Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1993/94:105 Förslag till tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1993/94 Prop. 1993/94:105 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 december 1993 Carl Bildt Anne Wibble (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 631,6 miljoner kronor. Det största anslaget, 153 miljoner kronor, avser medel för fredsbevarande åtgärder. I övrigt begärs ytterligare ca 200 miljoner kronor till kronofogdemyn- digheterna och skattemyndigheterna samt 160 miljoner kronor för europeiskt rymdsamarbete och forskningssamarbete. 1 Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................3 2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)....4 3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)....5 4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) . 9 5 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) 13 6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)....17 7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) 27 8 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln).28 9 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) 29 10 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln).....31 11 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)...32 12 Miljö- och naturresursdepartementet (fjortonde huvudtiteln) 37 13 Anslagsförteckning .........................39 Bilaga 1 Lagförslag...........................41 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1993 ..........................44 2 1 Inledning Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag. Under hösten 1993 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett flertal propositioner. De begärda anslagen uppgår sammanlagt till 2 164 miljoner kronor och förslagen om dem finns i följande propositioner: Prop. Summa anslag 1993/94:36Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola 2 000 000 1993/94:38Postlag och en förändrad verksamhetsform för Postverket, m.m. 29 600 000 1993/94:41Statlig medverkan i civilt flygprojekt hos Saab-Scania AB och vissa andra frågor inom Näringsdepartementets område2 400 000 1993/94:42Köp av interregional persontrafik på järnväg samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå9 300 000 1993/94:51Överföring och mottagande av flyktingar från f.d. Jugoslavien 1 758 700 000 1993/94:64Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, m.m. 2 000 000 1993/94:69Sjöfartpolitiska åtgärder 310 000 000 1993/94:75Arvoden till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster samt vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. 50 000 000 1993/94:82om samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning 1 000 De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som vi anser bör tas upp i detta sammanhang har samlats i denna proposition. Om ytterligare framställningar om anslag för innevarande budgetår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer dessa att föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt under riksmötet. 3 2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) H Diverse H 5 Allmänna val I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 29 600 000 kronor. Sedan år 1976 kan invandrare som bott i Sverige i minst tre år rösta och väljas till kommunala församlingar. Särskilda medel har anslagits för information till invandrare för att stimulera dem att utnyttja denna sin rösträtt. Senast skedde detta vid 1991 års val. I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3) föreslår regeringen att 158 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår under anslaget Allmänna val under andra huvudtiteln för kostnader för 1994 års val. Av dessa medel kommer som vid tidigare val en viss del att avsättas för valteknisk information till invandrare. Riksskatteverket svarar för informationen i samråd med Statens in- vandrarverk. Inför 1991 års val anvisade riksdagen för budgetåret 1989/90 (prop. 1989/90:125, bil. 1, bet. 1989/90:KU38, rskr. 1989/90:254) 12,4 miljoner kronor för stöd till partier för information till invandrare. Regeringen anser att samma belopp bör stå till förfogande för motsvarande information vid 1994 års val. Detta kan ske enklast genom att det på statsbudgeten uppförda anslagsbeloppet för innevarande budgetår överskrids. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen medger att kostnader för valteknisk information till invandrare under budgetåret 1993/94 får bestridas från anslaget Allmänna val. 4 3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) B Bidrag till vissa internationella organisationer [1] B 1. Förenta nationerna I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 191 890 000 kronor. Av detta belopp har riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisat 60 miljoner kronor för stöd till u-länderna för att bidra till att möjliggöra deras åtaganden till följd av FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED. På grund av att uppföljningsaktiviteterna först kommit igång på allvar under senare delen av budgetåret 1992/93 har medlen inte tagits i anspråk i sin helhet under budgetåret, varför anslaget inte har utnyttjats till ett belopp av 12 640 500 kronor. Under innevarande budgetår finns ett stort antal angelägna aktiviteter att stödja för vilka inga särskilda medel finns budgeterade. Regeringen anser att det finns skäl att riksdagen anvisar ett belopp som motsvarar förra budgetårets besparing för dessa ändamål. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Förenta nationerna på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 12 640 000 kr. [2] B 9. Fredsbevarande verksamhet I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 1 007 000 000 kronor. FN:s säkerhetsråd beslutade den 11 december 1992 i resolution 795 att upprätta en fredsbevarande styrka i Makedonien. Syftet härmed var att söka förebygga att den jugoslaviska konflikten spred sig även till detta område. Insatsen innebar en utvidgning av FN:s sedan februari l992 pågående fredsbevarande operation i det tidigare Jugoslavien, Unprofor, vars mandat ursprungligen begränsades till de serbisk-kontrollerade områdena i Kroatien. De nordiska länderna fick den 23 december l992 en formell förfrågan från FN:s generalsekreterare om att deltaga i en operation i Makedonien. Efter nordiskt samråd beslutade regeringen den 7 januari l993 att med stöd av lagen (l992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands ur utlandsstyrkan ställa högst 260 personer till FN:s förfogande för tjänstgöring i en gemensam nordisk infanteribataljon i Makedonien. Beslutet inkluderar även tjänstgöring av officerare vid det i Zagreb belägna högkvarteret för hela Unprofor/Makedonien-styrkan. Unprofor/Makedonien-insatsen består totalt av l l90 personer, fördelade på militär och civil personal. Den nordiska bataljonen, som består av 700 personer, är grupperad längs med gränsen till Serbien och Albanien. Styrkans uppgift är att övervaka och rapportera om situationen i området.FN:s beslut att upprätta en fredsbevarande styrka i Makedonien innebar att världsorganisationen för första gången i förebyggande syfte placerade ut fredsbevarande styrkor. FN-insatsen i Makedonien ligger därmed helt i linje med de nordiska ländernas uppfattning att FN i ökad utsträckning bör inrikta sig på preventiva insatser för att försöka hindra att en konflikt bryter ut i ett utsatt område. Med Makedonien-insatsen planerar och genomför de nordiska länderna dessutom för första gången gemensamt en fredsbevarande operation i FN:s regi. Regeringen har hittills medgett att högst l 265 personer får ställas till Unprofors förfogande i det tidigare Jugoslavien. Av dessa är 15 militära observatörer och 30 civilpoliser. Den beslutade insatsen i Makedonien har kostnadsberäknats till 120 miljoner kronor. Detta belopp bör nu anvisas på tilläggsbudget. Kostnaden för Sveriges deltagande i Unprofor beräknas innevarande budgetår sammanlagt uppgå till knappt 800 miljoner kronor, fördelat på följande insatser. Total kostnad för svenskt deltagande i Unprofor Milj.kr. Unprofor/Bosnien 600,0 Unprofor/Makedonien 120,0 Unprofor/Kroatien 43,0 EG:s och ESK:s gemensamma övervakningsinsats7,5 Civila insatser l6,0 Civilpoliser, ytterligare observatörer m.m. 9,5 796,0 Av kostnaden belastar 22,25 miljoner kronor biståndsramen. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Fredsbevarande verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret l993/94 anvisar ett reservationsanslag på l20 000 000 kr. 5 E Utrikeshandel och exportfrämjande [3] E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar I statsbudgeten för innevarande budgetår föreslog regeringen riksdagen att godkänna att den rörliga kredit som ställs till Exportkreditnämndens (EKN) för- fogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 200 miljoner kronor för de nya garantisystemen, dvs. för garantier utfärdade efter den 30 juni 1990. Riksdagen biföll regeringens hemställan (bet. 1992/93:NU 23, rskr. 1992/93:256). EKN har i skrivelse till regeringen den 12 november 1993 begärt att den rörliga krediten hos Riksgäldskontoret för budgetåret 1993/94 utökas till 1 000 miljoner kronor. EKN anmäler också att ianspråktagande av anslaget kan komma att bli aktuellt innan beslut om utökad rörlig kredit kan fattas av riksdagen. Orsaken till EKN:s begäran är att vissa länder inte längre fullgör sina betalningar på det sätt nämnden tidigare hade räknat med. För att nämnden skall klara av de förväntade skadeutbetalningarna till de svenska företag som har erhållit garanti för export till dessa länder under den resterande delen av budgetåret behöver den rörliga krediten utökas. Regeringen erinrar om att EKN i princip skall erlägga ränta för upplåning avseende de nya systemen. Nämndens förslag om utökad kredit innebär därför inte någon kostnad som skall betalas med medel från statsbudgeten. EKN måste självfallet kunna fullgöra de förpliktelser den åtagit sig å statens vägnar och regeringen stöder därför nämndens begäran. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 1 000 000 000 kr för de nya garanti-systemen. [4] E 6. Medel för översättning av EG:s regelverk I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 16 500 000 kronor. Regeringen beslutade den 18 januari 1990 att tillsätta en delegation för att svara för översättning av bl.a. det regelverk som avsågs omfattat av EES-avtalet. Sedermera har delegationen fått i uppdrag att översätta samtliga EES-relevanta texter fram till avtalets ikraftträdande. Regeringen beslutade vidare den 25 juni 1992 att uppdra åt delega-tionen att, utöver de uppgifter som tilldelats delegationen tidigare, svara för översättningen av de EG-rättsakter som aktualiseras vid ett svenskt medlemskap. Den tillkommande textmassan uppskattades till minst 40 000 sidor i de europeiska gemenskapernas tidning. Totalkostnaden uppskattades utifrån då föreliggande underlag till ca 50 miljoner kronor över de tre budgetåren 1992/93 - 1994/95 (anslaget E 2. Exportfrämjande verksamhet belastades det första budgetåret). Arbetet bedrivs under mycket stark tidspress, eftersom hela textmassan, uppskattningsvis ca 44 000 sidor, måste vara översatt och granskad i Sverige till oktober/november 1994 för att kunna underkastas slutligt formellt godkännande i Bryssel före den 1 januari 1995. Resursbehovet uppskattas mot denna bakgrund till totalt 70 miljoner kronor. Regeringen anser det vara av stor vikt att delegationen ges sådana resurser att den kan slutföra sitt arbete inom den givna tidsramen. Ett belopp om 20 miljoner kronor bör ställas till förfogande detta budgetår i tillägg till redan anslaget belopp om 16,5 miljoner kronor. Ytterligare medel behövs under budgetåret 1994/95, vilket framgår av regeringens förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Medel för översättning av EG:s regelverk på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr. 6 4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) [1] Fördelningen av medel motsvarande inkomster från sålda beredskapslager av oljeprodukter Riksdagen beslutade i juni 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling för budgetåren 1992/93 - 1996/97. I beslutet bemyndigades regeringen att sälja beredskapslagrade oljeprodukter och att engångsvis disponera högst 79 miljoner kronor av inkomsterna från utförsäljningen för vissa åtgärder inom totalförsvarets civila del (prop. 1991/92:102 s.100 och 313, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Regeringen uppdrog i juni 1992 åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att utförsälja olja i enlighet med riksdagsbeslutet och inleverera inkomsterna från utförsäljningen på inkomsttiteln 2625. NUTEK har i en skrivelse i mars 1993 till regeringen anmält att oljeprodukter till ett värde av 79 miljoner kronor har sålts och att inkomsterna av försäljningen har inlevererats enligt uppdraget. Regeringens avsikt har varit att oljeinkomsterna skall fördelas på anslag inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del på ett sätt som i stort är proportionellt mot anslagsfördelningen i 1992 års totalförsvarsbeslut. En avvikelse härifrån är att medel inte har fördelats på Överstyrelsens för civil beredskap driftanslag, Styrelsen för psykologiskt försvar samt Statens jordbruksverk. Härigenom har ca 6 miljoner kronor kunnat omfördelas till investeringar inom den i försvarsbeslutet prioriterade funktionen Transporter. Regeringen har i juni 1993 fördelat medel motsvarande inkomster från utförsäljningen på förslags- och ramanslag som ingår i den ekonomiska planeringsramen genom att medge överskridanden och merutgifter på dessa. Medel som skall fördelas på de reservationsanslag som ingår i ramen måste emellertid anvisas av riksdagen, lämpligen på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. Av följande sammanställning framgår hur oljeinkomsterna slutligt avses fördelade på funktioner inom totalförsvarets civila del. Funktion Belopp (tusental kronor) Civil ledning och samordning 3 500 Befolkningsskydd och räddningstjänst 45 613 Socialförsäkring m.m. 162 Hälso- och sjukvård m.m. 7 342 Transporter 11 879 Arbetskraft 6 925 Energiförsörjning 2 579 Försörjning med industrivaror 1 000 Summa 79 000 Under fjärde huvudtitelns reservationsanslag G 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. och J 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder bör således nu på tilläggsbudget för innevarande budgetår 3,5 respektive 1 miljoner kronor anvisas. Dessa medel skall disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionerna Civil ledning och samordning respektive Försörjning med Industrivarior i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". I avsnitt 4 och avsnitt 10 i det följande återkommer vi med förslag om att medel, utöver vad som redan har anvisats på statsbudgeten för innevarande budgetår, anvisas inom funktionerna Transporter respektive Energiförsörjning. Regeringen vill vidare anmäla att för budgetåret 1992/93 har reserva- tionsanslaget H 4. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m., anslagsposten Befolkningsskydd och räddningstjänst, överskridits med 1 478 000 kronor (Statens räddningverks andel). Anslaget, som från och med budgetåret 1993/94 är ett obetecknat anslag, tilldelades i regleringsbrevet 1993/94 1 987 000 kronor vilket utgör verksamhetsområdets andel av oljeinkomsterna. Anledningen till överskridandet var att åtgärder planerats och genomförts i enlighet med vad som uttalades i totalförsvarsbeslutet, men att medlen av budgettekniska skäl funnits tillgängliga först efter utgången av budgetåret 1992/93. [2] Den civila trafikflygarutbildningen, m.m. I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5 och 7) redovisades inriktningen av den civila trafikflygarutbildningen och lämnades förslag till finansiering av verksamheten för budgetåret 1993/94. I korthet innebar förslagen följande. Det finns ett allmänt samhällsintresse av att en kontinuerlig och planmässig utbildning av civila trafikflygare äger rum. Utbildningen genom Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed bör därför fortsätta, men tills vidare bedrivas i begränsad omfattning. Ansvaret för skolan har den 1 juli 1993 förts tillbaka från Kommunikationsdepartementets till Försvarsdepartementets verksamhetsområde. För att finansiera Trafikflygarhögskolan under budgetåret 1993/94 får Chefen för flygvapnet disponera 25 400 000 kronor under sjätte huvudtitelns reservationsanslag E 1. Beredskap för civil luftfart. Förslagen behandlades i riksdagen dels av trafikutskottet (bet. 1992/ 93:- TU19, rskr. 1992/93:245), dels av försvarsutskottet (bet. 1992/93: FöU9, rskr. 1992/93:333). Trafikutskottet lämnade utan erinran vad som anförts om den civila trafikflygarutbildningen och godkände vad som anförts om användningen av sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för civil luftfart. Försvarsutskottet hade inte några invändningar mot en fortsatt verksamhet vid Trafikflygarhögskolan med den inriktning regeringen hade föreslagit, men godtog inte förslaget till finans- iering av verksamheten. Försvarsutskottet - som noterade att medlen under sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för civil luftfart är avsedda att användas bl.a. för anskaffning av reservdelar till flygplan för inryckningstransporter och sjuktransporter i krig - ansåg att reservdelsanskaffningen är viktig. Utskottet förutsatte att den långsiktiga planeringen inom området genomförs och att motsvarande medel återförs till anslaget. Vidare ansåg försvarsutskottet att motsvarande medel som tidigare har förts över från Försvarsdepartementets till Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde i framtiden bör utnyttjas för finansiering av Trafikflygarhögskolan. Enligt regeringens mening har Trafikflygarhögskolan en betydelsefull roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter. Medel för verksamheten fördes den 1 juli 1987 över från Försvarsdepartementets till Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Samtidigt minskades den militära ramen med överfört belopp. I fråga om finansiering av Trafikflygarhögskolan förordar regeringen mot denna bakgrund att den militära utgiftsramen höjs med ett belopp motsvarande kostnaderna för verksamheten vid Trafikflygarhögskolan och att fjärde huvudtitelns ramanslag D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet tillförs 25 400 000 kronor. Härigenom kommer medel från sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för civil luftfart inte att behöva disponeras för den civila trafikflygarutbildningen. Reservdelsanskaffningen till flygplan kan därmed genomföras i enlighet med den långsiktiga planeringen. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag om den framtida verksamheten vid Trafikflygarhögskolan. Vid sidan om sin behandling av prop. 1992/93:100 bil. 5 har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189) om vissa tekniska justeringar m.m. Dessa justeringar rör även anslagen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Till följd härav uppgår den militära utgiftsramen för budgetåret 1993/94 till 35 831 886 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 500 000 kr, 2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder på tillläggs- budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 kr, 3. till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 25 400 000 kr, 4. fastställer utgiftsramen för totalförsvarets militära del för budgetåret 1993/94 till 35 857 286 000 kr, 5. godkänner vad som anförs om användningen av sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för civil luftfart. 7 5 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) B Vägväsende m.m. [1] B 6. Vägverket: Försvarsuppgifter I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 47 561 000 kronor. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1991/92:102 bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-görelse för frågan har lämnats i avnitt 3. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 3 920 000 kronor anvisas innevarande budgetår till Vägverkets beredskapsåtgärder. Dessa medel skall disponeras av Vägverket för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 920 000 kr. C Järnväg [2] C 6. Banverket: Försvarsuppgifter I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 40 816 000 kronor. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndi-gades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-görelse för frågan har lämnats i avsnitt 3. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 2 355 000 kronor anvisas innevarande budgetår till Banverkets beredskapsåtgärder. Dessa medel skall disponeras av Banverket för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". 8 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 355 000 kr. D Sjöfart [3] D 1. Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett förslagsanslag på 60 754 000 kronor. Av detta disponeras 1 298 000 kronor för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-görelse för frågan har lämnats i avsnitt 3. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 75 000 kronor anvisas innevarande budgetår till Sjöfartsverkets beredskapsåtgärder. Dessa medel skall disponeras av Sjöfartsverket för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. på tilläggsbudget till stats- budgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 75 000 kr. E Luftfart [4] E 1. Beredskap för civil luftfart I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 67 352 000 kronor. I avsnitt 3 i det föregående har föreslagits att kostnaderna under budgetåret 1993/94 för Trafikflygarhögskolan (TFHS) skall täckas genom en utökning av den militära försvarsramen med 25 400 000 kronor. Detta innebär att det tidigare givna bemyndigandet att få utnyttja medel för TFHS ur anslaget för Beredskap för civil luftfart under budgetåret 1993/94 inte kommer att behöva utnyttjas. Samtliga anvisade medel på anslaget kommer därigenom att användas för ändamål i enlighet med "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndigades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-görelse för frågan har lämnats i avsnitt 3. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 5 346 000 kronor anvisas innevarande budgetår till Luftfartsverkets beredskapsåtgärder. Dessa medel skall disponeras av Luftfartsverket för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Beredskap för civil luftfart på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5 346 000 kr. F Kollektivtrafik m.m. [5] F 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på 4 960 000 kronor. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-görelse för frågan har lämnats i avsnitt 4. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 183 000 kronor anvisas innevarande budgetår till beredskapsåtgärder på transportområdet som Överstyrelsens för civil beredskap ansvarar för. Dessa medel skall disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". 9 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 183 000 kr. I Telekommunikation [6] I 3. Telestyrelsen: Slutreglering av vissa ekonomiska frågor mellan Telestyrelsen och Televerket avseende budgetåret 1992/93 Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. Telestyrelsen (TSN) bildades den 1 juli 1992. Vid myndighetsbildningen överfördes frekvensförvaltningen inom Televerket till en fri-stående statlig myndighet, Telestyrelsen. Verksamhet, personal och resurser från Televerket överfördes till TSN. Dessutom ombildades Televerket till bolag, Telia AB, den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443). Ombildningen av Televerket till Telia AB innebar att ett flertal avräkningar skedde mellan Telia AB och TSN. En ekonomisk fråga förblev dock oreglerad när bolaget bildades. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av TSN:s årsredovisning avseende räkenskapsåret 1992/93 vissa invändningar mot TSN:s bokslut. Invändningarna avser den restpost som aldrig blev avräknad mellan TSN och Telia AB i samband med bolagsbildningen. Regeringen anser att det är av vikt att avräkningen sker under innevarande budgetår. Det är angeläget att den nybildade myndigheten snarast ges möjlighet att upprätta ett rättvisande bokslut, när myndigheten nu bygger upp sin verksamhet. De medel som behövs bör därför anvisas på tilläggsbudget under nuvarande budgetår. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Telestyrelsen: Slutreglering av vissa ekonomiska frågor mellan Telestyrelsen och Televerket avseende budgetåret 1992/93 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 33 074 000 kr. 10 6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) A Finansdepartementet m.m. [1] A 1. Finansdepartementet I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts ett ramanslag på 123 815 000 kronor. Det senaste årets erfarenheter visar att en allt större del av de ekono- misk-politiska diskussionerna och beslut som påverkar den ekonomiska utveckling i Sverige fattas på internationell nivå, främst europeisk. Kraven ökar därför på Sveriges förmåga att samverka med internationella aktörer på de ekonomiska och finansiella områdena. Frågornas vikt markeras ytterligare genom den särställning som de ekonomiska och monetära frågorna har givits inom EG, i Monetära kommittén och ECOFIN-rådet. Redan i arbetet med EES-avtalet och nu i den förberedelsefas som Sverige deltar i genom EFTA-samarbetet, inom Norden och inför medlemskapsförhandlingarna i EG har kravet på arbetsinsatser från Finansdepartementet utökats väsentligt, eftersom det med hänsyn till frågornas art inte är lämpligt eller möjligt att låta myndigheter eller konsulter utföra arbetet. I flera utredningar som rör våra internationella åtaganden betonas dessutom betydelsen av att Sveriges agerar koordinerat i internationella sammanhang. Mot denna bakgrund har Finansdepartementet genomfört en omorganisation som syftar till en högre verkningsgrad i det internationella arbetet inom hela departementets område. Bland annat har särskilda arbetsenheter bildats för Finansdepartementets koordinering av regeringskansliets EG-arbete, för beredning av EMU-frågor, för samordningen av EG:s effekter på den svenska statsförvaltningen samt en utökning av Bryssel-delegationen. För den nya organisationen och för ökade resekostnader m.m. beräknar regeringen ett ökat medelsbehov av 8 miljoner kronor redan under innevarande budgetår. Förslaget kommer att finansieras genom besparingar på andra anslag under sjunde huvudtiteln. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till anslaget Finansdepartementet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 000 000 kr. [2] B. Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet Fortsatt reformering av företagsbeskattningen Riksdagen har nyligen beslutat om fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Viktiga förändringar har gjorts bl.a. vad gäller beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. De nya reglerna berör därmed ett stort antal skattskyldiga och förändringarna innebär, trots att bolagsbeskattningen samtidigt förenklas i vissa avseenden, sammantagna ett inte obetydligt merarbete för skatteförvaltningen. Mot den bakgrunden föreslår regeringen i sitt förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95 ett resurstillskott till skatteförvaltningen på närmare 30 miljoner kronor. Tillämpningen av de nya reglerna förutsätter emellertid dels en ganska omfattande information till de skattskyldiga, dels förändringar av ADB-stödet för beskattningsverksamheten. En del av kostnaderna för detta uppkommer redan under budgetåret 1993/94. Enligt regeringens beräkningar uppgår kostnaderna för dessa ändamål innevarande budgetår till 2,5 resp. 3,5 miljoner kronor. Medel för att täcka kostnaderna bör anvisas på anslaget till Riksskatteverket såvitt gäller information och på anslaget till Skattemyndigheterna såvitt gäller ADB-utveckling. Administrationen av bestämmelserna om skattereduktion för reparationsutgifter Regeringen har i 1993 års kompletteringsproposition redogjort för effekterna för skatteförvaltningen av införandet av en särskild skattereduktion för utgifter för reparation av bostadshus. Vid behandlingen av förslaget gjorde riksdagen bedömningen att regeringen borde återkomma med förslag i resursfrågan (prop. 1992/93:150 bil. 6 s. 14, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422). Under budgetåret 1993/94 uppkommer kostnader, förutom för själva ärendehanteringen, för främst information och utveckling av ADB-stöd. Dessa kostnader beräknar regeringen till 1 resp. 3,5 miljoner kronor. Medel för att täcka kostnaderna bör anvisas på anslaget till Riksskatteverket såvitt gäller information och på anslaget till Skattemyndigheterna såvitt gäller ADB-utveckling. Beträffande ärendehanteringen är det givetvis mycket svårt att någorlunda säkert beräkna tidsåtgången. Denna får också förutsättas variera avsevärt från ärende till ärende. Om komplettering behöver begäras ökar tidsåtgången betydligt. RSV uppskattar den genomsnittliga handläggningstiden till 25 minuter per ärende. Det ger en personalåtgång på knappt 30 årsarbetskrafter per 100 000 ärenden. Ännu svårare är det att beräkna antalet ärenden. Det finns i dag mycket som tyder på att antalet blir mindre än vad som tidigare har antagits. Regeringen beräknar att det behövs ett tillfälligt resurstillskott budgetåret 1993/94 på 14,5 miljoner kronor för handläggning av ärenden om skattereduktion för reparationsutgifter. Medlen bör anvisas på anslaget till Skattemyndig- heterna. 11 Effektivare skattekontroll I 1993 års kompletteringsproposition aviserades också en kraftfull satsning på effektivare skattekontroll. Som en första åtgärd föreslogs att regeringen skulle kunna medge merutgift i storleksordningen 20 miljoner kronor budgetåret 1993/94 för särskilda insatser vad gäller mervärdes-skatt. Riksdagen uttalade vid behandlingen av förslaget att det var mycket angeläget att förbättra skatteindrivningen så att skatteuppbörden i högre grad än för närvarande motsvarar vad riksdagen har beslutat att skatterna skall uppgå till. Regeringen borde så snart som möjligt återkomma till riksdagen med förslag till förstärkning av skattekontrollen och indrivningen (prop. 1992/93:150 bil. 6 s. 16 - 17, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). RSV har i den enkla anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 behandlat hur uppbyggnaden av resurserna under perioden 1993/94 - 1995/96 bör gå till och såvitt gäller budgetåret 1993/94 föreslagit att 57 miljoner kronor anvisas för detta ändamål. Av dessa medel bör enligt RSV 11 miljoner kronor användas för särskilda insatser inom mervärdesskatteområdet och 25 miljoner kronor inom företagskontrollen i övrigt, varav 13 miljoner kronor på revision. Resterande belopp föreslås använt för att förstärka kontrollen av löntagare. Insatserna vad gäller kontroll av företag avses öka successivt. För- stärkningarna på detta område måste ske i flera steg, eftersom rekrytering och internutbildning inte kan bedrivas samtidigt för ett stort antal nya medarbetare utan att det orsakar störningar i övrig verksamhet. Regeringen gör inte någon i grunden annan bedömning vad gäller inriktningen på insatserna än den som RSV har redovisat. Med hänsyn till vad som nyss har sagts om rekrytering och internutbildning anser emellertid regeringen att resurstill- skottet innevarande budgetår bör begränsas till 45 miljoner kronor. Dessa resurser bör fördelas mellan olika delområden i huvudsak på det sätt som RSV föreslagit. Kontrollen på mervärdesskatteområdet bör dock ägnas särskild uppmärksamhet. Hela det belopp som RSV angivit, 11 miljoner kronor, bör användas för detta ändamål. För revision och annan kontroll av företag bör totalt användas ca 18 miljoner kronor och för löntagarkontroll ca 15 miljoner kronor. Av medlen bör 1 miljon kronor, medel som är avsedda för utveckling och samord- ning, anvisas på anslaget till Riksskatteverket och 44 miljoner kronor anvisas på anslaget till Skattemyndigheterna. Som framgår av budgetförslaget för budgetåret 1994/95 avser regeringen att inom kort ge RSV i uppdrag att utreda och redovisa hur bl.a. arbetet med uppföljning av den utbyggda kontrollverksamheten skall bedrivas. Portokostnader vid kronofogdemyndigheterna När handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckning flyttades över från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna baserades budgeteringen av medel för portokostnader på vad som förbrukades vid tingsrätterna det sista hela budgetåret som dessa svarade för handläggningen. För porto beräknades sålunda 21 miljoner kronor. Dessa medel har främst på grund av det kraftigt ökade antalet mål visat sig otillräckliga. Även i indrivningsarbetet har portokostnaderna ökat avsevärt på grund av större målmängd. Under budgetåret 1992/93 har portokostnaderna vid kronofogdemyndigheterna följts upp särskilt. RSV har i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 redovisat beräkningar av vilka det framgår att portokostnaderna under budgetåret 1992/93 överstigit budgeterat belopp med 4,4 miljoner kronor avseende s.k. dagligpost som skickats från kronofogdemyndigheterna. I en skrivelse den 11 oktober 1993 har RSV redovisat slutliga överskridanden avseende porto i den summariska processen och försändelser som skickats ut centralt från DAFA Data AB. Dessa uppgår till 14,9 resp. 18,6 miljoner kronor. Totalt har alltså portokostnaderna överstigit budgeterat belopp med 37,9 miljoner kronor. För budgetåret 1993/94 har av RSV i den interna budgeteringen avsatts vissa ytterligare medel för portokostnader. Med utgångspunkt från vad som nu har sagts gör regeringen bedömningen att det behövs ett resurstillskott på grund av ökade portokostnader på 30,3 miljoner kronor innevarande budgetår. Medlen bör anvisas på anslaget till Kronofogdemyndigheterna. Förrättningskostnader m.m. vid kronofogdemyndigheterna Vid övergången till ramanslag räknades anslaget till kronofogdemyndigheterna upp med ledning av den faktiska nettobelastningen på de särskilda anslagsposterna för exekutiva förrättningar resp. exekutiv försäljning under budgetåret 1991/92. Nettobelastningen på anslaget påverkades av att vissa belopp som tas ut av parterna krediterades dessa anslagsposter. Från och med budgetåret 1993/94 förs den helt övervägande delen av influtna belopp som avser förrättningskostnader eller försäljningskostnader mot inkomsttitel. Det tillkommande resursbehovet på grund härav har av RSV i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 beräknats till 67,5 miljoner kronor. Beräkningen grundar sig på budgeterat belopp 1993/94 och faktisk bruttoutgift enligt bokslutet för budgetåret 1992/93. Kostnaderna för exekutiva förrättningar m.m. är mycket svåra att beräkna på förhand. De är direkt beroende inte bara av det totala antalet mål och ärenden av olika slag, utan också av vilka åtgärder som behöver vidtas i målen. Det finns mot den bakgrunden inte förutsättningar för att nu göra en helt riktig budgetering. Regeringen föreslår att merutgiften beräknas till 60 miljoner kronor. Medlen bör anvisas på anslaget till Kronofogdemyndigheterna. 