Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1994 Statschefen och regeringen (första huvudtiteln) Prop. 1993/94:100 Bil. 2 A. Kungliga hovstaten A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning 1992/93Utgift 24 677 000 1993/94Anslag 24 677 000 1994/95Förslag30 085 000 Från anslaget bekostas statschefens officiella funktioner. Bl.a. avlönas ca 60 anställda. Myndigheter under Försvarsdepartementet har sedan länge utfört flygtransporter för den kungliga familjens officiella resor inom och utom landet. Kostnaderna för sådana flygtransporter belastar för närvarande anslag under fjärde huvudtiteln (Försvarsdepartementet). Regeringen anser att kostnaderna i fortsättningen bör belasta detta anslag. En sådan omläggning ger en tydligare kostnadsbild och ett mer renodlat beställaransvar för flygtransporterna. Anslaget bör för detta ändamål räknas upp med 4,8 miljoner kronor. En motsvarande minskning görs av anslag under fjärde huvudtiteln. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 30 085 000 kronor, vilket utöver överföringen av medel från fjärde huvudtiteln motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs anslag. Enligt vad regeringen erfarit pågår en organisationsöversyn inom de kungliga hov- och slottsstaterna. Resultatet av översynen kan ge an- ledning att ändra anslagsstrukturen. Regeringen återkommer i så fall till riksdagen i frågan. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning förbudgetåret 1994/95 anvisar ett förslaganslag på 30 085 000 kr. B. Kungliga slottsstaten B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader 1992/93Utgift 29 174 333 1993/94Anslag 28 638 000 1994/95Förslag29 416 000 Från detta anslag avlönas ca 75 anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvård och tolv för lokalvård. Härtill kommer drygt 25 personer med uppdrag av deltids- och bisysslekaraktär. Från anslaget betalas även andra driftkostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms slott används av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. I Stockholms slott finns bl.a. Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalksämbetet, Hovförvaltningen, Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms slott används av kungen och hans familj som bostad och en annan del visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits för Världsnaturfonden. Slottet har även öppnats för allmänheten och används delvis för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal för drottning Kristinas kröningsvagn och i det s.k. Orangeriet finns ett skulpturmuseum. Haga slott används som bostad för prominenta gäster från utlandet. Grips- holms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott och Tullgarns slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Riksmarskalksämbetet Riksmarskalksämbetet föreslår med hänvisning till en framställning från Ståthållarämbetet ett anslag på 30,5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 29 416 000 kronor, vilket motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande års anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 29 416 000 kr. B 2. Kungliga husgerådskammaren 1992/93Utgift 11 160 177 1993/94Anslag 10 803 000 1994/95Förslag11 058 000 Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av kungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar Husgerådskammaren de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen hjälper Husgerådskammaren till vid tillfällig möblering för representation och dylikt. Av medel från detta anslag avlönas ca 40 anställda. Riksmarskalksämbetet Riksmarskalksämbetet föreslår med hänvisning till en framställning från Husgerådskammaren ett anslag på 21 372 000 kronor för budgetåret 1994/95. Av det föreslagna beloppet är 7 665 000 kronor beräknat engångsvis. I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 lade Husgerådskammaren fram en långtidsplan för en upprustning under perioden 1989-1999, som skulle ge kammaren möjligheter att hålla en godtagbar kontroll över samlingarnas kondition och resurser för de mer akuta vårdinsatserna. Husgerådskammaren har därefter tillförts ökade resurser för detta ändamål. I sin framställning begär nu Husgerådskammaren inom ramen för långtidsplaneringen ytterligare resursförstärkningar. Vidare föreslår Husgerådskammaren att särskilda medel anvisas för nyanskaffning av möbler, textilier m.m. samt för förbättrade vårdinsatser av de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar. Regeringens överväganden Regeringen har genom särskilt beslut år 1993 ställt 1 miljon kronor till Husgerådskammarens förfogande från anslaget Bidrag till utvecklingsarbete inom kulturområdet under elfte huvudtiteln (Kulturdepartementet). Beloppet skall användas för sysselsättningsskapande åtgärder med konservering och vård av möbler och konstföremål på de kungliga slotten. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 11 058 000 kronor, vilket motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs anslag. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret 1994/95 anvisar ettförslagsanslag på 11 058 000 kr. C. Regeringen Ny anslagsstruktur för regeringskansliet Regeringens förslag: De nuvarande anslagen på statsbudgeten till departementen - utom Utrikesdepartementet - och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett antal anslag med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet förs samman till ett gemensamt anslag för regeringskansliet budgetåret 1994/95. Anslaget Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl Utrikesdepartementet som utrikesrepresentationen, behålls. Bakgrund till regeringens förslag: Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 § regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departementen. Grundlagsbestämmelserna är således mycket kortfattade och allmänt hållna. Bestämmelserna är med avsikt utformade på detta sätt för att ge regeringen ett stort eget handlingsutrymme i frågor som rör regeringsarbetets organisation och be- drivande. Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte biträds av något departement, tretton departement med uppgift att bereda regeringsärenden samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisationen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen (1982:1177), förordningen (1982:1282) med instruktion för Utrikes- departementet och förordningen (1988:1147) med instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor. Riksdagen anvisar medel till departementen samt Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningskontor över femton olika anslag, som är uppförda under tretton huvudtitlar på statsbudgeten. Under var och en av dessa huvudtitlar finns vidare anslag till utredningar m.m. från vilka främst bekostas de kommittéer och särskilda utredare som statsråden tillkallar efter regeringens särskilda bemyndiganden, men även vissa andra kostnader för utredningar av olika slag samt utvärderingar och uppföljningar m.m. Under de anslagsgrupprubriker (s.k. littera) som inleder departementshuvudtitlarna på statsbudgeten finns dessutom i vissa fall anslag till specialattachéer som är placerade i utlandet, i regel i anslutning till Sveriges beskickningar och delegationer. För Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska utrikesrepresentationen. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement, medan riksdagen anvisar anslag till departementen. Denna ordning innebar tidigare bl.a. att mera betydande omorganisationer inte kunde genomföras förrän riksdagen anvisat anslag till nya departement eller medgett en disposition av anvisade anslag på så sätt att en tänkt departementsindelning kunde genomföras. För att göra det möjligt att undvika komplicerade övergångslösningar under den förhållandevis långa tid det tar att få till stånd ett riksdagsbeslut medgav emellertid riksdagen år 1991 att regeringen, vid organisatoriska förändringar inom regeringskansliet som hänger samman med omfördelningar av arbetsuppgifterna, får disponera anvisade anslag till departement och utredningar m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen beräknats (prop. 1990/91:100 bil. 2, bet. 1990/91:FiU20, rskr. 1990/91:132). En förutsättning för detta är dock att den samlade anslagssumma som riksdagen anvisat för regeringskansliet som helhet inte överskrids annat än i mycket begränsad omfattning. Även riksdagens bifall till regeringens förslag i 1993 års kompletteringsproposition (prop. 1992/93:150 bil. 6, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:454) ökade regeringens möjligheter att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till ändrade förhållanden. Regeringen gavs genom detta beslut möjlighet att merbelasta anslagen till departementen under förutsättning att anslaget till Regeringskansliets förvaltningskontor i samma mån inte utnyttjades. För att ytterligare öka flexibiliteten i regeringskansliets organisation anvisade riksdagen samtidigt för innevarande budgetår ett reservationsanslag på 50 miljoner kronor för regeringskansliets gemensamma ändamål och för oförutsedda, angelägna insatser. Skälen för regeringens förslag: De motiv som låg bakom de åtgärder riksdagen beslutade om vid riks- mötena 1990/91 och 1992/93 grundades på uppfattningen att regeringskansliet skall vara en samlad resurs för regeringen vid regeringsärendenas beredning, även om det organisatoriskt skall vara uppdelat i olika departement för skilda verksamhetsgrenar. Bemyndigandet från år 1991 har också underlättat de ändringar i departementsorganisationen som vidtagits under senare tid. Enligt regeringens mening är det angeläget att gå vidare på den inslagna vägen. Regeringskansliets arbete är nu mer än tidigare präglat av snabba nationella och internationella förändringar. Det statsfinansiella läget ställer krav på långtgående omställningar inom hela den offentliga sektorn. Fortsatt avreglering och delegering samt utveckling av mål- och resultatstyrning kräver nya arbetssätt och förutsätter en ny rollfördelning mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna. Bolagisering och privatisering av delar av statlig verksamhet samt strävandena att öppna den offentliga sektorn för konkurrens ändrar fortlöpande förutsättningarna för verksamheten. EES-avtalet och ett EU-medlemskap för Sverige får vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Mycket talar för att de ändringar av verksamhetsförutsättningarna som här angetts bara i grova drag kommer