Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1994 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)Prop. 1993/94:100 Bilaga 5 INLEDNING I denna proposition redovisas i första hand åtgärder som vidtagits respektive planeras för att förverkliga 1992 års totalförsvarsbeslut (FB 92). Det skall återigen, liksom skedde i föregående års budgetproposition, erinras om att FB 92 utgjorde ett viktigt vägval i svensk försvarspolitik. Beslutet kännetecknades av en strävan att återställa en varaktig och realistisk balans mellan uppgifter och resurser samt mellan kvalitet och kvantitet i det svenska totalförsvaret, en nödvändighet med hänsyn till den obalans i dessa avseenden som uppstått till följd av en serie omständigheter under åren dessförinnan. En viktig utgångspunkt för strävan att skapa balans mellan uppgifter och resurser var självfallet de omfattande säkerhetspolitiska förändringar som skett under senare år, förändringar som gjorde det möjligt och naturligt att i viss grad omformulera totalförsvarets uppgifter och som även hade en inverkan på bedömningen av rimliga ekonomiska försvarssatsningar. Målet att återställa balans mellan kvalitet och kvantitet, å andra sidan, sattes mot bakgrund av ett under lång tid ackumulerat behov av modernisering och kvalitativ förnyelse, inte minst inom armén. Särskilt Gulf-kriget år 1991 hade tydligt visat det oundgängliga i en adekvat materiell och utbildningsmässig kvalitet och modernitet. För att kunna nå dessa balansmål tillfördes totalförsvaret i FB 92 en viss ekonomisk förstärkning, varav det viktigaste inslaget utgjordes av en viss procentuell årlig uppräkning, utöver generell priskompensation, av det militära försvarets materielanslag i syfte att kunna bl.a. följa prisutvecklingen på försvarsmateriel och härigenom kunna leva upp till kravet på säkerhet i planeringen. Utöver de ekonomiska tillskotten krävdes dock - för att kunna realisera de nämnda balansmålen - även en betydande serie av strukturanpassningar och reduktioner i försvarets organisation. Genomförandet av FB 92 handlar inte minst om det successiva förverkligandet av dessa strukturförändringar, såsom förutsättning - tillsammans med de ekonomiska förstärkningsåtgärderna - för att under de närmaste åren kunna realisera eftersträvad materiell och utbildningsmässig kvalitetshöjning i den kvarvarande organisationen. Försvarsbeslutet gav således upphov till en omfattande omställningsprocess i det svenska försvaret: beslutet omfattade förändringar i hela kedjan från formuleringen av totalförsvarets uppgifter via krigs- och grundorganisationerna till antalet anställda och värnpliktssystemets utformning. Det hade, och har, även betydelse som grund för en fortsatt omstrukturering av den svenska försvarsindustrin. På grundval och med ledning av den allmänna färdriktning som utstakades i försvarsbeslutet har under tiden därefter ett antal utredningar utarbetat förslag som rör totalförsvarets pliktsystem, dess frivilligrörelse, ledningsorganisation, materielförsörjning, m.m. Flera av dessa förslag har sedermera förelagts riksdagen för slutligt ställningstagande. I andra fall pågår beredning i regeringskansliet. Försvarsbeslutets övergripande syfte är följaktligen att åstadkomma ett totalförsvar som åläggs rimliga och realistiska uppgifter i den säkerhetspolitiska miljö som uppstått efter det kalla krigets sammanbrott - och ges realistiska möjligheter att faktiskt kunna fullgöra dessa uppgifter. Samtidigt som ytterligare steg och åtgärder i den av FB 92 igångsatta omställningsprocessen nu redovisas måste arbetet sättas igång på allvar med att förbereda nästa långsiktiga parlamentariska försvarsbeslut. Den s.k. perspektivplanering som nu inletts inför detta beslut har att beakta och söka inrymma betydande osäkerheter och torde med hänsyn till dessa behöva röra sig inom ett påtagligt brett säkerhetspolitiskt och ekonomiskt spektrum. Bilden av föränderlighet och bedömnings-osäkerhet förstärks inte minst av det faktum att Sverige under nästkommande budgetår har att avgöra frågan om sitt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Nödvändigheten att börja tänka på olika utgångspunkter för ett nytt långsiktigt försvarsbeslut minskar dock inte kravet på att fullfölja genomförandet av riksdagsbeslutet 1992, med dess förutsättningar och dess inriktning. Det har under loppet av år 1993 successivt klarnat att marinens ekonomiska situation, trots försvarsbeslutets strävan att ange uppgifter och resurser i balans, är sådan att akuta insatser blivit nödvändiga för att avhjälpa konstaterade brister, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Regeringen har i flera på varandra följande ändringar i 1993 års regleringsbrev lämnat instruktioner till Chefen för marinen beträffande nödvändiga åtgärder för att återskapa långsiktig balans i marinens ekonomi, med bibehållande av försvarsbeslutets övergripande målsättning. Inom det militära försvarets område redovisas i propositionen fortsatta steg i processen mot en ny myndighetsstruktur. Statsmakterna har tidigare beslutat, på grundval av förslag av Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO), ett antal förändringar i organisations- och ansvarsförhållandena för myndigheterna inom totalförsvarets militära del. Sålunda bildas myndigheterna Försvarsmakten och Fortifikationsverket den 1 juli 1994. Samtidigt läggs nuvarande myndigheterna inom huvudprogram 1-4 samt Fortifikationsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse och Försvarets civilförvaltning ner. Försvarets materielverk föreslås övergå till att bli avgiftsfinansierad och styras med uppdrag främst från Försvarsmakten. LEMO har även lagt fram förslag rörande de högre skolorna inom det militära försvaret och totalförsvaret. Med utgångspunkt i utredningens överväganden föreslås här att Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola slås samman till en gemensam högskola, vars utbildning bör ges ökad akademisk status varför den föreslås ligga utanför Försvarsmakten. Försvarshögskolan föreslås kvarstå som en särskild högre utbildningsresurs inom totalförsvaret. I 1993 års forskningsproposition anmälde regeringen sin avsikt att inför budgetåret 1994/95 göra vissa förändringar i styrningen av försvars-forskningen. Nu föreslås en ändrad finansierings- och anslagsstruktur, i syfte att genomföra förändringarna. Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap ges ett ökat ansvar för att styra försvarsforskningen. Ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning föreslås. I propositionen redovisas beträffande den svenska försvarsindustrin den fortsatta processen av anpassning till delvis nya villkor, inte minst när det gäller behovet av att finna nya former för samarbete med utländsk försvarsindustri. FB 92 innebar beträffande totalförsvarets civila del främst en prioriterad satsning på s.k. vitala funktioner - el, tele, transporter - av betydelse både med avseende på betoningen av strategiskt överfall som dimensionerande planeringsgrund och som konsekvens av det militära försvarets behov av stöd från det civila försvaret. I försvarsbeslutet fastslogs vidare en grundsyn för regionala mål- och riskanalyser samt beslutades om vissa nya principer för befolkningens skydd i krig. I planeringen inom totalförsvarets civila del har nu preciseringar kunnat göras när det gäller de krav på förmåga inom olika funktioner som blir följden av de i FB 92 ändrade planeringsförutsättningarna. Regeringen bedömer i likhet med Överstyrelsen för civil beredskap att den samlade förmågan hos totalförsvarets civila del med nu aktuell planeringsinriktning kan anses vara något bättre än vad som tidigare bedömts. Härutöver redovisas i propositionen ytterligare steg i riktning mot ett förverkligande av kommunernas övertagande av statliga beredskaps-uppgifter. Pliktutredningen (SOU 1992:139) redovisade sitt betänkande Totalförsvarsplikt den 16 december 1992. Betänkandet behandlar främst principer för personalförsörjningen inom totalförsvaret. Utredningen föreslår bl.a. en tjänstgöringsplikt som omfattar alla svenska medborgare och alla som är bosatta inom Sverige. Utredningen om författningsreglering av totalförsvarsplikten (UFT) lämnade i april 1993 delbetänkandet (SOU 1993:36) Lag om totalförsvarsplikt. Utredningen har dessutom i november 1993 i slutbetänkandet (SOU 1993:101) Lag om totalförsvarsplikt Följdändringarna lämnat ytterligare förslag till följdförfattningar. Pliktutredningens betänkande och UFT:s delbetänkande har remissbehandlats. Remissinstanserna har över lag varit positiva till de båda förslagen. UFT:s slutbetänkande remissbehandlas för närvarande. Betänkandena bereds inom regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att i en särskild proposition i januari 1994 föreslå vissa riktlinjer för inrättandet av en ny myndighet för pliktpersonal. Senare under våren 1994 avser regeringen att, efter att ha hört Lagrådet, förelägga riksdagen en proposition om en ny lagstiftning om totalförsvarsplikt. Lagstiftningen kan beräknas träda i kraft den 1 juli 1995. En ny myndighet för pliktpersonal föreslås i så fall bli inrättad vid samma tidpunkt. LEMO:s betänkande (SOU 1993:95) Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret kommer att behandlas bl.a. i en särproposition senare under innevarande budgetår. De ytterligare besparingar som beslutats inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde kommer att tas ut inom anslagen A 1. Försvarsmakten och D 2. Skyddsrum m.m. Ekonomisk sammanfattning; litteravis Anslagsförteckningen nedan är uppställd efter den anslagsstruktur som föreslås gälla för budgetåret 1994/95. Anslagen för totalförsvaret under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1994/95 omfattar 39 721 506 000 kr. Medlen fördelar sig på följande sätt. Anslagslittera Kr Littera A 36 512 037 000 Försvarsmakten m.m. Littera B Vissa försvarsmakten 708 384 000 närstående myndigheter Littera C 216 803 000 Funktionen Civil ledning och samordning Littera D 1 339 456 000 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst Littera E 112 482 000 Funktionen Psykologiskt försvar Littera F 271 856 000 Försörjning med industrivaror Littera G 560 488 000 Övrig verksamhet S:a fjärde huvudtiteln 39 721 506 000 Inom andra huvudtitlar föreslås anslag för verksamhet inom totalförsvarets civila del till ett belopp om sammanlagt 1 498 962 000 kr. Den sammanlagda nivån för anslagen till totalförsvaret föreslås därmed uppgå till 41 220 468 000 kr för budgetåret 1994/95. 1 Utgångspunkter och inriktning 1.1 Det säkerhetspolitiska läget De senaste årens utveckling har i stora drag bekräftat de långsiktiga bedömningar som gjordes inför 1992 års totalförsvarsbeslut. Den följande redovisningen inriktas främst mot de faktorer som har särskild betydelse för Sveriges säkerhetspolitiska situation. Krigen i det tidigare Jugoslavien och i södra Kaukasus har trots omfattande internationella fredsfrämjande ansträngningar alltmer kastat en skugga över den europeiska säkerhetspolitiska utvecklingen. De utgör samtidigt en påminnelse om behovet av stärkta säkerhets- och samarbetsstrukturer för att övervinna svårigheterna att förverkliga de samarbetsvisioner som kom till uttryck i Parisstadgan i samband med det kalla krigets slut. I krigens spår har följt allvarliga humanitära problem och omfattande flyktingsströmmar till länderna i Västeuropa. Trots svårigheter och bakslag för de europeiska strävandena mot en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik finns en brett förankrad politisk uppfattning att Europas intressen och förutsättningar för en fredlig utveckling bäst främjas av fortgående ekonomisk, social, kulturell och politisk samverkan mellan länderna. Den europeiska unionen utgör det starkaste av de fundament på vilka det fram- tidsinriktade europeiska säkerhetsbygget kan vidareutvecklas och har, i ett i övrigt i stora delar instabilt Europa, en stark politisk attraktionskraft. Samtidigt visar de senaste årens utveckling att det alltjämt krävs en lång process, innan den europeiska unionens mål inom det säkerhets- och försvarspolitiska området kan förverkligas. NATO framstår under överskådlig tid som en central pelare i det europeiska och transatlantiska säkerhetssamarbetet. Omvandlingen av NATO fortsätter och innebär bl.a. att NATO:s samarbete med de icke NATO-anslutna staterna i Europa utvecklas på sikt både inom det nordatlantiska samarbetsrådets (NACC) ram och genom individuellt anpassade bilaterala band mellan NATO och enskilda stater. I detta senare avseende kan utvecklingen av det av USA nyligen föreslagna s.k. "Partnerskap för fred" bli särskild betydelse. Flertalet av de öst- och centraleuropeiska staterna ger hög prioritet åt närmast möjliga knytning till NATO. De ser NATO som den ende aktören med reella möjligheter att garantera stabilitet och säkerhet i Europa. En utvidgning av NATO synes dock ha avförts som ett omedelbart handlingsalternativ inom NATO. Både med hänsyn till att man i dag vill undvika att skapa nya skiljelinjer i östra Europa, och av hänsyn till en stark strävan att i dagens politiskt instabila Europa undvika att försvaga NATO:s kärnstruktur, förefaller sålunda en utvidgning under de närmaste åren inte bli aktuell. Huvudinriktningen under den närmaste tiden blir således en utvidgning av det samarbete kring fredsfrämjande operationer, gemensamma utbildningsaktiviteter och övningar som inletts inom NACC:s ram, liksom en fördjupad politisk konsultationsprocess. Denna process kan successivt komma att skapa förutsättningar för att vidga medlemskretsen utan att samtidigt försvaga kärnfunktionerna i NATO. Parallellt med denna process förändras också fortlöpande rollfördelningen mellan den amerikanska och den europeiska delen av NATO. Det finns nu en framväxande uppfattning inom NATO om att den europeiska delen successivt kommer att få ta på sig ett större ansvar både politiskt och militärt. Den västeuropeiska unionen, VEU, utvecklas mot att bli ramen för en ökad europeisk samordning inom NATO. Tidigare amerikanska farhågor för att VEU hotade att beröva USA nödvändigt inflytande synes nu väsentligen ha försvunnit. Inom VEU pågår även en parallell process i syfte att integrera de östeuropeiska länderna i ett säkerhetspolitiskt samarbete. Som regionalt säkerhetsorgan under FN omfattar ESK - den europeiska säkerhetskonferensen - alla stater i Europa och de centralasiatiska länderna från det tidigare Sovjetunionen. Detta breda deltagande erbjuder ständigt öppna kontaktmöjligheter mellan alla stater i vår del av världen, men kan också utgöra en svaghet, eftersom beslut inom ESK måste fattas i konsensus. Under svenskt ordförandeskap har ESK under 1993 utvecklat sina konflikt förebyggande instrument, bl.a. genom aktiva insatser av högkommissarien för nationella minoriteter. Förmågan till gemensamma fredsbevarande aktioner utvecklas succesivt. Ett av ESK:s viktigaste instrument för att skapa säkerhet är den ömsesidiga insynen medlemstaterna emellan beträffande militära förhållanden. Mycket talar för att ESK även fortsättningsvis kommer att ha stor betydelse för att utveckla öppenhet och militär transparens mellan medlemstaterna. Omställningen till demokrati och marknadsekonomi i Öst- och Centraleuropa är förenad med utomordentliga politiska och ekonomiska påfrestningar och problem. Dessa problem blir särskilt påtagliga beträffande Ryssland. De är till betydande del av mycket långsiktig art. I de öst- och centraleuropeiska staterna har övergången inledningsvis lett till en påtaglig ekonomisk tillbakagång. Vissa tecken till en ekonomisk konsolidering börjar nu skönjas i några länder. I bl.a. Tyskland har återföreningen mellan Öst- och Västtyskland visat sig vara förenad med långt större problem och påfrestningar än vad man inledningsvis bedömde. Inom det tidigare Sovjetunionens område fortgår på många håll det politiska och ekonomiska sönderfallet. Detta gäller särskilt i Kaukasus och Centralasien där det på flera håll utbrutit öppna stridigheter. I Ryssland står president Jeltsin alltjämt för en ambitiös reformpolitik. Oförutsägbarheten och osäker- heten om den fortsatta utvecklingen är emellertid även på kort sikt stor. Oförutsägbarheten i den ryska inrikespolitiken visas bl.a. av utfallet i de nyligen hållna parlamentsvalen. Vad som sker i Ryssland är av avgörande betydelse för hela det internationella samarbetet. Ett Ryssland i ekonomisk tillbakagång, med ökande sociala spänningar och inre konflikter, skulle därför kunna utgöra en källa till oro och osäkerhet i den internationella politiken. Den dramatiska konfrontationen i Moskva hösten 1993 visar på vilken bräcklig grund det ryska samhällsstyret vilar. Förut- sättningarna för en stabil demokratisk utveckling i Ryssland torde komma att förbli osäkra under lång tid. En återgång till en hårdare centralstyrning och intern politisk repression kan dessvärre inte helt uteslutas. I en sådan situation skulle det militära systemet med all sannolikhet åter komma att spela en aktivare roll. Situationen i det tidigare Sovjetunionen försvåras av att gränserna mellan de nya statsbildningarna i stor utsträckning saknar förankring i geografiska, kulturella eller etniska förhållanden. Till de stora påfrestningar som den ekonomiska och politiska omvandlingen medför skall sålunda läggas en lång rad nationella och etniska spänningar mellan och inom staterna i det tidigare Sovjetunionen. Hemtagningen av de tidigare sovjetiska förbanden från de tidigare Warszawapaktstaterna sker i stor utsträckning till Ryssland och är förenad med stora sociala problem. Läget inom stora delar av den ryska krigsmakten präglas i dag generellt av låg beredskap och t.o.m. av upplösning. Upplösningstendenserna förefaller dock ha mattats under senare tid. I den nya militärdoktrinen har de långsiktiga målen för den ryska krigsmakten definierats. Den inriktning som givits pekar mot en framtida styrkestruktur med en väsentligt reducerad numerär. Kärnan avses utgöras av strategiskt rörliga styrkor med hög kvalitet. Tidsförhållandena för införandet av den nya strukturen ter sig ännu osäker. Avtalet om minskning av de konventionella styrkorna i Europa (CFE) har nu varit i kraft under drygt ett år. Avtalet representerar en milstolpe i avvecklingen av det kalla krigets arv i Europa och spelar fortsatt en nyckelroll när det gäller att etablera en ny samarbetsbaserad europeisk säkerhetsstruktur. Genom avtalets omfattande åtaganden vad gäller både öppenhet och minskning av tung materiel är det fortsatta genomförandet av avtalet av genomgripande betydelse för den säkerhetspolitiska situtationen i Europa. Om avtalets minskningsåtaganden i november 1995 har uppfyllts, kommer den tunga armématerielen inom framför allt det tidigare Sovjetunionens europeiska del att ha minskat mycket kraftigt. Ryssland förblir dock den i kvantitativ mening militärt starkaste staten i Europa, även om man bortser från dess stora stridskrafter i den asiatiska delen av Ryssland. De senaste årens utveckling innebär dock att de militära styrkeförhållandena i Europa har förändrats i grunden. Genom Warszawapaktens upplösning, det förenade Tyskland, Sovjetunionens upplösning och det militära tillbakadragandet från Öst- och Centraleuropa kommer det samlade NATO att med alla mått mätt vara konventionellt starkare än Ryssland i Europa. De framtida styrkeförhållandena torde komma att styras av bl.a. den ekonomiska utvecklingen i Ryssland och det förhållande att väst genom en överlägsen ekonomisk och industriell bas kommer att - förutsatt politisk vilja - ha goda möjligheter att möta en rysk långsiktig upprustning. CFE-avtalets ursprungliga huvudsyfte var främst knutet till den militära situationen i Centraleuropa. Genom avtalets särskilda begränsningar av den tunga armématerielen inom den s.k. flankzonen är dock avtalet även av stor positiv betydelse för den militära situationen i norra Europa. Flanktaken sätter sålunda förhållandevis snäva gränser för den mängd stridsvagnar, pansarskyttefordon och artilleri som Ryssland får placera i sina båda flankzoner, dvs. Leningrads och Nordkaukasus militärområden. Det bör dock framhållas att dessa begränsningar inträder först när avtalets minskningsfas avslutats i november 1995. Nettoeffekten av hittillsvarande omdispositioner av de ryska stridskrafterna i samband med trupptillbakadragandet från det tidigare Östtyskland och övriga tidigare Warszawapaktsstater är för Leningrads militärområde en omfattande kvalitativ upprustning som ännu inte åtföljts av någon kvantitativ minskning. Vad gäller stridsvagnar innebär den kvalitativa upprustningen att praktiskt taget hela det tidigare stridsvagnsbeståndet ersatts av den mest moderna stridsvagnen (T-80). Den nuvarande kvantitativa nivån ligger därvid ungefär dubbelt så högt som den långsiktigt tillåtna nivån. Det bör också framhållas att det skett en omfattande tillförsel av stridshelikoptrar till området. Avtalet innehåller dock därvid inga särskilda begränsningar för flankområdet. Ryssland har under senare tid, genom att åberopa behov i Kaukasusområdet, fört fram starka önskemål om att få till stånd en justering av CFE-avtalets flankbegränsningar. I ljuset av vad som nyss sagts om det nuvarande militära läget i Leningrads militärområde framstår det från nordiska utgångspunkter som utomordentligt viktigt att avtalets begränsningar upprätthålls. Begränsningarna har en grund-läggande betydelse för framtiden för den fredstida militära stabiliteten i det nordiska och baltiska området. Det ryska militära tillbakadragandet från de baltiska staterna fortsätter. Hemtagningen av stridskrafter från Litauen är fullbordad. I Estland och Lettland har väsentliga minskningar skett. Verksamheten vid de kvarvarande förbanden ligger på en låg nivå. Detta gäller även marina stridskrafter och flygstrids- krafter. En stor del av de kvalificerade förbanden har dragits tillbaka. Den förändrade internationella situationen har möjliggjort mer långtgående överenskommelser om rustningsbegränsning och nedrustning också vad gäller kärnvapen och kemiska vapen. Ryssland och USA har genom unilaterala men samordnade beslut dragit tillbaka samtliga taktiska kärnvapen från Centraleuropa. Alla tidigare sovjetiska taktiska kärnvapen finns i dag enligt ryska försäkringar i Ryssland. Vad gäller strategiska kärnvapen innebär det i början av år 1993 ingångna, men ännu ej ratificerade, START-II avtalet, att USA och Ryssland fram till år 2003 kommer att avveckla ungefär två tredjedelar av sina nuvarande strategiska kärnvapen (stridsspetsar). Avtalet före-skriver också en fullständig avveckling av landbaserde robotar med flera individuellt styrbara stridsspetsar (MIRV). För rysk del medför avtalet en långtgående minskning av antalet stridsspetsar på landbaserade robotar. Även de ubåtsbaserade kärnvapnen minskar i absoluta termer. Samtidigt kan dock konstateras att kärnvapenubåtarnas andel av det sammanlagda antalet stridsspetsar kommer att öka från cirka 25 % till mer än 50 %. Av allt att döma kommer den ryska kärnvapenbärande ubåtsflottan i framtiden i sin helhet att baseras på Kolahalvön. Utvecklingen befäster därmed bedömningen att Kolahalvön med angränsande havs- och landområden från rysk horisont kommer att bibehålla, och relativt sett öka, sin strategiska betydelse. Den internationella konventionen som förbjuder utveckling, innehav och användning av kemiska stridmedel har nu undertecknats av cirka 150 stater. Förhoppningen är att konventionen skall kunna träda i kraft år 1995. Avtalet innehåller en lång genomförandeperiod under vilken nuvarande C-vapenarsenaler skall förstöras. Först efter tio år skall alla C-stridsmedel vara förstörda. Den långa tiden för avveckling av nu existerande arsenaler, liksom den potential för snabb nyproduktion som modern civil kemisk industri oundvikligen ger, gör att avtalet för svensk del under överskådlig tid inte eliminerar det svenska totalförsvarets behov av skyddsåtgärder mot C-stridsmedel. Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående bör de säkerhets- politiska målen, såsom de formulerades i 1992 års försvarsbeslut, ligga fast, liksom de mål och uppgifter för totalförsvaret som fastställdes i 1992 års försvarsbeslut (med de kompletterande preciseringar som framgår av regeringens prop. 1992/93:100, bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333). 1.2 Utveckling av den finansiella styrningen 1.2.1Anslagsstrukturen m.m. Anslagsstrukturen I samband med att myndigheten Försvarsmakten inrättas den 1 juli 1994 bör som en konsekvens av detta anslagsstrukturen inom fjärde huvudtiteln anpassas till de ändrade förhållandena. En översikt i tabellform över de föreslagna förändringarna lämnas i avsnitt 7.4 Anslagsförteckning. Det som under innevarande budgetår utgör anslagen under littera B, C, D och E föreslås sammanföras under ett nytt littera A. Försvarsmakten m.m. Inom detta littera bör finnas två anslag: ramanslaget A 1. Försvarsmakten och förslagsanslaget A 2. Ersättningar för kroppsskador. Till anslaget A 1. Försvarsmakten föreslås även föras de medel som i dag anvisas under anslaget F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Orsaken till detta är att denna myndighet upphör i och med utgången av innevarande budgetår och uppgifterna övertas av Försvarsmakten. Därmed skall anslaget på statsbudgeten för myndigheten utgå. Som en följd av att Försvarets materielverk föreslås övergå till avgiftsfinansiering från den 1 juli 1994 har de medel som för närvarande återfinns under anslaget F 3. Försvarets materielverk budgeterats under det nya anslaget A 1. Försvarsmakten. Regeringen avser att i regleringsbrevet indela anslaget A 1. Försvarsmakten i anslagsposter vilka motsvarar programmen inom Försvarsmakten. Programmen är: Operativa lednings- och underhållsförband Fördelningsförband Försvarsområdesförband Armébrigadförband Marina lednings- och underhållsförband Marina flyg- och helikopterförband Stridsfartygsförband Kustförsvarsförband Flygvapnets lednings- och underhållsförband JAS 39-förband Övriga stridsflygförband Transportflygförband För krigsorganisationen gemensamma resurser För grundorganisationen gemensamma resurser Regeringen föreslår att nuvarande littera F. Gemensamma myndigheter ges beteckningen B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter. Nuvarande anslaget F 2. Fortifikationsförvaltningen bör benämnas B 1. Fortifikationsverket och föras upp på statsbudgeten med 1000 kr. Nuvarande anslaget F 3. Försvarets materielverk bör benämnas B 2. Försvarets materielverk och föras upp på statsbudgeten med 1 000 kr. Anslagen Värnpliktsverket och Försvarets radioanstalt föreslås behålla sina ramanslag och erhålla litterabenämningarna B 3., respektive B 5. Nuvarande anslaget F 6. Militärhögskolan föreslås upphöra den 1 juli 1994 och medlen föras till det nya anslaget Militärhögskolan som erhåller litterabenämningen B 4. Verksamheten inom det nya anslaget B 4. Militärhögskolan omfattar även den verksamhet och de medel som för närvarande budgeteras under anslaget K 9. Försvarets förvaltningshögskola, som föreslås upphöra den 1 juli 1994. För anslagsstrukturen inom Försvarsdepartementets anslag till det civila försvaret föreslås endast den förändring som blir en följd av vad som beskrivs i avsnittet 2.3. Frivilligverksamhet. Det innebär att ett nytt anslag, E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, tillkommer. Som en konsekvens av de ovan beskrivna förändringarna av litteraindelningen inom totalförsvarets militära del förändras bokstavsbeteckningarna för anslagen till den civila delen av totalförsvaret. Nuvarande littera K. Övrig verksamhet får litterabeteckningen G. och behåller sitt namn. Inom litterat föreslås följande förändringar. Nuvarande anslaget K 1. Försvarets civilförvaltning upphör den 1 juli 1994. Anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning föreslås upphöra och medlen, som efter pris- och löneomräkning för budgetåret 1994/95 uppgår till 480 459 000 kr, fördelas på följande sätt: - 331 376 000 kr till anslaget A 1. Försvarsmakten - 24 730 000 kr till anslaget C 1. Civil ledning och samordning - 109 516 000 kr till ett nytt anslag G 5. Försvarsforskning:Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. - 14 837 000 kr till ett nytt anslag G 6. Strategisk försvarsforskningm.m. Vidare föreslås att nuvarande anslaget K 3. Försvarets forskningsanstalt: avgiftsfinansierad verksamhet benämns G 4. Försvarets forskningsanstalt och förs upp på statsbudgeten med 1 000 kr. Det nuvarande anslaget K 5. Anskaffning av materiel till Kustbevakningen föreslås upphöra fr.o.m. budgetåret 1994/95. Förändringen föranleds av att myndigheten för finansiering av sin materielanskaffning övergår till lån i Riksgäldskontoret den 1 juli 1994. Anslaget K 9. Försvarets förvaltningshögskola upphör den 1 juli 1994 och medlen föreslås överföras till det nya anslaget Militärhögskolan under littera B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter. Anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. är ett förslagsanslag och innehåller för närvarande nio anslagsposter varav fyra avser nämnder. Med anledning av det varierande slag av verksamhet som återfinns under respektive anslagspost anser regeringen att anslaget bör delas upp. Regeringens förslag innebär följande: Nuvarande anslagsposterna 1. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd och 2. Försvarets personalnämnd tilldelas var sitt ramanslag som erhåller litterabenämningen G 13. respektive G 8. Den nuvarande anslagsposten 3. Övriga nämnder blir ett anslag med benämningen G 12. Vissa mindre nämnder. Anslagspost 4. Totalförsvarets chefsnämnd föreslås bli ett förslagsanslag med litterabenämningen G 14. Totalförsvarets chefsnämnd. Medel för nuvarande Militärledningens rådgivande nämnd och Försvarets personalvårdsnämnd har överförts till anslaget A 1. Försvarsmakten. Anslagsposterna 5. Delegationen för planering av efterforsknings-byråns verksamhet och 6. Svenska Röda korset föreslås slås samman till ett nytt förslagsanslag G 15. Delegationen för planering av efter-forskningsbyråns verksamhet. Regeringen avser att i regleringsbrev lämna närmare föreskrifter för hur utbetalningen till Svenska Röda Korset skall handhas. Nuvarande anslagspost K 13:7 Delegationen för icke-militärt motstånd föreslås upphöra i och med att delegationen avvecklas den 30 juni 1994. Delegationens uppgifter och medel föreslås överföras till Styrelsen för psykologiskt försvar. Medel under nuvarande anslagspost K 13:8 Civil övningsledning samt anslagen under nuvarande littera A. Försvarsdepartenentet m.m. föreslås överföras till anslaget Regeringskansliet m.m. under första huvudtiteln. Resurser för det ändamål som upptas under nuvarande anslagspost K 13:9 Centralförbundet Folk och Försvar bör föras upp under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar. Regeringen avser att i regleringsbrev lämna närmare föreskrifter om hur utbetalningen till Centralförbundet Folk och försvar skall handhas. Under littera G. Övrig verksamhet bör även att ett anslag Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret föras upp. Utgifts- och planeringsramar Beteckningen "den militära utgiftsramen" har tidigare haft två funktioner: dels att utgöra ett samlingsnamn för de anslag som till följd av verksamhetens inriktning bör hållas samman hanteringsmässigt, dels utgöra grund för den årliga pris- och löneuppräkningen enligt försvarsprisindex samt vid de s.k. prisregleringstillfällena. Den förändring av priskompensationssystemet som riksdagen beslutade om i 1992 års försvarsbeslut innebär att endast den första funktionen ägt giltighet under budgetåren 1992/93 och 1993/94. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag beträffande anslagsstrukturen, upphör även den första funktionen den 1 juli 1994. Det föreslagna nya anslaget A 1. Försvarsmakten omfattar i huvudsak den verksamhet som för närvarande ingår i den militära utgiftsramen. Regeringen lämnar mot denna bakgrund inte något förslag till riksdagen om en militär utgiftsram för budgetåret 1994/95. I denna bilaga till 1994 års budgetproposition används begreppet "militär utgiftsram" endast beträffande budgetåret 1993/94 eller tidigare budgetår. Vad som här anförts om begreppet militär utgiftsram hindrar inte att regeringen vid utfärdande av t. ex. planeringsanvisningar använder sig av en planeringsram som omfattar flera verksamheter (anslag) än anslaget A 1. Försvarsmakten. Vilka verksamheter som skall ingå i en sådan planeringsram kommer att anges i det aktuella dokumentet. För det civila försvaret kvarstår att anslagen som enligt 1992 års försvarsbeslut ingår i den ekonomiska planeringsramen är fördelade på flera huvudtitlar och littera. Regeringen anser det därför motiverat att i fråga om det civila försvaret även fortsättningsvis tala om en ekonomisk planeringsram. Vissa begrepp och definitioner Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) har nyligen till Försvarsdepartementet lämnat över en promemoria om begreppen försvarsmakten, det militära försvaret och militära myndigheter. Promemorian refereras i det följande. Därefter följer regeringens ställningstagande till begreppsfrågorna. LEMO konstaterar i promemorian att begreppet försvarsmakten för närvarande används i författningar m.m. som ett samlingsnamn på ett stort antal myndigheter. Definitionen av "försvarsmakten" utgörs av de myndigheter som finns förtecknade i förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Dessa är de myndigheter som ingår i de nuvarande huvudprogrammen 1-5. Enligt gällande bestämmelser skall dessutom Försvarets forskningsanstalt tillhöra försvarsmakten när anstalten är krigsorganiserad. På motsvarande sätt skall Kustbevakningen i krig ingå i försvarsmakten. Den beskrivna definitionen av "försvarsmakten" är inte användbar efter den 1 juli 1994. LEMO konstaterar samtidigt att det inte finns något behov av ett organisatoriskt samlingsbegrepp för flera myndigheter motsvarande det nuvarande begreppet "försvarsmakten". Om ett sådant behov skulle uppstå i enstaka fall, är antalet myndigheter så få att de i varje särskilt fall kan anges. LEMO slår fast att "totalförsvaret" inte är en myndighet eller organisation utan omfattar i krig samhällets totala ansträngningar för att försvara landet. I fred omfattar totalförsvaret den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför krig och krigsfara. LEMO berör definitionsfrågorna i delbetänkandet Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret (SOU 1993:95). I betänkandet anförs att inte heller "det civila försvaret" är en myndighet eller en organisation utan en verksamhet. Det är därför enligt LEMO fel att använda uttryck som "myndigheten XX ingår i det civila försvaret". Det bör i stället heta att "myndigheten XX har uppgifter inom det civila försvaret" eller "verksamheten vid myndigheten XX är en del av det civila försvaret". Eftersom sålunda varken "totalförsvaret" eller "det civila försvaret" bör användas i organisatorisk mening utan utgör samlingsbenämningar på en verksamhet, bör enligt LEMO inte heller benämningen "det militära försvaret" ges en organisatorisk innebörd utan beteckna en verksamhet, nämligen: - i krig det väpnade försvaret av landet, - i fred de beredskapsförberedelser som är nödvändiga för att medvapenmakt kunna möta angrepp. LEMO utgår från att det främst är den nya myndigheten Försvarsmakten som skall fullgöra denna uppgift, men det sker med stöd av flera civila myndigheter, organisationer och enskilda som har uppgifter inom det militära försvaret. LEMO rekommenderar uttrycken "myndigheten XX har uppgifter inom det militära försvaret" eller "verksamheten vid myndigheten XX är en del av det militära försvaret" helt i överensstämmelse med vad som sagts om totalförsvaret och det civila försvaret. Däremot avråder LEMO från uttrycket "myndigheten XX tillhör det militära försvaret". Regeringen delar LEMO:s uppfattning att det inte erfordras en ersättning för begreppet försvarsmakten i nuvarande utformning. Regeringen anser det även angeläget att slå fast att varken begreppen totalförsvaret, det civila försvaret eller det militära försvaret är benämningar på myndigheter eller organisationer, utan avser verksamheter. Regeringen kommer i det pågående arbetet med ändringar av olika författningar att låta detta vara en av utgångspunkterna. Regeringen avser att för tiden efter den 1 juli 1994 använda begreppet Försvarsmakten endast såsom benämning på den nya myndighet som då inrättas. LEMO behandlar även vissa verksamhetsfrågor i anslutning till krigsorganisering vid Försvarsmakten och närstående myndigheter. Det ankommer på regeringen att lämna närmare föreskrifter i dessa frågor. 