Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6956 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 1993/94:242 ·
Vissa ändringar i skollagen
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Prop. 242
Regeringens proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen Prop. 1993/94:242 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 mars 1994 Bengt Westerberg Beatrice Ask (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att elevernas hemkommuner från och med den 1 januari 1996 skall vara skyldiga att utge ersättning för elever i fristående särskolor. Vidare föreslås att ett förtydligande görs i 5 kap. skollagen (1985:1100) om att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan. För elever som har påbörjat utbildning på ett program i gymnasieskolan före den 1 juli 1994 föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att betyg skall sättas i ämnen och inte på kurser. Slutligen föreslås att regeringen får medge att IB-utbildning får anordnas vid en riksinternatskola. Innehåll 1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3 2 Lagtext...........................................4 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen.......4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen om ändring i skollagen...................................10 3 Ärendet och dess beredning.......................11 4 Fristående särskolor.............................11 5 Vissa andra skollagsändringar....................14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1994....................................16 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till - lag om ändring i skollagen (1985:1100), - lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)[1] dels att 5 kap. 28  samt 9 kap. 7, 9, 10 och 14  skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 9kap. 6 a och 8 a  och 10 kap. 1 a , av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 28  Ungdomar som är svårt Ungdomar rörelsehindrade har rätt som är svårt rörelsehindrade att efter fullgjord har rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning påskolplikt få utbildning på ett nationellt program på ett nationellt program på en en sådan gymnasieskola sådan gymnasieskola med med Rh-anpassad Rh-anpassad utbildning som utbildning som avses i 7 avses i 7  om eleven är . Rätten gäller intill behörig till utbildning på utgången av vårterminen ett nationellt program. det kalenderår då eleven Rätten gäller, trots fyller 21 år. bestämmelsen i 1  första stycket, intill utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år. Om en elev har påbörjat utbildning i en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 21 år, skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen till utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 23 år, om det behövs för att slutföra utbildningen. **Fotnot** [1]Lagen omtryckt 1991:1111. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 6 a  En fristående skola, som är godkänd för elever som har särskild skolplikt och som motsvarar särskolan, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för särskild skolplikt före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna i 6  andra och tredje styckena. Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat. 7 [2] Fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 , får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a  får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om Statens skolverk, Om vid prövning av en ansökanStatens skolverk, vid om godkännande som avses prövning av en ansökan om i 2  första stycket, godkännande som avses i 2 , finner att finner att elevavgifterna elevavgifterna vid vid skolan inte kan anses skolan inte kan anses skäliga, skall verket, om skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att skolan godkänns, förklara den inte skall ha rätt till att den inte skall ha bidrag enligt 6 eller 6 a . rätt till bidrag enligt 6 . Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek. Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av Skolverket, om elevavgifterna senare bedöms som skäliga. 8 a  Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasiesärskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1kap. 2 andra och tredje styckena. Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt då utbildningen började. Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 [3] Om inte kommunen och Om skolan har kommit överens inte kommunen och skolan om annat skall bidraget har kommit överens om annat enligt 8  beräknas för ettskall bidraget enligt 8 bidragsår i sänder. Varje eller 8 a  beräknas för ett bidragsår börjar den 1 bidragsår i sänder. Varje juli. Tilldelningen bidragsår börjar den 1 juli. grundas på antalet elever Tilldelningen grundas på på den bidragsberättigade antalet elever på den utbildningen den 15 bidragsberättigade september under utbildningen den 15 bidragsåret. Bidraget september under bidragsåret. skall utbetalas med en Bidraget skall utbetalas tolftedel varje månad. med en tolftedel varje Utbetalningarna i månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas juli-september avpassas efter ett beräknat antal efter ett beräknat antal elever och reglering görs elever och reglering görs vid utbetalning i vid utbetalning i oktober. oktober. För en skola som För en skola som är är nystartad, får bidrag, nystartad, får bidrag, som som avser tiden avser tiden juli-september juli-september månad, månad, betalas ut samlat i betalas ut samlat i september. september. Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade. För att en skola skall För ha rätt till bidrag gälleratt en skola skall ha rätt dock att skolan har till bidrag gäller dock att ansökt om att bli skolan har ansökt om att bli förklarad som förklarad som bidragsberättigad senast bidragsberättigad senast den den 1 augusti året innan. 1 augusti året innan. Ansökan Ansökan skall lämnas in skall lämnas in till till länsstyrelsen i det länsstyrelsen i det län där län där skolan är belägen.skolan är belägen om ansökan avser en skola vars utbildningar motsvarar gymnasieskolans och till Statens skolverk om ansökan avser en skola vars utbildningar motsvarar gymnasiesärskolans. 10 [4] Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 a  får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna Om en skola tar ut kan anses rimliga för elevavgifter för verksamheten. utbildningar som berättigar till bidrag Om enligt 8  och avgifterna en skola tar ut inte kan anses skäliga, elevavgifter för skall förklaringen om rättutbildningar som berättigar till bidrag återkallas. till bidrag enligt 8 eller Innan ett sådant beslut 8 a  och avgifterna inte fattas skall skolan ges kan anses skäliga, skall möjlighet att ändra förklaringen om rätt till avgiftens storlek. bidrag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek. 14 [5] Om en fristående skola Om som har rätt till bidrag en fristående skola som har enligt 8  inte längre rätt till bidrag enligt 8 uppfyller kraven för att eller 8 a inte längre få bidrag och bristerna uppfyller kraven för att få inte avhjälps efter bidrag och bristerna inte påpekande för huvudmannen,avhjälps efter påpekande för skall förklaringen om rätthuvudmannen, skall till bidrag återkallas. förklaringen om rätt till Detsamma gäller om en bidrag återkallas. Detsamma fristående skola trots gäller om en fristående skola påpekande inte iakttar trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 sin skyldighet enligt 13  att delta i uppföljning att delta i uppföljning och och utvärdering. utvärdering. 10 kap. lering görs vid utbetalning i vid utbetalning i oktober. oktober. För en skola som För en skola som är är nystartad, får bidrag, nystartad, får bidrag, som som avser tiden avser tiden juli-september juli-september månad, månad, betalas ut samlat i betalas ut samlat i september. september. 1 a  Regeringen får medge att en riksinternatskola vid sidan av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). ----------- 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. 2. Ersättning som avses i 9 kap. 6 a och 8 a  från elevernas hemkommuner till fristående särskolor skall utgå först fr.o.m. den 1 januari 1996. 3. Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola skall första gången bidrag beräknas enbart för tiden januari-juni månad 1996. Till grund för bidraget under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1995 om inte annat följer av vad som är föreskrivet i 9 kap. 6 a  andra stycket eller 9 kap. 9  andra stycket om elever som slutar under bidragsåret. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100)[6] dels att 9 kap. 13  skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny punkt, 7, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 13  Fristående skolor som Fristående får bidrag för viss skolor som får bidrag för utbildning enligt 8  viss utbildning enligt 8 skall, i fråga om den eller 8a skall, i fråga om utbildningen, stå under den utbildningen, stå under tillsyn av Statens tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är i skolverk. Skolorna är i fråga fråga om dessa om dessa utbildningar utbildningar skyldiga skyldiga att delta i den att delta i den uppföljning och utvärdering uppföljning och av skolväsendet som genomförs utvärdering av av Statens skolverk. skolväsendet som genomförs av Statens skolverk. Fristående skolor som avses i 8  är vidare skyldiga att delta i riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. ----------- 7. Bestämmelsen i 5 kap. 4 a  tredje stycket skall inte tillämpas i fråga om elever som har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 1994. 3 Ärendet och dess beredning Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga att ge bidrag till dels fristående skolor som godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt (prop. 1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346), dels fristående gymnasieskolor (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406). Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan före utgången år 1995 skall föras över från landstingen till kommunerna (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92:UbU28, rskr. 1991/92:285). I propositionen (1992/93:230) Valfrihet i skolan aviserade regeringen att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996 bör vara skyldiga att utge ersättning till huvudmännen för fristående särskolor för elever som tas emot där. Regeringen aviserade också att förslag till lagbestämmelser skulle lämnas senare. Gymnasieskolan har under de senaste åren successivt reformerats i riktning mot en alltmer kursutformad utbildning. Det är nu lämpligt att inleda en lagteknisk genomgång av författningarna rörande gymnasieskolan. En sådan genomgång förbereds också inom Utbildningsdepartementet. Mindre materiella justeringar bör i huvudsak kunna göras i samband med en sådan översyn. Vissa sakliga justeringar är dock av sådan natur att de inte bör anstå till dess den lagtekniska översynen har gjorts. De tas upp i det följande, tillsammans med en fråga om IB-utbildningen, som står gymnasieskolan nära. 4 Fristående särskolor Regeringens förslag: Fristående skolor som är godkända för elever med särskild skolplikt och som motsvarar särskolan skall fr.o.m. den l januari 1996 tilldelas bidrag från elevernas hemkommuner. En fristående gymnasiesärskola kan av regeringen förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner fr.o.m. den l januari 1996. För att bli berättigad till bidrag skall ansökan om godkännande respektive om bidrag ha inkommit till Statens skolverk före den l augusti året innan bidragsåret, som löper från den 1 juli. Om inte skolan och hemkommunen kommer överens om ersättningen, skall kommunerna erlägga det belopp som regeringen bestämmer. Detta gäller både fristående gymnasiesärskolor och fristående särskolor för fullgörande av skolplikten. Om huvudmannen inte fullgör sina skyldigheter kan regeringen återkalla beslutet om bidrag till en fristående gymnasiesärskola. Skälen för regeringens förslag: Utvecklingsstörda barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola, om skolan är godkänd för särskild skolplikt. Ett sådant godkännande förutsätter att skolan ger en utbildning som väsentligen svarar mot den som eleverna skulle få i den kommunala särskolan och att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. Skolverket prövar om en fristående skola som motsvarar särskolan skall godkännas för särskild skolplikt. Skolverket beslutar också om återkallande av godkännande om skolan inte längre uppfyller villkoren. Något motsvarande "godkännande" krävs inte för en fristående särskola som ger en utbildning som motsvarar den som ges i gymnasiesärskolan. Regeringen kan förklara en fristående särskola berättigad till statsbidrag enligt förordningen (1993:888) om statsbidrag till fristående särskolor. Regeringen har förklarat tio fristående särskolor berättigade till sådant statsbidrag. Regeringen har med stöd av 10  nämnda förordning för läsåret 1993/94 fastställt det högsta belopp som skall utbetalas till respektive skola. Beloppen per elev varierar mellan de olika skolorna. En fristående särskola, som är godkänd för särskild skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. Ansökningstid m.m. bör regleras på samma sätt som för skolor godkända för vanlig skolplikt. Huvudmannen för utbildningar vid en fristående gymnasiesärskola skall kunna förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Skyldigheten för hemkommunen att lämna bidrag skall omfatta de elever kommunen är skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan. Ansökan om bidrag till en gymnasieskärskola bör lämnas in till Statens skolverk före den 1 augusti året innan bidragsåret. Någon regional prövning av länsstyrelsen, som för fristående gymnasieskolor, kan inte anses vara nödvändig. Skolverket skall med eget yttrande överlämna ansökan till regeringen, som tills vidare bör fatta beslut i dessa frågor. För att en fristående gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag bör det krävas att utbildningen är av god kvalitet och att undervisningen ges av kompetenta lärare. Vidare skall skolan väsentligen svara mot gymnasiesärskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt de mål som anges i 1 kap. 2  andra och tredje styckena skollagen beaktas. Vad detta innebär har utvecklats i propositionen 1992/93:230 s. 45 f. Skolan måste delta i Skolverkets reguljära uppföljning och utvärdering samt stå under Skolverkets tillsyn. Vidare skall skolorna vara skyldiga att lämna de statistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning som Skolverket föreskriver. Om en skola inte längre uppfyller kraven för bidrag kan regeringen återkalla beslutet om rätt till bidrag. Elevavgifter Om elevavgifter tas ut måste de vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader, under förutsättning att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig. I fråga om särskolorna går det inte att ange någon normalkostnad, eftersom behoven skiftar så kraftigt. Avgifterna bör därför inte vara anknutna till särskilda kostnader som skolan har utöver normalkostnader, som fallet är med vanliga fristående grundskolor och gymnasieskolor. Avsikten är dock inte att elevavgifter skall generellt vara större eller mer allmänt tillämpade i fristående särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor. Av den anledningen kommer det att ligga särskild vikt vid skälighetsbedömningen, när det gäller avgifter vid fristående särskolor. Ersättningsnivå Regeringen utgår från att den fristående särskolan och elevernas hemkommuner kan komma överens om ersättningen. I de fall parterna inte är överens bör regeringen fastställa ersättningen. Utbetalning m.m. I första hand bör kommunen och den fristående skolan komma överens om hur bidraget skall betalas ut. För det fall de inte kommer överens bör regler om hur utbetalningen skall ske finnas i skollagen. Bestämmelser om dels en godkänd fristående särskolas rätt till bidrag, dels regeringens rätt att förklara utbildningar vid en fristående gymnasiesärskola berättigade till bidrag bör tas in i två nya paragrafer i skollagen, 9 kap. 6 a och 8 a . Vidare bör de bestämmelser som avser utbetalning och ansökan, elevavgifter, tillsyn och återkallande av rätten till bidrag (9 kap. 7, 9, 10, 13 och 14  skollagen) ändras så att de omfattar även fristående särskolor. De nya bidragsreglerna bör införas fr.o.m. den l januari 1996. Införandet av det nya systemet för bidrag sammanfaller då med den tidpunkt då kommunerna senast skall ha övertagit ansvaret för särskolorna. För första halvåret 1996 behövs särskilda övergångsbestämmelser eftersom bidragsåret normalt skall börja den 1 juli ett år och sluta den 30 juni året efter. Förslaget påverkar dels medlen under anslaget Bidrag till driften av fristående skolor m.m. för budgetåret 1995/96, dels det kommunala utjämningsbidraget för år 1996. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i dessa frågor. 5 Vissa andra skollagsändringar Regeringens förslag: Bestämmelserna i 5 kap. 28  skollagen (1985:1100) om behörighet till Rh-anpassad utbildning förtydligas. Vidare införs en övergångsbestämmelse avseende övergången till det nya betygssystemet för gymnasieskolan för dem som före den 1 juli 1994 har påbörjat utbildning på ett nationellt program. I 10 kap. skollagen införs en rätt för regeringen att medge att IB-utbildning får anordnas vid en riksinternatskola. Skälen för regeringens förslag: Rh-anpassad utbildning Enligt 5 kap. 28  skollagen (1985:1100) har ungdomar som är svårt rörelsehindrade rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett nationellt program på en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7  samma lag. Utbildning på ett nationellt program förutsätter att eleven har gått igenom grundskolan eller motsvarande. En utvecklingsstörd elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i särskolan, är inte behörig till ett nationellt program. Med anledning av ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd har Nämnden för Rh-anpassad utbildning hemställt att 5 kap. 28  ändras så att elever som har fullgjort sin skolplikt i särskolan kan tas in på ett individuellt program i en Rh-anpassad gymnasieskola. Utbildningen vid de Rh-anpassade gymnasierna omfattar enbart de nationella programmen. Regeringen anser att det för närvarande inte finns underlag för att ändra på denna ordning. Frågan bör dock bli föremål för fortsatta överväganden. Däremot finns det skäl att till förebyggande av missförstånd förtydliga bestämmelsen i 5 kap. 28 , så att det klart framgår att elever måste vara behöriga till utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan för att kunna gå en Rh-anpassad utbildning. För elever som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda, finns gymnasiesärskolan där både nationella program, utformade efter särskoleelevernas behov, och individuella program skall anordnas. Betygsfrågor Det nya betygssystemet för gymnasieskolan skall börja tillämpas den l juli 1994. För de elever som dessförinnan har börjat på ett program i gymnasieskolan bör dock det gamla systemet med betyg på ämnen, inte på kurser, tillämpas för att eleverna inte skall få betyg som består av ämnes- och kursbetyg blandat. En ny övergångsbestämmelse bör därför införas till bestämmelsen i 5 kap. 4a  tredje stycket skollagen. IB-utbildning Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. 1992/93:UbU12, rskr. 1992/93:329) om skolans internationalisering får en kommun vid sidan av sin gymnasieskola och en fristående skola anordna International Baccalaureate (IB). Denna utbildning leder fram till en examen som är godkänd för inträde till universitet i alla länder som valt att jämställa IB-examen med nationella examina. Utbildningar vid en riksinternatskola, dvs. en internatskola, skall motsvara utbildningarna i grundskolan och gymnasieskolan eller i en av dessa skolformer. Regeringen bör kunna medge att IB-utbildning anordnas även vid en riksinternatskola. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i 10 kap. skollagen. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1994 Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Ask --------------------- Regeringen beslutar proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen. **Fotnot** [2]Senaste lydelse 1993:800. [3]Senaste lydelse 1993:800. [4]Senaste lydelse 1993:800. [5]Senaste lydelse 1993:800. [6]Lagen omtryckt 1991:1111.