12 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Riksskatteverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr, 2. till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 65 500 000 kr, 3. till Kronofogdemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 90 300 000 kr. [3] C3. Statens fastighetsverk I propositionen om ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård (prop.1992/93:61, bet. 1992/93: SoU10, rskr. 1992/93:106) föreslås att staten får ett samlat huvudmannaskap för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En ny statlig myndighet föreslås inrättad, Statens Institutionsstyrelse. Vid övergången från statligt till kommunalt huvudmannaskap år 1983 övertog kommuner och landsting de dåvarande anläggningarna i princip utan kostnader. Dessutom utgick ett särskilt statsbidrag för upprustning av institutionerna. Under perioden därefter har de flesta huvudmännen genomfört relativt omfattande förändringar i fastighetsbeståndet. I riksdagens beslut den 15 maj 1991 (prop. 1990/91:96, bet.1990/91: SoU14, rskr. 1990/91:267) angavs att det är angeläget att garantier skapas för att huvudmännen kompenseras för gjorda investeringar vid den kommande förändringen. Av propositionen (prop. 1992/93:61) framgick att Statens institutionsstyrelse fick i uppgift att, i samråd med Statens fastighetsverk och Statens lokalförsörjningsverk, utreda vilka fastigheter som skall övertas av staten och vilka fastigheter som kan vara aktuella att hyra. Statens institutionsstyrelse gavs ansvaret för förhandlingen mellan staten och de nuvarande huvudmännen. För- handlingarna har inletts under hösten 1993 och statens övertagande av berörda fastigheter beräknas ske den 31 mars 1994. Statens fastighetsverk kommer för statens räkning att finansiera och förvalta fastigheterna i samband med förvärven samt teckna hyreskontrakt med Statens institutionsstyrelse. Hur många fastigheter som staten kommer att förvärva är i dagsläget en öppen fråga. Statens fastighetsverk har för innevarande budgetåret en låneram i Riksgäldskontoret på 5 900 miljoner kronor för att täcka verkets lånebehov i samband med övertagandet av lån från Byggnadsstyrelsen och för investeringar under budgetåret. De nu aktuella förvärven av fastigheter är inte beaktade i den fastställda låneramen. Låneramen måste därför justeras upp med den kommande totala köpesumman vilken i dagsläget är svår att uppskatta. Regeringen bör därför ges i mandat att justera upp Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret med den kommande totala köpesumman. Statens institutionsstyrelse kommer, som alla andra myndigheter, att fullt ut ansvara för sin lokalförsörjning inom givna resursramar. Statens institutionsstyrelse är därigenom fri att hyra av vilken fastighetsägare som helst även om behovet av ändamålsanpassning av fastigheten skapar en tröghet på kort sikt. För att Statens institutionsstyrelses totala resurser för lokaler på ett riktigt sätt skall spegla kostnaden för att på fastighets-marknaden hyra motsvarande lokaler bör den hyra som Statens fastighetsverk tecknar kontrakt på med Statens institutionsstyrelse inte vara baserad på det nu aktuella förvärvsvärdet utan utgå ifrån det lägsta av antingen ett beräknat tekniskt nuvärde eller ett bedömt marknadsvärde på fastigheten. Utgångspunkten är att göra det möjligt för andra fastighetsägare, såväl offentliga som privata, att kunna konkurrera när Statens institutionsstyrelse förnyar sina hyreskontrakt. Regeringen bör även ha möjlighet att om det bedöms lämpligt, bl.a. för att fullt ut skapa konkurrensneutrala villkor, föra över det av Statens fastig- hetsverk förvärvade beståndet till ett statligt ägt aktiebolag. Fastigheterna bör då överföras till ett värde som är fastställt utifrån samma principer som användes vid skapandet av de två fastighetskoncernerna i samband med ombildningen Byggnadsstyrelsen. Huruvida ett sådant aktiebolag skall vara fristående eller t.ex. överlåtas till Vasakronan-koncernen är bl.a. beroende på beståndets storlek. Beståndet är även i sin karaktär likartat med vissa av de till Vasakronan-koncernen tidigare överförda statliga fastigheterna. Ett eventuellt nybildat bolag bör som bl.a. vid ombildningen av Byggnadsstyrelsen och andra bolagiseringar övergångsvis ges möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret bör ta ut en särskild avgift av bolaget för den kreditrisk som utlåningen förorsakar staten. Det bör ankomma på regeringen att slutgiltigt bedöma vilken organisatorisk lösning som är att föredra utifrån en helhetsbedömning av verksamhetens mål och inriktning. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att utöka Statens fastighetsverks låneram i Riks- gäldskontoret med ett belopp motsvarande den totala köpesumman när staten förvärvar fastigheter från de tidigare huvudmännen för den av Statens institutionsstyrelse nu övertagna verksamheten, 2. bemyndigar regeringen att bilda ett aktiebolag och överföra fastigheterna från staten till aktiebolaget utifrån ovan nämnda principer, 3. bemyndigar regeringen att övergångsvis bevilja lån i Riksgäldskontoret för aktiebolaget i enlighet med vad som förordats. 13 [4] D3. Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet Riksgäldskontoret har bl.a. till uppgift att utfärda sådana garantier som riksdagen har beslutat om. För detta ändamål disponerar Riksgäldskontoret anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster dels till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels till följd av statliga garantier som inte belastar annat anslag på statsbudgeten. Lönekostnader och andra förvaltningskostnader som uppkommer i verksamheten belastar anslaget. Influtna avgifter för garantier och återvunna medel avräknas anslaget. Om överskott uppkommer förs det till inkomsttiteln Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet. Riksgäldskontoret har vidare till uppgift att tillhandahålla sådan utlåning som riksdagen har beslutat om och ta emot medel på konto. För detta ändamål disponerar Riksgäldskontoret anslaget Riksgäldskontoret: In- och utlåningsverksamhet. Anslaget belastas med Riksgäldskontorets kostnader för personal m.m. i verksamheten, medan avgifter för in- och utlåningsverksamheten avräknas anslaget. Om överskott uppkommer förs det till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamheter. Riksdagen beslutade 1990 vissa principer för statlig utlåning och garantigivning (prop. 1990/91:29, bet. 1990/91:FiU4, rskr. 1990/91:38). Riksgäldskontorets möjligheter till kostnadseffektiv upplåning skall användas för att ge statliga myndigheter (inkl. affärsverken) finansiering till låga kostnader, dock utan att myndigheternas verksamheter subventioneras. Riksgäldskontoret lånar som regel inte ut medel till fristående statliga bolag - dessa finansierar normalt sin verksamhet direkt på kapitalmarknaden. I vissa fall har riksdagen beslutat att Riksgäldskontoret skall låna ut medel till ett statligt bolag. Det rör sig huvudsakligen om lånefinansiering av bolagiserade verksamheter under en övergångsperiod då det nybildade bolaget successivt ökar sin finansiering på marknaden. I dessa fall finns - beroende på riksdagens beslut - möjlighet för Riksgäldskontoret att ta ut en kreditriskavgift i samband med utlåningen. För närvarande finns inte något lämpligt anslag att föra sådan avgift till. På motsvarande sätt saknas idag ett anslag som kan belastas med kostnader för kreditförluster som skulle kunna uppkomma i sådan utlåning. Regeringens överväganden Anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet bör även kunna belastas med kostnader för riskanalys och kreditförluster i Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet. De risker som uppkommer i utlåningen till bolag liknar till stor del de risker som uppkommer i garantiverksamheten. I de fall Riksgäldskontoret tar ut en avgift som speglar den kreditrisk som utlåningen innebär för staten bör denna avräknas mot detta anslag. Förslag till Riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar i fråga om användningen av anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. [5]F Statliga arbetsgivarfrågor F 9 Externa arbetstagarkonsulter Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår. Regeringen har den 23 september 1993, efter det att finansutskottet den 14 september 1993 på riksdagens vägnar godkänt avtalen, godkänt ram-avtalen den 18 augusti 1993 om löner m.m. 1993 - 1995 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1993-95) mellan SAV och TCO-OF:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, mellan SAV och SACO-S samt mellan SAV och SF. I bilaga 11 till RALS 1993-95 är parterna bl.a. ense om att kostnaderna för externa arbetstagarkonsulter som anlitas enligt MBA-S skall för budgetåret 1993/94 finansieras genom medel över statsbudgeten. Regeringen har beräknat kostnaderna för budgetåret 1993/94 till 9 045 000 kronor. Kostnaderna är beräknade enligt samma metod som tidigare, dvs. medlen för externa arbetstagarkonsulter budgetåret 1992/93 räknas upp (8 773 000 kr har räknats upp med 3,1 % som motsvarar den procentsats som löneförmånerna, som inte är en funktion av månads-lönen, räknas upp med). Medlen avseende externa arbetstagarkonsulter bör anvisas anslaget Externa arbetstagarkonsulter på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9 045 000 kr. [6]I Övriga ändamål I 3.Kostnader för vissa nämnder I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor. I enlighet med vad som anmäldes i prop. 1992/93:245 återkommer regeringen härmed till riksdagen angående resursfrågorna avseende Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. I avvaktan på detta har eventuella utgifter för Prövningsnämndens verksamhet kunnat belasta anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet. Prövningsnämnden har för resterande del av budgetåret 1993/94 samt för budgetåret 1994/95 inkommit med en förenklad anslagsframställning, där man bl.a. säger följande. Prövningsnämnden för bankstödsfrågor har ännu inte bedrivit någon verksamhet. Det är fortfarande ovisst om och i så fall i vilken omfattning ärenden kommer att underställas nämndens prövning. Det kan antas att nämndens förvaltningskostnader, utöver ersättningen till nämndens ledamöter, kommer att bli relativt låga. Med hänsyn till den osäkerhet som råder angående nämndens framtida verksamhet anser regeringen att de kostnader som kan uppkomma för nämndens anslag under innevarande budgetår får bestridas från anslaget Kostnader för vissa nämnder m.m. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att kostnader för Prövningsnämnden för bankstödsfrågor under budgetåret 1993/94 får bestridas från förslagsanslaget Kostnader för vissa nämnder m.m. [7] Mervärdesskatt på posttjänster Riksdagen har i beslut den 17 december 1993 (bet. 1993/94:TU11, rskr. 119) med anledning av Postverkets bolagisering och den därigenom uppkomna skatteplikten till mervärdesskatt för Postens tjänster, gett regeringen tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om lägre mervärdesskatt på brevbefordran. Enligt riksdagens mening bör mervärdesskatten för sådana tjänster utgå med 12 %. Regeringen föreslår därför att lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) ändras så att tjänster avseende befordran av brev i postverksamhet skall beskattas med en skattesats på 12 % i stället för 25 %. Med brev bör avses detsamma som i 3 § i den i prop. 1993/94:38 föreslagna och av riksdagen antagna postlagen, dvs. adresserade postförsändelser som är inneslutna i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort, brevkort och liknande försändelser jämställs med brev. En ytterligare förutsättning för att den lägre skattesatsen skall få tillämpas bör vara att befordran sker i postverksamhet. Med postverksamhet avses enligt postlagen regelbunden befordran mot avgift av brev m.m. Sådan verksamhet får enligt 4 § postlagen bedrivas först efter anmälan hos tillsynsmyndighet. De nu föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt som bolagiseringen av Postverket genomförs, dvs. den 1 mars 1994. Samtidigt bör det nuvarande undantaget från skatteplikt i 8 § 7 ML avseende Postverkets tjänster slopas. Upprättat lagförslag I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Lagförslaget finns i bilaga 1. Förslaget avser i och för sig sådant ämne som faller inom Lagrådets granskningsområde. Förslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. 14 7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) G Lokalförsörjning m.m. G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 986 537 000 kronor. Vid beräkningen av anslagen för lokalkostnader avseende budgetåret 1993/94 var det, på grund av tekniska orsaker, inte möjligt att ange elkostnader för vissa speciellt energikrävande verksamheter vid universitet och högskolor. Statliga Akademiska Hus AB förvaltar nu merparten av de tidigare av Byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna, som disponeras av universitet och högskolor, enligt ett avtal med regeringen den 1 okto- ber 1993. Därmed reglerades de ekonomiska åtagandena för staten och bolaget. Omfattningen av vissa kostnader har nu kunnat beräknas mer noggrant. Schablonmässigt kan de merkostnader för elektricitet för vissa speciella verksamheter vid universitet och högskolor, som inte täcks av tidigare anvisade anslag för lokalkostnader, beräknas till sammanlagt 10,5 miljoner kronor. Tillskottet bör fördelas enligt nedanstående tabell. tillskott, kronor Uppsala universitet 2 300 000 Lunds universitet 1 000 000 Stockholms universitet 1 300 000 Karolinska institutet 3 600 000 Kungl. Tekniska Högskolan 2 300 000 10 500 000 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 500 000 kronor. 15 8 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln) I Utbildning och forskning I1.Sveriges lantbruksuniversitet I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett ramanslag på 980 933 000 kronor. I proposition 1992/93:170 aviserades att det vid anslagsberäkningen för Sveriges lantbruksuniversitet inte hade tagits hänsyn till vissa lokalkostnader. Med utgångspunkt i de kostnadsberäkningar som nu föreligger beräknas lokalkostnaderna för universitetet till 1 054 000 kronor utöver vad som angetts i proposition 1992/93:170. Detta belopp bör anvisas på tilläggsbudget. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 054 000 kronor. 16 9 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) B Arbetsmarknad m.m. [1] B 3. Arbetsdomstolen I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 14 253 000 kronor. Från anslaget betalas bl.a. arvoden till ordförande, ledamöter och ersättare i Arbetsdomstolen. Genom förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. har arvodesreglerna förändrats för bl.a. Arbetsdomstolen. Tidigare regler som innebar ett för ledamöter fast månadsarvode och ersättning för tjänstgöringsdag har ersatts av ett arvode som enbart utgår i samband med närvaro i domstolen. Denna regelförändring har emellertid inneburit en merkostnad för Arbetsdomstolen. Anslaget bör därför räknas upp med 738 000 kr vilket avser täcka domstolens uppskattade merkostnader för perioden 1 januari 1993 - 30 juni 1994. Medelstilldelningen bör finansieras genom överföring av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att besluta om denna överföring. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljö- förbättringar till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet 2. till Arbetsdomstolen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 738 000 kr. [2] B 8. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen består av ett moderbolag, AmuGruppen AB, och ett antal dotterbolag. Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB. Tjänsterna inom Amu-koncernen tillsattes främst med personal från myndigheten. Mot bakgrund av väsentliga förändringar i efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning minskades antalet anställda i verksamheten i samband med bolagiseringen. De övertaliga från myndigheten, vilka omfattas av det statliga trygghetssystemet, uppgick vid budgetårets början till ca 2 100 personer. Den totala kostnaden för dessa personer under uppsägningstiden, som uppgår till högst 12 månader, är beräknad till högst 487 miljoner kronor. Merparten av denna kostnad skall bäras av AmuGruppen AB. Enligt avtalet mellan staten och bolaget skall belopp upp till 300 miljoner kronor betalas av bolaget. Belopp mellan 300 och 400 miljoner kronor skall betalas av bolaget och staten med hälften vardera. Belopp över 400 miljoner kronor skall staten helt svara för. Statens kostnad för de övertaliga kan således beräknas till högst 137 mi- ljoner kronor för hela avvecklingsperioden. Staten skall enligt avtalet med AmuGruppen AB svara för två tredjedelar av kostnaderna för vissa övertaliga lokaler inom koncernen. Hyresavtalen för dessa lokaler ingår bland de avtal som övertagits från myndigheten. De berörda hyresavtalen omfattar kontraktstider som längst t.o.m. år 2002, men flertalet av avtalen löper ut under åren 1993 och 1994. För tiden t.o.m. år 1994 beräknas statens kostnader för lokalerna uppgå till högst ca 98 miljoner kronor. Det är inte möjligt att nu beräkna vilket belopp som staten under budgetåret 1993/94 skall betala för övertalig personal och för vissa övertaliga lokaler inom Amu-koncernen. För att täcka statens kostnader under innevarande budgetår bör därför endast ett förslagsanslag om 1 000 kronor föras upp på statsbudgeten. När beloppet är redovisat kommer regeringen att fatta beslut om besparing av motsvarande belopp inom ramen för huvudtiteln. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. 17 10 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) B Kulturverksamhet m.m. B 38. Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål Under denna rubrik har för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag på 3 miljoner kronor. Av detta belopp har i regleringsbrev 304 000 kr ställts till Verkets för högskoleservice (VHS) disposition för olika utrustningsprojekt. I utrustningsplanen för budgetåret 1992/93 är under detta anslag uppförd en kostnadsram benämnd Övermaskineri m.m. för Dramatiska teatern. Kostnadsramen uppgår till 24 287 000 kr och är avsedd för byte av övermaskineri samt byte av strålkastare och ljudanläggning för Dramatiska teaterns stora scen. VHS har anmält fördyringar av utrustningen. Övermaskineriet har tillverkats och installerats av en tysk leverantör. Enligt kontraktet med leverantören är priset baserat på växelkursen för D-mark. Dagens situa-tion med den förändrade kronkursen har inneburit att anläggningen blivit 3,5 miljoner kronor dyrare än beräknat. Med hänvisning till detta hemställer VHS att regeringen för innevarande budgetår medger att kostnadsramen Övermaskineri m.m. för Dramatiska teatern i utrustningsplanen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål höjs med 3,5 miljoner kronor till totalt 27 787 000 kronor. Vidare hemställer verket att de medel som VHS disponerar under detta anslag för anskaffning av utrustning anvisas med totalt 3 804 000 kronor, dvs. en ökning med 3,5 miljoner kronor. Regeringens överväganden Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kostnadsramen Övermaskineri m.m. för Dramatiska teatern i utrustningsplanen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål höjs med 3,5 miljoner kronor till totalt 27 787 000 kronor samt att anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål ökar med 3,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om kostnadsramen för övermaskineri m.m. för Dramatiska teatern, 2. till Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 500 000 kr. 11 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln) A Näringsdepartementet m.m. [1] A 3. Industriråd/industriattaché I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett ramanslag på 1 331 000 kronor. Från anslaget finansieras en tjänst som industri- råd/industriattaché vid Sveriges delegation hos OECD i Paris. Industrirådet har till huvudsaklig uppgift att följa arbetet inom OECD i närings- och energipolitiska frågor samt vara Näringsdepartementets kontaktman gentemot OECD:s och det internationella energiorganets (IEA) sekretariat. Drygt hälften av anslagsmedlen utbetalas i franska francs. Förändringen av kronkursen samt vissa ändrade förhållanden har medfört att kostnaderna under innevarande budgetår beräknas överstiga anvisat anslag med 300 000 kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Industriråd/industriattaché på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 300 000 kr. E Energi [2] E 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 10 054 000 kronor. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling bemyndigades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redogörelse för detta har lämnats i avsnitt 3. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 424 000 kr anvisas innevarande budgetår till sådana åtgärder för att bl.a. vidmakthålla och förbättra handlingsberedskapen på energiförsörjningens område som finansieras från detta anslag. Medlen skall disponeras av NUTEK i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Energiförsörjning i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". 18 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 424 000 kr. [3] E 4. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag på 63 946 000 kronor. Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling bemyndigades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redogörelse för detta har lämnats i avsnitt 4. Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 2 155 000 kr anvisas innevarande budgetår till beredskapsåtgärder på elförsörjningens område som finansieras från detta anslag. Medlen skall disponeras av NUTEK i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen Energiförsörjning i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 - 1997/98". Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 155 000 kr. F Teknisk forskning och utveckling [4] F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett ramanslag på 450 100 000 kronor (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) i avvaktan på underlag för beräkning av pris- och valutajusteringar. Merparten av utgifterna inom detta anslag utgörs av avtalsbundna bidrag till den europeiska rymdorganisationen (ESA), som debiteras Sverige i utländsk valuta. Dessa utgifter är föremål för såväl pris- som valutajusteringar enligt bestämda regler. Kostnaderna för pris- och valutajusteringar för budgetåret 1993/94 beräknas nu till 80 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80 000 000 kr. [5] F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett ramanslag på 211 miljoner kronor (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Detta gjordes i avvaktan på dels underlag för beräkning av programavgifter till EG:s FoU-budget för år 1994, dels ytterligare klarlägganden om omfattningen på EG-projekt med svensk medverkan för vilka kontraktskrivning blir aktuell före 1 januari 1994. Regeringen anmälde i propositionen sin avsikt att under år 1993 återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov för EG-samarbetet när underlag finns för beräkningar av programavgifterna. Av EG:s preliminära budget för år 1994 framgår att programavgifter inom Näringsdepartementets ansvarsområden för innevarande budgetår uppgår till ca 60 miljoner kronor. Vidare står nu klart att kostnaderna för nationellt finansierade projekt i EG:s tredje ramprogram för FoU kommer att uppgå till 280 miljoner kronor. Inkluderande kostnader för projekt inom det andra ramprogrammet, 25 miljoner kronor, och projekt inom väg-, järnvägs- och flygtrafikens områden, 25 miljoner kronor, beräknas belastningen på anslaget till totalt 390 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. En del av denna belastning kan täckas av reservationer från föregående år. Det återstående medelsbehovet uppgår till 80 miljoner kronor. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80 000 000 kr. [6] F 10. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader Statens råd för byggnadsforskning (BFR) disponerar innevarande budgetår under denna anslagsrubrik ett ramanslag på 25 451 000 kr (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr. 1992/93:401). Detta innebär en minskning med 7 000 000 kr jämfört med föregående budget- 19 år. BFR får utöver tilldelat anslagsbelopp disponera en anslagskredit på högst 1 800 000 kronor, motsvarande ca 7 procent av anslagsbeloppet. I prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399, har redovistas bl.a. resultatbedömning och fördjupad prövning av verksamheten vid BFR. BFR har därvid ålagts att vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadseffektivitet, innefattande bl.a. personalminskningar. Mot bakgrund av gällande regler om uppsägningstider och den situation som för närvarande råder på arbetsmarknaden beräknas kostnaderna för uppsagd personal under innevarande budgetår inte kunna täckas inom ramen för anvisat anslag. Kostnaderna för uppsagd personal bör inte i sin helhet belasta innevarande budgetår utan bör slås ut över flera år. BFR har därför behov av att disponera en större anslagskredit budgetåret 1994/95 än vad regeringen har bemyndigande att medge, nämligen 3 000 000 kronor, motsvarande ca 12 procent av anslagsbeloppet. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för byggnadsforskning få medge en anslagskredit under budgetåret 1993/94 på högst 3 000 000 kr, motsvarande ca 12 procent av anslagbeloppet. G Teknologisk infrastruktur m.m. [7] G 14. Förvaltning av viss statlig egendom, m.m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår. Riksdagen beslutade våren 1992 om avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och av Nämnden för statens gruvegendom (NSG) (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU18, rskr. 1991/92:157). Med utgångspunkt i de av riksdagen godkända riktlinjerna för avvecklingen uppdrog regeringen i beslut hösten 1992 åt NSG att under budgetåret 1992/93 avyttra den statliga gruvegendomen m.m. NSG upp- hörde som myndighet den 30 juni 1993. Regeringen har vidare i beslut den 10 juni 1993 uppdragit åt NUTEK att fr.o.m. den 1 juli 1993 överta och förvalta den statliga gruvegendom m.m. som NSG fortfarande förvaltade den 30 juni 1993. I uppdraget ingår även att avyttra den kvarvarande statliga gruvegendomen, i form av totalt ca 40 metall- och industrimineralprojekt, på för staten bästa möjliga affärsmässiga villkor. I enlighet med föreskrifter i nämnda beslut skall uppgiften att förvalta den kvarvarande gruvegendomen m.m. slutföras före utgången av år 1997 och arbetet med försäljningen av metall- och industrimineralprojekten avslutas senast den 30 juni 1994. Regeringen föreslår att till förvaltning av kvarvarande statlig gruvegendom m.m. ett nytt reservationsanslag förs upp på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Regeringen beräknar det sammanlagda medelsbehovet för genomförandet av uppdraget till 7 937 000 kronor. I detta belopp ingår kostnader för återställningsarbeten på industriområdet vid Adakfältets nedlagda gruvor i Västerbottens län samt för att genomföra analyser och undersökningar som underlag för åtgärderna. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Förvaltning av viss statlig gruvegendom, m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 937 000 kr. 20 12 Miljö- och naturresursdepartementet (fjortonde huvudtiteln) A Miljö- och naturresursdepartementet m.m. [1] A 2. Utredningar m.m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 27 643 000 kronor. För samordning av den svenska klimatrelaterade forskningen och utvecklingen samt för förstärkning av svenska forskningsinsatser i IPCC-arbetet (Intergovern- mental Panel on Climate Change) behövs ytterligare 2,7 miljoner kronor under anslaget. Vidare behövs 7,5 miljoner kronor för att bekosta uppdrag till Boverket och länsstyrelserna om regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem. Åtgärderna finansieras genom att 10,2 miljoner kronor av reservationen från budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtitelns anslag E 7. Insatser för ny energiteknik (anslagsposten 4) förs bort som besparing. Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 200 000 kr. B Miljövård [2] B 13. Miljöinsatser i Östersjöregionen I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag på 122 500 000 kronor för bl.a. ytterligare bidrag till den multilaterala fond som inrättats för stöd till kärnsäkerheten i Östeuropa och som administreras av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). I enlighet med förslag i prop. 1992/93:99 (bet. 1992/93:NU20, rskr. 1992- /93:137) anvisade riksdagen sammanlagt 43,1 miljoner kronor under budgetåret 1992/93 för kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och med Ryssland samt ett första bidrag på 3 miljoner ECU till den multilaterala kärnsäkerhetsfonden. Medlen anvisades för budgetåret 1992/93 under förslagsanslaget Visst internationellt kärnsäkerhetssamarbete m.m. För att Sverige skulle kunna tillgodoräkna sig ränteintäkter utfärdades en s.k. promissory note, dvs. ett löfte om överföring till EBRD. Överföringen av bidrag från anslaget till rätt konto i Riksbanken försenades därigenom, bl.a. beroende på oklarheter beträffande lämplig form för överföring av medlen. Genom denna process blev det heller inte möjligt att utnyttja medel under förslagsanslaget Visst internationellt kärnsäkerhetssamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 för bidrag till fondens verksamhet för år 1993. Några särskilda medel för finansiering av Sveriges bidrag till den multilaterala fondens första verksamhetsår har inte anvisats för innevarande budgetår. Regeringen bedömer därför att reservationsanslaget B 13. Miljöinsatser i Östersjöregionen för innevarande budgetår bör räknas upp med 29 miljoner kronor för att täcka gjorda åtaganden om bidrag på 3 miljoner ECU till fonden för verksamhetsåret 1993. Förslag till regeringsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen till Miljöinsatser i Östersjöregionen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 29 000 000 kr. 21 13 Förteckning över anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 som begärs i dennaproposition III.Utrikesdepartementet B 1 Förenta nationerna, förslagsanslag 12 640 000 B 9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag120 000 000 E 6 Medel för översättning av EGs regelverk, reservationsanslag 20 000 000 IV. Försvarsdepartementet D 1 Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag25 400 000 G 2 Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reservationsanslag3 500 000 J 2 Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder, reservationsanslag 1 000 000 VI. Kommunikationsdepartementet B 6 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag3 920 000 C 6 Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag2 355 000 D 1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag75 000 E 1 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag5 346 000 F 4 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret, reservationsanslag183 000 I 3 Telestyrelsen: Slutreglering av vissa ekonomiska frågor mellan Telestyrelsen och Televerket avseende budgetåret 1993/94 33 074 000 VII.Finansdepartementet A 1 Finansdepartementet, ramanslag 8 000 000 B 1 Riksskatteverket, ramanslag 4 500 000 B 2 Skattemyndigheterna, ramanslag 65 500 000 B 3 Kronofogdemyndigheterna, ramanslag 90 300 000 F 9 Externa arbetstagarkonsulter, reservationanslag9 045 000 22 VIII.Utbildningsdepartementet G 2 Lokalkostnader m,m, vid universitet och högskolor m.m. 10 500 000 IX. Jordbruksdepartementet I 1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag1 054 000 X. Arbetsmarknadsdepartementet B 3 Arbetsdomstolen, ramanslag 738 000 B 8 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet, m.m., förslagsanslag 1 000 XI. Kulturdepartementet B 38Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål, reservationsanslag 3 500 000 XII.Näringsdepartementet A 3 Industriråd/industriattaché, ramanslag300 000 E 2 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag 424 000 E 4 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, reservationsanslag 2 155 000 F 6 Europeiskt rymdsamarbete m.m., ramanslag80 000 000 F 7 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, ramanslag 80 000 000 G14 Förvaltning av viss statlig egendom m.m., reservationsanslag 7 937 000 XIV.Miljö- och naturresursdepartementet A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag10 200 000 B 13Miljöinsatser i Östersjöregionen, reservationsanslag29 000 000 Summa 630 647 000 23 Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 §2 Från skatteplikt undantas 1) sjukvård, tandvård och social omsorg, 2) utbildning, 3) bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och därmed jämförlig verksamhet, 4) försäkringstjänster, 5) i punkt 7 av anvisningarna angivna varor och tjänster inom kulturverksamheten, 6) överlåtelse eller upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av fastighet om inte annat följer av anvisningarna, 7) postverkets befordran av annat än postpaket, grup- pkorsband eller varor i diligenstrafiken, 8) frimärke, dock inte vid omsättning eller import i särskild för butiksför- säljning avsedd förpackning, samt sedel och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel, dock inte guldmynt präglade 1967 eller senare som omsätts efter sitt metallvärde, 9) allmän nyhetstidning, 10) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålls utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införs till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant, 11) införing eller ackvisition av annons i publikation av sådant slag som anges i 10, 12) framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt tjänst som framställaren tillhandahåller i samband därmed, 13) verksamhet hos Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB eller Sveriges Utbildningsradio AB eller hos helägt dotterbolag till ett eller flera av bolagen för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom TV-avgiften eller statsanslag, 14) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning, 15) organ, blod eller modersmjölk från människa, 16) flygbensin och flygfotogen, 17) lotterier, däri inräknat vadhållning och andra former av spel, 18) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när tillgången överlåts i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav eller övertas i samband med fusion eller liknande förfarande, allt under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig, 19) tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten tillhandahålls av huvudmannen för allmän begravningsplats, 20) fartyg för livräddning samt del, tillbehör, utrustning och bränsle till sådant fartyg. Undantaget omfattar även underhåll, reparation och annan tjänst avseende sådant fartyg eller del, tillbehör eller utrustning till sådant fartyg. Undantaget gäller under förutsättning att fartyget ställs till förfogande för Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne, 21) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering eller bärgning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran och tjänst avseende sådant fartyg eller luftfartyg samt del, tillbehör eller utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning, 22) tillhandahållande av lokal eller annan anläggning eller del därav för sport- eller idrottsutövning samt upplåtelse i samband därmed av verksamhetstillbehör eller annan inredning för sport- eller idrottsutövning. (Se vidare anvisningarna.) 13 §3 Skatten utgår med 25 procent av beskattningsvärdet om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skatten utgår med 21 procent av beskattningsvärdet för 1) serveringstjänster, 2) omsättning och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för a. vatten från vattenverk, b. spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandelsbolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med drycker samt c. tobaksvaror. Skatten utgår med 12 procent av beskattningsvärdet för 1) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet, 2) personbefordran 2) personbefordran utom utom sådan befordran där sådan befordran där resemomentet är av resemomentet är av underordnad betydelse underordnad betydelse, samt 3) transport i 3) transport i skidliftar samt skidliftar. 4) sådan befordran av brev i postverksamhet som avses i 3 § postlagen (1993:000). Denna lag träder i kraft den 1 mars 1994. 1 Lagen omtryckt 1990:576. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885. 2 Senaste lydelse 1993:642. 3 Senaste lydelse 1993:772. 41 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1993 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Din- kelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsråden Hellsvik, af Ugglas, Björck, Odell, Wibble, Lundgren, Ask, Olsson, Friggebo, P. Westerberg, Johansson Regeringen beslutar proposition 1993/94:105 om Förslag till tilläggs-budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94. 44