att kräva förändringar av regeringskansliets organisation och arbetsformer, t.ex. i fråga om antalet departement och gränserna för deras ansvarsområden. Men ännu finns inte tillräckligt underlag för sådana överväganden. Uppenbart är emellertid att man redan nu måste öka möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets organisation och dess insatser till de krav på flexibilitet som ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen i den omställningsperiod som Sverige nu är inne i. Det bästa sättet att uppnå ökad flexibilitet och samtidigt markera att regeringskansliet skall vara en samlad resurs för beredningen av rege- ringsärenden är att föra samman anslagen till departementen och utredningarna samt de anslag i övrigt som bekostar verksamhet i regeringskansliet. En sådan ordning stämmer väl överens med det synsätt på regeringens rätt att bestämma över sin organisation som kommit till uttryck i den inledningsvis refererade grundlagsbestämmelsen. Också den nuvarande inriktningen på ökad mål- och resultatstyrning visar att statsmakterna har övergett den tidigare mycket detaljerade utgiftsprövningen och numera inriktar sig på en budgetprövning av mer principiell karaktär. Det finns skäl att här erinra om Riksdagsutredningens strävan att på olika sätt reformera riksdagens arbete med budgetregleringen. En viktig fråga i det sammanhanget har varit omfattningen av budgetpropositionen. Enligt utredningens uppfattning bör antalet anslag begränsas och presentationen mer än hittills knyta an till de förändringar som regeringen vill uppnå. De nuvarande anslag, som enligt regeringens mening inte bör finnas kvar i statsbudgeten utan ersättas av ett nytt anslag, är följande: andra huvudtiteln: A 1 Statsrådsberedningen, ramanslag A 2 Justitiedepartementet, ramanslag A 3 Utredningar m.m., ramanslag A 5 Gemensamma ändamål för regeringskansliet m.m., reservationsanslag fjärde huvudtiteln: A 1 Försvarsdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag femte huvudtiteln: A 1 Socialdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar, utveckling, samverkan, ramanslag sjätte huvudtiteln: A 1 Kommunikationsdepartementet: ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag sjunde huvudtiteln: A 1 Finansdepartementet, ramanslag A 2 Ekonomiska råd, förslagsanslag A 3 Utredningar m.m., ramanslag E 6 Regeringskansliets förvaltningskontor, ramanslag åttonde huvudtiteln: A 1 Utbildningsdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag nionde huvudtiteln: A 1 Jordbruksdepartementet, ramanslag A 2 Lantbruksråd, förslagsanslag A 3 Utredningar m.m., ramanslag tionde huvudtiteln: A 1 Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag A 4 Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag elfte huvudtiteln: A 1 Kulturdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag tolfte huvudtiteln: A 1 Näringsdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag A 3 Industriråd/industriattaché, ramanslag trettonde huvudtiteln: A 1 Civildepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., ramanslag fjortonde huvudtiteln: A 1 Miljö- och naturresursdepartementet, ramanslag A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag Utrikesdepartementets verksamhet budgeteras gemensamt med verksamheten vid utlandsmyndigheterna. En sådan sektoriell budgetering är naturlig med tanke på det sätt verksamheten bedrivs. Något motsvarande arbetssätt förekommer inte när det gäller övriga departement. Det finns därför enligt regeringens mening anledning att i detta sammanhang särbehandla Utrikesdepartementet i förhållande till regeringskansliets verksamhet i övrigt. Tredje huvudtitelns anslag Utrikesförvaltningen bör således finnas kvar. Däremot kan med detta anslag sammanföras andra anslag på tredje huvudtiteln som har nära anknytning till verksamheten inom Utrikesdepartementet och utrikesförvaltningens övriga delar. Den förordade ordningen innebär för departementen inte någon annan ändring än en rent anslagsteknisk. Någon ändring i departementens ställning sker inte. Från det enskilda departementets synpunkt innebär förslaget i praktiken inte någon ändring vad gäller ansvaret för de egna resurserna och den egna verksamheten. Oförutsedda, angelägna uppgifter kan dock lättare mötas genom insatser av särskilda resurser. Anslagsomläggningen medför inte några ändringar av de ekonomiadministrativa rutinerna i departementens verksamhet. Likaså kommer den nuvarande budgetprocessen med prövning av medelsbehov i en dialog mellan departementen och Finansdepartementets budgetavdelning att finnas kvar, såväl när det gäller medel för departementens förvaltningskostnader som för den utredningsverksamhet de förutser. Däremot kommer fördelningen av medel på olika departement inte längre att ske genom riksdagsbeslut utan genom regeringens beslut i regleringsbrev. Det nya anslaget bör ha anslagsbeteckningen ramanslag, vilket numera är den vanliga anslagsformen för statlig verksamhet av denna karaktär och som en stor del av de nuvarande anslagen redan har. I några fall - när det gäller anslag till utredningar m.m. och anslaget till gemensamma ändamål för regeringskansliet - är dock anslagsformen reservationsanslag. I dessa fall bör de