1.2.2Övergång till genomförandeprisbudgetering Genomförandeprisbudgetering för den militära utgiftsramen infördes fr.o.m. budgetåret 1992/93. I enlighet med vad som angavs i prop. 1991/92:102, s. 138. bet. 1991/92:FöU12, rskr.1991/1992:337 har omläggningen till detta budgeteringssystem nu följts upp. Syftet med uppföljningen är att klarlägga att omläggningen inte medfört att resurserna förändrats. Avsikten är att berörda anslag ska justeras för budgetåren 1992/93 och 1993/94. När genomförandeprisbudgetering infördes gjordes en omräkning av den dåvarande militära utgiftsramen, från ett februariprisläge 1991 till ett prognostiserat genomförandeprisläge för budgetåret 1992/93, med hjälp av ett prognostiserat försvarsprisindex (FPI). Sammantaget visar uppföljningen att den militära utgiftsramen har överkompenserats med 163 676 000 kr, eller knappt 0,5 % av den militära utgiftsramen. I uppföljningen jämfördes det prognostiserade försvarsprisindex med faktisk indexutveckling under perioden. Vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1994/95 har hänsyn tagits till detta. För budgetåren 1992/93 och 1993/94 har regeringen i beslut den 16 december 1993 justerat innevarande års regleringsbrev med ett engångsbelopp motsvarande ovan redovisade differens. 1.2.3Övergång till kapitalkostnader Regeringen har i prop. 1990/91:102 och i prop. 1991/92:102 redovisat hur de allmänna riktlinjerna för den statliga fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen bör tillämpas inom Försvarsdepartementets område samt föreslagit att kapitalkostnader införs för fast egendom. Riksdagen (bet. 1990/91:FöU8, rskr. 1990/91:285 och bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) har godtagit regeringens förslag att införa kapitalkostnader. I prop. 1992/93:37 bil. 2 bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123. föreslås att kapitalkostnader skall tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95 inom Försvarsdepartementets område. Vidare framgår det att undantag från ett system med kapitalkostnader bör göras för anläggningar som är konstruktions- och byggnadsmässigt starkt integrerad med teknisk utrustning av olika slag bl.a. befästningar och krigsflygbaser. Regeringen har den 19 maj 1993 beslutat att investeringar i befästningar och andra anläggningar som anskaffats primärt för krigsorganisationen skall anslagsfinansieras. Regeringen har i beslut den 18 november 1993 preciserat vilka befästningar och andra anläggningar som skall anslagsfinansieras av Försvarsmakten och undantas från ett system med kapitalkostnader. Resterande nyinvesteringar i lokaler, övriga anläggningar och mark kommer fr.o.m. den 1 juli 1994 att finansieras av Fortifikationsverket genom lån i Riksgäldskontoret. En låneram kommer därför att ges till Fortifikationsverket. För att kunna införa ett system med kapitalkostnader måste fastighetsbeståndet invärderas. Invärderingen har genomförts med hjälp av en schablonmässig invärdering till bokfört värde. Det invärderade beloppet skall motsvaras av avkastningspliktigt statskapital. Statskapitalet skall amorteras av i takt med avskrivningarna. Amorteringar och avkastningskrav skall redovisas mot inkomsttitel. Vissa delar av fastighetsbeståndet är ännu inte invärderat, bl.a. flygflottiljer. Dessa delar av fastighetsbeståndet kommer att invärderas och redovisas i 1994 års kompletteringsproposition enligt samma principer som redovisats ovan. En uppföljning av det invärderade beståndet kommer att ske och de eventuella korrigeringar som blir nödvändiga kommer att göras inför budgetåret 1995/96. De utgifter som bortfaller för Försvarsmakten är nuvarande investeringar i ny-, till- och ombyggnader av anläggningar och lokaler samt anskaffning av mark. De kostnader som tillkommer för Försvarsmakten är bokföringsmässiga avskrivningar, räntor och avkastning på statskapital. För att det skall bli budgettekniskt neutralt föreslås att investeringsmedel för ny-, till- och ombyggnad tas bort från Försvarsmaktens anslag. Försvarsmaktens anslag föreslås kompenseras för kostnader för bokföringsmässiga avskrivningar, räntor och avkastning på statskapital. De budgettekniska konsekvenserna redovisas under Försvarsmaktens program; För grundorganisationen gemensamma resurser. En motsvarande justering för övriga myndigheter som berörs av införandet av kapitalkostnader kommer att redovisas i 1994 års kompletteringsproposition. Från och med den 1 juli 1994 kommer Försvarsmakten och vissa andra myndigheter under Försvarsdepartementet att betala hyra för mark, vissa anläggningar och lokaler till Fortifikationsverket. Hyran skall täcka Fortifikationsverkets egna administrationskostnader, bokföringsmässiga avskrivningar, räntor på lån i Riksgäldskontoret samt avkastning på statskapital m.m. Fortifikationsverket och Försvarsmakten kommer att träffa avtal avseende den årliga ersättningen för de arbetsuppgifter som Fortifikationsverket i egenskap av ägarföreträdare och fastighetsförvaltande myndighet skall svara för. I och med att kapitalkostnader för lokaler m.m. införs kommer även nuvarande konstruktion av försvarsprisindex (FPI) att behöva förändras. I nuvarande FPI ingår en delfaktor för byggnader. Denna delfaktor bör delas upp på en delfaktor för lokalkostnader och en delfaktor för investeringar i befästningar m.m. Regeringen har därför uppdragit åt Statens lokalförsörjningsverk att lämna förslag till utformning av dessa delfaktorer. Regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av den nya konstruktionen av detta delindex, som kommer att användas vid uppräkning av anslagen inför budgetåret 1995/96 i samband med 1995 års budgetproposition. 1.2.4Revision av verksamheten budgetåret 1992/93 Alla myndigheter under Försvarsdepartementet har lämnat års-redovisning för budgetåret 1992/93. Riksrevisionsverket har granskat samtliga 24 myndigheters årsredovisningar. En årsredovisningen består av dels balansräkning, resultaträkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys, dels resultatredovisning. Vid bedömningen av en myndighets resultat-redovisning använder inte Riksrevisionsverket begreppet rättvisande. Skälen härför är främst att Riksrevisionsverket från såväl teoretiska som praktiska utgångspunkter har svårt att utfärda en sådan kvalitetsgaranti för en resultatredovisning. Inom Försvarsdepartementets område har tre myndigheter fått revisionsanmärkningar för budgetåret 1992/93. Dessa myndigheter är Försvarets materielverk, Förvarshögskolan och Försvarets mediecenter. De invändningar som Riksrevisionsverket framför föranleds bl.a. av att Försvarets materielverk har överskridit materielanslaget för marinförband, att Försvarshögskolan inte har uppfyllt åter-rapporteringskrav till regeringen och att Försvarets mediecenter borde haft en bättre förankring av investeringsbeslut. Regeringen kommer att ta ställning till eventuella beslut om åtgärder efter det att myndigheterna redovisat för Riksrevisionsverket vilka åtgärder myndigheten vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen. I sammanhanget kan noteras att regeringen har påbörjat ett arbete som skall bidra till att förbättra uppföljningen och kontrollen av likviditeten inom Försvarsdepartementets myndigheter. Den förändrade finansiella styrningen inom statsförvaltningen ställer ökade krav på den ekonomiadministrativa kompetensen. Det är därför nödvändigt att myndigheterna ägnar detta område stor uppmärksamhet så att myndigheterna kan tillgodose såväl statsmakternas som egna krav på verksamhetsuppföljning. 1.2.5Besparingsåtgärder De ytterligare besparingar som regeringen beslutat att genomföra inom den statliga konsumtionen skall till viss del tas ut inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen avser att ta ut ytterligare besparingar inom anslagen A 1. Försvarsmakten och D 2. Skyddsrum m.m. Inom Försvarsmakten avses besparingarna tas ut på armé- och flygvapenprogrammen. 2 Organisationsfrågor Som framgått av bilaga 1 pågår f.n. den största omstruktureringen av försvaret och statsförvaltningen i modern tid. Nedan redovisas nuläget i genomförandet, vilka utvecklingsaktiviteter som pågår samt regeringens ställningstagande i vissa frågor. 2.1 Utredningen om lednings- och myndighets-organisationen i försvaret (LEMO) Försvarsmakten I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 5 s.21) redovisades i vissa frågor i samband med inrättandet av den nya myndigheten Försvarsmakten samt hur myndighetens centrala nivå, högkvarteret, skall vara organiserad. Den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 1994. Vidare redovisade regeringen hur Försvarets sjukvårdsstyrelse skall integreras med Försvarsmakten. Även hur Försvarets civilförvaltnings arbetsuppgifter fördelas på andra myndigheter redovisades. Bildandet av Försvarsmakten och den förändrade styrningen, både verksamhetsmässigt och finansiellt, medför att regeringens redovisning till riksdagen utvecklas och förändras. Riksdagen beslöt redan i 1992 års försvarsbeslut om en ny ledningsstruktur för Försvarsmakten. Inför riksdagsbehandlingen av 1993 års budgetproposition konstaterade Försvarsutskottet (bet. 1992/93:FöU9, s. 31) att den nya ledningsorganisationen även påverkar utformningen av anslagsstrukturen. Utskottet hade informerats om att regeringen avser att föreslå riksdagen att medel för Försvarsmakten skall anvisas under ett anslag. Detta anslag avser regeringen dela in i anslagsposter, ett per program. Förutsatt att det underlag som presenteras för riksdagen ger god insyn i frågor av särskilt intresse hade utskottet inget att erinra mot regeringens inriktning. Riksdagen delade utskottets uppfattning (rskr. 1992/93:333). Regeringen har i 1993 års planeringsanvisningar, inför budgetåret 1994/95, till Försvarsmaktens organisationsmyndighet utvecklat och konkretiserat hur mål- och resultatstyrningen av Försvarsmakten skall formuleras. De förslag som Försvarsmaktens organisationsmyndighet lämnade i programplan och anslagsframställning inför budgetåret 1994/95 är både till innehåll och form anpassat till de krav regeringen ställt. I denna proposition redovisas därför myndigheten Försvarsmakten i enlighet med den struktur och med de principer för verksamhetsmässig och finansiell styrning som avses gälla fr.o.m. budgetåret 1994/95. Regeringen anser att denna struktur svarar mot de krav som uttalades av Försvarsutskottet vid beredningen av föregående års budgetproposition. Lekamannainflytande i Försvarsmakten Lekmannainflytandet i statliga myndigheters verksamhet kan bedrivas i främst följande former * rådgivande organ * insynsorgan * kontrollorgan När det gäller behovet av och formerna för lekmannainflytande i den nya myndigheten Försvarsmakten så behandlade LEMO-utredningen frågan dels i betänkandet (SOU 1991:112) Försvarsmaktens ledning, dels i skrivelse till regeringen den 1 december 1992 om Styrning, kontroll och ledning i Försvarsmakten. LEMO ansåg för sin del att det inte var ändamålsenligt att inrätta en lekmannastyrelse för den nya Försvarsmakten. En sådan skulle närmast ytterligare stärka Försvarsmaktens ställning i förhållande till regeringen. Frågan om insyn i Försvarsmakten har tidigare behandlats i 1992 och 1993 års budgetpropositioner. Regeringen var då inte beredd att ta slutlig ställning till hur statsmakternas insyn i Försvarsmaktens verksamhet borde utformas utan ville avvakta utredningen som såg över förvaltningsmyndigheternas ledningsformer. En viktig utgångspunkt för en prövning av behovet av lekmannainflytande i Försvarsmakten är dels vilka uppgifter denna skall ha, dels om statsmakternas befintliga kontroll- och insynsfunktioner redan kan anses vara tillgodosedda. I 1993 års budgetproposition anförde regeringen att det inte var ändamålsenligt att inrätta en traditionell förvaltningsstyrelse i Försvarsmakten, eftersom en sådan enligt regeringens uppfattning mer skulle kommma att utgöra en stödjande funktion till myndighetsledningen än ett kontroll- och insynsorgan. Vad gäller insynen i myndigheternas verksamhet har statsmakterna i dag stora möjligheter att utöva kontroll av den statliga verksamheten genom bl.a. Riksrevisionsverket, JO, JK, och riksdagens revisorer. I riksdagen finns också särskilda former för insyn i statsförvaltningen, vilka regleras i regeringsformen och riksdagsordningen. För närvarande finns det ett antal organ som helt eller delvis fyller funktionen att utöva statsmakternas insyn och kontroll inom delar av försvarets verksamhetsområde; Utrikesnämnden, Försvarsrådet, Underrättelsenämnden, Totalförsvarets chefsnämnd och 1992 års Försvarsberedning. När det gäller den tredje formen av lekmannainflytande, rådgivande organ, finns f.n. ett organ knutet till myndigheten Överbefälhavaren, nämligen Militärledningens rådgivande nämnd. Nämnden inrättades 1979 i samband med statsmakternas beslut om nya ledningsformer. Nämndens främsta uppgift är att utgöra en rådgivande funktion. I nämnden ingår försvarsgrenscheferna och parlamentariker. Nämnden skall behandla avvägnings- och planeringsfrågor samt frågor som rör personal, utbildning och organisation. Den nuvarande sammansättningen av Militärledningens rådgivande nämnd kommer med anledning av Försvarsmaktens bildande med nödvändighet att behöva förändras. I samband härmed har regeringen för avsikt att - mot bakgrund av vad som redovisats ovan - pröva såväl sammansättning som uppgifter för den nämnd som kommer att knytas till Försvarsmakten. Regeringen återkommer till denna fråga i den kommande propositionen om förvaltningsmyndigheternas ledning. En särskild form av lekmannainflytande inom försvarets område utövas av Försvarets personalvårdsnämnd. Enligt sin instruktion (FFS 1988:34) har nämnden till uppgift att bl.a. genom vägledande och rådgivande verksamhet samt genom egna initiativ främja försvarets personalvård. Nämnden besöker årligen 4 - 6 myndigheter inom försvarsmakten och sammanträffar därvid med förbandschefer, personalhandläggare, de värnpliktigas förtroendevalda, skyddskommitté och fackliga representanter. En granskning av de protokoll som upprättas efter dessa besök visar att många av de frågor som tas upp ofta även behandlar sådant som normalt inte hör till nämndens uppgifter. Försvarets personalvårdsnämnd har därmed mer en funktion av allmänt forum i frågor som anställda och värnpliktiga uppfattar som väsentliga. Den funktionen täcks för närvarande inom varje myndighet av förbandsnämnder m.m. Det kan noteras att nämndens uppgifter beträffande personalvården successivt kommit att minska delvis som ett resultat av att myndigheterna tagit ett ökat ansvar för dessa frågor och uppgifterna därför alltmer kommit att ingå i myndighetens ordinarie verksamhet. I och med att Försvarsmakten kommer att inrättas den 1 juli 1994 finns i högkvarterets personalledning en naturlig funktion för personalvården inom försvaret. I likhet med övriga myndigheters ansvar för hithörande frågor inom statsförvaltningen bör därför Försvarsmakten ansvara för personalvården inom försvaret. Försvarets personal-vårdsnämnd kan därmed ombildas den 1 juli 1994 så att den framgent behandlar frågor enbart rörande värnpliktiga. Ombildningen av Försvarets personalvårdsnämnd ligger också i linje med de målsättningar som regeringen uttalar i bilaga 8 om förnyelsen av den statliga förvaltningen. Inom personalpolitiken har inriktningen varit en verksamhetsanpassning för att öka effektiviteten i myndigheterna. Någon enhetlig centralstyrd personalpolitik finns inte längre. Personalpolitiken bör fortlöpande anpassas efter myndigheternas skilda verksamheter och behov. Regeringen avser att ge Försvarsmakten i uppdrag att till regeringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av de ökade uppgifterna inom personalvården som följer av ombildningen av Försvarets personalvårdsnämnd. Försvarets högskolor I maj 1993 lämnade LEMO ett delbetänkande (SOU 1993:42) om Försvarets högskolor. I betänkandet föreslås bl.a. att Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan slås samman till en självständig myndighet som inte skall ingå i Försvarsmakten. Regeringen återkommer i avsnitt 2.6 med förslag med anledning härav. Försvarets verkstäder LEMO har genomgående i sitt utredningsarbete övervägt vilka verksamheter, som i dag genomförs av myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, som framgent bör ingå i den nya myndigheten Försvarsmakten eller bör finnas utanför denna. LEMO har härvid även granskat Försvarets verkstäder och lämnat förslag till regeringen (skrivelse 1993-06-02). Underhåll och reparation av försvarets materiel sker på tre nivåer, A-, B- och C-nivåerna. I fred finns A-nivån på utbildningsförbanden för underhåll och enklare reparationer utförs på kompaninivå eller motsvarande. Underhåll på B-nivån kräver särskild kunskap och utrustning och utförs vid lokala verkstäder såsom flottiljverkstäder, vissa mindre marinverkstäder och militärområdesverkstäder. Det mest kvalificerade underhållet utförs på C-nivån. Främst större verkstäder men också några militärområdesverkstäder, Muskövarvet och olika försvarsindustrier utför sådant underhåll. I krig motsvaras A-nivån av stridsfältsnivån, B-nivån av förstärknings- och återhämtningsnivån samt C-nivån av reorganisations- och bakre förstärkningsnivån. I försvarsmaktens grundorganisation finns inemot 50 verkstäder som till helt övervägande del arbetar på uppdrag av försvarsmaktens myndigheter. Dessa finns i anslutning till arméförband, på flygflottiljer och i marina basområden t ex. Muskö, Karlskrona och Härnösand. Försvarsmakten köper främst tyngre underhållstjänster (C-nivå) från aktuella tillverkningsindustrier, särskilt avseende flygmateriel. Verkstadsdriften är helt avgiftsfinansierad och betalas av dem som lämnar uppdrag till verkstäderna. Försvarets materielverk har fackuppgifter inom sakområdet Verkstadsdrift och uppgifter i fråga om ekonomisk redovisning för förbandsbundna verkstäder. Dessa uppgifter utförs inom enheten FMV:Verkstad i Karlstad som även lämnar stöd till de centrala staberna. De flesta av försvarets verkstäder utgör kader för underhålls- och verkstadsförband i krigsorganisationen. Utöver dessa finns det reparationsenheter i markstridsförbanden på brigad- och bataljonsnivå. Vissa företag ingår som K-företag eller på annat sätt i krigsorganisationen som underhållsresurser. LEMO föreslår att Försvarsmakten bör vara huvudman för försvarets verkstäder. Dessa behöver under 1990-talet genomgå en volym- och strukturanpassning. Allt eftersom förutsättningarna förändras bör prövas om någon eller några av de större miloverkstäderna och resurserna för markteleunderhåll bör överlåtas till av staten eller enskilda ägda aktiebolag. Verkstadsrörelsen bör, enligt LEMO, i sin helhet definieras som ett samlat ansvars- och resultatområde inom Försvarsmakten. Ett verkstadsadministrativt centrum inrättas för att ge Högkvarteret stöd. Denna enhet lokaliseras till Karlstad och benämns Verkstads-administrativt centrum (VAC). LEMO:s skrivelse har remitterats till berörda myndigheter och remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Regeringen avser därför att den 1 juli 1994 överföra ansvaret för verkstadsdriften och motorreparationstjänsten från Försvarets materielverk till Försvarsmakten. Samtidigt inrättas inom Försvarsmakten ett verkstadsadministrativt centrum med lokalisering i Karlstad. Nuvarande verksamheter inom Försvarets materielverk, FMV:Verkstad samt FMV:s uppgifter i fråga om motorreparationstjänsten avvecklas från samma tidpunkt. Försvarets materielförsörjning LEMO har den 10 oktober 1993 överlämnat en skrivelse, Vissa frågor om försvarets materielförsörjning. I skrivelsen lämnar LEMO förslag om hur en klar roll- och ansvarsfördelning kan nås mellan regeringen, Försvarsmakten och Försvarets materielverk vad avser försvarets materielsförsörjning. Försvarets materielverks huvuduppgift är att på uppdrag av Försvarsmakten utföra olika uppdrag som led i försvarets materielförsörjning. Även civila myndigheter kan lämna uppdrag till Försvarets materielverk. Därutöver kan naturligtvis regeringen i instruktion eller genom annat beslut ålägga Materielverket uppgifter. Huvuddelen av verksamheten vid Materielverket kommer dock att vara uppdragsstyrd och avgiftsfinansierad varför LEMO föreslår att Materielverket knyts till statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr. Försvarets materielverk har bl.a. i uppgift att anskaffa och lagerhålla drivmedel för försvaret. Dessutom har Materielverket i uppgift att återanskaffa, lagerhålla och distribuera reservmateriel för försvarets förband och verkstäder samt underhållsindustrin. LEMO föreslår att Försvarsmakten den 1 juli 1994 övertar ansvaret för verksamheterna men att Försvarets materielverk på uppdrag av Försvarsmakten skall utföra de administrativa uppgifterna. LEMO:s skrivelse bereds för närvarande. Regeringen har för avsikt att fatta beslut om ansvars- och rollfördelningen mellan Försvarsmakten och Försvarets materielverk i samband med regleringsbrevet för budgetåret 1994/95. De anslagskonsekvenser som avgiftsfinansieringen av Materielverket innebär redovisas under anslaget B 2. Försvarets materielverk. Det civila försvaret LEMO överlämnade i oktober 1993 delbetänkandet (SOU 1993:95) Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. De övergripande principerna, bl.a. vad gäller ledning och funktionsindelning, kommer att behandlas senare, bl.a. i en särproposition. I övriga delar kommer förslagen att behandlas inom ramen för nästa års budgetarbete. I ett avseende har dock regeringen tagit ställning till LEMO:s förslag. LEMO föreslår att de utbildningsledare som Statens räddningsverk i dag ställer till länsstyrelsernas förfogande för planerings-, genomförande- och utvärderingsuppgifter inom utbildnings- och övningsområdet, förs över från Statens räddningsverk och anställs direkt av länsstyrelserna. Regeringen avser att genomföra förändringen enligt LEMO:s förslag redan den 1 juli 1994. 2.2 Frivilligverksamhet Regeringen föreslår att medel tilldelas för stöd till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet såsom bl.a. försvarsupp-lysning och rekrytering genom ett nytt anslag, benämnt E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av statsbidrag. Utredningens förslag Utredningen om frivillig medverkan i totalförsvaret föreslår i sitt betänkande (SOU 1992:132) Frivilligverksamhet för totalförsvaret att ett mål- och resultattänkande förs in i de frivilliga försvars-organisationernas verksamhet. De myndigheter som disponerar medel för ändamålet blir uppdragsgivare till de utbildande och rekryterande frivilliga försvarsorganisationerna. Organisationerna blir uppdragstagare gentemot myndigheterna. För uppgiften att sprida kunskap och informera om totalförsvaret föreslås att respektive organisation får ansöka särskilt om medel hos Styrelsen för psykologiskt försvar. Utbildningen genomförs enligt givna mål från riksdag och regering. Myndigheten formulerar rekryterings- respektive utbildningsuppdrag och tecknar tjänstgöringsavtal med den enskilde medlemmen. De frivilliga försvarsorganisationerna lämnar anbud på uppdragen till myndigheterna. Nuvarande informationsråd inom Styrelsen för psykologiskt försvar omvandlas till ett försvarsupplysningsråd med representation från de frivilliga försvarsorganisationerna. Anslagsframställning görs av respektive myndighet. Remissinstanserna Betänkandet har remissbehandlats. De flesta remissinstanserna, däribland ett stort antal av de frivilliga försvarsorganisationerna, biträder inte utredningens förslag. Förslaget anses främmande för en ideell verksamhet, och oro finns för att systemet skulle kunna medföra ett ökat beroende från organisationernas sida gentemot myndigheterna. Man befarar att organisationerna blir en s.k. budgetregulator i den övriga budgetprocessen. Det uttrycks även farhågor för att långsiktigheten i verksamheten skall försvinna och att organisationerna genom utredningens förslag berövas möjligheterna att ta egna initiativ i verksamheten. Skälen för regeringens förslag Frivilligverksamheten regleras idag i kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet. De i kungörelsen uppräknade organisationerna är frivilliga försvarsorganisationer och är därmed berättigade till statsbidrag eller annat statligt stöd. Organisationernas verksamhet finansieras huvudsakligen genom statsbidrag. Det tilldelas organisationerna över två anslag, ett som gäller de frivilliga försvarsorganisationerna inom den civila delen av totalförsvaret och ett som gäller de frivilliga försvarsorganisationerna inom den militära delen av totalförsvaret. Statsbidraget avses täcka organisationernas kostnader för dels utbildning, dels övrig verksamhet, såsom rekrytering och försvars-upplysning. Medlen disponeras och fördelas av Överbefälhavaren respektive Arbetsmarknadsstyrelsen och Statens räddningsverk. Statsbidrag lämnas även över ett anslag under femte huvudtiteln som disponeras och fördelas av Socialstyrelsen. Berörda myndigheter är ålagda att avge yttrande över de frivilliga försvarsorganisationernas förslag till framställning om statsbidrag. Ett nytt system behövs som ger staten bättre möjligheter att följa upp verksamheten än för närvarande. Krigsorganisationens behov av utbildad personal bör i högre grad styra de statliga myndigheternas efterfrågan hos de frivilliga försvarsorganisationerna om dessas möjlighet att bidra med personal till krigsorganisationen, samtidigt som frivilligorganisationernas förmåga att svara upp mot detta behov måste göras tydligare. Regeringen vill stödja de frivilliga försvarsorganisationerna och deras medlemmar som både under fred och under beredskap är en av de främsta bärarna av ett stort engagemang och en stark vilja att värna om vårt land. För att skapa ytterligare möjligheter för frivilligorganisationerna att verka på ett för totalförsvaret och medlemmarna tillfredsställande sätt är det av stor vikt med ett finansieringssystem som tillgodoser organisationernas behov av trygghet. Regeringen föreslår därför en delvis förändrad finansieringsform som på ett tydligare sätt ger uttryck för att regeringen vill stödja frivilligverksamheten som sådan och främja de frivilliga försvarsorganisationernas behov av ekonomisk trygghet och stabilitet samt skapa förutsättningar för att en mer ändamålsenlig planering möjliggörs för dem. Härigenom förbättras dessutom statsmakternas möjligheter till mål- och resultatstyrning. Den förändrade styrningen av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet delas in i två verksamhetsområden. Den ena delen utgör stöd till de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet vad gäller bl.a. rekrytering och försvarsupplysning och den andra delen avser utbildningsverksamheten. För frivilligorganisationernas utbildningsverksamhet föreslår regeringen ingen större förändring jämfört med det system som i dag gäller. I förslaget ingår dock att berörda totalförsvarsmyndigheter, efter fördjupad dialog mellan myndigheten och den frivilliga försvarsorganisationen begär medel för verksamheten. De medel myndigheterna erhåller för utbildningsverksamhet fördelas, liksom idag, till organisationerna av respektive myndighet. Medlen föreslås ingå som del i anslaget A 1. Försvarsmakten respektive anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst. Den föreslagna finansieringsstrukturen avser att tillförsäkra de frivilliga försvarsorganisationerna trygghet i verksamheten bl.a. genom att de medel som på detta sätt tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuella fluktuationer i utbildningsvolymen. Samtidigt tydliggörs de frivilliga försvarsorganisationernas roll som just enskilda frivilliga sammanslutningar. Regeringen föreslår att den nya styrningen av frivilligverksamheten tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95. Regeringen avser att utfärda en ny förordning om frivillig försvarsverksamhet. I denna förordning kommer att definieras vad som avses med frivillig försvarsverksamhet. I förordningen kommer även att anges vilka organisationer som är frivilliga försvarsorganisationer. 2.3 Delegationen för icke-militärt motstånd Regeringens förslag Regeringen föreslår att Delegationen för icke-militärt motstånd läggs ned den 30 juni 1994. Regeringen bedömer att delar av Delegationens verksamhet kan överföras till annat statligt organ. Skälen för regeringens förslag I propositionen 1992/93:100, bil. 5 meddelade regeringen sin avsikt att pröva om Delegationens för icke-militärt motstånd verksamhet alltjämt är ändamålsenlig. Åtgärden motiverades av senare års säkerhetspolitiska förändringar och erfarenheter av väpnade konflikter samt av att Delegationens verksamhet aktualiserade vissa grundläggande frågor bl.a. av folkrättslig natur; risk finns att oklara gränser skapas mellan kombattanter och civilbefolkning, som enligt folkrätten skall ges maximalt skydd genom internationella konventioner. Försvarsutskottet konstaterade (bet. 1992/93:FöU9) att Delegationen har verkat i snart sex år och såg inget hinder för att dess verksamhet prövades. Delegationen för icke-militärt motstånd inrättades år 1987 på förslag av chefen fär försvarsdepartementet (prop. 1985/86:100 bil. 6). Förslaget grundade sig på ett betänkande av Motståndsutredningen vars uppdrag var att överväga och lämna förslag om uppgifter m.m. för civilmotstånd och andra former av motstånd då organiserat militärt motstånd inte längre kan genomföras. Utredningens uppdrag redovisades i betänkandet (SOU 1984:10) Kompletterande motståndsformer. Enligt utredningen skulle icke-militära motståndsåtgärder betraktas som ett komplement till det militära försvaret och totalförsvaret i övrigt. Härav följde, menade utredningen, att den som överväger att angripa vårt land skall veta att det inte räcker med att nedkämpa ett militärt motstånd utan att försvaret fortsätter med andra medel i syfte att förhindra eller försvåra angriparens verksamhet. Utredningen valde att inte precisera vilka åtgärder som kan komma ifråga för ett svenskt icke-militärt motstånd men betonade att det icke-militära motståndet måste utformas inom ramen för folkrättens regler. Vidare påpekade utredningen att ansvaret för vissa icke-militära motståndsåtgärder redan ålåg totalförsvarsmyndigheterna, t.ex. planering för undanförsel och förstöring, varför någon ny organisation inte skulle behöva byggas upp. Utredningen föreslog dock att en särskild delegation för icke-militärt motstånd skulle inrättas under regeringen. Delegationens viktigaste uppgift skulle vara att hålla tanken på det icke-militära motståndet levande inom totalförsvarsplaneringen och att främja dess utveckling. Delegationen skulle inte fatta några för myndigheterna bindande beslut utan skulle vara ett diskussionsforum för frågor rörande det icke-militära motståndet. I propositionen anslöt sig regeringen i dessa delar till utredningens betänkande. När Delegationen för icke-militärt motstånd inrättades genom beslut av regeringen den 23 april 1987 definierades icke-militärt motstånd som "allt motstånd som inte utförs av reguljära militära förband eller delar av sådana". Begreppet icke-militärt motstånd innefattar dels våldsaktioner mot ockupationsmaktens personal och funktioner, dels sabotageaktioner utan våldsinslag, dels passivt motstånd. Motståndsmän som utför våldshandlingar är vid tillfångatagande folkrättsligt skyddade enbart om de tillhör en organiserad motståndsrörelse. Den som utan att tillhöra en sådan motståndsrörelse utför våldshandlingar får räkna med att stå utan ett folkrättsligt skydd. Civila som tar del i passivt civilmotstånd är folkrättsligt skyddade i sin egenskap av civila enligt den IV. Genèvekonventionens och det första tilläggsprotokollets bestämmelser. Den som utför sabotage utan våldsinslag befinner sig i en rättslig osäkerhetssfär som ockupanten kan förväntas fylla ut med egna straffdekret och där sabotörer får agera på egen risk. Dödsstraff kan inte uteslutas. En folkrättslig regeländring av detta förhållande är svår att uppnå eftersom den skulle förändra balansen mellan ockupantens skyldigheter å ena sidan och civilbefolkningens förväntade icke-deltagande i konflikten å den andra. Det är inte folkrättsstridigt att till viss del låta det svenska totalförsvaret omfatta motståndsformer som inte är folkrättsligt skyddade, däremot står det i strid med svensk humanitärrättslig politik alltsedan Rödakorskonferensen i Stockholm år 1948 att förespråka lösningar som minimerar det folkrättsliga skyddet för vissa persongrupper. Kardinaltanken bakom krigets lagar vid internationella konflikter är att ett lands reguljära trupper och organiserade motståndsrörelse står för det väpnade motståndet med rätt till krigsfångestatus, medan befolkningen i övrigt inte skall delta i de aktiva stridshandlingarna och i gengäld åtnjuta ett omfattande folkrättsligt skydd. En analys av Delegationens verksamhet och mandat i relation till gällande humanitär folkrätt och till traditionell svensk folkrättspolitik på området krigets lagar visar att begreppet icke-militärt motstånd medför en urholkning av det folkrättsliga och humanitära skydd för civilbefolkningen som den är berättigad till enligt internationella konventioner på området. Det är inte bara den enskilde aktive motståndsmannen som får ett bristfälligt folkrättsligt skydd. En risk som man särskilt måste ha i åtanke är de repressalier som ockupanten kan tänkas vidta mot samhället i övrigt efter sabotage- eller andra våldshandlingar från civilbefolkningen. Det står vidare i strid med svensk folkrättspolitik att bortse från den humanitära dimensionen vid tolkning, tillämpning och vidareutveckling av krigets lagar. Det är även av vikt med hänsyn till Sveriges internationella trovärdighet på det folkrättsliga området att man från statens sida inte driver en linje som innebär att vissa personer uppmanas till agerande som medför att de faller utanför existerande folkrättsliga skyddsregler. Upplysning om civilbefolkningens möjligheter till motstånd och villkoren för ett sådant motstånd bör däremot ingå som en naturlig del i det etablerade begreppet försvarsinformation. Ett ansvar för att sådan information ges måste åvila staten. Det är emellertid viktigt att denna upplysningsverksamhet äger rum i nära samarbete med de folkrörelser och andra organ som på olika sätt är engagerade i eller intresserade av frågor som rör totalförsvaret. Härigenom säkerställs att den information som lämnas är folkligt förankrad och når ut i vida kretsar. Inom regeringskansliet finns folkrättslig kompetens genom det år 1991 inrättade Totalförsvarets folkrättsråd, som har till uppgift att följa utvecklingen inom den internationella humanitära rätten, svara för samordning och utveckling inom totalförsvarets myndigheter med särskild betoning på undervisnings- och informationsfrågor samt att ta initiativ för att främja utveckling, spridning och tillämpning av folkrättens regler inom totalförsvaret. I Folkrättsrådet finns representation från myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret - såsom Socialstyrelsen, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar - men också från Svenska röda korset. Kompetens att sprida information finns hos Styrelsen för psykologiskt försvar, som har till uppgift bl.a. att sprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt att under höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen bevara och stärka befolkningens motståndsanda. Vid Styrelsen finns även andra kompetensområden företrädda, såsom utbildning och forskning, vilka är av betydelse för utvecklingen av civilmotstånd som ett kunskapsområde. Styrelsens uppdrag omfattar således redan civilmotståndets område. Styrelsen har dessutom redan i dag ett etablerat samarbete med folkrörelser och andra som är engagerade i totalförsvaret. Den försvarspolitiska utgångspunkt som låg till grund för tillkomsten av Delegationen för icke-militärt motstånd, nämligen att svenska folket även utanför det organiserade totalförsvaret kommer att värna om sin frihet är alltjämt giltig. Detta kan också uttryckas så att i ett demokratiskt uppbyggt samhälle som omfattas av humanitära värderingar sätter sig människorna till motvärn när samhällets värden hotas eller förtrycks. Detta utgör en del av befolkningens psykologiska försvarsberedskap. Med den syn som nu redovisats på vilken verksamhet som från statens sida bör bedrivas när det gäller civilmotstånd finns det inte skäl att ha kvar en särskild delegation med uppgift att bedriva denna verksamhet. I stället bör det ankomma på Styrelsen för psykologiskt försvar att hålla frågan om det motstånd som civilbefolkningen kan bjuda en ockupant levande och att bedriva information om civilmotstånd. Som framgått av det föregående bedriver Styrelsen redan i dag sitt arbete i samarbete med bl.a. folkrörelserna. Självfallet bör myndigheten också i arbetet med frågorna om civilmotstånd ha nära kontakter såväl med Totalförsvarets folkrättsråd som med olika folkrörelser och andra organ med intresse för totalförsvarsfrågor. Det får ankomma på myndigheten att tillsammans med berörda organ finna formerna för ett sådant samarbete. Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen därför att Delegationen för icke-militärt motstånd läggs ned den 30 juni 1994. 2.4 Hot- och riskutredningen Kommittén (dir. 1993:4) med uppgift att utreda påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vissa frågor inom totalförsvarets civila del (Hot- och riskutredningen) lämnade i september 1993 delbetänkandet (SOU 1993:89) Massflykt till Sverige. Mot bakgrund av ett scenario innebärande en massflykt från de baltiska länderna och Ryssland lämnas i betänkandet förslag till åtgärder som skall förbättra möjligheterna för olika berörda myndigheter att lösa sina uppgifter vid en mycket stor anströmning av flyktingar. Betänkandet remissbehandlas f.n. Kommittén kommer i det fortsatta arbetet att behandla fredstida påfrestningar och risker avseende sex andra scenarion samt vissa frågor rörande totalförsvarets civila del. Kommittén kommer också att pröva möjligheterna att inom skilda områden i ökad utsträckning i ett sammanhang vidta åtgärder för att möta påfrestningar och risker i det fredstida samhället och åtgärder mot säkerhetspolitiska kriser och krig. 2.5 Kommunreformen Enligt inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut skall vissa uppgifter inom det civila försvaret överföras från staten till kommunerna så att dessa får ett samlat ansvar för genomförandet av befolkningsskyddet och räddningstjänsten på den lokala nivån. Staten skall ge kommunerna full kostnadstäckning för de nya uppgifterna. Överföringen av uppgifter och ansvar skall föregås av överläggningar med kommunerna om den statliga ersättningen och om tidpunkten för överföringen. Chefen för Försvarsdepartementet tillsatte i september 1992 en arbetsgrupp om kommunal beredskap, AG Kommun, som skulle bedöma lämpliga tidpunkter och adekvata kostnadsramar för överföringen av uppgifter. Gruppen skulle också bistå Försvarsdepartementet med synpunkter i beredningen av en lagrådsremiss om det civila försvaret samt behandla frågan om tillsyn av det civila försvaret på den lokala nivån. Arbetsgruppen, som redovisade sitt arbete till chefen för Försvarsdepartementet den 1 november 1993, har utarbetat en modell för överföringen av uppgifter inom det civila försvaret till kommunerna. Modellen inkluderar ett förslag till ersättningssystem och till former för statens stöd, uppföljning och utvärdering av det civila försvaret på den lokala nivån. Ärendet bereds nu inom regeringskansliet. 2.6 Försvarets högskolor Förslag: - Militärhögskolan (MHS) och Försvarets förvaltningshögskola(FörvHS) läggs ned den 30 juni 1994 och den nya myndighetenMilitärhögskolan inrättas den 1 juli 1994. - Militärhögskolan organiseras i stort med styrelse, skolchef ellerrektor, institutioner samt enheter för kursverksamhet. Vissaforskningsresurser ur Försvarets forskningsanstalt överförs tillhögskolan. Utredningens förslag LEMO lämnade i maj 1993 delbetänkandet (SOU 1993:42) Försvarets högskolor till regeringen. Utredningen föreslår att verksamheten vid de tre myndigheterna Militärhögskolan, Försvarets förvaltningshögskola och Försvarshögskolan den 1 juli 1994 läggs samman och bildar en ny myndighet utanför Försvarsmakten men inom Försvarsdepartementets ansvarsområde. Den sålunda bildade högskolan bör vidare, enligt utredningen, ges väsentlig forskningsanknytning. Remissinstanserna Organisation, mål och ställning Huvuddelen av remissinstanserna ansluter sig mer eller mindre uttalat till betänkandets förslag. Från förslaget avviker två instanser, nämligen Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Försvarshögskolan. Dessa förordar i stället att Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola - med viss forskningsanknytning - samlas i en högskola inom Försvarsmakten, medan Försvarshögskolan kvarligger utanför. Skälet härtill anges vara de båda förstnämnda skolornas nära knytning till Försvarsmakten, medan Försvarshögskolan är en totalförsvarsresurs. Civila myndigheter förordar en ställning för den nya högskolan som egen myndighet för att underlätta kontakterna med universitet och högskolor i övrigt. Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola har samma uppfattning. Överstyrelsen för civil beredskap anser med flera andra myndigheter med verksamhet inom totalförsvarets civila del att Försvarshögskolan bör ges "en egen identitet och särställning" inom den föreslagna organisationen. Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola anser att målformuleringen i betänkandet är otillräcklig. Flera remissinstanser anser att betänkandet behöver fördjupas vad avser avsnitten * ledning * organisation * forskningsanknytning. Ett stort antal remissinstanser påpekar att betänkandets förslag till organisation är hierarkiskt och byråkratiskt, och att en struktur mer lik den vid civila universitet och högskolor bör eftersträvas. Forskningsanknytning Behovet av knytning mellan forskning och utbildning påtalas av flertalet instanser. Enligt Försvarsmaktens organisationsmyndighets uppfattning bör vissa delar av nuvarande Försvarets forskningsanstalt ingå i högskolan. Lokalisering I betänkandet föreslås att den nya högskolan lokaliseras till Stockholm och Östersund. Frågan har behandlats av flera remissinstanser. Huvuddelen av remissinstanserna anser att tyngdpunkten i skolans verksamhet bör förläggas till Stockholm. Däremot finns olika uppfattningar beträffande vilken verksamhet som bör förläggas till Östersund respektive Karlstad. Skälen till regeringens förslag Organisation, mål och ställning Enligt regeringens uppfattning måste det beaktas, att det finns en principiell skillnad i inriktningen mellan å ena sidan Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola, som i huvudsak tillgodoser Försvarsmaktens utbildningsbehov, och å andra sidan Försvars-högskolan, som tillgodoser vissa utbildningsbehov för totalförsvaret i sin helhet. Behovet av samverkan mellan Försvarshögskolan och de andra skolorna i vissa delar av forskning och utbildning kan tillgodoses utan att Försvarshögskolans organisatoriska ställning förändras. Övervägande skäl talar således för att Försvarshögskolan bibehålls som en gemensam totalförsvarsresurs med självständig ställning. I enlighet med betänkandets förslag bör åtgärder vidtas för att ytterligare stärka skolans ställning som kompetensuppbyggare vad gäller den mest kvalificerade totalförsvarsutbildningen. Vad gäller de nuvarande skolorna Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola bör deras verksamhet läggas samman i en ny högskola. Övervägande skäl talar enligt regeringens uppfattning för att denna ges en ställning som självständig myndighet, och att Försvarsmaktens inflytande får säkerställas på annat sätt. Regeringens uppfattning är således att Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola bör läggas ned den 30 juni 1994 och att det den 1 juli 1994 bör inrättas en högskola omfattande de nuvarande skolorna Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. Denna högskola bör ges forskningsanknytning genom att vissa resurser från Försvarets forskningsanstalt överförs till skolan. Skolans namn bör vara Militärhögskolan. Militärhögskolans huvuduppgift blir att genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad av såväl militär som civil personal. Militärhögskolans resurser bör även kunna utnyttjas för motsvarande ändamål för myndigheter med anknytning till totalförsvaret och för samhället i övrigt. Militärhögskolan bör bland annat organiseras med institutioner och enheter för kursverksamhet. Det ankommer på regeringen att närmare reglera skolans organisation och verksamhetsformer. Lokalisering Ledning, centraladministration och huvuddelen av skolans verksamhet bör enligt regeringens uppfattning lokaliseras till Stockholm. Omfattningen av verksamheten i Östersund och Karlstad bör prövas i särskild ordning. Genomförande Den vidare utformningen av den nya myndigheten Militärhögskolan bör uppdras åt en organisationskommitté, som enligt regeringens närmare direktiv utformar verksamhetsformer och organisation. I organisationskommitténs uppgifter bör ingå att lämna förslag till vilka resurser ur Försvarets forskningsanstalt som bör överföras till den nya högskolan. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna del. Organisationskommittén bör vidare lämna förslag till principer för vidare samverkan med civila universitet och högskolor. 2.7 Traditionsfrågor Regeringens förslag: Lagen (1982:269) om Sveriges flagga ändras så att inte bara den nya myndigheten Försvarsmakten utan också andra myndigheter med militär verksamhet får använda örlogsflagga. I samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten organiseras är det väsentligt att tidigare traditioner beaktas. Av denna anledning har till exempel de traditionella regementsbenämningarna inom armén bibehållits och knutits till försvarsområdena. Detta återknyter till det ursprungliga regementsbegreppet, där regementet var en samlande symbol för landskapets eller länets mobilisering och försvarsansträngning. Arméns kaderorganiserade brigader ges namn som anknyter till äldre traditioner och till förankring i respektive bygd. De kaderorganiserade enheterna inom artilleriet bibehåller sina traditionella regementsnamn. För specialtruppslagen återinförs begreppet kår på utbildnings-förbanden, och ersätter därvid de tidigare använda begreppen regemente och bataljon. Inom marinen benämns flottans enheter enligt tidigare principer. Marinkommando- och marindistriktsbegreppen bibehålls, och för vissa av de kaderorganiserade kustförsvarsförbanden införs begrepp som klart utvisar den integrerade funktionen: marinbrigad och maringrupp; för övriga bibehålls begreppet kustartilleribrigad. De traditionella regementsbenämningarna inom kustartilleriet bibehålls och knyts till respektive brigad. Flygvapnets flottilj- och skolorganisation bibehåller i princip sina tidigare namn. Enligt lagen (1982:269) om Sveriges flagga används inom försvarsmakten den tretungade flaggan som örlogsflagga. Försvarsmakten är i dag uppdelad i ett stort antal myndigheter, vilka ingår i huvudprogrammen 1-5. Den nya myndigheten Försvarsmakten kommer att bildas den 1 juli 1994. Vissa av de myndigheter som i dag ingår i huvudprogram 5 skall i fortsättningen vara självständiga myndigheter direkt under regeringen. Dessa myndigheter kommer att ha till uppgift att i olika hänseenden stödja Försvarsmakten. Såsom exempel på myndigheter som i dag ingår i försvarsmakten men som fr.o.m. den 1 juli 1994 kommer att ligga utanför denna kan nämnas Militärhögskolan, Värnpliktsverket och Försvarets materielverk. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter som bedriver militär verksamhet bör även i fortsättningen använda örlogsflagga. I 4  lagen om Sveriges flagga bör därför en ändring göras av innebörd att den tretungade flaggan i fortsättningen skall användas som örlogsflagga av Försvarsmakten och av vissa myndigheter med tydlig anknytning till Försvarsmakten. I lagen bör rätten att använda örlogsflagga begränsas till - förutom Försvarsmakten - myndigheter som bedriver militär verksamhet. För att undvika en uppräkning av myndigheter i lagen bör det däremot överlämnas till regeringen att bestämma vilka dessa myndigheter skall vara. Förslag till lag om ändring i ifrågavarande lag bör fogas till protokollet som bilaga 5.1. 2.8 Utnyttjande av totalförsvarets resurser för civilaändamål m.m. Riksdagen (bet. 1991/92:FöU12 mom. 129, rskr. 1991/92:337) har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet har anfört om en särskild utredning om utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m. De frågor som den särskilda utredningen avses behandla hör till dem som bör belysas inför nästa totalförsvarsbeslut. Regeringen kommer att inom kort besluta om anvisningar till berörda myndigheter om fortsatta förberedelser inför nästa totalförsvarsbeslut. Därvid klarläggs rollfördelningen vad gäller förberedelsearbetet, och förutsättningar skapas för att närmare precisera uppgiften för den särskilda utredningen. Regeringen avser att under våren 1994 besluta om direktiv för utredningen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen(1982:269)om Sveriges flagga (avsnitt 2.7), 2. godkänner förslaget om förändrad finansieringsform av defrivilliga försvarsorganisationernas verksamhet (avsnitt 2.2), 3. godkänner förslaget om att Delegationen för icke-militärtmotstånd läggs ned den 30 juni 1994 och vad som i övrigt harangetts i anslutning härtill (avsnitt 2.3), 4. godkänner förslaget om att lägga ned Militärhögskolan ochFörsvarets förvaltningshögskola och att inrätta den nyamyndighetenMilitärhögskolan den 1 juli 1994 (avsnitt 2.6). 3 Försvarsmakten m.m. 3.1 Försvarsmakten En av grundprinciperna för utvecklingen av styrningen av Försvarsmakten har varit att, så långt möjligt, tillämpa samma styrprinciper som för statsförvaltningen i övrigt. Riksdagen och regeringen styr genom att besluta övergripande mål och verksamhetsmål för myndigheternas verksamhet samt tilldela resurser för verksamhetens genomförande. Myndigheterna, å sin sida, skall återrapportera verksamhetens resultat i en, många gånger, mer detaljerad struktur. Detta synsätt på tillämpningen av mål- och resultatstyrning präglar följande avsnitt, Försvarsmakten. Regeringen redovisar i budget-propositioner avsnittet om Försvarsmakten enligt följande struktur. Övergripande redovisning Läget inom Försvarsmakten (övergripande mål, verksamhetsmål i operativa termer) -recit från anslagsframställning och årsredovsining, -regeringens bedömning av resultatet samt eventuella förslag tillkorrigeringar av målen. Programvis redovisning * Operativa lednings- och underhållsförband Recit: Viktigare delar av årsredovisningen inklusive nu gällande verksamhetsmål samt Försvarsmaktens uppdragsförslag. Resultatbedömning: Regeringens bedömning av resultatet och effektiviteten i verksamheten. Slutsatser: Verksamhetsmål inför kommande budgetår, prioriteringar, motiv och beräknat resursbehov för programmet inklusive större materielobjekt. * Fördelningsförband osv. Medelsberäkning - utfallsprognos för anslaget föregående budgetår, - anslagsutveckling för anslaget innevarande budgetår, - anslagsbehov för kommande budgetår (tabell med programmensummerade till anslaget). Beställningsbemyndiganden - nya bemyndiganden (regeringsobjekt, övriga större objekt, övrigt), - bemyndigandeskuldens utveckling. Övriga frågor Avsnittet kommer att innehålla de vid propositionstillfället aktuella frågorna, exempelvis - JAS-39 projektet - personal - försvarsindustri Förslag till riksdagsbeslut - eventuella korrigeringar av målen, - eventuella programvisa förändringar av verksamheten, - anslaget för kommande budgetår, - nya bemyndiganden, - eventuella riksdagsbeslut med anledning av redovisade övriga frågor. I föreliggande proposition har dock inte denna struktur följts helt. Detta beror på att föregående års verksamhet genomfördes, och nuvarande års verksamhet genomförs, i nu gällande myndighetsstruktur. Det har inte varit praktiskt möjligt att helt konvertera detta till den programstruktur som skall gälla för Försvarsmakten. Regeringen har dock vinnlagt sig om att återrapportera verksamhetens resultat och nuvarande läge på ett tydligt sätt. Regeringen bedömer att 1992 års försvarsbeslut kan ligga fast varför en förändrad verksamhetsinriktning bara föreslås för ett program, programmet Flygvapnets lednings- och underhållsförband. I övrigt bör tidigare riksdagsbeslut ligga fast. A 1. Försvarsmakten 1992/93Utgift 34 377 007 6501) 1993/94Anslag2)35 466 878 0001)3) 1994/95Förslag 36 437 839 000 1) Se III Medelsberäkning 2) Omfattar anslagen B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, B2. Arméförband: Anskaffning av materiel, B3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar, C1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, C2. Marinförband: Anskaffning av materiel, C3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar, D1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar, D4. Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar (avser1992/93), E1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet, E2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel, E3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar, E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, F1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. F3. Försvarets materielverk 3) Omfattar även delar av anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationerinom den militära delen av totalförsvaret m.m., K 2. Gemensamförsvarsforskning och K 13. Vissa nämnder m.m. inomFörsvarsdepartementets område. Myndigheten Försvarsmakten kommer att inrättas den 1 juli 1994 och skall då omfatta den verksamhet som för närvarande bedrivs vid de myndigheter som hör till huvudprogrammen 1-4 - Arméförband, Marinförband, Flygvapenförband och Operativ ledning m.m. - samt vissa verksamheter vid myndigheter inom huvudprogram 5 - Gemensamma myndigheter. Av de myndigheter, som ingår i huvudprogram 5 och vars verksamhet kommer att ingå i Försvarsmakten, läggs Försvarets sjukvårdsstyrelse ned den 30 juni 1994. Samtidigt föreslås Försvarets materielverk bli avgiftsfinansierat varför anslagsmedel överförs huvudsakligen till Försvarsmakten. Huvudprogrammen som begrepp upphör den 30 juni 1994. Medel har även tillförts detta anslag för nuvarande Militärledningens rådgivande nämnd och Försvarets personalvårdsnämnd. Det övergripande målet för Försvarsmakten är att försvara landet mot väpnade angrepp utifrån. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta sådana angrepp. I fred skall Försvarsmakten inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall i fred också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium. I Övergripande redovisning I.1 Myndigheterna Årsredovisningar Chefen för armén, Chefen för marinen, Chefen för flygvapnet och Överbefälhavaren, såvitt avser huvudprogrammet Operativ ledning m.m., har lämnat årsredovisningar för respektive myndighet för budgetåret 1992/93 till regeringen. Dessa årsredovisningar omfattar resultatredovisningar för hela verksamheten samt resultat- och balansräkningar, finansieringsanalyser och anslagsredovisningar för samtliga anslag utom för anslagen för anskaffning av materiel samt forskning och utveckling. För dessa anslag lämnar Försvarets materielverk resultat- och balansräkningar, finansieringsanalyser och anslagsredovisningar. I det följande kommer samtliga lämnade årsredovisningsuppgifter att redovisas samlat. Dessutom redovisas här årsredovisningen från Försvarets sjukvårdsstyrelse. Chefen för armén anmäler i sin årsredovisning att verksamheten har genomförts enligt givna uppdrag och att den pågående omstruktureringen av armén i allt väsentligt följer uppgjorda planer. Krigsförbandsvärderingen visar en viss nedgång i krigsdugligheten jämfört med föregående år. Repetitionsutbildningen har ökat jämfört med föregående år men i något mindre omfattning än planerat. På personalsidan har behovet att anpassa arméns personalstruktur till framtida krigsorganisationsbehov inneburit att ett stort antal yrkesofficerare och civilanställda avvecklats under året. För att höja den personella kvaliteten har arbetet med bl.a. det s.k. projektet arméofficer 2000 påbörjats. Arméns materiella kvalitetshöjning genomförs planenligt. Leveranser av stridsfordon 90 har inletts. Inom fördelningsförbanden vidmakthålls bl.a. sex fördelningsstaber. Luftvärnsförbandens mörkerförmåga och fördelningsstabernas ledningsförmåga har förbättrats. Utvecklingsarbetet av artilleri-lokaliseringsradar, ARTHUR, och måldetekterande artillerigranat, BONUS, fortsätter. Under året beslutades att luftvärnsrobotsystem 23, BAMSE, skall utvecklas. Inom högre regionala lednings- och underhållsförband har fem sjuktransporthelikoptrar beställts under året. Dessa skall utnyttjas även för sjuktransporter i fred. Inom hemvärnsförbanden är det långsiktiga resultatkravet att personalstyrkan successivt skall byggas upp och vid sekelskiftet omfatta 125 000 man. På grund av att avgångarna varit större än rekryteringen har hemvärnets krigsorganisation minskat med ca 3 000 personer och uppgår nu till ca 90 000. Härtill kommer ca 14 000 extra hemvärnsmän. Byggnadsverksamheten har i huvudsak genomförts utom där investeringar med anledning av omstrukturering enligt 1992 års försvarsbeslut inte har behövt genomföras så tidigt som ursprungligen var planerat. Härutöver medförde neddragningar i samband med 1992 års stabiliseringsproposition förseningar och senareläggning av flera planerade byggstarter. Under året har verksamhet syftande till internationella insatser genomförts i ökad omfattning. Anslagssparandet på anslaget B 1. Ledning och förbandsverksamhet var 57 miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget B 2. Materiel-anskaffning var 124 miljoner kr. På anslaget B 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation om 172 miljoner kr. Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Chefen för marinen anmäler att marinen inte fullt upp nått de mål som angetts i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 trots att tilldelade ekonomiska resurser sammantaget har överskridits. Orsaken till detta är enligt Chefens för marinen uppfattning att de ekonomiska resurser som har avdelats till huvudprogram 2, Marinförband beräknats för lågt. Bland de avvikelser från ställda krav som Chefen för marinen redovisar kan följande nämnas. Krigsförbandsutbildningen för helikopterförbanden har inte kunnat genomföras som planerat på grund av deltagande i flera ubåtsskyddsinsatser än beräknat samt omfattande medverkan i skogsbrandbekämpning. Omfattande beredskapsinsatser i kombination med av Överbefälhavaren beordrad ubåtsskyddsverksamhet har inverkat menligt på utbildningen i ubåtsförbandens huvuduppgifter. Inom de områdesbundna kustförsvarsförbanden har såväl grund- och repetitions-utbildning som materiel- och fastighetsunderhåll genomförts på en lägre nivå än vad som fordras för att innehålla operativa krav. Tolv spärrbataljoner har vidmakthållits men på en lägre krigsduglighetsnivå än vad ställda krav anger. På anslaget C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet har anslagskrediten utnyttjats med 190,9 miljoner kr. På anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel har hela anslagskrediten om 51,7 miljoner kr utnyttjats och därutöver har ett överskridande skett om 176,8 miljoner kr. På anslaget C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation på 20,7 miljoner kr. Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Däremot har Riksrevisionsverket riktat invändning mot den av Försvarets materielverk lämnade redovisningen såvitt avser anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel. Marinens ekonomiska problem kommenteras under avsnittet V.11. Särskilda åtgärder rörande marinförband. Chefen för flygvapnet anmäler i sin årsredovisning att verksamheten har genomförts enligt givna uppdrag och att den pågående omstruktureringen i allt väsentligt följer uppgjorda planer. Överlag bedöms krigsförbandens förmåga vara god. Förberedelser har vidtagits för att den 1 juli 1993 kunna omorganisera de fyra luftförsvarssektorförbanden till tre flygkommandoförband. Repetitionsutbildningen har ökat jämfört med föregående år och har gett goda resultat. På personalsidan har läget förbättrats. Antalet yrkesofficerare har ökat. Antalet civilanställda har minskat till följd av rationaliseringar och den pågående nedläggningen av Bråvalla flygflottilj. Materielunderhållet visar efter ett antal år med stigande kostnader nu en viss kostnadsminskning. Materielanskaffningen har i huvudsak genomförts enligt plan och de beslut regeringen fattat beträffande vissa objekt. Byggnadsverksamheten har genomförts i något reducerad omfattning jämfört med de givna uppdragen. I fråga om enskilda förband redovisar Chefen för flygvapnet härutöver bl.a. följande. Avvecklingen av den optiska luftbevakningen har inletts. Personalläget inom bas- och verkstadsförbanden har förbättrats. Planeringen för att införa JAS-39 i krigsorganisationen fortsätter. I krigsorganisationen finns nu inte längre reservofficerare kvar som flygförare inom 35- och 37-systemen. Bemanningsläget inom transportflygförbanden förbättras långsamt. Anslagssparandet på anslaget D 1. Ledning och förbandsverksamhet var 14,1 miljoner kr. På anslaget D 2. Materielanskaffning har anslagskrediten utnyttjats med 94,2 miljoner kr. På anslaget D 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation på 38,7 miljoner kr. Anslaget D 4. Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar (1 000 kronors anslag) har inte utnyttjats under budgetåret 1992/93 och är från och med budgetåret 1993/94 inte längre upptaget på statsbudgeten. Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Överbefälhavaren anger att verksamheten inom huvudprogrammet Operativ ledning m.m. i huvudsak har genomförts enligt givna uppdrag och att de av regeringen angivna resultatmålen och resultatkraven har uppnåtts. Insats- och incidentberedskapen har upprätthållts enligt ställda krav. Inom telekrigföringsområdet samt inom områdena för informationsteknologi och krigsspelscentrum föreligger dock stora förseningar. Den planerade kraftiga ambitionsökningen har inte kunnat genomföras, bland annat beroende på att beredningskapaciteten varit otillräcklig. Anslagssparandet på anslaget E 1. Ledning och förbandsverksamhet var 14,8 miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget E 2. Anskaffning av materiel var 17,4 miljoner kr. På anslaget E 3. Anskaffning av anläggningar finns en utgående reservation på 2,8 miljoner kr. Anslagssparandet på anslaget E 4. Forskning och utveckling var 106,6 miljoner kr. Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Försvarets sjukvårdsstyrelses årsredovisning innehåller en resultatredovisning för anslaget F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Sjukvårdsstyrelsen anmäler att verksamheten i allt väsentligt har bedrivits enligt plan. Stora arbetsinsatser har under budgetåret 1992/93 lagts ned på rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal till fältsjukhuset i Somalia och till sjukvårdstjänsten i den svenska bataljonen i Bosnien. Anslagssparandet på anslaget F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse var 3,2 miljoner kr. Riksrevisionsverket anger i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. I.2 Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Det av riksdagen år 1992 fattade femåriga försvarsbeslutet skall i allt väsentligt fullföljas. De korrigeringar som föranleds av riksdagens beslut i anledning av 1992 års stabiliseringsproposition och den ytterligare ramreduktion om 50 miljoner kr som föreslås i besparingssyfte för den militära delen av totalförsvaret påverkar inte inriktningen av 1992 års försvarsbeslut. Gällande verksamhetsmål för försvarsbeslutsperioden 1992 - 1997 Arméförband Inom fördelningsförbanden skall bl.a. fyra fördelningshaubitsbataljoner 15,5 F avvecklas. I övrigt skall i huvudsak organisationen bibehållas. Fördelningsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner bl.a. ledning i främst telestörd miljö samt eldkraft vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld. Inom territorialförsvarsförbanden skall bl.a. omorganisationen fortsätta, vilket i huvudsak innebär att territorialförsvaret reduceras till en volym som kan erhållas genom avkastning från fältförbanden. Territorialförsvaret skall omfatta omkring 165 000 man. Territorialförsvarsförbandens förmåga skall förbättras inom ett antal funktioner bl.a. eldkraften vad avser direkt pansarvärnseld. Vidare skall omorganisation och utveckling av hemvärnet fortsätta, vilket innebär att hemvärnet omkring sekelskiftet utökas till ca 125 000 man. Hemvärnsförbandens eldkraft skall förbättras bl.a. vad avser strid mot marktrupp och direkt pansarvärnseld. Arméns brigader skall utvecklas och moderniseras genom att deras skydd, rörlighet och mörkerstridsförmåga förbättras. Detta innebär bl.a. att sex infanteri-brigader skall organiseras så att bl.a. fyra skyttebataljoner kommer att ingå i varje brigad. Omorganisation av norrlandsbrigaderna skall fortsätta, viket innebär att fyra norrlandsbrigader bibehålls och en omorganiseras till mekaniserad brigad Övre Norrland. Omorganisation av pansar-brigaderna skall fortsätta, viket innebär att två pansarbrigader bibehålls och två omorganiseras till mekaniserade brigader. Omorganisation och utveckling av mekaniserade brigader skall fortsätta, vilket innebär att totalt fyra mekaniserade brigader organiseras. Samtliga brigader skall ges högre kvalitet både personellt och materiellt. Bl.a. skall eldkraften vad avser både indirekt och direkt pansarvärnseld förbättras. Marinförband Ledningsorganisationens omstrukturering skall fullföljas. Helikopterorganisationen i marinen skall vidmakthållas. Ytstridförbanden skall organiseras i tre ytstridflottiljer. Fyra kustkorvetter av typ Göteborg skall krigsorganiseras. Tolv robotbåtar av typ Norrköping skall vidmakthållas, varvid sex robotbåtar skall ges livstidsförlängning. Åtta patrullbåtar av typ Hugin skall modifieras och livstidsförlängas medan fyra skall vidmakthållas med nuvarande uppgifter. Resterande fyra patrullbåtar skall utgå ur organisationen senast den 30 juni 1994. Utvecklingen av ett nytt ytstridsfartyg skall fortsätta. Prov och försök med testrigg Smyge skall fortsätta som ett led i detta utvecklingsarbete. Beslut om seriebeställning fattas tidigast under budgetåret 1994/95 under förutsättning att planeringen för marinen visar att ekonomiskt utrymme finns för detta ändamål. Tolv ubåtar skall vidmakthållas. Tre ubåtar av typ Sjöormen skall successivt ersättas före år 2000 av ubåt typ Gotland, som förses med tillsatsmaskineri TILLMA. Studier och projektering av ubåt 2000 skall fortsätta. Minkrigsförbanden skall vidmakthållas. Tre minkrigsavdelningar skall organiseras. Anskaffning av fartyg av typ YSB skall påbörjas. Minsvepare av typ Arkö skall utgå. Ett stamminfartyg skall utgå senast den 30 juni 1994. Utveckling och anskaffning av undervattensvapen skall fullföljas. Områdesförsvaret i marinen skall även fortsättningsvis samordnas inom kustartilleribrigader i främst Stockholms, Blekinge och Göteborgs skärgårdar samt på Gotland. En brigadledning skall ges rörlighet. Tolv av de nuvarande 19 spärrbataljonerna skall bibehållas inom prioriterade områden och anpassas till en framtida krigsmiljö. Övriga bataljoner skall utgå ur krigsorganisationen med beaktande av att gjorda investeringar skall tillvaratas på bästa sätt så länge de är kostnadseffektiva. Studier och projektering av förband för ersättning av bl.a. äldre fasta kustartilleriförband inom de prioriterade områdena skall genomföras. Främst skall rörliga alternativ prövas. Organiserandet av de sex amfibiebataljonerna skall fortsätta. Tre av amfibiebataljonerna skall före den 1 juli 1997 utrustas med båtmateriel så att full taktisk och operativ rörlighet uppnås. Flygvapenförband Omsättningen av stridsledningscentralerna till StriC 90 skall fullföljas. Radiosystemet RAS 90 skall anskaffas i en utformning anpassad till en framtida krigsmiljö. Flygburen spaningsradar skall anskaffas med inriktningen att två grupper om vardera två till tre radarsystem skall vara organiserade vid sekelskiftet. Det nuvarande systemet med optisk luftbevakning skall vara avvecklat senast den 30 juni 1994. Planeringen för att införa JAS 39 i krigsorganisationen skall fortsätta. Senast den 30 juni 1997 skall två JAS 39-divisioner vara operativa. Studier och utveckling av spaningskapsel skall fortsätta. Anskaffningen av bombkapsel skall fullföljas. Utveckling och anskaffning av motmedel för JAS 39 skall fortsätta. Anskaffningen av motmedel för JA 37 skall fullföljas liksom bombkapselanskaffningen. Övningsverksamheten vid krigsbaser skall utökas. Två JA 37 divisioner skall organiseras vid Blekinge flygflottilj (F 17). Sex flygdivisioner S, AJ/S och AJS 37 skall organiseras. Transportflygförbandens utbildning och övning i krigsuppgiften skall genomföras i enlighet med uppgjord plan. Ersättningsflygplan för signalspaningsförbanden skall vara anskaffade senast den 30 juni 1997. Ett signalspaningsförband skall vara operativt med nytt flygplan senast den 30 juni 1996. Verksamheten vid basbataljonerna skall organiseras så att eventuella brister inte påverkar flygstridskrafternas samlade möjligheter att fullgöra sina uppgifter. Antalet basbataljoner skall reduceras till 24. Senast den 30 juni 1997 skall ytterligare en Bas 90 ha färdigställts. Utvecklingen och förbättringen av olika stödsystem inom lednings- och sambands-förbanden skall fortsätta. Operativ ledning m.m. Ett högkvarter skall organiseras i den nya myndigheten Försvarsmakten, som kommer att inrättas den 1 juli 1994. Högkvarterets framtida krigsorganisation skall förberedas. Den centrala ledningens krigs-organisation skall minskas. Uppbyggnaden av en rörlig milo-förstärkningsstab skall slutföras. Det materiella innehållet vid stabs-platserna skall vidmakthållas och efterhand anpassas till den tekniska utvecklingen. Överbefälhavarens operativa planer skall omsättas till operativa planer för respektive militärområde. Underhållsorganisationen skall vidareutvecklas för att med ökad överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och fred säkerställa ett tidigt understöd. Ett underhållsregemente skall organiseras i vart och ett av de nybildade militärområdena senast den 1 juli 1994. Insats- och incidentberedskapen skall upprätthållas. Resultatbedömning av verksamheten budgetåret 1992/93 För huvudprogrammet Arméförband konstatererar regeringen att verksamheten under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har bedrivits enligt plan och därmed mot de mål som har ställts upp i regleringsbrevet. En analys av genomförda krigsförbandsvärderingar visar en viss ned-gång i krigsdugligheten jämfört med föregående år. Anbefalld insatsberedskap har upprätthållits. Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna genomföras med givna uppdrag. För huvudprogrammet Marinförband konstaterar regeringen att vissa förband under budgetåret 1992/93 inte helt nått upp till de krav som regeringen har ställt. Beredskap har upprätthållits enligt ställda krav. Marinens anslag har överskridits med cirka 400 miljoner kr. Även för budgetåret 1993/94 tydde prognoser på att de samlade anslagen skulle komma att överskridas. Detta förhållande var inte acceptabelt. Regeringen redovisar under avsnittet V.11 Särskilda frågor rörande marinförband vilka åtgärder som regeringen har vidtagit och kommer att vidta med anledning av marinens ekonomiska problem. För huvudprogrammet Flygvapenförband konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Förbanden har en god förmåga att lösa sina uppgifter. Anbefalld insats- och incidentberedskap har upprätthållits. Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag. För huvudprogrammet Operativ ledning m.m. konstaterar regeringen att verksamheten under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet. Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag. Försvarets sjukvårdsstyrelse upphör som myndighet den 30 juni 1994. En sjukvårdsfunktion skall finnas i Försvarsmaktens högkvarter och tillsynen över efterlevnaden av lagar och andra författningar avseende hälso- och sjukvård m.m. utövas av generalläkaren som i detta avseende inte skall vara underställd Försvarsmaktens chef. Försvarets sjukvårdscentrum bildas den 1 juli 1994 inom Försvarsmakten och avsikten är för närvarande att lokalisering skall ske till landstingets vårdlokal Sätter i Karlstadsområdet. Slutsatser Regeringen bedömer försvarsmaktens förmåga att i nuläget motstå ett strategiskt överfall som godtagbar. I denna bedömning har då hänsyn tagits även till den bedömda förmågan i nuläget hos presumtiva angripare. Försvarsmaktens förmåga bedöms kunna bibehållas även vid en ogynnsam omvärldsutveckling under de närmaste åren, förutsatt att produktion och materiell förnyelse i enlighet med 1992 års förvarsbeslut fullföljs. En viss osäkerhet föreligger dock, främst beträffande de marina förbandens förmåga, där kraven av ekonomiska skäl medgetts sänkas temporärt. Sammantaget anser regeringen att de riktlinjer som lades fast i 1992 års försvarsbeslut och i riksdagens beslut i anledning av 1992 års stabiliseringsproposition i huvudsak alltjämt kan gälla. II Programvis redovisning av verksamhetsmål förbudgetåret 1994/95 II.1 Operativa lednings- och underhållsförband II.1.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * De operativa lednings- och underhållsförbanden vidmakthålls.Härvid anpassas miloverkstadsorganisationen till arménsomstrukturering. Underhållsförbandens hanteringskapacitetreduceras, * Stabsarbetsmetoder och hjälpmedel liksom den operativaledningsförmågan utvecklas, * Insats- och incidentberedskap upprätthålls. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 1 593 miljoner kr. II.1.2 Regeringens överväganden Verksamheten inom den operativa ledningsfunktionen har präglats av förberedelser för den omorganisation som förestår genom inrättandet av myndigheten Försvarsmakten, omorganisation av de centrala staberna till Försvarsmaktens högkvarter samt av genomförandet av den nya militärområdesindelningen. Förberedelser för omstruktureringen av den operativa underhållsfunktionen har skett samtidigt. En tillfällig myndighet, Försvarsmaktens organisationsmyndighet, finns inrättad sedan hösten 1992 för att sköta genomförandet av försvarsmaktens omorganisation. Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1 650 055 kr. II.2 Fördelningsförband II.2.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Fördelningsförbandens krigsorganisation vidmakthålls vilket bl.a.innebär att fördelnings- och artilleriregementstaber medbetjäningsförband vidmakthålls, * Utveckling av måldetekterande artillerigranaten BONUS och luftvärnsrobotsystemet 23 BAMSE fortsätter, * Grundutbildning omfattande 7 000 värnpliktiga och enrepetitions-utbildning omfattande 9 500 värnpliktiga genomförs. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under budgetåret 1994/95 får disponeras 2 803 miljoner kr. II.2.2 Regeringens överväganden En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Resultatbedömning Redovisade brister inom främst krigsdugligheten kommer enligt regeringens uppfattning successivt att minska genom den av Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslagna program-utvecklingen. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom fördelningsförbanden och därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande en förbättring av eldkraften vad avser indirekt och direkt pansarvärnseld, kan säkerställas. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2 950 284 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angivna besparing bör belasta programmet. II.3 Försvarsområdesförband II.3.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Organisering och vidmakthållande av gränsbataljoner fullföljs, * Stadsskyttebataljoner organiseras och vidmakthålls, * Försvarsområdesstaber med betjäningsförband vidmakthålls, * Organisering av mobiliserings- och förplägnadsförband fortsätter, * Hemvärnsförbanden vidmakthålls och utvecklas, * Utgående delar av territorialförsvaret avvecklas, * En grundutbildning omfattande 4 500 värnpliktiga och enrepetitionsutbildning omfattande 10 900 värnpliktiga genomförs. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under budgetåret 1994/95 får disponeras 1 467 miljoner kr. II.3.2 Regeringens överväganden En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Resultatbedömning Redovisade brister avseende de långsiktiga målen kommer enligt regeringens uppfattning successivt att minska genom den av Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslagna program-utvecklingen. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom försvarsområdesförbanden och därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande en förbättring av eldkraften vad avser indirekt och direkt pansarvärnseld, kan säkerställas. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1 518 114 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angivna besparing bör belasta programmet. II.4 Armébrigadförband II.4.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Sex infanteribrigader utvecklas och vidmakthålls, * Förbättring av skydd och rörlighet påbörjas genom tillförsel bl.a.av de från Tyskland inköpta begagnade pansarfordonen MT-LB, * Omorganisation till en ny infanteribrigadorganisation IB 2000påbörjas, * Fem norrlandsbrigader och två pansarbrigader utvecklas ochvidmakthålls varvid en norrlandsbrigad omorganiseras tillmekaniserad brigad, * Omorganisation av en pansarbrigad till mekaniserad brigadslutförs, * Tre mekaniserade brigader föreslås utvecklas och bibehålls inomramen för dagens stridsfordonsbestånd, * Avvecklingen av utgående infanteribrigad 77 slutförs, * Anskaffning av stridsfordon 90 föreslås fortsätta till eninfanteribrigad, * De splitterskyddade pansarfordonen MT-LB anskaffas till övriga infanteribrigader, * Anskaffning av ny stridsvagn till pansarbrigaderna fortsätter, * Anskaffning av ny stridsvagn och stridsfordon 90 till enmekaniserad brigad i Övre Norrland fortsätter, * Renovering och modifiering av stridsvagn 102/104 ellerdirektanskaffning av begagnade stridsvagnar till övrigamekaniserade brigader genomförs, * Utveckling av artillerigranat BONUS fortsätter, * Anskaffning av brigadsystem telesystem 9000 tillnorrlands-brigaderna och en mekaniserad brigad i Övre Norrland föreslåsfortsätta, * En grundutbildning omfattande 11 050 värnpliktiga och enrepetitionsutbildning omfattande 18 100 värnpliktiga genomförs. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet under budgetåret 1994/95 får disponeras 4 480 miljoner kr. II.4.2 Regeringens överväganden En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Resultatbedömning Redovisade brister i krigsdugligheten kommer enligt regeringens uppfattning successivt att minska genom den av Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslagna programutvecklingen. Regeringen delar Chefen för arméns bedömning att erfarenheterna hittills av Sveriges ökade engagemang i internationella insatser understryker behovet av att förbättra krigsförbandens skydd, rörlighet och eldkraft. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. En del av besparingen inom arméprogrammen bör belasta detta program. Härvid medges en begränsning av repetitionsutbildningen inom armébrigadförband och därmed en långsammare uppfyllnad av kraven på krigsduglighet så att den planerade materiella förnyelsen, bl.a. omfattande fortsatt mekanisering av stridsfordonen och en förbättrad eldkraft vad avser indirekt och direkt pansarvärnseld, kan säkerställas. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 4 704 784 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av ovan angiven besparing bör belasta programmet. II.5 Marina lednings- och underhållsförband II.5.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * En fortsatt reducering och rationalisering inom nuvarande marina ledningsstruktur genomförs i avvaktan på slutligt ställningstagande tillden framtida lednings- och underhållsorganisationen, * Bas- och underhållsförbanden vidmakthålls och erforderligmodernisering och ersättningsanskaffning genomförs, * Ett nytt lednings- och informationssystem utvecklas. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 728 miljoner kr. II.5.2 Regeringens överväganden Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Det är väsentligt att den påbörjade reduktionen av lednings- och underhållsorganisationen fullföljs för att skapa utrymme för den angelägna materiella förnyelsen. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 778 611 000 kr. II.6 Marina flyg- och helikopterförband II.6.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande * Nuvarande organisation skall vidmakthållas och modernisering och ersättningsanskaffning skall genomföras. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 236 miljoner kr. II.6.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de förband som kommer att ingå i programmet inte helt har genomförts i enlighet med vad som har angetts i regleringsbrevet, vilket negativt påverkat förbandens förmåga. Slutsatser Regeringen anser att verksamheten skall bedrivas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Regeringen förutsätter därvid att Försvarsmakten åtgärdar de brister i utbildningen inom programmet som har redovisats i årsredovisningen. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 251 815 000 kr. II.7 Stridsfartygsförband II.7.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Stridsfartygsförbanden vidmakthålls inom nuvarandekrigs-organisation och erforderlig modernisering, livstidsförlängningochomsättning genomförs, * Ytstridsförband 2000 med YS 2000, serie 1, utvecklas; projektering och konstruktion av serie 1 fullföljs, * Anskaffningen av kustkorvett typ Göteborg slutförs, * Sex robotbåtar säkerställs till 2010 genom livstidsförlängning, * Påbörjad modernisering av åtta patrullbåtar typ Hugin fullföljs, * Anskaffning av minröjningsfartyg mindre serie 1 (YSB iminröjningsversion) fullföljs, * Anskaffning av tre ubåtar typ Gotland fullföljs, * Studier avseende ubåt 2000 fortsätts, * Utveckling och anskaffning av tung torped fullföljs, * Halvtidsmodernisering av ubåt typ Näcken fullföljs. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 2 121 miljoner kr. II.7.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de förband som kommer att ingå i programmet inte helt har genomförts i enlighet med vad som angetts i regleringsbrevet, vilket bl.a. har lett till att ubåtsförbandens förmåga i viss mån har nedgått. Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94, efter genomförda ändringar i regleringsbrevet, i stort sett kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag. Regeringen avser att noga följa utvecklingen. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Beslut om beställning av konstruktion av YS 2000 fattas först när rationaliseringar och verksamhetsreduceringar i förbandsverksamheten genomförts. Omfattningen av livstidsförlängningen av sex robotbåtar bör ses över. Regeringen anser att utbildningen i ubåtsförbandens huvuduppgifter bör bedrivas så att förmågan på sikt inte minskas. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2 292 397 000 kr. II.8 Kustförsvarsförband II.8.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Rörliga kustartilleribrigadstaber skall utvecklas, varvid en organiserasden 1 juli 1996, * Sex amfibiebataljoner skall organiseras. Tre skall ges full taktisk och operativ rörlighet före den 1 juli 1997 och övriga tre före den 1 juli2002, * Tre kustartilleribataljoner 12/80 skall vidmakthållas, * Ett kustrobotbatteri (RBS 15 KA) skall organiseras före den 1 juli1995, * Ett reducerat områdesförsvar skall bibehållas i Stockholms ochBlekinge skärgårdar, inloppet till Göteborg samt på norra Gotland.En omstrukturering av spärrbataljonerna inom dessa områden mot enrörlig struktur skall påbörjas så att huvuddelen av de fasta förbandenkan utgå under perioden, * Fasta förband utanför dessa områden skallutgå succesivt, * Lednings- och sambandsmateriel för kustförsvarsförbanden skallanskaffas och installeras. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 1 206 miljoner kr. II.8.2 Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 inom de områdesbundna kustförsvarsförbanden inte helt har kunnat genomföras enligt regleringsbrevets inriktning. Regeringen bedömer att verksamheten under budgetåret 1993/94 efter genomförda ändringar i regleringsbrevet, i stort sett kommer att kunna genomföras i enlighet med givna uppdrag. Regeringen avser att noga följa utvecklingen. Slutsatser Regeringen anser att 1992 års försvarsbesluts inriktning - innebärande bl.a. att tolv av nitton spärrbataljoner bibehålls inom prioriterade områden och anpassas till en framtida krigsmiljö bl.a. genom förbättrad luftförsvarsförmåga - i allt väsentligt bör ligga fast. Modernisering av ett 7,5 cm batteri m/57 genomförs under perioden. Regeringen förutsätter att verksamheten kan bedrivas så att förbanden vid slutet av perioden uppnår en operativ förmåga som svarar mot 1992 års försvarsbesluts inriktning. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 1 291 228 000 kr. II.9 Flygvapnets lednings- och underhållsförband II.9.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Tre flygkommandostaber, nio strilbataljoner och 24 basbataljonervidmakthålls, * Ett nytt luft- och markobservationssystem organiseras, * En översyn av flygverkstadsförbanden inleds, * Avvecklingen av basbataljoner fortsätter och materielen frånavvecklade bataljoner fördelas på de kvarvarande bataljonerna, * Utbyggnaden av huvudbaser i Bas 90-systemet fortsätter, * Utvecklingen och anskaffningen av RAS 90 för flygsystemenfortsätter, liksom utvecklingen och anskaffningen av det flygburnaradarspaningssystemet, * Anskaffningen av ett för flygstridskrafterna gemensamt lednings- och informationssystem inleds, * Utbyggnaden av försvarets telenät (FTN) fortsätter. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 3 675 miljoner kr. II.9.2 Regeringens överväganden Sammanfattning Verksamhetsmål: Ett nytt system för luft- och markobservationer bör organiseras. Repetitionsutbildningen bör genomföras i normal omfattning. Övrigt: En del av besparingen inom flygvapenförbandens driftskostnader bör belasta programmet. Resultatbedömning Förbanden, som kommer att ingå i programmet, har vidmakthållit en i huvudsak god förmåga att lösa sina uppgifter. Vissa brister förekommer dock ännu inom bas- och flygverkstadsförbanden. Dessa har främst sin grund i en brist på teknisk personal och ett behov av kompetensuppbyggnad. Personalläget har generellt förbättrats. Ännu förekommer dock brister; förutom den nämnda bristen på teknisk personal förekommer lokalt brist på markförsvarsofficerare. Det är enligt regeringens mening angeläget att ansträngningarna att komma till rätta med dessa brister intensifieras. Ökningen av repetitionsutbildningen har gett resultat. Regeringen noterar också att detta har inneburit att basförbandens och stridsledningsförbandens samträning med andra försvarsgrenar har kunnat förbättras. Utbyggnaden av Bas 90-systemet har fortsatt i en långsam takt. Detta kan godtas som inriktning även fortsättningsvis. Regeringen vill dock framhålla betydelsen av att det råder balans mellan flygstridskrafternas olika delar. Detta är särskilt viktigt när JAS 39 tillförs krigsorganisationen. Försvarsmaktens organisationsmyndighet har nu redovisat ett slutligt förslag till ett nytt system för luft- och markobservationer. Regeringen noterar bl.a. att huvuddelen av personalen i systemet kommer att utgöras av frivilligpersonal och att materiel anskaffas i fred endast för att täcka utbildningsbehovet. Den planerade och inledda materielanskaffningen inom programmet bör fullföljas. Under innevarande budgetår har åtgärder inletts för att ytterligare förbättra personalsituationen. Omorganisering av flygverkstadsförbanden och markteleförbanden kommer att inledas. Repetitionsutbildningen avses bli genomförd i normal omfattning. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Det nya luft- och markobservationssystemet bör således och i enlighet med myndighetens förslag organiseras med början den 1 juli 1994. Det nuvarande systemet med optisk luftbevakning skall vara avvecklat senast den 30 juni 1994. Försvarets telenät (FTN) har en stor betydelse - framförallt i krig - för tillgången till säkra telekommunikationer. Regeringen förordar att telenätet successivt utvecklas vidare. Arbetet med att täcka förekommande personalbrister bör prioriteras. Detta gäller särskilt bristerna inom Norra flygkommandot. I de fall vakanser och minskad övningsverksamhet har påverkat verksamhetens inriktning är det angeläget att åtgärder vidtas så att ambitionsnivåer kan återställas. Det är enligt regeringens mening angeläget att repetitions-utbildningen nu genomförs i en normal omfattning. Därigenom ges möjlighet att i olika avseenden åtgärda kvardröjande brister. Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 3 822 813 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet. II.10 JAS-39 förband II.10.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Anskaffningen av den ensitsiga JAS 39 samt utveckling ochanskaffning av JAS 39B och varnings- och motverkanssystem (VMS)fortsätter, * Anskaffning av ny radarjaktrobot påbörjas ochlåghöjds-spaningskapsel förbereds, * Anskaffning av bombkapsel och simulatorer fortsätter. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras dels 4 703 miljoner kr, dels en kredit om 1 024 miljoner kr i Riksgäldskontoret. II.10.2 Regeringens överväganden Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 5 105 838 000 kr. Den kredit som Försvarsmaktens organisationsmyndighet anmält behov av inryms i den kredit som följer av systemet med räntekonto. II.11 Övriga stridsflygförband II.11.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Åtta JA 37, två J 35J, sex AJ, S och AJ/S 37 samt fyra lättaattackdivisioner SK 60 vidmakthålls, * Flygplan SF 37 vidmakthålls intill dess spaningsfunktionen för JAS39 blir operativ, * Systemutveckling och hotanpassning av samt motmedelsanskaffningför JA 37 fortsätter. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 2 009 miljoner kr. II.11.2 Regeringens överväganden En del av besparingen inom flygvapenförbandens driftskostnader bör belasta programmet. Resultatbedömning Förbanden, som kommer att ingå i programmet, har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter. Den planerade och inledda materielanskaffningen inom programmet bör fullföljas. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Regeringen beräknar medelshovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2 138 188 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet. II.12 Transportflygförband II.12.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Fyra centrala och åtta regionala transportflygdivisioner, fem tungaoch tre medeltunga flygräddningsgrupper samt tvåsignalspanings-flygplan vidmakthålls, * Omsättningen av äldre helikoptrar fortsätter. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 499 miljoner kr. II.12.2 Regeringens överväganden En del av besparingen inom flygvapenförbandens driftskostnader bör belasta programmet. Resultatbedömning Förbanden har vidmakthållit en god förmåga att lösa sina uppgifter. Personalläget har förbättrats. Regeringen noterar att Försvarsmaktens organisationsmyndighet anmält att det ännu inte finns ett fullt antal besättningar till det tunga transportflygsystemet Tp 84. Det av regeringen ställda kravet på ökad utbildning och övning i krigsuppgiften för transportflygförbanden har lett till förbättrade resultat. Regeringen noterar vidare de värdefulla insatser som de tunga transportflygförbanden har utfört i samband med Sveriges internationella engagemang. Slutsatser Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. För att vidmakthålla förbandens förmåga är det enligt regeringens mening angeläget att den uppgjorda planeringen för utbildning och övning av de tunga transportflygförbanden fullföljs. Arbetet med att täcka personalbristerna inom dessa förband bör vidare prioriteras. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 557 350 000 kr. Regeringen har härvid beaktat att en del av besparingen avseende flygvapenförbandens driftkostnader bör belasta programmet. II. 13 För krigsorganisationen gemensamma resurser Programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser, som är ett nytt gemensamt program från budgetåret 1994/95, omfattar verksamheter inom alla försvarsgrenar och inom nuvarande huvudprogram 4. Operativ ledning m.m. I programmet ingår utbildningen av yrkesofficerare och reservofficerare vid skolor, utbildningscentra m.m. Dessutom ingår verksamheter som stödjer eller är en förutsättning för produktionen av krigsförband men som är svåra att hänföra till en bestämd kategori av krigsförband. II.13.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Uppdragsstyrningen av stödmyndigheter utanför Försvarsmaktenutvecklas så att anpassning sker till Försvarsmaktens angivna behovoch lämnade uppdrag, * Utbildningen till och av yrkesofficerare och reservofficerare skallgöras så att krigsorganisationens behov och kravsäkerställs, * Den frivilliga försvarsverksamheten utvecklas och vidmakthålls på enoförändrad nivå. Åtgärder vidtas för att öka antalet avtal medkvinnlig personal, * Äldre förråd avvecklas i takt med att förband omorganiseras ellerutgår. Förrådsdriften decentraliseras och rationaliseras, * Målflygdivisionen vidmakthålls, * Modifieringen av Sk 60:s avioniksystem liksom utbytet avflygplanstypens motorer fortsätter. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 6 066,4 miljoner kr. II.13.2 Regeringens överväganden Regeringen avser att i tilläggsbudget I för budgetåret 1993/94 lämna förslag till riksdagen om fortsatt finansiering av Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed. Regeringen anser att Trafikflygarhögskolan skall inrymmas i programmet För krigsorganisationen gemensamma resurser. Universitetet i Lund skall i januari 1994 redovisa regeringens uppdrag om att eventuellt inordna den civila trafikflygarutbildningen i högskolan. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om den fortsatta inriktningen av verksamheten vid Trafikflygarhögskolan. Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Verksamheter i programmet bedöms efterhand kunna ingå i andra program. Tills vidare bör verksamheten vid Trafikflygarhögskolan bedrivas i en begränsad omfattning. Skolans kompetens bör vidmakthållas. Försvarsmaktens organisationsmyndighet har i programplanen översiktligt redovisat ett system för territoriell ytövervakning. Regeringen tar inte ställning till förslaget i detta sammanhang utan så kommer att ske när ett mer konkret underlag redovisas. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 6 474 845 000 kr. Beloppet innefattar medel för verksamheten vid Trafikflygarhögskolan. Vidare har regeringen beaktat att en del av besparingen avseende flygvapnets driftskostnader bör belasta den del av programmet som avser flygvapengemensamma resurser. II.14För grundorganisationen gemensamma resurser Programmet För grundorganisationen gemensamma resurser, som är ett nytt gemensamt program från budgetåret 1994/95, omfattar verksamheter inom alla försvarsgrenar och inom nuvarande huvudprogram 4. Operativ ledning m.m. I programmet ingår sådana verksamheter som stödjer produktionen av krigsförband men som är svåra att hänföra till en bestämd kategori av krigsförband. Sålunda ingår exempelvis: - Betalning av räntor och amorteringar på Försvarsmaktens lån, - Administration och stöd för förbandsproduktion i armén och marinen, - Åtgärder avseende mark, anläggningar och lokaler inom armén medanledning av omlokaliseringar och nedläggningar av förband, - Vissa gemensamma åtagande som exempelvis tävlingar och högvakt, - Utveckling och anskaffning av viss gemensamutbildningsmaterielm.m., - Miljöarbetet inom Försvarsmakten. II.14.1 Försvarsmaktens organisationsmyndighet Uppdragsförslag, m.m. Försvarsmaktens organisationsmyndighet föreslår i huvudsak följande. * Grundorganisationen anpassas efter hand till förändringar ikrigs- organisationen, * Utveckla och anskaffa gemensam utbildnings- och övningsmateriel, * Fördela huvuddelen av innehållet i programmet på övriga program. Försvarsmaktens organisationsmyndighet förslår att för programmet för budgetåret 1994/95 får disponeras 2 267,8 miljoner kr. II.14.2 Regeringens överväganden Regeringen anser att programmet bör utvecklas i huvudsak i enlighet med Försvarsmaktens organisationsmyndighets förslag. Enligt regeringens bedömning bör programmets huvuddel snarast fördelas på övriga program. Regeringen beräknar medelsbehovet för programmet för budgetåret 1994/95 till 2 901 517 000 kr. Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet tagit hänsyn till de budgettekniska konsekvenser som införandet av kapitalkostnader för försvarets fastigheter medför. I medelsbehovet för programmet ingår således hela den kompensation som Försvarsmakten bör erhålla med anledning av systemförändringen. Kompensationen kommer att korrigeras i samband med 1994 års kompletteringsproposition, när hela fastighetsbeståndet blivit invärderat. Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet även tagit hänsyn till de ökade kostnader, 4 000 000 kr, som uppstår vid sam-lokaliseringen I5/A4 i Östersund. III Medelsberäkning Anslagsfördelning m.m. för budgetåren 1992/93 och 1993/94 Anvisat Utfall 1992/93 Anvisat 1993/94 1992/93 Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet 8 845 8 788 595 851 8 580 384 000 545 000 Anskaffning av 3 623 3 499 580 100 3 777 295 000 materiel 505 000 Anskaffning av anläggningar 581 582 343 603 200 000 753 834 000 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet 2 893 3 084 031 891 2 726 927 000 087 000 Anskaffning av 2 245 2 473 685 064 2 920 355 000 materiel 179 000 Anskaffning av 197 177 005 494 166 000 000 anläggningar 671 000 Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet 5 114 5 100 126 430 5 324 855 000 244 000 Anskaffning av 7 711 7 805 488 898 7 547 941 000 materiel 287 000 Anskaffning av 398 360 099 484 423 600 000 anläggningar 780 000 JAS-systemet, betalningsförskjutningar 1 000 - - Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet 1 077 839 000 1 062 990 171 1 117 061 000 Anskaffning av 135 877 000 118 448 000 117 396 000 materiel Anskaffning av 53 442 000 50 570 854 79 580 000 anläggningar Forskning och 178 324 000 71 700 000 167 218 000 utveckling Försvarets 44 700 000 43 252 070 45 685 000 sjukvårdsstyrelse Försvarets 1 191 510 1 159 851 000 1 308 172 000 materielverk 000 Riksrevisionsverket har i sin prognos för anslagsutvecklingen på respektive anslag angett förändringar från budget till prognos, som ligger inom ramen för de anslagskrediter och övriga villkor som regeringen föreskrivit i 1993 års regleringsbrev. Anslagsbehov för budgetåret 1994/95 Sammanställning av Försvarsmaktens totala anslagsbehov för budgetåret 1994/95 framgår av nedanstående tabell (i anslaget ingår medel från Försvarets sjukvårdsstyrelse, huvuddelen av Försvarets materielverk samt del av Försvarets forskningsanstalt och del av Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m.): Program Resurser 1. Operativa lednings- ochunderhållsförband 1 650 055 000 2. Fördelningsförband 2 950 284 000 3. Försvarsområdesförband 1 518 114 000 4. Armébrigadförband 4 704 784 000 5. Marina lednings- ochunderhållsförband 778 611 000 6. Marina flyg- ochhelikopterförband 251 815 000 7. Stridsfartygsförband 2 292 397 000 8. Kustförsvarsförband 1 291 228 000 9. Flygvapnets lednings- ochunderhållsförband 3 822 813 000 10. JAS 39-förband 5 105 838 000 11. Övriga stridsflygförband 2 138 188 000 12. Transportflygförband 557 350 000 13. För krigsorganisationengemensammaresurser 6 474 845 000 14. För grundorganisationengemensamma resurser 2 901 517 000 Summa: Förslag anslag för Försvarsmakten 36 437 839 000 Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål fr.o.m. budgetåret 1994/95 skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Investeringar i krigsmateriel och vissa befästningar skall även fortsättningsvis finansieras över anslag. Vidare har hänsyn tagits till införandet av kapitalkostnader för mark, anläggningar och lokaler. Vidare bör nämnas att medelsberäkningen innefattar en minskning med 4,8 miljoner kr. Minskningen beror på att kostnaderna för flygtransporter för hovet i samband med den kungliga familjens officiella resor inom och utom landet föreslås inte längre belasta anslag under fjärde huvudtiteln utan budgeteras under första huvudtiteln. En motsvarande anslagsuppräkning sker där, (se bil. 2). IV Beställningsbemyndiganden Försvarsmakten kommer fr.o.m. budgetåret 1994/95 att disponera samtliga medel för verksamhetens genomförande, även medel för anskaffning av materiel. Av detta följer i sin tur att regeringen kommer att lämna beställningsbemyndiganden för materielanskaffning m.m. till Försvarsmakten i stället för som nu till Försvarets materielverk. Behovet av beställningsbemyndiganden för materielanskaffning uppgår för budgetåret 1994/95 till 7 893 000 000 kr. Bemyndigandena är bl.a. avsedda för anskaffning av artillerilokaliseringsradarn ARTHUR samt anskaffning av motmedel till JAS 39 delserie 2 och JA 37. Bemyndigandeskulden, som den 30 juni 1993 uppgick till 64 104 miljoner kr, beräknas därmed den 30 juni 1995 uppgå till 65 022 miljoner kr. Behovet av beställningsbemyndiganden för investeringar i befästningar m.m. uppgår till 600 miljoner kr. Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för de bemyndiganden som riksdagen kan komma att lämna. Gentemot riksdagen innebär detta ingen förändring utan regeringen kommer även framgent att begära beställningsbemyndiganden av riksdagen för beställningar som har ett flerårigt betalningsutfall. V Övriga frågor V.1 JAS 39 I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil 2, bet. 1981/82:FöU18, rskr. 1981/82:374) i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS-systemet skall regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet. Grunden för JAS 39-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:119, bet. 1982/83:FöU9, rskr. 1982/83:271) om riktlinjer för JAS-projektet fram till år 2000. I detta försvarsbeslut fastställde riksdagen JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/00 till 25,7 miljarder kr i prisläget februari 1981. Denna ram uppräknades årligen med nettoprisindex, vilket under åren 1982-85 medförde att en skillnad uppstod mellan den uppräknade ramen och de faktiska kontraktsvillkoren. 1985 infördes ett nytt priskompensationssystem som tar hänsyn till valutafluktuationer. 