgetåret 1993/94 att ställa lärarresurser till förfogande vid vårdhögskolan kommer inte att gälla under budgetåret 1994/95. För det konstnärliga området erhåller universitetet en ersättning om 126 587 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats medan prestationsgraden är oförändrad. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 594 723 000 kr. C 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 404 413 000 1994/95 Förslag 484 066 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Umeå universitet. Umeå universitet bedriver forskning och forskarutbildning inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk, odontologisk och matema_tisk-naturvetenskaplig fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Umeå universitet Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning bl.a. begärt en resursförstärkning med 2 miljoner kronor motsvarande två professurer läsåret 1994/95 på det juridiska området. För läsåret 1995/96 behövs ytterligare 1 miljon kronor för motsvarande ändamål. Vidare anhåller universitetet om 1,5 miljoner kronor för att täcka merkostnaden för professuren i idrottsmedicin, 750 000 kronor för att täcka merkostnad för professuren i immunkemi samt fr.o.m. 1994/95 resurser för Demografiska databasen i dess egenskap av nationell forskningsresurs. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakulteter höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90-1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Humanistisk 129 9 Samhällsvetenskaplig 242 11 Medicinsk 135 31 Odontologisk 23 3 Matematisk-naturvetenskaplig 256 22 Summa 785 76 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 484 066 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakulteter m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Humanistisk 47 584 0009 237 000 47 584 000 Samhällsvetenskaplig 79 817 00013 102 000 79 817 000 Medicinsk 121 615 00012 353 000121 615 000 Odontologisk 23 104 0003 003 000 23 104 000 Matematisk- naturvetenskaplig 137 338 00023 380 000137 338 000 Konstnärligt utvecklingsarbete 605 000 - 605 000 Ersättning för lokalhyror 74 004 000- 73 499 000 Summa 484 066 000 483 561 000 I ersättning för lokalhyror för budgetåret 1994/95 har beräknats 2,5 miljoner kronor som tillskott för ökade hyreskostnader till följd av utbyggnad av lokaler för preklinisk forskning och utbildning. Övrigt I enlighet med vad som angavs i 1993 års proposition Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) överförs till universitetet följande professurer: från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: - professur i implementationsforskning, innehavare Benny Hjern - professur i historisk demografi, innehavare Lars-Göran Tedebrand från Naturvetenskapliga forskningsrådet: - professur i molekylär genetik, innehavare Thomas Edlund. Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var Umeå universitets andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i riket lika stor som universitetets andel av de totala fakultetsanslagen vid humanistisk fakultet. För övriga fakulteter var antalet avlagda doktorsexamina lägre än motsvarande andel av de totala fakultetsanslagen. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 484 066 000 kr. C 11. Linköpings universitet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 384 586 000 1994/95 Förslag 511 845 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Linköpings universitet. Linköpings universitet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Ingenjörsexamen Läkarexamen Slöjdlärarexamen (med inriktning mot trä- och metallslöjd) Yrkesteknisk examen Linköpings universitet Linköpings universitet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Universitet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Till följd av tekniska problem har Linköpings universitets årsbokslut fastställts så sent att Riksrevisionsverket inte hunnit avge revisionsberättelse. Under budgetåret 1992/93 uppnådde universitetet en utnyttjandegrad om 95 procent och en prestationsgrad om 87 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 2 respektive 6 procentenheter. Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning framhållit att för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 överenstämmer takbeloppet väl med universitetets bedömning av medelsbehov. Universitetet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 511 845 000 kr Planeringsram 1995/96 519 073 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för universitetet. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i universitetets grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Universitetet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 511 845 000 kr. C 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 231 402 000 1994/95 Förslag 276 737 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Linköpings universitet. Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom filosofisk, medicinsk och teknisk fakultet samt vid institutionen för temaorienterad forskning. Linköpings universitet Universitetet har i sin förenklade anslagsframställning aktualiserat att medlen för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster är otillräckliga. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Filosofisk inkl. tema 174 15 Medicinsk 231 19 Teknisk fakultet 474 22 Summa 879 56 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 276 737 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Filosofisk 9 581 000 2 097 000 9 581 000 Medicinsk 71 604 0006 437 000 71 604 000 Teknisk 110 024 00031 642 000110 024 000 Tema orienterad forskning 42 940 0008 294 000 42 940 000 Ersättning för lokalhyror 42 588 000- 71 253 000 Summa 276 737 000 305 402 000 kr I planeringsramen har beräknats högst 28,8 miljoner kronor som ett tillskott för ökade hyreskostnader. Övrigt Som följd av förslag i 1990 års forskningsproposition har en professur i allmänmedicin, särskilt kvinnoforskning, inrättats vid Linköpings universitet. Till dess att professuren är tillsatt förutsätter regeringen att de medel som avsätts för ändamålet även framgent används för kunskapsuppbyggnad inom området. Regeringen förutsätter att samarbetet mellan Linköpings universitet och Väg- och transportforskningsinstitutet fortsätter och utvecklas. Det gäller såväl utbildning som forskning. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var universitetets andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i landet lägre än universitetets andel av de totala fakultetsanslagen vid medicinsk fakultet. För den tekniska fakulteten är andelen avlagda doktorsexamina lika med andelen fakultetsanslag. Kombinationen filosofisk fakultet och temaorienterad forskning finns endast vid Linköpings universitet varför en jämförelse ej är möjlig. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Beslut har fattats om vissa byggnadsåtgärder som förbättrar lokalstandarden för verksamheten vid Institutionen för fysik och mätteknik m.fl. institutioner. För budgetåret 1995/96 har beräknats ett tillskott om högst 28,8 miljoner kronor för ökade hyreskostnader med anledning härav. Därefter kommer hyreskostnaderna stegvis att öka till följd av fullföljandet av byggnadsåtgärderna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 16. till Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 276_737_000 kr. C 13. Karolinska institutet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 269 008 000 1994/95 Förslag 324 374 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Karolinska insitutet. Karolinska insitutet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Logopedexamen Läkarexamen Psykoterapeutexamen Sjukgymnastexamen Tandläkarexamen Karolinska institutet Karolinska institutet (KI) har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. KI skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde KI en utnyttjandegrad om 94 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 3 respektive 2 procentenheter. KI har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer kommer att utnyttjas i allt väsentligt och föreslår ingen ändring. KI räknar emellertid med att balansen kommer att ändras mellan å ena sidan de fasta utbildningsprogrammen och å andra sidan de kortare programmen och kurserna som kan kombineras mer flexibelt med andra kurser och utbildningar, inom och utom KI. KI har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. I utbildningsuppdraget ingår att KI från och med budgetåret 1994/95 skall anordna utbildning som leder mot optikerexamen. Resurser Reservationsanslag 1994/95 324 374 000 kr Planeringsram 1995/96 325 530 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för KI. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad vid KI i grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser KI förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 17. till Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 324 374 000 kr. C 14. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 342 264 000 1994/95 Förslag 466 321 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Karolinska institutet (KI). Forskning och forskarutbildning vid KI bedrivs inom medicinsk och odontologisk fakultet. Karolinska institutet Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet under 1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Medicinsk 1 214 134 Odontologisk 58 8 Summa 1 272 142 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 466 321 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Medicinsk 320 828 00030 611 000320 828 000 Odontologisk 31 335 0005 892 000 31 335 000 Ersättning för lokalhyror 114 158 000- 125 718 000 Summa 466 321 000 477 881 000 Ett tillskott för ökade hyreskostnader till följd av planerad upprustning av KI:s lokaler i Solna om 3,2 miljoner kronor har beräknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. I planeringsramen har beräknats ett tillskott om 11,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader. Övrigt Till KI överförs professuren i epidemiologi, särskilt kemiska hälsorisker, innehavare Kari Hemminki, från Medicinska forskningsrådet. Överföringen har beaktats vid anslagsberäkningen. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var KI:s andel av det totala antalet avlagda doktors_examina från medicinsk fakultet lika stor som andelen fakultetsanslag i riket vid medicinsk fakultet. För odontologisk fakultet är andelen examinerade doktorer högre än genomsnittet. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Riksdagen har godkänt regeringens förslag rörande ett åtgärdsprogram för upprustning av KI:s lokaler i Solna (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU22, rskr. 1992/93:390). Förslaget innebär en höjning av KI:s resurser med sammanlagt 92,5 miljoner kronor och en genomförandetid om ca tio år. Genomförandet av programmet kommer att följas upp i särskild ordning. Regeringen räknar med att åtgärderna kan påbörjas inom kort. Ett tillskott om 3,2 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för budgetåret 1994/95 har beräknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. För bud_get_året 1995/96 har beräknats ett resurstillskott om ytterligasre 7,4 miljoner kronor. I planeringsramen har vidare beräknats 0,9 miljoner kronor för ökade hyreskostnader till följd av ombyggnad av KI:s lokaler i Kungl. Tekniska högskolans huvudbyggnad. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 18. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 466 321 000 kr. C 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 1993/94 Anslag 381 443 000 1994/95 Förslag 552 840 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Kungl. Tekniska högskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Arkitektexamen Civilingenjörsexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Kungl. Tekniska högskolan KTH har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. KTH skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde KTH en utnyttjandegrad om 91 procent och en prestationsgrad om 89 procent, vilket är oförändrat respektive en minskning med 1 procentenhet i förhållande till föregående år. KTH har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte bör höjas budgetåret 1994/95. KTH har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 552 840 000 kr Planeringsram 1995/96 563 402 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för KTH. Resultatbedömning Utnyttjandegrad i KTH:s grundläggande utbildning är oförändrad medan prestationsgraden har sjunkit något. Slutsatser KTH kommer sannolikt att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 19. till Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för bud_getå_ret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 552_840_000 kr. C 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 1993/94 Anslag 301 090 000 1994/95 Förslag 465 045 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenade med forskarutbildningen och viss forskning vid Kungl. Tekniska högskolan (KTH). Vid KTH bedrivs forskning och forskarutbildning inom teknisk fakultet. Kungl. Tekniska högskolan KTH har i sin förenklade anslagsframställning aktualiserat frågan om en ny institution för bygg- och fastighetsförvaltning med anledning av avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning. Vidare har KTH anmält frågan om ny organisation för Institutet för mikroelektronik (IM) och i tillägg till anslagsframställningen hemställt om medel för lokalkostnader för arbetsenheten Halvledarlaboratoriet i f.d. IM. För Manne Siegbahnlaboratoriet (MSL), som kommande nationell anläggning, har KTH tagit på sig värdskapet för sommaruniversitetet i Stockholm för International Space University. KTH begär 3 miljoner kronor som ett engångsanslag för detta. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal per fakultet 1989/90 - 1991/92 framgår av följande sammanställning: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Teknisk fakultet 829 70 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 465 045 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av de fakultetsvis beräknade posterna bör minst de belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Plane- ringsram Teknisk fakultet 306 543 00068 527 000306 543 000 Ersättning för lokalhyror 158 502 000 -193 286 000 Summa 465 045 000 499 829 000 I ersättning för lokalhyror ingår för budgetåret 1994/95 14,4 miljoner kronor som tillskott för ökade lokalhyror. I planeringsramen har beräknats 37,0 miljoner kronor som tillskott för ökade lokalhyror. Övrigt Till KTH överförs professuren i industriminnesforskning, innehavare M Nisser från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Överföringen har beaktats vid anslagsberäkningen. Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var KTH:s andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i riket högre än KTH:s andel av de totala fakultetsanslagen för teknisk fakultet. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Beslut har fattats om ombyggnad av huvudbyggnaden (hus 43:3). För ökade hyreskostnader har beräknats ett resurstillskott om 12,5 miljoner kronor budgetåret 1994/95 och högst 10,1 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och därefter ytterligare 8,2 miljoner kronor. Vidare har beslut fattats om insatser för förbättring av lokaler för Institutionen för akustik. Ett tillskott om 1,9 miljoner kronor för vartdera budgetåren 1994/95 och 1995/96 har beräknats. För att ge KTH bättre förutsättningar att anpassa de fysiska resurserna m.m. till den nyligen beslutade mycket genomgripande omorganisationen av verksamheten bör högskolan utöver redan beslutade resursförstärkningar kunna räkna med en resursförstärkning om ytterligare 25 miljoner kronor tidigast fr.o.m. budgetåret 1995/96. Vidare har regeringen som planeringsförutsättning angivit att Stockholms universitet och KTH bör räkna ett resurstillskottet om 30,8 miljoner kronor tidigast från nästa treårsperiod för ett gemensamt fysikcentrum. Lokalkostnader för Halvledarlaboratoriet ingår i de totala resurser som tilldelats KTH för forskning och forskarutbildning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 20. till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 465_045 000 kr. C 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning 1993/94 Anslag 207 971 000 1994/95 Förslag 283 136 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Luleå. Högskolan i Luleå har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Civilingenjörsexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Ingenjörsexamen Musiklärarexamen Organistexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Luleå Högskolan i Luleå har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 83 procent och en prestationsgrad om 90 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 1 procentenhet vad gäller prestationsgraden. Utnyttjandegraden för budgetåret 1992/93 innebar ingen förändring från föregående år. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer inte kommer att utnyttjas fullt ut. Budgetåret 1994/95 räknar högskolan med att 8,5 miljoner kronor av takbeloppet kommer att förbli orört. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 283 136 000 kr Planeringsram 1995/96 287 430 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning om 85 476 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen oven. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad för högskolans grundläggande utbildning är oförändrad. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget men kommer sannolikt inte att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 283 136 000 kr. C 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. 1993/94 Anslag 116 690 000 1994/95 Förslag 159 279 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskarutbildningen och viss forskning vid Högskolan i Luleå. Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom teknisk fakultet. Därutöver bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete. Högskolan i Luleå Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning föreslagit att högskolan tilldelas 4 miljoner kronor per år under anslaget E 12. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Antalet aktiva studenter i forskarutbildning per fakultet höstterminen 1992 samt antalet avlagda doktorsexamina i medeltal 1989/90-1991/92: Fakultet Forskarstudenter Doktorsexamina Teknisk fakultet 205 10 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 159 279 000 kr Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Av den fakultetsvis beräknade posten bör minst det belopp som framgår av tabellen disponeras för studiefinansiering inom forskarutbildningen: Fakultet m.m. 1994/95 1994/95 1995/96 Anslag Studiefin. Planerings-ram Teknisk fakultet 117 824 00012 696 000117 824 000 Konstnärligt utvecklingsarbete 677 000 - 677 000 Ersättning för lokalhyror 40 778 000 -40 774 000 Summa 159 279 000 159 275 000 Resultatbedömning Budgetåret 1991/92 var högskolans andel av det totala antalet avlagda doktorsexamina i landet lägre än högskolans andel av de totala fakultetsanslagen vid teknisk fakultet. Slutsatser I avvaktan på att resultat- och aktivitetsrelaterad resurstilldelning införs finns inte skäl att ändra den fastlagda planeringen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 22. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 159 279 000 kr. C 19. Danshögskolan: Grundutbildning 1993/94 Anslag 10 318 000 1994/95 Förslag 18 220 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Danshögskolan. Danshögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i dans Danshögskolan Danshögskolan har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 82 procent och en prestationsgrad om 97 procent, vilket är en minskning av utnyttjandegraden med 9 procentenheter i förhållande till föregående år. Prestationsgraden var oförändrad. Danshögskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verksamhetens omfattning. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet avlagda examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 60 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 18 220 000 kr Planeringsram 1995/96 18 220 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Högskolan ersätts med 111 628 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning är tillfredsställande. Små förändringar i antalet studenter ger i en liten verksamhet som Danshögskolans kraftigt utslag i utnyttjandegraden. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 23. till Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 18 220 000 kr. C 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning 1993/94 Anslag 30 487 000 1994/95 Förslag 41 832 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Dramatiska institutet. Dramatiska institutet har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Dramatiska institutet Dramatiska institutet har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Institutet skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde institutet en utnyttjandegrad om 96 procent och en prestationsgrad om 100 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 4 procentenheter vad gäller utnyttjandegraden. Minskningen beror på det ettåriga uppehåll med den allmänpraktiska medieutbildningen som regeringen fattat beslut om. Prestationsgraden för budgetåret 1992/93 innebar ingen förändring från föregående år. Institutet har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verksamhetens omfattning. Institutet har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 75 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 41 832 000 kr Planeringsram 1995/96 41 832 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för institutet. Högskolan ersätts med 269 760 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i institutets grundläggande utbildning är hög. Slutsatser Institutet förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 24. till Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 832 000 kr. C 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning 1993/94 Anslag 71 388 000 1994/95 Förslag 97 472 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Borås. Högskolan i Borås har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Borås Högskolan i Borås har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 107 procent och en prestationsgrad om 76 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 7 procentenheter respektive en minskning med 7 procentenheter. Den försämrade prestationsgraden beror bl.a. på nystartade distanskurser inom bibliotekarieutbildningen och skärpning av examinationskraven inom ekonomutbildningen. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 20 693 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler). Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 97 472 000 kr Planeringsram 1995/96 99 285 000 kr Fyra miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Inför nästa treårsperiod bör ställningstagande till ev. tillfälliga ökningar av anslagsbeloppet göras på nytt. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Högskolan har begärt att regeringen skall pröva huruvida de konstnärliga inslagen i högskolans designutbildningar motiverar resurstilldelning enligt normerna för konstnärliga utbildningar. Regeringen är dock inte beredd att ersätta högskolan för konstnärliga inslag i utbildningarna. Nödvändiga resursförstärkningar får ske genom interna omprioriteringar vid högskolan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden har ökat medan prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att mer än väl utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 25. till Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 97 472 000 kr. C 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning 1993/94 Anslag 96 513 000 1994/95 Förslag 130 529 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Falun/Bor_länge. Högskolan i Falun/Borlänge har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Falun/Borlänge har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har föranlett anmärkningar i revisionsberättelsen avseende högskolans förvaltning. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 86 procent och en prestationsgrad om 82 procent. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med ett belopp motsvarande 335 helårsstudenter för budgetåret 1994/95. För 1995/96 föreslår högskolan en höjning med ett belopp som motsvarar ytterligare 335 helårsstudenter. Högskolan har begärt kompensation för den verksamhet högskolan bedriver vid Bergsskolan i Filipstad. Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 130 529 000 kr Planeringsram 1995/96 126 700 000 kr En miljon kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Inför nästa treårsperiod bör ställningstagande till ev. tillfälliga ökningar av anslagsbeloppet göras på nytt. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Högskolans verksamhet vid Bergsskolan i Filipstad har beaktats vid anslagsberäkningarna. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning är god. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 26. till Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 130 529 000 kr. C 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning 1993/94 Anslag 94 805 000 1994/95 Förslag 123 318 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Gävle/Sandviken. Högskolan i Gävle/Sandviken har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Yrkestekniskexamen Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Gävle/Sandviken har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 82 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en minskning respektive ökning i förhållande till föregående år med 3 respektive 12 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 8 800 000 kr budgetåret 1994/95. Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i vissa ämnen och civilingenjörsexamen samt grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 4-9. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 123 318 000 kr Planeringsram 1995/96 120 586 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats jämfört med 1991/92, medan utnyttjandegraden har försämrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 27. till Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 123 318 000 kr. C 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 1993/94 Anslag 53 823 000 1994/95 Förslag 68 306 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Halmstad. Högskolan i Halmstad har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årssredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 103 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 7 respektive 2 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 5 177 000 kr för budgetåret 1994/95. Högskolan har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen. Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 68 306 000 kr Planeringsram 1995/96 65 215 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 28. till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 68 306 000 kr. C 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 1993/94 Anslag 109 706 000 1994/95 Förslag 134 962 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Styrmansexamen Högskolan i Kalmar Högskolan i Kalmar har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 89 procent och en prestationsgrad om 89 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 6 procentenheter respektive en minskning med 2 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter är väl avpassat för verksamhetens omfattning. Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i biologi och kemi samt för grundskollärarexamen 4-9. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 134 962 000 kr Planeringsram 1995/96 137 409 000 kr 6,5 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats och prestationsgraden har försämrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 29. till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 134 962 000 kr. C 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning 1993/94 Anslag 41 207 000 1994/95 Förslag 56 157 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Högskolan i Karlskrona/Ronneby har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Karlskrona/Ronneby Högskolan i Karlskrona/ Ronneby har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 90 procent och en prestationsgrad om 72 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 2 procentenheter vad gäller uttnyttjandegraden. Prestationsgraden var oförändrad. Högskolan framhåller i sin förenklade anslagsframställning att man sannolikt redan det första året under treårsperioden kommer att nå sitt takbelopp. Högskolan har bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 10 320 000 kronor budgetåret 1994/95. Högskolan föreslår att takbeloppet för 1995/96 skall höjas med ytterligare 6 810 00 kronor. Högskolan har ansökt om examensrätt för magisterexamen i vissa ämnen. Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 56 157 000 kr Planeringsram 1995/96 56 399 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har försämrats medan prestationsgraden är oförändrad. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 30. till Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 56 157 000 kr. C 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning 1993/94 Anslag 173 110 000 1994/95 Förslag 212 235 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Karlstad. Högskolan i Karlstad har rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen * Gäller följande ämnen vid högskolan i Karlstad: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, religionsvetenskap, ADB, företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, kemi. ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen. Högskolan i Karlstad Högskolan i Karlstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning (1993:134) avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 94 procent och en prestationsgrad om 79 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 4 procentenheter respektive en minskning med 1 procentenhet. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 20 047 000 kr budgetåret 1994/95 (exkl. lokaler). Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 212 235 000 kr Planeringsram 1995/96 207 333 000 kr Sex miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden har ökat i högskolans grundläggande utbildning medan prestationsgraden har försämrats något. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 31. till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 235 000 kr. C 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning 1993/94 Anslag 73 030 000 1994/95 Förslag 87 976 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för högskolan. Högskolan i Kristianstad har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Högskolan i Kristianstad Högskolan i Kristianstad har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 93 procent och en prestationsgrad om 86 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 1 respektive 3 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt det troligt att takbeloppet kommer att utnyttjas. Enligt högskolan finns begränsade möjligheter att ytterligare öka antalet studenter fram till 1995/96 när högskolan flyttar in i nya lokaler på tidigare P 6-området. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 87 976 000 kr Planeringsram 1995/96 96 501 000 kr Sex miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 32. till Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budget_året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 87 976 000 kr. C 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning 1993/94 Anslag 43 205 000 1994/95 Förslag 64 784 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Skövde. Högskolan i Skövde har enligt högskoleförordningen (1993:100)rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Det för Riksrevisionsverket företedda årsbokslutet har föranlett anmärkningar i revisionsberättelsen avseende högskolans förvaltning. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 99 procent och en prestationsgrad om 83 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 3 respektive 8 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer för vart och ett av budgetåren 1994/95 och 1995/96 bör höjas med ett belopp som motsvarar 100 helårsstudenter inom humaniora, juridik och samhällsvetenskap. Högskolan i Skövde har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen i vissa ämnen. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 64 784 000 kr Planeringsram 1995/96 65 038 000 kr Fyra miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegraden som prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 33. till Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 64 784 000 kr. C 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning 1993/94 Anslag 38 395 000 1994/95 Förslag 50 942 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnder för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Ingenjörsexamen Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har avgivit årsbokslut enligt de reg_ler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 88 procent och en prestationsgrad om 86 procent, vilket i bägge fallen är en ökning i förhållande till föregående år med en procentenhet. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet inte inrymmer den expansion som önskats. Högskolan är angelägen om att få en utökad totalram för hela budgetperioden. Utökningen är motiverad av efterfrågetrycket inom såväl grundutbildningen som fortbildning och vidareutbildning. Efterfrågan är störst inom samhällsvetenskap och humaniora. För att på ett bättre sätt tillgodose efterfrågan på utbildningsplatser hemställer högskolan om en höjning av takbeloppet som minst motsvarar 60 helårsstudenter. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 50 942 000 kr Planeringsram 1995/96 51 897 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats något. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 34. till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 50 942 000 kr. C 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning 1993/94 Anslag 120 986 000 1994/95 Förslag 149 020 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Växjö. Högskolan i Växjö har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Ingenjörsexamen * Gäller följande ämnen vid högskolan i Växjö: engelska, franska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, sociologi, statskunskap, matematik/tillämpad matematik ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen Högskolan i Växjö Högskolan i Växjö har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 101 procent och en prestationsgrad om 80 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 8 respektive 5 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 11 miljoner kronor budgetåret 1994/95. För 1995/96 föreslår högskolan att takbelopppet skall höjas med ytterligare 11 miljoner kronor. Högskolan har redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 149 020 000 kr Planeringsram 1995/96 155 389 000 kr 5,5 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. För budgetåret 1995/96 föreslås den tillfälliga minskningen uppgå till 0,5 miljoner kronor. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 35. till Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 149 020 000 kr. C 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning 1993/94 Anslag 142 006 000 1994/95 Förslag 189 055 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Högskolan i Örebro. Högskolan i Örebro har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen** Idrottslärarexamen Ingenjörsexamen Musiklärarexamen Socionomexamen * Examensrätten gäller följande ämnen: engelska, historia, litteraturvetenskap, företagsekonomi, nationalekonomi, pedagogik, psykologi, socialt arbete, sociologi, statistik och statskunskap. ** Förenad med följande villkor: gymnasielärarutbildning i ämnen för vilka krävs minst 80 poäng kan endast ges i de ämnen för vilka högskolan har givits rätt att utfärda magisterexamen. Högskolan i Örebro Högskolan i Örebro har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 92 procent och en prestationsgrad om 88 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 5 respektive 1 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 3 835 000 kronor motsvarande 50 helårsstudenter inom det konstnärliga området budgetåret 1994/95. Om högskolan dessutom får rätt att utfärda grundskollärarexamen 1-7 bör takbeloppet höjas med ytterligare 3 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Högskolan har ansökt om examensrätt för grundskollärarexamen 1-7. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 189 055 000 kr Planeringsram 1995/96 189 902 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. För musik och idrott erhåller högskolan en ersättning med 78_048 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under bud_get_året 1994/95. Ersättning för lokalhyror för musik och idrott in_går dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 36. till Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 189 055 000 kr. C 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning 1993/94 Anslag 11 506 000 1994/95 Förslag 15 007 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Verksamheten är knuten till Länsstyrelsen på Gotland och leds av en styrelse till vilken ett kansli som svarar för det direkta arbetet med planering, uppföljning m.m. är knutet. Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med upphandling av utbildning från ett eller flera universitet och högskolor. Högskoleutbildning på Gotland Högskoleutbildning på Gotland har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskoleutbildning på Gotland skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovsining och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde Högskoleutbildning på Gotland en utnyttjandegrad om 80 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 11 respektive en ökning med 13 procentenheter. Den minskade utnyttjandedgraden beror bl.a. på att antalet fristående kurser har minskat till förmån för längre sammanhållen utbildning. Högskoleutbildning på Gotland har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet bör höjas med 1 miljon kronor. Högskoleutbildning på Gotland räknar med en ökning av motsvarande 15 helårsstudenter inom de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområdena och 40 helårsstudenter inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Motsvarande förslag gäller även för budgetåret 1995/96. Högskoleutbildning på Gotland har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 15 007 000 kr Planeringsram 1995/96 16 756 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för Högskoleutbildning på Gotland. Resultatbedömning Utnyttjandegraden har försämrats medan prestationsgraden i Högskoleutbildning på Gotlands grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskoleutbildning på Gotland förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 37. till Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 15 007 000 kr. C 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Anslag 16 529 000 1994/95 Förslag 31 847 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Idrottshögskolan i Stockholm. Idrottshögskolan i Stockholm har rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Idrottslärarexamen Idrottshögskolan i Stockholm Idrottshögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Idrottshögskolan i Stockholm skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde Idrottshögskolan i Stockholm en utnyttjandegrad om 98 procent och en prestationsgrad om 94 procent. En jämförelse med föregående år är svår att göra eftersom utbildningarna vid Idrottshögskolan i Stockholm då hade sin organisatoriska hemvist i en institution vid Lärarhögskolan i Stockholm. Idrottshögskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med ersättning för 20 helårsstudenter. Högskolan har ansökt om examensrätt för kandidatexamen. Idrottshögskolan i Stockholm har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 31 847 000 kr Planeringsram 1995/96 31 862 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. För idrott erhåller högskolan en ersättning med 55 967 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för idrott ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Då Idrottshögskolan i Stockholm är en ny självständig högskola är det svårt att jämföra utnyttjandegrad och prestationsgrad med tidigare år, men statistiken för 1992/93 visar att Idrottshögskolan i Stockholm har en god utnyttjandegrad och prestationsgrad. Slutsatser Idrottshögskolan i Stockholm förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 38. till Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 31 847 000 kr. C 35. Konstfack: Grundutbildning 1993/94 Anslag 44 172 000 1994/95 Förslag 69 169 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Konstfack. Konstfack har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Bildlärarexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Konstfack Konstfack har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 93 procent och en prestationsgrad om 100 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år av utnyttjandegraden med 4 procentenheter. Prestationsgraden för budgetåret 1992/93 innebar ingen förändring från föregående budgetår. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt det möjligt att högskolan kan fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden. Konstfack har också anmält att utrymmesbristen vid högskolan kan göra det svårt att nå de uppsatta målen och föreslår att högskolan skall få ekonomiska möjligheter att utöka sin lokalyta. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör, förutom de delar som tas upp nedan under "Slutsatser", utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 300 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 69 169 000 kr Planeringsram 1995/96 69 173 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning med 82 017 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats medan prestationsgraden är oförändrad. Slutsatser I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om nytt resurstilldelningssystem för konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar bedömer regeringen att en tillfällig minskning av antalet ersättningsberättigade helårsstudenter under treårsperioden är nödvändig vid Konstfack. Det utbildningsåtagande om högst 1 775 ersättningsberättigande helårsstudenter under treårsperioden som angavs inför budgetåret 1993/94 bör ändras till 1 715 ersättningsberättigande helårsstudenter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 39. till Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 69 169 000 kr. C 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Anslag 20 521 000 1994/95 Förslag 34 267 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Konsthögskolan. Kungl. Konsthögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i konst och design Kungl. Konsthögskolan Kungl. Konsthögskolan har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 91 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 2 respektive 4 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning beräknat att antalet helårsstudenter under budgetåret 1993/94 kommer att uppgå till 178. Denna siffra skall ställas emot det utbildningsuppdrag om 600 helårsstudenter för treårsperioden som gäller för högskolan. Kungl. Konsthögskolan har också hemställt om en förändring av den examensbenämning som är aktuell för högskolan. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 70 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 34 267 000 kr Planeringsram 1995/96 42 596 000 kr I planeringsramen ingår högst 8,3 miljoner kronor som tillskott för ökade hyreskostnader. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Högskolan ersätts med 98 807 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget men kommer sannolikt inte att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Riksdagen har tidigare fattat beslut om inkomstgaranti för konstnärer. Regeringen föreslår att antalet garantirum för nästa budgetår ökas med ett. Detta bör tilldelas professorn i grafisk konst vid Kungl. Konsthögskolan, Karl Gustaf Nilson, vars förordande upphörde vid utgången av september 1993. Karl Gustaf Nilson omfattas av riksdagens beslut om inkomstgaranti för konstnärer. Medel för ändamålet anvisas under elfte huvudtiteln. Beslut har fattats om samlade lokaler för högskolan på Skeppsholmen. Därigenom ökar hyreskostnaderna fr.o.m. budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 40. till Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 34 267 000 kr. C 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Anslag 226 135 000 1994/95 Förslag 278 576 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Lärarhögskolan i Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Flyglärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Specialpedagogexamen** Studie- och yrkesvägledarexamen * Med pedagogik som huvudämne ** Samtliga inriktningar Lärarhögskolan i Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 86 procent och en prestationsgrad om 91 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 3 respektive en ökning med 5 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör ligga fast för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Högskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 278 576 000 kr Planeringsram 1995/96 270 605 000 kr 18,9 miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig ökning av anslagsbeloppet för budgetåret 1994/95 på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. För budgetåret 1995/96 föreslås den tillfälligas ökningen uppgå till 15,9 miljoner kronor. Även för budgetåren 1996/97-2001/02 bör tillfälliga ökningar av anslagsbelopen beräknas. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Högskolan bör på försök fr.o.m. budgetåret 1994/95 anordna grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade. För detta åtagande har regeringen beräknat en ersättning om 1,8 miljoner kronor. Inom ramen för denna ersättning bör även utrymme finnas för övrigt utvecklingsarbete vad gäller lärarutbildning för döva och hörselskadade samt utbildning för teckenspråk. Utvecklingsarbetet bör ske i samråd med berörda intressenter. Verksamheten bör utvärderas. Resultatbedömning Utnyttjandegraden har försämrats medan prestationsgraden i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 41. till Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 278 576 000 kr. C 38. Mitthögskolan: Grundutbildning 1993/94 Anslag 181 734 000 1994/95 Förslag 237 919 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mitthögskolan. Mitthögskolan har, enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Magisterexamen* Kandidatexamen Högskoleexamen Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen 1-7 Ingenjörsexamen Socionomexamen Yrkesteknisk examen * Examensrätten gäller följande ämnen: företagsekonomi, psykologi, socialt arbete, sociologi, statskunskap, systemvetenskap/ADB och kemi Mitthögskolan Högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Mitthögskolan inrättades den 1 juli 1993 och har således inte kunnat avge något årsbokslut. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. De nu ingivna årsboksluten omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsboksluten har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolorna i Sundsvall/Härnö_sand och Östersund en utnyttjandegrad om 89 respektive 133 procent och en prestationsgrad om 83 repektive 85 procent vilket är oförändrat i förhållande till föregående år vad gäller utnyttjandegraden och en höjning vad gäller prestationsgraden. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör vara oförändrat budgetåren 1994/95 och 1995/96. Högskolan har därefter framfört önskemål om att takbeloppet skall höjas med 8 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Högskolan har ansökt om examensrätt för grundskollärarexamen med inriktning på årskurserna 4-9. Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 237 919 000 kr Planeringsram 1995/96 236 440 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i högskolans grundläggande utbildning är oförändrad och prestationsgraden har ökat. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget för treårsperioden 1993/94-1995/96. Högskolan kommer väl att utnyttja sitt takbelopp för treårsperioden. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 42. till Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 237 919 000 kr. C 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Anslag 45 830 000 1994/95 Förslag 61 751 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Kungl. Musikhögskolan har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i musik Musiklärarexamen Organistexamen Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 98 procent och en prestationsgrad om 96 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 5 respektive 1 procentenheter. Högskolan har i en skrivelse och i sin förenklade anslagsframställning framhållit att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med 4,5 miljoner kronor budgetåret 1994/95. Högskolan har också anmält att antalet ersättningsberättigande helårsstudenter bör sänkas. Högskolan har till regeringen redovisat de ekonomiska svårigheter som högskolan haft under ett antal år samt de problem som övergången till det nya resurstilldelningssystemet medför för högskolans del. För att underlätta ett fullföljande av de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget har högskolan hemställt om en sänkning av antalet ersättningsberättigande helårsstudenter, vilket innebär en höjning av studentpengen samt en höjning av takbeloppet. Högskolan har i november 1993 redovisat ett preliminärt program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör, förutom de delar som tas upp nedan under "Slutsatser", utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 325 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 61 751 000 kr Planeringsram 1995/96 62 377 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. För det konstnärliga området erhåller högskolan en ersättning med 94 329 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror för det konstnärliga området ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning är hög. Slutsatser I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om nytt resurstilldelningssystem för konstnärliga och idrottsliga högskoleutbildningar bedömer regeringen att en tillfällig minskning av antalet ersättningsberättigande helårsstudenter under treårsperioden är nödvändig vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Minskningen bör underlätta för Kungl. Musikhögskolan i Stockholm att fullgöra sitt utbildningsuppdrag. Högskolan bör genomföra översyn av såväl den ekonomiska styrningen som av utbildningens organisation och innehåll. Regeringen kommer senare i särskild ordning att följa upp förändringsarbetet vid högskolan. Det utbildningsåtagande om högst 1 685 ersättningsberättigande helårsstudenter under treårsperioden som gavs inför budgetåret 1993/94 bör ändras till 1 613 ersättningsberättigande helårsstudenter. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 43. till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 61_751_000 kr. C 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning 1993/94 Anslag 105 398 000 1994/95 Förslag 145 417 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Mälardalens högskola. Mälardalens högskola har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Kandidatexamen Högskoleexamen Ingenjörsexamen Yrkesteknisk examen Mälardalens högskola Mälardalens högskola har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Högskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde högskolan en utnyttjandegrad om 101 procent och en prestationsgrad om 82 procent, vilket är en ökning i förhållande till föregående år med 6 respektive 5 procentenheter. Högskolan har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer bör höjas med ett belopp som motsvarar 300 helårsstudenter under treårsperioden. Högskolan har ansökt om rätt att utfärda magisterexamen med engelska som huvudämne. Högskolan har i december 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande utbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 145 417 000 kr Planeringsram 1995/96 141 392 000 kr Fem miljoner kronor utgör förslag till en tillfällig minskning av anslagsbeloppen för de båda budgetåren på grund av ändrade former för ersättning för kostnader för lokalhyror. Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för högskolan. Resultatbedömning Såväl utnyttjandegrad som prestationsgrad i högskolans grundläggande utbildning har förbättrats. Slutsatser Högskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94-1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 44. till Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 145 417 000 kr. C 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Anslag 7 623 000 1994/95 Förslag 10 133 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Operahögskolan i Stockholm. Operahögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Operahögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Operahögskolan i Stockholm skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har givit anledning till anmärkning i revisionsberättelsen, föranledd av felaktigt utbetalda arvoden. Under budgetåret 1992/93 uppnådde Operahögskolan i Stockholm en utnyttjandegrad om 89 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 17 procentenheter. När det gällde allmänna linjer återvände ovanligt många studenter 1991/92 för att slutföra sin utbildning efter studieavbrott. Prestationsgraden är oförändrat 100 procent. Operahögskolan i Stockholm har i sin förenklade anslagsframställning bedömt att takbeloppet för ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer under treårsperioden 1993/94 - 1995/96 kommer att utnyttjas fullt ut. Operahögskolan i Stockholm har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande utbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 25 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 10 133 000 kr Planeringsram 1995/96 10 133 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för Operahögskolan i Stockholm. Högskolan ersätts med 204 126 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Utnyttjandegraden i Operahögskolans i Stockholm grundläggande utbildning har försämrats medan prestationsgraden är oförändrad. Slutsatser Operahögskolan i Stockholm förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 45. till Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 10 133 000 kr. C 42. Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 1993/94 Anslag 11 144 000 1994/95 Förslag 17 377 000 (I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader.) Under detta anslag beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med det utbildningsuppdrag som skall gälla för Teaterhögskolan i Stockholm. Teaterhögskolan i Stockholm har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda följande examina: Högskoleexamen Konstnärlig högskoleexamen i scen och medier Teaterhögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm har avgivit årsbokslut enligt de regler som gällde för universiteten och högskolorna t.o.m. budgetåret 1992/93. Förutsättningarna för universitetens och högskolornas verksamhet har ändrats genom 1993 års reform. Teaterhögskolan skall avge sin första årsredovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning avseende budgetåret 1993/94. Det nu ingivna årsbokslutet omfattar således inte någon fullständig resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Under budgetåret 1992/93 uppnådde Teaterhögskolan i Stockholm en utnyttjandegrad om 87 procent och en prestationsgrad om 100 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med 9 procentenheter vad gäller utnyttjandegraden och en oförändrad prestationsgrad. Teaterhögskolan har i sin förenklade anslagsframställning begärt en ändring av sitt utbildningsuppdrag. Kravet på att minst 30 examina omfattande minst 140 poäng skall avläggas under treårsperioden bör avskaffas. Enligt Teaterhögskolan motverkar detta krav flexibiliteten mellan grundutbildning och fortbildning och därmed en anpassning till efterfrågan på arbetsmarknaden. Teaterhögskolan har i november 1993 redovisat ett program för utveckling av kvaliteten i den grundläggande utbildningen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av verksamhetsperioden. Utbildningsuppdraget bör kompletteras med att antalet examina som omfattar minst 80 poäng skall uppgå till minst 30 under treårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 17 377 000 kr Planeringsram 1995/96 17 377 000 kr Övrigt Regeringen kommer att fastställa en låneram för Teaterhögskolan i Stockholm. Högskolan ersätts med 153 247 kr per helårsstudent (exklusive lokalhyror) under budgetåret 1994/95. Ersättning för lokalhyror ingår dock i beloppen ovan. Resultatbedömning Prestationsgraden vid Teaterhögskolan är fortsatt hög. Små förändringar i antalet antagna ger i en liten verksamhet som Teaterhögskolans kraftigt utslag i utnyttjandegraden. Slutsatser Teaterhögskolan förefaller att komma att fullfölja de åtaganden som ingår i utbildningsuppdraget och sannolikt komma att utnyttja sitt takbelopp fullt ut för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 46. till Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 17 377 000 kr. C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 1993/94 Anslag 284 660 000 1994/95 Förslag 1 240 936 000 Under detta anslag beräknas vissa utgifter som kan bli aktuella med anledning av de avtal som staten ingått eller kommer att ingå med enskilda utbildningsanordnare samt statsbidrag till kommuner och landsting för grundläggande högskoleutbildning. Vissa medel har även beräknats under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. samt under anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor. Regeringen har under avsnitt 3 Examensrätt m.m. berört vissa principiella ställningstaganden som ligger till grund för beräkningarna. Medel till enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. har för budgetåret 1993/94 anvisats över anslaget D 37. Kommunal högskoleutbildning m.m. Anslagsfördelning ---------------------------------------------------------- Anslag Förslag 1993/94 1994/95 ---------------------------------------------------------- 1.Chalmers tekniska högskola AB - grundutbildning 301 607 0001424 804 000 - forskning och forskarutbildning255 780 0001332 361 000 2.Handelshögskolan i Stockholm (HHS) 27 487 00051 841 000 3.Stiftelsen Högskolan i Jönköping - grundutbildning 87 671 0001114 619 000 - forskning och forskarutbildning 3 240 000 4.Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) 1 720 00021 764 000 5.Örebromissionen/Örebro Missionsskola 1 075 00021 103 000 6.Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska Institut 860 0002 882 000 ---------------------------------------------------------- Anslag Förslag 1993/94 1994/95 ---------------------------------------------------------- 7.Utbildning för vårdyrken216 658 000222 226 000 8.Till regeringens disposition40 515 00088 096 000 (för Ericastiftelsen, Ingesunds Musikhögskola, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal, Stockholms Musikpedagogiska Institut m.m.) Summa 1 240 936 000 ---------------------------------------------------------- 1 Anslagen avser de statliga högskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. I anslagen för budgetåret 1993/94 ingår inte lokalkostnader. 2 Medel för budgetåret 1993/94 har anvisats från anslaget D 42. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 3 Medel för budgetåret 1993/94 har anvisats under särskilda anslagsposter. Vissa enskilda utbildningsanordnare har utvärderats och erhållit examensrätt samt statsbidrag. Vissa erhåller sedan tidigare statsbidrag. Med några har avtal tecknats om villkor för statsbidrag, med andra pågår diskussioner. Anslagen beräknas som det högsta belopp som kan betalas ut, motsvarande takbeloppet för statliga universitet och högskolor. Ersättning utgår för helårsstudenter och helårsprestationer samt i vissa fall för forskning och forskarutbildning. Enskilda utbildningsanordnare 1. Chalmers tekniska högskola AB Anslag 1993/94 till Chalmers tekniska högskola:753 074 000 kr. Chalmers tekniska högskola AB har ansökt om examensrätt motsvarande den examensrätt som Chalmers tekniska högskola har. Ansökningen är för närvarande föremål för Kanslersämbetets prövning. Regeringens överväganden Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som fastställts för Chalmers tekniska högskola för treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör övertas av Chalmers tekniska högskola AB och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta bör framgå av de avtal som skall slutas mellan staten och högskolan. Resurser Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1994/95 beräknas för - grundutbildning till 424 804 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 332 361 000 kr. I avtalet bör vidare beaktas ett resurstillskott fr.o.m. budgetåret 1995/96 om 36 respektive 1,5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader till följd av tillbyggnad för Mikroelektroniskt centrum respektive nybyggnad för Matematiskt centrum etapp 2 under förutsättning att inflyttning sker fr.o.m. budgetåret 1995/96. Övrigt I enlighet med vad som angavs i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170 s. 188-189, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) bör från Naturvetenskapliga forskningsrådet överföras till Chalmers tekniska högskola AB professurerna i teoretisk elementarpartikelfysik, innehavare Lars Brink, och i kondenserade materiens elektronstruktur, innehavare Per- Olof Nilsson. Överföringarna har beaktats vid anslagsberäkningen. Enligt regeringens förslag, närmare beskrivet under anslaget D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet, skall ansvaret för Onsala rymdobservatorium överföras till rådet. I samband med detta reduceras från och med budgetåret 1994/95 förevarande anslag med 10 686 000 kr. Kostnaderna för lokaler, el, värme och vatten skall bestridas av Chalmers tekniska högskola AB. Regeringen avser att återkomma till sistnämnda fråga. 2. Handelshögskolan i Stockholm Statsbidrag 1993/94: 27 487 000 kr Handelshögskolan har enligt förordning (1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda följande examina: Doktorsexamen Licentiatexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Handelshögskolan begär slutjustering av bidraget för 1991/92 med 678_000 kr. Det avtal mellan staten och Handelshögskolan som godkändes av regeringen i juni 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1994 t.o.m. 30 juni 2009 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 50 000 000 kr per år (inkl. bibliotek, studiestöd i forskarutbildningen samt ersättning per avlagd doktorsexamen). Enligt avtalet skall årlig korrigering av bidraget ske med hänsyn till förändringar i basbeloppet sedan föregående år. Handelshögskolan skall vidare ersättas med 678 000 kr som slutjustering av bidraget för budgetåret 1991/92 enligt tidigare överenskommelser. Regeringens överväganden Med hänsyn till förändringarna i basbeloppet samt slutjustering för budgetåret 1991/92 beräknar regeringen det maximala bidrag som kan utgå till Handelshögskolan budgetåret 1994/95 till 51 841 000 kr. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Anslag 1993/94 till Högskolan i Jönköping: 110 365 000 kr. Högskolan i Jönköping har enligt högskoleförordningen (1993:100) rätt att utfärda vissa examina. Examensrätt för enskilda utbildningsanordnare regleras genom lag (1993:792) om tillstånd att utfärda examina. Examensrätt motsvarande den högskolan har bör sökas av den nya utbildningsanordnaren. Regeringens överväganden Övergripande mål Det utbildningsuppdrag som fastställts för Högskolan i Jönköping för treårsperioden 1993/94-1995/96 i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör övertas av Stiftelsen Högskolan i Jönköping och utgöra en bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden. Detta bör framgå av de avtal som skall slutas mellan staten och högskolan. Resurser Det högsta belopp som bör kunna utgå budgetåret 1994/95 beräknas för - grundutbildning till 114 619 000 kr. - forskning och forskarutbildning till 3 240 000 kr. Under anslaget C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor har beräknats 10 000 000 kr för forskning och forskarutbildning. Vidare har engångsvis under anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. beräknats 10_000_000 kr för inredning och utrustning. 4. Teologiska Högskolan i Stockholm Statsbidrag 1993/94: 1 720 000 kr Teologiska Högskolan i Stockholm (THS) har enligt förordning (1993:956, ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och THS som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. 1 juli 1993 t.o.m. 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till THS är 1 720 000 kr. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Teologiska Högskolan i Stockholm budgetåret 1994/95 beräknas till 1 764 000 kr. 5. Örebromissionen för Örebro Missionsskola Statsbidrag 1993/94: 1 075 000 kr Örebromissionen har för Örebro Missionsskola enligt förordning (1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Örebromissionen som godkändes av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå är 1_075_000 kr per år till Örebro Missionsskola. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Örebromissionen för Örebro Missionsskola 1994/95 beräknas till 1 103 000 kr. 6. Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut Statsbidrag 1993/94: 860 000 kr Evangeliska Fosterlands Stiftelsen har för Johannelunds Teologiska Institut enligt förordning (1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda högskoleexamen med inriktning på teologisk utbildning. Det avtal mellan staten och Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som godkänts av regeringen i oktober 1993 och som gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 30 juni 1998 innebär att det högsta belopp som kan utgå per år till Johannelunds Teologiska Institut är 860 000 kr. Enligt avtalet skall omräkning av bidraget ske enligt samma principer som gäller för statliga lärosäten. Regeringens överväganden Det högsta belopp som kan utgå till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen för Johannelunds Teologiska Institut beräknas budgetåret 1994/95 till 882 000 kr. Kommunala högskoleutbildningar 7. Utbildning för vårdyrken Statsbidrag 1993/94: 216 658 000 kr Denna anslagspost avser statsbidrag för grundläggande högskoleutbildning inom den kommunala högskolan. Olika landstings/kommuners examensrätt framgår av högskoleförordningens (1993:100) bilaga 3. För den kommunala högskolan fastställs inte ett takbelopp per lands_ting/kommun. Istället fastställs ett maximalt antal statsbidragsberättigade årsstudieplatser för varje landsting/kommun. Regeringens överväganden För budgetåret 1994/95 bör fastställas följande högsta antal bidragsberättigade årsstudieplatser för kommunal högskoleutbildning: Stockholms LL 3 159* Uppsala LL 1 011 Södermanlands LL 401 Östergötlands LL 966 Jönköpings LL 1 034 Blekinge LL 334 Kalmar LL 348 Kronobergs LL 453 Kristianstads LL 509 Malmöhus LL 1 148 Malmö kommun 800 Hallands LL 305 Göteborg och Bohus LL 226 Vårdskoleförbundet 1 588 Älvsborgs LL 698 Skaraborgs LL 494 Värmlands LL 432 Örebro LL 935 Västmanlands LL 335 Kopparbergs LL 455 Gävleborgs LL 496 Västernorrlands LL 591 Jämtlands LL 284 Västerbottens LL 1 256 Norrbottens LL 665 Summa 18 923 * Varav 36 årsstudieplatser avser Gotlands kommun. 8. Till regeringens disposition Med följande enskilda och kommunala utbildningsanordnare pågår diskussioner om villkor för statsbidrag - Ericastiftelsen, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen Stora Sköndal, Stockholms Musikpedagogiska Institut och Ingesunds Musikhögskola. Enskilda utbildningsanordnare Ericastiftelsen erhåller 5 046 000 kr i statsbidrag för innevarande bud_get_år. Stiftelsen har enligt förordning (1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Stiftelsen bedriver också viss annan utbildning. Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut erhåller för innevarande budgetåret 4 088 000 kr. Vid institutet ges utbildning med kammarmusikalisk inriktning. Stiftelsen har ingen examensrätt och har inte begärt sådan. Stiftelsen Stora Sköndal erhåller för innevarande budgetår 3 830 000 kr i statsbidrag. Stiftelsen har enligt förordningen (1993:956 ändrad 1993:1095) om tillstånd att utfärda vissa examina rätt att utfärda socionomexamen. Stockholms Musikpedagogiska Institut erhåller för innevarande budgetår 7 107 000 kr. Vid institutet ges musikpedagogisk utbildning. Institutet har ingen examensrätt och har för närvarande inte begärt sådan. Kommunala utbildningsanordnare Värmlands läns landsting erhåller för musik- och musiklärarutbildning vid Ingesunds Musikhögskola 20 444 000 kr i statsbidrag innevarande budgetår. Enligt högskoleförordningen (1993:100) har landstinget för musikhögskolan rätt att utfärda musiklärarexamen. Regeringen bedömning Under anslagsposten har medel beräknats för nuvarande avtal inklusive viss omräkning. Medel för kostnader som kan bli aktuella med anledning av de nya avtal som bör slutas har beräknats under anslaget C_45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Vidare har medel beräknats för momsmerkostnader för Chalmers tekniska högskola AB samt Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 47. som bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. anvisar ett reservationsanslag på 1 240 936 000 kr C 44. Europeisk utbildningssamverkan 1993/94 Anslag 47 545 000 1994/95 Förslag 58 767 000 Under anslaget beräknas alla kostnader för Sveriges deltagande i den EG:s utbildningsprogram Comett, Erasmus och Tempus. Regeringens överväganden Sverige deltar som medlem i EFTA sedan budgetåret 1990/91 i EG:s program för samarbete mellan universitet och företag inom det tekniska området, Comett (Community Action Programme in Education and Training for Technology). Vidare deltar Sverige, också som EFTA-medlem, sedan budgetåret 1992/93 i EG:s utbytesprogram för studenter, lärare och administratörer vid universitet och högskolor, Erasmus (European Community action programme for mobility of university students). Samma år påbörjade Sverige sitt deltagande i EG:s särskilda program för utbildningssamarbete med Östeuropa, Tempus. Programmen administreras i Sverige av Verket för högskoleservice (VHS). Avtalet om Europeiska unionen (EU), det s.k. Maastricht-avtalet, har nyligen ratificerats. Detta avtals artiklar 126 och 127 ger EG ett utökat kompetensområde till att omfatta också allmänna utbildningsfrågor respektive frågor om yrkesutbildning. De flesta av EG:s utbildningsprogram upphör att gälla vid utgången av 1994. Med anledning därav har EG-kommissionen under våren 1993 lagt fram riktlinjer för den framtida utformningen av utbildningsprogrammen. Riktlinjerna utgår från ovan nämnda delar av Maastricht-avtalet. Utgångspunkten för EG är att medlemsländerna är suveräna när det gäller utformningen av sina utbildningssystem. De framtida programmen skall emellertid främja samarbete och införandet av en "europeisk dimension" i all utbildning. Beslut om den framtida utformningen av utbildningsprogrammen är att vänta under 1994. Comett Den starka expansionen vad gäller det svenska deltagandet i Comett-programmet under 1990 och 1991 har under det gångna budgetåret mattats något. Verksamheten intäktsfinansieras delvis med medel från näringslivet. I det mindre gynnsamma ekonomiska klimat som har rått har de svenska nätverkscentra haft svårare att få avsättning för de kurser som ges i vidareutbildningssyfte. Erasmus Innevarande budgetår är det andra året som Sverige deltar i Erasmus och även detta år har en mycket stor del av de svenska ansökningarna beviljats av EG. Föregående budgetår godkändes nätverksansökningar avseende drygt 1 400 svenska studenter. Motsvarande siffra i år är 2 500, vilket är en ökning med drygt 75%. Ökningen avspeglar bl.a. de mindre och medelstora högskolornas ökade deltagande. Vissa konstnärliga högskolor och vårdhögskolor deltar också. En ökad aktivitet inom de delar av programmet som avser lärarutbyte och gemensamt utformande av kursplaner minskar den koncentration till programmets studentutbytesdel som förra året präglade Sveriges deltagande. Innevarande budgetår har nätverksökningar avseende omkring 2 150 EG-studenter som vill studera i Sverige godkänts av EG. Tempus Tempus ingår i EG:s särskilda biståndsprogram för Central- och Östeuropa (PHARE-programmet). Syftet med Tempus (Trans-European Mobility Scheme for University Studies) är att stödja utvecklingen och förnyelsen av den högre utbildningen i Central- och Östeuropa. Budgetåret 1992/93 var det första verksamhetsåret för Tempus i Sverige. Intresset har varit mycket stort. Sveriges deltagande uppgick under det första verksamhetsåret till 23 projekt av totalt över 500, och under hösten 1993 godkändes ytterligare 5 projekt med svenskt deltagande. EG har fattat beslut om en andra fas av programmet, Tempus II. I detta kommer ytterligare östeuropeiska länder att ingå varför anspråk på medel ökar. Den skall löpa från 1994 till 1998. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp: ---------------------------------------------------------- Anslagspost 1993/94 1994/95 ---------------------------------------------------------- 1. Comett 14 950 000 18 479 000 2. Erasmus 23 150 000 28 614 000 3. Tempus 9 445 000 11 674 000 Summa kronor 47 545 000 58 767 000 ---------------------------------------------------------- Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 48. till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 58 767 000 kr. C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1993/94 Anslag 239 871 000 1994/95 Förslag 468 572 000 Detta anslag avser verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Anslaget avser även bidrag till Stiftelsen Svenska institutet samt för Svenska studenthemmet i Paris. Anslagsfördelning ------------------------------------------------------ Anslagspost 1993/94 1994/95 ------------------------------------------------------ 1. Stiftelsen Svenska institutet 4 237 000 4 346 000 2. Svenska student- hemmet i Paris 747 000 766 000 3. Distansutbild- ning 66 000 000 64 433 000 ------------------------------------------------------ Anslagspost 1993/94 1994/95 ------------------------------------------------------ 4. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål* 176 550 000 5. Till regeringens disposition 168 887 000 222 477 000 Summa kronor 239 871 000 468 572 000 ------------------------------------------------------ * Medel under denna anslagspost beräknades för budgetåret 1993/94 under anslaget E: 13 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Anslagsframställning har avgivits av Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i Paris. Stiftelsen Svenska institutet Stiftelsen Svenska institutet (SI) hemställer i sin anslagsframställning om oförändrat anslag på 4 237 000 kr för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Svenska studenthemmet i Paris Svenska studenthemmet i Paris hemställer i sin anslagsframställning om 795 200 kr till driftskostnader för budgetåret 1994/95 samt om 497 000 kr för renovering och nyinköp av möbler. Regeringens överväganden Stiftelsen Svenska institutet Regeringen avser att återkomma till SI:s uppdrag i fråga om NAMIC (National Academic Mobility Information Center) med anledning av utredningen Utlandsstudier och internationella utbildningskontakter. Vad ska göras centralt, vem ska göra det och hur? (Ds 1993:76). I avvaktan härpå bör ett oförändrat anslag på 4 346 000 kr föras upp för budgetåret 1994/95. Distansutbildning Riksdagen beslutade med anledning av förslag i prop. 1992/93:150 bil. 7 om medel för distansutbildning. De avsatta medlen skulle motsvara utbildning för 1 500 helårsstudenter. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål Medel har beräknats för internationalisering, stöd till forskarutbildning av universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen, särskilda åtgärder för stöd till forskarutbildning, åtgärder för jämställdhet inom universitet och högskolor, fora för kvinnliga forskare, forskningsinformation m.m. Till regeringens disposition Medel har beräknats för behörighetsgivande förutbildning, pedagogisk utveckling av lärare vid universitet och högskolor samt för kostnader som kan bli aktuella med anledning av de nya avtal som bör slutas med enskilda utbildningsanordnare m.m. Vidare har engångsvis beräknats 10_000_000 kr för inredning och utrustning för Stiftelsen Högskolan i Jönköping. (C 43. Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.) Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 49. till Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 468_572_000 kr. C 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 1993/94 Anslag 12 975 000 1994/95 Förslag 13 344 000 Under detta anslag beräknas medel för konstnärligt utvecklingsarbete vid nedan angivna universitet och högskolor. Regeringens överväganden Övergripande mål De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 13 344 000 kr Planeringsram 1995/96 13 344 000 kr Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i ovan nämnda proposition. Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Anslagspost 1994/95 1995/96 Stockholms universitet (GI/IHR) 1 120 000 of. Danshögskolan 2 226 000 of. Dramatiska institutet 1 849 000 of. Konstfack 2 235 000 of. Kungl. Konsthögskolan 937 000 of. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 2 288 000 of. Operahögskolan i Stockholm 1 753 000 of. Teaterhögskolan i Stockholm 936 000 of. Summa kronor 13 344 000 Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt Högskolan i Luleå. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 50. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 13_344 000 _kr. C 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor 1993/94 Anslag 103 733 000 1994/95 Förslag 151 538 000 Under detta anslag beräknas medel för forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa medel är betydelsefulla för att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora högskolorna. Regeringen föreslog i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) en allmän förstärkning av anslaget till forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna. Regeringen föreslog i samma proposition dessutom att 40 miljoner kronor skulle avsättas till stöd för nätverk för forskning mellan å ena sidan en eller flera mindre och medelstora högskolor och å andra sidan ett eller flera universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Ansökningar om medelstilldelning har kommit in från mindre och medelstora högskolor. En beredning inom Utbildningsdepartementet med företrädare för forskningsråden samt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har lämnat förslag till fördelning av dessa medel. Regeringen avser att besluta om fördelning för detta ändamål under perioden 1993/94-1995/96 senast i början av 1994. Medel för detta har beräknats under anslagsposten 16. Till regeringens disposition. Regeringen framlade våren 1993 förslag rörande förändringar i utbildningsutbudet vid några av de mindre och medelstora högskolorna som syftar till att stärka dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst näringslivets utveckling. Vidare föreslogs att en sådan förändring skulle kombineras med ett långsiktigt forskningssamarbete med t ex en grupp företag eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens. För forskningssamverkan med näringslivet avsattes 40 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95. Riksdagen följde regeringens förslag (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363 och prop.1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388). Även dessa medel har beräknats under posten 16. Till regeringens disposition. Under anslaget C 45 har medel beräknats för att förstärka tillgången på vetenskapligt meriterade lärare. Denna resurs skall fördelas på universitet och högskolor på grundval av redovisad användning av de medel som anvisats under 1992/93 samt sakliga och kvalitativa bedömningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Resurser Reservationsanslag 1994/95 151 538 000 kr Anslagsposter Belopp 1. Högskolan i Borås 3 231 000 2. Högskolan i Falun/Borlänge 3 155 000 3. Högskolan i Gävle/Sandviken 3 197 000 4. Högskolan i Halmstad 3 179 000 5. Högskolan i Kalmar 3 166 000 6. Högskolan i Karlskrona/ Ronneby 2 065 000 7. Högskolan i Karlstad 7 989 000 8. Högskolan i Kristianstad 3 195 000 9. Högskolan i Skövde 3 170 000 10. Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 2 126 000 11. Högskolan i Växjö 8 081 000 12. Högskolan i Örebro 7 828 000 13. Idrottshögskolan i Stockholm 2 003 000 14. Mitthögskolan 9 483 000 15. Mälardalens högskola 3 230 000 16. Till regeringens disposition 86 439 000 Summa 151 538 000 Planeringsram 1995/96 151 538 000 kr Övrigt Från och med budgetåret 1994/95 tillförs anslaget 40 000 000 kr för långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet. För forskning och forskarutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping har beräknats 10 000 000 kr under anslagsposten 16. Till regeringens disposition. Resultatbedömning Medlen för forskningsstödjande åtgärder utgör en viktig resurs i det arbete som pågår med att stärka forskningsmiljöerna vid de mindre och medelstora högskolorna. Vid vissa mindre och medelstora högskolor har nya inriktningar vuxit fram som en följd av samarbete mellan högskolorna och ett eller flera företag eller organisationer med kvalificerad forskning. Denna typ av samarbete medför gynnsamma förändringar som är angelägna för både högskolornas och näringslivets fortsatta utveckling. Slutsatser De profiler som har vuxit fram som en följd av ett samarbete mellan vissa högskolor och ett eller flera företag eller organisationer med vetenskaplig kompetens skapar en samlad och kraftfull forskningsmiljö. Regeringen anser att den förstärkning om 40 000 000 kr som riksdagen fattat beslut om bör fördelas på långsiktig forskningssamverkan mellan å ena sidan högskolor med profiler riktade mot privata sektorn och näringslivet och å andra sidan företag och organisationer med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Fördelningen skall baseras på verksamhetens kvalitet och angelägenhet ur forskningssynpunkt, näringslivets relativa finansieringsbidrag, samt vissa regionala hänsyn. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 51. för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 151_538_000 kr. C 48. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning 1993/94 Anslag 1 446 778 000 1994/95 Förslag 1 487 495 000 Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. Universitet/ 1993/94 Beräknad Varav löne- högskola ändring och pris- 1994/95 omräkning Medicinsk forskning och utbildning Uppsala universitet 168 172 0005 593 000 3 986 000 Lunds universitet 278 020 0006 589 000 6 589 000 Göteborgs universitet 278 881 0008 216 000 6 609 000 Umeå universitet 133 194 0004 764 000 3 157 000 Linköpings universitet 100 766 0003 995 000 2 388 000 Karolinska institutet 396 361 0009 394 000 9 394 000 Odontologisk utbildning och forskning Göteborgs universitet 53 568 000 1 270 000 1 270 000 Umeå universitet 37 816 000 896 000 896 000 Summa 1 446 778 00040 717 00034 289 000 Regeringen föreslår att riksdagen 52. till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1_487_495_000 kr. C 49. Kanslersämbetet 1992/93 Utgift 4 928 270 1993/94 Anslag 25 328 000 1994/95 Förslag 25 861 000 Kanslersämbetet har till uppgift att på nationell nivå granska kvaliteten i verksamheten vid universitet och högskolor samt främja utvecklingen av kvalitet och kvalitetssystem i högskoleverksamheten. Kanslers_ämbetets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1993:886) med instruktion för Kanslersämbetet. Kanslersämbetet Kanslersämbetet har i sin förenklade anslagsframställning redovisat förslag till verksamhetsmål, som kortfattat kan beskrivas enligt följande. Kanslersämbetet bedriver sin verksamhet inom följande fyra program: strategiska projekt, nationella utvärderingar, kvalitetsutveckling och uppföljning samt examensrätt. Kanslersämbetet redovisar i sin anslagsframställning mål för vart och ett av programmen. Kanslersämbetet har till uppgift att utveckla och etablera en nationell referensram i fråga om kvalitet samt att tillföra universitet och högskolor information, kunskap och kompetens som bidrar till att etablera ett system för verksamhets- och kvalitetsutveckling på internationellt konkurrenskraftig nivå. Syftet med verksamhetsprogrammet Nationella utvärderingar är att komplettera universitetens och högskolornas egna utvärderingar genom att göra rikstäckande utvärderingar för att ge nationell överblick och möjliggöra jämförelser. Programmets mål är att kunna redovisa resultat och effekter av genomförda utvärderingar. Verksamhetsprogrammet Kvalitetsutveckling och uppföljning har till syfte att granska och främja utvecklingen av universitetens och högskolornas kvalitetssystem. Verksamhetsprogrammet Examensrätt m.m. innefattar prövning av frågor om examensrätt och är till skillnad från de övriga programmen mer normativ och kontrollerande. Kanslersämbetet har avgivit årsredovisning avseende räkenskapsåret 1992/93. Riksrevisionsverkets granskning av årsredovisningen har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande målen för verksamheten budgetåren 1994/95 och 1995/96 som Kanslersämbetet redovisar i sin anslagsframställning är enligt regeringens mening väl avvägda och bör ligga fast under den aktuella tvåårsperioden. Resurser Reservationsanslag 1994/95 25 861 000 kr Planeringsram 1995/96 25 861 000 kr Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 53. till Kanslersämbetet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 25 861 000 kr. C 50. Verket för högskoleservice 1992/93 Utgift 73 992 660 1993/94 Anslag 67 806 000 1994/95 Förslag 70 480 000 Arbetsuppgifter och organisation för Verket för högskoleservice (VHS) framgår av förordningen (1992:397) med instruktion för Verket för högskoleservice. De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets områden, - utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för universitet och högskolor, - biträda universitet och högskolor med specialistkunskap, - följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i samarbete med dessa och i anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik. Verket skall främja internationalisering av den högre utbildningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt informera i samhället om verksamheten vid universitet och högskolor. Årsredovisning Verket för högskoleservice har lämnat årsredovisning för verksamhetsåret 1992/93 enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning. Riksrevisionsverket har granskat årsredovisningen för VHS avseende verksamhetsåret 1992/93. Enligt Riksrevisionsverkets bedömning är årsredovisningen rättvisande. VHS är en serviceorganisation inom högskolesystemet. Verksamheten skall huvudsakligen finansieras genom uppdrag från universitet och högskolor. I takt med att den uppdragsfinansierade verksamheten byggs ut skall stödet via anslagsfinansiering successivt minska. VHS har det första verksamhetsåret analyserat kravet på uppdragsfinansiering och vilka åtgärder som behöver vidtas för att leva upp till det samlade uppdraget. Utvecklingen av systemet för antagning av studenter till universitet och högskolor H 91 har slutförts och systemet har tagits i drift. VHS uppföljningsuppdrag har konkretiserats i samarbete med universitet, högskolor och andra intressenter. Uppbyggnaden av en databas har påbörjats och beräknas kunna tas i drift under budgetåret 1994/95. Under verksamhetsåret 1992/93 hade VHS en omslutning på ca 780,9 miljoner kronor, varav transfereringar till EG:s utbildningsprogram samt transfereringar och utbetalningar till leverantörer för utrustning till universitet och högskolor m.fl. utgjorde sammanlagt 678,4 miljoner kronor. Den totala kostnaden för verksamhetsgrenarna var, inklusive avskrivningar, 102,6 miljoner kronor. Intäkterna var 22,5 miljoner kronor, varav huvuddelen för högskoleprovet. VHS hade 121 anställda den 1 juli 1993. Kostnaderna för verksamheten fördelade sig på programområden med ca 59 % på antagning och högskoleprov, ca 15 % på upphandling, ca 10 % på vardera information och internationalisering, ca 4 % på uppföljning och ca 2 % på juridik. VHS var under budgetåret 1992/93 kansli för Högskolans avskiljandenämnd. Verksamheten har fr.o.m. budgetåret 1993/94 överförts till Överklagandenämnden. Verkets för högskoleservice fördjupade anslagsframställning Resultatanalys för budgetåret 1992/93 VHS har för vart och ett av sina verksamhetsområden redovisat resultat- och omvärldsanalyser vad avser dels uppdrag från regering och riksdag, dels uppdrag från universitet och högskolor. Uppdrag från regering och riksdag: Uppföljning En samlad årlig verksamhetsberättelse för universitet och högskolor och vissa rapporter har avgivits. I omvärldsanalysen framhålls att uppföljningsbehovet ökar till följd av decentraliseringen inom högskoleområdet och införandet av prestationsrelaterad resurstilldelning. Internationalisering Studentutbytet har ökat kraftigt under senare år. VHS har genom utbildning och rådgivning stött denna process, bl.a. för EG-programmen Comett, Erasmus och Tempus. För ekvivaleringsarbetet redovisar VHS minskade handläggningstider och ökat antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft. I omvärldsanalysen framhålls att den internationella rörligheten sannolikt kommer att öka och att detta leder till större behov av värdering av utländsk utbildning. Information Förändringar inom högskoleområdet har ställt extra stora krav på informationsinsatser under 1992/93. VHS har börjat bygga upp en informationsdatabas. I samverkan med Utbildningsdepartementet har VHS arbetat med att öka intresset för naturvetenskaplig och teknisk utbildning och informerat om 1993 års universitets- och högskolereform. I omvärldsanalysen framhålls att den ökade mångfalden och universitetens och högskolornas profilering medför större svårigheter för samtliga aktörer inom området att skaffa sig överblick. Förutsättningarna för VHS att arbeta med studentinformation förändras därmed helt. Uppdrag från universitet och högskolor: Antagning Kostnaden per sökande har minskat kraftigt det senaste året bl.a. genom ökad användning av datorstöd. En bred specialistkompetens för att bedöma utländska gymnasiala utbildningar har byggts upp. Förberedelser har gjorts för att anpassa verksamheten till uppdragsfinansiering. Universitetens och högskolornas delaktighet i antagningen har ökat. Antagningsprocessen har på begäran av universitet och högskolor förkortats med en månad samtidigt som antalet ansökningar fortsatt att vara högt. Framställningen och administrationen av högskoleprovet har effektiviserats. Analyser visar på nära samband mellan provresultat och gymnasiebetyg. Högskoleprovet ger ändock viss omfördelning vid antagning. I omvärldsanalysen förutser VHS följande utvecklingslinjer för antagningsverksamheten:  variation i behörighets- och urvalsregler ökar  universitet och högskolor tar en mer aktiv del i antagningsarbetet  clearing mellan olika antagningssystem ökar  konkurrensen om högskoleplatser från ungdomsstuderande minskar .antalet sökande med utländsk förutbildning ökar. VHS räknar med att högskoleprovet även i framtiden kommer att ha en central roll. Upphandling Genom upphandlingsverksamheten har universitet och högskolor erhållit bl.a. bättre produkter, tryggare avtalsvillkor och avsevärda rabatter. I omvärldsanalysen framhålls att:  uppdragsfinansiering införs successivt  upphandlingsansvaret överförs till universitet, högskolor och forskningsråd  ny upphandlingslag kommer att påverka verksamheten. Juridik Juristerna vid VHS har en konsultroll. Verksamhetsområdet har vidgats från arbets- och förvaltningsrätt till att även omfatta rådgivning inom avtals- och immaterialrätt. I omvärldsanalysen framhålls att avregleringen och decentraliseringen inom högskoleområdet leder till att universitetens och högskolornas behov av egna regler och rutiner ökar. Genom att särbestämmelser för högskoleområdet minskats har den övergripande juridiken fått en mer framträdande roll. Båda dessa faktorer kan positvt påverka efterfrågan av juridisk service från VHS. Samtidigt framhålls att rätten att föra process, särskilt i arbetsrättsfrågor, och att i övrigt företräda staten inte har överlämnats till universitet och högskolor. Därmed är det inte möjligt för VHS att bedriva juridisk rådgivning på lika villkor som andra myndigheter. Resursanalys VHS har vidtagit flera åtgärder för att anpassa organisationen till de nya uppgifterna. Verket har påbörjat kompetensutveckling och ledningsutveckling. Det ekonomiadministrativa stödet har effektiviserats. De nya lokalerna har inneburit en omfattande besparing i lokalkostnader. VHS har vidare gjort en stor ADB- satsning. Verksamhetens inriktning för budgetåret 1994/95 Uppföljning VHS uppföljningsarbete skall vara den främsta källan till en allsidig, översiktlig och samlad information om högskolesektorn. Uppföljningsarbetet skall utföras så att resultatet snabbt blir lätt tillgängligt och åtkomligt för användarna och så att det kan utgöra ett av flera beslutsunderlag i frågor om högre utbildning och forskning. Internationalisering Den genomsnittliga handläggningstiden för ekvivaleringsärenden skall minska till 4 månader. (EG rekommenderar högst 4 månaders väntetid för erkännande av yrkesinriktade högskoleutbildningar.) Antalet utländska studenter som kommer till Sverige inom ramen för Erasmusprogrammet skall öka till 80 procent av antalet utsända studenter. Information En ny informationsstrategi skall utarbetas. Antagning Den tekniska samordningen av antagningen skall öka servicegraden till studenterna genom utbyggd clearing och genom modern teknik som t.ex. talsvar och öka servicegraden till universitet och högskolor genom att öka deras delaktighet i antagningsarbetet. Kostnaderna per ansökan skall minska ytterligare. Upphandling VHS skall tillgodose och stödja universitets, högskolors och forskningsråds behov av professionell upphandling samt uppnå full uppdragsfinansiering under budgetåret 1995/96. Anslagsframställning VHS har i den fördjupade anslagsframställningen för perioden 1994/95 - 1995/96 hemställt att regeringen anvisar VHS ett ramanslag på 35,8 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren, under VHS anslag härutöver beräknar resurser för drift av SUNET i enlighet med förslag från syrelsen för SUNET, beräknar medel för den tekniska samordningen av antagning under universitetens och högskolornas anslag, bemyndigar VHS att ta ut avgifter, bestämma avgifternas storlek och disponera avgiftsinkomsterna, godkänner VHS förslag till vilka verksamhetsområden som skall uppdragsfinansieras respektive anslagsfinansieras, bemyndigar VHS att bygga upp en utredningstjänst inom högskolesektorn, överför rätten att i och utom domstol företräda staten inom det egna verksamhetsområdet till respektive universitet eller högskola, i övrigt godkänner de riktlinjer som lagts upp för verksamheten vid VHS. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande målen för VHS är att i enlighet med de uppdrag som lämnas av regeringen samt av universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets och Jordbruksdepartementets områden, - utföra uppgifter, som med fördel kan göras samordnat för universitet och högskolor, - biträda universitet och högskolor med specialistkunskap, - följa upp verksamheten vid universitet och högskolor i samarbete med dessa och i anslutning till detta ha beställarkompetens för statistik. Verket skall främja internationalisering av den högre utbildningen, bedriva ekonomiskt gynnsam upphandling samt informera i samhället om verksamheten vid universitet och högskolor. Resurser Ramanslag 1994/95 70 480 000 kr Planeringsram 1995/96 70 480 000 kr Resultatbedömning Den fördjupade anslagsframställningen visar att verksamheten under verkets första år har bedrivits huvudsakligen enligt de uppsatta målen. Eftersom myndigheten är ny har det varit nödvändigt för VHS att ägna viss tid åt att analysera förutsättningarna för verksamheten och att tydligare klargöra hur arbetsuppgifterna fördelar sig mellan de olika uppdragsgivarna. Underlag saknas ännu för att göra en bedömning av effektiviteten inom de olika verksamhetsområdena. Enligt den budgetering som verket redovisat i den fördjupade anslagsframställningen kommer ca 60 % av verksamheten att vara avgiftsfinansierad den 1 juli 1994, vilket med god marginal överstiger de krav som regeringen ställt. Slutsatser De övergripande målen för VHS verksamhet ligger fast. VHS förefaller att för budgetåret 1994/95 kunna uppfylla de krav påavgiftsfinansiering som regeringen ställt i de myndighetsspecifika direktiven. För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att kostnaderna för antagningen av studenter motsvarande 29 000 000 kr skall föras bort från VHS ramanslag. Motsvarande belopp beräknas under universitetens och högskolornas grundutbildningsanslag. Övrigt Inom den ram som anvisas skall VHS genomföra det utvecklingsarbete rörande uppföljningsverksamheten som redovisats. I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) får VHS beställaransvaret för högskolestatistik och som följd härav har 8 399 000 kronor beräknats under VHS ramanslag. För att stärka organisationen av SUNET har regering och riksdag (prop. 1992/93:170 avsnitt 8, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388) beslutat att VHS skall vara ansvarigt administrativt organ. VHS bör därför tilldelas ett driftsanslag för SUNET motsvarande 18 928 000 kronor. Beloppet motsvarar användaravgiften för berörda universitet och högskolor och har förts bort från respektive grundutbildningsanslag och fakultetsanslag. Regeringen behandlar under avsnittet D Nationella och internationella forskningsresurser bl.a. frågan om organisation för resurser för högpresterande datorsystem. Mellan den verksamheten och SUNET_ finns viktiga beröringspunkter. Regeringen avser att återkomma under 1994 till ev. organisatoriska konsekvenser av detta förhållande. Regeringen kommer att behandla frågan om rätt för universitet och högskolor att företräda staten i domstol i särskild ordning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 54. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Verkets för högskoleservice ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordat i avsnittet Slutsatser, 55. till Verket för högskoleservice för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 70 480 000 kr. C 51. Överklagandenämnden för högskolan 1992/93 Utgift 2 655 813 1993/94 Anslag 3 162 000 1994/95 Förslag 3 233 000 Överklagandenämnden för högskolan inrättades den 1 juli 1992. Sedan den 1 juli 1993 har nämnden i uppdrag att också fullgöra kanslifunktioner åt Högskolans avskiljandenämnd. Från anslaget bestrids kostnader för löner, arvoden till ordförandena och ledamöterna i Överklagandenämnden och Högskolans avskiljandenämnd samt lokalkostnader och övriga kostnader. Överklagandenämnden har avgivit årsbokslut för budgetåret 1992/93. Bokslutet omfattar inte någon resultatredovisning. Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Överklagandenämnden för högskolan Överklagandenämnden räknar med en ökad arbetsbelastning för nämndkansliet på grund av övertagandet av kanslifunktionen för Högskolans avskiljandenämnd och hemställer om en ökning av sitt anslag till 3 500 000 kronor. Regeringens överväganden Mål Överklagandenämnden skall handlägga inkommande ärenden så snabbt som det är möjligt med iakttagande av kravet på rättssäkerhet. Resurser Ramanslag 1994/95 3 233 000 kr Planeringsram 1995/96 3 233 000 kr Övrigt Vid medelsberäkningen för överklagandenämnden för budget_året 1993/94 beaktades den ökade arbetsbelastning som övertagandet av kanslifunktionen för Högskolans avskiljandenänmd skulle medföra. Resultatbedömning Mot bakgrund av karaktären i Överklagandenämndens verksamhet och de stora förändringar i bestämmelserna om rätt att överklaga beslut inom högskolans område som skett under 1993 har regeringen medgivit att nämnden inte lämnar någon resultatredovisning i årsbokslutet för räkenskapsåret 1992/93. Av anslagsframställningen för 1994/95 framgår att nämnden har avgjort så gott som samtliga ärenden som inkom under 1992/93. Slutsatser Överklagandenämnden förefaller att uppfylla sitt verksamhetsmål på ett tillfredsställande sätt. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 56. till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 3 233 000 kr. C 52. Rådet för grundläggande högskoleutbildning 1993/94 Anslag 40 599 000 1994/95 Förslag 41 871 000 Rådet för grundläggande högskoleutbildning inrättades som en självständig myndighet den 1 juli 1992. Enligt förordningen (1992:817) med instruktion för rådet har rådet till uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse. Rådet skall särskilt fördela medel till utvecklingsinsatser, inhämta och sprida kunskaper om planerade, pågående och avslutade utvecklingsinsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och i utlandet. Rådet skall vidare utvärdera de utvecklingsinsatser som rådet har fördelat medel till. Rådet för grundläggande högskoleutbildning Rådet för grundläggande högskoleutbildning har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i två programområden, nämligen experimentbetonade utvecklingsprojekt inom den akademiska grundutbildningen och stöd till utveckling av en integrerad miljöutbildning. Härutöver har rådet förberett två nya programområden för budgetåret 1993/94, ett program för lärarutbyte och ett program i syfte att permanent säkerställa en bättre rekrytering av kvinnliga studenter till teknisk och matematisk/naturvetenskaplig utbildning. För dessa verksamhetsområden har följande mål lagts fast. Rådet skall främja utvecklingen av den grundläggande högskoleutbildningen genom att fördela anslag till experimentbetonade utvecklingsprojekt, som ligger utom ramen för vad som normalt kan och bör bekostas. Rådet skall vidare fortsätta att inhämta och sprida kännedom om avslutade, pågående och planerade utvecklingsinsatser av principiell och nydanande karaktär i Sverige och utomlands. Härutöver bör särskilda insatser göras på följande fyra områden: - datorstöd i grundläggande högskoleutbildning, - miljöutbildning, - jämställdhetsfrågor, - ökad internationalisering av utbildningen. Resultatredovisningen indikerar att målet när det gäller experimentbetonade utvecklingsprojekt har uppnåtts. Rådet påpekar emellertid att endast ca 10 % av det sökta totalbeloppet har kunnat beviljas. Rådet har överlämnat en rapport om integration av miljöinslag i högskolans grundläggande utbildningar. Av rapporten framgår att intresset och engagemanget för att integrera miljöinslag i de prioriterade utbildningssektorerna varit stort. Rådet framhåller dock att detta arbete måste bedrivas långsiktigt med längre planeringsperioder än ett budgetår. De projekt som initierades budgetåret 1991/92 kan först hösten 1994 visa upp konkreta resultat i form av nya miljöinslag i utbildningarna. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. I sin enkla anslagsframställning har rådet redovisat förslag till verksamhet för budgetåret 1994/95. Rådet har även föreslagit att en ram för budgetåret 1995/96 fastställs. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål De övergripande mål som gäller bör ligga fast. Resurser Reservationsanslag 1994/95 41 871 000 kr Planeringsram 1995/96 41 871 000 kr Resultatbedömning Rådets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Slutsatser Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169 bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) bör gälla även för budgetåret 1994/95. Myndighetens verksamhet har utvärderats av en internationell expert under 1992/93 och därvid fått positiva omdömen. Det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser som beräknats för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 57. till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budget_året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 41 871 000 kr. C 53. Kostnader för Chalmers tekniska högskola avvecklingsorganisation 1994/95 Nytt anslag (förslag)1 000 På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Chalmers tekniska högskola. I propositionen om stiftelsehögskolor (prop. 1992/93:231, bet. 1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) föreslog regeringen att Chalmers tekniska högskola (CTH) samt Högskolan i Jönköping fr.o.m. 1 juli 1994 skulle övergå i stiftelseform. CTH kvarstår som avvecklingsmyndighet till dess CTH helt kan avvecklas. Under budgetåret 1994/95 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå. Det är i första hand fråga om förvaltningskostnader förknippade med myndighetens verksamhet hänförliga till budgetåret 1993/94. Det kan också uppkomma kostnader för viss personal som inte övergår till anställning hos det ombildade lärosätet. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det för redovisning av Chalmers tekniska högskolas avvecklingskostnader uppförs ett särskilt anslag, samt att eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola efter avvecklingen förs över till Chalmers tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget fullt eventuellt underskott på räntekontot. Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli nödvändiga i samband med avvecklingen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 58. till Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1_000 kr. C 54. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation 1994/95 Nytt anslag (förslag)1 000 På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för Högskolan i Jönköping. I propositionen om stiftelsehögskolor (prop. 1992/93:231, bet. 1992/93:UbU18, rskr. 1992/93:405) föreslog regeringen att Chalmers tekniska högskola samt Högskolan i Jönköping fr.o.m. 1 juli 1994 skulle övergå i stiftelseform. Högskolan i Jönköping kvarstår som avvecklingsmyndighet till dess högskolan helt kan avvecklas. Under budgetåret 1994/95 kommer vissa avvecklingskostnader att uppstå. Det är i första hand fråga om förvaltningskostnader förknippade med myndighetens verksamhet hänförliga till budgetåret 1993/94. Det kan också uppkomma kostnader för viss personal som inte övergår till anställning hos det ombildade lärosätet. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att det för redovisning av Högskolans i Jönköping avvecklingskostnader uppförs ett särskilt anslag, samt att eventuell behållning på räntekontot från den statliga myndigheten Högskolan i Jönköping efter avvecklingen förs över till Stiftelsen högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen fullt eventuellt underskott på räntekontot. Det ankommer på regeringen att fatta de övriga beslut som kan bli nödvändiga i samband med avvecklingen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 59. till Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. D Nationella och internationella forskningsresurser Riksdagen fattade våren 1993 på regeringens förslag beslut om forskningspolitiken. Viktiga förstärkningar gjordes därvid av forskningsinsatserna, inte minst med avseende på sådan forskning som var av - eller hade förutsättningar att nå - högsta internationella klass. Andra viktiga områden som gavs prioritet var ett förbättrat kunskapsflöde mellan universiteten och högskolorna å den ena sidan och företagen å den andra, forskarrekryteringen, insatser för att öka flexibiliteten i forskningssystemet, jämställdhet mellan män och kvinnor i högre utbildning och forskning samt internationell forskningssamverkan. Ett inom Utbildningsdepartementet nyligen inrättat forskningspolitiskt sekretariat biträder utbildningsministern i den forskningspolitiska samordningen inom regeringskansliet. Internationellt forskningssamarbete är likaså en huvuduppgift för det forskningspolitiska sekretariatet. Sekretariatet är ansvarig enhet för anslagen under littera D. De samlade nationella resurserna för forskning är en strategisk resurs. Forskningsråden, som fördelar resurser för inomvetenskapligt genererad forskning med utgångspunkt i nationella prioriteringar, är ett viktigt instrument för att upprätthålla vetenskapliga kvalitetskrav med utgångspunkt i internationella jämförelser. Forskningsråden har en viktig roll i satsningen för att väsentligt öka antalet forskarutbildade. De riktlinjer för forskningsrådens och vissa nationella verksamheter, som riksdagen beslutade om med anledning av 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170, bet. 92/93:UbU15, rskr. 388) bör ligga fast. Regeringen föreslår en förstärkning av det teknikvetenskapliga forskningsrådets resurser. Svenska forskares deltagande i internationellt forskningssamarbete ökar. Även kostnaderna för detta deltagande förutses öka väsentligt under de närmaste budgetåren, främst inom EES-avtalets ram. Det fjärde ramprogrammet för forskning beräknas starta under 1995, vilket påverkar resursbehovet under budgetåret 1994/95. Effekterna av den svenska kronans minskade värde är särskilt märkbara inom det internationella forskningssamarbetet. För att motverka de negativa konsekvenserna av detta, föreslår regeringen en omfördelning av resurser från universitetens och högskolornas anslag för forskning och forskarutbildning samt forskningsrådens anslag, till förmån för europeisk forskningssamverkan. Regeringen har i det föregående redovisat behovet av en väl utbyggd infrastruktur för forskning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen en ökning av anslagen till de nationella biblioteken, främst Kungl. biblioteket (KB). KB föreslås också få en ökad roll för att stimulera samverkan mellan de vetenskapliga biblioteken. Tillgången på beräkningsresurser för extremt krävande beräkningsproblem - högpresterande datorsystem (HPD) - är en strategisk resurs för svensk forskning och svenskt näringsliv. Uppbyggnaden av sådana system bör ske kontinuerligt och i enlighet med långsiktiga planer. Regeringen föreslår en självständig organisation, knuten till det Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), med uppgift att främja samverkan mellan producenter, finansiärer och användare av högpresterande datorsystem. Organisationen, benämnd HPD-rådet, bör få ett övergripande ansvar för fördelning av tillgängliga medel för högpresterande datorsystem. Tre nationella anläggningar, som hittills finansierats via resp. universitets och högskolas anslag för forskning och forskarutbildning, föreslås fortsättningsvis finansieras av NFR. Regeringen föreslår en överföring av resurser för detta ändamål från resp. universitets eller högskolas anslag till anslaget D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet. Resurserna för forskningsråden, de nationella biblioteken, internationellt forskningssamarbete m.m. för budgetåret 1994/95 framgår av följande sammanställning. ---------------------------------------------------------- Nationella och internationella forskningsresurser (milj. kr) ---------------------------------------------------------- D 1. Forskningsrådsnämnden: 88.0 Forskning och forskningsinformation D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 9.1 D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga 212.8 forskningsrådet: Forskning D 4. HSFR: Förvaltning 7.2 D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 378.7 D 6. MFR: Förvaltning 12.8 D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning584.2 D 8. NFR: Förvaltning 17.3 D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning267.9 D 10. TFR: Förvaltning 7.3 D 11. Rymdforskning 42.8 D 12. Rådet för forskning om universitet och 7.8 högskolor D 13. Kungl. biblioteket 147.1 D 14. Statens psykologisk-pedagogiska 7.6 bibliotek D 15. Arkivet för ljud och bild 21.5 D 16. Institutet för rymdfysik 38.4 D 17. Polarforskningssekretariatet 21.1 D 18. Europeisk forskningssamverkan 477.3 D 19. Vissa särskilda utgifter för forskning 110.5 D 20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 36.6 D 21. Dyrbar vetenskaplig utrustning 112.8 Vissa anslagstekniska frågor I avsnitt 6.2 redovisar regeringen vissa anslagstekniska frågor, nämligen avskaffandet av det särskilda lokalkostnadsanslaget för universitet och högskolor samt övergång till lånefinansiering av investeringar. Dessa förändringar berör forskningsråd och andra externa finansiärer av forskning. I det följande har anslagen till Forskningsrådsnämnden (FRN), Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR) och Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) justerats med anledning av att lokalkostnaderna för av råden finansierade projekt vid universitet och högskolor framgent skall betalas av råden som en integrerad del av projektbidragen. Övergången till lånefinansiering av investeringar föranleder ingen nivåförändring av forskningsrådens medel för vetenskaplig utrustning. Nivån på det särskilda anslaget för dyrbar vetenskaplig utrustning påverkas inte heller. Den nya ordningen för kapitalförsörjning förutsätter emellertid att universitet och högskolor äger utrustningen. FRN och forskningsråden har fr.o.m. budgetåret 1993/94 överfört äganderätten till rådsfinansierad utrustning till de universitet och högskolor där utrustningen är placerad. Resurser för högpresterande datorsystem Regeringen redovisade i prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) behoven av god och samordnad tillgång till avancerad beräkningskraft. Dessa behov finns inom såväl svensk forskning som industri. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till hur en avsevärd förbättring i detta avseende bör åstadkommas och föreslagit en organisation för högpresterande datorsystem - HPD. NFR påpekar att den hittillsvarande utbyggnaden av beräkningsresurser skett utan samordning och till stor del finansierats genom donationer. NFR redovisar ett årligt resursbehov på cirka 75 miljoner kr för att tillgodose behoven av avancerad beräkningsutrustning. NFR föreslår att en organisation bör skapas som har till uppgift att med hänsyn till nationella behov och resurser på bästa sätt förse det svenska forskarsamhället med adekvata beräkningsresurser för extremt krävande beräkningsproblem. Organisationen bör inte ansvara för sådan utrustning som endast är avsedd att användas lokalt. I organisationens uppgift ingår bl.a. att bevaka teknisk utveckling på området, bevaka behovsutveckling och utforma strategi samt ansvara för fördelning av tillgängliga resurser för högpresterande beräkningsresurser. Regeringens överväganden Som regeringen tidigare redovisat är svensk forskning och svenskt näringsliv beroende av en väl utbyggd och fungerande infrastruktur för forskning och utvecklingsarbete. Högpresterande beräkningsresurser är en viktig del av denna infrastruktur. En väl avvägd uppbyggnad och ett effektivt utnyttjande av avancerade beräkningsresurser kräver dels resurser för investering och drift dels en sammanhållen strategi för utbyggnaden av svensk kapacitet. Regeringen avser att under Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) inrätta ett råd för högpresterande datorsystem - HPD-rådet. I HPD-rådets uppgifter kommer att ingå att ha ett övergripande ansvar för fördelning av tillgängliga resurser för detta ändamål. HPD-rådets organisation, utformning och hemvist bör ordnas så att en god samverkan åstadkommes mellan de aktörer som producerar, tillhandahåller, finansierar och använder högpresterande datorsystem. I ett inledningsskede bör rådet knytas till NFR. Det ankommer på regeringen att utfärda instruktioner för rådet. Regeringen avser att under 1994 pröva frågan om eventuella organisatoriska konsekvenser av en nödvändig samverkan mellan HPD-rådet och SUNET-organisationen. Regeringen bedömer att HPD-rådet för sin verksamhet under budget-året 1994/95 kommer att behöva disponera medel endast i begränsad omfattning. Vissa medel beräknas för detta ändamål under anslaget D 19. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Tillgången på HPD-resurser är en gemensam angelägenhet för universitet och högskolor, statliga forskningsfinansiärer och för näringslivet. Finansieringsformen för försörjning medHPD-resurser bör konstrueras från denna utgångspunkt. Vidare bör finansieringsformen vara sådan att uppbyggnad och utveckling av HPD-systemen - till skillnad mot vad som hittills ofta varit fallet - kan ske kontinuerligt och i enlighet med långsiktiga planer. Regeringen avser att uppdra åt HPD-rådet att utarbeta ett förslag till finansieringssystem. En utgångspunkt kan vara att en viss andel av det s.k. omkostnadspålägg som externa finansiärer av forskning och utvecklingsarbete erlägger till universitet och högskolor avsätts för utbyggnad av högpresterande datorsystem. Denna form av gemensam finansiering bör kunna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner vad regeringen förordat beträffande svensk forsknings försörjning med högpresterande beräkningsresurser. D 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation 1992/93 Utgift 94 957 0521 Reservation6 703 387 1993/94 Anslag 80 073 000 1994/95 Förslag 88 003 000 1omfattar såväl forskning som förvaltning Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Forskningsrådsnämnden (FRN) finansierar. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 92/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. FRN har utförligt redovisat sin verksamhet och hur de av regeringen angivna målen har uppnåtts, bl.a. det särskilda ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning som åvilar FRN. Stöd till yngre forskare, forskarrörlighet, forskningsinformation och internationellt samarbete ingår i betydande omfattning i FRN:s verksamhet. Redovisningen visar på goda möjligheter för FRN att intensifiera ansträngningarna på dessa områden. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 88 003 000 Planeringsram 1995/96 of Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp: ---------------------------------------------------------- 1993/94 Beräknad ändring 1994/95 ---------------------------------------------------------- 1. Initiering, samordning71 871 000+ 7 606 000 och stöd av forskning 2. Forskningsinformation8 202 000+ 324 000 Av anslaget skall minst 4 763 000 kr användas för lokalkostnader för av FRN finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Dessa resurser har beräknats under anslagsposten 1. Under anslaget har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 88_003 000 kr. D 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 1993/94 Anslag (nytt) 8 772 000 1994/95 Förslag 9 135 000 Medlen disponeras för Forskningsrådsnämndens (FRN) förvaltning. Regeringens överväganden Resurser Anslagsbelopp 1994/95 9 135 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för FRN. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 135 000 kr. D 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1992/93 Utgift 206 085 4081 Reservation 38 791 666 1993/94 Anslag 202 403 000 1994/95 Förslag 212 816 000 1omfattar såväl forskning som förvaltning Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet I enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:170 har HSFR lämnat kostnadsberäkningar som underlag för överföring av 16 tjänster som professor till de universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslöt om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. HSFR har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med utgångspunkt i av regeringen angivna mål. Inom HSFR pågår arbete med att utveckla och analysera de uppställda verksamhetsmålen. Ett forskningsråds verksamhet bör beskrivas i såväl kvalitativa som kvantitativa former. Effekterna av olika stödformer och åtgärder bör analyseras och värderas. Det är viktigt att rådet även fortsättningsvis ägnar dessa frågor stor uppmärksamhet. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 212 816 000 Planeringsram 1995/96 of I enlighet med riksdagens beslut om de vid forskningsråden inrättade professurerna, föreslås att medel för dessa tjänster fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under respektive universitets eller högskolas anslag till forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med motsvarande belopp (- 11 200 000 kr). Överföringen av tjänster föreslås ske i enlighet med följande uppställning. ---------------------------------------------------------- Innehavare Ämnesinnehåll Univ. ---------------------------------------------------------- T. Frängsmyr Vetenskapshistoria Uppsala K. Johannesson Retorik Uppsala B. Nordberg Sociolingvistik Uppsala L. Rydén Bysantinologi Uppsala S. Westerlund Miljörätt Uppsala K. G. Jöreskog Multivariat statistisk analys Uppsala A. Klevmarken Ekonometri Uppsala P. Gärdenfors Kognitionsforskning Lund R. Söderbergh Barnspråksforskning Lund S. Tägil Empirisk konflikt- forskning Lund J. Asplund Kultursociologi Lund P. Seipel Rättsinformatik Stockholm J. Hoem Demografi, särskilt demometri Stockholm L.-G. Tedebrand Historisk demografi Umeå B. Hjern Implementations- forskning Umeå M. Nisser Industriminnes- forskning KTH Den till rådet knutna professuren i numismatik med penninghistoria, placerad vid Stockholms universitet, bekostas helt med donationsmedel. Efter samråd med donator, Gunnar Ekströms stiftelse, föreslås att professuren förs till Stockholms universitet. I prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) gavs HSFR ett särskilt ansvar för utveckling och uppbyggande av kriminalvetenskaplig forskning. I enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut beräknas under förevarande anslag medel för kriminalvetenskaplig forskning (+ 1 500 000 kr). HSFR har under en följd av år i samråd med Byggforskningsrådet (BFR) från anslaget F 11. Byggforskning under tolfte huvudtiteln (Nä-ringsdepartementet) fördelat medel till grundforskning av relevans för byggforskning. Regeringen förordar i prop. 1993/94:82 om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning en ny organisation inom detta område. Forskarna kommer i större utsträckning att behöva finansiera sina projekt med medel som kvalitetsprövats av forskningsråd och andra forskningsfinansierade organ. Forskningsområdet är nu väl etablerat inom ramen för HSFR:s verksamhet. Särskilda medel för byggforskning föreslås under förevarande anslag (+ 4 000 000 kr). Av anslaget skall minst 11 029 000 kr användas för lokalkostnader för av HSFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Under anslaget har beräknats 6 154 000 kr för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212_816 000 kr. D 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Anslag (nytt) 6 739 000 1994/95 Förslag 7 283 000 Medlen disponeras för Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) förvaltning. Regeringens överväganden Resurser Anslagsbelopp 1994/95 7 283 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för HSFR. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 283 000 kr. D 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning 1992/93 Utgift 342 008 9371 Reservation 31 147 171 1993/94 Anslag 351 760 000 1994/95 Förslag 378 691 000 1omfattar såväl forskning som förvaltning Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar. Medicinska forskningsrådet Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:170 om forskning föreslår MFR en överföring av sex tjänster som professor till de universitet där tjänsterna nu är placerade. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. MFR har redovisat hur de av regeringen angivna målen har uppnåtts. Rådet redovisar vissa nya aktiviteter i syfte att nå dessa mål. Det gäller t.ex. programmet för lovande unga forskare, mentorsprogrammet för unga kvinnliga forskare och utlandsvistelse inom ramen för forskarassistenttjänsterna. Det internationella forskningssamarbete som rådet finansierar inriktas i ökad utsträckning mot Europa. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 378 691 000 Planeringsram 1995/96 of I enlighet med riksdagens beslut om de vid forskningsråden inrättade professurerna, föreslås att medel för dessa tjänster fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under respektive universitets eller högskolas anslag till forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med motsvarande belopp (- 7 200 000 kr). Överföringen av tjänster föreslås ske i enlighet med följande uppställning. ---------------------------------------------------------- Innehavare Ämnesinnehåll Univ. ---------------------------------------------------------- F. Nyberg Biologisk bero- endeforskning Uppsala K. Hemminki Epidemiologi särskilt kemiska hälso- risker KI G. Hermerén Medicinsk etik Lund K. Ohlsson Kirurgisk pato- fysiologi Lund B. Siesjö Nervsystemets ämnesomsättning Lund A.M. Svennerholm Infektioner och immunitet Göteborg Av anslaget skall minst 27 554 000 kr användas för lokalkostnader för av MFR finansierade forskningsprojekt vid universitet och högskolor. Under anslaget har 18 463 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 6. till Medicinska Forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 378 691 000 kr. D 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Anslag (nytt) 12 335 000 1994/95 Förslag 12 770 000 Medlen disponeras för Medicinska forskningsrådets (MFR) förvaltning. Regeringens överväganden Resurser Anslagsbelopp 1994/95 12 770 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för MFR. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 12 770 000 kr. D 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1992/93 Utgift 468 324 775 1 Reservation 29 315 624 1993/94 Anslag 499 767 000 1994/95 Förslag 584 169 000 1omfattar såväl forskning som förvaltning Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar. Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med utgångspunkt i av regeringen angivna mål. Rådet har funnit dessa ändamålsenliga för att beskriva NFR:s verksamhet. Därmed finns god grund för att formulera relevanta riktlinjer för verksamheten. NFR har på regeringens uppdrag i enlighet med prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) i samråd med respektive värduniversitet och högskola bedömt medelsbehoven för de nationella anläggningarna samt redovisat en ny form för finansiering av dem. Enligt förslaget bör NFR fortsättningsvis ha ansvaret för finansiering av verksamheten vid de nationella anläggningarna. Förslag till överföring av medel har även framtagits i samråd med berörda universitet och högskola. Därutöver bedömer NFR att ett tillskott av medel erfordras för att möjliggöra fortsatt uppbyggnad och drift med tillräcklig kvalitet i verksamheten. NFR har vidare redovisat kostnaderna för tre naturvetenskapliga laboratorier av intresse för den humanistiska forskningen, s. k. nationella forskningsresurser. I ett av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet utarbetat avsnitt i utredningen har föreslagits att dessa laboratorier förs in i organisationen för de nationella anläggningarna. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. NFR har genom att beskriva sin verksamhet med kvantifierbara mått på kvalitet och kvantitet lagt god grund för ytterligare utveckling mot målstyrning. Denna utveckling bör fortsätta. Rådets förslag till former för finansiering av de nationella anlägningarna innebär ett effektivare utnyttjande av dessa. Som ett första steg bör NFR från den 1 juli 1994 få ansvaret för finansiering av MAX-laboratoriet, The Svedberg-laboratoriet samt Onsala rymdobservatorium. NFR bör sålunda svara för den vetenskapliga bedömningen, samordna utarbetandet av och inlämna anslagsframställning för anläggningarna samt fördela medlen. Verksamheten vid anläggningarna bör regleras genom avtal mellan NFR och respektive värduniversitet eller högskola. Tandemacceleratorn vid The Svedberg-laboratoriet bör dock i enlighet med NFR:s förslag även fortsättningsvis tillhöra Uppsala universitet. Regeringen har i det föregående redovisat förslag till uppbyggnad av ett system för svensk forsknings försörjning med högpresterande beräkningsresurser. Nationellt superdatorcentrum i Linköping bör behandlas i detta sammanhang. Formerna för finansiering av Manne Siegbahnlaboratoriet (CRY-RING) bör avgöras i samband med fortsatta överväganden om resurser för fysik i Stockholm. Det ankommer på Stockholms universitet att svara för att Manne Siegbahnlaboratoriet ges tillräckliga resurser. Frågan om de nationella forskningsresurserna bör ytterligare övervägas. Det gäller miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå samt laboratorierna för keramisk forskning och för vedanatomi och dendrokronologi i Lund. Det ankommer på respektive värduniversitet att tillföra laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna upprätthållas. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 584 169 000 Planeringsram 1995/96 of I enlighet med riksdagens beslut om de vid forskningsråden inrättade professurerna föreslås att medel för dessa tjänster fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under resp. universitets eller högskolas anslag till forskning och forskarutbildning. Förevarande anslag bör minskas med motsvarande belopp (-13 900 000 kr). Överföringen av tjänster föreslås ske i enlighet med följande uppställning. ---------------------------------------------------------- Innehavare Ämne Universitet ---------------------------------------------------------- P. Martin-Löf Logik Stockholm B. Andersson Teor. elementar- partikelfysik Lund C. Jarlskog Teor. partikel- fysik Lund H. Bennich Molekylär immunologi Uppsala D. Gee Orogen dynamik Uppsala B. Johansson Kondenserade materiens teori Uppsala A. T. Jones Strukturell molekylärbiologi Uppsala S. Saxena Teoretisk geokemi Uppsala G. Vidal Mikropaleontologi Uppsala T. Edlund Molekylär genetik Umeå L. Brink Teor. elementar- partikelfysik CTH P-O. Nilsson Kondenserade materiens elektronstruktur CTH Regeringen föreslår att NFR fr.o.m. budgetåret 1994/95 övertar ansvaret för de nationella anläggningar som ovan redovisats. För detta ändamål överföres för budgetåret 1994/95 till förevarande anslag 8 016 000 kr från anslaget till Lunds universitet, 18 720 000 kr från anslaget till Uppsala universitet samt 10 686 000 kr från anslaget till Chalmers tekniska högskola. Kostnader för lokaler, el, värme och vatten för de nationella anläggningarna betalas för närvarande av respektive värduniversitet och högskola. Regeringen avser att återkomma i denna fråga. Av anslaget skall minst 37 784 000 kr användas för lokalkostnader för av NFR finansierade forskningsprojekt. Under anslaget har 47 182 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budget_året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 584 169 000 kr. D 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Anslag (nytt) 17 716 000 1994/95 Förslag 17 341 000 Medlen disponeras för Naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) förvaltning. Regeringens överväganden Resurser Anslagsbelopp 1994/95 17 341 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för NFR. Förslag till regeringsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 9. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 341 000 kr. D 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning 1992/93 Utgift 177 800 7411 Reservation 24 293 500 1993/94 Anslag 224 778 000 1994/95 Förslag 267 936 000 1omfattar såväl forskning som förvaltning Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) finansierar. Teknikvetenskapliga forskningsrådet Inom TFR pågår arbete för att utveckla mått som enligt rådets mening på ett relevant sätt beskriver dess verksamhet. TFR har i sin förenklade anslagsframställning understrukit att rådets möjligheter att ge medel till nya projekt starkt begränsats. Bakgrunden är att den uppbyggnad av rådets resurser som förutsågs vid bildandet 1990 inte fullt ut genomförts. TFR redovisar att endast 20 procent av inkomna ansökningar kan ges stöd. Jämfört med övriga forskningsråd är denna andel mycket låg. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. De av regeringen fastställda målen bör, tillsammans med av TFR utvecklade mått på kvalitet och kvantitet, användas för att följa upp och avrapportera verksamheten. Genom EES-avtalet och genom deltagande i EG:s fjärde ramprogram från 1995 ökar den andel av svensk forskning, i första hand teknisk, som sker i samverkan med EG. EG:s FoU-program har till övervägande del andra motiv än vetenskapliga: industriell konkurrenskraft, stöd för sektorsutveckling, exempelvis miljö, jordbruk, transport. Bl.a. mot denna bakgrund är det angeläget att den grundläggande tekniska forskningen stärks. TFR bör i sitt fortsatta arbete tillse att den framtida förmågan att satsa på nya projekt inte äventyras. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 267 936 000 Planeringsram 1995/96 of Under anslaget har 34 874 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 10. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 267 936 000 kr. D 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 1993/94 Anslag (nytt) 7 028 000 1994/95 Förslag 7 303 000 Medlen disponeras för Teknikvetenskapliga forskningsrådets (TFR) förvaltning . Regeringens överväganden Resurser Anslagsbelopp 1994/95 7 303 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för TFR. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 11. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 303 000 kr. D 11. Rymdforskning 1992/93 Utgift 26 211 403Reservation17 462 934 1993/94 Anslag 41 722 000 1994/95 Förslag 42 815 000 Från anslaget betalas kostnader för forskning inom Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Regeringen förutsätter att de av regeringen angivna målen, tillsammans med mått på kvantitet och kvalitet som Rymdstyrelsen därutöver finner lämpliga, används för att följa upp och avrapportera verksamheten. Resurser Anslagsbelopp1994/95 42 815 000 Planeringsram1995/96 of Under anslaget har 3 077 000 kr beräknats för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 12. till Rymdforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 42 815 000 kr. D 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor 1993/94 Anslag (nytt) 7 556 000 1994/95 Förslag7 846 000 Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Rådet för forskning om universitet och högskolor har redovisat hur de av regeringen angivna målen för verksamheten har uppfyllts. Rådet och rådets forskare är engagerade i ett omfattande internationellt samarbete. Rådet avser att i högre utsträckning initiera forskning inom sitt verksamhetsområde vilket torde stärka sambandet mellan forskningen om och verksamheten vid universitet och högskolor. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 7 846 000 Planeringsram 1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 13. till Rådet för forskning om universitet och högskolor för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 7 846 000 kr. D 13. Kungl. biblioteket 1992/93 Utgift1 83 487 260 Reservation2 441 602 1993/94 Anslag1 89 866 000 1994/95 Förslag 147 132 000 1 I anslagen för budgetåren 1992/93 och 1993/94 ingår ej lokalkostnader. Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. För KB gäller förordningen (1988:678) med instruktion för Kungl. biblioteket. KB skall bl.a. samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat tryck enligt lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (prop. 1993/94:10, bet. 1993/94:KrU8, rskr. 25). Kungl. biblioteket KB har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med utgångspunkt i av regeringen angivna mål. KB:s slutsats är att verksamheten väl svarar mot de krav som kan ställas på ett nationalbibliotek. Den påbörjade om- och tillbyggnaden av biblioteket har satt sin prägel på verksamheten under det senaste budgetåret. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. KB:s roll vad avser svensk vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning har tidigare berörts. I egenskap av nationalbibliotek har KB bl.a. ett övergripande ansvar för samordning och utveckling av det svenska forskningsbiblioteksväsendet. KB skall även upprätthålla en kvalitativt högtstående samling utländsk vetenskaplig litteratur. Prisutvecklingen för utländsk vetenskaplig litteratur har under en följd av år varit större än för böcker i allmänhet. Valutakursförändringarna har påverkat KB:s möjligheter när det gäller utländska förvärv särskilt negativt, eftersom KB till skillnad från universitetsbiblioteken inte kan få del av omfördelningar inom en större ekonomisk ram. Regeringen anser det angeläget att KB tar ett ökat nationellt ansvar för såväl litteraturförsörjning som utveckling av samverkan mellan forskningsbiblioteken bl.a. vad avser fortsatt utnyttjande och utveckling av informationsteknologi. Mot denna bakgrund föreslår regeringen därför att anslaget förstärks med 4 600 000 kr. Resurser Anslagsbelopp1994/95 147 132 000 Planeringsram1995/96 of Regeringen har under anslaget beräknat medel för Stiftelsen svenska barnboksinstitutet (3 714 000 kr). Under KB:s om- och tillbyggnad måste stora delar av bibliotekets verksamhet tillfälligt bedrivas inom andra lokaler. Vid beräkningarna av anslaget har hänsyn tagits till detta. Hyreskostnaderna till följd av om- och tillbyggnad för KB i Humlegården ökar stegvis även under nästa treårsperiod. Övrigt Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter. Regeringen kommer att fastställa en låneram för Kungl. biblioteket. Regeringen kommer att justera anslaget i regleringsbrevet vad avser viss kompensation för räntor och amorteringar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 14. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 147 132 000 kr. D 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 1993/94 Anslag1 (nytt) 5 819 000 1994/95 Förslag 7 598 000 1 I anslaget för budgetåret 1993/94 ingår ej lokalkostnader. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) har ett nationellt ansvar inom ämnesområdena psykologi och pedagogik. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek SPPB har begärt ökade resurser för ett biblioteksdatasystem. SPPB begär även ökade medel för att trots prisutvecklingen kunna uppfylla sitt nationella ansvar när det gäller den utländska vetenskapliga litteraturförsörjningen. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till de fördyringar som uppkommit genom deprecieringen av den svenska kronan. Resurser Anslagsbelopp1994/95 7 598 000 Planeringsram1995/96 of Övrigt Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter. Regeringen kommer att fastställa en låneram för SPPB. Förslag till riksdagbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 15. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 7 598 000 kr. D 15. Arkivet för ljud och bild 1992/93 Utgift1 15 986 700 1993/94 Anslag 20 794 000 1994/95 Förslag 21 478 000 1 Omfattar såväl förvaltningskostnader som insamlingsverksamhet m.m. Arkivet för ljud och bild (ALB) har i första hand till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lag (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (prop. 1993/94:10, bet. 1993/94:KrU8, rskr. 25). Arkivet för ljud och bild Den nya lagen om pliktleverans av dokument innebär nya uppgifter och ett utökat ansvarsområde för ALB. ALB ser emellertid ingen anledning att föreslå förändringar av målen. Verksamhetens omfattning kommer dock att öka. Regeringens överväganden ALB har i särskild ordning avrapporterat sin verksamhet med hänsyn till av regeringen angivna mål. ALB har arbetat med såväl kvantitativa som kvalitativa mått. Genomgången visar att det svenska systemet för att bevara och tillgängliggöra ljud och rörliga bilder håller en hög internationell nivå. De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser Anslagsbelopp 1994/95 21 478 000 Planeringsram 1995/96 of Övrigt Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fördela särskilda medel i enlighet med det ramavtal om löner m.m. som gäller för kulturmyndigheter. Regeringen kommer att fastställa en låneram för ALB. Förslag till riksdagbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 16. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 478 000 kr. D 16. Institutet för rymdfysik 1992/93 Utgift36 948 515Reservation357 591 1993/94 Anslag 37 584 000 1994/95 Förslag 38 405 000 Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver och främjar forskning och mätning inom området rymdfysik. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. De av regeringen angivna målen bör, tillsammans med av IRF utvecklade mått på kvalitet och kvantitet, användas för att följa upp och avrapportera verksamheten. Resurser Anslagsbelopp1994/95 38 405 000 Planeringsram1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för Institutet för rymdfysik. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 17. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 38 405 000 kr. D 17. Polarforskningssekretariatet Utgift 1992/93 4 244 775Reservation6 658 392 Anslag 1993/94 20 557 000 Förslag 1994/95 21 100 000 Från anslaget betalas kostnader för planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning i Arktis och Antarktis. Polarforskningssekretariatet Polarforskningssekretariatet (PFS) framhåller att de två expeditionerna - antarktisexpeditionen och den arktiska tundraexpeditionen - 1993/94 och 1994/95 kommer att ta i anspråk huvudparten av resurserna under treårsperioden. PFS anhåller därför om att få ta i anspråk en större del av resterande planeringsram redan under budgetåret 1994/95. PFS hänvisar vidare till ökat medelsbehov på grund av de fördyringar som uppstått genom deprecieringen av den svenska kronan. Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade om med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Regeringen kommer att i särskild ordning pröva frågan om hur kostnaderna för verksamheten fördelas mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 med anledning av arktiska tundraexpeditioner. Eventuellt ökat behov av medel under budgetåret 1994/95 motsvaras av ett minskat behov under budgetåret 1995/96. Sådana förskjutningar kan tillgodoses genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser. Resurser Anslagsbelopp1994/95 21 100 000 Planeringsram1995/96 of Riksrevisionsverkets granskning av årsbokslutet har inte givit anledning till anmärkningar i revisionsberättelsen. Regeringen kommer att fastställa en låneram för Polarforskningssekretariatet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 18. till Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr. 19. bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1994/95 och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1995/96. D 18. Europeisk forskningssamverkan 1992/93 Utgift 326 249 858 1993/94 Anslag 445 895 000 1994/95 Förslag 477 355 000 Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan europeisk forskningssamverkan som regleras genom regeringsavtal. Från anslagspost 1. betalas kostnader för svenskt deltagande i dels den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program dels sondraketprojekt vid Esrange. Rymdstyrelsen disponerar medlen. Från anslagspost 2. betalas kostnader för Sveriges bidrag till den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM), CEBM:s program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) samt den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF). Vidare betalas från anslagspost 2. kostnader för svenskt deltagande i EG:s ramprogram för forskning, främst särprogrammen Biotechnology, Human Capital and Mobility samt Thermonuclear Fusion. Naturvetenskapliga forskningsrådet disponerar medlen under anslagspost 2. Från anslagspost 3. betalas kostnader för svenskt deltagande i EG:s forskningsprogram Biomedicine and Health. Medicinska forskningsrådet disponerar medlen. Från anslagspost 4. betalas kostnader enligt EES-avtalet för Sveriges bidrag till EG:s Joint Research Centre. Kammarkollegiet utbetalar medlen efter särskilda beslut av regeringen. Från anslagspost 5. betalas kostnader för Sveriges bidrag till Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA). Forskningsrådsnämnden disponerar medlen. Från anslagspost 6. betalas kostnader för tull och mervärdesskatt på varor och tjänster för European Incoherent Scatter Facility (EISCAT). Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar medlen. Medel från anslagspost 7. utbetalas av Kammarkollegiet efter särskilda beslut av regeringen. Anslagspost Anslag 1993/94 1. Rymdforskning 99 200 000 2. Samarbete inom NFR:s område 303 600 000 3. Samarbete inom MFR:s område 10 100 000 4. EG:s Joint Research Centre 10 500 000 5. IIASA 4 900 000 6. EISCAT 1 410 000 7. Till regeringens disposition 16 185 000 _______________________________________________ Summa 445 895 000 Regeringens överväganden Verksamheten regleras av avtal mellan regeringar. Budget och verksamhet beslutas i internationell samverkan. En dominerande del av kostnaderna betalas i utländsk valuta. De svenska bidragen till de olika organisationerna påverkas således av variationer i kronans värde vilket i sin tur, om än med betydande eftersläpning, påverkar den svenska betalningsandelen. Medelsbehovet för det svenska EG-samarbetet påverkas dessutom av osäkerheterna i vad gäller omfattning och innehåll i EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling vilket avses träda i kraft vid början av 1995. Vid beräkning av medelsbehoven har förutsatts att EES-avtalet träder i kraft i början av 1994 samt att EG:s fjärde ramprogram får omfattning och utseende i enlighet med föreliggande av kommissionen utarbetade planer. Det fjärde ramprogrammet kommer att vara mer omfattande än det nu löpande tredje ramprogrammet. Med hänsyn till nämnda osäkerheter har medel för programavgifter som enligt EES-avtalet skall betalas under budgetåret 1994/95 beräknats under anslagsposten 7. Detta innebär att ansvariga myndigheter under budgetåret från anslagsposten 7 tillförs ytterligare medel när programavgifterna kan fastställas. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att förevarande anslag ökas med 20 miljoner kr. Denna ökning finansieras genom omfördelning från berörda forskningsråd och fakulteter. Verksamheter inom dessa områden kommer framledes att ha möjligheter till finansiering ur EG:s budget. Ansvariga myndigheter bör, med utgångspunkt i de av regeringen angivna målen, utveckla metoder för att redovisa resultaten av verksamheten. Resurser Anslagsbelopp1994/95 477 355 000 Planeringsram 1995/96 of Anslagspost Förslag 1994/95 1. Rymdforskning 106 100 000 2. Samarbete inom NFR:s område 274 200 000 3. Samarbete inom MFR:s område 4 800 000 4. EG:s Joint Research Centre 27 000 000 5. IIASA 5 000 000 6. EISCAT 1 400 000 7. Till regeringens disposition 58 855 000 _______________________________________________ Summa 477 355 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 20. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 477 355 000 kr. D 19. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 1992/93 Utgift 136 417 556Reservation149 239 760 1993/94 Anslag 305 650 000 1994/95 Förslag 110 517 000 Regeringens överväganden Ändamål 1994/95 1. Forskarutbyte med utlandet 16 240 000 2. Bilateralt forskningssamarbete 7 573 000 3. Till regeringens disposition 86 704 000 ________________________________________________ Summa 110 517 000 Anslagspost 1. Forskarutbyte med utlandet avser medel för forskarstipendier. Medlen disponeras av Svenska institutet. Anslagspost 2. Bilateralt forskningssamarbete avser medel för bilateralt forskningssamarbete med främst länderna i Central- och Östeuropa. Medlen disponeras av Svenska institutet. Under anslagspost 3. Till regeringens disposition, betalas vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder samt lokalkostnader för Nordiska institutet för samhällsplanering. Vidare betalas kvarstående kostnader för aktiekapital i de bolag som instiftas för att etablera nya former för samverkan mellan universitet och högskolor å den ena sidan och näringslivet å den andra. Under denna anslagspost föreslås slutligen vissa medel som efter särskilda beslut ställs till förfogande för inköp av vetenskaplig utrustning. Resurser Anslagsbelopp1994/95 110 517 000 Planeringsram1995/96 of Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 21. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budget_året 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 110 517 000 kr. D 20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet 1992/93 Utgift 32 325 000 1993/94 Anslag 35 678 000 1994/95 Förslag 36 595 000 Regeringens överväganden De riktlinjer för verksamheten och resurserna som riksdagen beslutade med anledning av prop. 1992/93:170 (bet. 1992/93:UbU15, rskr. 388) för treårsperioden 1993/94 - 1995/96 bör ligga fast. Resurser Anslagsbelopp1994/95 36 595 000 Planeringsram1995/96 of Ändamål 1994/95 1. Bidrag till Vetenskapsakademien 27 920 000 2. Bidrag till Svenska institutet i Rom4 281 000 3. Bidrag till Svenska institutet i Athen 1 282 000 4. Bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul590 000 5. Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte 2 522 000 _________________________________________________ Summa 36 595 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 22. till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 595 000 kr. D 21. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 1993/94 Anslag (nytt) 110 000 000 1994/95 Förslag 112 827 000 Medlen disponeras och fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt finansierade av forskningsråd. Forskningsrådsnämnden FRN hemställer att nämnden och övriga forskningsråd för budgetåret 1994/95, utöver tidigare anvisade medel, tillförs 17 700 000 kr som ett engångsanslag för anskaffning av dyrbar vetenskaplig utrustning. Medlen avses täcka kostnader för utrustning som beslutats före den 1 juli 1993, då ett nytt system för beslut om och finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning infördes. Vidare anhåller FRN att rullande treårsanslag införs för förevarande anslag. Regeringens överväganden I enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93 om forskning ändrades systemet för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning den 1 juli 1993. Systemförändringen innebar att det tidigare samlade ansvar för dyrbar vetenskaplig utrustning som åvilade FRN numera delas av FRN, forskningsråden under utbildningsdepartementet och Rymdstyrelsen. Förändringen innebar dessutom att de tidigare kostnadsramarna avskaffades och ersattes med årliga utrustningsanslag till FRN och till råden. Detta innebar att ännu ej upphandlad utrustning, för vilken fördelningsbeslut fattats inom tidigare års kostnadsramar, skulle belasta FRN:s och forskningsrådens utrustningsanslag för budgetåret 1993/94 och, vid behov, följande budgetår. FRN, forskningsråden och Rymdstyrelsen har i regleringsbrevet för innevarande budgetår ålagts att betala kostnaderna för beslutade men ännu inte slutbetalda inköp av dyrbar vetenskaplig utrustning i proportion till respektive organs andel av det tidigare anslaget för dyrbar vetenskaplig utrustning. Det sammanlagda beloppet uppgår till 141,7 miljoner kr. De problem som FRN redovisar i samband med övergången till ett nytt system för finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning avser framför allt innevarande budgetår. Samtidigt har deprecieringen av den svenska kronan bidragit till en fördyring av den vetenskapliga utrustningen. I syfte att upprätthålla en god försörjning av forskningsutrustning kommer regeringen i annat sammanhang som ett engångsanslag att anvisa ytterligare medel för dyrbar vetenskaplig utrustning innevarande budgetår. Regeringen har under avsnittet 6.2 redovisat förslag till tillämpning av gällande regler för lånefinansiering av investeringar. Detta innebär att dyrbar vetenskaplig utrustning fr.o.m. budgetåret 1994/95 lånefinansieras. Förslaget i övrigt innebär ingen förändring i medelstilldelningen eller anslagsnivån för den vetenskapliga utrustningen. Resurser Anslagsbelopp1994/95 112 827 000 Planeringsram1995/96 of Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 23. till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 112 827 000 kr. E Studiestöd m.m. 1 Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet Inom EG har utvecklats en rättspraxis rörande rätt till studiestöd för vissa personer från ett annat medlemsland. Denna praxis utgår från Romfördragets artikel 48 och rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen. I samband med att EES-avtalet träder i kraft införlivas också nämnda EG-förordning med svensk rätt genom lagen (1992:1163) och förordningen (1992:1164) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det åligger enligt EES-avtalet svenska myndigheter och domstolar att tolka de införlivade bestämmelserna i enlighet med avgöranden som meddelats av EG-domstolen före undertecknandet av avtalet i maj 1992 (artikel 6). Detta har föranlett en översyn av om ändringar behöver göras i svensk studiestödsreglering. Svenska bestämmelser om studiestöd före EES-avtalet Bestämmelser om rätt till olika former av studiestöd ges huvudsakligen i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418). Det finns också bestämmelser i lagen (1983:1030) och förordningen (1983:1031) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Enligt studiestödslagen utgår studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för studier vid en svensk läroanstalt till svensk studerande samt till annan studerande som är bosatt i riket. Motsvarande gäller för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Till studerande som inte är svensk medborgare utgår nämnda studiestöd dock endast om han eller hon har bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning (3 kap. 2 , 4 kap. 4  och 7 kap. 2  studiestödslagen samt 2  lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa). Syftet bakom bestämmelserna är att rätten till svenskt studiestöd skall vara beroende av den studerandes anknytning till Sverige. Föredraganden anförde i prop. 1971:81 angående studiesocialt stöd till utländska studerande följande. "Huvudprincipen bör alltjämt vara att endast den som är inlemmad i det svenska samhället bör ha rätt till svenskt studie_stöd. Den utlänning som bosatt sig här i landet huvudsakligen i syfte att skaffa sig utbildning bör däremot inte ha rätt till studiestöd. En tillämpning av det sagda innebär att utlänning som mottagits under sådana omständigheter att det klart kan förutsättas att han kommer att stanna i Sverige bör kunna få studiestöd. Till denna kategori bör hänföras flyktingar, statslösa personer eller utländska medborgare som utan att vara flyktingar av humanitära skäl får fristad i Sverige samt icke asylsökande flyktingar som uttas eller överförs hit av svenska myndigheter i samråd med internationella flyktingorgan. Här avses sålunda grupper som bortsett från studie- och studiefinansieringsfrågan har fått tillstånd att vistas i Sverige. I övriga fall bör som villkor för rätt till studiestöd gälla att personen med vederbörliga tillstånd vistats och förvärvsarbetat i Sverige under en sammanhängande period av två år, om ej särskilda omständigheter föreligger, t.ex. en nära familjeanknytning. Givetvis bör studerande som är under 20 år och är barn till invandrare som fått arbetstillstånd liksom hittills omedelbart få rätt till studiestöd." Allmänna råd från Centrala studiestödsnämnden om utländska medborgares principiella rätt till svenskt studiestöd för studier i Sverige har utformats i överensstämmelse med dessa riktlinjer. För andra former av studiestöd än som nämnts saknas bestämmelser om medborgarskap som förutsättning för rätt till studiestöd. Mellan de nordiska länderna har träffats en särskild överenskommelse om samarbete såvitt gäller studiestöd. När det gäller rätt till svenskt studiestöd (studiehjälp och studiemedel) för studier i utlandet ställs enligt studiestödslagen krav på svenskt medborgarskap för rätt till stöd (3 kap. 22  och 4 kap. 36  studiestödslagen). Dessutom krävs enligt studiestödsförordningen för studier i land utanför Norden att den studerande har varit folkbokförd i Sverige under de senaste två åren. Andra begränsningar i rätten till studiestöd för studier utomlands berörs inte här. Rätten till studiestöd inom EG Frågor om studiestöd som sådana omfattas inte direkt av bestämmelserna i Romfördraget. Rätt till studiestöd har t.ex. inte ansetts falla under det allmänna diskrimineringsförbudet i artikel 7 i Romfördraget (som motsvaras av artikel 4 i EES-avtalet) utom i sådana fall då studiestödet är avsett att täcka avgifter för tillträde till yrkesutbildning (jfr domstolens mål C 293/83 Gravier och C 39/86 Lair). EG-domstolen har dock inom området för personers fria rörlighet utvecklat en rättspraxis rörande studiestöd för migrerande arbetstagare och deras familjer som grundar sig på förbudet mot diskriminering av arbetstagare på grund av nationalitet i artikel 48 (som motsvaras av artikel 28 i EES-avtalet) och därtill hörande sekundärlagstiftning, främst rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (ändrad genom rådets förordning (EEG) nr 312/76). Denna rättspraxis omfattar dock inte sådana personer, som kommer till ett annat land direkt i syfte att studera. Sådana studerande har liksom andra s.k. icke-ekonomiska personer rätt att bo i ett annat land, under förutsättning att de kan försörja sig själva, men de saknar rätt till studiestöd från värdmedlemsstaten. Enligt artikel 48 i Romfördraget innefattar den fria rörligheten för arbetstagare rätt att anta faktiska erbjudanden om anställningar, att förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål, att uppehålla sig i en medlemsstat för att inneha anställning där i överensstämmelse med landets bestämmelser för medborgare i den staten och att stanna kvar i staten efter att ha innehaft anställning där. Åliggandena för medlemsstaterna preciseras i sekundärlagstiftning om rätt till bosättning, uppehållstillstånd m.m. I nämnda förordning (EEG) nr 1612/68 stadgas att en arbetstagare inte på grund av sin nationalitet får behandlas annorlunda än värdlandets egna medborgare när det gäller anställnings- och arbetsvillkor. Han eller hon skall åtnjuta samma sociala och skattemässiga förmåner och skall ha tillgång till utbildning i yrkesskolor och omskolningscentra (artikel 7). Med arbetstagaren har vissa familjemedlemmar oavsett nationalitet rätt att bosätta sig, bl.a. make samt barn som är under 21 år eller som är beroende av föräldrarna för sin försörjning (artikel 10). Värdstaten skall ge barnen rätt att gå i landets skolor utan diskriminering och skall främja alla bemödanden att göra det möjligt för dessa barn att delta i utbildningen under bästa möjliga förhållanden (artikel 12). Sambor omfattas inte formellt av förordningen. EG-domstolen har dock uttalat att om en medlemsstat tillåter utländska sambor till medborgare i det egna landet att bosätta sig i landet bör motsvarande gälla för utländska sambor till migrerande arbetstagare (C 59/85 Reed). Den rättspraxis som EG-domstolen har utvecklat innebär i huvudsak följande. Studiestöd för en arbetstagare eller dennes barn kan utgöra en sådan social förmån som en arbetstagare enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 1612/68 har rätt till. Rätt till studiestöd för en arbetstagares barn kan också härledas från värdlandets skyldigheter enligt artikel 12 i förordningen att göra allt det kan för att underlätta barnens tillgång till utbildning. Rätten till förmåner av detta slag anknyter således till begreppet arbetstagare och principen att alla hinder för en arbetstagares fria rörlighet skall undanröjas, särskilt när det gäller möjligheterna till integrering i värdlandet och social utveckling för arbetstagaren med familj. Som arbetstagare anses kort uttryckt den som under någon annans ledning utför arbete mot betalning, om det är fråga om en faktisk verksamhet som inte är av så obetydlig omfattning att den är rent marginell. Begreppet arbetstagare har en gemenskapsrättslig betydelse och får inte tolkas ensidigt av varje land. Som förutsättning för olika förmåner kan därför t.ex. inte uppställas några generella krav på viss minsta tids arbete eller vistelse i landet. En arbetstagare som påbörjar en yrkesutbildning behåller sin status som arbetstagare och har därmed rätt till studiestöd under förutsättning att det finns ett samband mellan det tidigare arbetet och studierna. Enligt EG-domstolen kan bedömningen i varje enskilt fall av om ett sådant samband föreligger avse såväl den tidigare verksamhetens och studiernas art och innehåll som tidsrymden mellan verksamhetens avslutande och tidpunkten för studiernas påbörjande (C 3/90 Bernini). Krav på ett sådant samband uppställs dock inte om arbetstagaren ofrivilligt har blivit arbetslös. Rättsfallen från EG-domstolen har behandlat frågan om rätt till studiestöd för tillträde till s.k. yrkesutbildning (jfr artikel 128 Romfördraget). Detta begrepp har av domstolen tolkats vitt och anses numera omfatta utbildning som oberoende av studenternas ålder och nivå på studierna leder fram till en examen eller annars förbereder för ett visst yrke eller anställning (profession, trade or employment). Universitetsutbildning skall i allmänhet anses som yrkesutbildning med undantag för sådan utbildning som mer är avsedd för personer som snarare vill utveckla sitt allmänna kunnande än att förbereda sig för ett visst yrke (C 293/83 Gravier och C 24/86 Blaizot). Av några rättsfall från senare år, vilka utgår från en tolkning av artikel 7 och 12 i förordning (EEG) nr 1612/68, får dras slutsatsen att en arbetstagare och dennes barn inte bara har rätt till lika behandling med inländska medborgare såvitt avser rätt till studiestöd för studier inom värdlandet utan också bör kunna få stöd för studier utomlands om värdlandets egna medborgare har rätt till det samt att detta gäller även om studierna bedrivs i den studerandes tidigare hemland (bl.a. C 308/89 Carmina di Leo och C 3/90 Bernini). Förslag till förändring av svenska studiestödsbestämmelser Våra bestämmelser om studiestöd är inte i alla delar förenliga med våra förpliktelser enligt EES-avtalet. Visserligen följer av EES-lagen att rätts_akter som införlivas med svensk rätt skall tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i svenska bestämmelser på motsvarande nivå. Det är emellertid naturligt och avsevärt enklare att direkt anpassa bestämmelserna i studiestödsförfattningarna. De regler som berörs är de som för utländska medborgare ställer krav på en viss tids arbete eller vistelse i Sverige för rätt till studiestöd eller på svenskt medborgarskap för stöd vid studier utanför Sverige. Såvitt avser rätt till stöd för studier i Sverige har kraven på viss tids arbete eller vistelse inte kommit till uttryck i lagtextens ordalydelse utan i tillämpningen grundad på uttalanden i lagens förarbeten, men en anpassning bör ändå tydliggöras i en lagändring. Kravet på svenskt medborgarskap vid studier utomlands kräver att studiestödslagen ändras. Rätten till likabehandling med svenska medborgare när det gäller studiestöd bör inte nu utsträckas längre än som direkt betingas av EES-avtalet. I förhållande till utländska medborgare som inte berörs finns det inte anledning att ändra de nuvarande svenska studiestödsbestämmelserna. Den lämpligaste lösningen är därför att i studiestödslagen införa en regel i vilken anges att vissa utländska medborgare som härleder rättigheter från EES-avtalet under vissa förutsättningar skall ha rätt till studiestöd på samma villkor som svenska medborgare. Det bör sedan ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att med hänsyn till den praxis som kan utläsas av EG-domstolens domar och kommande domstolsavgöranden närmare precisera villkoren. Utifrån det rättsläge som hitintills etablerats inom EG torde huvudpunkterna i denna precisering få innebära följande. De personer som kan komma i fråga för studiestöd på samma villkor som svenska medborgare är för det första EES-medborgare som enligt EES-avtalet har bosatt sig i Sverige och här har utövat eller utövar sådan verksamhet att han eller hon kan betraktas som en arbetstagare. Personer som kommit hit i syfte att studera skall således liksom hittills inte kunna få svenskt studiestöd. Det är inte möjligt att som en förutsättning för stöd uppställa något generellt krav på att en person skall ha vistats eller arbetat i Sverige en viss tid. I stället får de närmare reglerna ta sikte på att ange sådana faktorer som bör vägas in i en helhetsbe_dömning av om personen utövar en sådan verksamhet att han eller hon är att betrakta som arbetstagare. Den tid arbetet varat är bara en sådan faktor. För att en arbetstagare skall vara berättigad till studiestöd bör det i det enskilda fallet finnas ett såväl innehållsmässigt som tidsmässigt samband mellan det tidigare arbetet och studierna. I sådana fall då arbetstagaren ofrivilligt har blivit arbetslös kan dock även utbildningar utan ett sådant samband med det tidigare arbetet kunna komma i fråga. När det gäller frågan om vilka studier som skall berättiga till studie_stöd gäller enligt hittillsvarande rättspraxis inom EG att stöd till en arbetstagare skall kunna utgå för alla slag av utbildningar som leder fram till en examen eller på annat sätt är inriktade mot ett visst yrke eller anställning. Det torde i praktiken innebära att de flesta slag av utbildningar kan komma i fråga. Studiestöd skall vidare kunna lämnas till arbetstagarens närmaste familj, nämligen barn och rimligen också make. Med make bör jämställas en person som lever i ett dokumenterat etablerat och stabilt samboförhållande med arbetstagaren och som har rätt att vistas i landet. En familjemedlem behöver inte vara medborgare i ett EES-land. Barn och andra familjemedlemmar bör kunna ha rätt till studiestöd för alla studiestödsberättigande utbildningar i Sverige och som regel också för studier i utlandet. Även arbetstagaren själv bör kunna få studera utomlands med svenskt stöd. Rätten till studiestöd bör dock upphöra om arbetstagaren vid flyttningen till ett annat land helt släpper sin anknytning till Sverige och således inte längre kan anses vara etablerad här som arbetstagare. Avslutningsvis kan nämnas att det i Maastrichtöverenskommelsen görs en uppdelning mellan begreppen utbildning och yrkesutbildning som inte synes svara mot EG-domstolens sätt hitintills att använda begreppet yrkesutbildning. I vad mån förändringen som utvidgar EG:s kompetens på utbildningsområdet kan komma att påverka domstolens uttolkning av rätten till studiestöd för de migrerande arbetstagarna och deras familjer är dock inte möjligt att nu bedöma. Övrigt Förslag till ändringar i studiestödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 1992/93 Utgift1 46 211 819 1993/94 Anslag 167 072 000 1994/95 Förslag 159 058 000 1 I bokslutet 1992/93 har hänsyn tagits till ett antal faktorer som inte bokförts tidigare. Orsaken till de ändrade redovisningsprinciperna är en anpassning till den statliga bokföringsförordningen. För E 1 betyder det att de fordringar som finns av administrativa avgifter per den 30 juni 1993 har uppbokats för samtliga lån. De periodiserade avgifter som därvid uppbokats uppgår till 95 605 291 kr. Om samma redovisningsprincip som tidigare år tillämpats skulle utgiften ha varit 141 817 291 kr. Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1992:813) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN) central förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN fullgör också uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning, förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning och förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. CSN får vidare mot ersättning åta sig vissa uppdrag av en kommun enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. CSN består av ett huvudkontor och en regional organisation. Den regionala organisationen består av sex regioner med ett lokalkontor i varje län. De övergripande målen för CSN är att som förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor - följa upp och utvärdera de skilda studiestödssystemen, - ta fram underlag och förslag för utveckling av det studiesociala området, - på ett rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt sätt svara för hante_ringen av beviljning och återbetalning av studiestöd, - fullgöra uppgifter enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar, - fullgöra uppgifter enligt förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning. Inkomster vid CSN, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till 64,5 miljoner kronor för nästa budgetår. Centrala studiestödsnämnden 1. Pris- och löneomräkning sker i regeringskansliet. 2. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anmäler förändringar och kompletteringar av verksamhetsinriktning och plan för den administrativa och organisatoriska utvecklingen t.o.m. budgetåret 1995/96. 3. CSN föreslår att en särskild överklagandenämnd inrättas för överklagande av beslut om studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349). Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94- 1995/96. Resurser Ramanslag 1994/95 159 058 000 kr Planeringsram: 1994/95 1995/96 159 058 000 kr 159 058 000 kr Resultatbedömning CSN anger i sin anslagsframställning att våren och sommaren 1993 varit den mest arbetstyngda i organisationens historia. Utvecklingsarbetet har trots detta kunnat genomföras inom den tid som stått till förfogande och behandlingstiderna i allt väsentligt kunnat hållas inom uppsatta mål. Det största problemet har varit att upprätthålla en tillfredsställande telefonservice. Målsättningen för telefonservicen till kunderna har inte kunnat uppnås trots att tekniken har moderniserats och fler linjer öppnats. CSN arbetar med detta problem med ambitionen att uppnå målen snarast möjligt. Bland annat har väsentligt mera resurser avsatts för detta ändamål samt har vissa organisatoriska anpassningar gjorts. Samtliga kontor har sammanbundits i ett eget telenät, med möjligheter till en flexibel styrning av samtal mellan kontoren. CSN bedömer att nu gjorda och planerade åtgärder skall möjliggöra en förbättrad servicegrad i telefon. I samband med förändringen av utbildningsbidraget och de kraftigt ökade medlen för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) har nyanställningar gjorts motsvarande ca 40 årstjänster, fördelat på samtliga kontor. Vidare har ca 40 årstjänster rekryterats för att minimera behovet av övertid och korttidsanställningar. CSN gör den samlade bedömningen att organisationen står väl rustad för framtida nya och förändrade arbetsuppgifter. Regeringen delar CSN:s bedömning av resultatet av verksamheten. Slutsats Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Övrigt Regeringen biträder inte nu CSN:s förslag om införande av en särskild överklagandenämnd för överklaganden av beslut om studiestöd enligt studiestödslagen. Från anslaget har förts bort 11 miljoner kronor som anvisats som förstärkning av CSN:s organisation för hantering främst av den ökade ärendemängden svuxa under budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:150 bil. 7, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). Regeringen avser att senare i samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95 pröva behovet av förstärkningar vid CSN för budgetåret 1994/95. Den sammanlagda belastningen på anslaget beräknas till 159 058 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisar ett ramanslag på 159_058_000 kr. E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet 1993/94 Anslag 1 000 1994/95 Förslag 1 000 Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip täckas genom avgifter. Bestämmelserna om avgifter för administrativa kostnader finns angivna i 8 kap. 1  studiestödslagen (1973:349) och i 8 kap. 1  studie_stödsförordningen (1973:418) samt i övergångsbestämmelser till studie_stödslagen. Bestämmelser finns också om avgifter för administrativa kostnader i samband med återkrav i 9 kap. 2  studiestödslagen och 9 kap. 1  studiestödsförordningen. Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar inkomsterna från avgifterna till ca 125 miljoner kronor och kostnaderna för återbetalningsverksamheten till ca 122 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. CSN föreslår inte nu några förändringar av avgifternas storlek. CSN upprepar sitt förslag om att införa en kravavgift på 240 kr som skall tas ut vid krav i stället för en andra påminnelse. CSN redovisar också ett förslag till inriktning av den fortsatta kravverksamheten. Regeringens överväganden I likhet med CSN beräknar regeringen att inkomsterna från avgifterna i stort sett täcker kostnaderna för återbetalningsverksamheten under nästa budgetår. Mot den bakgrunden är det inte nu motiverat att införa en kravavgift på 240 kr som ersätter en andra påminnelse. Såvitt gäller att ersätta den andra påminnelsen med ett krav avser regeringen att pröva den frågan i samband med översynen av studiestödssystemet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet anvisar ett anslag på 1 000 kr. E 3. Studiehjälp m.m. 1992/93 Utgift 2 605 343 489 1993/94 Anslag 2 350 780 000 1994/95 Förslag 2 209 357 000 Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från anslaget, enligt särskild förordning (CSNFS 1983:17), ersättning till svenska elever utomlands för dagliga resor. Riksrevisionsverkets budgetprognos 2 för budgetåret 1993/94 visar på en utgiftsutveckling som överstiger det belopp med vilket anslaget förts upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognosticerade utfallet är 2 397 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget överskrids med ca 2 %, eller 46 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden föreslår att inkomstgränserna för det extra tillägget skall höjas med 5 000 kr till respektive 85 000, 105 000 och 125_000 kr per år. Vidare föreslås att beloppen höjs till 855, 570 respektive 285 kr per månad. Det statliga inackorderingstillägget föreslås lämnas med lägst 1 200 och högst 2 400 kr per månad. CSN föreslår att studiehjälp skall utgå generellt vid studier på individuella program i gymnasieskolan. CSN beräknar det totala medelsbehovet under anslaget till 2_210_800_000 kr för budgetåret 1994/95. Regeringens överväganden Studiebidrag Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med det allmänna barnbidraget. Studiebidraget är 750 kr per månad och utgår under högst tio månader per år. Regeringen har vid sin bedömning, i enlighet med CSN, beräknat kostnaderna utifrån 308 600 elever. Kostnaden för studiebidraget beräknas till 2 083 100 000 kr under budgetåret 1994/95. Regeringen biträder inte CSN:s förslag om att studiehjälp skall lämnas generellt vid studier på individuella program i gymnasieskolan. Förslaget som innebär ökade kostnader för staten bör inte genomföras i det nu rådande statsfinansiella läget. Frågan har tidigare prövats av riksdagen våren 1992 i samband med ställningstagande till prop. 1991/92:157 om vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m. (bet. 1991/92:UbU26, rskr. 1991/92:311). Extra tillägg CSN lämnade i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 en rapport Från studiehjälp till ungdomsstudiebidrag. I rapporten föreslogs bl.a. att det extra tillägget i studiehjälpen skulle avskaffas och att ett motsvarande stöd i stället skulle föras in i bostadsbidraget. Regeringen biträdde inte detta förslag (prop. 1992/93:100 bil. 9 s. 96). Riksdagen för sin del gav regeringen till känna att ytterligare försök att samordna det extra tillägget borde göras i anslutning till de pågående övervägandena beträffande stödet till ensamföräldrarna (bet. 1992/93: SfU13, rskr. 1992/93:208). Regeringen avser att senare i samband med sina överväganden med anledning av Underhålls- och bidragsutredningens - 93 (S 1993:09) förslag även pröva möjligheterna att samordna det extra tillägget. I avvaktan härpå anser regeringen att extra tillägg under nästa budgetår bör bekostas under detta anslag. CSN bedömer att antalet elever med extra tillägg kommer att uppgå till ca 14 000 under nästa budgetår. Regeringen gör samma bedömning. Enligt nuvarande regler beviljas extra tillägg med 825, 550 respektive 275 kr per månad. I enlighet med CSN:s förslag föreslår regeringen att extra tillägg beviljas med 855, 570 respektive 285 kr per månad. Förslaget kräver ändring av 3 kap. 11  studiestödslagen (1973:349). Vidare anser regeringen, liksom CSN, att det ekonomiska underlaget bör höjas med 5 000 kr. Detta innebär att maximalt tillägg kommer att beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än 85 000 kr, medan inget tillägg beviljas om underlaget överstiger 125 000 kr per år. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om detta. Utgiften för extra tillägg beräknas till 82,057 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. Inackorderingstillägg Enligt nu gällande regler beviljas inackorderingstillägg med lägst 1 150 kr och högst 2 300 kr per månad. Regeringen föreslår att inackorde_ringstillägget lämnas med lägst 1 170 och högst 2 350 kr per månad. Förslaget kräver en ändring av 3 kap. 13  studiestödslagen. Medelsbehovet för inackorderingstillägg beräknas till 43,7 miljoner kronor. Tillägget beräknas uppbäras av ca 3 500 elever under budgetåret 1994/95. Dagliga resor till studerande utomlands I likhet med CSN beräknas kostnaderna för dagliga resor till och från skolan för studerande utomlands till 500 000 kr. Övrigt Regeringen avser att i samband med kompletteringspropositionen för 1994/95 överväga behovet av ytterligare medel för studiehjälp för nästa budgetår. Förslag till ändringar av studiestödslagen finns samlade under anslaget E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 209 357 000 kr. E 4. Studiemedel m.m. 1992/93 Utgift 5 637 116 457 1993/94 Anslag 6 389 095 000 1994/95 Förslag 6 631 000 000 Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap. samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349) samt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Återbetalning av studielån regleras i 8 kap. studiestödslagen. Från anslaget betalas dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen (1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av att låntagaren avlidit eller varit varaktigt betalningsoförmögen. Riksrevisionsverkets budgetprognos nr 2 för budgetåret 1993/94 visar på en budgetutveckling som understiger det belopp med vilket anslaget förts upp i statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Det prognosticerade utfallet är 6 240 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget inte kommer att utnyttjas fullt ut. Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår en ändrad minimigräns för beviljning av studiemedel för att minska vissa problem vid avskrivning på grund av vuxenstudier. Beträffande återbetalning av äldre studiemedel föreslås en höjd minimiavgift till 500 kr för preliminär avgift samt motsvarande differens för ändring av preliminär till slutlig avgift. Höjd gräns till 10 000 kr föreslås vidare för omräkning av årsbelopp i det gamla systemet vid frivillig betalning, avskrivning eller beslut om återkrav. För återbäring av studiemedelsavgift bör enligt CSN krävas ansökan på samma sätt som för vanliga anståndsärenden även efter beslut om anstånd på grund av studier eller anstånd tills vidare. CSN beräknar det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1994/95 till 7 143 200 000 kr, fördelat på utbetalning av studiebidrag med 3 550 100 000 kr och räntesubventioner och avskrivningar med 3_593 100 000 kr. Regeringens överväganden Studiestödssystemet är för närvarande föremål för en översyn inom regeringskansliet. Regeringen föreslår därför inte nu några förändringar av studiemedels- eller återbetalningsreglerna. Studiemedel beviljas för år 1994 med ett belopp på 6 864 kr per månad. Av beloppet utgörs 1 908 kr av bidrag. Regeringen beräknar att ca 229 000 studerande kommer att uppbära studiemedel under höstterminen 1994 och ca 227 000 under vårterminen 1995. Utgiften för studiebidrag beräknar vi mot denna bakgrund till 3 723 miljoner kronor och kostnaden för avskrivningar och räntesubventioner till 2 908 miljoner kronor. Därvid har beräknats att studielån kommer att utbetalas med sammanlagt 7 191 miljoner kronor. I detta belopp inkluderas studielån som del av särskilt vuxenstudiestöd. Övrigt Regeringen avser att i samband med kompletteringspropositionen för 1994/95 överväga behovet av ytterligare resurser för studiemedel för nästa budgetår. Frågan om bl.a. framtida avskrivningar av studiemedel övervägs för närvarande inom ramen för den ovan angivna studiestödsöversynen. Den av CSN föreslagna ändringen av minimigränsen för beviljning av studiemedel för att minska vissa problem med avskrivning på grund av vuxenstudier bör prövas i det sammanhanget. CSN föreslår vidare vissa ändringar i 8 kap. studiestödslagen i dess lydelse före den 1 januari 1989. Inom regeringskansliet övervägs för närvarande en teknisk omarbetning av den reglering som gäller för återbetalning av dessa äldre studielån. Regeringen är mot den bakgrunden inte beredd att för närvarande biträda de av CSN framlagda förslagen till ändringar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 4. till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 631 000 000 kr. E 5. Vuxenstudiestöd m.m. 1992/93 Utgift 1 365 730 187Reservation122 456 522 1993/94 Anslag 3 867 435 000 1994/95 Förslag1 084 500 000 Från anslaget betalas utgifter för korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349). Från anslaget betalas också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår införande av ett nytt samordnat studiestöd i form av timstudiestöd för studerande i grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare och särvux. Timstudiestödet föreslås utgå för varje timme som en studerande på grund av studierna förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadssstöd. Stödet skall ersätta andra studiestöd som utges för studier på denna nivå. Beloppet i timstudiestöd föreslås vara 61 kr per timme. För en heltidsstuderande innebär det 10 736 kr per månad före skatt. Utgiften för budgetåret 1994/95 beräknas till 1 412 miljoner kronor. Som delfinansiering föreslår CSN att resurserna för särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) sänks. CSN föreslår att 50 miljoner kronor av resurserna för svux används till ett nytt statsbidrag för rekrytering av korttidsutbildade till kompetenshöjande studier. Bidrag skall kunna lämnas till exempelvis intresseorganisationer och ideella föreningar. CSN föreslår att nämnden skall få större frihet att fördela medlen för korttidsstudiestöd, internatbidrag och svux mellan länen. CSN föreslår att korttidsstudiestödet höjs från 70 till 81 kr per timme. Det motsvarar den genomsnittliga timlönen för industriarbetare. Internatbidraget bör anpassas till kostnadsutvecklingen och höjas från 315 till 390 kr per dygn. Det kollektiva ansökningsförfarandet bör återinföras. Svuxa kan enligt nuvarande regler beviljas för studier som beräknas pågå under högst två terminer. CSN föreslår att svuxa skall kunna beviljas också för längre utbildningar. CSN föreslår att klarare hänvisningar görs mellan återbetalningsreg_lerna i 8 kap. studiestödslagen och reglerna för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) samt för utbildningsbidrag med lånedel. Enligt nämndens mening bör lagarna för de nämnda studiestödsformerna tas in som egna kapitel i studiestödslagen. Regeringens överväganden Fördelning av medel Enligt principer som godkänts av riksdagen fördelas resurserna för vuxenstudiestöd med hänsyn till utbildningsstrukturen i länen. CSN har begärt att föreskrifterna härom skall upphöra. Det är stora variationer mellan länen när det gäller konkurrens om vuxenstudiestöden, beroende på bl.a. arbetsmarknadsläget. I en del län är antalet sökande med kort tidigare utbildning inte så stort i förhållande till medelstillgången. Det medför att stöd kan beviljas även till sökande med jämförelsevis god utbildningsbakgrund. I andra län däremot måste man på grund av otillräckliga resurser avslå ansökningar från personer med stort behov av utbildning och stöd. Genom de handläggningsrutiner som CSN nu utvecklat är det möjligt att basera fördelningen efter mer enhetliga kriterier för hela landet, vilket innebär att man uppnår ett rättvisare utnyttjande av resurserna. Möjligheten att få stöd påverkas alltså inte av var i landet man är bosatt. Regeringen anser att CSN bör få bestämma om den regionala fördelningen av anvisade medel. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i frågan. Korttidsstudiestöd och internatbidrag Regeringen förordar att korttidsstudiestödet höjs från 70 till 73 kr per timme och att internatbidraget räknas upp från 315 till 327 kr per dygn. Förslagen kräver en ändring i 5 kap. 5  och i 6 kap. 5  studie_stödslagen. Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan beviljas för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå. På högskolenivå kan svux beviljas för s.k. YTH-utbildning, dvs. utbildningsprogram som leder fram till en yrkesteknisk examen med inriktning mot områdena byggnadsteknik, industriell teknik, handel, kontor samt storhushåll och restaurang. Uppföljningsundersökningar visar att flertalet av dem som genomgått YTH-utbildning har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre inkomster än om de stannat kvar i tidigare sysselsättning. Det finns alltså anledning anta att en YTH-utbildning ger lika god ekonomisk avkastning för den enskilde som många andra högskoleutbildningar. Mot denna bakgrund och med hänsyn till behovet av besparingar i statens utgifter anser regeringen att vuxenstudiestöd inte längre skall lämnas till studerande vid YTH. Den som börjat utbildningen före den 1 juli 1994 bör emellertid erhålla fortsatt vuxenstudiestöd för slutförande av studierna. Enligt 7 kap. 1  studiestödslagen ankommer det på regeringen att besluta om vilka utbildningar som skall berättiga till särskilt vuxenstudie_stöd. Belastningen på anslaget beräknas minska med 36 miljoner kronor under 1994/95 och med 36 miljoner kronor under 1995/96. I stället ökar utgifterna under anslaget E 4. Studiemedel m.m. med ca 11 miljoner kronor. Regeringen föreslår att resurser avsätts till särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå med 951 miljoner kronor. CSN:s förslag om att de nuvarande studiestöden till studerande i grundläggande vuxenutbildning i form av studiemedel och vuxenstudiestöd skall ersättas med ett timstudiestöd är regeringen inte beredd att biträda. När det gäller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa har särskilda resurser anvisats under innevarande budgetår. Regeringen avser att i samband med kompletteringspropositionen för 1994/95 överväga behovet av sådana riktade åtgärder under nästa budgetår. Medelsdisposition Under anslaget för budgetåret l994/95 bör tas upp 1 084,5 miljoner kronor med följande fördelning: Mkr Korttidsstudiestöd och internatbidrag 63,4 Särskilt vuxenstudiestöd 951,0 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 70,1 Summa 1 084,5 Förslag till ändring av studiestödslagen finns samlade under anslaget E_8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 5. till Vuxenstudiestöd m.m för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr, 6. godkänner vad regeringen förordat om fördelning av medel för vuxenstudiestöd. E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 1992/93 Utgift 55 049 640 1993/94 Anslag 76 925 000 1994/95 Förslag 71 000 000 Från anslaget betalas utgifter för timersättning till deltagare i svensk_undervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) enligt förordningen (1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Centrala studiestödsnämnden Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår att ett nytt timstudiestöd införs för studerande i grundläggande vuxenutbildning omfattande även deltagare i sfi och särvux. CSN har i en särskild rapport redovisat verksamheten med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. CSN föreslår att nämndens handläggning av stöd upphör och att medlen fördelas till organisationerna Riksförbundet för döva och hörselskadade barn (DHB), Hörselskadades riksförbund (HRF) och Sveriges Dövas Riksförbund (SDR). Regeringens överväganden Beloppet i timersättning bör räknas upp från nuvarande 70 kr till 73 kr per timme. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser om detta. Kostnaden för timersättning till studerande i sfi beräknas till 58,4 miljoner kronor och för studerande i särvux till 3,1 miljoner kronor. För försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk är beräknat 9,5 miljoner kronor. Stödet är avsett för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade barn som deltar i sådana kurser. Av resurserna anvisas 6,3 miljoner kronor för koncentrerad teckenspråks_utbildning som anordnas av Sveriges Dövas Riksförbund. Resterande 3,2 miljoner kronor handhas av CSN för korttidsstudiestöd, internatbidrag och resekostnadsersättning till deltagare i kurser som anordnas av vissa folkhögskolor och landsting. Myndigheten föreslår att dessa medel fördelas direkt till berörda organisationer. De båda formerna av försöksverksamhet redovisades i propositionen om stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159 bil. 2, bet. 1992/93:SoU19, rskr. 1992/93:321). Regeringen anser att de parallella systemen bör fortgå under ytterligare någon tid innan ställning tas till den framtida verksamheten. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 7. till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret l994/95 anvisar ett förslagsanslag på 71 000 000 kr. E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål Inom regeringskansliet bereds för närvarande frågor som gäller Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Avsikten är att dessa frågor skall behandlas i en särskild proposition som skall föreläggas riksdagen under våren 1994. Medelsanvisningen under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål uppgår under innevarande budgetår till 105 060 000 kr, varav 750_000 kr anvisats som engångsanvisning till Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) för ett projekt med ny talboksteknik. För att slutföra arbetet med detta projekt har, i enlighet med TPB:s förslag, beräknats 125 000 kr som engångsanvisning under nästa budgetår. I avvaktan på att beredningen av den särskilda propositionen slutförs, föreslås att anslaget förs upp med ett i förhållande till nuvarande budgetår oförändrat belopp, minskat med 625 000 kr, dvs. 104 435 000 kr. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 8. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 beräknar ett förslagsanslag på 104 435 000 kr. E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar 1992/93 Utgift 180 892 858 1993/94 Anslag 100 000 000 1994/95 Förslag 57 000 000 Från anslaget betalas utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag vid utbildning till gymnasielärare med inriktning på yrkesämnen inom områdena handel och kontor, industri och hantverk eller vård, vid specialpedagogisk utbildning samt vid praktisk-pedagogisk utbildning som utgör en del av utbildning till gymnasielärarexamen och som genomgås av forskarutbildade studerande eller studerande som har civilingenjörsexamen. Riksrevisionsverkets budgetprognos för budgetåret 1993/94 visar på en utgiftsutveckling som överstiger det belopp med vilket anslaget förts upp i statsbudgeten. Utgiften för året beräknas till 129 miljoner kronor, vilket skulle innebära att anslaget överskrids med 29 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden CSN beräknar att utflödet av vuxenstudiebidrag under budgetåret 1993/94 kommer att uppgå till 129 miljoner kronor. För 1994/95 beräknas utgiften till 135,4 miljoner kronor vid ett oförändrat studerandeantal. Regeringens överväganden Enligt 7 kap. 1  studiestödslagen (1973:349) får regeringen föreskriva om rätt till särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid sådana lärarutbildningar till vilka det finns ett behov av att förbättra rekryteringen. Särskilt vuxenstudiestöd lämnas för närvarande till studerande vid gymnasielärarutbildningar med inriktning på yrkesämnen inom områdena handel och kontor, industri och hantverk och vård. Stödet lämnas även för specialpedagogisk utbildning samt för den praktisk-pedagogiska delen av gymnasielärarutbildning som genomgås av forskarutbildade studerande eller studerande som har civilingenjörsexamen. Vid oförändrat studerandeantal beräknas utgifterna under anslaget uppgå till 134 miljoner kronor under budgetåret 1994/95. När det gäller områdena handel och kontor, industri och hantverk samt vård gör regeringen den bedömningen att en god rekrytering kan upprätthållas även om de studerande erbjuds studiemedel som finansieringsform. Avsikten är därför att rätten till särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid dessa utbildningar skall upphöra. Detsamma avses gälla för forskare och civilingenjörer som genomgår den praktisk-pedagogiska delen av gymnasielärarutbildningen. Den som börjat utbildningen före den 1 juli 1994 bör emellertid få vuxenstudiestöd för att slutföra studierna. Belastningen på anslaget beräknas minska med 77 miljoner kronor. En ökning av utflödet av studiemedel har beräknats under anslaget E 4. Studiemedel m.m. Medelsbehovet för 1994/95 beräknas uppgå till 57 miljoner kronor. Upprättade lagförslag De förslag som regeringen nu lagt fram under inledningen av littera E om anpassning av studiestödsreglerna till EES-avtalet samt förslagen under anslagen E 3. Studiehjälp m.m. och E 5. Vuxenstudiestöd m.m. kräver ifråga om studiestödslagen (1973:349) dels ändring av 3 kap. 11 och 13 , 5 kap. 5  samt 6 kap. 5 , dels att det införs en ny paragraf, 1 kap. 8  samt i fråga om lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa ändring av 2 . Förslag om detta har upprättats inom Utbildningsdepartementet. Lagförslagen bifogas som underbilagor 9.2 och 9.3. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 9. antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), 10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, 11. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar anvisar ett förslagsanslag på 57 000 000 kronor. F Övriga ändamål F 1. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 1992/93 Utgift 26 174 000 1993/94 Anslag 22 370 000 1994/95 Förslag 23 982 000 År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelse med främmande makter 1950:114). Enligt förordningen (1988:1462) med instruktion för Svenska unescorådet har rådet till uppgift att för Sveriges del vara ett sådant nationellt samarbetsorgan enligt stadgan för Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) som förutsätts finnas för att samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos område med organisationens verksamhet. Rådet skall främja Unescos verksamhet i Sverige och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program. Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln. ---------------------------------------------------------- 1993/94 Beräknad ändring 1994/95 ----------------------------------- 1. Årsbidrag till Unesco21 000 000 +1 520 000 2. Svenska unescorådet för utrednings- och programverksamhet, inkl. möten 850 000 + 62 000 3. Avgift till konven- tionen om världens kultur- och naturarv 210 000 + 15 000 4. Medlemsavgift till International Centre for the Study och Preservation and the restoration of Cultural Property in Rome, ICCROM 210 000 + 15 000 5. Bidrag till Unescos Internationella kulturfond 100 000 of Summa 22 370 000 +1 612 000 Svenska unescorådet Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs av generalkonferensen. Vid Unescos 27:e generalkonferens hösten 1993 fastställdes organisationens budget för 1994-95 till ca US$ 460 miljoner. Den svenska andelen kalenderåret 1994 kommer enligt nu föreliggande uppgifter att utgöra drygt 1%. Unescorådet uppskattar medelsbehovet för Sveriges årsbidrag till Unesco med hänsyn till de flytande växelkurserna till 22 520 000 kr. Avgiften till konventionen om världens natur och kulturarv uppgår till 1% av Sveriges årsbidrag till Unesco, 225 000 kr. Bidraget till ICCROM föreslås uppgå till 1% av årsbidraget, 225 000 kr. Bidraget till Unescos Internationella kulturfond föreslås uppgå till 100 000 kr. Svenska unescorådet begär en ökning av bidraget för utrednings- och programverksamhet för bl.a. höjda resekostnader och för att fortsätta en kampanj för att öka antalet prenumeranter i Sverige av den internationella versionen av UNESCO - Courier. Regeringens överväganden Regeringen har prisomräknat anslaget med hänsyn till de flytande växelkurserna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 23 982 000 kr. F 2. Sametinget 1993/94 Anslag 7 500 000 1994/95 Förslag 9 677 000 Fr.o.m. budgetåret 1994/95 övergår reservationsanslaget A 4. Sametinget till att vara ramanslag. Sametinget är en ny statlig förvaltningsmyndighet. Enligt sametingslagen (1992:1433), som trädde i kraft den 1 januari 1993, har Sametinget till uppgift att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas. Det första valet till Sametinget genomfördes i maj månad 1993. Sametinget invigdes den 26 augusti 1993. Anslagsframställning Sametinget beräknar i sin anslagsframställning följande anslagsförstärkningar 1. 4 miljoner kronor till samiskt språkarbete, 2. 2 580 000 kr i ytterligare medel för produktion av informationsmaterial, utredningar, utbildning, arkivkostnader samt partistöd. Regeringens överväganden Eftersom myndigheten bedrivit verksamheten under så kort tid att någon egentlig resultatredovisning inte har kunnat lämnas, saknar regeringen underlag för att göra en bedömning av verksamheten. Sametinget skall tillämpa kapitalförsörjningsförordningen (1992:406). För investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål har därför regeringen beräknat en låneram i Riksgäldskontoret för Sametinget till 150 000 kronor. Anslaget har justerats med hänsyn till konsekvenser av införande av låneram, Statens arbetsgivarverks ombildning till uppdragsmyndighet samt upphörandet av trygghetsåtgärdsanslag. Under anslaget har regeringen gjort en prisomräkning. Vidare har anslaget tillförts 2 miljoner kronor för att stärka det samiska språket (Prop. 1992/93:32, bet. 1992/93:Ku17, rskr. 1992/92:114). Det står Sametinget fritt att pröva olika vägar för att utveckla och stödja det samiska språket med dessa medel. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 2. till Sametinget för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 9 677 000 kr. F 3. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område 1993/94 Anslag 15 700 000 1994/95 Förslag 16 538 000 Regeringens överväganden Myndigheterna inom Utbildningsdepartementets område arbetar alltmer med utvecklings- och rationaliseringsfrågor. Det gäller t.ex. utveckling av system som skall leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt. Anslaget avser medel till tillfälliga förstärkningar för sådana ändamål. I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 419 000 kr beräknats under anslaget för statistik vad gäller utbildningsstatistisk årsbok och fickskolan i stället för under sjunde huvudtiteln anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bilaga 8 anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Anslaget har prisomräknats. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 3. till Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 16_538_000 kr. Förslag till Bilaga 9.1 Lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)[1] dels att 7 kap. 7  skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 kap. 4 a  och 8_kap. 7 , av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 a  Beslut av Verket för högskoleservice i ärenden som avses i 4  första stycket 2 får inte överklagas. 7 kap. 7  Hemkommunen skall Hemkommunen betala ersättning till skall betala ersättning till staten för vissa kostnaderstaten för vissa kostnader för den som är elev i för den som är elev i specialskolan. Detta specialskolan. gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till Regeringen hemkommunens grundskola. eller den myndighet som Regeringen eller den regeringen bestämmer får myndighet som regeringen meddela föreskrifter om bestämmer får meddela undantag från bestämmelsen i föreskrifter om första stycket samt om ytterligare undantag samt ersättningens storlek. om ersättningens storlek. 8 kap. 7  Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa kostnader för den som är elev i sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek. ----------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. **Fotnot** [1]_Lagen omtryckt 1991:1111. Förslag tillBilaga 9.2 Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)[2] dels att 3 kap. 11 och 13 , 5 kap. 5  och 6 kap. 5  skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 8 , av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 8  Utländska medborgare som på grund av anställning här i landet kan härleda rättigheter från avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i fråga om sociala förmåner skall när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detsamma gäller make, sambo och barn till sådana utländska medborgare. 3 kap. 11 [3] Extra tillägg utgår med Extra 825, 550 eller 275 kronor tillägg lämnas med 855, 570 i månaden. eller 285 kronor i månaden. Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen. 13 [4] Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg utgår med lägst 1 150 och lämnas med lägst 1 170 och högst 2 300 kronor i högst 2 350 kronor i månaden. månaden. Närmare Närmare föreskrifter om föreskrifter om inackorderingstillägg inackorderingstillägg meddelas av regeringen meddelas av regeringen eller den myndighet eller den myndighet regeringen bestämmer. regeringen bestämmer. **Fotnot** [2]_Lagen omtryckt 1987:303. [3]_Senaste lydelse 1993:220. [4]_Senaste lydelse 1993:220. Förslag tillBilaga 9.3 Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa Härigenom föreskrivs att 2  lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 [5] Särskilt vuxenstudiestöd Särskilt för arbetslösa lämnas enligtvuxenstudiestöd för arbetslösa bestämmelserna i 7 kap. 7 lämnas enligt bestämmelserna a-7 c  studie_stödslageni 7 kap. 7 a-7 c  (1973:349) vare sig den studie_stödslagen (1973:349) studerande är medlem i en vare sig den studerande är arbetslöshetskassa eller medlem i en inte. I övrigt skall arbetslöshetskassa eller bestämmelserna i 7 kap. 1,inte. I övrigt skall 2, 4-5 a, 8 b-9 och 16-20 bestämmelserna i 1 kap. 8 , samt 9_kap. 1-3 och 7  7 kap. 1, 2, 4-5 a, 8 b-9 studiestödslagen tillämpasoch 16-20  samt 9 kap. 1-3 på särskilt vuxenstudiestödoch 7  studiestödslagen för arbetslösa. tillämpas på särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. ----------- Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. **Fotnot** [5]_Senaste lydelse 1993:871. Bilaga 9.4 Sammanfattning av och remissyttranden över betänkandet (SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen Efter remiss har yttranden över betänkandet kommit in från Statskontoret, Statistiska centralbyrån (SCB), Statens kulturråd, Universitetet i Linköping, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS), Högskolan i Jönköping, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), De handikappades riksförbund (DHR), Luleå kommun, Stockholms stad, Örebro kommun och Halmstads kommun. Dessutom har yttranden inkommit från Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL), Synskadades riksförbund (SRF) samt Handikappförbundens samarbetsorgan. 1 Allmänt De flesta remissinstanserna är i huvudsak positiva till betänkandet. I en del frågor har dock remissopinionen varit splittrad. Detta gäller framför allt utredarens prioriteringslista över utvärderingsförslagen och vad utvärderingen bör omfatta. Förutom att flera remissinstanser har olika invändningar och påpekanden av varierande slag, finns en allmän oro över att dubbelarbete och överlappande redovisning kommer att uppstå mellan Folkbildningsrådets utvärdering och den utvärdering som staten skall ta initiativ till. 2 Förslagens räckvidd. Vissa avgränsningar 2.1 Folkbildningen i dess helhet under en treårsperiod Utredaren föreslår i sitt betänkande att den nationella utvärderingen i första hand bör avse folkbildningen i dess helhet, inte de enskilda delarna. Utvärderingen bör också avse treårsperioden 1994/95-1996/97 och ligga till grund för fortsatt verksamhet. Folkbildningsrådet, Folkbildningsförbundet och RIO har kommenterat och tillstyrkt förslaget. 2.2 Kvalitativ utvärdering av verksamheten I betänkandet föreslås att utvärderingen bör vara kvalitativt inriktad och att den endast bör avse sådan verksamhet som får del av statsbidraget i enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. En betydande del av de remissinstanser som yttrat sig i frågan om kvalitativ utvärdering har tillstyrkt förslaget. Högskolan i Jönköping, Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, RIO, SFHL samt Svenska kommunförbundet delar utredarens uppfattning att utvärderingen bör vara av kvalitativ art. SFHL beklagar att de flesta av de föreslagna projekten är mer kvantitativt än kvalitativt inriktade. Universitetet i Linköping framhåller vikten av att utredarens synpunkter vad gäller kvalitativa studier förverkligas. Universitetet påpekar även att nationella utvärderingar alltför ofta givit prov på en glidning i inriktningen; ambitioner att fånga en verksamhet i kvalitativa termer tenderar mycket lätt att ersättas av det lätt mätta och objektivt beskrivbara. Vad gäller förslaget om att utvärderingen bör avse verksamhet som får del av statsbidrag i enlighet med förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen är remissopinionen mer splittrad. Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet samt Svenska kommunförbundet instämmer i att utvärderingen bör avse verksamhet som bedrivs med statsbidrag. Svenska kommunförbundet understryker att offentligt obundet stöd till folkbildningen i hög grad är en fråga om förtroende för folkbildningens fria ställning och inriktning på just fritt bildningsarbete. Förekomsten av annan verksamhet, dess karaktär och omfattning i förhållandet till bildningsarbetet, bör därför vara en del av utvärderingen. Statskontoret, SCB och Landstingsförbundet delar inte utredarens förslag. Enligt Statskontoret bör den statliga utvärderingen av folkbildningen främst inriktas mot hur riksdagens och regeringens intentioner och målsättning fullgjorts under treårsperioden. Utgångspunkten bör vara de mål som staten angett för verksamheten. SCB ställer sig tveksam till avgränsningen i betänkandet till att bara gälla effekter av det statliga stödet, eftersom deltagarna i folkbildningen rimligen inte kan skilja på om stat, landsting eller någon annan finansiär bekostar den utbildning de är intresserade av. Landstingsförbundet menar att den statliga utvärderingen bör omfatta även sådan verksamhet som i framtiden kan komma att bedrivas med statsbidrag från andra departement. 3 Kvalitetsutvärdering och genomförande 3.1 Perspektivet Utredaren föreslår i sitt betänkande att den statliga kvalitetsutvärderingen av folkbildningen bör utgå från deltagarens perspektiv. En övervägande del av de remissinstanser som yttrat sig över detta förslag är positiva. Några remissinstanser anser att förslaget får ett mycket litet genomslag i de konkreta förslag till och prioriteringar av studier som föreslås ingå i utvärderingen. Örebro kommun menar att man med utgångspunkt i verksamheten och deltagarnas uppfattning om denna kan arbeta fram ny kunskap om området. Kommunen anser också att rådande kvantitativa mätmetoder som främst redovisar antal studiecirkeldeltagare, antal studietimmar eller antal kulturprogram endast ger en ytlig bild av folkbildningens funktion i samhället. Handikappförbundens samarbetsorgan tycker att det är positivt att deltagarnas uppfattning om verksamheten förs fram i fokus. Samarbetsorganet anser att de prioriterade gruppernas uppfattning bör ägnas särskild uppmärksamhet, dvs. personer med olika typer av funktionsnedsättningar. SCB anser att det behövs en modell att arbeta utifrån som anger vilka faktorer som man är intresserad av och hur de påverkar verksamheten på individnivå men också på organisationsnivå. SCB menar att en sådan överblick saknas i utredningen. SFHL och HLS delar utredarens uppfattning att utvärderingen bör utgå från den enskildes perspektiv men uttrycker sitt missnöje över att så få av de föreslagna forskningsprojekten uppfyller detta krav. 3.2 Genomförande I betänkandet föreslås att den statliga utvärderingen av folkbildningen bör genomföras av en statlig kommitté eller en enmansutredning. SCB, HLS, Folkbildningsförbundet och RIO anser att utvärderingen bör genomföras av en statlig kommitté i stället för en enmansutredning. Flera av de remissinstanser som yttrat sig vill själva delta i den föreslagna kommittén. SCB anser det viktigt att verka för en nära samverkan mellan de olika aktörerna i en utvärdering och förordar därför en arbetande kommitté med tvärvetenskaplig kompetens i stället för en enmansutredning. Halmstads kommun ser det som nödvändigt men också mycket positivt att företrädare för bl.a. kommunerna föreslås delta i eller få insyn i arbetet med utvärderingen. Halmstads kommun föreslår att detta bör göras i form av att kommunerna får bli företrädda i den föreslagna utvärde_ringskommittén. Svenska kommunförbundet anser att det är mycket viktigt att företrädare för kommunerna får möjlighet att följa och delta i utvärderingen. SRF och Handikappförbundens samarbetsorgan anser att det är nödvändigt att de får vara med i en kommande kommitté som skall utvärdera folkbildningen eftersom människor med funktionshinder är en av de prioriterade grupperna för folkbildningen. 3.3 Kostnadsramen Utredaren föreslår att utvärderingen av folkbildningen bör till sitt förfogande få en kostnadsram om 5-6 miljoner kronor, motsvarande en promille av anslagen till statsbidragen under en treårsperiod. De få remissinstanser som yttrat sig i frågan är negativa till förslaget. Statskontoret menar att först när man fastställt vilka områden som skall belysas i utvärderingen är det möjligt att ange en kostnadsram för arbetet. Statskontoret menar vidare att utredningen inte har angett hur utredningsarbetet skall finansieras. Statskontoret utgår ifrån att medlen tas från anslaget för folkbildning. Folkbildningsförbundet anser att det inte klart framgår av betänkandet att medel för utvärderingen skall tas av folkbildningsanslaget. Folkbildningsförbundets uppfattning är att folkbildningen inte skall betala statens utvärdering samtidigt som Folkbildningsrådet årligen har avsatt fem miljoner kronor till utvecklings- och utvärderingsprojekt inom folkbildningen. RIO hänvisar i sitt yttrande till betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) där det föreslås att statsmakterna skall bekosta och bygga ut sin egen utvärderingskapacitet och att kostnaderna för utvärderingen inte skall räknas in i bidraget till organisationerna. 4 Prioritetslista över utvärderingsförslagen I betänkandet sammanfattas och angelägenhetsgraderas de olika förslagen i en prioritetslista. Dessutom lämnas förslag om vilka delprojekt som lämpligen kan sammanföras. Angelägenhetsgraderingen görs i en tregradig skala, där "1" betecknar de mest angelägna projekten och "3" de projekt som bedömts att ha lägst prioritet. Remissopinionen är i denna fråga splittrad. En knapp majoritet av de instanser som yttrat sig tillstyrker förslaget. Det är främst de instanser som företräder folkbildningen som tillstyrker prioriteringslistan. Folkbildningsrådet har inte några invändningar mot enskilda delar i utredarens förslag om vilka områden som skall omfattas av den nationella utvärderingen. Folkbildningsrådet vill däremot starkt understryka utredarens förslag att den statliga utvärderingen till stora delar bör begränsas till att inhämta uppgifter från ett urval av lokala anordnare. Svenska kommunförbundet anser att de frågor utredaren föreslår att utvärderingen skall omfatta är bra. Förbundet tycker dock att folkbildningens förhållande till folkrörelserna är en central fråga som, enligt förbundets uppfattning, inte kan avgränsas till ett visst ämnesområde som gjorts i utredarens förslag. Folkbildningsförbundet tillstyrker förslagen angående vilka områden inom studieförbundens verksamhet som skall ingå i den statliga utvärderingen, men vill liksom Luleå och Halmstads kommuner göra en omprioritering mellan projekten. Statens kulturråd förordar att en omprioritering görs så att man tar större hänsyn till kulturområdet vid valet av utvärderingprojekt. HLS konstaterar att man i betänkandet i förvånansvärt liten utsträckning uppmärksammar den viktiga frågan huruvida folkbildningen åstadkommer förändringar av de slag som ställts upp som mål för verksamheten enligt ovan. SFHL anser att det saknas ett forskningsprojekt i utvärderingen kring folkhögskolans inre demokrati, speglat i bl.a. olika dokument, samråds_organ och beslutsorgan på skolorna. SFHL vill också starkt poängtera vikten av att bitarna "Erfarenheter från tidigare folkhögskoleelever" och "deltagare i studiecirklar" prioriteras om från prioritetsgrupp 3 till grupp 1 om man vill åstadkomma det deltagarperspektiv man förordar i betänkandet. SRF menar att det klart bör framgå vilka som avses när man talar om "prioriterade grupper", dvs. handikappade och invandrare. Handikappförbundens samarbetsorgan föreslår ett antal ompriorite_ringar och anser att en viktig uppgift är att redovisa i vilken utsträckning studieförbunden engagerar sig i cirkelverksamheten för människor med funktionsnedsättningar och vad de gör för att göra sitt ordinarie utbud tillgängligt för denna grupp. Rättsdatablad ------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser Celexnummer för som inför, bakomliggande ändrar, upphäver EG-regler eller upprepar ett normgivnings- bemyndigande ------------------------------------------------- Lag om ändring i 7 kap. 7 , skollagen 8 kap. 7  (1985:1100) Lag om ändring i 1 kap. 8 , studiestödslagen 3 kap. 11 och 13  (1973:349) Prop. 1993/94:100 Bil. 9 VIII. Utbildningsdepartementet Sid. 3 Anmälan till budgetpropositionen 1994 3 1 Inledning 6 2 Skolområdet och folkbildningen 10 3 Den högre utbildningen 12 4 Forskningen 14 5 Nya utbildningsinitiativ 16 6 EES-avtalet, utbildning och forskning Anslag kr 19 A Skolväsendet Inledning 19 1 Utvecklingsplan för skolväsendet 19 2 Genomförande av läroplansreformerna 20 3 Kontinuerlig översyn av kursplaner 21 4 Ändring av bestämmelser 24 5 Kompletteringskurser inom gymnasieskolan 26 6 Viss utbildning i landstingsregi 26 7 Förutsättningar att anordna gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 28 8 Kunskaper i och intresse för naturvetenskaplig och teknisk utbildning 29 9 Riksrekryterande idrottsgymnasier Myndigheter 30 1.Statens skolverk, ramanslag242 922 000 37 2.Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag 106 966 000 Utveckling av skolväsendet m.m. 42 3.Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, reservationsanslag 17 712 000 44 4.Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag 76 728 000 48 5.Forskning inom skolväsendet, reservations- anslag 26 134 000 49 6. Fortbildning m.m., reservationsanslag98 416 000 52 7.Genomförande av skolreformer, reservationsanslag 128 975 000 53 8.Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag 230 170 000 Verksamhetsbidrag 56 9.Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet, förslagsanslag48 187 000 59 10.Sameskolor, ramanslag 31 058 000 62 11.Specialskolor m.m., ramanslag376 839 000 65 12.Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag *19 025 000 65 13.Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag *18 667 000 66 14. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., förslagsanslag 78 080 000 72 15. Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag 181 965 000 Summa littera A 1 681 844 000 76 B Folkbildning 76 1.Bidrag till folkbildningen, anslag1 865 328 000 81 2.Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, anslag 63 959 000 Summa littera B 1 929 287 000 84 C Universitet och högskolor m.m. Inledning 84 1 Organisationsfrågor m.m. 86 2 Anslagen till vissa utbildningsområden 88 3 Examensrätt m.m. 90 4 Professurer vid forskningsråd 91 5 Jämställdhet 92 6 Fullföljande av nya resurstilldelningssystem för grundutbildning samt forskning och forskarutbildning 100 7 Kapitalförsörjning 102 8 Kostnadsansvar och ansvar för gemensamma system 104 9 Sammanfattning av förslaget till budget för universitet och högskolor m.m. (litt. C) Universitet och högskolor m.m. 108 1.Uppsala universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 705 191 000 110 2.Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 868 152 000 114 3.Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 1 165 472 000 117 4.Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 895 383 000 120 5 .Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 864 062 000 123 6.Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag671 353 000 126 7.Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 582 914 000 Prop. 1993/94:100 Bil. 9 128 8.Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 692 595 000 131 9.Umeå universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 594 723 000 133 10. Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag484 066 000 136 11. Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag 511 845 000 138 12. Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 276 737 000 140 13. Karolinska Institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 324 374 000 143 14. Karolinska Institutet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag466 321 000 145 15. Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 552 840 000 148 16. Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag 465 045 000 150 17. Högskolan i Luleå: Grundutbildning, reservationsanslag 283 136 000 153 18. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m., reservationsanslag159 279 000 155 19. Danshögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 18 220 000 157 20. Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag 41 832 000 159 21. Högskolan i Borås: Grundutbildning, reservationsanslag 97 472 000 161 22. Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationsanslag130 529 000 163 23. Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning, reservationsanslag123 318 000 165 24. Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, reservationsanslag 68 306 000 167 25. Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag 134 962 000 169 26. Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning, reservationsanslag56 157 000 171 27. Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, reservationsanslag 212 235 000 173 28. Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, reservationsanslag 87 976 000 175 29. Högskolan i Skövde: Grundutbildning, reservationsanslag 64 784 000 177 30. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning, reservationsanslag 50 942 000 179 31. Högskolan i Växjö: Grundutbildning, reservationsanslag 149 020 000 181 32. Högskolan i Örebro: Grundutbildning, reservationsanslag 189 055 000 183 33. Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, reservationsanslag15 007 000 185 34. Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag31 847 000 187 35. Konstfack: Grundutbildning, reservationsanslag 69 169 000 189 36. Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 34 267 000 191 37. Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag278 576 000 193 38. Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag 237 919 000 195 39. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag61 751 000 197 40. Mälardalens högskola: Grundutbildning, reservationsanslag 145 417 000 199 41. Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag10 133 000 201 42.Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag17 377 000 203 43. Enskilda och kommunala högskoleut- bildningar m.m., reservationsanslag1 240 936 000 210 44. Europeisk utbildningssamverkan, ramanslag58 767 000 212 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., reservationsanslag468 572 000 214 46. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag13 344 000 216 47. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor, reservationsanslag151 538 000 218 48. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag 1 487 495 000 219 49. Kanslersämbetet, reservationsanslag25 861 000 221 50. Verket för högskoleservice, ramanslag70 480 000 228 51. Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag 3 233 000 229 52. Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag 41 871 000 231 53. Kostnader för Chalmers tekniska högskola avvecklingsorganisation, förslagsanslag 1 000 232 54. Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation, förslagsanslag1 000 Summa littera C 16 451 858 000 233 D Nationella och internationella forskningsresurser Forskningsråd m.m. 237 1. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation, reservationsanslag 88 003 000 238 2. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag 9 135 000 238 3. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag212 816 000 240 4. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag7 283 000 241 5. Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 378 691 000 242 6. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 12 770 000 243 7. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag584 169 000 246 8. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 17 341 000 246 9. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag 267 936 000 247 10. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 7 303 000 248 11. Rymdforskning, reservationsanslag 42 815 000 249 12. Rådet för forskning om universitet och högskolor, reservationsanslag7 846 000 249 13. Kungliga biblioteket, ramanslag147 132 000 251 14. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag 7 598 000 252 15. Arkivet för ljud och bild, ramanslag 21 478 000 253 16. Institutet för rymdfysik, ramanslag 38 405 000 254 17. Polarforskningssekretariatet, ramanslag21 100 000 255 18. Europeisk forskningssamverkan, ramanslag 477 355 000 257 19. Vissa särskilda utgifter för forsknings- ändamål, reservationsanslag110 517 000 258 20. Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag 36 595 000 259 21. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag 112 827 000 Summa littera D 2 609 115 000 Prop. 1993/94:100 Bil. 9 261 E Studiestöd m.m. Inledning 261 1 Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet Studiestöd m.m. 266 1.Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag 159 058 000 268 2.Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet, anslag 1 000 269 3. Studiehjälp m.m., förslagsanslag 2 209 357 000 271 4.Studiemedel m.m., förslagsanslag 6 631 000 000 273 5.Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag 1 084 500 000 276 6.Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag 71 000 000 277 7.Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag * 104 435 000 277 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar, förslagsanslag 57 000 000 Summa littera E 10 316 351 000 280 F Övriga ändamål 280 1.Kostnader för Sveriges medlemskap i UNESCO m.m., förslagsanslag 23 982 000 281 2.Sametinget, ramanslag 9 677 000 282 3.Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepar- tementets område, reservationsanslag 16 538 000 Summa littera F 50 197 000 SUMMA VIII - Utbildningsdepartementet 33 038 652 000 Bilagor 284 9.1 Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100) 285 9.2 Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) 287 9.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudie_stöd för arbetslösa 288 9.4Sammanfattning av och remissyttranden över betänkandet (SOU 1993:64) Frågor för folkbildningen 293 Rättsdatablad * Särproposition under 1994