medelsreservationer som kan finnas på anslagen vid utgången av budgetåret 1993/94 tillföras det nya ramanslaget Regeringskansliet m.m. Även eventuella anslagssparanden och utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen bör föras över till det nya ramanslaget. Avsikten med detta är att respektive departement skall kunna utnyttja de vid övergången befintliga medelsreservationerna, anslagssparandena och anslagskrediterna även när deras verksamhet i fortsättningen bekostas från det nya, sammanslagna anslaget. Frågan om var i statsbudgeten det nya anslaget till regeringskansliet skall föras upp är närmast riksdagens sak att avgöra inom ramen för budgetregleringen och statsbudgetens upprättande. Anslaget är inte särskilt hänförligt till någon av de sektorer av statsförvaltningen, vilkas gränser dras upp av departementens verksamhetsområden, och det är knappast rimligt att skapa en ny huvudtitel på statsbudgeten för detta ändamål. Regeringen förordar därför att anslaget förs upp under en särskild grupprubrik under statsbudgetens första huvudtitel, vid sidan av de redan befintliga som avser de kungliga hov- och slottsstaterna. Be- nämningen på första huvudtiteln bör därvid ändras till Statschefen och regeringen. I förslaget till statsbudget är det nya anslaget uppfört på detta sätt. Anslagsberäkning för budgetåret 1994/95 C 1. Regeringskansliet m.m. Nytt anslag (förslag) 1 687 419 000 En samlad beräkning av de medel, som från olika håll på statsbudgeten för innevarande budgetår står till regeringens förfogande för de ändamål som avses bli tillgodosedda från detta anslag, uppgår till ca 1 668 miljoner kronor. Av detta belopp utgör ca 314 miljoner kronor, dvs. knappt en femtedel, kostnader för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet. Medlen fördelar sig på följande sätt när det gäller Statsrådsberedningen och departementen: Statsrådsberedningen 49 224 000 Justitiedepartementet 93 429 000 Försvarsdepartementet 71 252 000 Socialdepartementet 135 209 000 Kommunikationsdepartementet 77 016 000 Finansdepartementet 170 216 000 1 Utbildningsdepartementet 65 160 000 Jordbruksdepartementet 49 291 000 Arbetsmarknadsdepartementet 62 180 000 Kulturdepartementet 51 249 000 Näringsdepartementet 71 046 000 2 Civildepartementet 62 510 000 Miljö- och naturresursdepartementet 81 618 000 3 1 Därutöver föreslås på tilläggsbudget 8 000 000 kr (prop. 1993/94:105). 2 Därutöver föreslås på tilläggsbudget 300 000 kr (prop. 1993/94:105). 3 Därutöver föreslås på tilläggsbudget 10 200 000 kr (prop. 1993/94:105). För budgetåret 1994/95 beräknas under det nya anslaget medel för departementens - utom UD - resor i samband med internationella förhandlingar. Sådana kostnader har tidigare betalats från tredje huvud- titelns anslag Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, vilket anslag inte finns med i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Vidare har ökade medel beräknats för att följa verksamheten inom internationella organ och annat svenskt deltagande i det internationella samarbetet samt för kompetensutveckling inom regeringskansliet. I det avtal som nu gäller för statligt anställda (RALS 1993-95) har avtalats att varje myndighet fr.o.m. den 1 april 1995 skall göra avtalad avsättning till Trygghetsstiftelsen. Under anslaget har medel beräknats för departementens m.fl. avsättningar för detta ändamål. Det nuvarande anslaget Trygghetsåtgärder för statsanställda på sjunde huvudtiteln tas bort ur statsbudgeten. Den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten under nästa budgetår har stor betydelse för medelsbehovet under detta anslag. Kommittéberättelsen (skr. 1993/94:103), som överlämnas samtidigt med denna proposition, innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1993 avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommittéväsendet totalt sett under de senaste budgetåren. Sammantaget beräknas medelsbehovet under nästa budgetår för detta anslag till 1 687 419 000 kr. Av detta belopp utgör 14 miljoner kronor ett engångsbelopp som hänger samman med evakuering av Arvfurstens palats under en ombyggnad nästa budgetår och ökad ADB-drift inom regeringskansliet. Alla departement kommer fr.o.m. nästa budgetår att tillämpa bestämmelserna om räntebeläggning av statliga medelsflöden när det gäller medel för förvaltningskostnader. Departementen kommer att tilldelas räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret och medel från detta anslag kommer att föras till dessa konton. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ettramanslag på 1 687 419 000 kr, 2. medger att utgående reservationer på de nuvarande reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som anförts, 3. godkänner det som regeringen förordar om överföring av anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen till ramanslaget Regeringskansliet m.m. Register 3 A. Kungliga hovstaten 3 1 Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning 30 085 000 30 085 000 4 B. Kungliga slottsstaten 4 1 De kungliga slotten: Driftkostnader29 416 000 5 2 Kungliga husgerådskammaren 11 058 000 40 474 000 7 C. Regeringen 12 1 Regeringskansliet m.m. 1 687 419 000 1 687 419 000 Totalt för Statschefen och regeringen 1 757 978 000