1987 förenklades detta så att det endast tar hänsyn till US dollar. I 1993 års budgetproposition redovisades senast läget inom JAS 39-projektet. Riksdagen godkände (bet. 1992/93:FöU9, rskr. 333) regeringens förslag att JAS-ramen skall omdefinieras från 50,0 miljarder kr i prisläget februari 1992 till 60,2 miljarder kr i samma prisläge. Detta för att ramen även skall innehålla vad som anges i försvarsbesluten år 1987 (+0,8 miljarder kr) och 1992 (+9,3 miljarder kr) om JAS-projektet. Överbefälhavaren, Chefen för flygvapnet och Försvarets materielverk lämnade den 30 september 1993 till regeringen den årliga redovisningen för budgetåret 1992/93. Av årsredovisningen framgår att förbrukade medel i löpande pris 1982-93 är 22,7 miljarder kr, varav utgifterna under 1992/93 uppgår till 3,7 miljarder kr. Regeringen avser pröva formerna för uppräkningen av JAS-ramen mot bakgrund av de förändringar som skett i budgetsystemet och återkommer till riksdagen med eventuella förslag. Försvarets materielverk redovisade den 19 oktober 1993 projektvärderingstillfälle 7 (PVT 7) av JAS-projektet tillsammans med Överbefälhavarens och Chefen för flygvapnets planeringsmässiga, operativa och taktiska kontroll av JAS 39-projektet. Den 8 juni 1993 levererades det första serietillverkade flygplanet - JAS 39-102 - till Chefen för flygvapnet. Flygplanet tilldelades av Chefen för flygvapnet Skaraborgs flygflottilj, F 7. Flygplanet ställdes därefter till Försvarets materielverks förfogande för bl.a. flygutbildning. Den 8 augusti 1993 havererade flygplan JAS 39-102. Statens haverikommission har i en slutlig haverirapport som lämnades till Chefen för flygvapnet den 6 december 1993 angett att haveriet orsakades av en obalans i styrsystemet. Obalansen tillät föraren att ge sådana styrkommandon att rodren inte hann ge förväntat flygplansvar. Överåklagaren vid Åklagarmyndigheten i Stockholm har den 1 september 1993 inlett förundersökning om huruvida något brott begåtts i samband med haveriet. Överbefälhavaren redovisade i september 1993 regeringens uppdrag om operativa och ekonomiska konsekvenser av en eventuell försening av JAS-projektet. I rapporten framhålls att projekt av det slag som JAS-projektet utgör planeras med ekonomiska och tidsmässiga reserver i händelse av bl.a. haverier. Bedömningen görs att försvarsmaktens operativa förmåga inte påverkas av haveriet. Flygplanförlusten utgör en del av den haverireserv vilken ingår i de beställda serierna. Någon ersättningsanskaffning för det havererade flygplanet kommer därför inte att ske. Haverikostnaderna uppgår enligt Överbefälhavarens rapport till 93 miljoner kr som fördelas mellan Industrigruppen JAS och försvarsmakten. Statens del av kostnaderna ryms inom JAS-ramen. Regeringen bemyndigade den 16 september 1993 chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild kommission för att granska JAS-projektet. I direktiven för kommissionens arbete (dir. 1993:109) anges att kommissionen bör, med utgångspunkt i bl.a. de projekt-värderingar som legat till grund för regeringens årliga redovisningar för riksdagen, göra en bedömning av projektets utveckling och därvid pröva huruvida JAS-programmet kan förväntas nå de mål som fastställts av statsmakterna inom den beslutade ekonomiska ramen. Speciell vikt bör i detta sammanhang läggas vid en granskning av rapporter och utvärderingar efter det första haveriet år 1989. Enligt direktiven bör kommissionen också granska de militära myndigheternas bedömningar och ställningstaganden angående säkerheten i flygutprovningen, liksom tillämpade metoder i leveranskontrollen. Likaså bör kommissionen granska de metoder som använts och den ansvarsfördelning som tillämpats mellan myndigheterna för att säkerställa JAS-flygplanets luftvärdighet. Kommissionen kommer att redovisa sitt uppdrag till regeringen i början av januari 1994. Regeringen avser mot ovanstående bakgrund att återkomma till riksdagen med redovisning av JAS 39-projektet i särskild ordning när kommissionens uppdrag har redovisats. V.2 Personal V.2.1 Anställda Den minskning av anställd personal som inletts inom försvarsmakten till följd av 1992 års försvarsbeslut beräknas vara avslutad vid utgången av år 1994. Antalet anställda förutses därvid i stort svara mot behovet i den nya organisationen. Regeringen har gett Försvarsmaktens organisationsmyndighet i uppdrag att föreslå principer för försvarsmaktens framtida personalstruktur och personalförsörjning. Organisationsmyndigheten skall redovisa uppdraget senast den 1 juni 1994. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen i frågan. Inom Försvarsdepartementet pågår en översyn av regelsystemet på personalområdet. Det ankommer på regeringen att genom förordning reglera dessa frågor i förhållande till den nya myndigheten Försvarsmakten. Riksdagens beslut om en ny befälsordning (prop. 1977/78:24, bet. 1977/78:FöU10, rskr. 1977/78:179) ligger dock i allt väsentligt till grund för översynen. De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 juli 1994. V.2.2 Värnpliktiga Regeringen beräknar att ca 54 miljoner kr kan avsättas för höjning av förmåner till värnpliktiga för budgetåret 1994/95 inom ramen för anslaget A 1. Dagersättningen bör höjas med 2 kr till 40 kr. Vidare bör utryckningsbidraget höjas med 1 000 kr till 4 000 kr. Vidare bör den behovsprövade familjepenningens maximibelopp höjas med 715 kr per månad för hustru och med 358 kr per månad för barn till 4 000 respektive 2 000 kr. Kostnaderna för bostadsbidrag bedöms i stort oförändrade, främst därför att de allmänna hyreshöjningarna beräknas bli små. I tillämpliga delar bör nämnda förändringar också gälla andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t.ex. vapenfria tjänstepliktiga. Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs. Marinen har sedan år 1991 ett utbildningssystem som - i vissa fall - sträcker sig över tre högskoleterminer. Chefen för marinen har hemställt hos regeringen att av ekonomiska skäl få avkorta grundutbildningstiden för åren 1992 och 1993 för värnpliktiga inom främst kustartilleriet. Regeringen har begärt in en redovisning av erfarenheterna av marinens utbildningssystem. Chefen för marinen har i skrivelse redovisat dessa och föreslår att en förnyad prövning och modifiering av utbildningssytemet genomförs under budgetåret 1994/95. Regeringen anser att utbildningssystemet för kustartilleriförbanden av värnpliktssociala skäl bör ändras så att endast två högskoleterminer berörs. Ändringen bör genomföras snarast och senast under år 1995. V.2.3 Åtgärder för jämställdhet Regeringen har vid ett antal tillfällen redovisat erfarenheter och åtgärder med anledning av kvinnors utbildning och anställning som yrkesofficerare. Regeringen vill i detta sammanhang kort beröra utvecklingen under det senaste året. Antalet kvinnliga yrkesofficerare inom försvarsmakten ökar varje år. I november 1993 var 240 kvinnor anställda som yrkesofficerare, vilket innebär att 1-2 % av officerskåren är kvinnor. Antalet kvinnliga reservofficerare var vid samma tidpunkt 60 stycken och antalet kvinnor som genomgick militär grundutbildning var 106 stycken. Inom försvarsmakten pågår ett långsiktigt arbete med syfte att påverka attityder till olika slag av kulturella olikheter, framförallt manligt/kvinnligt men även militärt/civilt. Regeringen ser detta arbete som positivt och avser även fortsättningsvis uppmuntra den utveckling som sker inom jämställdhetsområdet. Pliktutredningen och Utredningen om författningsreglering av totalförsvarsplikten har lagt förslag om att svenska kvinnor, efter frivillig mönstring, skall kunna antas för tjänstgöring i samma befattningar som svenska män som har genomgått mönstring. En kvinna som har genomgått nämnda tjänstgöring skall enligt förslagen vara skyldig att, vid straffansvar, fullgöra repetitions-utbildning och tjänstgöra under höjd beredskap. V.3 Mark, anläggningar och lokaler Förvaltning av försvarsfastigheter Riksdagen har beslutat (bet. 1992/93:FiU8, rskr. 123) att Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994 och en ny avgiftsfinansierad myndighet, Fortifikationsverket, inrättas den 1 juli 1994. Den nya myndighetens huvuduppgift blir att förvalta Försvarsmaktens fastigheter samt att utöva byggherrefunktionen. Syftet med ombildningen är bl.a att renodla ansvars- och rollfördelningen inom den statliga fastighetsförvaltningen. Försvarsmakten kommer liksom övriga myndigheter inom statsförvaltningen att vara lokalbrukare med eget ansvar för lokalförsörjningsplanering och lokalhållning. Fortifikationsverket får ett renodlat ansvar som ägarföreträdare och förvaltare av försvarets fastigheter. Fortifikationsförvaltningens projekteringsverksamhet och delar av den regionala byggadministrationen skall bolagiseras och därmed konkurrensutsättas. Ett system med kapitalkostnader införs för försvarets fastigheter. Nya investeringar i fast egendom lånefinansieras med undantag för vissa befästningar m.m. Systemförändringen beskrivs särskilt i avsnitt 1.2.3. En särskild utredare, Utredningen avseende förvaltning av försvarsfastigheter, har tillsatts av regeringen. Utredaren har till uppgift att förbereda och genomföra förändringarna (dir.1992:113). Regeringen konstaterar därvid att förändringsarbetet bedrivs enligt en av regeringen godkänd tidsplan. Den fortifikatoriska forskningen vid Fortifikationsförvaltningen har den 1 januari 1994 överförts till Försvarets Forskningsanstalt. Projekteringsverksamheten och delar av den verksamhet som bedrivs inom Fortifikationsförvaltningens regionala byggnadsområden kommer att från och med den 1 januari 1994 bedrivas i bolagsform inom Confortia AB, ett dotterbolag till Vasakronan AB. Övertalig personal vid Fortifikationsförvaltningen, 234 personer, har den 1 november 1993 sagts upp vid Fortifikationsförvaltningen samt ingår från och med den 1 januari 1994 i Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret. Uppbygganden av Fortifikationsverkets verksamhet pågår. Regeringen har vid beräkning av programmet För grund-organisationen gemensamma resurser tagit hänsyn till den kompensation som Försvarsmakten skall erhålla i anledning av systemförändringen. Kompensationen kommer att korrigeras i 1994 års kompletterings-proposition när hela fastighetsbeståndet blivit invärderat. Avveckling av fastigheter i anledning av försvarsmaktens omstrukturering. Riksdagen har som ett led i pågående omstrukturering av försvaret, beslutat att avveckla ett antal militära etablissement senast den 30 juni 1994 (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr.1991/92:337). Regeringen har i beslut den 18 mars 1993 uppdragit åt Fortifikationsförvaltningen att i samråd med Statens Lokalförsörjningsverk utreda förutsättningarna för avyttring av hela eller delar av de aktuella etablissementen. De båda myndigheterna har i enlighet med beslutet utsett en kontaktman som skall leda och samordna utrednings- och förhandlingsarbetet. De etablissement som omfattas av uppdraget är I 2 karlstad, I 12 Eksjö, I 14 Gävle, P6 Kristianstad, Lv6 Göteborg, A3 Kristianstad, F13 Norrköping, F6 Karlsborg, F18 Tullinge, F8 Barkarby, MKO Vaxön samt A4 Östersund. Kontaktmannen informerar kontinuerligt regeringen om det pågående arbetet. V.4 Miljöfrågor Försvarsmaktens organisationsmyndighet Försvarsmaktens organisationsmyndighet har i programplanen redovisat resultatet av regeringens uppdrag i 1993 års planeringsanvisningar. I fråga om hur militärt bistånd vid miljökatastrofer skall kunna förbättras anför Försvarsmaktens organisationsmyndighet sammanfattningsvis följande. Försvaret disponerar både personella och materiella resurser som kan vara lämpliga vid miljöolyckor och andra allvarliga olyckor. Eftersom försvarsmakten inte har någon särskild beredskap för att kunna bistå det civila samhället vid inträffade olyckor kan en snabb hjälp i allmänhet lämnas endast inom ramen för den av statsmakterna anbefallda grundberedskapen. Skall möjligheterna att hjälpa det civila samhället vid olyckor förbättras kräver detta planering, förberedelser, samverkan och övning. En förbättring kan också åstadkommas genom en ökad samverkan med länsstyrelserna och kommunerna. Genom att kartlägga behov och möjligheter skapas en viss handlingsberedskap. Försvarsmakten har inte några resurser för att utöka sin beredskapshållning m.m. och därmed skapa vidare möjligheter att lämna militärt bistånd. Däremot kan en viss utökning göras om medel förs över från de ansvariga civila myndigheterna. Försvarsmaktens organisationsmyndighet pekar i sammanhanget också på att strukturomvandlingen inom försvarsmakten, med en krympande grundorganisation, kan komma att minska möjligheterna till militär hjälp vid olyckor. När det gäller miljöarbetet i förhållande till de nationella miljömålen anför Försvarsmaktens organisationsmyndighet bl.a. följande. Redovisningen utgår från de verksamheter inom försvarsmakten som bedöms ge upphov till de största miljöstörningarna. Förbrukning av ämnen och utsläpp av bl.a. kväveoxider, kolväten, koloxid och koldioxid redovisas. Försvarsmaktens utsläpp av de nämnda ämnena utgör 0,4 - 1,2 % av de totala utsläppen i Sverige. Härutöver redovisas åtgärder för att minska dessa utsläpp ytterligare. Åtgärderna är kopplade till materielens och anläggningarnas ålder och livslängd och de är beroende av tillgången på ekonomiska resurser. Vid förnyelse av fordonsparken bör t.ex. övergång till s.k. miljödiesel ske liksom att bensindrivna fordon med katalysator anskaffas. En förstudie har påbörjats med syfte att upprätta ett försvarsgemensamt register över miljöfarliga ämnen. Framförallt för den lokala nivån kommer ett sådant register att underlätta arbetet med att ersätta miljöfarliga ämnen och verksamheter med mindre miljöfarliga sådana. Försvarsmaktens organisationsmyndighet lämnar i programplanen också en lägesredovisning över miljöarbetet inom försvarsmakten. Viktigare punkter är bl.a. följande. I högkvarteret har organiserats en särskild miljösektion som skall leda verksamheten. Försvarets miljöberedning - i vilken ingår en ledamot även från Statens naturvårdsverk - biträder försvarsmakten med samordning och styrning. Sedan tidigare kartläggs i samverkan med Statens naturvårdsverk miljöskadade områden. Behovet av saneringsåtgärder beräknas kunna bli redovisat i en samlad saneringsplan för Försvarsmakten senast den 30 juni 1995. En övergång från ozonnedbrytande ämnen för kylning vid försvarets fasta anläggningar till mer miljövänliga ämnen uppskattas i programplanen föranleda merkostnader om totalt 500 miljoner kr. För drivmedelsområdet konstateras att en övergång till blyfritt bränsle kräver modifieringar av försvarsmaktens fordon till en uppskattad kostnad av minst 300 miljoner kr. I båda fallen pågår utredningar för att hitta lämpliga lösningar ur såväl miljö- som ekonomisk synvinkel. Som ett första steg i försvarets miljöpolicy att öka miljökunnandet inom organisationen har försvarsmakten redan under hösten 1993 inlett en militärområdesvis miljöutbildning. Denna är riktad till den personal vid förbanden som arbetar med fysisk planering och frågor om yttre miljö. Alla försvarsmaktens verksamhetsutövare som bedriver en enligt miljöskyddslagen tillståndspliktig verksamhet, lämnar från och med år 1993 en miljörapport till länsstyrelsen. Försvarsmaktens organisationsmyndighet sammanfattar sin inriktning av miljöarbetet till i huvudsak följande. De nationella miljömålen skall brytas ned till mål för Försvarsmakten. Miljökompetensen på regional och lokal nivå skall breddas och fördjupas. Miljöhänsyn skall beaktas i all planering och verksamhet. För att Försvarsmakten skall kunna utbilda krigsdugliga och samövade förband krävs dock, enligt Försvarsmaktens organisationsmyndighet, att viss hänsyn tas till Försvarsmaktens speciella karaktär och uppgifter. Regeringens överväganden När det gäller militärt bistånd med personal och materiel vid miljökatastrofer anser regeringen att den hjälp som Försvarsmakten kan lämna är mycket värdefull. Försvarsmakten disponerar resurser som i olika sammanhang har en stor betydelse vid räddningstjänstinsatser efter olyckor som hotar miljön. Det är enligt regeringens mening angeläget att Försvarsmakten och de ansvariga civila myndigheterna aktivt söker de lämpligaste formerna för att möjliggöra effektivaste hjälp vid olyckor. I fråga om miljöarbetet i förhållande till de nationella miljömålen kan regeringen konstatera att försvarets utsläpp av farliga ämnen m.m. utgör en mindre del av de totala utsläppen i landet. Det är angeläget att Försvarsmakten - i enlighet med sin miljöpolicy - fortsätter arbetet med att begränsa dessa utsläpp. Regeringen vill här peka på att Försvarets forskningsanstalt nyligen har initierats att utarbeta ett underlag för en statsmakternas övergripande miljöpolicy för försvarsmakten. I denna miljöpolicy skall avvägningar i miljöhänsende m.m. göras mellan försvarsmakten och andra samhällssektorer. Regeringen erinrar om att frågor om försvaret och miljön har behandlats även i prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling (Förslag till riktlinjer och åtgärder för fortsatt uppföljning av besluten vid UNCED - FN:s konferens om miljö och utveckling). Regeringen har där behandlat och tagit ställning till bl.a. frågor om avvägningen mellan totalförsvarets verksamhet i fred och eventuella motstående miljöintressen. Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att miljöarbetet inom försvarsmakten bedrivs över ett brett spektrum och i enlighet med den antagna miljöpolicyn. Arbetet bör fortsätta med den inriktning Försvarsmaktens organisationsmyndighet har redovisat. Av särskild betydelse är, enligt regeringens mening, frågan om att genom utbildning och andra insatser fördjupa miljömedvetandet i hela organisationen. V. 5 Sjuktransporter med försvarets helikoptrar I prop. 1992/93:100 bil. 5 framhålls att regeringen avser att återkomma med en redovisning av försvarets sjuktransporthelikopterverksamhet i krig och fred. Regeringen fattade i april 1993 beslut om att anskaffning av sjuktransporthelikoptrar skulle få ske inom en kostnadsram av 200 miljoner kr. Försvaret har därefter tecknat kontrakt för köp av fem helikoptrar av typen Augusta Bell 412 HP. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 och i särskilt regeringsbeslut i november 1993 fastställt hur avgiftssättningen för helikoptrarna skall ske. Av föreskrifterna framgår bl.a. att avgiftssättningen skall vara rimlig samtidigt som konkurrens-förutsättningarna inte får snedvridas för konkurrerande företag på marknaden. Avgifterna skall beräknas så att samtliga kostnader täcks utom sådana som är specifika för det militära försvaret. Utbildning av piloter och tekniker har påbörjats under hösten 1993. Sjukvårdshuvudmännen har fortlöpande orienterats av Chefen för armén om arbetsläget vad avser införandet av ambulanshelikoptrarna. Anbud har lämnats till och diskussioner har genomförts under hösten 1993 med de sjukvårdshuvudmän som inkommit med anbudsförfrågan till armén. Armén kommer att kunna erbjuda sjukvårdshuvudmännen tre ambulanshelikopterstationer under år 1994. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare redovisning i denna fråga. V.6 Försvarsindustri Regeringens sammanfattande bedömning * Den europeiska försvarsindustrin genomgår på grund avöverkapacitet en omstrukturering och koncentration med ökatsamarbete över gränserna. * Den svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodoseFörsvarsmaktens behov av högvärdig materiel är ensäkerhetspolitiskt värdefull tillgång. * Svensk industri har i kraft av egen kompetens goda möjligheteratt deltaga i det internationella samarbetet, vilket är önskvärt förbevarande av kompetens och för säkrare överlevnad. * Försvaret har hosdelar av den svenska försvarsindustrinbegränsad möjlighet att enbart genom sinabeställningar behållakompetens och produktionsresurser. En prioritering bör därförgöras av de teknikområden, som behöver säkerställas. Den skallutgå från säkerhetspolitiska motiv och försvaretsbehov. * Möjlighet att vidmakthålla och underhålla försvarets operativamateriel i kris och krig skall säkerställas. * Det är önskvärt att försvarsindustrins strukturering föranpassning till försvarets behov och för att behållakonkurrensförmåga fortsätter. * Kompetensbevarande internationellt samarbete och exportkommer att stödjas. Det internordiska samarbetet fullföljs. V.6.1 Allmänt Försvarsindustrin genomgår globalt en förändring i tre olika avseenden, nämligen dels en omstrukturering mot koncentration och kapacitetsminskning, dels en gränsöverskridande samverkan genom avtal och ägande och dels pågår i enstaka länder uppbyggnad av en egen nationell försvarsindustriell kompetens. Den europeiska försvarsindustrin kännetecknas sedan slutet av 1980-talet av en överkapacitet, som lett till fortgående samarbete och internationalisering för att säkerställa konkurrenskraft och överlevnad. Men utvecklingen har också medfört att viktiga teknikområden kommit att domineras av ett fåtal eller t.o.m. enstaka företag, och marknaden kan för respektive försvarsmyndigheter te sig monopolbetonad i avsaknad av mångfald och konkurrens. Likriktning och standardisering av komponenter och delsystem kan ge fördelar vad avser tillgänglighet och ekonomi, men det kan också försvåra utveckling av för egna, nationella behov anpassade vapensystem. Sedan år 1975 har de europeiska NATO-länderna haft försvarsmateriellt samarbete genom en europeisk programgrupp (IEPG). Efter EG-mötet i Maastricht år 1991 beslöts att även samarbete om försvarsmaterielfrågor skulle inlemmas i Västeuropeiska Unionen (VEU). För detta ändamål bildades under VEU Western European Armaments Group (WEAG), i vilken ingår de tidigare medlemmarna i IEPG. NATO-alliansens Transatlantiska materielsamarbete leds av CNAD (Conference of National Armaments Directors), som har ansvaret för samordning, standardisering och harmonisering av NATO:s operativa materielsystem. Sverige, som står utanför både NATO och Europeiska unionen, har dock i kraft av egen kompetens goda möjligheter att deltaga i det internationella samarbetet på teknologi- och materielområdena. Ett betydande försvarsindustriellt samarbete pågår inom ramen för bilaterala avtal - i enlighet med av statsmakterna beslutade regler för export av krigsmateriel - såväl mellan myndigheter som mellan industrier. En utvidgning av sådant samarbete inom Norden pågår och behandlas i avsnitt V.6.3 och V.6.4 nedan. FN:s på senare tid starkt ökade multinationella insatser i fredsbevarande syfte, i vilka Sverige deltar med personal och materiel ur försvarsmakten, ställer för Sverige nya krav på samordning av operativ försvarsmateriel. Hur dessa nya krav på standardiserad materiel kan komma att påverka svensk försvarsindustri kan ännu inte bedömas. V.6.2 Svensk försvarsindustri Vad som anfördes om den svenska försvarsindustrin i 1993 års budgetproposition (1992/93:100 bil. 5) äger i allt väsentligt fortfarande giltighet och ges följande komplettering. Den i propositionen nämnda strukturomvandlingen har fortsatt och bl.a. lett till ytterligare koncentration av försvarsteknologiska resurser inom Celsiuskoncernen, som härigenom samlat och breddat den systemtekniska kompetensen. Planeringen enligt Försvarsmaktsplan 94 sätter gränser för möjligheten att enbart genom försvarets beställningar behålla kompetens och produktionsresurser hos ett antal industrier. Det är därför nödvändigt att avgöra vilken kompetens och vilka resurser som av säkerhetspolitiska skäl och utifrån försvarsmaktens behov i första hand behöver säkerställas. Bedömningen bör baseras på försvarets långsiktiga planering och utgå från försvarsmaktens försörjningsbehov vid kris och i krig. En viss prioritering av säkerhetspolitiskt viktiga försvarsindustriella områden har gjorts under senare år, men - med en allmänt vikande marknad - får den ökad betydelse för att bevara de strategiskt viktigaste delarna av försvarsteknisk kompetens. Även vid anskaffning från utlandet bör industriell samverkan förläggas till prioriterad industri. I anslutning till pågående upphandling av utländska stridsvagnar har från svensk sida ställts krav på sådan industriell samverkan. Avsikten är att detta skall leda till ett långsiktigt samarbete som gynnar svensk försvarsindustri. Valet av utländsk leverantör avgör vilka delar av svensk försvarsindustri som berörs. Även för övriga större anskaffningar från utlandet avses samma princip tillämpas. V.6.3 Svenskt-norskt försvarsmaterielsamarbete Svenskt-norskt samarbete på försvarsmaterielområdet baseras på ett avtal mellan de båda ländernas regeringar av år 1983 enligt vilket de båda ländernas försvarsmyndigheter och försvarsindustrier skall sträva efter ett ökat samarbete om försvarsmateriel. Handlingsprogram för samarbetet har utarbetats av en gemensam arbetsgrupp och ett antal möjliga samarbetsprojekt har förtecknats. Enligt det handlingsprogram, som har undertecknats av de båda ländernas försvarsministrar den 8 september 1993, utreds möjligheterna för en gemensam svensk-norsk utveckling och anskaffning av några av nästa generations vapensystem och anges områden som bedöms lämpliga för samarbete mellan svenska och norska försvarsindustrier. Avsikten är att genom att utnyttja den samlade försvarsindustriella kompetensen bevara konkurrenskraft och att undvika dubblerad resursuppbyggnad. Enighet råder om att de båda länderna skall ses som en gemensam marknad för försvarsmateriel. V.6.4 Nordiskt försvarsmaterielsamarbete Vid ett möte mellan de svenska, finska, norska och danska försvarsministrarna i Viborg i Danmark i november 1992 beslutades att de fyra länderna skulle tillsätta en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna för ett utvidgat nordiskt samarbete på försvarsmateriel-området. Resultatet redovisades vid försvarsministermöte i Karlskrona den 3 maj 1993. Förutsättningar bedömdes finnas för att bättre utnyttja de gemensamma resurser som finns för utveckling, anskaffning och underhåll av försvarsmateriel, om ett ökat samarbete kunde etableras. Trots vissa skiljaktigheter i policyfrågor finns sammanfallande intressen beträffande materielplanering, och förutsättningarna för industriellt sam-arbete bedöms goda. Ministermötet bestämde därför att arbetet fortsätter mot en konkretisering av försvarsmaterielsamarbetet. V.6.5 Prioritering av kompetensområden På grund av en för låg beläggning riskerar delar av försvarsindustrin att förlora sin höga kompetens. Om så sker, måste Försvarsmakten i framtiden vara beredd att tillgodose väsentliga behov genom direktanskaffning från utlandet. För att säkerställa de för försvaret värdefullaste kompetenserna måste i samband med försvarets materielanskaffning satsas på prioriterade teknikområden. Generellt är utvecklingskompetens värdefullare än tillverkningsresurser, även om dessa är väsentliga för lönsamheten. Försvarsmakten utarbetar tillsammans med Försvarets materielverk och Försvarets forskningsanstalt en teknologiförsörjningsstrategi avseende försvarets långsiktiga behov av teknologisk och industriell kompetens. Resultatet avses utnyttjas för prioritering av kompetensområden. I avvaktan på slutlig bedömning redovisas i försvarsmaktsplanen en preliminär prioritering. De mest angelägna kompetenserna är enligt denna * De som behövs för att vidmakthålla anskaffade system vid kris ochkrig utan att vara beroende av stöd utifrån. * De som behövs för att säkra försörjningen i ett avspärrnings- ellerkrisläge och i krig. * De som säkerställer egen förmåga inom prioriterade områden, ochsom andra länder omger med särskild sekretess. Varje prioritering innehåller minst två dimensioner. En utgöres av områdets teknologiska bredd. En annan av nivån, dvs. förmågan till nyutveckling, vidareutveckling, vidmakthållande och underhåll. De framtida behov som är mest angelägna att tillgodose finns inom området "Ledning och telekrigföring". Berörda teknikområden är i första hand: * sensorteknik (bl.a. spaning, målinmätning, måldatabearbetning ochpenetration) * programvaruteknik * kommunikations- och informationsteknik * signaturanpassningsteknik (medel mot upptäckt och identifiering) * materialteknik. I vidmakthållandefasen är de angelägnaste behoven inom flygområdet, pjäs- och stridsfordonsområdena, fartygs- och robot-områdena. V.6.6 Konsekvensbedömning Läget inom olika delområden V.6.6.1Underhåll Väsentliga delar av underhållsindustrin förändras från att vara statliga militära underhållsresurser till att vara en del av det privata näringslivet. Styrning och samarbetsformer påverkas härav. Försvarsmaktens modernisering och minskade omfattning minskar även underhållsvolymerna, vilket aktualiserar en anpassning och omstrukturering. Genom hela 1990-talet förutses underhållsindustrin finnas kvar med tillräcklig kompetens. V.6.6.2Försvarselektronik För att kunna behålla långsiktig nyutvecklingsförmåga inom radar-sensorområdet behöver i dag befintliga resurser koncentreras, vilket också ökar svensk radarindustris möjligheter till internationellt samarbete. Ett samgående mellan företag på sensor- och telekrigområdena som har likartade kompetenser, skulle ge effektivare utnyttjande av befintliga resurser och säkrare överlevnad för denna för försvaret värdefulla och sekretessomgärdade industri. Utvecklingsförmågan inom optronikområdet bedöms kunna bibehållas på nuvarande nivå, men förutsättningarna på sikt ökar med en koncentration av resurserna. På flygradioområdet skulle en samordning mellan respektive industriers teknik- och systemkompetenser behövas för att säkerställa nyutvecklingsförmåga och vidmakthållande av arvet. V.6.6.3Robotsystem Systemkunnandet inom jakt- och attackrobotområdet kommer successivt att förloras utan nya inhemska eller deltagande i internationella utvecklingsprojekt. Svensk kompetens ger förutsättningar för ett ökat internationellt samarbete, vilket skulle öka möjligheterna att bibehålla konkurrenskraftig system- och utvecklingskompetens. Försvarsmakts-planeringen ger inte förutsättningar att med enbart svenska beställningar behålla två inhemska robotindustrier med utvecklingsförmåga. V.6.6.4Flygplansystem Förutsättningar finns att behålla vidareutvecklingsförmågan under större delen av 1990-talet. V.6.6.5Stridsfordon Förutsättningar finns att under huvuddelen av 1990-talet behålla viss vidareutvecklingsförmåga om särskilda satsningar inom området görs. V.6.6.6Stridsfartyg och marina vapen Regeringen har påbörjat en översyn av marinens planering och ekonomi för att skapa förutsättningar för beläggning vid varvsindustrin under år 1994. Avgörande är dock hur marinen genomför sina rationaliseringar. Läget kan annars leda till senareläggningar och reduceringar av varvsindustrins beläggning. På torpedområdet beräknas nyutvecklingsförmågan bibehållas under hela 1990-talet. Utlandssamarbete om torpeder förekommer. För sjöminor bedöms nyutvecklingsförmågan säkerställd över sekelskiftet. Utlandssamarbete om sjöminor förekommer. V.6.6.7Pjäser, lätta vapen och explosivämnen För vissa pjäser och lätta vapen bedöms vidmakthållandeförmåga kunna behållas till slutet av 1990-talet enligt nuvarande planering. Ett bibehållande av en svensk industriresurs bedöms nödvändig för renovering och modifiering av befintligt stort bestånd av pjäser. Förutsättningarna för att på längre sikt bedriva explosivämnes-verksamhet inom landet är osäkra. Inplanerad produktion i svenska anläggningar är begränsad. Fortsatt utveckling och produktion måste baseras på samverkan med utländska företag. V.6.6.8Övrigt Goda industriella resurser finns inom landet för utveckling och produktion av kvalificerad militär utbildnings- och övningsmateriel. God exportpotential bedöms säkerställa kompetens och överlevnad. Utvecklingsförmågan på området maskeringsmateriel bedöms säkerställd under större delen av 1990-talet. V.7 Samlokalisering av I 2/Fo 52 - A 9 i Kristinehamn Försvarsutskottet har i sitt betänkande 1992/93:FöU9 anfört att de farhågor som gjorde att utskottet i 1992 års försvarsbeslut inte tog ställning till fusioneringsort alltjämt råder. Utskottet anförde vidare bl.a. att man såg med oro på förutsättningarna för att genomföra samlokaliseringen av Värmlands regemente I 2/Fo 52 och Bergslagens artilleriregemente A 9 i Kristinehamn. Länsstyrelsen i Värmlands län har nu genomfört miljöprövning av fusionen I 2/Fo 52 - A 9 i Kristinehamn. Den 12 november 1993 fattade länsstyrelsen beslut att tillåta verksamheten med vissa villkor enl. 5 miljöskyddslagen (1969:387). De villkor beslutet inehåller kommer enligt Chefen för armén inte att menligt inverka på I 2 - A 9 utnyttjande av övningsfältet. Vidare har länsstyrelsen beslutat att viss övningsverksamhet ges en prövotid innan frågan slutgiltigt avgörs. Slutligen skall mätning av bullerbild vid skjutning med 12,7 mm ammunition genomföras. Inget av dessa villkor är dock avgörande för fältets utnyttjande. Regeringen bedömer att länsstyrelsens beslut i miljöprövningsfrågan medger att de samlokaliserade förbanden kommer att ha goda möjligheter att uppnå både rationella och långsiktigt bra övningsbetingelser i Kristinehamn. Hela eller delar av beslutet kan dock komma att överklagas. Detta kan medföra vissa tidsmässiga fördröjningar. Överklagas tillståndsbeslutet avgör Koncessionsnämnden för miljöskydd frågan. Kommunfullmäktige i Kristinehamns kommun fattade den 28 oktober 1993 beslut om den fördjupade översiktsplan som är en förutsättning för att hela det nya närövningsfältet skall kunna tas i bruk. Byggnation av militärrestaurang m.m. har påbörjats under hösten 1993. Fortifikationsförvaltningen har påbörjat nödvändig markanskaffning. Regeringen godkände genom ett beslut den 23 september 1993 ett kontrakt om anskaffning av mark från Domänverket. Förhandlingar för kvarvarande enskilda markägare pågår tillsammans med Kristinehamns kommun. Sammantaget bedömer regeringen att fusionen mellan I 2/Fo 52 och A 9 i avgörande delar bör kunna vara genomförd före den 1 juli 1994 i enlighet med riksdagens beslut. V.8 Samordning Östersund Chefen för armén fick i 1993 års regleringsbrev, mot bakgrund av riksdagens beslut (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333) i uppdrag att redovisa hur arméns lokaler i Östersund skall utnyttjas samt inkomma med en bedömning av huruvida besparingsmålet kan innehållas. Utgångspunkt för uppdraget var att produktionen i Östersund ytterligare skall samordnas och rationaliseras. Därvid skall nuvarande anläggningar för Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Arméns materielunderhållscentrum (ATC) i huvudsak behållas och försvarsmyndigheter som hyr lokaler i Östersund flytta till och inrätta sig på befintliga kasernområden. De civila högskolorna erbjuds lokaler i och utbyggnadsmöjligheter vid ATC:s och Försvarets förvaltningshögskolas skolhus. Chefen för armén har till regeringen redovisat hur lokalerna skall utnyttjas och fullföljer uppdraget att ytterligare samordna och rationalisera verksamheten i Östersund enligt 1993 års regleringsbrev och erbjuder därmed den civila högskolan - Mitthögskolan - lokaler. Förberedelser vidtas för att flytta försvarsmyndigheter som hyr lokaler i Östersund till befintliga kasernområden senast 1996/97. Då besparingen för armén inte uppnås helt med denna lösning anmäler Chefen för armén att den nya myndigheten Försvarsmakten därför ur "samhällsnyttan" bör kompenseras så att sparmålet kan innehållas. Regeringen har vid beräknandet av medel för anslaget A 1. Försvarsmakten beaktat detta. V.9 Verksamhet i Karlsborg respektive Almnäs Försvarsmaktens organisationsmyndighet har till regeringen redovisat ett uppdrag att lämna förslag, inklusive kostnader, på verksamhet som är lämplig att lokalisera till Karlsborg respektive Almnäs. Av redovisningen framgår att, oavsett finansieringsform, ett överförande av verksamhet i form av produktion av arméförband till Karlsborg eller Almnäs, skulle innebära sämre rationalitet vid de förband varifrån verksamheten förs, och skulle i flertalet fall innebära ett avsteg från den övergripande principen "likhet i krig och fred". Någon verksamhet ur marin- eller flygvapenprogrammen vilken är möjlig eller lämplig att förlägga till dessa orter har inte kunnat identifieras. Detsamma gäller Försvarets materielverk. Beträffande Försvarets materielverks nuvarande verksamhet i Karlsborg bör dessutom uppmärksammas att denna berörs av pågående organisations-översyn inom Försvarets materielverk. Lokalisering av ett underhållsregemente till Karlsborg har berörts i bl.a. Försvarsutskottets betänkande 1992/93:FöU9. Om ett sådant alternativ skulle övervägas måste det beaktas att ett underhålls-regemente, till skillnad från vanliga regementen, verkar i krig och fred inom ett helt militärområde med stort beroende av redan befintliga anläggningar. Försvarsmaktens organisationsmyndighet anser därför att det är olämpligt att lokalisera ett underhållsregemente till Karlsborg. Dock är försvarsmaktens inriktning att en underhållsgruppstabskader ur militärområdesunderhållsregemente Syd lokaliseras till Karlsborg. I Almnäs kommer identifiering av de lokaler m.m. som ej kommer att utnyttjas av försvarsmakten att ske. Därefter bör en avveckling av ledigt utrymme eftersträvas. Enligt regeringens mening bör inte någon ytterligare verksamhet inom det militära försvarets nuvarande myndigheter lokaliseras till någon av dessa orter. Regeringen planerar dock att ge Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett Försvarstekniskt museum i Karlsborg. V.10 Mobiliserings- och förplägnadsförband Av riksdagens beslut den (prop. 1992/93:228, bet. 1992/93:FöU11, rskr. 1992/93:386) avseende värnpliktiga i mobiliserings- och förplägnadstjänst m.m. framgår att riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redovisning till riksdagen vad avser utvecklingen av värnpliktsvolymerna under de närmaste utbildningsåren. De volymer som ligger till grund för 1994/95 års produktionsuppdrag till de regionala produktionsledarna inom armén omfattar ett årligt grundutbildningsbehov på ca 1 600 värnpliktiga fördelat på ca 1 150 mobiliserings- respektive 450 förplägnadsvärnpliktiga. Dessutom skall från samma tidpunkt ca 800 kockar i fältförbanden ges utbildning i storkökstjänst del av tiden för sin utbildning. De i 1993 års regleringsbrev givna riktlinjerna anger att uppsättningstiden av berörda förband skall ske under 15 i stället för 12 år. Detta innebär att det årliga grundutbildningsbehovet av denna orsak från och med 1995/96 minskas med totalt 270 värnpliktiga fördelat på 190 mobiliserings- respektive 80 förplägnadsvärnpliktiga. Genom att utnyttja inom marinen merbehovsutbildade kockar för krigsplacering i förplägnadsförband bedöms den årliga värnplikts-volymen kunna minskas ytterligare något. Detsamma gäller där den del av den civila personalen som skall avvecklas genom naturlig avgång och som intill avvecklingstidpunkten kan utnyttjas för krigsplacering i mobiliserings- eller förplägnadsförband. Dock måste kravet på krigsorganisationens uppfyllnad vara styrande för den värnpliktsvolym som årligen tas ut för grundutbildning. V. 11 Särskilda åtgärder rörande marinförband Regeringen har med anledning av de ekonomiska problemen i marinen under hösten 1993 ändrat gällande regleringsbrev för marinförbanden två gånger. Den första ändringen, som beslutades den 23 september 1993, innebar i huvudsak följande förändringar. Besparingar på 70 miljoner kr skulle göras på anslaget C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, i första hand genom en minskning av investeringarna. Vidare skulle 30 miljoner kr sparas på anslaget C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Dessa medel skulle användas för att minska det prognosticerade överskridandet på anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel. Regeringen uppdrog också åt Försvarets materielverk att genom förhandlingar med berörda industrier försöka åstadkomma en senareläggning av vissa betalningar. Avvecklingen av vissa fartyg och förband tidigarelades och krigsduglighetskraven sänktes med ett steg för vissa förband. För att skapa förutsättningar för att lösa likviditetsproblemet för budgetåret 1993/94 och även säkerställa marinens operativa förmåga och materiella förnyelse för resten av försvarsbeslutsperioden beslutade regeringen den 16 december om ytterligare en ändring av 1993 års regleringsbrev för marinen. Denna ändring innebär att överskridandena från budgetåret 1992/93 om sammanlagt 400 miljoner kr skrivs av mot intäkter av försäljning från statliga oljelager. Chefen för marinen har den 29 november 1993 inkommit med ett underlag med förslag till förändrad planering för marinförbanden under resten av försvarsbeslutsperioden. Chefen för marinen anger där bl.a. att han har identifierat ytterligare rationaliseringar och verksamhetsreduceringar inom förbandsverk-samheten. Chefens för marinen förslag till planering av förbands-verksamheten innebär reduceringar av den ekonomiska ramen under försvarsbeslutsperioden om cirka 500 miljoner kr jämfört med kostnadsnivån 1992/93. Härutöver har Chefen för marinen föreslagit att vissa resurser skall överföras från planerad materielanskaffning till förbandsverksamheten. Denna överföring leder till viss senareläggning av tidigare planerad materielanskaffning. Vidare har Chefen för marinen enligt Försvarsmaktens organisations-myndighets planeringsanvisningar föreslagit en tillfällig reducering av krigsdugligheten för vissa marina förband. Regeringen anser att detta underlag i huvudsak kan läggas till grund för den fortsatta planeringen för marinförbanden. Regeringen bedömer att sådana rationaliseringar och verksamhetsreduceringar som Chefen för marinen har föreslagit är en förutsättning för att nytt ytstridsfartyg (YS 2000) skall kunna projekteras under budgetåret 1994/95. Regeringen avser att ge Försvarsmaktens organisationsmyndighet direktiv att ytterligare utreda vissa frågor bl.a. rörande stridsfartygsförband och kustförsvarsförband. 3.2 Ersättningar för kroppsskador A 2. Ersättningar för kroppsskador 1992/93Utfall70 266 000 1993/94Anslag70 463 000 1994/95Förslag74 198 000 Anslaget avser vissa livräntor och ersättningar enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. Riksförsäkringsverket disponerar anslaget. Regeringens överväganden Regeringen gör den bedömningen att anslaget även fortsättningsvis skall utgöra ett eget anslag. Verksamheten under anslaget är regelstyrd och medel föreslås därför tilldelas i form av förslagsanslag på 74 198 000. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1.godkänner verksamhetsinriktningen av programmetFlygvapnetslednings- och underhållsförband (avsnitt II.9), 2. till Försvarsmakten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 36 437 839 000 kr, 3. bemyndigar regeringen att medge beställning av materiel m.m.och utvecklingsarbete för Försvarsmakten inom en kostnadsramav 7 893 000 000 kr, 4. bemyndigar regeringen att medge beställning av investeringar ibefästningar m.m. för Försvarsmakten inom en kostnadsram om600 000 000 kr, 5. till Ersättningar för kroppsskador för budgetåret 1994/95 anvisarett förslagsanslag på 74 198 000 kr. 4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter 4.1 Fortifikationsverket B 1. Fortifikationsverket 1992/93Utgift 1 000 * 1993/94Anslag 1 000 * 1994/95Förslag1 000 * Avser Fortifikationsförvaltningen (FortF). I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 123) inrättas den 1 juli 1994 myndigheten Fortifikationsverket (Fortv). Huvuduppgiften för Fortifikationsverket blir att förvalta Försvarsmaktens ändamålsfastigheter och annan fast egendom som regeringen bestämmer. Den nya myndigheten får ett renodlat ansvar som ägarföreträdare och förvaltare av fastigheterna. Därmed avses ansvar såväl för den juridiska och ekonomiska som för den tekniska fastighetsförvaltningen. Myndigheten kommer att ha ca 135 anställda vartill tillkommer resurser för kontorsservicestöd samt för att fullfölja utländskt samarbetsavtal. Myndigheten organiseras i en planerings- och stabsavdelning, finans- och ekonomiavdelning, förvaltningsavdelning samt projektavdelning. Fortifikationsförvaltningen läggs ned den 30 juni 1994. Fortifikationsförvaltningens nuvarande projekteringsverksamhet och del av den regionala byggnadsadministrationen kommer att bedrivas i bolagsform inom Confortia AB, dotterbolag till Vasakronan AB. Forskningsavdelningen inom Fortifikationsförvaltningen överförs den 1 januari 1994 till Försvarets forskningsanstalt. Fortifikationsverket Utredningen om förvaltning av försvarsfastigheter har inlämnat en anslagsframställning för Fortifikationsverket och därvid redovisat myndighetens kommande verksamhet i verksamhetsgrenarna fastighets-förvaltning och uppdragsverksamhet. För respektive verksamhetsgren anges mål, resultatkrav samt avkastningskrav. Verksamhetsgrenen fastighetsförvaltning har indelats i - vidmakthållande. Verksamheter som syftar till att bibehållafastigheternas tekniska funktion och värde, - investering. Verksamheter som utmynnar i ett köp eller uppförandeav ny- till- eller ombyggnad, - avyttring. Verksamheter för avyttring av uppsagda fastigheter. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse avseende Fortifikationsförvaltningen att årsredovisningen är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Den av riksdagen beslutade inriktningen för verksamheten (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr.1992/93:123) skall gälla. Resurser: B 1. Fortifikationsverket, anslag 1 000 kr Som tidigare nämnts i avsnitt 1.2.3 skall finansiering av anskaffning och vidmakthållande av mark, anläggningar och lokaler för Försvarsmakten ske genom att Fortifikationsverket tar upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen återkommer i kompletterings-propositionen vad avser låneramens storlek. Regeringen har i särskilt beslut den 18 november 1993 avgränsat de befästningar m.m. som inte skall belastas med kapitalkostnader. Finansieringen av dessa särskilda objekt sker inom ramen för Försvarsmaktens anslag. Resultatbedömning Regeringen konstaterar att Fortifikationsförvaltningens verksamhet under budgetåret 1992/93 i allt väsentligt genomförts enligt regleringsbrevets anvisningar. Resultatredovisningen har utvecklats jämfört med föregående år men har fortfarande mer karaktär av verksamhetsberättelse än en uppföljning av verksamheten i produktivitets- och effektivitetstermer. Arbetet med att utveckla specifika resultat och mätmetoder för denna uppföljning har under året inriktats mot den nya myndigheten Fortifikationsverket som får delvis ny inriktning för sin verksamhet. 4.2 Försvarets materielverk B 2. Försvarets materielverk 1992/93Utgift1 159 851 900 1993/94Anslag1 308 172 000 1994/95Förslag 1 000 Försvarets materielverk har f.n. följande uppgifter; programansvar för delprogrammet Försvarets materielverk; produktion för del-programmet Försvarets materielverk inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet; produktion för försvarsmakten inom huvudproduktionsområdena Materielanskaffning samt Forskning och utveckling; fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift; vissa uppgifter som patentorgan för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet. Verket har som övergripande mål att inom sitt verksamhetsområde bidra till att lösa de uppgifter som angetts för försvarsmakten. Försvarets materielverk Verket har under budgetåret 1992/93 disponerat följande anslag: B2. Arméförband: Anskaffning av materiel C2. Marinförband: Anskaffning av materiel D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel E2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling F3. Försvarets materielverk K2. Gemensam försvarsforskning (del) K5. Anskaffning av materiel för kustbevakningen Verket har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i följande verksamhetsgrenar: materielanskaffning m.m.; drivmedelsförsörjning; förvaltningsservice för myndigheter i Karlstad; verkstadsdrift; reservmaterielförsörjning. Resultatredovisningen pekar på att verksamhetsmålen för de olika verksamhetsgrenarna i huvudsak har nåtts. Verket anger dock att metoderna för resultatredovisning och uppföljning är under utveckling. Anslagssparande, ianspråktagen anslagskredit och - i förekommande fall - överskridande utöver medgiven anslagskredit framgår för de olika anslagen av följande tabell (miljoner kr och % av tilldelat ramanslag). Anslag Sparande Kredit Överskridande mkr mkr mkr % % % B 2. 124 3,4 C 2. 52 177 2,3 7,9 D 2. 94 1,2 E 2. 17 12,5 E 4. 112 62,9 F 3. 32 2,7 K 2. 1) K 5. 15 30,6 1) Se anslaget G 4. Försvarets forskningsanstalt I sin anslagsframställning utgår verket från den omstruktureringen av försvarsmakten som görs den 1 juli 1994. De resurser som f.n. disponeras av verket förutsätts i allt väsentligt komma att disponeras av den nya myndigheten Försvarsmakten. Verksamheten föreslås bli avgiftsfinansierad. I en kompletterande anslagsframställning lämnar verket förslag om hur kapitalförsörjningen skall ske vid övergång till avgiftsfinansierad verksamhet, begär investeringslån för anskaffning av anläggningstillgångar och lämnar synpunkter på hur styrning och redovisning skall ske för drivmedels- och reservmaterielförsörjning. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller en invändning, mot överskridandet av anslaget C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel. Enligt verket har överskridandet orsakats av bristfällig uppföljning och styrning av likviditetsläget inom huvudprogrammet Marinförband. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Försvarets materielverk skall inom sitt verksamhetsområde bidra till att lösa de uppgifter som har angetts för Försvarsmakten. Resurser: B 2. Försvarets materielverk, anslag 1 000 kr Övrigt: Försvarets materielverks verksamhet bör avgiftsfinansieras fr.o.m. budgetåret 1994/95. Resultatbedömning Materielverkets årsredovisning indikerar att verksamheten bedrivits så att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak bedöms ha nåtts. Årsredovisningen medger inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelsen. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändning mot Materielverkets årsredovisning. I avsnitt V.11 Särskilda åtgärder rörande marinförband redovisas vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av de ekonomiska problemen inom marinen. Slutsatser Inom regeringenskansliet bereds, som nämnts i avsnitt 2.1, LEMO:s skrivelse Vissa frågor om försvarets materielförsörjning. Samtidigt bereds Materielverkets kompletterande anslagsframställning. Redan nu bedömer regeringen att Materielverkets verksamhet bör avgiftsfinansieras, och föreslår således en avgiftsfinansiering fr.o.m. budgetåret 1994/95. Det ankommer på regeringen att besluta i de övriga frågor som behandlas i LEMO:s skrivelse och Materielverkets kompletterande anslagsframställning. 4.3 Värnpliktsverket B 3. Värnpliktsverket 1992/93Utgift187 158 000 1993/94Anslag209 473 000 1994/95Förslag189 821 000 Värnpliktsverket skall ge stöd och service åt Försvarsmaktens krigsförbandschefer samt samverka med krigsplacerande chefer i bemanningsfrågor. Värnpliktsverket Värnpliktsverket har i sin årsredovisning redovisat vilka åtgärder som vidtagits för fullgörande av de verksamhetsmål som angetts för myndigheten. Värnpliktsverket har enligt årsredovisningen ökat stödet och servicen åt lokala myndighetschefer och krigsförbandschefer inom ramen för VPV/LOKAL (ingår i Värnpliktsverkets informations-system). Vid 1992/93 budgetårs utgång var systemet tillgängligt för 81 myndigheter, en ökning med tio jämfört med föregående år. Värnpliktsverket har vidare gjort vissa förberedelser för en omlokalisering av Mellersta värnpliktskontoret från Solna till Näsby Park i Täby kommun. För att minska antalet värnpliktsavgångar har enligt årsredovisningen en gemensam arbetsgrupp för värnpliktsfrågor bildats med företrädare för Värnpliktsverket, Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna m.fl. Arbetsgruppens rapport har överlämnats till samtliga förband, skolor och andra myndigheter inom försvarsmakten. Enligt årsredovisningen har Värnpliktsverket inlett en dialog med Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och militära servicekontorets reseavdelning i avsikt att minska kostnaderna för värnpliktsresorna. Värnpliktsverket har fortsatt utvecklingen av verkets informationssystem, det s.k. VIS-projektet. Verket har också genomfört ett arbete som syftar till ett införande av en ny typ av krigsplaceringsorder som leder till portobesparingar. Värnpliktsverket har ett anslagssparande för budgetåret 1992/93 på ca 20 miljoner kr. Detta beror bl.a. på att verkets portokostnader har minskat genom att krigsplaceringsorder inte sänts ut. Denna besparing är dock inte permanent utan en del av kostnaderna förskjuts till innevarande budgetår. En del av anslagssparandet förklaras av att vissa planerade kostnader inom VIS-projektet faller ut först under budgetåret 1993/94. Verket har redovisat en plan för utnyttjande av anslagssparandet under budgetåret 1993/94, som bl.a. inbegriper medel till VIS-projektet. Riksrevisionsverket bedömer att Värnpliktsverkets årsredovisning är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Inriktningen enligt 1992 års försvarsbeslut ligger fast. Resurser: B 3. Värnpliktsverket, ramanslag 189 821 000 kr Resultatbedömning Värnpliktsverkets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Vidare anser regeringen att vad Värnpliktsverket anfört om sitt anslagssparande är rimligt. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Värnpliktsverket har i sin anslagsframställning hemställt om 183 miljoner kr. Värnpliktsverket och Försvarsmaktens organisationsmyndighet har träffat en överenskommelse som innebär att den nya myndigheten Försvarsmakten kommer att uppdra åt Värnpliktsverket att utföra vissa uppdrag mot ersättning. Mot denna bakgrund beräknar regeringen medelsbehovet till 189 821 000 kr. Det bör i detta sammanhang nämnas att Värnpliktsverkets verksamhet kommer att påverkas av ett genomförande av Pliktutredningens förslag om en ny myndighet för pliktpersonal. Som nämnts tidigare kommer regeringen i annat sammanhang att redovisa sina ställningstaganden till Pliktutredningens förslag. 4.4 Militärhögskolan B 4. Militärhögskolan 1992/93Utgift 82 482 200* 1992/93Utgift 17 170 300** 1993/94Anslag 102 384 000* 1993/94Anslag 16 895 000** 1994/95Förslag 126 069 000 * Avser Militärhögskolan (MHS) ** Avser Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) I avsnitt 2.6 föreslår regeringen att en ny myndighet, Militär-högskolan, inrättas den 1 juli 1994. Myndighetens huvuduppgift föreslås bli att genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad av såväl militär som civil personal. Den nya Militärhögskolan föreslås bl.a. överta den verksamhet, som nu bedrivs av Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola. Båda dessa myndigheter har lämnat årsredovisning för 1992/93 och anslagsframställning för 1994/95. Militärhögskolan Militärhögskolan har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande verksamhetsområden: - chefskurser - tekniska chefskurser - stabskurser - taktiska kurser - korta kurser - metodik och militärhistoria - särskilda uppdrag. Av årsredovisningen framgår att målen inom dessa verksamhetsområden i allt väsentligt uppnåtts. Ett arbete med att finna relevanta mätmetoder och resultatmått inom resultatredovisningen har inletts och kommer att redovisas för Försvarsdepartementet senast den 1 februari 1994. Riksrevisionsverket bedömer att Militärhögskolans årsredovisning är rättvisande. Militärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt om medel för ökade utgifter med 4 101 500 kr. Utgifterna hänför sig huvudsakligen till uppgifter där kostnadsansvaret enligt skolan bör övertas från Försvarsmakten. Försvarsmaktens organisationsmyndighet anser att kostnadsansvaret för närvarande ej bör ändras och avstyrker en sådan förändring. Försvarets förvaltningshögskola har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i följande verksamhetsområden: - utbildning vid högskoleenheten - utbildning vid organisationsutvecklingsenheten - forskning, utveckling och övriga uppdrag Av årsredovisningen framgår, att målen inom dessa verksamhetsområden i allt väsentligt uppnåtts. Ett uppdrag till högskolan att redovisa utveckling och konsekvenser av ökad distansundervisning har redovisats för Försvarsdepartementet den 1 december 1993. Riksrevisionsverket bedömer att Försvarets förvaltningsskolas årsredovisning är rättvisande. Försvarets förvaltningshögskola har i sin anslagsframställning hemställt om medel för ökade utgifter med 2 935 000 kr. Utgifterna hänför sig huvudsakligen till utveckling av distansundervisning och vissa forskningsresurser. Särskilt underlag i denna fråga har infordrats från Försvarsmaktens organisationsmyndighet, som tillstyrkt högskolans hemställan. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Militärhögskolan skall genom utbildning och forskning stödja Försvarsmaktens personella kompetensuppbyggnad av såväl militär som civil personal. Resurser: B 4. Militärhögskolan, Ramanslag126 069 000 kr Resultatbedömning Nuvarande Militärhögskolan: Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Skolans organisation anpassas fortlöpande efter verksamhetens krav genom att indelningen i linjer och ämnesområden ses över. Utveckling av mätmetoder och resultatmått för verksamheten pågår. Samverkan bedrivs och vidareutvecklas med Försvarets förvaltningshögskola och med civila universitet och högskolor främst i fråga om utbildning samt med Försvarets forskningsanstalt vad gäller viss forskning. Nuvarande Försvarets förvaltningshögskola: Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs med sådan inriktning att uppsatta mål i allt väsentligt nås. Skolans organisation anpassas fortlöpande efter verksamhetens krav bl.a. genom en ändamålsenlig enhetsindelning. Utveckling av distansutbildning och forskningsresurser pågår. Samverkan bedrivs och vidareutvecklas med Militärhögskolan och civila högskolor i fråga om forskning och utbildning. Slutsatser Regeringen har inte tillgodosett Militärhögskolans hemställan om ytterligare medel. Enligt regeringens uppfattning bör verksamheten vid nuvarande Förvaltningshögskolan tillföras 1 645 000 kr främst för forskning och utveckling samt för vidareutveckling inom distansundervisningsområdet. Mot bakgrund av de överväganden m.m., som ovan redovisats med anledning av anslagsframställningarna från de båda nuvarande myndigheterna Militärhögskolan och Försvarets förvaltningshögskola, bör den nya Militärhögskolan tilldelas ett ramanslag på 126 069 000 kr. 4.5 Försvarets radioanstalt B 5. Försvarets radioanstalt 1992/93Utgift 362 873 6201) 1993/94Anslag 386 221 000 1994/95Förslag392 492 000 1) Tidigare F 4. Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av underrättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning. Denna verksamhet sker enligt den inriktning som regeringen och övriga uppdragsgivare anger. Vidare skall Radioanstalten utveckla teknisk materiel och metoder som behövs för att bedriva denna verksamhet. Verksamheten är av sådan natur att en närmare redogörelse för den inte bör lämnas här. Ytterligare information kommer att ges till riksdagens försvarsutskott i särskild ordning. Försvarets radioanstalt Radioanstalten anmäler i sin årsredovisning att verksamheten i allt väsentligt har bedrivits enligt plan. Resultatredovisningen är indelad i delprogram. En redogörelse för verksamheten inom de tre delprogrammen under budgetåret 1992/93 lämnas. På anslaget F 4. har anslagskrediten utnyttjats med 2 miljoner kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Radioanstalten hemställer att medel för verksamhetens genomförande anvisas med 370 000 000 kr, varav 19 miljoner kr avser viss materielanskaffning. Försvarsmaktens organisationsmyndighet avstyrker Radioanstaltens framställning om extra medel för materielanskaffning. Försvarets underrättelsenämnd har i sitt yttrande över anslagsframställningen tillstyrkt behovet av särskilda materielsatsningar. Regeringens överväganden Resultatbedömning Regeringen konstaterar att verksamheten under budgetåret 1992/93 bedrivits med en sådan inriktning att målen för 1992 års försvarsbeslut kan nås. Slutsats I likhet med Radioanstalten och Försvarets underrättelsenämnd bedömer regeringen att medel behöver tillföras för särskild materielanskaffning. Regeringen har därför vid sitt ställningstagande beräknat medel för att tillgodose ett behov av förstärkningar inom materielområdet. Regeringen beräknar medelsbehovet under anslaget till 392 492 000 kr. Anslaget har budgeterats med hänsyn till övergången till lån i Riksgäldskontoret. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Fortifikationsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslagpå 1 000 kr, 2 till Försvarets materielverk för budgetåret 1994/95 anvisar ettanslagpå 1 000 kr, 3. till Värnpliktsverket för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 189 821 000 kr, 4. till Militärhögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 126 069 000 kr, 5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 392 492 000 kr. 5 Totalförsvarets civila del Inledning Regeringen beslutade i januari 1993 om anvisningar för det operativa försvarsförberedelsearbetet inom totalförsvaret. Beslutet, som innebar en konkretisering av de säkerhetspolitiska och operativa grunderna för 1992 års totalförsvarsbeslut, har utgjort en viktig utgångspunkt för den programplan för det civila försvaret som Överstyrelsen för civil beredskap lämnade till regeringen i september 1993. I programplanen har, i enlighet med regeringens planerings-anvisningar, väsentliga preciseringar gjorts när det gäller att bedöma förmågan inom det civila försvarets funktioner under kriser och i krig. Regeringen anser att det är angeläget med ett fortsatt arbete på detta område. På sikt kan detta komma att medföra vissa tyngdpunkts-förskjutningar i beredskapsåtgärdernas inriktning. Regeringen bedömer i likhet med Överstyrelsen för civil beredskap att hänsynstagandet till de ändrade planeringsförutsättningarna och preciseringen ifråga om det civila försvarets förmåga har inneburit att den samlade förmågan för det civila försvaret kan anses vara något bättre än vad som tidigare har bedömts. Regeringen vill emellertid betona den osäkerhet som ännu råder om omfattningen av det militära försvarets behov av stöd från det civila försvaret. Mot bakgrund av det underlag som redovisas i programplanen anser regeringen att det förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del som Överstyrelsen för civil beredskap lämnar i huvudsak är rimligt. Som regeringen har framhållit i avsnitt 1 bör emellertid av statsfinansiella skäl en minskning göras av resurserna till skyddsrumsbyggandet med 40 miljoner kr. Den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del bör minskas med motsvarande belopp. Regeringen återkommer i det följande med förslag till medelstilldelning på olika områden. I anvisningarna för programplaneringen våren 1992 angav regeringen de mål för funktioner inom totalförsvarets civila del som skulle ligga till grund för planeringen. Regeringen hade dessförinnan i 1992 års totalförsvarsproposition informerat riksdagen om de mål som regeringen avsåg att fastställa. På regeringens uppdrag har Överstyrelsen för civil beredskap i programplanen lämnat förslag till en revidering av målen. Syftet är att målen - inom ramen för inriktningen i 1992 års totalförsvarsbeslut - i större utsträckning dels skall uttrycka funktionsförmåga under kriser och i krig, dels skall vara bättre inbördes balanserade. De funktionsvisa målen kommer att vara ett viktigt instrument när det gäller regeringens inriktning av funktioner respektive myndigheter inom totalförsvarets civila del. Regeringen kommer att besluta om de reviderade målen under våren 1994. I enlighet med det förslag som lämnats av utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) i betänkandet (SOU 1993:95) Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret, kommer regeringen senare att uppdra åt Överstyrelsen för civil beredskap att i samråd med de funktionsansvariga myndigheterna lämna förslag till sammansättning av den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. 5.1 Funktionen Civil ledning och samordning C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning ochsamordning 1992/93Utgift 53 875 1311) 1993/94Anslag 63 114 0001) 1994/95Förslag89 246 000 1) Dåvarande anslaget G 1. Under anslaget finansieras i sin helhet verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning, Samordning av civilt försvar, Forskningssamordning, Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling, Kompetensutveckling inom det civila försvaret samt ADB-sårbarhet. Därutöver finansieras delar av verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet, Signalskyddsberedskap samt Kommunal beredskap under anslaget. C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder iledningssystemet m.m. 1992/93Utgift 77 414 9141)Reservation 93 202 873 1993/94Anslag 87 692 0001) 1994/95Förslag92 007 000 1) Dåvarande anslaget G 2. Under anslaget finansieras investeringar i verksamhetsgrenarna Utveckling av ledningssystemet och Signalskyddsberedskap inom civilt försvar samt statsbidrag för verksamhetsgrenen Kommunal beredskap. C 3. Civilbefälhavarna 1992/93Utgift 33 422 0001) 1993/94Anslag 34 831 000 1994/95Förslag35 550 000 1) Dåvarande anslaget G 3 och G 4. Under anslaget finansieras kostnader för administration samt utbildnings- och övningsverksamhet. Överstyrelsen för civil beredskap och civilbefälhavarna Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Resultaten visar att målen har uppnåtts med följande undantag. Vad gäller utbildning och övning på lokal nivå har inte dessa genomförts i den takt som länsstyrelserna föranmält till Överstyrelsen. Vad gäller ledningssystemets utveckling har planerad byggnation av ledningsplatser försenats. Leverans av signalskyddsmateriel har också försenats. Överstyrelsen och civilbefälhavarna bedömer att beredskapsläget för funktionen vid försvarsbeslutsperiodens slut inte är helt godtagbart. Bl.a. är förstärkningsåtgärder endast påbörjade vid hälften av länsstyrelsens fredsuppehållsplatser. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. På nuvarande anslaget G 1., blivande anslaget C 1. Civil ledning och samordning, finns ett anslagssparande på 7 615 805 kr. I samtliga årsredovisningar har eventuella avvikelser från resultatkraven angetts; dock har anledningen till avvikelsen redovisats i varierande omfattning. Utveckling av myndigheternas produktivitet redovisas och det görs en kvalitetsmässig bedömning. Civilbefälhavarna har i redovisningshänseende inte varit självständiga myndigheter utan ingått i respektive länsstyrelses redovisning. Detta innebär att de inte har varit bokföringsskyldiga enligt bokföringsförordningen (1979:1212). Av civilbefälhavarnas anslagsredovisningar framgår ett samlat anslagssparande på 1,4 miljoner kr. Sparandet hänför sig i huvudsak till minskade personalkostnader till följd av förestående omorganisationer och inställda ledningsövningar. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Resurser: C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, ramanslag 89 246 000 kr C 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reservationsanslag 92 007 000 kr C 3. Civilbefälhavarna, ramanslag35 550 000 kr I anslaget har beräknats medel för flyttning till nya lokaler för Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet med ett engångsbelopp om 320 000 kr. Till anslaget C 1. har tillförts 24 730 000 kr från förutvarande anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning. Överstyrelsen för civil beredskap är inte längre funktionsansvarig myndighet för den kyrkliga beredskapen och funktionen Kyrklig beredskap finns inte längre (prop. 1992/93:100, bil. 5, s. 139). Vid beräkningen av anslaget C 1. har tagits hänsyn till att 200 000 kr förts över till trettonde huvudtitelns anslag C 1. Stöd till trossamfund för att utgöra del av medel som avses utges till Svenska Kyrkans Centralstyrelse i dess uppgift att leda och samordna den kyrkliga beredskapen för de kyrkliga kommunerna, vissa frikyrkliga samfund och de icke-kristna samfunden. Enligt prop. 1990/91:150 (bil. 1.1. sid 69-73) skall myndigheterna budgetera sina anslag exklusive mervärdesskatt. Beloppet på den beräknade mervärdesskatten under anslaget C 2. har överskattats och korrigeras engångsvis med 4 833 026 kr. Till anslaget C 3. har tillförts 650 000 kr från anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m. på trettonde huvudtiteln. Medlen har beräknats med hänsyn till att civilbefälhavarna fr.o.m. budgetåret 1994/95 i sin helhet skall tillämpa bokföringsförordningen (1979:1212). Regeringen har efter riksdagens godkännande beslutat att fr.o.m. den 1 juli 1994 inrätta två nya myndigheter, benämnda Civilbefälhavaren i Södra respektive Norra civilområdet. Kanslierna lokaliseras till Malmö respektive Luleå. Samtidigt upphör myndigheterna Civilbefälhavaren i Södra, Västra, Nedre Norrlands och Övre Norrlands civilområde. Resultatbedömning Resultaten visar att målen har uppnåtts, med vissa undantag. Dessa brister åtgärdas av Överstyrelsen för civil beredskap inom sitt ansvarsområde med början under innevarande budgetår och föranleder därför inte några särskilda åtgärder från regeringens sida. Beträffande den ekonomiska redovisningen finns ingen erinran. Civilbefälhavarnas årsredovisningar uppvisar skiftande kvalitet till utformning och innehåll myndigheterna emellan. Kvantitativt har myndigheterna i stort sett uppfyllt de i regleringsbrevet ställda resultatkraven. Svårigheter att hitta bra effektbeskrivningar föreligger. Försök till effektbeskrivningar har dock gjorts. Vissa brister finns, av skäl som tidigare nämnts, i den ekonomiska delen. I och med att tre civilbefälhavarmyndigheter för budgetåret 1993/94 har fått egna myndighetskoder hos Riksrevisionsverket och således för budgetåret 1994/95 blir bokföringspliktiga kan förväntas en mer tillfredsställande redovisning. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 kommer samtliga civil-befälhavare att ha egna myndighetskoder. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning ochsamordning för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 89 246 000 kr, 2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder iledningssystemet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ettreservationsanslag på 92 007 000 kr, 3. till Civilbefälhavarna för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på35 550 000 kr. 5.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänstm.m. 5.2.1Statens räddningsverk D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst 1992/93Utgift 680 125 000 1993/94Anslag 683 094 000 1994/95Förslag716 603 0001) 1) I beloppet har medel beräknats för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet. Anslaget omfattar kostnader för Statens räddningsverks uppdrag att bedriva verksamhet inom bl.a. ledning och samordning, tillsyn och rådgivning, information, utbildning och övning samt materielförsörjning. Anslaget har beräknats med hänsyn till övergången till lån i Riksgäldskontoret. Medel för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildnings-verksamhet har, för den civila delen av totalförsvaret, tidigare anvisats över förutvarande anslaget H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m. D 2. Skyddsrum m.m. 1992/93Utgift541 942 000 1993/94Anslag495 613 000 1994/95Förslag453 731 000 Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ersättning m.m. för produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av ersättning m.m. för att anordna skydd för befolkningen. Som regeringen har anfört i det föregående bör anslaget minskas med 40 000 000 kr jämfört med det av Statens räddningsverk begärda beloppet. På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1993 totalt 1 390 365 kr. För budgetåret 1994/95 bedöms behovet av nya bemyndiganden till 368 000 000 kr. Av dessa avser 290 000 000 kr bemyndiganden för skyddsrum och 78 000 000 kr bemyndiganden för ledningscentraler. D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 1993/94Anslag25 000 000 1994/95Förslag25 000 000 Medel utbetalas enligt de grunder som anges i 1986 års kompletteringsproposition (prop. 1985/86:150, bet. 1985/86:FöU11 och FiU29, rskr. 1985/86:345 och 361) om förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. D 4. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. 1992/93Utgift47 042 877 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 Under anslaget utbetalas vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningstjänstinsatser, bekämpnings-operationer till sjöss, hjälpinsatser utomlands samt för utredning av allvarliga olyckor. Statens räddningsverk Resultatredovisningen utgörs i allt väsentligt av en beskrivning av genomförd verksamhet under budgetåret 1992/93 utan redovisning av ekonomiskt resultat. I de av myndigheten redovisade verksamhetsmålen har tyngdpunkten lagts på prestationer (produktion) snarare än på de förändringar i samhället som prestationerna givit upphov till (effekter). Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 har i huvudsak återredovisats. På nuvarande anslaget H 1., blivande anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst, finns ett anslagssparande på 4 899 000 kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Statens räddningsverk har i sin anslagsframställning ett tilläggs-yrkande om medel för att bedriva försöksverksamhet med att utbilda vapenfria tjänstepliktiga till brandmän och befäl för krigsorganisationen. Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1994/95 - 1998/99 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen har krigsräddningstjänstens beredskap inför ett strategiskt överfall totalt sett försämrats på grund av de besparingar i övningsverksamheten som gjorts till följd av 1992 års stabiliseringsproposition för budgetåret 1993/94. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast. Resurser: D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag 716 603 000 kr D 2. Skyddsrum m.m., förslagsanslag 453 731 000 kr D 3. Förebyggande åtgärder mot jordskredoch andra naturolyckor, anslag 25 000 000 kr D 4. Ersättning för verksamhet vidräddningstjänst m.m., förslagsanslag 1 000 kr Till anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst har överförts 49 314 000 kr från det förutvarande anslaget H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m., för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet. I syfte att skapa bättre förutsättningar för en ändamålsenlig ekonomihantering mellan länsstyrelserna och Statens räddningsverk har 937 000 kr överförts från anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst till anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m. på trettonde huvudtiteln. För att kunna genomföra LEMO:s förslag i fråga om utbildningsledarnas organisatoriska hemvist, enligt vad regeringen föreslagit i avsnitt 2, redan den 1 juli 1994 har 15 240 000 kr överförts från anslaget D 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst till anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m. på trettonde huvudtiteln. Resultatbedömning Resultatkrav och givna uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 har i huvudsak återredovisats. Fortsatt arbete fordras dock när det gäller att utforma resultatredovisningen efter den ekonomiska redovisningen. För en samlad bedömning av de frivilliga försvarsorganisationernas årsredovisning hänvisas till anslaget E 2. Stöd till frivilliga försvars-organisationer inom totalförsvaret. Slutsatser Regeringen lämnar utan bifall det av Statens räddningsverk framförda tilläggsyrkandet. Sammantaget ligger inriktningen för försvarsbesluts-perioden i allt väsentligt fast. 5.2.2Vapenfristyrelsen D 6. Vapenfristyrelsen 1992/93Utgift12 499 908 1993/94Anslag13 754 000 1994/95Förslag14 103 000 D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga 1992/93Utgift137 518 964 1993/94Anslag119 499 000 1994/95Förslag130 018 000 Vapenfristyrelsen har till uppgift att pröva ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst, ombesörja uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen har ansvaret för att vapenfria tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Denna verksamhet budgeteras under anslaget D 6. Vapenfristyrelsen. Till styrelsens uppgifter hör även att administrera de förmåner som tillkommer de vapenfria under deras utbildningstid. Förmåner och andra kostnader för de vapenfria budgeteras under anslaget D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen Vapenfristyrelsen har i sin årsredovisning delat in sin verksamhet i prövning samt grund- och repetitionsutbildning. Under verksamhets-grenen utbildning redovisas särskilt försök med utbildning till räddningsman respektive sjukvårdare. Vidare redovisas utvecklingen av antalet avgångar under grundutbildningstiden. De särskilda resultat-kraven avseende antalet vapenfria som skall genomföra grund- respektive repetitionsutbildning, redovisas. Vidare redovisas vissa effektmått såsom t.ex. föryngringen inom funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst. Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 1 231 719 kr. Styrelsens förklaring är uppkomna personalvakanser. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Vapenfristyrelsen har föreslagit en ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst med innebörden att gränsen för lägsta antal utbildningsdagar skall tas bort för att utbildningen för vissa befattningar i krigsorganisationen på ett bättre sätt skall svara mot befattningens behov. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Vapenfristyrelsen skall pröva ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst samt svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redovisning av vapenfria tjänstepliktiga. Vapenfristyrelsen skall vidare ha ansvaret för att vapenfria tjänstepliktiga utbildas och krigsplaceras. Resurser: D 6. Vapenfristyrelsen, ramanslag 14 103 000 kr D 7. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag 130 018 000 kr Resultatbedömning Vapenfristyrelsens resultatredovisning visar att styrelsen i stort uppfyller de verksamhetsmål och resultatkrav som regeringen angivit i regleringsbrevet. Dock bör en vidareutveckling av resultat-redovisningen ske. Ett sådant arbete har påbörjats. Här bör nämnas att Vapenfristyrelsens verksamhet påverkas av ett genomförande av Pliktutredningens förslag om en ny myndighet för pliktpersonal för totalförsvaret. Som tidigare nämnts (avsnitt 2.2) kommer regeringen i annat sammanhang att redovisa sina ställnings-taganden till Pliktutredningens betänkande (SOU 1992:139) Totalförsvarsplikt. I detta sammanhang kommer även Vapenfristyrelsens förslag om en ändring i lagen (1966:413) om vapenfritjänst att behandlas. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1994/95anvisar ett ramanslag på 716 603 000 kr, 2. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ettförslagsanslag på 453 731 000 kr, 3. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1994/95 medge attersättning utgår för beställningar av skyddsrum m.m. inom enkostnadsram på 368 000 000 kr, 4. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget Skyddsrum m.m.för budgetåret 1994/95 på grund av ett eventuelltunderutnyttjande av anslaget för budgetåret 1993/94, 5. till Förebyggande åtgärder mot jordskred och andranaturolyckorför budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 25 000 000 kr, 6. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.förbudgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 7. till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 14 103 000 kr, 8. till Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 130 018 000 kr. 5.3 Funktionen Psykologiskt försvar 5.3.1Styrelsen för psykologiskt försvar E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar 1992/93Utgift 10 050 414 1993/94Anslag 10 439 000 1994/95Förslag14 631 000 Anslaget omfattar kostnader för Styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag att bedriva verksamhet inom forskning, beredskapsplanläggning och utbildning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. I anslaget ingår även kostnader för vissa uppgifter som tidigare åvilat Delegationen för icke-militärt motstånd samt bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar. Styrelsen för psykologiskt försvar På nuvarande anslaget I 1., blivande anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, har anslagskrediten utnyttjats med 197 099 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad anslagskredit. Enligt programplanen för det civila försvaret avseende budgetåren 1994/95 - 1998/99 som Överstyrelsen för civil beredskap lämnat till regeringen är beredskapen inför ett strategiskt överfall god, medan de centrala myndigheternas förmåga att omedelbart kunna samordna sin information är osäker. Förmågan att tidigt avslöja och minska effekterna av en angripares psykologiska krigföring bedöms som mycket god. Likaså är förmågan till samordning av myndighetsinformation liksom förmågan att förmedla den via medier god. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast, även med beaktande av de nya uppgifter som tillförts Styrelsen för psykologiskt försvar. Resurser: E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag 14 631 000 kr Under anslaget E 1. Styrelsen för psykologiskt försvar beräknas 593 000 kr för tillkommande uppgifter inom området icke-militärt motstånd samt 3 395 000 kr i bidrag till Centralförbundets Folk och Försvar verksamhet. Medel härför anvisas för närvarande under anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Resultatbedömning Verksamheten har under budgetåret 1992/93 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Fortsatt arbete fordras dock när det gäller beskrivning av effekter av verksamheten. Slutsatser Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast. 5.3.2Frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret 1994/95Förslag97 851 000 1) 1) Anslaget var tidigare del av förutvarande anslagen F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. och H 5. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m. Anslaget omfattar kostnader för stöd till den verksamhet som bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationer som anges i kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet. Frivilliga försvarsorganisationer tilldelas statsbidrag och omfattas inte av den för myndigheter gällande förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisningar och anslagsframställningar. Statens räddningsverk har i enlighet med i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 ställda återrapporteringskrav redovisat antal rekrytarade och utbildade hemskyddsombud samt antalet repititions-utbildade frivilliga. Vid utgången av budgetåret 1992/93 hade 32 000 hemskyddsombud rekryterats. Av dessa har 23 000 hemskyddsombud grundutbildats, vilket inte fullt ut uppfyller de i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 ställda kravet på 30 000 utbildade vid budgetårets utgång. För frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret har de i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93 ställda resultatkrav och återrapporteringskraven uppfyllts. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Inriktningen för försvarsbeslutsperioden ligger i allt väsentligt fast. Resurser: E 2. Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, anslag 97 851 000 kr Myndigheterna Försvarsmakten, Statens räddningsverk och Arbetsmarknadsstyrelsen disponerar och fördelar medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Medlen ges i form av statsbidrag. Resultatbedömning Verksamheten har under budgetåret 1992/93 i stort uppfyllt de i regleringsbrevet uppställda resultatkraven. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1994/95anvisar ett ramanslag på 14 631 000 kr, 2. till Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaretför budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 97 851 000 kr. 5.4 Funktionen Försörjning med industrivaror F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning medindustrivaror 1992/93Utfall 80 339 8671) 1993/94Anslag 81 665 0001) 1994/95Förslag80 809 000 1) Dåvarande anslaget J 1. Under anslaget finansieras verksamhetsgrenarna Administrativt stöd, Funktionsledning samt delar av Försörjning med industrivaror. Därutöver redovisas kostnader och intäkter för uppdragsverksamheten. F 2.Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder 1992/93Utfall 143 450 7611) Reservation 192 261 776 1993/94Anslag 9 246 0001) 1994/95Förslag 23 096 000 1) Dåvarande anslaget J 2. Under anslaget finansieras huvuddelen av verksamhetsgrenen Försörjning med industrivaror. F 3.Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader 1992/93Utfall167 939 9571) 1993/94Anslag167 950 0001) 1994/95Förslag167 950 000 1) Dåvarande anslaget J 3. Under anslaget finansieras kapitalkostnader för funktionen. F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster tillföljd av statliga beredskapsgarantier m.m. 1992/93Utfall -1) 1993/94Anslag 1 0001) 1994/95Förslag1 000 1) Dåvarande anslaget J 4. Överstyrelsen för civil beredskap Årsredovisningen från Överstyrelsen för civil beredskap innehåller en resultatredovisning för verksamheten fördelad på verksamhetsgrenar. Verksamhetsmål, resultatkrav och givna uppdrag har återredovisats. Resultaten visar att målen har uppnåtts med undantag för att omstrukturering av beredskapslager inte genomförts i planerad omfattning. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. På nuvarande anslaget G 1. Försörjning med industrivaror, finns ett överutnyttjande på 968 769 kr, vilket ligger inom ramen för tilldelad anslagskredit. Överstyrelsen rapporterar att beredskapsläget för funktionen vid försvarsbeslutsperiodens slut, med vissa reservationer, är godtagbart vad gäller förmågan vid strategiskt överfall men att förmågan vid angrepp efter, vad Överstyrelsen anger som politisk förvarning, inte är godtagbar. Regeringens överväganden Sammanfattning Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Resurser: F 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror, ramanslag 80 809 000 kr F 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, reservationsanslag 23 096 000 kr F 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader,förslagsanslag 167 950 000 kr F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förlustertill följd av statliga beredskapsgarantier m.m., förslaganslag 1 000 kr I enlighet med det principbeslut riksdagen fattat om ansvar för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr. 1992/93:122) har 1 058 000 kr beräknats under anslaget F 1. för statistik om varor i stället för under sjunde huvudtitelns anslag D 8.. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringens överväganden avseende ansvarsfördelningen mellan Statistiska centralbyrån och andra myndigheter återfinns i bil. 8 anslaget D 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Enligt prop. 1990/91:150 (bil. 1.1., sid 69-73) skall myndigheterna budgetera sina anslag exklusive mervärdesskatt. Beloppet på den beräknade mervärdesskatten under anslaget F 2. har överskattats och korrigeras engångsvis med 11 731 710 kr. Resultatbedömning Resultaten visar att målen har uppnåtts med undantag för omstruktureringstakten vad gäller beredskapslagret. Beredskapsläget vad gäller angrepp med, vad Överstyrelsen anger som politisk förvarning, bedöms inte bli godtagbart vid slutet av försvarsbeslutsperioden. Slutsatser Åtgärder vad gäller omstrukturering av beredskapslagret vidtas under innevarande budgetår. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning medindustrivaror för budgetåret 1994/95 anvisarett ramanslag på 80 809 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 100 000 000kr godkänna avtal om nya beredskapslån som medförutbetalningar under senare budgetår, 3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder förbudgetåret 1994/95 anvisarett reservationsanslag på 23 096 000 kr, 4. till anslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnaderför budgetåret 1994/95 anvisarettförslagsanslag på 167 950 000 kr, 5. till anslaget Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande avförluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.förbudgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 5.5 Funktioner hörande till andra departement För vissa funktioner redogör regeringen i andra bilagor i budgetpropositionen. I syfte att ge en bättre överblick för de samlade anslagen till totalförsvarets civila del lämnas här en kort redogörelse för dels beredskapsläge (förmåga), dels förslag för dessa funktioner. 5.5.1Hälso- och sjukvård Överstyrelsen för civil beredskap anser i fråga om beredskapsläget att kapaciteten är godtagbar även om det finns brister främst när det gäller akuta sjuktransporter och akutsjukhusens driftsäkerhet samt vissa läkemedel och sjukvårdsmateriel. Regeringen föreslår i Socialdepartementets bilaga till propositionen att för budgetåret 1994/95 167,916 miljoner kr anvisas inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. 5.5.2Telekommunikationer I fråga om beredskapsläget anger Överstyrelsen för civil beredskap att den robusthet som av både freds- och krigssäkerhetsskäl efter hand byggs in i telenätet utgör grunden för telekommunikationernas uthållighet. Televerket ombildades den 1 juli 1993 till ett aktiebolag, Telia AB. Ansvaret för funktionen Telekommunikationer överfördes vid samma tidpunkt till Telestyrelsen. Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 225,104 miljoner kr anvisas inom funktionen Telekommunikationer från den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. 5.5.3Transporter Enligt Överstyrelsen för civil beredskap är beredskapsläget för de olika delfunktionerna varierande. Regeringen föreslår i Kommunikationsdepartementets bilaga till budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 163,418 miljoner kr anvisas inom funktionen Transporter inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. 5.5.4Livsmedelsförsörjning Enligt Överstyrelsens för civil beredskap kommer beredskapsläget för funktionen att vara godtagbart vid försvarsbeslutsperiodens slut. Nya planeringsförutsättningar har medfört att funktionens lagringsmål kunnat sänkas. Av programplanen framgår samtidigt att förmågan när det gäller försörjning med dricksvatten samt skyddet mot ABC-stridsmedel behöver förbättras. Regeringen föreslår i Jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 64,725 miljoner kr anvisas för investeringar i och driftskostnader för beredskapslagring av insatsvaror och livsmedel m.m. Av detta belopp ingår 7,709 miljoner kr i den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Regeringen föreslår vidare att 216,5 miljoner kr anvisas för drift av lager, varav 579 000 kr ingår i den ekonomiska planeringsramen. Regeringen kommer senare, i perspektivet av ett medlemskap i europeiska unionen (EU) och gällande planeringsförutsättningar, att låta genomföra en översyn av beredskapen inom livsmedelsområdet. 5.5.5Arbetskraft I Överstyrelsens för civil beredskap programplan redovisas att personalplanläggningsläget som helhet bedöms som godtagbart. För de frivilliga försvarsorganisationerna redovisas fortfarande stora brister avseende antalet frivillig personal i relation till nuvarande mål för rekryteringen. Regeringen föreslår i Arbetsmarknadsdepartementets bilaga till budgetpropositionen att för budgetåret 1994/95 1,548 miljoner kr anvisas från den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del för beredskapsåtgärder inom funktionen Arbetskraft. Regeringen har i det föregående lämnat förslag beträffande Vapenfristyrelsens verksamhetsområde och i fråga om de frivilliga försvarsorganisationerna. 5.5.6Energiförsörjning 1993 års oljelagringsutredning (dir. 1993:18) lämnade i september 1993 delbetänkandet (SOU 1993:87) Beredskapslagring av olja. Utredningen föreslår bl.a. att beredskapslagringen av olja för neutralitets- och krigssituationen skall minskas kraftigt. Förslaget bereds f.n. inom regeringskansliet. I enlighet med sina direktiv överväger Ellagstiftningsutredningen (dir. 1992:39) vissa frågor om organisationen av beredskapen på elområdet. Överstyrelsen för civil beredskap anför i programplanen att det f.n. är svårt att bedöma beredskapsläget för funktionen mot bakgrund av de oklarheter om förutsättningarna för beredskapen som de ovan nämnda utredningarna medför. Regeringen föreslår i Näringsdepartementets bilaga till budget-propositionen att för budgetåret 1994/95 67,412 miljoner kr anvisas inom funktionen Energiförsörjning inom den ekonomiska planerings-ramen för totalförsvarets civila del. 5.5.7Övriga funktioner I föregående avsnitt har behandlats de funktioner som tilldelas medel inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del. Förutom dessa funktioner ingår i totalförsvarets civila del funktionerna Domstolsväsende m.m., Ordning och säkerhet m.m., Kriminalvård, Utrikeshandel, Socialförsäkring m.m., Postbefordran, Enskild försäkring m.m., Skatte- och uppbördsväsende, Flyktingverksamhet samt Landskaps- och fastighetsinformation. 6 Övrig verksamhet 6.1 Krigsarkivet G 1. Krigsarkivet 1992/93Utgift 11 558 557 1993/94Anslag 15 447 000 1994/95Förslag18 053 0001) 1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade hyreskostnader. Krigsarkivet är arkivmyndighet för de myndigheter som hör till Försvarsdepartementets område. Krigsarkivet Krigsarkivet har i sin årsredovisning, avsnittet resultatredovisning, delat in sin verksamhet i myndighetsstöd, depåtjänst och forskningsstöd. För varje verksamhetsgren redovisas mål, ianspråktagna resurser, slutprestationer och vissa enhetskostnader. Redovisningen indikerar att de uppställda målen nåtts. Dock, framhåller myndigheten, kan kvaliteten på myndighetens tjänster för närvarande inte belysas ur ett externt och oberoende perspektiv. Det av regeringen angivna verksamhetsmålet, att ägna särskild uppmärksamhet åt den pågående omstruktureringen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, bedömer myndigheten bör ligga fast till utgången av år 1995. Vidare framhålls att verksamhetens fasta kostnader i princip är för höga för att ge tillräckligt ekonomiskt utrymme för önskvärda och angelägna insatser. Målet är att skapa detta utrymme genom att inom en femårsperiod sänka lokalkostnaderna för arkivförvaring med 10 %. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande. I sin anslagsframställning utgår Krigsarkivet från att nuvarande mål och resursutrymme i princip kvarstår. Myndigheten framför att eftersom den har en stor andel fasta kostnader för sin verksamhet skulle ett minskat resursutrymme få tas ut på i och för sig angelägna, men tekniskt sett rörligare insatsområden, såsom rådgivningsverksamheten, långsiktigare depåarbeten samt aktiva forskningsfrämjande insatser. Regeringen har bl.a. mot bakgrund av myndighetens redovisade resursbild nyligen givit Statskontoret ett uppdrag rörande vissa frågor om Krigsarkivet. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Krigsarkivet skall verka för god arkivvård hos myndigheterna, bevara och vårda arkiv i Krigsarkivet samt göra arkiv tillgängliga för kultur, forskning och offentlig insyn. Resurser: G 1. Krigsarkivet, ramanslag 18 053 000 kr Resultatbedömning Krigsarkivets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. 6.2 Statens försvarshistoriska museer G 2. Statens försvarshistoriska museer 1992/93Utgift 24 327 408 1993/94Anslag 40 013 000 1994/95Förslag44 879 0001) 1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade hyreskostnader. Statens försvarshistoriska museer är museimyndighet inom Försvarsdepartementets område. Museiverksamheten bedrivs i huvudsak i tre etablissemang, Armémuseum i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Flygvapenmuseum i Linköping. Statens försvarshistoriska museer Av Statens försvarshistoriska museers årsredovisning framgår att verksamhetsmålet enligt regleringsbrevet avseende byggnadsfrågor varit den dominerande uppgiften för myndighetens centrala ledning samt att en betydande del av armémuseiverksamheten knutits till regleringsbrevets verksamhetsmål avseende åtgärder i samband med försvarets organisation. Anslagsredovisningen visar ett sparande på 661 555 kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att myndighetens årsredovisning är rättvisande. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Statens försvarshistoriska museer skall samla och bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet, verka för att kunskap sprids om försvaret i äldre tider samt främja och bedriva forskning i för verksamheten relevanta ämnen. Resurser: G 2. Statens försvarshistoriska museer, ramanslag 44 879 000 kr Resultatbedömning Statens försvarshistoriska museers årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen i stort kan nås. Så som regeringen också angett i regleringsbrevet för innevarande budgetår bör myndigheten utveckla sin resultatredovisning särskilt vad avser prestationer inom de olika verksamhetsgrenarna och deras kostnader. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Häri ingår det fortsatta arbetet med projekteringen av ett nytt marinmuseum i Karlskrona. 6.3 Kustbevakningen G 3. Kustbevakningen 1992/93Utgift301 578 016 1993/94Anslag291 481 000 1994/95Förslag312 853 000 Kustbevakningen har att i enlighet med särskilda föreskrifter bedriva sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljöräddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen Kustbevakningen ökade budgetåret 1992/93 sin närvaro till sjöss och genomförde ca 153 000 fartygstimmar. När det gäller miljö- och sjöräddningstjänst har Kustbevakningen i samtliga genomförda bekämpningsoperationer påbörjat insatserna inom de angivna tidskraven. Kustbevakningen redovisade för budgetåret 1992/93 ett anslagssparande på 130 807 kr. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. I anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 begär Kustbevakningen ett ökat anslag, eftersom myndigheten bedömer det svårt att i ett längre perspektiv upprätthålla nuvarande förmåga med hänsyn till de ökade krav som ställs på verksamheten. Enligt Kustbevakningen har myndighetens uppgifter utökats i och med inrättande av en ekonomisk zon, Sveriges närmande till EG samt omställningen i Central- och Östeuropa och i Ryssland. Om inte ytterligare medel tillförs, kommer Kustbevakningen att få svårt att uppfylla de långsiktiga mål som satts upp för myndigheten. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Kustbevakningen skall inom sitt ansvarsområde åstadkomma en effektiv övervakning av svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon samt hålla en hög beredskap för miljöräddnings-tjänst till sjöss och för sjöräddningstjänst. Resurser: G 3. Kustbevakningen, ramanslag 312 853 000 kr Regeringen föreslår att nuvarande anslaget K 5. Anskaffning av materiel för Kustbevakningen upphör i och med utgången av budgetåret 1993/94. Kustbevakningen skall fr.o.m. den 1 juli 1994 finansiera samtliga investeringar i anläggningstillgångar med lån i Riksgäldskontoret. Anslaget G 3. Kustbevakningen har för budgetåret 1994/95 beräknats med beaktande av denna förändring. Den föreslagna förändringen i finansiering av Försvarets materielverk innebär att 3 miljoner kr av materielverkets förvaltningsanslag har överförts till Kustbevakningens anslag. Resultatbedömning Regeringen kan konstatera att Kustbevakningen i allt väsentligt nått upp till de mål, med avseende på verksamheten, som anges för myndigheten i regleringsbrevet. Slutsatser Kustbevakningens verksamhet måste för framtiden i större utsträckning än hittills inriktas mot tydligare effektmål. Ett riktmärke för den långsiktiga verksamhetsinriktningen skall vara att åstadkomma en påtagligt ökad närvaro till sjöss, förbättra beredskapen för miljö- och sjöräddningstjänst samt minst bibehållen nivå för övrig serviceverksamhet. Regeringen har nyligen beslutat att en parlamentarisk utredning skall tillkallas för att pröva möjligheterna att ytterligare samordna och effektivisera den statliga maritima verksamheten. Utredningensarbetet kommer att beröra bl.a. Kustbevakningens verksamhet. I avvaktan på resultatet av bl.a. denna översyn skall den nuvarande inriktningen för verksamheten gälla. Kustbevakningen bör inte nu tillföras ytterligare medel. 6.4 Försvarets forskningsanstalt G 4. Försvarets forskningsanstalt 1992/93Utgift --1) 1993/94Anslag 1 0002) 1994/95Förslag1 000 1) Dåvarande anslagsbeteckning: K3. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet 2) Nuvarande anslagsbeteckning: K3. Försvarets forskningsanstalt: Avgiftsfinansierad verksamhet G 5. Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. 1992/93Utgift 478 631 9391) 1993/94Anslag 465 647 0001) 1994/95Förslag109 234 000 1) Nuvarande anslagsbeteckning: K2. Gemensam försvarsforskning Försvarets forskningsanstalt är central myndighet med huvuduppgift att bedriva forskning för totalförsvaret. Anstalten skall också utföra forsknings- och utredningsuppgifter rörande rustningsbegränsning. Försvarsforskningen skall fungera som en länk mellan vetenskapens och teknikens möjligheter och totalförsvarssektorns behov. Den skall svara för de insatser som krävs för att applicera vetenskapligt och tekniskt kunnande på problem som totalförsvaret ställs inför och överbrygga avståndet mellan grundforskning och sektorns tillämpningar. Försvarsforskningen skall till övervägande del utgöras av tillämpad forskning. Den skall också kunna ha inslag av grundforskning, om nödvändig sådan saknas eller bedöms otillräcklig vid universitet och högskolor eller motsvarande organisationer. Inriktningen av försvarsforskningen skall vara att bidra till totalförsvarets utveckling och anpassning till förändrade villkor. Försvarets forskningsanstalt Anstalten har under budgetåret 1992/93 disponerat följande anslag: - K2. Gemensam försvarsforskning (huvuddelen) - K3. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdrags-verksamhet samt - under tredje huvudtiteln - F5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning Anstalten har i sin årsredovisning - vad gäller den verksamhet som finansierats över fjärde huvudtiteln - grupperat verksamheten mot uppgifterna i regleringsbrevet, som i sin tur är härledda ur det övergripande målet för försvarsforskningen. Resultatredovisningen indikerar att uppgifterna i regleringsbrevet i huvudsak har lösts. Anslagssparandet på anslaget K2. uppgår till 2,5 miljoner kr, vilket utgör 0,5 % av det tilldelade ramanslaget. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. I sin anslagsframställning utgår anstalten - vad gäller verksamheten för fjärde huvudtiteln - från den utvidgade uppdragsstyrning som regeringen redovisade i 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 103-104). De resurser som f.n. disponeras av anstalten under anslaget K2. Gemensam försvarsforskning förutsätts till sin huvuddel disponeras av den nya myndigheten Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap. Resurser för sådan försvarsforskning som avser hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel m.m förutsätts även i fortsättningen disponeras av anstalten under ett särskilt anslag. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Försvarets forskningsanstalts huvuduppgift är att bedriva forskning för totalförsvaret. Resurser: G 4. Försvarets forskningsanstalt, anslag 1 000 kr G 5. Försvarets forskningsanstalt: Hänsynstagande till A-, B-och C-stridsmedel, m.m. ramanslag 109 234 000 kr Övrigt: En utvidgad uppdragsstyrning av försvarsforskningen bör tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95. Resultatbedömning Resultatredovisningen visar att uppgifterna i regleringsbrevet i huvudsak har lösts. Slutsatser Regeringen anser att den utvidgade uppdragsstyrning som redovisades i 1993 års forskningsproposition bör tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95. Resurserna som FOA för närvarande disponerar under anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning delas upp i en del som förs till det nya anslaget A 1. Försvarsmakten, en del som förs till anslaget C 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning, en del som förs till anslaget G 5. Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. och en del som förs till det nya anslaget G 6. Strategisk försvarsforskning. Till sistnämnda anslag förs också resurser från de nuvarande materielanslagen för försvarsgrenarna. 6.5 Strategisk försvarsforskning G 6. Strategisk försvarsforskning Nytt anslag (förslag)30 000 000 Regeringen bedömde i 1993 års forskningsproposition (prop. 1992/93:170 s. 105-106) att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning bör inrättas under fjärde huvudtiteln fr.o.m. budgetåret 1994/95, att anslaget bör disponeras av en självständig nämnd under regeringen (Försvarsdepartementet) och att verksamheten bör ha den inriktning mot ämnesområden i stort som regeringen anger. Regeringen föreslår nu ett nytt reservationsanslag för detta ändamål. Till anslaget förs resurser från nuvarande anslaget K2. Gemensam försvarsforskning och från de nuvarande materielanslagen för försvarsgrenarna. Regeringen avser att senare besluta om inrättande av en nämnd som skall disponera anslaget och om ämnesområden i stort som verksamheten skall inriktas mot. 6.6 Försvarshögskolan G 7. Försvarshögskolan 1992/93Utgift 8 314 900 1993/94Anslag 8 553 000 1994/95Förslag8 970 0001) 1) Regeringen har vid beräkningen av anslaget tagit hänsyn till ökade hyreskostnader. Försvarshögskolan bedriver utbildning för personer som innehar ledande befattningar i totalförsvaret. Försvarshögskolan Försvarshögskolan har i sin årsredovisning, avsnittet resultat-redovisning, valt att redovisa hela sin verksamhet under en verksam-hetsgren, högskolans kursverksamhet. Målet för verksamheten uttrycks i kvantitativa termer, såsom planerat antal deltagare i skolans olika kurser och resultaten redovisas på motsvarande sätt, såsom faktiskt antal kursdeltagare. Därutöver redovisas resultat från utförda kursvärderingar samt en sammanställning av kursdeltagarnas yrkeshemvist. Resultatkravet i regleringsbrevet, att minska utbildningskostnaderna per elevdag samtidigt som utbildningsmålet nås, redovisas inte; ej heller kravet att redovisa utvecklingen av utbildningskostnaderna i de olika kurserna. Av anslagsredovisningen framgår ett anslagssparande på 665 600 kr. Riksrevisionsverket riktar i revisionsberättelsen en invändning mot att Försvarshögskolan inte har redovisat resultatkravet i regleringsbrevet. I övrigt bedömer Riksrevisionsverket årsredovisningen vara rättvisande. I sin anslagsframställning förutser myndigheten en oförändrad verksamhet vad avser både volym och inriktning. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål Försvarshögskolan skall bedriva utbildning av personal från myndigheter, organisationer och företag för ledande befattningar inom totalförsvaret. Försvarshögskolan skall också i syfte att få underlag för undervisningen studera frågor som rör totalförsvaret. Resurser: G 7. Försvarshögskolan, ramanslag 8 970 000 kr Resultatbedömning Försvarshögskolans årsredovisning visar att planerad verksamhet i stort kunnat genomföras. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket riktat invändning mot Försvarshögskolans årsredovisning. Detta är inte godtagbart och kommer att åtgärdas. Övrigt Som nämnts ovan, avsnitt 2.7, är det regeringens avsikt att pröva vilka eventuella åtgärder som kan vara befogade i syfte att stärka högskolans ställning som förmedlare av högt kvalificerad totalförsvarsutbildning. Slutsatser Sammantaget gäller att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. I denna inriktning ryms även att myndigheten i syfte att få underlag för sin undervisning skall bedriva studier i frågor som rör totalförsvaret. 6.7 Försvarets personalnämnd G 8. Försvarets personalnämnd 1992/93Utgift 4 091 000 1993/94Anslag 5 031 000 1994/95Förslag5 156 000 Försvarets personalnämnd är en central myndighet för personalfrågor som har samband med större organisationsändringar och rationaliseringar inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Inom detta område är nämndens styrelse även sista beslutsinstans för överklaganden av tjänstetillsättningar. Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett gemensamt förslagsanslag (K 13). Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett eget ramanslag. Försvarets personalnämnd har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 begärt 6 000 000 kr. Regeringen beräknar anslaget till 5 156 000 kr. Anslaget bör vara ett ramanslag. 6.8 Flygtekniska försöksanstalten G 9. Flygtekniska försöksanstalten 1992/93Utgift10 474 800 1993/94Anslag21 343 000 1994/95Förslag22 296 000 G 10. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet 1992/93Utgift ----1) 1993/94Anslag 1 000 1994/95Förslag 1 000 1) Dåvarande anslagsbeteckning: K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet. Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Vidare är anstalten riksmätplats för tryck enligt förordningen (1980:122) om utseende av riksmätplatser. Anstalten skall särskilt - mot ersättning bedriva flygteknisk forskning- och försöksverksamhet, - följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder som haren ledande ställning inom området, - samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andrarön inom sitt verksamhetsområde. Flygtekniska försöksanstalten Anstalten har under budgetåret 1992/93 disponerat anslagen K6. Flygtekniska försöksanstalten och K7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet. Anstalten har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i följande verksam-hetsgrenar: aerodynamik; struktur- och materialteknik; flygsystem-teknik; akustik; vindenergi; riksmätplats för tryck. Resultatredovisningen indikerar att verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts. Ramanslaget K6. Flygtekniska försöksanstalten har tagits i anspråk med tilldelat belopp. Rikrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att årsredovisningen är rättvisande. Flygtekniska försöksanstalten har i sin anslagsframställning utgått från den under budgetåret 1993/94 ökade anslagsnivån. Vidare har anstalten föreslagit ett direktavskrivet bidrag om totalt 50 miljoner kr, varav 30 miljoner kr under budgetåret 1994/95, till en investering i ett nytt drivsystem för sin transsoniska vindtunnel T1500. Regeringens överväganden Sammanfattning Övergripande mål: Flygtekniska försöksanstalten har som uppgift främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Resurser: G 9. Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag 22 296 000 kr G 10. Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet anslag 1 000 kr Övrigt: Regeringen kommer senare att ta ställning till förslaget om att investera i ett nytt drivsystem för transsonisk vindtunnel. Resultatbedömning Flygtekniska försöksanstaltens årsredovisning indikerar att de uppsatta verksamhetsmålen i huvudsak har nåtts. Årsredovisningen medger inte en mera noggrann bedömning av måluppfyllelsen. Slutsatser Den i anslagsframställningen föreslagna inriktning bör i huvudsak gälla under budgetåret 1994/95, inom ramen för tillgängliga resurser. Regeringen kommer senare att ta ställning till förslaget om investering i ett nytt drivssytem för transsonisk vindtunnel. Om en sådan investering skall göras så bör den finansieras med lån i Riksgäldskontoret. I anslagsberäkningen för budgetåret 1994/95 har utgifter för ett sådant lån inte tagits upp. Regeringen beräknar medelsbehovet för Flygtekniska försöks-anstaltens ramanslag till 22 296 000 kr. 6.9 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheterinom totalförsvaret G 11. Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inomtotalförsvaret1 1994/95 Förslag 1 000 1Nytt anslag Regeringen inrättade den 1 juli 1993 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret. Myndigheten skall enligt sin instruktion (1993:663) efter särskilt beslut av regeringen ha hand om uppgifter som föranleds av att myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde läggs ned. De myndigheter som hittills berörts är Försvarets datacenter och Försvarets mediecenter. Regeringen har beslutat att Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret även skall ha hand om delar av avvecklingen av Fortifikationsförvaltningen, Försvarets civilförvaltning och Försvarets sjukvårdsstyrelse. Kostnaderna för myndighetens verksamhet finansieras under innevarande budgetår inom den militära utgiftsramen genom att myndigheten fakturerar Försvarsmaktens organisationsmyndighet och Fortifikationsförvaltningen. I samband med att Försvarsmakten och Fortifikationsverket inrättas den 1 juli 1994 kommer kostnaderna att faktureras dessa myndigheter. Som anslag till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter behöver därför endast ett formellt belopp om 1 000 kr föras upp på statsbudgeten. 6.10Vissa mindre nämnder G 12. Vissa mindre nämnder 1992/93Utgift 550 100 1993/94Anslag 645 000 1994/95Förslag 494 000 Anslaget disponeras av Kammarkollegiet. Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder. Försvarets personalvårdsnämnd och Militärledningens rådgivande nämnd ombildas den 30 juni 1994. Se vidare avsnitt 2.1. Försvarets civilförvaltning har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 begärt 689 000 kr. Regeringen beräknar med beaktande av ovan nämnda nedläggningar anslaget till 439 000 kr. Anslaget föreslås även fortsättningsvis vara ett förslagsanslag. 6.11Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd G 13. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd 1992/93Utgift 4 079 617 1992/94Anslag 3 991 000 1994/95Förslag4 065 000 Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd har till uppgift att pröva överklaganden i vissa ärenden som rör pliktpersonal. Regeringens överväganden Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare åtta anslagsposter i ett gemensamt förslagsanslag (K 13). Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett eget ramanslag. Tjänstepliktsnämnden har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 begärt 4 010 000 kr. Regeringen beräknar anslaget till 4 065 000 kr. 6.12Totalförsvarets chefsnämnd G 14. Totalförsvarets chefsnämnd 1992/93Utgift 655 000 1993/94Anslag 720 000 1994/95Förslag 736 000 Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare 8 anslagsposter i ett gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Totalförsvarets chefsnämnd skall verka för samordning av de centrala myndigheternas verksamhet inom totalförsvaret. Nämnden förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 en verksamhet med ungefär samma innehåll och omfattning som under föregående budgetår. Regeringen anser att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 736 000 kr och att det även fortsättningsvis bör vara ett förslagsanslag. 6.13Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet G 15. Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet 1992/93Utgift 165 500 1993/94Anslag 200 000 1994/95Förslag2 858 0001) 1) I beloppet ingår medel för ersättning till Svenska röda korsets efterforskningsverksamhet m.m. enligt avtal med regeringen. Anslaget ingick tidigare tillsammans med ytterligare 8 anslagsposter i ett gemensamt förslagsanslag K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område. Delegationens uppgift är att planlägga Efterforskningsbyråns för krigsfångar och civilinternerade verksamhet. Delegationen begär i sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 en viss resursförstärkning för att kunna genomföra en större övning med Efterforskningsbyråns personal. Regeringen anser att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Regeringen beräknar anslaget till 2 858 000 kr. Anslaget föreslås även fortsättningsvis vara ett förslagsanslag. Under anslaget beräknas 2 653 000 kr för ersättning till Svenska röda korsets verksamhet enligt avtal. 6.14Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor G 16. Statens haverikommission, utredning av allvarliga olyckor 1992/93Utgift 782 786 1993/94Anslag 870 000 1994/95Förslag 890 000 Statens haverikommission har ansvaret att från säkerhetssynpunkt undersöka alla slags olyckor och tillbud till olyckor, oavsett om olyckan inträffar till sjöss, på land eller någon annanstans. Statens haverikommissions kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Banverket och Chefen för flygvapnet betalar de fasta kostnaderna med undantag för de fasta kostnader som hänför sig till andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor. Dessa kostnader, som beräknas utgöra 15 % av de totala fasta kostnaderna, skall täckas med medel från Försvarsdepartementets huvudtitel. Regeringens överväganden I sin anslagsframställan för budgetåret 1994/95 anför Statens haverikommission att fördelningen av de fasta kostnaderna mellan de olika intressenterna bör vara densamma som föregående budgetår. Regeringen delar denna uppfattning och har beräknat anslaget till 890 000 kr. 6.15Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m. G 17. Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m. 1992/93Utgift 302 682 000 1993/94Anslag 1 000* 1994/95Förslag 1 000** * under tredje huvudtiteln (anslaget B 9) budgeteras 396 141 000 kr. ** förslag 1994/95 (anslaget B 9) 836 294 000 kr. Verksamheten under anslaget omfattar rekrytering, organisation, utbildning och rotation av personal till Försvarsmaktens utlandsstyrka. Verksamheten uppdelas huvudsakligen mellan verksamheten i Sverige och deltagandet i operationer utomlands. I det följande kommenteras huvudsakligen den verksamhet under anslaget som bedrivs i Sverige (Swedint). I tredje huvudtitelns bilaga behandlas huvudsakligen verksamheten utomlands. Utlandstyrkan omfattar för närvarande svenskt deltagande i FN:s och ESK:s fredsfrämjande verksamhet utomlands samt Sveriges delegation vid NNSC (Neutral Nations Supervisory Commission) i Korea. I sin helhet finansieras verksamheten över tredje huvudtitelns anslag B 9. Fredsbevarande verksamhet, C 1. Bidrag till internationella bistånds-program, och i förekommande fall B 10. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa. Under budgetåret 1994/95 beräknas Sverige delta i 12 olika operationer. Närmare redovisning lämnas under tredje huvudtiteln anslagen, B 9 och C 1. Försvarsmaktens organisationsmyndighet Chefen för armén har lämnat årsredovisning för budgetåret 1992/93. Myndigheten har i allt väsentligt genomfört verksamheten i enlighet med vad som angetts i regleringsbrevet. Myndigheten anmäler dock att verksamheten i Sverige undergått en inte helt obetydlig kvalitetsnedgång på grund av en otillräckling personalvolym. Orsaken till detta är främst den förändrade karaktären på våra utomlandsengagemang samt problem i samband med omlokaliseringen av myndigheten. Riksrevisionsverket anför i sin revisionsberättelse att års-redovisningen är rättvisande men tillägger att en översyn av den ekonomiska redovisningen, främst i form av en tydlig kostnadsredovisning av det svenska deltagandet i FN:s fredfrämjande insatser bör ske. Ansvarsförhållanden bl.a. avseende finansiering och redovisning med den föreslagna uppgiftsfördelningen inom Försvarsmaktens organisationsmyndighet är enligt RRV:s uppfattning inte tillräckligt belysta. Regeringens övervägande Sammanfattning Övergripande mål: Inriktningen beskriven under tredje huvudtiteln anslaget B 9. skall i allt väsentligt ligga fast. Vidare skall verksamheten ha en beredskap för oförutsedda uppgifter och därmed justerad målsättning. Övrigt: Verksamhetens art är inte av det slaget att den i detalj kan planeras utan måste väsentligen anpassas till utvecklingen i omvärlden. Resultatbedömning Regeringen har från Riksrevisionsverket fått en prognos som pekar på att verksamheten under 1993/94 i stort kommer att genomföras inom givna ekonomiska ramar. Regeringen anser att det är angeläget att utveckla den ekonomiadministrativa kompetensen inom myndigheten, för att bättre kunna leva upp till ställda krav på uppföljning och återredovisning. I syfte att skapa bättre förutsättningar för myndigheten att komma till rätta med de problem avseende kostnadsredovisningen som RRV pekar på tillför regeringen redan under budgetåret 1993/94 medel för rekrytering av ekonomiadministrativ personal. I övrigt kommer en översyn av de av RRV redovisade bristerna i redovisningen att genomföras. Slutsatser Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande inriktning av verksamheten bör gälla även för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Krigsarkivet för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på18 053 000 kr, 2. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1994/95anvisar ett ramanslag på 44 879 000 kr, 3. till Kustbevakningen för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 312 853 000 kr, 4. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1994/95 anvisarett anslag på 1 000 kr, 5. till Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och C-stridsmedel, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslagpå 109 234 000 kr, 6. till Strategisk försvarsforskning för budgetåret 1994/95 anvisarett reservationsanslag på 30 000 000 kr, 7. till Försvarshögskolan för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 8 970 000 kr, 8. till Försvarets personalnämnd för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 5 156 000 kr, 9. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1994/95 anvisarett ramanslag på 22 296 000 kr, 10.till Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhetför budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 11.till Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inomtotalförsvaret för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr, 12.till Vissa mindre nämnder för budgetåret 1994/95anvisar ettförslagsanslag på 494 000 kr, 13.till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd för budgetåret 1994/95anvisar ett ramanslag på 4 065 000 kr, 14.till Totalförsvarets chefsnämnd för budgetåret 1994/95 anvisarett förslagsanslag på 736 000 kr, 15.till Delegationen för planläggning av efterforskningsbyrånsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på2 858 000 kr 16.till Utredning av allvarliga olyckor för budgetåret 1994/95anvisar ett förslagsanslag på 890 000 kr, 17.till Försvarsmaktens utlandsstyrka m.m. för budgetåret 1994/95anvisar ett anslag på 1 000 kr, 7 Ekonomiska ramar I följande avsnitt 7.1 redovisas det ekonomiska utfallet för totalförsvarets militära och civila delar. Utfallet för littera G Övrig verksamhet, redovisas under respektive anslag. Avsnitt 7.2 behandlar utfallsprognos för budgetåret 1993/94, avsnitt 7.3 ekonomiska ramar och avsnitt 7.4 lån i riksgäldskontoret. I en tabell, under avsnitt 7.5, jämförs anslagsstrukturen mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95. 7.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1992/93 7.1.1Totalförsvarets militära del Den militära utgiftsramen exklusive anslagskrediter fastställdes till 34 604,8 miljoner kr för budgetåret 1992/93 i genomförandeprisläge. Budgetåret 1992/93 är det första år som budgeterats enligt systemet med genomförandeprisbudgetering (se även avsnitt 1.2.2). Enligt Riksrevisionsverkets redovisning blev utfallet 35 232,3 miljoner kr. Differensen täcks av givna anslagskrediter. 7.1.2Totalförsvarets civila del Den ekonomiska planeringsramen inom totalförsvarets civila del faställdes till 2 079,8 miljoner kr för budgetåret 1992/93. Ramen innehöll, förutom ramanslag, såväl förslags- som reservationsanslag och beräknades i genomförandeprisläge 1992/93. Enligt Riksrevisionsverkets redovisning blev utfallet 2 179,9 miljoner kr. 7.2 Utfallsprognos för budgetåret 1993/94 För budgetåret 1993/94 visar Riksrevisionsverkets prognos att utfallet för anslagen inom fjärde huvudtiteln inte bedöms avvika anmärkningsvärt från budgeterade belopp. 7.3 Ekonomiska ramar för budgetåret 1994/95 Vid beräkning av de ekonomiska ramarna har hänsyn tagits till att samtliga myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde nu finansierar anläggningstillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret, se vidare avsnitt 7.4. Dessutom har tekniska justeringar av anslag gjorts dels till följd av att Statens arbetsgivarverk får 1000-kr-anslag, dels förändringen beträffande avsättning till trygghetsstiftelsen samt att arbetsgivarinträdet från och med den 15:de sjukdagen har upphört se även budgetpropositionen bilaga 1 avsnitt 7. 7.3.1Totalförsvarets militära del Totalförsvarets militära del omfattar verksamheter inom littera A Försvarsmakten m.m. samt littera B Vissa försvarsmakten närstående myndigheter. Det sammanlagda medelsbehovet för totalförsvarets militära del är beräknat till 37 220 421 000 kr för budgetåret 1994/95. Beräkningen av anslaget A 1. Försvarsmakten m.m. har skett med utgångspunkt i de delfaktorer som ingår i det försvarsprisindex som beslutades i 1992 års försvarsbeslut. I beräkningen ingår också en särskild kompensation om 1,5 %, utöver försvarsprisindex, för att säkerställa planerad materielanskaffning. I beräkningen har hänsyn tagits till besparingsåtgärder för budgetåret 1994/95. I enlighet med vad som framgått under avsnitt 1.2.2 och 1.2.3 har justeringar gjorts dels med anledning av införandet av kapitalkostnader för fast egendom dels uppföljningen av omläggningen till genomförandeprisbudgetering. I beräkningarna har också beaktats att medel förts från Försvarsdepartementets verksamhetsområde till andra huvudtitlar bl.a. avvseende flygtransporter för hovet till första huvudtiteln, likaså att medel tillförts exempelvis för Trafikflygarhögskolan från sjätte huvudtiteln. Då fastighetsförvaltningen för vissa försvarsfastigheter överfördes till Byggnadsstyrelsen under 1992 ökades hyreskostnaden för vissa myndigheter. Därför tillfördes medel för kostnadsökningen till berörda myndigheter. En uppföljning och justering av detta genomförs, inför budgetåret 1994/95, i samband med regleringsbrevet för budgetåret 1994/95. 7.3.2Totalförsvarets civila del I statens totala kostnader för totalförsvarets civila del ingår, förutom anslag som ingår i den civila planeringsramen, även anslag inom andra huvudtitlar och anslag för kapitalkostnader. Totalförsvarets civila del finansierar beredskapsåtgärder inom följande funktioner: - Civil ledning och samordning - Befolkningsskydd och räddningstjänst - Psykologiskt försvar - Socialförsäkringar m.m. - Hälso- och sjukvård m.m. - Transporter - Arbetskraft - Livsmedelförsörjning m.m. - Energiförsörjning - Försörjning med industrivaror - Telekommunikation Medelsbehovet för totalförsvarets civila del har beräknats till 2 381 378 000 kr för budgetåret 1994/95. En sammanställning av de anslag som utgör totalförsvarets civila del redovisas nedan avseende budgetåret 1994/95. Förslag budgetåret 1994/95 (1000-tal kr ) Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader Ju B 2. Polisverksamheten 400 400 rörande brott mot rikets säkerhet m.m. D Domstolarna (del) 200 200 1. E Kriminalvårdsstyrelsen 350 350 1. UD E 1. Kommerskollegium 147 147 (del) Fö C 1. Överstyrelsen för 89 89 246 civil beredskap: 246 Civil ledning och samordning C Överstyrelsen för 92 92 007 2. civil beredskap: 007 Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. C Civilbefälhavarna 35 35 550 3. 550 D 1. Befolkningsskydd och 716 603 716 603 räddningstjänst D Skyddsrum m.m. 453 731 453 731 2. D Förebyggande åtgärder 25 000 25 000 3. mot jordskred och andra naturolyckor D Ersättning för 1 1 4. verksamhet vid räddningstjänst m.m. D Vapenfristyrelsen 14 14 103 5. 103 D Vapenfristyrelsen, 130 018 130 018 6. vapenfria tjänstepliktiga E Styrelsen för 14 14 631 1. psykologiskt försvar 631 E Stöd till Frivilliga 97 97 851 2. försvarsorganisationer 851 inom totalförsvaret S:a 1 643 740 26 098 1 669 838 Transp. Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader F 1. Överstyrelsen för 80 809 80 809 civil beredskap: Försörjning med industrivaror F 2. Överstyrelsen för 23 096 23 096 civil beredskap: Industriella åtgärder F Överstyrelsen för 167 950 167 950 3. civil bereskap: Kapitalkostnader F Täckande av förluster 1 1 4. till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. S C Funktionen Hälso- och 167 916 167 916 3. sjukvård m.m. i krig F Socialstyrelsen 8 890 8 890 3. (del) F Smittskyddsinstitutet 5 080 5 080 5. (del) K A Vägverket: 42 079 42 079 6. Försvarsuppgifter A Banverket: 43 535 43 535 14. Försvarsuppgifter B Ersättning för 1 331 1 331 1. fritidsbåtsändamål m.m. Delpost för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret C Luftfartsverket: 71 443 71 443 1. Beredskap för civil luftfart D Telestyrelsen 225 104 225 104 2. upphandling av särskillda samhällsåtaganden ( del ) E ÖCB: Åtgärder inom den 5 077 5 077 4. civila delen av totalförsvaret S:a 660 390 167 950 13 971 842 311 Transp. Dep. Anslagsrubrik Anslag Kapital Övriga Totalt Littera inom ram kostnader kostnader Fi A 1. Riksskatteverket 550 550 (del) D Tullverket: 60 60 1. Förvaltningskostnader (del) D Finansinspektionen 850 850 3. (del) I 3. Statens 65 65 krigsförsäkringsnämnd m.m. (del) I Statens 40 40 3. krigsskadenämnd (del) Jo H 4. Inköp av livsmedel 6 288 58 437 64 725 m.m. för beredskapslagring H Kostnader för 2 000 214 500 216 500 5. beredskapslagring av livsmedel m.m. A A Arbetsmarknadsverket 1 43 000 44 548 1. (del) 548 Ku D1. Statens 900 900 invandrarverk N A Näringsdepartementet 500 500 1. m.m. B Närings- och teknik 11 000 11 000 1. utvecklingsverket (del) E Drift av 262 118 68 000 330 118 1. beredskapslager E Beredskapslagring 9 154 9 154 2. och industriella åtgärder E Särskilda kostnader 1 1 3. för lagring av olja, motorbensin m.m. E Åtgärder inom 58 258 58 258 4. delfunktionen Elkraft C A Länsstyrelserna m.m. 185 000 185 000 1. (del) M E Förvaltningskostnader 4 400 4 400 2. för Lantmäteret (del) S:a 2 381 378 644 568 412 872 3 438 818 TOTAL 7.4 Lån i Riksgäldskontoret I 1993 års budgetproposition (prop.1992/93:100, bil.5, sid.19) meddelade regeringen sin bedömning att undanta vissa av huvudtitelns myndigheter från de generella reglerna att fr.o.m den 1 juli 1993 finansiera investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret. Det främsta skälet till undantagen var den omfattande organisatoriska förändring som inrättandet av myndigheten Försvarsmakten innebära även för närstående myndigheter. Ett annat skäl var svårigheten att definiera begreppet "anläggningstillgångar för förvaltningsändamål" dels för myndigheter med betydande andel krigsmateriel dels för myndigheter med beredskapslager eller motsvarande. Under höstens budgetarbete har ett arbete genomförts i samarbete med berörda myndigheter för att avgränsa och definiera begreppet "anläggningstillgångar för förvaltningsändamål". Från och med budgetåret 1994/95 kommer samtliga myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde att finansiera anläggnings-tillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret. De myndigheter som fr.o.m budgetåret 1994/95 tillämpar lånefinansiering är Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Statens räddningsverk. Kustbevakningens särskilda investeringsanslag upphör och investeringarna lånefinansieras. Räntor och amorteringar med anledning härav belastar myndighetsanslaget. 7.5 Anslagsförteckning I följande tabell görs en jämförelse av anslagsstrukturen mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp Tilldelat (1 1994/95 1994/95 (1 1993/94 1993/94 (tkr) (tkr) A. Försvarsmakten m.m. A 1. FörsvarsmaktenA 36 437 839 B1, B2, B3, C1, C2, C3, D1, 35 466 878 D2, D3, E1, E2, E3, E4, F1, del av F3, F7, K2 och K 13. (2 A 2. Ersättning för kroppskador 74 198 F 9. Ersättning för kroppskador 70 463 F F SUMMA A. 36 512 037 B. Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter B 1. FortifikationsverketO 1 F 2. 1 Fortifikationsförvaltningen O B 2. Försvarets materielverkO 1 F 3. Försvarets materielverk 1 318 841 A B 3. VärnpliktsverketA 189 821 F 5. Värnpliktsverket 213 772 A B 4. MilitärhögskolanA 126 069 F 6. Militärhögskolan, 122 629 A K 9. Försvarets förvaltningshögskola B 5. Försvarets radioanstaltA 392 492 F 4. Försvarets radioanstalt 389 195 A SUMMA B. 708 384 C. Funktionen Civil ledning G. Civil ledning och och samordning samordning C 1. ÖCB: Civil ledning ochA 89 246 G 1. ÖCB: Civil ledning och 88 378 samordning A samordning och K 2. (del av) C 2. ÖCB: Tekniska åtgärder iR 92 007 G 2. ÖCB: Tekniska åtgärder i 87 692 ledningssystemet m.m. R ledningssystemet m.m. C 3. CivilbefälhavarnaA 35 550 G 3. Civilbefälhavarna 35 246 A SUMMA C. 216 803 D. Funktionen H. Befolkningsskydd och Befolkningsskydd och räddningstjänst räddningstjänst D 1. Befolkningsskydd ochA 716 603 H 1. Befolkningsskydd och 731 531 räddningstjänst A räddningstjänst H 5. (del av) O D 2. Skyddsrum m.m.F 453 731 H 2. Skyddsrum m.m. 495 613 F D 3. Förebyggnade åtgärderO 25 000 H 3. Förebyggnade åtgärder 25 000 mot jordskred och andra O naturolyckor mot jordskred och andra naturolyckor D 4. Ersättning för verksamhet 1 H 4. Ersättning för verksamhet 1 F F vid räddningstjänst m.m. vid räddningstjänst m.m. D 5. VapenfristyrelsenA 14 103 H 6. Vapenfristyrelsen 13 827 A D 6. Vapenfristyrelsen:F 130 018 H 7. Vapenfristyrelsen: 119 499 Vapenfria tjänstepliktiga F Vapenfria tjänstepliktiga SUMMA D. 1 339 456 Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp Tilldelat (1 1994/95 1994/95 (1 1993/94 1993/94 (tkr) (tkr) E. Funktionen Styrelsen för I. Psykologiskt försvar psykologiskt försvar E 1. Styrelsen förA 14 631 I 1. Styrelsen för psykologiskt 14 522 psykologiskt försvar A försvar och K 13. (del av) E 2. Stöd till frivilligaO 97 851 H 5. Frivilliga försvars- 94 200 försvarsorganisationer inom O totalförsvaret organisationer inom den civila delen av totalförsvaret (del av) och F7 (del av) SUMMA E. 112 482 F. Funktionen Försörjning med J. Funktionen Försörjning med industrivaror industrivaror F 1. ÖCB: Försörjning medA 80 809 J 1. ÖCB: Försörjning med 82 371 industrivaror A industrivaror F 2. ÖCB: Industriella åtgärder 23 096 J 2. ÖCB: Industriella åtgärder 9 246 R R F 3. ÖCB: KapitalkostnaderF 167 950 J 3. ÖCB: Kapitalkostnader 167 950 F F 4. ÖCB: Täckande avF 1 J 4. ÖCB: Täckande av 1 förluster till följd av F statliga beredskapsgarantier förluster till följd av statliga m.m. beredskapsgarantier m.m. SUMMA F. 271 856 G. Övrig verksamhet K. Övrig verksamhet G 1. KrigsarkivetA 18 053 K 11. Krigsarkivet 15 710 A G 2. Statens 44 879 K 12. Statens 40 604 försvarshistoriska A museer försvarshistoriska A museer G 3. KustbevakningenA 312 853 K 4. Kustbevakningen, 363 481 A K 5. Anskaffning av materiel för R Kustbevakningen G 4. Försvarets forsknings-O 1 K 3. Försvarets forsknings- 1 anstalt O anstalt: avgiftsfinansierad verksamhet G 5. Försvarsforskning:A 109 234 K 2. Gemensam försvars- 106 140 Hänsynstagande till A-, B- och A C-stridsmedel m.m. forskning (del av) G 6. Strategisk försvars-R 30 000 K 2. Gemensam försvars- 30 000 forskning A forskning (del av). Del av B2, C2, D2,E2 och E4 G 7. FörsvarshögskolanA 8 970 K 10. Försvarshögskolan 8 786 A G 8. Försvarets personal-A 5 156 K 13. Vissa nämnder m.m. 5 111 nämnd F inom Försvarsdepartementets område (del av) G 9. Flygtekniska försöks-A 22 296 K 6. Flygtekniska försöks- 20 993 anstalten A anstalten Anslagslittera och anslagstyp Förslag Anslagslittera och anslagstyp Tilldelat (1 1994/95 1994/95 (1 1993/94 1993/94 (tkr) (tkr) G 10. FlygtekniskaO 1 K 7. Flygtekniska försöks- 1 försöksanstalten: O Avgiftsfinansierad verksamhet anstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet G 11. Myndigheten förO 1 Nytt anslag 94/95 avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret G 12. Vissa mindre nämnderF 494 K 13. Vissa nämnder m.m. 450 F inom Försvarsdepartementets område, (del av) G 13. TotalförsvaretsA 4 065 K 13. Vissa nämnder m.m. 4 071 tjänstepliktsnämnd F inom Försvarsdepartementets område, (del av) G 14. TotalförsvaretsF 736 K 13. Vissa nämnder m.m. 720 chefsnämnd F inom Försvarsdepartementets område, (del av) G 15. Delegationen förF 2 858 K 13. Vissa nämnder m.m. 2 858 planläggning av F efterforskningsbyråns inom Försvarsdepartementets verksamhet område, (del av) G 16. Utredning avF 890 K 14. Utredning av 870 allvarliga olyckor F allvarliga olyckor G 17. FörsvarsmaktensO 1 K 15. Försvarsmaktens 1 utlandsstyrka m.m. O utlandsstyrka SUMMA G 560 488 SUMMA FJÄRDE HUVUDTITELN 39 721 506 1) Förkortningar för anslagstyper: Ramanslag : A, Reservationsanslag: R, Förslagsanslag: F, Obetecknat anslag: O 2) De anslag från budgetåret 1993/94 som fr.o.m. 1 juli 1994 finns samlade under anslaget B 1. Försvarsmakten är följande: B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel E 3. Operativ ledning m.m.. Anskaffning av anläggningar E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse F 3. Försvarets materielverk (del av) F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. (del av) K 2. Gemensam försvarsforskning ( del av ) K 13. Vissa nämnder m.m. inom Försvarsdepartementets område Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. fastställer anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiskaramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1994/95 till 2 381 378 000 kr, 2. bemyndigar regeringen att räkna om lämnade bemyndigandenmed hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex, 3. bemyndigar regeringen att, om det behövs av beredskapsskäl,under budgetåret 1994/95 medge merutgifter samtöverskridanden av anslagen inom littera A och B samt anslageninom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samtav lämnade beställningsbemyndiganden. Förslag till lag om ändring i lagen (1982:269) om Sveriges flagga Härigenom föreskrivs att 4  lagen (1982:269) om Sveriges flagga skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4  Statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det kungliga huset får använda tretungad flagga med eller utan stora eller lilla riksvapnet på ett vitt fält i korsets mitt. Inom försvarsmakten Den tretungade flaggan används den tretungade används som örlogsflagga flaggan som av Försvarsmakten och örlogsflagga. När en sådanenligt föreskrifter som flagga är befälstecken, regeringen bestämmer av markeras detta genom en andra myndigheter som särskild beteckning i bedriver militär övre inre fältet. verksamhet. När en sådan flagga är befälstecken, markeras detta genom en särskild beteckning i övre inre fältet. I övrigt används den tvärskurna flaggan. Flaggan får inte i vidare mån än som följer av första och andra styckena förses med märken, bokstäver eller andra tecken. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Innehållsförteckning 1 Utgångspunkter och inriktning............ 6 1.1 Det säkerhetspolitiska läget......... 6 1.2 Utveckling av den finansiella styrningen 11 1.2.1Anslagsstrukturen m.m........... 11 1.2.2Övergång till genomförandeprisbudgetering 16 1.2.3Övergång till kapitalkostnader.. 17 1.2.4Revision av verksamheten budgetåret 1992/93 18 1.2.5Besparingsåtgärder.............. 19 2 Organisationsfrågor...................... 20 2.1 Utredningen om lednings- och myndighets- organisationen i försvaret (LEMO)..................... 20 2.2 Frivilligverksamhet.................. 26 2.3 Delegationen för icke-militärt motstånd 29 2.4 Hot- och riskutredningen............. 32 2.5 Kommunreformen....................... 33 2.6 Försvarets högskolor................. 33 2.7 Traditionsfrågor..................... 37 2.8 Utnyttjande av totalförsvarets resurser för civila ändamål m.m. 38 3 Försvarsmakten m.m....................... 40 3.1 Försvarsmakten ...................... 40 3.2 Ersättningar för kroppsskador........ 94 4 Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter 95 4.1 Fortifikationsverket................. 95 4.2 Försvarets materielverk.............. 97 4.3 Värnpliktsverket.....................100 4.4 Militärhögskolan.....................102 4.5 Försvarets radioanstalt..............105 5 Totalförsvarets civila del...............107 5.1 Funktionen Civil ledning och samordning108 5.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänstm.m.113 5.2.1Statens räddningsverk...........113 5.2.2Vapenfristyrelsen...............116 5.3 Funktionen Psykologiskt försvar......120 5.3.1Styrelsen för psykologiskt försvar120 5.3.2Frivilliga försvarsorganisationer inom total-försvaret122 5.4 Funktionen Försörjning med industrivaror124 5.5 Funktioner hörande till andra departement128 5.5.1Hälso- och sjukvård.............128 5.5.2Telekommunikationer.............128 5.5.3Transporter.....................128 5.5.4Livsmedelsförsörjning...........129 5.5.5Arbetskraft.....................129 5.5.6Energiförsörjning...............130 5.5.7Övriga funktioner...............130 6 Övrig verksamhet.........................131 6.1 Krigsarkivet.........................131 6.2 Statens försvarshistoriska museer....133 6.3 Kustbevakningen......................135 6.4 Försvarets forskningsanstalt.........137 6.5 Strategisk försvarsforskning.........140 6.6 Försvarshögskolan....................140 6.7 Försvarets personalnämnd.............142 6.8 Flygtekniska försöksanstalten........143 6.9 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom totalförsvaret.......................145 6.10Vissa mindre nämnder.................146 6.11Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd...146 6.12Totalförsvarets chefsnämnd...........147 6.13Delegationen för planläggning av efterforsknings-byråns verksamhet 147 6.14Statens haverikommission, utredning av allvarligaolyckor148 6.15Försvarsmaktens utlandsstyrka, m.m...149 7 Ekonomiska ramar.........................153 7.1 Det ekonomiska utfallet för budgetåret 1992/93153 7.1.1Totalförsvarets militära del....153 7.1.2Totalförsvarets civila del......153 7.2 Utfallsprognos för budgetåret 1993/94153 7.3 Ekonomiska ramar för budgetåret 1994/95154 7.3.1Totalförsvarets militära del....154 7.3.2Totalförsvarets civila del......155 7.4 Lån i Riksgäldskontoret..............159 7.5 Anslagsförteckning...................159 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:269) om Sveriges flagga.........164